zi – -Translation – Keybot Dictionary

Spacer TTN Translation Network TTN TTN Login Deutsch Français Spacer Help
Source Languages Target Languages
Keybot 24 Results  ar2005.emcdda.europa.eu
  press3-ro  
OEDT atrage astǎzi atenIia cǎ în ciuda extinderii tratamentului de substituIie împotriva dependenIei de opiacee, tratamentul pentru alte tipuri de consum de droguri rǎmâne limitat.
Despite the expansion in substitution treatment for opiate dependence, treatment for other types of drug use remains limited, warns the EMCDDA today.
(p.ex.: en France, en Finlande) ou lorsque l’accès au produit est facilité par les prescriptions médicales et les pharmacies. À ce propos, le rapport souligne le besoin de «mesures afin de réduire le détournement et le mésusage» de la buprénorphine.
Die EBDD warnt heute davor, dass trotz der Ausweitung der Substitutionstherapie bei Opiatabhängigkeit die Behandlung wegen anderweitigem Drogenkonsum weiterhin nur begrenzt erfolgt.
A pesar de que la terapia de sustitución en la dependencia de los opiáceos va ganando terreno, los tratamientos en el caso de consumo de otras drogas siguen siendo limitados, advierte el OEDT.
L’OEDT avverte che, malgrado la diffusione di terapie sostitutive per la dipendenza dagli oppiacei, il trattamento dei problemi derivanti da altri tipi di droga resta limitato.
Apesar de o tratamento de substituição para a dependência dos opiáceos ter registado uma expansão, o tratamento para o consumo de outro tipo de drogas continua a ser limitado, adverte o relatório hoje publicado.
Ondanks de uitbreiding van substitutietherapieën voor opiaatverslaving blijft de behandeling voor andere soorten drugs beperkt, waarschuwt het EWDD.
Agentura EMCDDA upozornuje na skutecnost, že navzdory rozšíiení substitucní lécby u závislosti na opiátech jsou možnosti lécby ostatních drogových závislostí stále omezené.
Trods udvidelsen af substitutionsbehandlingen for opiatafhængighed er behandlingen af andre former for stofbrug fortsat begrænset, advarer EONN i dag.
Vaikka opiaattiriippuvuuteen liittyvä korvaushoito on levinnyt yhä laajemmalle, muunlaisen huumeidenkäytön vaatima hoito on edelleen vähäistä, EMCDDA varoittaa.
Annak ellenére, hogy az opiátfüggöség helyettesítö kezelése egyre elterjedtebb, a kábítószer-használat egyéb típusainak kezelése továbbra is korlátozott, figyelmeztet az EMCDDA.
Til tross for ekspansjonen i substitusjonsbehandling for opiatavhengighet er tilbudet om behandling for annen narkotikabruk fremdeles begrenset, advarer EONN i dag.
Pomimo rozszerzenia leczenia substytucyjnego na uzaleznienie od opiatów, leczenie uzaleznien od innych rodzajów narkotyków pozostaje ograniczone, ostrzega dzisiaj EMCDDA.
Napriek rozvoju substitucnej liecby závislosti od opiátov ostávajú možnosti liecby iných druhov drogových závislostí obmedzené, upozornuje EMCDDA.
Kljub širjenju nadomestnega zdravljenja za odvisnosti od opiatov, pa je zdravljenje zaradi uporabe drugih vrst drog še vedno omejeno, opozarja EMCDDA.
Trots den utvidgade substitutionsbehandlingen av opiatberoende är behandlingen av andra typer av narkotikamissbruk fortfarande begränsad, varnar nu ECNN.
Neskatoties uz aizvietošanas terapijas izplatibu ǎrstešanǎ no opiǎtu atkaribas, ǎrstešanǎs no citu veidu narkotikǎm vel arvien ir ierobežota, šodien bridina EMCDDA.
  Comunicate de presă  
Numărul total al clienţilor care beneficiază de tratament de substituţie în Europa a depăşit pragul de 500.000, a declarat astăzi Agenţia UE pentru droguri (OEDT) în Raportul anual pe 2005 privind situaţia drogurilor în Europa, lansat la Bruxelles.
The total number of clients in substitution treatment in Europe has now passed the half-million mark, says the EU drugs agency (EMCDDA) today in its 2005 Annual report on the state of the drugs problem in Europe launched in Brussels.
Le nombre total de patients suivant un traitement de substitution en Europe a désormais franchi la barre du demi-million, indique l’agence sur les drogues de l’UE (OEDT) dans son Rapport annuel 2005 sur l’état du phénomène de la drogue en Europe, présenté aujourd’hui à Bruxelles.
Mehr als eine halbe Million Patienten nehmen in Europa an einer Substitutions-behandlung teil. Dies geht aus dem Jahresbericht 2005 über den Stand der Drogenproblematik in Europa hervor, den die EU-Drogenbeobachtungsstelle (EBDD) heute in Brüssel veröffentlicht hat.
Según el Informe anual 2005 sobre el problema de la drogodependencia en Europa, publicado hoy en Bruselas por la agencia sobre drogas de la UE (OEDT), la cantidad total de personas que se someten actualmente a terapias de sustitución en Europa ha superado el medio millón.
Attualmente in Europa, il numero totale di persone che seguono una terapia sostitutiva supera il mezzo milione, afferma l’agenzia europea sulle droghe (OEDT) nella sua Relazione annuale 2005 sull’evoluzione del fenomeno della droga in Europa, presentata oggi a Bruxelles.
O número total de utentes em tratamento de substituição na Europa ultrapassou a fasquia do meio milhão, afirma a Agência da UE de informação sobre droga (OEDT) no seu Relatório Anual 2005 sobre a evolução do fenómeno da droga na Europa hoje lançado em Bruxelas.
Ο συνολικός αριθμός των ατόμων σε θεραπεία υποκατάστασης στην Ευρώπη υπερβαίνει πλέον το όριο του μισού εκατομμυρίου, σύμφωνα με τα στοιχεία που δημοσιοποίησε σήμερα ο Οργανισμός της ΕΕ για τα ναρκωτικά (ΕΚΠΝΤ) στην Ετήσια έκθεση του 2005 για την κατάσταση του προβλήματος των ναρκωτικών στην Ευρώπη, η οποία παρουσιάστηκε στις Βρυξέλλες.
Het totaal aantal cliënten in substitutietherapie in Europa bedraagt nu meer dan een half miljoen, aldus het EU-drugsagentschap (EWDD) dat vandaag zijn Jaarverslag 2005 over de stand van de drugsproblematiek in Europa in Brussel presenteert.
Podle Výroční zprávy za rok 2005 o stavu drogové problematiky v Evropě, vydané dnes v Bruselu agenturou EU pro drogy (EMCDDA), překročil v Evropě celkový počet klientů, kterým je poskytována substituční léčba, již půlmilionovou hranici.
Det samlede antal klienter, der modtager substitutionsbehandling i Europa, har nu passeret den halve million, siger EU’s narkotikaagentur (EONN) i dag i sin Årsberetning om narkotikasituationen i Den Europæiske Union for 2005, som fremlægges i Bruxelles.
Euroopas on praegu asendusravi programmidesse kaasatud rohkem kui pool miljonit klienti, ütles EL narkoseire keskus (EMCDDA) täna oma Brüsselis välja antud 2005. aasta. aruandes Uimastiprobleemide olukord Euroopas.
Korvaushoitoa saavien kokonaismäärä Euroopassa on nyt ylittänyt puoli miljoonaa, toteaa EU:n huumevirasto (EMCDDA) tänään Brysselissä julkistetussa raportissaan (Vuosiraportti 2005: huumeongelma Euroopassa).
A helyettesítő kezelésben részesülő kliensek teljes száma meghaladja a félmilliót, állítja az EU kábítószerügyi központja (EMCDDA) a Brüsszelben kibocsátott „A kábítószer-probléma Európában” című 2005-ös Európai Éves Jelentésében.
Det totale antallet klienter i substitusjonsbehandling i Europa har nå passert en halv million, sier EUs narkotikabyrå (EONN) i sin Årsrapport for 2005 om narkotikasituasjonen i Europa, som offentliggjøres i dag i Brussel.
Liczba pacjentów poddanych leczeniu substytucyjnemu w Europie przekroczyła pół miliona jak podaje Agencja ds. Narkotyków (EMCDDA) w swoim Sprawozdaniu rocznym 2005 na temat stanu problemu narkotykowego w Europie, opublikowanym w Brukseli.
Celkový počet klientov v substitučnej liečbe už prekročil polmiliónovú hranicu, ako dnes uvádza agentúra EÚ pre drogy (EMCDDA) vo svojej Výročnej správe 2005 o stave drogovej problematiky v Európe vydanej v Bruseli.
Skupno število oseb, vključenih v nadomestno zdravljenje v Evropi, je preseglo mejo pol milijona, pravi agencija EU za droge (EMCDDA), ki je danes v Bruslju predstavila svoje Letno poročilo 2005 o stanju na področju problematike drog v Evropi.
Det totala antalet klienter i substitutionsbehandling i Europa har nu passerat halvmiljonstrecket, skriver EU:s narkotikacentrum ECNN i sin Årsrapport för 2005 över situationen på narkotikaområdet i Europa som läggs fram i Bryssel idag.
  Comunicate de presă  
În multe ţări europene există o preocupare crescută faţă de impactul din ce în ce mai ridicat al consumului de droguri în comunitate, afirmă astăzi Agenţia UE pentru droguri (OEDT) în Raportul anual pe 2005 privind situaţia drogurilor în Europa.
There is a growing concern in many European countries surrounding the wider impact of drug use on the communities in which we live, says the EU drugs agency (EMCDDA) today in its 2005 Annual report on the state of the drugs problem in Europe.
L’agence sur les drogues de l’Union européenne (UE) indique aujourd’hui dans son Rapport annuel 2005 sur l’état du phénomène de la drogue en Europe, que des préoccupations croissantes se font jour dans de nombreux pays européens autour de l’impact plus large de la consommation de drogues au sein de l’environnement dans lequel nous évoluons.
In vielen europäischen Ländern wachse die Besorgnis über die weiterreichenden Auswirkungen des Drogenkonsums auf die Gesellschaft, in der wir leben, heißt es im Jahresbericht über den Stand der Drogenproblematik in Europa 2005 der Drogenbeobachtungsstelle der EU (EBDD).
Los efectos cada vez más extendidos del consumo de drogas en las comunidades que conforman nuestro entorno vital son motivo de una creciente preocupación en numerosos países europeos, afirma hoy la agencia sobre drogas de la UE (OEDT) en su Informe anual 2005 sobre el problema de la drogodependencia en Europa.
In molti paesi europei crescono le preoccupazioni in merito all’impatto del consumo di droga sulla società, afferma oggi l’agenzia europea delle droghe (OEDT) nella propria Relazione annuale 2005 sull’evoluzione del fenomeno della droga in Europa.
Em muitos países europeus aumenta a preocupação causada pelo maior impacto do consumo de droga nas comunidades em que vivemos, afirma hoje a agência da UE de informação sobre droga (OEDT) no seu Relatório anual 2005 sobre a evolução do fenómeno da droga na Europa.
Αυξανόμενος είναι σε πολλές ευρωπαϊκές χώρες ο προβληματισμός σχετικά με τον ευρύτερο αντίκτυπο της χρήσης των ναρκωτικών στις κοινότητες της Ευρώπης, σύμφωνα με την Ετήσια έκθεση του 2005 για την κατάσταση του προβλήματος των ναρκωτικών στην Ευρώπη του Οργανισμού της ΕΕ για τα ναρκωτικά (ΕΚΠΝΤ), η οποία δημοσιεύεται σήμερα.
In veel Europese landen neemt de bezorgdheid over de invloed van drugsgebruik op onze samenleving toe, stelt het EU-drugsagentschap (EWDD) vandaag in zijn Jaarverslag 2005 over de stand van de drugsproblematiek in Europa.
V mnoha evropských zemích vzrůstají obavy ze širšího dopadu užívání drog na společenství, v nichž žijeme, uvádí dnes agentura EU pro drogy (EMCDDA) ve své Výroční zprávě za rok 2005 o stavu drogové problematiky v Evropě.
I mange europæiske lande er der en stigende bekymring over de videre konsekvenser af stofbrug for de samfund, vi bor i, udtaler EU's Narkotika-agentur (EONN) i dag i sin Årsberetning om narkotikasituationen i Europa for 2005.
„Paljudes Euroopa riikides tekitab üha rohkem muret uimastitarbimise laiem mõju ühiskonnale, kus me elame,“ ütles ELi narkoseire keskus (EMCDDA) täna oma 2005. aasta aruandes uimastiprobleemide olukorra Euroopas.
Monissa Euroopan maissa ollaan huolestuneita huumeidenkäytön laajemmista vaikutuksista asuinyhteisöihin, todetaan tänään EU:n huumeviraston (EMCDDA) raportissa (Vuosiraportti 2005: huumeongelma Euroopassa).
Számos európai országban növekvő aggodalomra ad okot, hogy a kábítószer-fogyasztás egyre szélesebb körben érinti azokat a közösségeket, amelyekben élünk – jelentette ki ma az EU kábítószerügyi központja (EMCDDA) „A kábítószer-probléma Európában” című 2005-ös Európai Éves Jelentésében.
I mange land i Europa er det økt bekymring for narkotikabrukens mer vidtrekkende konsekvenser for samfunnet, sier EUs narkotikabyrå (EONN) i dag i sin Årsrapport for 2005 om narkotikasituasjonen i Europa.
W wielu krajach europejskich rosną obawy dotyczące szerszego wpływu zażywania narkotyków na społeczności, w których żyjemy, stwierdza Agencja UE ds. narkotyków (EMCDDA) w opublikowanym dziś Sprawozdaniu rocznym 2005 na temat stanu problemu narkotykowego w Europie.
V mnohých európskych krajinách narastajú obavy z rozširovania vplyvu užívania -drog na spoločnosť, v ktorej žijeme, uvádza dnes agentúra EÚ pre drogy (EMCDDA) vo svojej Výročnej správe 2005 o stave drogovej problematiky v Európe.
Mnoge evropske države so vse bolj zaskrbljene zaradi naraščajočega vpliva uporabe drog in pojavov, ki spremljajo uporabo drog, na skupnosti, v katerih živimo, trdi Agencija EU za droge (EMCDDA) v Letnem poročilu 2005 o stanju na področju problematike drog v Evropi.
Det finns en växande oro i många europeiska länder över narkotikans mer omfattande inverkan på de samhällen vi lever i. Detta konstaterar EU:s narkotikacentrum (ECNN) i sin Årsrapport 2005 över situationen på narkotikaområdet i Europa.
  press5-ro  
De la sfârşitul anilor 1990, încǎlcǎrile regimului drogurilor („infracIiunile la regimul drogurilor”) au cunoscut o creştere în majoritatea celor 25 de state membre UE, precum şi în Norvegia, afirmǎ Agenţia UE pentru droguri (OEDT) în Raportul anual pe 2005 privind problema drogurilor în Europa, lansat astǎzi la Bruxelles (1).
(24.11.2005 LISBON) Violations of drug law (‘drug law offences’) have reportedly increased in the majority of the 25 EU Member States and Norway since the late 1990s, states the EU drugs agency (EMCDDA) today in its 2005 Annual report on the state of the drugs problem in Europe, launched in Brussels (1).
(24.11.2005 LISSABON) Verstöße gegen die Drogengesetzgebung („Drogendelikte“) haben Meldungen zufolge seit den späten 90er-Jahren in den meisten der 25 EU-Mitgliedstaaten und Norwegen zugenommen, stellt die EU-Drogenbeobachtungsstelle (EBDD) heute in ihrem in Brüssel vorgestellten Jahresbericht über den Stand der Drogenproblematik in Europa - 2005 fest (1).
(24.11.2005 LISBOA) Según el Informe anual 2005 sobre el problema de la drogodependencia en Europa, presentado hoy en Bruselas por la agencia sobre drogas de la UE (OEDT), las infracciones de las leyes relacionadas con las drogas («delitos contra la legislación sobre drogas») han aumentado en la mayoría de los
(‘reati contro le normative sugli stupefacenti’) nella maggior parte dei 25 Stati membri dell’UE ed in Norvegia a partire dalla fine degli anni Novanta, è quanto annunciato oggi dall’agenzia europea delle droghe (OEDT) in occasione della presentazione, a Bruxelles, della Relazione annuale 2005 sull’evoluzione del fenomeno della droga in Europa (1).
(24.11.2005 LISABON) Agentura EU pro drogy (EMCDDA) ve své dnešní Výrocní zpráve za rok 2005 o stavu drogové problematiky v Evrope zveiejnené v Bruselu uvádí, že od konce 90. let byl ve vetšine z 25 clenských státn EU a v Norsku zaznamenán nárnst objemu trestné cinnosti související s drogami („drogových trestných cinn”)(1).
(24.11.2005 LISSABON) Enamikus Euroopa Liidu 25-st liikmesriigist ja Norrast on teatatud narkootikumidega seotud õigusrikkumiste arvu kasvust 1990. aastate teisel poolel, märgib Euroopa Liidu narkoseire keskus (EMCDDA) täna oma Brüsselis avaldatud 2005. a. aruandes uimastiprobleemide olukorrast Euroopas (1).
(24.11.2005 LISSABON) Useimmissa EU:n 25 jäsenvaltiossa ja Norjassa huumausainelainsäädäntöä vastaan tehtyjen huumausainerikosten määrän raportoidaan lisääntyneen 1990-luvun jälkipuoliskolta lähtien. Näin toteaa EU:n huumevirasto (EMCDDA) tänään julkistetussa Vuosiraportissaan 2005: huumeongelma Euroopassa (1).
(24.11.2005 LISBOA) Antallet brudd på narkotikalovgivningen har økt i de aller fleste av de 25 EU- medlemsstatene og Norge siden slutten av 1990-tallet, sier EUs narkotikabyrå (EONN) i sin Årsrapport for 2005 om narkotikasituasjonen i Europa, som offentliggjøres i Brussel i dag (1).
(24.11.2005 LIZBONA) Od konca lat 90-tych wiekszosc z 25 Panstw Członkowskich UE i Norwegia odnotowała wzrost przestepstw przeciwko prawu antynarkotykowemu (“przestepstw narkotykowych”) jak ogłosiła dzisiaj Agencja UE ds. narkotyków (EMCDDA) w swoim Sprawozdaniu rocznym 2005 na temat stanu problemu narkotykowego w Europie, opublikowanego w Brukseli (1).
(24.11.2005, LIZBONA) Kršenje pravne zakonodaje povezane z drogami v vecini 25 držav clanic EU in na Norveškem narašca od poznih devetdesetih let dalje, navaja Agencija EU za droge (EMCDDA) v svojem Letnem porocilu o stanju na podrocju problematike drog v Evropi, ki ga je danes predstavila v Bruslju (1).
(24.11.2005 LISSABON) Brotten mot narkotikalagstiftningen (“narkotikabrott”) har enligt rapporter ökat i de flesta av EU:s 25 medlemsstater och Norge sedan slutet av 1990-talet, uppger EU:s narkotikacentrum (ECNN) i sin Årsrapport 2005 över situationen på narkotikaområdet i Europa, som läggs fram i Bryssel idag (1).
(24.11.2005 LISABONA) Kǎ zino Eiropas Narkotiku agentura (EMCDDA) savǎ 2005. gada zinojumã par situãciju narkomãnijas jomã Eiropã, kas nǎcis klajǎ Brisele (1) - kopš 90. gadu beigǎm ar narkotikǎm saistiti likuma pǎrkǎpumi (“narkotiku likuma pǎrkǎpumi”), pieauguši lielǎkajǎ da!ǎ no 25 ES dalibvalstim un Norvegijǎ.
  press5-ro  
(24.11.2005 LISABONA) De la sfârşitul anilor 1990, încălcările regimului drogurilor („infracţiunile la regimul drogurilor”) au cunoscut o creştere în majoritatea celor 25 de state membre UE, precum şi în Norvegia,  afirmă Agenţia UE pentru droguri (OEDT) în Raportul anual pe 2005 privind problema drogurilor în Europa, lansat astăzi
(24.11.2005 LISBONNE) Les infractions à la législation antidrogue auraient augmenté dans la majeure partie de 25 États membres de l’UE et en Norvège depuis la fin des années 1990, selon le Rapport annuel 2005 sur l’état du phénomène de la drogue en Europe présenté aujourd’hui à Bruxelles par l’agence sur les drogues de l’UE (OEDT) (1).
(24.11.2005 LISSABON) Verstöße gegen die Drogengesetzgebung („Drogendelikte“) haben Meldungen zufolge seit den späten 90er-Jahren in den meisten der 25 EU-Mitgliedstaaten und Norwegen zugenommen, stellt die EU-Drogenbeobachtungsstelle (EBDD) heute in ihrem in Brüssel vorgestellten Jahresbericht über den Stand der Drogenproblematik in Europa - 2005 fest (1).
(24.11.2005 LISBOA) Según el Informe anual 2005 sobre el problema de la drogodependencia en Europa, presentado hoy en Bruselas por la agencia sobre drogas de la UE (OEDT), las infracciones de las leyes relacionadas con las drogas («delitos contra la legislación sobre drogas») han aumentado en la mayoría de los 25 Estados miembros de la UE y en Noruega desde finales de los años 90 (1).
(24.11.2005 LISBONA) Si è registrato un aumento delle violazioni delle normative sugli stupefacenti          (‘reati contro le normative sugli stupefacenti’) nella maggior parte dei 25 Stati membri dell’UE ed in Norvegia a partire dalla fine degli anni Novanta, è quanto annunciato oggi dall’agenzia europea delle droghe (OEDT)     in occasione della presentazione, a Bruxelles, della Relazione annuale 2005 sull’evoluzione del fenomeno della droga in Europa (1).
(24.11.2005 ΛΙΣΑΒΟΝΑ) Οι παραβάσεις της νομοθεσίας περί ναρκωτικών ("αδικήματα που εμπίπτουν στη νομοθεσία περί ναρκωτικών") αναφέρεται ότι αυξήθηκαν στα περισσότερα από τα 25 κράτη μέλη της ΕΕ και τη Νορβηγία από τα τέλη της δεκαετίας του 1990, σύμφωνα με τα στοιχεία που δημοσιοποίησε σήμερα ο Οργανισμός της ΕΕ για τα ναρκωτικά (EΚΠΝΤ) στην Ετήσια έκθεση του 2005 για την κατάσταση του προβλήματος των ναρκωτικών στην Ευρώπη, η οποία παρουσιάστηκε στις Βρυξέλλες (1).
(24.11.2005 LISSABON) Overtredingen van de drugswetgeving (‘drugsdelicten’) zijn sinds het einde van            de jaren negentig in de meerderheid van de 25 EU-lidstaten en Noorwegen toegenomen, aldus het            EU-drugsagentschap (EWDD) in zijn in Brussel gepresenteerde Jaarverslag 2005 over de stand van de drugsproblematiek in Europa (1).
(24.11.2005 LISSABON) Antallet af overtrædelser af narkotikalovgivningen (‘narkotikalovovertrædelser’) er angiveligt steget i hovedparten af de 25 EU-medlemsstater og Norge siden slutningen af 1990’erne, siger EU’s narkotika-agentur (EONN) i dag i sin Årsberetning om narkotikasituationen i Europa for 2005,     som fremlægges i Bruxelles (1).
(24.11.2005 LISSABON) Enamikus Euroopa Liidu 25-st liikmesriigist ja Norrast on teatatud narkootikumidega seotud õigusrikkumiste arvu kasvust 1990. aastate teisel poolel, märgib Euroopa Liidu narkoseire keskus (EMCDDA) täna oma Brüsselis avaldatud 2005. a. aruandes uimastiprobleemide olukorrast Euroopas (1).
(24.11.2005 LISSABON) Useimmissa EU:n 25 jäsenvaltiossa ja Norjassa huumausainelainsäädäntöä vastaan tehtyjen huumausainerikosten määrän raportoidaan lisääntyneen 1990-luvun jälkipuoliskolta lähtien. Näin toteaa EU:n huumevirasto (EMCDDA) tänään julkistetussa Vuosiraportissaan 2005: huumeongelma Euroopassa (1).
(2005.11.24 LISSZABON) A jelentések szerint az 1990-es évek vége óta az EU 25 tagállamának többségében és Norvégiában emelkedett a kábítószerrel való visszaélések („kábítószer-buncselekmények”) száma, állítja ma az EU kábítószerügyi központja (EMCDDA) a Brüsszelben kibocsátott „A kábítószer-probléma Európában” címu 2005-ös Éves Jelentésében. (1)
(24.11.2005 LISBOA) Antallet brudd på narkotikalovgivningen har økt i de aller fleste av de 25 EU-medlemsstatene og Norge siden slutten av 1990-tallet, sier EUs narkotikabyrå (EONN) i sin         Årsrapport for 2005 om narkotikasituasjonen i Europa, som offentliggjøres i Brussel i dag (1).
(24.11.2005 LIZBONA) Od konca lat 90-tych wiekszosc z 25 Panstw Czlonkowskich UE i Norwegia odnotowala wzrost przestepstw przeciwko prawu antynarkotykowemu (“przestepstw narkotykowych”) jak oglosila dzisiaj Agencja UE ds. narkotyków (EMCDDA) w swoim Sprawozdaniu rocznym 2005 na temat stanu problemu narkotykowego w Europie, opublikowanego w Brukseli (1).
(24.11.2005 LISABON) Podla najnovších údajov bol od konca 90-tych rokov zaznamenaný nárast prípadov trestnej cinnosti súvisiacej s drogami („porušovania protidrogových právnych predpisov“) vo väcšine z             25 clenských štátov EÚ, uvádza agentúra EÚ pre drogy (EMCDDA) vo Výrocnej správe 2005 o stave drogovej problematiky v Európe vydanej dnes v Bruseli (1).
(24.11.2005, LIZBONA) Kršenje pravne zakonodaje povezane z drogami v vecini 25 držav clanic EU in na Norveškem narašca od poznih devetdesetih let dalje, navaja Agencija EU za droge (EMCDDA) v svojem Letnem porocilu o stanju na podrocju problematike drog v Evropi, ki ga je danes predstavila v Bruslju (1).
(24.11.2005 LISSABON) Brotten mot narkotikalagstiftningen (“narkotikabrott”) har enligt rapporter ökat i de flesta av EU:s 25 medlemsstater och Norge sedan slutet av 1990-talet, uppger EU:s narkotikacentrum (ECNN) i sin Årsrapport 2005 över situationen på narkotikaområdet i Europa, som läggs fram i Bryssel idag (1).
(24.11.2005 LISABONA) Ka zino Eiropas Narkotiku agentura (EMCDDA) sava 2005. gada zinojuma par situaciju narkomanijas joma Eiropa, kas nacis klaja Brisele (1) - kopš 90. gadu beigam ar narkotikam saistiti likuma parkapumi (“narkotiku likuma parkapumi”), pieauguši lielakaja dala no 25 ES dalibvalstim un Norvegija.
  press1-ro  
Consumul de cocainǎ crack în Europa – un drog asociat în mod deosebit cu probleme de sǎnǎtatea publicǎ şi probleme sociale – rǎmâne limitat, potrivit raportului prezentat astǎzi. Un consum semnificativ de cocainǎ se înregistreazǎ numai în câteva oraşe mari, în principal în Ţǎrile de Jos şi Marea Britanie.
The use of crack cocaine in Europe – a drug particularly associated with public health and social problems – remains limited, according to today’s report. Significant use is only reported in a few major cities, principally in the Netherlands and the UK.
Selon le rapport de ce jour, la consommation de crack en Europe, une drogue particulièrement associée à des problèmes sociaux et de santé publique, reste limitée. Un usage important n’est rapporté que dans quelques grandes villes, principalement aux Pays-Bas et au Royaume-Uni.
Der Konsum von Crack – einer Droge, die besonders eng mit Fragen der öffentlichen Gesundheit und mit sozialen Problemen assoziiert ist – ist nach dem heutigen Bericht nach wie vor begrenzt. Über einen signifikanten Konsum wird lediglich aus wenigen Großstädten, vor allem in den Niederlanden und im Vereinigten Königreich, berichtet.
Según el informe que hoy se publica, parece que el consumo de crack en Europa – una droga que se asocia de un modo especial a problemas sanitarios y sociales – sigue siendo limitado. Sólo es considerable en algunas ciudades importantes, principalmente de los Países Bajos y el Reino Unido.
Secondo la relazione, il consumo di cocaina crack in Europa – sostanza particolarmente associata a problemi sociali e di salute pubblica – resta limitato. Si segnala un consumo notevole soltanto in un numero ristretto di grandi città, soprattutto nei Paesi Bassi e nel Regno Unito.
Na Europa, o consumo de crack – droga associada particularmente a problemas sociais e de saúde pública – continua a ser limitado, segundo o relatório hoje apresentado, apenas atingindo valores significativos em algumas grandes cidades, designadamente nos Países Baixos e no Reino Unido.
Volgens het vandaag verschenen verslag blijft het gebruik van crack-cocaïne – een drug die in het bijzonder geassocieerd wordt met volksgezondheidsproblemen en sociale problemen – in Europa beperkt. Alleen in enkele grote steden, voornamelijk in Nederland en het Verenigd Koninkrijk, wordt deze drug veel gebruikt.
Užívání cracku – drogy obzvlášÍ silne spojené s problémy veiejného zdraví a sociálními problémy – znstává podle dnešní zprávy v Evrope omezené. Významná míra užívání je hlášena pouze z nekolika velkých mest, pievážne z Nizozemska a Spojeného království.
