pi – -Translation – Keybot Dictionary

Spacer TTN Translation Network TTN TTN Login Deutsch Français Spacer Help
Source Languages Target Languages
Keybot 6 Results  www.croatia-in-the-eu.eu
  Croatia-EU | Ognjen Svi...  
(2011) ma międzynarodową obsadę. Wystąpiła w nim słynna holenderska aktorka Sylvie Kristel w swojej ostatniej filmowej roli.
(2011) featured an international cast and included the last cinematic appearance of the famous Dutch actress Sylvie Kristel.
(2011) réunit un casting international et marque la dernière apparition cinématographique de l'actrice néerlandaise Sylvia Kristel.
(2011) hatte die bekannte niederländische Schauspielerin Sylvia Kristel ihren letzten Kinoauftritt.
(2011) contó con un reparto internacional e incluyó la última aparición cinematográfica de la famosa actriz holandesa Sylvie Kristel.
(2011) ha potuto contare su un cast internazionale e sull'ultima apparizione cinematografica della celebre attrice olandese Sylvie Kristel.
(2011) contou com um elenco internacional e foi a última participação cinematográfica da famosa atriz holandesa, Sylvie Kristel.
(2011), περιλάμβανε ένα διεθνές καστ, καθώς και την τελευταία κινηματογραφική εμφάνιση της διάσημης Ολλανδής ηθοποιού Sylvie Kristel.
(2011) heeft een internationale bezetting. De Nederlandse actrice Sylvia Kristel speelde in deze film haar laatste filmrol.
(2011) е бил проведен международен кастинг и той включва последното появяване в киното на известната актриса Силвия Кристел.
(2011.), za koji je organizirana međunarodna audicija, svoju posljednju ulogu na filmskom platnu odigrala je poznata nizozemska glumica Sylvia Kristel.
(2011) měl mezinárodní obsazení a byl posledním filmovým počinem slavné holandské herečky Sylvie Kristel.
(2011) havde en international besætning og var den berømte hollandske skuespillerinde Sylvie Kristels sidste filmoptræden.
” (2011) osales rahvusvaheline trupp ja selles tegi oma viimase filmirolli kuulus Hollandi näitlejanna Sylvia Kristel.
(2011) näyttelijäkaarti oli kansainvälinen. Tunnettu hollantilaisnäyttelijä Sylvie Kristie teki siinä viimeisen elokuvaroolinsa.
(2011) című többnyelvű film nemzetközi szereplőgárdát vonultatott fel, és itt szerepelt moziban utoljára a híres holland színésznő, Sylvie Kristel.
(2011 m.) vaidino aktoriai iš skirtingų šalių, jame taip pat paskutinį kino vaidmenį savo gyvenime atliko garsioji olandų aktorė Silvija Kristel.
, 2011) are o distribuție internațională și include ultima apariție pe marele ecran a renumitei actrițe olandeze Sylvie Kristel.
(2011), v katerem je nastopala mednarodna igralska zasedba, je obenem tudi zadnji filmski nastop slavne nizozemske igralke Sylvie Kristel.
(2011) hade en mycket internationell rollista och blev den kända nederländska skådespelerskan Sylvie Kristels sista framträdande på vita duken.
” (“Divas saulainas dienas”) (2011. g.) redzams starptautisks aktieru sastāvs, kā arī pēdējo reizi kinofilmā filmējusies slavenā nīderlandiešu aktrise Silvija Kristela.
(2011) għandu atturi internazzjonali u jinkludi l-aħħar dehra ċinematografika tal-attriċi famuża Olandiża Sylvie Kristel.
(2011) agus ba sa scannán seo a bhí a páirt dheireanach ag an mban-aisteoir cáiliúil Ísiltíreach Sylvie Kristel.
  Chorwacja-UE — twarze k...  
Studiujący obecnie podyplomowo w Akademii Sztuk Pięknych w Zagrzebiu Zlatan wystawiał swoje prace na całym świecie, w...
Currently studying at Zagreb’s Art Academy for his postgraduate degree, Zlatan has exhibited his artworks all over the...
