|
Siiski tuleb meeles pidada, et tehnikad, mida kasutatakse kõikehõlmava ennetustöö ulatusliku sotsiaalse mõjutamise programmides, on valikulises ennetustegevuses sama efektiivsed või isegi efektiivsemad.
|
|
Because the vulnerable groups targeted by selective prevention often have considerable experience with legal and illegal drugs, most selective prevention interventions are restricted to the provision of tailor-made information, individual counselling and creative or sports alternatives. However, it should be remembered that the techniques used in the comprehensive social influence programmes of universal prevention are equally as effective, if not more effective, in selective prevention. Normative restructuring (e.g. learning that most peers disapprove of use), assertiveness training, motivation and goal-setting, as well as myth correction, have proved to be very effective methods among vulnerable young people (Sussman et al., 2004) but are rarely used in selective prevention in the EU. However, intervention techniques in recreational settings (see ‘Prevention in recreational settings’) mostly take the form of the provision of targeted information.
|
|
Étant donné que les groupes vulnérables visés par la prévention sélective ont souvent une grande expérience des drogues licites et illicites, la plupart des actions de prévention sélective se limitent à fournir des informations adaptées, à conseiller des individus et à des alternatives créatives ou sportives. Cependant, il convient de rappeler que les techniques utilisés dans les programmes de prévention universelle portant sur l'influence sociale sont aussi efficaces, voire plus, dans la prévention sélective. Une restructuration normative (par exemple, apprendre que la plupart des pairs sont défavorables à la consommation de drogue), la formation à l'assertivité, la motivation et la fixation d'objectifs ainsi que la correction de mythes se sont révélées être des méthodes très efficaces auprès des jeunes vulnérables (Sussman et al., 2004), mais sont rarement utilisées dans la prévention sélective dans l'Union européenne. Les techniques d'intervention dans les lieux de divertissement (voir «Prévention dans les lieux de divertissement») revêtent toutefois souvent la forme d'informations ciblées.
|
|
Da die gefährdeten Gruppen, auf die die selektive Prävention abzielt, häufig erhebliche Erfahrung mit legalen und illegalen Suchtmitteln haben, beschränken sich die meisten selektiven Präventionsmaßnahmen darauf, speziell zugeschnittene Informationen, persönliche Beratung und kreative oder sportliche Betätigung als Alternative anzubieten. Es darf jedoch nicht vergessen werden, dass die in den umfassenden sozialpädagogischen Programmen der universalen Prävention angewandten Verfahren auch in der selektiven Prävention ebenso effizient, wenn nicht gar effizienter, eingesetzt werden können. Die Veränderung der normativen Einstellungen (z. B. zu lernen, dass die meisten Mitglieder der Peer-Gruppe den Konsum ablehnen), Selbstbehauptungstraining, Motivation und Festlegung von Zielen sowie Entmystifizierung haben sich als sehr effektive Verfahren für gefährdete Jugendliche erwiesen (Sussman et al., 2004), werden jedoch in der EU nur selten als selektive Präventionsmaßnahmen eingesetzt. In Freizeitsettings (siehe „Prävention in Freizeitsettings“) hingegen erfolgen die Maßnahmen zumeist in Form der Bereitstellung gezielter Informationen.
|
|
Debido a que los grupos vulnerables a los que va dirigida la prevención selectiva tienen con frecuencia una experiencia considerable en materia de drogas legales e ilegales, la mayoría de intervenciones de prevención selectiva se limitan a la información personalizada, el asesoramiento individual y alternativas artísticas o deportivas. No obstante, hay que recordar que las técnicas utilizadas en los programas de prevención universal de gran influencia social son igual de eficaces, si no más, en la prevención selectiva. La reestructuración normativa (por ejemplo, aprender que la mayoría de los jóvenes desaprueba el consumo), la práctica de la reafirmación personal, la motivación y el establecimiento de objetivos, así como la rectificación de falsos mitos, han demostrado ser métodos muy eficaces entre la población de jóvenes vulnerables (Sussman y cols., 2004), pero son métodos que raramente se utilizan en la prevención selectiva en la UE. Sin embargo, las técnicas de intervención en los entornos recreativos (véase «La prevención en los entornos recreativos») se traducen casi siempre en el suministro de información específica.
