tas – Übersetzung – Keybot-Wörterbuch

Spacer TTN Translation Network TTN TTN Login Français English Spacer Help
Ausgangssprachen Zielsprachen
Keybot 169 Ergebnisse  ar2005.emcdda.europa.eu
  Sociālā reintegrācija  
Ar narkotiku lietošanu saistītas infekcijas slimības
Drug-related infectious diseases
Maladies infectieuses liées à la drogue
Drogenbedingte Infektionskrankheiten
Enfermedades infecciosas relacionadas con las drogas
Malattie infettive correlate alla droga
Doenças infecto-contagiosas relacionadas com o consumo de drogas
Λοιμώδη νοσήματα που συνδέονται με τα ναρκωτικά
Infectieziekten ten gevolge van drugsgebruik
Infekční nemoci související s užíváním drog
Narkotikarelaterede smitsomme sygdomme
Uimastitega seotud nakkushaigused
Huumeisiin liittyvät tartuntataudit
A kábítószerekhez kapcsolódó fertőző betegségek
Narkotikarelaterte smittsomme sykdommer
Choroby zakaźne związane z zażywaniem narkotyków
Boli infecţioase legate de consumul de droguri
Infekčné choroby súvisiace s drogami
Z drogo povezane nalezljive bolezni
Narkotikarelaterade infektionssjukdomar
  Datu elementi pa katego...  
6. attēls: Pašreizējā amfetamīnu lietošana (pēdējā mēneša laikā) izvēlētas vecuma grupas jauniešu vidū: 15–34 gadi un 15–24 gadi saskaņā ar iedzīvotāju apsekojumiem
Figure 6: Recent use (last year) of amphetamines among young adults at selected ages, 15–34 and 15–24, measured by population surveys
Graphique 6: Usage récent (dernière année) d'amphétamines parmi les jeunes adultes de tranches d'âge sélectionnées, 15 à 34 ans et 15 à 24 ans, mesuré par les enquêtes de population
Abbildung 6: Jüngster Konsum (im letzten Jahr) von Amphetaminen unter jungen Erwachsenen ausgewählter Altersgruppen (15 bis 34 bzw. 15 bis 24 Jahre), ermittelt in demografischen Erhebungen
Gráfico 6: Consumo reciente (último año) de anfetaminas entre adultos jóvenes de edades seleccionadas, 15-34 años y 15-24 años, medido a través de encuestas de población
Grafico 6: Consumo recente (ultimo anno) di anfetamine tra i giovani adulti in fasce d’età selezionate, 15-34 anni e 15-24 anni, registrato dalle indagini sulla popolazione
Figura 7: Prevalência ao longa da vida e consumo recente (último ano) de ecstasy entre jovens adultos de idades seleccionadas, 15–34 e 15–24 anos, medido pelos inquéritos à população
Διάγραμμα 6: Πρόσφατη χρήση (κατά το περασμένο έτος) αμφεταμινών στους νεαρούς ενηλίκους σε επιλεγμένες ηλικίες, 15–34 και 15–24 ετών, όπως μετρήθηκε από εθνικές έρευνες
Figuur 6: Recent gebruik (laatste 12 maanden) van amfetaminen onder jongvolwassenen (15-34 jaar) en jongeren (15-24 jaar) op basis van landelijke enquêtes onder de bevolking
Obrázek 6: Užívání amfetaminů v poslední době (minulém roce) mladými dospělými ve zvoleném věkovém rozpětí 15–34 a 15–24 let, měřeno v národních průzkumech
Figur 6: Nylig brug (seneste 12 måneder) af amfetaminer blandt unge voksne i udvalgte aldersgrupper, 15–34 år og 15–24 år, målt ved befolkningsundersøgelser
Joonis 6: Amfetamiinide hiljutine (viimase aasta jooksul) tarbimine valitud vanuserühmades (15–34 ja 15–24 aastat) noorte täisealiste hulgas rahvastiku-uuringute kohaselt
Kaavio 6: Amfetamiinien hiljattainen käyttö (viimeisen vuoden aikana) 15–34-vuotiaiden ja 15–24-vuotiaiden nuorten aikuisten keskuudessa kansallisissa väestötutkimuksissa mitattuna
6. ábra: A közelmúltbeli (előző év) amfetaminhasználat kiválasztott korú fiatal felnőttek – 15–34 és 15–24 évesek – körében, lakossági felmérések alapján
Figur 6: Nyere bruk (siste år) av amfetamin blant unge voksne i utvalgte aldersgrupper, 15-34 og 15-24, målt i befolkningsundersøkelser
Wykres 6: Zażywanie niedawne (w ciągu ostatniego roku) amfetamin wśród młodych osób dorosłych w wybranych przedziałach wiekowych, tj. od 15 do 34 i od 15 do 24 lat na podstawie badań sondażowych populacji
Figura 6: Consumul recent (anul precedent) de amfetamine în rândul adulţilor tineri la anumite vârste, 15–34 ani şi 15–24 ani, măsurat prin anchete asupra populaţiei
Obrázok 6: Nedávne užívanie (posledný rok) amfetamínov medzi mladými dospelými vo vybraných vekových skupinách 15 – 34 a 15 – 24 rokov podľa prieskumov obyvateľstva
Prikaz 6: Uživanje amfetaminov v zadnjem času (zadnjem letu) med mlajšimi odraslimi v izbranih starostih, 15–34 let in 15–24 let, merjeno z raziskavami prebivalstva
Figur 6: Andel unga vuxna i åldrarna 15–34 respektive 15–24 som det senaste året har använt amfetaminer, uppmätt genom befolkningsundersökningar
  AmfetamÄ«ns  
(72) Tas ir jāpārbauda, salīdzinot ar trūkstošajiem 2003. gada datiem – konkrēti par Apvienoto Karalisti, - kad tie būs pieejami.
(72) This should be checked against missing 2003 data – in particular for the United Kingdom – when available.
(72) Ceci devra être vérifié à la lumière des données manquantes pour 2003, en particulier pour le Royaume-Uni, lorsqu'elles seront disponibles.
(72) Diese Angaben sollten überprüft werden, sobald die fehlenden Daten – insbesondere für das Vereinigte Königreich – für 2003 vorliegen.
(72) Este dato deberá cotejarse con la información correspondiente a 2003, especialmente la del Reino Unido, cuando se disponga de ella.
(72) L’affermazione andrebbe verificata sulla scorta dei dati mancanti riferiti al 2003, soprattutto provenienti dal Regno Unito, una volta che saranno resi disponibili.
(72) Esta informação deverá ser verificada quando estiverem disponíveis os dados referentes a 2003 – em especial, no Reino Unido.
(72) Αυτό πρέπει να εξακριβωθεί όταν θα είναι διαθέσιμα τα ελλείποντα στοιχεία– ιδίως για το Ηνωμένο Βασίλειο – για το 2003.
(72) Zodra de relevante gegevens beschikbaar zijn, moet deze situatie vergeleken worden met de gegevens over 2003, met name wat het Verenigd Koninkrijk betreft.
(72) Toto je třeba prověřit vůči údajům chybějícím za rok 2003 – zejména pro Spojené království, až budou k dispozici.
(72) Bør kontrolleres, når de manglende data for 2003 – især fra Det Forenede Kongerige – foreligger.
(72) Seda tuleks kontrollida puuduvate andmetega 2003. aasta kohta – eelkõige Ühendkuningriigi osas – kui need on kättesaadavad.
(72) Tämä on tarkistettava sitten, kun vuoden 2003 tiedot saadaan, erityisesti Yhdistyneen kuningaskunnan osalta.
(72) Ezt a hiányzó 2003-as adatokkal összevetve ellenőrizni kell, amint azok elérhetővé válnak, különös tekintettel az Egyesült Királyság adataira.
(72) Dette bør sjekkes opp mot manglende data for 2003 – særlig for Storbritannia – når disse foreligger.
(72) Należy to porównać z brakującymi danymi za 2003 rok, zwłaszcza w przypadku Wielkiej Brytanii, gdy te będą już dostępne.
(72) Trebuie realizată o verificare pe baza datelor lipsă pentru 2003 – în special pentru Regatul Unit – când acestea vor fi disponibile.
(72) Toto treba preveriť po dodaní zatiaľ chýbajúcich údajov za rok 2003, najmä zo Spojeného kráľovstva.
(72) To bi bilo treba preveriti, ko bodo na voljo manjkajoči podatki za leto 2003 – zlasti za Združeno kraljestvo.
(72) Detta bör kontrolleras mot de uppgifter som saknas för 2003– särskilt för Storbritannien – när dessa blir tillgängliga.
  Ar narkotiku lietoÅ¡anu...  
Jūs esat šeit: Sākumlapa > Ziņojums > 6.nodaļa: Heroīns un injicējamo narkotiku lietošana > Ar narkotiku lietošanu saistītas infekcijas slimības
You are here: Home > Report > Chapter 6: Heroin and injecting drug use > Drug-related infectious diseases
Vous êtes ici: Accueil > Rapport > Chapitre 6: Héroïne et usage de drogue par injection > Maladies infectieuses liées à la drogue
Sie sind hier: Startseite > Bericht > Kapitel 6: Heroinkonsum und injizierender Drogenkonsum > Drogenbedingte Infektionskrankheiten
Está usted aquí: inicio > Informe > Capítulo 6: Consumo de heroína y drogas por vía parenteral > Enfermedades infecciosas relacionadas con las drogas
Siete qui: Home > Relazione > Capitolo 6: Eroina e consumo per via parenterale > Malattie infettive correlate alla droga
Encontra-se aqui: Página inicial > Relatório > Capítulo 6: Heroína e consumo de droga injectada > Doenças infecto-contagiosas relacionadas com o consumo de drogas
Βρίσκεστε εδώ: Αρχική σελίδα > Έκθεση > Κεφάλαιο 6: Ηρωίνη και ενέσιμη χρήση ναρκωτικών > Λοιμώδη νοσήματα που συνδέονται με τα ναρκωτικά
U bevindt zich hier: Home > Verslag > Hoofdstuk 6: Heroïne en injecterend drugsgebruik > Infectieziekten ten gevolge van drugsgebruik
Jste zde: Domů > Zpráva > Kapitola 6: Heroin a nitrožilně užívané drogy > Infekční nemoci související s užíváním drog
Du er her: Hjem > Beretning > Kapitel 6: Heroin og intravenøs brug > Narkotikarelaterede smitsomme sygdomme
Te olete siin: Avalehele > Aruanne > 6. peatükk: Heroiin ja uimastite süstimine > Uimastitega seotud nakkushaigused
Olet tässä: Sivuston alkuun > Raportti > Luku 6: Heroiini ja suonensisäinen huumeidenkäyttö > Huumeisiin liittyvät tartuntataudit
Ön most itt van: Kezdőlap > Jelentés > 6. fejezet : Heroin- és injekciós kábítószer-használat > A kábítószerekhez kapcsolódó fertőző betegségek
Du er her: Hjem > Rapport > Kapittel 6: Heroin og injeksjonsbruk > Narkotikarelaterte smittsomme sykdommer
Jesteś tutaj: Powrót > Sprawozdanie > Rozdział 6: Heroina oraz stosowanie narkotyków w drodze iniekcji > Choroby zakaźne związane z zażywaniem narkotyków
Sunteţi aici: Prima pagină > Raport > Capitolul 6: Heroina şi consumul de droguri injectabile > Boli infecţioase legate de consumul de droguri
Ste tu: Späť > Správa > Kapitola 6: Heroín a injekčné užívanie drog > Infekčné choroby súvisiace s drogami
Vi ste tukaj: Domov > Poročilo > Poglavje 6: Heroin in uživanje drog z vbrizgavanjem > Z drogo povezane nalezljive bolezni
Du är här: Hem > Rapporten > Kapitel 6: Heroin samt injektionsmissbruk av narkotika > Narkotikarelaterade infektionssjukdomar
  Datu elementi pa katego...  
7. attēls: Ekstazī ilgtermiņa izplatība un nesenā lietošana (pēdējā gada laikā) izvēlētas vecuma grupas jauniešu vidū: 15–34 gadi un 15–24 gadi saskaņā ar iedzīvotāju apsekojumiem
Figure 7: Lifetime prevalence and recent use (last year) of ecstasy among young adults at selected ages, 15–34 and 15–24, measured by population surveys
Graphique 7: Prévalence au cours de la vie et usage récent (dernière année) d'ecstasy parmi les jeunes adultes de tranches d'âge sélectionnées, 15 à 34 ans et 15 à 24 ans, mesuré par les enquêtes de population
Abbildung 7: Lebenszeitprävalenz und jüngster Konsum (im letzten Jahr) von Ecstasy unter jungen Erwachsenen ausgewählter Altersgruppen (15 bis 34 bzw. 15 bis 24 Jahre), ermittelt in demografischen Erhebungen
Gráfico 7: Prevalencia a lo largo de la vida y consumo reciente (último año) de éxtasis entre adultos jóvenes de edades seleccionadas, 15-34 años y 15-24 años, medido a través de encuestas de población
Grafico 7: Prevalenza una tantum e consumo recente (ultimo anno) di ecstasy tra i giovani adulti in fasce d’età selezionate, 15-34 anni e 15-24 anni, registrato dalle indagini sulla popolazione
Figura 8: Tendências do consumo recente (último ano) de anfetaminas entre jovens adultos (15 a 34 anos), medidas pelos inquéritos à população (1)
Διάγραμμα 7: Πρόσφατη χρήση (κατά το περασμένο έτος) έκστασης στους νεαρούς ενηλίκους σε επιλεγμένες ηλικίες, 15–34 και 15–24 ετών, όπως μετρήθηκε από εθνικές έρευνες
Figuur 7: Prevalentie van het „ooit”-gebruik en recent gebruik (laatste 12 maanden) van ecstasy onder jongvolwassenen (15-34 jaar) en jongeren (15-24 jaar) op basis van landelijke enquêtes onder de bevolking
Obrázek 7: Celoživotní prevalence extáze v poslední době (minulém roce) mladými dospělými ve zvoleném věkovém rozpětí 15–34 a 15–24 let, měřeno v národních průzkumech
Figur 7: Langtidsprævalens og nyligt brug (seneste 12 måneder) af ecstasy blandt unge voksne i udvalgte aldersgrupper, 15–34 år og 15–24 år, målt ved befolkningsundersøgelser
Joonis 7: Ecstasy elu jooksul ja hiljutine (viimase aasta jooksul) tarbimine valitud vanuserühmades (15–34 ja 15–24 aastat) noorte täisealiste hulgas rahvastiku-uuringute kohaselt
Kaavio 7: Ekstaasin käyttö ainakin kerran elämässä ja hiljattainen käyttö (viimeisen vuoden aikana) 15–34-vuotiaiden ja 15–24-vuotiaiden nuorten aikuisten keskuudessa kansallisissa väestötutkimuksissa mitattuna
7. ábra: Életprevalencia és közelmúltbeli (előző év) extasyhasználat kiválasztott korú fiatal felnőttek – 15–34 és 15–24 évesek – körében, lakossági felmérések alapján
Figur 7: Livstidsprevalens og nylig bruk (siste år) av ecstasy blant unge voksne i utvalgte aldersgrupper, 15-34 og 15-24, målt i befolkningsundersøkelser
Wykres 7: Zażycie w ciągu życia i zażywanie niedawne (w ciągu ostatniego roku) ekstazy wśród młodych osób dorosłych w wybranych przedziałach wiekowych, tj. od 15 do 34 i od 15 do 24 lat na podstawie badań sondażowych populacji
Figura 7: Prevalenţa pe parcursul vieţii şi consumul recent (în anul precedent) de Ecstasy în rândul adulţilor tineri la anumite vârste, 15–34 şi 15–24 ani, măsurat prin anchetele asupra populaţiei
Obrázok 7: Celoživotná prevalencia a nedávne užívanie (posledný rok) extázy medzi mladými dospelými vo vybraných vekových skupinách 15 – 34 a 15 – 24 rokov, podľa prieskumov obyvateľstva
Prikaz 7: Razširjenost uživanja ekstazija kadar koli v življenju in v zadnjem času (zadnjem letu) med mlajšimi odraslimi v izbranih starostih, 15–34 let in 15–24 let, merjeno z raziskavami prebivalstva
Figur 7: Andel unga vuxna i åldrarna 15–34 respektive 15–24 som någon gång eller det senaste året har använt ecstasy, uppmätt genom befolkningsundersökningar
  Tendences saistÄ«bā ar...  
Informācija balstīta uz „nacionālajām definīcijām”, kas aprakstītas tabulā DRD-6 2005. gada statistikas biļetenā. Anglijā un Velsā tiek izmantota „narkotiku stratēģijas definīcija”.
Information based on ‘national definitions’ as presented in Table DRD-6 in the 2005 statistical bulletin. In England and Wales, the ‘drug strategy definition’ is used.
Les informations se fondent sur les «définitions nationales» telles qu'elles sont présentées au tableau DRD-6 du bulletin statistique 2005. En Angleterre et au Pays de Galles, la «définition de la stratégie antidrogue» est utilisée.
Die Informationen basieren auf den „nationalen Definitionen“, die Tabelle DRD-6 im Statistical Bulletin 2005 zu entnehmen sind. In England und Wales wird die „Drug Strategy Definition“ herangezogen.
En el cuadro DRD-6 del boletín estadístico de 2005 se presenta información basada en las «definiciones nacionales». En Inglaterra y Gales se utiliza la «definición de estrategia en materia de drogas».
DRD-6 del bollettino statistico 2005. In Inghilterra e Galles viene utilizzata la “definizione della strategia in materia di droga”.
As informações são baseadas nas “definições nacionais” apresentadas no Quadro DRD-6, Boletim Estatístico de 2005. Em Inglaterra e no País de Gales, é utilizada a “definição da estratégia de luta contra a droga”.
Οι πληροφορίες βασίζονται στους «εθνικούς ορισμούς» όπως παρατίθενται στον πίνακα DRD-6 στο Δελτίο στατιστικών στοιχείων 2005. Στην Αγγλία και στην Ουαλία, χρησιμοποιείται ο «ορισμός της στρατηγικής για τα ναρκωτικά».
Informatie gebaseerd op de nationale definities als weergegeven in tabel DRD-6 in het Statistical Bulletin 2005. In Engeland en Wales wordt de “Drug Strategy Definition” gehanteerd.
Informace založené na „národních definicích“ tak, jak jsou uvedeny v tabulce DRD-6 ve Statistickém věstníku 2005. V Anglii a Walesu se používá „definice protidrogové strategie“.
Oplysninger baseret på 'nationale definitioner' som fremstillet i tabel DRD-6 i Statistical bulletin 2005. I England og Wales anvendes 'narkotikastrategidefinitionen'.
Teave põhineb siseriiklikel määratlustel, mis on esitatud tabelis DRD-6 2005. aasta statistikabülletäänis. Inglismaal ja Wales’is kasutatakse uimastivastase strateegia määratlust.
Tieto perustuu "kansallisiin määritelmiin", jotka esitetään vuoden 2005 Tilastotiedotteen taulukossa DRD-6. Englannissa ja Walesissa käytetään "huumestrategian määritelmää".
Az információ a 2005. évi statisztikai értesítőben a DRD-6 táblázatban bemutatott „nemzeti definíciókon” alapul. Angliában és Walesben a „Kábítószer-stratégiai definíciót” használják.
Informasjonen er basert på “nasjonale definisjoner” som beskrevet i tabell DRD-6 i Statistiske opplysninger 2005. England og Wales bruker ”Drug Strategy Definition”.
Informacja oparta na „definicjach krajowych” przedstawionych w Tabeli DRD-6 w Biuletynie Statystycznym na rok 2005. W Anglii i Walii stosuje się „definicję strategii antynarkotykowej”.
Informaţii conform „definiţiilor naţionale” prezentate în Tabelul DRD-6 din Buletinul statistic 2005. În Anglia şi Ţara Galilor, se foloseşte „definiţia din strategia privind drogurile”.
Informácie založené na „národných definíciách“ ako sú uvedené v tabuľke DRD-6 v štatistickej ročenke 2005. V Anglicku a Walese sa používa „definícia stratégie pre drogy“.
Informacije temeljijo na "nacionalnih opredelitvah", kot so predstavljene v tabeli DRD-6 v Statističnem biltenu 2005. V Angliji in Walesu je uporabljena "opredelitev strategije boja proti drogam".
Informationen bygger på de ”nationella definitioner” som presenteras i tabell DRD-6 i statistikbulletinen för 2005. I England och Wales används ”narkotikastrategins definition” (drug strategy definition).
  VeselÄ«bas kaitÄ“juma s...  
Specializētas konsultācijas un ārstēšanās piedāvājumi kokaīna un kreka lietotājiem pastāv lielajos pilsētu centros, piemēram, Frankfurtē (Suchthilfezentrum Bleichstrasse), Barselonā (Hospital Vall d’Hebron), Vīnē (ChEck iT!) un Londonā (www.cracklondon.org.uk).
Specialised counselling and offers of treatment for cocaine and crack cocaine users exist in big urban centres, for example in Frankfurt (Suchthilfezentrum Bleichstrasse), Barcelona (Hospital Vall d’Hebron), Vienna (ChEck iT!) and London (www.cracklondon.org.uk).
Des conseils spécialisés et des propositions de traitement destinés aux usagers de cocaïne et de crack existent dans les grands centres urbains, comme Francfort (Suchthilfezentrum Bleichstrasse), Barcelone (Hospital Vall d’Hebron), Vienne (ChEck iT!) et Londres (www.cracklondon.org.uk).
In großen Ballungszentren gibt es spezielle Beratungs- und Therapieangebote für Kokain- und Crack-Konsumenten, beispielsweise in Frankfurt (Suchthilfezentrum Bleichstraße), Barcelona (Hospital Vall d’Hebron), Wien (ChEck iT!) und London (www.cracklondon.org.uk).
En los grandes centros urbanos existe asesoramiento especializado y ofertas de tratamiento para los consumidores de cocaína y crack, por ejemplo en Frankfurt (Suchthilfezentrum Bleichstrasse), Barcelona (Hospital Vall d’Hebron), Viena (ChEck iT!) y Londres (www.cracklondon.org.uk).
Un servizio di consulenza specializzata e offerte di trattamento dirette ai consumatori di cocaina e cocaina crack sono disponibili nei grandi centri urbani, per esempio a Francoforte (Suchthilfezentrum Bleichstrasse), a Barcellona (Hospital Vall d’Hebron), a Vienna (ChEck iT!) e a Londra (www.cracklondon.org.uk).
Εξειδικευμένες υπηρεσίες συμβουλευτικής και παροχής θεραπείας για τους χρήστες κοκαΐνης και κρακ υπάρχουν σε μεγάλα αστικά κέντρα, για παράδειγμα στη Φραγκφούρτη (Suchthilfezentrum Bleichstrasse), στη Βαρκελώνη (Hospital Vall d’Hebron), στη Βιέννη (ChEck iT!) και στο Λονδίνο (www.cracklondon.org.uk).
Een aantal grote stadscentra beschikt wel over gespecialiseerde counselingmogelijkheden en behandelingen voor gebruikers van cocaïne en crack-cocaïne, zoals Frankfurt (Suchthilfezentrum Bleichstrasse), Barcelona (Hospital Vall d’Hebron), Wenen (ChEck iT!) en Londen (www.cracklondon.org.uk).
Specializované poradenství a nabídky léčení pro uživatele kokainu a cracku existují ve velkých městských centrech, např. ve Frankfurtu (Suchthilfezentrum Bleichstrasse), Barceloně (Hospital Vall d’Hebron), Vídni (ChEck iT!) a Londýně (www.cracklondon.org.uk).
Specialiseret rådgivning og tilbud om behandling for kokain- og crackkokainbrugere findes i store bycentre, f.eks. i Frankfurt (Suchthilfezentrum Bleichstrasse), Barcelona (Hospital Vall d’Hebron), Wien (ChEck iT!) og London (www.cracklondon.org.uk).
Kokaiinin ja crack-kokaiinin käyttäjille on tarjolla erikoistunutta neuvontaa ja hoitoa suurissa kaupungeissa, kuten Frankfurtissa (Suchthilfezentrum Bleichstrasse), Barcelonassa (Hospital Vall d’Hebron), Wienissä (ChEck iT!) ja Lontoossa (www.cracklondon.org.uk).
A központi nagyvárosokban a kokain és krekk kokain használói szaktanácsadáshoz és gyógykezelési ajánlatokhoz juthatnak, például: Frankfurtban (Suchthilfezentrum Bleichstrasse), Barcelonában (Hospital Vall d’Hebron), Bécsben (ChEck iT!) és Londonban (www.cracklondon.org.uk).
En del storbyer har etablert spesialiserte rådgivningstjenester og behandlingstilbud for kokain- og crack-brukere, f.eks. Frankfurt (Suchthilfezentrum Bleichstrasse), Barcelona (Hospital Vall d’Hebron), Wien (ChEck iT!) og London (www.cracklondon.org.uk).
W wielkich centrach miejskich istnieje możliwość otrzymania specjalistycznego doradztwa i oferty leczenia dla osób zażywających kokainę i krak. Przykładem takiego działania jest Frankfurt (Suchthilfezentrum Bleichstrasse), Barcelona (Hospital Vall d’Hebron), Wiedeń (ChEck iT!) i Londyn (www.cracklondon.org.uk).
În centrele urbane mari există consiliere specializată şi tratament pentru consumatorii de cocaină şi de cocaină crack, de exemplu în Frankfurt (Suchthilfezentrum Bleichstrasse), Barcelona (Hospital Vall d’Hebron), Viena (ChEck iT!) şi Londra (www.cracklondon.org.uk).
Špecializované poradenstvo a ponuky liečby pre užívateľov kokaínu a kraku sú k dispozícii vo veľkých mestských centrách, napríklad vo Frankfurte (Suchthilfezentrum Bleichstraße), v Barcelone (Hospital Vall d’Hebron), vo Viedni (ChEck iT!) a v Londýne (www.cracklondon.org.uk).
Specializirano svetovanje in ponudbe za zdravljenje odvisnosti od uživanja kokaina in crack kokaina so na voljo v večjih mestnih središčih, na primer v Frankfurtu (Suchthilfezentrum Bleichstrasse), Barceloni (Hospital Vall d’Hebron), na Dunaju (ChEck iT!) in v Londonu (www.cracklondon.org.uk).
Särskild rådgivning och erbjudanden om behandling för missbrukare av kokain och crack-kokain finns i stora städer, till exempel i Frankfurt (Suchthilfezentrum Bleichstrasse), Barcelona (Hospital Vall d’Hebron), Wien (ChEck iT!) och London (www.cracklondon.org.uk).
  1.nodaļa : Jaunumi pol...  
Politikas attīstības tendences ar narkotikām saistītajos jautājumos ES dalībvalstu starpā ir nemainīgi neviendabīgas, tādējādi atspoguļojot pieeju dažādību nacionālajā un Eiropas līmenī. Taču tas neizslēdz kopīgas iezīmes, kuras ir vērts analizēt.
Policy developments in the field of drugs among EU Member States are inevitably heterogeneous, reflecting the variety of approaches at national and European level. However, this does not preclude the existence of common features that merit analysis.
Les développements politiques en matière de drogue parmi les États membres de l'UE sont inévitablement hétérogènes en raison de la diversité des approches suivies au plan national et européen. Toutefois, ce préalable n'exclut pas l'existence de caractéristiques communes méritant d'être analysées.
Da auf einzelstaatlicher und europäischer Ebene unterschiedliche Ansätze verfolgt werden, liegt es auf der Hand, dass in der Drogenpolitik der einzelnen Mitgliedstaaten unterschiedliche Entwicklungen beobachtet werden können. Es gibt jedoch auch gemeinsame Merkmale, die analysiert werden sollten.
El desarrollo de las políticas antidroga entre los distintos Estados miembros de la UE es inevitablemente heterogéneo, y refleja los distintos enfoques a nivel nacional y europeo. Sin embargo, esto no impide la existencia de aspectos comunes que merezcan ser analizados.
Gli sviluppi politici nel settore delle droghe tra gli Stati membri dell’Unione europea sono inevitabilmente eterogenei, in quanto riflettono la varietà di approcci a livello nazionale ed europeo. Ciò, tuttavia, non preclude l’esistenza di caratteristiche comuni che meritano di essere analizzate.
A evolução das políticas no domínio da droga nos Estados-Membros da UE é inevitavelmente heterogénea, reflectindo a diversidade das abordagens nacionais e europeia. No entanto, este facto não exclui a existência de elementos comuns que merecem análise.
Οι εξελίξεις όσον αφορά τις πολιτικές για τα ναρκωτικά στα κράτη μέλη της ΕΕ εμφανίζουν αναπόφευκτα ανομοιογένεια, απηχώντας την ποικιλία των προσεγγίσεων σε εθνικό και ευρωπαϊκό επίπεδο. Ωστόσο, το γεγονός αυτό δεν αποκλείει την ύπαρξη κοινών χαρακτηριστικών που αξίζει να αναλυθούν.
Als gevolg van de uiteenlopende aanpak van het drugsprobleem op nationaal en Europees niveau is het onvermijdelijk dat er tussen de lidstaten van de EU sprake is van verschillen in de ontwikkelingen in het beleid met betrekking tot drugs. Desalniettemin zijn er ook gemeenschappelijke kenmerken die een analyse rechtvaardigen.
Vývoj politiky v oblasti drog ve členských státech EU je nevyhnutelně různorodý a je odrazem různých přístupů na národní a evropské úrovni. Tato skutečnost však nevylučuje existenci společných prvků, které si zasluhují rozbor.
Udviklingen inden for narkotikapolitikkerne i EU-medlemsstaterne er uvægerlig uensartet, hvilket afspejler de mange forskellige tiltag på nationalt og europæisk plan. Dette udelukker imidlertid ikke fællestræk, som bør analyseres.
Uimastialaste tegevuspõhimõtete areng ELi liikmesriikides on paratamatult erinev, peegeldades erinevaid lähenemisi riiklikul ja ELi tasandil. See aga ei välista analüüsi väärivate ühiste tunnuste olemasolu.
Huumepolitiikan kehitys EU:n jäsenvaltioissa on väistämättä epäyhtenäistä, sillä lähestymistavat kansallisella ja Euroopan tasolla ovat erilaisia. Kehityksessä on kuitenkin yhteisiä piirteitä, joita on syytä arvioida.
A kábítószerek terén bekövetkezett politikai fejlemények tekintetében az EU tagállamai között óhatatlanul nagy eltérések mutatkoznak, ami a nemzeti és európai szintű módszerek sokféleségét tükrözi. Ez azonban nem zárja ki az olyan közös sajátosságok meglétét, amelyeket érdemes elemezni.
De politiske utviklingene på narkotikaområdet i EUs medlemsstater vil nødvendigvis måtte bli uensartet og gjenspeile det mangfold av tilnærmingsmåter som finnes på nasjonalt plan og EU-plan. Dette utelukker imidlertid ikke at det også finnes fellestrekk som fortjener analyse.
Osiągnięcia w zakresie polityki antynarkotykowej wśród Państw Członkowskich UE są, co nieuniknione, niejednorodne, gdyż odzwierciedlają różnorodne nastawienia względem problemu na szczeblu krajowym i europejskim. Nie wyklucza to jednak istnienia cech wspólnych, wartych analizy.
Evoluţia politicilor din domeniul drogurilor în statele membre ale Uniunii Europene este în mod inevitabil eterogenă, reflectând astfel varietatea de abordări care există la nivel naţional şi european. Totuşi, acest aspect nu împiedică prezenţa unor caracteristici comune care trebuie analizate.
Vývoj politiky v oblasti drog je v členských štátoch EÚ nevyhnutne heterogénny a odráža rôzne prístupy na národnej i európskej úrovni. To však vopred nevylučuje existenciu spoločných znakov, ktoré stojí za to analyzovať.
Razvoj politik na področju drog v državah članicah EU je seveda raznovrsten in odraža raznolikost pristopov na nacionalni in evropski ravni. Vendar to ne izključuje obstoja skupnih značilnosti, ki jih je mogoče analizirati.
Eftersom narkotikafrågan hanteras på olika sätt på nationell och europeisk nivå är det oundvikligt att narkotikapolitikens utveckling i EU:s medlemsstater skiftar. Samtidigt finns det gemensamma faktorer som det kan vara meningsfullt att analysera.
  Jaunumi infekcijas slim...  
Spānija ir vienīgā valsts, kura sistemātiski realizē adatu un šļirču apmaiņas programmas cietumos. 2003. gadā saskaņā ar šo programmu tika izdalītas pavisam 18 260 šļirces. Citās dalībvalstīs un kandidātvalstīs šādu programmu īstenošana nav paredzēta.
Spain is the only country systematically implementing needle and syringe exchange programmes in prisons. In 2003, these programmes distributed a total of 18 260 syringes. Implementation of similar programmes is not foreseen in other Member States and candidate countries.
L'Espagne est le seul pas qui applique systématiquement des programmes d'échange de seringues dans les prisons. En 2003, ces programmes ont distribué 18 260 seringues. La mise en oeuvre de programmes similaires n'est actuellement pas prévue dans d'autres États membres ou pays candidats.
Spanien ist das einzige Land, das systematisch Nadel- und Spritzenaustauschprogramme in Haftanstalten durchführt. Im Jahr 2003 wurden im Rahmen dieser Programme insgesamt 18 260 Spritzen ausgegeben. Weder in anderen Mitgliedstaaten noch in den Beitritts- bzw. Kandidatenländern sind ähnliche Programme vorgesehen.
España es el único país que aplica de forma sistemática los programas de intercambio de agujas y jeringuillas en las prisiones. En 2003, se distribuyeron 18.260 jeringuillas a través de estos programas. No está prevista la aplicación de programas similares en otros Estados miembros y países candidatos.
La Spagna è l’unico paese che sistematicamente mette in atto nelle carceri programmi di scambio di aghi e siringhe. Nel 2003, nell’ambito di tali programmi, sono state distribuite in totale 18 260 siringhe. L’attuazione di programmi simili non è invece prevista in altri Stati membri e nei paesi candidati all’adesione.
A Espanha é o único país com programas sistemáticos de troca de agulhas e seringas nas prisões. Em 2003, foram distribuídas no âmbito destes programas 18 260 seringas. Não se prevê a execução de programas semelhantes nos outros Estados-Membros nem nos países candidatos.
Η Ισπανία είναι η μόνη χώρα που εφαρμόζει συστηματικά προγράμματα ανταλλαγής βελόνων και συρίγγων στα σωφρονιστικά ιδρύματα. Το 2003, στο πλαίσιο των προγραμμάτων αυτών διανεμήθηκαν συνολικά 18 260 σύριγγες. Εφαρμογή παρόμοιων προγραμμάτων δεν προβλέπεται σε άλλα κράτη μέλη και υποψήφιες χώρες.