Brugen af crackkokain i Europa – et stof, som i særlig grad afføder folkesundhedsmæssige og sociale problemer – er fortsat begrænset ifølge den nye årsberetning. Kun enkelte storbyer, især i Nederlandene og Det Forenede Kongerige, rapporterer om et betydeligt forbrug.
Crack-kokaiini – eriti just rahvatervise ja sotsiaalprobleemidega seostatava uimasti tarbimine pole Euroopas käesoleva aruande kohaselt endiselt kuigi levinud. Märkimisväärsest tarbimise määrast teatatakse ainult üksikutes linnades, peamiselt Madalmaades ja Ühendkuningriigis.
Crack-kokaiinia – huumeen muotoa, johon liittyy erityisen paljon kansanterveys- ja sosiaalisia ongelmia – käytetään tänään julkaistun raportin mukaan Euroopassa melko vähän. Sitä käytetään merkittävästi vain muutamassa suurkaupungissa, pääasiallisesti Alankomaissa ja Yhdistyneessä kuningaskunnassa.
A mai jelentés szerint a közegészségügyi és társadalmi problémákkal különösen szoros összefüggésbe hozható crack kokain használata Európában korlátozottan fordul elö. Jelentösebb mértékü fogyasztást csak néhány nagyvárosból, föként Hollandia és az Egyesült Királyság egyes városaiból jelentettek.
Bruken av crack – et stoff som kan gi store helseskader og sosiale problemer – er ennå begrenset, ifølge dagens rapport. Signifikant bruk av crack rapporteres bare fra noen få store byer, framfor alt i Nederland og Storbritannia.
Według dzisiejszego sprawozdania, w Europie skala zazywania kokainy typu crack– narkotyku szczególnie kojarzonego ze zdrowiem publicznym i problemami zdrowotnymi – pozostaje ograniczona. Duze spozycie tego narkotyku odnotowuje sie jedynie w kilku duzych miastach, głównie w Holandii i Wielkiej Brytanii.
Užívanie cracku v Európe – drogy predovšetkým spájanej s verejným zdravím a spolocenskými problémami - zostáva podÍa dnešnej správy obmedzené. Znacné užívanie je hlásené len v niekoÍkých väcších mestách, najmä v Holandsku a Spojenom kráÍovstve.
Uporaba crack kokaina v Evropi – droge, ki je zlasti povezana z javnim zdravjem in socialnimi problemi – ostaja po podatkih današnjega porocila omejena. O vecji uporabi porocajo samo iz nekaterih vecjih mest, zlasti na Nizozemskem in v Združenem kraljestvu.
Användningen i Europa av crack-kokain – en drog som är särskilt förknippad med hälso- och sociala problem – är fortfarande begränsad, enligt den rapport som presenteras i dag. Någon mer betydande användning rapporteras bara förekomma i ett fåtal storstäder, särskilt i Nederländerna och Storbritannien.
Saskanǎ ar EMCDDA zinojumǎ mineto informǎciju kreka kokaina (tieši ar šo narkotisko vielu saistǎs daudzas sabiedribas veselibas un sociǎlǎs problemas) lietošana Eiropǎ joprojǎm ir ierobežota. Kreka kokaina lietošana ir izplatita tikai dažǎs lielpilsetǎs, galvenokǎrt Niderlande un Apvienotajǎ Karaliste.
  press3-ro  
Numǎrul total al clienIilor care beneficiazǎ de tratament de substituIie în Europa a depǎşit pragul de 500.000, a declarat astǎzi Agenţia UE pentru droguri (OEDT) în Raportul anual pe 2005 privind situaEia drogurilor în Europa, lansat la Bruxelles.
(24.11.2005 LISBON) The total number of clients in substitution treatment in Europe has now passed the half-million mark, says the EU drugs agency (EMCDDA) today in its 2005 Annual report on the state of the drugs problem in Europe launched in Brussels.
(24.11.2005 LISBONNE) Le nombre total de patients suivant un traitement de substitution en Europe a désormais franchi la barre du demi-million, indique l’agence sur les drogues de l’UE (OEDT) dans son Rapport annuel 2005 sur l’état du phénomène de la drogue en Europe, présenté aujourd’hui à Bruxelles.
(24.11.2005 LISSABON) Mehr als eine halbe Million Patienten nehmen in Europa an einer Substitutions- behandlung teil. Dies geht aus dem Jahresbericht 2005 über den Stand der Drogenproblematik in Europa hervor, den die EU-Drogenbeobachtungsstelle (EBDD) heute in Brüssel veröffentlicht hat.
(24.11.2005 LISBOA) Según el Informe anual 2005 sobre el problema de la drogodependencia en Europa, publicado hoy en Bruselas por la agencia sobre drogas de la UE (OEDT), la cantidad total de personas que se someten actualmente a terapias de sustitución en Europa ha superado el medio millón.
(24.11.2005 LISBONA) Attualmente in Europa, il numero totale di persone che seguono una terapia sostitutiva supera il mezzo milione, afferma l’agenzia europea sulle droghe (OEDT) nella sua Relazione annuale 2005 sull’evoluzione del fenomeno della droga in Europa, presentata oggi a Bruxelles.
(24.11.2005 LISBOA) O número total de utentes em tratamento de substituição na Europa ultrapassou a fasquia do meio milhão, afirma a Agência da UE de informação sobre droga (OEDT) no seu Relatório Anual 2005 sobre a evolução do fenómeno da droga na Europa hoje lançado em Bruxelas.
(24.11.2005 LISSABON) Het totaal aantal cliënten in substitutietherapie in Europa bedraagt nu meer dan een half miljoen, aldus het EU-drugsagentschap (EWDD) dat vandaag zijn Jaarverslag 2005 over de stand van de drugsproblematiek in Europa in Brussel presenteert.
(24.11.2005 LISABON) Podle Výrocní zprávy za rok 2005 o stavu drogové problematiky v Evrope, vydané dnes v Bruselu agenturou EU pro drogy (EMCDDA), piekrocil v Evrope celkový pocet klientn, kterým je poskytována substitucní lécba, již pnlmilionovou hranici.
(24.11.2005, LISSABON) Det samlede antal klienter, der modtager substitutionsbehandling i Europa, har nu passeret den halve million, siger EU’s narkotikaagentur (EONN) i dag i sin Årsberetning om narkotikasituationen i Den Europæiske Union for 2005, som fremlægges i Bruxelles.
(24.11.2005 LISSABON) Euroopas on praegu asendusravi programmidesse kaasatud rohkem kui pool miljonit klienti, ütles EL narkoseire keskus (EMCDDA) täna oma Brüsselis välja antud 2005. aasta. aruandes Uimastiprobleemide olukord Euroopas.
(24.11.2005 LISSABON) Korvaushoitoa saavien kokonaismäärä Euroopassa on nyt ylittänyt puoli miljoonaa, toteaa EU:n huumevirasto (EMCDDA) tänään Brysselissä julkistetussa raportissaan (Vuosiraportti 2005: huumeongelma Euroopassa).
(2005.11. 24 LISSZABON) A helyettesítö kezelésben részesülö kliensek teljes száma meghaladja a félmilliót, állítja az EU kábítószerügyi központja (EMCDDA) a Brüsszelben kibocsátott „A kábítószer-probléma Európában” címü 2005-ös Európai Éves Jelentésében.
(24.11.2005 LISBOA) Det totale antallet klienter i substitusjonsbehandling i Europa har nå passert en halv million, sier EUs narkotikabyrå (EONN) i sin Årsrapport for 2005 om narkotikasituasjonen i Europa, som offentliggjøres i dag i Brussel.
(24.11.2005 LIZBONA) Liczba pacjentów poddanych leczeniu substytucyjnemu w Europie przekroczyła pół miliona jak podaje Agencja ds. Narkotyków (EMCDDA) w swoim Sprawozdaniu rocznym 2005 na temat stanu problemu narkotykowego w Europie, opublikowanym w Brukseli.
(24.11.2005 LISABON) Celkový pocet klientov v substitucnej liecbe už prekrocil polmiliónovú hranicu, ako dnes uvádza agentúra EÚ pre drogy (EMCDDA) vo svojej Výrocnej správe 2005 o stave drogovej problematiky v Európe vydanej v Bruseli.
(24.11.2005 LIZBONA) Skupno število oseb, vkljucenih v nadomestno zdravljenje v Evropi, je preseglo mejo pol milijona, pravi agencija EU za droge (EMCDDA), ki je danes v Bruslju predstavila svoje Letno porocilo 2005 o stanju na podrocju problematike drog v Evropi.
(24.11.2005 LISSABON) Det totala antalet klienter i substitutionsbehandling i Europa har nu passerat halvmiljonstrecket, skriver EU:s narkotikacentrum ECNN i sin Årsrapport för 2005 över situationen på narkotikaområdet i Europa som läggs fram i Bryssel idag.
(24.11.2005 LISABONA) Kopejais aizvietošanas terapijas pacientu skaits Eiropǎ tagad pǎrsniedz pusmiljona atzimi, tǎ pašlaik zino ES narkotiku agentura (EMCDDA) savǎ 2005. gada zinojumã par situãciju narkomãnijas jomã Eiropã kas laists klajǎ Brisele.
  press1-ro  
în raportul de astǎzi se afirmǎ cǎ, printre elevii de liceu (15–16 ani), experimentarea substanIelor halucinogene existente în stare naturalǎ, cum sunt „ciupercile halucinogene”, constituie un fenomen întâlnit destul de des.
Use of synthetic hallucinogenic substances, such as LSD, remains low throughout Europe. However today’s report notes that, among school students (15–16 years), experimentation with naturally occurring hallucinogens, such as ‘magic mushrooms’, is a relatively common phenomenon. In 2003, lifetime prevalence
El consumo de sustancias alucinógenas sintéticas, como el LSD, sigue siendo escaso en Europa. Sin embargo, en el informe hoy presentado se indica que, entre los estudiantes de 15–16 años, la experimentación con alucinógenos de origen natural, como los “hongos mágicos” es un fenómeno relativamente común.
  press5-ro  
Potrivit raportului prezentat astǎzi, estimǎrile recente privind numǎrul deIinuIilor care consumǎ droguri pe cale injectabilǎ variazǎ considerabil, de la sub 1% pânǎ la 34%, în funcIie de populaIia de deIinuIi studiatǎ.
According to today’s report, recent estimates for drug injecting in prison vary greatly, ranging from less than 1% to 34% of inmates, depending on the prison population studied. This means that, in the worst affected populations, one in three prisoners has injected while incarcerated, underlining the importance of harm- reduction measures to curb the spread of infectious diseases (e.g. HIV, HCV).
Nach dem heute veröffentlichten Bericht variieren neue Schätzungen über den Anteil Drogen injizierender Strafgefangener erheblich, nämlich – je nach untersuchter Gefängnispopulation – zwischen 1% und 34%.
Volgens het jaarverslag variëren de ramingen betreffende het injecteren van drugs in de gevangenis sterk: van minder dan 1% tot 34% van de gevangenen, afhankelijk van de bestudeerde gevangenispopulatie. Dit betekent
Podle dnešní zprávy se odhady rozšíiení nitrožilního užívání drog ve vezení z poslední doby znacne rozchází a pohybují se v rozmezí od méne než 1 % až po 34 % veznn v závislosti na vezenské populaci, která byla
Tänase aruande andmetel varieeruvad uusimad näitajad narkootikumide süstimise kohta vanglates oluliselt, ulatudes sõltuvalt uuritud vanglatest vähem kui 1%-st kuni 34%-ni kinnipeetavatest. See tähendab, et
Vuosiraportin mukaan hiljattain tehdyt arviot huumeiden pistoskäytön yleisyydestä vankiloissa vaihtelevat suuresti, 1 %:sta 34 %:iin vangeista tutkitusta vankiryhmästä riippuen. Tämä merkitsee, että joissakin
Ifølge dagens rapport er det store variasjoner i estimatene over sprøytebruk i fengsel, fra under 1% til 34% av de innsatte, avhengig av hvilken fengselspopulasjon som ble undersøkt. Dette betyr at i de mest berørte populasjonene har en av tre innsatte injisert under soning, noe som understreker betydningen av skadereduserende tiltak for å forhindre spredning av smittsomme sykdommer (f.eks. HIV, HCV).
V tejto výrocnej správe sa hovorí, že najnovšie odhady o injekcnom užívaní drog vo väzení sa vo veÍkej miere navzájom odlišujú, pocínajúc menej ako 1% a konciac 34% väznov, v závislosti od skúmanej väzenskej
Glede na današnje porocilo so nedavne ocene o vbrizgavanju drog v zaporih zelo razlicne, gibljejo se med manj kot 1% do 34%, odvisno od proucevane populacije v zaporih. To pomeni, da si je v populaciji, ki je bila
Enligt rapporten varierar de senaste uppskattningarna av injicering av narkotika i fängelserna kraftigt, från mindre än 1 till 34% av internerna, beroende på den fängelsepopulation som studerats. Detta innebär att en av tre interner i de värst drabbade fängelserna har injicerat i fängelset, vilket understryker vikten av åtgärder för att minska skadeverkningarna och därmed stoppa spridningen av infektionssjukdomar (t.ex. hiv och HCV).
  press3-ro  
Axându-se în special pe buprenorfinǎ, OEDT informeazǎ cǎ în prezent aceastǎ substanIǎ este utilizatǎ în terapia de substituIie în 18 Iǎri din 28, reprezentând o opIiune terapeuticǎ frecventǎ încǎ de la mijlocul anilor 1990. Astǎzi, aproape 20% dintre clienIii tratamentului de substituIie beneficiazǎ de buprenorfinǎ (1), cu toate cǎ utilizarea acesteia variazǎ considerabil de la o Iarǎ la alta.
In a special focus on buprenorphine, the EMCDDA reports that 18 of the 28 countries now use this drug in substitution treatment, an increasingly common choice since the mid-1990s. Today, almost 20% of clients in substitution treatment now receive buprenorphine (1), although its use varies considerably between countries.
Insbesondere bei Buprenorphin stellt die EBDD fest, dass dieses Medikament derzeit in 18 der 28 Länder in der Substitutionstherapie eingesetzt wird und somit seit Mitte der 90er Jahre ein immer gängigeres Mittel darstellt. Heute erhalten fast 20% der Patienten in Substitutionsbehandlung Buprenorphin (1), das in den verschiedenen Ländern allerdings sehr unterschiedlich zum Einsatz kommt.
In una sezione speciale dedicata ala buprenorfina, l’OEDT rivela che 18 paesi su 28 la utilizzano nelle terapie sostitutive, una scelta sempre più comune dalla metà degli anni Novanta in poi. Oggi, quasi il 20% dei pazienti in terapia sostitutiva viene trattato con buprenorfina (1), benché la sua utilizzazione vari notevolmente da paese a paese.
Bijzondere aandacht wordt besteed aan buprenorfine en het EWDD bericht dat 18 van de 28 landen dit middel gebruiken in substitutiebehandeling, hetgeen in toenemende mate een gangbare keuze is sinds halverwege de jaren 1990. Vandaag de dag krijgt bijna 20% van de cliënten in substitutietherapie buprenorfine (1), al varieert het gebruik ervan aanzienlijk tussen de verschillende landen.
Agentura EMCDDA uvádí, že buprenorfin je pii substitucní lécbe využíván 18 zememi z 28. Od poloviny 90. let 20. století je cím dál tím více piedepisovaným lékem pii substitucní lécbe. V soucasnosti je buprenorfin pii substitucní lécbe piedepisován 20 % osob (1), mezi rnznými zememi však existují znacné rozdíly.
Med særligt fokus på buprenorphin rapporterer EONN, at 18 ud af 28 lande nu anvender dette lægemiddel til substitutionsbehandling, et stadig mere almindeligt valg siden midten af 1990’erne. I dag modtager næsten 20% af klienterne i substitutionsbehandling buprenorphin (1), selv om brugen af dette middel varierer betydeligt mellem landene.
Pöörates buprenorfiinile eritähelepanu teatab EMCDDA, et 18 28-st riigist kasutavad seda ravimit asendusravis, tegemist on tõusutrendi näitava valikuga alates1990ndate aastate keskelt. Täna saab 20% asendusravi saavatest klinetidest buprenorfiini (1), olgugi, et selle kasutamine varieerub märkimisväärselt riikide vahel.
Buprenorfiiniin keskittyvässä liiteosassa EMCDDA raportoi, että 28 maasta 18 käyttää sitä nykyään korvaushoidossa. Buprenorfiinin käyttö on yleistynyt 1990-luvun puolivälistä lähtien. Sitä annetaan nyt melkein 20 %:lle korvaushoidon asiakkaista (1), joskin sen käyttö vaihtelee huomattavasti eri maissa.
Når det gjelder buprenorfin mer spesifikt, oppgir EONN at 18 av de 28 landene nå bruker dette legemiddelet i substitusjonsbehandlingen, og at det er blitt stadig vanligere siden midten av 1990-tallet. I dag mottar nærmere 20% av alle klientene i substitusjonsbehandling buprenorfin (1), selv om bruken av legemiddelet varierer betraktelig landene imellom.
W dziale specjalnie poswieconym buprenorfinie, EMCDDA podkresla, ze 18 z 28 panstw obecnie stosuje ten srodek w leczeniu substytucyjnym, staje sie on coraz powszechniej stosowana alternatywa od połowy lat 90- tych. Dzisiaj, prawie 20% pacjentów poddanych leczeniu substytucyjnemu otrzymuje obecnie buprenorfine (1) mimo, ze jej stosowanie waha sie w zaleznosci od kraju.
Agentúra EMCDDA uvádza, že, najmä pokiaÍ ide o buprenorfín, sa tento liek používa v substitucnej liecbe v súcasnosti v 18 z 28 krajín. Od polovice 90-tych rokov je totiž buprenorfín coraz castejšie užívaným prípravkom. K dnešnému dnu dostáva takmer 20% klientov v substitucnej liecbe buprenorfín (1), aj keá v jeho používaní existujú znacné rozdiely medzi jednotlivými krajinami.
V posebnem poglavju o buprenorfinu EMCDDA poroca, da 18 od 28 držav uporablja to zdravilo pri nadomestnem zdravljenju, od sredine 90-ih let je njegova izbira cedalje bolj obicajna. Dandanes skoraj 20% vseh oseb, vkljucenih v nadomestno zdravljenje prejema buprenorfin (1), ceprav se njegova uporaba med posameznimi državami mocno razlikuje.
I ett särskilt avsnitt om buprenorfin rapporterar ECNN att 18 av 28 länder nu använder detta läkemedel vid substitutionsbehandling, vilket blivit allt vanligare sedan mitten av 1990-talet. Idag får knappt 20% av klienterna i substitutionsbehandling buprenorfin (1), även om dess användning varierar kraftigt mellan länderna.
Pieveršot ipašu uzmanibu buprenorfinam, EMCDDA zino, ka 18 no 28 valstim tagad lieto šis zǎles aizvietošanas terapijǎ, kas ir pieaugoši populǎra izvele kopš 90. gadu vidus. Šobrid gandriz 20% aizvietošanas terapijas klientu sanem buprenorfinu (1), lai gan tǎ izmantošana katrǎ valsti ieverojami atšfiiras.
  Comunicate de presă  
De la sfârşitul anilor 1990, încălcările regimului drogurilor („infracţiunile la regimul drogurilor”) au cunoscut o creştere în majoritatea celor 25 de state membre UE, precum şi în Norvegia, afirmă Agenţia UE pentru droguri (OEDT) în Raportul anual pe 2005 privind problema drogurilor în Europa, lansat astăzi la Bruxelles (1).
Violations of drug law (‘drug law offences’) have reportedly increased in the majority of the 25 EU Member States and Norway since the late 1990s, states the EU drugs agency (EMCDDA) today in its 2005 Annual report on the state of the drugs problem in Europe, launched in Brussels (1).
Les infractions à la législation antidrogue auraient augmenté dans la majeure partie de 25 États membres de l’UE et en Norvège depuis la fin des années 1990, selon le Rapport annuel 2005 sur l’état du phénomène de la drogue en Europe présenté aujourd’hui à Bruxelles par l’agence sur les drogues de l’UE (OEDT) (1).
Verstöße gegen die Drogengesetzgebung („Drogendelikte“) haben Meldungen zufolge seit den späten 90er-Jahren in den meisten der 25 EU-Mitgliedstaaten und Norwegen zugenommen, stellt die EU-Drogenbeobachtungsstelle (EBDD) heute in ihrem in Brüssel vorgestellten Jahresbericht über den Stand der Drogenproblematik in Europa - 2005 fest (1).
Según el Informe anual 2005 sobre el problema de la drogodependencia en Europa, presentado hoy en Bruselas por la agencia sobre drogas de la UE (OEDT), las infracciones de las leyes relacionadas con las drogas («delitos contra la legislación sobre drogas») han aumentado en la mayoría de los 25 Estados miembros de la UE y en Noruega desde finales de los años 90 (1).
Si è registrato un aumento delle violazioni delle normative sugli stupefacenti (‘reati contro le normative sugli stupefacenti’) nella maggior parte dei 25 Stati membri dell’UE ed in Norvegia a partire dalla fine degli anni Novanta, è quanto annunciato oggi dall’agenzia europea delle droghe (OEDT) in occasione della presentazione, a Bruxelles, della Relazione annuale 2005 sull’evoluzione del fenomeno della droga in Europa (1).
As violações da legislação em matéria de droga (“infracções à legislação em matéria de droga”) têm aumentado na maioria dos 25 Estados-Membros da UE e na Noruega desde os finais dos anos 90, assinala a agência da UE de informação sobre droga (OEDT) no seu Relatório Anual de 2005 sobre a evolução do fenómeno da droga na Europa, tornado hoje público em Bruxelas (1).
Οι παραβάσεις της νομοθεσίας περί ναρκωτικών ("αδικήματα που εμπίπτουν στη νομοθεσία περί ναρκωτικών") αναφέρεται ότι αυξήθηκαν στα περισσότερα από τα 25 κράτη μέλη της ΕΕ και τη Νορβηγία από τα τέλη της δεκαετίας του 1990, σύμφωνα με τα στοιχεία που δημοσιοποίησε σήμερα ο Οργανισμός της ΕΕ για τα ναρκωτικά (EΚΠΝΤ) στην Ετήσια έκθεση του 2005 για την κατάσταση του προβλήματος των ναρκωτικών στην Ευρώπη, η οποία παρουσιάστηκε στις Βρυξέλλες (1).
Overtredingen van de drugswetgeving (‘drugsdelicten’) zijn sinds het einde van de jaren negentig in de meerderheid van de 25 EU-lidstaten en Noorwegen toegenomen, aldus het EU-drugsagentschap (EWDD) in zijn in Brussel gepresenteerde Jaarverslag 2005 over de stand van de drugsproblematiek in Europa (1).
Agentura EU pro drogy (EMCDDA) ve své dnešní Výroční zprávě za rok 2005 o stavu drogové problematiky v Evropě zveřejněné v Bruselu uvádí, že od konce 90. let byl ve většině z 25 členských států EU a v Norsku zaznamenán nárůst objemu trestné činnosti související s drogami („drogových trestných činů”)(1).
Antallet af overtrædelser af narkotikalovgivningen (‘narkotikalovovertrædelser’) er angiveligt steget i hovedparten af de 25 EU-medlemsstater og Norge siden slutningen af 1990’erne, siger EU’s narkotika-agentur (EONN) i dag i sin Årsberetning om narkotikasituationen i Europa for 2005, som fremlægges i Bruxelles (1).
Enamikus Euroopa Liidu 25-st liikmesriigist ja Norrast on teatatud narkootikumidega seotud õigusrikkumiste arvu kasvust 1990. aastate teisel poolel, märgib Euroopa Liidu narkoseire keskus (EMCDDA) täna oma Brüsselis avaldatud 2005. a. aruandes uimastiprobleemide olukorrast Euroopas (1).
Useimmissa EU:n 25 jäsenvaltiossa ja Norjassa huumausainelainsäädäntöä vastaan tehtyjen huumausainerikosten määrän raportoidaan lisääntyneen 1990-luvun jälkipuoliskolta lähtien. Näin toteaa EU:n huumevirasto (EMCDDA) tänään julkistetussa Vuosiraportissaan 2005: huumeongelma Euroopassa (1).
A jelentések szerint az 1990-es évek vége óta az EU 25 tagállamának többségében és Norvégiában emelkedett a kábítószerrel való visszaélések („kábítószer-bűncselekmények”) száma, állítja ma az EU kábítószerügyi központja (EMCDDA) a Brüsszelben kibocsátott „A kábítószer-probléma Európában” című 2005-ös Éves Jelentésében. (1)
Antallet brudd på narkotikalovgivningen har økt i de aller fleste av de 25 EU-medlemsstatene og Norge siden slutten av 1990-tallet, sier EUs narkotikabyrå (EONN) i sin Årsrapport for 2005 om narkotikasituasjonen i Europa, som offentliggjøres i Brussel i dag (1).
Od końca lat 90-tych większość z 25 Państw Członkowskich UE i Norwegia odnotowała wzrost przestępstw przeciwko prawu antynarkotykowemu (“przestępstw narkotykowych”) jak ogłosiła dzisiaj Agencja UE ds. narkotyków (EMCDDA) w swoim Sprawozdaniu rocznym 2005 na temat stanu problemu narkotykowego w Europie, opublikowanego w Brukseli (1).
Podľa najnovších údajov bol od konca 90-tych rokov zaznamenaný nárast prípadov trestnej činnosti súvisiacej s drogami („porušovania protidrogových právnych predpisov“) vo väčšine z 25 členských štátov EÚ, uvádza agentúra EÚ pre drogy (EMCDDA) vo Výročnej správe 2005 o stave drogovej problematiky v Európe vydanej dnes v Bruseli (1).
Kršenje pravne zakonodaje povezane z drogami v večini 25 držav članic EU in na Norveškem narašča od poznih devetdesetih let dalje, navaja Agencija EU za droge (EMCDDA) v svojem Letnem poročilu o stanju na področju problematike drog v Evropi, ki ga je danes predstavila v Bruslju (1).
Brotten mot narkotikalagstiftningen (“narkotikabrott”) har enligt rapporter ökat i de flesta av EU:s 25 medlemsstater och Norge sedan slutet av 1990-talet, uppger EU:s narkotikacentrum (ECNN) i sin Årsrapport 2005 över situationen på narkotikaområdet i Europa, som läggs fram i Bryssel idag (1).
Kā uzsver Aģentūra, šī pieaugošā tendence 20 valstīs laika posmā no 1998. līdz 2003. gadam ir sevišķi izteikta Igaunijā un Polijā, kur ziņoto narkotiku likumpārkāpumu skaits attiecīgi palielinājies aptuveni desmit un trīs reizes (2). Tomēr dažās valstīs – Beļģijā, Spānijā, Itālijā, Maltā, Austrijā un Slovēnijā – ziņojumu skaits par minētajiem pārkāpumiem 2003. gadā ir samazinājies.
  press5-ro  
Închisoare poate fi un „mediu deosebit de dăunător” pentru mulţi dintre consumatorii problematici de droguri, afirmă astăzi OEDT, într-un capitol special privind alternativele la pedeapsa privativă de libertate pentru consumatorii de droguri.
La prison est un «environnement particulièrement nuisible» pour les usagers problématiques de drogues, explique aujourd’hui l’OEDT dans un chapitre spécialement consacré aux alternatives à l'incarcération proposées aux délinquants usagers de drogue. La plupart des États membres et la Norvège ont désormais adopté une nouvelle législation qui prévoit un certain nombre d’alternatives susceptibles de retarder, d’éviter, de se substituer à ou de compléter les peines d’emprisonnement (par ex. les travaux d’utilité publique, retraits de permis de conduire, traitement de la toxicomanie.)
Für viele problematische Drogenkonsumenten ist das Gefängnis eine „denkbar schlechte Umgebung“, stellt die EBDD heute in einem besonderen Kapitel über Alternativen zu Gefängnisstrafen für straffällige Drogen-konsumenten fest. Die meisten EU-Mitgliedstaaten und Norwegen haben nunmehr Gesetze erlassen, die eine Reihe von Alternativen aufzeigen, welche Gefängnisstrafen verzögern, vermeiden, ersetzen oder ergänzen können (z. B. gemeinnützige Arbeit, Fahrverbote, Drogenbehandlung).
En un capítulo especial dedicado a las alternativas a las penas de prisión para los delincuentes que consumen drogas, el OEDT afirma que la cárcel es un ambiente especialmente perjudicial para los consumidores problemáticos de drogas. Actualmente, la mayoría de Estados miembros de la UE y Noruega han aprobado leyes que recogen una serie de alternativas que pueden retrasar, evitar, sustituir o complementar las penas de privación de libertad (p. ej. trabajo social, retirada del permiso de conducción, tratamientos de desintoxicación).
Per molti consumatori problematici di droga il carcere può costituire un “ambiente particolarmente dannoso”    ha affermato oggi l’OEDT in un capitolo dedicato alle alternative alla detenzione per i tossicodipendenti che compiono un reato. La maggior parte degli Stati membri dell’UE e la Norvegia dispongono attualmente         di leggi che prevedono numerose alternative volte a ritardare, evitare, sostituire o integrare la pena detentiva (ad es. lavoro di pubblica utilità, sospensione della patente, trattamento della tossicodipendenza).