|
|
Poiché i gruppi vulnerabili oggetto di una prevenzione selettiva spesso hanno un’esperienza significativa di consumo di droghe lecite e illecite, gli interventi di prevenzione più selettivi sono limitati alla fornitura di informazioni personalizzate, di consulenza individuale e di alternative nella sfera della creatività o delle attività sportive. Tuttavia, va ricordato che le tecniche adottate nei programmi di influsso sociale globali finalizzati alla prevenzione universale sono altrettanto, se no di più, efficaci dei programmi di prevenzione selettiva. Nonostante che la riorganizzazione normativa (per es. apprendere che la maggior parte dei coetanei disapprova l’uso della droga), l’addestramento all’affermazione personale, la motivazione e la fissazione di obiettivi nonché la correzione dei miti si siano dimostrati estremamente efficaci tra i giovani vulnerabili (Sussman e altri, 2004), tali metodi vengono solo di rado utilizzati ai fini di prevenzione selettiva nell’Unione europea. Le tecniche di intervento negli ambienti ad uso ricreativo (cfr. “Prevenzione negli ambienti ad uso ricreativo”) si configurano perlopiù alla stregua di attività di informazione mirata.
|
|
Dado que os grupos vulneráveis visados pela prevenção selectiva têm frequentemente uma experiência considerável de drogas legais e ilegais, a maior parte das intervenções de prevenção selectiva restringem-se ao fornecimento de informações adaptadas, aconselhamento individual e alternativas criativas ou desportivas. Há que recordar, contudo, que as técnicas utilizadas nos programas de prevenção universal com uma influência social global são igualmente eficazes, ou mesmo mais, quando utilizadas na prevenção selectiva. A reestruturação normativa (por exemplo, aprender que a maioria dos pares não aprova o consumo de droga), a formação em matéria de assertividade, a motivação e o estabelecimento de objectivos, bem como a correcção de mitos, já provaram ser muito eficazes entre os jovens vulneráveis (Sussman et al., 2004), mas raramente são utilizados em prevenção selectiva na União Europeia. Contudo, as técnicas de intervenção em contextos recreativos (ver “Prevenção em contextos recreativos”) assumem prioritariamente a forma de fornecimento de informações direccionadas.
|
|
Καθώς οι ευπαθείς ομάδες που αποτελούν στόχο της επικεντρωμένης πρόληψης διαθέτουν συχνά σημαντική πείρα όσον αφορά τη χρήση νόμιμων και παράνομων ναρκωτικών ουσιών, οι περισσότερες παρεμβάσεις επικεντρωμένης πρόληψης περιορίζονται στην παροχή εξατομικευμένων πληροφοριών, ατομικών συμβουλών και δημιουργικών ή αθλητικών εναλλακτικών λύσεων. Ωστόσο, πρέπει να υπενθυμίσουμε ότι οι τεχνικές που χρησιμοποιούνται στα συνολικά προγράμματα κοινωνικής επιρροής της καθολικής πρόληψης είναι εξίσου αποτελεσματικές, εάν όχι πιο αποτελεσματικές, στο πλαίσιο της επικεντρωμένης πρόληψης. Η μεταβολή των κανονιστικών πεποιθήσεων (π.χ. μαθαίνοντας ότι οι περισσότεροι συνομήλικοι δεν εγκρίνουν τη χρήση ναρκωτικών), η εκπαίδευση στην επίδειξη αυτοεπιβολής, η παρώθηση και η θέσπιση στόχων καθώς η διάψευση των μύθων έχουν αποδειχθεί πολύ αποτελεσματικές μέθοδοι για τους ευπαθείς νέους (Sussman κ.ά., 2004), αλλά σπάνια χρησιμοποιούνται στο πλαίσιο της επικεντρωμένης πρόληψης στην ΕΕ. Ωστόσο, οι τεχνικές παρέμβασης σε χώρους ψυχαγωγίας (βλέπε «Πρόληψη σε χώρους ψυχαγωγίας») έχουν κυρίως τη μορφή παροχής στοχοθετημένων πληροφοριών.
