kary – -Translation – Keybot Dictionary

Spacer TTN Translation Network TTN TTN Login Deutsch Français Spacer Help
Source Languages Target Languages
Keybot 22 Results  ar2005.emcdda.europa.eu
  Narkotyki w miejscu pracy  
Kary
Penalties
Sanctions
Strafen
Sanzioni
Ποινές
Strafmaat
Tresty
Straffe
Pedepse
Kazni
Straff
Sodi
  Kary  
Jesteś tutaj: Powrót > Sprawozdanie > Rozdział 1 : Nowe osiągnięcia w zakresie polityki i przepisów prawa > Nowe krajowe przepisy prawa > Kary
You are here: Home > Report > Chapter 1: New developments in policies and laws > New national laws > Penalties
Vous êtes ici: Accueil > Rapport > Chapitre 1 : Nouveaux développements en matière de politiques et de législations > Nouvelles législations nationales > Sanctions
Sie sind hier: Startseite > Bericht > Kapitel 1 : Neue politische und rechtliche Entwicklungen > Neue einzelstaatliche Rechtsvorschriften > Strafen
Está usted aquí: inicio > Informe > Capítulo 1: Novedades políticas y legislativas > Nueva legislación nacional > Sanciones penales
Siete qui: Home > Relazione > Capitolo 1 : Evoluzione in materia di politiche e legislazione > Evoluzione delle legislazioni nazionali > Sanzioni
Βρίσκεστε εδώ: Αρχική σελίδα > Έκθεση > Κεφάλαιο 1 : Νέες εξελίξεις όσον αφορά τις πολιτικές και τη νομοθεσία > Νέες εθνικές νομοθεσίες > Ποινές
U bevindt zich hier: Home > Verslag > Hoofdstuk 1: Nieuwe ontwikkelingen op het gebied van beleid en wetgeving > Nieuwe nationale wetgeving > Strafmaat
Jste zde: Domů > Zpráva > Kapitola 1: Nejnovější vývoj politiky a legislativy > Nové vnitrostátní právní předpisy > Tresty
Du er her: Hjem > Beretning > Kapitel 1 : Den seneste udvikling i politikker og lovgivninger > Nye nationale lovgivninger > Straffe
Te olete siin: Avalehele > Aruanne > 1. peatükk: Uued suundumused poliitikas ja õigusnormides > Uued siseriiklikud õigusnormid > Karistused
Olet tässä: Sivuston alkuun > Raportti > Luku 1 : Viimeaikainen kehitys politiikassa ja lainsäädännössä > Viimeaikainen kansallinen lainsäädäntö > Seuraamukset
Ön most itt van: Kezdőlap > Jelentés > 1. fejezet : Új fejlemények a politika és a jogszabályok terén > Új nemzeti törvények > Büntetések
Du er her: Hjem > Rapport > Kapittel 1: Politikk og lovgivning – nye utviklinger > Ny nasjonal lovgivning > Straffesanksjoner
Sunteţi aici: Prima pagină > Raport > Capitolul 1 : Noi evoluţii în domeniul politicilor şi al legislaţiei > Noi legi naţionale > Pedepse
Ste tu: Späť > Správa > Kapitola 1: Najnovší vývoj v oblasti politiky a právnych predpisov > Nové vnútroštátne právne predpisy > Trestný postih
Vi ste tukaj: Domov > Poročilo > Poglavje 1: Nov razvoj politik in zakonov > Nove nacionalne zakonodaje > Kazni
Du är här: Hem > Rapporten > Kapitel 1: Den senaste utvecklingen inom politik och lagstiftning > Nya nationella lagar > Straff
Jūs esat šeit: Sākumlapa > Ziņojums > 1.nodaļa : Jaunumi politikā un tiesību aktos > Jauni valstu likumi > Sodi
  Nowe krajowe przepisy p...  
Ludzie młodzi | Redukcja szkód | Kary | Narkotyki w miejscu pracy
Young people | Harm reduction | Penalties | Drugs in the workplace
Les jeunes | Réduction des risques | Sanctions | La drogue sur le lieu de travail
Jugendliche | Schadensminimierung | Strafen | Drogen am Arbeitsplatz
Giovani | Riduzione dei danni | Sanzioni | Droghe sul posto di lavoro
Νέοι | Μείωση των επιβλαβών συνεπειών | Ποινές | Ναρκωτικά στον χώρο εργασίας
Jonge mensen | Schadebeperking | Strafmaat | Drugs op de werkplek
Mládež | Snižování škodlivých účinků drog | Tresty | Drogy na pracovišti
Unge | Skadesreduktion | Straffe | Narkotika på arbejdspladsen
Noored | Kahjude vähendamine | Karistused | Uimastite tarvitamine tööl
Nuoret | Haittojen vähentäminen | Seuraamukset | Huumausaineet työpaikalla
A fiatalok | Ártalomcsökkentés | Büntetések | Kábítószerek a munkahelyen
Unge | Skadereduksjon | Straffesanksjoner | Rusmidler på arbeidsplassen
Tinerii | Reducerea consecinţelor negative ale consumului de droguri | Pedepse | Drogurile la locul de muncă
Mladi | Zmanjševanje škode | Kazni | Droge na delovnem mestu
Unga människor | Minskning av skadeverkningarna | Straff | Narkotika på arbetsplatser
Jaunieši | Kaitējuma samazināšana | Sodi | Narkotikas darba vietā
  press4-pl  
W latach 2003-2004 niektóre kraje zmieniły kary za zazywanie konopi indyjskich (w Belgii i Wielkiej Brytanii – złagodzenie kar; w Danii – zaostrzenie). W 2003 roku Grecja obnizyła maksymalny wymiar kary za zazywanie narkotyków z pieciu lat do jednego roku, podczas gdy Wegry usuneły wykroczenie zazywania narkotyków ze swojego kodeksu karnego (zazywanie narkotyków podlega jednak karze zgodnie z przepisami dotyczacymi wykroczen takich jak zakup i posiadanie narkotyków).
In 2003 and 2004, some countries changed their penalties for cannabis use (Belgium and the UK – lower penalties; Denmark – higher). In 2003, Greece lowered the maximum penalty for drug use from five years to one year, while Hungary removed the offence of drug use from its penal code (although drug use is still punishable through acquisition and possession offences).
la Grèce a réduit la peine maximale pour usage de drogues de cinq ans à un an, tandis que la Hongrie a supprimé le délit d’usage de drogues de son code pénal (bien que l’usage de drogue y reste passible de sanctions par le biais des infractions liées à l’acquisition et à la détention).
2003 und 2004 änderten einige Länder das Strafausmaß für den Konsum von Cannabis (Belgien und das Vereinigte Königreich – geringere Strafen; Dänemark – höhere Strafen). 2003 senkte Griechenland die Höchststrafe für Drogenkonsum von fünf Jahren auf ein Jahr, und Ungarn strich den Straftatbestand des Drogenkonsums aus seinem Strafgesetzbuch (wenngleich der Drogenkonsum nach wie vor über Strafen für den Erwerb und Besitz von Drogen geahndet werden kann).
En 2003 y en 2004, varios países modificaron las penas que sancionan el consumo de cánnabis (Bélgica y Reino Unido las rebajaron; Dinamarca las aumentó). En 2003, Grecia rebajó la pena máxima por consumo de drogas de cinco años a un año, mientras que Hungría suprimió de su código penal el delito por consumo de drogas (aunque siguen sancionándose como delito la adquisición y la posesión).
Nel 2003 e 2004 alcuni paesi hanno modificato le pene per il consumo di cannabis (Belgio e Regno Unito – riduzione delle pene; Danimarca – aumento delle pene). Nel 2003 la Grecia ha ridotto la pena massima per consumo di droga da cinque anni ad un anno, mentre l’Ungheria ha soppresso il reato del consumo di droga dal proprio codice penale (anche se l’uso di droga è ancora perseguibile sulla base dei reati di acquisto e detenzione).
Em 2003 e 2004, alguns países alteraram as sanções penais aplicáveis ao consumo de cannabis (Bélgica e Reino Unido – redução das penas; Dinamarca – penas mais elevadas). Em 2003, a Grécia reduziu a pena máxima por consumo de droga de cinco anos para um ano e a Hungria retirou a infracção de consumo de droga do seu código penal (embora o consumo de droga ainda seja punível através das infracções de aquisição e posse).
In 2003 en 2004 hebben enkele landen de strafmaat voor het gebruik van cannabis gewijzigd (België en het VK hebben de straffen verlaagd, Denemarken heeft ze daarentegen verhoogd). In 2003 heeft Griekenland de maximale straftijd voor drugsgebruik verlaagd van vijf tot één jaar, terwijl Hongarije het drugsgebruik uit zijn wetboek van strafrecht heeft geschrapt (hoewel drugsgebruik nog altijd strafbaar is in geval van aankoop en bezit).
V roce 2003 a 2004 zmenily nekteré zeme své tresty za užívání konopných drog (Belgie a Spojené království – nižší tresty; Dánsko – vyšší). V roce 2003 snížilo Ǎecko nejvyšší trest za užívání drog z peti let na jeden rok, kdežto Maáarsko odstranilo trestný cin užívání drog ze svého trestního zákoníku (ackoli užívání drog mnže být i nadále trestáno podle trestných cinn získání a držení).
Vuosina 2003 ja 2004 jotkut maat muuttivat rangaistuksiaan kannabiksen käytöstä (Belgia ja Yhdistynyt kuningaskunta lievensivät rangaistuksia, Tanska kiristi niitä). Vuonna 2003 Kreikka lievensi huumeidenkäytön enimmäisrangaistuksen viidestä vuodesta yhteen vuoteen. Unkari puolestaan poisti huumeidenkäyttörikoksen rikoslaistaan (vaikka hankinta- ja hallussapitorikoksina huumeidenkäyttö on yhä rangaistavaa).
2003-ban és 2004-ben néhány ország módosította a kannabisz fogyasztásáért járó büntetést (Belgium és az Egyesült Királyság – enyhébb büntetés; Dánia – szigorúbb büntetés). 2003-ban Görögország öt évröl egy évre csökkentette a kábítószer-fogyasztásra kivethetö leghosszabb büntetés idötartamát, míg Magyarország törölte büntetö törvénykönyvéböl a kábítószer-fogyasztás büncselekményét (bár a kábítószer-fogyasztás a megszerzés és a tartás büncselekményeken keresztül továbbra is büntetendö).
I 2003 og 2004 endret noen land strafferammene for cannabisbruk (Belgia og UK – lavere straff, Danmark – høyere). I 2003 reduserte Hellas maksimumsstraffen for narkotikabruk fra fem til ett år, mens Ungarn fjernet narkotikabruk som lovbrudd fra straffeloven (selv om kjøp og besittelse fortsatt er straffbart).
În 2003 şi 2004, câteva Iǎri au modificat pedepsele pentru consumul de canabis (Belgia şi Marea Britanie – pedepse reduse; Danemarca – pedepse majorate). În 2003, Grecia a redus pedeapsa maximǎ pentru consumul de droguri de la cinci ani la un an, iar Ungaria a eliminat din codul sǎu penal consumul de droguri ca infracIiune (deşi consumul continuǎ sǎ fie sancIionat prin infracIiunile de achiziIie şi posesie de droguri).
V rokoch 2003 a 2004 niektoré štáty zmenili svoje tresty za užívanie marihuany (Belgicko a VeÍká Británia – nižšie tresty; Dánsko – vyššie). V roku 2003 Grécko znížilo najvyšší trest za užívanie drog z piatich rokov na jeden rok, zatiaÍ, co Maáarsko odstránilo priestupok užívania drog zo svojho trestného zákonníka (aj keá je užívanie drog stále možné trestaÍ prostredníctvom priestupkov zaobstarávania a držania).
Leta 2003 in 2004 so nekatere države spremenile kazni za uporabo kanabisa (Belgija in Združeno kraljestvo – nižje kazni; Danska – višje kazni). Leta 2003 je Grcija znižala najvišjo kazen za uporabo drog s pet let na eno leto, Madžarska pa je kaznivo dejanje uporabe drog crtala iz svojega kazenskega zakonika (ceprav se uporaba drog še vedno kaznuje v okviru kaznivega dejanja nabave ali posesti droge).
Under 2003 och 2004 ändrade en del länder de rättsliga påföljderna för cannabisbruk (Belgien och Storbritannien – lindrigare påföljder; Danmark – kraftigare påföljder). År 2003 sänkte Grekland maxstraffet för narkotikaanvändning från fem till ett år, medan Ungern avskaffade narkotikabruk som ett brott i sin brottsbalk (även om narkotikabruk fortfarande kan bestraffas genom brott rörande köp och innehav).
  press4-pl  
W latach 2003-2004 niektóre kraje zmieniły kary za zazywanie konopi indyjskich (w Belgii i Wielkiej Brytanii – złagodzenie kar; w Danii – zaostrzenie). W 2003 roku Grecja obnizyła maksymalny wymiar kary za zazywanie narkotyków z pieciu lat do jednego roku, podczas gdy Wegry usuneły wykroczenie zazywania narkotyków ze swojego kodeksu karnego (zazywanie narkotyków podlega jednak karze zgodnie z przepisami dotyczacymi wykroczen takich jak zakup i posiadanie narkotyków).
In 2003 and 2004, some countries changed their penalties for cannabis use (Belgium and the UK – lower penalties; Denmark – higher). In 2003, Greece lowered the maximum penalty for drug use from five years to one year, while Hungary removed the offence of drug use from its penal code (although drug use is still punishable through acquisition and possession offences).
la Grèce a réduit la peine maximale pour usage de drogues de cinq ans à un an, tandis que la Hongrie a supprimé le délit d’usage de drogues de son code pénal (bien que l’usage de drogue y reste passible de sanctions par le biais des infractions liées à l’acquisition et à la détention).
2003 und 2004 änderten einige Länder das Strafausmaß für den Konsum von Cannabis (Belgien und das Vereinigte Königreich – geringere Strafen; Dänemark – höhere Strafen). 2003 senkte Griechenland die Höchststrafe für Drogenkonsum von fünf Jahren auf ein Jahr, und Ungarn strich den Straftatbestand des Drogenkonsums aus seinem Strafgesetzbuch (wenngleich der Drogenkonsum nach wie vor über Strafen für den Erwerb und Besitz von Drogen geahndet werden kann).
En 2003 y en 2004, varios países modificaron las penas que sancionan el consumo de cánnabis (Bélgica y Reino Unido las rebajaron; Dinamarca las aumentó). En 2003, Grecia rebajó la pena máxima por consumo de drogas de cinco años a un año, mientras que Hungría suprimió de su código penal el delito por consumo de drogas (aunque siguen sancionándose como delito la adquisición y la posesión).
Nel 2003 e 2004 alcuni paesi hanno modificato le pene per il consumo di cannabis (Belgio e Regno Unito – riduzione delle pene; Danimarca – aumento delle pene). Nel 2003 la Grecia ha ridotto la pena massima per consumo di droga da cinque anni ad un anno, mentre l’Ungheria ha soppresso il reato del consumo di droga dal proprio codice penale (anche se l’uso di droga è ancora perseguibile sulla base dei reati di acquisto e detenzione).
Em 2003 e 2004, alguns países alteraram as sanções penais aplicáveis ao consumo de cannabis (Bélgica e Reino Unido – redução das penas; Dinamarca – penas mais elevadas). Em 2003, a Grécia reduziu a pena máxima por consumo de droga de cinco anos para um ano e a Hungria retirou a infracção de consumo de droga do seu código penal (embora o consumo de droga ainda seja punível através das infracções de aquisição e posse).
In 2003 en 2004 hebben enkele landen de strafmaat voor het gebruik van cannabis gewijzigd (België en het VK hebben de straffen verlaagd, Denemarken heeft ze daarentegen verhoogd). In 2003 heeft Griekenland de maximale straftijd voor drugsgebruik verlaagd van vijf tot één jaar, terwijl Hongarije het drugsgebruik uit zijn wetboek van strafrecht heeft geschrapt (hoewel drugsgebruik nog altijd strafbaar is in geval van aankoop en bezit).
V roce 2003 a 2004 zmenily nekteré zeme své tresty za užívání konopných drog (Belgie a Spojené království – nižší tresty; Dánsko – vyšší). V roce 2003 snížilo Ǎecko nejvyšší trest za užívání drog z peti let na jeden rok, kdežto Maáarsko odstranilo trestný cin užívání drog ze svého trestního zákoníku (ackoli užívání drog mnže být i nadále trestáno podle trestných cinn získání a držení).
Vuosina 2003 ja 2004 jotkut maat muuttivat rangaistuksiaan kannabiksen käytöstä (Belgia ja Yhdistynyt kuningaskunta lievensivät rangaistuksia, Tanska kiristi niitä). Vuonna 2003 Kreikka lievensi huumeidenkäytön enimmäisrangaistuksen viidestä vuodesta yhteen vuoteen. Unkari puolestaan poisti huumeidenkäyttörikoksen rikoslaistaan (vaikka hankinta- ja hallussapitorikoksina huumeidenkäyttö on yhä rangaistavaa).
2003-ban és 2004-ben néhány ország módosította a kannabisz fogyasztásáért járó büntetést (Belgium és az Egyesült Királyság – enyhébb büntetés; Dánia – szigorúbb büntetés). 2003-ban Görögország öt évröl egy évre csökkentette a kábítószer-fogyasztásra kivethetö leghosszabb büntetés idötartamát, míg Magyarország törölte büntetö törvénykönyvéböl a kábítószer-fogyasztás büncselekményét (bár a kábítószer-fogyasztás a megszerzés és a tartás büncselekményeken keresztül továbbra is büntetendö).
I 2003 og 2004 endret noen land strafferammene for cannabisbruk (Belgia og UK – lavere straff, Danmark – høyere). I 2003 reduserte Hellas maksimumsstraffen for narkotikabruk fra fem til ett år, mens Ungarn fjernet narkotikabruk som lovbrudd fra straffeloven (selv om kjøp og besittelse fortsatt er straffbart).
În 2003 şi 2004, câteva Iǎri au modificat pedepsele pentru consumul de canabis (Belgia şi Marea Britanie – pedepse reduse; Danemarca – pedepse majorate). În 2003, Grecia a redus pedeapsa maximǎ pentru consumul de droguri de la cinci ani la un an, iar Ungaria a eliminat din codul sǎu penal consumul de droguri ca infracIiune (deşi consumul continuǎ sǎ fie sancIionat prin infracIiunile de achiziIie şi posesie de droguri).
V rokoch 2003 a 2004 niektoré štáty zmenili svoje tresty za užívanie marihuany (Belgicko a VeÍká Británia – nižšie tresty; Dánsko – vyššie). V roku 2003 Grécko znížilo najvyšší trest za užívanie drog z piatich rokov na jeden rok, zatiaÍ, co Maáarsko odstránilo priestupok užívania drog zo svojho trestného zákonníka (aj keá je užívanie drog stále možné trestaÍ prostredníctvom priestupkov zaobstarávania a držania).
Leta 2003 in 2004 so nekatere države spremenile kazni za uporabo kanabisa (Belgija in Združeno kraljestvo – nižje kazni; Danska – višje kazni). Leta 2003 je Grcija znižala najvišjo kazen za uporabo drog s pet let na eno leto, Madžarska pa je kaznivo dejanje uporabe drog crtala iz svojega kazenskega zakonika (ceprav se uporaba drog še vedno kaznuje v okviru kaznivega dejanja nabave ali posesti droge).
Under 2003 och 2004 ändrade en del länder de rättsliga påföljderna för cannabisbruk (Belgien och Storbritannien – lindrigare påföljder; Danmark – kraftigare påföljder). År 2003 sänkte Grekland maxstraffet för narkotikaanvändning från fem till ett år, medan Ungern avskaffade narkotikabruk som ett brott i sin brottsbalk (även om narkotikabruk fortfarande kan bestraffas genom brott rörande köp och innehav).
  press4-pl  
W latach 2003-2004 niektóre kraje zmienily kary za zazywanie konopi indyjskich (w Belgii i Wielkiej Brytanii – zlagodzenie kar; w Danii – zaostrzenie). W 2003 roku Grecja obnizyla maksymalny wymiar kary za zazywanie narkotyków z pieciu lat do jednego roku, podczas gdy Wegry usunely wykroczenie zazywania narkotyków ze swojego kodeksu karnego (zazywanie narkotyków podlega jednak karze zgodnie z przepisami dotyczacymi wykroczen takich jak zakup i posiadanie narkotyków).
En 2003 et en 2004, plusieurs pays ont modifié les sanctions liées à la consommation du cannabis (Belgique et Royaume-Uni – sanctions plus faibles; Danemark – sanctions plus fortes). En 2003,      la Grèce a réduit la peine maximale pour usage de drogues de cinq ans à un an, tandis que la Hongrie a supprimé le délit d’usage de drogues de son code pénal (bien que l’usage de drogue y reste passible de sanctions par le biais des infractions liées à l’acquisition et à la détention).
2003 und 2004 änderten einige Länder das Strafausmaß für den Konsum von Cannabis (Belgien und das Vereinigte Königreich – geringere Strafen; Dänemark – höhere Strafen). 2003 senkte Griechenland die Höchststrafe für Drogenkonsum von fünf Jahren auf ein Jahr, und Ungarn strich den Straftatbestand des Drogenkonsums aus seinem Strafgesetzbuch (wenngleich der Drogenkonsum nach wie vor über Strafen für den Erwerb und Besitz von Drogen geahndet werden kann).
En 2003 y en 2004, varios países modificaron las penas que sancionan el consumo de cánnabis (Bélgica y Reino Unido las rebajaron; Dinamarca las aumentó). En 2003, Grecia rebajó la pena máxima por consumo de drogas de cinco años a un año, mientras que Hungría suprimió de su código penal el delito por consumo de drogas (aunque siguen sancionándose como delito la adquisición y la posesión).
Nel 2003 e 2004 alcuni paesi hanno modificato le pene per il consumo di cannabis (Belgio e Regno Unito – riduzione delle pene; Danimarca – aumento delle pene). Nel 2003 la Grecia ha ridotto la pena massima per consumo di droga da cinque anni ad un anno, mentre l’Ungheria ha soppresso il reato del consumo di droga dal proprio codice penale (anche se l’uso di droga è ancora perseguibile sulla base dei reati di acquisto e detenzione).
Em 2003 e 2004, alguns países alteraram as sanções penais aplicáveis ao consumo de cannabis (Bélgica e Reino Unido – redução das penas; Dinamarca – penas mais elevadas). Em 2003, a Grécia reduziu a pena máxima por consumo de droga de cinco anos para um ano e a Hungria retirou a infracção de consumo de droga do seu código penal (embora o consumo de droga ainda seja punível através das infracções de aquisição e posse).
Το 2003 κaι tο 2004, οριsµένeς χώρeς tροpοpοίηsaν tις pροßλepόµeνeς pοινές γιa χρήsη κάννaßης (Βέλγιο κaι ΗΒ – µικρόteρeς pοινές, Δaνίa – µeγaλύteρeς). Το 2003, η Ελλάda µeίωse tη µέγιstη pοινή γιa χρήsη νaρκωtικών apό pένte se ένaν χρόνο, eνώ η Ουγγaρίa apέsυρe tο adίκηµa tης χρήsης νaρκωtικών apό tον pοινικό tης κώdικa (aν κaι η χρήsη νaρκωtικών eξaκολουθeί νa dιώκetaι pοινικά µέsω tων adικηµάtων tης apόκtηsης κaι tης κatοχής νaρκωtικών).
In 2003 en 2004 hebben enkele landen de strafmaat voor het gebruik van cannabis gewijzigd (België en het VK hebben de straffen verlaagd, Denemarken heeft ze daarentegen verhoogd). In 2003 heeft Griekenland de maximale straftijd voor drugsgebruik verlaagd van vijf tot één jaar, terwijl Hongarije het drugsgebruik uit zijn wetboek van strafrecht heeft geschrapt (hoewel drugsgebruik nog altijd strafbaar is in geval van aankoop en bezit).
V roce 2003 a 2004 změnily některé země své tresty za užívání konopných drog (Belgie a Spojené království – nižší tresty; Dánsko – vyšší). V roce 2003 snížilo Řecko nejvyšší trest za užívání drog z pěti let na jeden rok, kdežto Maďarsko odstranilo trestný čin užívání drog ze svého trestního zákoníku (ačkoli užívání drog může být i nadále trestáno podle trestných činů získání a držení).
I 2003 og 2004 ændrede nogle lande straffen for cannabisbrug (Belgien og Det Forenede Kongerige – lavere straffe; Danmark – højere). I 2003 nedsatte Grækenland maksimumstraffen for stofbrug fra fem til ét år, mens Ungarn fjernede stofbrug fra sin straffelov (selv om stofbrug stadig kan straffes ved overtrædelser i forbindelse med erhvervelse og besiddelse).
2003. ja 2004. aastal muudeti mõnes riigis karistusi kanepitarbimise eest (Belgias ja Ühend-kuningriigis – madalamad karistused; Taanis – suuremad). 2003. aastal vähendati Kreekas uimastite tarbimise eest määratavat maksimaalset karistust viielt aastalt ühele ja Ungaris eemaldati uimastite tarbimine kui õigusrikkumine karistusseadustikust (kuigi uimastite tarbimine on siiani karistatav omandamise ja omamise kuriteo kaudu).
Vuosina 2003 ja 2004 jotkut maat muuttivat rangaistuksiaan kannabiksen käytöstä (Belgia ja Yhdistynyt kuningaskunta lievensivät rangaistuksia, Tanska kiristi niitä). Vuonna 2003 Kreikka lievensi huumeidenkäytön enimmäisrangaistuksen viidestä vuodesta yhteen vuoteen. Unkari puolestaan poisti huumeidenkäyttörikoksen rikoslaistaan (vaikka hankinta- ja hallussapitorikoksina huumeidenkäyttö on yhä rangaistavaa).
2003-ban és 2004-ben néhány ország módosította a kannabisz fogyasztásáért járó büntetést  (Belgium és az Egyesült Királyság – enyhébb büntetés; Dánia – szigorúbb büntetés). 2003-ban Görögország öt évrol egy évre csökkentette a kábítószer-fogyasztásra kivetheto leghosszabb büntetés idotartamát, míg Magyarország törölte bünteto törvénykönyvébol a kábítószer-fogyasztás buncselekményét (bár a kábítószer-fogyasztás a megszerzés és a tartás buncselekményeken keresztül továbbra is büntetendo).
I 2003 og 2004 endret noen land strafferammene for cannabisbruk (Belgia og UK – lavere straff, Danmark – høyere). I 2003 reduserte Hellas maksimumsstraffen for narkotikabruk fra fem til ett år, mens Ungarn fjernet narkotikabruk som lovbrudd fra straffeloven (selv om kjøp og besittelse fortsatt er straffbart).
În 2003 si 2004, câteva tari au modificat pedepsele pentru consumul de canabis (Belgia si Marea Britanie – pedepse reduse; Danemarca – pedepse majorate). În 2003, Grecia a redus pedeapsa maxima pentru consumul de droguri de la cinci ani la un an, iar Ungaria a eliminat din codul sau penal consumul de droguri ca infractiune (desi consumul continua sa fie sanctionat prin infractiunile de achizitie si posesie de droguri).
V rokoch 2003 a 2004 niektoré štáty zmenili svoje tresty za užívanie marihuany (Belgicko a Velká Británia – nižšie tresty; Dánsko – vyššie). V roku 2003 Grécko znížilo najvyšší trest za užívanie drog z piatich rokov na jeden rok, zatial, co Madarsko odstránilo priestupok užívania drog zo svojho trestného zákonníka (aj ked je užívanie drog stále možné trestat prostredníctvom priestupkov zaobstarávania a držania).
Leta 2003 in 2004 so nekatere države spremenile kazni za uporabo kanabisa (Belgija in Združeno kraljestvo – nižje kazni; Danska – višje kazni). Leta 2003 je Grcija znižala najvišjo kazen za uporabo drog s pet let na eno leto, Madžarska pa je kaznivo dejanje uporabe drog crtala iz svojega kazenskega zakonika (ceprav se uporaba drog še vedno kaznuje v okviru kaznivega dejanja nabave ali posesti droge).
Under 2003 och 2004 ändrade en del länder de rättsliga påföljderna för cannabisbruk (Belgien och Storbritannien – lindrigare påföljder; Danmark – kraftigare påföljder). År 2003 sänkte Grekland maxstraffet för narkotikaanvändning från fem till ett år, medan Ungern avskaffade narkotikabruk som ett brott i sin brottsbalk (även om narkotikabruk fortfarande kan bestraffas genom brott rörande köp och innehav).
Dazas valstis 2003. un 2004. gada ir mainijusas sodus par kanepju lietosanu (Belgija un Apvienota Karaliste sodus ir samazinajusi, Danija paaugstinajusi). Griekija 2003. gada ir samazinajusi par narkotiku lietosanu piemerojamo maksimalo sodu no pieciem gadiem lidz vienam gadam, bet Ungarija ir svitrojusi narkotiku lietosanas parkapumu no kriminalkodeksa (lai gan narkotiku lietosana joprojam ir sodama ka narkotiku iegade un turesana).
  press4-pl  
W latach 2003-2004 niektóre kraje zmienily kary za zazywanie konopi indyjskich (w Belgii i Wielkiej Brytanii – zlagodzenie kar; w Danii – zaostrzenie). W 2003 roku Grecja obnizyla maksymalny wymiar kary za zazywanie narkotyków z pieciu lat do jednego roku, podczas gdy Wegry usunely wykroczenie zazywania narkotyków ze swojego kodeksu karnego (zazywanie narkotyków podlega jednak karze zgodnie z przepisami dotyczacymi wykroczen takich jak zakup i posiadanie narkotyków).
En 2003 et en 2004, plusieurs pays ont modifié les sanctions liées à la consommation du cannabis (Belgique et Royaume-Uni – sanctions plus faibles; Danemark – sanctions plus fortes). En 2003,      la Grèce a réduit la peine maximale pour usage de drogues de cinq ans à un an, tandis que la Hongrie a supprimé le délit d’usage de drogues de son code pénal (bien que l’usage de drogue y reste passible de sanctions par le biais des infractions liées à l’acquisition et à la détention).
2003 und 2004 änderten einige Länder das Strafausmaß für den Konsum von Cannabis (Belgien und das Vereinigte Königreich – geringere Strafen; Dänemark – höhere Strafen). 2003 senkte Griechenland die Höchststrafe für Drogenkonsum von fünf Jahren auf ein Jahr, und Ungarn strich den Straftatbestand des Drogenkonsums aus seinem Strafgesetzbuch (wenngleich der Drogenkonsum nach wie vor über Strafen für den Erwerb und Besitz von Drogen geahndet werden kann).
En 2003 y en 2004, varios países modificaron las penas que sancionan el consumo de cánnabis (Bélgica y Reino Unido las rebajaron; Dinamarca las aumentó). En 2003, Grecia rebajó la pena máxima por consumo de drogas de cinco años a un año, mientras que Hungría suprimió de su código penal el delito por consumo de drogas (aunque siguen sancionándose como delito la adquisición y la posesión).
Nel 2003 e 2004 alcuni paesi hanno modificato le pene per il consumo di cannabis (Belgio e Regno Unito – riduzione delle pene; Danimarca – aumento delle pene). Nel 2003 la Grecia ha ridotto la pena massima per consumo di droga da cinque anni ad un anno, mentre l’Ungheria ha soppresso il reato del consumo di droga dal proprio codice penale (anche se l’uso di droga è ancora perseguibile sulla base dei reati di acquisto e detenzione).
Em 2003 e 2004, alguns países alteraram as sanções penais aplicáveis ao consumo de cannabis (Bélgica e Reino Unido – redução das penas; Dinamarca – penas mais elevadas). Em 2003, a Grécia reduziu a pena máxima por consumo de droga de cinco anos para um ano e a Hungria retirou a infracção de consumo de droga do seu código penal (embora o consumo de droga ainda seja punível através das infracções de aquisição e posse).
Το 2003 κaι tο 2004, οριsµένeς χώρeς tροpοpοίηsaν tις pροßλepόµeνeς pοινές γιa χρήsη κάννaßης (Βέλγιο κaι ΗΒ – µικρόteρeς pοινές, Δaνίa – µeγaλύteρeς). Το 2003, η Ελλάda µeίωse tη µέγιstη pοινή γιa χρήsη νaρκωtικών apό pένte se ένaν χρόνο, eνώ η Ουγγaρίa apέsυρe tο adίκηµa tης χρήsης νaρκωtικών apό tον pοινικό tης κώdικa (aν κaι η χρήsη νaρκωtικών eξaκολουθeί νa dιώκetaι pοινικά µέsω tων adικηµάtων tης apόκtηsης κaι tης κatοχής νaρκωtικών).
In 2003 en 2004 hebben enkele landen de strafmaat voor het gebruik van cannabis gewijzigd (België en het VK hebben de straffen verlaagd, Denemarken heeft ze daarentegen verhoogd). In 2003 heeft Griekenland de maximale straftijd voor drugsgebruik verlaagd van vijf tot één jaar, terwijl Hongarije het drugsgebruik uit zijn wetboek van strafrecht heeft geschrapt (hoewel drugsgebruik nog altijd strafbaar is in geval van aankoop en bezit).
V roce 2003 a 2004 změnily některé země své tresty za užívání konopných drog (Belgie a Spojené království – nižší tresty; Dánsko – vyšší). V roce 2003 snížilo Řecko nejvyšší trest za užívání drog z pěti let na jeden rok, kdežto Maďarsko odstranilo trestný čin užívání drog ze svého trestního zákoníku (ačkoli užívání drog může být i nadále trestáno podle trestných činů získání a držení).
I 2003 og 2004 ændrede nogle lande straffen for cannabisbrug (Belgien og Det Forenede Kongerige – lavere straffe; Danmark – højere). I 2003 nedsatte Grækenland maksimumstraffen for stofbrug fra fem til ét år, mens Ungarn fjernede stofbrug fra sin straffelov (selv om stofbrug stadig kan straffes ved overtrædelser i forbindelse med erhvervelse og besiddelse).