肠? σωφρονιστικά ιδρύματα συνιστούν ένα ιδιαίτερα επιζήμιο περιβάλλον για τους προβληματικούς χρήστες ναρκωτικών?, αναφέρει σήμερα το ΕΚΠΝΤ σε ειδικό κεφάλαιο αφιερωμένο στις εναλλακτικές λύσεις αντί της φυλάκισης για τους παραβάτες του νόμου που κάνουν χρήση ναρκωτικών. Τα περισσότερα κράτη μέλη της ΕΕ και η Νορβηγία έχουν πλέον θεσπίσει νομοθεσία η οποία περιλαμβάνει διάφορες εναλλακτικές λύσεις που ενδέχεται να αναβάλλουν, να αποφεύγουν, να αντικαθιστούν ή να συμπληρώνουν τις ποινές φυλάκισης 牋牋牋(π.χ. κοινοτική εργασία, αφαίρεση άδειας οδήγησης, θεραπεία απεξάρτησης από τα ναρκωτικά).
In een speciaal hoofdstuk over alternatieven voor gevangenisstraf constateert het EWDD dat de gevangenis ‘een bijzonder negatief effect’ op veel probleemgebruikers kan hebben. De meeste EU-lidstaten en Noorwegen hebben wetten aangenomen waarin een aantal alternatieven is opgenomen die gevangenis-straffen kunnen uitstellen, voorkomen, vervangen of aanvullen (bijvoorbeeld gemeenschapswerk, rijverbod, behandeling van drugsverslaving).
For mange problematiske stofbrugere kan fængsler ’være særligt skadelige omgivelser’, fastslår EONN i dag i et særligt kapitel om alternativer til fængsling af stofbrugende lovovertrædere. De fleste EU-medlemsstater og Norge har nu vedtaget love, hvori der beskrives en række alternativer, som kan udsætte, undgå, erstatte eller supplere fængselsstraffe (f.eks. samfundstjeneste, køreforbud, behandling for stofafhængighed).
EMCDDA märgib täna spetsiaalses narkootikume tarbivatele õigusrikkujatele vangistuse alternatiive käsitlevas peatükis, et paljudele probleemsetele uimastitarbijatele võib vangla olla “eriti kahjulik keskkond”. Enamik EL-i liikmesriikidest ja Norra on nüüd vastu võtnud õigusaktid, kus on ette nähtud mitu alternatiivi, millega võidakse vanglakaristust edasi lükata, vältida, asendada või täiendada (nt ühiskondlik töö, sõidukijuhtimiskeeld, narkosõltuvuse ravi).
Monille huumeiden ongelmakäyttäjille vankila voi olla erityisen haitallinen ympäristö, toteaa EMCDDA raportin luvussa, joka käsittelee vaihtoehtoja huumeidenkäyttörikosten tekijöiden vankilarangaistuksille. Useimmat EU-maat ja Norja ovat nyt ottaneet käyttöön lakeja, joissa säädetään erilaisista vaihtoehdoista, joilla vankilarangaistuksia voidaan siirtää, välttää, korvata tai täydentää (esim. yhdyskuntapalvelu, ajokiellot, huumeriippuvuuden hoito).
„A börtön sok problémás kábítószer-fogyasztó számára különösen ártalmas környezet” – állítja az EMCDDA egy, a kábítószer-használó bunelkövetok büntetoeljárási alternatíváiról szóló fejezetben. Az EU legtöbb tagállama és Norvégia nemrégiben a börtönbüntetést késlelteto, elkerülo, helyettesíto vagy kiegészíto alternatívákra (pl. közösségi munka, vezetési tilalom, kábítószer-függoség kezelése) lehetoséget adó jogszabályokat fogadott el.
Fengsel er et ”særlig ugunstig miljø” for problematiske narkotikabrukere, fastslår EONN i dag i et eget kapittel om alternativer til fengselsstraff for narkotikabrukende lovbrytere. De fleste EU-medlemsstatene og Norge har nå vedtatt en lovgivning som legger til rette for bruk av en rekke alternativer som kan utsette, forhindre, erstatte eller supplere fengselsstraff (f.eks. samfunnsarbeid, kjøreforbud, behandling av rusmiddelavhengighet).
„Dla wielu narkomanów, wiezienie moze byc szczególnie szkodliwym srodowiskiem”, stwierdza dzis EMCDDA w rozdziale specjalnie poswieconym alternatywom wobec kary wiezienia dla uzaleznionych przestepców. Wiekszosc Panstw Czlonkowskich UE i Norwegia wprowadzily przepisy okreslajace szereg alternatywnych rozwiazan, które pozwalaja opóznic, uniknac, zastapic lub uzupelnic kare wiezienia (np. prace spoleczne, zakaz prowadzenia pojazdów, leczenie uzaleznienia od narkotyków).
Väzenie je „obzvlášt škodlivým prostredím“ pre problémových užívatelov drog, uvádza EMCDDA v osobitnej kapitole svojej správy, venovanej alternatívam uväznenia delikventných užívatelov drog. Väcšina clenských štátov a Nórsko schválili právne predpisy vymedzujúce niekolko alternatívnych postupov, na základe ktorých je možné odložit, zrušit, nahradit alebo doplnit rozsudok o odnatí slobody (napr. verejnoprospešné práce, zákaz viest motorové vozidlá, liecba drogovej závislosti).
Za vecino problematicnih uporabnikov drog je zapor lahko izredno škodljivo okolje, navaja EMCDDA v posebnem poglavju o alternativah zaporu za uporabnike drog kot storilcih kaznivih dejanj. Vecina držav clanic EU in Norveška so sprejele zakone, ki omogocajo vrsto alternativ, s pomocjo katerih se zaporno kazen odloži, nadomesti, dopolni ali celo odpiše (npr. delo za skupnost, prepoved vožnje, zdravljenje odvisnosti od drog).
ECNN skriver i ett särskilt kapitel om olika alternativ till fängelse för narkotikamissbrukande brottslingar att fängelser kan vara en ”särskilt skadlig miljö” för många problemmissbrukare. De flesta av EU:s medlemsstater och Norge har nu antagit lagar om ett antal alternativ som kan skjuta upp, undvika, ersätta eller komplettera fängelsestraffen (t.ex. samhällstjänst, körförbud och behandling av narkotikaberoende).
Vairakiem narkotiku lietotajiem cietums var „but ipaši kaitiga vide”, šodien uzsver EMCDDA atseviška nodala par ieslodzijuma alternativam narkotiku lietošanas parkapejiem. Lielaka dala ES dalibvalstu un Norvegija pašreiz pienemušas likumus, iezimejot dažadas alternativas, kas var aizkavet, noverst, aizvietot vai papildinat sodu ieslodzijuma (piem., sabiedriskais darbs, braukšanas aizliegumi, arstešana no narkotiku atkaribas).
  press5-ro  
Potrivit raportului prezentat astăzi, estimările recente privind numărul deţinuţilor care consumă droguri pe cale injectabilă variază considerabil, de la sub 1% până la 34%, în funcţie de populaţia de deţinuţi studiată.
D’après le rapport publié aujourd’hui, les estimations récentes en matière de prise de drogues par voie intraveineuse en milieu pénitentiaire varient considérablement, de moins de 1% à 34% des détenus, en fonction de la population carcérale étudiée. En d’autres termes, chez les populations les plus affectées, un détenu sur trois a consommé de la drogue par injection pendant son incarcération, d’où l’importance des mesures de réduction des risques afin de freiner la propagation de maladies infectieuses (par ex. VIH, VHC).
Dies bedeutet, dass bei den am schlimmsten betroffenen Populationen jeder dritte Häftling während der Haft Drogen injiziert hat, und dass es daher wichtig ist, Maßnahmen zur Schadensminimierung zu ergreifen, damit die Verbreitung ansteckender Krankheiten (z. B. HIV, HCV) eingedämmt werden kann.
Según el informe publicado hoy, las últimas estimaciones relativas al consumo de drogas por vía parenteral en centros penitenciarios varían enormemente, desde un porcentaje inferior al 1% hasta el 34% de los presos, dependiendo de la población penitenciaria estudiada. Esto implica que, en el caso de las poblaciones más afectadas, uno de cada tres presos se ha inyectado drogas en la cárcel, lo que corrobora la importancia de tomar medidas para limitar al máximo los peligros a fin de poner coto a la propagación de enfermedades contagiosas (p. ej. VIH, VHC).
In base alla relazione odierna, le stime attuali relative al consumo di droghe per via parenterale in carcere variano notevolmente, dall’1% al 34% dei detenuti, a seconda della popolazione carceraria studiata. Questo significa che, nelle popolazioni con la più alta incidenza, un carcerato su tre fa uso di stupefacenti per via parenterale durante il periodo di detenzione; circostanza che rende evidente l’importanza di misure di riduzione del danno, volte a limitare la diffusione di malattie infettive (ad es. HIV, virus dell’epatite C).
Σύμφωνα με την έκθεση που δημοσιεύεται σήμερα, οι πρόσφατες εκτιμήσεις για την ενέσιμη χρήση ναρκωτικών στις φυλακές ποικίλλουν σημαντικά και κυμαίνονται από ποσοστό μικρότερο του 1% μέχρι 34% των κρατουμένων, ανάλογα με τον πληθυσμό των φυλακών υπό έρευνα. Αυτό σημαίνει ότι στους πληθυσμούς που πλήττονται σοβαρότερα, ένας στους τρεις κρατουμένους έχει κάνει ενέσιμη χρήση ναρκωτικών στο διάστημα της κράτησής του, γεγονός που υπογραμμίζει τη σημασία της λήψης μέτρων περιορισμού των επιβλαβών επιπτώσεων προκειμένου να συγκρατηθεί η διάδοση λοιμωδών νοσημάτων (π.χ. HIV, ηπατίτιδα C).
dat bij de populaties waarin het verschijnsel het meest voorkomt, een op de drie gevangenen in de gevangenis heeft geïnjecteerd. Hieruit blijkt het grote belang van schadebeperkende maatregelen om de verspreiding van besmettelijke ziekten (bijvoorbeeld HIV, hepatitis C) tegen te gaan.
Ifølge beretningen i dag er der store forskelle mellem de seneste overslag over intravenøs stofbrug i fængsler, fra under 1% til 34% af de indsatte, afhængigt af den undersøgte fængselspopulation. Det betyder, at en ud af tre fanger i de værst berørte populationer har brugt stoffer intravenøst under fængslingen, hvilket understreger betydningen af skadebegrænsende foranstaltninger for at dæmpe spredningen af infektionssygdomme     (f.eks. HIV, HCV).
Vuosiraportin mukaan hiljattain tehdyt arviot huumeiden pistoskäytön yleisyydestä vankiloissa vaihtelevat suuresti, 1 %:sta 34 %:iin vangeista tutkitusta vankiryhmästä riippuen. Tämä merkitsee, että joissakin vankiryhmissä joka kolmas vanki on käyttänyt huumeita pistämällä vankilassa ollessaan. Sen vuoksi on tärkeää korostaa haittoja vähentäviä toimenpiteitä tartuntatautien (esim. HIV, HCV) leviämisen ehkäisemiseksi.
A jelentés szerint a börtönben történo intravénás kábítószer-használatra vonatkozó aktuális becslések országonként nagyban különböznek, és az arányok a vizsgált börtön-populációtól függoen a fogvatartottak kevesebb, mint 1%-ától 34%-áig terjedhetnek. Ez azt jelenti, hogy a leginkább érintett populációban minden harmadik fogvatartott használ intravénásan kábítószert a szabadságvesztés ideje alatt; itt fontos kiemelni a fertozo betegségek (pl. HIV, HCV) terjedésének megfékezésére irányuló, ártalomcsökkento intézkedések fontosságát.
Ifølge dagens rapport er det store variasjoner i estimatene over sprøytebruk i fengsel, fra under 1% til 34% av de innsatte, avhengig av hvilken fengselspopulasjon som ble undersøkt. Dette betyr at i de mest berørte populasjonene har en av tre innsatte injisert under soning, noe som understreker betydningen av skadereduserende tiltak for å forhindre spredning av smittsomme sykdommer (f.eks. HIV, HCV).
Zgodnie ze sprawozdaniem ogloszonym w dniu dzisiejszym, ostatnie dane szacunkowe dotyczace dozylnego przyjmowania narkotyków w wiezieniach sa bardzo zróznicowane i wahaja sie od mniej niz 1% do 34% osadzonych, w zaleznosci od analizowanej populacji wiezniów. Oznacza to, ze w grupach o najwyzszej liczbie przypadków zazywania narkotyków, co trzeci wiezien przyjmowal dozylnie narkotyki w trakcie odbywania kary, co podkresla koniecznosc podjecia dzialan zmniejszajacych ryzyko rozprzestrzenienia sie chorób zakaznych (np. HIV, HCV).
V tejto výrocnej správe sa hovorí, že najnovšie odhady o injekcnom užívaní drog vo väzení sa vo velkej miere navzájom odlišujú, pocínajúc menej ako 1% a konciac 34% väznov, v závislosti od skúmanej väzenskej populácie. Z toho vyplýva, že v najviac postihnutých väzniciach, si jeden z troch väznov užíva drogy injekcným spôsobom, pricom je potrebné zdôraznit význam tzv. harm reduction (znižovania rizík spojených s užívaním drog) na zamedzenie šírenia infekcných chorôb (napr. HIV, HCV).
Glede na današnje porocilo so nedavne ocene o vbrizgavanju drog v zaporih zelo razlicne, gibljejo se med manj kot 1% do 34%, odvisno od proucevane populacije v zaporih. To pomeni, da si je v populaciji, ki je bila najbolj prizadeta, droge vbrizgaval vsak tretji zapornik med prestajanjem kazni zapora, kar kaže na velik pomen ukrepov zmanjševanja škode glede nalezljivih bolezni (npr. HIV, HCV).
Enligt rapporten varierar de senaste uppskattningarna av injicering av narkotika i fängelserna kraftigt, från mindre än 1 till 34% av internerna, beroende på den fängelsepopulation som studerats. Detta innebär att en av tre interner i de värst drabbade fängelserna har injicerat i fängelset, vilket understryker vikten av åtgärder för att minska skadeverkningarna och därmed stoppa spridningen av infektionssjukdomar (t.ex. hiv och HCV).
Saskana ar šodienas parskatu jaunakie raditaji par narkotiku injicešanu cietuma ir loti mainigi, svarstoties       no mazak neka 1% lidz 34% ieslodzito, atkariba no ieslodzito kopskaita cietuma, kura veikts petijums.            Tas nozime, ka vissliktak ietekmetajas grupas viens no trim ieslodzitajiem ir injicejis narkotikas ieslodzijuma laika, kas norada par kaitejuma mazinašanas pasakumu svarigumu infekcijas slimibu izplatibas ierobežošana (piem., HIV, HCV).
  press5-ro  
Închisoare poate fi un „mediu deosebit de dǎunǎtor” pentru mulIi dintre consumatorii problematici de droguri, afirmǎ astǎzi OEDT, într-un capitol special privind alternativele la pedeapsa privativǎ de libertate pentru consumatorii de droguri.
‘Diverting drug-using offenders to treatment can contribute to reducing crime and other harms to society as well as to helping those with drug problems improve their health and social well-being’, says Wolfgang Götz, EMCDDA Director. ‘Adequate treatment facilities are essential to underpin this approach. But motivation on the part of the offender is also a vital component in making it a success’.
La prison est un «environnement particulièrement nuisible» pour les usagers problématiques de drogues, explique aujourd’hui l’OEDT dans un chapitre spécialement consacré aux alternatives à l'incarcération proposées aux délinquants usagers de drogue. La plupart des États membres et la Norvège ont désormais adopté une nouvelle législation qui prévoit un certain nombre d’alternatives susceptibles de retarder, d’éviter, de se substituer à ou de compléter les peines d’emprisonnement (par ex. les travaux d’utilité publique, retraits de permis de conduire, traitement de la toxicomanie.)
En un capítulo especial dedicado a las alternativas a las penas de prisión para los delincuentes que consumen drogas, el OEDT afirma que la cárcel es un ambiente especialmente perjudicial para los consumidores problemáticos de drogas. Actualmente, la mayoría de Estados miembros de la UE y Noruega han aprobado leyes que recogen una serie de alternativas que pueden retrasar, evitar, sustituir o complementar las penas de privación de libertad (p. ej. trabajo social, retirada del permiso de conducción, tratamientos de desintoxicación).
Para muitos consumidores problemáticos de drogas, a prisão é um “ambiente particularmente prejudicial”, afirma o OEDT num capítulo especial sobre alternativas à prisão para infractores consumidores de droga. A maior parte dos Estados-Membros da UE e a Noruega aprovaram legislação que define algumas alternativas que podem adiar, evitar, substituir ou complementar penas de prisão (ex.: trabalho comunitário, proibição de condução, tratamento da toxicodependência).
Een specifiek alternatief betreft behandeling, waarbij het agentschap erop wijst dat er nu een ‘brede politieke consensus’ bestaat om drugsgebruikende delinquenten in plaats van gevangenisstraf behandeling op te leggen. De gevangenissen zijn volgens het jaarverslag in veel landen overbevolkt; opteren voor behandeling kan dan efficiënter blijken te zijn dan een strafrechtelijke veroordeling. Deze optie wordt veel toegepast bij drugsverslaafden, omdat deze nu algemeen worden beschouwd als patiënten met een behandelbare medische en psychosociale stoornis.
For mange problematiske stofbrugere kan fængsler ’være særligt skadelige omgivelser’, fastslår EONN i dag i et særligt kapitel om alternativer til fængsling af stofbrugende lovovertrædere. De fleste EU-medlemsstater og Norge har nu vedtaget love, hvori der beskrives en række alternativer, som kan udsætte, undgå, erstatte eller supplere fængselsstraffe (f.eks. samfundstjeneste, køreforbud, behandling for stofafhængighed).
Seadusandjad pakuvad alternatiivina ravi eelkõige kergesti haavatavatele noortele uimastitarbijatele. Siiski on spetsiaalselt noorte õigusrikkujate vajadustele suunatud raviprogramme veel väga vähe. Üksnes Saksamaa, Luksemburgi, Ungari, Austria ja Ühendkuningriigi aruannetes on mainitud selektiivseid ennetusprogramme, mis pakuvad psühholoogilist tuge, koolitust ja nõustamist esmakordsetele õigusrikkujatele (suures osas kanepitarbijad).
Monille huumeiden ongelmakäyttäjille vankila voi olla erityisen haitallinen ympäristö, toteaa EMCDDA raportin luvussa, joka käsittelee vaihtoehtoja huumeidenkäyttörikosten tekijöiden vankilarangaistuksille. Useimmat EU- maat ja Norja ovat nyt ottaneet käyttöön lakeja, joissa säädetään erilaisista vaihtoehdoista, joilla vankilarangaistuksia voidaan siirtää, välttää, korvata tai täydentää (esim. yhdyskuntapalvelu, ajokiellot, huumeriippuvuuden hoito).
„A börtön sok problémás kábítószer-fogyasztó számára különösen ártalmas környezet” – állítja az EMCDDA egy, a kábítószer-használó bünelkövetök büntetöeljárási alternatíváiról szóló fejezetben. Az EU legtöbb tagállama és Norvégia nemrégiben a börtönbüntetést késleltetö, elkerülö, helyettesítö vagy kiegészítö alternatívákra (pl. közösségi munka, vezetési tilalom, kábítószer-függöség kezelése) lehetöséget adó jogszabályokat fogadott el.
Lovgiverne tilbyr behandlingsalternativer særlig til sårbare unge narkotikabrukere. Likevel er det fremdeles veldig få behandlingsprogrammer som spesifikt retter seg mot behovene til unge lovbrytere. Tyskland, Luxembourg, Ungarn, Østerrike og UK er de eneste landene som rapporterer om selektive forebyggings- programmer for førstegangslovbrytere (hovedsakelig cannabisbrukere), med tilbud om psykologisk støtte, opplæring og rådgivning.
w rozdziale specjalnie poswieconym alternatywom wobec kary wiezienia dla uzaleznionych przestepców. Wiekszosc Panstw Członkowskich UE i Norwegia wprowadziły przepisy okreslajace szereg alternatywnych rozwiazan, które pozwalaja opóznic, uniknac, zastapic lub uzupełnic kare wiezienia (np. prace społeczne, zakaz prowadzenia pojazdów, leczenie uzaleznienia od narkotyków).
Zakonodajalci nudijo alternativo kot je zdravstvena obravnava zlasti obcutljivim, mladim uporabnikom drog. Vendar pa se le zelo malo programov zdravstvene obravnave prilagaja specificno na potrebe mladih storilcev kaznivih dejanj. Nemcija, Luksemburg, Madžarska, Avstrija in Združeno kraljestvo so redke države, ki porocajo o selektivnih preventivnih programih za osebe, ki so kaznivo dejanje storile prvic (v veliki meri so to uporabniki kanabisa), v katerih nudijo psihološko podporo, usposabljanje in svetovanje.
Att övergå till vård för missbrukande brottslingar kan bidra till att minska brottsligheten och andra företeelser som skadar samhället samt hjälpa personer med narkotikaproblem att förbättra sin hälsa och sitt sociala välbefinnande, säger ECNN:s direktör Wolfgang Götz. Lämpliga behandlingsinrättningar är av stor vikt för att stödja denna strategi. Brottslingens motivation är dock också avgörande för att den skall bli framgångsrik.
Vairǎkiem narkotiku lietotǎjiem cietums var „but ipaši kaitiga vide”, šodien uzsver EMCDDA atsevišfiǎ noda!ǎ par ieslodzijuma alternativǎm narkotiku lietošanas pǎrkǎpejiem. Lielǎkǎ da!a ES dalibvalstu un Norvegija pašreiz pienemušas likumus, iezimejot dažǎdas alternativas, kas var aizkavet, noverst, aizvietot vai papildinǎt sodu ieslodzijumǎ (piem., sabiedriskais darbs, braukšanas aizliegumi, ǎrstešana no narkotiku atkaribas).
  press3-ro  
Conform datelor publicate astǎzi, în cele 10 noi State Membre şi în Bulgaria şi România numǎrul clienIilor care beneficiazǎ de tratament de substituIie reprezintǎ numai 1% din numǎrul total înregistrat în Europa.
But, says the report, the availability of substitution treatment still differs markedly across Europe, particularly between the former EU-15 countries and the new and prospective Member States. According to figures released today, the 10 new Member States, Bulgaria and Romania account for only just over 1% of clients in substitution treatment in Europe.
Mais le rapport indique que la mise à disposition des traitements de substitution varie considérablement selon les pays en Europe, en particulier entre les anciens pays de l’UE d’un côté et les nouveaux États membres ou pays candidats de l’autre. D’après les chiffres communiqués aujourd’hui, les 10 nouveaux États membres, la Bulgarie et la Roumanie ne comptent qu’à peine plus d’1% de patients suivant un traitement de substitution en Europe.
In dem Bericht wird festgestellt, dass in Bezug auf die Verfügbarkeit der Substitutionstherapie in Europa erhebliche Unterschiede bestehen, insbesondere zwischen den früheren EU-15-Ländern und den neuen und künftigen Mitgliedstaaten. Aus den heute veröffentlichten Zahlen geht hervor, dass in den 10 neuen Mitgliedstaaten, Bulgarien und Rumänien lediglich etwas mehr als 1% der Patienten leben, die sich in Europa einer Substitutionstherapie unterziehen.
El informe destaca no obstante que la disponibilidad de esta terapia de sustitución puede diferir considerablemente en el continente, en particular entre los antiguos y los nuevos y futuros Estados miembros. Según el informe publicado hoy, los 10 nuevos Estados miembros, Bulgaria y Rumanía registran sólo un 1% de las personas que se someten a terapias de sustitución en Europa.
Tuttavia, segnala la relazione, vi sono in Europa forti disuguaglianze nella disponibilità di terapie sostitutive in particolare tra i vecchi paesi dell’UE-15 e i nuovi Stati membri e quelli candidati all’adesione. Secondo i dati presentati quest’oggi, soltanto poco più dell’1% di pazienti europei in terapia sostitutiva, vive nei 10 nuovi Stati membri, Bulgaria e Romania.
Volgens het verslag wisselt de beschikbaarheid van substitutiebehandelingen fors binnen Europa; de verschillen zijn met name groot tussen de voormalige EU-15 en de nieuwe en toekomstige lidstaten. Volgens de vandaag gepresenteerde gegevens zijn de 10 nieuwe lidstaten, Bulgarije en Roemenië slechts goed voor iets meer dan 1% van de cliënten in substitutietherapie in Europa.
Podle zprávy se však dostupnost substitucní lécby v rnzných zemích Evropy znacne liší, rozdíly jsou patrné zejména mezi zememi evropské patnáctky a novými clenskými státy a kandidátskými zememi. Podle dnes zveiejnených údajn jsou klienti z 10 nových clenských státn a z Bulharska a Rumunska zastoupeni mezi všemi osobami podstupujícími substitucní lécbu v Evrope jen o neco málo více než 1 %.
Men, siges det i beretningen, mulighederne for at få substitutionsbehandling varierer meget i Europa, især mellem de tidligere EU-15-lande og de nye medlemsstater og fremtidige ansøgerlande. Ifølge tallene, som kom frem i dag, tegner de 10 nye medlemsstater, Bulgarien og Rumænien sig kun for godt 1% af de klienter, der er i substitutionsbehandling i Europa.
Aruande põhjal varieerub asendusravi kättesaadavus Euroopas märkimisväärselt, seda eriti 15 esimese EL liikmesriigi ning uute ja kandidaatriikide vahel. Vastavalt täna avaldatud andmetele annavad 10 uut liikmesriiki, Bulgaaria ja Rumeenia ainult veidi üle 1% asendusravi saavatest klientidest Euroopas.
Raportin mukaan korvaushoidon saatavuudessa on kuitenkin huomattavia eroja Euroopan eri osissa, varsinkin vanhojen EU:n 15 jäsenvaltion ja uusien ja mahdollisesti tulevien jäsenvaltioiden välillä. Tänään julkistettujen lukujen mukaan 10 uudessa jäsenvaltiossa, Bulgariassa ja Romaniassa on vain hieman enemmän kuin 1 % Euroopan kaikista korvaushoidossa olevista asiakkaista.
Zgodnie ze sprawozdaniem, w Europie nadal wystepuja znaczne róznice w dostepnosci do leczenia substytucyjnego, w szczególnosci pomiedzy krajami starej „pietnastki” a nowymi i przyszłymi Panstwami Członkowskimi. Zgodnie z dzisiaj opublikowanymi danymi, 10 nowych Panstw Członkowskich, Bułgaria i Rumunia stanowia jedynie 1% pacjentów korzystajacych z leczenia substytucyjnego w Europie.
Ako sa však uvádza v správe, úroven dostupnosti substitucnej liecby v Európe sa znacne líši, predovšetkým medzi bývalými krajinami EÚ-15 a novými clenskými štátmi a kandidátskymi krajinami. Na základe dnes zverejnených údajov pripadá na 10 nových clenských štátov, Bulharsko a Rumunsko iba jedno percento celkového poctu klientov v substitucnej liecbe v Európe.
I rapporten sägs dock att det fortfarande finns stora skillnader i tillgången till substitutionsbehandling, särskilt mellan de tidigare EU-15-länderna och de nya och framtida medlemsstaterna. Enligt siffror som offentliggjordes idag finns endast 1% av de klienter i Europas som får substitutionsbehandling i de nya medlemsstaterna samt Bulgarien och Rumänien.
  press2-ro  
Supradoza rǎmâne „principala cauzǎ de deces în rândul consumatorilor de opiacee”, se precizeazǎ în raportul prezentat astǎzi, şi „una dintre principalele cauze de deces în rândul tinerilor din Europa”.
Selon le rapport publié ce jour, des surdoses «restent la principale cause de décès chez les usagers d’opiacés dans l’Union européenne» et «l’une des principales causes de décès chez les jeunes en Europe». Mais, dans la plupart des pays de l’UE-15 – à l’exception de la Finlande et de la Suède – et exception faite de la Norvège, on constate aujourd’hui une plus faible proportion de décès par surdose chez les moins de 25 ans qu’il y a dix ans, signe d’un recul dans le nombre des jeunes toxicomanes et celui des jeunes pratiquant l’injection. En conséquence, dans la plupart des pays de l’UE-15, l’âge moyen des personnes ayant succombé à une surdose est en hausse depuis 1990.
L’overdose continua a essere “la principale causa di morte tra i consumatori di oppiacei nel territorio dell’UE" recita la relazione, nonché “una delle cause principali di morte tra i giovani in Europa”. Ciò nonostante, nella maggior parte dei paesi dell’Europa dei 15 (a eccezione di Finlandia e Svezia), ed escludendo la Norvegia, la proporzione delle morti per overdose tra i giovani di età inferiore ai 25 anni è inferiore rispetto a dieci anni fa; questo dato fa pensare che vi sia stato un calo sia del numero di nuovi consumatori tra i giovani sia del numero di consumatori per via parenterale in questa fascia di età. Di conseguenza, nella maggioranza dei paesi dell’Europa dei 15 l’età media di casi di overdose è andata crescendo dal 1990 in poi.
Overdosis is nog altijd ‘de belangrijkste doodsoorzaak onder opiatengebruikers in de EU’, zo meldt het verslag van vandaag, en ‘een van de belangrijkste doodsoorzaken onder jonge mensen in Europa’. Maar in de meeste landen van de EU-15 – met uitzondering van Finland en Zweden, en ook van Noorwegen – is het aandeel van sterfgevallen als gevolg van een overdosis onder de leeftijd van 25 lager dan tien jaar geleden, wat wijst op een daling in de aanwas van jonge verslaafden en het aantal jonge intraveneuze gebruikers. Dienovereen- komstig is de gemiddelde leeftijd voor de gevallen van overdosis in de meeste landen van de EU-15 sinds 1990 gestegen.
Situace je odlišná v nových clenských státech EU a kandidátských zemích, kde pocet úmrtí u osob mladších 25 let od poloviny 90. let do roku 2002 podstatne vzrostl. Prnmerný vek osob, které podlehly piedávkování, je nejnižší v Rumunsku (22,4 let), Estonsku (24 let), Lotyšsku (29 let) a Litve (29,3 let). Pocet úmrtí z piedávkování se nyní stabilizoval v Šeské republice, Lotyšsku, Maáarsku a Bulharsku.
