|
Wiele słyszeli o wcześniejszych cudach i uzdrowieniach dokonanych przez Jezusa a ponieważ Siedemdziesięciu zazwyczaj zawiadamiało, kiedy się można spodziewać przybycia Mistrza, gdy z Dwunastoma wychodził na obchód, dziesięciu trędowatych wiedziało, że spodziewano się go w tej okolicy mniej więcej w tym czasie; dlatego też stali na straży, na peryferiach miasta, gdzie mieli nadzieję zwrócić uwagę Jezusa i prosić o uzdrowienie.
|
|
166:2.3 (1827.8) Accordingly, when Simon Zelotes observed the Samaritan among the lepers, he sought to induce the Master to pass on into the city without even hesitating to exchange greetings with them. Said Jesus to Simon: “But what if the Samaritan loves God as well as the Jews? Should we sit in judgment on our fellow men? Who can tell? if we make these ten men whole, perhaps the Samaritan will prove more grateful even than the Jews. Do you feel certain about your opinions, Simon?” And Simon quickly replied, “If you cleanse them, you will soon find out.” And Jesus replied: “So shall it be, Simon, and you will soon know the truth regarding the gratitude of men and the loving mercy of God.”
|
|
166:2.1 (1827.6) Am nächsten Tag ging Jesus mit den Zwölf nach Amathus, nahe der Grenze zu Samaria, hinüber, und als sie sich der Stadt näherten, trafen sie auf eine Gruppe von zehn Aussätzigen, die sich in der Nähe des Ortes aufhielten. Neun von ihnen waren Juden und einer ein Samaritaner. Üblicherweise hätten diese Juden jede Verbindung und jeden Kontakt mit dem Samaritaner vermieden, aber ihr gemeinsames Leiden war mehr als ausreichend, um alle religiösen Vorurteile zu überwinden. Sie hatten viel von Jesus und seinen früheren Wunderheilungen gehört, und da die Siebzig jeweils den Zeitpunkt, an dem man mit Jesu Ankunft rechnete, anzukündigen pflegten, wenn der Meister mit den Zwölfen auf diesen Rundreisen war, hatte man die zehn Aussätzigen darauf aufmerksam gemacht, dass er in der Gegend ungefähr um diese Zeit erwartet wurde. Und so hatten sie sich hier am Stadtrand aufgestellt, wo sie hofften, seine Aufmerksamkeit auf sich zu lenken und Heilung zu erbitten. Als die Aussätzigen Jesus näher kommen sahen, es aber nicht wagten, auf ihn zuzugehen, riefen sie ihm von weitem zu: „Meister, hab Erbarmen mit uns; reinige uns von unserem Gebrechen. Heile uns, wie du andere geheilt hast.“
|
|
(1826.1) 166:1.4 След тези думи на Учителя те сведоха поглед към масата и замлъкнаха. И доколкото никой не заговори, Иисус продължи: “Много от вас, фарисеите, присъстват тук днес заедно с мен като приятели, а някои даже са мои ученици. Но мнозинството фарисеи упорито се отказват да видят светлината и да признаят истината, даже тогава, когато евангелският труд застане пред тях в цялото си могъщество. Колко старателно очиствате вие отвън чашите и чиниите, докато съдовете за духовна храна са покрити със смрад и нечистотии! Вие се грижите за външната набожност и святост, но в душата си сте изпълнени с лицемерие, корист, изнудване и всевъзможни духовни пороци. Вашите водачи даже се осмеляват да замислят убийството на Сина Човешки. Неразумни! Нима не разбирате, че Богът небесен вижда вътрешните мотиви на вашите души така, както и външните претенции и благочестиви уверения? Не си мислете, че подавайки милостиня и изплащайки десятък, ще се очистите от неправедност и ще станете непорочни пред Съдията на всички хора. Горко ви, фарисеи, упорито отхвърлящи светлината на живота! Вие сте педантични, давайки десятък и показни в подаянията, но съзнателно и с презрение отхвърляте пришествието на Бога и отблъсквате разкриването на Неговата любов. Макар че няма нищо нередно в това, да обръщате внимание на тези второстепенни задължения, вие не трябва да оставяте без внимание по-значителните изисквания. Горко на всички, които избягват справедливостта, пренебрегват милосърдието и отхвърлят истината! Горко на всички онези, които презират откровението на Отеца и в същото време търсят главните места в синагогите и жадуват за ласкателни приветствия по пазарите!”
