dz – Traduction – Dictionnaire Keybot

Spacer TTN Translation Network TTN TTN Login Deutsch English Spacer Help
Langues sources Langues cibles
Keybot 298 Résultats  ar2005.emcdda.europa.eu
  13. attÄ“ls  
13. attēls: Nacionālie un vietējie aprēķini par problemātiskās narkotiku lietošanas izplatību, 1999.–2003. g. (gadījumu skaits uz 1 000 iedzīvotājiem vecumā no 15 līdz 64 gadiem)
Figure 13: National and local estimates of the prevalence of problem drug use, 1999–2003 (rate per 1 000 population aged 15–64)
Graphique 13: Estimations nationales et locales de la prévalence de l'usage problématique de drogue pour la période 1999-2003 (taux par 1 000 habitants âgés de 15 à 64 ans)
Abbildung 13: Nationale und lokale Schätzungen der Prävalenz des problematischen Drogenkonsums, 1999 bis 2003 (Anteil je 1 000 Einwohner im Alter von 15 bis 64 Jahren)
Gráfico 13: Estimaciones locales y nacionales de la prevalencia del problema del consumo de drogas, 1999-2003 (tasa por 1.000 habitantes de 15-64 años)
Figura 13: Estimativas nacionais e locais da prevalência do consumo problemático de droga, 1999–2003 (taxa por 1 000 habitantes entre os 15 e os 64 anos)
Διάγραμμα 13: Εθνικές και τοπικές εκτιμήσεις της επικράτησης της προβληματικής χρήσης ναρκωτικών για το διάστημα 1999–2003 (ανά 1 000 άτομα ηλικίας 15–64 ετών)
Figuur 13: Nationale en lokale schattingen van de prevalentie van problematisch drugsgebruik tussen 1999 en 2003 (aantal gevallen per 1 000 personen in de leeftijdsgroep van 15 tot 64 jaar)
Obrázek 13: Národní a místní odhady prevalence problémového užívání drog v letech 1999–2003 (četnost na 1 000 osob ve věku 15–64 let)
Figur 13: Nationale og lokale skøn over udbredelsen af problematisk stofbrug, 1999–2003 (antal tilfælde pr. 1 000 indbyggere i alderen 15–64 år)
Joonis 13: Probleemse uimastitarbimise hinnanguline levimus riiklikul ja kohalikul tasandil ajavahemikus 1999–2003 (1000 elaniku kohta vanuses 15–64 aastat)
Kaavio 13: Kansalliset ja paikalliset arviot huumeiden ongelmakäytön levinneisyydestä vuosina 1999–2003 (tapaukset tuhatta 15–64-vuotiasta kohti)
13. ábra: Országos és helyi becslések a problematikus kábítószer-használat előfordulásáról az 1999–2003-as időszakban (1000 főre jutó esetek száma a 15–64 éves populációban)
Figur 13: Nasjonale og lokale anslag over utbredelsen av problematisk narkotikabruk, 1999-2003 (pr. tusen innbyggere i aldersgruppen 15-64)
Wykres 13: Krajowe i lokalne dane szacunkowe dotyczące rozpowszechnienia problemowego zażywania narkotyków w latach 1999-2003 ((rozpowszechnienie na 1000 osób populacji w wieku od 15 do 64 lat)
Figura 13: Estimări la nivel naţional şi local ale prevalenţei consumului problematic de droguri, 1999–2003 (cazuri la 1 000 de locuitori cu vârste între 15 şi 64 de ani)
Obrázok 13: Celoštátne a miestne odhady prevalencie problémového užívania drog 1999 – 2003 (v počtoch prípadov na 1000 obyvateľov vo veku 15 – 64 rokov)
Prikaz 13: Nacionalne in lokalne ocene razširjenosti problematičnega uživanja drog, 1999–2003 (delež na 1000 prebivalcev, starih od 15–64 let)
Figur 13: Nationella och lokala skattningar av det problematiska narkotikamissbrukets omfattning, 1999–2003 (frekvens per 1 000 invånare i åldern 15–64)
  PateicÄ«bas  
vēlas izteikt pateicību par sniegto palīdzību pārskata sagatavošanā:
You are here: Home > Report > Acknowledgements
Vous êtes ici: Accueil > Rapport > Remerciements
Sie sind hier: Startseite > Bericht > Danksagung
Está usted aquí: inicio > Informe > Agradecimientos
Siete qui: Home > Relazione > Ringraziamenti
Encontra-se aqui: Página inicial > Relatório > Agradecimentos
Βρίσκεστε εδώ: Αρχική σελίδα > Έκθεση > Ευχαριστίες
U bevindt zich hier: Home > Verslag > Dankbetuiging
Te olete siin: Avalehele > Aruanne > Tänuavaldus
Olet tässä: Sivuston alkuun > Raportti > Kiitokset
Ön most itt van: Kezdőlap > Jelentés > Köszönetnyilvánítás
Jesteś tutaj: Powrót > Sprawozdanie > Podziękowania
Vi ste tukaj: Domov > Poročilo > Zahvale
Du är här: Hem > Rapporten > Tack till medverkande
  PalÄ«dzÄ«ba un ārstÄ“Å...  
Palīdzība un ārstēšana narkotiku lietotājiem cietumos
Assistance and treatment for drug users in prison
Assistance et traitement des usagers de drogue en prison
Hilfe und Behandlung für Drogenkonsumenten in Haftanstalten
Asistencia y tratamiento a los consumidores de drogas en las prisiones
Assistenza e trattamento dei tossicodipendenti in carcere
Assistência e tratamento dos toxicodependentes reclusos
Παροχή συνδρομής και θεραπείας στους κρατούμενους χρήστες ναρκωτικών
Hulpverlening voor en behandeling van drugsgebruikers in gevangenissen
Pomoc a léčba poskytovaná uživatelům drog ve věznicích
Hjælp og behandling til stofbrugere i fængsel
Vanglas uimasteid tarvitavate inimeste abistamine ja ravi
Vankiloissa olevien huumeidenkäyttäjien auttaminen ja hoito
A fogva tartott kábítószer-használók segítése és gyógykezelése
Hjelp og behandling til narkotikamisbrukere i fengsel
Pomoc i leczenie dla osób zażywających narkotyki w więzieniach
Asistenţa şi tratamentul pentru consumatorii de droguri în închisori
Pomoc užívateľom drog vo väzení a ich liečba
Pomoč in zdravljenje za uživalce drog v zaporu
Hjälp och behandling till narkotikamissbrukare i fängelser
  Datu elementi pa katego...  
12. attēls: Aprēķini par problemātisko narkotiku lietošanu 1999.–2003. gadā (rādītājs uz 1000 vecumā no 15 līdz 64 gadiem)
Figure 12: Estimates of the prevalence of problem drug use, 1999–2003 (rate per 1 000 population aged 15–64)
Graphique 12: Estimations de la prévalence de l'usage problématique de drogue au cours de la période 1999-2003 (taux par 1 000 habitants âgés de 15 à 64 ans)
Abbildung 12: Schätzungen der Prävalenz des problematischen Drogenkonsums, 1999-2003 (Anteil je 1 000 Einwohner im Alter von 15 bis 64 Jahren)
Gráfico 12: Estimaciones de la prevalencia del consumo problemático de drogas 1999-2003 (tasa por 1.000 habitantes de 15-64 años)
Grafico 12: Stime sulla prevalenza del consumo problematico di sostanze stupefacenti nel 1999-2003 (tasso su un campione di 1 000 di età compresa fra 15 e 64 anni)
Figura 13: Estimativas nacionais e locais da prevalência do consumo problemático de droga, 1999–2003 (taxa por 1 000 habitantes entre os 15 e os 64 anos)
Διάγραμμα 12: Εθνικές και τοπικές εκτιμήσεις της επικράτησης της προβληματικής χρήσης ναρκωτικών για το διάστημα1999–2003 (ανά 1 000 άτομα ηλικίας 15–64 ετών)
Figuur 12: Schattingen van de prevalentie van problematisch drugsgebruik (aantal gevallen per 1 000 personen tussen de 15-64 jaar)
Obrázek 12: Odhady prevalence problémového užívání drog v letech 1999–2003 (četnost na 1 000 osob ve věku 15–64 let)
Figur 12: Skøn over udbredelsen af problematisk stofbrug, 1999–2003 (antal tilfælde pr. 1 000 indbyggere i alderen 15–64 år)
Joonis 12: Hinnanguline probleemne uimastitarbimine ajavahemikus 1999–2003 (1000 elaniku kohta vanuses 15–64 aastat)
Kaavio 12: Arviot huumeiden ongelmakäytön levinneisyydestä vuosina 1999–2003 (osuus tuhannesta 15–64-vuotiaasta)
12. ábra: Becslések a problematikus kábítószer-használat előfordulásáról az 1999–2003 közötti időszakban (1000 főre jutó esetek száma a 15–64 éves populációban)
Figur 12: Anslag over utbredelsen av problematisk narkotikabruk 1999-2003 (pr. tusen innbyggere i aldersgruppen 15-64)
Wykres 12: Dane szacunkowe dotyczące problemowego zażywania narkotyków w latach 1999-2003 (wskaźnik na 1 000 osób w wieku od 15 do 64 lat)
Figura 12: Estimări ale consumului problematic de droguri 1999–2003 (rată la 1 000 de persoane cu vârste între 15 şi 64 de ani)
Obrázok 12: Odhad miery problémového užívania drog v rokoch 1999 – 2003 (na 1000 obyvateľov vo veku 15 až 64 rokov)
Prikaz 12: Ocene problematičnega uživanja drog v obdobju od 1999 do 2003 (delež na 1000 prebivalcev, starih od 15–64 let)
Figur 12: Skattningar av prevalensen av det problematiska narkotikamissbruket 1999–2003 (frekvens per 1 000 invånare i åldern 15–64 år)
  fig15-lv  
Avots: EuroHIV; dati ziņoti līdz 2003. gada 31. decembrim.
Source: EuroHIV; data reported by 31 December 2003.
Quelle: EuroHIV; Daten gemeldet bis zum 31. Dezember 2003.
Fuente: EuroHIV; datos registrados el 31 de diciembre de 2003.
Bron: EuroHIV; stand van de gerapporteerde gegevens per 31 december 2003.
Kilde: EuroHIV; data indberettet pr. 31. december 2003.
Allikas: EuroHIV; 31. detsembriks 2003 esitatud andmed.
Kilde: EuroHIV, data innrapportert før 31. desember 2003.
Vir: EuroHIV; podatki, poslani do 31. decembra 2003.
  15. attÄ“ls  
: EuroHIV; dati ziņoti līdz 2003. gada 31. decembrim.
EuroHIV; data reported by 31 December 2003.
: EuroHIV; données transmises au 31 décembre 2003.
: EuroHIV; Daten gemeldet bis zum 31. Dezember 2003.
: EuroHIV; datos registrados el 31 de diciembre de 2003.
EuroHIV; dati al 31 dicembre 2003.
: EuroHIV; dados comunicados até 31 de Dezembro de 2003.
: EuroHIV· στοιχεία που αναφέρθηκαν έως την 31η Δεκεμβρίου 2003.
: EuroHIV; stand van de gerapporteerde gegevens per 31 december 2003.
: EuroHIV; údaje hlášeny k 31. prosinci 2003.
: EuroHIV; data indberettet pr. 31. december 2003.
: EuroHIV; 31. detsembriks 2003 esitatud andmed.
: EuroHIV; 31. joulukuuta 2003 mennessä ilmoitetut tiedot.
: EuroHIV; 2003. december 31-ig bejelentett adatok.
: EuroHIV, data innrapportert før 31. desember 2003.
: EuroHIV; dane odnotowane do 31 grudnia 2003 r.
: EuroHIV; date raportate până la 31 decembrie 2003.
: EuroHIV; údaje oznámené do 31. decembra 2003.
: EuroHIV; podatki, poslani do 31. decembra 2003.
: EuroHIV; uppgifter som redovisats fram till den 31 december 2003.
  Datu elementi pa katego...  
8. attēls: Amfetamīnu nesenās lietošanas (pēdējā gada laikā) tendences jauniešu vidū (15 līdz 34 gadi) saskaņā ar iedzīvotāju apsekojumiem (1)
Figure 8: Trends in recent use (last year) of amphetamines among young adults (aged 15–34), measured by population surveys (1)
Graphique 8: Tendances de l'usage récent (dernière année) d'amphétamines parmi les jeunes adultes (âgés de 15 à 34 ans), mesurées par les enquêtes de population (1)
Abbildung 8: Tendenzen beim jüngsten Konsum (im letzten Jahr) von Amphetaminen unter jungen Erwachsenen (im Alter von 15 bis 34 Jahren), ermittelt in demografischen Erhebungen (1)
Gráfico 8: Tendencias del consumo reciente (último año) de anfetaminas entre adultos jóvenes (edad 15-34 años), medidas a través de encuestas de población (1)
Grafico 8: Andamento del consumo recente (ultimo anno) di anfetamine tra i giovani adulti (15-34 anni), registrato dalle indagini sulla popolazione (1)
Figura 9: Tendências do consumo recente (último ano) de ecstasy entre jovens adultos (15 a 34 anos), medidas pelos inquéritos à população (1)
Διάγραμμα 8: Τάσεις της πρόσφατης χρήσης (κατά το περασμένο έτος) αμφεταμινών στους νεαρούς ενηλίκους (ηλικίας 15–34 ετών), όπως μετρήθηκαν από εθνικές έρευνες (1)
Figuur 8: Trends in recent gebruik (laatste 12 maanden) van amfetaminen onder jongvolwassenen (15-34 jaar) op basis van landelijke enquêtes onder de bevolking (1)
Obrázek 8: Trendy užívání amfetaminů v poslední době (minulém roce) mladými dospělými (ve věku 15–34 let), měřeno v národních průzkumech (1)
Figur 8: Tendenser i nylig brug (seneste 12 måneder) af amfetaminer blandt unge voksne (15–34 år), målt ved befolkningsundersøgelser (1)
Joonis 8: Suundumused amfetamiinide hiljutises (viimase aasta jooksul) tarbimises noorte täisealiste (15–34aastased) hulgas rahvastiku-uuringute kohaselt (1)
Kaavio 8: Suuntaukset amfetamiinien hiljattaisessa käytössä (viimeisen vuoden aikana) nuorten aikuisten (15–34-vuotiaat) keskuudessa kansallisissa väestötutkimuksissa mitattuna (1)
8. ábra: A közelmúltbeli (előző év) amfetaminhasználat tendenciái fiatal felnőttek (15–34 évesek) körében, lakossági felmérések alapján
Figur 8: Trender for nyere bruk (siste år) av amfetamin blant unge voksne (15-34 år), målt i befolkningsundersøkelser (1)
Wykres 8: Trendy dotyczące zażywania niedawnego (w ciągu ostatniego roku) amfetamin wśród młodych osób dorosłych (w wieku od 15 do 34 lat) na podstawie badań sondażowych populacji (1)
Figura 8: Tendinţe ale consumului recent (în anul precedent) de amfetamine în rândul adulţilor tineri (15–34 ani), măsurate prin anchetele asupra populaţiei (1)
Obrázok 8: Trendy v nedávnom užívaní (za posledný rok) amfetamínov medzi mladými dospelými (vo veku 15 – 34 rokov) podľa prieskumov obyvateľstva (1)
Prikaz 8: Trendi uživanja amfetaminov v zadnjem času (v zadnjem letu) med mlajšimi odraslimi (15–34 let), merjeno z raziskavami prebivalstva(1)
Figur 8: Trender när det gäller unga vuxna (i åldern 15–34) som det senaste året har använt amfetaminer, uppmätt genom befolkningsundersökningar (1)
  Ä€rstēšanās pieprasÄ...  
buprenorfīnu. Katrs pacients var ziņot par līdz pat četru sekundāro narkotiku lietošanu.
buprénorphine. Chaque patient peut déclarer la consommation d'au plus quatre drogues secondaires.