Actuellement étudiant à l'Académie des Beaux-Arts de Zagreb où il effectue un troisième cycle, Zlatan a exposé ses...
Vehabović, dessen Kunstwerke in der ganzen Welt ausgestellt wurden – so etwa in Deutschland, Österreich, Slowenien,...
Zlatan ha expuesto sus trabajos en Alemania, Austria, Eslovenia, Italia Suecia, Estados Unidos y en su Croacia natal...
Attualmente studente di dottorato all'Accademia di belle arti di Zagabria, Zlatan ha esposto le sue opere in Germania,...
A estudar atualmente na Academia de Artes de Zagrebe a fazer uma pós-graduação, Zlatan exibiu os seus trabalhos...
Ο Zlatan, ο οποίος σήμερα κάνει μεταπτυχιακές σπουδές στην Ακαδημία Τεχνών του Ζάγκρεμπ, έχει εκθέσει τα έργα τέχνης...
Zlatan, die momenteel nog een studie volgt aan de Kunstacademie van Zagreb als postdoctoraal student, heeft zijn...
В момента Златан завършва магистратура в Художествената академия на Загреб, но излага произведенията си в цял свят,...
Trenutačno polazi postdiplomski studij na Akademiji likovnih umjetnosti u Zagrebu, a svoja djela izlagao je diljem...
Zlatan nyní studuje na záhřebské Akademii umění v rámci postgraduálního studia a svá díla vystavoval po celém světě...
Han er i øjeblikket i gang med masterstudier på kunstakademiet i Zagreb, og Zlatan har udstillet sine kunstværker over...
Hetkel Zagrebi kunstiakadeemia kraadiõppeprogrammis õppiva Zlatani kunstiteoseid on eksponeeritud kunstinäitustel üle...
Zlatan opiskelee tällä hetkellä Zagrebin taideakatemiassa, jossa hän valmistelee väitöskirjaansa. Zlatanin töitä on...
A Zágrábi Művészeti Akadémia posztgraduális hallgatója, akinek az alkotásait Németországban, Ausztriában, Szlovéniában...
Šiuo metu Zagrebo meno akademijoje magistrantūrą studijuojančio Zlatano darbai dalyvavo parodose visame pasaulyje,...
Înscris în prezent la studii postuniversitare în cadrul Academiei de Arte din Zagreb, Zlatan și-a expus lucrările de...
Zlatan je vpisan na podiplomski študij na zagrebški Akademiji likovnih umetnosti, svoja umetniška dela pa je...
Zlatan, som just nu bedriver doktorandstudier vid Zagrebs konstakademi, har ställt ut sin konst över hela världen,...
Zlatans, kurš patlaban studē Zagrebas Mākslas akadēmijas pēcdiploma studiju programmā, savus mākslas darbus ir...
Zlatan, li bħalissa qed jistudja fl-Akkademja tal-Arti ta’ Zagreb għall- postgraduate degree tiegħu, esibixxa x-...
Tá Zlatan, atá ag staidéar faoi láthair dá iarchéim in Acadamh Ealaíne Shágraib, tar éis a shaothair ealaíne a...
  Croatia-EU | Slavenka D...  
Myślę, że byłe kraje komunistyczne, które są już w UE lub niedługo do niej przystąpią, powinny przypominać sobie częściej, jak wyglądało w nich życie zaledwie dwadzieścia lat temu.
I think that former communist countries, now in the EU or on its threshold, should remind themselves more often of what life was like for them only twenty years ago.
Je pense que les anciens pays communistes qui sont aujourd'hui dans l'UE ou en passe d'y entrer devraient se souvenir plus souvent de ce à quoi ressemblait leur vie il y a à peine vingt ans.
Ich denke, dass die Menschen in ehemals kommunistischen Staaten, die bereits in der EU sind oder deren Beitritt bevorsteht, sich öfter ins Gedächtnis rufen sollten, wie ihr Leben noch vor zwanzig Jahren aussah.