2003. ja 2004. aastal muudeti mõnes riigis karistusi kanepitarbimise eest (Belgias ja Ühend-kuningriigis – madalamad karistused; Taanis – suuremad). 2003. aastal vähendati Kreekas uimastite tarbimise eest määratavat maksimaalset karistust viielt aastalt ühele ja Ungaris eemaldati uimastite tarbimine kui õigusrikkumine karistusseadustikust (kuigi uimastite tarbimine on siiani karistatav omandamise ja omamise kuriteo kaudu).
Vuosina 2003 ja 2004 jotkut maat muuttivat rangaistuksiaan kannabiksen käytöstä (Belgia ja Yhdistynyt kuningaskunta lievensivät rangaistuksia, Tanska kiristi niitä). Vuonna 2003 Kreikka lievensi huumeidenkäytön enimmäisrangaistuksen viidestä vuodesta yhteen vuoteen. Unkari puolestaan poisti huumeidenkäyttörikoksen rikoslaistaan (vaikka hankinta- ja hallussapitorikoksina huumeidenkäyttö on yhä rangaistavaa).
2003-ban és 2004-ben néhány ország módosította a kannabisz fogyasztásáért járó büntetést  (Belgium és az Egyesült Királyság – enyhébb büntetés; Dánia – szigorúbb büntetés). 2003-ban Görögország öt évrol egy évre csökkentette a kábítószer-fogyasztásra kivetheto leghosszabb büntetés idotartamát, míg Magyarország törölte bünteto törvénykönyvébol a kábítószer-fogyasztás buncselekményét (bár a kábítószer-fogyasztás a megszerzés és a tartás buncselekményeken keresztül továbbra is büntetendo).
I 2003 og 2004 endret noen land strafferammene for cannabisbruk (Belgia og UK – lavere straff, Danmark – høyere). I 2003 reduserte Hellas maksimumsstraffen for narkotikabruk fra fem til ett år, mens Ungarn fjernet narkotikabruk som lovbrudd fra straffeloven (selv om kjøp og besittelse fortsatt er straffbart).
În 2003 si 2004, câteva tari au modificat pedepsele pentru consumul de canabis (Belgia si Marea Britanie – pedepse reduse; Danemarca – pedepse majorate). În 2003, Grecia a redus pedeapsa maxima pentru consumul de droguri de la cinci ani la un an, iar Ungaria a eliminat din codul sau penal consumul de droguri ca infractiune (desi consumul continua sa fie sanctionat prin infractiunile de achizitie si posesie de droguri).
V rokoch 2003 a 2004 niektoré štáty zmenili svoje tresty za užívanie marihuany (Belgicko a Velká Británia – nižšie tresty; Dánsko – vyššie). V roku 2003 Grécko znížilo najvyšší trest za užívanie drog z piatich rokov na jeden rok, zatial, co Madarsko odstránilo priestupok užívania drog zo svojho trestného zákonníka (aj ked je užívanie drog stále možné trestat prostredníctvom priestupkov zaobstarávania a držania).
Leta 2003 in 2004 so nekatere države spremenile kazni za uporabo kanabisa (Belgija in Združeno kraljestvo – nižje kazni; Danska – višje kazni). Leta 2003 je Grcija znižala najvišjo kazen za uporabo drog s pet let na eno leto, Madžarska pa je kaznivo dejanje uporabe drog crtala iz svojega kazenskega zakonika (ceprav se uporaba drog še vedno kaznuje v okviru kaznivega dejanja nabave ali posesti droge).
Under 2003 och 2004 ändrade en del länder de rättsliga påföljderna för cannabisbruk (Belgien och Storbritannien – lindrigare påföljder; Danmark – kraftigare påföljder). År 2003 sänkte Grekland maxstraffet för narkotikaanvändning från fem till ett år, medan Ungern avskaffade narkotikabruk som ett brott i sin brottsbalk (även om narkotikabruk fortfarande kan bestraffas genom brott rörande köp och innehav).
Dazas valstis 2003. un 2004. gada ir mainijusas sodus par kanepju lietosanu (Belgija un Apvienota Karaliste sodus ir samazinajusi, Danija paaugstinajusi). Griekija 2003. gada ir samazinajusi par narkotiku lietosanu piemerojamo maksimalo sodu no pieciem gadiem lidz vienam gadam, bet Ungarija ir svitrojusi narkotiku lietosanas parkapumu no kriminalkodeksa (lai gan narkotiku lietosana joprojam ir sodama ka narkotiku iegade un turesana).
  Nowe krajowe przepisy p...  
W Estonii poprawki wprowadzone z początkiem 2004 roku przewidują surowsze kary względem większości przestępstw związanych z narkotykami, w tym nakłanianie niepełnoletnich do nielegalnego zażywania narkotyków.
Protection may be delivered by direct or more general approaches. In Hungary, the March 2003 law aims to protect persons under the age of 18 against misuse of narcotic drugs, and punishments for adults will be more severe for offences involving minors. In Estonia, amendments at the beginning of 2004 provide stricter penalties with respect to most drug-related crimes, including inducing minors to consume drugs illegally.
La protection peut être conférée selon une approche directe ou plus générale. En Hongrie, la loi de mars 2003 tend à protéger les personnes de moins de 18 ans contre l’abus de stupéfiants, et les sanctions pour les adultes sont plus sévères lorsqu'il s'agit de délits impliquant des mineurs. En Estonie, au début de 2004, des modifications de la législation ont été adoptées afin d'introduire des sanctions plus lourdes pour la plupart des délits liés à la drogue, y compris l'incitation de mineurs à la consommation de drogues illicites.
Jugendliche können durch gezielte Maßnahmen oder durch umfassendere Konzepte geschützt werden. In Ungarn wurde im März 2003 ein Gesetz verabschiedet, um Jugendliche unter 18 Jahren vor dem Missbrauch von Suchtstoffen zu schützen. Ferner wurden für Erwachsene strengere Strafen für Straftaten eingeführt, die Minderjährige betreffen. In Estland wurden Anfang 2004 die Strafen für die meisten drogenbedingten Straftaten verschärft, darunter auch für die Verführung Minderjähriger zum illegalen Drogenkonsum.
Questo genere di protezione può essere garantita attraverso approcci sia diretti che più generici. In Ungheria la legge entrata in vigore nel marzo 2003 si prefigge lo scopo di proteggere le persone di età inferiore ai 18 anni dall’abuso di sostanze stupefacenti, con l’introduzione di pene più gravi per gli adulti che commettono reati ai danni di minori. In Estonia gli emendamenti introdotti all’inizio del 2004 hanno aggravato le pene comminate per la maggior parte dei reati collegati alle droghe, compresa l’istigazione di un minore al consumo illecito di droga.
Η προστασία μπορεί να παρασχεθεί με άμεσες ή γενικότερες προσεγγίσεις. Στην Ουγγαρία, ο νόμος του Μαρτίου του 2003 στοχεύει στην προστασία των ατόμων ηλικίας κάτω των 18 ετών από την κατάχρηση ναρκωτικών, οι δε ποινές που επιβάλλονται στους ενηλίκους θα είναι αυστηρότερες εάν τα αδικήματά τους αφορούν ανηλίκους. Στην Εσθονία, οι τροποποιήσεις που εγκρίθηκαν στις αρχές του 2004 προβλέπουν αυστηρότερες ποινές για τα περισσότερα αδικήματα που σχετίζονται με τα ναρκωτικά, συμπεριλαμβανομένης της υποκίνησης ανηλίκων σε παράνομη χρήση ναρκωτικών.
Die bescherming kan zowel via een directe als via een meer algemene aanpak worden gecreëerd. In Hongarije is in maart 2003 een wet uitgevaardigd die moet voorkomen dat jongeren onder 18 jaar verdovende middelen gaan gebruiken. Volwassenen die delicten hebben begaan waar jongeren bij betrokken zijn, worden ook zwaarder gestraft. In Estland hebben wetswijzigingen begin 2004 geleid tot hogere straffen voor de meeste drugscriminaliteit; dat geldt ook voor het aanzetten van minderjarigen tot illegaal drugsgebruik.
Ochranu lze poskytnout prostřednictvím přímých nebo obecnějších postupů. V Maďarsku chrání zákon z března 2003 osoby mladší 18 let před zneužíváním narkotických drog a také zpřísňuje tresty pro dospělé za trestné činy týkající se nezletilých. Od začátku roku 2004 stanovují novelizované zákony v Estonsku přísnější tresty za většinu trestných činů souvisejících s drogami, včetně podněcování nezletilých k užívání nelegálních drog.
Beskyttelsen kan ske direkte eller gennem mere generelle tiltag. I Ungarn tager loven fra marts 2003 sigte på at beskytte unge under 18 år mod misbrug af narkotiske stoffer, og straffen for voksne vil være strengere for lovovertrædelser, der involverer mindreårige. I Estland blev der med ændringer i begyndelsen af 2004 indført strengere straffe med hensyn til de fleste narkotikarelaterede lovovertrædelser, herunder tilskyndelse af mindreårige til at bruge stoffer illegalt.
Kaitset võib pakkuda kas otseste või üldisemate meetmete kaudu. Ungaris 2003. aasta märtsis vastu võetud seaduse eesmärk on kaitsta alla 18aastaseid isikuid narkootiliste ainete kuritarvitamise eest ning täiskasvanutele määratavad karistused on rangemad alaealistega seotud õigusrikkumiste puhul. Eestis sätestati 2004. aasta alguses kehtestatud muudatustega karmimad karistused enamiku narkootikumidega seotud kuritegude eest, sealhulgas alaealiste ebaseaduslikule uimastitarvitamisele õhutamise eest.
Suojelu voi perustua välittömiin tai yleisiin lähestymistapoihin. Unkarissa maaliskuussa 2003 annetun lain tavoitteena on suojella alle 18-vuotiaita huumausaineiden väärinkäytöltä, ja aikuisia rangaistaan ankarammin alaikäisiin kohdistuvista rikoksista. Virossa vuoden 2004 alussa tehdyillä muutoksilla tiukennettiin useimmista huumerikoksista, kuten alaikäisten yllytyksestä laittomien huumausaineiden käyttöön, määrättäviä seuraamuksia.
A védelem közvetlen vagy általánosabb megoldások segítségével biztosítható. Magyarországon a 2003. márciusi törvény célja, hogy megvédje a 18 év alattiakat a narkotikumokkal való visszaéléssel szemben, és a kiskorúakat érintő bűncselekményekért a felnőtteket szigorúbban bünteti. Észtországban a 2004 elején bevezetett módosítások a legtöbb kábítószerrel összefüggő bűncselekmény esetében szigorúbb büntetéseket írnak elő, ideértve kiskorúak törvénytelen kábítószer-fogyasztásra késztetésének bűncselekményét.
Beskyttelsen kan ha en direkte eller mer generell form. I Ungarn tar loven av mars 2003 sikte på å beskytte personer under 18 år mot misbruk av narkotiske stoffer, og straffen for voksne vil bli strengere hvis lovbruddet involverer mindreårige. I Estland gir lovendringer innført i begynnelsen av 2004 strengere straff for de fleste narkotikarelaterte lovbrudd, herunder påvirke unge til ulovlig bruk av narkotika.
Protecţia poate fi asigurată prin intermediul unor abordări directe sau mai generale. În Ungaria, legea din martie 2003 are ca scop protejarea persoanelor cu vârste sub de 18 ani împotriva abuzului de narcotice şi înăsprirea pedepselor pentru adulţi în cazul infracţiunilor în care sunt implicaţi minori. În Estonia, modificările de la începutul anului 2004 au determinat instituirea unor pedepse mai stricte în ceea ce priveşte majoritatea infracţiunilor legate de droguri, inclusiv în ceea ce priveşte îndemnarea minorilor la consumul ilicit de droguri.
Zaščita se lahko zagotovi z neposrednimi ali bolj splošnimi pristopi. Na Madžarskem skuša zakonodaja iz marca 2003 zaščititi osebe, mlajše od 18 let, pred zlorabo prepovedanih drog, kazni za odrasle pa bodo strožje, če bodo kazniva dejanja vključevala mladoletne osebe. V Estoniji spremembe v začetku leta 2004 določajo strožje kazni za večino z drogami povezanih kaznivih dejanj, vključno z napeljevanjem mladoletnih oseb k nezakonitemu uživanju drog.
Unga människor kan skyddas genom direkta eller mer allmänna metoder. Den ungerska lagen från mars 2003 syftar till att skydda ungdomar under 18 år mot narkotikamissbruk och vuxna bestraffas hårdare för brott som involverar minderåriga. I Estland har ändringar som infördes i början av 2004 medfört strängare straff för de flesta narkotikarelaterade brott, bland annat för förledande av minderåriga att konsumera illegala droger.
Aizsardzību var nodrošināt gan ar tiešu, gan nedaudz vispārinātu pieeju. Ungārijā 2003. gada martā pieņemtā likuma mērķis ir aizsargāt jauniešus, kuri nav sasnieguši 18 gadu vecumu, no narkotiku lietošanas, un soda mēri pieaugušajiem tiek paredzēti bargāki par pārkāpumiem, kuros iesaistīti nepilngadīgie. Igaunijā 2004. gada sākumā pieņemtie grozījumi paredz stingrākus sodus par lielāko daļu ar narkotikām saistītajiem noziegumiem, ieskaitot nepilngadīgo iesaistīšanu nelegālā narkotiku lietošanā.
  press5-pl  
w rozdziale specjalnie poswieconym alternatywom wobec kary wiezienia dla uzaleznionych przestepców. Wiekszosc Panstw Członkowskich UE i Norwegia wprowadziły przepisy okreslajace szereg alternatywnych rozwiazan, które pozwalaja opóznic, uniknac, zastapic lub uzupełnic kare wiezienia (np. prace społeczne, zakaz prowadzenia pojazdów, leczenie uzaleznienia od narkotyków).
‘Diverting drug-using offenders to treatment can contribute to reducing crime and other harms to society as well as to helping those with drug problems improve their health and social well-being’, says Wolfgang Götz, EMCDDA Director. ‘Adequate treatment facilities are essential to underpin this approach. But motivation on the part of the offender is also a vital component in making it a success’.
La prison est un «environnement particulièrement nuisible» pour les usagers problématiques de drogues, explique aujourd’hui l’OEDT dans un chapitre spécialement consacré aux alternatives à l'incarcération proposées aux délinquants usagers de drogue. La plupart des États membres et la Norvège ont désormais adopté une nouvelle législation qui prévoit un certain nombre d’alternatives susceptibles de retarder, d’éviter, de se substituer à ou de compléter les peines d’emprisonnement (par ex. les travaux d’utilité publique, retraits de permis de conduire, traitement de la toxicomanie.)
En un capítulo especial dedicado a las alternativas a las penas de prisión para los delincuentes que consumen drogas, el OEDT afirma que la cárcel es un ambiente especialmente perjudicial para los consumidores problemáticos de drogas. Actualmente, la mayoría de Estados miembros de la UE y Noruega han aprobado leyes que recogen una serie de alternativas que pueden retrasar, evitar, sustituir o complementar las penas de privación de libertad (p. ej. trabajo social, retirada del permiso de conducción, tratamientos de desintoxicación).
Para muitos consumidores problemáticos de drogas, a prisão é um “ambiente particularmente prejudicial”, afirma o OEDT num capítulo especial sobre alternativas à prisão para infractores consumidores de droga. A maior parte dos Estados-Membros da UE e a Noruega aprovaram legislação que define algumas alternativas que podem adiar, evitar, substituir ou complementar penas de prisão (ex.: trabalho comunitário, proibição de condução, tratamento da toxicodependência).
Een specifiek alternatief betreft behandeling, waarbij het agentschap erop wijst dat er nu een ‘brede politieke consensus’ bestaat om drugsgebruikende delinquenten in plaats van gevangenisstraf behandeling op te leggen. De gevangenissen zijn volgens het jaarverslag in veel landen overbevolkt; opteren voor behandeling kan dan efficiënter blijken te zijn dan een strafrechtelijke veroordeling. Deze optie wordt veel toegepast bij drugsverslaafden, omdat deze nu algemeen worden beschouwd als patiënten met een behandelbare medische en psychosociale stoornis.
For mange problematiske stofbrugere kan fængsler ’være særligt skadelige omgivelser’, fastslår EONN i dag i et særligt kapitel om alternativer til fængsling af stofbrugende lovovertrædere. De fleste EU-medlemsstater og Norge har nu vedtaget love, hvori der beskrives en række alternativer, som kan udsætte, undgå, erstatte eller supplere fængselsstraffe (f.eks. samfundstjeneste, køreforbud, behandling for stofafhængighed).
Seadusandjad pakuvad alternatiivina ravi eelkõige kergesti haavatavatele noortele uimastitarbijatele. Siiski on spetsiaalselt noorte õigusrikkujate vajadustele suunatud raviprogramme veel väga vähe. Üksnes Saksamaa, Luksemburgi, Ungari, Austria ja Ühendkuningriigi aruannetes on mainitud selektiivseid ennetusprogramme, mis pakuvad psühholoogilist tuge, koolitust ja nõustamist esmakordsetele õigusrikkujatele (suures osas kanepitarbijad).
Monille huumeiden ongelmakäyttäjille vankila voi olla erityisen haitallinen ympäristö, toteaa EMCDDA raportin luvussa, joka käsittelee vaihtoehtoja huumeidenkäyttörikosten tekijöiden vankilarangaistuksille. Useimmat EU- maat ja Norja ovat nyt ottaneet käyttöön lakeja, joissa säädetään erilaisista vaihtoehdoista, joilla vankilarangaistuksia voidaan siirtää, välttää, korvata tai täydentää (esim. yhdyskuntapalvelu, ajokiellot, huumeriippuvuuden hoito).
„A börtön sok problémás kábítószer-fogyasztó számára különösen ártalmas környezet” – állítja az EMCDDA egy, a kábítószer-használó bünelkövetök büntetöeljárási alternatíváiról szóló fejezetben. Az EU legtöbb tagállama és Norvégia nemrégiben a börtönbüntetést késleltetö, elkerülö, helyettesítö vagy kiegészítö alternatívákra (pl. közösségi munka, vezetési tilalom, kábítószer-függöség kezelése) lehetöséget adó jogszabályokat fogadott el.
Lovgiverne tilbyr behandlingsalternativer særlig til sårbare unge narkotikabrukere. Likevel er det fremdeles veldig få behandlingsprogrammer som spesifikt retter seg mot behovene til unge lovbrytere. Tyskland, Luxembourg, Ungarn, Østerrike og UK er de eneste landene som rapporterer om selektive forebyggings- programmer for førstegangslovbrytere (hovedsakelig cannabisbrukere), med tilbud om psykologisk støtte, opplæring og rådgivning.
Închisoare poate fi un „mediu deosebit de dǎunǎtor” pentru mulIi dintre consumatorii problematici de droguri, afirmǎ astǎzi OEDT, într-un capitol special privind alternativele la pedeapsa privativǎ de libertate pentru consumatorii de droguri. Majoritatea statelor membre UE şi Norvegia au adoptat acum legi care stipuleazǎ o serie de alternative ce ar putea întârzia, evita, înlocui sau completa pedepsele privative de libertate (ex. munca în interesul comunitǎIii, suspendarea permisului de conducere, tratamentul împotriva dependenIei de droguri).
Zakonodajalci nudijo alternativo kot je zdravstvena obravnava zlasti obcutljivim, mladim uporabnikom drog. Vendar pa se le zelo malo programov zdravstvene obravnave prilagaja specificno na potrebe mladih storilcev kaznivih dejanj. Nemcija, Luksemburg, Madžarska, Avstrija in Združeno kraljestvo so redke države, ki porocajo o selektivnih preventivnih programih za osebe, ki so kaznivo dejanje storile prvic (v veliki meri so to uporabniki kanabisa), v katerih nudijo psihološko podporo, usposabljanje in svetovanje.
Att övergå till vård för missbrukande brottslingar kan bidra till att minska brottsligheten och andra företeelser som skadar samhället samt hjälpa personer med narkotikaproblem att förbättra sin hälsa och sitt sociala välbefinnande, säger ECNN:s direktör Wolfgang Götz. Lämpliga behandlingsinrättningar är av stor vikt för att stödja denna strategi. Brottslingens motivation är dock också avgörande för att den skall bli framgångsrik.
Vairǎkiem narkotiku lietotǎjiem cietums var „but ipaši kaitiga vide”, šodien uzsver EMCDDA atsevišfiǎ noda!ǎ par ieslodzijuma alternativǎm narkotiku lietošanas pǎrkǎpejiem. Lielǎkǎ da!a ES dalibvalstu un Norvegija pašreiz pienemušas likumus, iezimejot dažǎdas alternativas, kas var aizkavet, noverst, aizvietot vai papildinǎt sodu ieslodzijumǎ (piem., sabiedriskais darbs, braukšanas aizliegumi, ǎrstešana no narkotiku atkaribas).
  press5-pl  
Oznacza to, ze w grupach o najwyzszej liczbie przypadków zazywania narkotyków, co trzeci wiezien przyjmował dozylnie narkotyki w trakcie odbywania kary, co podkresla koniecznosc podjecia działan zmniejszajacych ryzyko rozprzestrzenienia sie chorób zakaznych (np. HIV, HCV).
Drug treatment options for prisoners, particularly substitution treatment, remain restricted, says the report. However, in Spain, 82% of problem opiate users in prison receive substitution treatment. Countries now reporting ‘considerable increases’ in the availability of this type of treatment in prisons include France (largely buprenorphine) and Ireland.
D’après le rapport publié aujourd’hui, les estimations récentes en matière de prise de drogues par voie intraveineuse en milieu pénitentiaire varient considérablement, de moins de 1% à 34% des détenus, en fonction de la population carcérale étudiée. En d’autres termes, chez les populations les plus affectées, un détenu sur trois a consommé de la drogue par injection pendant son incarcération, d’où l’importance des mesures de réduction des risques afin de freiner la propagation de maladies infectieuses (par ex. VIH, VHC).
Sämtliche EU-Mitgliedstaaten, Norwegen, Bulgarien und Rumänien stellen nunmehr eine Unterstützung inhaftierter Drogenkonsumenten sicher, obwohl es in Bezug auf die Art der Hilfe und ihre Verfügbarkeit große Unterschiede gibt. Bemerkenswert ist die zunehmende Anerkennung der Tatsache, dass „Haftinsassen im Hinblick auf den Zugang zur Gesundheitsversorgung dieselben Rechte haben wie die übrige Bevölkerung, was auch den Zugang zu Hilfsdiensten und Behandlungen für Drogenkonsumenten einschließt“. Zu den möglichen Diensten gehören drogenfreie Programme, Entgiftungstherapien, Substitutionsbehandlung, Beratung und Bildung.
Según el informe publicado hoy, las últimas estimaciones relativas al consumo de drogas por vía parenteral en centros penitenciarios varían enormemente, desde un porcentaje inferior al 1% hasta el 34% de los presos, dependiendo de la población penitenciaria estudiada. Esto implica que, en el caso de las poblaciones más afectadas, uno de cada tres presos se ha inyectado drogas en la cárcel, lo que corrobora la importancia de tomar medidas para limitar al máximo los peligros a fin de poner coto a la propagación de enfermedades contagiosas (p. ej. VIH, VHC).
In base alla relazione odierna, le stime attuali relative al consumo di droghe per via parenterale in carcere variano notevolmente, dall’1% al 34% dei detenuti, a seconda della popolazione carceraria studiata. Questo significa che, nelle popolazioni con la più alta incidenza, un carcerato su tre fa uso di stupefacenti per via parenterale durante il periodo di detenzione; circostanza che rende evidente l’importanza di misure di riduzione del danno, volte a limitare la diffusione di malattie infettive (ad es. HIV, virus dell’epatite C).
De acordo com o relatório lançado hoje, as estimativas recentes sobre o consumo de drogas injectadas nos estabelecimentos prisionais variam muito e oscilam entre menos de 1% e 34% dos reclusos, consoante a população prisional estudada. Significa isto que, nas populações mais afectadas, um em cada três reclusos se injectou enquanto esteve detido, o que sublinha a importância de medidas de redução dos danos destinadas a impedir a propagação de doenças infecto-contagiosas (ex: VIH, VHC).
Alle EU-lidstaten, Noorwegen, Bulgarije en Roemenië zorgen er nu voor dat drugsgebruikers in de gevangenis hulp – zij het van zeer verschillende aard en toegankelijkheid – kunnen krijgen. Een opmerkelijke trend is volgens het jaarverslag de toenemende erkenning dat gevangenen dezelfde rechten als de rest van de bevolking hebben op het gebied van toegang tot gezondheidszorg, met inbegrip van hulp bij en behandeling van drugsproblematiek. Zo worden onder meer drugsvrije programma’s, detoxificatiebehandelingen, substitutiebehandelingen, counseling en voorlichting aangeboden.
Ifølge beretningen i dag er der store forskelle mellem de seneste overslag over intravenøs stofbrug i fængsler, fra under 1% til 34% af de indsatte, afhængigt af den undersøgte fængselspopulation. Det betyder, at en ud af tre fanger i de værst berørte populationer har brugt stoffer intravenøst under fængslingen, hvilket understreger betydningen af skadebegrænsende foranstaltninger for at dæmpe spredningen af infektionssygdomme
Kõik Euroopa Liidu liikmesriigid, Norra, Bulgaaria ja Rumeenia tagavad nüüd narkootikumide tarvitajatele vanglas abi, kuigi teenuste liigid ja kättesaadavus suuresti erinevad. Aruandes täheldatakse suundumust, et üha rohkem tunnistatakse asjaolu, et vangidel on teiste inimestega samad õigused, mis puudutab juurdepääsu tervishoiule, sealhulgas abile ja ravile uimastite tarvitamise puhul. Võimalike teenuste hulka kuuluvad uimastivabad programmid, võõrutus-ja asendusravi, nõustamine ja haridus.
A jelentés szerint a börtönben történö intravénás kábítószer-használatra vonatkozó aktuális becslések országonként nagyban különböznek, és az arányok a vizsgált börtön-populációtól függöen a fogvatartottak kevesebb, mint 1%-ától 34%-áig terjedhetnek. Ez azt jelenti, hogy a leginkább érintett populációban minden harmadik fogvatartott használ intravénásan kábítószert a szabadságvesztés ideje alatt; itt fontos kiemelni a fertözö betegségek (pl. HIV, HCV) terjedésének megfékezésére irányuló, ártalomcsökkentö intézkedések fontosságát.
Toate statele membre UE, Norvegia, Bulgaria şi România asigurǎ în prezent asistenIǎ pentru consumatorii de droguri din penitenciare, deşi tipul şi gradul de disponibilitate al serviciilor diferǎ considerabil. Raportul menIioneazǎ cǎ o tendinIǎ remarcabilǎ este conştientizarea într-o mǎsurǎ tot mai mare a faptului cǎ „deIinuIii au aceleaşi drepturi ca şi restul populaIiei în ceea ce priveşte accesul la servicii de îngrijire medicalǎ, inclusiv la asistenIǎ şi tratament pentru consumatorii de droguri”. Printre serviciile disponibile se numǎrǎ programele de abstinenIǎ, tratamentele de dezintoxicare, tratamentul de substituIie, consilierea şi educaIia.
Vse države clanice, Norveška, Bolgarija in Romunija zagotavljajo pomoc uporabnikom drog v zaporih, ceprav se te storitve zelo razlikujejo po vrsti in razpoložljivosti. Porocilo navaja, da je opazen trend vse vecjega priznavanja dejstva, da imajo »zaporniki enake pravice kot drugi prebivalci glede dostopa do zdravstvenega varstva, vkljucno s pomocjo in zdravstveno obravnavo za uporabnike drog«. Razpoložljive službe vkljucujejo programe brez drog (drug free), programe detoksikacije, nadomestnega zdravljenja, svetovanja in zdravstveno vzgojo.
Modellerna för missbrukarvård för interner, särskilt substitutionsbehandling, är enligt rapporten fortfarande begränsade. I Spanien får dock 82% av problemmissbrukarna av opiater i fängelser substitutionsbehandling. Länder som redovisar “avsevärda ökningar“ i tillgången på denna typ av behandling i fängelserna är bland annat Frankrike (där buprenorfin är vanligast) och Irland.
  press5-pl  
Koncentrujac sie na leczeniu jako alternatywnym rozwiazaniu, agencja podkresla „szerokie polityczne przyzwolenie”, zmierzajace do odstepowania od wymierzania narkomanom kary wiezienia na rzecz leczenia.
Tout en insistant particulièrement sur le traitement comme solution alternative à la prison, l’Observatoire souligne le «large consensus politique» actuel destiné à soustraire les délinquants toxicomanes de l’incarcération pour leur proposer un traitement. D’après le rapport, les prisons sont surpeuplées dans bon nombre de pays, et l’alternative visant à proposer un traitement peut s’avérer une forme de condamnation plus
Centrándose en concreto en la alternativa del tratamiento, la agencia destaca el «amplio consenso político» que existe actualmente para que los delincuentes drogodependientes pasen de las penas de prisión al tratamiento. Los centros penitenciarios están superpoblados en muchos países, explica el informe, y la opción del tratamiento puede ser una forma de cumplir las sentencias mucho más rentable desde el punto de vista económico. La opción se aplica principalmente a los drogodependientes, lo cual refleja la opinión, muy extendida actualmente, de que estas personas son enfermos con un trastorno médico y psicosocial que pueden someterse a tratamiento.
Concentrandosi specificatamente sui trattamenti come alternativa, l’agenzia sottolinea come attualmente “la classe politica sia largamente convinta” della necessità di indirizzare al trattamento terapeutico i tossicodipendenti che compiono un reato anziché incarcerarli. In molti paesi le carceri sono sovraffollate, afferma la relazione, e optare per l’offerta di servizi terapeutici può risultare più economico rispetto ad una condanna. Questa soluzione è ampiamente impiegata nel caso dei tossicodipendenti, conformemente alla visione ormai comune di questi individui come pazienti affetti da problemi psicosociali e di salute curabili.
Med fokus på især behandling som et alternativ fremhæver agenturet den nu ‘brede politiske enighed’ om at omdirigere stofbrugende lovovertrædere fra fængsel til behandling. Fængslerne er overfyldte i mange lande, siges det i beretningen, og behandlingsmuligheden kan vise sig at være en mere omkostningseffektiv måde til domfældelse. Denne mulighed anvendes i vidt omfang på afhængige stofbrugere, hvilket afspejler et nu fælles syn på disse personer som patienter med en medicinsk og psykosocial lidelse, der kan behandles.
“Narkootikume tarbivate õigusrikkujate suunamine ravile võib aidata vähendada kuritegevust ja muid kahjulikke mõjusid ühiskonnale, samuti aidata narkoprobleemidega isikutel parandada oma tervist ja sotsiaalset heaolu,” ütles EMCDDA direktor Wolfgang Götz. “Seda lähenemisviisi on tähtis toetada piisavate ravivõimalustega, kuid selle õnnestumiseks on oluline komponent ka õigusrikkuja motivatsioon.”
Painottamalla erityisesti hoitovaihtoehtoa virasto tuo esiin nykyään yleisen poliittisen yksimielisyyden siitä, että huumeidenkäyttörikoksia tehneet olisi syytä ohjata hoitoon vankilan sijasta. Raportin mukaan monissa maissa vankilat ovat liian täynnä, ja hoitovaihtoehto voi osoittautua kustannustehokkaammaksi rikosten rangaistus- muodoksi. Tätä vaihtoehtoa sovelletaan laajasti huumeista riippuvaisiin, mikä heijastaa nykyisin yleistä käsitystä näistä henkilöistä potilaina, joilla on hoidettavissa oleva lääketieteellinen ja psykososiaalinen häiriö.
Kifejezetten a kezelésre mint alternatívára összpontosítva az ügynökség kiemeli azt az átfogó politikai konszenzust, amely szerint a kábítószer-használó bünelkövetöket a bebörtönzés helyett a kezelés útjára kell terelni. A jelentés szerint a börtönök sok országban túlzsúfoltak, továbbá a kezelés választása az ítélkezési gyakorlat egy költségkímélöbb módja. Ezt a lehetöséget a kábítószer-függök esetében nagymértékben alkalmazzák, ami azt mutatja, hogy ezeket az egyéneket kezelhetö egészségügyi vagy pszichoszociális problémával küzdö pácienseknek tekintik.
”Å få lovbrytere som bruker narkotika over i behandling vil bidra til å redusere kriminaliteten og andre samfunnsmessige skader i tillegg til å hjelpe personer med narkotikaproblemer med å forbedre sin helse og sosiale velvære,” sier EONNs direktør Wolfgang Götz. “Hensiktsmessige behandlingsfasiliteter er en avgjørende forutsetning for denne tilnærmingen. Men motivasjon fra lovbryterens side er også vesentlig for å lykkes.”
Acordând o atenIie deosebitǎ tratamentului ca alternativǎ la închisoare, agenIia subliniazǎ actualul „consens politic lǎrgit” de a reorienta infractorii consumatorii de droguri de la închisoare spre tratament. În multe Iǎri închisorile sunt suprapopulate, iar opIiunea terapeuticǎ poate fi o modalitate punitivǎ mai economicǎ. OpIiunea este aplicatǎ pe scarǎ largǎ consumatorilor dependenIi de droguri, ceea ce reflectǎ noua viziune asupra acestor persoane vǎzute ca pacienIi cu afecIiuni medicale şi psihosociale ce pot fi tratate.
„širokej politickej zhody“ o otázke presmerovania delikventov užívajúcich drogy od väzenia k liecbe. V mnohých krajinách sú väznice preplnené, uvádza sa v správe, a liecba sa ukazuje ako ekonomicky výhodnejší spôsob vykonania rozsudku. Táto alternatíva sa uplatnuje hlavne u drogovo závislých užívateÍov a odráža tak dnešný pohÍad na tieto osoby ako na pacientov s lieciteÍnou zdravotnou a psychosociálnou poruchou.