Buprenorphin. Jeder Patient kann bis zu vier Sekundärdrogen angeben.
buprenorfina. Cada paciente puede declarar el consumo de hasta cuatro drogas secundarias.
buprenorfina. Ogni paziente può riferire l’uso di un numero massimo di quattro droghe secondarie.
buprenorfina. Cada utente pode mencionar o consumo de um máximo de quatro drogas secundárias.
buprenorfine. Elke cliënt mag maximaal vier secundaire drugs noemen.
buprenorfimu. Každý klient může uvést užívání až čtyř sekundárních drog.
buprenorphin. Hver klient kan angive brug af indtil fire sekundære stoffer.
buprenorfiini kohta. Iga klient võib teatada kuni nelja teisese ravimi tarbimisest.
buprenorfinról szóló kiválasztott témát. Minden páciens legfeljebb négy másodlagosan használt kábítószert nevezhet meg.
buprenorfin. Klientene kan oppgi bruk av inntil fire sekundærrusmidler.
buprenorfina. Każdy pacjent mógł zgłosić zażywanie do czterech narkotyków drugorzędnych.
buprenorfina. Fiecare client poate declara că consumă până la patru droguri secundare.
buprenorfinu. Vsaka zdravljena oseba lahko poroča o uživanju do štirih sekundarnih drogah.
buprenorfin. Varje klient kan uppge att han/hon använder upp till fyra sekundärdroger.
  Datu elementi pa katego...  
4. attēls: Kaņepju nesenās lietošanas (pēdējā gada laikā) tendences jauniešu (15 līdz 34 gadi) vidū saskaņā ar valstu apsekojumiem (1)
Figure 3: Current use (last month) of cannabis among young adults (aged 15–24), measured by national surveys
Graphique 3: Usage actuel (dernier mois) de cannabis chez les jeunes adultes (âgés de 15 à 24 ans), mesuré par les enquêtes nationales
Abbildung 3: Aktueller Konsum (im letzten Monat) von Cannabis unter jungen Erwachsenen (im Alter von 15 bis 24 Jahren), ermittelt in nationalen Erhebungen
Gráfico 3: Consumo actual (último mes) de cannabis entre adultos jóvenes (edad 15-24 años), medido a través de encuestas nacionales
Grafico 3: Uso attuale (ultimo mese) della cannabis tra i giovani adulti (15-24 anni), registrato dalle indagini nazionali
Figura 4: Tendências no consumo recente (último ano) de cannabis entre os jovens adultos (15 aos 34 anos), medidas pelos inquéritos nacionais (1)
Διάγραμμα 3: Τρέχουσα χρήση (κατά τον περασμένο μήνα) κάνναβης στους νεαρούς ενηλίκους (ηλικίας 15–24 ετών), όπως μετρήθηκε από εθνικές έρευνες
Figuur 3: Recent gebruik (laatste maand) van cannabis onder jongvolwassenen (15-24 jaar) op basis van landelijke enquêtes onder de bevolking
Obrázek 3: Užívání konopí v současné době (posledním měsíci) mladými dospělými (ve věku 15–24 let), měřeno v národních průzkumech
Figur 3: Aktuel brug (seneste måned) af cannabis blandt unge voksne (15–24 år), målt ved nationale undersøgelser
Joonis 3: Kanepi praegune (viimase kuu jooksul) tarbimine noorte täisealiste (15–24aastased) hulgas siseriiklike uuringute kohaselt
Kaavio 3: Kannabiksen nykyinen käyttö (viimeisen kuukauden aikana) nuorten aikuisten (15–24-vuotiaat) keskuudessa kansallisissa väestötutkimuksissa mitattuna
3. ábra: A közelmúltbeli (előző hónap) kannabiszhasználat a fiatal felnőttek (15–24 évesek) körében, országos felmérések alapján
Figur 3: Nyere bruk (siste måned) av cannabis blant unge voksne (15-24 år), målt i nasjonale spørreundersøkelser
Wykres 3: Zażywanie bieżące (w ciągu ostatniego miesiąca) pochodnych konopi indyjskich wśród młodych osób dorosłych (w wieku do 15 do 24 lat) na podstawie badań krajowych
Figura 3: Consumul actual (în ultima lună) de canabis în rândul adulţilor tineri (15–24 ani), măsurat prin anchete naţionale
Obrázok 3: Súčasné užívanie kanabisu (minulý mesiac) medzi mladými dospelými (vo veku 15 – 24 rokov) podľa celoštátnych prieskumov
Prikaz 3: Redno uživanje konoplje (v zadnjem mesecu) med mlajšimi odraslimi (15–24 let), merjeno z nacionalnimi raziskavami
Figur 3: Andel unga vuxna (i åldern 15–24) som har använt cannabis den senaste månaden, uppmätt genom nationella undersökningar
  Datu elementi pa katego...  
9. attēls: Ekstazī nesenās lietošanas (pēdējā gada laikā) tendences jauniešu vidū (15 līdz 34 gadi) saskaņā ar iedzīvotāju apsekojumiem (1)
Figure 9: Trends in recent use (last year) of ecstasy among young adults (aged 15–34), measured by population surveys (1)
Graphique 9: Tendances de l'usage récent (dernière année) d'ecstasy chez les jeunes adultes (âgés de 15 à 34 ans), mesurées par les enquêtes de population (1)
Abbildung 9: Tendenzen beim jüngsten Konsum (im letzten Jahr) von Ecstasy unter jungen Erwachsenen (im Alter von 15 bis 34 Jahren), ermittelt in demografischen Erhebungen (1)
Gráfico 9: Tendencias del consumo reciente (último año) de éxtasis entre adultos jóvenes (edad 15-34 años), medidas a través de encuestas de población (1)
Grafico 9: Andamento del consumo recente (ultimo anno) di ecstasy tra i giovani adulti (15-34 anni), registrato dalle indagini sulla popolazione (1)
Figura 10: Consumo recente (último ano) de cocaína entre todos os jovens adultos e os jovens do sexo masculino, medido pelos inquéritos nacionais
Διάγραμμα 9: Τάσεις της πρόσφατης χρήσης (κατά το περασμένο έτος) έκστασης στους νεαρούς ενηλίκους (ηλικίας 15–34 ετών), όπως μετρήθηκαν από εθνικές έρευνες (1)
Figuur 9: Trends in recent gebruik (laatste 12 maanden) van ecstasy onder jongvolwassenen (15-34 jaar) op basis van landelijke enquêtes onder de bevolking (1)
Obrázek 9: Trendy užívání extáze v poslední době (minulém roce) mladými dospělými (ve věku 15–34 let), měřeno v národních průzkumech (1)
Figur 9: Tendenser i nylig brug (seneste 12 måneder) af ecstasy blandt unge voksne (15–34 år), målt ved befolkningsundersøgelser (1)
Joonis 9: Suundumused ecstasy hiljutises (viimase aasta jooksul) tarbimises noorte täisealiste (15–34aastased) hulgas rahvastiku-uuringute kohaselt (1)
Kaavio 9: Suuntaukset ekstaasin hiljattaisessa käytössä (viimeisen vuoden aikana) nuorten aikuisten (15–34-vuotiaat) keskuudessa kansallisissa väestötutkimuksissa mitattuna (1)
9. ábra: A közelmúltbeli (előző év) extasy-használat tendenciái a fiatal felnőttek (15–34 évesek) körében, lakossági felmérések alapján
Figur 9: Trender for nyere bruk (siste år) av ecstasy blant unge voksne (15-34 år), målt i befolkningsundersøkelser (1)
Wykres 9: Trendy dotyczące zażywania niedawnego (w ciągu ostatniego roku) ekstazy wśród młodych osób dorosłych (w wieku od 15 do 34 lat) na podstawie badań sondażowych populacji (1)
Figura 9: Tendinţe ale consumului recent (în anul precedent) de Ecstasy în rândul adulţilor tineri (15–34 ani), măsurate prin anchetele asupra populaţiei (1)
Obrázok 9: Trendy v nedávnom užívaní (za posledný rok) extázy medzi mladými dospelými (vo veku 15 – 34 rokov) podľa prieskumov obyvateľstva (1)
Prikaz 9: Trendi uživanja ekstazija v zadnjem času (v zadnjem letu) med mlajšimi odraslimi (15–34 let), merjeno z raziskavami prebivalstva (1)
Figur 9: Trender när det gäller unga vuxna (i åldern 15–34) som det senaste året har använt ecstasy, uppmätt genom befolkningsundersökningar (1)
  Narkotiku lietotāji un...  
Narkotiku lietotāji cietumā | Palīdzība un ārstēšana narkotiku lietotājiem cietumos
Drug users in prison | Assistance and treatment for drug users in prison
Les usagers de drogue en prison | Assistance et traitement des usagers de drogue en prison
Drogenkonsumenten in Haftanstalten | Hilfe und Behandlung für Drogenkonsumenten in Haftanstalten
Los consumidores en las prisiones | Asistencia y tratamiento a los consumidores de drogas en las prisiones
Tossicodipendenti in carcere | Assistenza e trattamento dei tossicodipendenti in carcere
Toxicodependentes reclusos | Assistência e tratamento dos toxicodependentes reclusos
Κρατούμενοι χρήστες ναρκωτικών | Παροχή συνδρομής και θεραπείας στους κρατούμενους χρήστες ναρκωτικών
Drugsgebruikers in de gevangenis | Hulpverlening voor en behandeling van drugsgebruikers in gevangenissen
Uživatelé drog ve věznicích | Pomoc a léčba poskytovaná uživatelům drog ve věznicích
Stofbrugere i fængsel | Hjælp og behandling til stofbrugere i fængsel
Uimastitarbijad vanglas | Vanglas uimasteid tarvitavate inimeste abistamine ja ravi
Huumeidenkäyttäjät vankilassa | Vankiloissa olevien huumeidenkäyttäjien auttaminen ja hoito
Kábítószer-használók a börtönökben | A fogva tartott kábítószer-használók segítése és gyógykezelése
Rusmiddelbrukere i fengsel | Hjelp og behandling til narkotikamisbrukere i fengsel
Osoby zażywające narkotyki w więzieniach | Pomoc i leczenie dla osób zażywających narkotyki w więzieniach
Consumatorii de droguri în închisoare | Asistenţa şi tratamentul pentru consumatorii de droguri în închisori
Užívatelia drog vo väzení | Pomoc užívateľom drog vo väzení a ich liečba
Uživalci drog v zaporu | Pomoč in zdravljenje za uživalce drog v zaporu
Narkotikamissbrukare i fängelserna | Hjälp och behandling till narkotikamissbrukare i fängelser
  PalÄ«dzÄ«ba un ārstÄ“Å...  
Jūs esat šeit: Sākumlapa > Ziņojums > 7.nodaļa: Noziegumi un ieslodzījums > Narkotiku lietotāji un ieslodzījums > Palīdzība un ārstēšana narkotiku lietotājiem cietumos
You are here: Home > Report > Chapter 7: Crime and prison issues > Drug users and prison > Assistance and treatment for drug users in prison
Vous êtes ici: Accueil > Rapport > Chapitre 7: Criminalité et incarcération > Les usagers de drogue et la prison > Assistance et traitement des usagers de drogue en prison
Sie sind hier: Startseite > Bericht > Kapitel 7: Kriminalität und Strafvollzug > Drogenkonsumenten und Strafvollzug > Hilfe und Behandlung für Drogenkonsumenten in Haftanstalten
Está usted aquí: inicio > Informe > Capítulo 7: Delitos y entornos penitenciarios > Los consumidores de drogas y el sistema penitenciario > Asistencia y tratamiento a los consumidores de drogas en las prisiones
Siete qui: Home > Relazione > Capitolo 7: Criminalità e situazione carceraria > Tossicodipendenti e situazione carceraria > Assistenza e trattamento dei tossicodipendenti in carcere
Encontra-se aqui: Página inicial > Relatório > Capítulo 7: Questões de criminalidade e detenções > Toxicodependentes e sistema prisional > Assistência e tratamento dos toxicodependentes reclusos
Βρίσκεστε εδώ: Αρχική σελίδα > Έκθεση > Κεφάλαιο 7: Εγκληματικότητα και φυλάκιση > Χρήστες ναρκωτικών και φυλακή > Παροχή συνδρομής και θεραπείας στους κρατούμενους χρήστες ναρκωτικών
U bevindt zich hier: Home > Verslag > Hoofdstuk 7: Criminaliteit en gevangeniskwesties > Drugsgebruikers en het gevangeniswezen > Hulpverlening voor en behandeling van drugsgebruikers in gevangenissen
Jste zde: Domů > Zpráva > Kapitola 7: Trestné činy a vězeňství > Uživatelé drog a věznice > Pomoc a léčba poskytovaná uživatelům drog ve věznicích
Du er her: Hjem > Beretning > Kapitel 7: Kriminalitet og fængsler > Stofbrugere og fængsler > Hjælp og behandling til stofbrugere i fængsel
Te olete siin: Avalehele > Aruanne > 7. peatükk: Kuritegevuse ja vanglaga seotud küsimused > Uimastitarbijad ja vangla > Vanglas uimasteid tarvitavate inimeste abistamine ja ravi
Olet tässä: Sivuston alkuun > Raportti > Luku 7: Rikollisuuteen ja vankiloihin liittyvät kysymykset > Huumeidenkäyttäjät ja vankila > Vankiloissa olevien huumeidenkäyttäjien auttaminen ja hoito
Ön most itt van: Kezdőlap > Jelentés > 7. fejezet : A bűnözéssel és a börtönnel összefüggő kérdések > A kábítószer-használók és a börtön > A fogva tartott kábítószer-használók segítése és gyógykezelése
Du er her: Hjem > Rapport > Kapittel 7: Kriminalitet og fengsling > Rusmiddelbrukere og fengsel > Hjelp og behandling til narkotikamisbrukere i fengsel
Jesteś tutaj: Powrót > Sprawozdanie > Rozdział 7: Przestępczość oraz zagadnienia związane z więziennictwem > Osoby zażywające narkotyki a więziennictwo > Pomoc i leczenie dla osób zażywających narkotyki w więzieniach
Sunteţi aici: Prima pagină > Raport > Capitolul 7: Aspecte legate de infracţionalitate şi închisoare > Consumatorii de droguri şi închisoarea > Asistenţa şi tratamentul pentru consumatorii de droguri în închisori
Ste tu: Späť > Správa > Kapitola 7: Otázky kriminality a väzenských zariadení > Užívatelia drog a väzenie > Pomoc užívateľom drog vo väzení a ich liečba
Vi ste tukaj: Domov > Poročilo > Poglavje 7: Vprašanja v zvezi s kriminalom in zapori > Uživalci drog in zapor > Pomoč in zdravljenje za uživalce drog v zaporu
Du är här: Hem > Rapporten > Kapitel 7: Brottslighets- och fängelsefrågor > Narkotikamissbrukarna och fängelserna > Hjälp och behandling till narkotikamissbrukare i fängelser
  Datu elementi pa katego...  
1. attēls: Ilgtermiņa, pēdējā gada un pēdējā mēneša kaņepju lietošanas izplatība 15 līdz 16 gadus vecu skolēnu vidū 2003. gadā
Figura 1: Prevalência ao longo da vida, no último ano e no último mês do consumo de cannabis entre os estudantes de 15 e 16 anos em 2003
  Datu elementi pa katego...  
5. attēls: Kaņepju lietošanas ilgtermiņa izplatība 15 līdz 16 gadus vecu skolēnu vidū saskaņā ar
Figure 4: Trends in recent use (last year) of cannabis among young adults (aged 15–34), measured by national surveys (1)
Graphique 4: Tendances de l'usage récent (dernière année) de cannabis parmi les jeunes adultes (âgés de 15 à 34 ans), mesurées par les enquêtes nationales (1)
Gráfico 4: Tendencias del consumo actual (último año) de cannabis entre adultos jóvenes (edad 15-34 años), medido a través de encuestas nacionales (1)
Grafico 4: Andamento del consumo recente (ultimo anno) della cannabis tra i giovani adulti (15-34 anni), registrato dalle indagini nazionali (1)
Figura 5: Prevalência ao longo da vida do consumo de cannabis entre os estudantes de 15 e 16 anos registada nas séries de 1995, 1999 e 2003 do inquérito ESPAD
Διάγραμμα 4: Τάσεις της πρόσφατης χρήσης (κατά το περασμένο έτος) κάνναβης στους νεαρούς ενηλίκους (ηλικίας 15–34 ετών), όπως μετρήθηκαν από εθνικές έρευνες (1)
Figuur 4: Trends in recent gebruik (laatste jaar) van cannabis onder jongvolwassenen (15-34 jaar) op basis van landelijke enquêtes onder de bevolking (1)
Obrázek 4: Trendy užívání konopí v poslední době (minulém roce) mladými dospělými (ve věku 15–34 let), měřeno v národních průzkumech (1)
Figur 4: Tendenser i nylig brug (seneste 12 måneder) af cannabis blandt unge voksne (15–34 år), målt ved nationale undersøgelser (1)
Joonis 4: Suundumused kanepi hiljutises (viimase aasta jooksul) tarbimises noorte täisealiste (15–34aastased) hulgas siseriiklike uuringute kohaselt (1)
4. ábra: A közelmúltbeli (előző év) kannabisz-használat tendenciái a fiatal felnőttek (15–34 évesek) körében, országos felmérések alapján
Figur 4: Trender i nyere bruk (siste år) av cannabis blant unge voksne (15-34 år), målt i nasjonale spørreundersøkelser (1)
Figura 4: Tendinţe ale consumului recent (anul precedent) de canabis în rândul adulţilor tineri (15–34 ani), măsurate prin anchetele naţionale (1)
Obrázok 4: Trendy v nedávnom užívaní kanabisu (za posledný rok) medzi mladými dospelými (vo veku 15 – 34 rokov) podľa celoštátnych prieskumov (1)
Prikaz 4: Trendi uživanja konoplje v zadnjem času (v zadnjem letu) med mlajšimi odraslimi (15–34 let), merjeno z nacionalnimi raziskavami (1)
Figur 4: Trender när det gäller unga vuxna (i åldern 15–34) som det senaste året har använt cannabis, uppmätt genom nationella undersökningar (1)
  fig21-lv  
Igaunija nesniedza datus par 1996. un 2003. gadu, Ungārija par 2002. gadu un Čehijas Republika par 1996. līdz 2002. gadu. Aprēķina metodi ir aprakstījis EMCDDA (2001. g.).