Creo que los antiguos países comunistas, los que ahora están en la UE o en el umbral, deberían recordar más a menudo cómo se vivía en ellos hace apenas veinte años.
Secondo me, i paesi dell'ex cortina di ferro che adesso sono membri dell'UE, o stanno per diventarlo, dovrebbero pensare più spesso a com'era la vita appena vent'anni fa.
Acho que os países ex-comunistas, que fazem agora parte da UE ou que estão em vias de aderir à mesma, deviam lembrar-se mais vezes de como era a sua vida há vinte anos.
Πιστεύω ότι οι πρώην κομουνιστικές χώρες, που τώρα ανήκουν στην ΕΕ ή βρίσκονται στο κατώφλι της, θα πρέπει να θυμούνται πιο συχνά το πώς ήταν η ζωή τους πριν από μόλις είκοσι χρόνια.
Ik denk dat voormalig communistische landen, die zich nu in of op de drempel van de EU bevinden, zichzelf er iets vaker aan moeten herinneren hoe het leven er nog maar twintig jaar geleden uitzag.
Мисля, че бившите комунистически страни, които сега са в ЕС или в неговите преддверия, следва да си припомнят по-често, какъв беше животът за тях преди само двадесет години.
Mislim da je bivše komunističke zemlje, koje su već sada u EU-u ili na pragu ulaska, potrebno podsjetiti kakav je život u njima bio prije samo dvadeset godina.
Myslím si, že obyvatelé bývalých komunistických zemí, nyní v EU nebo na jejím prahu, by si měli častěji připomínat, jak se jim žilo před pouhými dvaceti lety.
Jeg synes, at de tidligere kommunistiske lande, der nu er medlemmer af EU eller på vej til at blive det, oftere bør huske tilbage på, hvordan livet var i de lande for bare 20 år siden.
Arvan, et endised kommunistlikud riigid, kes on nüüd ELis või selle lävepakul, peaksid endale sagedamini meenutama, milline oli elu kõigest kakskümmend aastat tagasi.
Mielestäni entisten kommunististen maiden, jotka ovat Euroopan unionin jäseniä tai jäsenehdokkaita, kannattaisi palauttaa nykyistä useammin mieliin, millaista elämä oli vain kaksikymmentä vuotta sitten.
Úgy vélem, hogy az egykori kommunista országoknak, amelyek most az EU tagjai, vagy küszöbön áll a tagságuk, gyakrabban kellene emlékeztetniük magukat arra, hogy milyen volt az életük alig húsz évvel ezelőtt.
Manau, kad buvusios komunistinės šalys, jau įstojusios arba ketinančios stoti į ES, turėtų dažniau sau priminti, kaip jos gyveno vos prieš dvidešimt metų.
Cred că fostele țări comuniste, care acum sunt sau urmează să devină membre ale UE, ar trebui să își aducă aminte mai des ce viață aveau cu doar douăzeci de ani în urmă.
Menim, da se morajo nekdanje komunistične države, ki so zdaj v EU ali na njenem pragu, pogosteje spomniti, kakšno je bilo njihovo življenje pred samo dvajsetimi leti.
Jag tror att tidigare kommuniststater, både de som redan är medlemmar i EU och de som är på väg in, måste påminna sig själva om hur livet såg ut för dem för bara tjugo år sedan.
Es uzskatu, ka bijušajām komunistiskajām valstīm, kas patlaban ir ES dalībvalstis vai atrodas uz tās sliekšņa, vajadzētu sev biežāk atgādināt, kāda bija to dzīve vēl tikai pirms divdesmit gadiem.
Naħseb li dawk il-pajjiżi li kienu komunisti, li issa huma fl-UE jew dalwaqt, għandhom ifakkru lilhom infushom aktar spiss kif kienet ħajjithom mill-inqas 20 sena ilu biss.
Ó thaobh na dtíortha sin ar thíortha cumannacha iad roimhe seo, ach atá istigh san AE anois nó atá ar tí dul isteach ann, feictear dom nárbh fholáir dóibh breathnú siar fiú fiche bliain agus an saol mar a bhíodh acu an t-am sin a mheabhrú dóibh féin níos minice.