»Preusmerjanje storilcev kaznivih dejanj, uporabnikov drog, v zdravstveno obravnavo lahko prispeva k zmanjševanju kaznivih in drugih škodljivih dejanj v družbi ter pomaga ljudem, ki imajo težave z drogami, da si izboljšajo zdravstveno stanje in socialno blagostanje,« meni direktor EMCDDA Wolfgang Götz. »Ustrezne zdravstvene zmogljivosti so kljucne za podporo temu pristopu. Prav tako pa je za uspeh nujno potrebna motivacija storilca kaznivega dejanja.«
Ipaši koncentrejoties uz tǎdu alternativu kǎ ǎrstešana, agentura uzsver pašreizejo “plašo politisko saskanu” likumpǎrkǎpeju, kas lieto narkotikas, pǎrvirzišanai no ieslodzijuma uz ǎrstešanu. Zinojumǎ uzsverts, ka daudzǎs valstis cietumi ir pǎrpilditi un iespeja ǎrsteties, iespejams, pierǎdisies kǎ daudz rentablǎks spriedums. Ši iespeja lielǎkoties tiek piedǎvǎta atkarigiem narkotiku lietotǎjiem, atspogu!ojot pašreiz vispǎrpienemtu uzskatu par šim personǎm kǎ pacientiem ar ǎrstejamiem mediciniskiem un psihosociǎliem traucejumiem.
  press5-pl  
„Dla wielu narkomanów, wiezienie moze byc szczególnie szkodliwym srodowiskiem”, stwierdza dzis EMCDDA w rozdziale specjalnie poswieconym alternatywom wobec kary wiezienia dla uzaleznionych przestepców.
La prison est un «environnement particulièrement nuisible» pour les usagers problématiques de drogues, explique aujourd’hui l’OEDT dans un chapitre spécialement consacré aux alternatives à l'incarcération proposées aux délinquants usagers de drogue. La plupart des États membres et la Norvège ont désormais adopté une nouvelle législation qui prévoit un certain nombre d’alternatives susceptibles de retarder, d’éviter, de se substituer à ou de compléter les peines d’emprisonnement (par ex. les travaux d’utilité publique, retraits de permis de conduire, traitement de la toxicomanie.)
Für viele problematische Drogenkonsumenten ist das Gefängnis eine „denkbar schlechte Umgebung“, stellt die EBDD heute in einem besonderen Kapitel über Alternativen zu Gefängnisstrafen für straffällige Drogen-konsumenten fest. Die meisten EU-Mitgliedstaaten und Norwegen haben nunmehr Gesetze erlassen, die eine Reihe von Alternativen aufzeigen, welche Gefängnisstrafen verzögern, vermeiden, ersetzen oder ergänzen können (z. B. gemeinnützige Arbeit, Fahrverbote, Drogenbehandlung).
En un capítulo especial dedicado a las alternativas a las penas de prisión para los delincuentes que consumen drogas, el OEDT afirma que la cárcel es un ambiente especialmente perjudicial para los consumidores problemáticos de drogas. Actualmente, la mayoría de Estados miembros de la UE y Noruega han aprobado leyes que recogen una serie de alternativas que pueden retrasar, evitar, sustituir o complementar las penas de privación de libertad (p. ej. trabajo social, retirada del permiso de conducción, tratamientos de desintoxicación).
Per molti consumatori problematici di droga il carcere può costituire un “ambiente particolarmente dannoso”    ha affermato oggi l’OEDT in un capitolo dedicato alle alternative alla detenzione per i tossicodipendenti che compiono un reato. La maggior parte degli Stati membri dell’UE e la Norvegia dispongono attualmente         di leggi che prevedono numerose alternative volte a ritardare, evitare, sostituire o integrare la pena detentiva (ad es. lavoro di pubblica utilità, sospensione della patente, trattamento della tossicodipendenza).
肠? σωφρονιστικά ιδρύματα συνιστούν ένα ιδιαίτερα επιζήμιο περιβάλλον για τους προβληματικούς χρήστες ναρκωτικών?, αναφέρει σήμερα το ΕΚΠΝΤ σε ειδικό κεφάλαιο αφιερωμένο στις εναλλακτικές λύσεις αντί της φυλάκισης για τους παραβάτες του νόμου που κάνουν χρήση ναρκωτικών. Τα περισσότερα κράτη μέλη της ΕΕ και η Νορβηγία έχουν πλέον θεσπίσει νομοθεσία η οποία περιλαμβάνει διάφορες εναλλακτικές λύσεις που ενδέχεται να αναβάλλουν, να αποφεύγουν, να αντικαθιστούν ή να συμπληρώνουν τις ποινές φυλάκισης 牋牋牋(π.χ. κοινοτική εργασία, αφαίρεση άδειας οδήγησης, θεραπεία απεξάρτησης από τα ναρκωτικά).
In een speciaal hoofdstuk over alternatieven voor gevangenisstraf constateert het EWDD dat de gevangenis ‘een bijzonder negatief effect’ op veel probleemgebruikers kan hebben. De meeste EU-lidstaten en Noorwegen hebben wetten aangenomen waarin een aantal alternatieven is opgenomen die gevangenis-straffen kunnen uitstellen, voorkomen, vervangen of aanvullen (bijvoorbeeld gemeenschapswerk, rijverbod, behandeling van drugsverslaving).
For mange problematiske stofbrugere kan fængsler ’være særligt skadelige omgivelser’, fastslår EONN i dag i et særligt kapitel om alternativer til fængsling af stofbrugende lovovertrædere. De fleste EU-medlemsstater og Norge har nu vedtaget love, hvori der beskrives en række alternativer, som kan udsætte, undgå, erstatte eller supplere fængselsstraffe (f.eks. samfundstjeneste, køreforbud, behandling for stofafhængighed).
EMCDDA märgib täna spetsiaalses narkootikume tarbivatele õigusrikkujatele vangistuse alternatiive käsitlevas peatükis, et paljudele probleemsetele uimastitarbijatele võib vangla olla “eriti kahjulik keskkond”. Enamik EL-i liikmesriikidest ja Norra on nüüd vastu võtnud õigusaktid, kus on ette nähtud mitu alternatiivi, millega võidakse vanglakaristust edasi lükata, vältida, asendada või täiendada (nt ühiskondlik töö, sõidukijuhtimiskeeld, narkosõltuvuse ravi).
Monille huumeiden ongelmakäyttäjille vankila voi olla erityisen haitallinen ympäristö, toteaa EMCDDA raportin luvussa, joka käsittelee vaihtoehtoja huumeidenkäyttörikosten tekijöiden vankilarangaistuksille. Useimmat EU-maat ja Norja ovat nyt ottaneet käyttöön lakeja, joissa säädetään erilaisista vaihtoehdoista, joilla vankilarangaistuksia voidaan siirtää, välttää, korvata tai täydentää (esim. yhdyskuntapalvelu, ajokiellot, huumeriippuvuuden hoito).
„A börtön sok problémás kábítószer-fogyasztó számára különösen ártalmas környezet” – állítja az EMCDDA egy, a kábítószer-használó bunelkövetok büntetoeljárási alternatíváiról szóló fejezetben. Az EU legtöbb tagállama és Norvégia nemrégiben a börtönbüntetést késlelteto, elkerülo, helyettesíto vagy kiegészíto alternatívákra (pl. közösségi munka, vezetési tilalom, kábítószer-függoség kezelése) lehetoséget adó jogszabályokat fogadott el.
Fengsel er et ”særlig ugunstig miljø” for problematiske narkotikabrukere, fastslår EONN i dag i et eget kapittel om alternativer til fengselsstraff for narkotikabrukende lovbrytere. De fleste EU-medlemsstatene og Norge har nå vedtatt en lovgivning som legger til rette for bruk av en rekke alternativer som kan utsette, forhindre, erstatte eller supplere fengselsstraff (f.eks. samfunnsarbeid, kjøreforbud, behandling av rusmiddelavhengighet).
Închisoare poate fi un „mediu deosebit de dăunător” pentru mulţi dintre consumatorii problematici de droguri, afirmă astăzi OEDT, într-un capitol special privind alternativele la pedeapsa privativă de libertate pentru consumatorii de droguri. Majoritatea statelor membre UE şi Norvegia au adoptat acum legi care stipulează o serie de alternative ce ar putea întârzia, evita, înlocui sau completa pedepsele privative de libertate (ex. munca în interesul comunităţii, suspendarea permisului de conducere, tratamentul împotriva dependenţei de droguri).
Väzenie je „obzvlášt škodlivým prostredím“ pre problémových užívatelov drog, uvádza EMCDDA v osobitnej kapitole svojej správy, venovanej alternatívam uväznenia delikventných užívatelov drog. Väcšina clenských štátov a Nórsko schválili právne predpisy vymedzujúce niekolko alternatívnych postupov, na základe ktorých je možné odložit, zrušit, nahradit alebo doplnit rozsudok o odnatí slobody (napr. verejnoprospešné práce, zákaz viest motorové vozidlá, liecba drogovej závislosti).
Za vecino problematicnih uporabnikov drog je zapor lahko izredno škodljivo okolje, navaja EMCDDA v posebnem poglavju o alternativah zaporu za uporabnike drog kot storilcih kaznivih dejanj. Vecina držav clanic EU in Norveška so sprejele zakone, ki omogocajo vrsto alternativ, s pomocjo katerih se zaporno kazen odloži, nadomesti, dopolni ali celo odpiše (npr. delo za skupnost, prepoved vožnje, zdravljenje odvisnosti od drog).
ECNN skriver i ett särskilt kapitel om olika alternativ till fängelse för narkotikamissbrukande brottslingar att fängelser kan vara en ”särskilt skadlig miljö” för många problemmissbrukare. De flesta av EU:s medlemsstater och Norge har nu antagit lagar om ett antal alternativ som kan skjuta upp, undvika, ersätta eller komplettera fängelsestraffen (t.ex. samhällstjänst, körförbud och behandling av narkotikaberoende).
Vairakiem narkotiku lietotajiem cietums var „but ipaši kaitiga vide”, šodien uzsver EMCDDA atseviška nodala par ieslodzijuma alternativam narkotiku lietošanas parkapejiem. Lielaka dala ES dalibvalstu un Norvegija pašreiz pienemušas likumus, iezimejot dažadas alternativas, kas var aizkavet, noverst, aizvietot vai papildinat sodu ieslodzijuma (piem., sabiedriskais darbs, braukšanas aizliegumi, arstešana no narkotiku atkaribas).
  press5-pl  
Oznacza to, ze w grupach o najwyzszej liczbie przypadków zazywania narkotyków, co trzeci wiezien przyjmowal dozylnie narkotyki w trakcie odbywania kary, co podkresla koniecznosc podjecia dzialan zmniejszajacych ryzyko rozprzestrzenienia sie chorób zakaznych (np. HIV, HCV).
D’après le rapport publié aujourd’hui, les estimations récentes en matière de prise de drogues par voie intraveineuse en milieu pénitentiaire varient considérablement, de moins de 1% à 34% des détenus, en fonction de la population carcérale étudiée. En d’autres termes, chez les populations les plus affectées, un détenu sur trois a consommé de la drogue par injection pendant son incarcération, d’où l’importance des mesures de réduction des risques afin de freiner la propagation de maladies infectieuses (par ex. VIH, VHC).
Según el informe publicado hoy, las últimas estimaciones relativas al consumo de drogas por vía parenteral en centros penitenciarios varían enormemente, desde un porcentaje inferior al 1% hasta el 34% de los presos, dependiendo de la población penitenciaria estudiada. Esto implica que, en el caso de las poblaciones más afectadas, uno de cada tres presos se ha inyectado drogas en la cárcel, lo que corrobora la importancia de tomar medidas para limitar al máximo los peligros a fin de poner coto a la propagación de enfermedades contagiosas (p. ej. VIH, VHC).
In base alla relazione odierna, le stime attuali relative al consumo di droghe per via parenterale in carcere variano notevolmente, dall’1% al 34% dei detenuti, a seconda della popolazione carceraria studiata. Questo significa che, nelle popolazioni con la più alta incidenza, un carcerato su tre fa uso di stupefacenti per via parenterale durante il periodo di detenzione; circostanza che rende evidente l’importanza di misure di riduzione del danno, volte a limitare la diffusione di malattie infettive (ad es. HIV, virus dell’epatite C).
Σύμφωνα με την έκθεση που δημοσιεύεται σήμερα, οι πρόσφατες εκτιμήσεις για την ενέσιμη χρήση ναρκωτικών στις φυλακές ποικίλλουν σημαντικά και κυμαίνονται από ποσοστό μικρότερο του 1% μέχρι 34% των κρατουμένων, ανάλογα με τον πληθυσμό των φυλακών υπό έρευνα. Αυτό σημαίνει ότι στους πληθυσμούς που πλήττονται σοβαρότερα, ένας στους τρεις κρατουμένους έχει κάνει ενέσιμη χρήση ναρκωτικών στο διάστημα της κράτησής του, γεγονός που υπογραμμίζει τη σημασία της λήψης μέτρων περιορισμού των επιβλαβών επιπτώσεων προκειμένου να συγκρατηθεί η διάδοση λοιμωδών νοσημάτων (π.χ. HIV, ηπατίτιδα C).
Ifølge beretningen i dag er der store forskelle mellem de seneste overslag over intravenøs stofbrug i fængsler, fra under 1% til 34% af de indsatte, afhængigt af den undersøgte fængselspopulation. Det betyder, at en ud af tre fanger i de værst berørte populationer har brugt stoffer intravenøst under fængslingen, hvilket understreger betydningen af skadebegrænsende foranstaltninger for at dæmpe spredningen af infektionssygdomme     (f.eks. HIV, HCV).
Vuosiraportin mukaan hiljattain tehdyt arviot huumeiden pistoskäytön yleisyydestä vankiloissa vaihtelevat suuresti, 1 %:sta 34 %:iin vangeista tutkitusta vankiryhmästä riippuen. Tämä merkitsee, että joissakin vankiryhmissä joka kolmas vanki on käyttänyt huumeita pistämällä vankilassa ollessaan. Sen vuoksi on tärkeää korostaa haittoja vähentäviä toimenpiteitä tartuntatautien (esim. HIV, HCV) leviämisen ehkäisemiseksi.
A jelentés szerint a börtönben történo intravénás kábítószer-használatra vonatkozó aktuális becslések országonként nagyban különböznek, és az arányok a vizsgált börtön-populációtól függoen a fogvatartottak kevesebb, mint 1%-ától 34%-áig terjedhetnek. Ez azt jelenti, hogy a leginkább érintett populációban minden harmadik fogvatartott használ intravénásan kábítószert a szabadságvesztés ideje alatt; itt fontos kiemelni a fertozo betegségek (pl. HIV, HCV) terjedésének megfékezésére irányuló, ártalomcsökkento intézkedések fontosságát.
Ifølge dagens rapport er det store variasjoner i estimatene over sprøytebruk i fengsel, fra under 1% til 34% av de innsatte, avhengig av hvilken fengselspopulasjon som ble undersøkt. Dette betyr at i de mest berørte populasjonene har en av tre innsatte injisert under soning, noe som understreker betydningen av skadereduserende tiltak for å forhindre spredning av smittsomme sykdommer (f.eks. HIV, HCV).
Potrivit raportului prezentat astăzi, estimările recente privind numărul deţinuţilor care consumă droguri pe cale injectabilă variază considerabil, de la sub 1% până la 34%, în funcţie de populaţia de deţinuţi studiată. Aceasta înseamnă că, în populaţiile cele mai afectate, unul din trei deţinuţi şi-a injectat droguri în perioada detenţiei, ceea ce subliniază importanţa măsurilor de harm-reduction pentru a diminua răspândirea bolilor infecţioase   (de ex. HIV, HVC).
V tejto výrocnej správe sa hovorí, že najnovšie odhady o injekcnom užívaní drog vo väzení sa vo velkej miere navzájom odlišujú, pocínajúc menej ako 1% a konciac 34% väznov, v závislosti od skúmanej väzenskej populácie. Z toho vyplýva, že v najviac postihnutých väzniciach, si jeden z troch väznov užíva drogy injekcným spôsobom, pricom je potrebné zdôraznit význam tzv. harm reduction (znižovania rizík spojených s užívaním drog) na zamedzenie šírenia infekcných chorôb (napr. HIV, HCV).
Glede na današnje porocilo so nedavne ocene o vbrizgavanju drog v zaporih zelo razlicne, gibljejo se med manj kot 1% do 34%, odvisno od proucevane populacije v zaporih. To pomeni, da si je v populaciji, ki je bila najbolj prizadeta, droge vbrizgaval vsak tretji zapornik med prestajanjem kazni zapora, kar kaže na velik pomen ukrepov zmanjševanja škode glede nalezljivih bolezni (npr. HIV, HCV).
Enligt rapporten varierar de senaste uppskattningarna av injicering av narkotika i fängelserna kraftigt, från mindre än 1 till 34% av internerna, beroende på den fängelsepopulation som studerats. Detta innebär att en av tre interner i de värst drabbade fängelserna har injicerat i fängelset, vilket understryker vikten av åtgärder för att minska skadeverkningarna och därmed stoppa spridningen av infektionssjukdomar (t.ex. hiv och HCV).
Saskana ar šodienas parskatu jaunakie raditaji par narkotiku injicešanu cietuma ir loti mainigi, svarstoties       no mazak neka 1% lidz 34% ieslodzito, atkariba no ieslodzito kopskaita cietuma, kura veikts petijums.            Tas nozime, ka vissliktak ietekmetajas grupas viens no trim ieslodzitajiem ir injicejis narkotikas ieslodzijuma laika, kas norada par kaitejuma mazinašanas pasakumu svarigumu infekcijas slimibu izplatibas ierobežošana (piem., HIV, HCV).
  press5-pl  
Koncentrujac sie na leczeniu jako alternatywnym rozwiazaniu, agencja podkresla „szerokie polityczne przyzwolenie”, zmierzajace do odstepowania od wymierzania narkomanom kary wiezienia na rzecz leczenia.
Tout en insistant particulièrement sur le traitement comme solution alternative à la prison, l’Observatoire souligne le «large consensus politique» actuel destiné à soustraire les délinquants toxicomanes de l’incarcération pour leur proposer un traitement. D’après le rapport, les prisons sont surpeuplées dans bon nombre de pays, et l’alternative visant à proposer un traitement peut s’avérer une forme de condamnation plus efficace. Celle-ci est largement mise en œuvre auprès des consommateurs de drogue dépendants, ce qui traduit une approche désormais commune selon laquelle ces individus sont perçus en tant que patients souffrant de troubles médicaux et psychosociaux pour lesquels il existe un traitement.
Unter besonderer Betonung der Behandlung als Alternative hebt die Beobachtungsstelle den nunmehr erzielten „breiten politischen Konsens“ hervor, die straffälligen Drogenkonsumenten einer Behandlung zu unterziehen statt sie zu inhaftieren. Nach dem Bericht sind in vielen Ländern die Haftanstalten überfüllt, und die Entscheidung für eine Behandlung kann sich als eine kostengünstiger Art der Verurteilung erweisen.             Die Möglichkeit wird im Wesentlichen bei abhängigen Drogenkonsumenten angewandt und spiegelt ein nunmehr allgemeines Verständnis dieser Personen als Patienten mit einer heilbaren medizinischen und psychosozialen Störung wieder.
Centrándose en concreto en la alternativa del tratamiento, la agencia destaca el «amplio consenso político» que existe actualmente para que los delincuentes drogodependientes pasen de las penas de prisión al tratamiento. Los centros penitenciarios están superpoblados en muchos países, explica el informe, y la opción del tratamiento puede ser una forma de cumplir las sentencias mucho más rentable desde el punto de vista económico. La opción se aplica principalmente a los drogodependientes, lo cual refleja la opinión, muy extendida actualmente, de que estas personas son enfermos con un trastorno médico y psicosocial que pueden someterse a tratamiento.
Concentrandosi specificatamente sui trattamenti come alternativa, l’agenzia sottolinea come attualmente        “la classe politica sia largamente convinta” della necessità di indirizzare al trattamento terapeutico i tossicodipendenti che compiono un reato anziché incarcerarli. In molti paesi le carceri sono sovraffollate, afferma la relazione, e optare per l’offerta di servizi terapeutici può risultare più economico rispetto ad una condanna. Questa soluzione è ampiamente impiegata nel caso dei tossicodipendenti, conformemente alla visione ormai comune di questi individui come pazienti affetti da problemi psicosociali e di salute curabili.
Εστιάζοντας το ενδιαφέρον ειδικά στην εναλλακτική λύση της θεραπείας, ο Οργανισμός υπογραμμίζει ότι υπάρχει πλέον 纽驭薛艁0?7α πολιτική συναίνεση? να προσανατολίζονται οι παραβάτες που κάνουν χρήση ναρκωτικών στη λύση της θεραπείας αντί της φυλάκισης. Σύμφωνα με την έκθεση, τα σωφρονιστικά 牋牋ιδρύματα πολλών χωρών είναι υπερπλήρη και η εναλλακτική λύση της θεραπείας μπορεί να αποδειχθεί αποτελεσματικότερη από άποψη κόστους ως τρόπος καταδίκης. Αυτή η λύση εφαρμόζεται ευρέως σε εξαρτημένους χρήστες ναρκωτικών, αντικατοπτρίζοντας την κοινή πλέον αντίληψη ότι τα άτομα αυτά είναι ασθενείς που πάσχουν από μια θεραπεύσιμη ιατρική και ψυχοκοινωνική διαταραχή.
Een specifiek alternatief betreft behandeling, waarbij het agentschap erop wijst dat er nu een ‘brede politieke consensus’ bestaat om drugsgebruikende delinquenten in plaats van gevangenisstraf behandeling op te leggen. De gevangenissen zijn volgens het jaarverslag in veel landen overbevolkt; opteren voor behandeling kan dan efficiënter blijken te zijn dan een strafrechtelijke veroordeling. Deze optie wordt veel toegepast bij drugsverslaafden, omdat deze nu algemeen worden beschouwd als patiënten met een behandelbare medische en psychosociale stoornis.
Med fokus på især behandling som et alternativ fremhæver agenturet den nu ‘brede politiske enighed’ om at omdirigere stofbrugende lovovertrædere fra fængsel til behandling. Fængslerne er overfyldte i mange lande, siges det i beretningen, og behandlingsmuligheden kan vise sig at være en mere omkostningseffektiv måde til domfældelse. Denne mulighed anvendes i vidt omfang på afhængige stofbrugere, hvilket afspejler et nu fælles syn på disse personer som patienter med en medicinsk og psykosocial lidelse, der kan behandles.
Keskendudes konkreetselt ravi kasutamisele alternatiivina, juhib seirekeskus tähelepanu praegusele laialdasele poliitilisele konsensusele suunata narkootikume tarbivad õigusrikkujad vangla asemel ravile. Aruandes väidetakse, et paljudes riikides on vanglad ülerahvastatud ja ravi võib osutuda tulutoovamaks karistusviisiks. Seda varianti kohaldatakse laialdaselt narkosõltlaste suhtes, mis kajastab praeguseks üldlevinud seisukohta,  et neid inimesi tuleb pidada ravitava meditsiinilise ja psühhosotsiaalse häirega patsientideks.
Painottamalla erityisesti hoitovaihtoehtoa virasto tuo esiin nykyään yleisen poliittisen yksimielisyyden siitä, että huumeidenkäyttörikoksia tehneet olisi syytä ohjata hoitoon vankilan sijasta. Raportin mukaan monissa maissa vankilat ovat liian täynnä, ja hoitovaihtoehto voi osoittautua kustannustehokkaammaksi rikosten rangaistus-muodoksi. Tätä vaihtoehtoa sovelletaan laajasti huumeista riippuvaisiin, mikä heijastaa nykyisin yleistä käsitystä näistä henkilöistä potilaina, joilla on hoidettavissa oleva lääketieteellinen ja psykososiaalinen häiriö.
Kifejezetten a kezelésre mint alternatívára összpontosítva az ügynökség kiemeli azt az átfogó politikai konszenzust, amely szerint a kábítószer-használó bunelkövetoket a bebörtönzés helyett a kezelés útjára kell terelni. A jelentés szerint a börtönök sok országban túlzsúfoltak, továbbá a kezelés választása az ítélkezési gyakorlat egy költségkímélobb módja. Ezt a lehetoséget a kábítószer-függok esetében nagymértékben alkalmazzák, ami azt mutatja, hogy ezeket az egyéneket kezelheto egészségügyi vagy pszichoszociális problémával küzdo pácienseknek tekintik.
Når byrået fokuserer spesifikt på behandling som et alternativ, viser det til at det nå er ”bred politisk enighet” om å få flest mulig narkotikabrukere over fra fengsel til behandling. I mange land er fengslene overbefolket,    og behandlingsalternativet kan ifølge rapporten vise seg å være en mer kostnadseffektiv form for soning.      Det at dette alternativet benyttes i stor grad overfor avhengige narkotikabrukere, er et uttrykk for at det i        dag er blitt vanlig å betrakte disse personene som pasienter med medisinske og psykososiale forstyrrelser   som kan behandles.
Acordând o atenţie deosebită tratamentului ca alternativă la închisoare, agenţia subliniază actualul „consens politic lărgit” de a reorienta infractorii consumatorii de droguri de la închisoare spre tratament. În multe ţări închisorile sunt suprapopulate, iar opţiunea terapeutică poate fi o modalitate punitivă mai economică. Opţiunea este aplicată pe scară largă consumatorilor dependenţi de droguri, ceea ce reflectă noua viziune asupra acestor persoane văzute ca pacienţi cu afecţiuni medicale şi psihosociale ce pot fi tratate.
Predovšetkým so zameraním na liecbu ako alternatívu k väzeniu, agentúra podciarkuje význam súcasnej „širokej politickej zhody“ o otázke presmerovania delikventov užívajúcich drogy od väzenia k liecbe. V mnohých krajinách sú väznice preplnené, uvádza sa v správe, a liecba sa ukazuje ako ekonomicky výhodnejší spôsob vykonania rozsudku. Táto alternatíva sa uplatnuje hlavne u drogovo závislých užívatelov a odráža tak dnešný pohlad na tieto osoby ako na pacientov s liecitelnou zdravotnou a psychosociálnou poruchou.
Agencija daje poudarek širšemu politicnemu soglasju, z namenom, da bi storilce kaznivih dejanj, ki so hkrati uporabniki drog, preusmerili iz zapora v zdravstveno obravnavo. Kot pravi porocilo, so zapori v mnogih državah prenatrpani in odlocitev za zdravljenje je lahko stroškovno bolj ucinkovita. Ta možnost se v veliki meri uporablja pri odvisnikih od drog in odraža splošno gledanje na te posameznike kot na bolnike z medicinskimi in psihosocialnimi motnjami, ki jih je mogoce obravnavati.
Med särskild tyngdpunkt på vård som alternativ understryker narkotikacentrumet att det nu råder en ”bred politisk samsyn” om att ge narkotikamissbrukande interner vård i stället för fängelse. Fängelserna är enligt rapporten överfulla i många länder och vårdalternativet kan visa sig vara en mer kostnadseffektiv påföljd. Alternativet tillämpas främst på narkotikamissbrukare, vilket speglar den aktuella synen på dessa individer som patienter med en behandlingsbar fysisk och psykosocial sjukdom.
Ipaši koncentrejoties uz tadu alternativu ka arstešana, agentura uzsver pašreizejo “plašo politisko saskanu” likumparkapeju, kas lieto narkotikas, parvirzišanai no ieslodzijuma uz arstešanu. Zinojuma uzsverts, ka daudzas valstis cietumi ir parpilditi un iespeja arsteties, iespejams, pieradisies ka daudz rentablaks spriedums. Ši iespeja lielakoties tiek piedavata atkarigiem narkotiku lietotajiem, atspogulojot pašreiz visparpienemtu uzskatu par šim personam ka pacientiem ar arstejamiem mediciniskiem un psihosocialiem traucejumiem.
  Redukcja szkà³d  
W czerwcu 2004 roku norweski parlament przyjął na trzy lata tymczasową ustawę w sprawie próbnego planu dotyczącego pomieszczeń do iniekcji narkotyków. Zwalnia ona osoby korzystające z pomieszczeń do iniekcji z kary za posiadanie i zażycie pojedynczej dawki narkotyku, pozwoliła także na otwarcie takiego pomieszczenia w lutym 2005 roku.
The Misuse of Drugs Act in the United Kingdom was amended in August 2003 to allow doctors, pharmacists and drug workers to legally supply swabs, sterile water, certain mixing utensils (including spoons, bowls, cups and dishes) and citric acid to drug users who obtained controlled drugs without a prescription. In June 2004, the Norwegian parliament adopted, for three years, the Temporary Act Relating to a Trial Scheme of Drug Injection Rooms. This exempts users of an injection room from punishment for the possession and use of a single dose of drugs and allowed a designated injection room to open in February 2005.
Au Royaume-Uni, le Misuse of Drugs Act (loi sur l’abus de drogues) a été modifié en août 2003 pour permettre aux médecins, aux pharmaciens et aux assistants sociaux spécialisés de fournir légalement des compresses désinfectantes, de l'eau stérile, certains ustensiles de mélange (comme des cuillères, des bols, des coupes et des assiettes) et de l'acide citrique aux usagers de drogue ayant obtenu des drogues sous contrôle sur prescription médicale. En juin 2004, le parlement norvégien a adopté, pour une durée de trois ans, une loi provisoire concernant un programme expérimental de salles d'injection de drogue. Cette loi exempte les usagers des salles d'injection de toute sanction pour possession et usage d'une dose de drogue et a autorisé l'ouverture d'une salle d'injection en février 2005.
[Gesetz über den Drogenmissbrauch] dahingehend geändert, dass Ärzte, Apotheker und Drogenarbeiter legal Tupfer, steriles Wasser, bestimmte Utensilien für die Zubereitung von Drogen (einschließlich Löffel, Schalen, Tassen und Teller) sowie Zitronensäure an Drogenkonsumenten ausgeben dürfen, die kontrollierte Substanzen ohne Rezept erhalten haben. Im Juni 2004 nahm das norwegische Parlament ein auf drei Jahre befristetes Gesetz über ein Versuchsprojekt für Drogenkonsumräume an. Dieses Gesetz erlaubt den Nutzern von Drogenkonsumräumen den straffreien Besitz und Konsum einer Einzeldosis und sieht die Eröffnung eines ausgewiesenen Drogenkonsumraums im Februar 2005 vor.
) se modificó en agosto de 2003 para que los médicos, farmacéuticos y trabajadores sociales expertos en la materia pudieran suministrar legalmente bastoncillos, agua esterilizada, ciertos utensilios de mezcla (como cucharas, cuencos, tazas y platos) y ácido cítrico a los consumidores de drogas que obtengan drogas controladas sin receta médica. En junio de 2004, el Parlamento noruego aprobó, para un plazo de tres años, la Ley provisional relativa a un programa de ensayo de salas de venopunción. Este documento exime a los usuarios de las salas de venopunción de la sanción por posesión y consumo de una dosis única de droga y ha permitido que se abriese una sala de este tipo en febrero de 2005.
Nel Regno Unito la legge sull’abuso di droghe è stata modificata nell’agosto 2003 per consentire a medici, farmacisti e operatori nel campo delle tossicodipendenze di fornire legalmente batuffoli, acqua sterile, taluni oggetti usati per l’iniezione di droghe (tra cui cucchiaini, ciotole, tazze e piatti) e acido citrico ai consumatori di droga che ottengono droghe controllate senza bisogno di prescrizione medica. Nel giugno 2004 il parlamento norvegese ha adottato, per un periodo di tre anni, la legge provvisoria su un regime di prova per l’istituzione di sale adibite all’assunzione di droga per via parenterale. Grazie ad essa gli utenti di queste sale non sono soggetti alla pena prevista in caso di detenzione e uso di un’unica dose di droga; una prima sala designata per l’iniezione di droga è stata aperta nel febbraio 2005.
A Lei relativa ao Abuso de Drogas do Reino Unido foi alterada em Agosto de 2003, a fim de permitir que os médicos, farmacêuticos e assistentes sociais que trabalham com toxicodependentes forneçam legalmente compressas, água esterilizada, utensílios de mistura (incluindo colheres, tigelas, chávenas e pratos) e ácido cítrico aos consumidores de droga que tenham obtido drogas controladas sem receita médica. Em Junho de 2004, o parlamento norueguês adoptou, por três anos, a Lei Temporária relativa a um Projecto Experimental de Salas de Injecção de Droga. Esta lei isenta os utilizadores das salas de injecção de sanções por posse e consumo de uma única dose de droga e permitiu a abertura de uma sala de injecção em Fevereiro de 2005.
Ο νόμος του Ηνωμένου Βασιλείου για την κατάχρηση των ναρκωτικών τροποποιήθηκε τον Αύγουστο του 2003, ώστε να επιτρέπεται στους ιατρούς, τους φαρμακοποιούς και τους επαγγελματίες του τομέα των ναρκωτικών να παρέχουν νόμιμα μάκτρα, αποστειρωμένο νερό, ορισμένα εργαλεία ανάμειξης (όπως κουτάλια, μπολ, κούπες και πιάτα) και κιτρικό οξύ σε χρήστες ναρκωτικών που αποκτούν ελεγχόμενα ναρκωτικά χωρίς συνταγή. Τον Ιούνιο του 2004, το κοινοβούλιο της Νορβηγίας ενέκρινε, για διάστημα τριών ετών, τον προσωρινό νόμο σχετικά με ένα δοκιμαστικό πρόγραμμα χώρων χρήσης ενέσιμων ναρκωτικών. Ο νόμος προβλέπει ότι όσοι κάνουν χρήση ενέσιμων ναρκωτικών σε ειδικούς χώρους δεν θα τιμωρούνται, εφόσον κατέχουν και χρησιμοποιούν μία μόνο δόση ναρκωτικών, και ορίζει έναν τέτοιο χώρο, ο οποίος επρόκειτο να ανοίξει τον Φεβρουάριο του 2005.
In het Verenigd Koninkrijk is de wet op drugsmisbruik in augustus 2003 zodanig gewijzigd dat artsen, apothekers en drugshulpverleners nu legaal watten, steriel water en bepaalde hulpmiddelen voor het mengen van drugs (lepels, kommen, koppen en borden etc.) en citroenzuur mogen verstrekken aan drugsgebruikers die gecontroleerde drugs zonder recept gebruiken. In juni 2004 heeft het Noorse parlement voor een periode van drie jaar een tijdelijke wet op een testprogramma voor drugsinjectieruimten aangenomen. Hierdoor is het bezit en het gebruik van één enkele drugsdosis in injectieruimten niet langer strafbaar. In het kader van de tijdelijke wet heeft de eerste officiële drugsinjectieruimte in februari 2005 haar deuren geopend.
