ano – Übersetzung – Keybot-Wörterbuch

Spacer TTN Translation Network TTN TTN Login Français English Spacer Help
Ausgangssprachen Zielsprachen
Keybot 70 Ergebnisse  ar2005.emcdda.europa.eu  Seite 4
  Dados por categoria  
Figura 25: Consumo recente (último ano) de cocaína entre os jovens adultos (15–34 anos) na UE e nos EUA
Figure 25: Recent (last year) use of cocaine among young adults (15–34 years old) in Europe and the USA
Graphique 25: Usage récent (dernière année) d'ecstasy parmi les jeunes adultes (15 à 34 ans) dans l'UE et aux États‑Unis
Abbildung 25: Jüngster Konsum (im letzten Jahr) von Kokain unter jungen Erwachsenen (im Alter von 15 bis 34 Jahren) in der EU und den USA
Gráfico 25: Consumo reciente de cocaína (año anterior) entre adultos jóvenes (de 15 a 34 años) en la UE y en EE.UU.
Grafico 25: Consumo recente (ultimo anno) di cocaina tra i giovani adulti (15-34 anni) nell’UE e negli USA
Διάγραμμα 25: Πρόσφατη χρήση κοκαΐνης (προηγούμενο έτος) στους νεαρούς ενηλίκους (15–34 ετών) στην ΕΕ και τις ΗΠΑ
Figuur 25: Recent gebruik (laatste twaalf maanden) van cocaïne onder jonge volwassenen (15-34 jaar) in de EU en de VS
Obrázek 25: Užívání kokainu mladými dospělými (15–34 let) v poslední době (minulý rok) v EU a v USA
Figur 25: Nylig brug (sidste års prævalens) af kokain blandt unge voksne (15–34 år) i EU og USA
Joonis 25: Kokaiini hiljutine (viimase aasta jooksul) tarbimine noorte täiskasvanute hulgas (15-34aastased) elu ja viimase aasta jooksul ELis ja Ameerika Ühendriikides
Kaavio 25: Kokaiinia hiljattain (viimeisen vuoden aikana) käyttäneet nuoret aikuiset (15–34-vuotiaat) EU:ssa ja Yhdysvalloissa
25. ábra: Közelmúltbeli (elmúlt év) extasy-használat a fiatal felnőttek körében (15–34 évesek) az EU-ban és az USA-ban
Figur 25: Nyere bruk (siste år) av kokain blant unge voksne (15-34 år) i EU og USA
Wykres 25: Zażywanie w ostatnim czasie (miniony rok) kokainy wśród młodych osób dorosłych (15–34 lat) w UE i USA
Figura 25: Consumul recent (în ultimul an) de cocaină în rândul adulţilor tineri (15–34 ani) în Uniunea Europeană şi în SUA
Obrázok 25: Nedávne užívanie kokaínu (posledný rok) medzi mladými dospelými (15- až 34-ročnými) v EÚ a v USA
Prikaz 25: Delež mlajših odraslih (15–34 let), ki so kokain zaužili v zadnjem času (zadnjem letu), v EU in ZDA
Figur 25: Andel som har använt kokain det senaste året bland unga vuxna (15–34 år) i EU och USA
25. attēls: Nesenā (pēdējā gada laikā) kokaīna lietošana jauniešu (15–34 gadi) vidū) ES un ASV
  Dados por categoria  
Figura 10: Consumo recente (último ano) de cocaína entre todos os jovens adultos e os jovens do sexo masculino, medido pelos inquéritos nacionais
Figure 9: Trends in recent use (last year) of ecstasy among young adults (aged 15–34), measured by population surveys (1)
Graphique 9: Tendances de l'usage récent (dernière année) d'ecstasy chez les jeunes adultes (âgés de 15 à 34 ans), mesurées par les enquêtes de population (1)
Abbildung 9: Tendenzen beim jüngsten Konsum (im letzten Jahr) von Ecstasy unter jungen Erwachsenen (im Alter von 15 bis 34 Jahren), ermittelt in demografischen Erhebungen (1)
Gráfico 9: Tendencias del consumo reciente (último año) de éxtasis entre adultos jóvenes (edad 15-34 años), medidas a través de encuestas de población (1)
Grafico 9: Andamento del consumo recente (ultimo anno) di ecstasy tra i giovani adulti (15-34 anni), registrato dalle indagini sulla popolazione (1)
Διάγραμμα 9: Τάσεις της πρόσφατης χρήσης (κατά το περασμένο έτος) έκστασης στους νεαρούς ενηλίκους (ηλικίας 15–34 ετών), όπως μετρήθηκαν από εθνικές έρευνες (1)
Figuur 9: Trends in recent gebruik (laatste 12 maanden) van ecstasy onder jongvolwassenen (15-34 jaar) op basis van landelijke enquêtes onder de bevolking (1)
Obrázek 9: Trendy užívání extáze v poslední době (minulém roce) mladými dospělými (ve věku 15–34 let), měřeno v národních průzkumech (1)
Figur 9: Tendenser i nylig brug (seneste 12 måneder) af ecstasy blandt unge voksne (15–34 år), målt ved befolkningsundersøgelser (1)
Joonis 9: Suundumused ecstasy hiljutises (viimase aasta jooksul) tarbimises noorte täisealiste (15–34aastased) hulgas rahvastiku-uuringute kohaselt (1)
Kaavio 9: Suuntaukset ekstaasin hiljattaisessa käytössä (viimeisen vuoden aikana) nuorten aikuisten (15–34-vuotiaat) keskuudessa kansallisissa väestötutkimuksissa mitattuna (1)
9. ábra: A közelmúltbeli (előző év) extasy-használat tendenciái a fiatal felnőttek (15–34 évesek) körében, lakossági felmérések alapján
Figur 9: Trender for nyere bruk (siste år) av ecstasy blant unge voksne (15-34 år), målt i befolkningsundersøkelser (1)
Wykres 9: Trendy dotyczące zażywania niedawnego (w ciągu ostatniego roku) ekstazy wśród młodych osób dorosłych (w wieku od 15 do 34 lat) na podstawie badań sondażowych populacji (1)
Figura 9: Tendinţe ale consumului recent (în anul precedent) de Ecstasy în rândul adulţilor tineri (15–34 ani), măsurate prin anchetele asupra populaţiei (1)
Obrázok 9: Trendy v nedávnom užívaní (za posledný rok) extázy medzi mladými dospelými (vo veku 15 – 34 rokov) podľa prieskumov obyvateľstva (1)
Prikaz 9: Trendi uživanja ekstazija v zadnjem času (v zadnjem letu) med mlajšimi odraslimi (15–34 let), merjeno z raziskavami prebivalstva (1)
Figur 9: Trender när det gäller unga vuxna (i åldern 15–34) som det senaste året har använt ecstasy, uppmätt genom befolkningsundersökningar (1)
9. attēls: Ekstazī nesenās lietošanas (pēdējā gada laikā) tendences jauniešu vidū (15 līdz 34 gadi) saskaņā ar iedzīvotāju apsekojumiem (1)
  fig22-pt  
Figura 22: Casos de infecção pelo VIH recentemente diagnosticados em consumidores de droga injectada em países da UE seleccionados, Rússia e Ucrânia, por ano de relatório
Figure 22: HIV infections newly diagnosed in injecting drug users in selected EU countries, Russia and Ukraine, by year of report
Figuur 22: Nieuw gediagnosticeerde HIV-infecties onder injecterende drugsgebruikers in een aantal geselecteerde EU-landen, Rusland en Oekraïne (naar jaar van rapportage)
Figur 22: Nydiagnosticerede tilfælde af hiv-infektion blandt intravenøse stofbrugere i udvalgte EU-lande, Rusland og Ukraine, efter indberetningsår
Figur 22: Nylig diagnostisert HIV-smitte hos sprøytebrukere i utvalgte EU-land, Russland og Ukraina, etter rapporteringsår
Prikaz 22: Na novo ugotovljene okužbe s HIV pri injicirajočih uživalcih drog v izbranih državah EU, Rusiji in Ukrajini po letih poročanja
22. attēls: No jauna diagnosticētie HIV inficēšanās gadījumi injicējamo narkotiku lietotāju vidū atsevišķās ES valstīs, Krievijā un Ukrainā sadalījumā pa ziņošanas gadiem.
  Dados por categoria  
Figura 11: Tendências do consumo recente (último ano) de cocaína entre jovens adultos (15 a 34 anos), medidas pelos inquéritos à população (1)
Figure 10: Recent use (last year) of cocaine among all young adults and among young males, measured by national surveys
Graphique 10: Usage récent (dernière année) de cocaïne chez les jeunes adultes et les jeunes hommes mesuré par les enquêtes nationales
Abbildung 10: Jüngster Konsum (im letzten Jahr) von Kokain unter allen jungen Erwachsenen und unter jungen Männern, ermittelt in nationalen Erhebungen
Gráfico 10: Consumo reciente (último año) de cocaína entre todos los adultos jóvenes y entre varones jóvenes, medido a través de encuestas nacionales
Grafico 10: Consumo recente (ultimo anno) di cocaina tra tutti i giovani adulti e tra i giovani di sesso maschile, registrato dalle indagini nazionali
Διάγραμμα 10: Πρόσφατη χρήση (κατά το περασμένο έτος) κοκαΐνης στο σύνολο των νεαρών ενηλίκων και στους νεαρούς άνδρες, όπως μετρήθηκε από εθνικές έρευνες
Figuur 10: Recent gebruik (laatste 12 maanden) van cocaïne onder alle jongvolwassenen en onder jonge mannen op basis van landelijke enquêtes onder de bevolking
Obrázek 10: Užívání kokainu v poslední době (minulém roce) všemi mladými dospělými a mladými muži, měřeno v národních průzkumech
Figur 10: Nylig brug (seneste 12 måneder) af kokain blandt alle unge voksne og blandt unge mænd, målt ved nationale undersøgelser
Joonis 10: Kokaiini hiljutine (viimase aasta jooksul) tarbimine kõigi noorte täisealiste ja noorte meeste hulgas siseriiklike uuringute kohaselt
Kaavio 10: Kokaiinin hiljattainen käyttö (viimeisen vuoden aikana) kaikkien nuorten aikuisten ja nuorten miesten keskuudessa kansallisissa väestötutkimuksissa mitattuna
10. ábra: A közelmúltbeli (előző év) kokainhasználat az összes fiatal felnőtt, illetve a fiatal férfiak körében, országos felmérések alapján
Figur 10: Nyere bruk (siste år) av kokain blant alle unge voksne og blant unge menn, målt i nasjonale spørreundersøkelser
Wykres 10: Zażywanie niedawne (w ciągu ostatniego roku) kokainy wśród ogółu młodych osób dorosłych oraz wśród młodych mężczyzn na podstawie badań krajowych
Figura 10: Consumul recent (în anul precedent) de cocaină în rândul tuturor adulţilor tineri şi al bărbaţilor tineri, măsurat prin anchetele naţionale
Obrázok 10: Nedávne užívanie (za posledný rok) kokaínu medzi všetkými mladými dospelými a medzi mladými mužmi podľa celoštátnych prieskumov
Prikaz 10: Uživanje kokaina v zadnjem času (zadnjem letu) med vsemi mlajšimi odraslimi in mlajšimi moškimi, merjeno z nacionalnimi raziskavami
Figur 10: Andel unga vuxna och unga män som det senaste året har använt kokain, uppmätt genom nationella undersökningar
10. attēls: Kokaīna nesenā lietošana (pēdējā gada laikā) visu jauno pieaugušo un jauno vīriešu vidū saskaņā ar valsts apsekojumiem
  LSD  
(82) O pequeno número de apreensões de LSD deve ser tido em conta, a fim de evitar interpretações abusivas de um ano para outro.
(82) The small number of LSD seizures should be noted in order to avoid overinterpreting variations from one year to another.
(82) Le petit nombre de saisies de LSD doit être pris en compte afin d'éviter d'interpréter erronément les variations d'une année à l'autre.
(82) Die geringe Zahl der LSD-Sicherstellungen sollte berücksichtigt werden, um zu vermeiden, dass den jährlichen Schwankungen eine allzu große Bedeutung beigemessen wird.
(82) Debe destacarse el pequeño número de incautaciones de LSD realizadas, a fin de evitar una interpretación excesiva de las variaciones interanuales.
(82) Si dovrebbe tener conto del numero limitato di sequestri di LSD per evitare di sopravvalutare le variazioni da un anno all’altro.
(82) Πρέπει να σημειωθεί ο μικρός αριθμός κατασχέσεων LSD ώστε να αποφευχθεί η παρερμηνεία των διακυμάνσεων από έτος σε έτος.
(82) Er moet niet teveel gewicht aan de verschillen tussen de diverse jaren worden gegeven, aangezien het slechts om een klein aantal LSD-vangsten gaat.
(82) Je třeba si povšimnout malého počtu záchytů LSD, aby nedošlo k přehnanému výkladu meziročních odchylek.
(82) For at undgå en overfortolkning af ændringerne fra det ene år til det næste bør det bemærkes, at der er tale et lille antal lsd-beslaglæggelser.
(82) Vältimaks aastate lõikes esinevate erinevuste ületõlgendamist tuleks tähele panna LSD konfiskeerimiste väikest arvu.
(82) LSD:n takavarikkojen vähäinen määrä on syytä ottaa huomioon, ettei vuosien välisille eroille tulkita liian suurta merkitystä.
(82) Az éves változások túlmagyarázásának veszélyét elkerülendő, fel kell hívnunk a figyelmet az LSD-lefoglalások kis számára.
(82) Det er viktig å merke seg det lave antallet LSD-beslag slik at ikke variasjonene fra et år til et annet overfortolkes.
(82) Niewielka liczba konfiskat LSD powinna zostać odnotowana, by uniknąć nadinterpretacji różnic pomiędzy kolejnymi latami.
(82) Trebuie avut în vedere numărul mic de capturi de LSD pentru a evita excesele în interpretarea variaţiilor înregistrate de la un an la altul.
(82) Nízky počet zachytení LSD si treba všimnúť, aby nedošlo preceňovaniu medziročných výkyvov.
(82) Treba je opozoriti na majhno število zasegov LSD-ja, da se izognemo pretirani razlagi razlik od enega leta do drugega.
(82) Det begränsade antalet LSD-beslag bör beaktas så att skillnader från ett år till ett annat inte övertolkas.
(82) Ir jāievēro nelielais LSD konfiskācijas gadījumus skaits, lai izvairītos no nepareizas izmaiņu pa gadiem interpretācijas.
  fig15-pt  
Figura 15: Casos de SIDA por grupo de transmissão e ano de diagnóstico (1987–2003) ajustados aos atrasos de comunicação, UE
Grafico 15: Casi di AIDS per gruppo di trasmissione e anno di diagnosi (1987-2003) adeguati per ritardi di segnalazione, UE
Figuur 15: Aids-gevallen naar besmettingsgroep en diagnosejaar (1987-2003; EU) gecorrigeerd voor vertragingen in de rapportage
Figur 15: AIDS-tilfeller etter smittemåte og diagnoseår (1987-2003), justert for rapporteringsforsinkelser, EU
  Figura 22  
Figura 22: Casos de infecção pelo VIH recentemente diagnosticados em consumidores de droga injectada em países da UE seleccionados, Rússia e Ucrânia, por ano de relatório
Figure 22: HIV infections newly diagnosed in injecting drug users in selected EU countries, Russia and Ukraine, by year of report
Graphique 22: Infections par le VIH nouvellement diagnostiquées chez des UDVI dans certains pays de l'UE, la Russie et l'Ukraine, par année de rapport
Abbildung 22: Neu diagnostizierte HIV-Infektionen bei injizierenden Drogenkonsumenten in ausgewählten EU-Ländern, Russland und der Ukraine, nach Berichtsjahr
Gráfico 22: Infecciones por VIH recientemente diagnosticadas en consumidores de drogas por vía parenteral en países de la UE seleccionados, Rusia y Ucrania, por año de notificación.
Grafico 22: Infezioni da HIV diagnosticate di recente nei consumatori di stupefacenti per via parenterale in taluni paesi selezionati dell’UE, in Russia e Ucraina, per anno di segnalazione
Διάγραμμα 22: Νέες διαγνώσεις μόλυνσης από τον ιό HIV σε χρήστες ενέσιμων ναρκωτικών σε επιλεγμένες χώρες της ΕΕ, στη Ρωσία και την Ουκρανία, ανά έτος αναφοράς
Figuur 22: Nieuw gediagnosticeerde HIV-infecties onder injecterende drugsgebruikers in een aantal geselecteerde EU-landen, Rusland en Oekraïne (naar jaar van rapportage)
Obrázek 22: Případy infekce HIV nově diagnostikované u injekčních uživatelů drog ve vybraných zemích EU, v Rusku a na Ukrajině podle roku hlášení
Figur 22: Nydiagnosticerede tilfælde af hiv-infektion blandt intravenøse stofbrugere i udvalgte EU-lande, Rusland og Ukraine, efter indberetningsår
Joonis 22: Süstivate uimastitarbijate hulgas diagnoositud uute HIV-nakkusjuhtude arv valitud ELi riikides, Venemaal ja Ukrainas teavitamise aasta kaupa
Kaavio 22: Huumeiden injektiokäyttäjillä diagnosoidut hiv-tartunnat tietyissä EU-maissa, Venäjällä ja Ukrainassa raportointivuoden mukaan
22. ábra: Injekciós kábítószer-használóknál újonnan diagnosztizált HIV fertőzések az EU kiválasztott országaiban, Oroszországban és Ukrajnában, a jelentés éve szerint
Figur 22: Nylig diagnostisert HIV-smitte hos sprøytebrukere i utvalgte EU-land, Russland og Ukraina, etter rapporteringsår
Wykres 22: Nowo zdiagnozowane przypadki zakażenia wirusem HIV wśród osób zażywających narkotyki dożylnie w wybranych państwach UE, w Rosji i na Ukrainie, w ujęciu według roku sprawozdania
Figura 22: Cazurile de infecţie cu HIV nou diagnosticate la consumatorii de droguri injectabile din anumite state membre ale Uniunii Europene, Rusia şi Ucraina, pe an de raportare
Obrázok 22: Prípady nákazy HIV, najnovšie diagnostikované u injekčných užívateľov drog vo vybraných krajinách EÚ, v Rusku a na Ukrajine podľa rokov oznámenia
Prikaz 22: Na novo ugotovljene okužbe s HIV pri injicirajočih uživalcih drog v izbranih državah EU, Rusiji in Ukrajini po letih poročanja
22. attēls: No jauna diagnosticētie HIV inficēšanās gadījumi injicējamo narkotiku lietotāju vidū atsevišķās ES valstīs, Krievijā un Ukrainā sadalījumā pa ziņošanas gadiem.