|
|
166:1.4 Kui Meister oli seda öelnud, langetasid kõik silmad ja vaikisid. Kuna keegi enam midagi ei kostnud, jätkas Jeesus: „Paljud teist, variseridest, on siin koos minuga kui sõbrad, mõned teist on isegi minu jüngrid, kuid enamik teist keeldub jonnakalt valgust nägemast ja tõde tunnistamast ka siis, kui evangeeliumitöö võimsalt nende ette tuuakse. Kui hoolikalt puhastate te karikaid ja vaagnaid väljastpoolt, vaimutoidu nõud on aga räpased ja rüvetatud! te näitate inimestele oma vaga ja püha välist külge, kuid teie hinged on sisimas täidetud võltsvagaduse, saamahimu, väljapressimise ja igasuguse vaimse kurjusega. teie juhid söandavad isegi sepitseda ja kavandada Inimese Poja mõrva. Kas te, rumalad inimesed, ei saa aru, et Jumal taevas näeb peale teie välise teeskluse ja vagaduse ka hinge sisimaid motiive? Ärge arvake, et almuste andmine ja kümnise maksmine puhastab teid ebaõiglusest ja võimaldab teil seista puhtana kõigi inimeste Kohtuniku ees. Häda teile, variseridele, kes te ikka veel elu valguse tagasi lükkate! te maksate piinliku täpsusega kümnist ja annate suurustledes almuseid, kuid ajate teadlikult minema teid külastava Jumala ja lükkate tagasi tema armastuse ilmutuse. te teete küll õigesti, et neile vähemtähtsatele kohustustele tähelepanu pöörate, kuid poleks maksnud jätta ka kaalukamaid nõudeid täitmata. Häda kõigile neile, kes väldivad õiglust, põlastavad halastust ja lükkavad tagasi tõe! Häda kõigile neile, kes põlgavad Isa ilmutust, taotledes samal ajal tähtsaid kohti sünagoogis ja himustades turgudel lipitsevaid tervitusi!”
|
|
(1826.1) 166:1.4 주가 이렇게 말씀을 마치자, 그들은 식탁에 눈을 내려 깔고 말없이 있었다. 그리고 아무도 입을 열지 않았기 때문에, 예수는 말씀을 이었다: “너희 바리새인의 다수가 친구로서 나와 함께 여기 있고, 더러는 내 제자이기도 하지만, 바리새인의 대다수는 큰 권능 속에 복음의 일이 눈앞에 닥쳤어도, 빛을 보고 진리를 인정하기를 집요하게 거절하는도다. 영적 음식을 담은 그릇이 지저분하고 더러운데, 얼마나 면밀하게 너희가 컵과 접시의 겉을 씻느냐! 너희는 꼭 경건하고 거룩한 모습을 사람들에게 보이지만, 마음 속의 혼은 독선과 탐욕과 착취, 그리고 온갖 모양의 영적 사악함이 가득하니라. 너희의 지도자들은 감히 사람의 아들을 죽이려고 모의(謀議)하고 계획까지 하느니라. 너희 어리석은 사람들은 하늘에 계신 하나님이 겉치레 허식(虛飾)과 경건한 고백 뿐 아니라, 마음 속에 혼의 동기를 보시는 것을 깨닫지 못하느냐? 자선하고 십일조 내는 것이 너희의 불의를 씻어 주고, 모든 사람의 재판관이 계신 앞에 너희가 깨끗하게 서게 만들리라 생각지 말라. 생명의 빛을 집요하게 물리친 너희 바리새인들에게 화가 있을진저! 어김없이 십일조(十一租)를 내고 티를 내며 자선해도, 너희는 알면서 하나님의 심판을 비웃고 사랑의 계시를 저버리느니라. 너희가 이 하찮은 의무를 주의하는 것이 괜찮아도, 더 중대한 이 요구 조건을 행하지 않은 채로 버려 두지 않았어야 하느니라. 정의를 피하고, 자비를 가벼이 여기고, 진리를 저버리는 모든 사람에게 화가 있을진저! 아버지의 계시를 깔보면서 회당에서 높은 자리를 찾고 시장에서 아첨하는 인사를 몹시 바라는 모든 사람에게 화가 있을진저!”
|
|
166:1.4 När Mästaren hade sagt detta slog de blicken i bordet och förblev tysta. Eftersom ingen sade något fortsatte Jesus: ”Många av er fariséer är med mig här som vänner, och några är till och med mina lärjungar, men majoriteten av fariséerna vägrar envist att se ljuset och erkänna sanningen, även när verkan av evangeliet förs fram för dem med stor kraft. Hur noggrant rengör ni inte utsidan av koppar och fat medan den andliga födans kärl är smutsiga och förorenade! Ni ser till att ni för folket visar upp ett fromt och heligt yttre, men själen i ert inre är fylld av självrättfärdighet, lystenhet och begär, utpressning och all sorts andlig ondskefullhet. Era ledare dristar sig rentav att smida ränker och planera mordet på Människosonen. Förstår inte ni dåraktiga människor att himlens Gud ser till själens innersta motiv såväl som på ert yttre hyckleri och fromleri? Tro inte att de allmosor ni ger och det tionde ni betalar skall rena er från orättfärdighet och göra det möjligt för er att stå rena inför alla människors Domare. Ve er fariséer som har envisats med att avvisa livets ljus! Ni är småaktiga när det gäller tiondet och uppseendeväckande när det gäller att ge allmosor, men ni avvisar med vett och vilja Guds besök och tillbakavisar uppenbarelsen av hans kärlek. Fastän det inte är fel att ni fäster uppmärksamhet på dessa mindre skyldigheter, borde ni inte ha lämnat dessa viktigare krav ouppfyllda. Ve alla som skyr rättvisan, avvisar barmhärtigheten och tillbakavisar sanningen! Ve alla de som föraktar uppenbarelsen om Fadern samtidigt som de älskar att sitta främst i synagogan och kräver att med smicker bli hälsade på torgen!”
|