Zákon o zneužívání drog ve Spojeném království byl novelizován v srpnu roku 2003 tak, aby umožňoval lékařům, farmaceutům a pracovníkům v drogové oblasti zákonně poskytovat tampóny, sterilní vodu, některé nástroje na míchání (včetně lžiček, misek, šálků a talířů) a kyselinu citrónovou uživatelům drog, kteří získali kontrolované drogy bez předpisu. V červnu roku 2004 norský parlament přijal na dobu tří let dočasný zákon, kterým se stanoví zkušební program místností pro nitrožilní aplikaci drog. Tento zákon osvobozuje uživatele místnosti pro nitrožilní aplikaci drog od trestů za držení a užití jedné dávky drog a v únoru roku 2005 umožnil otevření vyhrazené místnosti pro nitrožilní aplikaci drog.
Den britiske lov om misbrug af narkotiske stoffer blev ændret i august 2003, hvorved læger, farmaceuter og narkotikabehandlere fik mulighed for lovligt at udlevere swabs, sterilt vand, visse former for blandegrej (bl.a. skeer, skåle, kopper og bægre) og citronsyre til stofbrugere, som fik udleveret kontrolleret narkotika uden recept. I juni 2004 vedtog det norske parlament for en periode af tre år en midlertidig lov om en forsøgsordning med fixerum. Denne fritager brugere af et fixerum for straf for besiddelse og brug af en enkelt dosis narkotika, og et specifikt fixerum kunne åbne i februar 2005.
Ühendkuningriigis muudeti uimastite kuritarvitamise seadust 2003. aasta augustis, et võimaldada arstidel, farmatseutidel ja uimastiravi spetsialistidel ametlikult pakkuda tampoone, steriliseeritud vett, teatud segamisnõusid (sealhulgas lusikaid, kausse, tasse ja taldrikuid) ja sidrunhapet neile uimastitarbijatele, kes on saanud kontrollitavaid narkootilisi aineid ilma retseptita. 2004. aasta juunis võttis Norra parlament kolmeks aastaks vastu ajutise uimastisüstimistubade testimisskeemi seaduse. See vabastab süstimisruumide kasutajad karistusest ühekordse uimastidoosi omamise ja kasutamise eest ning seaduse alusel avatakse spetsiaalsed süstimisruumid 2005. aasta veebruaris.
Huumausaineiden väärinkäytöstä annettua lakia muutettiin Yhdistyneessä kuningaskunnassa elokuussa 2003 siten, että lääkärit, farmaseutit ja huumetyöntekijät voivat laillisesti tarjota vanua, steriiliä vettä, tiettyjä sekoitusvälineitä (kuten lusikoita, kulhoja, kuppeja ja astioita) ja sitruunahappoa huumeidenkäyttäjille, jotka ovat hankkineet valvottuja huumausaineita ilman reseptiä. Norjan parlamentti hyväksyi kesäkuussa 2004 kolmen vuoden ajaksi väliaikaisen lain huumausaineiden piikitystilojen kokeiluhankkeesta. Näin piikitystilojen käyttäjiä ei rangaista yksittäisen huumeannoksen hallussapidosta ja käytöstä, ja erillinen piikitystila voitiin avata helmikuussa 2005.
Az Egyesült Királyságban 2003 augusztusában módosították a kábítószerekkel való visszaélésről szóló törvényt, amely az orvosok, gyógyszerészek és kábítószeresekkel foglalkozó szociális munkások számára lehetővé teszi, hogy az ellenőrzött drogokat recept nélkül beszerző kábítószer-használókat legálisan ellássák orvosi tamponnal, steril vízzel, bizonyos keverőedényekkel (például kanalakkal, tégelyekkel, csészékkel és tálakkal) és citromsavval. A norvég parlament 2004. júniusban három évre elfogadta a kábítószer-injekciózó szobák kísérleti rendszeréről szóló ideiglenes törvényt. A törvény a „belövőszobát” használóknak mentességet garantál egy adag kábítószer birtoklásáért és használatáért kiszabható büntetés alól, és lehetővé teszi egy kijelölt „belövőszoba” 2005. februári megnyitását.
Storbritannia endret i august 2003 loven om rusmiddelmisbruk (Misuse of Drugs Act) slik at leger, farmasøyter og rusmiddelarbeidere lovlig kan dele ut vattpinner, sterilt vann, visse typer utstyr (som skjeer, boller, begre og fat) og sitronsyre til narkotikabrukere som bruker kontrollerte stoffer uten resept. I juni 2004 vedtok den norske regjeringen en midlertidig lov om prøveordning med lokaler for injeksjon av narkotika (sprøyteromsloven), som skal vare i tre år. Dette fritar brukere av sprøyterom for straff for besittelse og bruk av enkeltdoser med narkotika, og gjorde det mulig å åpne et eget sprøyterom i februar 2005.
Legea privind abuzul de droguri din Regatul Unit a fost modificată în august 2003 pentru a le permite medicilor, farmaciştilor şi lucrătorilor care se ocupă de droguri să furnizeze în mod legal tampoane, apă sterilă, anumite ustensile de amestecare (inclusiv linguri, boluri, pahare şi farfurii) şi acid citric consumatorilor de droguri care au obţinut droguri controlate fără reţetă. În iunie 2004, parlamentul norvegian a adoptat, pentru o perioadă de trei ani, Legea provizorie privind folosirea experimentală a sălilor de injectare de droguri. Această lege prevede că persoanele care folosesc o sală de injectare sunt scutite de pedeapsa pentru deţinerea şi folosirea unei singure doze de drog şi permite deschiderea unei săli aprobate de injectare în februarie 2005.
Zakon o zlorabi drog v Združenem kraljestvu je bil spremenjen avgusta 2003, da bi zdravnikom, farmacevtom in delavcem na področju drog omogočil zakonito ponudbo tamponov, sterilne vode, nekaterih pripomočkov za mešanje (vključno z žlicami, skledami, skodelicami in krožniki) ter citronske kisline za uživalce drog, ki so dovoljene droge pridobili brez recepta. Junija 2004 je norveški parlament za tri leta sprejel začasni zakon v zvezi s poskusnim projektom prostorov za uživanje drog. Ta zakon uporabnike prostorov za uživanje drog oprošča kaznovanja zaradi posedovanja in uživanja enkratnega odmerka drog, prav tako pa je februarja 2005 omogočil odprtje namenskega prostora za uživanje drog.
Den brittiska lagen om narkotikamissbruk ändrades i augusti 2003 för att göra det möjligt för läkare, farmaceuter och personer som arbetar inom missbrukarvården att lagligt tillhandahålla rengöringskompresser, steriliserat vatten, vissa redskap (däribland skedar, skålar, koppar och fat) och citronsyra för missbrukare som har skaffat sig narkotikaklassade droger utan läkarrecept. I juni 2004 antog det norska stortinget en tillfällig lag om ett försöksprogram med droginjiceringsrum som skall pågå i tre år. Enligt lagen kommer personer som använder ett injiceringsrum inte att bestraffas för innehav och användning av en enda narkotikados och ett särskilt injiceringsrum öppnades i februari 2005.
  Kary  
Panuje tendencja do podwyższania ewentualnych kar wobec osób podejrzanych o handel narkotykami. W Danii maksymalne kary za przestępstwa handlu narkotykami zostały podwyższone o ponad 50% w marcu 2004 roku.
For those suspected of trafficking, the trend is to increase the possible penalty. In Denmark, the maximum penalties for trafficking offences were raised by over 50 % in March 2004. At the beginning of 2004, Estonia enacted stricter penalties with respect to most drug-related crimes, particularly in the presence of aggravating circumstances. In the United Kingdom, the maximum penalty for trafficking class C drugs has increased from five to 14 years’ imprisonment. In addition, recent years have seen an increased emphasis on sentences for the specific offences of distributing to young people (above) and for trafficking offences in Greece in 2001, in Lithuania in 2000 and in Ireland in 1999. This unanimous growth in the severity of penalties for drug trafficking is reflected in the European framework decision of October 2004, laying down minimum provisions on the constituent elements of criminal acts and penalties in the field of illicit drug trafficking.
En ce qui concerne les personnes soupçonnées de trafic, la tendance est à l'aggravation de la sanction éventuelle. Au Danemark, les peines maximales pour les crimes et délits liés au trafic de drogue ont été relevées de plus de 50 % en mars 2004. Au début de 2004, l'Estonie a adopté des peines plus sévères pour la plupart des crimes et délits liés à la drogue, en particulier lorsqu'il existe des circonstances aggravantes. Au Royaume-Uni, la peine maximale pour le trafic de substances de la classe C est passée de cinq à quatorze années de prison. En outre, ces dernières années, en Grèce (2001), en Lituanie (2000) et en Irlande (1999), l'accent s'est davantage porté sur les peines relatives aux infractions spécifiques que sont la distribution aux jeunes (voir plus haut) et le trafic. Cette augmentation généralisée de la sévérité des peines frappant le trafic de drogue se retrouve dans la décision-cadre du Conseil d'octobre 2004 concernant l'établissement des dispositions minimales relatives aux éléments constitutifs des infractions pénales et des sanctions applications dans le domaine du trafic de drogue.
Bei Verdacht auf Drogenhandel dagegen ist eher die Tendenz zu einer Verschärfung der möglichen Strafen zu beobachten. In Dänemark wurden im März 2004 die Höchststrafen für Delikte im Bereich des Drogenhandels um über 50 % angehoben. Anfang 2004 führte Estland strengere Strafen für die meisten Drogendelikte ein, insbesondere bei Vorliegen erschwerender Umstände. Im Vereinigten Königreich wurde die Höchststrafe für den Handel mit Drogen der Klasse C von fünf auf 14 Jahre Gefängnis angehoben. Darüber hinaus rückten in Griechenland (2001), Litauen (2000) und Irland (1999) Strafen für bestimmte Delikte im Zusammenhang mit der Verteilung von Drogen an Jugendliche (vgl. oben) und für Delikte im Bereich des Drogenhandels verstärkt in den Mittelpunkt. Dieser allgemeinen Verschärfung der Strafen für den Drogenhandel wird im Rahmenbeschluss des Rates vom 25. Oktober 2004 zur Festlegung der Mindestvorschriften über die Tatbestandsmerkmale strafbarer Handlungen und die Strafen im Bereich des illegalen Drogenhandels Rechnung getragen.
Para los sospechosos de tráfico de drogas, se tiende a aumentar las posibles penas. En Dinamarca, las penas máximas para los delitos de tráfico se elevaron en más de un 50 % en marzo de 2004. A principios del mismo año, Estonia promulgó penas más estrictas para la mayoría de crímenes relacionados con la droga, especialmente en presencia de circunstancias agravantes. En el Reino Unido, la pena máxima para el tráfico de drogas tipo C ha aumentado de cinco a catorce años de prisión. Además, en los últimos años se ha otorgado mayor importancia a las penas para los delitos específicos de distribución de droga a los jóvenes (mencionados anteriormente) y para los delitos de tráfico de drogas en Grecia en 2001, en Lituania en 2000 y en Irlanda en 1999. Este endurecimiento unánime de las penas por tráfico de drogas se refleja en la Decisión marco europea de octubre de 2004, que establece disposiciones mínimas sobre los elementos constitutivos de delitos y las penas aplicables en el ámbito del tráfico ilícito de drogas.
Per le persone sospettate di traffico illecito la tendenza è quella di accrescere le pene comminabili. Nel marzo 2004, in Danimarca, le pene massime per i reati derivanti dal traffico illecito di stupefacenti sono state aumentate di oltre il 50%. All’inizio del 2004 l’Estonia ha adottato pene più severe per la maggior parte dei reati legati alle droghe, soprattutto in presenza di aggravanti. Nel Regno Unito la pena detentiva massima prevista per il traffico di droghe della classe C è passata da cinque a quattordici anni. Inoltre, negli ultimi anni in Grecia (2001), Lituania (2000) e Irlanda (1999) i riflettori sono stati puntati sulle pene comminate per i reati correlati alla distribuzione ai giovani (cfr. sopra) e al traffico di droga. Questo incremento unanime della severità delle pene per il traffico di droga si riflette nella decisione quadro dell’ottobre 2004, riguardante la fissazione di norme minime relative agli elementi costitutivi dei reati e alle sanzioni applicabili in materia di traffico illecito di stupefacenti.
Em relação aos suspeitos de tráfico, a tendência é para aumentar a eventual sanção. Na Dinamarca, as penas máximas para as infracções de tráfico sofreram um aumento superior a 50%, em Março de 2004. No início de 2004, a Estónia aprovou penas mais severas em relação à maior parte dos crimes relacionados com a droga, sobretudo se existirem circunstâncias agravantes. No Reino Unido, a pena máxima para o tráfico de drogas da classe C aumentou de cinco para catorze anos de prisão. Além disso, nos últimos anos tem-se dado mais ênfase às sanções aplicáveis às infracções específicas de distribuição de droga a jovens (ver acima) e de tráfico, na Grécia em 2001, na Lituânia em 2000 e na Irlanda em 1999. Este crescimento unânime do rigor das penas aplicáveis ao tráfico de droga reflecte-se na Decisão-quadro do Conselho de Outubro de 2004, que adopta disposições mínimas relativas aos elementos constitutivos das infracções penais e das sanções aplicáveis no domínio do tráfico ilícito de droga.
Για όσους θεωρούνται ύποπτοι για διακίνηση ναρκωτικών, υπάρχει τάση αύξησης της δυνατής ποινής. Στη Δανία, οι μέγιστες ποινές για τα αδικήματα της διακίνησης αυξήθηκαν κατά περισσότερο από 50 % τον Μάρτιο του 2004. Στις αρχές του 2004, η Εσθονία έθεσε σε ισχύ αυστηρότερες ποινές για τα περισσότερα αδικήματα που συνδέονται με τα ναρκωτικά, ιδίως όταν συντρέχουν επιβαρυντικές περιστάσεις. Στο Ηνωμένο Βασίλειο, η μέγιστη ποινή για τη διακίνηση ναρκωτικών του πίνακα Γ αυξήθηκε από 5 σε 14 χρόνια φυλάκισης. Επιπλέον, τα τελευταία χρόνια παρατηρείται αυξημένη έμφαση στις ποινές για τα ειδικά αδικήματα της διανομής ναρκωτικών σε νέους (ανωτέρω) και για τα αδικήματα της διακίνησης στην Ελλάδα το 2001, στη Λιθουανία το 2000 και στην Ιρλανδία το 1999. Η ομόφωνη αυτή αύξηση της βαρύτητας των ποινών για τη διακίνηση ναρκωτικών αντικατοπτρίζεται στην ευρωπαϊκή απόφαση-πλαίσιο του Οκτωβρίου του 2004 για τη θέσπιση ελάχιστων διατάξεων σχετικά με τα στοιχεία της αντικειμενικής υπόστασης των εγκλημάτων και τις ποινές που ισχύουν στον τομέα της παράνομης διακίνησης ναρκωτικών.
Met betrekking tot personen die van drugshandel worden verdacht, bestaat een toenemende tendens om de strafmaat te verhogen. In Denemarken is de maximumstraf voor drugshandel in maart 2004 met meer dan 50% verhoogd. Begin 2004 heeft Estland voor het merendeel van de drugsgerelateerde criminaliteit hogere straffen vastgelegd, met name indien er sprake is van verzwarende omstandigheden. In het Verenigd Koninkrijk is de maximumstraf voor de handel in drugs uit de categorie C verhoogd van vijf tot veertien jaar gevangenisstraf. Daarnaast is er de afgelopen jaren in Griekenland (2001), in Litouwen (2000) en in Ierland (1999) steeds meer nadruk gelegd op straffen voor specifieke vergrijpen op het gebied van de verspreiding van drugs onder jonge mensen (zie boven) en op drugshandel. De uniforme verhoging van de strafmaat voor drugshandel komt ook tot uiting in het Europese Kaderbesluit van oktober 2004 waarin minimumvoorschriften zijn vastgesteld met betrekking tot de bestanddelen van strafbare feiten en met betrekking tot straffen op het gebied van de illegale drugshandel.
Pokud jde o osoby podezřelé z nezákonného obchodu, panuje tendence zvyšovat možné tresty. V Dánsku byly v březnu 2004 maximální tresty za trestné činy nezákonného obchodu s drogami zvýšeny o více než 50 %. Začátkem roku 2004 Estonsko uzákonilo přísnější tresty za většinu trestných činů souvisejících s drogami, zvláště při existenci přitěžujících okolností. Ve Spojeném království byl maximální trest za nezákonný obchod s drogami třídy C zvýšen z pěti na čtrnáct let odnětí svobody. Kromě toho byl v posledních letech kladen zvýšený důraz na tresty za konkrétní trestné činy distribuce drog mladistvým (viz výše) a za trestné činy nezákonného obchodu s drogami, a to v Řecku v roce 2001, v Litvě v roce 2000 a v Irsku v roce 1999. Toto jednotné zvyšování přísnosti trestů za nezákonný obchod s drogami se odráží v evropském rámcovém rozhodnutí z října 2004, které stanoví minimální úpravu skutkové podstaty trestných činů a trestů v oblasti nezákonného obchodu s drogami.
For personer mistænkt for ulovlig narkotikahandel går tendensen mod en forhøjelse af den mulige straf. I Danmark blev strafferammerne for narkotikakriminalitet sat op med over 50 % i marts 2004. I begyndelsen af 2004 indførte Estland strengere straffe med hensyn til de fleste narkotikarelaterede lovovertrædelser, navnlig i forbindelse med skærpende omstændigheder. I Det Forenede Kongerige er den maksimale straf for ulovlig handel med narkotika af klasse C blevet hævet fra 5 til 14 års fængsel. Desuden er der i de senere år blevet lagt større vægt på fængselsstraffe for de specifikke overtrædelser i form af distribution til unge (se ovenfor) og ulovlig handel i Grækenland i 2001, i Litauen i 2000 og i Irland i 1999. Denne generelle skærpelse af straffene for ulovlig narkotikahandel afspejles i Rådets rammeafgørelse fra oktober 2004 om fastsættelse af mindsteregler for gerningsindholdet i strafbare handlinger i forbindelse med ulovlig narkotikahandel og straffene herfor.
Uimastikaubanduses kahtlustatavate isikute puhul on suundumuseks võimalikku karistust suurendada. 2004. aasta märtsis tõsteti Taanis kaubitsemisega seotud õigusrikkumiste eest määratavaid maksimaalseid karistusi 50%. 2004. aasta alguses kehtestas Eesti rangemad karistused enamiku uimastitega seotud kuritegude eest, eriti raskendavate asjaolude olemasolul. Ühendkuningriigis on suurendatud C-grupi uimastitega kaubitsemise eest määratavat maksimumkaristust viielt aastalt vangistuselt 14 aastale. Lisaks on viimastel aastatel Kreekas (2001. a), Leedus (2000. a) ja Iirimaal (1999. a) asetatud suuremat rõhku karistustele, mida määratakse uimastite noortele levitamise (vt eespool) ja kaubitsemise eest. Taoline üksmeelne uimastitega kaubitsemise eest määratavate karistuste karmistamine kajastub ka Euroopa 2004. aasta oktoobri raamotsuses, millega sätestatakse miinimumnõuded ebaseadusliku uimastikaubanduse kuriteokoosseisu ja karistuste suhtes.
Huumausainekaupasta epäiltyjen kohdalla suuntauksena on ollut mahdollisen seuraamuksen tiukentaminen. Tanskassa huumausainekaupparikoksista langetettavia enimmäisrangaistuksia pidennettiin yli 50 prosenttia maaliskuussa 2004. Vuoden 2004 alussa Virossa tiukennettiin seuraamuksia useimmista huumerikoksista, etenkin niistä, joihin liittyy raskauttavia asianhaaroja. Yhdistyneessä kuningaskunnassa enimmäisrangaistus C-luokan huumausaineiden kaupasta on nostettu viiden vuoden vankeudesta 14 vuoteen. Viime vuosina on myös pidennetty tuomioita nuoriin kohdistuvista jakelurikoksista (edellä) ja huumausainekaupparikoksista Kreikassa vuonna 2001, Liettuassa vuonna 2000 ja Irlannissa vuonna 1999. Huumausainekaupasta määrättävien seuraamusten tiukentaminen näkyy lokakuussa 2004 tehdyssä neuvoston puitepäätöksessä, jossa vahvistetaan laittoman huumausainekaupan rikostunnusmerkistöjä ja seuraamuksia koskevat vähimmäissäännöt.
A kábítószer-kereskedelemmel gyanúsított személyek esetében az általános tendencia a lehetséges büntetési tételek szigorítása. Dániában a kereskedés bűncselekményéért kiszabható legmagasabb büntetést 2004. márciusban több mint 50%-kal emelték. Észtország 2004 elején a legtöbb kábítószerrel összefüggő bűncselekmény tekintetében szigorúbb büntetéseket vezetett be, különösen súlyosbító körülmények esetén. Az Egyesült Királyságban a C osztályba tartozó drogok forgalmazásáért kiszabható legmagasabb börtönbüntetés ötről 14 évre emelkedett. Az utóbbi években emellett kiemelt hangsúlyt helyeztek a kifejezetten fiatalok sérelmére elkövetett terjesztői bűncselekmények büntetésére (ld. fent) és általában a drogkereskedelem bűncselekményére (Görögországban 2001 óta, Litvániában 2000-től, Írországban 1999-től). A kábítószer-kereskedelemért kiróható büntetéseknek ez az egyhangú szigorítása tükröződik a tiltott kábítószer-kereskedelem elleni büntetőjogi törvények és a kiróható büntetések kötelező alkotóelemeinek megállapításáról szóló 2004. októberi európai kerethatározaban is.
For mistanke om illegal handel med narkotika er trenden at straffene skjerpes. I Danmark ble maksimumsstraffen for illegal handel med narkotika hevet med over 50 % i mars 2004. I begynnelsen av 2004 vedtok Estland strengere straffer for de fleste narkotikarelaterte lovbrudd, særlig i saker hvor det foreligger skjerpende omstendigheter. I Storbritannia er maksimumstraffen for handel med såkalte ”Class C”-stoffer satt opp fra 5 til 14 års fengsel. I tillegg har mange land i løpet av de siste årene lagt økt vekt på å få pådømt lovbrudd som spesifikt omfatter distribusjon til unge mennesker (jf. over) og handel (Hellas i 2001, Litauen i 2000 og Irland i 1999). Denne samstemte skjerpingen av straffen for narkotikahandel gjenspeiles i EUs rammevedtak av oktober 2004, som fastsetter minstebestemmelser for hva som skal defineres som forbrytelser og minstestraffer når det gjelder ulovlig narkotikahandel.
În ceea ce priveşte persoanele suspectate de trafic, tendinţa este de majorare a pedepsei posibile. În Danemarca, pedepsele maxime pentru infracţiunea de trafic au fost majorate cu peste 50 % în martie 2004. La începutul anului 2004, Estonia a legiferat pedepse mai stricte pentru majoritatea infracţiunilor legate de droguri, în special dacă există circumstanţe agravante. În Regatul Unit, pedeapsa maximă pentru traficul de droguri din clasa C a fost majorată de la cinci la 14 ani de închisoare. În plus, în ultimii ani s-a pus accentul din ce în ce mai mult asupra pedepselor pentru infracţiunile de distribuire de droguri tinerilor (după cum s-a arătat anterior) şi pentru infracţiunea de trafic în Grecia în 2001, în Lituania în 2000 şi în Irlanda în 1999. Această majorare unanimă a gravităţii pedepselor pentru traficul de droguri este reflectată în Decizia-cadru europeană din octombrie 2004, de stabilire a dispoziţiilor minime privind elementele constitutive ale infracţiunilor şi pedepsele din domeniul traficului ilegal de droguri.
Trendom je zvyšovanie možných trestov pre osoby podozrivé z nedovoleného obchodovania. V Dánsku zvýšili v marci 2004 hornú hranicu trestov za trestné činy obchodovania o viac ako 50 %. Začiatkom roku 2004 sprísnili v Estónsku tresty za väčšinu zločinov súvisiacich s drogami, najmä ak ide o skutky s priťažujúcimi okolnosťami. V Spojenom kráľovstve sa zvýšila horná hranica sadzby za nedovolené obchodovanie s drogami triedy C z piatich na 14 rokov odňatia slobody. V ostatných rokoch bolo okrem toho vidieť zvýšený dôraz na tresty za určité trestné činy distribúcie drog mládeži (pozri vyššie) a za trestné činy nedovoleného obchodovania v Grécku v roku 2001, v Litve v roku 2000 a v Írsku v roku 1999. Táto jednotne sa zvyšujúca tvrdosť trestov za nedovolené obchodovanie s drogami sa premietla do európskeho rámcového rozhodnutia z októbra 2004, ktorým sa stanovujú minimálne ustanovenia o znakoch skutkových podstát trestných činov a trestov v oblasti nezákonného obchodu s drogami.
Obstajajo prizadevanja, da bi za osumljene preprodaje drog zvišali predvidene kazni. Na Danskem so bile najvišje kazni za kazniva dejanja prometa z drogami marca 2004 zvišane za več kot 50 %. V začetku leta 2004 je Estonija uzakonila strožje kazni v zvezi z večino kaznivih dejanj, povezanih z drogo, zlasti v oteževalnih okoliščinah. V Združenem kraljestvu se je najvišja kazen za promet z drogami razreda C zvišala s pet na 14 let zaporne kazni. Poleg tega je bil v zadnjih letih večji poudarek na kaznih za določena kazniva dejanja distribucije drog mladim (zgoraj) in za kazniva dejanja prometa z drogami, in sicer v Grčiji leta 2001, Litvi leta 2000 in na Irskem leta 1999. To soglasno povečevanje števila strožjih kazni za promet s prepovedanimi drogami se odraža v evropskem okvirnem sklepu iz oktobra 2004 o opredelitvi minimalnih določb glede elementov kaznivih dejanj in kazni na področju nedovoljenega prometa s prepovedanimi drogami.
När det gäller personer som misstänks för narkotikahandel går trenden i riktning mot högre straffskalor. I Danmark höjdes maximistraffen för narkotikahandel med över 50 % i mars 2004. I början av 2004 införde Estland strängare straff för de flesta narkotikarelaterade brott, särskilt om det föreligger försvårande omständigheter. I Storbritannien har maximistraffet för handel med klass C-narkotika skärpts från fem till 14 års fängelse. Sedan ett par år tillbaka läggs också större tonvikt vid straff för försäljning till unga människor (ovan) och narkotikahandel. Så skedde i Grekland 2001, i Litauen 2000 och i Irland 1999. Denna genomgående höjning av straffen för narkotikahandel märks i rådets rambeslut från oktober 2004, som innehåller minimibestämmelser för brottsrekvisit och påföljder för olaglig narkotikahandel.
Pastāv tendence palielināt iespējamos sodus tām personām, kuras tur aizdomās par narkotiku nelegālu pārvadāšanu. Dānijā maksimālo paredzēto sodu par narkotiku nelegālas pārvadāšanas pārkāpumiem 2004. gada martā palielināja par vairāk kā 50 %. 2004. gada sākumā Igaunija noteica stingrākus sodus par noziegumiem, kas saistīti ar narkotikām, jo īpaši gadījumos, kad pastāv vainu pastiprinošie apstākļi. Apvienotajā Karalistē maksimālais sods par C klases narkotiku pārvadāšanu ir palielināts no piecu līdz 14 gadu cietumsodam. Papildus tam pēdējo gadu laikā ir bijis saskatāms pieaugošs uzsvars uz sodiem par noziegumiem, kas saistīti ar narkotiku izplatīšanu jauniešu vidū (skatīt iepriekš) un par narkotiku nelegālo pārvadāšanu Grieķijā 2001. gadā, Lietuvā 2000. gadā un Īrijā 1999. gadā. Šī vienprātīgā sodu bardzības paaugstināšana par narkotiku nelegālu pārvadāšanu tiek atspoguļota 2004. gada oktobra Eiropas pamata lēmumā, kurā ir noteikti zemākie pieļaujamie nosacījumi par krimināllikumu elementiem un sodi par nelegālo narkotiku pārvadāšanu.
  Nowe krajowe przepisy p...  
Większość przepisów miała na celu przedstawienie alternatywy dla kary więzienia, choć sześć państw przyjęło przepisy prawa zmierzające ku ograniczeniu rozpowszechnienia zażywania narkotyków, zwłaszcza wśród ludzi młodych.
In October 2003, the European Legal Database on Drugs (ELDD) published a comparative study on the laws regarding drugs and young people (15), which formed the basis for a paper assisting the Commission’s evaluation of the EU Action Plan 2000–04, published in October 2004 (16). The latter found that a total of 22 laws, passed by 11 Member States (out of 15), addressed the issues in the action plan concerning young people. The majority of the laws aimed to provide alternatives to imprisonment, though six countries passed laws intended to reduce the prevalence of drug use, particularly among young people. Overall, however, comparatively little original legislative attention seems to have been given to those points of the action plan over the five-year period. For an in-depth analysis of measures targeting young drug-using offenders see the selected issue on alternatives to imprisonment.
En octobre 2003, la base européenne de données juridiques sur les drogues (ELDD) a publié une étude comparative sur les législations relatives aux drogues et aux jeunes (15), qui a servi de base à un document de la Commission sur l'évaluation du plan d'action 2000-2004 de l'UE, publiée en octobre 2004 (16). Celle-ci a révélé qu'au total, 22 lois, adoptées par 11 États membres (sur 15), traitaient des questions relatives aux jeunes abordées par le plan d'action. La majorité d'entre elles avaient pour but d'offrir des alternatives à l'incarcération, bien que six pays aient adopté des instruments visant à réduire la prévalence de l'usage de drogue, en particulier chez les jeunes. Dans l'ensemble, le législateur a fait preuve de relativement peu d'originalité et a accordé assez peu d'attention à ces points du plan d'action au cours des cinq années écoulées. Pour une analyse approfondie des mesures destinées aux jeunes délinquants toxicomanes, voir la question particulière consacrée aux alternatives à l'incarcération.
Im Oktober 2003 hat die Europäische Rechtsdatenbank zur Drogengesetzgebung (ELDD) eine vergleichende Studie über die Rechtslage in Bezug auf Drogen und Jugendliche (15) veröffentlicht. Diese diente als Grundlage für ein Arbeitsdokument (16), das von der Europäischen Kommission für die im Oktober 2004 vorgelegte Abschlussbewertung des EU-Drogenaktionsplans 2000‑2004 herangezogen wurde. In diesem Arbeitsdokument wurde festgestellt, dass insgesamt 22 Gesetze, die von elf Mitgliedstaaten (von 15) verabschiedet wurden, die im Aktionsplan enthaltenen Themen im Zusammenhang mit Jugendlichen zum Gegenstand hatten. Die meisten Gesetze zielten darauf ab, Alternativen zu Gefängnisstrafen zu schaffen, allerdings verabschiedeten sechs Länder Gesetze, um die Prävalenz des Drogenkonsums vor allem bei Jugendlichen zu senken. Insgesamt jedoch schenkte der Gesetzgeber diesen Themen des Aktionsplans während des Fünfjahreszeitraums offenbar vergleichsweise wenig Aufmerksamkeit. Eine eingehende Analyse der Maßnahmen für jugendliche, Drogen konsumierende Straftäter finden Sie im ausgewählten Thema Alternativen zu Gefängnisstrafen.
ELDD) publicó un estudio comparativo de la situación jurídica relativa a las drogas y los jóvenes (15) que sirvió de base para elaborar un documento de ayuda a la evaluación por la Comisión del plan de acción 2000-2004 de la UE, publicado en octubre de 2004 (16). En dicha evaluación se observó que un total de 22 leyes, aprobadas por 11 Estados miembros (de un total de 15), trataban los aspectos del plan de acción relativos a los jóvenes. La mayoría de esas leyes estaban orientadas a la búsqueda de alternativas a la prisión, aunque seis de ellas pretendían reducir la prevalencia del consumo de drogas, particularmente entre los jóvenes. Sin embargo, con carácter general, parece ser que la atención legislativa que se ha prestado a esos puntos del plan de acción ha sido comparativamente escasa durante el período de cinco años. Para un análisis más profundo de las medidas destinadas a los jóvenes delincuentes consumidores de drogas, véase la cuestión particular sobre alternativas a la privación de libertad.
Nell’ottobre 2003 la Banca dati giuridica europea sugli stupefacenti (ELDD) ha pubblicato uno studio comparativo sulla legislazione in materia di droga e giovani (15), che ha fornito la base per la stesura di un documento utilizzato dalla Commissione per lo svolgimento della valutazione del piano d’azione dell’Unione europea 2000-2004, pubblicato nell’ottobre 2004 (16). Quest’ultimo documento ha messo in evidenza un totale di 22 leggi, approvate da 11 Stati membri (su 15), che affrontavano le problematiche che investono i giovani contenute nel piano d’azione. La maggior parte delle leggi mira a fornire alternative alla detenzione, mentre sei paesi hanno approvato leggi volte a ridurre la prevalenza del consumo di droga, soprattutto tra i giovani. Nel complesso, tuttavia, l’attenzione del legislatore sembra essere stata consacrata soltanto in minima parte a quei punti del piano d’azione esteso a un periodo quinquennale. Per un’analisi approfondita dei provvedimenti diretti a giovani trasgressori che fanno uso di droga si rimanda alla questione specifica alternative alla detenzione.
Em Outubro de 2003, a Base de Dados Jurídicos Europeia sobre Droga (ELDD) publicou um estudo comparativo das legislações relativas à droga e à juventude (15), que serviu de base a um documento de apoio à avaliação do Plano de Acção da UE 2000–2004, elaborado pela Comissão e publicado em Outubro de 2004 (16). Nesta avaliação concluiu-se que 22 leis, no total, aprovadas por 11 dos 15 Estados‑Membros, abordavam estas questões no plano de acção relativo aos jovens. A maioria das leis pretendia aplicar alternativas à prisão, embora seis países tenham aprovado leis destinadas a reduzir a prevalência do consumo de droga, sobretudo entre os jovens. De um modo geral, porém, esses pontos do plano de acção parecem ter merecido relativamente pouca atenção a nível legislativo, ao longo do período de cinco anos. Para uma análise aprofundada das medidas dirigidas aos infractores juvenis que consomem droga, ver tema específico relativo às alternativas à prisão.