Spanje is het enige land dat in gevangenissen op een systematische wijze gebruik maakt van omruilprogramma’s voor naalden en spuiten. In 2003 zijn daar in totaal 18 260 spuiten gedistribueerd. Vooralsnog bestaan er in andere lidstaten en kandidaat-lidstaten geen plannen om ook dergelijke programma’s uit te voeren.
Španělsko je jedinou zemí, která ve věznicích systematicky zavádí program výměny jehel a stříkaček. V roce 2003 bylo v rámci těchto programů vydáno celkem 18 260 stříkaček. Zavádění obdobných programů v dalších členských státech a kandidátských zemích se zatím neplánuje.
Spanien er det eneste land, der systematisk gennemfører nåle- og sprøjtebytteprogrammer i fængsler. I 2003 blev der som led i disse programmer udleveret i alt 18 260 sprøjter. Der er ingen planer om at gennemføre lignende programmer i andre medlemsstater og kandidatlande.
Hispaania on ainuke riik, kus vanglates rakendatakse süstemaatiliselt nõela- ja süstlavahetusprogramme. 2003. aastal jaotati nende programmide kaudu kokku 18 260 süstalt. Sarnaste programmide rakendamist ei kavandata teistes liikmesriikides ega kandidaatriikides.
Espanja on ainoa maa, jossa toteutetaan järjestelmällisesti neulojen ja ruiskujen vaihto-ohjelmia vankiloissa. Näiden ohjelmien puitteissa jaettiin vuonna 2003 yhteensä 18 260 ruiskua. Muissa jäsenvaltioissa ja ehdokasvaltioissa ei ole suunniteltu samankaltaisten ohjelmien täytäntöönpanoa.
Egyedül Spanyolországban hajtanak végre módszeres tű- és fecskendőcsere-programokat a börtönökben. 2003-ban e programok keretében összesen 18 260 tűt osztottak szét. Hasonló programok bevezetése a többi tagállamban és a tagjelölt országokban nem várható.
Spania er det eneste landet som systematisk gjennomfører sprøytespiss- og sprøytebytteprogrammer i fengslene. I 2003 distribuerte disse programmene totalt 18 260 sprøyter. Det foreligger ingen planer om å gjennomføre lignende programmer i de andre medlemsstatene og søkerlandene.
Hiszpania jest jedynym państwem systematycznie wdrażającym programy wymiany igieł i strzykawek w więzieniach. W roku 2003 w ramach tych programów rozprowadzono łącznie 18 260 strzykawek. Wprowadzenie podobnych programów w innych Państwach Członkowskich i w państwach kandydujących nie jest przewidywane.
Spania este singura ţară care pune în aplicare în mod sistematic programe de schimb al acelor şi siringilor în închisori. În 2003, prin aceste programe s-au distribuit în total 18 260 siringi. Nu se preconizează punerea în aplicare a unor programe similare în alte state membre sau în ţările candidate.
Španielsko je jedinou krajinou, ktorá systematicky zavádza vo väzeniach programy výmeny injekčných ihiel a striekačiek. V roku 2003 v týchto programoch rozdelili dovedna 18 260 striekačiek. V ostatných členských štátoch ani kandidátskych krajinách sa nepredpokladá zavedenie podobných programov.
Španija je edina država, ki v zaporih sistematično izvaja programe zamenjave injekcijskih igel in brizg za enkratno uporabo. Leta 2003 so v okviru teh programov razdelili skupaj 18.260 brizg. V drugih državah članicah in državah kandidatkah izvajanje podobnih programov ni predvideno.
Spanien är det enda land där program för nål- och sprutbyte systematiskt genomförs i fängelser. År 2003 delades sammanlagt 18 260 sprutor ut inom ramen för dessa program. Man förutser inte att liknande program kommer att genomföras i andra medlemsstater och kandidatländer.
  6.nodaļa: HeroÄ«ns un ...  
Problemātiska narkotiku lietošana | Izplatība | Narkotiku injicēšana | Ārstēšanās pieprasījuma informācija | Ar narkotiku lietošanu saistītas infekcijas slimības | Ar narkotikām saistīto infekcijas slimību profilakse | Ar narkotiku lietošanu saistītie nāves gadījumi | Ārstēšana no opiātu atkarības | Jaunumi kvalitātes nodrošināšanā | Sociālā reintegrācija | Atsavināšana un tirgus informācija
Problem drug use | Prevalence | Drug injecting | Treatment demand data | Drug-related infectious diseases | Prevention of drug-related infectious diseases | Drug-related deaths | Opiate treatment | New developments in quality assurance | Social reintegration | Seizures and market information
Usage problématique de drogue | Prévalence | Injection de drogue | Données relatives aux demandes de traitement | Maladies infectieuses liées à la drogue | Prévention des maladies infectieuses liées à la drogue | Décès liés à la drogue | Traitement pour usage d'opiacés | Nouveaux développements dans l'assurance qualité | Réinsertion sociale | Saisies et informations relatives au marché
Der problematische Drogenkonsum | Prävalenz | Injizierender Drogenkonsum | Daten zur Behandlungsnachfrage | Drogenbedingte Infektionskrankheiten | Prävention bei drogenbedingten Infektionskrankheiten | Drogenbedingte Todesfälle | Opiatbehandlung | Neue Entwicklungen in der Qualitätssicherung | Soziale Reintegration | Sicherstellungen und Marktinformationen
Consumo problemático de drogas | Prevalencia | Consumo de drogas por vía parenteral | Datos relativos a la demanda de tratamiento | Enfermedades infecciosas relacionadas con las drogas | Prevención de enfermedades infecciosas relacionadas con las drogas | Muertes relacionadas con las drogas | Tratamiento para el consumo de opiáceos | Nuevos avances en el aseguramiento de la calidad | Reintegración social | Incautaciones e información sobre el mercado
Consumo problematico di stupefacenti | Prevalenza | Consumo di stupefacenti per via parenterale | Dati relativi alla domanda di trattamento | Malattie infettive correlate alla droga | Prevenzione delle malattie infettive collegate alla droga | Decessi correlati agli stupefacenti  | Trattamento per oppiacei | Nuovi sviluppi nell’assicurazione della qualità | Reinserimento sociale | Sequestri e informazioni sul mercato
Consumo problemático de droga | Prevalência | Consumo de droga injectada | Dados sobre a procura de tratamento | Doenças infecto-contagiosas relacionadas com o consumo de drogas | Prevenção das doenças infecto-contagiosas relacionadas com o consumo de drogas | Mortes relacionadas com o consumo de drogas | Tratamento da dependência de opiáceos | Evolução no que se refere à garantia da qualidade | Reintegração social | Apreensões e informação sobre o mercado
Προβληματική χρήση ουσιών | Επικράτηση | Ενέσιμη χρήση ναρκωτικών | Στοιχεία σχετικά με την αίτηση για θεραπεία | Λοιμώδη νοσήματα που συνδέονται με τα ναρκωτικά | Πρόληψη των λοιμώξεων που συνδέονται με τα ναρκωτικά | Συνδεόμενοι με τα ναρκωτικά θάνατοι  | Θεραπεία απεξάρτησης από τα οπιούχα | Νέες εξελίξεις στη διασφάλιση ποιότητας | Κοινωνική επανένταξη | Κατασχέσεις και πληροφορίες σχετικές με την αγορά
Problematisch drugsgebruik | Prevalentie | Drugsgebruik via injectie | Gegevens over de vraag naar behandeling | Infectieziekten ten gevolge van drugsgebruik | Preventie van infecties als gevolg van drugsgebruik | Sterfte ten gevolge van drugsgebruik | Behandelingen voor opiaten | Nieuwe ontwikkelingen in kwaliteitsbewaking | Sociale reïntegratie | Vangsten en marktinformatie
Problémové užívání drog | Prevalence | Injekční užívání drog | Údaje o žádostech o léčbu | Infekční nemoci související s užíváním drog | Prevence infekčních onemocnění souvisejících s užíváním drog | Úmrtí související s drogami | Léčba závislosti na opiátech | Nový vývoj v zajištění kvality | Sociální reintegrace | Záchyty drogy a informace o trhu
Problematisk stofbrug | Udbredelse | Intravenøs stofbrug | Data om behandlingsefterspørgsel | Narkotikarelaterede smitsomme sygdomme | Forebyggelse af narkotikarelaterede smitsomme sygdomme | Narkotikarelaterede dødsfald | Opiatbehandling | Den seneste udvikling med hensyn til kvalitetskontrol | Social reintegration | Beslaglæggelser og markedsinformation
Probleemne uimastitarbimine | Levimus | Uimastite süstimine | Andmed ravinõudluse kohta | Uimastitega seotud nakkushaigused | Uimastitega seotud nakkushaiguste ennetamine | Uimastitega seotud surmad | Opiaadisõltuvuse ravi | Uued suunad kvaliteedi tagamises | Sotsiaalne reintegratsioon | Konfiskeerimised ja turuinfo
Huumeiden ongelmakäyttö | Levinneisyys | Huumeiden injektiokäyttö | Hoidontarvetta koskevat tiedot | Huumeisiin liittyvät tartuntataudit | Huumeisiin liittyvien tartuntatautien ehkäisy | Huumekuolemat | Opiaattiriippuvaisten hoito | Viimeaikainen kehitys laadunvarmistuksen alalla | Sosiaalinen kuntoutus | Takavarikot ja markkinatietoa
Problematikus kábítószer-használat | Előfordulás | Kábítószer-injektálás | Gyógykezelési igényekkel kapcsolatos adatok | A kábítószerekhez kapcsolódó fertőző betegségek | A kábítószerrel összefüggő fertőző betegségek megelőzése | Kábítószerrel összefüggő halálesetek | Az opiáthasználat kezelése | Új fejlemények a minőségbiztosításban | Szociális visszailleszkedés | Lefoglalások és piaci információ
Problematisk bruk av narkotika | Prevalens | Sprøytebruk | Behandlingsbehov i tall | Narkotikarelaterte smittsomme sykdommer | Forebygging av narkotikarelaterte smittsomme sykdommer | Narkotikarelaterte dødsfall | Opiatbehandling | Nye utviklinger innen kvalitetssikring | Sosial reintegrasjon | Beslag og markedsinformasjon
Problemowe zażywanie narkotyków | Rozpowszechnienie | Podawanie narkotyków w drodze iniekcji | Dane dotyczące zapotrzebowania na leczenie | Choroby zakaźne związane z zażywaniem narkotyków | Zapobieganie chorobom zakaźnym związanym z zażywaniem narkotyków | Zgony związane z zażywaniem narkotyków | Leczenie z uzależnienia od opiatów | Nowe osiągnięcia dotyczące gwarancji jakości | Integracja społeczna | Konfiskaty oraz dane rynkowe
Consumul problematic de droguri | Prevalenţa | Injectarea drogurilor | Date privind cererea de tratament | Boli infecţioase legate de consumul de droguri | Prevenirea bolilor infecţioase legate de consumul de droguri | Decese legate de consumul de droguri | Tratamentul dependenţei de opiacee | Noi evoluţii în privinţa asigurării calităţii | Reinserţia socială | Informaţii privind capturile şi piaţa
Problémové užívanie drog | Prevalencia | Injekčné užívanie drog | Údaje o dopyte po liečbe | Infekčné choroby súvisiace s drogami | Prevencia infekčných chorôb súvisiacich s drogami | Úmrtia súvisiace s drogami | Liečba závislosti od opiátov | Nový vývoj v zabezpečovaní kvality | Resocializácia | Informácie o zachyteniach a trh
Problematično uživanje drog | Razširjenost | Vbrizgavanje droge | Podatki o povpraševanju po zdravljenju | Z drogo povezane nalezljive bolezni | Preprečevanje z drogo povezanih nalezljivih bolezni | Z drogo povezani smrtni primeri | Zdravljenje zaradi uživanja opiatov | Novi razvojni dosežki na področju zagotavljanja kakovosti | Socialna reintegracija | Zasegi in informacije o trgu
Problematiskt narkotikamissbruk | Prevalens | Injektionsmissbruk av narkotika | Uppgifter om efterfrågan på behandling | Narkotikarelaterade infektionssjukdomar | Prevention av narkotikarelaterade infektionssjukdomar | Narkotikarelaterade dödsfall | Behandling mot opiatmissbruk | Ny utveckling inom kvalitetssäkring | Återintegrering i samhället | Beslag och marknadsinformatio
  Atsavināšana  
(52) Tas ir jāpārbauda, salīdzinot ar trūkstošajiem 2003. gada datiem, kad tie būs pieejami. Dati par kaņepju konfiskācijas gadījumu skaitu 2003. gadā nebija pieejami par Itāliju, Kipru, Nīderlandi un Rumāniju, dati par kaņepju konfiskācijas gadījumu skaitu un konfiscēto kaņepju daudzumu nebija pieejami par Īriju un Apvienoto Karalisti.
(52) This should be checked against missing 2003 data when available. Data on numbers of cannabis seizures in 2003 were not available for Italy, Cyprus, the Netherlands and Romania; data on both number of cannabis seizures and quantities of cannabis seized in 2003 were not available for Ireland and the United Kingdom.
(52) Ceci devra être vérifié à la lumière des données manquantes pour 2003 lorsqu'elles seront disponibles. Les données relatives au nombre de saisies de cannabis en 2003 n'étaient pas disponibles pour l'Italie, Chypre, les Pays-Bas et la Roumanie. Les données sur le nombre de saisies de cannabis et les quantités de cannabis saisies en 2003 n'étaient pas disponibles pour l'Irlande et le Royaume-Uni.
(52) Dies ist zu überprüfen, sobald die fehlenden Daten für das Jahr 2003 vorliegen. Für Italien, Zypern, die Niederlande und Rumänien lagen für 2003 keine Daten zur Zahl der Sicherstellungen von Cannabis vor; für Irland und das Vereinigte Königreich lagen für 2003 weder Daten zur Zahl der Sicherstellungen noch zu den sichergestellten Mengen von Cannabis vor.
(52) Este dato deberá cotejarse con la información correspondiente a 2003, cuando se disponga de ella. Faltan los datos relativos al número de incautaciones de cannabis registradas en Italia, Chipre, Países Bajos y Rumanía en 2003; asimismo, faltan los datos relativos al número de incautaciones y cantidades aprehendidas en Irlanda y Reino Unido en 2003.
(52) L’affermazione andrebbe verificata alla luce dei dati ancora mancanti riferiti al 2003, una volta che si renderanno disponibili. I dati riguardanti il numero dei sequestri di cannabis nel 2003 non erano disponibili per Italia, Cipro, Paesi Bassi e Romania; i dati riguardanti sia il numero dei sequestri di cannabis sia i quantitativi sequestrati di cannabis nel 2003 non erano disponibili per Irlanda e Regno Unito.
(52) Αυτό πρέπει να εξακριβωθεί όταν θα είναι διαθέσιμα τα ελλείποντα στοιχεία για το 2003. Δεν υπήρχαν στοιχεία σχετικά με τον αριθμό των κατασχέσεων κάνναβης το 2003 για την Ιταλία, την Κύπρο, τις Κάτω Χώρες και τη Ρουμανία· δεν υπήρχαν στοιχεία τόσο για τον αριθμό των κατασχέσεων κάνναβης όσο και για τις ποσότητες κάνναβης που κατασχέθηκαν το 2003 στην Ιρλανδία και στο Ηνωμένο Βασίλειο.
(52) Dit moet getoetst worden zodra de nog ontbrekende gegevens over 2003 beschikbaar zijn. Gegevens over cannabisvangsten in 2003 zijn niet beschikbaar voor Italië, Cyprus, Nederland en Roemenië; gegevens over zowel het aantal cannabisvangsten als de hoeveelheid in beslag genomen cannabis in 2003 zijn niet beschikbaar voor Ierland en het Verenigd Koninkrijk.
(52) Tento údaj je nutné ověřit pomocí dosud chybějících údajů za rok 2003, a to jakmile budou dostupné. Údaje o počtu záchytů konopí v roce 2003 nebyly dostupné pro Itálii, Kypr, Nizozemsko a Rumunsko. Údaje o počtu záchytů konopí a množství konopí zachyceného v roce 2003 nebyly k dispozici pro Irsko a Spojené království.
(52) Bør kontrolleres, når de manglende data for 2003 foreligger. Oplysninger om antallet af cannabisbeslaglæggelser i 2003 mangler for Italien, Cypern, Nederlandene og Rumænien; oplysninger om såvel antal beslaglæggelser som beslaglagte mængder i 2003 mangler for Irland og Det Forenede Kongerige.
(52) Seda tuleks võrrelda puuduvate 2003. aasta andmetega, kui need on kättesaadavad. Andmed kanepi konfiskeerimiste arvu kohta 2003. aastal ei olnud kättesaadavad Itaalia, Küprose, Madalmaade ja Rumeenia kohta; andmed nii kanepi konfiskeerimiste arvu kui konfiskeeritud kanepi koguste kohta 2003. aastal ei olnud kättesaadavad Iirimaa ja Ühendkuningriigi kohta.
(52) Tämä on tarkistettava sitten, kun vuoden 2003 tiedot saadaan. Tiedot amfetamiinitakavarikkojen lukumäärästä vuonna 2003 puuttuivat Italian, Kyproksen, Alankomaiden ja Romanian osalta; tiedot sekä amfetamiinitakavarikkojen lukumäärästä että takavarikoitujen amfetamiinien määristä vuonna 2003 puuttuivat Irlannin ja Yhdistyneen kuningaskunnan osalta.
(52) Ezt a hiányzó 2003-as adatokkal összevetve ellenőrizni kell, amint azok elérhetővé válnak. A 2003-as kannabiszlefoglalások számáról Olaszország, Ciprus, Hollandia és Románia tekintetében nem voltak adatok; a 2003-ban történt kannabiszlefoglalások számát és a lefoglalt kannabisz mennyiségét egyaránt megjelölő adatok Írországról és az Egyesült Királyságról nem álltak rendelkezésre.
(52) Dette bør imidlertid kontrolleres opp mot data for 2003 når disse foreligger. Data om antallet cannabisbeslag i 2003 manglet for Italia, Kypros, Nederland og Romania; data om både antallet cannabisbeslag og beslaglagte cannabiskvanta i 2003 manglet for Irland og Storbritannia.
(52) Należy to porównać z brakującymi danymi za rok 2003, kiedy dane te będą już dostępne. Dane dotyczące liczby konfiskat pochodnych konopi w roku 2003 nie były dostępne w przypadku Włoch, Cypru, Holandii i Rumunii. Dane dotyczące zarówno liczby konfiskat, jak i ilości skonfiskowanych pochodnych konopi w roku 2003 nie były dostępne w przypadku Irlandii i Wielkiej Brytanii.
(52) Trebuie realizată o verificare pe baza datelor lipsă pentru 2003 când acestea vor fi disponibile. Nu au fost disponibile date privind numărul de capturi de canabis din 2003 pentru Italia, Cipru, Ţările de Jos şi România; nu au fost disponibile nici date privind numărul şi nici date privind cantităţile capturilor de canabis din 2003 din Irlanda şi Regatul Unit.
(52) Toto treba preveriť, keď budú k dispozícii chýbajúce údaje za rok 2003. Údaje o počte zachytení kanabisu v roku 2003 chýbali z Talianska, Cypru, Holandska a Rumunska; údaje o počte zachytení aj o množstvách zachyteného kanabisu v roku 2003 neboli k dispozícii za Írsko a Spojené kráľovstvo.
(52) To bi bilo treba preveriti, ko bodo na voljo manjkajoči podatki za leto 2003. Podatkov o številu zasegov konoplje v letu 2003 ni bilo na voljo za Italijo, Ciper, Nizozemsko in Romunijo; podatkov o številu zasegov konoplje in zaseženi količini konoplje v letu 2003 ni bilo na voljo za Irsko in Združeno kraljestvo.
(52) Detta bör kontrolleras mot de uppgifter som saknas för 2003 när dessa blir tillgängliga. Uppgifter om antal cannabisbeslag 2003 saknades för Italien, Cypern, Nederländerna och Rumänien; uppgifter om både antal cannabisbeslag och beslagtagna cannabismängder 2003 saknades för Irland och Storbritannien.
  Profilakse skolās  
Tas ir atspoguļots pieaugot stratēģijām, kas paredzētas narkotiku apkarošanai skolā (2. attēls) un, izstrādājot specifisku modulāro programmu narkotiku apkarošanai skolā, kā arī uzlabotā skolotāju apmācībā.
In all Member States, schools are considered the most important setting for universal prevention, and there has been a noticeable increase in the emphasis placed on school-based prevention in national strategies and in the structured implementation of this approach. This is reflected in the expansion of school drug policies (Figure 2) and the development of specific modular drug prevention programmes for schools as well as improved teacher training.
Dans tous les États membres, les écoles sont considérées comme le maillon principal d'une prévention universelle, et l'accent mis sur la prévention en milieu scolaire dans les stratégies nationales et sur la mise en œuvre structurée de cette approche s'est considérablement renforcé. Cela se traduit par l'expansion des politiques antidrogue en milieu scolaire (graphique 2) et par le développement de programmes spécifiques de prévention modulaire pour les écoles et d'une meilleure formation des enseignants.
In allen Mitgliedstaaten gilt die Schule als der wichtigste Ansatzpunkt für allgemeine Präventionsmaßnahmen. Daher wird in den nationalen Strategien eine spürbare Schwerpunktverlagerung auf die schulbasierte Prävention vollzogen und die strukturierte Umsetzung dieses Ansatzes verstärkt berücksichtigt. Dies kommt in der Ausweitung der Drogenpolitik an Schulen (Abbildung 2), der Entwicklung spezifischer Modulprogramme zur Drogenprävention an Schulen sowie einer verbesserten Ausbildung von Lehrern zum Ausdruck.
En todos los Estados miembros se considera que el entorno más importante de prevención universal es la escuela, y se observa un notable incremento de la importancia que se otorga a las estrategias nacionales de prevención en las escuelas y a la aplicación estructurada de este enfoque. Esto queda reflejado en la ampliación de las políticas escolares sobre drogas (gráfico 2) y en el desarrollo de programas modulares específicos de prevención frente a las drogas para las escuelas, así como una mejor formación del profesorado.
In tutti gli Stati membri le scuole sono considerate l’ambiente principe della prevenzione universale; l’enfasi data alla prevenzione nelle scuole nelle strategie nazionali e nell’attuazione strutturata di questo approccio è cresciuta notevolmente. Questo interesse si riflette nell’espansione delle politiche in materia di droga nelle scuole (Grafico 2) e nello sviluppo di specifici programmi modulari di prevenzione della droga per le scuole nonché nel miglioramento della formazione degli insegnanti.
Em todos os Estados-Membros considera-se que as escolas são o contexto mais importante para a prevenção universal, tendo-se registado um aumento visível da importância dada à prevenção em meio escolar nas estratégias nacionais e da aplicação estruturada desta abordagem. Este facto reflecte-se na expansão das políticas escolares em matéria de droga (Figura 2), no desenvolvimento de programas modulares específicos de prevenção da droga para as escolas e na melhor formação dos professores.
Σε όλα τα κράτη μέλη, τα σχολεία θεωρούνται ο σημαντικότερος χώρος για την καθολική πρόληψη, και αυξήθηκε εμφανώς η έμφαση που δίνουν οι εθνικές στρατηγικές στην πρόληψη στα σχολεία και στη διαρθρωμένη υλοποίηση της προσέγγισης αυτής. Το γεγονός αυτό απηχούν η επέκταση των σχολικών πολιτικών για τα ναρκωτικά (διάγραμμα 2) και η ανάπτυξη ειδικών σπονδυλωτών προγραμμάτων πρόληψης των ναρκωτικών για τα σχολεία καθώς και η βελτίωση της κατάρτισης των εκπαιδευτικών.
In alle lidstaten worden scholen als de belangrijkste setting beschouwd voor algemene preventie. In de nationale strategieën wordt dan ook steeds meer de nadruk gelegd op schoolgerichte preventie en op een gestructureerde aanpak daarvan. Dit wordt ook weerspiegeld in de uitbreiding van een drugsbeleid op school (figuur 2), in de ontwikkeling van specifieke modulaire programma’s voor drugspreventie in de schoolomgeving en in een betere training van onderwijzend personeel.
Ve všech členských státech jsou školy považovány za nejdůležitější zařízení pro všeobecnou prevenci. Z tohoto důvodu významně vzrostl důraz kladený na prevenci ve školách v národních strategiích a při strukturovaném uplatňování tohoto přístupu. Tato skutečnost se odráží v rozšiřování školní protidrogové politiky (obr. 2), rozvoji specifických modulových programů protidrogové prevence pro školy a zároveň ve zkvalitňování pedagogického vzdělávání.
I alle medlemsstater anses skoler for at være det vigtigste miljø for universal forebyggelse, og der er blevet lagt stigende vægt på den skolebaserede forebyggelse i nationale strategier og den strukturerede gennemførelse af denne tilgang. Dette afspejles i udvidelsen af skolernes narkotikapolitikker (figur 2) og udviklingen af specifikke modulopbyggede narkotikaforebyggelsesprogrammer til skoler samt forbedret læreruddannelse.
Kõikides liikmesriikides peetakse koole kõige olulisemaks üldise ennetustöö läbiviimise kohaks ning nii koolides tehtava ennetustöö osakaalule siseriiklikes strateegiates kui ka selle lähenemise struktureeritud rakendamisele pannakse üha suuremat rõhku. Seda peegeldab koolide uimastipoliitika laienemine (joonis 2) ning spetsiifiliste moodulitel põhinevate ennetusprogrammide väljatöötamine koolide jaoks ja õpetajate koolitamise edendamine.
Kouluja pidetään kaikissa jäsenvaltioissa tärkeimpänä ympäristönä yleiselle ehkäisevälle huumetyölle, ja kansallisissa strategioissa ja niiden jäsennetyssä täytäntöönpanossa on asetettu huomattavasti entistä enemmän painoa kouluissa tehtävälle ehkäisevälle työlle. Tämä ilmenee siten, että koulujen huumausaineiden torjumista koskevat politiikat yleistyvät (kaavio 2), kouluille kehitetään erityisiä modulaarisia ehkäisevän huumetyön ohjelmia ja opettajien koulutusta parannetaan.
Az iskolát valamennyi tagállamban az egyetemes megelőzés legfontosabb helyszínének tekintik, ezért érzékelhetően nőtt is az iskolai megelőzésre helyezett hangsúly a nemzeti stratégiákon belül és e módszer szervezett végrehajtásában. Ezt tükrözi az iskolai drogpolitikák bővülése (Figure 2) és az iskolák számára kidolgozott konkrét modulokból álló drogmegelőzési programok, illetve a tanárképzés javulása.
I alle medlemsstatene betraktes skolene som den viktigste arenaen for generelt forebyggende arbeid, og det blir nå lagt betydelig større vekt på skolebasert forebyggende arbeid i de nasjonale strategiene og i den strukturerte gjennomføringen av denne tilnærmingsmåten. Dette kommer til uttrykk ved at skoleverkets rusmiddelpolitikk bygges ut (figur 2), det utarbeides spesielle modulbaserte forebyggende programmer for skolene, og lærernes opplæring styrkes.
We wszystkich Państwach Członkowskich szkoły uważane są za najbardziej istotne otoczenie dla zapobiegania powszechnego. Odnotowano znaczny wzrost nacisku kładzionego na zapobieganie w szkołach w ramach strategii krajowych oraz na zorganizowane wdrożenie tego podejścia. Jest to szczególnie widoczne w rozwoju szkolnej polityki antynarkotykowej (Wykres 2), tworzeniu specjalnych modułowych programów zapobiegania narkotykom dla szkół oraz w lepszym szkoleniu nauczycieli.
În toate statele membre şcolile sunt considerate cel mai important cadru de prevenire universală, înregistrându-se o creştere o creştere vizibilă a accentului pus pe prevenirea în şcoală în cadrul strategiilor naţionale şi la punerea structurată în aplicare a acestei abordări. Această tendinţă se reflectă în expansiunea politicilor privind drogurile în şcoală (Figura 2) şi în dezvoltarea de programe modulare specifice de prevenire a drogurilor destinate şcolilor precum şi în ameliorarea formării profesorilor.
Vo všetkých členských štátoch sa považujú školy za najdôležitejšie prostredie univerzálnej prevencie a dôraz na prevenciu na školách sa v národných stratégiách a v štruktúrovanom uskutočňovaní tohto prístupu viditeľne zvýšil. Odzrkadlilo sa to v rozšírení školských drogových politík (obrázok 2) a vo vývoji špecifických modulárnych programov drogovej prevencie pre školy ako aj v zlepšenej odbornej príprave učiteľov.
V vseh državah članicah se šole pojmujejo kot najpomembnejše okolje za splošno preprečevanje, nacionalne strategije in strukturirano izvajanje tega pristopa pa občutno večji poudarek dajejo preprečevanju v vzgojno-izobraževalnih ustanovah. To se odraža v vedno večjem številu politik drog v vzgojno-izobraževalnih ustanovah (prikaz 2) in razvoju posebnih modularnih programov preprečevanja zlorabe drog za šole ter boljšim izobraževanjem učiteljev.
Skolor betraktas i alla medlemsstater som den viktigaste miljön för allmänprevention och den vikt som läggs vid prevention i skolorna har ökat påtagligt i de nationella strategierna och i det strukturerade genomförandet. Detta framgår av att det blir allt vanligare att skolor har en drogpolicy (figur 2) och att det har utformats särskilda narkotikapreventionsprogram för skolor och bättre utbildning för lärare.
  PalÄ«dzÄ«ba un ārstÄ“Å...  
Taču valstis ziņo par dažādām problēmām, kas saistītas ar adekvātas palīdzības nodrošināšanu. Piemēram, pakalpojumu pieejamība ir riskanta Igaunijā; specifiski pakalpojumi narkotiku lietotājiem nav pieejami Latvijā; Polijā ir garas rindas, lai saņemtu ārstēšanu; Zviedrija ziņo par pārpildītiem cietumiem un nepietiekamu personāla skaitu; un Rumānijā nav atbilstošas likumdošanas.
However, countries report various problems with the provision of adequate assistance. For instance, the availability of services is precarious in Estonia; no specific services are available for drug users in Latvia; Poland has long waiting lists for treatment; Sweden reports overcrowded prisons and reduced prison staff levels; and, in Romania, appropriate legislation is lacking. In Cyprus, even though there is no integrated support programme for imprisoned drug users, some prevention measures are taken.
Toutefois, les pays font état de divers problèmes dans la fourniture d'une assistance adéquate. Ainsi, la disponibilité des services est précaire en Estonie; aucun service spécifique n'est disponible pour les usagers de drogue en Lettonie; la liste d'attente pour recevoir un traitement est longue en Pologne; la Suède indique que les prisons sont surpeuplées et que le personnel pénitentiaire est insuffisant et, en Roumanie, il n'existe pas de législation appropriée. À Chypre, même en l'absence de programme intégré d'aide aux usagers de drogue incarcérés, certaines mesures de prévention sont prises.
Die Länder berichten jedoch über verschiedene Probleme im Zusammenhang mit der Bereitstellung angemessener Hilfsdienste. Beispielsweise werden in Estland nur in unzureichendem Maße Dienste angeboten; in Lettland sind keine speziellen Dienste für Drogenkonsumenten verfügbar; Polen meldet lange Wartelisten für die Behandlung; Schweden berichtet über überfüllte Haftanstalten und einen Abbau des Gefängnispersonals; in Rumänien gibt es keine geeigneten Rechtsvorschriften. In Zypern steht zwar kein integriertes Unterstützungsprogramm für inhaftierte Drogenkonsumenten zur Verfügung, es wurden jedoch einige Präventionsmaßnahmen ergriffen.
Sin embargo, los países señalan algunos problemas para facilitar una asistencia adecuada. Por ejemplo, en Estonia, los servicios son precarios; en Letonia, no existen servicios específicos para drogodependientes; Polonia tiene largas listas de espera para recibir tratamiento; en Suecia, las prisiones están saturadas y las dotaciones de personal son insuficientes; y Rumanía necesita legislación adecuada. En Chipre, aunque no existe un programa de apoyo integrado para los consumidores de drogas encarcelados, se han tomado algunas medidas preventivas.
Tuttavia, gli Stati membri e i paesi candidati riferiscono una serie di problemi con la fornitura di un’assistenza adeguata. Per esempio, la disponibilità di servizi è precaria in Estonia; non sono disponibili servizi specifici per i tossicodipendenti in Lettonia; in Polonia le liste d’attesa per una terapia sono molto lunghe; la Svezia ammette un sovraffollamento delle carceri e livelli ridotti di organico; in Romania manca una legislazione adeguata in proposito. A Cipro, pur non essendoci un programma di sostegno integrato per i tossicodipendenti in carcere, si intraprendono tuttavia delle misure preventive.
No entanto, os países referem vários problemas no tocante à prestação de uma assistência adequada. Por exemplo, a disponibilidade de serviços é precária na Estónia; não existem serviços específicos disponíveis para os toxicodependentes na Letónia; a Polónia tem longas listas de espera para o tratamento; a Suécia diz que as prisões estão sobrelotadas e o pessoal prisional é reduzido e na Roménia falta legislação adequada. Em Chipre, apesar de não existir um programa de apoio integrado para os toxicodependentes reclusos, são tomadas algumas medidas de prevenção.
Ωστόσο, οι χώρες αναφέρουν διάφορα προβλήματα όσον αφορά την παροχή κατάλληλης συνδρομής. Για παράδειγμα, η διαθεσιμότητα των υπηρεσιών είναι επισφαλής στην Εσθονία· δεν υπάρχουν συγκεκριμένες υπηρεσίες για τους χρήστες ναρκωτικών στη Λεττονία· στην Πολωνία, οι λίστες για υποβολή σε θεραπεία είναι μακριές· η Σουηδία αναφέρει συνωστισμό στα σωφρονιστικά ιδρύματα και μειωμένα επίπεδα σωφρονιστικού προσωπικού· και, στη Ρουμανία, δεν υπάρχει κατάλληλη νομοθεσία. Στην Κύπρο, παρά το γεγονός ότι δεν υπάρχει ολοκληρωμένο σύστημα υποστήριξης για τους κρατούμενους χρήστες ναρκωτικών, λαμβάνονται ορισμένα μέτρα πρόληψης.
Diverse landen maken echter melding van uiteenlopende problemen bij het verstrekken van de benodigde zorg en ondersteuning. De beschikbaarheid van de voorzieningen in Estland is bijvoorbeeld wisselvallig; voor drugsgebruikers in Letland zijn er geen speciale faciliteiten; Polen kent een lange wachtlijst voor behandelingen; Zweden rapporteert overvolle gevangenissen en bezuinigingen op personeel; en in Roemenië is er geen adequate wet- en regelgeving op dit punt. Cyprus kent weliswaar geen geïntegreerd programma voor de ondersteuning van gedetineerde drugsgebruikers, maar in dit land worden wel enkele preventieve maatregelen genomen.