  Figura 1  
Figura 1: Prevalência ao longo da vida, no último ano e no último mês do consumo de cannabis entre os estudantes de 15 e 16 anos em 2003
Figure 1: Lifetime, last year and last month prevalence of cannabis use among 15- to 16-year-old school students in 2003
Graphique 1: Prévalence au cours de la vie, de la dernière année et du dernier mois de l'usage de cannabis parmi les élèves de 15 à 16 ans en 2003
Abbildung 1: Lebenszeit-, 12-Monats- und 30-Tage-Prävalenz des Cannabiskonsums unter 15- bis 16-jährigen Schülern im Jahr 2003
Gráfico 1: Prevalencia a lo largo de la vida, en el último año, y en el último mes del consumo de cannabis entre escolares de 15 a 16 años de edad en 2003
Grafico 1: Prevalenza una tantum, nell’ultimo anno e nell’ultimo mese del consumo di droga tra gli studenti di 15-16 anni nel 2003
Διάγραμμα 1: Επικράτηση της χρήσης κάνναβης σε όλη τη ζωή, κατά το τελευταίο έτος και κατά τον τελευταίο μήνα στους 15χρονους και 16χρονους μαθητές το 2003
Figuur 1: Prevalentie van het “ooit”-gebruik, recent gebruik (laatste 12 maanden) en actueel gebruik (laatste maand) van cannabis onder 15- en 16-jarige scholieren in 2003
Obrázek 1: Celoživotní prevalence užívání konopí, prevalence užívání konopí za minulý rok a minulý měsíc u studentů ve věku 15–16 let v roce 2003
Figur 1: Langtidsprævalens, brug inden for de seneste 12 måneder og den seneste måned af cannabis blandt 15–16-årige skoleelever i 2003
Joonis 1: Kanepi tarbimine elu jooksul, viimase aasta ja viimase kuu jooksul 15–16aastaste kooliõpilaste hulgas 2003. aastal
Kaavio 1: Kannabista ainakin kerran käyttäneet, viimeisen vuoden aikana käyttäneet ja viimeisen kuukauden aikana käyttäneet 15- ja 16-vuotiaat koululaiset vuonna 2003
1. ábra: A kannabiszhasználat életprevalenciája, előző évi és előző havi prevalenciája a 15–16 éves diákok körében, 2003
Figur 1: Livstidsprevalens, prevalens siste år og prevalens siste måned for cannabisbruk blant 15-16-årige skoleelever i 2003
Wykres 1: Rozpowszechnienie zażywania pochodnych konopi indyjskich przynajmniej raz w życiu, w ostatnim roku i w ostatnim miesiącu wśród młodzieży szkolnej w wieku od 15 do 16 lat w 2003 roku
Figura 1: Prevalenţa consumului de canabis pe parcursul vieţii, în ultimul an şi în ultima lună la elevi de 15 – 16 ani, în 2003
Obrázok 1: Celoživotná, nedávna a súčasná prevalencia užívania kanabisu u 15- až 16-ročných školákov v roku 2003
Prikaz 1: Razširjenost uživanja konoplje kadar koli v življenju, v zadnjem letu in v zadnjem mesecu med 15- in 16-letnimi dijaki v letu 2003
Figur 1: Andelen skolelever i åldern 15–16 som någon gång har använt cannabis, som har använt cannabis det senaste året och som har använt cannabis den senaste månaden
  Figura 21  
Índice: 1996 = 100. O número de casos por país e por ano é apresentado no Quadro DRD-2 (parte ii), Boletim Estatístico de 2005.
Index: 1996 = 100. Numbers of cases per country per year are presented in Table DRD-2 (part ii) in the 2005 statistical bulletin.
Indice: 1996 = 100. Le nombre de cas par pays et par an est présenté au tableau DRD-2 (partie ii) du bulletin statistique 2005.
Index: 1996 = 100. Die Zahl der Fälle je Land und Jahr wird in Tabelle DRD-2 (Teil ii) im Statistical Bulletin 2005 dargestellt.
Índice: 1996 = 100. En el cuadro DRD-2 (parte ii) del boletín estadístico de 2005 se presentan los números de casos por país y por año.
DRD-2 (parte ii) del bollettino statistico 2005 figurano i numeri di casi per paese per anno.
Δείκτης: 1996 = 100. Ο αριθμός των περιπτώσεων ανά χώρα ετησίως αναφέρεται στον πίνακα DRD-2 (μέρος ii) στο Δελτίο στατιστικών στοιχείων 2005.
Index: 990 = 100. Het aantal gevallen per land per jaar is weergegeven in tabel DRD-2 (deel ii) in het Statistical Bulletin 2005.
Index: 1996 = 100. Počet případů/země/rok je uveden v tabulce DRD-2 (části ii) ve Statistickém věstníku 2005.
Indeks: 1996 = 100. Antal tilfælde pr. land pr. år fremgår af tabel DRD-2 (del ii) i Statistical bulletin 2005.
Indeks: 1996 = 100. Juhtumite arv riikide ja aastate kaupa on esitatud tabelis DRD-2 (ii osas) 2005. aasta statistikabülletäänis.
Indeksi: 1996 = 100. Tapausten määrä maittain ja vuosittain esitetään vuoden 2005 Tilastotiedotteen taulukossa DRD-2 (osa ii).
Index: 1996 = 100. Az esetek számát évente és országonként a DRD-2 (ii. rész) táblázat mutatja be a 2005. évi statisztikai értesítőben.
Indeks: 1996 = 100. Antall tilfeller pr. land pr. år er presentert i tabell DRD-2 (del ii) i Statistiske opplysninger 2005.
Indeks: 1996 = 100. Dane o ilości przypadków przypadających na poszczególne państwa rocznie przedstawione są w Tabeli DRD-2 (część ii) w Biuletynie Statystycznym na rok 2005.
Indice: 1996 = 100. Numărul de cazuri pe ţară pe an este prezentat în Tabelul DRD-2 (partea ii) din Buletinul statistic 2005.
Index: 1996 = 100. Počty prípadov v jednotlivých krajinách sú za jednotlivé roky uvedené v tabuľke DRD-2 (part ii) v štatistickej ročenke 2005.
Indeks: 1996 = 100. Število primerov za vsako državo in vsako leto je predstavljeno v tabeli DRD-2 (del ii) v Statističnem biltenu 2005.
Index: 1996 = 100. Antal fall per land och år presenteras i tabell DRD-2 (del ii) i statistikbulletinen för 2005.
Indekss: 1996. g. = 100. Gadījumu skaits par valstīm ir sniegts tabulā DRD-2 (daļa ii) 2005. gada statistikas biļetenā.
  Dados por categoria  
Figura 7: Prevalência ao longa da vida e consumo recente (último ano) de ecstasy entre jovens adultos de idades seleccionadas, 15–34 e 15–24 anos, medido pelos inquéritos à população
Figure 6: Recent use (last year) of amphetamines among young adults at selected ages, 15–34 and 15–24, measured by population surveys
Graphique 6: Usage récent (dernière année) d'amphétamines parmi les jeunes adultes de tranches d'âge sélectionnées, 15 à 34 ans et 15 à 24 ans, mesuré par les enquêtes de population
Abbildung 6: Jüngster Konsum (im letzten Jahr) von Amphetaminen unter jungen Erwachsenen ausgewählter Altersgruppen (15 bis 34 bzw. 15 bis 24 Jahre), ermittelt in demografischen Erhebungen
Gráfico 6: Consumo reciente (último año) de anfetaminas entre adultos jóvenes de edades seleccionadas, 15-34 años y 15-24 años, medido a través de encuestas de población
Grafico 6: Consumo recente (ultimo anno) di anfetamine tra i giovani adulti in fasce d’età selezionate, 15-34 anni e 15-24 anni, registrato dalle indagini sulla popolazione
Διάγραμμα 6: Πρόσφατη χρήση (κατά το περασμένο έτος) αμφεταμινών στους νεαρούς ενηλίκους σε επιλεγμένες ηλικίες, 15–34 και 15–24 ετών, όπως μετρήθηκε από εθνικές έρευνες
Figuur 6: Recent gebruik (laatste 12 maanden) van amfetaminen onder jongvolwassenen (15-34 jaar) en jongeren (15-24 jaar) op basis van landelijke enquêtes onder de bevolking
Obrázek 6: Užívání amfetaminů v poslední době (minulém roce) mladými dospělými ve zvoleném věkovém rozpětí 15–34 a 15–24 let, měřeno v národních průzkumech
Figur 6: Nylig brug (seneste 12 måneder) af amfetaminer blandt unge voksne i udvalgte aldersgrupper, 15–34 år og 15–24 år, målt ved befolkningsundersøgelser
Joonis 6: Amfetamiinide hiljutine (viimase aasta jooksul) tarbimine valitud vanuserühmades (15–34 ja 15–24 aastat) noorte täisealiste hulgas rahvastiku-uuringute kohaselt
Kaavio 6: Amfetamiinien hiljattainen käyttö (viimeisen vuoden aikana) 15–34-vuotiaiden ja 15–24-vuotiaiden nuorten aikuisten keskuudessa kansallisissa väestötutkimuksissa mitattuna
6. ábra: A közelmúltbeli (előző év) amfetaminhasználat kiválasztott korú fiatal felnőttek – 15–34 és 15–24 évesek – körében, lakossági felmérések alapján
Figur 6: Nyere bruk (siste år) av amfetamin blant unge voksne i utvalgte aldersgrupper, 15-34 og 15-24, målt i befolkningsundersøkelser
Wykres 6: Zażywanie niedawne (w ciągu ostatniego roku) amfetamin wśród młodych osób dorosłych w wybranych przedziałach wiekowych, tj. od 15 do 34 i od 15 do 24 lat na podstawie badań sondażowych populacji
Figura 6: Consumul recent (anul precedent) de amfetamine în rândul adulţilor tineri la anumite vârste, 15–34 ani şi 15–24 ani, măsurat prin anchete asupra populaţiei
Obrázok 6: Nedávne užívanie (posledný rok) amfetamínov medzi mladými dospelými vo vybraných vekových skupinách 15 – 34 a 15 – 24 rokov podľa prieskumov obyvateľstva
Prikaz 6: Uživanje amfetaminov v zadnjem času (zadnjem letu) med mlajšimi odraslimi v izbranih starostih, 15–34 let in 15–24 let, merjeno z raziskavami prebivalstva
Figur 6: Andel unga vuxna i åldrarna 15–34 respektive 15–24 som det senaste året har använt amfetaminer, uppmätt genom befolkningsundersökningar
6. attēls: Pašreizējā amfetamīnu lietošana (pēdējā mēneša laikā) izvēlētas vecuma grupas jauniešu vidū: 15–34 gadi un 15–24 gadi saskaņā ar iedzīvotāju apsekojumiem
  Dados por categoria  
Figura 4: Tendências no consumo recente (último ano) de cannabis entre os jovens adultos (15 aos 34 anos), medidas pelos inquéritos nacionais (1)
Figure 3: Current use (last month) of cannabis among young adults (aged 15–24), measured by national surveys
Graphique 3: Usage actuel (dernier mois) de cannabis chez les jeunes adultes (âgés de 15 à 24 ans), mesuré par les enquêtes nationales
Abbildung 3: Aktueller Konsum (im letzten Monat) von Cannabis unter jungen Erwachsenen (im Alter von 15 bis 24 Jahren), ermittelt in nationalen Erhebungen
Gráfico 3: Consumo actual (último mes) de cannabis entre adultos jóvenes (edad 15-24 años), medido a través de encuestas nacionales
Grafico 3: Uso attuale (ultimo mese) della cannabis tra i giovani adulti (15-24 anni), registrato dalle indagini nazionali
Διάγραμμα 3: Τρέχουσα χρήση (κατά τον περασμένο μήνα) κάνναβης στους νεαρούς ενηλίκους (ηλικίας 15–24 ετών), όπως μετρήθηκε από εθνικές έρευνες
Figuur 3: Recent gebruik (laatste maand) van cannabis onder jongvolwassenen (15-24 jaar) op basis van landelijke enquêtes onder de bevolking
Obrázek 3: Užívání konopí v současné době (posledním měsíci) mladými dospělými (ve věku 15–24 let), měřeno v národních průzkumech
Figur 3: Aktuel brug (seneste måned) af cannabis blandt unge voksne (15–24 år), målt ved nationale undersøgelser
Joonis 3: Kanepi praegune (viimase kuu jooksul) tarbimine noorte täisealiste (15–24aastased) hulgas siseriiklike uuringute kohaselt
Kaavio 3: Kannabiksen nykyinen käyttö (viimeisen kuukauden aikana) nuorten aikuisten (15–24-vuotiaat) keskuudessa kansallisissa väestötutkimuksissa mitattuna
3. ábra: A közelmúltbeli (előző hónap) kannabiszhasználat a fiatal felnőttek (15–24 évesek) körében, országos felmérések alapján
Figur 3: Nyere bruk (siste måned) av cannabis blant unge voksne (15-24 år), målt i nasjonale spørreundersøkelser
Wykres 3: Zażywanie bieżące (w ciągu ostatniego miesiąca) pochodnych konopi indyjskich wśród młodych osób dorosłych (w wieku do 15 do 24 lat) na podstawie badań krajowych
Figura 3: Consumul actual (în ultima lună) de canabis în rândul adulţilor tineri (15–24 ani), măsurat prin anchete naţionale
Obrázok 3: Súčasné užívanie kanabisu (minulý mesiac) medzi mladými dospelými (vo veku 15 – 24 rokov) podľa celoštátnych prieskumov
Prikaz 3: Redno uživanje konoplje (v zadnjem mesecu) med mlajšimi odraslimi (15–24 let), merjeno z nacionalnimi raziskavami
Figur 3: Andel unga vuxna (i åldern 15–24) som har använt cannabis den senaste månaden, uppmätt genom nationella undersökningar
4. attēls: Kaņepju nesenās lietošanas (pēdējā gada laikā) tendences jauniešu (15 līdz 34 gadi) vidū saskaņā ar valstu apsekojumiem (1)
  Dados por categoria  
Figura 6: Consumo recente (último ano) de anfetaminas entre jovens adultos de idades seleccionadas, 15–34 e 15–24 anos, medido pelos inquéritos à população
Figure 5: Lifetime prevalence of cannabis use among 15- to 16-year-old school students reported in the 1995, 1999 and 2003 rounds of the ESPAD survey
Graphique 5: Prévalence au cours de la vie de l'usage de cannabis parmi les élèves de 15 à 16 ans déclaré dans le cadre de l'enquête ESPAD de 1995, 1999 et 2003
Abbildung 5: In den ESPAD-Umfragen der Jahre 1995, 1999 und 2003 ermittelte Lebenszeitprävalenz des Cannabiskonsums unter 15- bis 16-jährigen Schülern
Gráfico 5: Prevalencia a lo largo de la vida del consumo de cannabis entre escolares de edades comprendidas entre los 15 y 16 años registrada en las encuestas ESPAD de 1995, 1999 y 2003
Grafico 5: Prevalenza una tantum del consumo di cannabis tra gli studenti di 15-16 anni riportata nelle indagini ESPAD del 1995, 1999 e 2003
Διάγραμμα 5: Επικράτηση της χρήσης κάνναβης σε όλη τη ζωή στους 15χρονους και 16χρονους μαθητές, όπως αναφέρεται στις έρευνες του ESPAD που διενεργήθηκαν το 1995, το 1999 και το 2003
Figuur 5: Prevalentie van het “ooit”-gebruik van cannabis onder 15- en 16-jarige scholieren in de ESPAD-enquêtes van 1995, 1999 en 2003
Obrázek 5: Celoživotní prevalence užívání konopí mezi studenty ve věku 15–16 let podle průzkumů ESPAD konaných v letech 1995, 1999 a 2003
Figur 5: Langtidsprævalens for cannabisbrug blandt 15–16-årige skoleelever ifølge ESPAD-undersøgelserne i 1995, 1999 og 2003
Joonis 5: Kanepi elu jooksul tarbimine 15–16aastaste kooliõpilaste hulgas 1995., 1999. ja 2003. aasta ESPADi uuringute kohaselt
Kaavio 5: Kannabista ainakin kerran käyttäneet 15- ja 16-vuotiaat koululaiset vuosien 1995, 1999 ja 2003 ESPAD-kyselyjen mukaan
5. ábra: A kannabiszhasználat életprevalenciája a 15–16 éves diákok körében az ESPAD felmérés 1995-ös, 1999-es és 2003-as fordulójában közöltek alapján
Figur 5: Livstidsprevalens av cannabisbruk blant 15-16-årige skoleelever, målt i ESPAD-undersøkelsen for 1995, 1999 og 2003
Wykres 5: Rozpowszechnienie zażycia pochodnych konopi indyjskich przynajmniej raz w życiu wśród młodzieży szkolnej w wieku od 15 do 16 lat przedstawione w seriach badania ESPAD przeprowadzonych w roku 1995, 1999 i 2003
Figura 5: Prevalenţa consumului de canabis pe parcursul vieţii la elevii de 15 – 16 ani, raportată în rundele din 1995, 1999 şi 2003 ale anchetei ESPAD
Obrázok 5: Celoživotná prevalencia užívania kanabisu medzi 15- až 16-ročnými školákmi podľa prieskumov ESPAD 1995, 1999 a 2003
Prikaz 5: Razširjenost uživanja konoplje kadar koli v življenju med 15- in 16-letnimi dijaki v serijah raziskave ESPAD v letih 1995, 1999 in 2003 raziskave ESPAD
Figur 5: Andelen skolelever i åldern 15–16 som någon gång använt cannabis som rapporterats i 1995, 1999 och 2003 års undersökningar från ESPAD
  Dados por categoria  
Figura 1: Prevalência ao longo da vida, no último ano e no último mês do consumo de cannabis entre os estudantes de 15 e 16 anos em 2003
1. attēls: Ilgtermiņa, pēdējā gada un pēdējā mēneša kaņepju lietošanas izplatība 15 līdz 16 gadus vecu skolēnu vidū 2003. gadā
  Figura 15  
Figura 15: Casos de SIDA por grupo de transmissão e ano de diagnóstico (1987–2003) ajustados aos atrasos de comunicação, UE