Τον Οκτώβριο του 2003, η Ευρωπαϊκή Νομική Βάση Δεδομένων για τα Ναρκωτικά (ELDD) δημοσίευσε συγκριτική μελέτη σχετικά με τους νόμους που αφορούν τα ναρκωτικά και τους νέους (15), η οποία αποτέλεσε τη βάση για το έγγραφο που βοήθησε την Επιτροπή στην αξιολόγηση του σχεδίου δράσης της ΕΕ για το 2000–04, η οποία δημοσιεύθηκε τον Οκτώβριο του 2004 (16). Σύμφωνα με την αξιολόγηση αυτή, 22 συνολικά νόμοι, που ψηφίσθηκαν από 11 κράτη μέλη (από τα 15), είχαν ως αντικείμενο πτυχές του σχεδίου δράσης που αφορούν τους νέους. Στόχος της πλειονότητας των νόμων είναι η παροχή εναλλακτικών λύσεων αντί της φυλάκισης, μολονότι έξι χώρες ψήφισαν νόμους με στόχο τη μείωση της επικράτησης της χρήσης ναρκωτικών, ιδίως στους νέους. Συνολικά, ωστόσο, οι νέες νομοθετικές πρωτοβουλίες που αφορούσαν τα σημεία αυτά του σχεδίου δράσης κατά τη συγκεκριμένη πενταετή περίοδο υπήρξαν συγκριτικά περιορισμένες. Για διεξοδική ανάλυση των μέτρων που αφορούν τους νέους παραβάτες χρήστες ναρκωτικών, βλέπε το επιλεγμένο θέμα σχετικά με τις εναλλακτικές λύσεις αντί της φυλάκισης.
In oktober 2003 heeft de Europese juridische database inzake drugs (ELDD) een vergelijkend onderzoek gepubliceerd naar de wetgeving die van toepassing is op drugs en jonge mensen (15). Dit onderzoek vormde de basis voor een document dat door de Commissie is gebruikt voor de evaluatie van het EU-actieplan (2000-2004) dat in oktober 2004 is gepubliceerd (16). In het kader daarvan werd geconstateerd dat er in totaal 22 wetten door 11 lidstaten (op een totaal van 15) zijn aangenomen waarin maatregelen uit het actieplan gericht op jonge mensen zijn omgezet. Het merendeel betreft alternatieven voor gevangenisstraf, maar in zes landen zijn ook wetten aangenomen om de prevalentie van drugsgebruik, met name onder jonge mensen, terug te dringen. In het algemeen is daaraan in de oorspronkelijke wetgeving gedurende de looptijd van het vijfjarenplan relatief weinig aandacht besteed. Voor een diepgaande analyse van de maatregelen voor jonge drugsdelinquenten wordt verwezen naar de speciale kwestie over alternatieven voor gevangenisstraf.
V říjnu 2003 Evropská databáze právních předpisů týkajících se drog (ELDD) zveřejnila srovnávací studii právních předpisů týkajících se drog a mladistvých (15), která byla základem dokumentu, jenž napomohl při vyhodnocení akčního plánu EU 2000–2004 vydaného Komisí v říjnu 2004 (16). Bylo zjištěno, že otázkám týkajícím se mladých lidí, které byly obsaženy v akčním plánu, bylo věnováno 22 zákonů přijatých 11 členskými státy (z 15). Většina zákonů se zaměřovala na poskytnutí alternativ k trestu odnětí svobody, i když šest zemí přijalo zákony, jejichž cílem je snížit prevalenci užívání drog, a to zvláště mezi mladými lidmi. Celkem se však zdá, že během příslušného pětiletého období byla těmto bodům akčního plánu věnována poměrně malá původní legislativní pozornost. Další informace o hloubkové analýze opatření zaměřených na mladistvé delikventy užívající drogy naleznete v části alternativy k trestu odnětí svobody.
I oktober 2003 offentliggjorde European Legal Database on Drugs (ELDD) en sammenlignende undersøgelse af lovgivningen om narkotika og unge (15), der dannede grundlag for et dokument, som indgik i Kommissionens evaluering af EU's handlingsplan for 2000–2004, der blev offentliggjort i oktober 2004 (16). Ifølge denne evaluering vedrørte i alt 22 love, som var vedtaget af 11 medlemsstater (ud af 15), spørgsmålene i handlingsplanen vedrørende unge. Hovedparten af lovene tog sigte på at anvende alternativer til fængsling, om end seks lande vedtog love, som havde til formål at formindske udbredelsen af stofbrug, navnlig blandt unge. Generelt synes disse punkter i handlingsplanen i femårsperioden imidlertid at have fået forholdsvis ringe oprigtig opmærksomhed i lovgivningsmæssig henseende. En indgående analyse af foranstaltninger målrettet unge stofbrugende lovovertrædere findes i forbindelse med det udvalgte tema om alternativer til fængsling.
2003. aasta oktoobris avaldas Euroopa narkoalaste õigusaktide andmebaas (ELDD) uimasteid ja noori käsitlevate õigusaktide võrdleva uurimuse (15), see oli aluseks dokumendile, mis aitas kaasa 2004. aasta oktoobris avaldatud komisjoni hinnangu koostamisele ELi 2000.–2004. aasta tegevuskava kohta (16). Hindamise käigus leiti, et 22 seaduses, mis võeti vastu 11 liikmesriigis (15st), käsitleti noori puudutavaid tegevuskava teemasid. Enamiku seaduste eesmärgiks oli leida alternatiive vanglakaristusele, kuus riiki võtsid aga vastu seadused, mille eesmärgiks oli vähendada narkootikumide tarbimise levikut eeskätt noorte hulgas. Kokkuvõttes tundub aga, et viie aasta jooksul on õigusaktides pööratud suhteliselt vähe tähelepanu tegevuskava teemadele. Noortele uimasteid tarbivatele õigusrikkujatele suunatud meetmete süvaanalüüsi kohta loe valikteemat vanglakaristuse alternatiividest.
Euroopan huumausaineita koskevassa oikeustietokannassa (European Legal Database on Drugs, ELDD) julkaistiin lokakuussa 2003 huumausaineita ja nuoria koskevan lainsäädännön vertaileva tutkimus (15), jonka perusteella laadittua asiakirjaa käytettiin lokakuussa 2004 julkaistussa komission EU:n toimintasuunnitelman (2000–2004) arvioinnissa (16). Arvioinnissa todettiin, että 11 jäsenvaltiossa (15:stä) annetuissa yhteensä 22 laissa käsiteltiin toimintasuunnitelman nuoria koskevia osia. Useimmissa laeissa pyrittiin antamaan vaihtoehtoja vankeudelle, ja kuudessa maassa säädettiin lakeja, joiden tarkoituksena on vähentää huumeidenkäytön levinneisyyttä etenkin nuorten keskuudessa. Kaiken kaikkiaan lainsäädännössä on kuitenkin kiinnitetty verrattain vähän huomiota näihin toimintasuunnitelman kohtiin viiden vuoden aikana. Perusteellinen analyysi huumeita käyttäviin nuoriin rikoksentekijöihin sovellettavista toimenpiteistä löytyy vankeuden vaihtoehtoja käsittelevästä erityiskysymyksestä.
Az Európai kábítószerügyi jogi adatbázis (European Legal Database on Drugs, ELDD) 2003 októberében összehasonlító tanulmányt tett közzé a kábítószerekre és a fiatalokra vonatkozó törvényekről(15), amely utóbb a Bizottság által 2004 októberében az EU 2000–2004 közötti cselekvési tervéről kiadott értékeléshez(16) felhasznált dokumentum alapjául szolgált. Az értékelés azt állapította meg, hogy (a 15-ből) 11 tagállam által elfogadott el összesen 22 törvény a cselekvési tervben a fiatalokra vonatkozóan felvetett kérdésekre reagál. A törvények többsége alternatívát próbál biztosítani a börtönbüntetéshez képest, hat országban pedig olyan törvényeket fogadtak el, amelyek a kábítószer-használat előfordulásának csökkentésére irányulnak, különösen a fiatalok körében. Összességében azonban úgy tűnik, hogy az eltelt öt év során a jogszabályokban viszonylag kevés figyelmet fordítottak a cselekvési terv említett pontjaira. A fiatalkorú kábítószer-használó elkövetőket célzó intézkedések beható elemzését lásd a börtönbüntetés alternatíváiról szóló kiválasztott témánál.
I oktober 2003 publiserte Europeisk narkotikalovgivningsdatabase (European Legal Database on Drugs – ELDD) en komparativ studie av gjeldende lovgivning om ungdom og narkotika (15). Denne studien dannet grunnlaget for rapporten som lå til grunn for Kommisjonens evaluering av EUs handlingsplan for 2000-2004, som kom ut i oktober 2004 (16). Sistnevnte fant at i alt 22 lover i 11 medlemsstater (av 15) oppfylte handlingsplanens krav i forhold til unge mennesker. De fleste tar sikte på å tilby alternativer til fengsling, og i seks land tar loven sikte på å redusere utbredelsen av narkotikabruk, særlig blant unge mennesker. I det store og hele vier lovgiverne imidlertid disse punktene i handlingsplanen forholdsvis liten oppmerksomhet. For en grundigere analyse av tiltak rettet mot unge lovbrytere som bruker narkotika, se det utvalgte aspektet om alternativer til fengselsstraff.
; ELDD) porovnávaciu štúdiu o právnych predpisoch v oblasti drog a mládeže (15), ktorá bola základom dokumentu napomáhajúceho Komisii vyhodnotenie akčného plánu EÚ 2000 – 2004, uverejnené v októbri 2004 (16). Vo vyhodnotení sa konštatuje, že dovedna 22 zákonov schválených v 11 členských štátoch (z 15) riešilo problematiku akčného plánu týkajúcu sa mládeže. Väčšina právnych predpisov sa snažila zabezpečiť alternatívy uväznenia, aj keď v šiestich krajinách schválili zákony určené na obmedzenie prevalencie užívania drog, najmä medzi mládežou. Celkovo sa však zdá, že sa za päťročné obdobie venovalo týmto bodom akčného plánu pomerne málo pôvodnej zákonodarnej pozornosti. Hĺbková analýza opatrení zameraných na mladistvých páchateľov užívajúcich drogy je v časti vybrané otázky, alternatívy väzby.
Oktobra 2003 je Evropska pravna zbirka podatkov o drogah (ELDD) objavila primerjalno študijo o zakonodajah v zvezi z drogami in mladimi (15), ki je bila podlaga za dokument, ki je Komisiji pomagal pri ovrednotenju Akcijskega načrta EU 2000–2004 in je bil objavljen oktobra 2004 (16). V slednjem je bilo ugotovljeno, da je skupno 22 zakonov, ki jih je sprejelo 11 držav članic (od 15), obravnavalo vprašanja v akcijskem načrtu, ki zadevajo mlade. Večina zakonov je skušala zagotoviti alternative zapornim kaznim, čeprav je šest držav sprejelo zakone o zmanjšanju razširjenosti uživanja drog, zlasti med mladimi. Na splošno pa se zdi, da je prvotna zakonodaja namenila relativno malo pozornosti tem točkam petletnega akcijskega načrta. Za poglobljeno analizo ukrepov, namenjenih mladim prestopnikom, ki uživajo droge, glej izbrano vprašanje o alternativah zaporne kazni.
I oktober 2003 publicerade den europeiska databasen över narkotikalagstiftning (European Legal Database on Drugs, ELDD) en jämförande studie av lagar som rör narkotika och unga människor(15). Studien låg till grund för en rapport som användes vid kommissionens utvärdering av EU:s handlingsplan 2000–2004, vilken offentliggjordes i oktober 2004(16). Utvärderingen visade att sammanlagt 22 lagar, som antagits av 11 medlemsstater (av 15), berörde de frågor i handlingsplanen som handlade om unga människor. Majoriteten av lagarna gick ut på att skapa alternativ till fängelsestraff, även om sex länder antog lagar som syftade till att minska narkotikaanvändningen, särskilt bland unga människor. På det hela taget verkar lagstiftarna dock ha ägnat jämförelsevis lite uppmärksamhet under femårsperioden åt dessa frågor i handlingsplanen. För en närmare analys av de åtgärder som är inriktade på unga narkotikamissbrukare som begår brott, se temakapitlet om alternativ till fängelsestraff.
2003. gada oktobrī Eiropas juridiskā narkotiku datu bāze publicēja salīdzinošo pētījumu par likumiem attiecībā uz narkotikām un jauniešiem (15), kas bija pamatā dokumentam, kurš palīdzēja Komisijai ES Rīcības plāna 2000. līdz 2004. gadam vērtēšanā. Tas publicēts 2004. gada oktobrī (16). Tajā ir noskaidrots, ka pavisam 11 valstīs (no 15) izdoti 22 likumi attiecās uz rīcības plānā ietvertajiem jautājumiem saistībā ar jauniešiem. Lielākajā daļā no likumiem ir saskatāmi centieni piedāvāt alternatīvas ieslodzījumam, taču sešas valstis izdeva likumus, kuri paredzēti narkotiku lietošanas samazināšanai jo īpaši jauniešu vidū. Kopumā tomēr šo piecu gadu laikā salīdzinoši nedaudz likumdošanas aktu ir veltīti šiem rīcības plāna jautājumiem. Dziļāku analīzi par pasākumiem, kas orientēti uz gados jaunajiem narkotiku lietotājiem - noziedzniekiem skatīs speciālajā tēmā par cietumsoda alternatīvām.
  Kary  
Przykładowo, w zeszłym roku zgłoszono, że Belgia i Wielka Brytania z powodzeniem obniżyły karę za nieproblemowe posiadanie konopi indyjskich. W Belgii nowa dyrektywa wydana w lutym 2005 roku wyjaśniła wyjątki od zastosowania obniżonej kary, nawołując do pełnego ukarania w przypadkach „naruszenia porządku publicznego”.
During the reporting period several countries also made changes in their drug legislation to the penalties that can be imposed for various offences, besides those reviewed above and that specifically involve young people. For example, it was reported last year that Belgium and the United Kingdom effectively lowered the penalty for non-problematic cannabis possession. In Belgium, a new directive issued in February 2005 clarified the exceptions to this reduced penalty, calling for full prosecution in cases involving ‘disturbance of public order’. This includes possession of cannabis in or near places where schoolchildren might gather (schools, parks, bus stops) and also ‘blatant’ possession in a public place or building. In Denmark, a May 2004 amendment to the Euphoriant Substances Act, together with a public prosecutor’s circular, stated that the possession of drugs for own use will now normally be punishable by a fine rather than the warnings issued previously.
Au cours de la période considérée par le présent rapport, plusieurs pays ont également modifié leur législation en ce qui concerne les sanctions applicables à divers délits, outre ceux visés plus haut et qui concernent en particulier les jeunes. À titre d'exemple, la Belgique et le Royaume-Uni ont déclaré que l'an dernier, il avaient effectivement réduit la sanction pour possession non problématique de cannabis. En Belgique, une nouvelle directive promulguée en février 2005 précise les exceptions à cette réduction de peine, mais impose des poursuites dans les cas de «troubles de l'ordre public». Ceci couvre la possession de cannabis dans des lieux ou à proximité d'endroits où des jeunes scolarisés sont susceptibles de se réunir (écoles, parcs, arrêts de bus) et la possession «flagrante» dans un lieu ou un bâtiment public. Au Danemark, en mai 2004, une modification de la loi sur les substances euphorisantes et une circulaire du procureur général précisaient que la possession de drogues pour son usage personnel sera désormais normalement passible d'une amende plutôt que d'un avertissement, comme c'était le cas auparavant.
Neben den oben erläuterten Änderungen speziell für Jugendliche haben mehrere Länder im Berichtszeitraum ihre Drogengesetzgebung auch im Hinblick auf die Strafen geändert, die für verschiedene Straftaten verhängt werden können. Beispielsweise wurde im letzten Jahr berichtet, dass Belgien und das Vereinigte Königreich die Strafen für nichtproblematischen Cannabisbesitz effektiv gemildert haben. In Belgien wurden in einer neuen Direktive vom Februar 2005 die Ausnahmen für diese verminderte Strafregelung festgelegt, wobei in Fällen, in denen eine „Störung der öffentlichen Ordnung“ vorliegt, das volle Strafmaß gefordert wird. Dazu gehören auch der Besitz von Cannabis an oder in der Nähe von Orten, an denen sich Schulkinder aufhalten könnten (Schulen, Parks, Bushaltestellen), und der „sichtbare“ Cannabisbesitz an einem öffentlichen Ort oder in einem öffentlichen Gebäude. In Dänemark wurde in einer Änderung des Betäubungsmittelgesetzes vom Mai 2004 sowie in einem Rundschreiben der Staatsanwaltschaft bestimmt, dass der Besitz von Drogen für den Eigenbedarf nun in der Regel nicht mehr durch Verwarnungen, sondern durch eine Geldstrafe zu ahnden ist.
Durante el período de realización del informe, también hubo varios países que modificaron las sanciones estipuladas en su legislación contra la droga para varios delitos, además de los cambios antes analizados y que afectan de forma específica a los jóvenes. Por ejemplo, Bélgica y Reino Unido redujeron el año pasado la pena por posesión de cannabis no problemática. En Bélgica, una nueva directiva publicada en febrero de 2005 aclara las excepciones a esta reducción de la pena, instando a la acción judicial plena en aquellos casos que conlleven «alteración del orden público». Entre ellos está la posesión de cannabis en lugares de reunión de niños en edad escolar (escuelas, parques o paradas de autobús) o en sus proximidades y también la posesión «ostensible» en un lugar o edificio público. En Dinamarca, una enmienda de mayo de 2004 a la Ley de Sustancias Euforizantes, junto con una circular del ministerio público, estableció que la posesión de drogas para consumo propio se castigaría normalmente con una multa, en lugar de las advertencias realizadas anteriormente.
Durante il periodo di riferimento della presente relazione alcuni paesi hanno modificato la propria legislazione in materia di droga per quanto concerne le pene applicabili per vari reati, oltre a quella già vista che riguarda nello specifico i giovani. Per esempio, lo scorso anno Belgio e Regno Unito hanno riferito di aver diminuito con successo le pene per il possesso non problematico di cannabis. In Belgio una nuova direttiva pubblicata nel febbraio 2005 chiariva le eccezioni a questa riduzione della pena, ribadendo la piena perseguibilità per i reati che comportano “turbativa dell’ordine pubblico”. Rientrano in questa fattispecie il possesso di cannabis all’interno o in prossimità di luoghi potenzialmente frequentati da bambini in età scolare (scuole, parchi, fermate dell’autobus) e il possesso “palese” in un luogo o in un edificio pubblico. In Danimarca, un emendamento alla legge sulle sostanze euforizzanti risalente al maggio 2004 e una circolare del pubblico ministero sancivano che la detenzione di droghe per il consumo personale sarebbe stato punito con un’ammenda anziché con l’ammonimento, come avveniva in precedenza.
Κατά τη διάρκεια της υπό εξέταση περιόδου, αρκετές χώρες τροποποίησαν επίσης τη νομοθεσία τους για τα ναρκωτικά όσον αφορά τις ποινές που είναι δυνατόν να επιβληθούν για διάφορα αδικήματα, πέραν εκείνων που εξετάσθηκαν ανωτέρω και που αφορούν ειδικά τους νέους. Για παράδειγμα, όπως αναφέρθηκε πέρσι, το Βέλγιο και το Ηνωμένο Βασίλειο μείωσαν τις ποινές για τη μη προβληματική κατοχή κάνναβης. Στο Βέλγιο, μια νέα οδηγία που εκδόθηκε τον Φεβρουάριο του 2005 αποσαφήνισε τις εξαιρέσεις στη μειωμένη αυτή ποινή, ζητώντας την πλήρη δίωξη στις περιπτώσεις όπου υπάρχει επίσης «διασάλευση της δημόσιας τάξης». Σε αυτές περιλαμβάνονται η κατοχή κάνναβης σε τόπους ή κοντά σε τόπους όπου είναι δυνατόν να συγκεντρώνονται μαθητές (σχολεία, πάρκα, στάσεις λεωφορείων) καθώς και η «σκανδαλώδης» κατοχή σε δημόσιο χώρο ή κτίριο. Στη Δανία, μια τροποποίηση του νόμου για τις ουσίες που προκαλούν ευφορία τον Μάιο του 2004, σε συνδυασμό με μια εισαγγελική εγκύκλιο, αναφέρει ότι η κατοχή ναρκωτικών για ίδια χρήση θα τιμωρείται πλέον με πρόστιμο αντί της προειδοποίησης που ίσχυε προηγουμένως.
In de verslagperiode heeft een aantal landen - naast de eerder genoemde wijzigingen in de strafmaat voor jonge mensen - ook andere wetswijzigingen doorgevoerd ten aanzien van de straffen die voor de uiteenlopende drugsdelicten opgelegd kunnen worden. Zo hebben België en het Verenigd Koninkrijk gerapporteerd dat de strafmaat voor niet-problematisch cannabisbezit vorig jaar is verlaagd. In België wordt in een nieuwe richtlijn van februari 2005 een toelichting gegeven op de uitzonderingen op deze verlaagde strafmaat. Zaken waarbij sprake is van een “verstoring van de openbare orde” dienen bijvoorbeeld onverkort te worden vervolgd. Dat geldt onder meer voor cannabisbezit op of in de buurt van locaties waar zich schoolkinderen kunnen bevinden (scholen, parken, bushaltes) en ook voor “overduidelijk” drugsbezit in publieke ruimtes of in openbare gebouwen. Op basis van een wijziging in mei 2004 van de wet op de euforische stoffen in samenhang met een circulaire van het Openbaar Ministerie wordt drugsbezit voor eigen gebruik in Denemarken voortaan in de regel bestraft met een boete in plaats van een waarschuwing.
Během sledovaného období provedlo několik zemí v rámci své protidrogové legislativy změny trestů, které lze uložit za různé trestné činy – kromě těch, jež byly uvedeny výše a těch, jež se konkrétně týkají mladistvých. Například v minulém roce Belgie a Spojené království účinně snížily trest za držení konopí, s nímž nesouvisejí žádné další problémy. V Belgii nová směrnice vydaná v únoru roku 2005 objasnila výjimky z tohoto sníženého trestu. Tato směrnice vyžaduje plné trestní stíhání v případech, jejichž součástí je „rušení veřejného pořádku“. Takové případy zahrnují držení konopí v místech nebo poblíž míst, kde se mohou shromažďovat děti školou povinné (školy, parky, autobusové zastávky), a rovněž „očividné“ držení na veřejném místě nebo ve veřejné budově. V Dánsku novela zákona o látkách s euforizačním účinkem a oběžník státního zástupce stanoví, že držení drog pro vlastní použití bude nyní v běžných případech trestáno pokutou spíše než varováními, jež byla vydávána dříve.
I indberetningsperioden har mange lande også ændret deres narkotikalovgivning med hensyn til de straffe, der kan idømmes for forskellige lovovertrædelser, foruden de straffe, der er behandlet ovenfor, og som specifikt involverer unge. F.eks. blev det rapporteret sidste år, at Belgien og Det Forenede Kongerige i realiteten havde nedsat straffen for ikke-problematisk cannabisbesiddelse. En ny bekendtgørelse, der blev udstedt i februar 2005 i Belgien, præciserede undtagelserne fra denne nedsatte straf og fastsatte omfattende retsforfølgning i sager, hvor der er tale om 'forstyrrelse af den offentlige orden'. Dette omfatter besiddelse af cannabis på eller i nærheden af steder, hvor skoleelever færdes (skoler, parker, busstoppesteder) og også 'åbenlys' besiddelse på et offentligt sted eller i en offentlig bygning. I Danmark indebar en ændring af loven om euforiserende stoffer, der blev vedtaget i maj 2004, sammen med en 'Rigsadvokaten Informerer', at besiddelse af stoffer til eget forbrug i almindelighed skulle straffes med bøde frem for advarsel, som der tidligere var meddelt.
Lisaks eespool käsitletud ja otseselt noortele suunatud muudatustele tegid mitmed riigid aruandlusperioodi jooksul muudatusi uimastialasesse seadusandlusse ka karistuste osas, mida saab määrata eri õigusrikkumiste puhul. Näiteks eelmisel aastal anti teada, et Belgia ja Ühendkuningriik on edukalt alandanud karistust probleemivaba kanepiomamise eest. Belgias täpsustas 2005. aasta veebruaris vastuvõetud uus direktiiv kõnealuse alandatud karistuse erandeid, nähes ette täieliku süüdimõistmise „avaliku korra rikkumisega” seotud juhtudel. Need hõlmavad kanepi omamist sellistes kohtades või selliste kohtade lähedal, kus võivad koguneda koolilapsed (koolid, pargid, bussipeatused), samuti kanepi „silmnähtavat” omamist avalikus kohas või hoones. Taanis sätestati 2004. aasta mais euforiaatide seadusesse tehtud muudatuse ja prokuröri ringkirjaga, et kanepi omamist oma tarbeks karistatakse nüüd hoiatuse tegemise asemel tavaliselt pigem trahviga.
Tarkastelujakson aikana useassa maassa muutettiin myös huumelainsäädännön seuraamuksia erilaisista rikoksista, edellä käsiteltyjen ja erityisesti nuoria koskeneiden rikosten lisäksi. Esimerkiksi Belgiassa ja Yhdistyneessä kuningaskunnassa lievennettiin viime vuonna rangaistusta ongelmattomasta kannabiksen hallussapidosta. Belgiassa helmikuussa 2005 annetussa uudessa toimintaohjeessa täsmennettiin alennettuun rangaistukseen tehtäviä poikkeuksia; sen mukaan syyte on nostettava "yleisestä järjestyshäiriöstä". Tämä käsittää kannabiksen hallussapidon sellaisissa paikoissa tai sellaisten paikkojen läheisyydessä, joihin koululaiset voivat kokoontua (koulut, puistot, linja-autopysäkit), sekä "räikeän" hallussapidon julkisella paikalla tai julkisessa rakennuksessa. Tanskassa toukokuussa 2004 tehdyn päihdelain muutoksen ja yleisen syyttäjän ohjeen mukaan huumeiden hallussapidosta omaa käyttöä varten annetaan nyt yleensä sakkorangaistus, kun siitä sai ennen varoituksen.
A tárgyalt időszak során több ország módosította a kábítószerügyi jogszabályaiban a különböző, a fent tárgyaltaktól eltérő és kifejezetten a fiatalokat érintő bűncselekmények esetén kiszabható büntetések mértékét. Tavaly jelentették például, hogy Belgium és az Egyesült Királyság eredményesen csökkentette a nem problematikus kannabiszbirtoklásért kiróható büntetést. Belgiumban egy 2005. februárban kiadott új irányelv tisztázta a csökkentett büntetéstétel alóli kivételeket, és teljes bűnvádi eljárást írt elő a „közrend megzavarásával” járó esetekre. Ez lehet kannabiszbirtoklás olyan helyeken, ahol iskolás gyermekek csoportosan előfordulhatnak vagy azok közelében (pl. iskolák, parkok, buszmegállók), és idetartozik a „kirívó” birtoklás közterületen vagy középületben. Dániában a bódulatkeltő anyagokról szóló törvény 2004. májusi módosítása az államügyész körlevelével együtt kimondta, hogy a saját használatra szánt kábítószerek birtoklása a korábban kiadott figyelmeztetéstől eltérően ezentúl bírsággal büntetendő.
I løpet av rapporteringsperioden foretok flere land også endringer i narkotikalovgivningen med hensyn til hvilke straffer som kan idømmes for ulike lovbrudd, utenom de som er nevnt over og som spesifikt gjelder unge mennesker. For eksempel ble det i fjor rapportert at Belgia og Storbritannia satte ned straffen for uproblematisk cannabisbesittelse. I Belgia klargjorde et nytt direktiv i februar 2005 unntakene fra den nedsatte straffen og oppfordret til full straffeforfølgning i saker som involverte “ordensforstyrrelse”. Dette innbefatter besittelse av cannabis på eller i nærheten av steder hvor skolebarn og -ungdom kan samles (skoler, parker, busstopp), og ”åpenbar” besittelse på offentlig sted. I Danmark medførte en endring i Lov om euforiserende stoffer vedtatt i mai 2004, sammen med et rundskriv fra Rigsadvokaten, at besittelse av narkotika for eget bruk nå normalt vil kunne straffes med bøter i stedet for advarsler, som tidligere ble gitt.
Pe parcursul perioadei de raportare mai multe ţări au modificat pedepsele prevăzute în legislaţiile lor naţionale care pot fi aplicate pentru diverse infracţiuni, pe lângă cele menţionate anterior şi în care sunt implicaţi în mod specific tineri. De exemplu, anul trecut s-a raportat că Belgia şi Regatul Unit au redus efectiv pedeapsa pentru deţinere neproblematică de canabis. În Belgia, o nouă directivă emisă în februarie 2005 a clarificat excepţiile de la această pedeapsă redusă, impunând urmărirea în justiţie în cazurile care implică „tulburarea ordinii publice”. Aici este inclusă deţinerea de canabis în sau lângă locuri în care se pot aduna elevi (şcoli, parcuri, staţii de autobuz) şi de asemenea deţinerea „ostentativă” într-o zonă sau într-o clădire publică. În Danemarca, o modificare din mai 2004 la Legea substanţelor euforizante, precum şi o circulară emisă de procuratură, stabileau că deţinerea de droguri pentru uz personal se pedepseşte în mod normal cu amendă şi nu prin avertismentele utilizate anterior.
V sledovanom období vykonali viaceré krajiny vo svojich právnych predpisoch tiež zmeny týkajúce sa trestov, ktoré možno uložiť za rôzne trestné činy, a ktoré sa, okrem už uvedených, osobitne týkajú mládeže. Napríklad Belgicko a Spojené kráľovstvo oznámili výrazné zníženie trestných sadzieb za neproblematické prechovávanie kanabisu v minulom roku. Nová smernica vydaná vo februári 2005 v Belgicku vysvetľuje výnimky z tejto zníženej trestnej sadzby a požaduje uplatňovanie trestov v plnej výške v prípadoch „narušenia verejného poriadku“. To sa vzťahuje na prechovávanie kanabisu na miestach alebo v blízkosti miest, na ktorých by sa mohli zhromažďovať deti školského veku (v školách, parkoch, na autobusových zastávkach) a aj na „očividné“ prechovávanie kanabisu na verejných priestranstvách alebo vo verejných budovách. Zmena a doplnenie zákona o euforizačných látkach z mája 2004 spolu s obežníkom verejného žalobcu v Dánsku ustanovili, že prechovávanie drog na vlastnú potrebu sa teraz obvykle potresce pokutou, namiesto predošle vydávaných výstrah.
Med poročevalnim obdobjem je več držav v svojo zakonodajo na področju drog poleg sprememb, ki so bile navedene zgoraj in vključujejo mlade, vneslo tudi spremembe v zvezi s kaznimi, ki jih je mogoče naložiti za različna kazniva dejanja. Lani sta na primer Belgija in Združeno kraljestvo učinkovito znižala kazen za neproblematično posedovanje konoplje. V Belgiji je bila februarja 2005 izdana nova direktiva, ki je pojasnila izjeme k tej znižani kazni in zahtevala popoln kazenski pregon v primerih, ki vključujejo "motenje javnega reda". To vključuje posedovanje konoplje v prostorih, v katerih bi se lahko zbirala šolska mladina (šole, parki, avtobusne postaje), ali blizu njih ter tudi "očitno" posedovanje na javnem mestu ali v javnih zgradbah. Na Danskem sta sprememba Zakona o snoveh, ki povzročajo evforijo, maja 2004 in okrožnica javnega tožilca poudarili, da bo posedovanje drog za lastno uporabo po novem namesto s prej izrečenimi opozorili praviloma kaznovano z denarno kaznijo.
Förutom de ändringar av narkotikalagstiftningen som beskrivs ovan och som specifikt rörde unga människor ändrade många länder också straffen för olika brott. Förra året rapporterades till exempel att Belgien och Storbritannien i praktiken sänkte straffet för oproblematiskt innehav av cannabis. Undantagen från dessa lindrigare straff fastställdes i ett belgiskt direktiv som utfärdades i februari 2005, där det görs klart att ärenden som rör ”störande av den allmänna ordningen” måste leda till åtal. Sådana ärenden kan till exempel handla om innehav av cannabis på eller i närheten av platser där skolbarn samlas (skolor, parker, busshållplatser) och även ”flagrant” innehav på offentliga platser eller i offentliga byggnader. I Danmark fastställdes genom en ändring av lagen om euforiserande ämnen i maj 2004, i kombination med en rundskrivelse från den allmänna åklagaren, att innehav av narkotika för eget bruk normalt skall leda till böter snarare än som tidigare till en varning.
Atskaites periodā vairākas valstis pieņēma izmaiņas savos likumdošanas aktos attiecībā uz narkotikām par sodiem, kādus var piemērot par dažādiem pārkāpumiem papildus iepriekš apskatītajiem un jo īpaši tādiem, kuros iesaistīti jaunieši. Piemēram, pagājušajā gadā tika ziņots, ka Beļģijā un Apvienotajā Karalistē tika samazināti sodi par kaņepju turēšanu, kas nav saistīta ar konkrētām problēmām. Beļģijā ar jauno 2005. gada februārī izdoto direktīvu tika ieviesti paskaidrojumi par izņēmumiem šī samazinātā soda piemērošanai, aicinot izmantot pilnu likuma bardzību lietās, kuras ir saistītas ar „sabiedriskās kārtības traucējumiem”. Tas ietver narkotiku turēšanu vietās, kur varētu sapulcēties skolēni (skolās, parkos, autobusu pieturās), un to tiešā tuvumā, kā arī „uzkrītošu” turēšanu sabiedriskās vietās un ēkās. Dānijā 2004. gada maijā pieņemtie grozījumi Likumā par eiforiju izraisošajām vielām kopā ar valsts prokurora paziņojumu nosaka, ka par narkotiku turēšanu personiskai lietošanai tagad ir jāpiemēro soda nauda nevis brīdinājumi, kādus izdeva iepriekš.
  Nowe krajowe przepisy p...  
Większość przepisów miała na celu przedstawienie alternatywy dla kary więzienia, choć sześć państw przyjęło przepisy prawa zmierzające ku ograniczeniu rozpowszechnienia zażywania narkotyków, zwłaszcza wśród ludzi młodych.