|
|
Omdat kwetsbare groepen vaak al lange tijd met legale en illegale drugs te maken hebben (gehad), zijn de meeste selectieve preventieacties beperkt tot het verstrekken van op maat gesneden informatie, individuele counseling en creatieve of sportieve alternatieven. Daarbij dient wel bedacht te worden dat technieken die in de uitgebreide sociale beïnvloedingsprogramma’s in het kader van algemene preventie worden gebruikt, bij selectieve preventie net zo effectief, zo niet effectiever zijn. Het is gebleken dat een normatieve herstructurering (d.w.z. leren dat de meeste leeftijdsgenoten drugsgebruik afkeuren), assertiviteitstraining, motivatie en het formuleren van doelen in combinatie met het uit de wereld helpen van bepaalde mythen en fabels voor kwetsbare jongeren zeer effectieve methoden zijn (Sussman et al., 2004). Desalniettemin worden zij in de EU zelden gebruikt bij selectieve preventie. Interventietechnieken in recreatieve settings (zie “Preventie in recreatieve settings”) vinden meestal wel plaats in de vorm van gerichte informatie.
|
|
Vzhledem k tomu, že ohrožené skupiny, na něž se selektivní prevence zaměřuje, často mívají značné zkušenosti s legálními a nelegálními drogami, omezuje se většina selektivních preventivních opatření na poskytování specifických informací, individuální poradenství a alternativy ve formě tvůrčích nebo sportovních aktivit. Nelze však zapomenout na to, že techniky používané v komplexních programech sociálních vlivů všeobecné prevence jsou stejně účinné, ne-li účinnější, v prevenci selektivní. Normativní restrukturalizace (např. zjištění, že většina vrstevníků užívání neschvaluje), nácvik asertivity, motivace a stanovení cílů, včetně uvedení obecně uznávaných „pravd“ na pravou míru se ukázaly jako metody velmi účinné u ohrožených mladých lidí (Sussman a kol., 2004), v rámci selektivní prevence v EU jsou však užívány jen zřídka. Intervenční techniky v zařízeních pro trávení volného času (viz část „Prevence v zařízeních pro trávení volného času“) však mají nejčastěji formu poskytování cílených informací.
|
|
Da de udsatte grupper, som den selektive forebyggelse er målrettet mod, ofte har betydelig erfaring med legale og illegale stoffer, er de fleste forebyggelsestiltag begrænset til skræddersyet information, individuel rådgivning og kreative aktiviteter eller sportsmuligheder. Det skal imidlertid bemærkes, at de metoder, der anvendes i de omfattende programmer med fokus på social indflydelse som led i den universale forebyggelse, er lige så effektive, hvis ikke mere effektive, i forbindelse med den selektive forebyggelse. Normativ restrukturering (f.eks. oplysning om, at de fleste jævnaldrende er imod brugen), træning i selvhævdelse, motivation og målsætning samt myteaflivning har vist sig at være meget effektive metoder blandt udsatte unge (Sussman m.fl., 2004), men anvendes sjældent i den selektive forebyggelse i EU. Tiltagene i fritidsmiljøer (se 'Forebyggelse i fritidsmiljøer') er imidlertid hovedsagelig i form af målrettet information.
|
|
Valikoivan ehkäisevän huumetyön kohteena olevilla haavoittuvassa asemassa olevilla ryhmillä on usein mittavaa kokemusta laillisista ja laittomista päihteistä, joten useimmat valikoivat ehkäisytoimet rajoittuvat räätälöidyn tiedon tarjoamiseen, yksilölliseen neuvontaan sekä luovaan toimintaan tai urheiluun. On kuitenkin syytä muistaa, että yleiseen ehkäisevään huumetyöhön kuuluvissa laajoissa sosiaalisen vaikuttamisen ohjelmissa käytettävät menetelmät ovat aivan yhtä tehokkaita elleivät tehokkaampiakin valikoivassa ehkäisevässä huumetyössä. Normatiivinen uudelleenjäsentely (eli sen oppiminen, että useimmat ikätoverit paheksuvat huumeidenkäyttöä), itsevarmuuden kehittämien, motivointi ja tavoitteiden asettaminen sekä myyttien oikaiseminen ovat osoittautuneet erittäin tehokkaiksi haavoittuvassa asemassa olevien nuorten parissa (Sussman et al., 2004), mutta niitä käytetään EU:ssa vain harvoin valikoivassa ehkäisevässä huumetyössä. Viihdeympäristössä tehtävä ehkäisevä työ (ks. "Ehkäisevä huumetyö viihdeympäristössä") on yleensä kohdennetun tiedon tarjoamista.