Overdoser er stadig "den væsentligste dødsårsag blandt opiatbrugere i EU", fremgår det af dette års beretning, og "en af de væsentligste dødsårsager blandt unge i Europa". Men i de fleste af EU-15-landene – undtagen Finland og Sverige – og undtagen Norge er antallet af overdosisdødsfald blandt unge under 25 år nu lavere end for ti år siden, hvilket tyder på et fald i tilgangen af unge stofafhængige og antallet af unge intravenøse stofbrugere. I de fleste EU-15-lande er gennemsnitsalderen blandt ofre for overdoser derfor steget siden 1990.
Käesoleva aruande põhjal ’on EL-is üledoos endiselt opiaatide tarbijate seas peamine surma põhjus’ ja ’üks peamisi noorte surma põhjustajaid Euroopas’. Samas on enamikus EL 15-s riigis, v.a. Soome, Rootsi ja mitteliikmesriikidest Norra üledoosist tingitud surmajuhtude osakaal alla 25-aastaste hulgas praegu väiksem kui kümme aastat tagasi, mis viitab sellele, et noorte uimastisõltlaste lisandumine ja noorte süstijate arv on vähenenud. Sellega kaasnevalt on võrreldes 1990. aastaga enamikus EL15-s liikmesriigis üleannustajate keskmine vanus tõusnud.
Yliannostus on tänään julkistettavan raportin mukaan edelleen ”opiaattien käyttäjien yleisin kuolinsyy EU:ssa" ja ”yksi nuorten yleisimmistä kuolinsyistä Euroopassa”. Suurimmassa osassa EU:n 15 vanhasta jäsenmaasta (ei Suomessa ja Ruotsissa - eikä Norjassa) alle 25-vuotiaiden osuus yliannostuskuolemista on nyt pienempi kuin kymmenen vuotta sitten, mikä viittaa uusien nuorten ongelma- ja pistoskäyttäjien määrän vähenemiseen. Vastaavasti yliannostukseen kuolleiden keski-ikä on noussut useimmassa EU:n 15 vanhassa jäsenmaassa vuodesta 1990.
„a fiatalok körében a vezetö halálozási okok egyike Európában”. A 15 EU-ország többségében – Finnország, Svédország és Norvégia kivételével – azonban a 25 évnél fiatalabbak között jelenleg alacsonyabb a túladagolásban meghaltak aránya, mint egy évtizeddel ezelött, ami a függövé váló fiatalok és a fiatal intravénás kábítószer-használók számának csökkenésére utal. Ennek megfelelöen 1990 óta a 15 EU-ország zömében emelkedett a túladagoltak átlagéletkora.
Overdoser er fortsatt «den viktigste dødsårsaken blant opiatbrukere i EU» fastslår årsrapporten, og «en av de viktigste årsakene til dødsfall blant unge mennesker» i Europa. Men i de fleste landene i EU-15 – bortsett fra Finland og Sverige – og bortsett fra Norge, er andelen overdoseofre under 25 år nå lavere enn for et tiår siden, noe som skulle tilsi en nedgang i rekrutteringen av unge avhengige og i antallet unge sprøytebrukere. Følgelig har gjennomsnittsalderen for overdoseofrene i de fleste landene i EU-15 steget siden 1990.
„jednou z hlavných prícin úmrtia medzi mladými Íuámi v Európe“. Avšak vo väcšine krajín európskej pätnástky – okrem Fínska a Švédska – a okrem Nórska, je dnes nižšie percento úmrtí z predávkovania vo veku do 25 rokov ako pred desiatimi rokmi, co svedcí o poklese v nábore mladých závislých a v pocte mladých injekcných užívateÍov drog. Vo väcšine krajín európskej pätnástky sa tak priemerný vek prípadov predávkovania od roku 1990 zvýšil.
Glede na podatke je podoba v novih državah clanicah EU in državah kandidatkah drugacna, saj se je od sredine devetdesetih let do leta 2002 število smrtnih primerov v starosti pod 25 let precej povecalo. Povprecna starost smrtnih žrtev zaradi prevelikega odmerka je najnižja v Romuniji (22,4 leta), Estoniji (24 let), Latviji (29 let) in Litvi (29,3 leta). Število smrti zaradi prevelikega odmerka se je stabiliziralo v Šeški republiki, Latviji, na Madžarskem in v Bolgariji.
”en av de vanligaste dödsorsakerna bland ungdomar i Europa". Men med undantag för Finland, Sverige och Norge är nu i de flesta EU 15-medlemsstaterna andelen dödsfall på grund av överdos bland personer yngre än 25 lägre än för tio år sedan, vilket tyder på en minskad rekrytering av unga missbrukare och en minskning av antalet injektionsmissbrukare. Följaktligen har medelåldern för dödsfall på grund av överdos ökat i de flesta EU 15-medlemsstater sedan 1990.
Saskanǎ ar EMCDDA pǎrskatu pǎrdozešana „narkotisko vielu lietotǎju vidu ES joprojǎm ir galvenais nǎves celonis” un „viens no galvenajiem gados jaunu cilveku nǎves celoniem Eiropǎ”. Tomer vairumǎ 15 ES valstu, iznemot Somiju un Zviedriju, kǎ ari iznemot Norvegiju, šobrid pǎrdozešanas izraisitu nǎves gadijumu skaits narkotiku lietotǎju vidu, kas jaunǎki par 25 gadiem, ir proporcionǎli mazǎks nekǎ pirms desmit gadiem, un tas liecina par narkotiku lietošanǎ iesaistito jauniešu skaita un gados jaunu narkotiku injicetǎju skaita samazinǎšanos. Atbilstoši šai tendencei vairumǎ 15 ES valstu, kopš 1990. gada, narkotiku pǎrdozešanas upuru videjais vecuma rǎditǎjs ir palielinǎjies.
  press3-ro  
Metadona este medicamentul prescris cel mai frecvent în Europa în tratamentul dependenIei de opiacee, pentru aproximativ 80% dintre cei aflaIi în tratament de substituIie (şi pentru 90% dintre cei internaIi în centre de tratament specializate). Totuşi, raportul prezentat astǎzi consemneazǎ o mai mare gamǎ de opIiuni terapeutice în ultimii ani, ajutându-i pe medici sǎ rǎspundǎ mai bine nevoilor pacienIilor.
Methadone is Europe’s most commonly prescribed drug for the treatment of opiate dependence, with around 80% of those in substitution therapy receiving a methadone prescription (over 90% if in specialist treatment centres). Nevertheless, today’s report notes a greater range of therapeutic options in recent years, helping clinicians to better meet clients’ needs.
La méthadone est le médicament le plus souvent prescrit en Europe pour le traitement de la dépendance aux opiacés; environ 80% de ceux qui suivent une thérapie de substitution reçoivent une prescription de méthadone (plus de 90% dans le cas de centres de traitement spécialisés). Toutefois, le présent rapport indique l’apparition d’un plus large éventail d’options thérapeutiques au cours des dernières années, ce qui permet aux cliniciens de mieux adapter les traitements aux besoins des patients.
In Europa ist Methadon das am häufigsten für die Behandlung der Opiatabhängigkeit verschriebene Medikament, wobei etwa 80% der Personen, die sich in einer Substitutionstherapie befinden, eine Methadonverschreibung erhalten (diese Rate erhöht sich in spezialisierten Behandlungszentren auf über 90%). Im Vergleich zu früheren Jahren wird in dem heute veröffentlichten Bericht jedoch eine größere Bandbreite an therapeutischen Möglichkeiten aufgeführt, die es Klinikärzten ermöglicht, besser auf die Bedürfnisse ihrer Patienten einzugehen.
La metadona es el fármaco que más se utiliza en Europa en las terapias contra la dependencia de los opiáceos: aproximadamente un 80% de las personas que se someten a una terapia de sustitución la reciben, y esta cifra se eleva al 90% si la terapia se sigue en un centro especializado. No obstante, en el informe publicado hoy se recoge una gran variedad de opciones terapéuticas que han aparecido en los últimos años y que ayudan a los profesionales a personalizar el tratamiento según las necesidades de los pacientes.
In Europa, il metadone è la sostanza più comunemente prescritta per il trattamento della dipendenza da oppiacei, e viene somministrato all’80% dei pazienti in terapia sostitutiva (circa il 90% se si considerano i centri terapeutici specializzati). Tuttavia, la relazione presentata quest’oggi, rileva che daqualche anno una più ampia gamma di opzioni terapeutiche consente ai medici di soddisfare meglio i bisogni dei loro pazienti.
A metadona é a substância mais prescrita na Europa para o tratamento da dependência de opiáceos; cerca de 80% dos consumidores em tratamento de substituição são tratados com metadona (mais de 90% no caso de utentes em unidades especializadas). Contudo, o relatório hoje publicado nota que a gama de opções terapêuticas se tem alargado nos últimos anos, ajudando os médicos a melhor ir ao encontro das necessidades dos utentes.
Methadon is in Europa het meest voorgeschreven middel voor de behandeling van opiaatverslaving; ongeveer 80% van degenen die met substitutiemiddelen behandeld worden, krijgt methadon (meer dan 90% in gespecialiseerde behandelcentra). In het jaarverslag wordt echter melding gemaakt van een groter aantal therapeutische mogelijkheden in de afgelopen jaren, waardoor behandelaars beter aan de behoeften van hun cliënten kunnen voldoen.
Metadon je nejcasteji piedepisovaným lékem pii lécbe závislosti na opiátech v Evrope, je podáván piibližne 80 % osob podrobujících se substitucní lécbe (z nichž 90 % se lécí ve specializovaných lécebných centrech). Výrocní zpráva však poukazuje na širší škálu lékn využívaných v posledních letech, která lékainm umožnuje lépe vyhovet potiebám svých pacientn.
Metadon er det lægemiddel, der i Europa oftest receptudskrives til behandling af opiatafhængighed, idet ca. 80% af dem, der er i substitutionsbehandling får en recept på metadon (over 90%, hvis det sker i specialiserede behandlingscentre). Ikke desto mindre fremgår det af beretningen i dag, at der i de seneste år er kommet et større udbud af behandlingsmuligheder, så klinikerne bedre kan dække klienternes behov.
Metadoon on Euroopas kõige tavalisem opiaadisõltuvuse raviks väljakirjutatav ravim, 80% asendusravi saavatest inimestest kasutavad metadooni (eriarstiabi pakkuvates ravikeskutes üle 90%). Sellest hoolimata näitab tänane aruanne terapeutiliste võimaluste kasvu viimastel aastatel, aidates arstidel klientide vajadusi paremini rahuldada.
I Europa er metadon det hyppigst forskrevne legemiddelet for behandling av opiatavhengighet, og rundt 80% av alle i substitusjonsbehandling får metadon (over 90% i spesialiserte behandlingsinstitusjoner). Dagens rapport anfører likevel at behandlingsalternativene er blitt flere i løpet av de senere årene, og at det dermed er blitt lettere for klinikere å dekke klientenes behov.
Ok. 80% pacjentów poddanych leczeniu substytucyjnemu otrzymuje metadon (ponad 90% w specjalistycznych osrodkach leczenia). Mimo to, dzisiejsze sprawozdanie podkresla, ze w ostatnich latach rozszerzył sie zakres opcji leczenia, co pomaga lekarzom lepiej wyjsc naprzeciw potrzebom pacjentów.
V Európe je metadón najcastejšie predpisovaným liekom na liecbu závislosti od opiátov. Okolo 80% pacientov v substitucnej liecbe sa predpisuje metadón (viac ako 90% v špecializovaných liecebných centrách). Táto správa však zaznamenáva rastúci pocet iných liecebných možností za posledné roky, ktoré lekárom na klinikách umožnia lepšie vyhovieÍ potrebám klientov.
Metadons ir Eiropǎ visbiežǎk izrakstitǎs zǎles opiǎta atkaribas ǎrstešanai ar aptuveni 80% aizvietošanas terapijas pacientu, kam ir indicets metadons (vairǎk nekǎ 90%, ja pacienti atrodas ǎrstešanǎs centros speciǎlistu uzraudzibǎ). Tomer šodienas pǎrskats atzime terapiju izveles paplašinǎšanos pedejo gadu laikǎ, palidzot ǎrstam izveleties to, kas vislabǎk atbilst klientiem.
  press4-ro  
OEDT afirmǎ cǎ nu este clar în ce mǎsurǎ aceastǎ nouǎ categorie de politici antidrog reprezintǎ rezultatul unei creşteri reale a tulburǎrii ordinii publice ca urmare a consumului de droguri şi nu a intoleranIei crescute a comunitǎIilor din care facem parte faIǎ de consumatorii de droguri.
‘The extent to which this new drug policy category is the result of a real increase in drug-related public nuisance, as opposed to a growing intolerance in our communities towards drug users is presently unclear’, says the EMCDDA. The absence of a common definition of drug-related public nuisance EU-wide, and of reliable indicators to collect data, means it is still difficult to measure the problem objectively. ‘But what is clear’, the agency concludes, ‘is that protecting local communities from the negative consequences of drug use, addiction and trafficking is now emerging in parts of Europe today as a very real political concern’.
"Aún no es posible precisar hasta qué punto esta nueva categoría de políticas en materia de estupefacientes es resultado de un incremento real de molestias en el orden público o de una creciente intolerancia en el seno de nuestras comunidades frente a los consumidores de drogas", afirma el OEDT. La falta de una definición común en el conjunto de la UE sobre la noción de molestias en el orden público asociada al consumo de drogas, así como de indicadores fiables para la recogida de datos, sigue siendo difícil efectuar una evaluación objetiva del problema. "Pero lo que está claro", concluye la agencia, "es que proteger a las comunidades locales de las consecuencias negativas del consumo, la adicción y el tráfico de drogas se está convirtiendo en algunos países europeos es una verdadera preocupación política."
“Per il momento non è chiaro quanto questa nuova categoria di politica di lotta alla droga sia la conseguenza di un reale incremento della turbativa all’ordine pubblico connessa alla droga oppure sia dovuta ad un aumento dell’intolleranza della società nei confronti dei tossicodipendenti ”, afferma l’OEDT. La mancanza, a livello europeo, di una definizione comune di “turbativa all’ordine pubblico connessa alla droga”, nonché di indicatori affidabili per la raccolta di dati, rende per il momento difficile valutare il problema con obiettività. “È tuttavia chiaro”, conclude l’agenzia, “che la protezione delle comunità locali dalle ripercussioni negative dell’abuso, della dipendenza e del traffico di droga si sta ora imponendo in diverse parti d’Europa come una questione politica più che concreta”.
“Ainda não se sabe ao certo em que medida esta nova categoria de políticas resulta de um aumento real da perturbação da ordem pública relacionada com a droga e não de um aumento da intolerância das nossas comunidades contra os consumidores de droga”, assinala o OEDT. A inexistência de uma definição comum deste tipo de perturbação da ordem pública a nível da União e de indicadores fiáveis para a recolha de dados, faz com que seja difícil medir o problema com objectividade. “O que é claro, porém”, conclui a Agência, ”é que a protecção das comunidades locais das consequências negativas do consumo de droga, da tóxico- dependência e do tráfico de droga está a emergir em diversas partes da Europa como uma preocupação política muito real”.
Volgens het EWDD is het nog niet duidelijk in welke mate deze nieuwe beleidscategorie het gevolg is van een werkelijke toename van drugsgerelateerde publieke overlast of van een toenemende onverdraagzaamheid van onze samenleving jegens drugsgebruikers. Aangezien er in de Europese Unie geen gemeenschappelijke definitie bestaat van drugsgerelateerde publieke overlast en er geen betrouwbare indicatoren zijn voor het verzamelen van gegevens, is het nog altijd moeilijk dit probleem objectief te meten. “Duidelijk is echter”, zo concludeert het EWDD, “dat bescherming van de lokale samenleving tegen de negatieve gevolgen van drugsgebruik, drugsverslaving en drugshandel, in delen van Europa een onderwerp van werkelijke politieke bezorgdheid wordt.”
"Det er på nuværende tidspunkt uklart, i hvilken udstrækning denne nye kategori af narkotikapolitik er resultatet af en reel forøgelse af den narkotikarelaterede forstyrrelse af den offentlige orden og ikke en stigende intolerance i vore samfund over for stofbrugere", udtaler EONN. Det forhold, at der ikke findes en fælles definition af narkotikarelateret forstyrrelse af den offentlige orden på EU-plan og heller ikke pålidelige indikatorer til indsamling af data, betyder, at det stadig er vanskeligt at vurdere problemet objektivt. "Derimod fremgår det klart", konkluderer EONN, "at beskyttelsen af lokalsamfundene mod de negative konsekvenser af stofbrug, stofafhængighed og ulovlig narkotikahandel i dag i dele af Europa nu giver anledning til meget reel politisk bekymring".
“Praegu ei ole selge, mil määral on kõnealune uus uimastipoliitika liik uimastitega seotud korrarikkumiste arvu tegeliku suurenemise tulemus ja mil määral tuleneb see meie ühiskonnas süvenevast narkomaanide sallimatusest,” ütleb EMCDDA. Kuna puudub ühtne määratlus uimastitega seotud korrarikkumiste kohta ELis ja pole usaldusväärseid näitajaid andmete kogumiseks, siis on seda probleemi raske objektiivselt hinnata. “Aga selge on see,” teeb keskus järelduse, “et kohalike kogukondade kaitsmine uimastitarbimise, uimastisõltuvuse ja uimastitega kaubitsemise negatiivsete tagajärgede eest on praegu mitmes Euroopa piirkonnas väga tõsine poliitiline probleem.”
“Tällä hetkellä on epäselvää, missä määrin tämä uusi huumausainepolitiikan yläkäsite on seurausta huumeista johtuvien julkisten häiriöiden todellisesta lisääntymisestä, vai onko kysymys yhteisöjen lisääntyvästä haluttomuudesta sietää huumeidenkäyttäjiä ”, todetaan EMCDDA:sta. Ongelman puolueeton arviointi on vaikeaa, koska huumeista aiheutuneista julkisista häiriöistä ei ole yhteisesti EU:ssa hyväksyttyä määritelmää eikä luotettavia mittareita tiedon keräämiseksi. “Selvää kuitenkin on, että paikallisten yhteisöjen suojeleminen huumeidenkäytön kielteisiltä seurauksilta, huumeriippuvuuden ilmiöiltä ja huumekaupalta ilmentää tällä hetkellä todellista poliittista huolta osassa Eurooppaa”, todetaan virastosta.
„Egyelöre még nem világos, hogy a kábítószer-politika ezen új kategóriája – szembeállítva azzal, hogy közösségeinkben egyre nagyobb mértékü intolerancia tapasztalható a kábítószer-fogyasztókkal szemben – milyen mértékben vezethetö vissza a kábítószerrel összefüggö közrendzavarás tényleges elterjedésére” – jelentette ki az EMCDDA. Mivel nincs közös, EU-szinten elfogadott fogalom-meghatározás a kábítószerrel összefüggö közrendzavarásra, és nem állnak rendelkezésre megbízható mutatók az adatgyüjtéshez, nehéz objektíven felmérni a probléma súlyát. „Egy azonban bizonyos” – áll a központ következtetéseiben – „a helyi közösségek védelme a kábítószer-fogyasztás, -függöség és -kereskedelem káros hatásaival szemben egyre égetöbb kérdés Európa-szerte, ami valós és sürgös politikai cselekvést tesz szükségessé”.
“I hvilken grad denne nye narkotikapolititiske kategorien er resultatet av en reell økning i narkotikarelaterte ordensforstyrrelser og ikke skyldes økende intoleranse i samfunnet mot narkotikabrukere, er ikke klart i dag,” sier EONN. Mangelen på en felles definisjon på narkotikarelatert ordensforstyrrelse på EU-nivå og pålitelige indikatorer for datainnsamling, betyr at det fremdeles er vanskelig å foreta objektive målinger av problemet. “Men det som er klart,” konkluderer byrået, ”er at deler av Europa nå virkelig setter beskyttelse av lokals- amfunnene mot de negative konsekvensene av narkotikabruk, avhengighet og handel, på den politiske dagsordenen.”
„Niejasny pozostaje zakres, w jakim ta nowa kategoria polityki antynarkotykowej jest wynikiem rzeczywistego wzrostu liczby naruszen porzadku publicznego, a w jakim rezultatem rosnacej w naszych społecznosciach nietolerancji wobec osób zazywajacych narkotyki” – stwierdza EMCDDA. Brak wspólnej, ogólnounijnej definicji naruszenia porzadku publicznego zwiazanego z narkotykami, a takze wiarygodnych wskazników do gromadzenia danych, oznacza, ze obiektywna ocena skali tego problemu jest nadal trudna. „Widac jednak” – podsumowuje Agencja – „ze ochrona społecznosci lokalnych przed negatywnymi skutkami zazywania narkotyków, uzaleznienia od nich i obrotu nimi wyłania sie obecnie w wielu czesciach Europy jako bardzo powazny problem polityczny”.
"Trenutno še ni jasno, do katere mere je nova kategorija politik na podrocju drog rezultat resnicnega narašcanja motenj javnega reda in miru zaradi drog ali pa je samo posledica narašcajoce nestrpnosti do uporabnikov drog v skupnostih," pravi EMCDDA. Ker v EU ni skupne opredelitve motenj javnega reda in miru zaradi drog in zanesljivih kazalnikov za zbiranje podatkov, je še vedno težko objektivno meriti to težavo. "Jasno pa je," zakljucuje Agencija, "da se v delih današnje Evrope zašcita javnih skupnosti pred negativnimi posledicami uporabe drog, zasvojenosti in preprodaje kaže kot realno politicno vprašanje."
”I vilken mån detta nya insatsområde inom narkotikapolitiken beror på att problemen för allmänheten verkligen har ökat och inte på att våra samhällen har blivit mer intoleranta mot missbrukare är för närvarande oklart,” säger narkotikacentrumet. Eftersom EU fortfarande saknar en gemensam definition av vad som utgör narkotikaproblem för allmänheten, liksom tillförlitliga indikatorer för att samla in uppgifter är det fortfarande svårt att objektivt mäta problemet. ”Men det står klart att viljan att skydda lokala samhällen mot de negativa konsekvenserna av narkotikaanvändning, narkotikaberoende och narkotikahandel håller på att växa fram som en mycket konkret politisk angelägenhet i delar av Europa.”
„Pašlaik vel nav skaidrs, cik lielǎ merǎ šis jaunais narkotiku politikas aspekts ir saistits ar narkotiku raditu sabiedriskǎs kǎrtibas traucejumu reǎlu pieaugumu, un kǎda nozime ir sabiedribǎ augošajai neiecietibai pret narkotiku lietotǎjiem”, atzist EMCDDA. Problemas objektivu novertejumu apgrutina ar narkotikǎm saistitu sabiedriskǎs kǎrtibas traucejumu vienotas definicijas trukums ES un tas, ka nav drošu informǎcijas apkopošanas indikatoru. „Tomer ir skaidrs”, secina agentura, „ka da!ǎ Eiropas politikas veidotǎji sǎk patiesi intereseties par vietejǎs sabiedribas aizsardzibu pret narkotiku lietošanas, narkomǎnijas un nelegǎlas narkotiku tirdzniecibas negativajǎm sekǎm”.
  CăsuÅ£a 10  
Se prezintă modul de asigurare a terapiei cu buprenorfină în Europa şi se realizează comparaţii între statele membre în care buprenorfina este principala substanţă folosită în tratamentul dependenţei de opiacee şi cele în care tratamentul sub supraveghere medicală (TSM) se realizează mai ales cu metadonă.
Comparisons are made between buprenorphine and methadone in terms of efficacy and costs. The provision of buprenorphine treatment in Europe is described, and comparisons are made between Member States in which buprenorphine is the principal substance used in the treatment of opiate dependency and those where medically assisted treatment (MAT) is mainly carried out with methadone. Among the findings is that around 20 % of clients in MAT in the EU today receive buprenorphine, although most of these clients are in one country (France). Overall, buprenorphine has spread to many countries, but the actual number of clients is still limited in the majority of Member States.
Des comparaisons sont établies entre la buprénorphine et la méthadone en termes d'efficacité et de coût. L'offre de traitement à la buprénorphine en Europe est décrite, et des comparaisons sont effectuées entre les États membres dans lesquels la buprénorphine est la principale substance utilisée dans le traitement de la dépendance aux opiacés et ceux dans lesquels les traitements médicalement assistés (TMA) utilisent surtout la méthadone. L'une des conclusions est que près de 20 % des patients suivant un TMA dans l'UE aujourd'hui reçoivent de la buprénorphine, bien que la plupart d'entre eux soient regroupés dans un seul pays (France). Dans l'ensemble, la buprénorphine s'est étendue à de nombreux pays, mais le nombre effectif de patients est toujours limité dans la plupart des États membres.
Es werden Vergleiche zwischen Buprenorphin und Methadon im Hinblick auf Wirksamkeit und Kosten gezogen. Es folgt eine Darstellung des Angebots der Buprenorphinbehandlung in Europa sowie ein Vergleich zwischen den Mitgliedstaaten, in denen überwiegend Buprenorphin in der Behandlung von Opiatabhängigkeit eingesetzt wird, und jenen, in denen bei der medikamentengestützten Therapie in erster Linie Methadon verschrieben wird. Unter anderem wird festgestellt, dass derzeit in der EU etwa 20 % der Patienten in medikamentengestützter Behandlung Buprenorphin erhalten, wobei die meisten dieser Patienten in einem Land (nämlich Frankreich) leben. Insgesamt ist Buprenorphin in vielen Ländern verbreitet, allerdings ist in den meisten Mitgliedstaaten die tatsächliche Zahl der Patienten noch immer begrenzt.
Se comparan la buprenorfina y la metadona en términos de eficacia y costes. Se describe la aplicación del tratamiento con buprenorfina en Europa y se efectúan comparaciones entre los Estados miembros que utilizan la buprenorfina como sustancia principal para el tratamiento de la dependencia de opiáceos y los que prestan tratamiento con asistencia médica (TAM) fundamentalmente con metadona. Uno de los resultados es que alrededor del 20% de los pacientes en tratamiento con asistencia médica en la UE reciben buprenorfina en la actualidad, aunque la mayoría de estos pacientes se encuentran en un solo país (Francia). En general, el uso de buprenorfina se ha extendido a muchos países, pero el número de pacientes actuales todavía es limitado en la mayoría de Estados miembros.
Si fanno confronti tra la buprenorfina e il metadone in termini di efficacia e costi. È descritta la fornitura della terapia con buprenorfina in Europa e vengono fatti raffronti tra gli Stati membri in cui la buprenorfina è la principale sostanza usata nel trattamento della dipendenza da oppiacei e i paesi in cui il trattamento medicalmente assistito è realizzato perlopiù con il metadone. Dai dati che ne derivano si evince che è trattato con buprenorfina oggi nell’Unione europea circa il 20% dei pazienti in trattamento medicalmente assistito, sebbene la maggior parte di essi venga individuato in Francia. Nel complesso, la buprenorfina si è diffusa in molti paesi, ma il numero attuale di pazienti resta circoscritto nella maggioranza degli Stati membri.
São estabelecidas comparações entre a buprenorfina e a metadona, em termos de eficácia e de custos. Descreve-se a oferta de tratamento com buprenorfina na Europa e estabelecem-se comparações entre os Estados-Membros onde a buprenorfina é a principal substância utilizada no tratamento da dependência de opiáceos e aqueles em que o tratamento medicamente assistido se baseia sobretudo na metadona. Uma das conclusões é a de que cerca de 20% dos utentes em tratamento medicamente assistido na Europa estão actualmente a receber buprenorfina, embora a maioria deles se concentre num único país (França). De um modo geral, a buprenorfina expandiu-se para muitos países, mas o número efectivo de utentes ainda é limitado na maior parte dos Estados-Membros.
Γίνεται σύγκριση της βουπρενορφίνης και της μεθαδόνης από την άποψη της αποτελεσματικότητας και του κόστους. Περιγράφεται η παροχή θεραπείας με βουπρενορφίνη στην Ευρώπη και γίνονται συγκρίσεις μεταξύ των κρατών μελών στα οποία η βουπρενορφίνη είναι η κύρια ουσία που χρησιμοποιείται στη θεραπεία απεξάρτησης από τα οπιούχα και κρατών στα οποία η θεραπεία με ιατρική υποστήριξη πραγματοποιείται κυρίως με μεθαδόνη. Ένα από τα συμπεράσματα είναι ότι περίπου 20 % των ατόμων υπό θεραπεία με ιατρική υποστήριξη στην ΕΕ σήμερα λαμβάνει βουπρενορφίνη, μολονότι η πλειονότητα των ατόμων αυτών βρίσκεται σε μία μόνο χώρα (Γαλλία). Γενικά, η βουπρενορφίνη έχει διαδοθεί σε πολλές χώρες, αλλά ο αριθμός των υπό θεραπεία ατόμων που κάνουν χρήση της παραμένει περιορισμένος στα περισσότερα κράτη μέλη.
Er worden ook vergelijkingen gemaakt tussen de werking en de kosten van buprenorfine en methadon. Daarnaast wordt het aanbod aan buprenorfinebehandelingen in Europa beschreven en wordt een vergelijking gemaakt tussen de lidstaten die buprenorfine gebruiken bij de behandeling van opiatenverslavingen als primaire stof en de lidstaten die bij de behandeling met behulp van medicatie voornamelijk methadon gebruiken. Uit onderzoeksresultaten is gebleken dat ongeveer 20% van de cliënten in de EU die op dit moment een therapie met behulp van medicatie volgen, buprenorfine krijgen. Daarbij dient wel vermeld te worden dat de meeste buprenorfinebehandelingen zich in slechts één land afspelen (Frankrijk). Het gebruik van buprenorfine heeft zich over veel landen verspreid, maar het feitelijke aantal cliënten is in het merendeel van de lidstaten nog beperkt.