Různé země však uvádějí různé problémy spojené s poskytováním odpovídající pomoci. Například v Estonsku je dostupnost služeb kritická; v Lotyšsku nemají uživatelé drog k dispozici žádné specifické služby; v Polsku je mnoho čekatelů na léčbu; Švédsko uvádí přeplněné věznice a nízký počet pracovníků vězeňské služby; v Rumunsku chybí příslušná legislativa. Na Kypru jsou přijímána některá preventivní opatření, i když zde pro uvězněné uživatele drog neexistuje integrovaný program podpory.
Nogle lande melder imidlertid om forskellige problemer med at stille tilstrækkelig hjælp til rådighed. F.eks. er adgangen til tjenester utilstrækkelig i Estland, stofbrugere i Letland har ikke adgang til specifikke tjenester, Polen har lange ventelister til behandling, Sverige melder om overfyldte fængsler og nedskæringer af fængselspersonalet, og i Rumænien mangler relevant lovgivning. I Cypern er der truffet visse forebyggelsesforanstaltninger, selv om der ikke findes noget integreret støtteprogram for indsatte stofbrugere.
Riigid kajastavad aruannetes siiski mitmeid probleeme seoses piisava abi tagamisega. Näiteks Eestis on teenuste kättesaadavus väga ebaühtlane, Lätis ei pakuta ühtegi uimastitarbijatele suunatud teenust, Poolas on pikad ravijärjekorrad, Rootsi on ära märkinud ülerahvastatud vanglad ja vanglapersonali arvu vähendamise ning Rumeenias puudub asjakohane seadusandlus. Küprosel on võetud mõned ennetavad meetmed, vaatamata sellele, et uimastitarvitajatele vanglas ei ole loodud integreeritud toetusprogrammi.
Maat ovat kuitenkin ilmoittaneet monenlaisista ongelmista asianmukaisen avun tarjoamisessa. Esimerkiksi Virossa palvelujen saatavuus on epävarmaa, Latviassa huumeidenkäyttäjille ei ole erityisiä palveluja, Puolassa on pitkät jonotuslistat hoitoon, Ruotsissa vankilat ovat liian täysiä ja henkilöstöä on liian vähän, ja Romaniassa asianmukainen lainsäädäntö puuttuu. Kyproksella ei ole yhdennettyä tukiohjelmaa vankiloissa oleville huumeidenkäyttäjille, mutta joitakin ehkäisytoimia on toteutettu.
Az országok azonban a megfelelő segítségnyújtás terén különféle problémákról számoltak be. Észtországban például a szolgáltatások hozzáférhetősége bizonytalan; Lettországban nincsenek külön a kábítószer-használók számára hozzáférhető szolgáltatások; Lengyelországban a kezeléshez hosszú várólista van; Svédország túlzsúfolt börtönökről és a börtönök csökkentett személyzeti szintjéről számolt be; Romániában pedig a megfelelő jogszabályok hiányoznak. Cipruson hoztak néhány prevenciós intézkedést, ugyanakkor nincs integrált támogatási program a fogva tartott kábítószer-használók részére.
Landene rapporterer imidlertid om ulike problemer med å yte hensiktsmessig hjelp. For eksempel har Estland bare et minimalt tjenestetilbud; det finnes ingen spesifikke tjenester tilgjengelig for narkotikabrukere i Latvia, Polen har lange ventelister for behandling, Sverige oppgir overbefolkede fengsler og redusert antall fengselsansatte og Romania mangler hensiktsmessig lovgivning. Kypros har ingen integrerte støtteprogrammer for fengslede narkotikabrukere, men enkelte forebyggende tiltak er innført.
Państwa wskazują jednak na różnorodne problemy z udostępnieniem właściwej pomocy. Przykładowo, dostępność usług jest niepewna w Estonii, żadne konkretne usługi dla osób uzależnionych od narkotyków nie są dostępne na Łotwie, w Polsce istnieją długie listy oczekiwania na leczenie, Szwecja donosi o przepełnionych więzieniach i zmniejszonej liczbie personelu więziennego, a w Rumunii brakuje odpowiednich przepisów prawa. Na Cyprze, choć nie ma zintegrowanego programu wsparcia dla osób uzależnionych od narkotyków osadzonych w więzieniu, podejmuje się jednak pewne środki zapobiegawcze.
Cu toate acestea, mai multe state raportează diverse probleme legate de asigurarea unei asistenţe corespunzătoare. De exemplu, disponibilitatea serviciilor este precară în Estonia; în Letonia nu există servicii specifice pentru consumatorii de droguri; Polonia are liste lungi de aşteptare pentru tratament; Suedia raportează închisori supra-aglomerate şi efective reduse de personal în închisori, iar în România lipseşte legislaţia corespunzătoare. În Cipru, deşi nu există un program integrat de asistenţă pentru consumatorii de droguri încarceraţi, se iau o serie de măsuri preventive.
Krajiny však informujú o rozličných problémoch pri poskytovaní vhodnej pomoci. Napríklad, v Estónsku je dostupnosť služieb neistá, v Litve niet žiadnych osobitných služieb pre užívateľov drog; v Poľsku je priveľa čakateľov na liečbu; Švédsko uvádza preplnené väznice a nízke počty väzenských pracovníkov; a v Rumunsku chýba vhodná legislatíva. Hoci na Cypre nemajú žiadny integrovaný podporný program pre uväznených užívateľov drog, vykonali niektoré preventívne opatrenia.
Vendar države poročajo o različnih težavah pri zagotavljanju ustrezne pomoči. Na primer, razpoložljivost storitev je v Estoniji dvomljiva; za uživalce drog v Latviji ni na voljo nobenih posebnih storitev; Poljska ima dolge čakalne sezname za zdravljenje; Švedska poroča o prenatrpanih zaporih in pomanjkanju osebja v njih, medtem ko imajo v Romuniji na tem področju pomanjkljivo zakonodajo. Čeprav na Cipru ni nobenega integriranega programa podpore za uživalce drog v zaporih, so bili sprejeti nekateri preventivni ukrepi.
Länderna redovisar dock flera olika problem med att tillhandahålla lämplig hjälp. Exempelvis är tillgången till vård osäker i Estland, ingen speciell vård finns tillgänglig för narkotikamissbrukare i Lettland, i Polen är det långa väntelistor för behandling, i Sverige är fängelserna överfulla och det är brist på personal och i Rumänien saknas lämplig lagstiftning. Även om det inte finns något integrerat stödprogram för narkotikamissbrukare i fängelserna på Cypern vidtas vissa förebyggande åtgärder.
  UzraudzÄ«ba un kvalitā...  
Piemēram, vienreizējās informācijas sesijas vai lekcijas, ko lasa speciālisti vai policijas amatpersonas, vēl joprojām ir izplatītas daudzās dalībvalstīs, neskatoties uz skaidrajiem secinājumiem, ko sniedz pētījumi, ka šīs aktivitātes ir labākajā gadījumā neefektīvas, ja ne pat kaitīgas (Canning et al., 2004. g.).
Information systems on prevention also help to track the occurrence of ineffective practices and programme components. For instance, one-off information sessions or lectures by experts or police officers are still common in several Member States, despite the unanimous conclusions from research that these interventions are at best ineffective, if not harmful (Canning et al., 2004).
Des systèmes d'information sur la prévention contribuent également à détecter les pratiques et les composantes inefficaces des programmes. Ainsi, des séances d'information ou des conférences données par des experts ou des officiers de police sont toujours courantes dans plusieurs États membres en dépit du fait que la recherche a unanimement démontré que ces initiatives sont au mieux inefficaces, voire carrément nuisibles (Canning et al., 2004).
Informationssysteme zur Prävention tragen auch dazu bei, ineffiziente Verfahren und Programmkomponenten zu ermitteln. Beispielsweise finden in mehreren Mitgliedstaaten noch immer verbreitet punktuelle Informationsveranstaltungen oder Vorträge von Fachleuten oder Polizeibeamten statt, obwohl Forschungen einhellig zu dem Schluss gekommen sind, dass solche Maßnahmen bestenfalls ineffizient, wenn nicht gar schädlich sind (Canning et al., 2004).
Los sistemas de información sobre prevención también facilitan el seguimiento de prácticas y componentes de programas ineficaces. A modo de ejemplo, en algunos Estados miembros todavía es normal la celebración de conferencias o sesiones informativas únicas por parte de expertos u oficiales de la policía, a pesar de que la conclusión unánime de los estudios realizados es que estas intervenciones son ineficaces en el mejor de los casos, cuando no directamente perjudiciales (Canning y cols., 2004).
Anche i sistemi informativi sulla prevenzione aiutano a tener traccia dell’incidenza di prassi non efficaci e di componenti di programmi di scarsa validità. Per esempio, in alcuni Stati membri gli incontri o i seminari informativi occasionali con esperti o ufficiali di polizia sono ancora frequenti, nonostante siano ormai considerati all’unanimità inutili nella migliore delle ipotesi, se non addirittura dannosi (Canning e altri, 2004).
Os sistemas de informação sobre a prevenção também ajudam a identificar a ocorrência de práticas e componentes de programas ineficazes. Por exemplo, as sessões de informação ou palestras isoladas dadas por especialistas ou agentes da polícia ainda são comuns em vários Estados-Membros, apesar dos estudos terem concluído unanimemente que estas intervenções são, na melhor das hipóteses, ineficazes, ou mesmo prejudiciais (Canning et al., 2004).
Τα συστήματα πληροφοριών που αφορούν την πρόληψη συμβάλλουν επίσης στην παρακολούθηση των αναποτελεσματικών πρακτικών και σκελών προγραμμάτων. Για παράδειγμα, οι μεμονωμένες ενημερωτικές ομιλίες ή διαλέξεις εμπειρογνωμόνων ή αστυνομικών συνηθίζονται ακόμη σε αρκετά κράτη μέλη, παρά τα ομόφωνα συμπεράσματα των ερευνών ότι οι παρεμβάσεις αυτές είναι στην καλύτερη περίπτωση αναποτελεσματικές, εάν όχι επιζήμιες (Canning κ.ά., 2004).
Informatiesystemen over preventie kunnen ook een bijdrage leveren aan het traceren van ondoelmatige praktijken en programmaonderdelen. In een aantal lidstaten worden bijvoorbeeld nog steeds eenmalige voorlichtingssessies of lezingen door deskundigen en politiefunctionarissen gehouden, hoewel uit onderzoek eenduidig blijkt dat dergelijke interventies niet effectief, en wellicht zelfs contraproductief zijn (Canning et al., 2004).
Informační systémy zaměřené na prevenci též pomáhají sledovat výskyt neefektivních postupů a programových složek. V některých členských státech jsou i nadále běžné jednorázové informační semináře nebo přednášky odborníků a policistů, a to i přes jednoznačný závěr plynoucí z výzkumu, že tato opatření jsou v nejlepším případě neúčinná, ne-li přímo škodlivá (Canning a kol., 2004).
Informationssystemer i forbindelse med forebyggelse bidrager også til at afdække ineffektive foranstaltninger og programkomponenter. F.eks. er enkeltstående informationsmøder eller foredrag holdt af eksperter eller politifolk stadig almindelige i mange medlemsstater, trods den samstemmende konklusion fra forskningen, at sådanne tiltag i bedste fald er ineffektive, hvis ikke skadevoldende (Canning m.fl., 2004).
Ennetustegevust käsitlevad infosüsteemid aitavad samuti tuvastada ebaefektiivseid meetodeid ja programmikomponente. Näiteks korraldatakse paljudes riikides ikka veel tihti ühekordseid infotunde või loengud, mida viivad läbi eksperdid või politseinikud, hoolimata uuringute põhjal tehtud üksmeelsetest järeldustest, et selline sekkumine on parimal juhul ebaefektiivne, kui mitte lausa kahjulik (Canning et al., 2004).
Ehkäisevän huumetyön tietojärjestelmät auttavat myös jäljittämään tehottomia käytäntöjä ja ohjelmien osatekijöitä. Esimerkiksi asiantuntijoiden tai poliisiviranomaisten pitämät yksittäiset tiedotustilaisuudet tai luennot ovat yhä yleisiä useissa jäsenvaltioissa, vaikka tutkimukset ovat yksiselitteisesti osoittaneet, että tällaiset toimet ovat tehottomia elleivät jopa haitallisia (Canning et al., 2004).
A megelőzésre vonatkozó információs rendszerek a nem kellően hatékony gyakorlatok és programelemek előfordulásának monitorozásában is segítenek. Például sok tagállamban még mindig gyakoriak a szakértők vagy rendőrtisztek által tartott egyszeri tanórák vagy előadások, noha a kutatások a beavatkozás e típusáról már egybehangzóan megállapították, hogy legjobb esetben is hatástalan vagy kifejezetten ártalmas (Canning és mások, 2004).
Informasjonssystemer om forebygging kan også bidra til å avdekke praksiser og programkomponenter som er lite effektive. For eksempel er enkeltstående informasjonsmøter eller foredrag av eksperter eller politiet fremdeles vanlig i mange medlemsstater, til tross for forskernes utvetydige konklusjoner om at disse intervensjonene er, om ikke skadelige, så i beste fall lite effektive (Canning et al., 2004).
Systemy informacyjne dotyczące zapobiegania pomagają również śledzić pojawienie się nieefektywnych praktyk i elementów programów. Przykładowo, jednorazowe sesje informacyjne lub wykłady prowadzone przez ekspertów bądź oficerów policji są nadal powszechne w kilku Państwach Członkowskich, pomimo jednomyślnych wniosków z badań mówiących, że tego typu interwencje są co najmniej nieefektywne, jeśli nie szkodliwe (Canning et al., 2004).
Sistemele informatice de prevenire contribuie de asemenea la identificarea practicilor şi a componentelor de program ineficiente. De exemplu, sesiunile sau prelegerile de informare izolate ţinute de experţi sau de poliţişti constituie încă o practică obişnuită în mai multe state membre, deşi concluzia unanimă a cercetărilor este că aceste intervenţii sunt în cel mai bun caz ineficiente, dacă nu nocive (Canning et al., 2004).
Informačné systémy o prevencii pomáhajú sledovať aj výskyt neúčinných postupov a súčastí programu. Vo viacerých členských štátoch sú, napríklad, stále bežné jednorazové informačné besedy alebo prednášky odborníkov, alebo policajných dôstojníkov napriek jednotným záverom výskumu, že takéto podujatia sú v najlepšom prípade neefektívne, ak nie škodlivé (Canning a kol. 2004).
Informacijski sistemi o preprečevanju lahko prav tako pomagajo izslediti pojav neučinkovitih praks in delov programov. Enkratne informativne seje ali predavanja strokovnjakov ali policijskih uradnikov so na primer še vedno pogosti v več državah članicah, kljub soglasnim sklepom v raziskavah, da so te intervencije v najslabšem primeru neučinkovite, če že ne škodljive (Canning et al., 2004).
Tack vare informationssystemen om prevention blir det också möjligt att spåra ineffektiva metoder och programkomponenter. Det är till exempel fortfarande vanligt i många medlemsstater med informationsmöten eller föredrag av experter eller poliser som sker vid ett enda tillfälle, trots att forskare entydigt har kommit fram till att den typen av insatser i bästa fall är ineffektiva och kanske till och med motverkar sitt syfte (Canning m.fl., 2004).
  Jaunākie veikumi profi...  
Tā vietā, profilakse ir jāvērtē salīdzinājumā ar virkni skaidru kritēriju: skaidri definētiem mērķiem, mērķa grupām un darbībām, kas noteiktas nacionālajās stratēģijās un balstītas uz starptautisko zināšanu bāzi; kvalitātes vadības pasākumiem; selektīvo profilakses pasākumu un ģimenē balstīto profilakses pasākumu attīstību; un normatīvo pasākumu par oficiālajām narkotikām, kuru mērķis ir ietekmēt sociālās normas, kas saistītas ar piekrišanu noteiktiem uzvedības modeļiem.
Instead, prevention should be evaluated against a number of clear criteria: well-defined objectives, target groups and actions set out in national strategies and based on the international knowledge base; quality control measures; the development of selective prevention measures and of family-based prevention; and regulatory measures on legal drugs aimed at influencing the social norms that imply condonation of or consent to particular consumption behaviours.
En revanche, la prévention devrait être évaluée à l'aune de plusieurs critères précis: des objectifs bien définis, des groupes cibles et des actions énoncés dans les stratégies nationales et reposant sur les connaissances internationales; des mesures de contrôle de la qualité; l'élaboration de mesures de prévention sélective et d'une prévention dirigée vers les familles, et des mesures réglementaires sur les drogues licites en vue d'influencer les normes sociales qui impliquent la condamnation ou l'autorisation de certains comportements de consommation.
Stattdessen sollte die Prävention anhand einer Reihe eindeutiger Kriterien bewertet werden: klar definierte Ziele, Zielgruppen und Maßnahmen, die in den nationalen Strategien festgelegt sind und auf dem internationalen Wissensstand basieren; Maßnahmen zur Qualitätssicherung; Entwicklung selektiver Präventionsmaßnahmen und familienbasierter Prävention; Regulierungsmaßnahmen für legale Suchtmittel, um die gesellschaftlichen Normen zu verändern, die bestimmte Formen des Konsumverhaltens entschuldigen oder billigen.
En su lugar, la prevención debería evaluarse desde criterios claros: objetivos bien definidos, grupos precisos y acciones específicas en el marco de estrategias nacionales y basadas en un conocimiento internacional, medidas de control de calidad, desarrollo de medidas de prevención selectivas y de prevención basada en la familia, y medidas reguladoras sobre las drogas legales dirigidas a influir en las normas sociales que conllevan la aprobación o el consentimiento de conductas de consumo concretas.
La prevenzione dovrebbe essere invece valutata sulla base di una serie di criteri chiari: obiettivi ben definiti, gruppi bersaglio e azioni delineate nelle strategie nazionali e fondate sulla base di conoscenze internazionali; misure di controllo della qualità; elaborazione di misure di prevenzione selettive e di una prevenzione su base famigliare; provvedimenti normativi sulle droghe lecite volti a influenzare le norme sociali che implicano il condono o comunque il consenso verso taluni comportamenti nei confronti del consumo di droga.
Em vez disso, a prevenção deveria ser avaliada com base num certo número de critérios claros: objectivos bem definidos, grupos-alvo e acções definidos nas estratégias nacionais e assentes na base de conhecimentos a nível internacional; medidas de controlo da qualidade; desenvolvimento de medidas de prevenção selectivas e da prevenção na família; e medidas regulamentares aplicáveis às drogas legais tendo em vista influenciar as normas sociais que implicam tolerância ou consentimento de determinados comportamentos de consumo.
Αντιθέτως, η πρόληψη πρέπει να αξιολογείται σε σχέση με ορισμένα σαφή κριτήρια: σαφώς καθορισμένους στόχους, ομάδες στόχους και δράσεις που προσδιορίζονται σε εθνικές στρατηγικές και βασίζονται στη γνώση που είναι διαθέσιμη σε διεθνές επίπεδο· μέτρα ελέγχου της ποιότητας· ανάπτυξη μέτρων επικεντρωμένης πρόληψης και πρόληψης που βασίζεται στην οικογένεια· και κανονιστικά μέτρα σχετικά με τις νόμιμες ναρκωτικές ουσίες με στόχο τον επηρεασμό των κοινωνικών προτύπων που συνεπάγονται στάση ανοχής ή συγκατάβασης σε συγκεκριμένες συμπεριφορές κατανάλωσης.
Het effect van preventie dient in plaats daarvan gemeten te worden aan de hand van een aantal duidelijke criteria: goed gedefinieerde doelstellingen, doelgroepen en maatregelen als onderdeel van de nationale strategieën en gebaseerd op internationaal beschikbare kennis; kwalitatief hoogwaardige controlemaatregelen; de ontwikkeling van selectieve preventiemaatregelen en van preventieve activiteiten binnen de gezinssituatie; en regulerende maatregelen met betrekking tot legale drugs teneinde de sociale normen die bepaalde patronen van drugsconsumptie bagatelliseren of toestaan, te beïnvloeden.
Místo toho je nutné prevenci hodnotit na základě několika jednoznačných kritérií: jasně definovaných cílů, cílových skupin a kroků stanovených v národních strategiích a vycházejících z mezinárodních poznatků; opatření pro řízení kvality; vytvoření selektivních preventivních opatření a prevence zaměřené přímo na rodinu; a regulačních opatření legálních drog zaměřených na ovlivnění společenských norem, které znamenají „přimhouření oka“ nad konkrétním chováním v otázce konzumace nebo souhlas s ním.
I stedet bør forebyggelsen evalueres på grundlag af en række klare kriterier: veldefinerede målsætninger, målgrupper og aktioner fastsat i nationale strategier og baseret på den internationale videnbase; kvalitetskontrolforanstaltninger; udvikling af selektive forebyggelsesforanstaltninger og familiebaseret forebyggelse samt lovgivningsforanstaltninger i forbindelse med legale stoffer med henblik på at påvirke de sociale normer, som indebærer tolerance eller billigelse af visse former for forbrugsadfærd.
Selle asemel tuleks ennetustööd hinnata mitmete selgete kriteeriumite järgi: selgelt määratletud eesmärgid, sihtrühmad ning meetmed, mis on sätestatud siseriiklikes strateegiates ja põhinevad rahvusvahelisel teadmiste baasil; kvaliteedikontrolli meetmed; valikuliste ennetusmeetmete ja perekonnapõhise ennetustöö arendamine; ning legaalsete narkootikumide tarbimise reguleerimise meetmed, mille eesmärk on mõjutada sotsiaalseid norme, mis hõlmavad teatava tarbimiskäitumise andestamist või lubamist.
Ehkäisevää työtä tulisi sen sijaan arvioida tiettyjä selkeitä arviointiperusteita vasten, joita ovat seuraavat: tarkoin määritellyt tavoitteet, kohderyhmät ja toimet, jotka esitetään kansallisissa strategioissa ja jotka perustuvat kansainväliseen tietopohjaan; laadunvalvontatoimet; valikoivien ehkäisytoimien ja perhelähtöisen ehkäisevän työn kehittäminen; sekä laillisten huumausaineiden sääntelytoimenpiteet, joilla pyritään vaikuttamaan tiettyä kulutuskäyttäytymistä suvaitseviin tai sellaisen hyväksyviin yhteiskunnallisiin normeihin.
A megelőzést ehelyett egy sor egyértelmű kritérium szerint kell értékelni: alaposan körülírt célkitűzések, a nemzeti stratégiákban a nemzetközi tudásbázis alapján meghatározott célcsoportok és intézkedések; minőség-ellenőrzési intézkedések; célzott megelőző intézkedések és családi alapú megelőzés kidolgozása; olyan legális drogokra vonatkozó szabályozói intézkedések alapján, amelyek célja bizonyos fogyasztói magatartások elnézését vagy jóváhagyását előidéző társadalmi normák befolyásolása.
I stedet bør det forebyggende arbeidet evalueres ut fra en rekke klare kriterier: klart definerte mål, målgrupper og tiltak fastsatt i nasjonale strategier og basert på et internasjonalt kunnskapsgrunnlag; kvalitetssikringstiltak; utarbeidelse av selektive forebyggingstiltak og familiebasert forebygging; samt regulering av lovlige rusmidler med sikte på å påvirke de sosiale normene som medfører at man ser gjennom fingrene med eller tillater visse former for rusatferd.
Zamiast tego, zapobieganie powinno podlegać ocenie według kilku jasnych kryteriów, takich jak dobrze zdefiniowane cele, grupy docelowe i działania określone w strategiach krajowych i opartych na bazie wiedzy międzynarodowej, środki kontroli jakości, rozwój środków zapobiegania wybiórczego i opartego na rodzinie, środki nadzoru nad legalnymi narkotykami mające na celu wpłynięcie na normy społeczne, które sugerują akceptację lub przyzwolenie na konkretne zachowania konsumpcyjne.
Prevenirea ar trebui evaluată în schimb pe baza mai multor criterii clare: obiectiv bine definite, grupuri ţintă şi acţiuni în cadrul strategiilor naţionale şi fundamentate pe cunoştinţele disponibile la nivel internaţional; măsuri de control al calităţii; elaborarea de măsuri de prevenire selective şi a unei preveniri în familie; şi măsuri de reglementare a drogurilor legale prin care să fie influenţate normele sociale care tolerează sau acceptă anumite comportamente de consum.
Namiesto toho by sa mala prevencia hodnotiť podľa viacerých zrozumiteľných kritérií: jednoznačne definovaných cieľov, cieľových skupín a činností stanovených v národných stratégiách a vychádzajúcich z medzinárodnej bázy znalostí; opatrení kontroly kvality; vypracovania opatrení selektívnej prevencie a rodinnej prevencie; a regulačných opatrení o legálnych drogách s cieľom ovplyvňovať spoločenské normy, ktorých súčasťou je tolerovanie určitých spotrebných návykov alebo súhlas s nimi.
Namesto tega bi bilo treba preprečevanje ovrednotiti glede na številna jasna merila: dobro opredeljene cilje, ciljne skupine in ukrepe, ki so določeni v nacionalnih strategijah in temeljijo na mednarodnih bazah znanja; ukrepe za nadzor kakovosti; razvoj ukrepov selektivnega preprečevanja in preprečevanja v družinah ter regulativne ukrepe za dovoljene droge, ki si prizadevajo vplivati na socialne norme, ki zajemajo dopuščanje določenih vedenj v zvezi z uživanjem ali strinjanje z njimi.
Det preventiva arbetet bör i stället utvärderas mot ett antal tydliga kriterier: väldefinierade mål, målgrupper och insatser i nationella strategier som bygger på den internationella kunskapsbasen; kvalitetskontrollåtgärder; utvecklingen av riktade preventiva åtgärder och familjebaserat preventivt arbete; samt reglering av lagliga droger för att påverka sociala normer som innebär att man tolererar eller godtar vissa konsumtionsbeteenden.
  Jaunākie veikumi profi...  
Kas attiecas uz profilakses stratēģiju vērtējumu, jaunajās nacionālajās stratēģijās Francijā un Itālijā ir saskatāmas svarīgas priekšrocības salīdzinājumā ar iepriekšējām politikām tajā ziņā, ka tagad ir labāk definēta profilakses loma, kā arī strukturētās programmas un rīcības prioritārās jomas. Gandrīz visās dalībvalstīs ir saskatāma tendence pieņemt stratēģiskāku pieeju, un plānošanā tiek paredzētas īpaši neaizsargātās grupas.
As far as evaluation of prevention strategies is concerned, the new national strategies in France and Italy exhibit important advances over their previous policies in that the role of prevention is now better defined, as is the importance of structured programmes and priority areas for taking action. In almost all Member States, a tendency towards more strategic approaches is apparent, and vulnerable groups are increasingly being envisaged in the overall planning.
En termes d'évaluation des stratégies de prévention, les nouvelles stratégies nationales française et italienne se caractérisent par des progrès importants par rapport à leurs politiques antérieures en ce que le rôle de la prévention y est désormais mieux défini, tout comme l'importance de programmes structurés et de domaines prioritaires d'action. Dans la quasi-totalité des États membres, une tendance se fait jour en faveur d'approches plus stratégiques et les groupes vulnérables sont de plus en plus pris en compte dans la planification globale.
Was die Evaluierung von Präventionsstrategien betrifft, so wurden in den neuen nationalen Strategien Frankreichs und Italiens insofern erhebliche Fortschritte erzielt, als sowohl die Rolle der Prävention als auch die Bedeutung strukturierter Programme und vorrangiger Aktionsbereiche klarer definiert wurden. In fast allen Mitgliedstaaten zeichnet sich eine Tendenz zu stärker strategisch ausgerichteten Ansätzen ab, und gefährdete Gruppen werden in zunehmendem Maße in der Gesamtplanung berücksichtigt.
Por lo que concierne a la evaluación de las estrategias de prevención, las nuevas estrategias nacionales en Francia e Italia muestran avances importantes respecto a sus políticas anteriores en que ahora está mejor definido el papel de la prevención, como también lo está la importancia de programas estructurados y áreas de prioridad para la toma de medidas. En casi todos los Estados miembros se vislumbra una tendencia hacia enfoques más estratégicos, y cada vez se tiene más en cuenta a los grupos vulnerables en la planificación general.
Per quanto riguarda la valutazione delle strategie di prevenzione, le nuove strategie nazionali in Francia e in Italia evidenziano importanti progressi rispetto alle precedenti politiche, nel senso che il ruolo della prevenzione è ora meglio definito, così come meglio definita è l’importanza dei programmi strutturati e dei settori prioritari di intervento. In quasi tutti gli Stati membri si osserva una tendenza all’adozione di impostazioni più strategiche, e una maggiore attenzione nella pianificazione generale verso i gruppi vulnerabili.
No tocante à avaliação das estratégias de prevenção, as novas estratégias nacionais da França e da Itália apresentam avanços importantes em relação às suas políticas anteriores, na medida em que o papel da prevenção se encontra mais bem definido, bem como a importância dos programas estruturados e as áreas prioritárias para a adopção de medidas. Em quase todos os Estados-Membros, é visível uma tendência para abordagens mais estratégicas e os grupos vulneráveis são crescentemente considerados no planeamento global.
Όσον αφορά την αξιολόγηση των στρατηγικών πρόληψης, οι νέες εθνικές στρατηγικές στη Γαλλία και την Ιταλία αποτελούν σημαντικά βήματα προόδου σε σύγκριση με τις παλαιότερες πολιτικές των χωρών αυτών, καθώς προσδιορίζουν καλύτερα τον ρόλο της πρόληψης καθώς και τη σημασία των διαρθρωμένων προγραμμάτων και των τομέων προτεραιότητας για τη λήψη μέτρων. Σε όλα σχεδόν τα κράτη μέλη είναι εμφανής η τάση για πιο στρατηγικές προσεγγίσεις, οι δε ευπαθείς ομάδες λαμβάνονται ολοένα και περισσότερο υπόψη στον συνολικό σχεδιασμό.
Wat de evaluatie van preventiestrategieën betreft, vertonen de nieuwe nationale strategieën in Frankrijk en Italië duidelijke verbeteringen. Niet alleen is de rol van preventieve maatregelen nu duidelijker gedefinieerd dan in de vorige versie, maar er wordt ook meer aandacht besteed aan gestructureerde programma’s en er worden prioriteiten gesteld voor de te nemen acties. In vrijwel alle lidstaten bestaat een tendens naar een strategische benadering van preventie met toenemende aandacht voor kwetsbare groepen.
Pokud jde o hodnocení preventivních strategií, nové národní strategie ve Francii a v Itálii vykazují ve srovnání s předchozí politikou obou států značné zlepšení v tom, že úloha prevence je nyní lépe definována stejně jako důležitost strukturovaných programů a priorita oblastí, v nichž je nutné přijmout opatření. Téměř ve všech členských státech je zjevná tendence zaujímat strategičtější přístup a celkové plány berou stále více v úvahu ohrožené skupiny.
Hvad angår evaluering af forebyggelsesstrategier, er der gjort vigtige fremskridt i de nye nationale strategier i Frankrig og Italien i forhold til de tidligere politikker, idet forebyggelsesindsatsens rolle nu er bedre defineret, og det samme gælder betydningen af strukturerede programmer og prioriterede indsatsområder. I næsten alle medlemsstater kan der ses en tendens til mere strategiske tilgange, og der tages i stigende grad hensyn til udsatte grupper i den overordnede planlægning.
Mis puutub ennetustöö strateegiate hindamisse, siis Prantsusmaa ja Itaalia uued siseriiklikud strateegiad on nende varasemast poliitikast oluliselt edukamad selle poolest, et nii ennetustöö roll kui ka struktureeritud programmide ja meetmete võtmise eelisvaldkondade tähtsus on nüüd paremini määratletud. Peaaegu kõikides liikmesriikides on nähtav tendents strateegilisema lähenemise suunas ning ohustatud rühmi kaasatakse üha enam üldistesse kavadesse.
Ehkäisevän työn strategioiden arvioinnin osalta on syytä tuoda esiin, että Ranskan ja Italian uusiin kansallisiin strategioihin sisältyy merkittäviä edistysaskelia aiempiin politiikkoihin verrattuna sikäli, että niissä on määritelty entistä tarkemmin ehkäisevän työn rooli samoin kuin jäsennettyjen ohjelmien ja ensisijaisten toiminta-alueiden tärkeys. Lähes kaikissa jäsenvaltioissa ollaan siirtymässä entistä strategisempiin lähestymistapoihin, ja haavoittuvassa asemassa olevat ryhmät otetaan yhä paremmin huomioon yleisessä suunnittelutyössä.
A prevenciós stratégiák értékelését illetően Franciaország és Olaszország új nemzeti stratégiái fontos előrehaladást a korábbi politikájukhoz képest, mivel a megelőzés szerepe pontosabb meghatározást nyert, akárcsak a szervezett programok jelentősége és a kiemelt intézkedési területek. Szinte valamennyi tagállamban nyilvánvaló a tendencia az inkább stratégiai megoldások felé, és a tervezés egész folyamata során egyre jobban számolnak a sebezhető csoportokkal.
Når det gjelder evaluering av forebyggingsstrategiene, representerer Frankrikes og Italias nye strategier en kraftig forbedring i forhold til tidligere politikk i den forstand at de nå klarere definerer hvilken rolle det forebyggende arbeidet skal ha og viktigheten av strukturerte programmer og prioriterte innsatsområder. Nesten alle medlemsstatene tenderer mot mer strategiske tilnærmingsmåter, og sårbare grupper hensyntas i økende grad i planene.
W odniesieniu do oceny strategii zapobiegawczych, nowe strategie krajowe Francji i Włoch wykazują istotny postęp w porównaniu z polityką prowadzoną w tych państwach poprzednio, ponieważ lepiej zdefiniowana jest teraz rola zapobiegania, jak również potrzeba programów zorganizowanych i obszary priorytetowe podejmowania działań. W niemal wszystkich Państwach Członkowskich widoczna jest tendencja do bardziej strategicznego podejścia do problemu, coraz silniej ujmuje się też w ogólnym planowaniu grupy o zwiększonym stopniu ryzyka.
În ceea ce priveşte evaluarea strategiilor de prevenire, noile strategii naţionale din Franţa şi din Italia au cunoscut îmbunătăţiri considerabile faţă de politicile anterioare, fiind mai bine definite rolul prevenirii şi importanţa programelor structurate şi a domeniilor prioritare de acţiune. În aproape toate statele membre se constată o tendinţă spre abordări mai strategice, iar grupurile vulnerabile sunt luate în considerare din ce în ce mai mult în cadrul planificării generale.