|
|
Mivel a célzott megelőzés sebezhető célcsoportjai gyakran már tekintélyes tapasztalatokra tettek szert a legális és tiltott kábítószerek terén, a legtöbb célzott megelőző beavatkozás a személyre szabott információk közlésére, az egyéni tanácsadásra és kreatív vagy sport jellegű alternatívák felkínálására korlátozódik. Szem előtt kellene tartani azonban, hogy az egyetemes megelőzés átfogó társadalmi befolyásolási programjaiban használt technikák ugyanannyira hatékonyak, ha nem hatékonyabbak, mint a célzott megelőzés. A normatív struktúra megváltozása (pl. ha valaki megtudja, hogy a legtöbb társa helyteleníti a használatot), a magabiztosságot fejlesztő képzés, a motiváció és a célok kitűzése, csakúgy, mint a mítoszok helyreigazítása, igen hatékony módszernek bizonyult a sebezhető fiataloknál (Sussman és mások, 2004), mégis ezeket csak ritkán használják a célzott megelőzés keretében az EU-ban. A rekreációs körülmények között használt intervenciós technikák azonban (ld. „Megelőzés rekreációs körülmények között”) többnyire a célzott információátadás formáját öltik.
|
|
Ettersom de sårbare gruppene som den selektive forebyggingen er rettet mot ofte har betydelig erfaring med legale og illegale rusmidler, er de fleste selektive forebyggende intervensjonene begrenset til skreddersydd informasjon, individuell rådgivning og kreative eller sportslige alternativer. Man bør imidlertid ikke glemme at de teknikkene som brukes i de generelle forebyggende programmene som baserer seg på sosial påvirkning, ofte er like effektive, om ikke mer effektive, innen selektiv forebygging. Normativ restrukturering (f.eks. lære at de fleste jevnaldrende er imot bruk), selvhevdelsestrening, motivering, målfastsettelse og korrigering av myter har vist seg å være meget effektive metoder blant sårbare ungdommer (Sussman et al., 2004) men brukes sjelden i selektiv forebygging i EU. Imidlertid gis intervensjonene i rekreasjonsmiljøene (se ”Forebygging i rekreasjonsmiljøer”) for det meste i form av målrettet informasjon.
|
|
Ponieważ grupy o zwiększonym stopniu ryzyka, będące celem zapobiegania wybiórczego, często mają już spore doświadczenie z legalnymi i nielegalnymi narkotykami, większość interwencji zapobiegania wybiórczego jest ograniczona do przekazania dostosowanych do potrzeb informacji, indywidualnego doradztwa i alternatyw twórczych lub sportowych. Należy jednak pamiętać, że techniki stosowane przez programy rozległego wpływu społecznego w ramach zapobiegania powszechnego są równie efektywne, jeśli nie bardziej, w zapobieganiu wybiórczym. Odnowa normatywna (np. nauczanie, że większość rówieśników nie aprobuje zażywania), szkolenie z zakresu asertywności, motywacja i wyznaczanie celów oraz korekta mitów okazały się bardzo efektywnymi metodami wśród młodych ludzi o zwiększonym stopniu ryzyka (Sussman et al., 2004), lecz rzadko wykorzystuje się je w zapobieganiu wybiórczym w UE. Jednakże techniki interwencyjne w miejscach rekreacji (patrz „Działania interwencyjne w obiektach rozrywkowych”) najczęściej przyjmują formę przekazywania informacji ukierunkowanych.
|
|
Deoarece grupurile vulnerabile asupra cărora se concentrează prevenirea selectivă au adesea o experienţă considerabilă de consum de droguri legale şi ilegale, majoritatea intervenţiilor de prevenire selectivă se limitează la furnizarea de informaţii personalizate, de consiliere individuală şi de alternative bazate pe creativitate sau pe sport. Totuşi, nu trebuie uitat faptul că tehnicile folosite în programele extinse de influenţare socială pentru prevenire universală sunt la fel de eficiente, dacă nu chiar mai eficiente, pentru prevenirea selectivă. Restructurarea normativă (de exemplu a învăţa că majoritatea egalilor dezaprobă consumul), formarea privind afirmarea sinelui, motivarea şi stabilirea de obiective, precum şi corectarea miturilor s-au dovedit metode foarte eficiente pentru grupurile vulnerabile de tineri (Sussman et al., 2004) dar sunt rar folosite în prevenţia selectivă în Uniunea Europeană. Totuşi, tehnicile de intervenţie în locuri de recreare (vezi ‘Prevenirea în locuri de recreare’) constă cel mai adesea din furnizarea de informaţii selective.