Buprenorfin a metadon jsou srovnány z hlediska účinnosti a nákladů. Je popsáno poskytování léčby buprenorfinem v Evropě a provedeno srovnání mezi členskými státy, v nichž je buprenorfin hlavní látkou používanou při léčbě závislosti na opiátech, a těmi, kde je léčba s farmakologickou podporou prováděna především pomocí metadonu. Jedním ze zjištění je, že asi 20 % klientů podstupujících v současné době léčbu s farmakologickou podporou v EU je podáván buprenorfin, i když většina těchto klientů je z jedné země (Francie). Obecně se buprenorfin rozšířil do mnoha zemí, ale skutečný počet klientů je i nadále ve většině členských států nízký.
Der foretages sammenligninger mellem buprenorphin og metadon med hensyn til effektivitet og omkostninger. Behandlingen med buprenorphin i Europa beskrives, og der foretages sammenligninger mellem medlemsstater, hvor buprenorphin er det stof, der primært anvendes i behandlingen af opiatafhængighed, og de lande, hvor den medicinsk støttede behandling hovedsagelig gennemføres med metadon. Det fremgår bl.a. af resultaterne, at ca. 20 % af klienterne i medicinsk støttet behandling i EU i dag får buprenorphin, selv om størstedelen af disse klienter er i et enkelt land (Frankrig). Generelt er brugen af buprenorphin blevet udbredt til mange lande, men det faktiske antal klienter er stadig begrænset i hovedparten af medlemsstaterne.
Võrreldakse buprenorfiini ja metadooni efektiivsust ja maksumust. Antakse ülevaade buprenorfiinravist Euroopas ja võrreldakse liikmesriike, kus buprenorfiin on peamine aine opiaadisõltuvuse ravil nende riikidega, kus teostatakse medikamentoosset ravi peamiselt metadooniga. Uurimistulemused näitavad, et 20% sellise ravi klientidest ELis saavad tänapäeval buprenorfiinravi, kuigi enamik neist asub ühes riigis (Prantsusmaal). Üldiselt kasutatakse buprenorfiini paljudes riikides, kuid enamikus liikmesriikides on kasutajate arv piiratud.
Erityiskysymyksessä vertaillaan buprenorfiinin ja metadonin tehokkuutta ja kustannuksia. Siinä myös kuvaillaan buprenorfiinihoidon tarjontaa Euroopassa ja vertaillaan jäsenvaltioita, joissa opiaattiriippuvuutta hoidetaan ensisijaisesti buprenorfiinilla, ja jäsenvaltioita, joissa lääkehoidossa käytetään pääasiallisesti metadonia. Vertailun tuloksista ilmenee muun muassa, että noin 20 prosenttia EU:n nykyisistä lääkehoidossa olevista asiakkaista saa buprenorfiinia, joskin suurin osa näistä asiakkaista keskittyy yhteen maahan (Ranska). Buprenorfiinin käyttö on yleisesti ottaen levinnyt useisiin maihin, mutta useimmissa jäsenvaltioissa asiakkaita on edelleen vähän.
A buprenorfint hatékonyság és költség szempontjából összehasonlították a metadonnal. Bemutatják a buprenorfinkezelés biztosítását Európában, és összehasonlítják azokat a tagállamokat, ahol az opiátfüggőség kezelésében elsődlegesen használt anyag a buprenorfin, illetve azokat, ahol a gyógyszeresen támogatott kezelést főként metadonnal végzik. Többek között azt állapították meg, hogy ma az EU-n belül a gyógyszeresen támogatott kezelésben részesülő páciensek körülbelül 20%-a kap buprenorfint, ugyanakkor e páciensek nagy része egy országban (Franciaország) található. A buprenorfin általánosságban már sok országban elterjedt, de a páciensek tényleges száma a tagállamok többségében továbbra is korlátozott.
Det er gjort sammenligninger mellom buprenorfin og metadon når det gjelder effekt og kostnader. Tilbudet om buprenorfinbehandling i Europa blir beskrevet, og det gjøres sammenligninger mellom medlemsstater hvor buprenorfin brukes som viktigste stoff i behandlingen av opiatavhengighet, og de medlemsstatene hvor legemiddelassistert rehabilitering (LAR) hovedsakelig foregår med metadon. Et av funnene er at ca. 20 % av klientene i legemiddelassistert rehabilitering i EU pr. i dag får buprenorfin, selv om flesteparten av disse er i ett land (Frankrike). Behandling med buprenorfin har spredt seg til mange land, men antallet klienter er fremdeles begrenset i de fleste medlemsstatene.
Sporządzane są porównania między buprenorfiną a metadonem pod względem efektywności działania i kosztów. Opisana jest dostępność leczenia buprenorfiną w Europie, prowadzi się także porównania między Państwami Członkowskimi, w których buprenorfina jest główną substancją wykorzystywaną w leczeniu z uzależnienia od opiatów oraz państwami, w których w leczeniu farmakologicznym (MAT) stosuje się głównie metadon. Wyniki wskazują, że obecnie około 20% pacjentów poddawanych leczeniu farmakologicznemu w UE otrzymuje buprenorfinę, choć większość tych pacjentów przebywa w jednym państwie (Francja). Generalnie buprenorfina została rozpowszechniona w wielu państwach, jednakże liczba pacjentów przyjmujących ten środek jest nadal ograniczona w większości Państw Członkowskich.
Porovnáva účinnosť a náklady pri buprenorfíne a metadóne. Opisuje buprenorfínovú liečbu v Európe a uvádza porovnania medzi členskými štátmi, v ktorých sa buprenorfín používa ako hlavná látka na liečenie závislosti od opiátov a členskými štátmi, v ktorých sa lekársky asistovaná liečba (MAT) uskutočňuje hlavne s metadónom. Zo zistení vyplýva, že okolo 20 % klientov v MAT v EÚ dnes dostáva buprenorfín, hoci väčšina z nich je v jednej krajine (vo Francúzsku). Buprenorfín sa vcelku rozšíril do mnohých krajín, ale skutočný počet klientov je stále obmedzený vo väčšine členských štátov.
Narejene so primerjave med buprenorfinom in metadonom z vidika učinkovitosti in stroškov. Opisano je zagotavljanje zdravljenja z buprenorfinom v Evropi in narejena primerjava med državami članicami, v katerih je buprenorfin glavna snov, ki se uporablja za zdravljenje odvisnosti od opiatov, ter v katerih se z zdravili podprto zdravljenje v glavnem izvaja z metadonom. Ena od ugotovitev je, da okoli 20 % oseb, ki se zdravijo z zdravili v EU danes, prejema buprenorfin, čeprav je večina teh oseb v eni državi (Francija). Na splošno se je buprenorfin razširil v mnoge države, vendar je dejansko število oseb v večini držav članic še vedno omejeno.
Jämförelser görs mellan buprenorfin och metadon när det gäller effektivitet och kostnader. Tillhandahållandet av buprenorfinbehandling i Europa beskrivs och jämförelser görs mellan de medlemsstater där bupernorfin är det huvudsakliga ämnet i behandlingen av opiatberoende och de där behandling med läkemedel främst sker med metadon. Resultaten visar bland annat att omkring 20 % av klienterna som behandlas med läkemedel inom EU idag behandlas med bupernorfin, och att de flesta av dessa klienter finns i ett land (Frankrike). Totalt sett har användningen av buprenorfin spridit sig till många länder, men det faktiska antalet klienter är fortfarande begränsat i de flesta medlemsstater.
  PreÅ£ul ÅŸi puritatea h...  
Se prezintă modul de asigurare a terapiei cu buprenorfină în Europa şi se realizează comparaţii între statele membre în care buprenorfina este principala substanţă folosită în tratamentul dependenţei de opiacee şi cele în care tratamentul sub supraveghere medicală (TSM) se realizează mai ales cu metadonă.
Comparisons are made between buprenorphine and methadone in terms of efficacy and costs. The provision of buprenorphine treatment in Europe is described, and comparisons are made between Member States in which buprenorphine is the principal substance used in the treatment of opiate dependency and those where medically assisted treatment (MAT) is mainly carried out with methadone. Among the findings is that around 20 % of clients in MAT in the EU today receive buprenorphine, although most of these clients are in one country (France). Overall, buprenorphine has spread to many countries, but the actual number of clients is still limited in the majority of Member States.
Des comparaisons sont établies entre la buprénorphine et la méthadone en termes d'efficacité et de coût. L'offre de traitement à la buprénorphine en Europe est décrite, et des comparaisons sont effectuées entre les États membres dans lesquels la buprénorphine est la principale substance utilisée dans le traitement de la dépendance aux opiacés et ceux dans lesquels les traitements médicalement assistés (TMA) utilisent surtout la méthadone. L'une des conclusions est que près de 20 % des patients suivant un TMA dans l'UE aujourd'hui reçoivent de la buprénorphine, bien que la plupart d'entre eux soient regroupés dans un seul pays (France). Dans l'ensemble, la buprénorphine s'est étendue à de nombreux pays, mais le nombre effectif de patients est toujours limité dans la plupart des États membres.
Es werden Vergleiche zwischen Buprenorphin und Methadon im Hinblick auf Wirksamkeit und Kosten gezogen. Es folgt eine Darstellung des Angebots der Buprenorphinbehandlung in Europa sowie ein Vergleich zwischen den Mitgliedstaaten, in denen überwiegend Buprenorphin in der Behandlung von Opiatabhängigkeit eingesetzt wird, und jenen, in denen bei der medikamentengestützten Therapie in erster Linie Methadon verschrieben wird. Unter anderem wird festgestellt, dass derzeit in der EU etwa 20 % der Patienten in medikamentengestützter Behandlung Buprenorphin erhalten, wobei die meisten dieser Patienten in einem Land (nämlich Frankreich) leben. Insgesamt ist Buprenorphin in vielen Ländern verbreitet, allerdings ist in den meisten Mitgliedstaaten die tatsächliche Zahl der Patienten noch immer begrenzt.
Se comparan la buprenorfina y la metadona en términos de eficacia y costes. Se describe la aplicación del tratamiento con buprenorfina en Europa y se efectúan comparaciones entre los Estados miembros que utilizan la buprenorfina como sustancia principal para el tratamiento de la dependencia de opiáceos y los que prestan tratamiento con asistencia médica (TAM) fundamentalmente con metadona. Uno de los resultados es que alrededor del 20% de los pacientes en tratamiento con asistencia médica en la UE reciben buprenorfina en la actualidad, aunque la mayoría de estos pacientes se encuentran en un solo país (Francia). En general, el uso de buprenorfina se ha extendido a muchos países, pero el número de pacientes actuales todavía es limitado en la mayoría de Estados miembros.
Si fanno confronti tra la buprenorfina e il metadone in termini di efficacia e costi. È descritta la fornitura della terapia con buprenorfina in Europa e vengono fatti raffronti tra gli Stati membri in cui la buprenorfina è la principale sostanza usata nel trattamento della dipendenza da oppiacei e i paesi in cui il trattamento medicalmente assistito è realizzato perlopiù con il metadone. Dai dati che ne derivano si evince che è trattato con buprenorfina oggi nell’Unione europea circa il 20% dei pazienti in trattamento medicalmente assistito, sebbene la maggior parte di essi venga individuato in Francia. Nel complesso, la buprenorfina si è diffusa in molti paesi, ma il numero attuale di pazienti resta circoscritto nella maggioranza degli Stati membri.
São estabelecidas comparações entre a buprenorfina e a metadona, em termos de eficácia e de custos. Descreve-se a oferta de tratamento com buprenorfina na Europa e estabelecem-se comparações entre os Estados-Membros onde a buprenorfina é a principal substância utilizada no tratamento da dependência de opiáceos e aqueles em que o tratamento medicamente assistido se baseia sobretudo na metadona. Uma das conclusões é a de que cerca de 20% dos utentes em tratamento medicamente assistido na Europa estão actualmente a receber buprenorfina, embora a maioria deles se concentre num único país (França). De um modo geral, a buprenorfina expandiu-se para muitos países, mas o número efectivo de utentes ainda é limitado na maior parte dos Estados-Membros.
Γίνεται σύγκριση της βουπρενορφίνης και της μεθαδόνης από την άποψη της αποτελεσματικότητας και του κόστους. Περιγράφεται η παροχή θεραπείας με βουπρενορφίνη στην Ευρώπη και γίνονται συγκρίσεις μεταξύ των κρατών μελών στα οποία η βουπρενορφίνη είναι η κύρια ουσία που χρησιμοποιείται στη θεραπεία απεξάρτησης από τα οπιούχα και κρατών στα οποία η θεραπεία με ιατρική υποστήριξη πραγματοποιείται κυρίως με μεθαδόνη. Ένα από τα συμπεράσματα είναι ότι περίπου 20 % των ατόμων υπό θεραπεία με ιατρική υποστήριξη στην ΕΕ σήμερα λαμβάνει βουπρενορφίνη, μολονότι η πλειονότητα των ατόμων αυτών βρίσκεται σε μία μόνο χώρα (Γαλλία). Γενικά, η βουπρενορφίνη έχει διαδοθεί σε πολλές χώρες, αλλά ο αριθμός των υπό θεραπεία ατόμων που κάνουν χρήση της παραμένει περιορισμένος στα περισσότερα κράτη μέλη.
Er worden ook vergelijkingen gemaakt tussen de werking en de kosten van buprenorfine en methadon. Daarnaast wordt het aanbod aan buprenorfinebehandelingen in Europa beschreven en wordt een vergelijking gemaakt tussen de lidstaten die buprenorfine gebruiken bij de behandeling van opiatenverslavingen als primaire stof en de lidstaten die bij de behandeling met behulp van medicatie voornamelijk methadon gebruiken. Uit onderzoeksresultaten is gebleken dat ongeveer 20% van de cliënten in de EU die op dit moment een therapie met behulp van medicatie volgen, buprenorfine krijgen. Daarbij dient wel vermeld te worden dat de meeste buprenorfinebehandelingen zich in slechts één land afspelen (Frankrijk). Het gebruik van buprenorfine heeft zich over veel landen verspreid, maar het feitelijke aantal cliënten is in het merendeel van de lidstaten nog beperkt.
Buprenorfin a metadon jsou srovnány z hlediska účinnosti a nákladů. Je popsáno poskytování léčby buprenorfinem v Evropě a provedeno srovnání mezi členskými státy, v nichž je buprenorfin hlavní látkou používanou při léčbě závislosti na opiátech, a těmi, kde je léčba s farmakologickou podporou prováděna především pomocí metadonu. Jedním ze zjištění je, že asi 20 % klientů podstupujících v současné době léčbu s farmakologickou podporou v EU je podáván buprenorfin, i když většina těchto klientů je z jedné země (Francie). Obecně se buprenorfin rozšířil do mnoha zemí, ale skutečný počet klientů je i nadále ve většině členských států nízký.
Der foretages sammenligninger mellem buprenorphin og metadon med hensyn til effektivitet og omkostninger. Behandlingen med buprenorphin i Europa beskrives, og der foretages sammenligninger mellem medlemsstater, hvor buprenorphin er det stof, der primært anvendes i behandlingen af opiatafhængighed, og de lande, hvor den medicinsk støttede behandling hovedsagelig gennemføres med metadon. Det fremgår bl.a. af resultaterne, at ca. 20 % af klienterne i medicinsk støttet behandling i EU i dag får buprenorphin, selv om størstedelen af disse klienter er i et enkelt land (Frankrig). Generelt er brugen af buprenorphin blevet udbredt til mange lande, men det faktiske antal klienter er stadig begrænset i hovedparten af medlemsstaterne.
Võrreldakse buprenorfiini ja metadooni efektiivsust ja maksumust. Antakse ülevaade buprenorfiinravist Euroopas ja võrreldakse liikmesriike, kus buprenorfiin on peamine aine opiaadisõltuvuse ravil nende riikidega, kus teostatakse medikamentoosset ravi peamiselt metadooniga. Uurimistulemused näitavad, et 20% sellise ravi klientidest ELis saavad tänapäeval buprenorfiinravi, kuigi enamik neist asub ühes riigis (Prantsusmaal). Üldiselt kasutatakse buprenorfiini paljudes riikides, kuid enamikus liikmesriikides on kasutajate arv piiratud.
Erityiskysymyksessä vertaillaan buprenorfiinin ja metadonin tehokkuutta ja kustannuksia. Siinä myös kuvaillaan buprenorfiinihoidon tarjontaa Euroopassa ja vertaillaan jäsenvaltioita, joissa opiaattiriippuvuutta hoidetaan ensisijaisesti buprenorfiinilla, ja jäsenvaltioita, joissa lääkehoidossa käytetään pääasiallisesti metadonia. Vertailun tuloksista ilmenee muun muassa, että noin 20 prosenttia EU:n nykyisistä lääkehoidossa olevista asiakkaista saa buprenorfiinia, joskin suurin osa näistä asiakkaista keskittyy yhteen maahan (Ranska). Buprenorfiinin käyttö on yleisesti ottaen levinnyt useisiin maihin, mutta useimmissa jäsenvaltioissa asiakkaita on edelleen vähän.
A buprenorfint hatékonyság és költség szempontjából összehasonlították a metadonnal. Bemutatják a buprenorfinkezelés biztosítását Európában, és összehasonlítják azokat a tagállamokat, ahol az opiátfüggőség kezelésében elsődlegesen használt anyag a buprenorfin, illetve azokat, ahol a gyógyszeresen támogatott kezelést főként metadonnal végzik. Többek között azt állapították meg, hogy ma az EU-n belül a gyógyszeresen támogatott kezelésben részesülő páciensek körülbelül 20%-a kap buprenorfint, ugyanakkor e páciensek nagy része egy országban (Franciaország) található. A buprenorfin általánosságban már sok országban elterjedt, de a páciensek tényleges száma a tagállamok többségében továbbra is korlátozott.
Det er gjort sammenligninger mellom buprenorfin og metadon når det gjelder effekt og kostnader. Tilbudet om buprenorfinbehandling i Europa blir beskrevet, og det gjøres sammenligninger mellom medlemsstater hvor buprenorfin brukes som viktigste stoff i behandlingen av opiatavhengighet, og de medlemsstatene hvor legemiddelassistert rehabilitering (LAR) hovedsakelig foregår med metadon. Et av funnene er at ca. 20 % av klientene i legemiddelassistert rehabilitering i EU pr. i dag får buprenorfin, selv om flesteparten av disse er i ett land (Frankrike). Behandling med buprenorfin har spredt seg til mange land, men antallet klienter er fremdeles begrenset i de fleste medlemsstatene.
Sporządzane są porównania między buprenorfiną a metadonem pod względem efektywności działania i kosztów. Opisana jest dostępność leczenia buprenorfiną w Europie, prowadzi się także porównania między Państwami Członkowskimi, w których buprenorfina jest główną substancją wykorzystywaną w leczeniu z uzależnienia od opiatów oraz państwami, w których w leczeniu farmakologicznym (MAT) stosuje się głównie metadon. Wyniki wskazują, że obecnie około 20% pacjentów poddawanych leczeniu farmakologicznemu w UE otrzymuje buprenorfinę, choć większość tych pacjentów przebywa w jednym państwie (Francja). Generalnie buprenorfina została rozpowszechniona w wielu państwach, jednakże liczba pacjentów przyjmujących ten środek jest nadal ograniczona w większości Państw Członkowskich.
Porovnáva účinnosť a náklady pri buprenorfíne a metadóne. Opisuje buprenorfínovú liečbu v Európe a uvádza porovnania medzi členskými štátmi, v ktorých sa buprenorfín používa ako hlavná látka na liečenie závislosti od opiátov a členskými štátmi, v ktorých sa lekársky asistovaná liečba (MAT) uskutočňuje hlavne s metadónom. Zo zistení vyplýva, že okolo 20 % klientov v MAT v EÚ dnes dostáva buprenorfín, hoci väčšina z nich je v jednej krajine (vo Francúzsku). Buprenorfín sa vcelku rozšíril do mnohých krajín, ale skutočný počet klientov je stále obmedzený vo väčšine členských štátov.
Narejene so primerjave med buprenorfinom in metadonom z vidika učinkovitosti in stroškov. Opisano je zagotavljanje zdravljenja z buprenorfinom v Evropi in narejena primerjava med državami članicami, v katerih je buprenorfin glavna snov, ki se uporablja za zdravljenje odvisnosti od opiatov, ter v katerih se z zdravili podprto zdravljenje v glavnem izvaja z metadonom. Ena od ugotovitev je, da okoli 20 % oseb, ki se zdravijo z zdravili v EU danes, prejema buprenorfin, čeprav je večina teh oseb v eni državi (Francija). Na splošno se je buprenorfin razširil v mnoge države, vendar je dejansko število oseb v večini držav članic še vedno omejeno.
Jämförelser görs mellan buprenorfin och metadon när det gäller effektivitet och kostnader. Tillhandahållandet av buprenorfinbehandling i Europa beskrivs och jämförelser görs mellan de medlemsstater där bupernorfin är det huvudsakliga ämnet i behandlingen av opiatberoende och de där behandling med läkemedel främst sker med metadon. Resultaten visar bland annat att omkring 20 % av klienterna som behandlas med läkemedel inom EU idag behandlas med bupernorfin, och att de flesta av dessa klienter finns i ett land (Frankrike). Totalt sett har användningen av buprenorfin spridit sig till många länder, men det faktiska antalet klienter är fortfarande begränsat i de flesta medlemsstater.
  Prevenirea selectivă  
Abordările selective în comunitate se concentrează în special asupra tinerilor vulnerabili de pe străzi. În ţările nordice, grupuri de părinţi patrulează pe străzi în cadrul abordărilor „Nightwalkers”.
Selective community-based approaches mostly target vulnerable young people on the streets. In the Nordic countries, the 'Nightwalkers’ approach engages parent groups in patrolling the streets. Austria has invested heavily in improving the balance between drug prevention, social education and social work structures through courses, quality guidelines and joint seminars, e.g. for youth social workers in recreational settings. The aim is also to use youth social work structures for professional drug prevention interventions. Along the same lines, Norway boosts cooperation and strengthens interdisciplinary efforts between school, child protection services and social services. RAR (rapid assessment and response) methods (36) – the speedy gathering of information (statistical material) combined with interviews (questionnaires, focus groups) and/or observations of the problem area – are used in these projects in Norway, but also in Germany and the Netherlands.
Les approches sélectives fondées sur les communautés visent essentiellement les jeunes vulnérables dans les rues. Dans les pays scandinaves, les initiatives Nightwalkers (veilleurs de nuit) encouragent des groupes de parents à patrouiller dans les rues. L'Autriche a grandement investi dans l'amélioration de l'équilibre entre les structures de prévention de la toxicomanie, d'éducation sociale et de travail social par le biais de cours de formation, de lignes directrices sur la qualité et de séminaires communs, par exemple pour les assistants sociaux s'occupant de jeunes dans des lieux de divertissement. L'objectif est aussi d'utiliser les structures de travail social pour les jeunes pour des interventions professionnelles de prévention de la drogue. Dans le même sens, la Norvège encourage la coopération et renforce les efforts interdisciplinaires entre les écoles, les services de protection de l'enfance et les services sociaux. Des méthodes d'évaluation et de réaction rapides (36) – la collecte rapide d'informations (données statistiques) combinée à des entretiens (questionnaires, groupes cibles) et/ou des observations de la zone à problème - sont utilisées dans le cadre de ces projets en Norvège, mais également en Allemagne et aux Pays-Bas.
prevedono l’intervento di gruppi di genitori deputati alla sorveglianza notturna delle strade. L’Austria ha investito abbondantemente sul miglioramento dell’equilibrio tra prevenzione della droga e creazione di strutture di istruzione e di lavoro sociali mediante l’organizzazione di corsi, linee guida qualitative e seminari congiunti, per esempio destinati ad assistenti sociali giovanili negli ambienti ad uso ricreativo. L’obiettivo è quello di sfruttare le strutture di lavoro sociali destinate ai giovani per lo svolgimento di attività professionali di prevenzione della droga. Sulla stessa scia la Norvegia vanta una collaborazione e moltiplica gli sforzi interdisciplinari tra scuola, servizi di tutela dell’infanzia e servizi sociali. Per questi progetti in Norvegia (ma anche in Germania e nei Paesi Bassi) vengono utilizzati i metodi RAR (valutazione e risposta rapide) (36), che consistono nella raccolta rapida di informazioni (materiale statistico) e nell’organizzazione di interviste (questionari, gruppi campione) e/o di osservazioni dell’area problematica.
A maioria das abordagens selectivas baseadas na comunidade é dirigida aos jovens vulneráveis que vivem na rua. Nos países nórdicos, as iniciativas do tipo “Nightwalkers” mobilizam grupos de pais para patrulharem as ruas. A Áustria fez um grande investimento na melhoria do equilíbrio entre a prevenção da droga, a educação social e as estruturas de assistência social através de cursos, directrizes de qualidade e seminários conjuntos destinados, por exemplo, aos assistentes sociais que trabalham com jovens em contextos recreativos. O seu objectivo é utilizar também as estruturas de assistência social destinadas aos jovens para realizar intervenções profissionais de prevenção da droga. Com uma orientação semelhante, a Noruega está a desenvolver a cooperação e a reforçar os esforços interdisciplinares entre a escola, os serviços de protecção das crianças e os serviços sociais. Os métodos de ARR (avaliação e resposta rápida) (36) – recolha rápida de informações (material estatístico) combinada com entrevistas (questionários, grupos de reflexão) e/ou observações da zona problemática – são utilizados nestes projectos noruegueses, mas também na Alemanha e nos Países Baixos.
Οι προσεγγίσεις επικεντρωμένης πρόληψης με βάση την κοινότητα στοχεύουν κυρίως ευπαθείς νέους στους δρόμους. Στις Βόρειες χώρες, οι προσεγγίσεις των Nightwalkers περιλαμβάνουν ομάδες γονέων που περιπολούν τους δρόμους. Η Αυστρία έχει επενδύσει σημαντικά στη βελτίωση της ισορροπίας μεταξύ της πρόληψης των ναρκωτικών, της κοινωνικής εκπαίδευσης και των δομών κοινωνικού έργου μέσω μαθημάτων, κατευθυντήριων γραμμών για την ποιότητα και κοινών σεμιναρίων, π.χ. για κοινωνικούς λειτουργούς με αντικείμενο τους νέους σε χώρους ψυχαγωγίας. Στόχος είναι επίσης να χρησιμοποιηθούν οι δομές των κοινωνικών υπηρεσιών για τους νέους για επαγγελματικές παρεμβάσεις πρόληψης των ναρκωτικών. Στο ίδιο πνεύμα, η Νορβηγία αυξάνει τη συνεργασία και ενισχύει τις διεπιστημονικές προσπάθειες μεταξύ σχολείων, υπηρεσιών προστασίας του παιδιού και κοινωνικών υπηρεσιών. Οι μέθοδοι RAR (rapid assessment and response - ταχεία αξιολόγηση και απόκριση) (36) – γρήγορη συγκέντρωση πληροφοριών (στατιστικού υλικού) σε συνδυασμό με συνεντεύξεις (ερωτηματολόγια, συγκεκριμένες ομάδες) ή/και παρατηρήσεις για την περιοχή του προβλήματος – χρησιμοποιούνται στα σχέδια αυτά στη Νορβηγία, καθώς και στη Γερμανία και στις Κάτω Χώρες.
Selectieve preventie in de gemeenschap (wijk/gemeente) is meestal gericht op kwetsbare jonge mensen op straat. In de noordelijke landen wordt bij de “straatzwervers-aanpak” gebruik gemaakt van groepen ouders die op straat patrouilleren. Oostenrijk heeft veel geïnvesteerd in het creëren van een beter evenwicht tussen drugspreventie, sociale educatie en maatschappelijk werk door cursussen, kwaliteitsrichtsnoeren en seminars aan te bieden voor bijvoorbeeld maatschappelijke jongerenwerkers in recreatieve setting. Doelstelling is ook om de structuren voor het maatschappelijk jongerenwerk te gebruiken voor professionele drugspreventie. Iets soortgelijks vindt ook in Noorwegen plaats, waar getracht wordt om een betere samenwerking en intensievere interdisciplinaire inspanningen tussen scholen, instanties voor kinderbescherming en de sociale dienstverlening tot stand te brengen. RAR-methoden (Rapid Assessment and Response) (36) - het snel verzamelen van informatie (statistisch materiaal) gecombineerd met interviews (vragenlijsten, focusgroepen) en/of observaties van het probleemgebied - worden niet alleen in de eerder genoemde projecten in Noorwegen gebruikt, maar ook in Duitsland en Nederland.
Selektivní přístupy na bázi komunit se často zaměřují na ohrožené mladé lidi na ulicích. Ve skandinávských zemích má tento přístup podobu „nočních hlídek“, kdy skupiny rodičů hlídkují v noci v ulicích. Rakousko výrazně investovalo do zlepšení rovnováhy mezi strukturami protidrogové prevence, sociální výchovy a sociální práce prostřednictvím kursů, kvalitních příruček a společných seminářů, např. pro mladé sociální pracovníky v zařízeních pro trávení volného času. Cílem je rovněž využívat struktury sociální práce s mladistými pro profesionální intervence protidrogové prevence. Norsko postupuje stejným směrem – zvyšuje spolupráci mezi školami, službami na ochranu dětí a sociálními službami a posiluje příslušné interdisciplinární snahy. Metody rychlého posouzení a reakce („rapid assessment and response“, RAR) (36) – rychlé získávání informací (statistického materiálu) kombinované s rozhovory (dotazníky, ohniskové skupiny) a nebo sledování problémové oblasti – jsou v těchto projektech používány v Norsku, ale i v Německu a Nizozemsku.