Estonia did not provide data for 1996 and 2003, Hungary for 2002 and Czech Republic for 1996 to 2000. The computation method is detailed in EMCDDA (2001).
Estland heeft geen gegevens verstrekt over 1996 en 2003, Hongarije niet over 2002 en voor Tsjechië is geen informatie beschikbaar voor de periode van 1996 tot 2002. Voor meer informatie over de calculatiemethode wordt verwezen naar EWDD (2001).
Estland la ikke fram data for 1996 og 2003, Ungarn for 2002 og Den tsjekkiske republikk for 1996-2000. Beregningsmetoden er nærmere beskrevet i EONN (2001).
Estonia nie przekazała danych za lata 1996 i 2003, Węgry za rok 2002, a Republika Czeska za okres od 1996 do 2000 roku. Metoda obliczeń opisana jest w EMCDDA (2001).
Estonija ni poslala podatkov za leti 1996 in 2003, Madžarska za leto 2002 in Češka za obdobje med letoma 1996 in 2000. Način izračuna je podrobneje opisan v EMCDDA (2001).
  Datu elementi pa katego...  
11. attēls: Kokaīna nesenās lietošanas (pēdējā gada laikā) tendences jauniešu vidū (15 līdz 34 gadi) saskaņā ar iedzīvotāju apsekojumiem (1)
Figure 11: Trends in recent use (last year) of cocaine among young adults (aged 15–34), measured by population surveys (1)
Graphique 11: Tendances de l'usage récent (dernière année) de cocaïne chez les jeunes adultes (âgés de 15 à 34 ans), mesurées par les enquêtes de population (1)
Abbildung 11: Tendenzen beim jüngsten Konsum (im letzten Jahr) von Kokain unter jungen Erwachsenen (im Alter von 15 bis 34 Jahren), ermittelt in demografischen Erhebungen (1)
Gráfico 11: Tendencias del consumo reciente (último año) de cocaína entre adultos jóvenes (edad 15-34 años), medidas a través de encuestas de población (1)
Grafico 11: Andamento del consumo recente (ultimo anno) di cocaina tra i giovani adulti (15-34 anni), registrato dalle indagini sulla popolazione (1)
Figura 12: Estimativas da prevalência do consumo problemático de droga, 1999–2003 (taxa por 1 000 habitantes entre os 15 e os 64 anos)
Διάγραμμα 11: Τάσεις της πρόσφατης χρήσης (κατά το περασμένο έτος) κοκαΐνης στους νεαρούς ενηλίκους (ηλικίας 15–34 ετών), όπως μετρήθηκαν από εθνικές έρευνες (1)
Figuur 11: Trends in recent gebruik (laatste 12 maanden) van cocaïne onder jongvolwassenen (15-34 jaar) op basis van landelijke enquêtes onder de bevolking (1)
Obrázek 11: Trendy užívání kokainu v poslední době (minulém roce) mladými dospělými (ve věku 15–34 let), měřeno v národních průzkumech (1)
Figur 11: Tendenser i nylig brug (seneste 12 måneder) af kokain blandt unge voksne (15–34 år), målt ved befolkningsundersøgelser (1)
Joonis 11: Suundumused kokaiini hiljutises (viimase aasta jooksul) tarbimises noorte täisealiste (15–34aastased) hulgas rahvastiku-uuringute kohaselt (1)
Kaavio 11: Suuntaukset kokaiinin hiljattaisessa käytössä (viimeisen vuoden aikana) nuorten aikuisten (15–34-vuotiaat) keskuudessa kansallisissa väestötutkimuksissa mitattuna (1)
11. ábra: A közelmúltbeli (előző év) kokainhasználat tendenciái fiatal felnőttek (15–34 évesek) körében, lakossági felmérések alapján
Figur 11: Trender i nyere bruk (siste år) av kokain blant unge voksne (15-34 år), målt i befolkningsundersøkelser (1)
Wykres 11: Trendy dotyczące zażywania niedawnego (w ciągu ostatniego roku) kokainy wśród młodych osób dorosłych (w wieku od 15 do 34 lat) na podstawie badań sondażowych populacji (1)
Figura 11: Tendinţe ale consumului recent (în anul precedent) de cocaină în rândul adulţilor tineri (15–34 ani), măsurate prin anchetele asupra populaţiei (1)
Obrázok 11: Trendy v nedávnom užívaní (za posledný rok) kokaínu medzi mladými dospelými (vo veku 15 – 34 rokov) podľa prieskumov obyvateľstva (1)
Prikaz 11: Trendi uživanja kokaina v zadnjem času (v zadnjem letu) med mlajšimi odraslimi (15–34 let), merjeno z raziskavami prebivalstva (1)
Figur 11: Trender när det gäller andelen unga vuxna (i åldern 15–34) som det senaste året har använt kokain, uppmätt genom befolkningsundersökningar (1)
  Profilakse izklaides vi...  
Parasti aktivitāšu saturs ir nemainīgs un līdzīgs lielākajā daļā dalībvalstu, tās ir pret narkotikām vērstās diskotēkas, mākslas uzvedumi, teātri, mediju atbalsts (filmas, multiplikācijas filmas, u.c.), semināri, mobilās izstādes un ceļojumi (Luksemburgas nacionālais ziņojums).
Typically, the content of interventions remains unchanged and is similar in most Member States, taking the form of anti-drug discos, art performances, theatre, media support (films, cartoons, etc.), seminars, mobile exhibitions and travel experiences (Luxembourg national report).
Généralement, la teneur de ces interventions demeure inchangée et est similaire dans la plupart des États membres: discothèques antidrogue, manifestations artistiques, théâtre, soutien des médias (films, bandes dessinées, etc.), séminaires, expositions itinérantes et expériences de voyage (rapport national luxembourgeois).
In der Regel bleiben die Maßnahmen inhaltlich unverändert und werden in den meisten Mitgliedstaaten in ähnlicher Form durchgeführt: Anti-Drogen-Diskotheken, künstlerische Darbietungen, Theater, Medienunterstützung (Filme, Kartoons usw.), Seminare, mobile Ausstellungen und Reisen (Nationaler Bericht Luxemburgs).
In genere, il contenuto degli interventi rimane invariato ed è simile in molti Stati membri: campagne antidroga all’interno delle discoteche o nell’ambito di eventi artistici, spettacoli teatrali, mediante i mass media (film, cartoni animati ecc.), seminari, esibizioni mobili ed esperienze di viaggio (relazione nazionale del Lussemburgo).
Συνήθως, το περιεχόμενο των παρεμβάσεων παραμένει αμετάβλητο και είναι παρόμοιο στα περισσότερα κράτη μέλη, όπως ντίσκο κατά των ναρκωτικών, καλλιτεχνικές εκδηλώσεις, θέατρο, χρήση των μέσων ενημέρωσης (ταινίες, κινούμενα σχέδια κλπ.), σεμινάρια, περιοδεύουσες εκθέσεις και ταξιδιωτικές εμπειρίες (εθνική έκθεση Λουξεμβούργου).
Over het algemeen verandert er weinig aan de inhoud van de projecten, die in de meeste lidstaten gelijksoortig van opzet zijn en de vorm aannemen van antidrugsdisco’s, “art performances”, theatervoorstellingen, ondersteuning via de media (films en tekenfilms e.d), seminars, mobiele tentoonstellingen en reiservaringen (Luxemburgs nationaal verslag).
Obsah zásahů zůstává zpravidla nezměněn a ve většině členských států je podobný, přičemž se vyskytuje v podobě protidrogových diskoték, uměleckých představení, divadel, mediální podpory (filmy, kreslené seriály atd.), seminářů, mobilních výstav a turistických akcí (lucemburská národní zpráva).
Foranstaltningernes indhold forbliver typisk uændret og er omtrent det samme i de fleste medlemsstater, f.eks. stoffrie diskoteker, kunstforestillinger, teater, mediestøtte (film, tegnefilm osv.), seminarer, mobile udstillinger og rejseerfaringer (Luxembourgs nationale rapport).
Toimien sisältö pysyy yleensä samanlaisena, ja toimet ovat useimmissa jäsenvaltioissa samankaltaisia eli huumeiden vastaisia diskoja, taide-esityksiä, teatteria, mediatukea (elokuvia, sarjakuvia jne.), seminaareja, liikkuvia näyttelyjä ja matkakokemuksia (Luxemburgin kansallinen raportti).
A beavatkozások tartalma jellemzően nem változik, és a legtöbb tagállamban igen hasonló formákat ölt, például drogellenes diszkók, művészeti vagy színházi előadások, médiaanyagok (filmek, rajzfilmek stb.), szemináriumok, mozgó kiállítások és utazási élmények formájában nyilvánul meg (luxemburgi országjelentés).
Innholdet i intervensjonene er typisk uendret og er noenlunde likt i de fleste medlemsstatene, med rusfrie diskoteker, kunstutstillinger, teaterforestillinger, filmer og tegneserier osv., seminarer, mobile utstillinger og turer (Luxembourgs nasjonale rapport).
Treść interwencji pozostaje zazwyczaj niezmieniona i jest podobna w większości Państw Członkowskich, przyjmując formę dyskotek antynarkotykowych, przedstawień artystycznych, teatrów, wsparcia mediów (filmy, kreskówki itd.), seminariów, wystaw objazdowych i wydarzeń podróżniczych (Sprawozdanie krajowe Luksemburga).
De obicei conţinutul intervenţiilor nu se modifică şi este similar în majoritatea statelor membre, constând din discoteci antidrog, spectacole artistice, teatru, suport media (filme, desene animate, etc.), seminarii, expoziţii mobile şi experienţe de călătorie (raportul naţional al Luxemburgului) de combatere a drogurilor.
Obvykle ostáva obsah zásahov nezmenený a vo väčšine členských štátoch podobný; má formu protidrogových diskoték, umeleckých vystúpení, divadla, mediálnej podpory (filmov, karikatúr atď.), seminárov, mobilných výstav a turistických podujatí (luxemburská národná správa).
Po navadi vsebina posredovanj ostaja nespremenjena in je v večini držav članic podobna, saj se pojavlja v obliki diskotek brez drog, umetniških prireditev, gledališča, medijske podpore (filmi, risanke itd.), seminarjev, potujočih razstav in popotniških izkušenj (luksemburško nacionalno poročilo).
I fråga om innehåll är insatserna normalt oförändrade och likartade i de flesta medlemsstater. De handlar om antidrogdiskon, uppträdanden, teater, mediestöd (filmer, serier etc.), seminarier, reseutställningar och resor (Luxemburgs nationella rapport).
  Datu elementi pa katego...  
13. attēls: Nacionālie un vietējie aprēķini par problemātiskās narkotiku lietošanas izplatību, 1999.–2003. g. (gadījumu skaits uz 1 000 iedzīvotājiem vecumā no 15 līdz 64 gadiem)
Figure 13: National and local estimates of the prevalence of problem drug use, 1999–2003 (rate per 1 000 population aged 15–64)
Graphique 13: Estimations nationales et locales de la prévalence de l'usage problématique de drogue pour la période 1999-2003 (taux par 1 000 habitants âgés de 15 à 64 ans)
Abbildung 13: Nationale und lokale Schätzungen der Prävalenz des problematischen Drogenkonsums, 1999 bis 2003 (Anteil je 1 000 Einwohner im Alter von 15 bis 64 Jahren)
Gráfico 13: Estimaciones locales y nacionales de la prevalencia del problema del consumo de drogas, 1999-2003 (tasa por 1.000 habitantes de 15-64 años)
Grafico 13: Stime nazionali e locali sulla prevalenza del consumo problematico di droga, 1999-2003 (tasso su un campione di 1 000 abitanti di età compresa tra 15 e 64 anni)
Figura 14: Novos utentes de tratamento em regime ambulatório que injectam opiáceos, em percentagem do número total de novos utentes consumidores de opiáceos por país, 2003
Διάγραμμα 13: Εθνικές και τοπικές εκτιμήσεις της επικράτησης της προβληματικής χρήσης ναρκωτικών για το διάστημα 1999–2003 (ανά 1 000 άτομα ηλικίας 15–64 ετών)
Figuur 13: Nationale en lokale schattingen van de prevalentie van problematisch drugsgebruik tussen 1999 en 2003 (aantal gevallen per 1 000 personen in de leeftijdsgroep van 15 tot 64 jaar)
Obrázek 13: Národní a místní odhady prevalence problémového užívání drog v letech 1999–2003 (četnost na 1 000 osob ve věku 15–64 let)
Figur 13: Nationale og lokale skøn over udbredelsen af problematisk stofbrug, 1999–2003 (antal tilfælde pr. 1 000 indbyggere i alderen 15–64 år)
Joonis 13: Probleemse uimastitarbimise hinnanguline levimus riiklikul ja kohalikul tasandil ajavahemikus 1999–2003 (1000 elaniku kohta vanuses 15–64 aastat)
Kaavio 13: Kansalliset ja paikalliset arviot huumeiden ongelmakäytön levinneisyydestä vuosina 1999–2003 (tapaukset tuhatta 15–64-vuotiasta kohti)
13. ábra: Országos és helyi becslések a problematikus kábítószer-használat előfordulásáról az 1999–2003-as időszakban (1000 főre jutó esetek száma a 15–64 éves populációban)
Figur 13: Nasjonale og lokale anslag over utbredelsen av problematisk narkotikabruk, 1999-2003 (pr. tusen innbyggere i aldersgruppen 15-64)
Wykres 13: Krajowe i lokalne dane szacunkowe dotyczące rozpowszechnienia problemowego zażywania narkotyków w latach 1999-2003 ((rozpowszechnienie na 1000 osób populacji w wieku od 15 do 64 lat)
Figura 13: Estimări la nivel naţional şi local ale prevalenţei consumului problematic de droguri, 1999–2003 (cazuri la 1 000 de locuitori cu vârste între 15 şi 64 de ani)
Obrázok 13: Celoštátne a miestne odhady prevalencie problémového užívania drog 1999 – 2003 (v počtoch prípadov na 1000 obyvateľov vo veku 15 – 64 rokov)
Prikaz 13: Nacionalne in lokalne ocene razširjenosti problematičnega uživanja drog, 1999–2003 (delež na 1000 prebivalcev, starih od 15–64 let)
Figur 13: Nationella och lokala skattningar av det problematiska narkotikamissbrukets omfattning, 1999–2003 (frekvens per 1 000 invånare i åldern 15–64)
  Cena un iespÄ“jamā ied...  
gadā vidējā kaņepju sveķu cena Eiropas Savienībā svārstījās no 1,4 eiro par gramu Spānijā līdz 21,5 eiro par gramu Norvēģijā, tajā pat laikā augu kaņepju cena svārstījās no 1,1 eiro par gramu Spānijā līdz 12 eiro par gramu Latvijā (55).
In 2003, the average retail price of cannabis resin in the European Union varied from €1.4 per gram in Spain to €21.5 per gram in Norway, while the price of herbal cannabis ranged from €1.1 per gram in Spain to €12 per gram in Latvia (55).
En 2003 dans l'Union européenne, le prix moyen au détail de la résine de cannabis variait entre 1,4 euro (Espagne) et 21,5 euros (Norvège) le gramme, tandis que le prix de l'herbe de cannabis était compris entre 1,1 euro (Espagne) et 12 euros (Lettonie) le gramme(55).