Figure 15: AIDS cases by transmission group and year of diagnosis (1987–2003) adjusted for reporting delays, EU
Graphique 15: Cas de SIDA par groupe de transmission et par année de diagnostic (1987-2003), corrigés pour tenir compte des retards de signalement, UE
Abbildung 15: AIDS-Fälle nach Übertragungsgruppe und Jahr der Diagnose (1987 bis 2003), um Meldeverzögerungen korrigiert, EU
Gráfico 15: Casos de SIDA por grupo de transmisión y año del diagnóstico (1987-2003) ajustados para los retrasos en la notificación, UE
Grafico 15: Casi di AIDS per gruppo di trasmissione e anno di diagnosi (1987-2003) adeguati per ritardi di segnalazione, UE
Διάγραμμα 15: Κρούσματα AIDS ανά ομάδα μετάδοσης και έτος διάγνωσης (1987–2003) αναπροσαρμοσμένα ώστε να λαμβάνονται υπόψη τα στοιχεία που υποβλήθηκαν με καθυστέρηση, ΕΕ
Figuur 15: Aids-gevallen naar besmettingsgroep en diagnosejaar (1987-2003; EU) gecorrigeerd voor vertragingen in de rapportage
Obrázek 15: Případy AIDS v EU podle skupiny přenosu a roku stanovení diagnózy (1987–2003) upravené dle zpoždění hlášení
Figur 15: Aids-tilfælde fordelt på smitteoverførselsgruppe og diagnoseår (1987–2003), korrigeret for indberetningsforsinkelser, EU
Joonis 15: AIDSi juhtumite arv ELis nakkusrühma ja diagnoosimisaasta (1987–2003) kaupa kohandatuna vastavalt aruandlusega seotud viivitusele
Kaavio 15: Aids-tapaukset tartuntatavan ja dignosointivuoden mukaan (1987–2003) EU
15. ábra: AIDS-es esetek a fertőzési csoport és a diagnózis éve szerint (1987–2003), a bejelentési késedelmekre kiigazítva, EU
Figur 15: AIDS-tilfeller etter smittemåte og diagnoseår (1987-2003), justert for rapporteringsforsinkelser, EU
Wykres 15: Przypadki AIDS w ujęciu według grupy transmisji i roku zdiagnozowania (1987-2003) skorygowane o opóźnienia w raportowaniu, UE
Figura 15: Cazuri de SIDA în funcţie de grupul de transmitere şi anul de diagnosticare (1987–2003) ajustat în funcţie de întârzierile de raportare, Uniunea Europeană
Obrázok 15: Prípady AIDS podľa skupín nosičov a roku diagnostikovania (1987 – 2003) upravené podľa oneskoreného oznámenia, EÚ
Prikaz 15: Primeri okužb z aidsom po skupini prenosa in letu diagnoze (1987–2003), prilagojeni za poročanje o zamudah, EU
Figur 15: Antal aids-fall efter smittogrupp och diagnosår (1987–2003) som justerats efter försenade rapporter, EU
15. attēls: AIDS gadījumi sadalījumā pa slimības pārnešanas grupām un diagnozes gadiem (1987.–2003.g.), labots atbilstoši ziņojumu kavējumiem, ES
  Dados por categoria  
Figura 9: Tendências do consumo recente (último ano) de ecstasy entre jovens adultos (15 a 34 anos), medidas pelos inquéritos à população (1)
Figure 8: Trends in recent use (last year) of amphetamines among young adults (aged 15–34), measured by population surveys (1)
Graphique 8: Tendances de l'usage récent (dernière année) d'amphétamines parmi les jeunes adultes (âgés de 15 à 34 ans), mesurées par les enquêtes de population (1)
Abbildung 8: Tendenzen beim jüngsten Konsum (im letzten Jahr) von Amphetaminen unter jungen Erwachsenen (im Alter von 15 bis 34 Jahren), ermittelt in demografischen Erhebungen (1)
Gráfico 8: Tendencias del consumo reciente (último año) de anfetaminas entre adultos jóvenes (edad 15-34 años), medidas a través de encuestas de población (1)
Grafico 8: Andamento del consumo recente (ultimo anno) di anfetamine tra i giovani adulti (15-34 anni), registrato dalle indagini sulla popolazione (1)
Διάγραμμα 8: Τάσεις της πρόσφατης χρήσης (κατά το περασμένο έτος) αμφεταμινών στους νεαρούς ενηλίκους (ηλικίας 15–34 ετών), όπως μετρήθηκαν από εθνικές έρευνες (1)
Figuur 8: Trends in recent gebruik (laatste 12 maanden) van amfetaminen onder jongvolwassenen (15-34 jaar) op basis van landelijke enquêtes onder de bevolking (1)
Obrázek 8: Trendy užívání amfetaminů v poslední době (minulém roce) mladými dospělými (ve věku 15–34 let), měřeno v národních průzkumech (1)
Figur 8: Tendenser i nylig brug (seneste 12 måneder) af amfetaminer blandt unge voksne (15–34 år), målt ved befolkningsundersøgelser (1)
Joonis 8: Suundumused amfetamiinide hiljutises (viimase aasta jooksul) tarbimises noorte täisealiste (15–34aastased) hulgas rahvastiku-uuringute kohaselt (1)
Kaavio 8: Suuntaukset amfetamiinien hiljattaisessa käytössä (viimeisen vuoden aikana) nuorten aikuisten (15–34-vuotiaat) keskuudessa kansallisissa väestötutkimuksissa mitattuna (1)
8. ábra: A közelmúltbeli (előző év) amfetaminhasználat tendenciái fiatal felnőttek (15–34 évesek) körében, lakossági felmérések alapján
Figur 8: Trender for nyere bruk (siste år) av amfetamin blant unge voksne (15-34 år), målt i befolkningsundersøkelser (1)
Wykres 8: Trendy dotyczące zażywania niedawnego (w ciągu ostatniego roku) amfetamin wśród młodych osób dorosłych (w wieku od 15 do 34 lat) na podstawie badań sondażowych populacji (1)
Figura 8: Tendinţe ale consumului recent (în anul precedent) de amfetamine în rândul adulţilor tineri (15–34 ani), măsurate prin anchetele asupra populaţiei (1)
Obrázok 8: Trendy v nedávnom užívaní (za posledný rok) amfetamínov medzi mladými dospelými (vo veku 15 – 34 rokov) podľa prieskumov obyvateľstva (1)
Prikaz 8: Trendi uživanja amfetaminov v zadnjem času (v zadnjem letu) med mlajšimi odraslimi (15–34 let), merjeno z raziskavami prebivalstva(1)
Figur 8: Trender när det gäller unga vuxna (i åldern 15–34) som det senaste året har använt amfetaminer, uppmätt genom befolkningsundersökningar (1)
8. attēls: Amfetamīnu nesenās lietošanas (pēdējā gada laikā) tendences jauniešu vidū (15 līdz 34 gadi) saskaņā ar iedzīvotāju apsekojumiem (1)
  Dados por categoria  
Figura 8: Tendências do consumo recente (último ano) de anfetaminas entre jovens adultos (15 a 34 anos), medidas pelos inquéritos à população (1)
Figure 7: Lifetime prevalence and recent use (last year) of ecstasy among young adults at selected ages, 15–34 and 15–24, measured by population surveys
Graphique 7: Prévalence au cours de la vie et usage récent (dernière année) d'ecstasy parmi les jeunes adultes de tranches d'âge sélectionnées, 15 à 34 ans et 15 à 24 ans, mesuré par les enquêtes de population
Abbildung 7: Lebenszeitprävalenz und jüngster Konsum (im letzten Jahr) von Ecstasy unter jungen Erwachsenen ausgewählter Altersgruppen (15 bis 34 bzw. 15 bis 24 Jahre), ermittelt in demografischen Erhebungen
Gráfico 7: Prevalencia a lo largo de la vida y consumo reciente (último año) de éxtasis entre adultos jóvenes de edades seleccionadas, 15-34 años y 15-24 años, medido a través de encuestas de población
Grafico 7: Prevalenza una tantum e consumo recente (ultimo anno) di ecstasy tra i giovani adulti in fasce d’età selezionate, 15-34 anni e 15-24 anni, registrato dalle indagini sulla popolazione
Διάγραμμα 7: Πρόσφατη χρήση (κατά το περασμένο έτος) έκστασης στους νεαρούς ενηλίκους σε επιλεγμένες ηλικίες, 15–34 και 15–24 ετών, όπως μετρήθηκε από εθνικές έρευνες
Figuur 7: Prevalentie van het „ooit”-gebruik en recent gebruik (laatste 12 maanden) van ecstasy onder jongvolwassenen (15-34 jaar) en jongeren (15-24 jaar) op basis van landelijke enquêtes onder de bevolking
Obrázek 7: Celoživotní prevalence extáze v poslední době (minulém roce) mladými dospělými ve zvoleném věkovém rozpětí 15–34 a 15–24 let, měřeno v národních průzkumech
Figur 7: Langtidsprævalens og nyligt brug (seneste 12 måneder) af ecstasy blandt unge voksne i udvalgte aldersgrupper, 15–34 år og 15–24 år, målt ved befolkningsundersøgelser
Joonis 7: Ecstasy elu jooksul ja hiljutine (viimase aasta jooksul) tarbimine valitud vanuserühmades (15–34 ja 15–24 aastat) noorte täisealiste hulgas rahvastiku-uuringute kohaselt
Kaavio 7: Ekstaasin käyttö ainakin kerran elämässä ja hiljattainen käyttö (viimeisen vuoden aikana) 15–34-vuotiaiden ja 15–24-vuotiaiden nuorten aikuisten keskuudessa kansallisissa väestötutkimuksissa mitattuna
7. ábra: Életprevalencia és közelmúltbeli (előző év) extasyhasználat kiválasztott korú fiatal felnőttek – 15–34 és 15–24 évesek – körében, lakossági felmérések alapján
Figur 7: Livstidsprevalens og nylig bruk (siste år) av ecstasy blant unge voksne i utvalgte aldersgrupper, 15-34 og 15-24, målt i befolkningsundersøkelser
Wykres 7: Zażycie w ciągu życia i zażywanie niedawne (w ciągu ostatniego roku) ekstazy wśród młodych osób dorosłych w wybranych przedziałach wiekowych, tj. od 15 do 34 i od 15 do 24 lat na podstawie badań sondażowych populacji
Figura 7: Prevalenţa pe parcursul vieţii şi consumul recent (în anul precedent) de Ecstasy în rândul adulţilor tineri la anumite vârste, 15–34 şi 15–24 ani, măsurat prin anchetele asupra populaţiei
Obrázok 7: Celoživotná prevalencia a nedávne užívanie (posledný rok) extázy medzi mladými dospelými vo vybraných vekových skupinách 15 – 34 a 15 – 24 rokov, podľa prieskumov obyvateľstva
Prikaz 7: Razširjenost uživanja ekstazija kadar koli v življenju in v zadnjem času (zadnjem letu) med mlajšimi odraslimi v izbranih starostih, 15–34 let in 15–24 let, merjeno z raziskavami prebivalstva
Figur 7: Andel unga vuxna i åldrarna 15–34 respektive 15–24 som någon gång eller det senaste året har använt ecstasy, uppmätt genom befolkningsundersökningar
7. attēls: Ekstazī ilgtermiņa izplatība un nesenā lietošana (pēdējā gada laikā) izvēlētas vecuma grupas jauniešu vidū: 15–34 gadi un 15–24 gadi saskaņā ar iedzīvotāju apsekojumiem
  press1-pt  
(1) Ver comentário ao Relatório Anual 2005, Figura “Tendências do consumo recente (último ano) de cocaína entre jovens adultos (15 a 34 anos)”.
(1) Cf. Rapport annuel 2005, commentaire de la figure «Usage récent (dernière année) de cocaïne chez les jeunes adultes (15-34 ans)»
(1) Siehe Übersicht im Jahresbericht 2005, Abbildung S. 15 „Jüngster Konsum (im letzten Jahr) von Kokain unter jungen Erwachsenen (im Alter von 15 bis 34 Jahren).
(1) Véase Comentario del informe anual de 2005, cuadro “Consumo actual (último año) de cocaína entre adultos jóvenes (15–34 años).
(1) Cfr. Commento alla Relazione annuale 2005, figura “Consumo recente di cocaina nello scorso anno da parte di giovani adulti (15–34 anni)”.
(1) Βλέpe Εtήsιa έκθesη 2005, Sχόλιa, Διάγρaµµa «Πρόsfatη χρήsη (κatά tο teλeυtaίο έtος) κοκaΐνης stους νeaρούς eνηλίκους (15–34 etών)».
(1) Zie het commentaar (“Commentary”) bij het Jaarverslag 2005, figuur “Recent gebruik (laatste 12 maanden) van cocaïne onder jongvolwassenen (15-34 jaar)”.
(1) Jf. Årsberetning 2005, kommentar, figuren 'Nylig brug (seneste 12 måneder) af kokain blandt unge voksne (15-34 år).
(1) Vt 2005. aasta aruande kommentaarium, joonis "Kokaiini hiljutine (viimase aasta jooksul) tarbimine noorte täisealiste (15–34-aastaste) hulgas".
(1) Ks. vuosiraportti 2005 lisäselvitys, kaavio ”Kokaiinia viimeaikoina (viimeksi kuluneen vuoden aikana) käyttäneet nuoret aikuiset (15–34-vuotiaat)”.
(1) Lásd 2005-ös Éves jelentés megjegyzései, „A fiatal felnottek (15–34 évesek) kokain-használatának éves prevalenciája” c. ábra.
(1) Se kommentar til Årsrapporten for 2005, fig. «Nyere bruk (siste år) av kokain blant unge voksne (15-34 år).
(1) Patrz „2005 Annual report Commentary”, wykres „Ostatnie zazycie w ubieglym roku wsród mlodych osób doroslych (15–34 lat).
(1) Vezi 2005 Raportul anual 2005 Comentariu, Figura „Consumul recent (în ultimele 12 luni) de cocaina în rândul tuturor adultilor tineri (15–34 ani).
(1) Pozri Výrocná správa 2005 Komentár, cast „Užívanie kokaínu medzi mladými ludmi (15–34 rocnými) za posledný rok“
(1) Glej Komentar v Letnem porocilu 2005, prikaz "Uporaba kokaina v zadnjem letu med mlajšimi odraslimi (15–34 let).
(1) Se Årsrapport 2005 Kommentar, figuren ”Användning av kokain de senaste tolv månaderna bland unga vuxna (15–34 år).
(1) Skatit 2005. gada parskata pielikuma attelu ,,Kokaina nesena (pedeja gada laika) lietosana jaunu (15–34 gadi)  pieauguso vidu.”
  Capà­tulo 5: Cocaà­na e...  
Um cálculo muito aproximado do consumo recente (prevalência no último ano) de cocaína, presumindo uma prevalência média de cerca de 1% da população adulta, indiciará um valor de 3 a 3,5 milhões de pessoas na Europa.
A very rough estimate of recent use (last year prevalence) of cocaine, assuming an average prevalence of about 1 % of all adults, will give a figure of between 3 and 3.5 million people in Europe. Rates of current use result in a rough estimate of about 1.5 million users (89).
Une estimation très grossière de l'usage récent (prévalence au cours de la dernière année) de cocaïne, en partant de l'hypothèse d'une prévalence moyenne d'environ 1 % de l'ensemble de la population adulte, donnerait un chiffre compris entre 3 et 3,5 millions de personnes en Europe. Le niveau de l'usage actuel est estimé en gros à près de 1,5 million de personnes (89).
Bei einer angenommenen durchschnittlichen Prävalenzrate von 1 % aller Erwachsenen errechnet sich grob geschätzt für den jüngsten Kokainkonsum (während des letzten Jahres) eine Gesamtzahl von 3 bis 3,5 Mio. Menschen in Europa. Anhand der Raten für den aktuellen Konsum ergibt sich eine grobe Schätzung von etwa 1,5 Mio. Konsumenten (89).
Un cálculo muy general del consumo reciente de cocaína (prevalencia del último año), tomando una prevalencia media del 1 % de la población total de adultos, da una cifra de 3 a 3,5 millones de personas en Europa. Las tasas de consumo actual permiten realizar un cálculo aproximado de alrededor de 1,5 millones de consumidores (89).
Una stima molto approssimativa del consumo recente (prevalenza nell’ultimo anno) della cocaina, presupponendo una prevalenza media dell’1% circa di tutta la popolazione adulta, darebbe una cifra compresa tra 3 e 3,5 milioni di persone in Europa. Per altro verso i dati sul consumo corrente consentirebbero una stima approssimativa di circa 1,5 milioni di consumatori (89).
Από μια πολύ πρόχειρη εκτίμηση της πρόσφατης χρήσης (επικράτηση της χρήσης κατά τον τελευταίο χρόνο) κοκαΐνης, η οποία υποθέτει ποσοστό μέσης επικράτησης περίπου 1 % του συνόλου των ενηλίκων, προκύπτουν 3 έως 3,5 εκατομμύρια χρήστες στην Ευρώπη. Από τα ποσοστά τρέχουσας χρήσης προκύπτει μια πρόχειρη εκτίμηση περίπου 1,5 εκατομμυρίου χρηστών (89).
Op basis van een zeer grove schatting van het recent gebruik van cocaïne - waarbij er vanuit wordt gegaan dat de gemiddelde prevalentie onder alle volwassenen 1% bedraagt - zouden ongeveer 3 tot 3,5 miljoen mensen in Europa de laatste 12 maanden cocaïne hebben gebruikt. De percentages voor actueel gebruik leiden tot een grove schatting van ongeveer 1,5 miljoen cocaïnegebruikers in de laatste maand (89).
Výsledkem velmi hrubého odhadu užívání kokainu v poslední době (prevalence v minulém roce), za předpokladu průměrné prevalence asi 1 % všech dospělých, bude hodnota 3 až 3,5 milionu lidí v Evropě. Odhadem se podle hodnot současného užívání jedná zhruba o 1,5 milionů uživatelů (89).