Pokiaľ ide o hodnotenie stratégií prevencie, v nových národných stratégiách Francúzska a Talianska vidieť dôležitý posun oproti predchádzajúcim politikám týchto krajín v teraz lepšie definovanej role prevencie rovnako, ako vo význame štruktúrovaných programov a prioritných oblastí výkonu opatrení. V takmer všetkých členských štátoch je zrejmá tendencia k strategickejšiemu prístupu a zraniteľné skupiny sa stále častejšie objavujú v celkovom plánovaní.
V zvezi z vrednotenjem preventivnih strategij nove nacionalne strategije v Franciji in Italiji kažejo pomembne prednosti pred njunimi prejšnjimi politikami v tem, da je sedaj vloga preprečevanja bolje opredeljena ter da so bolje opredeljeni pomembnost strukturnih programov in prednostna področja za ukrepanje. V skoraj vseh državah članicah je očitna težnja k bolj strateškim pristopom, v celostnem načrtovanju pa so vse pogosteje predvidene ranljive skupine.
När det gäller utvärderingar av preventionsstrategier visar de nya nationella strategierna i Frankrike och Italien att det har skett betydande framsteg jämfört med tidigare strategier, genom att det preventiva arbetets roll nu är bättre definierat, vilket även gäller vikten av strukturerade program och prioriterade insatsområden. I nästan alla medlemsstater märks en tendens mot mer strategiska arbetsmetoder och allt större hänsyn tas till sårbara grupper i den övergripande planeringen.
  Atsavināšana un tirgu...  
apmērs visā pasaulē sasniedza augstāko līmeni 2000. gadā, kad tas bija 46 tonnas, un pēc sekojošās apjomu samazināšanās tās atkal pieauga līdz 34 tonnām 2003, gadā (CND, 2004, 2005).
). Den årliga globala produktionen uppskattas emellertid till omkring 520 ton (UNODC, 2003b). De globala beslagen nådde en rekordnivå år 2000 på 46 ton och började efter en nedgång åter att öka 2003 till 34 ton (CND, 2004, 2005).
  PalÄ«dzÄ«ba un ārstÄ“Å...  
Taču valstis ziņo par dažādām problēmām, kas saistītas ar adekvātas palīdzības nodrošināšanu. Piemēram, pakalpojumu pieejamība ir riskanta Igaunijā; specifiski pakalpojumi narkotiku lietotājiem nav pieejami Latvijā; Polijā ir garas rindas, lai saņemtu ārstēšanu; Zviedrija ziņo par pārpildītiem cietumiem un nepietiekamu personāla skaitu; un Rumānijā nav atbilstošas likumdošanas.
However, countries report various problems with the provision of adequate assistance. For instance, the availability of services is precarious in Estonia; no specific services are available for drug users in Latvia; Poland has long waiting lists for treatment; Sweden reports overcrowded prisons and reduced prison staff levels; and, in Romania, appropriate legislation is lacking. In Cyprus, even though there is no integrated support programme for imprisoned drug users, some prevention measures are taken.
Toutefois, les pays font état de divers problèmes dans la fourniture d'une assistance adéquate. Ainsi, la disponibilité des services est précaire en Estonie; aucun service spécifique n'est disponible pour les usagers de drogue en Lettonie; la liste d'attente pour recevoir un traitement est longue en Pologne; la Suède indique que les prisons sont surpeuplées et que le personnel pénitentiaire est insuffisant et, en Roumanie, il n'existe pas de législation appropriée. À Chypre, même en l'absence de programme intégré d'aide aux usagers de drogue incarcérés, certaines mesures de prévention sont prises.
Die Länder berichten jedoch über verschiedene Probleme im Zusammenhang mit der Bereitstellung angemessener Hilfsdienste. Beispielsweise werden in Estland nur in unzureichendem Maße Dienste angeboten; in Lettland sind keine speziellen Dienste für Drogenkonsumenten verfügbar; Polen meldet lange Wartelisten für die Behandlung; Schweden berichtet über überfüllte Haftanstalten und einen Abbau des Gefängnispersonals; in Rumänien gibt es keine geeigneten Rechtsvorschriften. In Zypern steht zwar kein integriertes Unterstützungsprogramm für inhaftierte Drogenkonsumenten zur Verfügung, es wurden jedoch einige Präventionsmaßnahmen ergriffen.
Sin embargo, los países señalan algunos problemas para facilitar una asistencia adecuada. Por ejemplo, en Estonia, los servicios son precarios; en Letonia, no existen servicios específicos para drogodependientes; Polonia tiene largas listas de espera para recibir tratamiento; en Suecia, las prisiones están saturadas y las dotaciones de personal son insuficientes; y Rumanía necesita legislación adecuada. En Chipre, aunque no existe un programa de apoyo integrado para los consumidores de drogas encarcelados, se han tomado algunas medidas preventivas.
Tuttavia, gli Stati membri e i paesi candidati riferiscono una serie di problemi con la fornitura di un’assistenza adeguata. Per esempio, la disponibilità di servizi è precaria in Estonia; non sono disponibili servizi specifici per i tossicodipendenti in Lettonia; in Polonia le liste d’attesa per una terapia sono molto lunghe; la Svezia ammette un sovraffollamento delle carceri e livelli ridotti di organico; in Romania manca una legislazione adeguata in proposito. A Cipro, pur non essendoci un programma di sostegno integrato per i tossicodipendenti in carcere, si intraprendono tuttavia delle misure preventive.
No entanto, os países referem vários problemas no tocante à prestação de uma assistência adequada. Por exemplo, a disponibilidade de serviços é precária na Estónia; não existem serviços específicos disponíveis para os toxicodependentes na Letónia; a Polónia tem longas listas de espera para o tratamento; a Suécia diz que as prisões estão sobrelotadas e o pessoal prisional é reduzido e na Roménia falta legislação adequada. Em Chipre, apesar de não existir um programa de apoio integrado para os toxicodependentes reclusos, são tomadas algumas medidas de prevenção.
Ωστόσο, οι χώρες αναφέρουν διάφορα προβλήματα όσον αφορά την παροχή κατάλληλης συνδρομής. Για παράδειγμα, η διαθεσιμότητα των υπηρεσιών είναι επισφαλής στην Εσθονία· δεν υπάρχουν συγκεκριμένες υπηρεσίες για τους χρήστες ναρκωτικών στη Λεττονία· στην Πολωνία, οι λίστες για υποβολή σε θεραπεία είναι μακριές· η Σουηδία αναφέρει συνωστισμό στα σωφρονιστικά ιδρύματα και μειωμένα επίπεδα σωφρονιστικού προσωπικού· και, στη Ρουμανία, δεν υπάρχει κατάλληλη νομοθεσία. Στην Κύπρο, παρά το γεγονός ότι δεν υπάρχει ολοκληρωμένο σύστημα υποστήριξης για τους κρατούμενους χρήστες ναρκωτικών, λαμβάνονται ορισμένα μέτρα πρόληψης.
Diverse landen maken echter melding van uiteenlopende problemen bij het verstrekken van de benodigde zorg en ondersteuning. De beschikbaarheid van de voorzieningen in Estland is bijvoorbeeld wisselvallig; voor drugsgebruikers in Letland zijn er geen speciale faciliteiten; Polen kent een lange wachtlijst voor behandelingen; Zweden rapporteert overvolle gevangenissen en bezuinigingen op personeel; en in Roemenië is er geen adequate wet- en regelgeving op dit punt. Cyprus kent weliswaar geen geïntegreerd programma voor de ondersteuning van gedetineerde drugsgebruikers, maar in dit land worden wel enkele preventieve maatregelen genomen.
Různé země však uvádějí různé problémy spojené s poskytováním odpovídající pomoci. Například v Estonsku je dostupnost služeb kritická; v Lotyšsku nemají uživatelé drog k dispozici žádné specifické služby; v Polsku je mnoho čekatelů na léčbu; Švédsko uvádí přeplněné věznice a nízký počet pracovníků vězeňské služby; v Rumunsku chybí příslušná legislativa. Na Kypru jsou přijímána některá preventivní opatření, i když zde pro uvězněné uživatele drog neexistuje integrovaný program podpory.
Nogle lande melder imidlertid om forskellige problemer med at stille tilstrækkelig hjælp til rådighed. F.eks. er adgangen til tjenester utilstrækkelig i Estland, stofbrugere i Letland har ikke adgang til specifikke tjenester, Polen har lange ventelister til behandling, Sverige melder om overfyldte fængsler og nedskæringer af fængselspersonalet, og i Rumænien mangler relevant lovgivning. I Cypern er der truffet visse forebyggelsesforanstaltninger, selv om der ikke findes noget integreret støtteprogram for indsatte stofbrugere.
Riigid kajastavad aruannetes siiski mitmeid probleeme seoses piisava abi tagamisega. Näiteks Eestis on teenuste kättesaadavus väga ebaühtlane, Lätis ei pakuta ühtegi uimastitarbijatele suunatud teenust, Poolas on pikad ravijärjekorrad, Rootsi on ära märkinud ülerahvastatud vanglad ja vanglapersonali arvu vähendamise ning Rumeenias puudub asjakohane seadusandlus. Küprosel on võetud mõned ennetavad meetmed, vaatamata sellele, et uimastitarvitajatele vanglas ei ole loodud integreeritud toetusprogrammi.
Maat ovat kuitenkin ilmoittaneet monenlaisista ongelmista asianmukaisen avun tarjoamisessa. Esimerkiksi Virossa palvelujen saatavuus on epävarmaa, Latviassa huumeidenkäyttäjille ei ole erityisiä palveluja, Puolassa on pitkät jonotuslistat hoitoon, Ruotsissa vankilat ovat liian täysiä ja henkilöstöä on liian vähän, ja Romaniassa asianmukainen lainsäädäntö puuttuu. Kyproksella ei ole yhdennettyä tukiohjelmaa vankiloissa oleville huumeidenkäyttäjille, mutta joitakin ehkäisytoimia on toteutettu.
Az országok azonban a megfelelő segítségnyújtás terén különféle problémákról számoltak be. Észtországban például a szolgáltatások hozzáférhetősége bizonytalan; Lettországban nincsenek külön a kábítószer-használók számára hozzáférhető szolgáltatások; Lengyelországban a kezeléshez hosszú várólista van; Svédország túlzsúfolt börtönökről és a börtönök csökkentett személyzeti szintjéről számolt be; Romániában pedig a megfelelő jogszabályok hiányoznak. Cipruson hoztak néhány prevenciós intézkedést, ugyanakkor nincs integrált támogatási program a fogva tartott kábítószer-használók részére.
Landene rapporterer imidlertid om ulike problemer med å yte hensiktsmessig hjelp. For eksempel har Estland bare et minimalt tjenestetilbud; det finnes ingen spesifikke tjenester tilgjengelig for narkotikabrukere i Latvia, Polen har lange ventelister for behandling, Sverige oppgir overbefolkede fengsler og redusert antall fengselsansatte og Romania mangler hensiktsmessig lovgivning. Kypros har ingen integrerte støtteprogrammer for fengslede narkotikabrukere, men enkelte forebyggende tiltak er innført.
Państwa wskazują jednak na różnorodne problemy z udostępnieniem właściwej pomocy. Przykładowo, dostępność usług jest niepewna w Estonii, żadne konkretne usługi dla osób uzależnionych od narkotyków nie są dostępne na Łotwie, w Polsce istnieją długie listy oczekiwania na leczenie, Szwecja donosi o przepełnionych więzieniach i zmniejszonej liczbie personelu więziennego, a w Rumunii brakuje odpowiednich przepisów prawa. Na Cyprze, choć nie ma zintegrowanego programu wsparcia dla osób uzależnionych od narkotyków osadzonych w więzieniu, podejmuje się jednak pewne środki zapobiegawcze.
Cu toate acestea, mai multe state raportează diverse probleme legate de asigurarea unei asistenţe corespunzătoare. De exemplu, disponibilitatea serviciilor este precară în Estonia; în Letonia nu există servicii specifice pentru consumatorii de droguri; Polonia are liste lungi de aşteptare pentru tratament; Suedia raportează închisori supra-aglomerate şi efective reduse de personal în închisori, iar în România lipseşte legislaţia corespunzătoare. În Cipru, deşi nu există un program integrat de asistenţă pentru consumatorii de droguri încarceraţi, se iau o serie de măsuri preventive.
Krajiny však informujú o rozličných problémoch pri poskytovaní vhodnej pomoci. Napríklad, v Estónsku je dostupnosť služieb neistá, v Litve niet žiadnych osobitných služieb pre užívateľov drog; v Poľsku je priveľa čakateľov na liečbu; Švédsko uvádza preplnené väznice a nízke počty väzenských pracovníkov; a v Rumunsku chýba vhodná legislatíva. Hoci na Cypre nemajú žiadny integrovaný podporný program pre uväznených užívateľov drog, vykonali niektoré preventívne opatrenia.
Vendar države poročajo o različnih težavah pri zagotavljanju ustrezne pomoči. Na primer, razpoložljivost storitev je v Estoniji dvomljiva; za uživalce drog v Latviji ni na voljo nobenih posebnih storitev; Poljska ima dolge čakalne sezname za zdravljenje; Švedska poroča o prenatrpanih zaporih in pomanjkanju osebja v njih, medtem ko imajo v Romuniji na tem področju pomanjkljivo zakonodajo. Čeprav na Cipru ni nobenega integriranega programa podpore za uživalce drog v zaporih, so bili sprejeti nekateri preventivni ukrepi.
Länderna redovisar dock flera olika problem med att tillhandahålla lämplig hjälp. Exempelvis är tillgången till vård osäker i Estland, ingen speciell vård finns tillgänglig för narkotikamissbrukare i Lettland, i Polen är det långa väntelistor för behandling, i Sverige är fängelserna överfulla och det är brist på personal och i Rumänien saknas lämplig lagstiftning. Även om det inte finns något integrerat stödprogram för narkotikamissbrukare i fängelserna på Cypern vidtas vissa förebyggande åtgärder.
  Adatu un šļirču piee...  
Adatu un šļirču programmas tiek norādītas kā dominējošā infekcijas saslimšanu profilakses pieeja narkotiku lietotāju vidū 16 dalībvalstīs un Norvēģijā, un tā ir plaši izplatīta pieeja vēl sešās valstīs; un to uzskata par prioritāru politikas atbildes reakciju uz infekcijas slimību izplatīšanos narkotiku lietotāju vidū divās trešdaļās no ES valstīm (140).
Needle and syringe programmes are described as a predominant approach to the prevention of infectious diseases among drug users in 16 EU Member States and Norway and a common approach in a further six; and it is considered a priority policy response to infectious diseases among drug users in two-thirds of EU countries (140).
Les programmes d'échange de seringues sont considérés comme une approche prédominante de la prévention des maladies infectieuses parmi les usagers de drogue dans 16 États membres de l'UE et en Norvège, et comme une approche courante dans six autres. Ces programmes constituent une politique prioritaire de prévention des maladies infectieuses parmi les usagers de drogue dans deux tiers des pays de l'UE (140).
Nadel- und Spritzenaustauschprogramme werden von 16 Mitgliedstaaten und Norwegen als einer der wichtigsten Ansätze für die Prävention von Infektionskrankheiten unter Drogenkonsumenten und von weiteren sechs Staaten als ein gängiges Konzept genannt. Zwei Drittel der EU-Länder betrachten diese Programme als vorrangige politische Maßnahme zur Bekämpfung von Infektionskrankheiten unter Drogenkonsumenten (140).
Los programas de intercambio de agujas y jeringuillas están descritos como sistema predominante para la prevención de enfermedades contagiosas entre los consumidores de drogas en 16 Estados miembros de la UE y Noruega, y como sistema habitual en otros seis; y se considera que son una respuesta prioritaria frente a las enfermedades infecciosas entre los consumidores de drogas en dos terceras partes de los países de la UE (140).
I programmi di scambio di aghi e siringhe vengono descritti come approcci predominanti alla prevenzione delle malattie infettive tra i consumatori di droga in 16 Stati membri dell’UE e in Norvegia nonché come un approccio comune in altri sei paesi; vengono inoltre considerati una risposta politica prioritaria alle malattie infettive tra i consumatori di droga nei due terzi degli Stati membri dell’Unione europea (140).
Os programas de troca de agulhas e seringas são descritos como uma abordagem predominante à prevenção de doenças infecto-contagiosas entre os consumidores de droga em 16 Estados-Membros da UE e na Noruega e como uma abordagem comum noutros seis; para além de serem considerados como uma resposta política prioritária para as doenças infecto-contagiosas entre os consumidores de droga em dois terços dos Estados-Membros da UE (140).
Τα προγράμματα ανταλλαγής βελόνων και συρίγγων αποτελούν κυρίαρχη προσέγγιση στην πρόληψη των λοιμωδών νοσημάτων στους χρήστες ναρκωτικών σε 16 κράτη μέλη της ΕΕ και στη Νορβηγία και συνηθισμένη προσέγγιση σε άλλα έξι κράτη· επίσης, θεωρούνται πολιτική επιλογή προτεραιότητας για την αντιμετώπιση λοιμωδών νοσημάτων στους χρήστες ναρκωτικών στα δύο τρίτα των χωρών της ΕΕ (140).
Zestien lidstaten van de EU en Noorwegen geven aan dat OvN’s de belangrijkste instrumenten zijn voor de preventie van infectieziekten onder drugsgebruikers en in zes andere landen behoren OvN’s tot de reguliere preventie-instrumenten. In twee derde van de landen van de EU worden OvN’s als een beleidsprioriteit beschouwd voor het terugdringen van infectieziekten onder drugsgebruikers (140).
Programy výměny jehel a stříkaček se popisují jako hlavní metoda prevence infekčních nemocí mezi uživateli drog v 16 členských státech EU a Norsku a společná metoda v dalších šesti zemích. Jsou považovány za prioritní opatření politiky proti infekčním onemocněním mezi uživateli drog ve dvou třetinách zemí EU (140).
Nåle- og sprøjteprogrammer beskrives som en fremherskende tilgang til bekæmpelsen af smitsomme sygdomme blandt stofbrugere i 16 EU-medlemsstater og Norge og en almindelig strategi i yderligere seks, og det betragtes som en prioriteret strategi over for smitsomme sygdomme blandt stofbrugere i to tredjedele af EU-landene (140).
16 ELi liikmesriigis ja Norras peetakse nõela- ja süstlavahetusprogramme peamiseks meetmeks nakkushaiguste ennetamisel narkomaanide hulgas ning kuues liikmesriigis on need laialt levinud; kaks kolmandikku EL-i liikmesriikidest peab nimetatud programme esmatähtsaks vahendiks nakkushaigustega võitlemisel narkomaanide hulgas (140).
Neulojen ja ruiskujen vaihto-ohjelmat ovat 16 EU-maassa ja Norjassa tärkein lähestymistapa tartuntatautien ehkäisemiseen huumeidenkäyttäjien keskuudessa, ja ne ovat yleinen lähestymistapa kuudessa muussa maassa. Lisäksi näitä ohjelmia pidetään kahdessa kolmasosassa EU-maista ensisijaisena poliittisena toimenpiteenä tartuntatautien ehkäisemiseksi huumeidenkäyttäjien keskuudessa (140).
A tű- és fecskendőcsere-programokat az EU 16 tagállama és Norvégia a fertőző betegségek kábítószer-használók körében történő terjedése megelőzésének elsődleges eszközeként jellemzi, további hat tagállamban megszokott módszernek minősítik, és az EU országainak kétharmadában a kábítószer-használók körében terjedő fertőző betegségekre adott kiemelt politikai válasznak tekintik(140).
Sprøytespiss- og sprøytebytteprogrammer beskrives som en dominerende komponent i smittevernarbeidet blant narkotikabrukere i 16 medlemsstater i EU og Norge, og en vanlig komponent i ytterligere seks. I tillegg vurderes de som et prioritert politisk tiltak mot smittsomme sykdommer blant narkotikabrukere i to tredeler av landene i EU (140).
Programy wymiany igieł i strzykawek opisywane są jako przeważająca metoda zapobiegania chorobom zakaźnym wśród osób zażywających narkotyki przez 16 Państw Członkowskich UE i Norwegię oraz jako powszechna metoda w kolejnych sześciu krajach. Są one uznawane za priorytetową reakcję polityki względem chorób zakaźnych wśród narkomanów przez dwie trzecie państw UE (140).
Programele pentru ace şi siringi sunt prezentate ca fiind abordarea predominantă a prevenirii bolilor infecţioase în rândul consumatorilor de droguri în 16 state membre ale Uniunii Europene şi în Norvegia şi ca fiind abordarea obişnuită în alte şase state; aceste programe sunt considerate a fi măsura prioritară de acţiune faţă de bolile infecţioase în rândul consumatorilor de droguri în două treimi din statele membre ale Uniunii Europene (140).
V 16 členských štátoch EÚ a Nórsku opisujú programy výmeny ihiel a striekačiek ako prevládajúci prístup prevencie infekčných chorôb medzi užívateľmi drog a ako obvyklý prístup v ďalších šiestich; v dvoch tretinách krajín EÚ sa považujú za hlavné taktické opatrenie proti infekčným chorobám medzi užívateľmi drog (140).
Programi injekcijskih igel in brizg za enkratno uporabo so opisani kot prevladujoč pristop za preprečevanje nalezljivih bolezni med uživalci drog v 16 državah članicah EU in na Norveškem ter so pogost pristop v dodatnih šestih državah; so prednostni odziv politike na nalezljive bolezni med uživalci drog v dveh tretjinah držav EU (140).
Programmen för nål- och sprututbyte beskrivs som den dominerande insatsen för att förhindra smittsamma sjukdomar bland narkotikamissbrukare i16 av EU:s medlemsstater och Norge. De är även vanligt förekommande i ytterligare sex länder och betraktas som en prioriterad politisk strategi mot smittsamma sjukdomar bland narkotikamissbrukare i två tredjedelar av EU:s medlemsstater(140).
  Profilakse skolās  
Tas ir atspoguļots pieaugot stratēģijām, kas paredzētas narkotiku apkarošanai skolā (2. attēls) un, izstrādājot specifisku modulāro programmu narkotiku apkarošanai skolā, kā arī uzlabotā skolotāju apmācībā.
In all Member States, schools are considered the most important setting for universal prevention, and there has been a noticeable increase in the emphasis placed on school-based prevention in national strategies and in the structured implementation of this approach. This is reflected in the expansion of school drug policies (Figure 2) and the development of specific modular drug prevention programmes for schools as well as improved teacher training.
Dans tous les États membres, les écoles sont considérées comme le maillon principal d'une prévention universelle, et l'accent mis sur la prévention en milieu scolaire dans les stratégies nationales et sur la mise en œuvre structurée de cette approche s'est considérablement renforcé. Cela se traduit par l'expansion des politiques antidrogue en milieu scolaire (graphique 2) et par le développement de programmes spécifiques de prévention modulaire pour les écoles et d'une meilleure formation des enseignants.
In allen Mitgliedstaaten gilt die Schule als der wichtigste Ansatzpunkt für allgemeine Präventionsmaßnahmen. Daher wird in den nationalen Strategien eine spürbare Schwerpunktverlagerung auf die schulbasierte Prävention vollzogen und die strukturierte Umsetzung dieses Ansatzes verstärkt berücksichtigt. Dies kommt in der Ausweitung der Drogenpolitik an Schulen (Abbildung 2), der Entwicklung spezifischer Modulprogramme zur Drogenprävention an Schulen sowie einer verbesserten Ausbildung von Lehrern zum Ausdruck.
En todos los Estados miembros se considera que el entorno más importante de prevención universal es la escuela, y se observa un notable incremento de la importancia que se otorga a las estrategias nacionales de prevención en las escuelas y a la aplicación estructurada de este enfoque. Esto queda reflejado en la ampliación de las políticas escolares sobre drogas (gráfico 2) y en el desarrollo de programas modulares específicos de prevención frente a las drogas para las escuelas, así como una mejor formación del profesorado.
In tutti gli Stati membri le scuole sono considerate l’ambiente principe della prevenzione universale; l’enfasi data alla prevenzione nelle scuole nelle strategie nazionali e nell’attuazione strutturata di questo approccio è cresciuta notevolmente. Questo interesse si riflette nell’espansione delle politiche in materia di droga nelle scuole (Grafico 2) e nello sviluppo di specifici programmi modulari di prevenzione della droga per le scuole nonché nel miglioramento della formazione degli insegnanti.
Em todos os Estados-Membros considera-se que as escolas são o contexto mais importante para a prevenção universal, tendo-se registado um aumento visível da importância dada à prevenção em meio escolar nas estratégias nacionais e da aplicação estruturada desta abordagem. Este facto reflecte-se na expansão das políticas escolares em matéria de droga (Figura 2), no desenvolvimento de programas modulares específicos de prevenção da droga para as escolas e na melhor formação dos professores.
Σε όλα τα κράτη μέλη, τα σχολεία θεωρούνται ο σημαντικότερος χώρος για την καθολική πρόληψη, και αυξήθηκε εμφανώς η έμφαση που δίνουν οι εθνικές στρατηγικές στην πρόληψη στα σχολεία και στη διαρθρωμένη υλοποίηση της προσέγγισης αυτής. Το γεγονός αυτό απηχούν η επέκταση των σχολικών πολιτικών για τα ναρκωτικά (διάγραμμα 2) και η ανάπτυξη ειδικών σπονδυλωτών προγραμμάτων πρόληψης των ναρκωτικών για τα σχολεία καθώς και η βελτίωση της κατάρτισης των εκπαιδευτικών.
In alle lidstaten worden scholen als de belangrijkste setting beschouwd voor algemene preventie. In de nationale strategieën wordt dan ook steeds meer de nadruk gelegd op schoolgerichte preventie en op een gestructureerde aanpak daarvan. Dit wordt ook weerspiegeld in de uitbreiding van een drugsbeleid op school (figuur 2), in de ontwikkeling van specifieke modulaire programma’s voor drugspreventie in de schoolomgeving en in een betere training van onderwijzend personeel.
Ve všech členských státech jsou školy považovány za nejdůležitější zařízení pro všeobecnou prevenci. Z tohoto důvodu významně vzrostl důraz kladený na prevenci ve školách v národních strategiích a při strukturovaném uplatňování tohoto přístupu. Tato skutečnost se odráží v rozšiřování školní protidrogové politiky (obr. 2), rozvoji specifických modulových programů protidrogové prevence pro školy a zároveň ve zkvalitňování pedagogického vzdělávání.
I alle medlemsstater anses skoler for at være det vigtigste miljø for universal forebyggelse, og der er blevet lagt stigende vægt på den skolebaserede forebyggelse i nationale strategier og den strukturerede gennemførelse af denne tilgang. Dette afspejles i udvidelsen af skolernes narkotikapolitikker (figur 2) og udviklingen af specifikke modulopbyggede narkotikaforebyggelsesprogrammer til skoler samt forbedret læreruddannelse.
Kõikides liikmesriikides peetakse koole kõige olulisemaks üldise ennetustöö läbiviimise kohaks ning nii koolides tehtava ennetustöö osakaalule siseriiklikes strateegiates kui ka selle lähenemise struktureeritud rakendamisele pannakse üha suuremat rõhku. Seda peegeldab koolide uimastipoliitika laienemine (joonis 2) ning spetsiifiliste moodulitel põhinevate ennetusprogrammide väljatöötamine koolide jaoks ja õpetajate koolitamise edendamine.
Kouluja pidetään kaikissa jäsenvaltioissa tärkeimpänä ympäristönä yleiselle ehkäisevälle huumetyölle, ja kansallisissa strategioissa ja niiden jäsennetyssä täytäntöönpanossa on asetettu huomattavasti entistä enemmän painoa kouluissa tehtävälle ehkäisevälle työlle. Tämä ilmenee siten, että koulujen huumausaineiden torjumista koskevat politiikat yleistyvät (kaavio 2), kouluille kehitetään erityisiä modulaarisia ehkäisevän huumetyön ohjelmia ja opettajien koulutusta parannetaan.
Az iskolát valamennyi tagállamban az egyetemes megelőzés legfontosabb helyszínének tekintik, ezért érzékelhetően nőtt is az iskolai megelőzésre helyezett hangsúly a nemzeti stratégiákon belül és e módszer szervezett végrehajtásában. Ezt tükrözi az iskolai drogpolitikák bővülése (Figure 2) és az iskolák számára kidolgozott konkrét modulokból álló drogmegelőzési programok, illetve a tanárképzés javulása.
I alle medlemsstatene betraktes skolene som den viktigste arenaen for generelt forebyggende arbeid, og det blir nå lagt betydelig større vekt på skolebasert forebyggende arbeid i de nasjonale strategiene og i den strukturerte gjennomføringen av denne tilnærmingsmåten. Dette kommer til uttrykk ved at skoleverkets rusmiddelpolitikk bygges ut (figur 2), det utarbeides spesielle modulbaserte forebyggende programmer for skolene, og lærernes opplæring styrkes.
We wszystkich Państwach Członkowskich szkoły uważane są za najbardziej istotne otoczenie dla zapobiegania powszechnego. Odnotowano znaczny wzrost nacisku kładzionego na zapobieganie w szkołach w ramach strategii krajowych oraz na zorganizowane wdrożenie tego podejścia. Jest to szczególnie widoczne w rozwoju szkolnej polityki antynarkotykowej (Wykres 2), tworzeniu specjalnych modułowych programów zapobiegania narkotykom dla szkół oraz w lepszym szkoleniu nauczycieli.
În toate statele membre şcolile sunt considerate cel mai important cadru de prevenire universală, înregistrându-se o creştere o creştere vizibilă a accentului pus pe prevenirea în şcoală în cadrul strategiilor naţionale şi la punerea structurată în aplicare a acestei abordări. Această tendinţă se reflectă în expansiunea politicilor privind drogurile în şcoală (Figura 2) şi în dezvoltarea de programe modulare specifice de prevenire a drogurilor destinate şcolilor precum şi în ameliorarea formării profesorilor.
Vo všetkých členských štátoch sa považujú školy za najdôležitejšie prostredie univerzálnej prevencie a dôraz na prevenciu na školách sa v národných stratégiách a v štruktúrovanom uskutočňovaní tohto prístupu viditeľne zvýšil. Odzrkadlilo sa to v rozšírení školských drogových politík (obrázok 2) a vo vývoji špecifických modulárnych programov drogovej prevencie pre školy ako aj v zlepšenej odbornej príprave učiteľov.
V vseh državah članicah se šole pojmujejo kot najpomembnejše okolje za splošno preprečevanje, nacionalne strategije in strukturirano izvajanje tega pristopa pa občutno večji poudarek dajejo preprečevanju v vzgojno-izobraževalnih ustanovah. To se odraža v vedno večjem številu politik drog v vzgojno-izobraževalnih ustanovah (prikaz 2) in razvoju posebnih modularnih programov preprečevanja zlorabe drog za šole ter boljšim izobraževanjem učiteljev.
Skolor betraktas i alla medlemsstater som den viktigaste miljön för allmänprevention och den vikt som läggs vid prevention i skolorna har ökat påtagligt i de nationella strategierna och i det strukturerade genomförandet. Detta framgår av att det blir allt vanligare att skolor har en drogpolicy (figur 2) och att det har utformats särskilda narkotikapreventionsprogram för skolor och bättre utbildning för lärare.
  Jaunumi infekcijas slim...  
Arī pirms un pēc testu veikšanas konsultācijas pakalpojumi uzlabojās gan daudzuma, gan kvalitatīves ziņā. Rumānijā programmas, kas vērstas uz HIV/ AIDS izplatības novēršanu labošanas iestādēs un ieslodzīto vidū, tika izstrādātas sadarbībā ar nevalstiskajām organizācijām.
In Estonia, the situation regarding the prevention of the spread of HIV improved in 2003. The number of primary HIV tests increased 2.6-fold compared with 2002, although the number of positive tests increased only slightly. Pre- and post-test counselling services also improved in terms of quantity as well as quality. In Romania, programmes aimed at preventing the spread of HIV/AIDS in penitentiaries and among prisoners were developed in cooperation with some international non-governmental organisations (NGOs).
En Estonie, la prévention de la propagation du VIH s'est améliorée en 2003. Le nombre de tests VIH primaires a été multiplié par 2,6 par rapport à 2002, bien que le nombre de tests positifs n'ait que légèrement progressé. Les services de conseil préalable et postérieur au test se sont également améliorés, tant au plan quantitatif que qualitatif. En Roumanie, des programmes visant à prévenir la propagation du VIH/SIDA dans les prisons et parmi les détenus ont été mis en oeuvre en coopération avec plusieurs organisations non gouvernementales internationales.
In Estland hat sich die Situation im Hinblick auf die Prävention der Verbreitung von HIV im Jahr 2003 verbessert. Die Zahl der HIV-Ersttests stieg gegenüber 2002 um das 2,6-fache, wobei die Zahl der positiven Tests jedoch nur leicht zunahm. Die vor und nach den Tests angebotenen Beratungsdienste wurden ebenfalls sowohl quantitativ als auch qualitativ verbessert. In Rumänien wurden in Zusammenarbeit mit einigen internationalen Nichtregierungsorganisationen (NRO) Programme zur Prävention der Verbreitung von HIV/AIDS in Haftanstalten und unter Häftlingen erarbeitet.
En 2003, Estonia mejoró su situación con respecto a la prevención de la propagación del VIH. El número de análisis primarios de VIH aumentó en 2,6 veces en comparación con 2002, aunque el número de pruebas positivas sólo registró un discreto incremento. Los servicios de asesoramiento antes y después de las pruebas también mejoraron en cuanto a cantidad y calidad. En Rumanía se han desarrollado programas dirigidos a prevenir la propagación del VIH/SIDA en las cárceles y entre los presos, en cooperación con algunas organizaciones no gubernamentales (ONG) internacionales.
In Estonia la situazione della prevenzione dell’infezione da HIV è migliorata nel 2003. Il numero di test primari per l’HIV è aumentato di 2,6 volte rispetto al 2002, mentre il numero di esiti positivi ha registrato una crescita ridotta. Anche i servizi di consulenza pre- e post-esame sono migliorati dal punto di vista sia quantitativo sia qualitativo. In Romania sono stati elaborati, in collaborazione con alcune organizzazioni non governative internazionali, programmi finalizzati a prevenire la diffusione di HIV/AIDS nei penitenziari e tra i detenuti.
Na Estónia, a situação em termos de prevenção da propagação do VIH melhorou em 2003. O número de testes primários de VIH aumentou 2,6 vezes relativamente a 2002, embora o número de testes positivos tenha aumentado muito pouco. Os serviços de aconselhamento pré e pós-teste também melhoraram em quantidade e qualidade. Na Roménia, os programas destinados a prevenir a propagação do VIH/SIDA nas penitenciárias e entre os reclusos foram desenvolvidos em cooperação com algumas organizações não governamentais (ONG).