In October 2003, the European Legal Database on Drugs (ELDD) published a comparative study on the laws regarding drugs and young people (15), which formed the basis for a paper assisting the Commission’s evaluation of the EU Action Plan 2000–04, published in October 2004 (16). The latter found that a total of 22 laws, passed by 11 Member States (out of 15), addressed the issues in the action plan concerning young people. The majority of the laws aimed to provide alternatives to imprisonment, though six countries passed laws intended to reduce the prevalence of drug use, particularly among young people. Overall, however, comparatively little original legislative attention seems to have been given to those points of the action plan over the five-year period. For an in-depth analysis of measures targeting young drug-using offenders see the selected issue on alternatives to imprisonment.
En octobre 2003, la base européenne de données juridiques sur les drogues (ELDD) a publié une étude comparative sur les législations relatives aux drogues et aux jeunes (15), qui a servi de base à un document de la Commission sur l'évaluation du plan d'action 2000-2004 de l'UE, publiée en octobre 2004 (16). Celle-ci a révélé qu'au total, 22 lois, adoptées par 11 États membres (sur 15), traitaient des questions relatives aux jeunes abordées par le plan d'action. La majorité d'entre elles avaient pour but d'offrir des alternatives à l'incarcération, bien que six pays aient adopté des instruments visant à réduire la prévalence de l'usage de drogue, en particulier chez les jeunes. Dans l'ensemble, le législateur a fait preuve de relativement peu d'originalité et a accordé assez peu d'attention à ces points du plan d'action au cours des cinq années écoulées. Pour une analyse approfondie des mesures destinées aux jeunes délinquants toxicomanes, voir la question particulière consacrée aux alternatives à l'incarcération.
Im Oktober 2003 hat die Europäische Rechtsdatenbank zur Drogengesetzgebung (ELDD) eine vergleichende Studie über die Rechtslage in Bezug auf Drogen und Jugendliche (15) veröffentlicht. Diese diente als Grundlage für ein Arbeitsdokument (16), das von der Europäischen Kommission für die im Oktober 2004 vorgelegte Abschlussbewertung des EU-Drogenaktionsplans 2000‑2004 herangezogen wurde. In diesem Arbeitsdokument wurde festgestellt, dass insgesamt 22 Gesetze, die von elf Mitgliedstaaten (von 15) verabschiedet wurden, die im Aktionsplan enthaltenen Themen im Zusammenhang mit Jugendlichen zum Gegenstand hatten. Die meisten Gesetze zielten darauf ab, Alternativen zu Gefängnisstrafen zu schaffen, allerdings verabschiedeten sechs Länder Gesetze, um die Prävalenz des Drogenkonsums vor allem bei Jugendlichen zu senken. Insgesamt jedoch schenkte der Gesetzgeber diesen Themen des Aktionsplans während des Fünfjahreszeitraums offenbar vergleichsweise wenig Aufmerksamkeit. Eine eingehende Analyse der Maßnahmen für jugendliche, Drogen konsumierende Straftäter finden Sie im ausgewählten Thema Alternativen zu Gefängnisstrafen.
ELDD) publicó un estudio comparativo de la situación jurídica relativa a las drogas y los jóvenes (15) que sirvió de base para elaborar un documento de ayuda a la evaluación por la Comisión del plan de acción 2000-2004 de la UE, publicado en octubre de 2004 (16). En dicha evaluación se observó que un total de 22 leyes, aprobadas por 11 Estados miembros (de un total de 15), trataban los aspectos del plan de acción relativos a los jóvenes. La mayoría de esas leyes estaban orientadas a la búsqueda de alternativas a la prisión, aunque seis de ellas pretendían reducir la prevalencia del consumo de drogas, particularmente entre los jóvenes. Sin embargo, con carácter general, parece ser que la atención legislativa que se ha prestado a esos puntos del plan de acción ha sido comparativamente escasa durante el período de cinco años. Para un análisis más profundo de las medidas destinadas a los jóvenes delincuentes consumidores de drogas, véase la cuestión particular sobre alternativas a la privación de libertad.
Nell’ottobre 2003 la Banca dati giuridica europea sugli stupefacenti (ELDD) ha pubblicato uno studio comparativo sulla legislazione in materia di droga e giovani (15), che ha fornito la base per la stesura di un documento utilizzato dalla Commissione per lo svolgimento della valutazione del piano d’azione dell’Unione europea 2000-2004, pubblicato nell’ottobre 2004 (16). Quest’ultimo documento ha messo in evidenza un totale di 22 leggi, approvate da 11 Stati membri (su 15), che affrontavano le problematiche che investono i giovani contenute nel piano d’azione. La maggior parte delle leggi mira a fornire alternative alla detenzione, mentre sei paesi hanno approvato leggi volte a ridurre la prevalenza del consumo di droga, soprattutto tra i giovani. Nel complesso, tuttavia, l’attenzione del legislatore sembra essere stata consacrata soltanto in minima parte a quei punti del piano d’azione esteso a un periodo quinquennale. Per un’analisi approfondita dei provvedimenti diretti a giovani trasgressori che fanno uso di droga si rimanda alla questione specifica alternative alla detenzione.
Em Outubro de 2003, a Base de Dados Jurídicos Europeia sobre Droga (ELDD) publicou um estudo comparativo das legislações relativas à droga e à juventude (15), que serviu de base a um documento de apoio à avaliação do Plano de Acção da UE 2000–2004, elaborado pela Comissão e publicado em Outubro de 2004 (16). Nesta avaliação concluiu-se que 22 leis, no total, aprovadas por 11 dos 15 Estados‑Membros, abordavam estas questões no plano de acção relativo aos jovens. A maioria das leis pretendia aplicar alternativas à prisão, embora seis países tenham aprovado leis destinadas a reduzir a prevalência do consumo de droga, sobretudo entre os jovens. De um modo geral, porém, esses pontos do plano de acção parecem ter merecido relativamente pouca atenção a nível legislativo, ao longo do período de cinco anos. Para uma análise aprofundada das medidas dirigidas aos infractores juvenis que consomem droga, ver tema específico relativo às alternativas à prisão.
Τον Οκτώβριο του 2003, η Ευρωπαϊκή Νομική Βάση Δεδομένων για τα Ναρκωτικά (ELDD) δημοσίευσε συγκριτική μελέτη σχετικά με τους νόμους που αφορούν τα ναρκωτικά και τους νέους (15), η οποία αποτέλεσε τη βάση για το έγγραφο που βοήθησε την Επιτροπή στην αξιολόγηση του σχεδίου δράσης της ΕΕ για το 2000–04, η οποία δημοσιεύθηκε τον Οκτώβριο του 2004 (16). Σύμφωνα με την αξιολόγηση αυτή, 22 συνολικά νόμοι, που ψηφίσθηκαν από 11 κράτη μέλη (από τα 15), είχαν ως αντικείμενο πτυχές του σχεδίου δράσης που αφορούν τους νέους. Στόχος της πλειονότητας των νόμων είναι η παροχή εναλλακτικών λύσεων αντί της φυλάκισης, μολονότι έξι χώρες ψήφισαν νόμους με στόχο τη μείωση της επικράτησης της χρήσης ναρκωτικών, ιδίως στους νέους. Συνολικά, ωστόσο, οι νέες νομοθετικές πρωτοβουλίες που αφορούσαν τα σημεία αυτά του σχεδίου δράσης κατά τη συγκεκριμένη πενταετή περίοδο υπήρξαν συγκριτικά περιορισμένες. Για διεξοδική ανάλυση των μέτρων που αφορούν τους νέους παραβάτες χρήστες ναρκωτικών, βλέπε το επιλεγμένο θέμα σχετικά με τις εναλλακτικές λύσεις αντί της φυλάκισης.
In oktober 2003 heeft de Europese juridische database inzake drugs (ELDD) een vergelijkend onderzoek gepubliceerd naar de wetgeving die van toepassing is op drugs en jonge mensen (15). Dit onderzoek vormde de basis voor een document dat door de Commissie is gebruikt voor de evaluatie van het EU-actieplan (2000-2004) dat in oktober 2004 is gepubliceerd (16). In het kader daarvan werd geconstateerd dat er in totaal 22 wetten door 11 lidstaten (op een totaal van 15) zijn aangenomen waarin maatregelen uit het actieplan gericht op jonge mensen zijn omgezet. Het merendeel betreft alternatieven voor gevangenisstraf, maar in zes landen zijn ook wetten aangenomen om de prevalentie van drugsgebruik, met name onder jonge mensen, terug te dringen. In het algemeen is daaraan in de oorspronkelijke wetgeving gedurende de looptijd van het vijfjarenplan relatief weinig aandacht besteed. Voor een diepgaande analyse van de maatregelen voor jonge drugsdelinquenten wordt verwezen naar de speciale kwestie over alternatieven voor gevangenisstraf.
V říjnu 2003 Evropská databáze právních předpisů týkajících se drog (ELDD) zveřejnila srovnávací studii právních předpisů týkajících se drog a mladistvých (15), která byla základem dokumentu, jenž napomohl při vyhodnocení akčního plánu EU 2000–2004 vydaného Komisí v říjnu 2004 (16). Bylo zjištěno, že otázkám týkajícím se mladých lidí, které byly obsaženy v akčním plánu, bylo věnováno 22 zákonů přijatých 11 členskými státy (z 15). Většina zákonů se zaměřovala na poskytnutí alternativ k trestu odnětí svobody, i když šest zemí přijalo zákony, jejichž cílem je snížit prevalenci užívání drog, a to zvláště mezi mladými lidmi. Celkem se však zdá, že během příslušného pětiletého období byla těmto bodům akčního plánu věnována poměrně malá původní legislativní pozornost. Další informace o hloubkové analýze opatření zaměřených na mladistvé delikventy užívající drogy naleznete v části alternativy k trestu odnětí svobody.
I oktober 2003 offentliggjorde European Legal Database on Drugs (ELDD) en sammenlignende undersøgelse af lovgivningen om narkotika og unge (15), der dannede grundlag for et dokument, som indgik i Kommissionens evaluering af EU's handlingsplan for 2000–2004, der blev offentliggjort i oktober 2004 (16). Ifølge denne evaluering vedrørte i alt 22 love, som var vedtaget af 11 medlemsstater (ud af 15), spørgsmålene i handlingsplanen vedrørende unge. Hovedparten af lovene tog sigte på at anvende alternativer til fængsling, om end seks lande vedtog love, som havde til formål at formindske udbredelsen af stofbrug, navnlig blandt unge. Generelt synes disse punkter i handlingsplanen i femårsperioden imidlertid at have fået forholdsvis ringe oprigtig opmærksomhed i lovgivningsmæssig henseende. En indgående analyse af foranstaltninger målrettet unge stofbrugende lovovertrædere findes i forbindelse med det udvalgte tema om alternativer til fængsling.
2003. aasta oktoobris avaldas Euroopa narkoalaste õigusaktide andmebaas (ELDD) uimasteid ja noori käsitlevate õigusaktide võrdleva uurimuse (15), see oli aluseks dokumendile, mis aitas kaasa 2004. aasta oktoobris avaldatud komisjoni hinnangu koostamisele ELi 2000.–2004. aasta tegevuskava kohta (16). Hindamise käigus leiti, et 22 seaduses, mis võeti vastu 11 liikmesriigis (15st), käsitleti noori puudutavaid tegevuskava teemasid. Enamiku seaduste eesmärgiks oli leida alternatiive vanglakaristusele, kuus riiki võtsid aga vastu seadused, mille eesmärgiks oli vähendada narkootikumide tarbimise levikut eeskätt noorte hulgas. Kokkuvõttes tundub aga, et viie aasta jooksul on õigusaktides pööratud suhteliselt vähe tähelepanu tegevuskava teemadele. Noortele uimasteid tarbivatele õigusrikkujatele suunatud meetmete süvaanalüüsi kohta loe valikteemat vanglakaristuse alternatiividest.
Euroopan huumausaineita koskevassa oikeustietokannassa (European Legal Database on Drugs, ELDD) julkaistiin lokakuussa 2003 huumausaineita ja nuoria koskevan lainsäädännön vertaileva tutkimus (15), jonka perusteella laadittua asiakirjaa käytettiin lokakuussa 2004 julkaistussa komission EU:n toimintasuunnitelman (2000–2004) arvioinnissa (16). Arvioinnissa todettiin, että 11 jäsenvaltiossa (15:stä) annetuissa yhteensä 22 laissa käsiteltiin toimintasuunnitelman nuoria koskevia osia. Useimmissa laeissa pyrittiin antamaan vaihtoehtoja vankeudelle, ja kuudessa maassa säädettiin lakeja, joiden tarkoituksena on vähentää huumeidenkäytön levinneisyyttä etenkin nuorten keskuudessa. Kaiken kaikkiaan lainsäädännössä on kuitenkin kiinnitetty verrattain vähän huomiota näihin toimintasuunnitelman kohtiin viiden vuoden aikana. Perusteellinen analyysi huumeita käyttäviin nuoriin rikoksentekijöihin sovellettavista toimenpiteistä löytyy vankeuden vaihtoehtoja käsittelevästä erityiskysymyksestä.
Az Európai kábítószerügyi jogi adatbázis (European Legal Database on Drugs, ELDD) 2003 októberében összehasonlító tanulmányt tett közzé a kábítószerekre és a fiatalokra vonatkozó törvényekről(15), amely utóbb a Bizottság által 2004 októberében az EU 2000–2004 közötti cselekvési tervéről kiadott értékeléshez(16) felhasznált dokumentum alapjául szolgált. Az értékelés azt állapította meg, hogy (a 15-ből) 11 tagállam által elfogadott el összesen 22 törvény a cselekvési tervben a fiatalokra vonatkozóan felvetett kérdésekre reagál. A törvények többsége alternatívát próbál biztosítani a börtönbüntetéshez képest, hat országban pedig olyan törvényeket fogadtak el, amelyek a kábítószer-használat előfordulásának csökkentésére irányulnak, különösen a fiatalok körében. Összességében azonban úgy tűnik, hogy az eltelt öt év során a jogszabályokban viszonylag kevés figyelmet fordítottak a cselekvési terv említett pontjaira. A fiatalkorú kábítószer-használó elkövetőket célzó intézkedések beható elemzését lásd a börtönbüntetés alternatíváiról szóló kiválasztott témánál.
I oktober 2003 publiserte Europeisk narkotikalovgivningsdatabase (European Legal Database on Drugs – ELDD) en komparativ studie av gjeldende lovgivning om ungdom og narkotika (15). Denne studien dannet grunnlaget for rapporten som lå til grunn for Kommisjonens evaluering av EUs handlingsplan for 2000-2004, som kom ut i oktober 2004 (16). Sistnevnte fant at i alt 22 lover i 11 medlemsstater (av 15) oppfylte handlingsplanens krav i forhold til unge mennesker. De fleste tar sikte på å tilby alternativer til fengsling, og i seks land tar loven sikte på å redusere utbredelsen av narkotikabruk, særlig blant unge mennesker. I det store og hele vier lovgiverne imidlertid disse punktene i handlingsplanen forholdsvis liten oppmerksomhet. For en grundigere analyse av tiltak rettet mot unge lovbrytere som bruker narkotika, se det utvalgte aspektet om alternativer til fengselsstraff.
; ELDD) porovnávaciu štúdiu o právnych predpisoch v oblasti drog a mládeže (15), ktorá bola základom dokumentu napomáhajúceho Komisii vyhodnotenie akčného plánu EÚ 2000 – 2004, uverejnené v októbri 2004 (16). Vo vyhodnotení sa konštatuje, že dovedna 22 zákonov schválených v 11 členských štátoch (z 15) riešilo problematiku akčného plánu týkajúcu sa mládeže. Väčšina právnych predpisov sa snažila zabezpečiť alternatívy uväznenia, aj keď v šiestich krajinách schválili zákony určené na obmedzenie prevalencie užívania drog, najmä medzi mládežou. Celkovo sa však zdá, že sa za päťročné obdobie venovalo týmto bodom akčného plánu pomerne málo pôvodnej zákonodarnej pozornosti. Hĺbková analýza opatrení zameraných na mladistvých páchateľov užívajúcich drogy je v časti vybrané otázky, alternatívy väzby.
Oktobra 2003 je Evropska pravna zbirka podatkov o drogah (ELDD) objavila primerjalno študijo o zakonodajah v zvezi z drogami in mladimi (15), ki je bila podlaga za dokument, ki je Komisiji pomagal pri ovrednotenju Akcijskega načrta EU 2000–2004 in je bil objavljen oktobra 2004 (16). V slednjem je bilo ugotovljeno, da je skupno 22 zakonov, ki jih je sprejelo 11 držav članic (od 15), obravnavalo vprašanja v akcijskem načrtu, ki zadevajo mlade. Večina zakonov je skušala zagotoviti alternative zapornim kaznim, čeprav je šest držav sprejelo zakone o zmanjšanju razširjenosti uživanja drog, zlasti med mladimi. Na splošno pa se zdi, da je prvotna zakonodaja namenila relativno malo pozornosti tem točkam petletnega akcijskega načrta. Za poglobljeno analizo ukrepov, namenjenih mladim prestopnikom, ki uživajo droge, glej izbrano vprašanje o alternativah zaporne kazni.
I oktober 2003 publicerade den europeiska databasen över narkotikalagstiftning (European Legal Database on Drugs, ELDD) en jämförande studie av lagar som rör narkotika och unga människor(15). Studien låg till grund för en rapport som användes vid kommissionens utvärdering av EU:s handlingsplan 2000–2004, vilken offentliggjordes i oktober 2004(16). Utvärderingen visade att sammanlagt 22 lagar, som antagits av 11 medlemsstater (av 15), berörde de frågor i handlingsplanen som handlade om unga människor. Majoriteten av lagarna gick ut på att skapa alternativ till fängelsestraff, även om sex länder antog lagar som syftade till att minska narkotikaanvändningen, särskilt bland unga människor. På det hela taget verkar lagstiftarna dock ha ägnat jämförelsevis lite uppmärksamhet under femårsperioden åt dessa frågor i handlingsplanen. För en närmare analys av de åtgärder som är inriktade på unga narkotikamissbrukare som begår brott, se temakapitlet om alternativ till fängelsestraff.
2003. gada oktobrī Eiropas juridiskā narkotiku datu bāze publicēja salīdzinošo pētījumu par likumiem attiecībā uz narkotikām un jauniešiem (15), kas bija pamatā dokumentam, kurš palīdzēja Komisijai ES Rīcības plāna 2000. līdz 2004. gadam vērtēšanā. Tas publicēts 2004. gada oktobrī (16). Tajā ir noskaidrots, ka pavisam 11 valstīs (no 15) izdoti 22 likumi attiecās uz rīcības plānā ietvertajiem jautājumiem saistībā ar jauniešiem. Lielākajā daļā no likumiem ir saskatāmi centieni piedāvāt alternatīvas ieslodzījumam, taču sešas valstis izdeva likumus, kuri paredzēti narkotiku lietošanas samazināšanai jo īpaši jauniešu vidū. Kopumā tomēr šo piecu gadu laikā salīdzinoši nedaudz likumdošanas aktu ir veltīti šiem rīcības plāna jautājumiem. Dziļāku analīzi par pasākumiem, kas orientēti uz gados jaunajiem narkotiku lietotājiem - noziedzniekiem skatīs speciālajā tēmā par cietumsoda alternatīvām.
  Kary  
Panuje tendencja do podwyższania ewentualnych kar wobec osób podejrzanych o handel narkotykami. W Danii maksymalne kary za przestępstwa handlu narkotykami zostały podwyższone o ponad 50% w marcu 2004 roku.
For those suspected of trafficking, the trend is to increase the possible penalty. In Denmark, the maximum penalties for trafficking offences were raised by over 50 % in March 2004. At the beginning of 2004, Estonia enacted stricter penalties with respect to most drug-related crimes, particularly in the presence of aggravating circumstances. In the United Kingdom, the maximum penalty for trafficking class C drugs has increased from five to 14 years’ imprisonment. In addition, recent years have seen an increased emphasis on sentences for the specific offences of distributing to young people (above) and for trafficking offences in Greece in 2001, in Lithuania in 2000 and in Ireland in 1999. This unanimous growth in the severity of penalties for drug trafficking is reflected in the European framework decision of October 2004, laying down minimum provisions on the constituent elements of criminal acts and penalties in the field of illicit drug trafficking.
En ce qui concerne les personnes soupçonnées de trafic, la tendance est à l'aggravation de la sanction éventuelle. Au Danemark, les peines maximales pour les crimes et délits liés au trafic de drogue ont été relevées de plus de 50 % en mars 2004. Au début de 2004, l'Estonie a adopté des peines plus sévères pour la plupart des crimes et délits liés à la drogue, en particulier lorsqu'il existe des circonstances aggravantes. Au Royaume-Uni, la peine maximale pour le trafic de substances de la classe C est passée de cinq à quatorze années de prison. En outre, ces dernières années, en Grèce (2001), en Lituanie (2000) et en Irlande (1999), l'accent s'est davantage porté sur les peines relatives aux infractions spécifiques que sont la distribution aux jeunes (voir plus haut) et le trafic. Cette augmentation généralisée de la sévérité des peines frappant le trafic de drogue se retrouve dans la décision-cadre du Conseil d'octobre 2004 concernant l'établissement des dispositions minimales relatives aux éléments constitutifs des infractions pénales et des sanctions applications dans le domaine du trafic de drogue.
Bei Verdacht auf Drogenhandel dagegen ist eher die Tendenz zu einer Verschärfung der möglichen Strafen zu beobachten. In Dänemark wurden im März 2004 die Höchststrafen für Delikte im Bereich des Drogenhandels um über 50 % angehoben. Anfang 2004 führte Estland strengere Strafen für die meisten Drogendelikte ein, insbesondere bei Vorliegen erschwerender Umstände. Im Vereinigten Königreich wurde die Höchststrafe für den Handel mit Drogen der Klasse C von fünf auf 14 Jahre Gefängnis angehoben. Darüber hinaus rückten in Griechenland (2001), Litauen (2000) und Irland (1999) Strafen für bestimmte Delikte im Zusammenhang mit der Verteilung von Drogen an Jugendliche (vgl. oben) und für Delikte im Bereich des Drogenhandels verstärkt in den Mittelpunkt. Dieser allgemeinen Verschärfung der Strafen für den Drogenhandel wird im Rahmenbeschluss des Rates vom 25. Oktober 2004 zur Festlegung der Mindestvorschriften über die Tatbestandsmerkmale strafbarer Handlungen und die Strafen im Bereich des illegalen Drogenhandels Rechnung getragen.
Para los sospechosos de tráfico de drogas, se tiende a aumentar las posibles penas. En Dinamarca, las penas máximas para los delitos de tráfico se elevaron en más de un 50 % en marzo de 2004. A principios del mismo año, Estonia promulgó penas más estrictas para la mayoría de crímenes relacionados con la droga, especialmente en presencia de circunstancias agravantes. En el Reino Unido, la pena máxima para el tráfico de drogas tipo C ha aumentado de cinco a catorce años de prisión. Además, en los últimos años se ha otorgado mayor importancia a las penas para los delitos específicos de distribución de droga a los jóvenes (mencionados anteriormente) y para los delitos de tráfico de drogas en Grecia en 2001, en Lituania en 2000 y en Irlanda en 1999. Este endurecimiento unánime de las penas por tráfico de drogas se refleja en la Decisión marco europea de octubre de 2004, que establece disposiciones mínimas sobre los elementos constitutivos de delitos y las penas aplicables en el ámbito del tráfico ilícito de drogas.
Per le persone sospettate di traffico illecito la tendenza è quella di accrescere le pene comminabili. Nel marzo 2004, in Danimarca, le pene massime per i reati derivanti dal traffico illecito di stupefacenti sono state aumentate di oltre il 50%. All’inizio del 2004 l’Estonia ha adottato pene più severe per la maggior parte dei reati legati alle droghe, soprattutto in presenza di aggravanti. Nel Regno Unito la pena detentiva massima prevista per il traffico di droghe della classe C è passata da cinque a quattordici anni. Inoltre, negli ultimi anni in Grecia (2001), Lituania (2000) e Irlanda (1999) i riflettori sono stati puntati sulle pene comminate per i reati correlati alla distribuzione ai giovani (cfr. sopra) e al traffico di droga. Questo incremento unanime della severità delle pene per il traffico di droga si riflette nella decisione quadro dell’ottobre 2004, riguardante la fissazione di norme minime relative agli elementi costitutivi dei reati e alle sanzioni applicabili in materia di traffico illecito di stupefacenti.
Em relação aos suspeitos de tráfico, a tendência é para aumentar a eventual sanção. Na Dinamarca, as penas máximas para as infracções de tráfico sofreram um aumento superior a 50%, em Março de 2004. No início de 2004, a Estónia aprovou penas mais severas em relação à maior parte dos crimes relacionados com a droga, sobretudo se existirem circunstâncias agravantes. No Reino Unido, a pena máxima para o tráfico de drogas da classe C aumentou de cinco para catorze anos de prisão. Além disso, nos últimos anos tem-se dado mais ênfase às sanções aplicáveis às infracções específicas de distribuição de droga a jovens (ver acima) e de tráfico, na Grécia em 2001, na Lituânia em 2000 e na Irlanda em 1999. Este crescimento unânime do rigor das penas aplicáveis ao tráfico de droga reflecte-se na Decisão-quadro do Conselho de Outubro de 2004, que adopta disposições mínimas relativas aos elementos constitutivos das infracções penais e das sanções aplicáveis no domínio do tráfico ilícito de droga.
Για όσους θεωρούνται ύποπτοι για διακίνηση ναρκωτικών, υπάρχει τάση αύξησης της δυνατής ποινής. Στη Δανία, οι μέγιστες ποινές για τα αδικήματα της διακίνησης αυξήθηκαν κατά περισσότερο από 50 % τον Μάρτιο του 2004. Στις αρχές του 2004, η Εσθονία έθεσε σε ισχύ αυστηρότερες ποινές για τα περισσότερα αδικήματα που συνδέονται με τα ναρκωτικά, ιδίως όταν συντρέχουν επιβαρυντικές περιστάσεις. Στο Ηνωμένο Βασίλειο, η μέγιστη ποινή για τη διακίνηση ναρκωτικών του πίνακα Γ αυξήθηκε από 5 σε 14 χρόνια φυλάκισης. Επιπλέον, τα τελευταία χρόνια παρατηρείται αυξημένη έμφαση στις ποινές για τα ειδικά αδικήματα της διανομής ναρκωτικών σε νέους (ανωτέρω) και για τα αδικήματα της διακίνησης στην Ελλάδα το 2001, στη Λιθουανία το 2000 και στην Ιρλανδία το 1999. Η ομόφωνη αυτή αύξηση της βαρύτητας των ποινών για τη διακίνηση ναρκωτικών αντικατοπτρίζεται στην ευρωπαϊκή απόφαση-πλαίσιο του Οκτωβρίου του 2004 για τη θέσπιση ελάχιστων διατάξεων σχετικά με τα στοιχεία της αντικειμενικής υπόστασης των εγκλημάτων και τις ποινές που ισχύουν στον τομέα της παράνομης διακίνησης ναρκωτικών.
Met betrekking tot personen die van drugshandel worden verdacht, bestaat een toenemende tendens om de strafmaat te verhogen. In Denemarken is de maximumstraf voor drugshandel in maart 2004 met meer dan 50% verhoogd. Begin 2004 heeft Estland voor het merendeel van de drugsgerelateerde criminaliteit hogere straffen vastgelegd, met name indien er sprake is van verzwarende omstandigheden. In het Verenigd Koninkrijk is de maximumstraf voor de handel in drugs uit de categorie C verhoogd van vijf tot veertien jaar gevangenisstraf. Daarnaast is er de afgelopen jaren in Griekenland (2001), in Litouwen (2000) en in Ierland (1999) steeds meer nadruk gelegd op straffen voor specifieke vergrijpen op het gebied van de verspreiding van drugs onder jonge mensen (zie boven) en op drugshandel. De uniforme verhoging van de strafmaat voor drugshandel komt ook tot uiting in het Europese Kaderbesluit van oktober 2004 waarin minimumvoorschriften zijn vastgesteld met betrekking tot de bestanddelen van strafbare feiten en met betrekking tot straffen op het gebied van de illegale drugshandel.
Pokud jde o osoby podezřelé z nezákonného obchodu, panuje tendence zvyšovat možné tresty. V Dánsku byly v březnu 2004 maximální tresty za trestné činy nezákonného obchodu s drogami zvýšeny o více než 50 %. Začátkem roku 2004 Estonsko uzákonilo přísnější tresty za většinu trestných činů souvisejících s drogami, zvláště při existenci přitěžujících okolností. Ve Spojeném království byl maximální trest za nezákonný obchod s drogami třídy C zvýšen z pěti na čtrnáct let odnětí svobody. Kromě toho byl v posledních letech kladen zvýšený důraz na tresty za konkrétní trestné činy distribuce drog mladistvým (viz výše) a za trestné činy nezákonného obchodu s drogami, a to v Řecku v roce 2001, v Litvě v roce 2000 a v Irsku v roce 1999. Toto jednotné zvyšování přísnosti trestů za nezákonný obchod s drogami se odráží v evropském rámcovém rozhodnutí z října 2004, které stanoví minimální úpravu skutkové podstaty trestných činů a trestů v oblasti nezákonného obchodu s drogami.
For personer mistænkt for ulovlig narkotikahandel går tendensen mod en forhøjelse af den mulige straf. I Danmark blev strafferammerne for narkotikakriminalitet sat op med over 50 % i marts 2004. I begyndelsen af 2004 indførte Estland strengere straffe med hensyn til de fleste narkotikarelaterede lovovertrædelser, navnlig i forbindelse med skærpende omstændigheder. I Det Forenede Kongerige er den maksimale straf for ulovlig handel med narkotika af klasse C blevet hævet fra 5 til 14 års fængsel. Desuden er der i de senere år blevet lagt større vægt på fængselsstraffe for de specifikke overtrædelser i form af distribution til unge (se ovenfor) og ulovlig handel i Grækenland i 2001, i Litauen i 2000 og i Irland i 1999. Denne generelle skærpelse af straffene for ulovlig narkotikahandel afspejles i Rådets rammeafgørelse fra oktober 2004 om fastsættelse af mindsteregler for gerningsindholdet i strafbare handlinger i forbindelse med ulovlig narkotikahandel og straffene herfor.
Uimastikaubanduses kahtlustatavate isikute puhul on suundumuseks võimalikku karistust suurendada. 2004. aasta märtsis tõsteti Taanis kaubitsemisega seotud õigusrikkumiste eest määratavaid maksimaalseid karistusi 50%. 2004. aasta alguses kehtestas Eesti rangemad karistused enamiku uimastitega seotud kuritegude eest, eriti raskendavate asjaolude olemasolul. Ühendkuningriigis on suurendatud C-grupi uimastitega kaubitsemise eest määratavat maksimumkaristust viielt aastalt vangistuselt 14 aastale. Lisaks on viimastel aastatel Kreekas (2001. a), Leedus (2000. a) ja Iirimaal (1999. a) asetatud suuremat rõhku karistustele, mida määratakse uimastite noortele levitamise (vt eespool) ja kaubitsemise eest. Taoline üksmeelne uimastitega kaubitsemise eest määratavate karistuste karmistamine kajastub ka Euroopa 2004. aasta oktoobri raamotsuses, millega sätestatakse miinimumnõuded ebaseadusliku uimastikaubanduse kuriteokoosseisu ja karistuste suhtes.
Huumausainekaupasta epäiltyjen kohdalla suuntauksena on ollut mahdollisen seuraamuksen tiukentaminen. Tanskassa huumausainekaupparikoksista langetettavia enimmäisrangaistuksia pidennettiin yli 50 prosenttia maaliskuussa 2004. Vuoden 2004 alussa Virossa tiukennettiin seuraamuksia useimmista huumerikoksista, etenkin niistä, joihin liittyy raskauttavia asianhaaroja. Yhdistyneessä kuningaskunnassa enimmäisrangaistus C-luokan huumausaineiden kaupasta on nostettu viiden vuoden vankeudesta 14 vuoteen. Viime vuosina on myös pidennetty tuomioita nuoriin kohdistuvista jakelurikoksista (edellä) ja huumausainekaupparikoksista Kreikassa vuonna 2001, Liettuassa vuonna 2000 ja Irlannissa vuonna 1999. Huumausainekaupasta määrättävien seuraamusten tiukentaminen näkyy lokakuussa 2004 tehdyssä neuvoston puitepäätöksessä, jossa vahvistetaan laittoman huumausainekaupan rikostunnusmerkistöjä ja seuraamuksia koskevat vähimmäissäännöt.
A kábítószer-kereskedelemmel gyanúsított személyek esetében az általános tendencia a lehetséges büntetési tételek szigorítása. Dániában a kereskedés bűncselekményéért kiszabható legmagasabb büntetést 2004. márciusban több mint 50%-kal emelték. Észtország 2004 elején a legtöbb kábítószerrel összefüggő bűncselekmény tekintetében szigorúbb büntetéseket vezetett be, különösen súlyosbító körülmények esetén. Az Egyesült Királyságban a C osztályba tartozó drogok forgalmazásáért kiszabható legmagasabb börtönbüntetés ötről 14 évre emelkedett. Az utóbbi években emellett kiemelt hangsúlyt helyeztek a kifejezetten fiatalok sérelmére elkövetett terjesztői bűncselekmények büntetésére (ld. fent) és általában a drogkereskedelem bűncselekményére (Görögországban 2001 óta, Litvániában 2000-től, Írországban 1999-től). A kábítószer-kereskedelemért kiróható büntetéseknek ez az egyhangú szigorítása tükröződik a tiltott kábítószer-kereskedelem elleni büntetőjogi törvények és a kiróható büntetések kötelező alkotóelemeinek megállapításáról szóló 2004. októberi európai kerethatározaban is.
For mistanke om illegal handel med narkotika er trenden at straffene skjerpes. I Danmark ble maksimumsstraffen for illegal handel med narkotika hevet med over 50 % i mars 2004. I begynnelsen av 2004 vedtok Estland strengere straffer for de fleste narkotikarelaterte lovbrudd, særlig i saker hvor det foreligger skjerpende omstendigheter. I Storbritannia er maksimumstraffen for handel med såkalte ”Class C”-stoffer satt opp fra 5 til 14 års fengsel. I tillegg har mange land i løpet av de siste årene lagt økt vekt på å få pådømt lovbrudd som spesifikt omfatter distribusjon til unge mennesker (jf. over) og handel (Hellas i 2001, Litauen i 2000 og Irland i 1999). Denne samstemte skjerpingen av straffen for narkotikahandel gjenspeiles i EUs rammevedtak av oktober 2004, som fastsetter minstebestemmelser for hva som skal defineres som forbrytelser og minstestraffer når det gjelder ulovlig narkotikahandel.