Et meget groft skøn over nylig brug (sidste års prævalens) af kokain vil, på grundlag af en gennemsnitlig prævalens på ca. 1 % af alle voksne, give et tal på mellem 3 og 3,5 millioner personer i Europa. Tallene for aktuel brug resulterer i et groft skøn på ca. 1,5 millioner brugere (89).
Hiljutise kokaiinitarbimise (levimus viimase aasta jooksul) umbkaudne hinnang, oletades keskmiseks levimuseks kõigi täiskasvanute seas umbes 1%, annab arvuliselt tulemuseks 3–3,5 miljonit inimest Euroopas. Praeguse tarbimise määr on umbkaudse hinnangu põhjal 1,5 miljonit kasutajat (89).
Jos oletetaan, että keskimäärin prosentti aikuisista on käyttänyt kokaiinia hiljattain (viimeisen vuoden aikana), heitä olisi Euroopassa karkeasti arvioituna noin 3–3,5 miljoonaa. Nykyisiä käyttäjiä on karkeasti arvioituna noin 1,5 miljoonaa (89).
A közelmúltbeli kokainfogyasztás (múlt évi előfordulás) nagyon durva becslésével, az összes felnőtt közül átlagosan 1%-os előfordulással számolva egész Európára 3–3,5 millió főt kapunk. A jelenlegi használat arányaival számolva durván 1,5 millió fogyasztóról van szó(89).
Tar vi utgangspunkt i en gjennomsnittlig prevalens for nyere bruk av kokain blant alle voksne på 1 % (prevalens siste år), innebærer dette at mellom 3 og 3,5 millioner mennesker i Europa har brukt kokain i løpet av det siste året. Et tilsvarende grovt estimat over aktuell bruk gir ca. 1,5 millioner brukere (89).
Przyjmując, że średnie rozpowszechnienie wśród wszystkich osób dorosłych wynosi ok. 1%, bardzo pobieżne szacunki co do niedawnego zażywania kokainy (rozpowszechnienie w czasie ostatniego roku) dadzą poziom od 3 do 3,5 miliona osób w Europie. Wskaźnik bieżącego zażywania w przeliczeniu daje ok. 1,5 miliona osób (89).
O estimare foarte brută a consumului recent (prevalenţa în ultimul an) de cocaină, bazată pe ipoteza că prevalenţa medie este aproximativ 1 % din numărul total al adulţilor, ar fi undeva între 3 şi 3,5 milioane de persoane în Europa. Pe baza ratelor consumului actual se poate ajunge la o estimare brută de aproximativ 1,5 milioane de utilizatori (89).
Výsledkom veľmi hrubého odhadu nedávneho užívania kokaínu (prevalencie posledného roka), za predpokladu priemernej prevalencie okolo 1 % všetkých dospelých, bude číslo 3 až 3,5 milióna ľudí v Európe. Odhadom, podľa hodnôt súčasného užívania, ide zhruba o 1,5 milióna užívateľov (89).
Z zelo grobo oceno nedavnega uživanja kokaina (razširjenost v zadnjem letu), v kateri domnevamo, da je uživanje v povprečju razširjeno pri 1 % vseh odraslih, pridemo do številke od 3 do 3,5 milijona ljudi v Evropi. Število ljudi, ki trenutno uživajo kokain, privede do grobe ocene okoli 1,5 milijona uživalcev (89).
En mycket grov uppskattning av användningen av kokain de senaste 12 månaderna som utgår från antagandet av ungefär 1 % av alla vuxna någon gång har använt kokain ger en siffra på mellan 3 och 3,5 miljoner människor i Europa. En liknande uppskattning av antalet personer som har använt kokain de senaste 30 dagarna ger en siffra på omkring 1,5 miljoner personer89.
Ļoti aptuveni aprēķini par kokaīna neseno lietošanu (izplatība pēdējā gada laikā), pieņemot, ka vidējā izplatība ir aptuveni 1% no visiem pieaugušajiem iedzīvotājiem, norāda, ka Eiropā lietotāju skaits varētu būt 3 līdz 3,5 miljoni cilvēku. Pašreizējās lietošanas līmeņa aprēķinu rezultātā var secināt, ka lietotāju skaits sasniedz 1,5 miljonus (89).
  Figura 4  
Figura 4: Tendências no consumo recente (último ano) de cannabis entre os jovens adultos (15 aos 34 anos), medidas pelos inquéritos nacionais (1)
Figure 4: Trends in recent use (last year) of cannabis among young adults (aged 15–34), measured by national surveys (1)
Graphique 4: Tendances de l'usage récent (dernière année) de cannabis parmi les jeunes adultes (âgés de 15 à 34 ans), mesurées par les enquêtes nationales (1)
Abbildung 4: Tendenzen beim jüngsten Konsum (im letzten Jahr) von Cannabis unter jungen Erwachsenen (im Alter von 15 bis 34 Jahren), ermittelt in nationalen Erhebungen (1)
Gráfico 4: Tendencias del consumo actual (último año) de cannabis entre adultos jóvenes (edad 15-34 años), medido a través de encuestas nacionales (1)
Διάγραμμα 4: Τάσεις της πρόσφατης χρήσης (κατά το περασμένο έτος) κάνναβης στους νεαρούς ενηλίκους (ηλικίας 15–34 ετών), όπως μετρήθηκαν από εθνικές έρευνες (1)
Figuur 4: Trends in recent gebruik (laatste jaar) van cannabis onder jongvolwassenen (15-34 jaar) op basis van landelijke enquêtes onder de bevolking (1)
Obrázek 4: Trendy užívání konopí v poslední době (minulém roce) mladými dospělými (ve věku 15–34 let), měřeno v národních průzkumech (1)
Figur 4: Tendenser i nylig brug (seneste 12 måneder) af cannabis blandt unge voksne (15–34 år), målt ved nationale undersøgelser (1)
Joonis 4: Suundumused kanepi hiljutises (viimase aasta jooksul) tarbimises noorte täisealiste (15–34aastased) hulgas siseriiklike uuringute kohaselt (1)
Kaavio 4: Suuntaukset kannabiksen hiljattaisessa käytössä (viimeisen vuoden aikana) nuorten aikuisten keskuudessa (15–34-vuotiaat) kansallisissa väestötutkimuksissa mitattuna (1)
4. ábra: A közelmúltbeli (előző év) kannabisz-használat tendenciái a fiatal felnőttek (15–34 évesek) körében, országos felmérések alapján (1)
Figur 4: Trender i nyere bruk (siste år) av cannabis blant unge voksne (15-34 år), målt i nasjonale spørreundersøkelser (1)
Wykres 4: Trendy dotyczące zażywania niedawnego (w ciągu ostatniego roku) pochodnych konopi indyjskich wśród młodych osób dorosłych (w wieku od 15 do 34 lat) na podstawie badań krajowych (1)
Figura 4: Tendinţe ale consumului recent (anul precedent) de canabis în rândul adulţilor tineri (15–34 ani), măsurate prin anchetele naţionale (1)
Obrázok 4: Trendy v nedávnom užívaní kanabisu (za posledný rok) medzi mladými dospelými (vo veku 15 – 34 rokov) podľa celoštátnych prieskumov (1)
Prikaz 4: Trendi uživanja konoplje v zadnjem času (v zadnjem letu) med mlajšimi odraslimi (15–34 let), merjeno z nacionalnimi raziskavami (1)
Figur 4: Trender när det gäller unga vuxna (i åldern 15–34) som det senaste året har använt cannabis, uppmätt genom nationella undersökningar (1)
  fig20-pt  
Índice: 1990 = 100. O número de casos por país e por ano é apresentado no Quadro DRD-2 (partes i e v), Boletim Estatístico de 2005.
Index: 1990 = 100. Numbers of cases per country per year are presented in Table DRD-2 (parts i and v) in the 2005 statistical bulletin.
Índice: 1990 = 100. En el cuadro DRD-2 (partes i y v) del boletín estadístico de 2005 se presentan los números de casos por país y por año.
Index: 990 = 100. Het aantal gevallen per land per jaar is weergegeven in tabel DRD-2 (deel i en v) in het Statistical Bulletin 2005.
Indeks: 1990 = 100. Antal tilfælde pr. land pr. år fremgår af tabel DRD-2 (del i og v) i Statistical bulletin 2005.
Indeks: 1990 = 100. Antall tilfeller pr. land pr. år er presentert i tabell DRD-2 (del i og v) i Statistiske opplysninger 2005.
Indeks: 1990 = 100. Število primerov za vsako državo in vsako leto je predstavljeno v tabeli DRD-2 (dela i in v) v tabeli GPS-4 v Statističnem biltenu 2005.
Indekss: 1990. g.  = 100. Gadījumu skaits par valstīm ir sniegts tabulā DRD-2 (daļas i un v) 2005. gada statistikas biļetenā.
  Quadro 4  
(1) Trata-se do número de casos e não de indivíduos tratados nesse ano.
(1) This is the number of cases rather than individuals treated in the year.
(1) Il s'agit du nombre de cas et non des personnes traitées au cours de l'année.
(1) Dies entspricht eher der Zahl der Fälle als der in diesem Jahr behandelten Personen.
(1) Se trata del número de casos, más que de los individuos tratados durante el año.
(1) Il dato si riferisce al numero di casi e non già al numero di pazienti trattati nell’anno.
(1) Dit cijfer heeft meer betrekking op het aantal gevallen dan op het aantal personen dat elk jaar wordt behandeld.
(1) Jedná se počet případů spíše než o počet osob léčených v daném roce.
(1) Dette er antallet af tilfælde og ikke antallet af personer, der har modtaget behandling i det pågældende år.
(1) Luku edustaa tapausten eikä vuoden aikana hoidettujen henkilöiden määrää.
(1) Ez az esetek számát jelenti, nem pedig az adott évben kezelt személyekét.
(1) Dette er antallet tilfeller snarere enn antallet individer som er behandlet i løpet av året.
(1) Jest to raczej liczba przypadków niż osób przechodzących leczenie w danym roku.
(1) Reprezintă numărul de cazuri şi nu numărul de indivizi trataţi pe parcursul anului.
(1) Toto je skôr počet prípadov než počet osôb liečených za rok.
(1) To je število primerov in ne posameznikov, zdravljenih v tem letu.
(1) Detta är antalet fall snarare än individer som behandlats under året.
(1) Šis ir gadījumu skaits nevis gada laikā ārstēšanu saņēmušās personas.
  Relatà³rio anual 2005  
O presente relatório anual baseia-se em informação fornecida ao OEDT pelos Estados-Membros da UE, os países candidatos e a Noruega (que participa no trabalho do OEDT desde 2001) através dos respectivos relatórios nacionais. Os dados estatísticos aqui incluídos referem-se ao ano de 2003 (ou ao último ano disponível).
This annual report is based on information provided to the EMCDDA by the EU Member States and candidate countries and Norway (participating in the work of the EMCDDA since 2001) in the form of a national report. The statistical data reported here relate to the year 2003 (or the last year available). In the area of responses to drug use and for the selected issues more recent data may be reported.
Ce rapport annuel se fonde sur les informations fournies à l'OEDT par les États membres de l'Union européenne, les pays candidats et la Norvège (participant aux travaux de l'OEDT depuis 2001) sous la forme d'un rapport national. Les données statistiques rapportées ici portent sur l'année 2003 (ou sur la dernière année disponible). En ce qui concerne les solutions à l'usage de drogue et certaines questions particulières, des données plus récentes peuvent être présentées.
Der Jahresbericht beruht auf Informationen, die der EBDD von den EU-Mitgliedstaaten, den Beitritts- bzw. Kandidatenländern und von Norwegen (das seit 2001 an der Arbeit der EBDD beteiligt ist) in Form nationaler Berichte zur Verfügung gestellt wurden. Die hier veröffentlichten statistischen Daten beziehen sich auf das Jahr 2003 (oder das letzte Jahr, für das Daten vorlagen), während die Daten zu den Entwicklungen im Bereich der Maßnahmen gegen den Drogenkonsum und zu ausgewählten Themen mitunter jüngeren Datums sein können.
El Informe anual se basa en la información facilitada al OEDT por los Estados miembros y los países candidatos de la UE y Noruega (que participa en las actividades del OEDT desde 2001) en forma de informes nacionales. Los datos estadísticos presentados en este informe corresponden al año 2003 (o al último año disponible). En el ámbito de las respuestas al consumo de drogas y en las cuestiones particulares los datos pueden ser más recientes.
Η ετήσια έκθεση βασίζεται σε πληροφορίες που παρέχουν στο ΕΚΠΝΤ τα κράτη μέλη της ΕΕ και οι υποψήφιες χώρες και η Νορβηγία (η οποία συμμετέχει στο έργο του ΕΚΠΝΤ από το 2001) μέσω των εθνικών εκθέσεων που εκπονούν. Τα στατιστικά στοιχεία που αναφέρονται σε αυτήν αφορούν το έτος 2003 (ή το τελευταίο έτος για το οποίο υπάρχουν διαθέσιμα στοιχεία).
Käesolev aastaaruanne on koostatud teabe põhjal, mis on EMCDDA-le esitatud Euroopa Liidu liikmesriikide, kandidaatriikide ja Norra (osaleb järelevalvekeskuse töös alates 2001. aastast) riiklike aruannetena. Käesolevas aastaaruandes on kasutatud 2003. aasta (või viimase aasta, mille kohta andmed olid kättesaadavad) statistilisi andmeid.
Táto výročná správa obsahuje informácie, ktoré vo forme národných správ poskytli EMCDDA členské štáty EÚ, kandidátske krajiny a Nórsko (ktoré sa zúčastňuje na práci EMCDDA od roku 2001). Uvádzané štatistické údaje sa vzťahujú na rok 2003 (alebo na posledný rok, za ktorý boli k dispozícii). Údaje o opatreniach proti užívaniu drog a o vybraných otázkach môžu byť aj novšieho dáta.
Pričujoče letno poročilo temelji na podatkih, ki so jih v obliki nacionalnih poročil Centru poslale države članice EU, države kandidatke in Norveška (ki sodeluje pri delu Centra od leta 2001). Vsi tukaj uporabljeni statistični podatki se nanašajo na leto 2003 (ali na zadnje razpoložljivo leto).
Årsrapporten bygger på den information som ECNN har fått i form av nationella rapporter från EU-medlemsstaterna, kandidatländerna och Norge (som har deltagit i ECNN:s arbete sedan 2001). Den statistik som redovisas avser 2003 (eller det senaste år för vilket uppgifter finns tillgängliga). När det gäller motåtgärderna mot narkotikamissbruket och de tre temakapitlen kan det förekomma att nyare uppgifter än så redovisas.
  fig21-pt  
Índice: 1996 = 100. O número de casos por país e por ano é apresentado no Quadro DRD-2 (parte ii), Boletim Estatístico de 2005.
Index: 1996 = 100. Numbers of cases per country per year are presented in Table DRD-2 (part ii) in the 2005 statistical bulletin.
Índice: 1996 = 100. En el cuadro DRD-2 (parte ii) del boletín estadístico de 2005 se presentan los números de casos por país y por año.
Indice: 1996 = 100. Nella tabella DRD-2 (parte ii) del bollettino statistico 2005 figurano i numeri di casi per paese per anno.
Index: 990 = 100. Het aantal gevallen per land per jaar is weergegeven in tabel DRD-2 (deel ii) in het Statistical Bulletin 2005.
Indeks: 1996 = 100. Antal tilfælde pr. land pr. år fremgår af tabel DRD-2 (del ii) i Statistical bulletin 2005.
Indeks: 1996 = 100. Antall tilfeller pr. land pr. år er presentert i tabell DRD-2 (del ii) i Statistiske opplysninger 2005.
Indeks: 1996 = 100. Število primerov za vsako državo in vsako leto je predstavljeno v tabeli DRD-2 (del ii) v Statističnem biltenu 2005.
Indekss: 1996. g. = 100. Gadījumu skaits par valstīm ir sniegts tabulā DRD-2 (daļa ii) 2005. gada statistikas biļetenā.
  Tendências no consumo d...  
(1) As dimensões das amostras (inquiridos) para o grupo etário dos 15 aos 34 anos, por país e por ano, são apresentadas no Quadro GPS-4, Boletim Estatístico de 2005.
(1) Sample sizes (respondents) for the 15–34 age group for each country and year are presented in Table GPS-4 in the 2005 statistical bulletin.
(1) Les tailles des échantillons (personnes interrogées) pour la tranche d'âge 15 à 34 ans pour chaque pays et année sont présentées dans le tableau GPS-4 du bulletin statistique 2005.
(1) Die Stichprobengrößen (Befragte) für die Altersgruppe zwischen 15 und 34 Jahren für jedes Land und jedes Jahr sind in Tabelle GPS-4 im Statistical Bulletin 2005 zu finden.
(1) El tamaño de las muestras (encuestados) para el grupo de edades comprendidas entre los 15 y los 34 años para cada país y año se presentan en el cuadro GPS-4 del boletín estadístico de 2005.
(1) Le dimensioni dei campioni (intervistati) nel gruppo 15-34 anni, per paese e per anno, figurano nella tabella GPS-4 nel bollettino statistico 2005.
(1) Το μέγεθος των δειγμάτων (συμμετέχοντες) για την ηλικιακή κατηγορία των 15–34 ετών για κάθε χώρα και έτος παρουσιάζεται στον πίνακα GPS-4 στο Δελτίο στατιστικών στοιχείων 2005.
(1) Voor de omvang van de steekproeven (het aantal respondenten) in de leeftijdscategorie van 15-34 jaar per land en jaar wordt verwezen naar tabel GPS-4 in het Statistical Bulletin 2005.
(1) Velikost vzorku (počet respondentů) pro věkovou skupinu 15–34 let pro každou zemi a rok naleznete v tabulce GPS-4 ve Statistickém věstníku 2005.
(1) Stikprøvestørrelser (respondenter) for aldersgruppen 15–34 år for hvert land og år fremgår af tabel GPS-4 i Statistical bulletin 2005.
(1) Valimi suurus (vastanute arv) 15–34aastaste vanuserühmas iga riigi ja iga aasta kohta on esitatud tabelis GPS-4 2005. aasta statistikabülletäänis.
(1) Otosten koot (vastaajien määrät) ikäryhmässä 15–34-vuotiaat esitetään maittain ja vuosittain vuoden 2005 Tilastotiedotteen taulukossa GPS-4.