Im Jahr 2003 lag der durchschnittliche Verkaufspreis von Cannabisharz in der Europäischen Union zwischen 1,40 EUR pro Gramm in Spanien und 21,50 EUR pro Gramm in Norwegen, während sich der Preis für Cannabiskraut zwischen 1,10 EUR pro Gramm in Spanien und 12 EUR pro Gramm in Lettland bewegte (55).
En 2003, el precio medio de venta al por menor de la resina de cannabis en la Unión Europea fluctuó entre 1,4 euros por gramo en España y 21,5 euros por gramo en Noruega, mientras el precio de la hierba de cannabis osciló entre 1,1 euros por gramo en España y 12 euros por gramo en Letonia (55).
Nel 2003 il prezzo al dettaglio medio della resina di cannabis nell’Unione europea andava da 1,4 euro al grammo in Spagna a 21,5 euro al grammo in Norvegia, mentre il prezzo delle foglie di cannabis andava da 1,1 euro al grammo in Spagna a 12 euro al grammo in Lettonia (55).
To 2003, η μέση λιανική τιμή της ρητίνης κάνναβης στην Ευρωπαϊκή Ένωση κυμαινόταν από 1,4 ευρώ ανά γραμμάριο στην Ισπανία έως 21,5 ευρώ ανά γραμμάριο στη Νορβηγία, ενώ η τιμή της φυτικής κάνναβης κυμαινόταν από 1,1 ευρώ ανά γραμμάριο στην Ισπανία έως 12 ευρώ ανά γραμμάριο στη Λεττονία (55).
De gemiddelde straatwaarde van cannabishars in de EU varieerde in 2003 van 1,4 EUR per gram in Spanje tot 21,5 EUR per gram in Noorwegen en voor cannabisbladeren van 1,1 EUR per gram in Spanje tot 12 EUR per gram in Letland(55).
V roce 2003 se průměrná spotřebitelská cena konopné pryskyřice v Evropské unii pohybovala v rozpětí od 1,4 EUR za gram ve Španělsku po 21,5 EUR za gram v Norsku, přičemž cena rostlin konopí se pohybovala od 1,1 EUR za gram ve Španělsku po 12 EUR za gram v Lotyšsku (55)
I 2003 svingede den gennemsnitlige detailpris for cannabisharpiks i EU mellem 1,4 EUR pr. gram i Spanien og 21,5 EUR pr. gram i Norge, mens prisen for cannabisblade varierede fra 1,1 EUR pr. gram i Spanien til 12 EUR pr. gram i Letland (55).
2003. aastal kõikus kanepivaigu keskmine jaehind Euroopa Liidus 1,4 eurost grammi kohta Hispaanias kuni 21,5 euroni grammi kohta Norras, samas ulatus kanepiürdi hind 1,1 eurost grammi kohta Hispaanias kuni 12 euroni grammi kohta Lätis (55).
Vuonna 2003 kannabishartsin keskimääräinen vähittäishinta vaihteli Euroopan unionissa Espanjan 1,4 eurosta Norjan 21,5 euroon grammalta, ja kannabisruohon hinta vaihteli Espanjan 1,1 eurosta Latvian 12 euroon grammalta (55).
A kannabiszgyanta kiskereskedelmi ára 2003-ban az EU-ban a spanyolországi grammonkénti 1,4 € és a norvégiai grammonkénti 21,5 € között volt, míg a kannabisznövény ára a Spanyolországban grammonkénti 1,1€ és a Lettországban mért grammonkénti 12€ között változott(55).
I 2003 varierte den gjennomsnittlige prisen på cannabisharpiks i Den europeiske union fra 1,4 euro pr. gram i Spania til 21,5 euro pr. gram i Norge, mens prisen på cannabisplanten varierte fra 1,1 euro pr. gram i Spania til 12 euro pr. gram i Latvia (55).
W 2003 roku średnia cena detaliczna żywicy konopnej w Unii Europejskiej wahała się od 1,4 euro za gram w Hiszpanii do 21,5 euro za gram w Norwegii, gdy tymczasem cena marihuany mieściła się w przedziale od 1,1 euro za gram w Hiszpanii do 12 euro za gram na Łotwie (55).
În 2003, preţul mediu de vânzare cu amănuntul al răşinii de canabis a variat în Uniunea Europeană între 1,4 EUR/g în Spania şi 21,5 EUR/g în Norvegia, în timp ce preţul plantelor de canabis a variat între 1,1 EUR/g în Spania şi 12 EUR/g în Letonia (55).
V roku 2003 sa priemerná maloobchodná cena kanabisovej živice v Európskej únii pohybovala od 1,4 eura za gram v Španielsku do 21,5 eura za gram v Nórsku a cena trávového kanabisu od 1,1 eura za gram v Španielsku do 12 eur za gram v Lotyšsku (55).
Leta 2003 se je povprečna maloprodajna cena hašiša v Evropski uniji gibala med 1,4 eura za gram v Španiji in 21,5 eura za gram na Norveškem, medtem ko se je cena marihuane gibala med nekaj pod 1,1 eura za gram v Španiji do 12 eurov za gram v Latviji (55).
År 2003 var det genomsnittliga haschpriset i missbrukarledet inom EU mellan 1,4 euro per gram i Spanien och 21,5 euro per gram i Norge, medan priset på marijuana var mellan 1,1 euro per gram i Spanien till 12 euro per gram i Lettland(55).
  Cena un iespÄ“jamā ied...  
gadā vidējā kaņepju sveķu cena Eiropas Savienībā svārstījās no 1,4 eiro par gramu Spānijā līdz 21,5 eiro par gramu Norvēģijā, tajā pat laikā augu kaņepju cena svārstījās no 1,1 eiro par gramu Spānijā līdz 12 eiro par gramu Latvijā (55).
In 2003, the average retail price of cannabis resin in the European Union varied from €1.4 per gram in Spain to €21.5 per gram in Norway, while the price of herbal cannabis ranged from €1.1 per gram in Spain to €12 per gram in Latvia (55).
En 2003 dans l'Union européenne, le prix moyen au détail de la résine de cannabis variait entre 1,4 euro (Espagne) et 21,5 euros (Norvège) le gramme, tandis que le prix de l'herbe de cannabis était compris entre 1,1 euro (Espagne) et 12 euros (Lettonie) le gramme(55).
Im Jahr 2003 lag der durchschnittliche Verkaufspreis von Cannabisharz in der Europäischen Union zwischen 1,40 EUR pro Gramm in Spanien und 21,50 EUR pro Gramm in Norwegen, während sich der Preis für Cannabiskraut zwischen 1,10 EUR pro Gramm in Spanien und 12 EUR pro Gramm in Lettland bewegte (55).
En 2003, el precio medio de venta al por menor de la resina de cannabis en la Unión Europea fluctuó entre 1,4 euros por gramo en España y 21,5 euros por gramo en Noruega, mientras el precio de la hierba de cannabis osciló entre 1,1 euros por gramo en España y 12 euros por gramo en Letonia (55).
Nel 2003 il prezzo al dettaglio medio della resina di cannabis nell’Unione europea andava da 1,4 euro al grammo in Spagna a 21,5 euro al grammo in Norvegia, mentre il prezzo delle foglie di cannabis andava da 1,1 euro al grammo in Spagna a 12 euro al grammo in Lettonia (55).
To 2003, η μέση λιανική τιμή της ρητίνης κάνναβης στην Ευρωπαϊκή Ένωση κυμαινόταν από 1,4 ευρώ ανά γραμμάριο στην Ισπανία έως 21,5 ευρώ ανά γραμμάριο στη Νορβηγία, ενώ η τιμή της φυτικής κάνναβης κυμαινόταν από 1,1 ευρώ ανά γραμμάριο στην Ισπανία έως 12 ευρώ ανά γραμμάριο στη Λεττονία (55).
De gemiddelde straatwaarde van cannabishars in de EU varieerde in 2003 van 1,4 EUR per gram in Spanje tot 21,5 EUR per gram in Noorwegen en voor cannabisbladeren van 1,1 EUR per gram in Spanje tot 12 EUR per gram in Letland(55).
V roce 2003 se průměrná spotřebitelská cena konopné pryskyřice v Evropské unii pohybovala v rozpětí od 1,4 EUR za gram ve Španělsku po 21,5 EUR za gram v Norsku, přičemž cena rostlin konopí se pohybovala od 1,1 EUR za gram ve Španělsku po 12 EUR za gram v Lotyšsku (55)
I 2003 svingede den gennemsnitlige detailpris for cannabisharpiks i EU mellem 1,4 EUR pr. gram i Spanien og 21,5 EUR pr. gram i Norge, mens prisen for cannabisblade varierede fra 1,1 EUR pr. gram i Spanien til 12 EUR pr. gram i Letland (55).
2003. aastal kõikus kanepivaigu keskmine jaehind Euroopa Liidus 1,4 eurost grammi kohta Hispaanias kuni 21,5 euroni grammi kohta Norras, samas ulatus kanepiürdi hind 1,1 eurost grammi kohta Hispaanias kuni 12 euroni grammi kohta Lätis (55).
Vuonna 2003 kannabishartsin keskimääräinen vähittäishinta vaihteli Euroopan unionissa Espanjan 1,4 eurosta Norjan 21,5 euroon grammalta, ja kannabisruohon hinta vaihteli Espanjan 1,1 eurosta Latvian 12 euroon grammalta (55).
A kannabiszgyanta kiskereskedelmi ára 2003-ban az EU-ban a spanyolországi grammonkénti 1,4 € és a norvégiai grammonkénti 21,5 € között volt, míg a kannabisznövény ára a Spanyolországban grammonkénti 1,1€ és a Lettországban mért grammonkénti 12€ között változott(55).
I 2003 varierte den gjennomsnittlige prisen på cannabisharpiks i Den europeiske union fra 1,4 euro pr. gram i Spania til 21,5 euro pr. gram i Norge, mens prisen på cannabisplanten varierte fra 1,1 euro pr. gram i Spania til 12 euro pr. gram i Latvia (55).
W 2003 roku średnia cena detaliczna żywicy konopnej w Unii Europejskiej wahała się od 1,4 euro za gram w Hiszpanii do 21,5 euro za gram w Norwegii, gdy tymczasem cena marihuany mieściła się w przedziale od 1,1 euro za gram w Hiszpanii do 12 euro za gram na Łotwie (55).
În 2003, preţul mediu de vânzare cu amănuntul al răşinii de canabis a variat în Uniunea Europeană între 1,4 EUR/g în Spania şi 21,5 EUR/g în Norvegia, în timp ce preţul plantelor de canabis a variat între 1,1 EUR/g în Spania şi 12 EUR/g în Letonia (55).
V roku 2003 sa priemerná maloobchodná cena kanabisovej živice v Európskej únii pohybovala od 1,4 eura za gram v Španielsku do 21,5 eura za gram v Nórsku a cena trávového kanabisu od 1,1 eura za gram v Španielsku do 12 eur za gram v Lotyšsku (55).
Leta 2003 se je povprečna maloprodajna cena hašiša v Evropski uniji gibala med 1,4 eura za gram v Španiji in 21,5 eura za gram na Norveškem, medtem ko se je cena marihuane gibala med nekaj pod 1,1 eura za gram v Španiji do 12 eurov za gram v Latviji (55).
År 2003 var det genomsnittliga haschpriset i missbrukarledet inom EU mellan 1,4 euro per gram i Spanien och 21,5 euro per gram i Norge, medan priset på marijuana var mellan 1,1 euro per gram i Spanien till 12 euro per gram i Lettland(55).
  Cena un iespÄ“jamā ied...  
gadā valstīs, par kurām ir pieejami dati, kaņepju sveķos mazumtirdzniecības līmenī vidējais THC saturs bija sākot no mazāka par 1% (Polijā) līdz 25% (Slovākija) un augu kaņepju potenciāls bija no 1% (Ungārija, Somija) līdz 20% (mājās audzēti ražojumi Nīderlandē) (56).
The potency of cannabis products is determined by their content of tetrahydrocannabinol (THC), the primary active constituent. In 2003, in countries from which data are available, cannabis resin at retail level was reported to have an average THC content that varied from less than 1 % (Poland) to 25 % (Slovakia), while herbal cannabis potency ranged from 1 % (Hungary, Finland) to 20 % (home-grown produced in the Netherlands) (56).
La puissance des produits à base de cannabis est déterminée par leur teneur en tétrahydrocannabinol (THC), son principal élément actif. En 2003, selon les pays pour lesquels des données sont disponibles, la résine de cannabis vendue au détail avait une teneur moyenne en THC allant de moins de 1 % (Pologne) à 25 % (Slovaquie), tandis que la puissance de l'herbe de cannabis variait de 1 % (Hongrie, Finlande) à 20 % (cannabis produit aux Pays-Bas) (56).
Die Stärke der Cannabisprodukte richtet sich nach ihrem Gehalt an Tetrahydrocannabinol (THC), dem wichtigsten psychoaktiven Wirkstoff von Cannabis. Die Länder, für die Daten vorlagen, meldeten im Jahr 2003 einen durchschnittlichen THC-Gehalt des gehandelten Cannabisharzes zwischen unter 1 % (Polen) und 25 % (Slowakei), während die Stärke des Cannabiskrauts zwischen 1 % (Ungarn, Finnland) und 20 % (Innenanbau in den Niederlanden) lag (56).
La potencia de los productos del cannabis viene determinada por su contenido en tetrahidrocannabinol (THC), la principal sustancia psicoactiva. En 2003, en los países que han facilitado datos, el contenido medio de THC de la resina de cannabis vendida al por menor oscilaba entre menos del 1 % (Polonia) y el 25 % (Eslovaquia), mientras que la potencia de la hierba de cannabis fue del 1 % (Hungría y Finlandia) al 20 % (cultivo casero en los Países Bajos) (56).
La potenza dei prodotti di cannabis è determinata dal loro contenuto in tetraidrocannabinolo (THC), il principale principio attivo. Nel 2003, nei paesi di cui si dispongono, la resina di cannabis al dettaglio aveva un contenuto medio di THC compreso tra meno dell’1% (Polonia) e il 18% (Paesi Bassi), mentre la potenza delle foglie di cannabis variava dall’1% (Ungheria e Finlandia) al 20% (foglie prodotte nei Paesi Bassi) (56).
Η δραστικότητα των προϊόντων κάνναβης καθορίζεται από την περιεκτικότητά τους σε τετραϋδροκανναβινόλη (THC) που είναι το κύριο δραστικό συστατικό της. Το 2003, οι χώρες στις οποίες υπάρχουν σχετικά στοιχεία ανέφεραν ότι η ρητίνη κάνναβης σε επίπεδο λιανικής διακίνησης είχε μέση περιεκτικότητα σε THC από λιγότερο από 1 % (Πολωνία) έως 25 % (Σλοβακία), ενώ η δραστικότητα της φυτικής κάνναβης κυμαινόταν μεταξύ 1 % (Ουγγαρία, Φινλανδία) και 20 % («κατ’ οίκον» καλλιέργεια στις Κάτω Χώρες) (56).
De sterkte van cannabisproducten wordt bepaald aan de hand van de hoeveelheid tetrahydrocannabinol (THC), het primaire actieve bestanddeel. In landen waarvoor gegevens beschikbaar zijn, had de cannabishars op straathandelsniveau een gemiddeld THC-percentage van minder dan 1% (Polen) tot 25% (Slowakije), terwijl de sterkte van de cannabisbladeren varieerde tussen 1% (Hongarije, Finland) tot 20% in Nederland (“nederwiet”) (56).
Potence konopných produktů je určena obsahem jejich primární účinné složky, tetrahydrocannabinolu (THC). V roce 2003 se v zemích, z nichž máme dostupné údaje, pohyboval hlášený průměrný obsah THC v konopné pryskyřici na úrovni prodeje v malém v rozmezí od necelého 1 % (Polsko) až po 25 % (Slovensko), zatímco potence rostlin konopí se pohybovala v rozpětí 1 % (Maďarsko, Finsko) až po 20 % (domácky vypěstované v Nizozemsku) (56).
Cannabisprodukternes styrke bestemmes ud fra deres indhold af den primære aktive ingrediens tetrahydrocannabinol (THC). I 2003 er der i de lande, for hvilke der foreligger data, meldt om cannabisharpiks i detailleddet med et gennemsnitligt indhold af THC fra under 1 % (Polen) til 25 % (Slovakiet), mens styrken i cannabisblade varierede fra 1 % (Ungarn, Finland) til 20 % (lokalt dyrket cannabis i Nederlandene) (56).