  Croatia-EU | Zespół iDe...  
Oprogramowanie, które umożliwia dostosowanie metod do potrzeb pacjenta, ma zastąpić „uniwersalne” podejście do leczenia.
The software aims at replacing the “one-size fits all” medical scheme by proposing individually tailored treatment.
Mit der Software soll die medizinische Einheitsversorgung durch eine maßgeschneiderte medizinische Behandlung ersetzt werden.
El programa busca sustituir la práctica médica “estandarizada” por tratamientos adaptados a cada individuo.
O software tem por objetivo substituir o plano médico de “uma solução para todos” propondo tratamento adaptado a cada indivíduo.
Το λογισμικό έχει στόχο να αντικαταστήσει τις καθολικές ιατρικές λύσεις, προτείνοντας θεραπείες προσαρμοσμένες στις ανάγκες του κάθε ασθενή.
De software heeft tot doel het gestandaardiseerde behandelschema te vervangen door een specifiek op de patiënt afgestemde behandeling.
Целта на софтуера е да замени стандартизираните медицински схеми чрез индивидуализирано решение.
Svrha je softvera zamjena zdravstvenog programa koji radi na načelu “univerzalnosti” nuđenjem individualno prilagođenih tretmana.
Cílem tohoto softwaru je nahradit paušalizující lékařský přístup navržením léčby šité na míru jednotlivým pacientům.
Softwaren skal erstatte de eksisterende “universalmetoder” og tilbyde den enkelte patient en skræddersyet behandling.
Tarkvara eesmärgiks on asendada kõigile sarnane ravi individuaalsetest vajadustest lähtuva raviga.
Célja, hogy a korábbi „konfekció” jellegű ellátási modellt egy személyre szabott kezelésen alapuló modellel váltsa fel.
Šia programa siekiama pakeisti šablonišką medicinos sistemą asmeniniu gydymu.
Acest software ar urma să înlocuiască programul medical „generic”, propunând un tratament individualizat.
Cilj programske opreme je nadomestiti „univerzalni“ zdravniški sistem z zdravljenjem, ki je prilagojeno posamezniku.
Syftet med programvaran är att ersätta sjukvårdens inflexibla standardlösningar med ett verktyg för mer individuellt anpassad vård.
Programmatūras mērķis ir aizstāt vienoto pieeju ārstēšanai, kas tiek piemērota visiem vienādi, ierosinot izmantot katram pacientam īpaši pielāgotu ārstēšanas shēmu.
Is-softwer għandu l-għan li jieħu post l-iskema medika “standard għal kulħadd” billi jipproponi kura mfassla b’mod individwali.
Tá sé i gceist leis na bogearraí scéimeanna leighis eile a bheith ann seachas an t-aon cheann amháin atá ceaptha do gach othar agus chuige sin is cóir leighis oiriúnaithe go pearsanta atá á moladh acu.
  Croatia-EU | Zlatan Veh...  
Studiujący obecnie podyplomowo w Akademii Sztuk Pięknych w Zagrzebiu Zlatan wystawiał swoje prace na całym świecie, w tym w Niemczech, Austrii, Słowenii, we Włoszech, w Szwecji, USA oraz oczywiście w ojczystej Chorwacji.
Currently studying at Zagreb’s Art Academy for his postgraduate degree, Zlatan has exhibited his artworks all over the world including in Germany, Austria, Slovenia, Italy, Sweden, USA, as well as his native Croatia.
Actuellement étudiant à l'Académie des Beaux-Arts de Zagreb où il effectue un troisième cycle, Zlatan a exposé ses œuvres un peu partout dans le monde, y compris en Allemagne, en Autriche, en Slovénie, en Italie, en Suède, aux États-Unis et, bien sûr, en Croatie.
Vehabović, dessen Kunstwerke in der ganzen Welt ausgestellt wurden – so etwa in Deutschland, Österreich, Slowenien, Italien, Schweden, den Vereinigten Staaten und in seiner Heimat Kroatien – absolviert derzeit ein Aufbaustudium an der Kunstakademie Zagreb.