(1) A minta méretét (válaszadók) a 15–34 korcsoportban az egyes országokban és években a 2005. évi statisztikai értesítőben a GPS-4 táblázat mutatja be.
(1) Utvalgsstørrelser (respondenter) for aldersgruppen 15-34 år i hvert land for det enkelte år er presentert i tabell GPS-4 i Statistiske opplysninger 2005.
(1) Informacje o wielkości próbek (respondenci) dla grupy wiekowej od 15 do 34 lat dla każdego państwa i roku znajdują się w Tabeli GPS-4 w Biuletynie Statystycznym na rok 2005.
(1) Dimensiunile eşantioanelor (respondenţi) pentru grupa de vârstă 15–34 ani pe ţară şi pe an sunt prezentate în Tabelul GPS-4 din Buletinul statistic 2005.
(1) Veľkosti vzoriek (respondenti) vo vekovej skupine 15- až 34-ročných za každú krajinu a rok sú uvedené v tabuľke GPS-4 v štatistickej ročenke 2005.
(1) Vzorčne velikosti (vprašani) za skupino 15–34 let za vsako državo in leto so predstavljene v tabeli GPS-4 v Statističnem biltenu 2005.
(1) Urvalsstorlekar (antal svarande) för åldersgruppen 15–34 år för varje land och år redovisas i tabell GPS-4 i statistikbulletinen för 2005.
(1) Kopu lielumi (respondenti) vecuma grupai no 15 līdz 34 gadiem katrai valstij un katram gadam ir norādīti tabulā GPS-4 2005. gada statistikas biļetenā.
  Relatà³rio anual 2005  
O presente relatório anual baseia-se em informação fornecida ao OEDT pelos Estados-Membros da UE, os países candidatos e a Noruega (que participa no trabalho do OEDT desde 2001) através dos respectivos relatórios nacionais. Os dados estatísticos aqui incluídos referem-se ao ano de 2003 (ou ao último ano disponível).
This annual report is based on information provided to the EMCDDA by the EU Member States and candidate countries and Norway (participating in the work of the EMCDDA since 2001) in the form of a national report. The statistical data reported here relate to the year 2003 (or the last year available). In the area of responses to drug use and for the selected issues more recent data may be reported.
Ce rapport annuel se fonde sur les informations fournies à l'OEDT par les États membres de l'Union européenne, les pays candidats et la Norvège (participant aux travaux de l'OEDT depuis 2001) sous la forme d'un rapport national. Les données statistiques rapportées ici portent sur l'année 2003 (ou sur la dernière année disponible). En ce qui concerne les solutions à l'usage de drogue et certaines questions particulières, des données plus récentes peuvent être présentées.
Der Jahresbericht beruht auf Informationen, die der EBDD von den EU-Mitgliedstaaten, den Beitritts- bzw. Kandidatenländern und von Norwegen (das seit 2001 an der Arbeit der EBDD beteiligt ist) in Form nationaler Berichte zur Verfügung gestellt wurden. Die hier veröffentlichten statistischen Daten beziehen sich auf das Jahr 2003 (oder das letzte Jahr, für das Daten vorlagen), während die Daten zu den Entwicklungen im Bereich der Maßnahmen gegen den Drogenkonsum und zu ausgewählten Themen mitunter jüngeren Datums sein können.
El Informe anual se basa en la información facilitada al OEDT por los Estados miembros y los países candidatos de la UE y Noruega (que participa en las actividades del OEDT desde 2001) en forma de informes nacionales. Los datos estadísticos presentados en este informe corresponden al año 2003 (o al último año disponible). En el ámbito de las respuestas al consumo de drogas y en las cuestiones particulares los datos pueden ser más recientes.
Η ετήσια έκθεση βασίζεται σε πληροφορίες που παρέχουν στο ΕΚΠΝΤ τα κράτη μέλη της ΕΕ και οι υποψήφιες χώρες και η Νορβηγία (η οποία συμμετέχει στο έργο του ΕΚΠΝΤ από το 2001) μέσω των εθνικών εκθέσεων που εκπονούν. Τα στατιστικά στοιχεία που αναφέρονται σε αυτήν αφορούν το έτος 2003 (ή το τελευταίο έτος για το οποίο υπάρχουν διαθέσιμα στοιχεία).
Käesolev aastaaruanne on koostatud teabe põhjal, mis on EMCDDA-le esitatud Euroopa Liidu liikmesriikide, kandidaatriikide ja Norra (osaleb järelevalvekeskuse töös alates 2001. aastast) riiklike aruannetena. Käesolevas aastaaruandes on kasutatud 2003. aasta (või viimase aasta, mille kohta andmed olid kättesaadavad) statistilisi andmeid.
Táto výročná správa obsahuje informácie, ktoré vo forme národných správ poskytli EMCDDA členské štáty EÚ, kandidátske krajiny a Nórsko (ktoré sa zúčastňuje na práci EMCDDA od roku 2001). Uvádzané štatistické údaje sa vzťahujú na rok 2003 (alebo na posledný rok, za ktorý boli k dispozícii). Údaje o opatreniach proti užívaniu drog a o vybraných otázkach môžu byť aj novšieho dáta.
Pričujoče letno poročilo temelji na podatkih, ki so jih v obliki nacionalnih poročil Centru poslale države članice EU, države kandidatke in Norveška (ki sodeluje pri delu Centra od leta 2001). Vsi tukaj uporabljeni statistični podatki se nanašajo na leto 2003 (ali na zadnje razpoložljivo leto).
Årsrapporten bygger på den information som ECNN har fått i form av nationella rapporter från EU-medlemsstaterna, kandidatländerna och Norge (som har deltagit i ECNN:s arbete sedan 2001). Den statistik som redovisas avser 2003 (eller det senaste år för vilket uppgifter finns tillgängliga). När det gäller motåtgärderna mot narkotikamissbruket och de tre temakapitlen kan det förekomma att nyare uppgifter än så redovisas.
  Dados por categoria  
Figura 22: Casos de infecção pelo VIH recentemente diagnosticados em consumidores de droga injectada em países da UE seleccionados, Rússia e Ucrânia, por ano de relatório
Figure 21: Overall trend in acute drug-related deaths in new Member States and candidate countries and trend in proportion of victims under 25 years old, 1996–2003
Graphique 21: Tendance globale des décès subits liés à la drogue dans les nouveaux États membres et les pays candidats, et tendance concernant le pourcentage de victimes de moins de 25 ans, 1996-2003
Abbildung 21: Gesamttendenzen hinsichtlich akuter drogenbedingter Todesfälle in den neuen Mitgliedstaaten und den Beitritts- und Kandidatenländern sowie Tendenzen beim Anteil der Opfer im Alter von unter 25 Jahren, 1996 bis 2003
Gráfico 21: Tendencia global de las muertes por intoxicación aguda con drogas en los nuevos Estados miembros y países candidatos, y tendencia del porcentaje de víctimas menores de 25 años de edad, 1996-2003
Grafico 21: Andamento generale dei decessi improvvisi correlati al consumo di stupefacenti nei nuovi Stati membri e nei paesi candidati all’adesione e andamento della percentuale di vittime sotto i 25 anni, 1996-2003
Διάγραμμα 21: Συνολική τάση των αιφνίδιων θανάτων που συνδέονται με τα ναρκωτικά στα νέα κράτη μέλη και τις υποψήφιες χώρες και τάση του ποσοστού των θυμάτων ηλικίας κάτω των 25 ετών, 1996–2003
Figuur 21: Algemene trend in de gemiddelde leeftijd bij acute sterfgevallen als gevolg van drugsgebruik in de nieuwe lidstaten en de kandidaat-lidstaten en de trend in het percentage slachtoffers als gevolg van drugsgebruik onder de 25 jaar, 1996-2003
Obrázek 21: Celkový trend náhlých úmrtí souvisejících s drogami v nových členských státech a kandidátských zemích a trend podílu obětí mladších 25 let, 1996–2003
Figur 21: Generel tendens for akutte narkotikarelaterede dødsfald i nye medlemsstater og kandidatlande og udvikling i andelen af personer under 25 år, 1996–2003
Joonis 21: Üldsuundumused uimastitega seotud äkksurmade esinemisel uutes liikmesriikides ja kandidaatriikides ning suundumused alla 25aastaste ohvrite osakaalus ajavahemikul 1996–2003
Kaavio 21: Yleinen suuntaus äkillisissä huumekuolemissa uusissa jäsenvaltioissa ja ehdokasvaltioissa ja suuntaus alle 25-vuotiaiden uhrien osuudessa huumekuolemista vuosina 1996–2003
21. ábra: A kábítószer-használattal összefüggő akut halálesetek átfogó alakulása az új tagállamokban és a tagjelölt országokban és a 25 év alatti áldozatok arányának alakulása, 1996–2003
Figur 21: Generell trend for akutte narkotikarelaterte dødsfall i nye medlemsstater og søkerland og trend for andelen ofre under 25 år, 1996-2003
Wykres 21: Ogólny trend dotyczący nagłych zgonów związanych z narkotykami w nowych Państwach Członkowskich i w państwach kandydujących oraz trend dotyczący odsetka ofiar w wieku poniżej 25 lat w okresie od 1996 do 2003 roku
Figura 21: Tendinţa globală a deceselor subite legate de consumul de droguri în noile state membre şi în ţările candidate şi tendinţa proporţiei reprezentate de victimele sub 25 de ani, 1996–2003
Obrázok 21: Celkový trend akútnych úmrtí súvisiacich s drogami v nových členských štátoch a kandidátskych krajinách a trend podielu obetí mladších ako 25 rokov v období 1996 – 2003
Prikaz 21: Splošni trend akutnih smrtnih primerov, povezanih z drogami, v novih državah članicah in državah kandidatkah ter trend deleža žrtev, mlajših od 25 let, 1990–2003
Figur 21: Övergripande trend för akuta narkotikarelaterade dödsfall i de nya medlemsstaterna och kandidatländerna och trend för andelen offer under 25 år, 1996–2003
21. attēls: Ar narkotikām saistīto pēkšņo nāves gadījumu vispārējās tendences jaunajās dalībvalstīs un kandidātvalstīs un upuru skaita, kas jaunāki par 25 gadiem, proporcionālā daudzuma tendences, 1996. –2003. g.
  Tendências no consumo d...  
Informações que chegaram já tarde para serem incluídas no relatório sugerem uma estabilização, nos inquéritos realizados em 2003 (prevalência de 4,8% no último ano entre os jovens adultos comparativamente a 4,6% em 2001).
(91) Information that arrived too late to be included in the report suggest a stabilisation in 2003 surveys (last year prevalence among young adults 4.8 % compared with 4.6 % in 2001).
(91) Les informations transmises trop tard pour être reprises dans le rapport suggèrent une stabilisation dans les enquêtes de 2003 (prévalence au cours de l'année écoulée chez les jeunes adultes de 4,8 % contre 4,6 % en 2001).
(91) Daten zufolge, die zu spät eingingen, um noch in den Bericht aufgenommen zu werden, wurde bei der Erhebung 2003 eine Stabilisierung festgestellt (Prävalenz im letzten Jahr unter jungen Erwachsenen von 4,8 % gegenüber 4,6 % im Jahr 2001).
(91) Según información que llegó demasiado tarde para incluirse en el informe, las encuestas de 2003 apuntan una estabilización del consumo (4,8 % de prevalencia del último año entre adultos jóvenes en comparación con el 4,6 % en 2001).
(91) Stando ad informazioni pervenute troppo tardi per poterne tenere conto nella relazione, si registra una stabilizzazione nelle indagini del 2003 (prevalenza nell’ultimo anno tra gli adulti del 4,8% rispetto al 4,6% del 2001).
(91) Στοιχεία που παραλήφθηκαν με καθυστέρηση ώστε να περιληφθούν στην έκθεση υποδηλώνουν σταθεροποίηση σε έρευνες του 2003 (επικράτηση κατά το τελευταίο έτος στους νεαρούς ενηλίκους 4,8 % σε σύγκριση με 4,6 % το 2001).
(91) Uit informatie die te laat beschikbaar was om in het verslag opgenomen te kunnen worden, kan met betrekking tot de enquêtes in 2003 afgeleid worden dat de situatie stabiliseert (een recent gebruik - laatste 12 maanden - in 2002 onder jongvolwassenen van 4,8% ten opzichte van 4,6% in 2001).
(91) Informace, které došly příliš pozdě na to, aby byly do zprávy zahrnuty, naznačují stabilizaci v průzkumech z roku 2003 (loňská prevalence mezi mladými dospělými byla 4,8% a v roce 2001 4,6%).
(91) Oplysninger, som blev modtaget for sent til at blive medtaget i beretningen, tyder på en stabilisering i undersøgelserne fra 2003 (sidste års prævalens blandt unge voksne på 4,8 % i forhold til 4,6 % i 2001).
(91) Uuringusse kaasamise jaoks liiga hilja jõudsid kohale andmed, mille järgi on 2003. aasta uuringutes täheldatav stabiliseerumine (eelmisel aastal oli levimus noorte täiskasvanute hulgas 4,8% võrreldes 4,6% 2001. aastal).
(91) Tämän raportin kannalta liian myöhään saapuneiden tietojen mukaan vuoden 2003 tutkimuksista ilmeni, että käyttö on vakiintunut (kokaiinia oli käyttänyt viimeisen vuoden aikana 4,8 prosenttia nuorista aikuisista, kun vuonna 2001 osuus oli 4,6 prosenttia).
(91) A jelentésben való szerepeltetéshez túl későn érkezett az az információ, amely stabilizálódásra utal a 2003-as felmérésekben (az előző évi előfordulás a fiatal felnőttek körében 4,8 %, szemben a 2001-es 4,6 %-kal).
(91) Informasjon som kom for sent til å bli tatt med i rapporten, tyder på en stabilisering i 2003-undersøkelsene (siste års prevalens blant unge voksne er 4,8 % mot 4,6 % i 2001).
(91) Informacje, które dotarły zbyt późno, by ująć je w sprawozdaniu, sugerują stabilizację wg badań na 2003 rok (rozpowszechnienie zażycia w ciągu ostatniego roku wśród młodych osób dorosłych wynosiło 4,8% w porównaniu z 4,6% w roku 2001).
(91) Informaţiile care au fost primite prea târziu pentru a fi incluse în raport sugerează o stabilizare în cadrul sondajelor din 2003 (prevalenţa de anul trecut în rândul adulţilor tineri de 4,8 % faţă de 4,6 % în 2001).
(91) Podľa informácií, ktoré prišli po uzávierke tejto správy, došlo podľa prieskumov v roku 2003 k stabilizácii ( 4,8 % prevalencia v poslednom roku medzi mladými dospelými oproti 4,6 % v roku 2001).
(91) Podatki, ki so prispeli prepozno, da bi se vključili v poročilo, kažejo na stabilizacijo v raziskavah iz leta 2003 (razširjenost v zadnjem letu med mlajšimi odraslimi je bila 4,8 % v primerjavi s 4,6 % leta 2001).
(91) Information som inkom för sent för att tas med i rapporten tyder på en stabilisering i undersökningarna 2003 (förra årets siffra om användningen bland unga vuxna var 4,8 % jämfört med 4,6 % 2001.
(91) Informācija, kas saņemta pārāk vēlu, lai iekļautu ziņojumā, norāda uz stabilizāciju 2003. gada pētījumos (izplatība pēdējā gada laikā jauno pieaugušo vidū 4,8% salīdzinājumā ar 4,6% 2001. gadā).
  Comunicados de imprensa  
Enquanto que até ao ano de 2001, a maioria dos novos casos de SIDA registados na UE podia ser atribuída ao consumo de droga injectada, os dados mais recentes revelam que a transmissão heterossexual é, neste momento, responsável pela maioria dos casos (1).
Heterosexual contacts have now overtaken injecting drug use as the most common route of new AIDS cases, warns the EU drugs agency (EMCDDA) today in its 2005 Annual report on the state of the drugs problem in Europe, launched in Brussels. While until 2001, the majority of new AIDS cases in the EU could be attributed to drug injecting, latest figures reveal that heterosexual transmission now accounts for the largest number (1).
Dans son Rapport annuel 2005 sur l’état du phénomène de la drogue en Europe, présenté aujourd’hui à Bruxelles, l’agence sur les drogues de l’UE (OEDT) attire l’attention sur le fait que le premier vecteur de diffusion du SIDA n’est plus l’usage de drogue par injection, mais la transmission par voie hétérosexuelle. Alors que jusqu’en 2001, la majorité des nouveaux cas de SIDA dans l’Union européenne étaient dus à une transmission du virus par injection de drogue, les derniers chiffres disponibles révèlent que les nouveaux cas sont aujourd’hui, dans leur majorité, imputables à la transmission hétérosexuelle (1).
Heterosexuelle Kontakte haben inzwischen den injizierenden Drogenkonsum als häufigste Ursache neuer AIDS-Fälle abgelöst. Darauf weist die EU-Drogenbeobachtungsstelle (EBDD) heute in ihrem in Brüssel vorgestellten Jahresbericht 2005 über den Stand der Drogenproblematik in Europa hin. Während bis 2001 die meisten neuen AIDS-Fälle in der EU mit injizierendem Drogenkonsum in Zusammen-hang gebracht werden konnten, deuten die jüngsten Zahlen darauf hin, dass inzwischen die größte Zahl der neuen AIDS-Fälle auf heterosexuelle Übertragung zurückzuführen ist (1).
En la actualidad, las relaciones heterosexuales sobrepasan al consumo de drogas inyectables como vía más frecuente de infección de nuevos casos de sida, según ha advertido hoy la agencia sobre drogas de la UE (OEDT) en su Informe anual 2005 sobre el problema de la drogodependencia en Europa, publicado en Bruselas. Mientras que hasta 2001 la mayoría de los nuevos casos de sida en la UE podía atribuirse al consumo de drogas por vía parenteral, las últimas cifras revelan que el mayor número de casos nuevos puede imputarse ahora a la transmisión heterosexual (1).
I contatti eterosessuali hanno ormai superato il consumo di droga per via parenterale come via di trasmissione più frequente dell’AIDS nei nuovi casi di infezione: è questo il monito lanciato dall’agenzia europea delle droghe (OEDT) attraverso la Relazione annuale 2005 sull’evoluzione del fenomeno della droga in Europa, presentata oggi a Bruxelles. Se fino al 2001 la maggioranza dei nuovi casi di AIDS nell’Unione europea poteva essere attribuita all’assunzione di stupefacenti tramite iniezione endovena, i dati più recenti rivelano che la trasmissione eterosessuale rappresenta oggi la principale causa di contagio (1).