Selektive lokalsamfundsbaserede tilgange er for det meste målrettet mod udsatte unge på gaden. I de nordiske lande er der som led i natteravneordninger oprettet forældregrupper, som patruljerer i gaderne. Østrig har foretaget store investeringer for at forbedre balancen mellem narkotikaforebyggelse, socialpædagogisk arbejde og socialarbejde gennem kurser, kvalitetsstandarder og fælles seminarer, f.eks. for ungdomsarbejdere i fritidsmiljøer. Formålet er også at anvende strukturerne for det sociale ungdomsarbejde til professionel narkotikaforebyggelse. På samme måde har Norge øget samarbejdet og styrket den tværfaglige indsats mellem skole, børneforsorgstjenester og sociale tjenester. RAR-metoder (rapid assessment and response) (36) – hurtig indsamling af information (statistisk materiale) kombineret med interview (spørgeskemaer, fokusgrupper) og/eller iagttagelser af problemområdet – anvendes i disse projekter i Norge, men også i Tyskland og Nederlandene.
Valikuline kogukonnapõhine lähenemine on peamiselt suunatud ohustatud noortele inimestele tänaval. Põhjamaades patrullivad lapsevanemate rühmad tänavatel projekti Nightwalkers raames. Austria on teinud suuri investeeringuid, et parandada tasakaalu narkoennetustöö, sotsiaalhariduse ja sotsiaaltöö struktuuride vahel kursuste, kvaliteedisuuniste ja ühisseminaride abil, näiteks seminaridega meelelahutuspaikades töötavatele noortele sotsiaaltöötajatele. Eesmärk on ka kasutada noorte sotsiaaltöö struktuure professionaalseks uimastitarbimist ennetavaks sekkumiseks. Samu põhimõtteid järgides edendatakse Norras koostööd koolide, lastekaitseteenistuste ja sotsiaalteenistuste vahel ning tugevdatakse nende interdistsiplinaarseid jõupingutusi. Nendes projektides kasutatakse Norras, aga ka Saksamaal ja Madalmaades, kiire hindamise ja reageerimise meetodeid (36) – kiiret infokogumist (statistilised andmed) ühendatuna intervjuude läbiviimise (küsimustikud, sihtrühmad) ja/või probleemsete piirkondade jälgimisega.
Valikoivien yhteisöpohjaisten lähestymistapojen kohteena ovat pääasiallisesti haavoittuvassa asemassa olevat nuoret kaduilla. Pohjoismaissa käytössä olevissa Nightwalkers-lähestymistavoissa vanhempien muodostamat ryhmät partioivat kaduilla. Itävallassa on panostettu voimakkaasti ehkäisevän huumetyön, sosiaalikasvatuksen ja sosiaalityön rakenteiden välisen tasapainon parantamiseen tarjoamalla kursseja, laatuohjeita ja yhteisiä seminaareja esimerkiksi nuorten parissa viihdeympäristöissä työskenteleville sosiaalityöntekijöille. Tavoitteena on myös käyttää sosiaalisen nuorisotyön rakenteita ammattimaisessa ehkäisevässä huumetyössä. Samansuuntaisesti Norjassa tuetaan yhteistyötä ja vahvistetaan poikkitieteellisiä ponnisteluja koulujen, lastensuojelupalvelujen ja sosiaalipalvelujen välillä. Näissä hankkeissa käytetään nopean arvioinnin ja reagoinnin (rapid assessment and response, RAR) menetelmiä (36) – tiedon nopeaa keruuta (tilastoaineisto) yhdistettynä haastatteluihin (kyselylomakkeet, kohderyhmät) ja/tai havaintoihin ongelma-alueella – Norjassa, mutta myös Saksassa ja Alankomaissa.
A célzott közösség alapú megoldások legnagyobbrészt az utcán élő sebezhető fiatalokat veszik célba. A skandináv országokban a „Nightwalkers” módszer jegyében szülőkből alakult csoportok járőröznek az utcákon. Ausztria súlyos befektetések árán törekszik a drogmegelőzés, a szociális oktatás és a szociális munka struktúrái közötti egyensúly javítására kurzusok, minőségi iránymutatások és közös szemináriumok segítségével, pl. az ifjúsági szociális munkások számára, rekreációs körülmények között. Ennek egyik célja az is, hogy az ifjúsági szociális munka struktúráit fel lehessen használni a professzionális drogmegelőzési beavatkozásokhoz. Norvégia ugyanezen logika mentén ösztönzi az iskolák, gyermekvédelmi szolgálatok és szociális szolgálatok közötti együttműködést és az interdiszciplináris erőfeszítések fokozását. Ezekben a projektekben Norvégiában, de Németországban és Hollandiában is, a RAR (gyors értékelés és válasz) módszereket(36) használják; ez az interjúkkal (kérdőívek, fókuszcsoportok) és/vagy a problematikus terület megfigyelésével kombinált gyors információgyűjtés (statisztikai anyag) módszere.
Selektive tilnærmingsmåter i lokalmiljøet er i all hovedsak rettet mot sårbare ungdommer på gaten. I landene i Norden patruljerer foreldregrupper – ”natteravner” – gatene. Østerrike har investert tungt i å forbedre balansen mellom strukturene for narkotikaforebygging, sosial trening og sosialarbeid gjennom kurs, kvalitetssikring og felles seminarer, f.eks. for ungdomsarbeidere i rekreasjonsmiljøer. Målet er også å bruke ungdomstrukturer til profesjonelle forebyggende intervensjoner. Norge satser også på samarbeid og styrker den tverrfaglige innsatsen mellom skole, barnevern og sosiale tjenester. RAR-metodene (36) (rapid assessment and response) – rask innsamling av informasjon (statistisk) i kombinasjon med intervjuer (spørreskjemaer, fokusgrupper) og/eller observasjoner av problemområdet – brukes i disse prosjektene i Norge, men også i Tyskland og Nederland.
Podejścia wybiórcze oparte na społeczności najczęściej koncentrują się na ludziach młodych na ulicach, należących do grup o podwyższonym ryzyku. W państwach skandynawskich podejścia oparte na „Patrolach nocnych” angażują grupy rodziców do patrolowania ulic. Austria poczyniła poważne inwestycje w celu osiągnięcia lepszej równowagi między zapobieganiem narkotykom, edukacją społeczną i strukturami pracy społecznej poprzez kursy, wytyczne jakościowe i seminaria połączone, np. dla młodych pracowników społecznych w obiektach rekreacyjnych. Celem jest także wykorzystanie struktur pracy społecznej z młodzieżą w profesjonalnych interwencjach zapobiegania narkotykom. W ten sam sposób Norwegia rozwija współpracę i wzmacnia wysiłki interdyscyplinarne między szkołami, służbami ochrony dzieci i służbami społecznymi. Metody RAR (natychmiastowej oceny i reakcji) (36) – szybkie gromadzenie informacji (materiału statystycznego) połączone z wywiadami (kwestionariusze, grupy uwagi) i/lub obserwacją obszaru, na którym występuje problem – są wykorzystywane w ramach tych projektów w Norwegii, ale również w Niemczech i Holandii.
Pristopi selektivnega preprečevanja v skupnostih so usmerjeni na ranljivo mladino na ulicah. V nordijskih državah pristop Nightwalkers' ("Mesečniki") vključuje skupine staršev, ki nadzorujejo ulice. Avstrija si zelo prizadeva za boljše ravnotežje med preprečevanjem zlorabe drog, družbenim izobraževanjem in strukturami socialnega dela prek tečajev, smernic za kakovost in skupnih seminarjev, npr. za mlade socialne delavce v rekreativnih okoljih za preživljanje prostega časa. Cilj je tudi uporabiti strukture socialnega dela za strokovne intervencije preprečevanja zlorabe drog. Podobno Norveška spodbuja sodelovanje in krepi interdisciplinarna prizadevanja med šolami, službami za zaščito otrok in socialnimi službami. Metode RAR (hitra presoja in odziv) (36) – hitro zbiranje informacij (statistični podatki) in razgovori (vprašalniki, ciljne skupine) in/ali pripombe na problematičnih področjih – se v teh projektih uporabljajo na Norveškem, vendar tudi v Nemčiji in na Nizozemskem.
  Prevenirea selectivă  
Abordările selective în comunitate se concentrează în special asupra tinerilor vulnerabili de pe străzi. În ţările nordice, grupuri de părinţi patrulează pe străzi în cadrul abordărilor „Nightwalkers”.
Selective community-based approaches mostly target vulnerable young people on the streets. In the Nordic countries, the 'Nightwalkers’ approach engages parent groups in patrolling the streets. Austria has invested heavily in improving the balance between drug prevention, social education and social work structures through courses, quality guidelines and joint seminars, e.g. for youth social workers in recreational settings. The aim is also to use youth social work structures for professional drug prevention interventions. Along the same lines, Norway boosts cooperation and strengthens interdisciplinary efforts between school, child protection services and social services. RAR (rapid assessment and response) methods (36) – the speedy gathering of information (statistical material) combined with interviews (questionnaires, focus groups) and/or observations of the problem area – are used in these projects in Norway, but also in Germany and the Netherlands.
Les approches sélectives fondées sur les communautés visent essentiellement les jeunes vulnérables dans les rues. Dans les pays scandinaves, les initiatives Nightwalkers (veilleurs de nuit) encouragent des groupes de parents à patrouiller dans les rues. L'Autriche a grandement investi dans l'amélioration de l'équilibre entre les structures de prévention de la toxicomanie, d'éducation sociale et de travail social par le biais de cours de formation, de lignes directrices sur la qualité et de séminaires communs, par exemple pour les assistants sociaux s'occupant de jeunes dans des lieux de divertissement. L'objectif est aussi d'utiliser les structures de travail social pour les jeunes pour des interventions professionnelles de prévention de la drogue. Dans le même sens, la Norvège encourage la coopération et renforce les efforts interdisciplinaires entre les écoles, les services de protection de l'enfance et les services sociaux. Des méthodes d'évaluation et de réaction rapides (36) – la collecte rapide d'informations (données statistiques) combinée à des entretiens (questionnaires, groupes cibles) et/ou des observations de la zone à problème - sont utilisées dans le cadre de ces projets en Norvège, mais également en Allemagne et aux Pays-Bas.
prevedono l’intervento di gruppi di genitori deputati alla sorveglianza notturna delle strade. L’Austria ha investito abbondantemente sul miglioramento dell’equilibrio tra prevenzione della droga e creazione di strutture di istruzione e di lavoro sociali mediante l’organizzazione di corsi, linee guida qualitative e seminari congiunti, per esempio destinati ad assistenti sociali giovanili negli ambienti ad uso ricreativo. L’obiettivo è quello di sfruttare le strutture di lavoro sociali destinate ai giovani per lo svolgimento di attività professionali di prevenzione della droga. Sulla stessa scia la Norvegia vanta una collaborazione e moltiplica gli sforzi interdisciplinari tra scuola, servizi di tutela dell’infanzia e servizi sociali. Per questi progetti in Norvegia (ma anche in Germania e nei Paesi Bassi) vengono utilizzati i metodi RAR (valutazione e risposta rapide) (36), che consistono nella raccolta rapida di informazioni (materiale statistico) e nell’organizzazione di interviste (questionari, gruppi campione) e/o di osservazioni dell’area problematica.
A maioria das abordagens selectivas baseadas na comunidade é dirigida aos jovens vulneráveis que vivem na rua. Nos países nórdicos, as iniciativas do tipo “Nightwalkers” mobilizam grupos de pais para patrulharem as ruas. A Áustria fez um grande investimento na melhoria do equilíbrio entre a prevenção da droga, a educação social e as estruturas de assistência social através de cursos, directrizes de qualidade e seminários conjuntos destinados, por exemplo, aos assistentes sociais que trabalham com jovens em contextos recreativos. O seu objectivo é utilizar também as estruturas de assistência social destinadas aos jovens para realizar intervenções profissionais de prevenção da droga. Com uma orientação semelhante, a Noruega está a desenvolver a cooperação e a reforçar os esforços interdisciplinares entre a escola, os serviços de protecção das crianças e os serviços sociais. Os métodos de ARR (avaliação e resposta rápida) (36) – recolha rápida de informações (material estatístico) combinada com entrevistas (questionários, grupos de reflexão) e/ou observações da zona problemática – são utilizados nestes projectos noruegueses, mas também na Alemanha e nos Países Baixos.
Οι προσεγγίσεις επικεντρωμένης πρόληψης με βάση την κοινότητα στοχεύουν κυρίως ευπαθείς νέους στους δρόμους. Στις Βόρειες χώρες, οι προσεγγίσεις των Nightwalkers περιλαμβάνουν ομάδες γονέων που περιπολούν τους δρόμους. Η Αυστρία έχει επενδύσει σημαντικά στη βελτίωση της ισορροπίας μεταξύ της πρόληψης των ναρκωτικών, της κοινωνικής εκπαίδευσης και των δομών κοινωνικού έργου μέσω μαθημάτων, κατευθυντήριων γραμμών για την ποιότητα και κοινών σεμιναρίων, π.χ. για κοινωνικούς λειτουργούς με αντικείμενο τους νέους σε χώρους ψυχαγωγίας. Στόχος είναι επίσης να χρησιμοποιηθούν οι δομές των κοινωνικών υπηρεσιών για τους νέους για επαγγελματικές παρεμβάσεις πρόληψης των ναρκωτικών. Στο ίδιο πνεύμα, η Νορβηγία αυξάνει τη συνεργασία και ενισχύει τις διεπιστημονικές προσπάθειες μεταξύ σχολείων, υπηρεσιών προστασίας του παιδιού και κοινωνικών υπηρεσιών. Οι μέθοδοι RAR (rapid assessment and response - ταχεία αξιολόγηση και απόκριση) (36) – γρήγορη συγκέντρωση πληροφοριών (στατιστικού υλικού) σε συνδυασμό με συνεντεύξεις (ερωτηματολόγια, συγκεκριμένες ομάδες) ή/και παρατηρήσεις για την περιοχή του προβλήματος – χρησιμοποιούνται στα σχέδια αυτά στη Νορβηγία, καθώς και στη Γερμανία και στις Κάτω Χώρες.
Selectieve preventie in de gemeenschap (wijk/gemeente) is meestal gericht op kwetsbare jonge mensen op straat. In de noordelijke landen wordt bij de “straatzwervers-aanpak” gebruik gemaakt van groepen ouders die op straat patrouilleren. Oostenrijk heeft veel geïnvesteerd in het creëren van een beter evenwicht tussen drugspreventie, sociale educatie en maatschappelijk werk door cursussen, kwaliteitsrichtsnoeren en seminars aan te bieden voor bijvoorbeeld maatschappelijke jongerenwerkers in recreatieve setting. Doelstelling is ook om de structuren voor het maatschappelijk jongerenwerk te gebruiken voor professionele drugspreventie. Iets soortgelijks vindt ook in Noorwegen plaats, waar getracht wordt om een betere samenwerking en intensievere interdisciplinaire inspanningen tussen scholen, instanties voor kinderbescherming en de sociale dienstverlening tot stand te brengen. RAR-methoden (Rapid Assessment and Response) (36) - het snel verzamelen van informatie (statistisch materiaal) gecombineerd met interviews (vragenlijsten, focusgroepen) en/of observaties van het probleemgebied - worden niet alleen in de eerder genoemde projecten in Noorwegen gebruikt, maar ook in Duitsland en Nederland.
Selektivní přístupy na bázi komunit se často zaměřují na ohrožené mladé lidi na ulicích. Ve skandinávských zemích má tento přístup podobu „nočních hlídek“, kdy skupiny rodičů hlídkují v noci v ulicích. Rakousko výrazně investovalo do zlepšení rovnováhy mezi strukturami protidrogové prevence, sociální výchovy a sociální práce prostřednictvím kursů, kvalitních příruček a společných seminářů, např. pro mladé sociální pracovníky v zařízeních pro trávení volného času. Cílem je rovněž využívat struktury sociální práce s mladistými pro profesionální intervence protidrogové prevence. Norsko postupuje stejným směrem – zvyšuje spolupráci mezi školami, službami na ochranu dětí a sociálními službami a posiluje příslušné interdisciplinární snahy. Metody rychlého posouzení a reakce („rapid assessment and response“, RAR) (36) – rychlé získávání informací (statistického materiálu) kombinované s rozhovory (dotazníky, ohniskové skupiny) a nebo sledování problémové oblasti – jsou v těchto projektech používány v Norsku, ale i v Německu a Nizozemsku.
Selektive lokalsamfundsbaserede tilgange er for det meste målrettet mod udsatte unge på gaden. I de nordiske lande er der som led i natteravneordninger oprettet forældregrupper, som patruljerer i gaderne. Østrig har foretaget store investeringer for at forbedre balancen mellem narkotikaforebyggelse, socialpædagogisk arbejde og socialarbejde gennem kurser, kvalitetsstandarder og fælles seminarer, f.eks. for ungdomsarbejdere i fritidsmiljøer. Formålet er også at anvende strukturerne for det sociale ungdomsarbejde til professionel narkotikaforebyggelse. På samme måde har Norge øget samarbejdet og styrket den tværfaglige indsats mellem skole, børneforsorgstjenester og sociale tjenester. RAR-metoder (rapid assessment and response) (36) – hurtig indsamling af information (statistisk materiale) kombineret med interview (spørgeskemaer, fokusgrupper) og/eller iagttagelser af problemområdet – anvendes i disse projekter i Norge, men også i Tyskland og Nederlandene.
Valikuline kogukonnapõhine lähenemine on peamiselt suunatud ohustatud noortele inimestele tänaval. Põhjamaades patrullivad lapsevanemate rühmad tänavatel projekti Nightwalkers raames. Austria on teinud suuri investeeringuid, et parandada tasakaalu narkoennetustöö, sotsiaalhariduse ja sotsiaaltöö struktuuride vahel kursuste, kvaliteedisuuniste ja ühisseminaride abil, näiteks seminaridega meelelahutuspaikades töötavatele noortele sotsiaaltöötajatele. Eesmärk on ka kasutada noorte sotsiaaltöö struktuure professionaalseks uimastitarbimist ennetavaks sekkumiseks. Samu põhimõtteid järgides edendatakse Norras koostööd koolide, lastekaitseteenistuste ja sotsiaalteenistuste vahel ning tugevdatakse nende interdistsiplinaarseid jõupingutusi. Nendes projektides kasutatakse Norras, aga ka Saksamaal ja Madalmaades, kiire hindamise ja reageerimise meetodeid (36) – kiiret infokogumist (statistilised andmed) ühendatuna intervjuude läbiviimise (küsimustikud, sihtrühmad) ja/või probleemsete piirkondade jälgimisega.
Valikoivien yhteisöpohjaisten lähestymistapojen kohteena ovat pääasiallisesti haavoittuvassa asemassa olevat nuoret kaduilla. Pohjoismaissa käytössä olevissa Nightwalkers-lähestymistavoissa vanhempien muodostamat ryhmät partioivat kaduilla. Itävallassa on panostettu voimakkaasti ehkäisevän huumetyön, sosiaalikasvatuksen ja sosiaalityön rakenteiden välisen tasapainon parantamiseen tarjoamalla kursseja, laatuohjeita ja yhteisiä seminaareja esimerkiksi nuorten parissa viihdeympäristöissä työskenteleville sosiaalityöntekijöille. Tavoitteena on myös käyttää sosiaalisen nuorisotyön rakenteita ammattimaisessa ehkäisevässä huumetyössä. Samansuuntaisesti Norjassa tuetaan yhteistyötä ja vahvistetaan poikkitieteellisiä ponnisteluja koulujen, lastensuojelupalvelujen ja sosiaalipalvelujen välillä. Näissä hankkeissa käytetään nopean arvioinnin ja reagoinnin (rapid assessment and response, RAR) menetelmiä (36) – tiedon nopeaa keruuta (tilastoaineisto) yhdistettynä haastatteluihin (kyselylomakkeet, kohderyhmät) ja/tai havaintoihin ongelma-alueella – Norjassa, mutta myös Saksassa ja Alankomaissa.
A célzott közösség alapú megoldások legnagyobbrészt az utcán élő sebezhető fiatalokat veszik célba. A skandináv országokban a „Nightwalkers” módszer jegyében szülőkből alakult csoportok járőröznek az utcákon. Ausztria súlyos befektetések árán törekszik a drogmegelőzés, a szociális oktatás és a szociális munka struktúrái közötti egyensúly javítására kurzusok, minőségi iránymutatások és közös szemináriumok segítségével, pl. az ifjúsági szociális munkások számára, rekreációs körülmények között. Ennek egyik célja az is, hogy az ifjúsági szociális munka struktúráit fel lehessen használni a professzionális drogmegelőzési beavatkozásokhoz. Norvégia ugyanezen logika mentén ösztönzi az iskolák, gyermekvédelmi szolgálatok és szociális szolgálatok közötti együttműködést és az interdiszciplináris erőfeszítések fokozását. Ezekben a projektekben Norvégiában, de Németországban és Hollandiában is, a RAR (gyors értékelés és válasz) módszereket(36) használják; ez az interjúkkal (kérdőívek, fókuszcsoportok) és/vagy a problematikus terület megfigyelésével kombinált gyors információgyűjtés (statisztikai anyag) módszere.
Selektive tilnærmingsmåter i lokalmiljøet er i all hovedsak rettet mot sårbare ungdommer på gaten. I landene i Norden patruljerer foreldregrupper – ”natteravner” – gatene. Østerrike har investert tungt i å forbedre balansen mellom strukturene for narkotikaforebygging, sosial trening og sosialarbeid gjennom kurs, kvalitetssikring og felles seminarer, f.eks. for ungdomsarbeidere i rekreasjonsmiljøer. Målet er også å bruke ungdomstrukturer til profesjonelle forebyggende intervensjoner. Norge satser også på samarbeid og styrker den tverrfaglige innsatsen mellom skole, barnevern og sosiale tjenester. RAR-metodene (36) (rapid assessment and response) – rask innsamling av informasjon (statistisk) i kombinasjon med intervjuer (spørreskjemaer, fokusgrupper) og/eller observasjoner av problemområdet – brukes i disse prosjektene i Norge, men også i Tyskland og Nederland.
Podejścia wybiórcze oparte na społeczności najczęściej koncentrują się na ludziach młodych na ulicach, należących do grup o podwyższonym ryzyku. W państwach skandynawskich podejścia oparte na „Patrolach nocnych” angażują grupy rodziców do patrolowania ulic. Austria poczyniła poważne inwestycje w celu osiągnięcia lepszej równowagi między zapobieganiem narkotykom, edukacją społeczną i strukturami pracy społecznej poprzez kursy, wytyczne jakościowe i seminaria połączone, np. dla młodych pracowników społecznych w obiektach rekreacyjnych. Celem jest także wykorzystanie struktur pracy społecznej z młodzieżą w profesjonalnych interwencjach zapobiegania narkotykom. W ten sam sposób Norwegia rozwija współpracę i wzmacnia wysiłki interdyscyplinarne między szkołami, służbami ochrony dzieci i służbami społecznymi. Metody RAR (natychmiastowej oceny i reakcji) (36) – szybkie gromadzenie informacji (materiału statystycznego) połączone z wywiadami (kwestionariusze, grupy uwagi) i/lub obserwacją obszaru, na którym występuje problem – są wykorzystywane w ramach tych projektów w Norwegii, ale również w Niemczech i Holandii.
Pristopi selektivnega preprečevanja v skupnostih so usmerjeni na ranljivo mladino na ulicah. V nordijskih državah pristop Nightwalkers' ("Mesečniki") vključuje skupine staršev, ki nadzorujejo ulice. Avstrija si zelo prizadeva za boljše ravnotežje med preprečevanjem zlorabe drog, družbenim izobraževanjem in strukturami socialnega dela prek tečajev, smernic za kakovost in skupnih seminarjev, npr. za mlade socialne delavce v rekreativnih okoljih za preživljanje prostega časa. Cilj je tudi uporabiti strukture socialnega dela za strokovne intervencije preprečevanja zlorabe drog. Podobno Norveška spodbuja sodelovanje in krepi interdisciplinarna prizadevanja med šolami, službami za zaščito otrok in socialnimi službami. Metode RAR (hitra presoja in odziv) (36) – hitro zbiranje informacij (statistični podatki) in razgovori (vprašalniki, ciljne skupine) in/ali pripombe na problematičnih področjih – se v teh projektih uporabljajo na Norveškem, vendar tudi v Nemčiji in na Nizozemskem.
  Disponibilitatea acelor...  
Astăzi, programele pentru ace şi siringi există în Bulgaria, România şi Norvegia, precum şi în toate statele membre ale Uniunii Europene, cu excepţia Ciprului, unde echipamentul steril se poate obţine totuşi fără restricţii din farmacii, iar un posibil program oficial pentru ace şi siringi este acum în discuţie (138).
Needle and syringe programmes (NSPs) started in the European Union in the mid-1980s as an immediate response to the threat of an HIV epidemic among drug injectors and expanded rapidly over the course of the 1990s (Figure 18). In 1993, publicly funded programmes already existed in more than half of the current 25 EU Member States and in Norway. Today, NSPs are available in Bulgaria, Romania and Norway as well as in all EU countries, except Cyprus, where sterile equipment is, however, freely obtainable at pharmacies and an official NSP is under consideration (138). Once such programmes have been introduced to a country, the geographical coverage of outlets for NSPs generally increases continually. Many countries have now achieved full geographical coverage, with pharmacies being a crucial partner in several Member States. However, in Sweden, the two programmes started in 1986 in the south of the country remain the only ones; and in Greece, the number of NSPs is limited and they are only available in Athens (139).
Des programmes de fourniture de seringues ont été lancés dans l'Union européenne vers le milieu des années 1980 afin d'apporter une réponse immédiate à la menace d'épidémie de VIH parmi les UDVI et ont connu un essor rapide durant les années 1990 (graphique 18). En 1993, des programmes financés par des fonds publics existaient déjà dans plus de la moitié des 25 États membres actuels de l'UE et en Norvège. Aujourd'hui, des programmes d'échange de seringues (PES) existent en Bulgarie, en Roumanie et en Norvège ainsi que dans tous les États membres de l'UE à l'exception de Chypre, où du matériel stérile peut toutefois être obtenu gratuitement dans les pharmacies et où un PES officiel est actuellement à l'étude (138). Dès l'introduction de ces programmes dans un pays, la couverture géographique des points de distribution ne cesse généralement de s'étendre. De nombreux pays ont désormais couvert l'ensemble de leur territoire et les pharmacies sont des partenaires essentiels dans plusieurs États membres. En Suède, toutefois, les deux programmes lancés en 1986 dans le sud du pays sont restés isolés et, en Grèce, le nombre de PES est limité et ils ne sont proposés qu'à Athènes (139).
Als unmittelbare Reaktion auf die drohende HIV-Epidemie unter injizierenden Drogenkonsumenten begann man in der Europäischen Union Mitte der 80er Jahre mit der Durchführung von Nadel- und Spritzenaustauschprogrammen, die im Laufe der 90er Jahre zügig Verbreitung gefunden haben (Abbildung 18). 1993 gab es in über der Hälfte der derzeitigen 25 EU-Mitgliedstaaten sowie in Norwegen bereits staatlich finanzierte Programme. Heute sind Nadel- und Spritzenaustauschprogramme in Bulgarien, Rumänien und Norwegen sowie in allen EU-Ländern verfügbar. Eine Ausnahme bildet Zypern, wo jedoch steriles Zubehör in Apotheken frei erhältlich ist und derzeit ein offizielles Nadel- und Spritzenaustauschprogramm geprüft wird (138). Nach der Einführung solcher Programme in einem Land nimmt die geografische Verbreitung von Stellen für den Austausch von Nadeln und Spritzen in der Regel kontinuierlich zu. Viele Länder haben bereits eine flächendeckende Versorgung verwirklicht, wobei Apotheken in mehreren Mitgliedstaaten wichtige Partner sind. In Schweden jedoch ist es bei den beiden Programmen geblieben, die 1986 im Süden des Landes eingeleitet wurden, und in Griechenland werden die Austauschprogramme in begrenzter Zahl und ausschließlich in Athen angeboten (139).
Los programas de intercambio de agujas y jeringuillas se iniciaron en la Unión Europea a mediados de la década de 1980 como respuesta inmediata a una amenaza de epidemia del VIH entre consumidores de droga por vía parenteral, y se extendieron rápidamente a lo largo de la década siguiente (gráfico 18). En 1993, ya existían programas de financiación pública en más de la mitad de los actuales 25 Estados miembros y en Noruega. Hoy en día, existen programas de esta clase en Bulgaria, Rumanía y Noruega, al igual que en todos los países de la UE, salvo Chipre, donde el material estéril puede obtenerse de forma gratuita en las farmacias y la creación de un programa de intercambio oficial está en fase de estudio (138). Una vez se ha introducido este tipo de programa en un país, la cobertura geográfica de los centros que los acogen aumenta, por regla general, de forma continuada. Muchos países han conseguido ya una cobertura geográfica completa, siendo las farmacias un socio crucial en varios Estados miembros. No obstante, en Suecia sólo queda uno de los dos programas iniciados en 1986 al sur del país; y en Grecia, el número de este tipo de programas de intercambio es limitado y sólo existen en Atenas (139).