|
|
Keďže zraniteľné skupiny, na ktoré sa zameriava selektívna prevencia, majú často významné skúsenosti s legálnymi i nelegálnymi drogami, väčšina zásahov selektívnej prevencie sa obmedzuje na poskytovanie cielených informácií, individuálne poradenstvo a tvorivé alebo športové alternatívy. Je potrebné pripomenúť, že metódy využívané v komplexných programoch sociálneho vplyvu univerzálnej prevencie sú prinajmenšom rovnako účinné, ak nie ešte účinnejšie, ako v selektívnej prevencii. Normatívna reštrukturalizácia (napr. zistenie, že väčšina rovesníkov odmieta užívanie), nácvik asertivity, motivácia a stanovenie cieľov ako aj korekcia mýtov sa medzi zraniteľnou mládežou osvedčili ako veľmi účinné (Sussman a kol. 2004), ale v selektívnej prevencii v EÚ zriedka využívané metódy. Intervenčné techniky v rekreačných zariadeniach (pozri „Prevencia v rekreačných prostrediach“) majú väčšinou formu poskytovania cielených informácií.
|
|
Ker imajo ranljive skupine, ki se obravnavajo s selektivnim preprečevanjem, pogosto veliko izkušenj z dovoljenimi in prepovedanimi drogami, je večina intervencij selektivnega preprečevanja omejenih na zagotavljanje posebnih informacij, individualnega svetovanja in kreativnih ali športnih alternativ. Vendar ne smemo pozabiti, da so pri selektivnem preprečevanju tehnike, uporabljene v obsežnih programih družbenega vpliva splošnega preprečevanja, enako, če ne še bolj, učinkovite. Izkazalo se je, da so normativno prestrukturiranje (npr. spoznanje, da večina vrstnikov ne soglaša z uživanjem), učenje samozavesti, motivacija in postavljanje ciljev ter popravljanje mitov med ranljivimi mladimi učinkovite metode (Sussman et al., 2004), a se pri selektivnem preprečevanju v EU uporabljajo redko. Intervencijske tehnike v rekreativnih okoljih (glej "Preprečevanje v rekreativnih okoljih") pa imajo večinoma obliko zagotavljanja ciljnih informacij.
|
|
Eftersom de sårbara grupper som är målgrupper för den riktade preventionen ofta har betydande erfarenhet av lagliga och olagliga droger, utgörs den riktade preventionen mestadels av särskilt anpassad information, individuell rådgivning och alternativa konstnärliga eller idrottsrelaterade fritidssysselsättningar. Det är emellertid viktigt att komma ihåg att de metoder som används i de övergripande allmänpreventiva programmen för social påverkan kan vara lika effektiva eller till och med ännu effektivare inom den riktade preventionen. Det har till exempel visat sig mycket effektivt bland unga personer i riskzonen att förändra normer (genom att t.ex. visa att majoriteten av deras jämnåriga ogillar narkotikaanvändning), att träna dem i att stå på sig, att arbeta med motivation och målformulering, samt att slå hål på myter (Sussman m.fl., 2004), men trots detta används dessa metoder sällan inom den riktade preventionen i EU. Arbetet i nöjesmiljöer (se ”Prevention i nöjesmiljöer”) sker dock mestadels i form av riktad information.
|
|
Tā kā neaizsargātajām grupām, uz kurām ir vērsti selektīvie profilakses pasākumi, bieži ir ievērojama pieredze saistībā ar likumīgajām un nelikumīgajām narkotikām, lielākā daļa profilakses pasākumu aprobežojas ar speciāli sagatavotas informācijas sniegšanu, individuālām konsultācijām un kreatīvām vai sportiskām alternatīvām. Taču ir jāatceras, ka metodes, kuras izmanto universālās profilakses visaptverošajās sociālās ietekmēšanas programmās, ir tikpat efektīvas, ja ne vēl efektīvākas selektīvajos profilakses pasākumos. Normatīvā pārstrukturēšanās (piemēram, apzināšana, ka lielākā daļa domubiedru neatbalsta lietošanu), pašpārliecinātības trenēšana, motivācija un mērķu uzstādīšana, kā arī mītu koriģēšana ir izrādījušās ļoti efektīvas metodes neaizsargāto jauniešu vidū (Sussman et al., 2004. g.), taču ES tās ļoti reti izmanto selektīvajiem profilakses pasākumiem. Tomēr iejaukšanās metodes izklaidējošos apstākļos (skatīt „Profilakse izklaidējošos apstākļos”, 00. lpp.) galvenokārt izpaužas mērķtiecīgas informācijas sniegšanā.
|