Kanepitoote kangus sõltub tetrahüdrokannabinooli (THK), selle põhilise toimeaine sisaldusest. 2003. aastal ulatus nendes riikides, mille kohta on andmed kättesaadavad, jaemüüki läinud kanepivaigu keskmine THK-sisaldus vähem kui 1%-st (Poolas) kuni 25%ni (Slovakkias), samas kui kanepiürdi kangus ulatus 1%-st (Ungaris, Soomes) kuni 20%-ni (Madalmaades kasvatatud toode) (56).
Kannabistuotteiden teho määräytyy tetrahydrokannabinolin (THC), niiden tärkeimmän tehoaineen, pitoisuuden mukaan. Vuonna 2003 niissä maissa, joista saatiin tietoja, kannabishartsin keskimääräinen THC-pitoisuus vaihteli vähittäiskaupassa 1 prosentista (Puola) 25 prosenttiin (Slovakia), ja kannabisruohon teho vaihteli 1 prosentista (Unkari, Suomi) 20 prosenttiin (Alankomaissa tuotettu kannabisruoho) (56).
A kannabisztermékek hatását az elsődleges hatóanyag, a tetrahidro-kannabinol (THC) tartalma határozza meg. Az adatokkal rendelkező országokban 2003-ban a kannabiszgyanta átlagos THC-tartalma kiskereskedelmi szinten 1%-nál kevesebbtől (Lengyelország) 25%-ig(Szlovákia) változott, míg a kannabisznövény hatása 1% (Magyarország, Finnország) és 20% (házi termesztésű, Hollandiában) között mozgott(56).
Styrken på cannabisproduktene avhenger av innholdet av tetrahydrocannabinol (THC), som er det viktigste virkestoffet. I 2003 ble cannabisharpiksen på detaljistnivå i land som har tilgjengelige data, oppgitt til å ha et gjennomsnittlig THC-innhold fra under 1 % (Polen) til 25 % (Slovakia), mens styrken på cannabisplanten varierte fra 1 % (Ungarn, Finland) til 20 % (hjemmedyrket i Nederland) (56).
Siła działania produktów otrzymanych z konopi indyjskich określana jest na podstawie ich zawartości tetrahydrocannabiolu (THC), czyli głównej substancji czynnej. W 2003 roku w państwach, w których dane są dostępne, żywica konopna w obrocie detalicznym miała średnią zawartość THC od poniżej 1% (Polska) do 25% (Słowacja), a siła działania marihuany wynosiła od 1% (Węgry, Finlandia) do 20% (domowe uprawy w Holandii) (56).
Tăria produselor din canabis este determinată de conţinutul lor de tetrahidrocanabinol (THC), constituentul activ principal. În 2003, rapoartele au arătat că în ţările pentru care există date, răşina de canabis vândută cu amănuntul avea un conţinut mediu de THC care varia de la sub 1 % (Polonia) la 18 % (Slovacia), în timp ce tăria plantelor de canabis varia de la 1 % (Ungaria, Finlanda) la 20 % (pentru cele crescute în gospodărie în Ţările de Jos) (56).
Potencia kanabisových výrobkov sa určuje podľa obsahu ich hlavnej aktívnej zložky – tetrahydrokanabinolu (THC). V krajinách, ktoré poskytli údaje, bola v roku 2003 v maloobchodnom predaji kanabisová živica s priemerným obsahom THC od menej ako 1 % (Poľsko) do 18 % (Slovensko) a potencia trávového kanabisu sa pohybovala od 1 % (Maďarsko, Fínsko) do 20 % (domácky pestovaného v Holandsku) (56).
Moč proizvodov iz konoplje je določena glede na njihovo vsebnost tetrahidrokanabinola (THC), ki je glavna aktivna snov. Leta 2003 je bila povprečna vsebnost THC v hašišu na ravni prodaje na drobno v državah, za katere so na voljo podatki, od manj kot 1 % (Poljska) do 25 % (Slovaška), medtem ko je bila moč marihuane od 1 % (Madžarska, Finska) do 20 % (doma pridelana na Nizozemskem) (56).
En cannabisprodukts styrka beror på halten av tetrahydrocannabinol (THC), som är den viktigaste verksamma beståndsdelen. År 2003 uppgavs halten tetrahydrocannabinol i hasch i missbrukarledet i genomsnitt vara mellan under 1 % (Polen) och  % (Slovakien), medan styrkan i marijuana var mellan 1 % (Ungern, Finland) och 20 % (hemmaodlad i Nederländerna)(56).
  Sociālā reintegrācija  
Sociālā reintegrāciju definē kā „visas sociālās darbības, kuru mērķis ir integrēt bijušos vai pašreizējos narkotiku lietotājus sabiedrībā”. Trīs sociālās reintegrācijas „pīlāri" ir: (1) dzīvesvieta, (2) izglītība, (3) darbs (ieskaitot profesionālo apmācību).
Social reintegration is defined as ‘any social intervention with the aim of integrating former or current problem drug users into the community’. The three ‘pillars’ of social reintegration are (1) housing; (2) education; and (3) employment (including vocational training). Other measures, such as counselling and leisure activities, may also be used.
La réinsertion sociale se définit comme «toute intervention sociale visant à insérer des usagers de drogue à problème, anciens ou actuels, dans la communauté». Les trois «piliers» de la réinsertion sociale sont: (1) le logement; (2) l'éducation et (3) l'emploi (y compris la formation professionnelle). D'autres mesures, comme le conseil et les activités de loisirs, peuvent également intervenir.
Soziale Reintegration ist definiert als „jede soziale Maßnahme mit dem Ziel der Integration ehemaliger oder aktueller problematischer Drogenkonsumenten in die Gemeinschaft“. Die drei „Säulen“ der sozialen Reintegration sind (1) Wohnen, (2) Bildung und (3) Beschäftigung (einschließlich der beruflichen Ausbildung). Darüber hinaus können andere Maßnahmen wie Beratung und Freizeitaktivitäten zum Einsatz kommen.
La reintegración social se define como «cualquier intervención social cuyo objetivo sea integrar en la comunidad a los antiguos y actuales drogodependientes». Los tres «pilares» de la reintegración social son (1) el alojamiento, (2) la educación y (3) el empleo (incluida la formación profesional). También pueden utilizarse otras medidas como el asesoramiento y las actividades de ocio.
Per reinserimento sociale si intende “un qualsiasi intervento sociale finalizzato a inserire nella comunità gli ex o gli attuali consumatori problematici di droga”. I tre “pilastri” del reinserimento sociale sono: (1) la casa; (2) l’istruzione; (3) l’occupazione (compresa la formazione professionale). Possono inoltre essere utilizzate altre misure, come la consulenza e le attività nel tempo libero.
A reintegração social é definida como “qualquer intervenção social com o objectivo de integrar os antigos ou actuais consumidores problemáticos de droga na comunidade”. Os três “pilares” da reintegração social são: (1) a habitação; (2) a educação; e (3) o emprego (incluindo a formação profissional). Também podem ser utilizadas outras medidas, como o aconselhamento e as actividades de lazer.
Ως κοινωνική επανένταξη νοείται «κάθε κοινωνική παρέμβαση με στόχο την ένταξη πρώην ή νυν προβληματικών χρηστών ναρκωτικών στην κοινότητα». Τρεις είναι οι άξονες της κοινωνικής επανένταξης: (1) στέγη· (2) εκπαίδευση· και (3) απασχόληση (συμπεριλαμβανομένης της επαγγελματικής κατάρτισης). Είναι επίσης δυνατό να χρησιμοποιούνται και άλλα μέτρα, όπως η συμβουλευτική και οι ψυχαγωγικές δραστηριότητες.
Sociale reïntegratie kan worden gedefinieerd als elke sociale interventie die gericht is op het integreren van voormalige of huidige problematische drugsgebruikers in de samenleving. Sociale integratie berust op drie “pijlers”: (1) huisvesting; (2) opleiding; en (3) werk (inclusief beroepsopleidingen). Daarnaast kunnen ook andere maatregelen worden toegepast, zoals counseling en vrijetijdsactiviteiten.
Sociální reintegrace se definuje jako „jakýkoli sociální zásah s cílem integrovat bývalé nebo současné problémové uživatele drog do společenství“. Tři „pilíře“ sociální reintegrace jsou (1) bydlení, (2) vzdělání a (3) zaměstnání (včetně odborné přípravy). Také je možné využít dalších opatření jako poradenství a činností ve volném čase.
Social reintegration defineres som 'enhver social intervention med henblik på at integrere tidligere eller aktuelle problematiske stofbrugere i samfundet'. Social reintegration bygger på tre søjler: 1) boligtilbud, 2) uddannelse og 3) beskæftigelse (herunder erhvervsuddannelse). Andre foranstaltninger, f.eks. rådgivning og fritidsaktiviteter, kan også indgå.
Sotsiaalne reintegratsioon on defineeritud kui „igasugune sotsiaalne sekkumine endise või praeguse probleemse uimastitarbija ühiskonda lõimimise eesmärgil”. Sotsiaalse reintegratsiooni kolm tugisammast on (1) eluase, (2) haridus ja (3) tööhõive (sealhulgas kutseõpe). Võib kasutada teisigi meetmeid, nagu nõustamine ja vaba aja tegevused.
Sosiaalisen kuntoutuksen määritelmä kattaa kaikki yhteiskunnalliset tukitoimet, joilla entiset tai nykyiset huumeiden ongelmakäyttäjät pyritään palauttamaan osaksi yhteisöä. Sosiaalisessa kuntoutuksessa on kolme "osatekijää": (1) asunto, (2) koulutus sekä (3) työ (ja ammatillinen koulutus). Kuntoutukseen voi kuulua muitakin toimenpiteitä, kuten neuvontaa ja vapaa-ajan toimintaa.
A szociális visszailleszkedés meghatározása „bármilyen, a volt vagy jelenlegi problematikus kábítószer-használó közösségi beilleszkedését célzó szociális beavatkozás”. Három „pilléren” alapul: (1) lakhatás, (2) oktatás és (3) foglalkoztatás (a szakképzést is ideértve). Más intézkedések, például a tanácsadás és a szabadidős tevékenységek szintén alkalmazhatók.
Sosial reintegrasjon defineres som ”enhver sosial intervensjon med sikte på å integrere tidligere eller aktuelle problematiske narkotikabrukere i samfunnet”. De tre ”pilarene” i sosial integrasjon er 1) bolig, 2) utdanning og 3) arbeid (herunder yrkesrettet opplæring). Andre tiltak, som rådgivning og fritidsaktiviteter, kan også brukes som et ledd i sosial reintegrasjon.
Powtórna integracja społeczna definiowana jest jako „jakakolwiek interwencja społeczna mająca na celu integrację w społeczeństwo osób problemowo zażywających narkotyki dawniej lub obecnie”. Trzy „filary” integracji społecznej to (1) warunki mieszkaniowe, (2) wykształcenie oraz (3) zatrudnienie i szkolenia zawodowe. Można stosować także inne środki, takie jak doradztwo czy zajęcia w czasie wolnym.
Reinserţia socială se defineşte ca „orice intervenţie socială cu scopul de a-i integra pe foştii sau actualii consumatori problematici de droguri în comunitate”. Cei trei „piloni” ai reinserţiei sociale sunt (1) locuinţa, (2) educaţia şi (3) locul de muncă (inclusiv formarea profesională). Se poate recurge şi la alte măsuri, cum ar fi consilierea şi activităţile recreative.
Resocializácia sa definuje ako „akýkoľvek sociálny zásah s cieľom integrovať bývalých alebo súčasných problémových užívateľov drog do spoločenstva“. Tri „piliere“ resocializácie sú (1) bývanie, (2) vzdelávanie a (3) zamestnanie (vrátane odbornej prípravy). Uplatniť možno aj iné opatrenia, napr. poradenstvo a aktivity voľného času.
Socialna reintegracija je opredeljena kot "vsako socialno posredovanje z namenom vključiti nekdanjega ali trenutnega problematičnega uživalca drog v skupnost". Trije stebri socialne reintegracije so: (1) nastanitev, (2) izobraževanje ter (3) zaposlitev (vključno s poklicnim usposabljanjem). Uporabijo se lahko tudi drugi ukrepi, kot so svetovanje in dejavnosti v prostem času.
Återintegrering i samhället definieras som ”alla slags samhällsinsatser vars syfte är att integrera före detta eller aktiva problemmissbrukare i samhället”. De tre ”pelarna” som arbetet med att återintegrera missbrukare i samhället bygger på är (1) boende, (2) utbildning och (3) sysselsättning (inklusive yrkesutbildning). Andra åtgärder, exempelvis rådgivning och fritidsaktiviteter, kan också användas.
  Profilakse skolās  
Vairāk valstis nekā iepriekš ir ieviesušas (Dānijā ir pirmā programma dzīves iemaņu apmācībai skolā), paplašinājušas (Vācija) vai plāno (Francija un Itālija savu nacionālo stratēģiju ietvaros) strukturētākas profilakses programmas.
More countries than before have introduced (Denmark has its first school-based life skills programme), expanded (Germany) or are planning (France and Italy, in their national strategies) more structured prevention programmes. For example, in 2003, prevention programmes were being implemented in 60 % of Polish schools.
Un nombre croissant de pays ont introduit (le Danemark possède son premier programme scolaire d'aptitude à la vie quotidienne), développé (Allemagne) ou envisagent (stratégies nationales française et italienne) des programmes de prévention plus structurés. En 2003, par exemple, des programmes de prévention ont été mis en œuvre dans 60 % des établissements scolaires polonais.
Immer mehr Länder haben stärker strukturierte Präventionsprogramme eingeführt (in Dänemark gibt es nun das erste schulbasierte Lebenskompetenzprogramm) bzw. ausgeweitet (Deutschland) oder planen solche Programme (Frankreich und Italien, in ihren nationalen Strategien). Beispielsweise wurden 2003 in 60 % der polnischen Schulen Präventionsprogramme durchgeführt.
Ahora más que antes, hay países que han introducido (Dinamarca ha creado su primer programa escolar de desarrollo de aptitudes sociales), ampliado (Alemania) o previsto (Francia e Italia, en sus estrategias nacionales) programas de prevención más estructurados. A modo de ejemplo, las escuelas polacas aplicaban en 2003 el 60 % de los programas de prevención.
Rispetto al passato sono più numerosi i paesi che hanno introdotto (la Danimarca, che ha adottato il suo primo programma di sviluppo personale orientato alla scuola), ampliato (la Germania) o stanno pianificando (Francia e Italia, nell’ambito delle rispettive strategie nazionali) programmi preventivi più strutturati. Per esempio, nel 2003 sono stati messi in atto programmi di prevenzione nel 60% delle scuole polacche.
Um maior número de países introduziu (a Dinamarca tem o seu primeiro programa escolar de competências de vida), expandiu (Alemanha) ou está a planear (França e Itália, nas suas estratégias nacionais) mais programas de prevenção estruturados. Por exemplo, em 2003, estavam a ser executados programas de prevenção em 60% das escolas polacas.
Αυξήθηκε ο αριθμός των χωρών που θέσπισαν (η Δανία εφάρμοσε για πρώτη φορά πρόγραμμα δεξιοτήτων ζωής στα σχολεία), επέκτειναν (Γερμανία) ή σχεδιάζουν (η Γαλλία και η Ιταλία στις εθνικές στρατηγικές τους) πιο διαρθρωμένα προγράμματα πρόληψης. Για παράδειγμα, το 2003, προγράμματα πρόληψης εφαρμόζονταν σε 60 % των σχολείων της Πολωνίας.
Meer dan tevoren worden er gestructureerdere preventieprogramma’s voor scholen opgezet (Denemarken voert nu voor het eerst een schoolprogramma voor maatschappelijke vaardigheden uit), uitgebreid (Duitsland) of gepland (in de nationale strategieën van Frankrijk en Italië). In Polen worden in 60% van de scholen nationale preventieprogramma’s uitgevoerd.
Více zemí než dříve zavádí (Dánsko má svůj první školní program životních dovedností), rozšiřuje (Německo) nebo plánuje (Francie a Itálie, v rámci svých národních strategií) strukturovanější programy prevence. Například v roce 2003 byly programy prevence zaváděny v 60 % všech polských škol.
Flere lande end tidligere har indført (Danmark med sit først skolebaserede 'life skills-program'), udvidet (Tyskland) eller er ved at planlægge (Frankrig og Italien i deres nationale strategier) mere strukturerede forebyggelsesprogrammer. F.eks. blev der i 2003 gennemført forebyggelsesprogrammer i 60 % af skolerne i Polen.