I programmi di scambio di aghi e siringhe (NSP), avviati nell’Unione europea a metà degli anni Ottanta a fronte della minaccia di un’epidemia di HIV tra i consumatori di droga per via parenterale, si sono andati espandendo rapidamente nel corso degli anni Novanta (Grafico 18). Nel 1993 esistevano già programmi finanziati dal settore pubblico in più della metà degli attuali 25 Stati membri dell’UE e in Norvegia. Oggi programmi di scambio di aghi e siringhe sono disponibili in Bulgaria, Romania e Norvegia nonché in tutti gli altri paesi dell’UE, a eccezione di Cipro, dove tuttavia il materiale sterile si può liberamente reperire nelle farmacie e attualmente si sta discutendo l’opportunità di adottare un programma ufficiale di questo genere (138). Dopo che tali programmi sono stati introdotti in un paese, la copertura geografica dei centri incaricati di metterli in atto in genere continua a crescere. In molti paesi questa rete copre l’intero territorio e, in alcuni Stati membri, le farmacie si sono rivelate un partner fondamentale. In Svezia, tuttavia, non sono stati aggiunti altri programmi ai due avviati nel 1986 nella parte meridionale del paese; mentre in Grecia il numero di programmi è limitato e circoscritto nella capitale, Atene (139).
Os programas de troca de agulhas e seringas (PTS ) foram iniciados na União Europeia em meados da década de 1980, como resposta imediata à ameaça de uma epidemia de VIH entre os consumidores de droga injectada, e expandiu-se rapidamente ao longo da década de 1990 (Figura 18). Em 1993, já existiam programas financiados pelo Estado em mais de metade dos actuais 25 Estados-Membros da UE e na Noruega. Actualmente, existem PTS na Bulgária, Roménia e Noruega, bem como em todos os países da UE, excepto Chipre, onde o equipamento esterilizado se pode obter, todavia, gratuitamente nas farmácias e se está a considerar a introdução de um PTS oficial (138). De um modo geral, depois de esses programas serem introduzidos num país, a cobertura geográfica dos seus pontos de distribuição aumenta continuamente. Muitos países já completaram a sua cobertura geográfica, constituindo as farmácias um parceiro de importância crucial em vários Estados-Membros. Na Suécia, porém, os dois programas iniciados em 1986 no sul do país continuam a ser os únicos e na Grécia o número de PTS é limitado, encontrando-se disponíveis apenas em Atenas (139).
Τα προγράμματα ανταλλαγής βελόνων και συρίγγων ξεκίνησαν στην Ευρωπαϊκή Ένωση στα μέσα της δεκαετίας του 1980 ως άμεση απόκριση στην απειλή μιας επιδημίας του ιού HIV στους ΧΕΝ και επεκτάθηκαν γρήγορα κατά τη διάρκεια της δεκαετίας του 1990 (διάγραμμα 18). Το 1993, προγράμματα χρηματοδοτούμενα από δημόσια κονδύλια υπήρχαν ήδη σε περισσότερα από τα μισά σημερινά 25 κράτη μέλη της ΕΕ καθώς και στη Νορβηγία. Σήμερα, προγράμματα ανταλλαγής βελόνων και συρίγγων υπάρχουν στη Βουλγαρία, τη Ρουμανία και τη Νορβηγία καθώς και σε όλες τις χώρες της ΕΕ, εξαιρουμένης της Κύπρου, όπου ωστόσο οι χρήστες μπορούν να προμηθεύονται δωρεάν αποστειρωμένα σύνεργα σε φαρμακεία και εξετάζεται η θέσπιση ενός επίσημου προγράμματος ανταλλαγής βελόνων και συρίγγων (138). Από τη στιγμή που θεσπίζονται τέτοια προγράμματα σε μια χώρα, η γεωγραφική κάλυψη των προγραμμάτων ανταλλαγής βελόνων και συρίγγων αυξάνει συνήθως συνεχώς. Πολλές χώρες έχουν πλέον επιτύχει πλήρη γεωγραφική κάλυψη, τα δε φαρμακεία αποτελούν καθοριστικό εταίρο σε αρκετά κράτη μέλη. Ωστόσο, στη Σουηδία, τα δύο προγράμματα που ξεκίνησαν το 1986 στον νότο της χώρας παραμένουν τα μοναδικά σε λειτουργία· επίσης στην Ελλάδα, ο αριθμός των προγραμμάτων ανταλλαγών βελόνων και συρίγγων είναι περιορισμένος και είναι διαθέσιμα μόνον στην Αθήνα (139).
Als een directe reactie op de dreiging van een HIV-epidemie onder drugsspuiters is in het midden van de jaren tachtig begonnen met Omruilprogramma’s voor Naalden en Spuiten (OvN’s). Het aantal OvN’s is in de jaren negentig in snel tempo toegenomen (figuur 18). In 1993 werden dergelijke, door de overheid gefinancierde programma’s in meer dan de helft van de huidige 25 lidstaten van de EU en in Noorwegen uitgevoerd. Tegenwoordig zijn er OvN’s operationeel in alle landen van de EU (met uitzondering van Cyprus) en in Bulgarije, Roemenië en Noorwegen. Overigens wordt op Cyprus via apotheken wel steriel injectiemateriaal ter beschikking gesteld en wordt overwogen om een officieel OvN op te starten (138). Wanneer dergelijke programma’s eenmaal in een land in gang zijn gezet, neemt het aantal OvN-servicepunten over het algemeen gestaag toe. In veel landen is er nu al sprake van een volledige geografische dekking, waarbij in een aantal lidstaten een belangrijke rol is weggelegd voor apotheken. De twee programma’s die in 1986 in het zuiden van Zweden zijn opgestart, hebben echter nog steeds geen vervolg gekregen. In Griekenland is het aantal OvN’s beperkt en wordt het programma uitsluitend in Athene uitgevoerd (139).
Programy výměny jehel a stříkaček (needle and syringe programmes; NSP) byly v Evropské unii zahájeny v polovině 80. let 20. století jako okamžitá reakce na hrozbu epidemie HIV mezi osobami, které drogy užívaly nitrožilně, a rychle se rozšiřovaly v průběhu 90. let 20. století (obr. 18). V roce 1993 již existovaly programy financované z veřejných prostředků ve více než polovině ze současných 25 členských států EU a v Norsku. Dnes jsou programy výměny jehel a stříkaček k dispozici v Bulharsku, Rumunsku a Norsku i ve všech zemích EU, s výjimkou Kypru, kde však lze sterilní vybavení volně získat v lékárnách a zavedení oficiálních programů výměny jehel a stříkaček se zvažuje (138). Jakmile jsou takové programy výměny jehel a stříkaček v zemi zavedeny, dochází všeobecně ke stále lepšímu geografickému pokrytí při zajišťování míst výdeje. Mnohé země nyní dosáhly úplného geografického pokrytí proto, že v několika členských státech jsou rozhodujícími partnery lékárny. Nicméně ve Švédsku dva programy zahájené v roce 1986 na jihu země zůstávají jedinými a v Řecku je počet programů výměny jehel a stříkaček omezen a jsou k dispozici jen v Aténách (139).
Nåle- og sprøjteprogrammer (NSP'er) blev iværksat i EU i midten af 1980'erne som en umiddelbar reaktion på truslen om en hiv-epidemi blandt intravenøse stofbrugere og vandt hurtigt udbredelse i løbet af 1990'erne (figur 18). I 1993 fandtes der allerede offentligt finansierede programmer i mere end halvdelen af de nuværende 25 EU-medlemsstater og i Norge. I dag er der indført NSP'er i Bulgarien, Rumænien og Norge samt i alle EU-lande, undtagen Cypern, hvor sterilt udstyr imidlertid kan fås gratis på apotekerne og et officielt nåle- og sprøjteprogram er under overvejelse (138). Når sådanne programmer først er blevet indført i et land, sker der generelt en løbende udvidelse af deres geografiske dækning. Mange lande har nu opnået en fuld geografisk dækning, og apotekerne er i denne henseende en afgørende partner i mange medlemsstater. I Sverige er de to programmer, der blev indført i 1986 i den sydlige del af landet, imidlertid fortsat de eneste, og i Grækenland er antallet af NSP'er begrænset, og de findes kun i Athen (139).
Nõela- ja süstlavahetusprogramme alustati Euroopa Liidus 1980ndate aastate keskel otsese vastureaktsioonina HIV-epideemia ohule süstivate narkomaanide hulgas, 1990ndatel aastatel laienesid need kiiresti (joonis 18). 1993. aastal olid riiklikult rahastatud programmid olemas juba rohkem kui pooltes ELi 25 praegusest liikmesriigist ja Norras. Praegu on nõela- ja süstlavahetusprogrammid olemas Bulgaarias, Rumeenias ja Norras ning kõikides ELi riikides peale Küprose, aga seal on steriilsed süstimisvahendid vabalt saadaval apteekides ning ametliku nõela- ja süstlavahetusprogrammi algatamine on arutlusel (138). Kui sellised programmid on riigis loodud, suureneb nõela- ja süstlavahetuspunktide geograafiline levik pidevalt. Paljudes riikides on saavutatud täielik geograafiline kaetus, kusjuures mitmetes liikmesriikides on apteegid olulise tähtsusega partnerid nendes programmides. Ometi jäid 1986. aastal Rootsi lõunaosas loodud kaks programmi ainsateks kogu riigis ning Kreekas on nõela- ja süstlavahetuspunktide arv piiratud ja neid leidub ainult Ateenas (139).
Neulojen ja ruiskujen vaihto-ohjelmat käynnistyivät Euroopan unionissa 1980-luvun puolivälissä välittömänä vastauksen hiv-epidemian uhkaan injektiokäyttäjien keskuudessa, ja ne levisivät nopeasti 1990-luvulla (kaavio 18). Julkisin varoin rahoitettuja ohjelmia oli vuonna 1993 jo yli puolessa EU:n nykyisistä 25 jäsenvaltiosta ja Norjassa. Tänä päivänä neulojen ja ruiskujen vaihto-ohjelmia on käynnissä Bulgariassa, Romaniassa ja Norjassa sekä kaikissa EU-maissa paitsi Kyproksella, jossa steriilejä välineitä on kuitenkin saatavilla ilmaiseksi apteekeista ja virallista neulojen ja ruiskujen vaihto-ohjelmaa harkitaan (138). Sen jälkeen, kun tällainen ohjelma on käynnistetty jossakin maassa, vaihtopisteiden maantieteellinen kattavuus yleensä leviää vähitellen. Monissa maissa on nyt saavutettu täydellinen maantieteellinen kattavuus, ja apteekit ovat monissa maissa ratkaisevan tärkeitä kumppaneita. Ruotsissa maan eteläosassa vuonna 1986 käynnistetyt kaksi ohjelmaa ovat kuitenkin edelleen ainoat, ja Kreikassa neulojen ja ruiskujen vaihto-ohjelmia on rajoitetusti ja ainoastaan Ateenassa (139).
A tű- és fecskendőprogramokat az 1980-as évek közepén indították el az Európai Unióban, az injekciós kábítószer-használókat fenyegető HIV járványra adott azonnali válaszként, és a programok az 1990-es években gyorsan elterjedtté váltak (Figure 18). Az államilag finanszírozott programok 1993-ra az EU jelenlegi 25 tagállamának már több mint a felében és Norvégiában működtek. A tű- és fecskendőprogramok ma Bulgáriában, Romániában és Norvégiában, valamint az összes tagállamban rendelkezésre állnak, Ciprus kivételével, ahol viszont a steril felszerelés ingyen kapható a gyógyszertárakban, és mérlegelik egy hivatalos tű- és fecskendőprogram elindítását(138). Mihelyt az ilyen programokat bevezetik egy országban, a tű- és fecskendőprogramban részt vevő helyszínek földrajzi elterjedése folyamatosan nő. Sok országban mára sikerült teljes földrajzi lefedettséget elérni, amiben számos tagállamban a gyógyszertárak is kulcsfontosságú partnerként működnek közre. Svédországban azonban az ország déli részén 1986-ban elindított két program más területeken nem folytatódott, Görögországban pedig a tű- és fecskendőprogramok száma korlátozott, és csak Athénban elérhetők(139).
De første sprøytespiss- og sprøytebytteprogrammer startet i Den europeiske union på midten av 1980-tallet som et strakstiltak mot den truende HIV-epidemien blant sprøytebrukere, og ble raskt bygget ut i løpet av 1990-årene (figur 18). I 1993 eksisterte offentlig finansierte programmer i mer enn halvparten av dagens 25 EU-medlemsstater og Norge. I dag finnes slike programmer i Bulgaria, Romania og Norge i tillegg til i alle EU-landene, unntatt Kypros, der sterilt utstyr imidlertid deles ut gratis på apotek, og et offisielt sprøytebytteprogram er under vurdering (138). Når et land først har fått et slikt program, blir vanligvis den geografiske dekningen for sprøytebytte kontinuerlig bedre. Mange land har nå full geografisk dekning, med apotek som den viktigste partneren i flere medlemsstater. Et unntak er likevel Sverige – de to programmene som ble startet i 1986, er fortsatt de to eneste i hele landet, og i Hellas er antallet sprøytebytteprogrammer begrenset og finnes bare i Aten (139).
Programy wymiany igieł i strzykawek (NSP) wprowadzono w Unii Europejskiej w połowie lat 80-tych jako natychmiastową reakcję na zagrożenie epidemią wirusa HIV w grupie osób przyjmujących narkotyki dożylnie. Na dużą skalę programy te zostały rozwinięte w latach 90-tych (Wykres 18). W roku 1993 programy tego typu finansowane z funduszy publicznych istniały już w ponad połowie obecnych 25 Państw Członkowskich UE oraz w Norwegii. Dziś programy wymiany igieł i strzykawek działają w Bułgarii, Rumunii i Norwegii oraz we wszystkich państwach UE z wyjątkiem Cypru, gdzie jednakowoż sterylny sprzęt jest dostępny w aptekach i rozważane jest stworzenie oficjalnego programu (138). Tuż po wdrożeniu tych programów w danym państwie, zwykle obszar geograficzny działania ich jednostek stale się poszerza. W wielu państwach objęto już programem obszar całego kraju, w kilku Państwach Członkowskich rolę kluczowego partnera odgrywają apteki. Jednakże w przypadku Szwecji jedynymi działającymi programami wymiany igieł i strzykawek są programy rozpoczęte w roku 1986 na południu kraju, a w Grecji liczba programów jest ograniczona i są one dostępne jedynie w Atenach (139).
; NSP) sa v Európskej únii začali zavádzať v polovici osemdesiatych rokov ako priama odpoveď na hroziacu epidémiu nákazy HIV medzi injekčnými užívateľmi drog a rýchlo sa rozšírili v deväťdesiatych rokoch (obrázok 18). V roku 1993 už existovali programy financované z verejných prostriedkov vo viac ako polovici terajších 25 členských štátov EÚ a v Nórsku. Dnes sú NSP dostupné v Bulharsku, Rumunsku a Nórsku ako aj vo všetkých štátoch EÚ okrem Cypru, kde však možno sterilné pomôcky dostať v lekárňach zdarma a o úradnom zavedení NSP sa uvažuje (138). Keď sa už raz tieto programy v krajine zaviedli, geografické pokrytie miestami výdaja pre NSP sa vo všeobecnosti rozširuje plynule. V mnohých krajinách sa už dosiahlo úplné geografické pokrytie prostredníctvom lekární, ktoré sú rozhodujúcimi partnermi vo viacerých členských štátoch. Vo Švédsku však ostali iba dva programy, ktoré spustili v roku 1986 na juhu krajiny; a v Grécku je obmedzený počet NSP, ktoré sú dostupné iba v Aténach (139).
Programi injekcijskih igel in brizg za enkratno uporabo so se v Evropski uniji začeli v sredini osemdesetih kot takojšen odziv na nevarnost epidemije HIV med injicirajočimi uživalci drog ter so se v devetdesetih hitro razširili (prikaz 18). Leta so javno financirani programi že obstajali v več kot polovici trenutnih 25 držav članic in na Norveškem. Danes so programi injekcijskih igel in brizg za enkratno uporabo na voljo v Bolgariji, Romuniji in na Norveškem ter v vseh državah EU, razen na Cipru, kjer se lahko sterilna oprema brezplačno dobi v lekarnah, razmišljajo pa tudi o uradni uvedbi takega programa (138). Ko so taki programi v državi uvedejo, geografska pokritost prodajnih mest za injekcijske igle in brizge za enkratno uporabo po navadi stalno narašča. Mnoge države so sedaj dosegle polno geografsko pokritost in lekarne so ključni partner v več državah članicah. Vendar na Švedskem oba programa, ki sta se začela leta 1986 na jugu države, ostajata edina; v Grčiji je število programov injekcijskih igel in brizg za enkratno uporabo omejeno, na voljo pa so samo v Atenah (139).
Som en direkt motåtgärd mot hotet av en hiv-epidemi bland injektionsmissbrukare inleddes i mitten av 1980-talet program för nål- och sprututbyte inom EU. Programmens omfattning ökade snabbt under 1990-talet (figur 18). Redan 1993 fanns statligt finansierade program i mer än hälften av EU:s nuvarande 25 medlemsstater och Norge. Idag finns program för nål- och sprututbyte i Bulgarien, Rumänien och Norge samt i alla EU-länder utom Cypern där man dock kan få steril utrustning kostnadsfritt på apotek och där man överväger att införa ett officiellt program för nål- och sprututbyte(138). Om sådana program införs i ett land ökar den geografiska täckningen för program för nål- och sprututbyte vanligtvis kontinuerligt. Många länder har nu uppnått fullständig geografisk täckning och i flera medlemsstater är apotek en viktig samarbetspartner. I Sverige är dock de två program för nål- och sprututbyte som inleddes 1986 i den södra delen av landet fortfarande de enda och i Grekland är antalet program begränsat och finns endast i Aten(139).
Adatu un šļirču programmas Eiropas Savienībā tika uzsāktas astoņdesmito gadu vidū, tādējādi atbildot uz HIV epidēmijas draudiem starp injicējamo narkotiku lietotājiem, un tās plaši izplatījās deviņdesmito gadu laikā (18. attēls). 1993. gadā valsts finansētas programmas jau darbojās vairāk kā pusē no pašreizējām 25 ES dalībvalstīm un Norvēģijā. Šobrīd adatu un šļirču programmas ir pieejamas Bulgārijā, Rumānijā un Norvēģijā, kā arī visās ES valstīs, izņemot Kipru, kur tomēr sterils aprīkojums ir brīvi pieejams aptiekās, un tiek apspriesta oficiāla adatu un šļirču programma (138). Pēc šādu programmu ieviešanas valstī ģeogrāfiskā adatu un šļirču apmaiņas punktu izplatība pastāvīgi pieaug. Daudzas valstis šobrīd ir nodrošinājušas pilnīgu ģeogrāfisko pārklājumu, un vairākās valstīs svarīgākais stratēģiskais partneris šajā ziņā ir aptiekas. Tomēr Zviedrijā divas 1986. gadā valsts dienvidu daļā uzsāktās programmas ir palikušas vienīgās; un arī Grieķijā šo programmu skaits ir neliels un tās ir pieejamas tikai Atēnās (139).
  CăsuÅ£a 9  
Termenul „acces necondiţionat” defineşte cadrul de punere în aplicare cu scopul de a facilita accesul consumatorilor de droguri la servicii de asistenţă socială şi medicală. Pentru a-şi coborî pragul de acces, agenţiile sunt amplasate în locaţii specifice şi au un orar de lucru adaptat la nevoile clienţilor lor, fiind deschise chiar şi seara târziu sau pe timpul nopţii.
The term ‘low-threshold’ describes an implementation setting that aims to make it easier for drug users to get access to social and health services. To lower their threshold of access, agencies are placed in specific locations and have opening hours that are adapted to their clients’ needs, including late evening or night-time opening. Low-threshold agencies often also deliver their services through outreach workers. The use of the agencies’ services requires little bureaucracy and often no payment and is not linked to an obligation on the clients’ part to be or to become drug-free. Such agencies target current users who have never been in contact with other drugs and health services and those who have lost this contact. Their services are targeted towards the ‘hard-to-reach’ groups and specific high-risk groups of users and also experimental users (for example, through delivering their services in clubs and discos or other party settings). The low-threshold setting can apply to street agencies, drop-in day centres and field healthcare stations and also to emergency shelters. Within a comprehensive system of care, these agencies, because of their easy accessibility, have an important role in reaching out to the more ‘hidden’ or ‘difficult-to-reach’ populations of drug users. Besides motivating users to seek treatment and making referrals, they often deliver ‘survival-oriented’ services, including food, clothes, shelter, sterile injecting equipment and medical care. They are core settings for disseminating health promotion messages and increasing knowledge and skills regarding safe use among those who use drugs either experimentally or in a dependent or problematic way. Increasingly, they deliver treatment services too.
L'expression «de première ligne» (ou « de bas seuil») décrit un organisme qui tend à faciliter l'accès aux services sociaux et sanitaires pour les usagers de drogue. Afin d'abaisser leur seuil d'accès, ces structures sont situées dans des lieux spécifiques et ont des heures d'ouverture adaptées aux besoins de leurs patients, comme en fin de soirée ou durant la nuit. Les structures de première ligne proposent également souvent leurs services par l'intermédiaire de travailleurs de proximité. Le recours à ces centres nécessite peu de bureaucratie et, souvent, aucun paiement n'est demandé. Par ailleurs, il n'y a pas d'obligation pour les patients de ne pas ou de ne plus se droguer. Ces structures visent les usagers actuels qui n'ont jamais eu de contact avec d'autres services de santé et d'aide aux usagers de drogue et ceux qui ont perdu le contact. Leurs services s'adressent essentiellement aux groupes «difficiles à atteindre» et à des groupes d'usagers particulièrement à risque ainsi qu'aux usagers expérimentaux (par exemple, en proposant leurs services dans des clubs , des discothèques et d'autres lieux de divertissement). Le concept de «structures de première ligne» peut s'appliquer aux boutiques, aux centres d'accueil et aux antennes médicales, ainsi qu'aux foyers d'accueil. Dans le cadre d'un système exhaustif de soin, ces structures, en raison de leur accès aisé, jouent un rôle important dans le contact avec les groupes d'usagers de drogue les plus «cachés» ou «difficiles à atteindre». En plus d'inciter les usagers à suivre un traitement et de les adresser vers les services spécialisés, ils offrent souvent des services «de survie», comme de la nourriture, des vêtements, un abri, du matériel d'injection stérile et des soins médicaux. Ils sont essentiels à la diffusion de messages de promotion de la santé et des connaissances et compétences concernant un usage sans risque aux personnes qui prennent de la drogue de manière expérimentale ou problématique ou en situation de dépendance. De plus en plus, ces structures proposent également des services de traitement.
Der Begriff „niedrigschwellig“ beschreibt Einrichtungen, die den Drogenkonsumenten den Zugang zu Sozial- und Gesundheitsdiensten erleichtern sollen. Um die Zugangsschwelle zu senken, werden die Dienste an speziellen Standorten angeboten. Ihre Öffnungszeiten sind an die Bedürfnisse ihrer Klientel angepasst, so dass diese Dienste auch am späten Abend oder nachts erreichbar sind. Niedrigschwellige Dienste bieten ihre Hilfe häufig auch durch aufsuchende Sozialarbeiter an. Die Inanspruchnahme der Leistungen dieser Dienste erfordert nur wenig bürokratischen Aufwand und ist häufig kostenlos. Darüber hinaus ist sie nicht mit einer Verpflichtung für die Betroffenen verbunden, drogenfrei zu sein oder zu werden. Zielgruppe solcher Dienste sind aktuelle Konsumenten, die niemals Kontakt zu anderen Drogen- und Gesundheitsdiensten hatten oder diesen verloren haben. Die Leistungen dieser Dienste sind auf „schwer erreichbare“ Gruppen und bestimmte stark gefährdete Gruppen von Konsumenten, aber auch auf experimentierende Konsumenten zugeschnitten (indem sie beispielsweise in Klubs oder Diskotheken oder anderen Einrichtungen der Partyszene angeboten werden). Die niedrigschwelligen Einrichtungen können ambulante Beratungs- und Behandlungsstellen, Kontaktläden, mobile Gesundheitsdienste und auch Notunterkünfte umfassen. In einem umfassenden Gesundheitssystem spielen diese Einrichtungen eine wichtige Rolle, da sie einfach zugänglich sind und somit die „versteckteren“ oder „schwerer erreichbaren“ Gruppen von Drogenkonsumenten erreichen. Sie motivieren die Drogenkonsumenten, sich in Behandlung zu begeben, überweisen sie in andere Einrichtungen und bieten darüber hinaus häufig „überlebenswichtige“ Leistungen an wie Lebensmittel, Kleidung, Unterkunft, sterile Spritzbestecke und medizinische Versorgung. Diese Einrichtungen sind von unschätzbarem Wert, um Informationen im Rahmen der Gesundheitsförderung zu verbreiten und experimentellen, abhängigen oder problematischen Drogenkonsumenten die notwendigen Kenntnisse und Fähigkeiten für einen sichereren Konsum zu vermitteln. In zunehmendem Maße bieten sie auch Behandlungsdienste an.
El término «bajo umbral» describe un marco de aplicación que pretende facilitar a los consumidores de drogas el acceso a los servicios sociales y sanitarios. Para eliminar trabas, los centros se sitúan en localizaciones específicas y tienen unos horarios de apertura que se adaptan a las necesidades de sus pacientes, incluyendo la apertura a última hora de la tarde o por la noche. Los centros de bajo umbral suelen ofrecer sus servicios mediante trabajadores a pie de calle. La utilización de los servicios de los centros requiere poca burocracia y con frecuencia es gratis, además de que no obliga a los pacientes a estar desintoxicados o a desintoxicarse. Este tipo de centros se orienta a los consumidores que nunca han estado en contacto con otros servicios de salud y drogodependencias o a los que han perdido el contacto. Sus servicios van dirigidos a los grupos a los que es difícil llegar y a los grupos específicos de consumidores de alto riesgo, así como a los consumidores experimentales (por ejemplo, prestando sus servicios en clubes y discotecas u otros entornos recreativos). El entorno de bajo umbral puede aplicarse a los centros de calle, centros de día sin cita previa y unidades de cuidados sanitarios sobre el terreno, así como a los refugios de urgencia. Dentro de un sistema de atención global, estos centros, debido a su fácil accesibilidad, desempeñan una importante labor llegando a las poblaciones de consumidores más «ocultas» o «difíciles de alcanzar». Además de motivar a los consumidores a que soliciten tratamiento y de derivar a los pacientes a los servicios adecuados, con frecuencia prestan servicios «de supervivencia», como alimentos, ropa, refugio, equipos de inyección estériles o atención médica. Son de fundamental importancia para la difusión de mensajes de promoción de la salud y el aumento de los conocimientos y capacidades relativas al consumo seguro entre las personas que consumen drogas de forma experimental, de forma independiente o de forma problemática. Cada vez más, facilitan también servicios de tratamiento.
Il termine “a bassa soglia” descrive un contesto che mira a facilitare l’accesso per i tossicodipendenti ai servizi socio-sanitari. A tal fine sono istituiti appositi centri in località specifiche, con orari di apertura correlati alle esigenze dei pazienti, ivi compreso un orario serale o notturno. Per l’erogazione dei propri servizi, gli enti a bassa soglia spesso si avvalgono di operatori di prima assistenza. Il ricorso a questi enti comporta minore burocrazia, sovente i servizi sono gratuiti e non grava sui pazienti l’obbligo dell’astinenza, durante o dopo la prestazione del servizio. Questi enti si rivolgono tanto ai consumatori attuali che non sono mai venuti in contatto con servizi sanitari e per tossicodipendenti quanto a coloro che, invece, hanno perso tale contatto. I loro servizi si rivolgono a gruppi “difficili da raggiungere”, a gruppi di utenti specifici, ad alto rischio, nonché ai consumatori sperimentali (per es., il servizio viene fornito nei club o nelle discoteche o durante una festa). Questa forma di servizio è adatta alle organizzazioni di strada, ai centri di accoglienza terapeutica diurni e ai centri sanitari sul campo nonché ai rifugi di emergenza. Nell’ambito di un sistema di assistenza generale questi enti, grazie alla loro facile accessibilità, svolgono un ruolo importante perché raggiungono i gruppi di tossicodipendenti più “nascosti” o “difficili da raggiungere”. Oltre a motivare questi consumatori a richiedere il trattamento e a fare segnalazioni, spesso questi enti forniscono servizi “di sopravvivenza”, mettendo cioè a disposizione cibo, indumenti, strumentazione sterile per l’assunzione della droga, assistenza medica e asilo. Si tratta di ambienti di fondamentale importanza per la divulgazione di messaggi di promozione sanitaria e per il miglioramento delle conoscenze e delle competenze su un consumo sicuro tra coloro che fanno uso di droga in via sperimentale o tra i tossicodipendenti e i consumatori problematici. Sempre più questi centri mettono a disposizione anche servizi terapeutici.