Zlatan ha expuesto sus trabajos en Alemania, Austria, Eslovenia, Italia Suecia, Estados Unidos y en su Croacia natal. Actualmente, cursa estudios de posgrado en la Escuela de Arte de Zagreb.
Attualmente studente di dottorato all'Accademia di belle arti di Zagabria, Zlatan ha esposto le sue opere in Germania, Austria, Slovenia, Italia, Svezia, USA e nella nativa Croazia.
A estudar atualmente na Academia de Artes de Zagrebe a fazer uma pós-graduação, Zlatan exibiu os seus trabalhos artísticos em todo o mundo, incluindo na Alemanha, Áustria, Eslovénia, Itália, Suécia, EUA, assim como no seu país natal, a Croácia.
Ο Zlatan, ο οποίος σήμερα κάνει μεταπτυχιακές σπουδές στην Ακαδημία Τεχνών του Ζάγκρεμπ, έχει εκθέσει τα έργα τέχνης του σε όλο τον κόσμο, μεταξύ άλλων στη Γερμανία, την Αυστρία, τη Σλοβενία, την Ιταλία, τη Σουηδία, τις ΗΠΑ, αλλά και στην πατρίδα του την Κροατία.
Zlatan, die momenteel nog een studie volgt aan de Kunstacademie van Zagreb als postdoctoraal student, heeft zijn kunstwerken over de hele wereld geëxposeerd, onder andere in Duitsland, Oostenrijk, Slovenië, Italië, Zweden, de VS en zijn moederland Kroatië.
В момента Златан завършва магистратура в Художествената академия на Загреб, но излага произведенията си в цял свят, включително в Германия, Австрия, Словения, Италия, Швеция, САЩ , както и в родната си Хърватия.
Trenutačno polazi postdiplomski studij na Akademiji likovnih umjetnosti u Zagrebu, a svoja djela izlagao je diljem svijeta, uključujući Njemačku, Austriju, Sloveniju, Italiju, Švedsku, SAD, kao i rodnu Hrvatsku.
Zlatan nyní studuje na záhřebské Akademii umění v rámci postgraduálního studia a svá díla vystavoval po celém světě včetně Německa, Rakouska, Slovinska, Itálie, Švédska, USA a také ve svém rodném Chorvatsku.
Han er i øjeblikket i gang med masterstudier på kunstakademiet i Zagreb, og Zlatan har udstillet sine kunstværker over hele verden, blandt andet Tyskland, Østrig, Slovenien, Italien, Sverige, USA og naturligvis i hjemlandet Kroatien.
Hetkel Zagrebi kunstiakadeemia kraadiõppeprogrammis õppiva Zlatani kunstiteoseid on eksponeeritud kunstinäitustel üle kogu maailma, sh Saksamaal, Austrias, Sloveenias, Itaalias, Rootsis, USAs ning tema kodumaal Horvaatias.
Zlatan opiskelee tällä hetkellä Zagrebin taideakatemiassa, jossa hän valmistelee väitöskirjaansa. Zlatanin töitä on ollut esillä näyttelyissä ympäri maailman, muun muassa Saksassa, Itävallassa, Sloveniassa, Italiassa, Ruotsissa, Yhdysvalloissa sekä hänen kotimaassaan Kroatiassa.
A Zágrábi Művészeti Akadémia posztgraduális hallgatója, akinek az alkotásait Németországban, Ausztriában, Szlovéniában, Olaszországban, Svédországban, az USA-ban és hazájában, Horvátországban is kiállították már.
Šiuo metu Zagrebo meno akademijoje magistrantūrą studijuojančio Zlatano darbai dalyvavo parodose visame pasaulyje, įskaitant Vokietiją, Austriją, Slovėniją, Italiją, Švediją, JAV ir gimtąją Kroatiją.