Η πιο συνήθης αιτία εμφάνισης νέων κρουσμάτων AIDS είναι πλέον οι ετεροφυλόφιλες επαφές και όχι η ενέσιμη χρήση ναρκωτικών, όπως προειδοποιεί σήμερα ο ευρωπαϊκός οργανισμός για τα ναρκωτικά (ΕΚΠΝΤ) στην Ετήσια έκθεση του 2005 για την κατάσταση του προβλήματος των ναρκωτικών στην Ευρώπη, που παρουσιάζεται στις Βρυξέλλες. Ενώ μέχρι το 2001, η πλειονότητα των νέων κρουσμάτων AIDS στην ΕΕ μπορούσε να αποδοθεί στην ενέσιμη χρήση ναρκωτικών, τα τελευταία στοιχεία αποκαλύπτουν ότι η αύξηση των κρουσμάτων οφείλεται στην ετεροφυλόφιλη μετάδοση (1).
Heteroseksueel verkeer heeft het intraveneus drugsgebruik ingehaald als meest voorkomende oorzaak van nieuwe gevallen van aids, zo waarschuwt het EU-drugsagentschap (EWDD) vandaag in zijn Jaarverslag 2005 over de stand van de drugsproblematiek in Europa, dat in Brussel is gepresenteerd. Terwijl het merendeel van de nieuwe aids-gevallen in de EU tot 2001 kon worden toegeschreven aan intraveneus drugsgebruik, duiden de meest recente gegevens erop dat het grootste aantal nieuwe gevallen nu het gevolg is van heteroseksuele overdracht (1).
Heterosexuální kontakty nyní předstihly injekční užívání drog a staly se nejběžnějším způsobem nákazy u nových případů AIDS, varuje dnes agentura EU pro drogy (EMCDDA) ve své Výroční zprávě za rok 2005 o stavu drogové problematiky v Evropě, zveřejněné v Bruselu. Zatímco do roku 2001 bylo možné většinu nových případů AIDS v EU přičíst injekčnímu užívání drog, poslední údaje ukazují, že největší počet případů nyní připadá na heterosexuální přenos (1).
Heteroseksuelle kontakter har nu overhalet intravenøs stofbrug som den mest almindelige smittekanal for nye aids-tilfælde, advarer EU's Narkotika-agentur (EONN) i dag i sin Årsberetning 2005 om narkotikasituationen i Europa, som er lanceret i Bruxelles. Mens de fleste nye aids-tilfælde i EU indtil 2001 kunne tilskrives intravenøs stofbrug, fremgår det af de seneste tal, at heteroseksuel smitteoverførsel nu tegner sig for det største antal (1).
EL-i Narkoseire Keskus (EMCDDA) räägib oma täna Brüsselis avaldatavas 2005. aasta aruandes uimastiprobleemidest Euroopas, et uute AIDSi juhtude puhul on nüüdseks saanud kõige levinumaks nakatumisteeks heteroseksuaalsed kontaktid, mis edestavad nakatumist narkootikumide süstimise tagajärjel. Kui kuni 2001. aastani oli EL-is enamuse uute HIVi juhtude põhjustajaks narkootikumide süstimine, siis uusimad andmed näitavad, et praegu on kõige sagedasemaks nakatumisteeks hetero-seksuaalne ülekanne (1).
EU:n huumevirasto (EMCDDA) varoittaa tänään Brysselissä julkistettavassa vuoden 2005 raportissaan (Vuosiraportti 2005: huumeongelma Euroopassa), että heteroseksi on ohittanut huumeiden pistoskäytön AIDSin yleisimpänä tartuntatapana Kun vuoteen 2001 asti suurin osa uusista AIDS-tapauksista EU:ssa johtui huumeiden pistoskäytöstä, uusimpien tietojen mukaan AIDS tartunnat saadaan nykyisin useimmiten heteroseksissä (1).
Az új HIV-pozitív esetek gyakrabban fordulnak elő heteroszexuális kapcsolatokban, mint intravénás kábítószer-használók körében - hívja fel a figyelmet az EU kábítószerügyi központja (EMCDDA) „Kábítószer-probléma Európában” című, Brüsszelben közzétett 2005-ös Éves jelentésében. Míg 2001-ig az EU-ban az új HIV pozitív esetek többségét intravénás kábítószer-használat okozta, a legújabb adatok azt mutatják, hogy az esetek többsége heteroszexuális úton történő fertőzésre vezethető vissza (1).
Heteroseksuell kontakt står nå for et større antall nye AIDS-tilfeller enn injeksjonsbruk av narkotika, advarer EUs narkotikabyrå (EONN) i sin Årsrapport for 2005 om narkotikasituasjonen i Europa, som offentliggjøres i Brussel i dag. Mens de aller fleste nye tilfellene av AIDS i EU fram til 2001 kunne tilbakeføres til sprøytebruk av narkotika, viser de siste tallene at heteroseksuell smitte nå er vanligst (1).
Kontakty heteroseksualne wyprzedziły ostatnio dożylne przyjmowanie narkotyków, zajmując pierwsze miejsce na liście przyczyn zachorowań na AIDS – ostrzega dziś Agencja UE ds. narkotyków (EMCDDA) w swoim Sprawozdaniu rocznym 2005 na temat stanu problemu narkotykowego w Europie, opublikowanym w Brukseli. Mimo że do 2001 roku większość przypadków zachorowań na AIDS w UE można było przypisać dożylnemu przyjmowaniu narkotyków, to najświeższe dane statystyczne wskazują, że obecnie przyczyną największej liczby zachorowań na tę chorobę jest zakażenie poprzez kontakty heteroseksualne (1).
Noile cazuri de SIDA apărute prin transmitere pe cale heterosexuală sunt mai numeroase decât cele transmise ca urmare a consumului de droguri injectabile, avertizează Agenţia UE pentru droguri (OEDT) în Raportul anual pe 2005 privind problema drogurilor în Europa, lansat la Bruxelles. Dacă până în 2001 majoritatea cazurilor noi de SIDA în UE putea fi atribuită consumului de droguri pe cale injectabilă, cele mai recente date arată că transmiterea acestei boli pe cale heterosexuală este în prezent cea mai frecventă (1).
Heterosexuálne styky sú dnes častejšou cestou k novým prípadom nákazy AIDS než injekčné užívanie drog, varuje agentúra EÚ pre drogy (EMCDDA) vo svojej Výročnej správe 2005 o stave drogovej problematiky v Európe, vydanej v Bruseli. Zatiaľ čo do roku 2001 bolo možné väčšinu nových prípadov nákazy AIDS v EÚ prisúdiť injekčnému užívaniu drog, najnovšie údaje ukazujú, že dnes je najčastejšou príčinou heterosexuálny prenos (1).
Heteroseksualni spolni odnosi so kot vzrok novih primerov aidsa prehiteli vbrizgavanje drog, je opozorila Agencija EU za droge (EMCDDA) v Letnem poročilu o stanju na področju problematike drog v Evropi, ki ga je danes objavila v Bruslju. Do leta 2001 je bilo večino primerov aidsa v EU mogoče pripisati vbrizgavanju drog, najnovejši podatki pa kažejo, da je največ primerov posledica prenosa s heteroseksualnimi spolnimi odnosi (1).
Heterosexuella kontakter har nu gått förbi injektionsmissbruk som den vanligaste smittvägen för nya aidsfall, varnar EU:s narkotikacentrum (ECNN) i sin årsrapport 2005 över situationen på narkotikaområdet i Europa, som släpps idag i Bryssel. Fram till 2001 orsakades det största antalet nya aidsfall inom EU av intravenöst narkotikamissbruk, men de senaste siffrorna visar att heterosexuell smitta nu står för det största antalet nya fall (1).
  LSD  
(83) Esta situação deverá ser verificada quando estiverem disponíveis os dados em falta referentes ao ano de 2003. Não existiam dados sobre o número de apreensões de LSD em 2003 em relação à Itália, Chipre, Países Baixos e Polónia; também não existiam dados sobre o número de apreensões de LSD nem sobre as quantidades apreendidas em 2003 relativamente à Irlanda, Malta, Eslovénia, Reino Unido, Bulgária e Roménia.
(83) This should be checked against missing 2003 data when available. Data on numbers of LSD seizures in 2003 were not available for Italy, Cyprus, the Netherlands and Poland; data on both number of LSD seizures and quantities of LSD seized in 2003 were not available for Ireland, Malta, Slovenia, the United Kingdom, Bulgaria and Romania.
(83) Ceci devra être vérifié à la lumière des données manquantes pour 2003 lorsqu'elles seront disponibles. Les données sur le nombre de saisies de LSD en 2003 n'étaient pas disponibles pour l'Italie, Chypre, les Pays-Bas et la Pologne. Les données sur le nombre de saisies de LSD et sur les quantités de LSD saisies en 2003 n'étaient pas disponibles pour l'Irlande, Malte, la Slovénie, le Royaume-Uni, la Bulgarie et la Roumanie.
(83) Dies ist zu überprüfen, sobald die fehlenden Daten für das Jahr 2003 vorliegen. Für Italien, Zypern, die Niederlande und Polen lagen für 2003 keine Daten zur Zahl der Sicherstellungen von LSD vor; für Irland, Malta, Slowenien, das Vereinigte Königreich, Bulgarien und Rumänien lagen für 2003 weder Daten zur Zahl der Sicherstellungen noch zu den sichergestellten Mengen von LSD vor.
(83) Este dato deberá cotejarse con la información correspondiente a 2003, cuando se disponga de ella. Faltan los datos relativos al número de incautaciones de LSD en Italia, Chipre, Países Bajos y Rumanía en 2003; asimismo, faltan los datos relativos al número de incautaciones y cantidades aprehendidas en Irlanda, Malta, Eslovenia, el Reino Unido, Bulgaria y Rumanía en 2003.
(83) L’affermazione andrebbe rivista nel momento in cui saranno disponibili i dati per il 2003. In particolare, non sono ancora pervenuti i dati sul numero di sequestri di LSD nel 2003 in Italia, Cipro, Paesi Bassi e Polonia; i dati riguardanti il numero dei sequestri di LSD e i quantitativi sequestrati nel 2003 non sono ancora disponibili per Irlanda, Malta, Slovenia, Regno Unito, Bulgaria e Romania.
(83)  Αυτό πρέπει να εξακριβωθεί όταν θα είναι διαθέσιμα τα ελλείποντα στοιχεία για το 2003. Δεν υπήρχαν στοιχεία σχετικά με τον αριθμό των κατασχέσεων LSD το 2003 για την Ιταλία, την Κύπρο, τις Κάτω Χώρες και την Πολωνία · δεν υπήρχαν στοιχεία τόσο για τον αριθμό των κατασχέσεων LSD όσο και για τις ποσότητες LSD που κατασχέθηκαν το 2003 στην Ιρλανδία, τη Μάλτα, τη Σλοβενία, το Ηνωμένο Βασίλειο, τη Βουλγαρία και τη Ρουμανία.
(83) Dit dient getoetst te worden aan de hand van de vooralsnog ontbrekende gegevens over 2003 zodra deze beschikbaar zijn. Voor 2003 zijn er geen gegevens beschikbaar over het aantal LSD-vangsten in Italië, Cyprus, Nederland en Polen. Gegevens over zowel het aantal LSD-vangsten als de in beslag genomen hoeveelheden ontbreken over 2003 voor Ierland, Malta, Slovenië, het Verenigd Koninkrijk, Bulgarije en Roemenië.
(83) Toto tvrzení je třeba prověřit, až budou k dispozici chybějící údaje za rok 2003. Údaje o počtech záchytů LSD v roce 2003 nebyly k dispozici pro Itálii, Kypr, Nizozemsko a Polsko. Údaje o počtu záchytů LSD ani o množstvích LSD zabavených v roce 2003 nebyly k dispozici pro Irsko, Maltu, Slovinsko, Spojené království a Rumunsko.
(83) Bør kontrolleres, når de manglende data for 2003 foreligger. Oplysninger om antallet af lsd-beslaglæggelser i 2003 mangler for Italien, Cypern, Nederlandene og Polen; oplysninger om såvel antal beslaglæggelser som beslaglagte mængder i 2003 mangler for Irland, Malta, Slovenien, Det Forenede Kongerige, Bulgarien og Rumænien.
(83) Seda tuleks võrrelda puuduolevate 2003. aasta andmetega, kui need on kättesaadavad. Andmed LSD konfiskeerimiste arvu kohta 2003. aastal ei olnud kättesaadavad Itaalia, Küprose, Madalmaade ja Poola kohta; andmed nii LSD konfiskeerimiste arvu kui konfiskeeritud LSD koguste kohta 2003. aastal ei olnud kättesaadavad Iirimaa, Malta, Sloveenia, Ühendkuningriigi, Bulgaaria ja Rumeenia kohta.
(83) Tämä on tarkistettava sitten, kun vuoden 2003 tiedot saadaan. Tiedot LSD:n takavarikkojen lukumäärästä vuonna 2003 puuttuivat Italian, Kyproksen, Alankomaiden ja Puolan osalta; tiedot sekä LSD:n takavarikkojen lukumäärästä että takavarikoidun LSD:n määristä vuonna 2003 puuttuivat Irlannin, Maltan, Slovenian, Yhdistyneen kuningaskunnan, Bulgarian ja Romanian osalta.
(83) Ezt a hiányzó 2003-as adatokkal összevetve ellenőrizni kell, amint azok elérhetővé válnak. A 2003-as LSD-lefoglalásokról Olaszország, Ciprus, Hollandia és Lengyelország tekintetében adatok nem voltak adatok; a 2003-ban történt LSD-lefoglalások számát és a lefoglalt LSD mennyiségét egyaránt megjelölő adatok Írországról, Máltáról, Szlovéniáról, az Egyesült Királyságról, Bulgáriáról és Romániáról nem álltak rendelkezésre.
(83) Dette bør imidlertid kontrolleres opp mot data for 2003 når disse foreligger. Data om antallet LSD-beslag i 2003 manglet for Italia, Kypros, Nederland og Polen; data om både antallet LSD-beslag og beslaglagte kvanta av LSD i 2003 manglet for Irland, Malta, Slovenia, Storbritannia, Bulgaria og Romania.
(83) Należy to porównać z brakującymi danymi za rok 2003, kiedy te będą już dostępne. Dane dotyczące liczby konfiskat LSD w roku 2003 nie były dostępne w przypadku Włoch, Cypru, Holandii i Polski. Dane dotyczące zarówno liczby konfiskat, jak i ilości skonfiskowanego LSD w roku 2003 nie były dostępne w przypadku Irlandii, Malty, Słowenii, Wielkiej Brytanii, Bułgarii i Rumunii.
(83) Trebuie realizată o verificare pe baza datelor lipsă pentru 2003 când acestea vor fi disponibile. Nu au fost disponibile date privind numărul de capturi de LSD din 2003 pentru Italia, Cipru, Ţările de Jos şi Polonia; nu au fost disponibile nici date privind numărul şi nici date privind cantităţile capturilor de LSD din 2003 din Irlanda, Malta, Slovenia, Regatul Unit, Bulgaria şi România.
(83) Toto by bolo treba preveriť, keď budú k dispozícii chýbajúce údaje za rok 2003. Údaje o počte zachytení LSD v roku 2003 chýbali z Talianska, Cypru, Holandska a Poľska; údaje o počte zachytení aj o množstvách zachyteného LSD v roku 2003 neboli k dispozícii za Írsko, Maltu, Slovinsko, Spojené kráľovstvo Bulharsko a Rumunsko.
(83) To bi bilo treba preveriti, ko bodo na voljo manjkajoči podatki za leto 2003. Podatkov o številu zasegov LSD-ja v letu 2003 ni bilo na voljo za Italijo, Ciper, Nizozemsko in Poljsko; podatkov o številu zasegov LSD-ja in zaseženi količini LSD-ja v letu 2003 ni bilo na voljo za Irsko, Malto, Slovenijo, Združeno kraljestvo, Bolgarijo in Romunijo.
(83) Detta bör kontrolleras mot de uppgifter som saknas för 2003 när dessa blir tillgängliga. Uppgifter om antal LSD-beslag 2003 saknades för Italien, Cypern, Nederländerna och Polen; uppgifter om både antal LSD-beslag och beslagtagna LSD-mängder 2003 saknades för Irland, Malta, Slovenien, Storbritannien, Bulgarien och Rumänien.
(83) Tas ir jāpārbauda, salīdzinot ar trūkstošajiem 2003. gada datiem, kad tie būs pieejami. Dati par LSD konfiskācijas gadījumu 2003. gadā skaitu nav pieejami par Itāliju, Kipru, Nīderlandi, un Poliju; dati par LSD konfiskācijas gadījumu skaitu un konfiscēto LSD daudzumu nav pieejami par Īriju, Maltu, Slovēniju, Apvienoto Karalisti, Bulgāriju un Rumāniju.
  Anfetaminas  
(69) Esta situação deverá ser verificada quando estiverem disponíveis os dados em falta referentes ao ano de 2003 no Reino Unido. Não existiam dados disponíveis sobre o número de apreensões de anfetaminas em 2003 para a Itália, Chipre, Países Baixos e Roménia; os dados sobre o número de apreensões de anfetaminas e as quantidades apreendidas em 2003 não se encontravam disponíveis para a Irlanda e o Reino Unido.
(69) This situation should be checked against 2003 UK data when available. Data on numbers of amphetamine seizures in 2003 were not available for Italy, Cyprus, the Netherlands and Romania; data on both number of amphetamine seizures and quantities of amphetamines seized in 2003 were not available for Ireland and the United Kingdom.
(69) Ceci devra être vérifié à la lumière des données britanniques pour 2003, lorsqu'elles seront disponibles. Les données sur le nombre de saisies d'amphétamines en 2003 n'étaient pas disponibles pour l'Italie, Chypre, les Pays-Bas et la Roumanie. Les données sur le nombre de saisies d'amphétamines et les quantités d'amphétamines saisies en 2003 n'étaient pas disponibles pour l'Irlande et le Royaume-Uni.