Στην Εσθονία, η κατάσταση όσον αφορά την πρόληψη της εξάπλωσης του ιού HIV βελτιώθηκε το 2003. Ο αριθμός των εξετάσεων για κύρια διάγνωση του ιού HIV αυξήθηκε 2,6 φορές σε σύγκριση με το 2002, μολονότι ο αριθμός των θετικών εξετάσεων σημείωσε μικρή μόνον αύξηση. Επίσης αυξήθηκε ο αριθμός και βελτιώθηκε η ποιότητα των υπηρεσιών συμβουλευτικής πριν από και μετά τις εξετάσεις. Στη Ρουμανία, προγράμματα με στόχο την πρόληψη της εξάπλωσης του ιού HIV/AIDS στα σωφρονιστικά ιδρύματα και στους κρατούμενους αναπτύχθηκαν σε συνεργασία με ορισμένες διεθνείς μη κυβερνητικές οργανώσεις (ΜΚΟ).
In 2003 is de preventie van de verspreiding van HIV in Estland verbeterd. Ten opzichte van 2002 is het aantal primaire HIV-tests in dit land met een factor 2,6 toegenomen, terwijl het aantal positieve tests slechts licht is gestegen. De counselingfaciliteiten voor en na de tests zijn ook verbeterd, zowel in kwantitatief als kwalitatief opzicht. In samenwerking met een aantal non-gouvernementele organisaties (NGO’s) zijn er in Roemenië programma’s ontwikkeld voor de preventie van de verspreiding van HIV/aids in penitentiaire inrichtingen en onder gevangenen.
V Estonsku se situace v prevenci šíření HIV zlepšila v roce 2003. Počet primárních testů HIV se ve srovnání s rokem 2002 zvýšil 2,6násobně, i když počet pozitivních testů se zvýšil jen mírně. Poradenské služby před provedením testu a po něm se zlepšily jak z hlediska kvantity, tak kvality. V Rumunsku byly programy zaměřené na prevenci HIV/AIDS ve věznicích a mezi vězni vyvíjeny ve spolupráci s některými mezinárodními nevládními organizacemi.
I Estland skete der i 2003 en forbedring af situationen med hensyn til at forebygge spredning af hiv. Antallet af primære hiv-test steg med det 2,6-dobbelte i forhold til 2002, selv om antallet af positive test kun steg lidt. Rådgivningstjenesterne før og efter test er også blevet forbedret med hensyn til såvel kvantitet som kvalitet. I Rumænien blev der i samarbejde med en række internationale ikke-statslige organisationer (ngo'er) udviklet programmer, der tager sigte på at forhindre spredning af hiv/aids i fængsler og blandt indsatte.
2003. aastal paranes Eestis HIVi leviku tõkestamisega seotud olukord. Esmakordsete HIV-testide arv suurenes 2002. aastal 2,6 korda, kuigi positiivsete testide arv suurenes väga vähe. Testide eel ja järel pakutavate nõustamisteenuste arv suurenes ja need paranesid kvaliteedilt. Rumeenias töötati koostöös mõnede rahvusvaheliste valitsusväliste organisatsioonidega välja programme, mille eesmärk on ennetada HIVi/AIDSi levikut kinnipidamisasutustes ja vangide hulgas.
Virossa edistyttiin vuonna 2003 hiv:n leviämisen ehkäisemisen alalla. Hiv-testien määrä kasvoi 2,6-kertaisesti vuoteen 2002 verrattuna, mutta positiivisten testitulosten määrä kasvoi vain vähän. Myös testiä edeltävät ja seuraavat neuvontapalvelut kehittyivät niin määrällisesti kuin laadullisestikin. Romaniassa kehitettiin yhteistyössä joidenkin kansainvälisten kansalaisjärjestöjen kanssa ohjelmia, joilla pyritään ehkäisemään hiv:n/aidsin leviämistä vankiloissa ja vankien keskuudessa.
Észtországban 2003-ban javult a helyzet a HIV terjedésének megelőzése tekintetében. Az elsődleges HIV-tesztek száma a 2002-eshez képest 2,6-szorosára emelkedett, ugyanakkor a pozitív tesztek száma csak kismértékben nőtt. A teszt előtti és utáni tanácsadási szolgáltatások szintén fejlődtek, mind mennyiségi, mind minőségi értelemben. Romániában a HIV/AIDS fogva tartottak és elítéltek közötti terjedésének megelőzését célzó programokat dolgoztak ki, néhány nemzetközi civil szervezettel (NGO-k) együttműködésben.
I Estland ble situasjonen når det gjaldt forebygging av spredningen av HIV forbedret i 2003. Antallet primære HIV-tester økte 2,6 ganger sammenlignet med 2002, til tross for bare en liten øking i antallet positive tester. Tilbudet om rådgivningstjenester før og etter testing ble også forbedret både, både i kvantitet og kvalitet. I Romania ble programmer for å forebygge spredningen av HIV/AIDS i straffeanstalter og blant innsatte utarbeidet i samarbeid med enkelte internasjonale frivillige organisasjoner (NGOer).
W Estonii w 2003 roku poprawie uległa sytuacja w odniesieniu do zapobiegania rozprzestrzeniania wirusa HIV. Liczba pierwotnych testów HIV wzrosła 2,6 razy w porównaniu z rokiem 2002, przy czym liczba testów z wynikiem pozytywnym wzrosła jedynie nieznacznie. Usługi doradztwa przed testami i po nich także się poprawiły i to zarówno co do ich ilości, jak i jakości. W Rumunii programy skierowane na zapobieganie rozprzestrzeniania wirusa HIV/AIDS w zakładach penitencjarnych i wśród więźniów były przygotowywane we współpracy z kilkoma międzynarodowymi organizacjami pozarządowymi (NGO).
În Estonia, situaţia măsurilor de prevenire a răspândirii infecţiei cu HIV s-a ameliorat în 2003. Numărul de teste primare HIV a crescut de 2,6 ori faţă de 2002, deşi numărul de teste pozitive a înregistrat doar o creştere uşoară. Serviciile de consiliere pre şi post-test s-au ameliorat de asemenea în termeni cantitativi şi calitativi. În România, programele care urmăresc prevenirea răspândirii infecţiei cu HIV/SIDA în penitenciare şi în rândul deţinuţilor s-au desfăşurat în colaborare cu organizaţii neguvernamentale internaţionale (ONG-uri).
V Estónsku sa v roku 2003 zlepšila situácia v prevencii šírenia HIV. Počet primárnych testov HIV sa zvýšil 2,6-násobne v porovnaní s rokom 2002, hoci počet pozitívnych testov vzrástol iba mierne. Kvantitatívne i kvalitatívne sa zlepšili aj poradenské služby pred testami a po nich. V Rumunsku vyvinuli v spolupráci s niektorými medzinárodnými mimovládnymi organizáciami (NGO) programy zamerané na prevenciu šírenia HIV/AIDS v nápravných zariadeniach a medzi väzňami.
V Estoniji se je položaj v zvezi s preprečevanjem širjenja virusa HIV leta 2003 izboljšal. Število primarnih testov na HIV se je povečalo za 2,6-krat v primerjavi z letom 2002, čeprav se je število pozitivnih testov samo rahlo povečalo. Tudi svetovalne storitve pred testiranjem in po njem so se izboljšale z vidika količine in kakovosti. V Romuniji so se programi za preprečevanje širjenja HIV/aidsa v poboljševalnicah in med zaporniki razvili v sodelovanju z nekaterimi mednarodnimi nevladnimi organizacijami.
I Estland förbättrades situationen när det gäller att förebygga spridningen av hiv under 2003. Antalet primära hiv-test ökade 2,6 gånger jämfört med 2002, även om antalet positiva tester endast ökade något. Rådgivningstjänster före och efter testet förbättrades också såväl kvantitativt som kvalitativt. I Rumänien utvecklades program i samarbete med några internationella icke-statliga organisationer som syftar till att förhindra spridningen av hiv/aids på kriminalvårdsanstalter och bland interner.
  Jaunākie veikumi profi...  
Tā vietā, profilakse ir jāvērtē salīdzinājumā ar virkni skaidru kritēriju: skaidri definētiem mērķiem, mērķa grupām un darbībām, kas noteiktas nacionālajās stratēģijās un balstītas uz starptautisko zināšanu bāzi; kvalitātes vadības pasākumiem; selektīvo profilakses pasākumu un ģimenē balstīto profilakses pasākumu attīstību; un normatīvo pasākumu par oficiālajām narkotikām, kuru mērķis ir ietekmēt sociālās normas, kas saistītas ar piekrišanu noteiktiem uzvedības modeļiem.
Instead, prevention should be evaluated against a number of clear criteria: well-defined objectives, target groups and actions set out in national strategies and based on the international knowledge base; quality control measures; the development of selective prevention measures and of family-based prevention; and regulatory measures on legal drugs aimed at influencing the social norms that imply condonation of or consent to particular consumption behaviours.
En revanche, la prévention devrait être évaluée à l'aune de plusieurs critères précis: des objectifs bien définis, des groupes cibles et des actions énoncés dans les stratégies nationales et reposant sur les connaissances internationales; des mesures de contrôle de la qualité; l'élaboration de mesures de prévention sélective et d'une prévention dirigée vers les familles, et des mesures réglementaires sur les drogues licites en vue d'influencer les normes sociales qui impliquent la condamnation ou l'autorisation de certains comportements de consommation.
Stattdessen sollte die Prävention anhand einer Reihe eindeutiger Kriterien bewertet werden: klar definierte Ziele, Zielgruppen und Maßnahmen, die in den nationalen Strategien festgelegt sind und auf dem internationalen Wissensstand basieren; Maßnahmen zur Qualitätssicherung; Entwicklung selektiver Präventionsmaßnahmen und familienbasierter Prävention; Regulierungsmaßnahmen für legale Suchtmittel, um die gesellschaftlichen Normen zu verändern, die bestimmte Formen des Konsumverhaltens entschuldigen oder billigen.
En su lugar, la prevención debería evaluarse desde criterios claros: objetivos bien definidos, grupos precisos y acciones específicas en el marco de estrategias nacionales y basadas en un conocimiento internacional, medidas de control de calidad, desarrollo de medidas de prevención selectivas y de prevención basada en la familia, y medidas reguladoras sobre las drogas legales dirigidas a influir en las normas sociales que conllevan la aprobación o el consentimiento de conductas de consumo concretas.
La prevenzione dovrebbe essere invece valutata sulla base di una serie di criteri chiari: obiettivi ben definiti, gruppi bersaglio e azioni delineate nelle strategie nazionali e fondate sulla base di conoscenze internazionali; misure di controllo della qualità; elaborazione di misure di prevenzione selettive e di una prevenzione su base famigliare; provvedimenti normativi sulle droghe lecite volti a influenzare le norme sociali che implicano il condono o comunque il consenso verso taluni comportamenti nei confronti del consumo di droga.
Em vez disso, a prevenção deveria ser avaliada com base num certo número de critérios claros: objectivos bem definidos, grupos-alvo e acções definidos nas estratégias nacionais e assentes na base de conhecimentos a nível internacional; medidas de controlo da qualidade; desenvolvimento de medidas de prevenção selectivas e da prevenção na família; e medidas regulamentares aplicáveis às drogas legais tendo em vista influenciar as normas sociais que implicam tolerância ou consentimento de determinados comportamentos de consumo.
Αντιθέτως, η πρόληψη πρέπει να αξιολογείται σε σχέση με ορισμένα σαφή κριτήρια: σαφώς καθορισμένους στόχους, ομάδες στόχους και δράσεις που προσδιορίζονται σε εθνικές στρατηγικές και βασίζονται στη γνώση που είναι διαθέσιμη σε διεθνές επίπεδο· μέτρα ελέγχου της ποιότητας· ανάπτυξη μέτρων επικεντρωμένης πρόληψης και πρόληψης που βασίζεται στην οικογένεια· και κανονιστικά μέτρα σχετικά με τις νόμιμες ναρκωτικές ουσίες με στόχο τον επηρεασμό των κοινωνικών προτύπων που συνεπάγονται στάση ανοχής ή συγκατάβασης σε συγκεκριμένες συμπεριφορές κατανάλωσης.
Het effect van preventie dient in plaats daarvan gemeten te worden aan de hand van een aantal duidelijke criteria: goed gedefinieerde doelstellingen, doelgroepen en maatregelen als onderdeel van de nationale strategieën en gebaseerd op internationaal beschikbare kennis; kwalitatief hoogwaardige controlemaatregelen; de ontwikkeling van selectieve preventiemaatregelen en van preventieve activiteiten binnen de gezinssituatie; en regulerende maatregelen met betrekking tot legale drugs teneinde de sociale normen die bepaalde patronen van drugsconsumptie bagatelliseren of toestaan, te beïnvloeden.
Místo toho je nutné prevenci hodnotit na základě několika jednoznačných kritérií: jasně definovaných cílů, cílových skupin a kroků stanovených v národních strategiích a vycházejících z mezinárodních poznatků; opatření pro řízení kvality; vytvoření selektivních preventivních opatření a prevence zaměřené přímo na rodinu; a regulačních opatření legálních drog zaměřených na ovlivnění společenských norem, které znamenají „přimhouření oka“ nad konkrétním chováním v otázce konzumace nebo souhlas s ním.
I stedet bør forebyggelsen evalueres på grundlag af en række klare kriterier: veldefinerede målsætninger, målgrupper og aktioner fastsat i nationale strategier og baseret på den internationale videnbase; kvalitetskontrolforanstaltninger; udvikling af selektive forebyggelsesforanstaltninger og familiebaseret forebyggelse samt lovgivningsforanstaltninger i forbindelse med legale stoffer med henblik på at påvirke de sociale normer, som indebærer tolerance eller billigelse af visse former for forbrugsadfærd.
Selle asemel tuleks ennetustööd hinnata mitmete selgete kriteeriumite järgi: selgelt määratletud eesmärgid, sihtrühmad ning meetmed, mis on sätestatud siseriiklikes strateegiates ja põhinevad rahvusvahelisel teadmiste baasil; kvaliteedikontrolli meetmed; valikuliste ennetusmeetmete ja perekonnapõhise ennetustöö arendamine; ning legaalsete narkootikumide tarbimise reguleerimise meetmed, mille eesmärk on mõjutada sotsiaalseid norme, mis hõlmavad teatava tarbimiskäitumise andestamist või lubamist.
Ehkäisevää työtä tulisi sen sijaan arvioida tiettyjä selkeitä arviointiperusteita vasten, joita ovat seuraavat: tarkoin määritellyt tavoitteet, kohderyhmät ja toimet, jotka esitetään kansallisissa strategioissa ja jotka perustuvat kansainväliseen tietopohjaan; laadunvalvontatoimet; valikoivien ehkäisytoimien ja perhelähtöisen ehkäisevän työn kehittäminen; sekä laillisten huumausaineiden sääntelytoimenpiteet, joilla pyritään vaikuttamaan tiettyä kulutuskäyttäytymistä suvaitseviin tai sellaisen hyväksyviin yhteiskunnallisiin normeihin.
A megelőzést ehelyett egy sor egyértelmű kritérium szerint kell értékelni: alaposan körülírt célkitűzések, a nemzeti stratégiákban a nemzetközi tudásbázis alapján meghatározott célcsoportok és intézkedések; minőség-ellenőrzési intézkedések; célzott megelőző intézkedések és családi alapú megelőzés kidolgozása; olyan legális drogokra vonatkozó szabályozói intézkedések alapján, amelyek célja bizonyos fogyasztói magatartások elnézését vagy jóváhagyását előidéző társadalmi normák befolyásolása.
I stedet bør det forebyggende arbeidet evalueres ut fra en rekke klare kriterier: klart definerte mål, målgrupper og tiltak fastsatt i nasjonale strategier og basert på et internasjonalt kunnskapsgrunnlag; kvalitetssikringstiltak; utarbeidelse av selektive forebyggingstiltak og familiebasert forebygging; samt regulering av lovlige rusmidler med sikte på å påvirke de sosiale normene som medfører at man ser gjennom fingrene med eller tillater visse former for rusatferd.
Zamiast tego, zapobieganie powinno podlegać ocenie według kilku jasnych kryteriów, takich jak dobrze zdefiniowane cele, grupy docelowe i działania określone w strategiach krajowych i opartych na bazie wiedzy międzynarodowej, środki kontroli jakości, rozwój środków zapobiegania wybiórczego i opartego na rodzinie, środki nadzoru nad legalnymi narkotykami mające na celu wpłynięcie na normy społeczne, które sugerują akceptację lub przyzwolenie na konkretne zachowania konsumpcyjne.
Prevenirea ar trebui evaluată în schimb pe baza mai multor criterii clare: obiectiv bine definite, grupuri ţintă şi acţiuni în cadrul strategiilor naţionale şi fundamentate pe cunoştinţele disponibile la nivel internaţional; măsuri de control al calităţii; elaborarea de măsuri de prevenire selective şi a unei preveniri în familie; şi măsuri de reglementare a drogurilor legale prin care să fie influenţate normele sociale care tolerează sau acceptă anumite comportamente de consum.
Namiesto toho by sa mala prevencia hodnotiť podľa viacerých zrozumiteľných kritérií: jednoznačne definovaných cieľov, cieľových skupín a činností stanovených v národných stratégiách a vychádzajúcich z medzinárodnej bázy znalostí; opatrení kontroly kvality; vypracovania opatrení selektívnej prevencie a rodinnej prevencie; a regulačných opatrení o legálnych drogách s cieľom ovplyvňovať spoločenské normy, ktorých súčasťou je tolerovanie určitých spotrebných návykov alebo súhlas s nimi.
Namesto tega bi bilo treba preprečevanje ovrednotiti glede na številna jasna merila: dobro opredeljene cilje, ciljne skupine in ukrepe, ki so določeni v nacionalnih strategijah in temeljijo na mednarodnih bazah znanja; ukrepe za nadzor kakovosti; razvoj ukrepov selektivnega preprečevanja in preprečevanja v družinah ter regulativne ukrepe za dovoljene droge, ki si prizadevajo vplivati na socialne norme, ki zajemajo dopuščanje določenih vedenj v zvezi z uživanjem ali strinjanje z njimi.
Det preventiva arbetet bör i stället utvärderas mot ett antal tydliga kriterier: väldefinierade mål, målgrupper och insatser i nationella strategier som bygger på den internationella kunskapsbasen; kvalitetskontrollåtgärder; utvecklingen av riktade preventiva åtgärder och familjebaserat preventivt arbete; samt reglering av lagliga droger för att påverka sociala normer som innebär att man tolererar eller godtar vissa konsumtionsbeteenden.
  7. aile  
gadā, liecinot par 146 gadījumiem uz miljons iedzīvotājiem, un tas bija plašās izplatīšanās saistībā ar injicējamo narkotiku lietošanu rezultāts, pēc tam jauno ar injicējamo narkotiku lietošanu saistīto HIV inficēšanās gadījumu skaits samazinājās, taču pēdējā laikā tas ir atkal pieaudzis.
Human immunodeficiency virus (HIV) has shown massive and recent epidemic spread among IDUs in Russia and the Ukraine, as it has in the EU Member States of the Baltic region. In 2001, the rate of newly diagnosed infections related to intravenous drug use peaked in Estonia and in the Russian Federation, at 991 and 333 cases per million population respectively. However, in the Ukraine, the peak was reached earlier in 1997, at 146 cases per million, as a result of widespread IDU-related transmission, after which rates of new IDU-related HIV diagnoses declined but more recently have increased again.
Le virus d'immunodéficience humaine (VIH) a provoqué récemment une épidémie massive parmi les UDVI en Russie et en Ukraine tout comme dans les pays baltes membres de l'UE. En 2001, le taux d'infections nouvellement diagnostiquées liées à l'usage de drogue par injection a atteint un niveau record en Estonie et dans la Fédération de Russie, avec respectivement 991 et 333 cas par million d'habitants. En Ukraine, le pic a toutefois été atteint en 1997, avec 146 cas par million d'habitant en raison d'une transmission étendue due à l'usage de drogue par injection. Par la suite, les pourcentages de nouveaux cas de VIH diagnostiqués liés à l'usage de drogue par voie intraveineuse ont baissé, avant de remonter plus récemment.
In jüngster Zeit war eine massive epidemische Ausbreitung des Human-Immunschwäche-Virus unter injizierenden Drogenkonsumenten in Russland und der Ukraine sowie in den baltischen EU-Mitgliedstaaten zu beobachten. Im Jahr 2001 erreichte die Rate der neu diagnostizierten Infektionen im Zusammenhang mit dem intravenösen Drogenkonsum in Estland und der Russischen Föderation mit 991 bzw. 333 Fällen je eine Million Einwohner ihren Höhepunkt. In der Ukraine jedoch wurde mit 146 Fällen je eine Million Einwohner der Höchststand bereits 1997 verzeichnet. Dies war eine Folge der weit verbreiteten Übertragung durch injizierende Drogenkonsumenten. Danach gingen die Raten der neu diagnostizierten HIV-Infektionen im Zusammenhang mit injizierenden Drogenkonsumenten zurück, stiegen jedoch in letzter Zeit erneut an.
El virus de la inmunodeficiencia humana (VIH) se ha propagado en los últimos tiempos de forma masiva y epidémica entre los consumidores de drogas por vía parenteral de Rusia y Ucrania, al igual que en los Estados miembros de la UE de la Región Báltica. En 2001, la tasa de nuevos diagnósticos de infecciones relacionadas con el consumo intravenoso de drogas alcanzó su máximo en Estonia y en la Federación Rusa, con cifras de 991 y 333 casos por millón de habitantes, respectivamente. Sin embargo, Ucrania ya había alcanzado su máximo en 1997, con 146 casos por millón de habitantes (debido a una transmisión generalizada relacionada con el consumo de drogas por vía parenteral), después lo cual se registró un descenso de las tasas de nuevos diagnósticos de casos de VIH relacionados con este tipo de consumo, si bien han vuelto a aumentar recientemente.
Negli ultimi anni il virus dell’immunodeficienza umana (HIV) ha fatto registrare una diffusione epidemica massiccia tra i consumatori di stupefacenti per via parenterale in Russia e in Ucraina, così come nei paesi Baltici. Nel 2001 il tasso più elevato di nuove infezioni diagnosticate nei consumatori di stupefacenti per via parenterale è stato segnalato dall’Estonia e dalla Federazione russa, con rispettivamente 991 e 333 casi per milione di abitanti. Tuttavia, nel 1997 il picco è stato riportato dall’Ucraina, con 146 casi per milione di abitanti, in conseguenza di un’ampia trasmissione dovuta al consumo di sostanze stupefacenti per via parenterale; la percentuale dei nuovi casi di HIV diagnosticati per consumo di stupefacenti per via parenterale è quindi scesa, per di nuovo aumentare di recente.
O vírus da imunodeficiência humana (VIH) tem revelado uma propagação epidémica maciça e recente entre os consumidores de droga injectada (CDI) na Rússia e na Ucrânia, tal como nos Estados-Membros da UE da região do Báltico. Em 2001, a taxa de casos de infecção pelo VIH recentemente diagnosticados relacionados com o consumo de droga por via endovenosa atingiu um pico na Estónia e na Federação Russa, com 991 e 333 casos por milhão de habitantes, respectivamente. Na Ucrânia, porém, o pico foi atingido mais cedo, em 1997, com 146 casos por milhão de habitantes, em resultado de uma vasta transmissão relacionada com o consumo de droga injectada, a que se seguiu uma diminuição das taxas de novos casos de VIH relacionados com este consumo, os quais voltaram, no entanto, a aumentar recentemente.
Ο ιός της ανοσολογικής ανεπάρκειας του ανθρώπου (HIV) εμφάνισε μαζική και πρόσφατη επιδημική εξάπλωση τους ΧΕΝ στη Ρωσία και την Ουκρανία, όπως και στα κράτη μέλη της ΕΕ στη Βαλτική. Το 2001, ο αριθμός των νεοδιαγνωσθεισών λοιμώξεων που συνδέονταν με ενδοφλέβια χρήση ναρκωτικών κορυφώθηκε στην Εσθονία και στη Ρωσική Ομοσπονδία, με 991 και 333 περιπτώσεις ανά εκατομμύριο κατοίκους αντίστοιχα. Ωστόσο, στην Ουκρανία, ο μέγιστος αριθμός περιπτώσεων καταγράφηκε νωρίτερα, το 1997, με 146 περιπτώσεις ανά εκατομμύριο κατοίκους, ως αποτέλεσμα της ευρείας μετάδοσης που συνδεόταν με τη χρήση ενέσιμων ναρκωτικών· στη συνέχεια, ο αριθμός των νέων διαγνώσεων του ιού HIV που συνδέονταν με ενέσιμη χρήση ναρκωτικών μειώθηκε, αλλά πρόσφατα σημείωσε εκ νέου αύξηση.
Het Humaan Immunodeficiëntie Virus (HIV) heeft zich onlangs massaal, zelfs epidemisch verspreid onder ID’s in Rusland en Oekraïne en in de lidstaten van de EU in de Baltische regio. In 2001 bereikte het aantal nieuw gediagnosticeerde infecties als gevolg van injecterend drugsgebruik een piek in Estland en de Russische Federatie met 991 respectievelijk 333 gevallen per miljoen inwoners. In Oekraïne heeft die piek zich al eerder voorgedaan, en wel in 1997 met 146 gevallen per miljoen inwoners, als gevolg van een omvangrijke besmetting onder injecterende drugsgebruikers. Na 1997 is het aantal nieuwe HIV-diagnoses onder ID’s weliswaar afgenomen, maar onlangs is het aantal HIV-gevallen weer toegenomen.
Virus lidské imunodeficience (HIV) se v poslední době mohutně a epidemicky rozšířil mezi injekčními uživateli drog v Rusku a na Ukrajině stejně jako v pobaltských členských státech EU. V roce 2001 dosáhla míra nově diagnostikovaných infekcí souvisejících s nitrožilním užíváním drog vrcholu v Estonsku a Ruské federaci (v Estonsku bylo zaznamenáno 991 případů na milion obyvatel a v Ruské federaci 333). Na Ukrajině však bylo maxima dosaženo dříve, v roce 1997, kdy bylo zaznamenáno 146 případů na milion obyvatel v důsledku široce rozšířeného přenosu spojeného s nitrožilní aplikací drog. Poté začal počet nově diagnostikovaných případů HIV v souvislosti s nitrožilní aplikací drog klesat, ale v poslední době se začal opět zvyšovat.
Med hensyn til human immundefekt virus (hiv) har der været en massiv og nylig epidemisk spredning blandt intravenøse stofbrugere i Rusland og Ukraine samt i EU-medlemsstaterne i Østersøregionen. I 2001 toppede antallet af nydiagnosticerede tilfælde af infektion, som var relateret til intravenøs stofbrug, i Estland og Den Russiske Føderation med henholdsvis 991 og 333 tilfælde pr. én million indbyggere. I Ukraine toppede antallet imidlertid tidligere i 1997 med 146 tilfælde pr. én million indbyggere som følge af en udbredt smittespredning blandt intravenøse stofbrugere, hvorefter antallet af nye hiv-diagnoser blandt intravenøse stofbrugere faldt, men i den senere tid igen er steget.
Inimese immuunpuudulikkuse viiruse (HIV) epideemia on viimasel ajal levinud laialdaselt süstivate uimastitarbijate hulgas Venemaal ja Ukrainas, nii nagu ka ELi liikmesriikides Balti regioonis. Uute diagnoositud HIV-nakkusjuhtumite määr veeni süstivate narkomaanide hulgas jõudis Eestis ja Vene Föderatsioonis maksimumini 2001. aastal, olles vastavalt 991 ja 333 juhtumit miljoni elaniku kohta. Ukrainas jõudis antud määr maksimumini varem, 1997. aastal, saavutades taseme 146 juhtumit miljoni kohta, olles põhjustatud laialdasest nakkuse edasikandumisest süstivate narkomaanide hulgas; seejärel uute diagnoositud HIV-nakkusjuhtumite määr süstivate narkomaanide puhul alanes, kuid on viimasel ajal hakanud taas tõusma.
Immuunikatovirus (hiv) on levinnyt viimeaikoina voimakkaana epidemiana injektiokäyttäjien keskuudessa Venäjällä ja Ukrainassa samoin kuin Baltian alueen EU-maissa. Vuonna 2001 huumeiden injektiokäyttöön liittyvien uusien diagnosoitujen tapausten määrä nousi huippuunsa Virossa (991 tapausta miljoonaa asukasta kohti) ja Venäjällä (333 tapausta miljoonaa asukasta kohti). Ukrainassa huippu saavutettiin kuitenkin jo aikaisemmin vuonna 1997, jolloin luku nousi injektiokäyttöön liittyvien tartuntojen epidemian seurauksena 126 tapaukseen miljoonaa asukasta kohti. Uusien injektiokäyttöön liittyvien hiv-tapausten määrä laski sittemmin, mutta se on viime aikoina kääntynyt jälleen kasvuun.
A humán immundeficiencia vírus (HIV) nemrégiben masszív járványszerű elterjedést mutatott az injekciós kábítószer-használóknál Oroszországban és Ukrajnában, valamint a balti régió EU-tagállamaiban. Észtországban és az Orosz Föderációban az intravénás kábítószer-használattal összefüggésbe hozható, újonnan diagnosztizált fertőzések száma 2001-ben tetőzött, egymillió lakosra jutó 991, illetve 333 esettel. Ukrajnában azonban a csúcsot korábban, 1997-ben érték el, amikor az injekciós kábítószer-használók közötti széles körű fertőzés következtében 146 eset/millió fő arányt jegyeztek fel; ezt követően az injekciós kábítószer-használókkal összefüggő, újonnan diagnosztizált HIV-fertőzés gyakorisága visszaesett, de a közelmúltban ismét emelkedett.
HIV (humant immunsviktvirus) har hatt en massiv epidemisk spredning blant sprøytebrukere i Russland og Ukraina i den senere tid, og det samme er tilfellet i EU-medlemsstatene i den baltiske region. I 2001 nådde antallet nye diagnostiserte tilfeller som følge av intravenøs narkotikabruk en topp i Estland og Den russiske føderasjon med hhv. 991 og 333 tilfeller pr. million innbyggere. Ukraina nådde imidlertid toppen tidligere, i 1997, med 146 tilfeller pr. million, som et resultat av omfattende sprøytebrukrelatert smitte. Antallet nye sprøytebrukrelaterte HIV-diagnoser gikk deretter ned, for så å øke igjen.
Ludzki wirus niedoboru odporności (HIV) rozprzestrzenił się ostatnio na skalę epidemii masowej wśród osób zażywających narkotyki dożylnie w Rosji i na Ukrainie, to samo dotyczy sytuacji Państw Członkowskich UE regionu Morza Bałtyckiego. W roku 2001 wskaźnik nowo zdiagnozowanych zakażeń wśród osób zażywających narkotyki dożylnie osiągnął wartości najwyższe w Estonii i w Federacji Rosyjskiej - odnotowano wtedy odpowiednio 991 i 333 przypadki zakażeń na milion osób populacji. Na Ukrainie wartości szczytowe otrzymano wcześniej, tj. w roku 1997, gdy wskaźnik wynosił 146 przypadków na milion, a to z powodu powszechnej transmisji w grupie osób wstrzykujących narkotyki. Następnie dane o nowych przypadkach zakażenia wirusem HIV w tej grupie zmniejszyły się, by w ostatnich latach ponownie wzrosnąć.
Virusul imunodeficienţei umane (HIV) a prezentat o răspândire epidemică masivă şi recentă în rândul CDI din Rusia şi Ucraina, dar şi în statele membre ale Uniunii Europene din zona Mării Baltice În 2001, rata cazurilor noi de infecţie diagnosticate legate de consumul de droguri intravenoase a atins punctul de vârf în Estonia şi în Federaţia Rusă, cu 991 şi, respectiv, 333 de cazuri la un milion de locuitori. În Ucraina, punctul de vârf a fost atins mai devreme, în 1997, cu 146 cazuri la un milion de locuitori, ca urmare a transmisiei pe scară largă prin CDI, după care ratele noilor cazuri diagnosticate de infecţie cu HIV legate de CDI au scăzut, dar recent au început din nou să crească.
Virus človeške imunske pomanjkljivosti (HIV) se med injicirajočimi uživalci drog v Rusiji in Ukrajini hitro širi z množičnimi epidemijami, kot se je na primer zgodilo v državah članicah EU baltske regije. Leta 2001 je stopnja na novo odkritih okužb, povezanih z intravenoznim uživanjem drog, dosegla vrh v Estoniji in Ruski federaciji z 991 oziroma 333 primeri na milijon prebivalcev. Vendar je bil vrh v Ukrajini dosežen prej v začetku leta 1997, saj je znašal 146 primerov na milijon prebivalcev, zaradi zelo razširjenega prenašanja v zvezi z injicirajočimi uživalci drog, po katerem je delež novo odkritih diagnoz okužbe s HIV upadlo, vendar pa je nedavno ponovno naraslo.
Hiv-viruset har på senare tid haft en kraftig epidemisk spridning bland injektionsmissbrukarna i såväl Ryssland och Ukraina som EU:s medlemsstater i Östersjöregionen. 2001 nådde antalet nydiagnostiserade infektioner med koppling till intravenöst narkotikamissbruk en topp i Estland och Ryssland med 991 respektive 333 fall per en miljon invånare. I Ukraina nådde man redan år 1997 en topp med 146 fall per en miljon invånare, vilket var ett resultat av omfattande smitta med koppling till injektionsmissbruk. Därefter sjönk antalet nya hiv-diagnoser med koppling till injektionsmissbruk, men på senare tid har de ökat igen.
  3.nodaļa: Kaņepes  
Tas fakts, ka nesenās un pašreizējās lietošanas izplatības rādītāji ir ievērojami zemāki par ilgtermiņa pieredzes rādītājiem, norāda, ka kaņepju lietošana ir gadījuma rakstura, vai arī to pārtrauc pēc zināma laika.
The fact that rates of recent use and current use are substantially lower than lifetime experience rates indicates that cannabis use tends to be occasional, or to be discontinued after some time. In most EU countries, 20–40 % of those adults who have ever tried cannabis report having used it during the previous 12 months, and about 10–20 % report having used it during the last 30 days (‘continuation rates’).
Le fait que les pourcentages relatifs à l'usage récent et à l'usage actuel soient largement inférieurs à ceux de l'expérimentation au cours de la vie indique que la consommation de cannabis tend à être occasionnelle ou interrompue après un certain temps. Dans la plupart des pays de l'UE, entre 20 et 40 % des adultes qui ont essayé du cannabis déclarent en avoir consommé au cours des 12 derniers mois et de 10 à 20 % au cours des 30 derniers jours («taux de poursuite»).