Înscris în prezent la studii postuniversitare în cadrul Academiei de Arte din Zagreb, Zlatan și-a expus lucrările de artă în întreaga lume, în țări ca Germania, Austria, Slovenia, Italia, Suedia, SUA, precum și în Croația natală.
Zlatan je vpisan na podiplomski študij na zagrebški Akademiji likovnih umetnosti, svoja umetniška dela pa je razstavljal po vsem svetu, vključno z Nemčijo, Avstrijo, Slovenijo, Italijo, Švedsko, ZDA, in tudi v svoji domovini Hrvaški.
Zlatan, som just nu bedriver doktorandstudier vid Zagrebs konstakademi, har ställt ut sin konst över hela världen, såväl i sitt hemland Kroatien som i bland annat Tyskland, Österrike, Slovenien, Italien, Sverige och USA.
Zlatans, kurš patlaban studē Zagrebas Mākslas akadēmijas pēcdiploma studiju programmā, savus mākslas darbus ir izstādījis visā pasaulē, tostarp Vācijā, Austrijā, Slovēnijā, Itālijā, Zviedrijā, ASV, kā arī savā dzimtajā Horvātijā.
Zlatan, li bħalissa qed jistudja fl-Akkademja tal-Arti ta’ Zagreb għall- postgraduate degree tiegħu, esibixxa x-xogħlijiet tal-arti tiegħu madwar id-dinja kollha inkluż il-Ġermanja, l-Awstrija, is-Slovenja, l-Italja, l-iSvezja l-USA, u f’art twelidu l-Kroazja.
Tá Zlatan, atá ag staidéar faoi láthair dá iarchéim in Acadamh Ealaíne Shágraib, tar éis a shaothair ealaíne a thaispeáint ar fud an domhain i dtíortha lena n-áirítear an Ghearmáin, an Ostair, an tSlóivéin, an Iodáil, An tSualainn, SAM, agus freisin sa Chróit a thír dhúchais.
  Croatia-EU | Slavenka D...  
Jest również autorką pięciu książek niebeletrystycznych: „How We Survived Communism and Even Laughed”, „Balkan Express”, „Café Europa”, „Oni nie skrzywdziliby nawet muchy — zbrodniarze wojenni przed trybunałem w Hadze” oraz „A Guided Tour Through the Museum of Communism”.
– qui est également devenu un film) et deux essais (Les restes du communisme sont dans la casserole et Balkan Express). Parmi les titres disponibles en anglais, on peut citer Holograms of Fear, The Taste of a Man, Frida’s Bed, Café Europa, They Would Never Hurt a Fly: War Criminals on Trial in The Hague et A Guided Tour Through the Museum of Communism.
Slavenka Drakulić schrieb Romane wie Das Prinzip Sehnsucht, Marmorhaut, Das Liebesopfer, Als gäbe es mich nicht (verfilmt unter demselben Titel) und Frida sowie die fünf Sachbücher Wie wir den Kommunismus überstanden – und dennoch lachten, Sterben in Kroatien, Café Paradies, Keiner war dabei: Kriegsverbrechen auf dem Balkan vor Gericht und Eine Führung durch das Museum des Kommunismus.
Tra i romanzi scritti da Slavenka citiamo "Pelle di marmo", "Il gusto di un uomo", "Come se io non ci fossi" (dal quale è stato tratto un film) e "Il letto di Frida". La scrittrice ha inoltre pubblicato cinque opere di saggistica, tra cui "Come siamo sopravvissute al comunismo riuscendo persino a ridere", "Balkan Express" e "Caffè Europa", "una visita guidata nel Museo del comunismo".
Os romances de Slavenka incluem “Holograms Of Fear”, “Marble Skin”, “The Taste Of A Man”, S.: A Novel About the Balkans” (que deu origem ao filme “As If I Am Not There”), e “Frida’s Bed”, assim como cinco livros de não ficção: “How We Survived Communism”, “Balkan Express”, “Café Europa”, “They Would Never Hurt a Fly–War Criminals On Trial In The Hague”, e “A Guided Tour Through the Museum of Communism”.