(69) Diese Angaben sollten jedoch überprüft werden, sobald die Daten für das Vereinigte Königreich für 2003 vorliegen. Für Italien, Zypern, die Niederlande und Rumänien lagen für 2003 keine Daten zur Zahl der Sicherstellungen von Amphetamin vor; für Irland und das Vereinigte Königreich lagen für 2003 weder Daten zur Zahl noch zur Menge der Amphetamin-Sicherstellungen vor.
(69) Este dato deberá cotejarse con la información del Reino Unido correspondiente a 2003, cuando se disponga de ella. Faltan los datos relativos al número de incautaciones de anfetaminas realizadas en Italia, Chipre, los Países Bajos y Rumanía en 2003; asimismo, faltan los datos relativos al número de incautaciones y cantidades aprehendidas en Irlanda y Reino Unido en 2003.
(69) La situazione andrebbe verificata, non appena possibile, rispetto ai dati 2003 del Regno Unito. I dati riguardanti il numero dei sequestri di anfetamine nel 2003 non erano disponibili per Italia, Cipro, Paesi Bassi e Romania; i dati riguardanti sia il numero dei sequestri di anfetamine sia i quantitativi sequestrati di anfetamine nel 2003 non erano disponibili per Irlanda e Regno Unito.
(69) Η κατάσταση αυτή πρέπει να επανεξετασθεί όταν θα είναι διαθέσιμα τα στοιχεία του 2003 για το Ηνωμένο Βασίλειο. Δεν υπήρχαν στοιχεία σχετικά με τον αριθμό των κατασχέσεων αμφεταμινών το 2003 για την Ιταλία, την Κύπρο, τις Κάτω Χώρες και τη Ρουμανία· δεν υπήρχαν στοιχεία τόσο για τον αριθμό των κατασχέσεων αμφεταμινών όσο και για τις ποσότητες αμφεταμινών που κατασχέθηκαν το 2003 στην Ιρλανδία και στο Ηνωμένο Βασίλειο.
(69) Zodra de relevante gegevens beschikbaar zijn, moet deze situatie vergeleken worden met de gegevens van het Verenigd Koninkrijk over 2003. Voor 2003 zijn er geen gegevens beschikbaar over het aantal amfetaminevangsten in Italië, Cyprus, Nederland en Roemenië. Gegevens over zowel het aantal amfetaminevangsten als de in beslag genomen hoeveelheden ontbreken over 2003 voor Ierland en het Verenigd Koninkrijk.
(69) Tuto situaci je třeba porovnat s údaji Spojeného království za rok 2003, až budou k dispozici. Údaje o počtech záchytů amfetaminu v roce 2003 nebyly k dispozici pro Itálii, Kypr, Nizozemsko a Rumunsko. Údaje o počtu záchytů amfetaminu i o množstvích zabavených amfetaminů v roce 2003 nebyly k dispozici pro Irsko a Spojené království.
(69) Bør kontrolleres, når Det Forenede Kongeriges data for 2003 foreligger. Oplysninger om antal amfetaminbeslaglæggelser i 2003 mangler for Italien, Cypern, Nederlandene og Rumænien; oplysninger om såvel antal beslaglæggelser som beslaglagte mængder i 2003 mangler for Irland og Det Forenede Kongerige.
(69) Seda tuleks võrrelda Ühendkuningriigi 2003. aasta andmetega, kui need on kättesaadavad. Andmed amfetamiini konfiskeerimiste arvu kohta 2003. aastal ei olnud kättesaadavad Itaalia, Küprose, Madalmaade ja Rumeenia kohta; andmed nii amfetamiini konfiskeerimiste arvu kui konfiskeeritud koguste kohta 2003. aastal ei olnud kättesaadavad Iirimaa ja Ühendkuningriigi kohta.
(69) Tämä on tarkistettava sitten, kun Yhdistyneen kuningaskunnan vuoden 2003 tiedot saadaan. Tiedot amfetamiinitakavarikkojen lukumäärästä vuonna 2003 puuttuivat Italian, Kyproksen, Alankomaiden ja Romanian osalta; tiedot sekä amfetamiinitakavarikkojen lukumäärästä että takavarikoitujen amfetamiinien määristä vuonna 2003 puuttuivat Irlannin ja Yhdistyneen kuningaskunnan osalta.
(69) Ezt a hiányzó 2003-as adatokkal összevetve ellenőrizni kell, amint azok elérhetővé válnak. A 2003-as amfetaminlefoglalások számáról Olaszország, Ciprus, Hollandia és Románia tekintetében nincsenek adatok; a 2003. évi amfetaminlefoglalások számát és a lefoglalt amfetamin mennyiségét egyaránt megjelölő adatok Írországról és az Egyesült Királyságról nem álltak rendelkezésre.
(69) Dette bør imidlertid kontrolleres opp mot data for Storbritannia for 2003 når disse foreligger. Data om antallet amfetaminbeslag i 2003 manglet for Italia, Kypros, Nederland og Romania; data om både antallet amfetaminbeslag og beslaglagte amfetaminkvanta i 2003 manglet for Irland og Storbritannia.
(69) Należy to porównać z danymi za rok 2003 dla Wielkiej Brytanii, kiedy te będą już dostępne. Dane dotyczące liczby konfiskat amfetaminy w roku 2003 nie były dostępne w przypadku Włoch, Cypru, Holandii i Rumunii. Dane dotyczące zarówno liczby konfiskat, jak i ilości skonfiskowanej amfetaminy w roku 2003 nie były dostępne w przypadku Irlandii i Wielkiej Brytanii.
(69) Trebuie realizată o verificare pe baza datelor lipsă pentru 2003 privind Regatul Unit când acestea vor fi disponibile. Nu au fost disponibile date privind numărul de capturi de amfetamină din 2003 pentru Italia, Cipru, Ţările de Jos şi România; nu au fost disponibile nici date privind numărul şi nici date privind cantităţile capturilor de amfetamină din 2003 din Irlanda şi Regatul Unit.
(69) Túto situáciu treba preveriť po dodaní chýbajúcich údajov za Spojené kráľovstvo za rok 2003. Údaje o počte zachytení amfetamínu v roku 2003 chýbali z Talianska, Cypru, Holandska a Rumunska; údaje o počte zachytení aj o množstvách zachyteného amfetamínu v roku 2003 neboli k dispozícii za Írsko a Spojené kráľovstvo.
(69) To bi bilo treba preveriti, ko bodo na voljo manjkajoči podatki za leto 2003 za Združeno kraljestvo. Podatkov o številu zasegov amfetaminov v letu 2003 ni bilo na voljo za Italijo, Ciper, Nizozemsko in Romunijo; podatkov o številu zasegov amfetaminov in zaseženi količini amfetaminov v letu 2003 ni bilo na voljo za Irsko in Združeno kraljestvo.
(69) Denna situation bör kontrolleras mot de brittiska uppgifterna för 2003 när dessa blir tillgängliga. Uppgifter om antal amfetaminbeslag 2003 saknades för Italien, Cypern, Nederländerna och Rumänien; uppgifter om både antal amfetaminbeslag och beslagtagna amfetaminmängder 2003 saknades för Irland och Storbritannien.
(69) Šī situācija ir jāpārbauda, salīdzinot ar 2003. gada Apvienotās Karalistes datiem, kad tie būs pieejami. Dati par amfetamīnu konfiskācijas gadījumu skaitu 2003. gadā nav pieejami par Itāliju, Kipru, Nīderlandi un Rumāniju; dati par amfetamīnu atsavināšanas gadījumu skaitu un atsavināto amfetamīnu daudzumu 2003. gadā nav pieejami par Īriju un Apvienoto Karalisti.
  Caixa 3  
As perguntas do inquérito concentram-se no consumo de álcool (prevalência ao longo da vida, nos últimos 12 meses e no último mês, consumo médio, consumo esporádico excessivo) e no consumo de drogas ilícitas (prevalência ao longo da vida, no último ano e no último mês, incluindo medições da frequência com que o consumo de droga se verificou nestes períodos).
The survey questions focus on alcohol consumption (lifetime, 12-month and 30-day prevalence, average consumption, binge drinking) and use of illicit drugs (lifetime, 12-month and 30-day prevalence including measures of how frequently drug use occurred during these time windows).
Les questions de l'enquête portent essentiellement sur la consommation d'alcool (prévalence au cours de la vie, des douze derniers mois et des trente derniers jours, consommation moyenne, «binge drinking») et l'usage de drogues illicites (prévalence au cours de la vie, des douze derniers mois et des trente derniers jours, y compris des mesures de la fréquence de l'usage de drogue durant ces périodes).
Der Schwerpunkt der Fragebogen liegt auf dem Alkoholkonsum (Lebenszeit-, 12‑Monats- und 30-Tage-Prävalenz, durchschnittlicher Konsum, „Binge-Drinking“) und dem Konsum illegaler Drogen (Lebenszeit-, 12-Monats- und 30-Tage-Prävalenz, einschließlich Angaben dazu, wie häufig in diesen Zeitfenstern Drogen konsumiert wurden).
Las preguntas de la encuesta se centran en el consumo de alcohol (a lo largo de la vida, prevalencia en 12 meses y prevalencia en 30 días, consumo medio, consumo excesivo) y en el consumo de drogas ilícitas (a lo largo de la vida, prevalencia en12 meses y prevalencia en 30 días, incluyendo las medidas de la frecuencia del consumo de droga durante estos intervalos de tiempo).
Οι ερωτήσεις της έρευνας επικεντρώνονται στην κατανάλωση αλκοόλ (τουλάχιστον μία φορά σε όλη τη ζωή, επικράτηση χρήσης κατά το τελευταίο δωδεκάμηνο και κατά τις τελευταίες 30 ημέρες, μέση κατανάλωση, ασυλλόγιστη κατανάλωση αλκοόλ («binge drinking»)) και στη χρήση παράνομων ναρκωτικών (τουλάχιστον μία φορά σε όλη τη ζωή, επικράτηση χρήσης κατά το τελευταίο δωδεκάμηνο και κατά τις τελευταίες 30 ημέρες, συμπεριλαμβανομένων μετρήσεων σχετικά με το πόσο συχνή ήταν η χρήση ναρκωτικών κατά τις χρονικές αυτές περιόδους).
De enquêtevragen zijn met name gericht op de consumptie van alcohol (“ooit”-gebruik, recent gebruik, d.w.z. in de laatste 12 maanden, actueel gebruik, d.w.z. in de laatste maand, gemiddelde consumptie en “binge drinking”) en op het gebruik van illegale drugs (“ooit”-gebruik, recent gebruik, actueel gebruik, inclusief vragen over de frequentie van het drugsgebruik in deze perioden).
Otázky průzkumu se zaměřují na konzumaci alkoholu (celoživotní prevalence, prevalence v posledních 12 měsících a 30 dnech, průměrná konzumace, nárazové pití) a užívání nelegálních drog (celoživotní prevalence, prevalence v posledních 12 měsících a 30 dnech, včetně toho, jak často došlo během těchto intervalů k užívání drog).
Undersøgelsesspørgsmålene fokuserer på alkoholforbrug (langtidsprævalens, inden for de seneste 12 måneder og de seneste 30 dage, gennemsnitligt forbrug, 'binge drinking') og brug af illegale stoffer (langtidsprævalens, inden for de seneste 12 måneder og de seneste 30 dage, herunder målinger af, hvor hyppigt stofbrugen fandt sted i disse tidsvinduer).
Kyselyn kysymykset keskittyvät alkoholinkäyttöön (käyttö ainakin kerran elämässä, viimeisten 12 kuukauden ja 30 päivän aikana, keskimääräinen kulutus, humalahakuinen juominen) ja laittomien huumausaineiden käyttöön (käyttö ainakin kerran elämässä, viimeisten 12 kuukauden ja 30 päivän aikana sekä käytön tiheys näiden aikarajojen sisällä).
A felmérés kérdéseinek középpontjában az alkoholfogyasztás (életprevalencia, 12 hónapos és 30 napos prevalencia, átlagos fogyasztás, lerészegedés) és a tiltott kábítószerek használata állt (életprevalencia, 12 hónapos és 30 napos prevalencia, annak felmérését is beleértve, hogy a kábítószer-használat ezeken az időtartamokon belül milyen gyakori volt).
Spørsmålene i undersøkelsen fokuserer på alkoholforbruk (livstidsprevalens, 12-måneders og 30-dagers prevalens, gjennomsnittlig forbruk, overstadig drikking) og bruk av illegale rusmidler (livstidsprevalens, 12-måneders og 30-dagers prevalens, inkludert målinger av hvor hyppig narkotika ble brukt i løpet av disse tidsvinduene).
Pytania zawarte w badaniu koncentrują się na spożywaniu alkoholu (spożycie przynajmniej raz w życiu, w ciągu ostatnich 12 miesięcy i 30 dni, średnie spożycie, ciągi picia) oraz zażywaniu nielegalnych narkotyków (zażycie przynajmniej raz w życiu, w ciągu ostatnich 12 miesięcy i 30 dni, w tym pomiary częstotliwości zażywania narkotyków w tych okresach).
Întrebările din anchetă se concentrează asupra consumului de alcool (prevalenţa pe parcursul vieţii, pe 12 luni şi 30 de zile, consumul mediu, alcoolismul periodic) şi asupra consumului de droguri ilicite (prevalenţa pe parcursul vieţii, pe 12 luni şi 30 de zile, inclusiv cât de frecvent s-a produs consumul de droguri în aceste intervale de timp).
Otázky prieskumu sa zameriavajú na konzumáciu alkoholu (celoživotnú, 12-mesačnú a 30-dňovú prevalenciu, priemernú spotrebu, opitosť) a užívanie nelegálnych drog (celoživotnú, 12-mesačnú a 30-dňovú prevalenciu vrátane miery, v akej sa vyskytlo užívanie drogy počas týchto okien).
Vprašanja raziskave so usmerjena na pitje alkohola (razširjenost kadar koli v življenju, v zadnjih 12 mesecih in v zadnjih 30 dneh, povprečno uživanje, popivanje) ter uživanje prepovedanih drog (razširjenost kadar koli v življenju, v zadnjih 12 mesecih in zadnjih 30 dneh, vključno z ukrepi, kako pogosto je do uživanja drog prišlo v teh časovnih okvirih).
Frågorna i undersökningen är inriktade på alkoholanvändning (om eleverna någon gång använt det, om de använt det under de senaste 12 månaderna eller om de använt det under de senaste 30 dagarna, genomsnittlig användning, berusningsdrickande) och användning av olagliga droger (om eleverna någon gång använt sådana, om de använt dem under de senaste 12 månaderna eller om de använt dem under de senaste 30 dagarna, inklusive uppgifter om hur ofta droganvändning skedde under dessa tidsintervaller).
  Apreensàµes e informaà§...  
Contudo, estima-se que a produção global anual de ATS ronde as 520 toneladas (UNODC, 2003b). As apreensões mundiais de ATS atingiram o auge no ano 2000, com 46 toneladas e, após um período de declínio subsequente, voltaram a aumentar para 34 toneladas em 2003 (CND, 2004, 2005).
As the United Nations Office on Drugs and Crime (UNODC, 2003a) reports, the production of ATS – ‘synthetic drugs including the chemically related amphetamine, methamphetamine and ecstasy’ – is difficult to quantify because ‘it starts with readily available chemicals, in easily concealed laboratories’. However, the annual global production of ATS is estimated at about 520 tonnes (UNODC, 2003b). Global seizures of ATS peaked in 2000 at 46 tonnes and, following a subsequent decline, increased again, to 34 tonnes, in 2003 (CND, 2004, 2005).
Comme l'indique l'Office des Nations unies contre la drogue et le crime (ONUDC, 2003a), la production de STA - «drogues de synthèse qui englobent l'amphétamine, la métamphétamine et l'ecstasy, chimiquement apparentées» - est difficile à quantifier, car elle s'effectue «avec des produits chimiques qu'il est facile de se procurer et dans des laboratoires qu'il est facile de dissimuler». Cependant, la production mondiale annuelle de STA est estimée à environ 520 tonnes (ONUDC, 2003b). Les saisies mondiales de STA ont atteint leur plus haut niveau en 2000 avec 46 tonnes et, après une période de recul, elles sont remontées à 34 tonnes en 2003 (CND, 2004, 2005).
Angaben des United Nations Office on Drugs an Crime (UNODC, 2003a) zufolge ist es schwierig, die Herstellung von ATS, d. h. „synthetischen Drogen, zu denen die chemisch verwandten Stoffe Amphetamin, Methamphetamin und Ecstasy gehören“, mengenmäßig zu erfassen, „da sie auf frei verfügbaren Chemikalien aufbaut, die in leicht zu verbergenden Labors verarbeitet werden“. Die weltweite Produktion von ATS wird jedoch auf etwa 520 Tonnen jährlich geschätzt (UNODC, 2003b). Die weltweite Sicherstellung von ATS erreichte im Jahr 2000 mit 46 Tonnen ihren Höchststand. Danach ging sie zunächst zurück, stieg jedoch anschließend erneut auf 34 Tonnen im Jahr 2003 an (CND, 2004, 2005).
Según la Oficina de las Naciones Unidas contra la Droga y el Delito (ONUDD, 2003a), resulta complicado cuantificar la producción de EA («drogas sintéticas, incluidas las anfetaminas, las metanfetaminas y el éxtasis, que son químicamente afines»), ya que «se inicia con sustancias químicas disponibles en el mercado, en laboratorios fáciles de ocultar». No obstante, se calcula que la producción anual mundial de EA oscila en torno a las 520 toneladas (ONUDD, 2003b). Las incautaciones mundiales de EA alcanzaron su apogeo en 2000 con 46 toneladas y, tras un descenso posterior, volvieron a aumentar hasta las 34 toneladas en 2003 (CDE, 2004, 2005).
Come riferisce l’Ufficio delle Nazioni Unite contro la droga e il crimine (UNODC, 2003a), la produzione di ATS – “droghe sintetiche, fra cui anfetamine, metanfetamine ed ecstasy chimicamente correlate” – è difficilmente quantificabile in quanto “basata su sostanze chimiche di facile reperibilità, all’interno di laboratori che si possono nascondere agevolmente”. Peraltro, la produzione globale annua di ATS è stimata di circa 520 tonnellate (UNODC, 2003b). I sequestri complessivi di ATS hanno registrato un’impennata nel 2000, con 46 tonnellate, per poi subire un calo e, quindi, risalire a 34 tonnellate nel 2003 (CND, 2004, 2005).