În ceea ce priveşte persoanele suspectate de trafic, tendinţa este de majorare a pedepsei posibile. În Danemarca, pedepsele maxime pentru infracţiunea de trafic au fost majorate cu peste 50 % în martie 2004. La începutul anului 2004, Estonia a legiferat pedepse mai stricte pentru majoritatea infracţiunilor legate de droguri, în special dacă există circumstanţe agravante. În Regatul Unit, pedeapsa maximă pentru traficul de droguri din clasa C a fost majorată de la cinci la 14 ani de închisoare. În plus, în ultimii ani s-a pus accentul din ce în ce mai mult asupra pedepselor pentru infracţiunile de distribuire de droguri tinerilor (după cum s-a arătat anterior) şi pentru infracţiunea de trafic în Grecia în 2001, în Lituania în 2000 şi în Irlanda în 1999. Această majorare unanimă a gravităţii pedepselor pentru traficul de droguri este reflectată în Decizia-cadru europeană din octombrie 2004, de stabilire a dispoziţiilor minime privind elementele constitutive ale infracţiunilor şi pedepsele din domeniul traficului ilegal de droguri.
Trendom je zvyšovanie možných trestov pre osoby podozrivé z nedovoleného obchodovania. V Dánsku zvýšili v marci 2004 hornú hranicu trestov za trestné činy obchodovania o viac ako 50 %. Začiatkom roku 2004 sprísnili v Estónsku tresty za väčšinu zločinov súvisiacich s drogami, najmä ak ide o skutky s priťažujúcimi okolnosťami. V Spojenom kráľovstve sa zvýšila horná hranica sadzby za nedovolené obchodovanie s drogami triedy C z piatich na 14 rokov odňatia slobody. V ostatných rokoch bolo okrem toho vidieť zvýšený dôraz na tresty za určité trestné činy distribúcie drog mládeži (pozri vyššie) a za trestné činy nedovoleného obchodovania v Grécku v roku 2001, v Litve v roku 2000 a v Írsku v roku 1999. Táto jednotne sa zvyšujúca tvrdosť trestov za nedovolené obchodovanie s drogami sa premietla do európskeho rámcového rozhodnutia z októbra 2004, ktorým sa stanovujú minimálne ustanovenia o znakoch skutkových podstát trestných činov a trestov v oblasti nezákonného obchodu s drogami.
Obstajajo prizadevanja, da bi za osumljene preprodaje drog zvišali predvidene kazni. Na Danskem so bile najvišje kazni za kazniva dejanja prometa z drogami marca 2004 zvišane za več kot 50 %. V začetku leta 2004 je Estonija uzakonila strožje kazni v zvezi z večino kaznivih dejanj, povezanih z drogo, zlasti v oteževalnih okoliščinah. V Združenem kraljestvu se je najvišja kazen za promet z drogami razreda C zvišala s pet na 14 let zaporne kazni. Poleg tega je bil v zadnjih letih večji poudarek na kaznih za določena kazniva dejanja distribucije drog mladim (zgoraj) in za kazniva dejanja prometa z drogami, in sicer v Grčiji leta 2001, Litvi leta 2000 in na Irskem leta 1999. To soglasno povečevanje števila strožjih kazni za promet s prepovedanimi drogami se odraža v evropskem okvirnem sklepu iz oktobra 2004 o opredelitvi minimalnih določb glede elementov kaznivih dejanj in kazni na področju nedovoljenega prometa s prepovedanimi drogami.
När det gäller personer som misstänks för narkotikahandel går trenden i riktning mot högre straffskalor. I Danmark höjdes maximistraffen för narkotikahandel med över 50 % i mars 2004. I början av 2004 införde Estland strängare straff för de flesta narkotikarelaterade brott, särskilt om det föreligger försvårande omständigheter. I Storbritannien har maximistraffet för handel med klass C-narkotika skärpts från fem till 14 års fängelse. Sedan ett par år tillbaka läggs också större tonvikt vid straff för försäljning till unga människor (ovan) och narkotikahandel. Så skedde i Grekland 2001, i Litauen 2000 och i Irland 1999. Denna genomgående höjning av straffen för narkotikahandel märks i rådets rambeslut från oktober 2004, som innehåller minimibestämmelser för brottsrekvisit och påföljder för olaglig narkotikahandel.
Pastāv tendence palielināt iespējamos sodus tām personām, kuras tur aizdomās par narkotiku nelegālu pārvadāšanu. Dānijā maksimālo paredzēto sodu par narkotiku nelegālas pārvadāšanas pārkāpumiem 2004. gada martā palielināja par vairāk kā 50 %. 2004. gada sākumā Igaunija noteica stingrākus sodus par noziegumiem, kas saistīti ar narkotikām, jo īpaši gadījumos, kad pastāv vainu pastiprinošie apstākļi. Apvienotajā Karalistē maksimālais sods par C klases narkotiku pārvadāšanu ir palielināts no piecu līdz 14 gadu cietumsodam. Papildus tam pēdējo gadu laikā ir bijis saskatāms pieaugošs uzsvars uz sodiem par noziegumiem, kas saistīti ar narkotiku izplatīšanu jauniešu vidū (skatīt iepriekš) un par narkotiku nelegālo pārvadāšanu Grieķijā 2001. gadā, Lietuvā 2000. gadā un Īrijā 1999. gadā. Šī vienprātīgā sodu bardzības paaugstināšana par narkotiku nelegālu pārvadāšanu tiek atspoguļota 2004. gada oktobra Eiropas pamata lēmumā, kurā ir noteikti zemākie pieļaujamie nosacījumi par krimināllikumu elementiem un sodi par nelegālo narkotiku pārvadāšanu.
  Kary  
Jak pokazuje EMCDDA (19), nawiązuje to do modelu zmian kar stosowanych względem zażywających i handlarzy, który pojawił się na przestrzeni ostatnich kilku lat. Przykładowo, w Belgii w 2003 roku utworzono nową kategorię przestępstw, która pozwala uniknąć kary osobom nieproblemowo zażywającym pochodne konopi indyjskich.
These follow the pattern of changes to possible penalties for users and traffickers that has emerged over the last few years, as reported by the EMCDDA (19). For example, in 2003 Belgium created a new category of offence that allows non-problematic cannabis users not to be prosecuted, Greece reduced the maximum penalty for drug use from five years to one year, and Hungary removed the offence of drug use from its penal code. In 2002, Estonia removed the offence of repeated use or possession of a small amount of illicit drug for personal use (with its associated maximum three-year prison sentence), although Lithuania added the offence of possession to its penal code, with a potential punishment of imprisonment for up to two years. In 2001, Luxembourg decriminalised cannabis use and removed the associated prison sentence for simple cannabis use not associated with aggravating circumstances, and Finland enacted the drug user offence, with a lower maximum sentence of imprisonment and summary penal proceedings by the prosecutor. In 2000, Portugal enacted administrative sanctions for drug use, though in the same year Poland removed the exemption from punishment previously possible for the offence of possession. This pattern does not, however, reflect a lessening of control over the effects of drug use on society, as can be seen in the selected issue on public nuisance and the restrictions on possession near young people, above.
Ces évolutions suivent la tendance rapportée par l'OEDT qui se dessine depuis quelques années en ce qui concerne les modifications des éventuelles sanctions applicables aux usagers et aux trafiquants de drogue(19). Ainsi, par exemple, en 2003, la Belgique a créé une nouvelle catégorie d'infraction, permettant aux usagers de cannabis qui ne posent pas de problème de ne pas être poursuivis. La Grèce a réduit la peine maximale pour usage de drogue de cinq ans à un an et la Hongrie a supprimé le délit d'usage de drogue de son code pénal. En 2002, l'Estonie a supprimé le délit d'usage répété ou de possession d'une petite quantité de drogue illicite pour usage personnel (et la peine d'emprisonnement maximal de trois ans qui y était liée), alors que la Lituanie a ajouté le délit de possession de drogue dans son code pénal, un délit assorti d'une peine d'emprisonnement pouvant aller jusqu'à deux ans. En 2001, le Luxembourg a dépénalisé la consommation de cannabis et supprimé la peine d'emprisonnement associée à la simple consommation de drogue sans circonstances aggravantes. La Finlande a créé le délit d'usage de drogue, qui est passible d'une peine d'emprisonnement maximale réduite et d'une procédure pénale sommaire devant le procureur. En 2000, le Portugal a adopté des sanctions administratives pour usage de drogue, tandis que, la même année, la Pologne abolissait l'exemption de sanction pour le délit de possession de drogue. Cette évolution ne traduit toutefois pas un relâchement du contrôle des répercussions de l'usage de drogue sur la société, comme l’illustre la question particulière consacrée aux nuisances publiques et les restrictions de possession à proximité des jeunes, qui ont été abordées plus haut.
Diese Änderungen stehen im Einklang mit dem Muster, das sich in den letzten Jahren hinsichtlich der Änderungen möglicher Strafen für Drogenkonsumenten und ‑händler abgezeichnet hat und über das von der EBDD berichtet wurde (19). Beispielsweise führte Belgien 2003 eine neue Regelung ein, die die Straffreiheit nichtproblematischer Cannabiskonsumenten ermöglicht, Griechenland senkte die Höchststrafe für Drogenkonsum von fünf Jahren auf ein Jahr, und Ungarn strich den Straftatbestand des Drogenkonsums aus seinem Strafgesetzbuch. Estland schaffte 2002 den Straftatbestand des wiederholten Konsums oder Besitzes geringer Mengen illegaler Drogen für den persönlichen Gebrauch (sowie die damit verbundene Höchststrafe von drei Jahren Gefängnis) ab, während Litauen den Straftatbestand des Besitzes mit einer möglichen Gefängnisstrafe von bis zu zwei Jahren in sein Strafgesetzbuch aufnahm. Im Jahr 2001 entkriminalisierte Luxemburg den Cannabiskonsum und schaffte die damit verbundene Gefängnisstrafe für einfachen Drogenkonsum ohne erschwerende Umstände ab. Im gleichen Jahr führte Finnland den Straftatbestand des Drogenkonsums ein, wobei eine niedrigere Höchstgrenze für Gefängnisstrafen sowie summarische Verfahren der Staatsanwaltschaft vorgesehen wurden. Portugal führte im Jahr 2000 Verwaltungsstrafen für den Drogenkonsum ein, während Polen im selben Jahr die bis dahin mögliche Straffreiheit des Drogenbesitzes abschaffte. Diese Entwicklungen lassen jedoch nicht auf eine verminderte Kontrolle der Auswirkungen des Drogenkonsums auf die Gesellschaft schließen. Dies geht aus dem ausgewählten Thema Störung der öffentlichen Ordnung sowie den oben genannten Einschränkungen für den Drogenbesitz in der Nähe von Kindern und Jugendlichen hervor.
Todas estas actuaciones siguen la pauta de modificación de las posibles sanciones para consumidores y traficantes que se ha venido siguiendo durante los últimos años, de acuerdo con un informe del OEDT (19). Por ejemplo, Bélgica creó en 2003 una nueva categoría de delito que permite no perseguir a los consumidores de cannabis no problemáticos, Grecia redujo la sanción máxima por consumo de drogas de cinco años a uno y Hungría retiró el delito de consumo de drogas de su código penal. En 2002, Estonia eliminó el delito de reincidencia en el consumo o posesión de una pequeña cantidad de droga ilegal para consumo propio (con una pena máxima de tres años de prisión), aunque Lituania introdujo el delito de posesión en su código penal, que puede acarrear penas de hasta dos años de privación de libertad. En 2001, Luxemburgo despenalizó el consumo de cannabis y abolió la pena de prisión para el uso de drogas para consumo propio no asociado a circunstancias agravantes y Finlandia tipificó el delito de consumo de drogas, con una pena máxima de prisión inferior y procedimientos penales abreviados por parte del fiscal. En 2000, Portugal promulgó sanciones administrativas para el consumo de drogas, aunque el mismo año Polonia eliminó la exención de la pena anteriormente posible por el delito de posesión. Sin embargo, esta pauta no refleja un menor control sobre los efectos del consumo de drogas en la sociedad, como puede verse en la cuestión particular sobre perjuicio público y las restricciones a la posesión en las proximidades de personas jóvenes, mencionadas anteriormente.
Questi esempi rispecchiano la tendenza a modificare le sanzioni applicabili ai consumatori e ai trafficanti emersa negli ultimi anni e osservata dall’OEDT (19). Per esempio, nel 2003 il Belgio ha creato una nuova categoria di reato per il quale non è prevista l’applicazione di pene ai consumatori non problematici di cannabis; la Grecia ha ridotto la pena massima applicabile per il consumo di droga da cinque anni a un anno; l’Ungheria ha cancellato dal proprio codice penale il reato di consumo di droghe. Nel 2002 l’Estonia ha cancellato il reato di consumo ripetuto o di possesso di piccole quantità di droghe illecite per uso personale (con la pena massima della detenzione fino a tre anni a questi associata); al contrario, la Lituania ha introdotto nel proprio codice penale il reato del possesso di droga, con una potenziale pena detentiva fino a due anni. Nel 2001 il Lussemburgo ha depenalizzato l’uso della cannabis, eliminando dal proprio sistema la pena detentiva prevista per il semplice consumo di droga non associato ad aggravanti; la Finlandia ha introdotto il reato per il consumo di droga, con una pena detentiva massima inferiore e un procedimento penale sommario da parte del procuratore. Nel 2000 il Portogallo ha adottato sanzioni amministrative per il reato di consumo di droga; lo stesso anno, tuttavia, la Polonia ha ritirato l’esenzione dall’applicazione di sanzioni prevista in precedenza per il reato del possesso. Questa tendenza, tuttavia, non è accompagnata da un allentamento dei controlli sugli effetti del consumo di droga sulla società, come evidenziano la questione specifica sui reati contro l’ordine pubblico e le restrizioni sul possesso di droga in presenza di giovani, cfr. sopra.
Έτσι, ακολουθείται το πρότυπο των αλλαγών στις πιθανές ποινές για τους χρήστες και τους διακινητές ναρκωτικών που αναδείχθηκε τα τελευταία χρόνια, όπως αναφέρεται από το ΕΚΠΝΤ (19). Για παράδειγμα, το 2003 το Βέλγιο θέσπισε μια νέα κατηγορία αδικήματος που επιτρέπει τη μη άσκηση δίωξης κατά των μη προβληματικών χρηστών κάνναβης, η Ελλάδα μείωσε τη μέγιστη ποινή φυλάκισης για τη χρήση ναρκωτικών από πέντε έτη σε ένα έτος, και η Ουγγαρία κατάργησε από τον ποινικό της κώδικα το αδίκημα της χρήσης ναρκωτικών. Το 2002, η Εσθονία κατάργησε το αδίκημα της κατ' εξακολούθηση χρήσης ή κατοχής μικρής ποσότητας παράνομων ναρκωτικών για προσωπική χρήση (με τη συναφή μέγιστη ποινή των τριών ετών φυλάκισης), μολονότι η Λιθουανία πρόσθεσε το αδίκημα της κατοχής στον ποινικό της κώδικα, με δυνατότητα επιβολής ποινής φυλάκισης διάρκειας έως δύο ετών. Το 2001, το Λουξεμβούργο αποποινικοποίησε τη χρήση της κάνναβης και κατάργησε τη συναφή ποινή φυλάκισης για απλή χρήση ναρκωτικών που δεν συνοδεύεται από επιβαρυντικές περιστάσεις, και η Φινλανδία έθεσε σε ισχύ το αδίκημα της χρήσης ναρκωτικών, με μικρότερη μέγιστη ποινή φυλάκισης και συνοπτικές ποινικές διαδικασίες από τον εισαγγελέα. Το 2000, η Πορτογαλία έθεσε σε ισχύ διοικητικές κυρώσεις για τη χρήση ναρκωτικών, ενώ το ίδιο έτος η Πολωνία κατάργησε την εξαίρεση από την επιβολή ποινής που ήταν προηγουμένως δυνατή για το αδίκημα της κατοχής. Ωστόσο, η κατάσταση αυτή δεν σημαίνει ότι μειώθηκε ο έλεγχος στις συνέπειες της χρήσης ναρκωτικών για την κοινωνία, όπως μπορεί κανείς να παρατηρήσει στο επιλεγμένο θέμα σχετικά με την όχληση του κοινού και τους περιορισμούς που αφορούν τη χρήση κοντά σε νέους, ανωτέρω.
Deze ontwikkelingen passen in het patroon van de wijzigingen die zich de afgelopen jaren hebben voorgedaan in de mogelijke strafmaat voor drugsgebruikers en drugshandelaren zoals gerapporteerd door het EWDD (19). België heeft in 2003 bijvoorbeeld een nieuwe categorie overtredingen gecreëerd waardoor niet-problematische cannabisgebruikers niet langer vervolgd hoeven te worden. In Griekenland is de maximumstraf voor drugsgebruik teruggebracht van vijf tot één jaar en in Hongarije is drugsgebruik uit het Wetboek van Strafrecht verwijderd. Estland heeft in 2002 het herhaaldelijk gebruik of bezit van een geringe hoeveelheid drugs voor eigen gebruik uit het strafrecht geschrapt (tot die tijd gold een maximale gevangenisstraf van drie jaar). Litouwen daarentegen heeft drugsgebruik juist als overtreding in het Wetboek van Strafrecht opgenomen, met een mogelijke gevangenisstraf van maximaal twee jaar. Luxemburg heeft het cannabisgebruik in 2001 uit het strafrecht gehaald en de daaraan gekoppelde gevangenisstraf voor eenvoudig drugsgebruik zonder verzwarende omstandigheden geschrapt. In Finland is de maximale gevangenisstraf voor drugsgebruik bij wet verlaagd en is het Openbaar Ministerie bevoegd om in dergelijke gevallen snelrecht toe te passen. Portugal heeft in 2000 administratieve sancties voor drugsgebruik wettelijk vastgelegd, terwijl Polen de mogelijke vrijstelling van strafvervolging voor drugsbezit weer uit het strafrecht heeft verwijderd. Dit patroon moet echter niet gezien worden als een weerspiegeling van een verminderde controle op de effecten van drugsgebruik op de samenleving, hetgeen ook blijkt uit de speciale kwestie over publieke overlast en de eerder beschreven beperkingen die voor drugsbezit in de buurt van jonge mensen gelden.
Tyto postupy jsou v souladu s modelem změn možných trestů pro uživatele a obchodníky s drogami, který se podle údajů EMCDDA (19) projevil během několika posledních let. Například v roce 2003 Belgie vytvořila novou kategorii trestného činu, která umožňuje uživatelům konopí, s jehož držením nesouvisejí žádné další problémy, aby nebyli vystaveni trestnímu stíhání. Řecko snížilo maximální trest za užívání drog z pěti let na rok a Maďarsko vyňalo trestný čin užívání drog ze svého trestního zákoníku. V roce 2002 Estonsko zrušilo trestný čin opakovaného užívání nebo držení malého množství nezákonných drog pro osobní použití (a s ním spojený nejvýše tříletý trest odnětí svobody), i když Litva do svého trestního zákoníku přidala trestný čin držení drog, za který hrozí trest odnětí svobody až na dva roky. V roce 2001 Lucembursko dekriminalizovalo užívání konopí a zrušilo s tím související trest odnětí svobody za prosté užívání drog bez přitěžujících okolností a Finsko uzákonilo trestný čin užívání drog, pro nějž existuje nižší maximální trest odnětí svobody a zkrácené trestní řízení vedené státním zástupcem. V roce 2000 Portugalsko uzákonilo správní postihy za užívání drog, ačkoli Polsko tentýž rok zrušilo výjimku z trestu dříve možnou v případě trestného činu držení drog. Tento trend však neodráží snížení kontroly nad účinky užívání drog na společnost, jak je patrné z vybraného tématu rušení veřejného pořádku, a omezení držení drog v blízkosti mladistvých, jak je uvedeno výše.
Disse følger det mønster af ændringer af mulige straffe for brugere og narkotikasmuglere, der har udviklet sig i de senere år, som det fremgår af et dokument udarbejdet af EONN (19). F.eks. oprettede Belgien i 2003 en ny kategori lovovertrædelse, som gør det muligt for ikke-problematiske cannabisbrugere at undgå retsforfølgning, Grækenland nedsatte maksimumstraffen for stofbrug fra fem til ét år, og Ungarn fjernede stofbrug fra sin straffelov. I 2002 fjernede Estland gentagen brug eller besiddelse af en mindre mængde illegalt stof til personlig brug (med den hermed forbundne maksimale frihedsstraf på tre år), mens besiddelse i Litauen blev omfattet af straffeloven med mulighed for frihedsstraf på indtil to år. I 2001 afkriminaliserede Luxembourg cannabisbrug og fjernede fængselsstraffen for simpelt stofbrug i tilfælde, hvor der ikke foreligger skærpende omstændigheder, og Finland indførte lovovertrædelsen stofbruger med en lavere maksimal fængselsstraf og hurtig strafforfølgning fra anklagemyndighedens side. I 2000 indførte Portugal administrative sanktioner for stofbrug, mens Polen i samme år fjernede den fritagelse for straf, der tidligere var mulig i forbindelse med lovovertrædelsen besiddelse. Dette mønster afspejler imidlertid ikke en lempelse af kontrollen med virkningerne af stofbrug på samfundet, som det fremgår af det udvalgte tema om forstyrrelse af den offentlige orden og de ovenfor nævnte begrænsninger for besiddelse i nærheden af unge.
Narkootikumide ja Narkomaania Euroopa Järelevalvekeskuse andmetel järgivad need kasutajate ja kaubitsejate võimalike karistuste muudatuste üldsuunda, mis on tekkinud viimaste aastate jooksul (19). Näiteks Belgias kehtestati 2003. aastal uus õigusrikkumiste kategooria, mille puhul ei pruugi probleemivabasid kanepitarvitajaid süüdi mõista, Kreekas vähendati uimastite tarbimise eest määratavat maksimaalset karistust viielt aastalt ühele ja Ungaris eemaldati uimastite tarbimine kui õigusrikkumine karistusseadustikust. 2002. aastal eemaldas Eesti karistusseadustikust väikese koguse illegaalse uimasti korduva isiklikuks otstarbeks kasutamise või omamise (koos sellega seotud maksimaalse kolmeaastase vanglakaristusega), kuigi Leedu lisas omamisega seotud õigusrikkumise oma karistusseadustikku koos võimaliku kuni kaheaastase vanglakaristusega. 2001. aastal dekriminaliseeris Luksemburg kanepitarbimise ja eemaldas karistusseadustikust vastava vanglakaristuse nõrgatoimeliste uimastite tarbimise eest ilma raskendavate asjaoludeta. Soomes sätestati uimastite tarbimine õigusrikkumisena, mille suhtes prokurör määrab madalama vanglakaristuse piirmäära lihtsustatud kriminaalmenetluse korras. 2000. aastal kehtestas Portugal uimastite tarvitamise eest halduskaristuse, kuigi samal aastal tühistati Poola erand, mis varem võimaldas jätta uimastite omamine karistamata. Üldsuund ei tähenda siiski uimastite tarbimismõju vähendamist ühiskonnas, nagu nähtub üldsust häirivat tegevust kajastavast valikteemast ja noorte läheduses omamisele kehtestatud ülalmainitud piiranguist.
Käyttäjien ja huumekauppiaiden mahdollisia seuraamuksia on muutettu viime vuosina, kuten EMCDDA on todennut (19). Esimerkiksi Belgiassa otettiin vuonna 2003 käyttöön rikosluokka, joka sallii ongelmattomien kannabiksen käyttäjien syyttämättä jättämisen, Kreikassa alennettiin huumeidenkäytöstä määrättävää enimmäisrangaistusta viidestä vuodesta yhteen vuoteen, ja Unkarin rikoslaista poistettiin huumeiden käyttörikos. Virossa poistettiin vuonna 2002 rangaistavuus pienen laittoman huumausaineannoksen toistuvasta käytöstä tai hallussapidosta omaa käyttöä varten (ja siihen liittyvä enintään kolmen vuoden vankeustuomio), mutta Liettuan rikoslakiin lisättiin hallussapitorikos, josta voi saada enintään kahden vuoden vankeusrangaistuksen. Luxemburgissa dekriminalisoitiin vuonna 2001 kannabiksen käyttö ja poistettiin vankeustuomio pelkästä huumeidenkäytöstä ilman raskauttavia asianhaaroja, ja Suomessa säädettiin huumausaineen käyttörikoksesta, jossa on lyhennetty enimmäisvankeustuomio ja jonka syyttäjä voi käsitellä nopeutetussa menettelyssä. Portugalissa säädettiin vuonna 2000 huumeidenkäyttöä koskevista hallinnollisista seuraamuksista, mutta Puolassa poistettiin samana vuonna vapautus rangaistuksesta hallussapitorikoksen osalta. Tämä kehitys ei kuitenkaan merkitse, että huumeidenkäytön vaikutuksia yhteiskuntaan katsottaisiin läpi sormien, kuten yleistä haittaa käsittelevästä erityiskysymyksestä ja edellä mainituista, hallussapitoa nuorten läheisyydessä koskevista rajoituksista voidaan nähdä.
Ezek a fejlemények a használók és kereskedők lehetséges büntetései terén az elmúlt néhány évben végbement változások mintáját követik, amiről az EMCDDA is beszámolt(19). Belgium 2003-ban például új bűncselekmény-kategóriát hozott létre, amely lehetővé teszi, hogy a nem problematikus kannabiszfogyasztók esetében ne emeljenek vádat; Görögország öt évről egy évre csökkentette a kábítószer-használatért kiszabható legmagasabb büntetést; Magyarország pedig törölte büntető törvénykönyvéből a kábítószer-használat bűncselekményét. Észtország 2002-ben megszüntette a kis mennyiségű kábítószer ismétlődő használatának vagy használati célú birtoklásának bűncselekményét (a hozzá tartozó, maximum három évig terjedő börtönbüntetéssel együtt), Litvánia viszont felvette a büntető törvénykönyvébe a kábítószer-birtoklás bűncselekményét, és lehetséges büntetéseként legfeljebb kétéves szabadságvesztést írt elő. Luxemburg 2001-ben dekriminalizálta a kannabiszhasználatot, és a más súlyosbító körülményeket nem tartalmazó egyszerű kábítószer-használat esetében a hozzá tartozó börtönbüntetést eltörölte, Finnország pedig törvénybe iktatta a kábítószer-használat bűncselekményét, amely kisebb maximális börtönbüntetéssel és gyorsított ügyészi büntetőeljárással jár. Portugália 2000-ben közigazgatási szankciókat léptetett életbe a kábítószer-használatért, miközben Lengyelország ugyanebben az évben megszüntette a birtoklás bűncselekménye esetén korábban meglévő mentesség lehetőségét. Ebből a mintából azonban nem következik, hogy enyhülne akár a kábítószerek társadalomra gyakorolt hatásai feletti felügyelet – amint ezt a közrend megzavarásáról szóló kiválasztott témánál bemutatjuk –, akár a fiatalok környezetében történő kábítószer-birtoklásra vonatkozó korlátozások, ld. fent.
Dette følger et mønster av endringer i straffealternativene for bruk og omsetning som vi har sett avtegne seg i løpet av de siste årene, og som EONN har rapportert om (19). I 2003 opprettet f.eks. Belgia en ny kategori lovbrudd som tillater at uproblematisk cannabisbruk ikke påtales, Hellas reduserte maksimumstraffen for narkotikabruk fra fem til ett år, og Ungarn fjernet narkotikabruk som lovbrudd fra straffeloven. I 2002 fjernet Estland gjentatt bruk eller besittelse av små mengder illegale narkotiske stoffer for eget bruk (og maksimumstraffen på tre års fengsel) fra straffeloven. Samtidig gjorde Litauen besittelse straffbart, med en strafferamme på inntil to års ubetinget fengsel. I 2001 avkriminaliserte Luxembourg cannabisbruk og avskaffet fengselsstraff for bruk av narkotika når det ikke foreligger skjerpende omstendigheter, og Finland satte ned strafferammen for narkotikabruk og ga påtalemyndigheten adgang til forenklet rettergang. I 2000 innførte Portugal administrativ straff for narkotikabruk, mens Polen samme år opphevet det tidligere straffefritaket for besittelse. Dette mønsteret innebærer imidlertid ikke en oppmyking av kontrollen med de konsekvensene narkotikabruk har for samfunnet, som det går fram av det utvalgte aspektet om ordensforstyrrelse og restriksjonene for besittelse på steder hvor unge mennesker ferdes, som nevnt over.
Aceste evoluţii urmează modelul schimbărilor aduse pedepselor existente pentru consumatori şi traficanţi conturat în ultimii ani, conform rapoartelor OEDT (19). De exemplu, în 2003 Belgia a creat o nouă categorie de infracţiune care permite neînceperea urmăririi în justiţie în cazul consumatorilor neproblematici de canabis, Grecia a redus pedeapsa maximă pentru consumul de droguri de la cinci ani la un an, iar Ungaria a eliminat din codul penal infracţiunea de consum de droguri. În 2002, Estonia a eliminat infracţiunea reprezentată de consumul sau de deţinerea repetată de cantităţi mici de droguri ilicite pentru uz personal (şi pedeapsa corespunzătoare la maximum trei ani de închisoare), deşi Lituania a adăugat infracţiunea de deţinere în codul său penal, cu o pedeapsă cu închisoare de până la doi ani. În 2001, Luxemburgul a dezincriminat consumul de canabis şi a eliminat pedeapsa cu închisoarea asociată acestuia în cazurile în care nu există circumstanţe agravante, iar Finlanda a legiferat ca infracţiune consumul de droguri, prevăzând o pedeapsă maximă cu închisoarea mai redusă şi urmărirea penală sumară efectuată de către procuror. În 2000, Portugalia a legiferat sancţiuni administrative pentru consumul de droguri, deşi în acelaşi an Polonia a eliminat scutirea de pedeapsa care putea fi aplicată anterior pentru infracţiunea de deţinere. Totuşi, acest model nu reflectă o reducere a controlului asupra efectelor produse de consumul de droguri în societate, după cum arată extrasul din tulburarea ordinii publice şi restricţiile privind deţinerea în apropierea tinerilor prezentate anterior.
Sledujú model zmien možného postihu užívateľov drog a obchodníkov s drogami, ktorý sa podľa informácií EMCDDA (19) objavil v ostatných rokoch. Napríklad v Belgicku ustanovili v roku 2003 novú kategóriu trestného činu, ktorá umožňuje neproblematickým užívateľom kanabisu beztrestnosť, v Grécku znížili najvyšší trest za užívanie drog z piatich rokov na jeden rok a v Maďarsku vypustili trestný čin užívania drog z trestného zákonníka. V roku 2002 zrušili v Estónsku trestný čin opakovaného užívania alebo držby malého množstva nelegálnej drogy na osobnú spotrebu (s príslušným najviac trojročným trestom odňatia slobody), zatiaľ čo Litva doplnila do svojho trestného zákonníka trestný čin prechovávania s možným trestom odňatia slobody až na dva roky. V roku 2001 odkriminalizovali v Luxembursku užívanie kanabisu a zrušili s tým spojený trest odňatia slobody za jednoduché užívanie drogy bez priťažujúcich okolností a vo Fínsku uzákonili trestný čin užívania drogy s nižšou hornou sadzbou odňatia slobody a skráteným trestným konaním pred prokurátorom. V roku 2000 uzákonili v Portugalsku administratívne sankcie za užívanie drog, kým v tom istom roku v Poľsku zrušili dovtedy možnú výnimku beztrestnosti v prípade za trestného činu prechovávania omamnej látky. Tento model však neprihliada na zníženie kontroly nad účinkami užívania drog na spoločnosť, ako možno vidieť vyššie vo vybranej otázke o verejnom pohoršení a obmedzeniach prechovávania drog v blízkosti mládeže.
Ta sprememba in okrožnica sledita vzorcu sprememb možnih kazni za uporabnike in preprodajalce, ki je nastal v zadnjih nekaj letih, kot poroča Center (19). Leta 2003 je na primer Belgija določila novo kategorijo kaznivih dejanj, ki omogoča nekaznovanje neproblematičnih uživalcev konoplje, Grčija je najvišjo kazen za uživanje drog znižala s petih let na eno, Madžarska pa je iz svojega kazenskega zakonika umaknila kaznivo dejanje uživanja drog. Leta 2002 je Estonija odpravila kaznivo dejanje večkratnega uživanja ali posedovanja majhnih količin prepovedanih drog za osebno uporabo (ter z njim povezano najvišjo triletno zaporno kazen), čeprav je Litva v svoj kazenski zakonik dodala kaznivo dejanje posedovanja, z možno zaporno kaznijo do dveh let. Leta 2001 je Luksemburg dekriminaliziral uživanje konoplje in odpravil pripadajočo zaporno kazen za uživanje drog, ki ni povezano z oteževalnimi okoliščinami, Finska pa je uzakonila kaznivo dejanje uživanja drog z nižjo možno zaporno kaznijo in s skrajšanim kazenskim postopkom tožilca. Leta 2000 je Portugalska uzakonila upravne sankcije za uživanje drog, čeprav je istega leta Poljska umaknila oprostitev kaznovanja, ki je bila prej mogoča za kaznivo dejanje posedovanja. Ta vzorec pa ne odraža zmanjšanja nadzora nad učinki uživanja drog na družbo, kot je mogoče opaziti zgoraj v izbranem vprašanju o motenju javnega reda in omejitvah glede posedovanja blizu mladih.