Varasemast rohkem riike on võtnud kasutusele struktureeritumad ennetusprogrammid (Taanis alustati esimest koolides läbiviidavat eluks vajalike oskuste õpetamise programmi), on neid laiendanud (Saksamaa) või kavatsevad need kasutusele võtta (Prantsusmaa ja Itaalia oma siseriiklike strateegiate raames). Näiteks rakendas 2003. aastal ennetusprogramme 60% Poola koolidest.
Yhä jäsennetympiä ehkäisevän huumetyön ohjelmia on entistä useammassa maassa otettu käyttöön (Tanskassa on käynnissä ensimmäinen kouluissa toteutettava elämänhallintataitojen ohjelma), laajennettu (Saksa) tai suunniteltu (Ranska ja Italia kansallisissa strategioissaan). Esimerkiksi vuonna 2003 ehkäisevän huumetyön ohjelmia toteutettiin 60 prosentissa Puolan kouluista.
A korábbinál több ország vezetett be szervezettebb drogmegelőzési programot (Dániában elindult az első iskolai jellegű életvezetési ismeretek program), néhányan pedig kibővítették a meglévőt (Németország), vagy most tervezik a bevezetését (Franciaország és Olaszország, nemzeti stratégiájukban). 2003-ban a lengyel iskolák közül például 60%-ban hajtottak végre prevenciós programokat.
Flere land enn tidligere har innført (Danmark har fått sitt første skolebaserte program for utvikling av livsferdigheter), utvidet (Tyskland) eller planlegger (Frankrike og Italia i sine nasjonale strategier) mer strukturerte forebyggende programmer. For eksempel ble forebyggende programmer gjennomført i 60 % av alle skolene i Polen i 2003.
Więcej państw niż poprzednio wprowadziło (Dania ma swój pierwszy szkolny program umiejętności życiowych), rozszerzyło (Niemcy) lub planuje (Francja i Włochy w ramach strategii krajowych) bardziej zorganizowane programy zapobiegawcze. Przykładowo, w 2003 roku wdrożono programy zapobiegawcze wdrożone w 60% polskich szkół.
Un număr mai mare de ţări decât înainte au introdus (Danemarca a pus în aplicare primul său program de deprindere a autonomiei funcţionale în şcoală), au extins (Germania) sau planifică (Franţa şi Italia în cadrul strategiilor lor naţionale) programe mai structurate de prevenire. De exemplu, în 2003 au fost introduse programe de prevenire în 60 % din şcolile din Polonia.
Štruktúrovanejšie programy prevencie zaviedlo (Dánsko má svoj prvý školský program životných zručností), rozšírilo (Nemecko) alebo plánuje zaviesť (Francúzsko a Taliansko vo svojich národných stratégiách) viac krajín ako v minulosti. Napríklad v roku 2003 boli zavedené preventívne programy v 60 % poľských škôl.
Več držav kot prej je v svojih nacionalnih strategijah uvedlo (Danska ima svoj prvi program za razvijanje življenjskih spretnosti v šolah) ali razširilo (Nemčija) bolj strukturirane programe preprečevanja zlorabe drog oziroma jih načrtuje (Francija in Italija). Leta 2003 so se programi preprečevanja zlorab drog na primer izvajali v 60 % poljskih šol.
Mer strukturerade preventionsprogram har införts (i Danmark, som har sitt första skolbaserade livskunskapsprogram), utvidgats (i Tyskland) eller planeras (i Frankrike och Italien, i de nationella strategierna) av fler länder än tidigare. Under 2003 genomfördes till exempel preventionsprogram i 60 % av de polska skolorna.
  3.nodaļa: Kaņepes  
No 1 % līdz 11 % pieaugušo atzīst, ka ir lietojuši kaņepes pēdējo 12 mēnešu laikā, zemākie rādītāji šajā ziņā ir Maltā, Grieķijā un Zviedrijā, un augstākie – Čehijas Republikā, Francijā, Spānijā un Apvienotajā Karalistē.
Between 1 % and 11 % of adults report having used cannabis in the last 12 months, with Malta, Greece and Sweden presenting the lowest prevalence rates and the Czech Republic, France, Spain and the United Kingdom the highest. Most countries (14) reported prevalence rates of recent use of between 3 % and 7 %.
Entre 1 et 11 % des adultes déclarent avoir consommé du cannabis au cours des douze derniers mois. Les taux de prévalence les plus bas ont été enregistrés à Malte, en Grèce et en Suède et les plus élevés en République tchèque, en France, en Espagne et au Royaume-Uni. La plupart des pays (14) ont fait état de taux de prévalence de l'usage récent compris entre 3 et 7 %.
Zwischen 1 % und 11 % der Erwachsenen gaben an, in den letzten 12 Monaten Cannabis konsumiert zu haben, wobei Malta, Griechenland und Schweden die niedrigsten und die Tschechische Republik, Frankreich, Spanien und das Vereinigte Königreich die höchsten Prävalenzraten melden. Die meisten Länder (14) melden für den jüngsten Konsum Prävalenzraten zwischen 3 % und 7 %.
Entre un 1 % y un 11 % de adultos declaran haber consumido cannabis en los últimos 12 meses, registrándose las tasas de prevalencia más bajas en Malta, Grecia y Suecia, y las más elevadas en la República Checa, Francia, España y el Reino Unido. La mayoría de países (14) registran tasas de prevalencia de consumo reciente del 3 % al 7 %.
Una percentuale compresa tra l’1% e l’11% degli adulti riferisce di aver fatto uso di cannabis negli ultimi 12 mesi, con il dato più basso sulla prevalenza proveniente da Malta, Grecia e Svezia e quello più alto da Repubblica ceca, Francia, Spagna e Regno Unito. La maggior parte dei paesi (14) riferisce tassi di prevalenza sull’uso recente del 3-7%.
Ποσοστό μεταξύ 1 % και 11 % των ενηλίκων αναφέρουν ότι έκαναν χρήση κάνναβης κατά το τελευταίο δωδεκάμηνο: η Μάλτα, η Ελλάδα και η Σουηδία εμφανίζουν τα χαμηλότερα ποσοστά επικράτησης, ενώ η Τσεχική Δημοκρατία, η Γαλλία, η Ισπανία και το Ηνωμένο Βασίλειο τα υψηλότερα. Οι περισσότερες χώρες (14) αναφέρουν ποσοστά επικράτησης πρόσφατης χρήσης μεταξύ 3 % και 7 %.
Tussen de 1 en 11% van de volwassenen geeft aan in de laatste 12 maanden (“recent gebruik”) cannabis te hebben gebruikt, waarbij Malta, Griekenland en Zweden de laagste prevalentie melden en Tsjechië, Frankrijk, Spanje en het Verenigd Koninkrijk de hoogste. De meeste landen (14) rapporteren een prevalentiepercentage voor recent gebruik tussen de 3 en 7%.
Užití konopí během posledních 12 měsíců uvádí 1–11 % dospělých. Nejnižší míru prevalence hlásí Malta, Řecko a Švédsko a nejvyšší Česká republika, Francie, Španělsko a Spojené království. Většina zemí (14) uvedla míru prevalence užívání v poslední době v rozpětí 3–7 %.
Mellem 1 % og 11 % af de voksne angav at have brugt cannabis inden for de seneste 12 måneder, idet de laveste prævalenssatser er registreret i Malta, Grækenland og Sverige og de højeste i Tjekkiet, Frankrig, Spanien og Det Forenede Kongerige. De fleste lande (14) meldte om prævalenssatser for nylig brug på mellem 3 % og 7 %.
1–11% täiskasvanutest teatas, et on tarbinud kanepit viimase 12 kuu jooksul, kusjuures levimuse määr on kõige madalam Maltal, Kreekas ja Rootsis ning kõige kõrgem Tšehhi Vabariigis, Prantsusmaal, Hispaanias ja Ühendkuningriigis. Enamik riike (14) teatas hiljutise tarbimise levimuse määraks 3–7%.
Aikuisista 1–11 prosenttia ilmoittaa käyttäneensä kannabista viimeisten 12 kuukauden aikana, ja heidän osuutensa on alhaisin Maltalla, Kreikassa ja Ruotsissa ja korkein Tšekissä, Ranskassa, Espanjassa ja Yhdistyneessä kuningaskunnassa. Useimmat maat (14) ilmoittivat kannabista hiljattain käyttäneiden osuudeksi 3–7 prosenttia.
A felnőttek közül 1% és 11% közötti arányban vallották be, hogy használtak kannabiszt az előző 12 hónapban, ezen belül a használat gyakorisága Máltán, Görögországban és Svédországban volt a legalacsonyabb, és Csehországban, Franciaországban, Spanyolországban és az Egyesült Királyságban a legmagasabb. A legtöbb ország (14) a közelmúltbeli használat 3–7% közötti gyakorisági arányát jelezte.
Mellom 1 % og 11 % av alle voksne oppgir at de har brukt cannabis i løpet av de siste 12 månedene, med Malta, Hellas og Sverige med lavest prevalenstall og Den tsjekkiske republikk, Frankrike, Spania og Storbritannia med høyest. De fleste landene (14) oppga prevalenstall for nyere bruk mellom 3 % og 7 %.
Od 1% do 11% osób dorosłych przyznało, że zażyło pochodne konopi indyjskich w ciągu ostatnich 12 miesięcy, przy czym na Malcie, w Grecji i Szwecji wskaźnik takiego zażywania przyjmuje najniższe wartości, a w Republice Czeskiej, Francji, Hiszpanii i Wielkiej Brytanii – najwyższe. Większość państw (14) określiła wskaźnik rozpowszechnienia niedawnego zażywania na poziomie od 3% do 7%.
Între 1 % şi 11 % dintre adulţi declară că au consumat canabis în ultimele 12 luni, Malta, Grecia şi Suedia înregistrând cele mai reduse rate de prevalenţă, iar Republica Cehă, Franţa, Spania şi Regatul Uni pe cele mai ridicate. Majoritatea ţărilor (14) au raportat rate de prevalenţă a consumului recent între 3 % şi 7 %.
Od 1 do 11 % dospelých uviedlo, že v posledných 12 mesiacoch užívali kanabis, pričom Malta, Grécko a Švédsko vykázali najnižšie hodnoty prevalencie a Česká republika, Francúzsko, Španielsko a Spojené kráľovstvo najvyššie. Väčšina krajín (14) uviedla hodnoty výskytu nedávneho užitia v rozmedzí od 3 do 7 %.
Od 1 % do 11 % odraslih poroča, da so konopljo zaužili v zadnjih 12 mesecih, pri čemer lahko najnižje stopnje razširjenosti najdemo na Malti, v Grčiji in na Švedskem ter najvišje na Češkem, v Franciji, Španiji in Združenem kraljestvu. Večina držav (14) je poročala o 3- do 7-odstotnih stopnjah ljudi, ki so konopljo zaužili v zadnjem času.
Mellan 1 % och 11 % av vuxna invånare säger sig ha använt cannabis de senaste 12 månaderna, med de lägsta talen i Malta, Grekland och Sverige och de högsta talen i Tjeckien, Frankrike, Spanien och Storbritannien. För de flesta länder (14) låg andelen invånare som använt cannabis de senaste 12 månaderna på mellan 3 % och 7 %.
  1.nodaļa : Jaunumi pol...  
Politikas attīstības tendences ar narkotikām saistītajos jautājumos ES dalībvalstu starpā ir nemainīgi neviendabīgas, tādējādi atspoguļojot pieeju dažādību nacionālajā un Eiropas līmenī. Taču tas neizslēdz kopīgas iezīmes, kuras ir vērts analizēt.
Policy developments in the field of drugs among EU Member States are inevitably heterogeneous, reflecting the variety of approaches at national and European level. However, this does not preclude the existence of common features that merit analysis.
Les développements politiques en matière de drogue parmi les États membres de l'UE sont inévitablement hétérogènes en raison de la diversité des approches suivies au plan national et européen. Toutefois, ce préalable n'exclut pas l'existence de caractéristiques communes méritant d'être analysées.
Da auf einzelstaatlicher und europäischer Ebene unterschiedliche Ansätze verfolgt werden, liegt es auf der Hand, dass in der Drogenpolitik der einzelnen Mitgliedstaaten unterschiedliche Entwicklungen beobachtet werden können. Es gibt jedoch auch gemeinsame Merkmale, die analysiert werden sollten.
El desarrollo de las políticas antidroga entre los distintos Estados miembros de la UE es inevitablemente heterogéneo, y refleja los distintos enfoques a nivel nacional y europeo. Sin embargo, esto no impide la existencia de aspectos comunes que merezcan ser analizados.
Gli sviluppi politici nel settore delle droghe tra gli Stati membri dell’Unione europea sono inevitabilmente eterogenei, in quanto riflettono la varietà di approcci a livello nazionale ed europeo. Ciò, tuttavia, non preclude l’esistenza di caratteristiche comuni che meritano di essere analizzate.
A evolução das políticas no domínio da droga nos Estados-Membros da UE é inevitavelmente heterogénea, reflectindo a diversidade das abordagens nacionais e europeia. No entanto, este facto não exclui a existência de elementos comuns que merecem análise.
Οι εξελίξεις όσον αφορά τις πολιτικές για τα ναρκωτικά στα κράτη μέλη της ΕΕ εμφανίζουν αναπόφευκτα ανομοιογένεια, απηχώντας την ποικιλία των προσεγγίσεων σε εθνικό και ευρωπαϊκό επίπεδο. Ωστόσο, το γεγονός αυτό δεν αποκλείει την ύπαρξη κοινών χαρακτηριστικών που αξίζει να αναλυθούν.
Als gevolg van de uiteenlopende aanpak van het drugsprobleem op nationaal en Europees niveau is het onvermijdelijk dat er tussen de lidstaten van de EU sprake is van verschillen in de ontwikkelingen in het beleid met betrekking tot drugs. Desalniettemin zijn er ook gemeenschappelijke kenmerken die een analyse rechtvaardigen.
Vývoj politiky v oblasti drog ve členských státech EU je nevyhnutelně různorodý a je odrazem různých přístupů na národní a evropské úrovni. Tato skutečnost však nevylučuje existenci společných prvků, které si zasluhují rozbor.
Udviklingen inden for narkotikapolitikkerne i EU-medlemsstaterne er uvægerlig uensartet, hvilket afspejler de mange forskellige tiltag på nationalt og europæisk plan. Dette udelukker imidlertid ikke fællestræk, som bør analyseres.
Uimastialaste tegevuspõhimõtete areng ELi liikmesriikides on paratamatult erinev, peegeldades erinevaid lähenemisi riiklikul ja ELi tasandil. See aga ei välista analüüsi väärivate ühiste tunnuste olemasolu.
Huumepolitiikan kehitys EU:n jäsenvaltioissa on väistämättä epäyhtenäistä, sillä lähestymistavat kansallisella ja Euroopan tasolla ovat erilaisia. Kehityksessä on kuitenkin yhteisiä piirteitä, joita on syytä arvioida.
A kábítószerek terén bekövetkezett politikai fejlemények tekintetében az EU tagállamai között óhatatlanul nagy eltérések mutatkoznak, ami a nemzeti és európai szintű módszerek sokféleségét tükrözi. Ez azonban nem zárja ki az olyan közös sajátosságok meglétét, amelyeket érdemes elemezni.
De politiske utviklingene på narkotikaområdet i EUs medlemsstater vil nødvendigvis måtte bli uensartet og gjenspeile det mangfold av tilnærmingsmåter som finnes på nasjonalt plan og EU-plan. Dette utelukker imidlertid ikke at det også finnes fellestrekk som fortjener analyse.
Osiągnięcia w zakresie polityki antynarkotykowej wśród Państw Członkowskich UE są, co nieuniknione, niejednorodne, gdyż odzwierciedlają różnorodne nastawienia względem problemu na szczeblu krajowym i europejskim. Nie wyklucza to jednak istnienia cech wspólnych, wartych analizy.
Evoluţia politicilor din domeniul drogurilor în statele membre ale Uniunii Europene este în mod inevitabil eterogenă, reflectând astfel varietatea de abordări care există la nivel naţional şi european. Totuşi, acest aspect nu împiedică prezenţa unor caracteristici comune care trebuie analizate.
Vývoj politiky v oblasti drog je v členských štátoch EÚ nevyhnutne heterogénny a odráža rôzne prístupy na národnej i európskej úrovni. To však vopred nevylučuje existenciu spoločných znakov, ktoré stojí za to analyzovať.
Razvoj politik na področju drog v državah članicah EU je seveda raznovrsten in odraža raznolikost pristopov na nacionalni in evropski ravni. Vendar to ne izključuje obstoja skupnih značilnosti, ki jih je mogoče analizirati.