Die Tatsache, dass die Raten für den jüngsten und den aktuellen Konsum erheblich unter den Lebenszeitprävalenzraten liegen, belegt, dass der Cannabiskonsum eher gelegentlich stattfindet oder nach einiger Zeit wieder eingestellt wird. In den meisten EU-Ländern berichteten 20 % bis 40 % aller Erwachsenen, die mindestens einmal im Leben Cannabis probiert haben, Cannabis während der vergangenen 12 Monate konsumiert zu haben, und 10 % bis 20 % gaben an, die Droge in den letzten 30 Tagen eingenommen zu haben („Fortsetzungsraten“).
El hecho de que las tasas correspondientes al consumo reciente y al consumo actual sean notablemente inferiores a las tasas de consumo a lo largo de la vida indica que el consumo de cannabis tiende a ser ocasional, o a interrumpirse después de un cierto tiempo. En la mayoría de los países de la UE, del 20 % al 40 % de la población adulta que ha tenido alguna experiencia con el cannabis afirma haberlo consumido en los 12 meses anteriores y entre el 10 % y el 20 % admite haberlo consumido en los últimos 30 días («tasas de continuación»).
Il fatto che le percentuali riferite all’uso recente e all’uso attuale siano massicciamente più basse rispetto alla percentuale dell’esperienza una tantum indica che il consumo di cannabis tende a essere occasionale o che prima o poi venga interrotto. Nella maggioranza dei paesi UE, una percentuale compresa tra il 20% e il 40% di tutti gli adulti che hanno provato la cannabis almeno una volta nella vita segnala di averne fatto uso nel corso degli ultimi 12 mesi, e una percentuale compresa tra il 10% e il 20% ammette di averne fatto uso nel corso degli ultimi 30 giorni (“percentuali di continuità”).
Το γεγονός ότι τα ποσοστά πρόσφατης χρήσης και τρέχουσας χρήσης είναι σημαντικά χαμηλότερα από τα ποσοστά δοκιμής τουλάχιστον μία φορά σε όλη τη ζωή δείχνει ότι η χρήση της κάνναβης τείνει να είναι περιστασιακή ή να διακόπτεται ύστερα από κάποιο χρονικό διάστημα. Στις περισσότερες χώρες της ΕΕ, 20–40 % των ενηλίκων που έχουν δοκιμάσει κάνναβη τουλάχιστον μία φορά αναφέρει ότι έκανε χρήση της ουσίας κατά το προηγούμενο δωδεκάμηνο και 10–20 % αναφέρει ότι έκανε χρήση κατά τις τελευταίες 30 ημέρες («ποσοστά συνεχούς χρήσης»).
Uit het feit dat de percentages voor recent en actueel gebruik aanzienlijk lager zijn dan die voor het “ooit”-gebruik, kan afgeleid worden dat het gebruik van cannabis incidenteel is of dat er na enige tijd weer mee wordt gestopt. In de meeste landen van de EU geeft 20-40% van de volwassenen die ooit cannabis heeft geprobeerd, aan dat zij dit ook gedurende de laatste 12 maanden hebben gedaan en 10-20% meldt in de laatste 30 dagen cannabis te hebben gebruikt (“continueringspercentages”).
Skutečnost, že míra užívání v poslední době a míra užívání v současné době je významně nižší než míra celoživotní zkušenosti, naznačuje, že užívání konopí bývá příležitostné nebo že od něj uživatelé po určité době upustí. Ve většině zemí EU 20–40 % dospělých, kteří někdy v životě vyzkoušeli konopí, uvádí užívání konopí během posledních 12 měsíců a asi 10–20 % těchto dospělých uvádí užívání konopí během minulých 30 dnů (podíl těch, kteří s užíváním drog pokračují).
Det forhold, at tallene for nylig brug og aktuel brug er væsentligt lavere end for langtidserfaring viser, at brugen af cannabis har en tendens til at være lejlighedsvis eller blive afbrudt efter nogen tid. I de fleste EU-lande beretter 20–40 % af de voksne, som nogensinde har prøvet cannabis, at de har brugt stoffet inden for de seneste 12 måneder, mens ca. 10–20 % angiver at have brugt cannabis inden for de seneste 30 dage ('fortsættelsesfrekvenser').
Asjaolu, et hiljutise tarbimise ja praeguse tarbimise määr on oluliselt madalam kui tarbimiskogemuse määr elu jooksul, näitab, et kanepi tarbimine on sageli juhuslik või katkeb teatud aja pärast. Enamikus ELi riikides teatab kunagi kanepit proovinud täiskasvanutest 20–40%, et on tarbinud seda viimase 12 kuu jooksul ja umbes 10–20%, et on tarbinud seda viimase 30 päeva jooksul („kestva tarbimise määr”).
Se, että hiljattaista käyttöä ja nykyistä käyttöä kuvaavat luvut ovat huomattavasti alhaisempia kuin ainakin kerran käyttäneiden osuutta kuvaavat luvut, viittaa siihen, että kannabiksen käyttö on usein satunnaista tai se lopetetaan tietyn ajan jälkeen. Useimmissa EU-maissa 20–40 prosenttia kannabista ainakin kerran käyttäneistä aikuisista ilmoittaa käyttäneensä sitä viimeisten 12 kuukauden aikana ja noin 10–20 prosenttia ilmoittaa käyttäneensä sitä viimeisten 30 päivänä aikana (käytön jatkamisaste).
A tény, hogy a közelmúltbeli használat, illetve a jelenlegi használat értékei lényegesen alacsonyabbak az életprevalencia-aránynál, azt jelzi, hogy a kannabiszhasználat inkább alkalmi, vagy egy idő után abbamarad. A legtöbb EU-országban a kannabiszt valaha kipróbáló felnőttek 20–40%-a nyilatkozott úgy, hogy az előző 12 hónapban, és körülbelül 10–20%-uk az előző 30 napban használta („folytatási arány”).
Det faktum at tallene for nyere og aktuell bruk er vesentlig lavere enn tallene for bruk noen gang, tyder på at bruken av cannabis vil være mer sporadisk eller avsluttes etter en tid. I de fleste EU-landene rapporterer 20-40 % av alle voksne som noen gang har prøvd cannabis, at de har brukt stoffet i løpet av de siste 12 månedene, og om lag 10-20 % rapporterer å ha brukt det løpet av de siste 30 dagene (”fortsettelsesrate”).
Zjawisko znacznie niższych poziomów wskaźników zażywania niedawnego i bieżącego w porównaniu ze wskaźnikiem przynajmniej jednokrotnego zażycia wykazuje, że pochodne konopi indyjskich spożywane są raczej sporadycznie lub ich spożycie jest porzucane po pewnym czasie. W większości państw UE od 20 do 40% osób dorosłych, które choć raz zażyły pochodne konopi, zrobiło to w ciągu ostatnich 12 miesięcy, a około 10-20% w ciągu ostatnich 30 dni („wskaźniki kontynuacji”).
Faptul că ratele de consum actual şi recent sunt considerabil mai scăzute decât ratele consumului pe parcursul vieţii sugerează tendinţa consumului de canabis de a fi unul ocazional, sau care este abandonat după o vreme. În majoritatea ţărilor Uniunii Europene, 20–40 % dintre adulţii care au consumat cel puţin o dată canabis declară că au consumat substanţa în ultimele 12 luni, iar aproximativ 10–20 % declară că au consumat pe parcursul ultimelor 30 zile („rate de continuare”).
Skutočnosť, že údaje o nedávnom a súčasnom užívaní sú podstatne nižšie, ako údaje o celoživotnej skúsenosti, naznačuje sklon k príležitostnému užívaniu kanabisu alebo k prerušeniu jeho užívania po určitom čase. Vo väčšine krajín EÚ priznáva 20 až 40 % dospelých, ktorí niekedy kanabis vyskúšali, že ho užili v predchádzajúcich 12 mesiacoch a okolo 10 – 20 % priznáva jeho užitie v posledných 30 dňoch („pokračujúci výskyt“).
Dejstvo, da je število ljudi, ki konopljo redno uživajo ali so jo zaužili v zadnjih 12 mesecih, občutno višje od števila ljudi, ki so jo v življenju že kdaj poskusili, kaže, da se konoplja ponavadi uživa občasno ali se njeno uživanje čez nekaj časa prekine. V večini držav EU je samo 20–40 % tistih odraslih, ki so že poskusili konopljo, izjavilo, da so jo užili v zadnjih 12 mesecih, in samo okoli 10–20 % jih priznava, da so jo užili v zadnjih 30 dneh ("deleži nadaljevanja uživanja").
Det faktum att andelarna när det gäller användning de senaste tolv månaderna och användning den senaste månaden är avsevärt lägre än livstidsprevalensen visar att cannabisanvändning tenderar att vara tillfällig eller avbrytas efter en viss tid. I de flesta EU-länderna rapporterar 20–40 % av vuxna som någon gång har använt cannabis att de har använt drogen de senaste tolv månaderna, och ungefär 10–20 % att de har använt cannabis de senaste 30 dagarna.
  7. aile  
gadā, liecinot par 146 gadījumiem uz miljons iedzīvotājiem, un tas bija plašās izplatīšanās saistībā ar injicējamo narkotiku lietošanu rezultāts, pēc tam jauno ar injicējamo narkotiku lietošanu saistīto HIV inficēšanās gadījumu skaits samazinājās, taču pēdējā laikā tas ir atkal pieaudzis.
Human immunodeficiency virus (HIV) has shown massive and recent epidemic spread among IDUs in Russia and the Ukraine, as it has in the EU Member States of the Baltic region. In 2001, the rate of newly diagnosed infections related to intravenous drug use peaked in Estonia and in the Russian Federation, at 991 and 333 cases per million population respectively. However, in the Ukraine, the peak was reached earlier in 1997, at 146 cases per million, as a result of widespread IDU-related transmission, after which rates of new IDU-related HIV diagnoses declined but more recently have increased again.
Le virus d'immunodéficience humaine (VIH) a provoqué récemment une épidémie massive parmi les UDVI en Russie et en Ukraine tout comme dans les pays baltes membres de l'UE. En 2001, le taux d'infections nouvellement diagnostiquées liées à l'usage de drogue par injection a atteint un niveau record en Estonie et dans la Fédération de Russie, avec respectivement 991 et 333 cas par million d'habitants. En Ukraine, le pic a toutefois été atteint en 1997, avec 146 cas par million d'habitant en raison d'une transmission étendue due à l'usage de drogue par injection. Par la suite, les pourcentages de nouveaux cas de VIH diagnostiqués liés à l'usage de drogue par voie intraveineuse ont baissé, avant de remonter plus récemment.
In jüngster Zeit war eine massive epidemische Ausbreitung des Human-Immunschwäche-Virus unter injizierenden Drogenkonsumenten in Russland und der Ukraine sowie in den baltischen EU-Mitgliedstaaten zu beobachten. Im Jahr 2001 erreichte die Rate der neu diagnostizierten Infektionen im Zusammenhang mit dem intravenösen Drogenkonsum in Estland und der Russischen Föderation mit 991 bzw. 333 Fällen je eine Million Einwohner ihren Höhepunkt. In der Ukraine jedoch wurde mit 146 Fällen je eine Million Einwohner der Höchststand bereits 1997 verzeichnet. Dies war eine Folge der weit verbreiteten Übertragung durch injizierende Drogenkonsumenten. Danach gingen die Raten der neu diagnostizierten HIV-Infektionen im Zusammenhang mit injizierenden Drogenkonsumenten zurück, stiegen jedoch in letzter Zeit erneut an.
El virus de la inmunodeficiencia humana (VIH) se ha propagado en los últimos tiempos de forma masiva y epidémica entre los consumidores de drogas por vía parenteral de Rusia y Ucrania, al igual que en los Estados miembros de la UE de la Región Báltica. En 2001, la tasa de nuevos diagnósticos de infecciones relacionadas con el consumo intravenoso de drogas alcanzó su máximo en Estonia y en la Federación Rusa, con cifras de 991 y 333 casos por millón de habitantes, respectivamente. Sin embargo, Ucrania ya había alcanzado su máximo en 1997, con 146 casos por millón de habitantes (debido a una transmisión generalizada relacionada con el consumo de drogas por vía parenteral), después lo cual se registró un descenso de las tasas de nuevos diagnósticos de casos de VIH relacionados con este tipo de consumo, si bien han vuelto a aumentar recientemente.
Negli ultimi anni il virus dell’immunodeficienza umana (HIV) ha fatto registrare una diffusione epidemica massiccia tra i consumatori di stupefacenti per via parenterale in Russia e in Ucraina, così come nei paesi Baltici. Nel 2001 il tasso più elevato di nuove infezioni diagnosticate nei consumatori di stupefacenti per via parenterale è stato segnalato dall’Estonia e dalla Federazione russa, con rispettivamente 991 e 333 casi per milione di abitanti. Tuttavia, nel 1997 il picco è stato riportato dall’Ucraina, con 146 casi per milione di abitanti, in conseguenza di un’ampia trasmissione dovuta al consumo di sostanze stupefacenti per via parenterale; la percentuale dei nuovi casi di HIV diagnosticati per consumo di stupefacenti per via parenterale è quindi scesa, per di nuovo aumentare di recente.
O vírus da imunodeficiência humana (VIH) tem revelado uma propagação epidémica maciça e recente entre os consumidores de droga injectada (CDI) na Rússia e na Ucrânia, tal como nos Estados-Membros da UE da região do Báltico. Em 2001, a taxa de casos de infecção pelo VIH recentemente diagnosticados relacionados com o consumo de droga por via endovenosa atingiu um pico na Estónia e na Federação Russa, com 991 e 333 casos por milhão de habitantes, respectivamente. Na Ucrânia, porém, o pico foi atingido mais cedo, em 1997, com 146 casos por milhão de habitantes, em resultado de uma vasta transmissão relacionada com o consumo de droga injectada, a que se seguiu uma diminuição das taxas de novos casos de VIH relacionados com este consumo, os quais voltaram, no entanto, a aumentar recentemente.
Ο ιός της ανοσολογικής ανεπάρκειας του ανθρώπου (HIV) εμφάνισε μαζική και πρόσφατη επιδημική εξάπλωση τους ΧΕΝ στη Ρωσία και την Ουκρανία, όπως και στα κράτη μέλη της ΕΕ στη Βαλτική. Το 2001, ο αριθμός των νεοδιαγνωσθεισών λοιμώξεων που συνδέονταν με ενδοφλέβια χρήση ναρκωτικών κορυφώθηκε στην Εσθονία και στη Ρωσική Ομοσπονδία, με 991 και 333 περιπτώσεις ανά εκατομμύριο κατοίκους αντίστοιχα. Ωστόσο, στην Ουκρανία, ο μέγιστος αριθμός περιπτώσεων καταγράφηκε νωρίτερα, το 1997, με 146 περιπτώσεις ανά εκατομμύριο κατοίκους, ως αποτέλεσμα της ευρείας μετάδοσης που συνδεόταν με τη χρήση ενέσιμων ναρκωτικών· στη συνέχεια, ο αριθμός των νέων διαγνώσεων του ιού HIV που συνδέονταν με ενέσιμη χρήση ναρκωτικών μειώθηκε, αλλά πρόσφατα σημείωσε εκ νέου αύξηση.
Het Humaan Immunodeficiëntie Virus (HIV) heeft zich onlangs massaal, zelfs epidemisch verspreid onder ID’s in Rusland en Oekraïne en in de lidstaten van de EU in de Baltische regio. In 2001 bereikte het aantal nieuw gediagnosticeerde infecties als gevolg van injecterend drugsgebruik een piek in Estland en de Russische Federatie met 991 respectievelijk 333 gevallen per miljoen inwoners. In Oekraïne heeft die piek zich al eerder voorgedaan, en wel in 1997 met 146 gevallen per miljoen inwoners, als gevolg van een omvangrijke besmetting onder injecterende drugsgebruikers. Na 1997 is het aantal nieuwe HIV-diagnoses onder ID’s weliswaar afgenomen, maar onlangs is het aantal HIV-gevallen weer toegenomen.
Virus lidské imunodeficience (HIV) se v poslední době mohutně a epidemicky rozšířil mezi injekčními uživateli drog v Rusku a na Ukrajině stejně jako v pobaltských členských státech EU. V roce 2001 dosáhla míra nově diagnostikovaných infekcí souvisejících s nitrožilním užíváním drog vrcholu v Estonsku a Ruské federaci (v Estonsku bylo zaznamenáno 991 případů na milion obyvatel a v Ruské federaci 333). Na Ukrajině však bylo maxima dosaženo dříve, v roce 1997, kdy bylo zaznamenáno 146 případů na milion obyvatel v důsledku široce rozšířeného přenosu spojeného s nitrožilní aplikací drog. Poté začal počet nově diagnostikovaných případů HIV v souvislosti s nitrožilní aplikací drog klesat, ale v poslední době se začal opět zvyšovat.
Med hensyn til human immundefekt virus (hiv) har der været en massiv og nylig epidemisk spredning blandt intravenøse stofbrugere i Rusland og Ukraine samt i EU-medlemsstaterne i Østersøregionen. I 2001 toppede antallet af nydiagnosticerede tilfælde af infektion, som var relateret til intravenøs stofbrug, i Estland og Den Russiske Føderation med henholdsvis 991 og 333 tilfælde pr. én million indbyggere. I Ukraine toppede antallet imidlertid tidligere i 1997 med 146 tilfælde pr. én million indbyggere som følge af en udbredt smittespredning blandt intravenøse stofbrugere, hvorefter antallet af nye hiv-diagnoser blandt intravenøse stofbrugere faldt, men i den senere tid igen er steget.
Inimese immuunpuudulikkuse viiruse (HIV) epideemia on viimasel ajal levinud laialdaselt süstivate uimastitarbijate hulgas Venemaal ja Ukrainas, nii nagu ka ELi liikmesriikides Balti regioonis. Uute diagnoositud HIV-nakkusjuhtumite määr veeni süstivate narkomaanide hulgas jõudis Eestis ja Vene Föderatsioonis maksimumini 2001. aastal, olles vastavalt 991 ja 333 juhtumit miljoni elaniku kohta. Ukrainas jõudis antud määr maksimumini varem, 1997. aastal, saavutades taseme 146 juhtumit miljoni kohta, olles põhjustatud laialdasest nakkuse edasikandumisest süstivate narkomaanide hulgas; seejärel uute diagnoositud HIV-nakkusjuhtumite määr süstivate narkomaanide puhul alanes, kuid on viimasel ajal hakanud taas tõusma.
Immuunikatovirus (hiv) on levinnyt viimeaikoina voimakkaana epidemiana injektiokäyttäjien keskuudessa Venäjällä ja Ukrainassa samoin kuin Baltian alueen EU-maissa. Vuonna 2001 huumeiden injektiokäyttöön liittyvien uusien diagnosoitujen tapausten määrä nousi huippuunsa Virossa (991 tapausta miljoonaa asukasta kohti) ja Venäjällä (333 tapausta miljoonaa asukasta kohti). Ukrainassa huippu saavutettiin kuitenkin jo aikaisemmin vuonna 1997, jolloin luku nousi injektiokäyttöön liittyvien tartuntojen epidemian seurauksena 126 tapaukseen miljoonaa asukasta kohti. Uusien injektiokäyttöön liittyvien hiv-tapausten määrä laski sittemmin, mutta se on viime aikoina kääntynyt jälleen kasvuun.
A humán immundeficiencia vírus (HIV) nemrégiben masszív járványszerű elterjedést mutatott az injekciós kábítószer-használóknál Oroszországban és Ukrajnában, valamint a balti régió EU-tagállamaiban. Észtországban és az Orosz Föderációban az intravénás kábítószer-használattal összefüggésbe hozható, újonnan diagnosztizált fertőzések száma 2001-ben tetőzött, egymillió lakosra jutó 991, illetve 333 esettel. Ukrajnában azonban a csúcsot korábban, 1997-ben érték el, amikor az injekciós kábítószer-használók közötti széles körű fertőzés következtében 146 eset/millió fő arányt jegyeztek fel; ezt követően az injekciós kábítószer-használókkal összefüggő, újonnan diagnosztizált HIV-fertőzés gyakorisága visszaesett, de a közelmúltban ismét emelkedett.
HIV (humant immunsviktvirus) har hatt en massiv epidemisk spredning blant sprøytebrukere i Russland og Ukraina i den senere tid, og det samme er tilfellet i EU-medlemsstatene i den baltiske region. I 2001 nådde antallet nye diagnostiserte tilfeller som følge av intravenøs narkotikabruk en topp i Estland og Den russiske føderasjon med hhv. 991 og 333 tilfeller pr. million innbyggere. Ukraina nådde imidlertid toppen tidligere, i 1997, med 146 tilfeller pr. million, som et resultat av omfattende sprøytebrukrelatert smitte. Antallet nye sprøytebrukrelaterte HIV-diagnoser gikk deretter ned, for så å øke igjen.
Ludzki wirus niedoboru odporności (HIV) rozprzestrzenił się ostatnio na skalę epidemii masowej wśród osób zażywających narkotyki dożylnie w Rosji i na Ukrainie, to samo dotyczy sytuacji Państw Członkowskich UE regionu Morza Bałtyckiego. W roku 2001 wskaźnik nowo zdiagnozowanych zakażeń wśród osób zażywających narkotyki dożylnie osiągnął wartości najwyższe w Estonii i w Federacji Rosyjskiej - odnotowano wtedy odpowiednio 991 i 333 przypadki zakażeń na milion osób populacji. Na Ukrainie wartości szczytowe otrzymano wcześniej, tj. w roku 1997, gdy wskaźnik wynosił 146 przypadków na milion, a to z powodu powszechnej transmisji w grupie osób wstrzykujących narkotyki. Następnie dane o nowych przypadkach zakażenia wirusem HIV w tej grupie zmniejszyły się, by w ostatnich latach ponownie wzrosnąć.
Virusul imunodeficienţei umane (HIV) a prezentat o răspândire epidemică masivă şi recentă în rândul CDI din Rusia şi Ucraina, dar şi în statele membre ale Uniunii Europene din zona Mării Baltice În 2001, rata cazurilor noi de infecţie diagnosticate legate de consumul de droguri intravenoase a atins punctul de vârf în Estonia şi în Federaţia Rusă, cu 991 şi, respectiv, 333 de cazuri la un milion de locuitori. În Ucraina, punctul de vârf a fost atins mai devreme, în 1997, cu 146 cazuri la un milion de locuitori, ca urmare a transmisiei pe scară largă prin CDI, după care ratele noilor cazuri diagnosticate de infecţie cu HIV legate de CDI au scăzut, dar recent au început din nou să crească.
Virus človeške imunske pomanjkljivosti (HIV) se med injicirajočimi uživalci drog v Rusiji in Ukrajini hitro širi z množičnimi epidemijami, kot se je na primer zgodilo v državah članicah EU baltske regije. Leta 2001 je stopnja na novo odkritih okužb, povezanih z intravenoznim uživanjem drog, dosegla vrh v Estoniji in Ruski federaciji z 991 oziroma 333 primeri na milijon prebivalcev. Vendar je bil vrh v Ukrajini dosežen prej v začetku leta 1997, saj je znašal 146 primerov na milijon prebivalcev, zaradi zelo razširjenega prenašanja v zvezi z injicirajočimi uživalci drog, po katerem je delež novo odkritih diagnoz okužbe s HIV upadlo, vendar pa je nedavno ponovno naraslo.
Hiv-viruset har på senare tid haft en kraftig epidemisk spridning bland injektionsmissbrukarna i såväl Ryssland och Ukraina som EU:s medlemsstater i Östersjöregionen. 2001 nådde antalet nydiagnostiserade infektioner med koppling till intravenöst narkotikamissbruk en topp i Estland och Ryssland med 991 respektive 333 fall per en miljon invånare. I Ukraina nådde man redan år 1997 en topp med 146 fall per en miljon invånare, vilket var ett resultat av omfattande smitta med koppling till injektionsmissbruk. Därefter sjönk antalet nya hiv-diagnoser med koppling till injektionsmissbruk, men på senare tid har de ökat igen.
  LSD  
gadā, pirmo reizi deviņu gadu laikā, gan LSD atsavināšanas gadījumu skaits, gan konfiscētais daudzums pieauga. Ārkārtīgi lieli daudzumi tika konfiscēti Spānijā, Francijā un Polijā. Tas varētu norādīt uz LSD kontrabandas (un iespējams, arī lietošanas) atdzimšanu ES. 2003.
LSD is manufactured and trafficked to a much smaller extent than ATS. Until 2000, most EU seizures of LSD occurred in the United Kingdom, but since then Germany (82) has accounted for the highest number of seizures (83). Over the period 1998–2002, at EU level, both the number of LSD seizures (84) and the quantities (85) seized decreased steadily – except for a plateau in 2000. However, in 2003, for the first time in nine years, both the number of LSD seizures and amounts intercepted increased. Exceptionally high quantities were seized in Spain, France and Poland. This might point to a revival of LSD trafficking (and possibly use) in the EU. In 2003, the average cost to users of a unit of LSD ranged from €4 in the United Kingdom to €25 in Italy (86).
Le LSD est fabriqué et vendu illégalement dans une bien moindre mesure que les STA. Jusqu'en 2000, le pays qui effectuait le plus grand nombre de saisies de LSD dans l'UE était le Royaume-Uni, mais il est désormais devancé par l'Allemagne (82) en termes de nombre de saisies (83). Au cours de la période 1998-2002, au niveau de l'UE, tant le nombre de saisies de LSD (84) que les quantités saisies (85) ont connu une baisse constante, si l'on excepte une stabilisation en 2000. En 2003, toutefois, pour la première fois depuis neuf ans, le nombre de saisies de LSD et les quantités interceptées ont augmenté. Des quantités exceptionnellement élevées ont été saisies en Espagne, en France et en Pologne. Cela pourrait indiquer une reprise du trafic de LSD (et éventuellement de la consommation de cette substance) dans l'UE. En 2003, le coût moyen pour le consommateur d'une dose de LSD allait de 4 euros au Royaume-Uni à 25 euros en Italie (86).
LSD wird in weit geringerem Umfang als ATS hergestellt und gehandelt. Bis zum Jahr 2000 war das Vereinigte Königreich das EU-Land mit der größten Zahl an LSD-Sicherstellungen, inzwischen werden jedoch die meisten Sicherstellungen aus Deutschland (82) gemeldet (83). Im Zeitraum von 1998 bis 2002 haben EU-weit sowohl die Zahl der Sicherstellungen von LSD (84) als auch die beschlagnahmte Menge der Droge (85) – abgesehen von einer Stagnation im Jahr 2000 – kontinuierlich abgenommen. Im Jahr 2003 sind jedoch erstmals seit neun Jahren sowohl die Zahl der Sicherstellungen von LSD als auch die beschlagnahmten Mengen erneut gestiegen. Besonders große Mengen wurden in Spanien, Frankreich und Polen sichergestellt. Dies könnte auf ein Wiedererstarken des LSD-Handels (und möglicherweise auch des LSD-Konsums) in der EU hindeuten. Im Jahr 2003 lag der durchschnittliche Konsumentenpreis für eine LSD-Einheit zwischen 4 EUR im Vereinigten Königreich und 25 EUR in Italien (86).
La producción y el tráfico de LSD alcanzan cifras mucho menores que los EA. Hasta el año 2000, la mayor parte de las incautaciones de LSD llevadas a cabo en la UE tuvieron lugar en el Reino Unido, pero desde entonces Alemania (82) ha realizado el mayor número de ellas (83). A lo largo del período de 1998 a 2002, se observa un descenso progresivo tanto del número de incautaciones de LSD (84) como de las cantidades aprehendidas (85) en toda la UE, salvo por una fase de estabilización en 2000. Sin embargo, en 2003, aumentaron tanto el número de incautaciones como las cantidades incautadas de esta sustancia, por primera vez en nueve años. En España, Francia y Polonia se incautaron cantidades excepcionalmente elevadas. Quizá esto indique una recuperación del tráfico (y posiblemente del consumo) de LSD en la UE. En 2003, el coste medio para los consumidores de una pastilla de LSD oscilaba entre los 4 euros del Reino Unido y los 25 euros de Italia (86).
L’LSD viene prodotto e venduto in proporzione minore rispetto alle ATS. Fino al 2000 la maggior parte dei sequestri di LSD nell’Unione europea è avvenuta nel Regno Unito; a partire da questa data, tuttavia, è la Germania (82) a riferire il numero di sequestri più elevato (83). Nel periodo 1998-2002 sia il numero di sequestri di LSD a livello europeo (84) sia i quantitativi di sostanza intercettata (85) sono diminuiti in maniera costante, fatto salvo per una pausa di arresto nel 2000. Per contro, nel 2003, per la prima volta in nove anni, sono aumentati sia il numero di sequestri sia i volumi sequestrati. Quantitativi eccezionalmente elevati di LSD sono stati intercettati in Spagna, Francia e Polonia. Questo aumento potrebbe essere il preludio di una reviviscenza del traffico (e probabilmente del consumo) di LSD nell’Unione europea. Nel 2003 il costo medio per i consumatori di un’unità di LSD era compreso tra 4 euro nel Regno Unito e 25 euro in Italia (86).
O LSD é fabricado e traficado a uma escala muito inferior à dos ATS. Até 2000, o país da UE que efectuava o maior número de apreensões de LSD era o Reino Unido, mas entretanto foi superado (82) pela Alemanha (83). Ao longo do período de 1998‑2002, ao nível da UE, quer o número de apreensões de LSD (84) quer as quantidades apreendidas (85) diminuíram constantemente – salvo em 2000 em que a situação estacionou. No entanto, em 2003, pela primeira vez em nove anos, registou-se um aumento quer do número de apreensões de LSD quer das quantidades apreendidas. Em Espanha, França e Polónia foram apreendidas quantidades excepcionalmente elevadas. Este facto poderá indicar um recrudescimento do tráfico (e talvez do consumo) de LSD na UE. Em 2003, o custo médio no consumidor de um comprimido de LSD variou entre 4 euros no Reino Unido e 25 euros em Itália (86).
Το LSD παρασκευάζεται και διακινείται σε πολύ μικρότερο βαθμό από ό,τι τα ATS. Έως το 2000, η χώρα της ΕΕ με τον μεγαλύτερο αριθμό κατασχέσεων LSD ήταν το Ηνωμένο Βασίλειο, αλλά έκτοτε η Γερμανία (82) εμφανίζει τον μεγαλύτερο αριθμό κατασχέσεων (83). Στο διάστημα 1998–2002, σε επίπεδο ΕΕ, τόσο ο αριθμός των κατασχέσεων LSD (84) όσο και οι κατασχεθείσες ποσότητες (85) μειώθηκαν σταθερά – με εξαίρεση τη σταθεροποίηση που παρατηρήθηκε το 2000. Ωστόσο, το 2003, για πρώτη φορά σε εννέα χρόνια, τόσο ο αριθμός των κατασχέσεων LSD όσο και οι κατασχεθείσες ποσότητες αυξήθηκαν. Ασυνήθιστα υψηλές ποσότητες κατασχέθηκαν στην Ισπανία, τη Γαλλία και την Πολωνία, πράγμα που ενδεχομένως να υποδηλώνει αναβίωση της διακίνησης (και πιθανώς της χρήσης LSD) στην ΕΕ. Το 2003, η μέση τιμή αγοράς ενός χαπιού LSD από χρήστη κυμαινόταν από 4 ευρώ στο Ηνωμένο Βασίλειο έως 25 ευρώ στην Ιταλία (86).
LSD wordt op veel kleinere schaal geproduceerd en verhandeld dan ATS. Tot 2000 vonden de meeste LSD-vangsten in het Verenigd Koninkrijk plaats, maar sindsdien is Duitsland (82) verantwoordelijk voor het grootste aantal vangsten (83). Op communautair niveau is tussen 1998 en 2002 zowel het aantal LSD-vangsten (84) als de in beslag genomen hoeveelheid (85) gestaag afgenomen - met uitzondering van een stabilisatie in 2000. Voor de eerste keer in negen jaar zijn in 2003 echter zowel het aantal LSD-vangsten als de in beslag genomen hoeveelheid toegenomen. In Spanje, Frankrijk en Polen zijn uitzonderlijk grote hoeveelheden LSD in beslag genomen. Dit zou kunnen wijzen op een opleving van de handel (en wellicht ook het gebruik) van LSD in de EU. De gemiddelde prijs van een LSD-eenheid liep in 2003 voor gebruikers in de EU uiteen van 4 EUR in het Verenigd Koninkrijk tot 25 EUR in Italië (86).
LSD se vyrábí a obchoduje se s ním v mnohem menším rozsahu než se stimulanty na bázi amfetaminu. Až do roku 2000 k většině záchytů LSD v EU došlo ve Spojeném království, ale od té doby má Německo (82) největší podíl na počtu záchytů (83). V letech 1998–2002 na úrovni EU vytrvale klesal jak počet záchytů (84), tak zachycená množství (85) – s výjimkou ustáleného stavu v roce 2000. V roce 2003 se však poprvé po devíti letech zvýšil počet záchytů LSD i zachycená množství. Výjimečně vysoká množství byla zachycena ve Španělsku, Francii a Polsku. To by mohlo ukazovat na obnovení obchodu s LSD (a případného užívání) v EU. V roce 2003 zaplatili uživatelé za jednu dávku LSD v průměru od 4 EUR ve Spojeném království do 25 EUR v Itálii (86).
Lsd produceres og smugles i meget mindre omfang end ATS. Indtil 2000 fandt de fleste lsd-beslaglæggelser i EU sted i Det Forenede Kongerige, men siden da har Tyskland (82) tegnet sig for det højeste antal beslaglæggelser (83). I perioden 1998–2002 var såvel antallet af lsd-beslaglæggelser (84) som de beslaglagte mængder (85) støt faldende på EU-plan – bortset fra en periode i 2000, hvor kurven fladede ud. I 2003 steg såvel antallet af beslaglæggelser som beslaglagte mængder imidlertid for første gang i ni år. Usædvanligt store mængder blev beslaglagt i Spanien, Frankrig og Polen. Dette kunne tyde på en fornyet stigning i den ulovlige handel med (og eventuelt brug af) lsd i EU. I 2003 betalte brugeren af en lsd-enhed i gennemsnit fra 4 EUR i Det Forenede Kongerige til 25 EUR i Italien (86).