O termo “porta aberta” descreve um contexto de implementação que visa facilitar o acesso dos consumidores de droga aos serviços sociais e de saúde. Para baixarem os seus limiares de acesso, as agências situam-se em locais específicos e têm horários de abertura adaptados às necessidades dos seus utentes, incluindo as primeiras horas da noite ou horários nocturnos. As agências de porta aberta também prestam frequentemente os seus serviços através de trabalhadores de proximidade. A utilização dos serviços das agências exige poucas burocracias e é frequentemente gratuita, para além de não estar associada a qualquer obrigação de não consumo ou de abandono do consumo de droga por parte dos utentes. Essas agências destinam-se aos consumidores actuais que nunca estiveram em contacto com outros serviços de saúde e de tratamento da toxicodependência e àqueles que perderam tal contacto. Os seus serviços são orientados para os grupos “difíceis de atingir” e para grupos de utentes específicos de alto risco, bem como para os consumidores experimentais (por exemplo, prestando os seus serviços em clubes e discotecas ou noutros locais de diversão). O contexto de porta aberta pode aplicar-se às agências de rua, aos centros de atendimento de dia e aos postos de saúde no terreno, bem como aos abrigos de emergência. Dentro de um sistema de cuidados globais, estas agências, devido à sua fácil acessibilidade, desempenham um papel importante no contacto com as populações de consumidores de droga mais “ocultas” ou “difíceis de atingir”. Para além de motivarem os consumidores a procurar tratamento e fazerem encaminhamentos, também prestam frequentemente serviços “de sobrevivência”, incluindo a distribuição de alimentos, roupas e equipamento de injecção esterilizado, bem como o fornecimento de abrigo e cuidados médicos. Estes locais são fundamentais para divulgar mensagens de promoção da saúde e aumentar os conhecimentos e competências em termos de consumo seguro entre as pessoas que consomem drogas quer experimentalmente quer de forma dependente ou problemática. Além disso, prestam cada vez mais serviços de tratamento.
Η «άμεση πρόσβαση» αναφέρεται σε συνθήκες που καθιστούν ευκολότερη την πρόσβαση των χρηστών ναρκωτικών σε κοινωνικές και υγειονομικές υπηρεσίες. Για τη διευκόλυνση της πρόσβασης, οι υπηρεσίες εγκαθίστανται σε συγκεκριμένες τοποθεσίες και έχουν ωράρια λειτουργίας προσαρμοσμένα στις ανάγκες των ενδιαφερομένων, δηλαδή λειτουργούν επίσης αργά το απόγευμα ή τη νύχτα. Οι υπηρεσίες άμεσης πρόσβασης παρέχονται επίσης συχνά από υπαλλήλους που εργάζονται εκτός δομών. Η χρήση των υπηρεσιών είναι ελάχιστα γραφειοκρατική και συχνά παρέχεται δωρεάν, ενώ δεν συνδέεται με υποχρέωση του ενδιαφερόμενου να μην κάνει ή να πάψει να κάνει χρήση ναρκωτικών. Οι υπηρεσίες αυτές στοχεύουν τους τρέχοντες χρήστες που δεν είχαν ποτέ επαφή με άλλες υγειονομικές υπηρεσίες και υπηρεσίες καταπολέμησης των ναρκωτικών καθώς και άτομα που έχασαν την επαφή αυτή. Στοχεύουν τις ομάδες που είναι δύσκολο να προσεγγισθούν και ειδικές ομάδες χρηστών υψηλού κινδύνου καθώς και τα άτομα που κάνουν πειραματική χρήση (για παράδειγμα, παρέχοντας τις υπηρεσίες τους σε κλαμπ και ντίσκο ή άλλους χώρους διασκέδασης). Η άμεση πρόσβαση αφορά υπηρεσίες σε επίπεδο κοινότητας, ξενώνες και μονάδες επιτόπιας παροχής υγειονομικής περίθαλψης καθώς και άσυλα έκτακτης ανάγκης. Στο πλαίσιο ενός συνολικού συστήματος περίθαλψης, οι υπηρεσίες αυτές, λόγω της εύκολης πρόσβασης που παρέχουν, μπορούν να διαδραματίσουν σημαντικό ρόλο στην προσέγγιση των περισσότερο «κρυφών» ή «δύσκολων να προσεγγισθούν» πληθυσμών χρηστών ναρκωτικών. Εκτός από την παρακίνηση των χρηστών ναρκωτικών να ζητήσουν θεραπεία και την παραπομπή χρηστών σε θεραπεία, παρέχουν συχνά υπηρεσίες «επιβίωσης», καθώς και φαγητό, ρούχα, στέγη, αποστειρωμένα σύνεργα ενέσιμης χρήσης και ιατρική περίθαλψη. Πρόκειται για σημαντικούς χώρους διάδοσης μηνυμάτων προαγωγής της υγείας και αύξησης των γνώσεων και των δεξιοτήτων όσον αφορά την ασφαλή χρήση ναρκωτικών στα άτομα που πειραματίζονται με τη χρήση ναρκωτικών ή είναι εξαρτημένοι ή προβληματικοί χρήστες. Ολοένα και περισσότερο παρέχουν επίσης θεραπευτικές υπηρεσίες.
De term “laagdrempelige hulpverlening” verwijst naar voorzieningen die bedoeld zijn om drugsgebruikers eerder en gemakkelijker in contact te brengen met maatschappelijke diensten en de gezondheidszorg. Om die drempel te verlagen worden de zorgfaciliteiten op specifieke locaties gevestigd en worden openingstijden gehanteerd die vaak aangepast zijn aan de behoeften van hun cliënten, dat wil zeggen dat deze voorzieningen ook ’s avonds laat en ’s nachts toegankelijk zijn. Bij de laagdrempelige hulpverlening wordt vaak ook gebruik gemaakt van straathoekwerkers. Het gebruik van deze vorm van hulpverlening vergt weinig bureaucratie en is meestal gratis, terwijl er op de cliënten geen verplichting rust om drugsvrij te zijn dan wel af te kicken. De doelgroep van de laagdrempelige hulpverlening zijn de actuele drugsgebruikers die nog nooit contact hebben gehad met de drugshulpverlening of reguliere gezondheidszorg of die dat contact zijn kwijtgeraakt. De hulpverlening is gericht op de groepen die “moeilijk te bereiken” zijn, op gebruikersgroepen die een verhoogd risico lopen en op experimentele gebruikers (door deze bijvoorbeeld actief te benaderen in clubs, disco’s en andere partysettings). Laagdrempelige hulpverlening kan aangeboden worden via centra voor straathoekwerk, inloophuizen, ambulante centra voor gezondheidszorg en noodopvangvoorzieningen. Vanwege hun lage toegangsdrempel spelen deze instanties binnen het totale zorgsysteem een belangrijke rol bij het in contact komen met de meer “verborgen” of “moeilijk te bereiken” drugsgebruikers. In het kader van de laagdrempelige hulpverlening wordt niet alleen getracht gebruikers te motiveren om in behandeling te gaan, maar vinden ook doorverwijzingen plaats en worden “op overleving gerichte diensten aangeboden” in de vorm van voedsel, kleding, opvang, steriel injectiemateriaal en medische zorg. De faciliteiten voor laagdrempelige drugshulpverlening zijn van cruciaal belang voor het geven van voorlichting over een betere gezondheid en voor het vergroten van de kennis en vaardigheden met betrekking tot veilig drugsgebruik gericht op personen die experimenteel drugs gebruiken, op verslaafden en op problematische drugsgebruikers. In toenemende mate worden via de laagdrempelige hulpverlening ook behandelvoorzieningen aangeboden.
Termín „nízkoprahový“ popisuje provozní zařízení, jehož cílem je usnadnit uživatelům drog přístup k sociálním a zdravotnickým službám. Aby byl snížen „práh“ přístupu, jsou tyto instituce umísťovány v konkrétních lokalitách, mají pracovní dobu, která je přizpůsobena potřebám klientů, a jsou otevřeny i pozdě večer a v noci. Nízkoprahové instituce často poskytují služby prostřednictvím terénních pracovníků. Použití služeb těchto institucí vyžaduje minimální byrokracii, často bývá bezplatné a ze strany klientů není vázáno na abstinenci nebo budoucí abstinenci. Tyto instituce se zaměřují na stávající uživatele drog, kteří nikdy nebyli v kontaktu s jinými protidrogovými a zdravotnickými službami, a na ty, kteří tento kontakt ztratili. Jejich služby jsou zaměřeny na „těžko dostupné“ skupiny, skupiny uživatelů ohrožené konkrétním rizikem a též na experimentující uživatele (například prostřednictvím poskytování služeb v klubech a na diskotékách nebo v jiných místech, kde se konají párty). Termín nízkoprahové zařízení lze použít pro terénní instituce, denní kontaktní centra a terénní centra zdravotní péče, ale i pro azylová zařízení. V rámci komplexního systému péče mají tyto instituce díky své snadné dostupnosti důležitou úlohu při zajištění kontaktu se „skrytější“ nebo „obtížněji dosažitelnou“ populací uživatelů drog. Kromě toho, že motivují uživatele drog, aby vyhledali léčbu a doporučují je k ní, často poskytují služby „zaměřené na přežití“, včetně jídla, oblečení, přístřeší, sterilních injekčních potřeb a lékařské péče. Tato zařízení hrají stěžejní roli při šíření zdravotní osvěty a zvyšování znalostí a dovedností bezpečného užívání mezi těmi, kdo užívají drogy buď experimentálně, nebo problematickým či závislým způsobem. Stále více též poskytují služby ve formě léčby.
Udtrykket 'lavtærskel' beskriver en gennemførelsesramme, som tager sigte på at gøre det lettere for stofbrugere at få adgang til sociale tjenester og sundhedstjenester. For at sænke adgangstærsklen placeres tjenesterne på specifikke steder og har åbningstider, som er tilpasset klienternes behov, herunder sent om aftenen eller om natten. Lavtærskeltjenesterne er ofte også i form at opsøgende arbejde. Brugen af tjenesterne er forbundet med meget lidt bureaukrati, sker ofte uden betaling, og der er ingen forpligtelse for klienterne til at være eller blive stoffrie. Sådanne tjenester er målrettet mod aktuelle brugere, som aldrig har været i kontakt med andre narkotika- og sundhedstjenester, og personer, som har mistet denne kontakt. Tjenesterne er rettet mod grupper, der er vanskelige at nå, og specifikke højrisikogrupper af brugere og også eksperimenterende brugere (f.eks. gennem opsøgende arbejde i klubber, diskoteker eller andre festmiljøer). Lavtærskeltilbuddene kan omfatte gadeprojekter, væresteder og feltsundhedsstationer og også nødherberger. Inden for et omfattende omsorgssystem spiller disse tjenester, på grund af den lette adgang til dem, en vigtig rolle med hensyn til at nå ud til de grupper af stofbrugere, der er mere 'skjulte' eller vanskelige at nå. Foruden at motivere brugerne til at søge behandling og foretage henvisninger udfører de ofte 'overlevelsesorienterede' tjenester i form af bl.a. mad, tøj, husly, sterilt sprøjteudstyr og lægebehandling. De udgør et centralt udgangspunkt for at formidle sundhedsbudskaber og øge kendskabet og færdighederne med hensyn til sikker brug blandt personer, som enten har et eksperimenterende brug, er afhængige eller har et problematisk stofbrug. I stigende grad tilbyder de også behandlingstjenester.
Mõiste „madal lävi” viitab rakendusasutusele, mille eesmärk on lihtsustada uimastitarvitajate juurdepääsu sotsiaal- ja tervishoiuteenustele. Juurdepääsu lihtsustamiseks luuakse asutused konkreetsetesse kohtadesse ja nende lahtiolekuajad kohandatakse vastavalt klientide vajadustele, sealhulgas võivad need olla avatud hilja õhtul või öösel. Madala läve keskused pakuvad sageli oma abi ka tugiteenuseid pakkuvate isikute kaudu. Selliste keskuste teenuste kasutamine ei nõua bürokraatlikku asjaajamist, on sageli tasuta ning ja ei ole seotud kliendipoolse kohustusega tulla keskusesse uimastivabalt või loobuda uimastite tarbimisest. Sellised keskused suunavad tähelepanu praegustele uimastitarbijatele, kes ei ole kunagi kasutanud teisi uimasti- või terviseteenuseid, ja nendele, kellel ei ole selliste teenustega pikka aega kokkupuudet olnud. Keskuste teenused on suunatud raskesti ligipääsetavatele rühmadele, konkreetsetele riskirühmadele ja ka katsetajatest tarvitajatele (näiteks teenuste pakkumise kaudu klubides, diskodel ja teistes meelelahutuspaikades). Madala läve teenuseid võib pakkuda tugikeskustes, päevakeskustes, tervishoiukeskustes ja ka varjupaikades. Terviklikus hooldussüsteemis on sellistel asutustel kerge ligipääsetavuse tõttu tähtis roll varjatumate ja raskemini ligipääsetavate uimastitarvitajateni jõudmisel. Lisaks uimastitarvitajate motiveerimisele ravilemineku osas ja nende suunamisele pakuvad keskused sageli ellujäämisele suunatud teenuseid, sealhulgas toitu, riideid, varjupaika, steriilseid süstimisvahendeid ja arstiabi. Need on peamised asutused tervisealase teabe levitamisel ja nende inimeste turvalise tarbimise alaste teadmiste ja oskuste tõstmisel, kes tarbivad uimasteid proovimiseks, sõltlasena või probleemsel viisil. Sellised asutused pakuvad järjest enam ka raviteenuseid.
Termillä "matala kynnys" tarkoitetaan ympäristöä, joka helpottaa huumeidenkäyttäjien mahdollisuutta käyttää sosiaali- ja terveydenhuoltopalveluja. Palvelujen käytön kynnyksen madaltamiseksi keskuksia perustetaan erityisiin paikkoihin ja niiden aukioloajat mukautetaan asiakkaiden tarpeisiin siten, että ne ovat auki myös myöhään illalla tai yöllä. Matalan kynnyksen keskukset tarjoavat usein palvelujaan myös kenttätyöntekijöiden välityksellä. Keskusten palvelujen käyttö edellyttää vain vähän byrokratiaa, se on usein maksutonta, eikä asiakkailta vaadita päihteettömyyttä tai päihteiden käytön lopettamista. Keskusten kohderyhmänä ovat nykyiset käyttäjät, jotka eivät ole koskaan olleet yhteydessä muihin huume- tai terveydenhuoltopalveluihin tai jotka ovat lakanneet olemasta yhteydessä niihin. Palvelujen kohteena ovat huumeidenkäyttäjien "vaikeasti tavoitettavat" ryhmät ja erityiset riskiryhmät mutta myös kokeilukäyttäjät (joille voidaan tarjota palveluja esimerkiksi yökerhoissa, diskoissa tai muissa juhlaympäristöissä). Matalan kynnyksen palveluja voidaan tarjota keskuksissa, palvelupisteissä ja kentällä liikkuvilla terveysasemilla sekä yömajoissa. Näillä keskuksilla on helpon lähestyttävyytensä takia tärkeä rooli kattavassa hoitojärjestelmässä, sillä ne tavoittavat huumeidenkäyttäjien "näkymättömiä" tai "vaikeasti tavoitettavia" ryhmiä. Sen lisäksi että ne kannustavat huumeidenkäyttäjiä hakeutumaan hoitoon ja ohjaavat heitä hoitoon, ne tarjoavat usein "selviytymispalveluja", kuten ruokaa, vaatteita, yösijan, steriilejä injektiovälineitä ja lääkintäapua. Ne ovat keskeisiä terveyttä edistävän tiedon sekä turvallista käyttöä koskevan tiedon ja taidon levittämisessä huumeiden kokeilukäyttäjille sekä huumeista riippuvaisille tai huumeiden ongelmakäyttäjille. Ne tarjoavat myös yhä useammin hoitopalveluja.
Az „alacsony küszöbű” kifejezés olyan megvalósítási körülményeket jellemez, amelyek a kábítószer-használó számára megkönnyítik a hozzáférést a szociális és egészségügyi szolgáltatásokhoz. Ahhoz, hogy a hozzáférési küszöböt csökkentsék, az ilyen szervezeteknek megfelelő helyszínekre kell települniük, a pácienseik szükségleteihez igazított nyitvatartási időkkel, a késő esti vagy éjszakai nyitva tartást is beleértve. Az alacsony küszöbű szervezetek gyakran a terepre kihelyezett szociális munkásokon keresztül nyújtják szolgáltatásaikat. A szervezetek szolgáltatásainak igénybevétele kevés adminisztrációval jár, gyakran ingyenes, és nem szabja feltételül a drogoktól való mentességet a páciens részéről. Az ilyen szervezetek azokat a jelenlegi kábítószer-használókat is célozhatják, akik korábban semmilyen egészségügyi vagy szociális szolgálattal nem álltak kapcsolatban, illetve elveszítették ezekkel a kapcsolatot. Szolgáltatásaik a használók „nehezen elérhető” csoportjait és a kifejezetten magas kockázatú csoportokat, illetve a kísérleti használókat veszik célba (például azáltal, hogy a klubokban, diszkókban és más „parti” körülmények között kínálják a szolgáltatásokat). Az alacsony küszöbű szolgáltatási forma az utcai szervezetekben, nyitott nappali segítőközpontokban és a terepen működő egészségügyi ellátóállomásokon, illetve a sürgősségi menedékhelyeken is alkalmazható. A könnyű hozzáférhetőségnek köszönhetően az ellátás átfogó rendszerén belül ezek a szervezetek fontos szerepet játszanak a kábítószer-használók „rejtettebb” vagy „nehezen elérhető” csoportjainak elérésében. Amellett, hogy a használókat megpróbálják rávenni, illetve beutalni a megfelelő gyógykezelésekre, sokszor „túlélés központú” szolgáltatásokat is nyújtanak, ideértve az élelmiszert, ruházatot, menedéket, steril injekciós felszerelést és orvosi ellátást. Alapvető fontosságú helyszínt jelentenek az egészség megőrzését célzó üzenetek, illetve a biztonságos használathoz szükséges ismeretek és készségek terjesztéséhez azok körében, akik kísérleti jelleggel, függőként vagy problematikus módon drogokat használnak. Emellett egyre gyakrabban gyógykezelési szolgáltatásokat is nyújtanak.
Begrepet “lavterskel” beskriver et praktiserende miljø som har som mål å gjøre det lettere for narkotikabrukerne å få tilgang til sosial- og helsetjenester. For å senke terskelen for tilgang legges disse rusmiddeltjenestene til bestemte steder, med åpningstider som er tilpasset klientenes behov, dvs. at de også er åpne sent om kvelden eller om natten. Lavterskeltjenestene yter ofte sine tjenester via feltarbeidere. Bruken av disse krever lite byråkrati og er ofte gratis, og det forventes ikke at klientene skal være eller bli rusfrie. Disse tjenestene er rettet mot aktuelle brukere som aldri har vært i kontakt med andre rusmiddel- og helsetjenester, eller som har mistet denne kontakten. Tjenestene er rettet mot de gruppene som er vanskelige å nå, bestemte grupper av høyrisikobrukere samt eksperimentbrukere (f.eks. ved at tjenestene tilbys i klubber og på diskoteker eller i andre festmiljøer). Lavterskel-betegnelsen kan bety at det er snakk om f.eks. rusmiddeltjenester på gatenivå, dropp-inn-sentre, feltpleiestasjoner og hospitser. Ettersom tjenestene er lett tilgjengelige, spiller de en viktig rolle når man i et omfattende pleie- og omsorgsystem ønsker å nå ut til de mer ”skjulte” populasjonene av narkotikabrukere som er vanskelige å nå. Ved siden av å motivere brukerne til å søke behandling og foreta henvisninger, tilbyr de ofte ”overlevelsesorienterte” tjenester, dvs. mat, klær, husrom, sterilt sprøyteutstyr og medisinsk behandling. Disse miljøene danner selve kjernen i arbeidet med å spre helseopplysninger og øke kunnskapene om og ferdigheter i sikker bruk hos narkotikabrukerne, enten de eksperimenterer, er avhengige eller har et problematisk misbruk. De leverer i økende grad også behandlingstjenester.
Termin „niskoprogowy” odnosi się do wdrożenia programu, którego celem jest ułatwienie dostępu do usług opieki społecznej i medycznej dla osób zażywających narkotyki. Aby obniżyć dla nich próg dostępu, organizuje się jednostki w specyficznych lokalizacjach i oferuje pomoc w godzinach przystosowanych do potrzeb pacjentów, łącznie z otwieraniem ośrodków w późnych godzinach wieczornych i nocą. Jednostki niskoprogowe często świadczą swoje usługi przez pracowników niosącym pomoc potrzebującym. Skorzystanie z usług takich jednostek nie wiąże się z koniecznością wypełniania wielu dokumentów, często jest bezpłatne i nie łączy się z zobowiązaniem ze strony pacjenta, by być lub stać się wolnym od narkotyków. Jednostki tego rodzaju biorą sobie za cel narkomanów, którzy nigdy jeszcze nie kontaktowali się z innymi służbami antynarkotykowymi czy zdrowotnymi oraz tych, którzy stracili z tymi instytucjami kontakt. Ich usługi skierowane są do grup „trudno dostępnych” oraz do konkretnych grup osób uzależnionych wysokiego ryzyka, a także do osób zażywających eksperymentalnie (np. przez świadczenie usług w klubach i dyskotekach czy innych obiektach organizujących imprezy). Program niskoprogowy może znaleźć zastosowanie w jednostkach ulicznych, centrach jednodniowych oraz terenowych stacjach ochrony zdrowia i schroniskach dla nagłych przypadków. W ramach rozległego systemu opieki jednostki, ze względu na łatwą dostępność mają one do odegrania ważną rolę w docieraniu do bardziej „ukrytych” lub „trudno dostępnych” populacji osób zażywających narkotyki. Oprócz motywowania osób uzależnionych do zgłoszenia się na leczenie i kierowania na nie, jednostki te często przekazują usługi „skierowane na przetrwanie”, w tym żywność, odzież, schronienie, sterylny sprzęt do iniekcji i opiekę medyczną. To one propagują informacje o zdrowiu oraz zwiększają wiedzę i umiejętności bezpiecznego zażywania wśród osób zażywających narkotyki eksperymentalnie, problemowo lub jako uzależnieni. W coraz większym stopniu jednostki te świadczą także usługi leczenia.
Pojem „nízkoprahovosť“ označuje vytvorenie prostredia, ktoré uľahčuje užívateľom drog prístup k sociálnym a zdravotníckym službám. Na zníženie svojho prístupového prahu sú agentúry umiestnené na určitých miestach a majú pracovný čas prispôsobený potrebám svojich klientov, vrátane neskorých večerných alebo nočných hodín. Nízkoprahové agentúry často poskytujú svoje služby aj prostredníctvom pracovníkov v teréne. Využívanie služieb agentúr si vyžaduje málo byrokracie, často je bezplatné a nespája sa so záväzkom klienta neužívať alebo prestať užívať drogy. Tieto agentúry sa zameriavajú na súčasných užívateľov, ktorí nikdy neboli v styku s inými protidrogovými a zdravotníckymi službami alebo ktorí takýto styk prerušili. Ich služby sú zamerané na „ťažko dosiahnuteľné“ skupiny užívateľov, skupiny obzvlášť rizikové a tiež na experimentálnych užívateľov (napr. poskytovaním svojich služieb v kluboch a na diskotékach alebo v inom prostredí zábavy). Nízkoprahové prostredie môže byť v pouličných agentúrach, ambulantných denných centrách a terénnych staniciach zdravotníckej starostlivosti a tiež v núdzových prístreškoch. V rámci komplexného systému starostlivosti zohrávajú tieto agentúry, vzhľadom na svoju ľahkú prístupnosť, dôležitú úlohu v pôsobení na „skrytejšie“ alebo „ťažšie dosiahnuteľné“ spoločenstvá užívateľov drog. Popri motivovaní užívateľov, aby vyhľadali liečbu a vydávaní odporúčaní, často poskytujú služby „orientované na prežitie“, vrátane stravy, oblečenia, prístrešia, sterilných injekčných pomôcok a lekárskej starostlivosti. Sú hlavným prostredím šírenia správ zdravotníckej osvety a zvyšovania znalostí a zručností týkajúcich sa bezpečného užívania medzi osobami, ktoré buď užívajú drogy experimentálne, alebo závislým, alebo problematickým spôsobom. Stále častejšie poskytujú aj liečebnú starostlivosť.
Izraz "nizkopražni" opisuje izvedbeno podlago, katere namen je olajšati uživalcem drog dostop do socialnih in zdravstvenih služb. Da bi znižali njihov prag dostopa, so agencije nameščene na posebnih krajih in imajo uradne ure prilagojene potrebam svojih strank, delajo tudi pozno zvečer ali ponoči. Nizkopražne agencije svoje storitve pogosto zagotavljajo z delavci na terenu. Uporaba storitev agencij zahteva malo birokracije in je pogosto brezplačna ter ni povezana z obveznostjo strank, da so droge prenehale ali jih bodo prenehale uživati. Take agencije so usmerjene na trenutne uživalce, ki še niso bili v stiku z drugimi drogami ali zdravstvenimi službami, ali tiste, ki so izgubili stik z njimi. Njihove storitve so usmerjene na "težko dostopne" skupine ter posebne zelo ogrožene skupine uživalcev in tudi eksperimentalne uživalce (na primer z zagotavljanjem svojih storitev v klubih in diskotekah ali drugih zabavnih prizoriščih). Nizkopražno okolje se lahko nanaša na poulične agencije, dnevne centre za naključne obiskovalce in postaje zdravstvenega vartsva na terenu ter okenca za nujno pomoč. Sistem oskrbe teh agencij je zaradi lažje dostopnosti od njih obsežen in tako imajo pomembno vlogo pri doseganju bolj "skritih" ali "težko dosegljivih populacij uživalcev drog. Poleg spodbujanja uživalcev, da si poiščejo zdravljenje, in napotitev na zdravljenje pogosto zagotavljajo storitve "preživetja", vključno s hrano, obleko, zavetiščem, sterilno opremo za vbrizgavanje in zdravniško oskrbo. So osrednje okolje za širjenje sporočil o promociji zdravja ter okrepitev znanja in veščin v zvezi z varnim uživanjem med tistimi, ki droge uživajo eksperimentalno ali odvisniško ali problematično. Vedno bolj zagotavljajo tudi storitve zdravljenja.
Termen ”lågtröskel” beskriver en miljö vars syfte är att göra det lättare för narkotikamissbrukare att få tillgång till socialtjänst och sjukvård. För att förenkla tillgången placeras myndigheterna på specifika platser och får öppettider som anpassas till deras klienters behov, inklusive sena kvällar eller nätter. Myndigheter som erbjuder lågtröskelvård erbjuder ofta även sina tjänster via uppsökande verksamhet. Myndigheternas tjänster, som ofta är kostnadsfria, är inte byråkratiska och det ställs inga krav på att klienten blir drogfri. Myndigheterna riktar sig till användare som aldrig tidigare har varit i kontakt med annan missbruksvård och sådana som har förlorat kontakten med vården. Tjänsterna riktar sig till de grupper som är svåra att nå och specifika högriskgrupper av missbrukare och de som experimenterar med narkotika (exempelvis genom att myndigheterna erbjuder sina tjänster på klubbar, diskotek och andra partymiljöer). Lågtröskelvård kan erbjudas på fältet, vid dagcenter med drop in-mottagning samt på akuthärbärgen. Tack vare att de är så enkla att nå kan dessa myndigheter få en viktig roll inom ett heltäckande vårdsystem när det gäller att nå de grupper av narkotikamissbrukare som är dolda eller svåra att nå. Förutom att motivera missbrukare att söka behandling och remittera erbjuder de ofta överlevnadsinriktad vård, inklusive mat, kläder, husrum, steril injektionsutrustning och sjukvård. De är centrala när det gäller att sprida hälsofrämjande åtgärder och öka kunskapen om säker användning bland dem som antingen experimenterar med narkotika, är beroende eller problemmissbrukare. I allt högre utsträckning erbjuder de även behandling.
Termins „laba pieejamība” apraksta īstenošanas apstākļus, kuru mērķis ir nodrošināt narkotiku lietotājiem vieglāku pieeju sociālajiem un veselības aprūpes pakalpojumiem. Lai samazinātu pieejas barjeras, aģentūras tiek izvietotas specifiskās vietās un to darba laiks tiek piemērots pacientu vajadzībām, ieskaitot vēlas vakara stundas un naktis. Labas pieejamības aģentūras bieži piedāvā savus pakalpojumus, nodarbinot ārštata darbiniekus. Aģentūras pakalpojumu izmantošanai ir nepieciešama ļoti neliela birokrātija, un bieži tie ir bez maksas un nav saistīti ar pacientu pienākumu atbrīvoties no narkotikām. Šādu aģentūru mērķauditorija ir pašreizējie lietotāji, kas iepriekš nekad nav kontaktējušies ar citiem narkotiku un veselības aprūpes dienestiem, kā arī tie, kuri šo kontaktu ir zaudējuši. Viņu pakalpojumi ir orientēti uz „grūti aizsniedzamajām" grupām un specifiskajām augsta riska grupām, kā arī eksperimentālajiem lietotājiem (piemēram, piedāvājot savus pakalpojumus klubos un diskotēkās un citos izklaides apstākļos). Zemu barjeru apstākļi var attiekties uz ielu aģentūrām, dienas centriem un izbraukuma veselības aprūpes punktiem, kā arī patversmēm. Visaptverošajā aprūpes sistēmā šīm aģentūrām, pateicoties to augstajai pieejamībai, ir svarīga loma, lai sasniegtu „slēptās” un „grūti aizsniedzamās" narkotiku lietotāju grupas. Papildu motivācijas sniegšanai lietotājiem meklēt ārstēšanās iespējas un vērsties attiecīgajos centros, šīs aģentūra bieži piedāvā „uz izdzīvošanu orientētus” pakalpojumus, ieskaitot pārtiku, apģērbu, pajumti, sterilu injekciju aprīkojumu un medicīnisko aprūpi. Tie ir galvenie centri, kas izplata veselības veicināšanas informāciju un palielina zināšanas un prasmes attiecībā uz drošu lietošanu starp tiem, kas lieto narkotikas vai nu eksperimentāli, vai arī ir atkarīgi, vai kas ir saskārušies ar problēmām. Arvien vairāk šīs aģentūras sniedz arī ārstēšanas pakalpojumus.