Eftersom narkotikafrågan hanteras på olika sätt på nationell och europeisk nivå är det oundvikligt att narkotikapolitikens utveckling i EU:s medlemsstater skiftar. Samtidigt finns det gemensamma faktorer som det kan vara meningsfullt att analysera.
  UzraudzÄ«ba un kvalitā...  
Informācijas sistēmas par profilakses pasākumiem palīdz arī atklāt neefektīvās prakses un programmu daļas. Piemēram, vienreizējās informācijas sesijas vai lekcijas, ko lasa speciālisti vai policijas amatpersonas, vēl joprojām ir izplatītas daudzās dalībvalstīs, neskatoties uz skaidrajiem secinājumiem, ko sniedz pētījumi, ka šīs aktivitātes ir labākajā gadījumā neefektīvas, ja ne pat kaitīgas (Canning et al., 2004. g.).
Information systems on prevention also help to track the occurrence of ineffective practices and programme components. For instance, one-off information sessions or lectures by experts or police officers are still common in several Member States, despite the unanimous conclusions from research that these interventions are at best ineffective, if not harmful (Canning et al., 2004).
Des systèmes d'information sur la prévention contribuent également à détecter les pratiques et les composantes inefficaces des programmes. Ainsi, des séances d'information ou des conférences données par des experts ou des officiers de police sont toujours courantes dans plusieurs États membres en dépit du fait que la recherche a unanimement démontré que ces initiatives sont au mieux inefficaces, voire carrément nuisibles (Canning et al., 2004).
Informationssysteme zur Prävention tragen auch dazu bei, ineffiziente Verfahren und Programmkomponenten zu ermitteln. Beispielsweise finden in mehreren Mitgliedstaaten noch immer verbreitet punktuelle Informationsveranstaltungen oder Vorträge von Fachleuten oder Polizeibeamten statt, obwohl Forschungen einhellig zu dem Schluss gekommen sind, dass solche Maßnahmen bestenfalls ineffizient, wenn nicht gar schädlich sind (Canning et al., 2004).
Los sistemas de información sobre prevención también facilitan el seguimiento de prácticas y componentes de programas ineficaces. A modo de ejemplo, en algunos Estados miembros todavía es normal la celebración de conferencias o sesiones informativas únicas por parte de expertos u oficiales de la policía, a pesar de que la conclusión unánime de los estudios realizados es que estas intervenciones son ineficaces en el mejor de los casos, cuando no directamente perjudiciales (Canning y cols., 2004).
Anche i sistemi informativi sulla prevenzione aiutano a tener traccia dell’incidenza di prassi non efficaci e di componenti di programmi di scarsa validità. Per esempio, in alcuni Stati membri gli incontri o i seminari informativi occasionali con esperti o ufficiali di polizia sono ancora frequenti, nonostante siano ormai considerati all’unanimità inutili nella migliore delle ipotesi, se non addirittura dannosi (Canning e altri, 2004).
Os sistemas de informação sobre a prevenção também ajudam a identificar a ocorrência de práticas e componentes de programas ineficazes. Por exemplo, as sessões de informação ou palestras isoladas dadas por especialistas ou agentes da polícia ainda são comuns em vários Estados-Membros, apesar dos estudos terem concluído unanimemente que estas intervenções são, na melhor das hipóteses, ineficazes, ou mesmo prejudiciais (Canning et al., 2004).
Τα συστήματα πληροφοριών που αφορούν την πρόληψη συμβάλλουν επίσης στην παρακολούθηση των αναποτελεσματικών πρακτικών και σκελών προγραμμάτων. Για παράδειγμα, οι μεμονωμένες ενημερωτικές ομιλίες ή διαλέξεις εμπειρογνωμόνων ή αστυνομικών συνηθίζονται ακόμη σε αρκετά κράτη μέλη, παρά τα ομόφωνα συμπεράσματα των ερευνών ότι οι παρεμβάσεις αυτές είναι στην καλύτερη περίπτωση αναποτελεσματικές, εάν όχι επιζήμιες (Canning κ.ά., 2004).
Informatiesystemen over preventie kunnen ook een bijdrage leveren aan het traceren van ondoelmatige praktijken en programmaonderdelen. In een aantal lidstaten worden bijvoorbeeld nog steeds eenmalige voorlichtingssessies of lezingen door deskundigen en politiefunctionarissen gehouden, hoewel uit onderzoek eenduidig blijkt dat dergelijke interventies niet effectief, en wellicht zelfs contraproductief zijn (Canning et al., 2004).
Informační systémy zaměřené na prevenci též pomáhají sledovat výskyt neefektivních postupů a programových složek. V některých členských státech jsou i nadále běžné jednorázové informační semináře nebo přednášky odborníků a policistů, a to i přes jednoznačný závěr plynoucí z výzkumu, že tato opatření jsou v nejlepším případě neúčinná, ne-li přímo škodlivá (Canning a kol., 2004).
Informationssystemer i forbindelse med forebyggelse bidrager også til at afdække ineffektive foranstaltninger og programkomponenter. F.eks. er enkeltstående informationsmøder eller foredrag holdt af eksperter eller politifolk stadig almindelige i mange medlemsstater, trods den samstemmende konklusion fra forskningen, at sådanne tiltag i bedste fald er ineffektive, hvis ikke skadevoldende (Canning m.fl., 2004).
Ennetustegevust käsitlevad infosüsteemid aitavad samuti tuvastada ebaefektiivseid meetodeid ja programmikomponente. Näiteks korraldatakse paljudes riikides ikka veel tihti ühekordseid infotunde või loengud, mida viivad läbi eksperdid või politseinikud, hoolimata uuringute põhjal tehtud üksmeelsetest järeldustest, et selline sekkumine on parimal juhul ebaefektiivne, kui mitte lausa kahjulik (Canning et al., 2004).
Ehkäisevän huumetyön tietojärjestelmät auttavat myös jäljittämään tehottomia käytäntöjä ja ohjelmien osatekijöitä. Esimerkiksi asiantuntijoiden tai poliisiviranomaisten pitämät yksittäiset tiedotustilaisuudet tai luennot ovat yhä yleisiä useissa jäsenvaltioissa, vaikka tutkimukset ovat yksiselitteisesti osoittaneet, että tällaiset toimet ovat tehottomia elleivät jopa haitallisia (Canning et al., 2004).
A megelőzésre vonatkozó információs rendszerek a nem kellően hatékony gyakorlatok és programelemek előfordulásának monitorozásában is segítenek. Például sok tagállamban még mindig gyakoriak a szakértők vagy rendőrtisztek által tartott egyszeri tanórák vagy előadások, noha a kutatások a beavatkozás e típusáról már egybehangzóan megállapították, hogy legjobb esetben is hatástalan vagy kifejezetten ártalmas (Canning és mások, 2004).
Informasjonssystemer om forebygging kan også bidra til å avdekke praksiser og programkomponenter som er lite effektive. For eksempel er enkeltstående informasjonsmøter eller foredrag av eksperter eller politiet fremdeles vanlig i mange medlemsstater, til tross for forskernes utvetydige konklusjoner om at disse intervensjonene er, om ikke skadelige, så i beste fall lite effektive (Canning et al., 2004).
Systemy informacyjne dotyczące zapobiegania pomagają również śledzić pojawienie się nieefektywnych praktyk i elementów programów. Przykładowo, jednorazowe sesje informacyjne lub wykłady prowadzone przez ekspertów bądź oficerów policji są nadal powszechne w kilku Państwach Członkowskich, pomimo jednomyślnych wniosków z badań mówiących, że tego typu interwencje są co najmniej nieefektywne, jeśli nie szkodliwe (Canning et al., 2004).
Sistemele informatice de prevenire contribuie de asemenea la identificarea practicilor şi a componentelor de program ineficiente. De exemplu, sesiunile sau prelegerile de informare izolate ţinute de experţi sau de poliţişti constituie încă o practică obişnuită în mai multe state membre, deşi concluzia unanimă a cercetărilor este că aceste intervenţii sunt în cel mai bun caz ineficiente, dacă nu nocive (Canning et al., 2004).
Informačné systémy o prevencii pomáhajú sledovať aj výskyt neúčinných postupov a súčastí programu. Vo viacerých členských štátoch sú, napríklad, stále bežné jednorazové informačné besedy alebo prednášky odborníkov, alebo policajných dôstojníkov napriek jednotným záverom výskumu, že takéto podujatia sú v najlepšom prípade neefektívne, ak nie škodlivé (Canning a kol. 2004).
Informacijski sistemi o preprečevanju lahko prav tako pomagajo izslediti pojav neučinkovitih praks in delov programov. Enkratne informativne seje ali predavanja strokovnjakov ali policijskih uradnikov so na primer še vedno pogosti v več državah članicah, kljub soglasnim sklepom v raziskavah, da so te intervencije v najslabšem primeru neučinkovite, če že ne škodljive (Canning et al., 2004).
Tack vare informationssystemen om prevention blir det också möjligt att spåra ineffektiva metoder och programkomponenter. Det är till exempel fortfarande vanligt i många medlemsstater med informationsmöten eller föredrag av experter eller poliser som sker vid ett enda tillfälle, trots att forskare entydigt har kommit fram till att den typen av insatser i bästa fall är ineffektiva och kanske till och med motverkar sitt syfte (Canning m.fl., 2004).
  Atsavināšana un tirgu...  
apmērs visā pasaulē sasniedza augstāko līmeni 2000. gadā, kad tas bija 46 tonnas, un pēc sekojošās apjomu samazināšanās tās atkal pieauga līdz 34 tonnām 2003, gadā (CND, 2004, 2005).
). Den årliga globala produktionen uppskattas emellertid till omkring 520 ton (UNODC, 2003b). De globala beslagen nådde en rekordnivå år 2000 på 46 ton och började efter en nedgång åter att öka 2003 till 34 ton (CND, 2004, 2005).
  3.nodaļa: Kaņepes  
15 līdz 24 gadus vecie eiropieši 9 līdz 45% gadījumu atzīst, ka ir vismaz vienu reizi lietojuši kaņepes, lielākajā daļā valstu šis rādītājs ir robežās no 20 līdz 35%. Kaņepju lietošanu nesen (pēdējo 12 mēnešu laikā) atzīst 4 - 32%, lielākajā daļā valstu šis rādītājs ir robežās no 9 līdz 21% (38).
Among 15- to 24-year-old Europeans, 9–45 % claim to have tried cannabis, with rates in most countries falling in the range 20–35 %. Recent use (in the last 12 months) was reported by 4–32 %, with rates in most countries being in the range 9–21 % (38).
Parmi les Européens âgés de 15 à 24 ans, 9 à 45 % disent avoir essayé le cannabis, les taux étant compris dans la plupart des pays entre 20 et 35 %. L'usage récent (au cours des douze derniers mois) s'établissait entre 4 et 32 %, la plupart des pays se situant dans la fourchette comprise entre 9 et 21 % (38).
Unter den 15- bis 24-jährigen Europäern gaben 9 % bis 45 % an, mindestens einmal in ihrem Leben Cannabis probiert zu haben, wobei die Raten in den meisten Ländern zwischen 20 % und 35 % lagen. Der jüngste Konsum (während der letzten 12 Monate) lag zwischen 4 % und 32 %, wobei die Raten in den meisten Ländern zwischen 9 % und 21 % betrugen (38).
Entre el 9 % y el 45 % de los europeos de 15 a 24 años declaran haber probado el cannabis, situándose las tasas de la mayoría de países entre el 20 % y el 35 %. Las tasas declaradas de consumo reciente (en los últimos 12 meses) van del 4 % al 32 %, siendo las tasas de la mayoría de países del orden del 9 % al 21 % (38).
Tra gli europei di 15-24 anni, il 9-45% dice di aver provato la cannabis (dato raccolto nella maggior parte dei paesi: 20-35%). Riferiscono un uso recente (negli ultimi 12 mesi) il 4-32% dei partecipanti all’indagine; il dato raccolto nella maggior parte dei paesi è compreso nel range 9-21% (38).
Στους Ευρωπαίους ηλικίας 15 έως 24 ετών, ποσοστό 9–45 % ισχυρίζεται ότι έχει δοκιμάσει κάνναβη τουλάχιστον μία φορά στη ζωή του, τα δε ποσοστά κυμαίνονται στις περισσότερες χώρες μεταξύ 20 και 35 %. Πρόσφατη χρήση (κατά το τελευταίο δωδεκάμηνο) αναφέρει ποσοστό 4 έως 32 %, τα δε ποσοστά κυμαίνονται στις περισσότερες χώρες μεταξύ 9 και 21 % (38).
Van de 15- tot 24-jarige Europeanen geeft 9-45% aan ooit cannabis te hebben gebruikt, waarbij de percentages in de meeste landen uiteenlopen van 20 tot 35% procent. Recent gebruik van cannabis (de laatste 12 maanden) wordt door 4-32% gemeld, waarbij de percentages in de meeste landen tussen de 9 en 21% liggen (38).
9–45 % Evropanů ve věku 15–24 let uvádí, že vyzkoušelo konopí. Procento užívání se ve většině zemí pohybuje v rozmezí 20–35 %. Užívání v poslední době (během posledních 12 měsíců) uvedlo 4–32 %. Ve většině zemí příslušný podíl činil 9–21 % (38).
Blandt de 15–24-årige europæere havde 9–45 % angiveligt prøvet cannabis, idet tallene i de fleste lande lå på 20–35 %. Nylig brug (de seneste 12 måneder) blev angivet af 4–32 %, idet tallene i de fleste lande lå på 9–21 % (38).
15–24aastaste eurooplaste hulgas teatas 9–45%, et on kanepit proovinud, kusjuures enamikus riikides jäi see määr 20–35% vahele. Hiljutisest tarbimisest (viimase 12 kuu jooksul) teatas 4–32%, kusjuures enamikus riikides jäi see määr 9–21% vahele (38).
Kannabista kertoo kokeilleensa 9–45 prosenttia 15–24-vuotiaista eurooppalaisista, ja useimmissa maissa heidän osuutensa on 20–35 prosenttia. Tässä ikäryhmässä 4–32 prosenttia ilmoitti käyttäneensä kannabista hiljattain (viimeisten 12 kuukauden aikana), ja heidän osuutensa on useimmissa maissa 9–21 prosenttia (38).
A 15–24 év közötti európaiak közül 9–45% állítja, hogy kipróbálta a kannabiszt, arányuk a legtöbb országban a szűkebb 20–35% közötti tartományba esik. A közelmúltbeli használatról (előző 12 hónap) 4–32% számolt be; e tekintetben az országok többsége a 9–21% közötti sávba tartozik(38).
Blant 15-24-åringer i Europa hevder 9-45 % å ha prøvd cannabis, og tallet ligger i de fleste landene i området 20-35 %. Nyere bruk (siste 12 måneder) ble oppgitt av 4-32 %, i de fleste land i området 9-21 % (38).
Od 9% do 45% Europejczyków w wieku od 15 do 24 lat twierdzi, że spróbowało pochodnych konopi. W większości państw wskaźnik ten wynosi od 20% do 35%. Do niedawnego zażywania (w ciągu ostatnich 12 miesięcy) przyznało się od 4% do 32% osób. Ten wskaźnik w większości państw wynosi od 9% do 21% (38).
Dintre europenii cu vârste cuprinse între 15 şi 24 de ani, 9–45 % declară că au consumat canabis, ratele din majoritatea ţărilor situându-se între 20–35 %. 4–32 % au declarat că au consumat recent substanţa (în ultimele 12 luni), ratele din majoritatea ţărilor situându-se între 9–21 % (38).
Medzi 15- až 24-ročnými Európanmi tvrdí 9 – 45 % opýtaných, že skúsili kanabis, vo väčšine krajín s prevalenciou v intervale 20 – 35 %. Nedávne užívanie (za posledných 12 mesiacov) uviedlo 4 až 32 %, vo väčšine krajín s prevalenciou v rozsahu od 9 do 21 % (38).
Med 15- in 24-letnimi Evropejci jih od 9 % do 45 % poroča, da so v življenju že poskusili konopljo, v večini držav pa se številka giblje med 20 % in 35 %. Od 4 % do 32 % ljudi je poročalo, da so konopljo zaužili v zadnjem času (zadnjih 12 mesecev), v večini držav pa je to znašalo od 9 % do 21 % (38).
Bland Europas invånare i åldern 15–24 år uppgav 9–45 % att de hade testat cannabis, med en andel kring 20–35 % i de flesta länder. Andelen invånare som uppgav att de hade använt cannabis de senaste tolv månaderna låg på 4–32 %, och de flesta länder hade en andel kring 9–21 %(38).