LSDd toodetakse ja müüakse palju väiksemas ulatuses kui amfetamiini-tüüpi stimulante. Kuni 2000. aastani toimus suurem osa LSD konfiskeerimistest ELis Ühendkuningriigis, kuid pärast seda on Saksamaa (82) viinud läbi kõige suurema arvu konfiskeerimisi (83). Ajavahemikul 1998–2002 vähenesid ELi tasandil püsivalt nii LSD konfiskeerimiste arv (84) kui ka konfiskeeritud kogused (85) – kui välja arvata seisak 2000. aastal. 2003. aastal aga suurenesid pärast üheksat aastat esimest korda nii LSD konfiskeerimiste arv kui tabatud kogused. Ebatavaliselt suured kogused konfiskeeriti Hispaanias, Prantsusmaal ja Poolas. See võib viidata LSDga kauplemise (ja võib-olla ka selle tarbimise) hoogustumisele ELis. 2003. aastal ulatus LSD ühiku keskmine hind tarbijale 4 eurost Ühendkuningriigis kuni 25 euroni Itaalias (86).
LSD:tä valmistetaan ja salakuljetetaan selvästi vähemmän kuin amfetamiinin kaltaisia piristeitä. Vuoteen 2000 asti suurin osa LSD:n takavarikoista EU:ssa tehtiin Yhdistyneessä kuningaskunnassa, mutta sen jälkeen takavarikkoja on tehty eniten (82) Saksassa (83). Sekä LSD-takavarikkojen lukumäärä (84) että takavarikoidut määrät (85) vähenivät EU:ssa tasaisesti vuosina 1998–2002, vuonna 2000 tapahtunutta tasaantumista lukuun ottamatta. Vuonna 2003 sekä LSD-takavarikkojen lukumäärä että takavarikoidut määrät kuitenkin kasvoivat ensimmäisen kerran yhdeksään vuoteen. Espanjassa, Ranskassa ja Puolassa takavarikoitiin poikkeuksellisen suuria määriä. Tämä saattaa viitata LSD:n kaupan (ja käytön) elpymiseen EU:ssa. LSD-yksikön keskihinta käyttäjille vaihteli vuonna 2003 Yhdistyneen kuningaskunnan 4 eurosta Italian 25 euroon (86).
Az LSD gyártása és kereskedelme sokkal kisebb mértékű, mint az ATS-é. 2000-ig a az Európai Unióban az Egyesült Királyság foglalta le a legtöbb LSD-t, ám azóta a legnagyobb számú lefoglalást már Németország(82) könyvelheti el(83). Az 1998–2002 közötti időszakban az EU szintjén mind az LSD-lefoglalások száma(84), mind pedig a lefoglalt mennyiség(85) folyamatosan csökkent, eltekintve egy stagnáló időszaktól 2000-ben. 2003-ban viszont, kilenc év óta először, az LSD-lefoglalások száma és a lefoglalt mennyiségek egyaránt nőttek. Rendkívül nagy mennyiségeket foglaltak le Spanyolországban, Franciaországban és Lengyelországban. Ez jelezheti az LSD-kereskedelem (és feltehetőleg a használat) feléledését az EU-ban. Az Európai Unióban 2003-ban egy egységnyi LSD átlagos felhasználói vételára az Egyesült Királyságbeli 4 euró és az Olaszországi 25 euró ártartományban mozgott(86).
LSD produseres og smugles i langt mindre omfang enn amfetaminlignende stoffer (ATS). Fram til 2000 skjedde de fleste LSD-beslagene i EU i Storbritannia, men etter dette har Tyskland (82) hatt det høyeste beslagantallet (83). For EU sett under ett har både antallet LSD-beslag (84) og beslaglagte kvanta av LSD (85) gått jevnt nedover i perioden 1998-2002, med unntak for en liten utflating i 2000. Imidlertid viser tallene for 2003 en økning for første gang på ni år, både i antallet LSD-beslag og i beslaglagte kvanta av LSD. Uvanlig store mengder ble beslaglagt i Spania, Frankrike og Polen. Dette kan tyde på en renessanse for handelen med LSD (og muligens bruk) i EU. I 2003 varierte gjennomsnittsprisen for en brukerdose LSD fra 4 euro i Storbritannia til 25 euro i Italia (86).
LSD jest wytwarzane i sprzedawane na o wiele mniejszą skalę niż ATS. Do roku 2000 większość konfiskat LSD miała miejsce w Wielkiej Brytanii, jednak od tamtego czasu to w Niemczech (82) odnotowuje się największą liczbę konfiskat (83). W latach od 1998 - 2002 na szczeblu UE zarówno liczba konfiskat LSD (84), jak również konfiskowane ilości (85) równomiernie spadały, z wyjątkiem stabilizacji w 2000 roku. Jednak w 2003 roku pierwszy raz w ciągu dziewięciu lat doszło do zwiększenia liczby konfiskat i ilości przechwyconego LSD. Szczególnie duże ilości skonfiskowano w Hiszpanii, Francji i Polsce. Może to wskazywać na powrót do handlu (i prawdopodobnie zażywania) LSD w UE. W 2003 roku średnia cena działki LSD na rynku detalicznym wahała się od 4 euro w Wielkiej Brytanii do 25 euro we Włoszech (86).
LSD este fabricat şi comercializat în măsură mult mai mică decât ATS. Până în 2000, majoritatea capturilor de LSD din Uniunea Europeană au fost făcute în Regatul Unit, dar de atunci Germania (82) a realizat cel mai mare număr de capturi (83). Pe parcursul perioadei 1998–2002, la nivelul Uniunii Europene, atât numărul capturilor de LSD (84) cât şi cantităţile (85) confiscate au scăzut constant – cu excepţia unui platou înregistrat în 2000. Totuşi, în 2003, pentru prima dată în ultimii nouă ani, atât numărul capturilor de LSD cât şi cantităţile interceptate au crescut. Au fost confiscate cantităţi excepţional de mari în Spania, Franţa şi Polonia. Este posibil ca această situaţie să indice un reviriment al traficului cu LSD (şi probabil a consumului) în Uniunea Europeană. În 2003, costul mediu la consumator al unei unităţi de LSD a variat între 4 EUR în Regatul Unit şi 25 EUR în Italia (86).
Výroba LSD a obchodovanie s ním majú oveľa menší rozsah než ATS. Do roku 2000 bolo v EÚ najčastejšie zachytené LSD v Spojenom kráľovstve, ale odvtedy vykazuje Nemecko (82) najvyšší počet zachytení (83). V rokoch 1998 – 2002, s výnimkou ustálenia v roku 2000, tak počty zachytení LSD (84), ako aj zachytené množstvá (85) na úrovni EÚ rovnomerne klesali. V roku 2003 však po prvý raz za deväť rokov oboje, počty zachytení LSD aj zachytené množstvá vzrástli. Výnimočne vysoké množstvá boli zachytené v Španielsku, vo Francúzsku a v Poľsku. Môže to byť znakom oživenia obchodu s LSD (a možno i jeho užívania) v EÚ. Užívateľské náklady na jednotku LSD sa v roku 2003 pohybovali od 4 eur v Spojenom kráľovstve do 25 eur v Taliansku (86).
LSD se proizvaja in prodaja v manjšem obsegu kot SAT. Do leta 2000 je bilo v okviru EU največ zasegov LSD v Združenem kraljestvu, vendar pa je od takrat Nemčija (82) zabeležila najvišje število zasegov (83). V obdobju med letoma 1998 in 2002 so na ravni EU neprestano upadali tako število zasegov LSD (84) kot zasežene količine (85) – z izjemo leta 2000, ko je raven ostala enaka. Vendar pa so se leta 2003 prvič v devetih letih število zasegov LSD in zasežene količine povečali. Izredno velike količine so bile zasežene v Španiji, Franciji in na Poljskem. To bi lahko opozorilo na ponovni razcvet trgovanja z LSD (in verjetno uživanje) v EU. Leta 2002 se je povprečna cena enote LSD za uporabnika gibala od 4 eurov v Združenem kraljestvu do 25 eurov v Italiji (86).
Framställningen av och handeln med LSD är betydligt mindre än för stimulantia av amfetamintyp. Fram till 2000 skedde de flesta EU-beslagen av LSD i Storbritannien, men därefter är det Tyskland(82) som har stått för de flesta beslagen(83). Under perioden 1998–2002 sjönk både antalet beslag(84) och beslagtagna kvantiteter(85) stadigt inom EU totalt – med undantag för en topp 2000. Under 2003 ökade dock både antalet beslag och beslagtagna kvantiteter för första gången på nio år. Exceptionellt stora kvantiteter beslagtogs i Spanien, Frankrike och Polen. Detta kan tyda på att handeln (och eventuellt konsumtionen) av LSD inom EU har ökat. År 2003 var genomsnittspriset för en enhet LSD mellan 4 euro i Storbritannien och 25 euro i Italien(86).
  HepatÄ«ta profilakse  
Tās personas, kuras injicē narkotikas, ir pakļautas ļoti augstam riskam inficēties ar HBV un HCV, un 50–80 % no narkotiku lietotājiem inficējas piecu gadu laikā no injicēšanas uzsākšanas, un tā rezultātā tiek iegūtas hroniskas infekcijas, kas bojā un galarezultātā sagrauj aknas (EMCDDA, 2004b).
Those who inject drugs are at very high risk of acquiring HBV and HCV infection, and 50–80 % of drug users become infected within five years of starting to inject, which can result in chronic infections that can damage and ultimately destroy the liver (EMCDDA, 2004b). While no vaccine is currently available against hepatitis C, hepatitis B can be effectively prevented by vaccination (142).
Les UDVI sont extrêmement vulnérables à une infection par le virus de l'hépatite B ou C et entre 50 et 80 % des toxicomanes sont infectés durant les cinq années qui suivent le début de la prise de drogue par injection et peuvent être atteint d'infections chroniques susceptibles d'endommager et de détruire leur foie (OEDT, 2004b). Si aucun vaccin n'est actuellement disponible contre l'hépatite C, on peut efficacement se prémunir contre l'hépatite B par la vaccination (142).
Bei injizierenden Drogenkonsumenten ist das Risiko einer HBV- oder HCV-Infektion sehr hoch: 50 % bis 80 % der Drogenkonsumenten infizieren sich innerhalb von fünf Jahren nach dem Einstieg in den injizierenden Drogenkonsum. Die Folge können chronische Infektionen sein, die die Leber schädigen und letztlich zerstören (EBDD, 2004b). Während es gegen Hepatitis C derzeit noch keinen Impfstoff gibt, kann Hepatitis B wirksam durch Impfung verhindert werden (142).
El consumo de droga por vía parenteral conlleva un riesgo muy elevado de infección por VHB o VHC, y entre el 50 % y el 80 % de estos consumidores se infectan en los cinco años posteriores al inicio de esta práctica, pudiendo llegar a producirse infecciones crónicas que pueden dañar y finalmente destrozar el hígado (OEDT, 2004b). Aunque actualmente no existe una vacuna contra la hepatitis C, la hepatitis B puede prevenirse de forma eficaz mediante la vacunación (142).
Coloro che si iniettano la droga sono soggetti ad altissimo rischio di contrarre un’infezione da HBV e da HCV; il 50-80% dei consumatori di droga contrae l’infezione entro cinque anni dalla prima iniezione, fatto questo che può avere come esito l’infezione cronica con conseguente danno fino alla completa distruzione del fegato (OEDT, 2004b). Se è vero che non esistono attualmente vaccini disponibili contro l’epatite C, l’epatite B può essere invece efficacemente prevenuta con la vaccinazione (142).
As pessoas que injectam drogas correm um risco muito elevado de contraírem infecções pelos vírus VHB e VHC, e 50 a 80% dos consumidores de droga são infectados até cinco anos após terem começado a injectar-se, facto que pode causar infecções crónicas susceptíveis de prejudicar e, por fim, destruir o fígado (OEDT, 2004b). Embora actualmente não exista qualquer vacina contra a hepatite C, a hepatite B pode ser eficazmente prevenida através de vacinação (142).
Οι χρήστες ενέσιμων ναρκωτικών διατρέχουν πολύ υψηλό κίνδυνο να μολυνθούν από τους ιούς HBV και HCV, και ποσοστό 50 έως 80 % των τοξικομανών μολύνονται εντός της πρώτης πενταετίας από την έναρξη της ενέσιμης χρήσης ναρκωτικών, γεγονός που μπορεί να οδηγήσει σε χρόνιες μολύνσεις που μπορούν να προκαλέσουν βλάβες και τελικά να καταστρέψουν το ήπαρ (ΕΚΠΝΤ, 2004β). Μολονότι δεν υπάρχει σήμερα εμβόλιο κατά της ηπατίτιδας C, η ηπατίτιδα B μπορεί να προληφθεί αποτελεσματικά με τον εμβολιασμό (142).
Injecterende drugsgebruikers lopen een zeer hoog risico op een HBV- of HCV-infectie: 50-80%van de drugsgebruikers raakt binnen vijf jaar na de eerste drugsinjecties besmet, wat tot chronische infecties kan leiden die de lever kunnen beschadigen en uiteindelijk zelfs vernietigen (EWDD, 2004b). Op dit moment is er nog geen vaccin beschikbaar voor hepatitis C, maar hepatitis B kan wel op effectieve wijze via vaccinatie worden voorkomen (142).
Ti, kdo drogy užívají nitrožilně, se vystavují velmi vysokému riziku nakažení HBV a HCV. 50– 80 % uživatelů drog se nakazí během pěti let od počátku nitrožilní aplikace drog, což může vést ke chronickým infekcím, které mohou poškodit a nakonec zničit játra (EMCDDA, 2004b). Zatímco v současnosti není k dispozici žádná vakcína proti hepatitidě typu C, hepatitidě typu B lze vakcinací úspěšně předejít (142).
Intravenøse stofbrugere har en meget høj risiko for at blive smittet med HBV og HCV, og 50–80 % af stofbrugerne bliver smittet inden for fem år, efter at de er begyndt at bruge sprøjter, hvilket kan medføre kroniske infektioner, som kan skade og i sidste instans ødelægge leveren (EONN, 2004b). Mens der på nuværende tidspunkt ikke findes nogen vaccine mod hepatitis C, kan hepatitis B effektivt forebygges ved vaccination (142).
Narkootikume süstivatel inimestel on suur oht nakatuda B- ja C-hepatiidi viirusesse, 50–80% narkomaanidest nakatub viie aasta jooksul pärast süstimise alustamist, selle tagajärjel võib tekkida krooniline infektsioon, mis võib kahjustada maksa ja lõpuks selle hävitada (EMCDDA, 2004b). C-hepatiidi vastu ei ole küll praegu vaktsiini olemas, kuid B-hepatiiti on võimalik vaktsineerimise abil tõhusalt ära hoida (142).
Huumeiden injektiokäyttäjien riski saada HBV- tai HCV-tartunta on suuri, ja 50–80 prosenttia huumeidenkäyttäjistä saa tartunnan viiden vuoden kuluessa injektiokäytön aloittamisesta. Tartunta voi johtaa kroonisiin infektioihin, jotka voivat vahingoittaa maksaa ja lopulta tuhota sen (EMCDDA, 2004b). C-hepatiittia vastaan ei ole rokotetta, mutta B-hepatiittia voidaan ehkäistä tehokkaasti rokotteella (142).
A kábítószer-injektálás nagy kockázatot jelent a HBV- és HCV-fertőzés veszélye miatt, és a kábítószer-használók 50–80%-a az injekciós használat megkezdésétől számított öt éven belül megfertőződik, ami krónikus fertőzésekhez vezethet, amelyek károsítják, majd végül elpusztítják a májat (EMCDDA, 2004b). Míg a hepatitis C ellen jelenleg nem áll rendelkezésre vakcina, a hepatitis B védőoltás segítségével hatékonyan megelőzhető(142).
De som injiserer narkotika, har en veldig høy risiko for HBV- og HCV-smitte, som kan medføre kroniske infeksjoner som kan skade og til sist ødelegge leveren (EONN, 2004b). 50-80 % av alle narkotikabrukere blir smittet innen fem år etter at de debuterer med sprøyter. Det ikke finnes ingen vaksine mot hepatitt C, men hepatitt B kan effektivt forebygges ved vaksinasjon (142).
Osoby zażywające narkotyki dożylnie znajdują się w grupie bardzo wysokiego ryzyka zakażeniem HBV i HCV. Od 50% do 80% narkomanów zaraża się w ciągu pięciu lat od rozpoczęcia wstrzykiwania, co może doprowadzić do infekcji chronicznej, która może uszkodzić i ostatecznie zniszczyć wątrobę (EMCDDA, 2004b). Szczepionka przeciw wirusowemu zapaleniu wątroby typu C nie jest obecnie dostępna, choć wirusowemu zapaleniu wątroby typu B można skutecznie zapobiegać przez szczepienie (142).
Persoanele care îşi injectează droguri sunt expuse unui risc foarte ridicat de infecţie cu HBV şi HCV, iar 50–80 % dintre consumatorii de droguri se infectează într-un interval de cinci ani din momentul în care au început să se injecteze, ceea ce poate duce la infecţii cronice care pot afecta şi, în cele din urmă, distruge ficatul (OEDT, 2004b). În prezent nu există un vaccin împotriva hepatitei C, dar hepatita B poate fi prevenită eficient prin vaccinare (142).
Injekční užívateľa drog sú vystavení veľmi vysokému riziku infekcií HBV a HCV a 50 – 80 % užívateľov drog sa infikuje do piatich rokov od začatia injekčného užívania, čo môže vyústiť do chronických infekcií, ktoré môžu poškodiť a napokon zničiť pečeň (EMCDDA 2004b). Zatiaľ čo proti hepatitíde C vakcíny niet, hepatitíde B možno účinne predchádzať vakcináciou (142).
Osebe, ki si vbrizgavajo droge, so zelo izpostavljene tveganju za okužbo z virusom hepatitisa B in C, saj se 50–80 % uživalcev drog okuži v petih letih od začetka vbrizgavanja, kar lahko vodi do kroničnih okužb, ki lahko škodijo jetrom in povzročijo njihovo odpoved (EMCDDA, 2004b). Medtem ko trenutno ni nobenega cepiva proti hepatitisu C, lahko hepatitis B učinkovito preprečimo s cepljenjem (142).
Injektionsmissbrukare löper en mycket hög risk för att smittas av HBV och HCV. 50–80 % av missbrukarna blir smittade inom fem år efter att de har börjat injicera, vilket kan leda till kroniska infektioner som kan skada och i slutändan förstöra levern (ECNN, 2004b). Det finns för närvarande inget vaccin mot hepatit C, men hepatit B kan effektivt förhindras genom vaccination(142).
  Jaunākie veikumi profi...  
Personas vērtības un uzvedības modeli ietekmē tas, ko šis cilvēks uztver par normālu savā sociālajā vidē, un jo īpaši tas attiecas uz jauniem cilvēkiem. Ja viņi uztver eksperimentālu kaņepju lietošanu kā "normālu" un sociāli pieņemamu (saistītu ar zemu riska līmeni un vieglu pieejamību), tam var būt būtiska ietekme uz viņu vērtībām un uzvedības modeli attiecībā uz kaņepju lietošanu (Botvin, 2000. g.).
Individuals’ values and behaviours are influenced by what they perceive to be the normality in their social environment, and this especially true of young people. If they perceive experimental cannabis use as ‘normal’ and socially acceptable (associating it with low levels of risk and easy availability), this may be a key influence on their values and behaviour regarding cannabis use (Botvin, 2000). The challenge for prevention is to provide young people with social and cognitive strategies to manage these influences. It is therefore not realistic to assess the effectiveness of prevention policies using data on drug use by young people, particularly not estimates of experimental use, as they reflect societal norms and not genuine problem behaviour.
Les valeurs et les comportements des individus sont influencés par ce qu'ils considèrent être la norme dans leur environnement social et cette constatation s'applique tout particulièrement aux jeunes. Si ces derniers perçoivent la consommation expérimentale de cannabis comme «normale» et socialement acceptable (en l'associant à un risque faible et à un accès facile), cette perception peut avoir une influence capitale sur leurs valeurs et sur leur comportement vis-à-vis de l'usage de cannabis (Botvin, 2000). Le défi que doit relever la prévention consiste à donner aux jeunes des stratégies sociales et cognitives pour gérer ces influences. Il n'est dès lors pas réaliste d'apprécier l'efficacité des politiques de prévention en se fondant sur les données de consommation de drogues par les jeunes, et en particulier sur les estimations de consommation expérimentale, étant donné qu'elles reflètent des normes sociétales et pas un authentique comportement à problème.
Die Werte und Verhaltensweisen des Einzelnen werden davon beeinflusst, was er in seinem sozialen Umfeld als Normalität empfindet. Dies gilt ganz besonders für Jugendliche. Wenn sie den experimentellen Cannabiskonsum als „normal“ und gesellschaftlich anerkannt empfinden (und die Droge als wenig riskant und leicht verfügbar einschätzen), könnte dies ihre Werte und Verhaltensweisen im Zusammenhang mit dem Cannabiskonsum entscheidend beeinflussen (Botvin, 2000). Aufgabe der Prävention ist es, Jugendlichen soziale und kognitive Strategien an die Hand zu geben, um mit diesen Einflüssen umzugehen. Es ist somit nicht realistisch, die Effizienz von Präventionsmaßnahmen anhand von Daten über den Drogenkonsum unter Jugendlichen zu bewerten, insbesondere anhand von Schätzungen über den experimentellen Konsum, da diese gesellschaftliche Normen und kein tatsächliches Problemverhalten widerspiegeln.
Los valores y el comportamiento de los individuos se ven influenciados por lo que ellos perciben como normal en su entorno social, y esto es especialmente cierto en los jóvenes. Si ellos perciben el consumo experimental de cannabis como «normal» y socialmente aceptable (asociándolo a niveles de riesgo bajos y fácil disponibilidad), ésta puede ser una influencia clave en sus valores y su comportamiento en cuanto al consumo de cannabis (Botvin, 2000). El reto de la prevención es proporcionar a los jóvenes estrategias sociales y cognitivas para dirigir estas influencias. Esta es la razón por lo que no es realista valorar la eficacia de las políticas de prevención utilizando datos sobre el consumo de drogas por parte de los jóvenes, particularmente sin cálculos del consumo experimental, ya que reflejan normas sociales y no verdaderos problemas de conducta.
I valori e i comportamenti individuali sono influenzati dalla percezione di cosa sia “normale” nell’ambiente sociale, soprattutto tra i giovani. Se cioè i giovani percepiscono come “normale” e socialmente accettabile l’uso della cannabis in via sperimentale (perché lo associano a bassi livelli di rischio e a una facile reperibilità), questa percezione può influenzare i loro valori e il loro comportamento nei confronti del consumo di cannabis (Botvin, 2000). La sfida della prevenzione sta dunque nell’offrire ai giovani strategie sociali e cognitive adatte a gestire queste influenze. Non è quindi realistico valutare l’efficacia delle politiche di prevenzione sulla base dei dati riferiti al consumo di droga da parte dei giovani, soprattutto se riferiti al consumo a titolo sperimentale, poiché tali informazioni riflettono le norme sociali e non la reale condotta problematica.
Οι ατομικές αξίες και η ατομική συμπεριφορά επηρεάζονται από αυτό που θεωρείται φυσιολογικό σε ένα δεδομένο κοινωνικό περιβάλλον, και αυτό ισχύει κυρίως για τους νέους. Εάν οι νέοι θεωρούν την πειραματική χρήση κάνναβης «φυσιολογική» και κοινωνικά αποδεκτή (συνδέοντάς την με χαμηλά επίπεδα κινδύνου και εύκολη πρόσβαση), αυτό μπορεί να έχει καθοριστική επίδραση στις αξίες και στη συμπεριφορά τους όσον αφορά τη χρήση κάνναβης (Botvin, 2000). Η πρόκληση που καλείται να αντιμετωπίσει η πρόληψη είναι να παράσχει στους νέους κοινωνικές και γνωστικές στρατηγικές για τον χειρισμό των επιρροών αυτών. Επομένως, δεν είναι ρεαλιστικό να αξιολογείται η αποτελεσματικότητα των πολιτικών πρόληψης χρησιμοποιώντας στοιχεία σχετικά με τη χρήση ναρκωτικών από τους νέους, και ιδίως εκτιμήσεις σχετικά με την πειραματική χρήση, καθώς αυτά απηχούν κοινωνικά πρότυπα και όχι μια πραγματικά προβληματική συμπεριφορά.
De waarden en gedragspatronen van mensen worden beïnvloed door datgene wat in hun sociale omgeving als “normaal” wordt beschouwd en dat geldt met name voor jonge mensen. Als zij het experimentele gebruik van cannabis als normaal en sociaal aanvaardbaar beschouwen (waarbij zij dat gebruik associëren met lage risiconiveaus en een hoge mate van beschikbaarheid van cannabis), kan dit van cruciale invloed zijn op hun waarden en hun gedrag met betrekking tot cannabisgebruik (Botvin, 2000). De uitdaging op preventiegebied is dan ook om jonge mensen zodanige sociale en cognitieve strategieën aan te bieden dat zij die invloeden kunnen beheersen. Het is daarom niet realistisch om het effect van het preventiebeleid te meten aan de hand van gegevens over het drugsgebruik onder jonge mensen, met name niet aan de hand van schattingen van experimenteel gebruik aangezien dat eerder een uiting is van de heersende sociale normen dan van daadwerkelijk problematisch drugsgebruik.
Hodnoty a chování jednotlivců jsou ovlivněny tím, co považují ve svém sociálním prostředí za normální. Tento přístup platí zvláště v případě mladých lidí. Pokud považují experimentální užívání konopí za „normální“ a společensky přijatelné (a spojují je s nízkou mírou rizika a snadnou dostupností), může tato skutečnost klíčově ovlivnit jejich hodnoty a chování v otázce užívání konopí (Botvin, 2000). Výzvou v rámci prevence je poskytnout mladým lidem sociální a kognitivní strategie, pomocí nichž by tyto vlivy zvládli. Proto není realistické posuzovat účinnost preventivní politiky pomocí údajů o užívání drog mladými lidmi, zvláště ne odhadů experimentálního užívání, neboť odrážejí společenské normy a nikoli skutečně problémové chování.
Personers værdier og adfærd påvirkes af det, de opfatter som værende det normale i deres sociale miljø, og dette gælder navnlig for unge. Hvis de opfatter eksperimenterende cannabisbrug som 'normalt' og socialt acceptabelt (og forbinder det med en ringe risiko og let tilgængelighed), kan dette i høj grad påvirke deres værdier og adfærd med hensyn til cannabisbrug (Botvin, 2000). Udfordringen i forebyggelsesøjemed består i at give de unge sociale og kognitive strategier til at modstå disse påvirkninger. Det er derfor ikke realistisk at vurdere effektiviteten af forebyggelsespolitikker på grundlag af data om stofbrug blandt unge, navnlig ikke skøn over eksperimenterende brug, da de afspejler samfundsmæssige normer og ikke egentlig problemadfærd.
Inimeste väärtushinnanguid ja käitumist mõjutab see, mida nad peavad normaalseks oma sotsiaalses keskkonnas, see kehtib eriti noorte kohta. Kui nad arvavad, et proovimise mõttes kanepi tarbimine on „normaalne” ja sotsiaalselt vastuvõetav, (pidades kanepit madala ohutasemega ja kergesti kättesaadavaks aineks), siis võib see avaldada tugevat mõju nende väärtushinnangutele ja käitumisele seoses kanepi tarbimisega (Botvin, 2000). Ennetustöö ülesanne on luua noortele sotsiaalsed ja kognitiivsed strateegiad nimetatud mõju kontrollimiseks. Seepärast ei ole realistlik hinnata ennetuspoliitika tõhusust noorte inimeste uimastitarbimise andmete põhjal ja kindlasti mitte proovimise mõttes tarbimise määrade põhjal, sest need peegeldavad sotsiaalses keskkonnas kehtivaid norme, aga mitte tõeliselt probleemseid käitumismalle.
Yksilöiden arvoihin ja käyttäytymiseen vaikuttaa se, mitä he pitävät tavallisena toimintana sosiaalisessa ympäristössään, ja tämä on erityisen totta nuorten kohdalla. Jos nuoret pitävät kannabiksen kokeilua "normaalina" ja sosiaalisesti hyväksyttävänä (ja yhdistävät sen matalaan riskiin ja helppoon saatavuuteen), tämä saattaa vaikuttaa ratkaisevasti heidän kannabiksen käyttöä koskeviin arvoihin ja käyttäytymiseen (Botvin, 2000). Ehkäisevän työn haasteena on tarjota nuorille sosiaalisia ja kognitiivisia strategioita tällaisen vaikutuksen hallintaan. Ehkäisypolitiikkojen tehokkuutta ei siis voida realistisesti arvioida nuorten huumeidenkäyttöä koskevan tiedon pohjalta eikä etenkään kokeiluja koskevien arvioiden pohjalta, koska ne heijastavat yhteiskunnallisia normeja eivätkä todellista ongelmakäyttäytymistä.
Az egyének értékrendjét és viselkedését befolyásolja, hogy saját szociális közegükben mit fognak fel normálisként, és ez a fiatalokra különösképpen igaz. Ha a kannabisz kipróbálását „normális”, társadalmilag elfogadható tevékenységnek látják (alacsony kockázatot és könnyű hozzáférhetőséget társítanak hozzá), ez döntően befolyásolhatja értékítéletüket és viselkedésüket a kannabiszt illetően (Botvin, 2000). A megelőzésben tehát a kihívás az, hogy a fiatalokat olyan szociális és kognitív stratégiákkal lássuk el, amelyek segítségével e hatásokat kezelni tudják. Ezért a prevenciós politikák hatékonyságát nem lehet a fiatalok kábítószer-használatára vonatkozó adatok, különösen a kipróbálás becslése alapján reálisan értékelni, mivel ezek társadalmi normákat tükröznek, nem pedig valódi viselkedési problémát.
Enkeltmenneskets verdier og atferd påvirkes av hva de anser for å være normalt i sitt sosiale miljø, og dette gjelder særlig for unge mennesker. Hvis de betrakter eksperimentering med cannabisbruk som “normalt” og sosialt akseptabelt (forbundet med liten risiko og høy tilgjengelighet), kan dette ha stor innvirkning på deres verdier og atferd når det gjelder cannabisbruk (Botvin, 2000). For det forebyggende arbeidet ligger utfordringen i å gi unge mennesker sosiale og kognitive strategier til å håndtere denne påvirkningen. Det er derfor ikke realistisk å vurdere effektiviteten av det forebyggende arbeidet ut fra data om rusmiddelbruk blant unge, særlig ikke anslag over eksperimentell bruk, ettersom slike data gjenspeiler samfunnsmessige normer og ikke reell problematferd.
Wartości wyznawane przez indywidualne osoby i ich zachowania znajdują się pod wpływem tego, co osoby te uznają za normę w swoich środowiskach społecznych. Jest to szczególnie prawdziwe w odniesieniu do ludzi młodych. Jeśli uznają oni eksperymentalne spożycie pochodnych konopi indyjskich jako „normalne” i społecznie akceptowane (wiążąc je z niskim poziomem ryzyka i łatwą dostępnością), może mieć to kluczowy wpływ na ich wartości i zachowanie względem zażywania pochodnych konopi (Botvin, 2000). Wyzwaniem, jakie stoi przed działaniem zapobiegania, jest przedstawienie młodym ludziom strategii społecznych i poznawczych, by nauczyć się opanowywać te wpływy. Przeprowadzanie oceny efektywności polityki zapobiegawczej przy wykorzystaniu danych o zażywaniu narkotyków przez ludzi młodych, a zwłaszcza danych szacunkowych co do zażywania eksperymentalnego, nie jest zatem realistyczne, ponieważ oceny takie prezentują normy społeczne, a nie prawdziwe zachowanie problemowe.
Valorile şi comportamentele indivizilor sunt influenţate de ceea ce ei percep ca normalitate în mediul lor social, acest lucru fiind valabil în special pentru tineri. Dacă aceştia percep ca „normal” şi acceptabil din punct de vedere social consumul de canabis cu scopul de a experimenta (şi îl asociază cu un nivel redus de risc şi cu o disponibilitatea mare), este posibil ca acest lucru să aibă o influenţă crucială asupra valorilor şi a comportamentului lor privind consumul de canabis (Botvin, 2000). Sarcina dificilă din domeniul prevenirii este aceea de a le pune la dispoziţie tinerilor strategii sociale şi cognitive de gestionare a acestor influenţe. Astfel, evaluarea eficienţei politicilor de prevenire pe baza datelor privind consumul de droguri în rândul tinerilor nu este realistă, în special în ceea ce priveşte consumul cu scopul de a experimenta, întrucât reflectă norme societale şi nu comportamente problematice reale.
Hodnoty a správanie jednotlivcov ovplyvňuje to, čo vnímajú ako obvyklé vo svojom sociálnom prostredí a platí to najmä o mladých ľuďoch. Ak vnímajú experimentálne užívanie kanabisu ako „normálne“ a spoločensky prijateľné (spojené s nízkou úrovňou rizika a ľahkou dostupnosťou), môže to mať rozhodujúci vplyv na ich hodnoty a správanie sa vzhľadom na užívanie kanabisu (Botvin 2000). Výzvou pre prevenciu je ponúknuť mladým ľuďom sociálne a kognitívne stratégie na vyrovnanie sa s týmito vplyvmi. Nie je preto realistické posudzovať účinnosť preventívnej politiky na základe údajov o užívaní drog mladými ľuďmi, najmä nie na základe odhadov experimentálneho užívania, ktoré kopírujú spoločenské normy a nie skutočné problémové správanie.
Vrednote in vedenje posameznikov so pod vplivom tega, kar le-ti zaznavajo kot normalno v njihovem socialnem okolju, to pa zlasti velja za mlade. Če poskusno uživanje konoplje zaznavajo kot "normalno" in socialno sprejemljivo (povezano z nizkimi stopnjami tveganja in lažjo dostopnostjo), je lahko to glavni vpliv na njihove vrednote in vedenje v zvezi z uživanjem konoplje (Botvin, 2000). Izziv za preprečevanje je mladim zagotoviti socialne in kognitivne strategije za nadzor nad temi vplivi. Zato ni realno, da se ocenjuje učinkovitost politik preprečevanja z uporabo podatkov o uživanju drog med mladimi, zlasti ne z uporabo ocen o poskusnem uživanju, saj odražajo družbene norme in ne dejanskega problematičnega vedenja.
Individens värderingar och beteende påverkas av vad han eller hon uppfattar som normalt i sin sociala miljö. Detta gäller inte minst unga människor. Om de uppfattar det som ”normalt” och socialt accepterat att testa cannabis (genom att drogen inte anses medföra några större risker och är lätt att få tag på) kan detta på ett väsentligt sätt påverka deras värderingar och beteende när det gäller cannabisanvändning (Botvin, 2000). Utmaningen för det preventiva arbetet är att ge unga människor sociala och kognitiva strategier så att de kan hantera denna påverkan. Det är därför inte realistiskt att bedöma preventionsstrategiers effektivitet utifrån uppgifter om narkotikaanvändningen bland unga människor, särskilt inte uppskattningar av experimentell användning, eftersom de speglar samhällsnormer och inte ett verkligt problembeteende.