Στα μυθιστορήματα της Slavenka περιλαμβάνονται τα Holograms Of Fear, Marble Skin, The Taste Of A Man, S.–A Novel About the Balkans (που έγινε και ταινία με τίτλο «As If I Am Not There»), και Frida’s Bed, καθώς και πέντε μη μυθοπλαστικά βιβλία: How We Survived Communism, Balkan Express, Café Europa, They Would Never Hurt a Fly–War Criminals On Trial In The Hague, και A Guided Tour Through the Museum of Communism.
Slavenka schreef onder andere de romans Hologrammen van angst, Marmeren huid, The Taste Of A Man, Alsof ik er niet ben (over de Balkan, ook verfilmd) en Frida's Bed. Daarnaast schreef ze vijf non-fictieboeken: Hoe wij het communisme overleefden, Balkan Express, Café Europa, Ze zouden nog geen vlieg kwaad doen. Oorlogsmisdadigers uit de Balkan en A Guided Tour Through the Museum of Communism.
Романите на Славенка включват „Холограми на страха“, „Мраморна кожа“, „Вкус на мъж“, „С. – Един роман за Балканите“ (по който е сниман филмът „Сякаш не съм там“) и „Фрида или за болката“, а публицистичните й книги: „Как преживяхме комунизма и дори се смяхме“, „Балкан Експрес“, „Кафе Европа“, „Те не биха сгазили и мравка – военни престъпници на съд в Хага” и „Екскурзия в музея на комунизма“.
" című ír film készült) és a magyar nyelven is megjelent Frida, avagy a fájdalomról című regények, valamint öt tényirodalmi könyve: How We Survived Communism (Hogyan éltük túl a kommunizmust), Balkan Express (Balkán expressz), Café Europa (Európa Kávézó), They Would Never Hurt a Fly–War Criminals On Trial In The Hague (A légynek sem ártanának – Háborús bűnösök a hágai törvényszék előtt) és az A Guided Tour Through the Museum of Communism (Vezetett túra a kommunizmus múzeumában).
Slavenka parašė tokius romanus kaip „Baimės hologramos“, „Marmurinė oda“, „Vyro skonis“, „S. – romanas apie Balkanus“, pagal kurį pastatytas filmas „Tarsi būčiau ne ten“, ir "Fridos lova“, taip pat penkias negrožines knygas: „Kaip mes išgyvenome komunizmą“, „Balkanų ekspresas“, „Europos“ kavinė“, „Jie ir musės nenuskriaustų: Hagoje teisiami karo nusikaltėliai“ ir „Ekskursija po komunizmo muziejų“.
Njena dela med drugim zajemajo romane Hologrami strahu, Marmorna koža, Okus po moškem, Kot da me ni (posnet tudi film z enakim naslovom) in Frida ali O bolečini ter pet neleposlovnih del: Kako smo preživeli komunizem, Balkan Express, Café Europa, Oni ne bi pohodili niti mravlje: vojni zločinci na sodišču v Haagu ter Basni o komunizmu.
Slavenka har bland annat skrivit romanerna ”Rädslan i kroppen”, ”Förtärande kärlek”, ”Till sängs med Frida” och ”S. – A novel about the Balkans” (som även filmatiserats med titeln ”Som om jag inte vore där”), samt de fem fackböckerna ”Hur vi lyckades överleva kommunismen med ett leende på läpparna”, ”Balkan Express”, ”Café Europa”, ”Inte en fluga förnär – krigsförbrytare inför rätta” och ”Katt i Warszawa och andra berättelser om livet under kommunismen”.
Ir-rumanzi ta' Slavenka jinkludu Holograms Of Fear, Marble Skin, The Taste Of A Man, S.–A Novel About the Balkans (maqluba fil-film “As If I Am Not There”), u Frida’s Bed kif ukoll ħames kotba b'tema mhux fittizja: How We Survived Communism, Balkan Express, Café Europa, They Would Never Hurt a Fly–War Criminals On Trial In The Hague, u A Guided Tour Through the Museum of Communism.