  3.nodaļa: Kaņepes  
15 līdz 24 gadus vecie eiropieši 9 līdz 45% gadījumu atzīst, ka ir vismaz vienu reizi lietojuši kaņepes, lielākajā daļā valstu šis rādītājs ir robežās no 20 līdz 35%. Kaņepju lietošanu nesen (pēdējo 12 mēnešu laikā) atzīst 4 - 32%, lielākajā daļā valstu šis rādītājs ir robežās no 9 līdz 21% (38).
Among 15- to 24-year-old Europeans, 9–45 % claim to have tried cannabis, with rates in most countries falling in the range 20–35 %. Recent use (in the last 12 months) was reported by 4–32 %, with rates in most countries being in the range 9–21 % (38).
Parmi les Européens âgés de 15 à 24 ans, 9 à 45 % disent avoir essayé le cannabis, les taux étant compris dans la plupart des pays entre 20 et 35 %. L'usage récent (au cours des douze derniers mois) s'établissait entre 4 et 32 %, la plupart des pays se situant dans la fourchette comprise entre 9 et 21 % (38).
Unter den 15- bis 24-jährigen Europäern gaben 9 % bis 45 % an, mindestens einmal in ihrem Leben Cannabis probiert zu haben, wobei die Raten in den meisten Ländern zwischen 20 % und 35 % lagen. Der jüngste Konsum (während der letzten 12 Monate) lag zwischen 4 % und 32 %, wobei die Raten in den meisten Ländern zwischen 9 % und 21 % betrugen (38).
Entre el 9 % y el 45 % de los europeos de 15 a 24 años declaran haber probado el cannabis, situándose las tasas de la mayoría de países entre el 20 % y el 35 %. Las tasas declaradas de consumo reciente (en los últimos 12 meses) van del 4 % al 32 %, siendo las tasas de la mayoría de países del orden del 9 % al 21 % (38).
Tra gli europei di 15-24 anni, il 9-45% dice di aver provato la cannabis (dato raccolto nella maggior parte dei paesi: 20-35%). Riferiscono un uso recente (negli ultimi 12 mesi) il 4-32% dei partecipanti all’indagine; il dato raccolto nella maggior parte dei paesi è compreso nel range 9-21% (38).
Στους Ευρωπαίους ηλικίας 15 έως 24 ετών, ποσοστό 9–45 % ισχυρίζεται ότι έχει δοκιμάσει κάνναβη τουλάχιστον μία φορά στη ζωή του, τα δε ποσοστά κυμαίνονται στις περισσότερες χώρες μεταξύ 20 και 35 %. Πρόσφατη χρήση (κατά το τελευταίο δωδεκάμηνο) αναφέρει ποσοστό 4 έως 32 %, τα δε ποσοστά κυμαίνονται στις περισσότερες χώρες μεταξύ 9 και 21 % (38).
Van de 15- tot 24-jarige Europeanen geeft 9-45% aan ooit cannabis te hebben gebruikt, waarbij de percentages in de meeste landen uiteenlopen van 20 tot 35% procent. Recent gebruik van cannabis (de laatste 12 maanden) wordt door 4-32% gemeld, waarbij de percentages in de meeste landen tussen de 9 en 21% liggen (38).
9–45 % Evropanů ve věku 15–24 let uvádí, že vyzkoušelo konopí. Procento užívání se ve většině zemí pohybuje v rozmezí 20–35 %. Užívání v poslední době (během posledních 12 měsíců) uvedlo 4–32 %. Ve většině zemí příslušný podíl činil 9–21 % (38).
Blandt de 15–24-årige europæere havde 9–45 % angiveligt prøvet cannabis, idet tallene i de fleste lande lå på 20–35 %. Nylig brug (de seneste 12 måneder) blev angivet af 4–32 %, idet tallene i de fleste lande lå på 9–21 % (38).
15–24aastaste eurooplaste hulgas teatas 9–45%, et on kanepit proovinud, kusjuures enamikus riikides jäi see määr 20–35% vahele. Hiljutisest tarbimisest (viimase 12 kuu jooksul) teatas 4–32%, kusjuures enamikus riikides jäi see määr 9–21% vahele (38).
Kannabista kertoo kokeilleensa 9–45 prosenttia 15–24-vuotiaista eurooppalaisista, ja useimmissa maissa heidän osuutensa on 20–35 prosenttia. Tässä ikäryhmässä 4–32 prosenttia ilmoitti käyttäneensä kannabista hiljattain (viimeisten 12 kuukauden aikana), ja heidän osuutensa on useimmissa maissa 9–21 prosenttia (38).
A 15–24 év közötti európaiak közül 9–45% állítja, hogy kipróbálta a kannabiszt, arányuk a legtöbb országban a szűkebb 20–35% közötti tartományba esik. A közelmúltbeli használatról (előző 12 hónap) 4–32% számolt be; e tekintetben az országok többsége a 9–21% közötti sávba tartozik(38).
Blant 15-24-åringer i Europa hevder 9-45 % å ha prøvd cannabis, og tallet ligger i de fleste landene i området 20-35 %. Nyere bruk (siste 12 måneder) ble oppgitt av 4-32 %, i de fleste land i området 9-21 % (38).
Od 9% do 45% Europejczyków w wieku od 15 do 24 lat twierdzi, że spróbowało pochodnych konopi. W większości państw wskaźnik ten wynosi od 20% do 35%. Do niedawnego zażywania (w ciągu ostatnich 12 miesięcy) przyznało się od 4% do 32% osób. Ten wskaźnik w większości państw wynosi od 9% do 21% (38).
Dintre europenii cu vârste cuprinse între 15 şi 24 de ani, 9–45 % declară că au consumat canabis, ratele din majoritatea ţărilor situându-se între 20–35 %. 4–32 % au declarat că au consumat recent substanţa (în ultimele 12 luni), ratele din majoritatea ţărilor situându-se între 9–21 % (38).
Medzi 15- až 24-ročnými Európanmi tvrdí 9 – 45 % opýtaných, že skúsili kanabis, vo väčšine krajín s prevalenciou v intervale 20 – 35 %. Nedávne užívanie (za posledných 12 mesiacov) uviedlo 4 až 32 %, vo väčšine krajín s prevalenciou v rozsahu od 9 do 21 % (38).
Med 15- in 24-letnimi Evropejci jih od 9 % do 45 % poroča, da so v življenju že poskusili konopljo, v večini držav pa se številka giblje med 20 % in 35 %. Od 4 % do 32 % ljudi je poročalo, da so konopljo zaužili v zadnjem času (zadnjih 12 mesecev), v večini držav pa je to znašalo od 9 % do 21 % (38).
Bland Europas invånare i åldern 15–24 år uppgav 9–45 % att de hade testat cannabis, med en andel kring 20–35 % i de flesta länder. Andelen invånare som uppgav att de hade använt cannabis de senaste tolv månaderna låg på 4–32 %, och de flesta länder hade en andel kring 9–21 %(38).
  Tendences saistÄ«bā ar...  
Var izdarīt secinājumu, ka, neskatoties uz pozitīvajām izmaiņām no 2000. līdz 2002. gadam, kas, iespējams, ir saistīts ar tādiem faktoriem, kā atteikšanās no injicēšanas opiātu lietotāju vidū vairākās valstīs, un uzlabota ārstēšanās pieejamība, kā arī iespējama opiātu lietotāju skaita samazināšanās vai stabilizēšanās, pašreizējie skaitļi saglabājas augsti, skatoties ilgtermiņa perspektīvā, un ir norādes, ka uzlabojumi varētu neturpināties.
It can be concluded that, despite positive developments from 2000 until 2002, possibly related to factors such as a shift away from injection among opiate users in a number of countries and increased treatment provision, and the possible stabilisation or decline in the number of opiate users, the current figures remain high from a longer-term perspective, and there are indications that the improvement may not continue.
On peut conclure de ces éléments qu'en dépit des évolutions positives enregistrées entre 2000 et 2002, vraisemblablement liées à des facteurs tels que l'abandon de l'injection par les usagers d'opiacés dans plusieurs pays et l'augmentation de l'offre de traitement ainsi que la stabilisation ou la baisse possible du nombre d’usagers d'opiacés, les chiffres actuels restent élevés dans une perspective à plus long terme et que certains signes indiquent que l'amélioration pourrait ne pas se poursuivre.
Zusammenfassend ist festzustellen, dass trotz der positiven Entwicklungen zwischen 2000 und 2002, die möglicherweise auf Faktoren wie den Rückgang der injizierenden Opiatkonsumenten in einigen Ländern und das ausgeweitete Therapieangebot zurückzuführen sind, und ungeachtet der möglichen Stabilisierung oder Abnahme der Zahl der Opiatkonsumenten die aktuellen Zahlen langfristig gesehen hoch bleiben und es Anzeichen dafür gibt, dass sich die Verbesserung unter Umständen nicht fortsetzen wird.
Cabe concluir que, a pesar de las tendencias positivas registradas desde 2000 hasta 2002, posiblemente gracias a factores como el abandono del consumo por vía parenteral entre los consumidores de opiáceos de varios países y una mayor disponibilidad de tratamiento, así como a la posible estabilización o descenso del número de consumidores de opiáceos, las cifras actuales siguen siendo elevadas desde una perspectiva a largo plazo, y existen indicios de que esta mejora podría frenarse.
Si può concludere che, nonostante gli sviluppi favorevoli incorsi tra il 2000 e il 2002, probabilmente correlati al calo di assunzione di droga per via parenterale tra i consumatori di oppiacei in alcuni paesi, all’aumento dei servizi terapeutici disponibili nonché alla possibile stabilizzazione o diminuzione dei consumatori di oppiacei, per un verso le cifre attuali restano elevate in una prospettiva di più lungo termine e per altro verso alcuni segnali indicano che l’andamento positivo potrebbe interrompersi.
Pode concluir-se que, apesar da evolução positiva verificada entre 2000 e 2002, possivelmente relacionada com factores como o decréscimo na prevalência do consumo injectado entre os consumidores de opiáceos, em vários países, e o aumento da oferta de tratamento, bem como a possível estabilização ou diminuição do número de consumidores de opiáceos, os valores actuais mantêm-se elevados numa perspectiva de longo prazo e há indícios de que as melhorias poderão não continuar.
Συμπερασματικά, παρά τις θετικές εξελίξεις από το 2000 έως το 2002 που πιθανώς συνδέονται με παράγοντες όπως η εγκατάλειψη της ενέσιμης χρήσης ναρκωτικών από χρήστες οπιούχων σε ορισμένες χώρες και η αυξημένη παροχή θεραπείας, καθώς και η πιθανή σταθεροποίηση ή μείωση του αριθμού των χρηστών οπιούχων, τα τρέχοντα στοιχεία παραμένουν υψηλά από την άποψη της μακροπρόθεσμης προοπτικής, και υπάρχουν ενδείξεις ότι η βελτίωση ενδέχεται να μην συνεχισθεί.
Ondanks de positieve ontwikkelingen tussen 2000 en 2002 (mogelijk als gevolg van een afname van het injecteren onder opiatengebruikers in een aantal landen en een toename van het behandelaanbod) en de mogelijke stabilisatie of afname in het aantal opiatengebruikers, moet geconstateerd worden dat de huidige percentages vanuit een langetermijnperspectief te hoog blijven. Daarnaast zijn er aanwijzingen dat de verbeteringen niet zullen doorzetten.
Na závěr lze konstatovat, že navzdory pozitivnímu vývoji od roku 2000 až do roku 2002, možná v souvislosti s faktory, jako jsou odklon od injekce u uživatelů opiátů v řadě zemí, zlepšenému poskytování léčby a možné stabilizaci nebo poklesu v počtu uživatelů opiátů, zůstávají současné hodnoty z dlouhodobější perspektivy vysoké a vyskytují se náznaky, že zlepšení nemusí pokračovat.
Det kan konkluderes, at trods en vis positiv udvikling i perioden 2000–2002, muligvis som følge af faktorer som et skifte fra injektion blandt opiatbrugere i en række lande og forbedrede behandlingstilbud og den mulige stabilisering af eller det mulige fald i antallet af opiatbrugere, vil niveauet ud fra de aktuelle tal også forblive højt på længere sigt, og der er tegn på, at forbedringen muligvis ikke fortsætter.
Kokkuvõtteks võib öelda, et hoolimata positiivsetest arengutest aastatel 2000–2002, mis võisid olla seotud selliste teguritega nagu laienev süstimisest loobumine opiaaditarbijate hulgas mitmetes riikides ja ulatuslikum raviteenuste osutamine ning opiaaditarbijate arvu võimalik stabiliseerumine või vähenemine, on praegused näitajad pikemas perspektiivis vaadelduna siiski kõrged ning näha on märke sellest, et olukorra paranemine võib peatuda.
Edellä mainitusta voidaan päätellä, että vaikka kehitys oli vuosina 2000–2002 myönteistä – mahdollisesti siksi, että injektiokäyttö väheni opiaattien käyttäjien keskuudessa useissa maissa ja hoidon tarjonta lisääntyi – ja vaikka opiaattien käyttäjien määrä on saattanut vakiintua tai vähetä, luvut ovat pitkällä aikavälillä tarkasteltuina edelleen korkeita ja myönteisen kehityksen päättymisestä on jo havaittavissa merkkejä.
Azt a következtetést lehet levonni, hogy bár 2000 és 2002 között történtek pozitív fejlemények, valószínűleg olyan tényezőknek köszönhetően, mint például az opiátok injekciós használatának csökkenése számos országban, a kezelés szélesebb körű biztosítása, valamint az opiáthasználók számának lehetséges stabilizálódása vagy csökkenése, a jelenlegi számadatok hosszabb távú nézőpontból továbbra is magasak, és bizonyos jelek arra utalnak, hogy a javulás talán nem fog folytatódni.
Man kan konkludere med at til tross for positive utviklinger fra 2000 til 2002, som muligens skyldes faktorer som f.eks. en overgang fra sprøytebruk blant opiatbrukere i en rekke land, økt behandlingstilbud og mulig stabilisering eller nedgang i antallet opiatbrukere, er dagens tall i et lengre tidsperspektiv fremdeles høye, og mye tyder på at forbedringen ikke kommer til å vedvare.
Można stwierdzić na zakończenie, że pomimo pozytywnej sytuacji w latach 2000-2002, prawdopodobnie powiązanej z czynnikami takimi jak odejście od przyjmowania narkotyków dożylnie w grupie osób uzależnionych od opiatów w pewnej liczbie państw oraz zwiększony dostęp do leczenia, jak również z możliwą stabilizacją lub spadkiem liczby osób uzależnionych od opiatów, obecne dane przyjmują wysokie wartości z perspektywy długoterminowej, a istnieją także oznaki wskazujące, że poprawa sytuacji może nie być trwała.
Se poate trage concluzia că, în ciuda evoluţiilor pozitive din 2000-2002, probabil legate de factori cum ar fi renunţarea la injectare în rândul consumatorilor de opiacee în anumite ţări şi asigurarea tratamentului pe scară mai largă, precum şi posibila stabilizare sau scădere a numărului de consumatori de opiacee, cifrele actuale rămân la un nivel ridicat din perspectiva evoluţiei pe termen lung şi există indicii conform cărora este posibil ca situaţia să nu se mai amelioreze.
Možno uzavrieť, že napriek pozitívnemu vývoju v rokoch 2000 až 2002, súvisiacemu možno s faktormi, ako bol vo viacerých krajinách ústup užívateľov opiátov od injekčného užívania a zlepšenie poskytovania liečby ako aj možná stabilizácia alebo pokles počtu užívateľov opiátov, sú z dlhodobej perspektívy súčasné čísla vysoké a nasvedčujú, že zlepšenie pravdepodobne nepokračuje.
Lahko sklenemo, da kljub pozitivnemu napredku od leta 2000 do 2002, ki je verjetno povezan z dejavniki, kot so prenehanje vbrizgavanja med uživalci opiatov v številnih državah in povečano zagotavljanje zdravljenja ter možna stabilizacija ali upad števila uživalcev opiatov, pa gledano bolj dolgoročno trenutne številke ostajajo visoke in poleg tega ostajajo znaki, da bi se napredek lahko nadaljeval.
Trots att utvecklingen under åren 2000–2002 har varit positiv, vilket kan bero på att injektionsmissbruket minskar bland opiatmissbrukare i ett antal länder och att behandlingen har byggts ut, och att antalet opiatmissbrukare eventuellt har stabiliserats eller minskat så ligger de aktuella siffrorna fortfarande högt i ett mer långsiktigt perspektiv. Det finns dessutom tecken på att förbättringen inte kommer att fortgå.
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Arrow