  Jaunumi kvalitātes nod...  
Vairākas valstis (Vācija, Austrija un Portugāle) ir izdevušas rokasgrāmatas, kas paredzētas medicīnas darbiniekiem, par ārstēšanu no narkotiku atkarības. Apvienotās Karalistes valdības narkotiku apkarošanas stratēģijā ieguldītās pūles ir parādījušas, ka, ieguldot budžetā, organizācijā, uzraudzībā un personālā, var samazināt gaidīšanas rindas, un lielāks skaits problemātisko narkotiku lietotāju var piekļūt ārstēšanai un saņemt to ilgāk.
Several countries (Germany, Austria and Portugal) have issued manuals for medical staff involved in drug-related treatment. Efforts in the framework of the united Kingdom government’s drug strategy have shown that, by investing in budget, organisation, monitoring and staff, waiting lists can be reduced and more problem drug users can gain access to and remain in treatment. In England, 41 % more problem drug users were in contact with drug treatment services in 2003–04 than in 1998–99, and waiting times have been cut by two-thirds since 2001. In 2003–04, 72 % of clients had either successfully completed structured treatment or were retained in treatment, compared with 57 % in 2000–03 (NTA, 2004).
Plusieurs pays (Allemagne, Autriche et Portugal) ont publié des manuels destinés au personnel médical qui participe au traitement de l'usage de drogue. Les efforts déployés dans le cadre de la stratégie antidrogue du gouvernement britannique ont montré qu'en investissant dans le budget, l'organisation, le suivi et le personnel, les listes d'attente peuvent être raccourcies et que davantage d'usagers de drogue à problème peuvent avoir accès au traitement et les suivre. En Angleterre, 41 % d'usagers de drogue à problème supplémentaires ont eu des contacts avec des services de traitement de la toxicomanie en 2003-2004 par rapport à 1998-1999 et les temps d'attente ont été réduits de deux tiers depuis 2001. En 2003-2004, 72 % des patients avaient terminé avec succès un programme structuré ou étaient restés en traitement, contre 57 % au cours de la période 2002-2003 (NTA, 2004).
In mehreren Ländern (Deutschland, Österreich und Portugal) wurden Handbücher für das an der Drogenbehandlung beteiligte medizinische Personal herausgegeben. Die im Rahmen der Drogenstrategie der Regierung des Vereinigten Königreichs unternommenen Bemühungen haben gezeigt, dass durch Investitionen in Mittelausstattung, Organisation, Überwachung und Personal die Wartelisten verkürzt werden und mehr problematische Drogenkonsumenten Zugang zu Behandlung erhalten und in Behandlung bleiben können. In England lag der Anteil der problematischen Drogenkonsumenten, die Kontakt zu Drogenbehandlungsdiensten hatten, im Zeitraum 2003/2004 um 41 % über dem entsprechenden Wert in den Jahren 1998/1999, und die Wartezeiten wurden seit 2001 um zwei Drittel verkürzt. In den Jahren 2003/2004 hatten 72 % der Patienten entweder erfolgreich eine strukturierte Behandlung abgeschlossen oder befanden sich weiterhin in Behandlung, während ihr Anteil im Zeitraum 2002/2003 bei 57 % lag (NTA, 2004).
Varios países (Alemania, Austria y Portugal) han publicado manuales para el personal médico que participa en el tratamiento de las drogodependencias. Los esfuerzos realizados en el marco de la estrategia antidroga del Gobierno británico demuestran que, si se invierte en presupuesto, organización, seguimiento y personal, pueden reducirse las listas de espera y aumentar el número de drogodependientes que obtienen y siguen un tratamiento. En Inglaterra, en el período 2003-2004, estuvieron en contacto con los servicios de tratamiento antidroga un 41 % más de drogodependientes que en 1998–1999, y los tiempos de espera se han reducido en dos tercios desde 2001. En 2003–2004, el 72 % de los pacientes había completado con éxito un tratamiento estructurado o permanecía en tratamiento, frente al 57 % de 2002–2003 (NTA, 2004).
In Germania, Austria e Portogallo sono stati divulgati manuali per il personale medico che eroga servizi di trattamento per tossicodipendenti. Gli sforzi profusi dal governo britannico, nel quadro della strategia contro le droghe, hanno mostrato che investimenti in termini di bilancio, organizzazione, monitoraggio e personale consentono di ridurre le liste di attesa, permettendo a un maggior numero di consumatori problematici di droga di accedere al servizio e di restare in terapia. In Inghilterra, nel biennio 2003-2004, i consumatori problematici di droga in contatto con i servizi terapeutici per i tossicodipendenti sono saliti del 41% rispetto al biennio 1998-1999 mentre, rispetto al 2001, i tempi di attesa si sono ridotti dei due terzi. Inoltre, sempre nel biennio 2003-2004, il 72% dei pazienti aveva terminato con esito positivo un trattamento strutturato completo o era rimasto in terapia rispetto al 57% del periodo 2002-2003 (NTA, 2004).
Diversos países (Alemanha, Áustria e Portugal) publicaram manuais destinados ao pessoal médico envolvido nos tratamentos relacionados com a toxicodependência. Os esforços realizados no âmbito da estratégia governamental de luta contra a droga do Reino Unido mostraram que, investindo no orçamento, na organização, na monitorização e no pessoal, as listas de espera podem ser reduzidas e um maior número de consumidores problemáticos de droga pode aceder ao tratamento e nele permanecer. Em Inglaterra, houve mais 41% de consumidores problemáticos de droga em contacto com os serviços de tratamento da toxicodependência em 2003–2004 do que em 1998–1999, e o tempo de espera sofreu uma redução de dois terços desde 2001. Em 2003–2004, 72% dos utentes tinham concluído com êxito um tratamento estruturado ou mantiveram-se em tratamento, comparativamente a 57% em 2000‑2003 (NTA, 2004).
Αρκετές χώρες (Γερμανία, Αυστρία και Πορτογαλία) εξέδωσαν εγχειρίδια για το ιατρικό προσωπικό που παρέχει θεραπευτικές υπηρεσίες σχετικές με τα ναρκωτικά. Οι προσπάθειες στο πλαίσιο της στρατηγικής για τα ναρκωτικά της κυβέρνησης του Ηνωμένου Βασιλείου έδειξαν ότι, χάρη στις επενδύσεις σε διαθέσιμα κονδύλια, σε οργάνωση, σε παρακολούθηση και σε προσωπικό, οι λίστες αναμονής έγιναν μικρότερες και ο αριθμός των προβληματικών χρηστών ναρκωτικών που απόκτησε πρόσβαση σε θεραπεία και παρέμεινε υπό θεραπεία αυξήθηκε. Στην Αγγλία, ο αριθμός των προβληματικών χρηστών ναρκωτικών που ήρθαν σε επαφή με θεραπευτικές υπηρεσίες αυξήθηκε κατά 41 % το 2003–04 σε σχέση με το 1998–99, και ο χρόνος αναμονής μειώθηκε κατά τα δύο τρίτα από το 2001. Το 2003–04, 72 % των ατόμων που ζήτησαν θεραπεία είτε είχε ολοκληρώσει επιτυχώς μια διαρθρωμένη θεραπεία είτε παρέμενε υπό θεραπεία, σε σύγκριση με 57 % το 2002–03 (NTA, 2004).
Verschillende landen (Duitsland, Oostenrijk en Portugal) hebben handboeken uitgegeven voor medisch personeel dat bij drugsgerelateerde behandelingen is betrokken. Uit maatregelen in het kader van de drugsstrategie van de regering van het Verenigd Koninkrijk is gebleken dat de wachtlijsten verkleind kunnen worden en meer problematische drugsgebruikers in behandeling kunnen gaan en ook blijven, indien meer geld beschikbaar wordt gesteld voor organisatie, monitoring en personeel. Vergeleken bij 1998-1999 is het aantal problematische drugsgebruikers dat in het Verenigd Koninkrijk een beroep deed op faciliteiten voor drugsbehandelingen, in 2003-2004 met 41% gestegen. Daarnaast zijn de wachttijden voor een behandeling sinds 2001 met twee derde afgenomen. In 2003-2004 heeft 72% van de cliënten ofwel een gestructureerde behandeling succesvol afgerond ofwel de behandeling voortgezet; in 2002-2003 was dit slechts 57% (NTA, 2004).
Několik zemí (Německo, Rakousko a Portugalsko) vydalo příručky pro zdravotnický personál zapojený do léčení drogové závislosti. Úsilí v rámci protidrogové strategie vlády Spojeného království ukázalo, že investováním do rozpočtu, organizace, monitorování a personálu mohou být seznamy čekatelů zkráceny a více problémových uživatelů drog může získat přístup k léčení a zůstat v něm. V Anglii bylo v letech 2003 a 2004 v kontaktu se službami drogové léčby o 41 % problémových uživatelů více než v letech 1998 a 1999 a doba čekání na léčení byla od roku 2001 zkrácena o dvě třetiny. V období 2003–2004 72 % klientů buď úspěšně dokončilo strukturovanou léčbu, nebo bylo v léčení ponecháno ve srovnání s 57 % v období 2002–2003 (NTA, 2004).
En række lande (Tyskland, Østrig og Portugal) har udarbejdet manualer til lægepersonale, der er involveret i narkotikarelateret behandling. Bestræbelser som led i den britiske regerings narkotikastrategi har vist, at ventelister kan nedbringes og flere problematiske stofbrugere kan få adgang til og mulighed for at forblive i behandling ved at gøre en ekstra indsats på budget-, organisations-, overvågnings- og personaleområdet. I England var 41 % flere problematiske stofbrugere i kontakt med narkotikabehandlingstjenester i 2003–2004 end i 1998–1999, og ventetiderne er blevet nedbragt med to tredjedele siden 2001. I 2003–2004 havde 72 % af klienterne enten med godt resultat afsluttet en struktureret behandling eller var fortsat i behandling i forhold til 57 % i 2000–03 (NTA, 2004).
Mitmed riigid (Saksamaa, Austria ja Portugal) on andnud välja uimastiravis osalevatele meditsiinitöötajatele mõeldud käsiraamatuid. Ühendkuningriigi valitsuse uimastistrateegia raames tehtud pingutused on näidanud, et eelarvesse, korraldustöösse, seiresse ja personali investeerides on võimalik ootejärjekordi kärpida ning rohkem probleemseid uimastitarbijaid pääseb ja jääb ravile. Inglismaal oli aastatel 2003–2004 41% rohkem probleemseid uimastitarbijaid uimastiravi teenustega seotud kui aastatel 1998–1999 ning ooteajad olid 2001. aastaga võrreldes kahe kolmandiku võrra lühenenud. Aastatel 2003–2004 oli 72% kliente kas edukalt lõpetanud struktureeritud ravi või jätkas seda, aastatel 2000–2003 oli see protsent 57 (NTA, 2004).
Useat maat (Saksa, Itävalta ja Portugali) ovat laatineet oppaita huumehoidon alalla työskentelevälle henkilöstölle. Yhdistyneen kuningaskunnan hallituksen huumestrategian puitteissa tehdyssä työssä on tullut esiin, että jonotuslistoja voidaan lyhentää ja entistä useampi huumeiden ongelmakäyttäjä voi saada hoitoa ja pysyä hoidossa, jos budjettiin, organisointiin, seurantaan ja henkilöstöön investoidaan riittävästi. Englannissa huumehoitopalveluihin oli vuosina 2003–2004 yhteydessä 41 prosenttia enemmän huumeiden ongelmakäyttäjiä kuin vuosina 1998–1999, ja jonotusaika on lyhentynyt kaksi kolmasosaa siitä, mikä se oli vuonna 2001. Vuosina 2003–2004 asiakkaista 72 prosenttia oli joko saattanut menestyksekkäästi päätökseen jäsennetyn hoidon tai jatkoi vielä hoitoa, kun vuosina 2002–2003 heidän osuutensa oli vain 57 prosenttia (NTA, 2004).
Több országban (Németország, Ausztria és Portugália) kézikönyveket adtak ki a kábítószer-kezelésben részt vevő orvosi személyzet részére. Az Egyesült Királyság kormányzati drogstratégiájának keretében tett erőfeszítések azt igazolják, hogy a költségvetésre, szervezésre, monitorozásra és munkatársakra fordított befektetések segítségével a várólisták lerövidíthetők, így több problematikus kábítószer-használó juthat be és maradhat benn a kezelésben. Angliában 2003–04-ben 41%-kal több problematikus kábítószer-használó állt kapcsolatban a kábítószeres gyógykezelést biztosító szolgálatokkal, mint 1998–99-ben, és a várakozási idő 2001 óta kétharmadával csökkent. 2003–04-ben a páciensek 72%-a vagy sikeresen befejezte a szervezett kezelést, vagy kezelésben maradt, szemben a 2002–03-as 57%-kal (NTA, 2004).
Flere land (Tyskland, Østerrike og Portugal) har utarbeidet håndbøker for behandlingstiltakenes medisinske personell. Arbeid som er gjort innenfor rammen av den britiske regjeringens narkotikastrategi har vist at ved å investere i budsjett, organisasjon, overvåking og ansatte, reduseres ventelistene, og flere problematiske narkotikabrukere får tilgang til og blir værende i behandling. I England var 41 % flere problematiske narkotikabrukere i kontakt med behandlingstjenestene i 2003-04 enn i 1998-99, og ventetiden er gått ned med to tredeler siden 2001. I 2003-04 hadde 72 % av klientene enten avsluttet strukturert behandling og var rusfrie, eller var i behandling, mot 57 % i 2002-03 (NTA, 2004).
Kilka państw (Niemcy, Austria i Portugalia) wydało instrukcje dla personelu medycznego zaangażowanego w leczenie odwykowe. Wysiłki prowadzone w ramach rządowej strategii antynarkotykowej w Wielkiej Brytanii pokazują, że inwestując w budżet, organizację, monitorowanie i personel, można ograniczyć listy oczekujących na leczenie, dzięki czemu więcej osób problemowo zażywających narkotyki może uzyskać dostęp do leczenia i mu się poddać. W Anglii w latach 2003-2004 o 41% więcej osób problemowo zażywających narkotyki miało kontakt z usługami leczenia odwykowego niż w latach 1998-1999, a od 2001 roku czas oczekiwania skrócono o dwie trzecie. W latach 2003-2004, 72% pacjentów zakończyło leczenie zorganizowane z wynikiem pozytywnym lub kontynuowało leczenie, dla porównania w latach 2002-2003 odsetek ten wynosił 57% (NTA, 2004).
Mai multe ţări (Germania, Austria şi Portugalia) au elaborat manuale pentru personalul medical implicat în tratamentul legat de droguri. Eforturile depuse în cadrul strategiei guvernamentale a Regatului Unit privind drogurile au demonstrat că, investind în buget, organizare, monitorizare şi personal, listele de aşteptare pot fi reduse şi tot mai mulţi consumatori de droguri pot avea acces la tratament şi îl pot urma. În Anglia, în 2003–2004, cu 41 % mai mulţi consumatori problematici de droguri au fost în contact cu serviciile de tratament pentru dependenţă de droguri decât în 1998–1999, iar timpii de aşteptare s-au redus cu două treimi din 2001. În 2003–2004, 72 % din clienţi fie au încheiat cu succes tratamentul structurat, fie s-au menţinut sub tratament, faţă de numai 57 % în 2002–2003 (NTA, 2004).
Niekoľko krajín (Nemecko, Rakúsko a Portugalsko) vydalo príručky pre zdravotníckych pracovníkov pôsobiacich v liečbe súvisiacej s drogami. Snahy v rámci protidrogovej stratégie vlády Spojeného kráľovstva ukázali, že investovaním do rozpočtu, organizácie, sledovania a pracovníkov možno skrátiť zoznamy čakateľov a viac problémových užívateľov drog môže získať prístup k liečbe a ostať v nej. V Anglicku bolo v rokoch 2003 – 04 o 41 % viac problémových užívateľov drog v styku so službami protidrogovej liečby, než v rokoch 1998 – 1999 a čakacie lehoty sa od roku 2001 skrátili o dve tretiny. V rokoch 2003 – 2004 úspešne dokončilo štruktúrovanú liečbu alebo bolo znovu prijatých na liečenie 72 % klientov oproti 57 % v rokoch 2002 – 2003 (NTA 2004).
Več držav (Nemčija, Avstrija in Portugalska) je izdalo priročnike za zdravniško osebje, ki je vključeno v zdravljenje, povezano z drogami. Prizadevanja v okviru strategije boja proti drogam vlade Združenega kraljestva so pokazala, da se lahko z vlaganjem v proračun, organizacijo, spremljanje in osebje čakalne liste skrajšajo in več problematičnim uživalcem drog se lahko omogoči dostop do zdravljenja, v katerem lahko tudi ostanejo. V Angliji je bilo v letih 2003–2004 41 % več problematičnih uživalcev drog v stiku s službami za zdravljenje odvisnosti od drog kot v letih 1998–1999, od leta 2001 pa so se čakalne liste skrajšale za dve tretjini. V letih 2003–2004 je 72 % oseb bodisi uspešno končalo strukturirano zdravljenje ali jih je bilo zadržanih na zdravljenju v primerjavi s 57 % v letih 2000–2003 (NTA, 2004).
Flera länder (Tyskland, Österrike och Portugal) har utformat handböcker för vårdpersonal som arbetar med narkotikarelaterad behandling. Insatser som gjorts inom ramen för Storbritanniens regerings narkotikastrategi visar att man genom att investera i budget, organisation, övervakning och personal kan minska väntelistorna så att fler problemmissbrukare kan få tillgång till och fortsätta genomgå behandling. I England var 41 % fler problemmissbrukare i kontakt med missbruksvården år 2003–2004 än år 1998–1999 och väntetiderna har minskat med två tredjedelar sedan 2001. År 2003–2004 hade 72 % av klienterna antingen framgångsrikt genomgått strukturerad behandling eller genomgick fortfarande behandling, jämfört med 57 % år 2002–2003 (NTA, 2004).
  Jaunākie veikumi profi...  
Personas vērtības un uzvedības modeli ietekmē tas, ko šis cilvēks uztver par normālu savā sociālajā vidē, un jo īpaši tas attiecas uz jauniem cilvēkiem. Ja viņi uztver eksperimentālu kaņepju lietošanu kā "normālu" un sociāli pieņemamu (saistītu ar zemu riska līmeni un vieglu pieejamību), tam var būt būtiska ietekme uz viņu vērtībām un uzvedības modeli attiecībā uz kaņepju lietošanu (Botvin, 2000. g.).
Individuals’ values and behaviours are influenced by what they perceive to be the normality in their social environment, and this especially true of young people. If they perceive experimental cannabis use as ‘normal’ and socially acceptable (associating it with low levels of risk and easy availability), this may be a key influence on their values and behaviour regarding cannabis use (Botvin, 2000). The challenge for prevention is to provide young people with social and cognitive strategies to manage these influences. It is therefore not realistic to assess the effectiveness of prevention policies using data on drug use by young people, particularly not estimates of experimental use, as they reflect societal norms and not genuine problem behaviour.
Les valeurs et les comportements des individus sont influencés par ce qu'ils considèrent être la norme dans leur environnement social et cette constatation s'applique tout particulièrement aux jeunes. Si ces derniers perçoivent la consommation expérimentale de cannabis comme «normale» et socialement acceptable (en l'associant à un risque faible et à un accès facile), cette perception peut avoir une influence capitale sur leurs valeurs et sur leur comportement vis-à-vis de l'usage de cannabis (Botvin, 2000). Le défi que doit relever la prévention consiste à donner aux jeunes des stratégies sociales et cognitives pour gérer ces influences. Il n'est dès lors pas réaliste d'apprécier l'efficacité des politiques de prévention en se fondant sur les données de consommation de drogues par les jeunes, et en particulier sur les estimations de consommation expérimentale, étant donné qu'elles reflètent des normes sociétales et pas un authentique comportement à problème.
Die Werte und Verhaltensweisen des Einzelnen werden davon beeinflusst, was er in seinem sozialen Umfeld als Normalität empfindet. Dies gilt ganz besonders für Jugendliche. Wenn sie den experimentellen Cannabiskonsum als „normal“ und gesellschaftlich anerkannt empfinden (und die Droge als wenig riskant und leicht verfügbar einschätzen), könnte dies ihre Werte und Verhaltensweisen im Zusammenhang mit dem Cannabiskonsum entscheidend beeinflussen (Botvin, 2000). Aufgabe der Prävention ist es, Jugendlichen soziale und kognitive Strategien an die Hand zu geben, um mit diesen Einflüssen umzugehen. Es ist somit nicht realistisch, die Effizienz von Präventionsmaßnahmen anhand von Daten über den Drogenkonsum unter Jugendlichen zu bewerten, insbesondere anhand von Schätzungen über den experimentellen Konsum, da diese gesellschaftliche Normen und kein tatsächliches Problemverhalten widerspiegeln.
Los valores y el comportamiento de los individuos se ven influenciados por lo que ellos perciben como normal en su entorno social, y esto es especialmente cierto en los jóvenes. Si ellos perciben el consumo experimental de cannabis como «normal» y socialmente aceptable (asociándolo a niveles de riesgo bajos y fácil disponibilidad), ésta puede ser una influencia clave en sus valores y su comportamiento en cuanto al consumo de cannabis (Botvin, 2000). El reto de la prevención es proporcionar a los jóvenes estrategias sociales y cognitivas para dirigir estas influencias. Esta es la razón por lo que no es realista valorar la eficacia de las políticas de prevención utilizando datos sobre el consumo de drogas por parte de los jóvenes, particularmente sin cálculos del consumo experimental, ya que reflejan normas sociales y no verdaderos problemas de conducta.
I valori e i comportamenti individuali sono influenzati dalla percezione di cosa sia “normale” nell’ambiente sociale, soprattutto tra i giovani. Se cioè i giovani percepiscono come “normale” e socialmente accettabile l’uso della cannabis in via sperimentale (perché lo associano a bassi livelli di rischio e a una facile reperibilità), questa percezione può influenzare i loro valori e il loro comportamento nei confronti del consumo di cannabis (Botvin, 2000). La sfida della prevenzione sta dunque nell’offrire ai giovani strategie sociali e cognitive adatte a gestire queste influenze. Non è quindi realistico valutare l’efficacia delle politiche di prevenzione sulla base dei dati riferiti al consumo di droga da parte dei giovani, soprattutto se riferiti al consumo a titolo sperimentale, poiché tali informazioni riflettono le norme sociali e non la reale condotta problematica.
Οι ατομικές αξίες και η ατομική συμπεριφορά επηρεάζονται από αυτό που θεωρείται φυσιολογικό σε ένα δεδομένο κοινωνικό περιβάλλον, και αυτό ισχύει κυρίως για τους νέους. Εάν οι νέοι θεωρούν την πειραματική χρήση κάνναβης «φυσιολογική» και κοινωνικά αποδεκτή (συνδέοντάς την με χαμηλά επίπεδα κινδύνου και εύκολη πρόσβαση), αυτό μπορεί να έχει καθοριστική επίδραση στις αξίες και στη συμπεριφορά τους όσον αφορά τη χρήση κάνναβης (Botvin, 2000). Η πρόκληση που καλείται να αντιμετωπίσει η πρόληψη είναι να παράσχει στους νέους κοινωνικές και γνωστικές στρατηγικές για τον χειρισμό των επιρροών αυτών. Επομένως, δεν είναι ρεαλιστικό να αξιολογείται η αποτελεσματικότητα των πολιτικών πρόληψης χρησιμοποιώντας στοιχεία σχετικά με τη χρήση ναρκωτικών από τους νέους, και ιδίως εκτιμήσεις σχετικά με την πειραματική χρήση, καθώς αυτά απηχούν κοινωνικά πρότυπα και όχι μια πραγματικά προβληματική συμπεριφορά.
De waarden en gedragspatronen van mensen worden beïnvloed door datgene wat in hun sociale omgeving als “normaal” wordt beschouwd en dat geldt met name voor jonge mensen. Als zij het experimentele gebruik van cannabis als normaal en sociaal aanvaardbaar beschouwen (waarbij zij dat gebruik associëren met lage risiconiveaus en een hoge mate van beschikbaarheid van cannabis), kan dit van cruciale invloed zijn op hun waarden en hun gedrag met betrekking tot cannabisgebruik (Botvin, 2000). De uitdaging op preventiegebied is dan ook om jonge mensen zodanige sociale en cognitieve strategieën aan te bieden dat zij die invloeden kunnen beheersen. Het is daarom niet realistisch om het effect van het preventiebeleid te meten aan de hand van gegevens over het drugsgebruik onder jonge mensen, met name niet aan de hand van schattingen van experimenteel gebruik aangezien dat eerder een uiting is van de heersende sociale normen dan van daadwerkelijk problematisch drugsgebruik.
Hodnoty a chování jednotlivců jsou ovlivněny tím, co považují ve svém sociálním prostředí za normální. Tento přístup platí zvláště v případě mladých lidí. Pokud považují experimentální užívání konopí za „normální“ a společensky přijatelné (a spojují je s nízkou mírou rizika a snadnou dostupností), může tato skutečnost klíčově ovlivnit jejich hodnoty a chování v otázce užívání konopí (Botvin, 2000). Výzvou v rámci prevence je poskytnout mladým lidem sociální a kognitivní strategie, pomocí nichž by tyto vlivy zvládli. Proto není realistické posuzovat účinnost preventivní politiky pomocí údajů o užívání drog mladými lidmi, zvláště ne odhadů experimentálního užívání, neboť odrážejí společenské normy a nikoli skutečně problémové chování.
Personers værdier og adfærd påvirkes af det, de opfatter som værende det normale i deres sociale miljø, og dette gælder navnlig for unge. Hvis de opfatter eksperimenterende cannabisbrug som 'normalt' og socialt acceptabelt (og forbinder det med en ringe risiko og let tilgængelighed), kan dette i høj grad påvirke deres værdier og adfærd med hensyn til cannabisbrug (Botvin, 2000). Udfordringen i forebyggelsesøjemed består i at give de unge sociale og kognitive strategier til at modstå disse påvirkninger. Det er derfor ikke realistisk at vurdere effektiviteten af forebyggelsespolitikker på grundlag af data om stofbrug blandt unge, navnlig ikke skøn over eksperimenterende brug, da de afspejler samfundsmæssige normer og ikke egentlig problemadfærd.
Inimeste väärtushinnanguid ja käitumist mõjutab see, mida nad peavad normaalseks oma sotsiaalses keskkonnas, see kehtib eriti noorte kohta. Kui nad arvavad, et proovimise mõttes kanepi tarbimine on „normaalne” ja sotsiaalselt vastuvõetav, (pidades kanepit madala ohutasemega ja kergesti kättesaadavaks aineks), siis võib see avaldada tugevat mõju nende väärtushinnangutele ja käitumisele seoses kanepi tarbimisega (Botvin, 2000). Ennetustöö ülesanne on luua noortele sotsiaalsed ja kognitiivsed strateegiad nimetatud mõju kontrollimiseks. Seepärast ei ole realistlik hinnata ennetuspoliitika tõhusust noorte inimeste uimastitarbimise andmete põhjal ja kindlasti mitte proovimise mõttes tarbimise määrade põhjal, sest need peegeldavad sotsiaalses keskkonnas kehtivaid norme, aga mitte tõeliselt probleemseid käitumismalle.
Yksilöiden arvoihin ja käyttäytymiseen vaikuttaa se, mitä he pitävät tavallisena toimintana sosiaalisessa ympäristössään, ja tämä on erityisen totta nuorten kohdalla. Jos nuoret pitävät kannabiksen kokeilua "normaalina" ja sosiaalisesti hyväksyttävänä (ja yhdistävät sen matalaan riskiin ja helppoon saatavuuteen), tämä saattaa vaikuttaa ratkaisevasti heidän kannabiksen käyttöä koskeviin arvoihin ja käyttäytymiseen (Botvin, 2000). Ehkäisevän työn haasteena on tarjota nuorille sosiaalisia ja kognitiivisia strategioita tällaisen vaikutuksen hallintaan. Ehkäisypolitiikkojen tehokkuutta ei siis voida realistisesti arvioida nuorten huumeidenkäyttöä koskevan tiedon pohjalta eikä etenkään kokeiluja koskevien arvioiden pohjalta, koska ne heijastavat yhteiskunnallisia normeja eivätkä todellista ongelmakäyttäytymistä.
Az egyének értékrendjét és viselkedését befolyásolja, hogy saját szociális közegükben mit fognak fel normálisként, és ez a fiatalokra különösképpen igaz. Ha a kannabisz kipróbálását „normális”, társadalmilag elfogadható tevékenységnek látják (alacsony kockázatot és könnyű hozzáférhetőséget társítanak hozzá), ez döntően befolyásolhatja értékítéletüket és viselkedésüket a kannabiszt illetően (Botvin, 2000). A megelőzésben tehát a kihívás az, hogy a fiatalokat olyan szociális és kognitív stratégiákkal lássuk el, amelyek segítségével e hatásokat kezelni tudják. Ezért a prevenciós politikák hatékonyságát nem lehet a fiatalok kábítószer-használatára vonatkozó adatok, különösen a kipróbálás becslése alapján reálisan értékelni, mivel ezek társadalmi normákat tükröznek, nem pedig valódi viselkedési problémát.
Enkeltmenneskets verdier og atferd påvirkes av hva de anser for å være normalt i sitt sosiale miljø, og dette gjelder særlig for unge mennesker. Hvis de betrakter eksperimentering med cannabisbruk som “normalt” og sosialt akseptabelt (forbundet med liten risiko og høy tilgjengelighet), kan dette ha stor innvirkning på deres verdier og atferd når det gjelder cannabisbruk (Botvin, 2000). For det forebyggende arbeidet ligger utfordringen i å gi unge mennesker sosiale og kognitive strategier til å håndtere denne påvirkningen. Det er derfor ikke realistisk å vurdere effektiviteten av det forebyggende arbeidet ut fra data om rusmiddelbruk blant unge, særlig ikke anslag over eksperimentell bruk, ettersom slike data gjenspeiler samfunnsmessige normer og ikke reell problematferd.
Wartości wyznawane przez indywidualne osoby i ich zachowania znajdują się pod wpływem tego, co osoby te uznają za normę w swoich środowiskach społecznych. Jest to szczególnie prawdziwe w odniesieniu do ludzi młodych. Jeśli uznają oni eksperymentalne spożycie pochodnych konopi indyjskich jako „normalne” i społecznie akceptowane (wiążąc je z niskim poziomem ryzyka i łatwą dostępnością), może mieć to kluczowy wpływ na ich wartości i zachowanie względem zażywania pochodnych konopi (Botvin, 2000). Wyzwaniem, jakie stoi przed działaniem zapobiegania, jest przedstawienie młodym ludziom strategii społecznych i poznawczych, by nauczyć się opanowywać te wpływy. Przeprowadzanie oceny efektywności polityki zapobiegawczej przy wykorzystaniu danych o zażywaniu narkotyków przez ludzi młodych, a zwłaszcza danych szacunkowych co do zażywania eksperymentalnego, nie jest zatem realistyczne, ponieważ oceny takie prezentują normy społeczne, a nie prawdziwe zachowanie problemowe.
Valorile şi comportamentele indivizilor sunt influenţate de ceea ce ei percep ca normalitate în mediul lor social, acest lucru fiind valabil în special pentru tineri. Dacă aceştia percep ca „normal” şi acceptabil din punct de vedere social consumul de canabis cu scopul de a experimenta (şi îl asociază cu un nivel redus de risc şi cu o disponibilitatea mare), este posibil ca acest lucru să aibă o influenţă crucială asupra valorilor şi a comportamentului lor privind consumul de canabis (Botvin, 2000). Sarcina dificilă din domeniul prevenirii este aceea de a le pune la dispoziţie tinerilor strategii sociale şi cognitive de gestionare a acestor influenţe. Astfel, evaluarea eficienţei politicilor de prevenire pe baza datelor privind consumul de droguri în rândul tinerilor nu este realistă, în special în ceea ce priveşte consumul cu scopul de a experimenta, întrucât reflectă norme societale şi nu comportamente problematice reale.
Hodnoty a správanie jednotlivcov ovplyvňuje to, čo vnímajú ako obvyklé vo svojom sociálnom prostredí a platí to najmä o mladých ľuďoch. Ak vnímajú experimentálne užívanie kanabisu ako „normálne“ a spoločensky prijateľné (spojené s nízkou úrovňou rizika a ľahkou dostupnosťou), môže to mať rozhodujúci vplyv na ich hodnoty a správanie sa vzhľadom na užívanie kanabisu (Botvin 2000). Výzvou pre prevenciu je ponúknuť mladým ľuďom sociálne a kognitívne stratégie na vyrovnanie sa s týmito vplyvmi. Nie je preto realistické posudzovať účinnosť preventívnej politiky na základe údajov o užívaní drog mladými ľuďmi, najmä nie na základe odhadov experimentálneho užívania, ktoré kopírujú spoločenské normy a nie skutočné problémové správanie.
Vrednote in vedenje posameznikov so pod vplivom tega, kar le-ti zaznavajo kot normalno v njihovem socialnem okolju, to pa zlasti velja za mlade. Če poskusno uživanje konoplje zaznavajo kot "normalno" in socialno sprejemljivo (povezano z nizkimi stopnjami tveganja in lažjo dostopnostjo), je lahko to glavni vpliv na njihove vrednote in vedenje v zvezi z uživanjem konoplje (Botvin, 2000). Izziv za preprečevanje je mladim zagotoviti socialne in kognitivne strategije za nadzor nad temi vplivi. Zato ni realno, da se ocenjuje učinkovitost politik preprečevanja z uporabo podatkov o uživanju drog med mladimi, zlasti ne z uporabo ocen o poskusnem uživanju, saj odražajo družbene norme in ne dejanskega problematičnega vedenja.
Individens värderingar och beteende påverkas av vad han eller hon uppfattar som normalt i sin sociala miljö. Detta gäller inte minst unga människor. Om de uppfattar det som ”normalt” och socialt accepterat att testa cannabis (genom att drogen inte anses medföra några större risker och är lätt att få tag på) kan detta på ett väsentligt sätt påverka deras värderingar och beteende när det gäller cannabisanvändning (Botvin, 2000). Utmaningen för det preventiva arbetet är att ge unga människor sociala och kognitiva strategier så att de kan hantera denna påverkan. Det är därför inte realistiskt att bedöma preventionsstrategiers effektivitet utifrån uppgifter om narkotikaanvändningen bland unga människor, särskilt inte uppskattningar av experimentell användning, eftersom de speglar samhällsnormer och inte ett verkligt problembeteende.
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Arrow