Detta följer det mönster som har framträtt de senaste åren, och som har rapporterats av ECNN(19), där de möjliga straffen för missbrukare och langare ändras. År 2003 införde till exempel Belgien en ny brottskategori som innebär att personer som är skyldiga till oproblematiskt cannabisbruk inte behöver åtalas, medan Grekland sänkte maximistraffet för bruk av narkotika från fem till ett år och Ungern avskaffade narkotikabruk som ett brott i sin brottsbalk. År 2002 avkriminaliserade Estland upprepat bruk eller innehav av en liten mängd narkotika för eget bruk (och maximistraffet på tre års fängelse). Litauen beslutade å andra sidan att innehav skall vara ett brott enligt brottsbalken och kunna leda till högst två års fängelse. Användning av cannabis avkriminaliserades och fängelsestraffet för oproblematisk narkotikaanvändning som inte är förbunden med förvärrande omständigheter avskaffades i Luxemburg 2001. Samtidigt införde Finland straffbart bruk av narkotika, vilket kan medföra högst ett kortare fängelsestraff och vara föremål för ett förenklat rättsligt förfarande av åklagaren. År 2000 införde Portugal administrativa påföljder för narkotikaanvändning, medan Polen samma år tog bort det undantag från bestraffning som tidigare kunde beviljas för innehav. Detta mönster beror emellertid inte på att kontrollen av narkotikaanvändningens effekter på samhället har minskat, vilket framgår av temakapitlet om olägenhet för allmänheten och de tidigare beskrivna restriktionerna för innehav i närheten av unga människor.
ziņojumiem (19). Piemēram, 2003. gadā Beļģija izveidoja jaunu pārkāpumu kategoriju, kas atļauj nesodīt kaņepju lietotājus, kuri nav izraisījuši konkrētas problēmas, Grieķija samazināja maksimālo sodu par narkotiku lietošanu no pieciem gadiem līdz vienam gadam un Ungārija svītroja narkotiku lietošanas pārkāpumu no sava kriminālkodeksa. 2002. gadā Igaunija svītroja pārkāpumu, kas saistīts ar nelegālo narkotiku atkārtotu lietošanu un neliela daudzuma nelegālo narkotiku turēšanu personiskajām vajadzībām (kopā ar to saistīto trīs gadu cietumsodu, kas bija paredzēts par šādu pārkāpumu), taču Lietuva iekļāva turēšanas pārkāpumu savā kriminālkodeksā, nosakot iespējamo sodu līdz divu gadu cietumsodam. 2001. gadā Luksemburga svītroja no kriminālnoziegumu saraksta kaņepju lietošanu un atcēla arī saistīto cietumsodu, kas paredzēts tikai par narkotiku lietošanu, kas nav saistīta ar vainu pastiprinošiem apstākļiem, un Somija pieņēma noteikumus par narkotiku lietošanas pārkāpumu, paredzot mazāku maksimālo cietumsodu un apkopojošo soda procesu, ko realizē prokurors. 2000. gadā Portugāle noteica administratīvās sankcijas par narkotiku lietošanu, taču Polija tajā pat gadā atcēla atbrīvojumu no soda, ko iepriekš bija iespējams piemērot par narkotiku turēšanu. Šīs tendences tomēr nenorāda uz kontroles samazināšanos pār narkotiku lietošanas ietekmi uz sabiedrību, kā tas ir redzams speciālajā tēmā par traucējumiem sabiedrībai un ierobežojumos attiecībā uz narkotiku turēšanu jauniešu tuvumā, kā norādīts iepriekš.
  Kary  
Jak pokazuje EMCDDA (19), nawiązuje to do modelu zmian kar stosowanych względem zażywających i handlarzy, który pojawił się na przestrzeni ostatnich kilku lat. Przykładowo, w Belgii w 2003 roku utworzono nową kategorię przestępstw, która pozwala uniknąć kary osobom nieproblemowo zażywającym pochodne konopi indyjskich.
These follow the pattern of changes to possible penalties for users and traffickers that has emerged over the last few years, as reported by the EMCDDA (19). For example, in 2003 Belgium created a new category of offence that allows non-problematic cannabis users not to be prosecuted, Greece reduced the maximum penalty for drug use from five years to one year, and Hungary removed the offence of drug use from its penal code. In 2002, Estonia removed the offence of repeated use or possession of a small amount of illicit drug for personal use (with its associated maximum three-year prison sentence), although Lithuania added the offence of possession to its penal code, with a potential punishment of imprisonment for up to two years. In 2001, Luxembourg decriminalised cannabis use and removed the associated prison sentence for simple cannabis use not associated with aggravating circumstances, and Finland enacted the drug user offence, with a lower maximum sentence of imprisonment and summary penal proceedings by the prosecutor. In 2000, Portugal enacted administrative sanctions for drug use, though in the same year Poland removed the exemption from punishment previously possible for the offence of possession. This pattern does not, however, reflect a lessening of control over the effects of drug use on society, as can be seen in the selected issue on public nuisance and the restrictions on possession near young people, above.
Ces évolutions suivent la tendance rapportée par l'OEDT qui se dessine depuis quelques années en ce qui concerne les modifications des éventuelles sanctions applicables aux usagers et aux trafiquants de drogue(19). Ainsi, par exemple, en 2003, la Belgique a créé une nouvelle catégorie d'infraction, permettant aux usagers de cannabis qui ne posent pas de problème de ne pas être poursuivis. La Grèce a réduit la peine maximale pour usage de drogue de cinq ans à un an et la Hongrie a supprimé le délit d'usage de drogue de son code pénal. En 2002, l'Estonie a supprimé le délit d'usage répété ou de possession d'une petite quantité de drogue illicite pour usage personnel (et la peine d'emprisonnement maximal de trois ans qui y était liée), alors que la Lituanie a ajouté le délit de possession de drogue dans son code pénal, un délit assorti d'une peine d'emprisonnement pouvant aller jusqu'à deux ans. En 2001, le Luxembourg a dépénalisé la consommation de cannabis et supprimé la peine d'emprisonnement associée à la simple consommation de drogue sans circonstances aggravantes. La Finlande a créé le délit d'usage de drogue, qui est passible d'une peine d'emprisonnement maximale réduite et d'une procédure pénale sommaire devant le procureur. En 2000, le Portugal a adopté des sanctions administratives pour usage de drogue, tandis que, la même année, la Pologne abolissait l'exemption de sanction pour le délit de possession de drogue. Cette évolution ne traduit toutefois pas un relâchement du contrôle des répercussions de l'usage de drogue sur la société, comme l’illustre la question particulière consacrée aux nuisances publiques et les restrictions de possession à proximité des jeunes, qui ont été abordées plus haut.
Diese Änderungen stehen im Einklang mit dem Muster, das sich in den letzten Jahren hinsichtlich der Änderungen möglicher Strafen für Drogenkonsumenten und ‑händler abgezeichnet hat und über das von der EBDD berichtet wurde (19). Beispielsweise führte Belgien 2003 eine neue Regelung ein, die die Straffreiheit nichtproblematischer Cannabiskonsumenten ermöglicht, Griechenland senkte die Höchststrafe für Drogenkonsum von fünf Jahren auf ein Jahr, und Ungarn strich den Straftatbestand des Drogenkonsums aus seinem Strafgesetzbuch. Estland schaffte 2002 den Straftatbestand des wiederholten Konsums oder Besitzes geringer Mengen illegaler Drogen für den persönlichen Gebrauch (sowie die damit verbundene Höchststrafe von drei Jahren Gefängnis) ab, während Litauen den Straftatbestand des Besitzes mit einer möglichen Gefängnisstrafe von bis zu zwei Jahren in sein Strafgesetzbuch aufnahm. Im Jahr 2001 entkriminalisierte Luxemburg den Cannabiskonsum und schaffte die damit verbundene Gefängnisstrafe für einfachen Drogenkonsum ohne erschwerende Umstände ab. Im gleichen Jahr führte Finnland den Straftatbestand des Drogenkonsums ein, wobei eine niedrigere Höchstgrenze für Gefängnisstrafen sowie summarische Verfahren der Staatsanwaltschaft vorgesehen wurden. Portugal führte im Jahr 2000 Verwaltungsstrafen für den Drogenkonsum ein, während Polen im selben Jahr die bis dahin mögliche Straffreiheit des Drogenbesitzes abschaffte. Diese Entwicklungen lassen jedoch nicht auf eine verminderte Kontrolle der Auswirkungen des Drogenkonsums auf die Gesellschaft schließen. Dies geht aus dem ausgewählten Thema Störung der öffentlichen Ordnung sowie den oben genannten Einschränkungen für den Drogenbesitz in der Nähe von Kindern und Jugendlichen hervor.
Todas estas actuaciones siguen la pauta de modificación de las posibles sanciones para consumidores y traficantes que se ha venido siguiendo durante los últimos años, de acuerdo con un informe del OEDT (19). Por ejemplo, Bélgica creó en 2003 una nueva categoría de delito que permite no perseguir a los consumidores de cannabis no problemáticos, Grecia redujo la sanción máxima por consumo de drogas de cinco años a uno y Hungría retiró el delito de consumo de drogas de su código penal. En 2002, Estonia eliminó el delito de reincidencia en el consumo o posesión de una pequeña cantidad de droga ilegal para consumo propio (con una pena máxima de tres años de prisión), aunque Lituania introdujo el delito de posesión en su código penal, que puede acarrear penas de hasta dos años de privación de libertad. En 2001, Luxemburgo despenalizó el consumo de cannabis y abolió la pena de prisión para el uso de drogas para consumo propio no asociado a circunstancias agravantes y Finlandia tipificó el delito de consumo de drogas, con una pena máxima de prisión inferior y procedimientos penales abreviados por parte del fiscal. En 2000, Portugal promulgó sanciones administrativas para el consumo de drogas, aunque el mismo año Polonia eliminó la exención de la pena anteriormente posible por el delito de posesión. Sin embargo, esta pauta no refleja un menor control sobre los efectos del consumo de drogas en la sociedad, como puede verse en la cuestión particular sobre perjuicio público y las restricciones a la posesión en las proximidades de personas jóvenes, mencionadas anteriormente.
Questi esempi rispecchiano la tendenza a modificare le sanzioni applicabili ai consumatori e ai trafficanti emersa negli ultimi anni e osservata dall’OEDT (19). Per esempio, nel 2003 il Belgio ha creato una nuova categoria di reato per il quale non è prevista l’applicazione di pene ai consumatori non problematici di cannabis; la Grecia ha ridotto la pena massima applicabile per il consumo di droga da cinque anni a un anno; l’Ungheria ha cancellato dal proprio codice penale il reato di consumo di droghe. Nel 2002 l’Estonia ha cancellato il reato di consumo ripetuto o di possesso di piccole quantità di droghe illecite per uso personale (con la pena massima della detenzione fino a tre anni a questi associata); al contrario, la Lituania ha introdotto nel proprio codice penale il reato del possesso di droga, con una potenziale pena detentiva fino a due anni. Nel 2001 il Lussemburgo ha depenalizzato l’uso della cannabis, eliminando dal proprio sistema la pena detentiva prevista per il semplice consumo di droga non associato ad aggravanti; la Finlandia ha introdotto il reato per il consumo di droga, con una pena detentiva massima inferiore e un procedimento penale sommario da parte del procuratore. Nel 2000 il Portogallo ha adottato sanzioni amministrative per il reato di consumo di droga; lo stesso anno, tuttavia, la Polonia ha ritirato l’esenzione dall’applicazione di sanzioni prevista in precedenza per il reato del possesso. Questa tendenza, tuttavia, non è accompagnata da un allentamento dei controlli sugli effetti del consumo di droga sulla società, come evidenziano la questione specifica sui reati contro l’ordine pubblico e le restrizioni sul possesso di droga in presenza di giovani, cfr. sopra.
Έτσι, ακολουθείται το πρότυπο των αλλαγών στις πιθανές ποινές για τους χρήστες και τους διακινητές ναρκωτικών που αναδείχθηκε τα τελευταία χρόνια, όπως αναφέρεται από το ΕΚΠΝΤ (19). Για παράδειγμα, το 2003 το Βέλγιο θέσπισε μια νέα κατηγορία αδικήματος που επιτρέπει τη μη άσκηση δίωξης κατά των μη προβληματικών χρηστών κάνναβης, η Ελλάδα μείωσε τη μέγιστη ποινή φυλάκισης για τη χρήση ναρκωτικών από πέντε έτη σε ένα έτος, και η Ουγγαρία κατάργησε από τον ποινικό της κώδικα το αδίκημα της χρήσης ναρκωτικών. Το 2002, η Εσθονία κατάργησε το αδίκημα της κατ' εξακολούθηση χρήσης ή κατοχής μικρής ποσότητας παράνομων ναρκωτικών για προσωπική χρήση (με τη συναφή μέγιστη ποινή των τριών ετών φυλάκισης), μολονότι η Λιθουανία πρόσθεσε το αδίκημα της κατοχής στον ποινικό της κώδικα, με δυνατότητα επιβολής ποινής φυλάκισης διάρκειας έως δύο ετών. Το 2001, το Λουξεμβούργο αποποινικοποίησε τη χρήση της κάνναβης και κατάργησε τη συναφή ποινή φυλάκισης για απλή χρήση ναρκωτικών που δεν συνοδεύεται από επιβαρυντικές περιστάσεις, και η Φινλανδία έθεσε σε ισχύ το αδίκημα της χρήσης ναρκωτικών, με μικρότερη μέγιστη ποινή φυλάκισης και συνοπτικές ποινικές διαδικασίες από τον εισαγγελέα. Το 2000, η Πορτογαλία έθεσε σε ισχύ διοικητικές κυρώσεις για τη χρήση ναρκωτικών, ενώ το ίδιο έτος η Πολωνία κατάργησε την εξαίρεση από την επιβολή ποινής που ήταν προηγουμένως δυνατή για το αδίκημα της κατοχής. Ωστόσο, η κατάσταση αυτή δεν σημαίνει ότι μειώθηκε ο έλεγχος στις συνέπειες της χρήσης ναρκωτικών για την κοινωνία, όπως μπορεί κανείς να παρατηρήσει στο επιλεγμένο θέμα σχετικά με την όχληση του κοινού και τους περιορισμούς που αφορούν τη χρήση κοντά σε νέους, ανωτέρω.
Deze ontwikkelingen passen in het patroon van de wijzigingen die zich de afgelopen jaren hebben voorgedaan in de mogelijke strafmaat voor drugsgebruikers en drugshandelaren zoals gerapporteerd door het EWDD (19). België heeft in 2003 bijvoorbeeld een nieuwe categorie overtredingen gecreëerd waardoor niet-problematische cannabisgebruikers niet langer vervolgd hoeven te worden. In Griekenland is de maximumstraf voor drugsgebruik teruggebracht van vijf tot één jaar en in Hongarije is drugsgebruik uit het Wetboek van Strafrecht verwijderd. Estland heeft in 2002 het herhaaldelijk gebruik of bezit van een geringe hoeveelheid drugs voor eigen gebruik uit het strafrecht geschrapt (tot die tijd gold een maximale gevangenisstraf van drie jaar). Litouwen daarentegen heeft drugsgebruik juist als overtreding in het Wetboek van Strafrecht opgenomen, met een mogelijke gevangenisstraf van maximaal twee jaar. Luxemburg heeft het cannabisgebruik in 2001 uit het strafrecht gehaald en de daaraan gekoppelde gevangenisstraf voor eenvoudig drugsgebruik zonder verzwarende omstandigheden geschrapt. In Finland is de maximale gevangenisstraf voor drugsgebruik bij wet verlaagd en is het Openbaar Ministerie bevoegd om in dergelijke gevallen snelrecht toe te passen. Portugal heeft in 2000 administratieve sancties voor drugsgebruik wettelijk vastgelegd, terwijl Polen de mogelijke vrijstelling van strafvervolging voor drugsbezit weer uit het strafrecht heeft verwijderd. Dit patroon moet echter niet gezien worden als een weerspiegeling van een verminderde controle op de effecten van drugsgebruik op de samenleving, hetgeen ook blijkt uit de speciale kwestie over publieke overlast en de eerder beschreven beperkingen die voor drugsbezit in de buurt van jonge mensen gelden.
Tyto postupy jsou v souladu s modelem změn možných trestů pro uživatele a obchodníky s drogami, který se podle údajů EMCDDA (19) projevil během několika posledních let. Například v roce 2003 Belgie vytvořila novou kategorii trestného činu, která umožňuje uživatelům konopí, s jehož držením nesouvisejí žádné další problémy, aby nebyli vystaveni trestnímu stíhání. Řecko snížilo maximální trest za užívání drog z pěti let na rok a Maďarsko vyňalo trestný čin užívání drog ze svého trestního zákoníku. V roce 2002 Estonsko zrušilo trestný čin opakovaného užívání nebo držení malého množství nezákonných drog pro osobní použití (a s ním spojený nejvýše tříletý trest odnětí svobody), i když Litva do svého trestního zákoníku přidala trestný čin držení drog, za který hrozí trest odnětí svobody až na dva roky. V roce 2001 Lucembursko dekriminalizovalo užívání konopí a zrušilo s tím související trest odnětí svobody za prosté užívání drog bez přitěžujících okolností a Finsko uzákonilo trestný čin užívání drog, pro nějž existuje nižší maximální trest odnětí svobody a zkrácené trestní řízení vedené státním zástupcem. V roce 2000 Portugalsko uzákonilo správní postihy za užívání drog, ačkoli Polsko tentýž rok zrušilo výjimku z trestu dříve možnou v případě trestného činu držení drog. Tento trend však neodráží snížení kontroly nad účinky užívání drog na společnost, jak je patrné z vybraného tématu rušení veřejného pořádku, a omezení držení drog v blízkosti mladistvých, jak je uvedeno výše.
Disse følger det mønster af ændringer af mulige straffe for brugere og narkotikasmuglere, der har udviklet sig i de senere år, som det fremgår af et dokument udarbejdet af EONN (19). F.eks. oprettede Belgien i 2003 en ny kategori lovovertrædelse, som gør det muligt for ikke-problematiske cannabisbrugere at undgå retsforfølgning, Grækenland nedsatte maksimumstraffen for stofbrug fra fem til ét år, og Ungarn fjernede stofbrug fra sin straffelov. I 2002 fjernede Estland gentagen brug eller besiddelse af en mindre mængde illegalt stof til personlig brug (med den hermed forbundne maksimale frihedsstraf på tre år), mens besiddelse i Litauen blev omfattet af straffeloven med mulighed for frihedsstraf på indtil to år. I 2001 afkriminaliserede Luxembourg cannabisbrug og fjernede fængselsstraffen for simpelt stofbrug i tilfælde, hvor der ikke foreligger skærpende omstændigheder, og Finland indførte lovovertrædelsen stofbruger med en lavere maksimal fængselsstraf og hurtig strafforfølgning fra anklagemyndighedens side. I 2000 indførte Portugal administrative sanktioner for stofbrug, mens Polen i samme år fjernede den fritagelse for straf, der tidligere var mulig i forbindelse med lovovertrædelsen besiddelse. Dette mønster afspejler imidlertid ikke en lempelse af kontrollen med virkningerne af stofbrug på samfundet, som det fremgår af det udvalgte tema om forstyrrelse af den offentlige orden og de ovenfor nævnte begrænsninger for besiddelse i nærheden af unge.
Narkootikumide ja Narkomaania Euroopa Järelevalvekeskuse andmetel järgivad need kasutajate ja kaubitsejate võimalike karistuste muudatuste üldsuunda, mis on tekkinud viimaste aastate jooksul (19). Näiteks Belgias kehtestati 2003. aastal uus õigusrikkumiste kategooria, mille puhul ei pruugi probleemivabasid kanepitarvitajaid süüdi mõista, Kreekas vähendati uimastite tarbimise eest määratavat maksimaalset karistust viielt aastalt ühele ja Ungaris eemaldati uimastite tarbimine kui õigusrikkumine karistusseadustikust. 2002. aastal eemaldas Eesti karistusseadustikust väikese koguse illegaalse uimasti korduva isiklikuks otstarbeks kasutamise või omamise (koos sellega seotud maksimaalse kolmeaastase vanglakaristusega), kuigi Leedu lisas omamisega seotud õigusrikkumise oma karistusseadustikku koos võimaliku kuni kaheaastase vanglakaristusega. 2001. aastal dekriminaliseeris Luksemburg kanepitarbimise ja eemaldas karistusseadustikust vastava vanglakaristuse nõrgatoimeliste uimastite tarbimise eest ilma raskendavate asjaoludeta. Soomes sätestati uimastite tarbimine õigusrikkumisena, mille suhtes prokurör määrab madalama vanglakaristuse piirmäära lihtsustatud kriminaalmenetluse korras. 2000. aastal kehtestas Portugal uimastite tarvitamise eest halduskaristuse, kuigi samal aastal tühistati Poola erand, mis varem võimaldas jätta uimastite omamine karistamata. Üldsuund ei tähenda siiski uimastite tarbimismõju vähendamist ühiskonnas, nagu nähtub üldsust häirivat tegevust kajastavast valikteemast ja noorte läheduses omamisele kehtestatud ülalmainitud piiranguist.
Käyttäjien ja huumekauppiaiden mahdollisia seuraamuksia on muutettu viime vuosina, kuten EMCDDA on todennut (19). Esimerkiksi Belgiassa otettiin vuonna 2003 käyttöön rikosluokka, joka sallii ongelmattomien kannabiksen käyttäjien syyttämättä jättämisen, Kreikassa alennettiin huumeidenkäytöstä määrättävää enimmäisrangaistusta viidestä vuodesta yhteen vuoteen, ja Unkarin rikoslaista poistettiin huumeiden käyttörikos. Virossa poistettiin vuonna 2002 rangaistavuus pienen laittoman huumausaineannoksen toistuvasta käytöstä tai hallussapidosta omaa käyttöä varten (ja siihen liittyvä enintään kolmen vuoden vankeustuomio), mutta Liettuan rikoslakiin lisättiin hallussapitorikos, josta voi saada enintään kahden vuoden vankeusrangaistuksen. Luxemburgissa dekriminalisoitiin vuonna 2001 kannabiksen käyttö ja poistettiin vankeustuomio pelkästä huumeidenkäytöstä ilman raskauttavia asianhaaroja, ja Suomessa säädettiin huumausaineen käyttörikoksesta, jossa on lyhennetty enimmäisvankeustuomio ja jonka syyttäjä voi käsitellä nopeutetussa menettelyssä. Portugalissa säädettiin vuonna 2000 huumeidenkäyttöä koskevista hallinnollisista seuraamuksista, mutta Puolassa poistettiin samana vuonna vapautus rangaistuksesta hallussapitorikoksen osalta. Tämä kehitys ei kuitenkaan merkitse, että huumeidenkäytön vaikutuksia yhteiskuntaan katsottaisiin läpi sormien, kuten yleistä haittaa käsittelevästä erityiskysymyksestä ja edellä mainituista, hallussapitoa nuorten läheisyydessä koskevista rajoituksista voidaan nähdä.
Ezek a fejlemények a használók és kereskedők lehetséges büntetései terén az elmúlt néhány évben végbement változások mintáját követik, amiről az EMCDDA is beszámolt(19). Belgium 2003-ban például új bűncselekmény-kategóriát hozott létre, amely lehetővé teszi, hogy a nem problematikus kannabiszfogyasztók esetében ne emeljenek vádat; Görögország öt évről egy évre csökkentette a kábítószer-használatért kiszabható legmagasabb büntetést; Magyarország pedig törölte büntető törvénykönyvéből a kábítószer-használat bűncselekményét. Észtország 2002-ben megszüntette a kis mennyiségű kábítószer ismétlődő használatának vagy használati célú birtoklásának bűncselekményét (a hozzá tartozó, maximum három évig terjedő börtönbüntetéssel együtt), Litvánia viszont felvette a büntető törvénykönyvébe a kábítószer-birtoklás bűncselekményét, és lehetséges büntetéseként legfeljebb kétéves szabadságvesztést írt elő. Luxemburg 2001-ben dekriminalizálta a kannabiszhasználatot, és a más súlyosbító körülményeket nem tartalmazó egyszerű kábítószer-használat esetében a hozzá tartozó börtönbüntetést eltörölte, Finnország pedig törvénybe iktatta a kábítószer-használat bűncselekményét, amely kisebb maximális börtönbüntetéssel és gyorsított ügyészi büntetőeljárással jár. Portugália 2000-ben közigazgatási szankciókat léptetett életbe a kábítószer-használatért, miközben Lengyelország ugyanebben az évben megszüntette a birtoklás bűncselekménye esetén korábban meglévő mentesség lehetőségét. Ebből a mintából azonban nem következik, hogy enyhülne akár a kábítószerek társadalomra gyakorolt hatásai feletti felügyelet – amint ezt a közrend megzavarásáról szóló kiválasztott témánál bemutatjuk –, akár a fiatalok környezetében történő kábítószer-birtoklásra vonatkozó korlátozások, ld. fent.
Dette følger et mønster av endringer i straffealternativene for bruk og omsetning som vi har sett avtegne seg i løpet av de siste årene, og som EONN har rapportert om (19). I 2003 opprettet f.eks. Belgia en ny kategori lovbrudd som tillater at uproblematisk cannabisbruk ikke påtales, Hellas reduserte maksimumstraffen for narkotikabruk fra fem til ett år, og Ungarn fjernet narkotikabruk som lovbrudd fra straffeloven. I 2002 fjernet Estland gjentatt bruk eller besittelse av små mengder illegale narkotiske stoffer for eget bruk (og maksimumstraffen på tre års fengsel) fra straffeloven. Samtidig gjorde Litauen besittelse straffbart, med en strafferamme på inntil to års ubetinget fengsel. I 2001 avkriminaliserte Luxembourg cannabisbruk og avskaffet fengselsstraff for bruk av narkotika når det ikke foreligger skjerpende omstendigheter, og Finland satte ned strafferammen for narkotikabruk og ga påtalemyndigheten adgang til forenklet rettergang. I 2000 innførte Portugal administrativ straff for narkotikabruk, mens Polen samme år opphevet det tidligere straffefritaket for besittelse. Dette mønsteret innebærer imidlertid ikke en oppmyking av kontrollen med de konsekvensene narkotikabruk har for samfunnet, som det går fram av det utvalgte aspektet om ordensforstyrrelse og restriksjonene for besittelse på steder hvor unge mennesker ferdes, som nevnt over.
Aceste evoluţii urmează modelul schimbărilor aduse pedepselor existente pentru consumatori şi traficanţi conturat în ultimii ani, conform rapoartelor OEDT (19). De exemplu, în 2003 Belgia a creat o nouă categorie de infracţiune care permite neînceperea urmăririi în justiţie în cazul consumatorilor neproblematici de canabis, Grecia a redus pedeapsa maximă pentru consumul de droguri de la cinci ani la un an, iar Ungaria a eliminat din codul penal infracţiunea de consum de droguri. În 2002, Estonia a eliminat infracţiunea reprezentată de consumul sau de deţinerea repetată de cantităţi mici de droguri ilicite pentru uz personal (şi pedeapsa corespunzătoare la maximum trei ani de închisoare), deşi Lituania a adăugat infracţiunea de deţinere în codul său penal, cu o pedeapsă cu închisoare de până la doi ani. În 2001, Luxemburgul a dezincriminat consumul de canabis şi a eliminat pedeapsa cu închisoarea asociată acestuia în cazurile în care nu există circumstanţe agravante, iar Finlanda a legiferat ca infracţiune consumul de droguri, prevăzând o pedeapsă maximă cu închisoarea mai redusă şi urmărirea penală sumară efectuată de către procuror. În 2000, Portugalia a legiferat sancţiuni administrative pentru consumul de droguri, deşi în acelaşi an Polonia a eliminat scutirea de pedeapsa care putea fi aplicată anterior pentru infracţiunea de deţinere. Totuşi, acest model nu reflectă o reducere a controlului asupra efectelor produse de consumul de droguri în societate, după cum arată extrasul din tulburarea ordinii publice şi restricţiile privind deţinerea în apropierea tinerilor prezentate anterior.
Sledujú model zmien možného postihu užívateľov drog a obchodníkov s drogami, ktorý sa podľa informácií EMCDDA (19) objavil v ostatných rokoch. Napríklad v Belgicku ustanovili v roku 2003 novú kategóriu trestného činu, ktorá umožňuje neproblematickým užívateľom kanabisu beztrestnosť, v Grécku znížili najvyšší trest za užívanie drog z piatich rokov na jeden rok a v Maďarsku vypustili trestný čin užívania drog z trestného zákonníka. V roku 2002 zrušili v Estónsku trestný čin opakovaného užívania alebo držby malého množstva nelegálnej drogy na osobnú spotrebu (s príslušným najviac trojročným trestom odňatia slobody), zatiaľ čo Litva doplnila do svojho trestného zákonníka trestný čin prechovávania s možným trestom odňatia slobody až na dva roky. V roku 2001 odkriminalizovali v Luxembursku užívanie kanabisu a zrušili s tým spojený trest odňatia slobody za jednoduché užívanie drogy bez priťažujúcich okolností a vo Fínsku uzákonili trestný čin užívania drogy s nižšou hornou sadzbou odňatia slobody a skráteným trestným konaním pred prokurátorom. V roku 2000 uzákonili v Portugalsku administratívne sankcie za užívanie drog, kým v tom istom roku v Poľsku zrušili dovtedy možnú výnimku beztrestnosti v prípade za trestného činu prechovávania omamnej látky. Tento model však neprihliada na zníženie kontroly nad účinkami užívania drog na spoločnosť, ako možno vidieť vyššie vo vybranej otázke o verejnom pohoršení a obmedzeniach prechovávania drog v blízkosti mládeže.
Ta sprememba in okrožnica sledita vzorcu sprememb možnih kazni za uporabnike in preprodajalce, ki je nastal v zadnjih nekaj letih, kot poroča Center (19). Leta 2003 je na primer Belgija določila novo kategorijo kaznivih dejanj, ki omogoča nekaznovanje neproblematičnih uživalcev konoplje, Grčija je najvišjo kazen za uživanje drog znižala s petih let na eno, Madžarska pa je iz svojega kazenskega zakonika umaknila kaznivo dejanje uživanja drog. Leta 2002 je Estonija odpravila kaznivo dejanje večkratnega uživanja ali posedovanja majhnih količin prepovedanih drog za osebno uporabo (ter z njim povezano najvišjo triletno zaporno kazen), čeprav je Litva v svoj kazenski zakonik dodala kaznivo dejanje posedovanja, z možno zaporno kaznijo do dveh let. Leta 2001 je Luksemburg dekriminaliziral uživanje konoplje in odpravil pripadajočo zaporno kazen za uživanje drog, ki ni povezano z oteževalnimi okoliščinami, Finska pa je uzakonila kaznivo dejanje uživanja drog z nižjo možno zaporno kaznijo in s skrajšanim kazenskim postopkom tožilca. Leta 2000 je Portugalska uzakonila upravne sankcije za uživanje drog, čeprav je istega leta Poljska umaknila oprostitev kaznovanja, ki je bila prej mogoča za kaznivo dejanje posedovanja. Ta vzorec pa ne odraža zmanjšanja nadzora nad učinki uživanja drog na družbo, kot je mogoče opaziti zgoraj v izbranem vprašanju o motenju javnega reda in omejitvah glede posedovanja blizu mladih.
Detta följer det mönster som har framträtt de senaste åren, och som har rapporterats av ECNN(19), där de möjliga straffen för missbrukare och langare ändras. År 2003 införde till exempel Belgien en ny brottskategori som innebär att personer som är skyldiga till oproblematiskt cannabisbruk inte behöver åtalas, medan Grekland sänkte maximistraffet för bruk av narkotika från fem till ett år och Ungern avskaffade narkotikabruk som ett brott i sin brottsbalk. År 2002 avkriminaliserade Estland upprepat bruk eller innehav av en liten mängd narkotika för eget bruk (och maximistraffet på tre års fängelse). Litauen beslutade å andra sidan att innehav skall vara ett brott enligt brottsbalken och kunna leda till högst två års fängelse. Användning av cannabis avkriminaliserades och fängelsestraffet för oproblematisk narkotikaanvändning som inte är förbunden med förvärrande omständigheter avskaffades i Luxemburg 2001. Samtidigt införde Finland straffbart bruk av narkotika, vilket kan medföra högst ett kortare fängelsestraff och vara föremål för ett förenklat rättsligt förfarande av åklagaren. År 2000 införde Portugal administrativa påföljder för narkotikaanvändning, medan Polen samma år tog bort det undantag från bestraffning som tidigare kunde beviljas för innehav. Detta mönster beror emellertid inte på att kontrollen av narkotikaanvändningens effekter på samhället har minskat, vilket framgår av temakapitlet om olägenhet för allmänheten och de tidigare beskrivna restriktionerna för innehav i närheten av unga människor.
ziņojumiem (19). Piemēram, 2003. gadā Beļģija izveidoja jaunu pārkāpumu kategoriju, kas atļauj nesodīt kaņepju lietotājus, kuri nav izraisījuši konkrētas problēmas, Grieķija samazināja maksimālo sodu par narkotiku lietošanu no pieciem gadiem līdz vienam gadam un Ungārija svītroja narkotiku lietošanas pārkāpumu no sava kriminālkodeksa. 2002. gadā Igaunija svītroja pārkāpumu, kas saistīts ar nelegālo narkotiku atkārtotu lietošanu un neliela daudzuma nelegālo narkotiku turēšanu personiskajām vajadzībām (kopā ar to saistīto trīs gadu cietumsodu, kas bija paredzēts par šādu pārkāpumu), taču Lietuva iekļāva turēšanas pārkāpumu savā kriminālkodeksā, nosakot iespējamo sodu līdz divu gadu cietumsodam. 2001. gadā Luksemburga svītroja no kriminālnoziegumu saraksta kaņepju lietošanu un atcēla arī saistīto cietumsodu, kas paredzēts tikai par narkotiku lietošanu, kas nav saistīta ar vainu pastiprinošiem apstākļiem, un Somija pieņēma noteikumus par narkotiku lietošanas pārkāpumu, paredzot mazāku maksimālo cietumsodu un apkopojošo soda procesu, ko realizē prokurors. 2000. gadā Portugāle noteica administratīvās sankcijas par narkotiku lietošanu, taču Polija tajā pat gadā atcēla atbrīvojumu no soda, ko iepriekš bija iespējams piemērot par narkotiku turēšanu. Šīs tendences tomēr nenorāda uz kontroles samazināšanos pār narkotiku lietošanas ietekmi uz sabiedrību, kā tas ir redzams speciālajā tēmā par traucējumiem sabiedrībai un ierobežojumos attiecībā uz narkotiku turēšanu jauniešu tuvumā, kā norādīts iepriekš.