Σύμφωνα με το Γραφείο των Ηνωμένων Εθνών για τα Ναρκωτικά και το Έγκλημα (UNODC, 2003α), η παραγωγή ATS – «συνθετικών ναρκωτικών συμπεριλαμβανομένων των χημικά συναφών αμφεταμινών, μεθαμφεταμινών και έκστασης» – είναι δύσκολο να ποσοτικοποιηθεί, επειδή «ξεκινά με χημικές ουσίες άμεσα διαθέσιμες, σε εργαστήρια που μπορούν εύκολα να παραμείνουν κρυφά». Ωστόσο, η ετήσια παγκόσμια παραγωγή ATS εκτιμάται σε περίπου 520 τόνους (UNODC, 2003β). Οι παγκόσμιες κατασχέσεις ATS σημείωσαν ρεκόρ το 2000 με 46 τόνους και, μετά τη μείωση που ακολούθησε, αυξήθηκαν και πάλι φθάνοντας τους 34 τόνους το 2003 (CND, 2004, 2005).
Volgens het Bureau voor drugs en criminaliteit van de Verenigde Naties (UNODC, 2003a) is de productie van ATS - synthetische drugs inclusief de chemisch aanverwante stoffen amfetamine, metamfetamine en ecstasy - moeilijk te kwantificeren omdat de productie begint met eenvoudig te verkrijgen chemicaliën in gemakkelijk te verbergen laboratoria. De jaarlijkse wereldwijde productie van ATS wordt desalniettemin geraamd op ongeveer 520 ton (UNODC, 2003b). De hoeveelheid in beslag genomen ATS kende in 2000 een piek met 46 ton en is, na een aanvankelijke daling, in 2003 weer toegenomen tot 34 ton (CND, 2004, 2005).
Podle informací Úřadu OSN pro drogy a kriminalitu (UNODC, 2003a) se produkce ATS – „syntetických drog včetně chemicky příbuzného amfetaminu, metamfetaminu a extáze“ – obtížně kvantifikuje, protože „začíná se snadno dostupnými chemikáliemi v lehce utajitelných laboratořích“. Roční světová produkce ATS se však odhaduje asi na 520 tun (UNODC, 2003b). Celosvětově se nejvíc ATS (46 tun) zachytilo v roce 2000 a po následném poklesu to v roce 2003 opět bylo 34 tun (CND, 2004, 2005).
Ifølge FN's Kontor for Bekæmpelse af Narkotika og Kriminalitet (UNODC, 2003a) er produktionen af ATS – 'syntetiske stoffer, herunder de kemisk beslægtede amfetaminer, metamfetaminer og ecstasy' – vanskelig at kvantificere, fordi 'produktionen starter med let tilgængelige kemikalier i laboratorier, der let kan skjules'. Dog anslås den samlede årlige produktion af ATS på verdensplan til ca. 520 tons (UNODC, 2003b). ATS-beslaglæggelserne på globalt plan toppede i 2000 ved 46 tons, faldt derefter, men steg igen til 34 tons i 2003 (CND, 2004, 2005).
” toodangu suurust on raske hinnata, sest „nende tootmist alustatakse kergesti kättesaadavatest kemikaalidest kergesti varjatavates laborites”. Siiski hinnatakse amfetamiini-tüüpi stimulantide aastasekse kogutoodanguks maailmas ligikaudu 520 tonni (UNODC, 2003b). Kõige rohkem konfiskeeriti amfetamiini-tüüpi stimulante kogu maailmas kokku 2000. aastal, mil konfiskeeritud kogus ulatus 46 tonnini, pärast järgnenud langust suurenes see 2003. aastal taas, ulatudes 34 tonnini (CND, 2004, 2005).
Yhdistyneiden Kansakuntien huumeiden ja rikollisuuden torjunnan toimiston mukaan (UNODC, 2003a) amfetamiinin kaltaisten piristeiden – "synteettisten huumeiden, kuten kemiallisesti toisiaan muistuttavien amfetamiinin, metamfetamiinin ja ekstaasin" – tuotannon määrää on vaikea selvittää, koska "niitä tehdään vaivattomasti saatavilla olevista kemikaaleista helposti kätkettävissä laboratorioissa". Amfetamiinin kaltaisten piristeiden maailmanlaajuinen vuosituotanto on kuitenkin arviolta noin 520 tonnia (UNODC, 2003b). Amfetamiinin kaltaisten piristeiden takavarikot ylsivät 46 tonniin koko maailmassa vuonna 2000, ja tätä seuranneen laskun jälkeen ne kasvoivat jälleen 34 tonniin vuonna 2003 (CND, 2004, 2005).
Az ENSZ Kábítószerügyi és Bűnüldözési Hivatala (UNODC, 2003a) szerint az ATS (a kémiailag rokon amfetamint, metamfetamint és az extasyt magában foglaló szintetikus kábítószerek) termelését nehéz mennyiségi értelemben megállapítani, mivel „készen elérhető vegyszerekből készülnek, könnyen elrejthető laboratóriumokban”. Becslés szerint viszont a globális éves ATS-termelés körülbelül 520 tonna (UNODC, 2003b). Az ATS globális lefoglalása 2000-ben tetőzött 46 tonnánál, majd rövid visszaesést követően 2003-ban ismét 34 tonnára emelkedett (CND, 2004, 2005).
Ifølge FNs organ for narkotika og kriminalitet (UNODC, 2003a) er det vanskelig å si noe om omfanget av produksjonen av amfetaminlignende stoffer – ”syntetiske stoffer, herunder de kjemisk beslektede stoffene amfetamin, metamfetamin og ecstasy” – ettersom ”den er basert på lett tilgjengelige kjemikalier i laboratorier som lett kan skjules”. Den årlige globale produksjonen av amfetaminlignende stoffer er imidlertid anslått til om lag 520 tonn (UNODC, 2003b). De globale beslagene av amfetaminlignende stoffer toppet seg i 2000 da 46 tonn ble beslaglagt, for siden å falle og stige igjen til 34 tonn i 2003 (CND, 2004, 2005).
Według Biura ONZ ds. Narkotyków i Przestępczości (UNODC, 2003a) produkcję ATS, czyli „syntetycznych narkotyków obejmujących amfetaminę, metamfetaminę i ekstazy, które mają zbliżony skład chemiczny”, trudno jest oszacować, gdyż „jej początkowa faza opiera się na gotowych, dostępnych substancjach chemicznych i jest przeprowadzana w łatwych do ukrycia laboratoriach”. Szacuje się jednak, że roczna światowa wielkość produkcji ATS wynosi około 520 ton (UNODC, 2003b). W roku 2000 poziom konfiskat ATS przeprowadzonych na całym świecie osiągnął najwyższą wartość, tj. 46 ton, potem nastąpił spadek, a następnie ponowny wzrost do 34 ton w roku 2003 (CND, 2004, 2005).
Conform rapoartelor Biroului Naţiunilor Unite pentru Droguri şi Criminalitate (UNODC, 2003a) producţia de ATS – „droguri sintetice inclusiv amfetamină, metamfetamină şi Ecstasy înrudite chimic’ – este dificil de cuantificat deoarece „aceasta se realizează pe bază de substanţe chimice uşor accesibile în laboratoare care pot fi ascunse cu uşurinţă”. Totuşi, producţia globală anuală de ATS este estimată la aproximativ 520 tone (UNODC, 2003b). Capturile de ATS la nivel mondial au înregistrat un vârf în 2000 când au ajuns la 46 tone, iar ulterior o scădere, apoi din nou o creştere, la 34 tone, în 2003 (CND, 2004, 2005).
Podľa informácií Úradu OSN pre drogy a kriminalitu (UNODC 2003a) sa výroba ATS – „syntetických drog vrátane chemicky príbuzného amfetamínu, metamfetamínu a extázy“ – ťažko kvantifikuje, pretože „sa pri nej používajú bežne dostupné chemikálie v ľahko utajiteľných laboratóriách“. Celoročná svetová výroba ATS sa však odhaduje asi na 520 ton (UNODC 2003b). Celosvetovo sa najviac ATS – 46 ton – zachytilo v roku 2000 a po prechodnom poklese to bolo v roku 2003 opäť 34 ton (CND 2004, 2005).
Po podatkih Urada za droge in kriminal pri Združenih narodih (UNODC, 2003a) je proizvodnjo SAT – "sintetičnih drog, ki vključujejo kemično povezane amfetamine, metamfetamine in ekstazi" – težko količinsko opredeliti, ker se "vse skupaj začne z lahko razpoložljivimi kemikalijami ter v laboratorijih, ki jih je lahko prikriti". Vendar se ocenjuje, da se na svetu letno proizvede približno 520 ton SAT (UNODC, 2003b). Največ SAT je bilo po svetu zaseženih leta 2000 (46 ton) in po manjšem padcu se je količina leta 2003 ponovno povečala na 34 ton (CND, 2004, 2005).
  Prefà¡cio  
O relatório anual do Observatório Europeu da Droga e da Toxicodependência deste ano vê-se completado por recursos adicionais disponíveis em linha, como o nosso novo boletim estatístico que, nesta sua segunda edição, foi consideravelmente enriquecido, comportando agora mais de 200 quadros-fonte de dados quantitativos descrevendo a situação da Europa em matéria de toxicodependência.
This year’s annual report of the European Monitoring Centre for Drugs and Drug Addiction is accompanied by additional online elements including our new statistical bulletin, now in its second year, which has grown to include over 200 source tables of quantitative data detailing the European drug situation.
Cette année, le rapport annuel de l’Observatoire européen des drogues et des toxicomanies s’assortit de la mise à disposition en ligne de ressources complémentaires comme notre nouveau bulletin statistique qui, pour sa seconde édition, s’est considérablement enrichi et comporte plus de 200 tableaux de données quantitatives sur la situation européenne en matière de toxicomanie.
In diesem Jahr werden begleitend zum Jahresbericht der Europäischen Beobachtungsstelle für Drogen und Drogensucht zusätzliche Online-Elemente veröffentlicht. Dazu zählt unser neues, nunmehr bereits im zweiten Jahr herausgegebenes Statistical Bulletin, das inzwischen mehr als 200 Tabellen mit Quellenmaterial in Form von quantitativen Angaben zur Drogensituation in Europa enthält.
Este año, el informe anual del Observatorio Europeo de la Droga y las Toxicomanías viene acompañado de algunos anexos en línea, como nuestro nuevo boletín estadístico, que va ya por su segundo año y ha crecido hasta contar con más de 200 cuadros de datos cuantitativos originales que perfilan la situación de la droga en Europa.
Quest’anno, la relazione annuale dell’Osservatorio europeo delle droghe e delle tossicodipendenze è corroborata da ulteriori elementi on-line comprendenti il nostro nuovo bollettino statistico, attualmente alla sua seconda edizione, che è giunto ad integrare oltre 200 tabelle di dati quantitativi che illustrano la situazione della droga in Europa.
Η φετινή ετήσια έκθεση του Ευρωπαϊκού Κέντρου Παρακολούθησης Ναρκωτικών και Τοξικομανίας (ΕΚΠΝΤ) συνοδεύεται από πρόσθετα επί γραμμής στοιχεία, όπως είναι το νέο δελτίο στατιστικών στοιχείων, το οποίο, για το δεύτερο έτος κυκλοφορίας του, έχει εμπλουτιστεί και περιλαμβάνει περισσότερους από 200 πίνακες ποσοτικών δεδομένων που περιγράφουν λεπτομερώς την κατάσταση των ναρκωτικών στην Ευρώπη.
Samen met het jaarverslag van het Europees Waarnemingscentrum voor drugs en drugsverslaving (EWDD) verschijnen diverse documenten online, waaronder – nu voor het tweede jaar – ons nieuw statistisch bulletin dat inmiddels meer dan 200 tabellen omvat met uitvoerige kwantitatieve gegevens over de drugssituatie in Europa.
Letošní výroční zpráva Evropského monitorovacího centra pro drogy a drogovou závislost je doplněna o online prvky, které zahrnují i odkazy na statistický věstník (vycházející již podruhé), který je rozsáhlejší než loni a obsahuje více než 200 zdrojových tabulek kvantitativních údajů, které podrobně popisují drogovou situaci v Evropě.
Denne årsberetning for Det Europæiske Overvågningscenter for Narkotika og Narkotikamisbrug (EONN) er suppleret med onlinelementer, herunder den nye ”Statistical bulletin”, som nu har eksisteret i to år. ”Statistical bulletin” er endda blevet så omfattende, at den nu indeholder over 200 kildetabeller med kvantitative oplysninger, som giver en en nærmere beskrivelse af narkotikasituationen i Europa.
Euroopa Narkootikumide ja Narkomaania Seirekeskuse (EMCDDA) käesoleva aasta aruandele kaasnevad elektroonilised lisadokumendid, sealhulgas nüüdseks teist aastat ilmuv uus ja mahukaks muutunud statistikabülletään enam kui 200 kvantitatiivsete allikandmete tabeliga, mis kirjeldavad üksikasjalikult uimastiolukorda Euroopas.
Euroopan huumausaineiden ja niiden väärinkäytön seurantakeskuksen tämän vuoden vuosiraporttiin liittyy myös online-osia, kuten uusi tilastotiedotteemme. Se ilmestyy nyt toista vuotta ja on kasvanut sisältämään yli 200 lähdetaulukkoa, joiden kvantitatiiviset tiedot kuvaavat yksityiskohtaisesti Euroopan huumetilannetta.
A Kábítószer és Kábítószer-függőség Európai Megfigyelőközpontjának (EMCDDA) idei éves jelentését olyan on-line elemek egészítik ki, melyek magukba foglalják új, immár második éve megjelenő statisztikai értesítőnket is, mely mára már több mint 200, mennyiségi adatokkal szolgáló, az európai kábítószer-helyzetet részletesen bemutató forrástáblázatot tartalmaz.
Denne årsrapporten fra Det europeiske overvåkingssenter for narkotika og narkotikamisbruk er supplert med nettelementer, inkludert nye Statistiske opplysninger, som nå legges ut for annen gang. Statistiske opplysninger 2005 er enda mer omfattende enn fjorårets utgave og inneholder mer enn 200 kildetabeller med kvantitative data som gir en nærmere beskrivelse av narkotikasituasjonen i Europa.
Tegoroczne sprawozdanie Europejskiego Centrum Monitorowania Narkotyków i Narkomanii zawiera dodatkowe elementy dostępne on-line, w tym nasz nowy biuletyn statystyczny, który liczy sobie już dwa lata i obecnie obejmuje ponad 200 tabel źródłowych z danymi ilościowymi na temat sytuacji narkotykowej w Europie.
Raportul anual al Observatorului European pentru Droguri şi Toxicomanie (OEDT) pe anul acesta este însoţit de elemente suplimentare disponibile online, inclusiv de noul nostru buletin statistic, aflat acum în al doilea an de apariţie, care s-a dezvoltat ajungând să cuprindă peste 200 de tabele sursă de date cantitative privind situaţia din Europa în domeniul drogurilor.
Tohtoročná výročná správa Európskeho monitorovacieho centra pre drogy a drogovú závislosť (EMCDDA) je doplnená on-line prvkami, vrátane novej štatistickej ročenky, ktorá vyšla po druhýkrát s väčším objemom údajov, s viac ako 200 tabuľkami obsahujúcimi kvantitatívne údaje podrobne monitorujúce drogovú situáciu v Európe.
Letošnje letno poročilo Evropskega centra za spremljanje drog in odvisnosti od drog (European Monitoring Centre for Drugs and Drug Addiction, EMCDDA – v nadaljevanju Center) spremljajo še dodatni spletni elementi, vključno z našim novim statističnim biltenom, ki ga izdajamo že drugo leto in sedaj vsebuje že več kot 200 tabel z natančnimi količinskimi podatki glede stanja na področju drog v Evropi.
Till årets årsrapport från Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk bifogas ytterligare direktanslutna delar, exempelvis vår nya statistikbulletin som är inne på sitt andra år och som har växt till att omfatta mer än 200 källtabeller med kvantitativa uppgifter som ger en mer detaljerad bild av narkotikasituationen i Europa.
Šī gada Eiropas Narkotiku un narkomānijas uzraudzības centra gada pārskatam pievienoti papildu tiešsaistes elementi, ieskaitot mūsu jauno statistikas biļetenu, ko izstrādājam otro gadu un kas ir paplašināts ar vairāk nekā 200 skaitlisku datu avotu tabulām, kurās sīki aprakstīta narkotiku lietošanas situācija Eiropā.
  Apreensàµes e informaà§...  
Nesse ano, voltaram a ser comunicadas apreensões de fentanil e metilfentanil – opiáceos sintéticos que chegam a ser até cem vezes mais potentes do que a heroína – na Estónia, ao passo que a Letónia notificou a sua primeira apreensão de 3-metilfentanil também em 2003 e a Áustria a sua primeira apreensão de fentanil em Janeiro de 2004.
Seizures of fentanyl and methylfentanyl – synthetic opiates that are up to 100 times more potent than heroin – were reported again in 2003 in Estonia, while Latvia reported its first seizure of 3-methylfentanyl in 2003 and Austria its first seizure of fentanyl in January 2004. In Estonia, the poor quality of the heroin available on the local market has been compensated for since 2002 by the introduction of these two synthetic opiates, under the names ‘white Chinese’, ‘white Persian’ or ‘synthetic heroin’ (Reitox national reports, 2004).
Des saisies de fentanyl et de méthylfentanyl (opiacés de synthèse jusqu'à 100 fois plus puissants que l'héroïne) ont été déclarées en Estonie en 2003, tandis que la Lettonie faisait état de sa première saisie de 3-méthylfentanyl en 2003 et que l'Autriche déclarait sa première saisie de fentanyl en janvier 2004. En Estonie, la qualité médiocre de l'héroïne disponible sur le marché local est compensée depuis 2002 par l'introduction de ces deux opiacés de synthèse, connus sous le nom de «blanche chinoise», «blanche persane» ou «héroïne de synthèse» (rapports nationaux Reitox, 2004).
Estland meldete 2003 erneut Sicherstellungen von Fentanyl und Methylfentanyl – synthetischen Opiaten, die bis zu 100 Mal potenter sind als Heroin –, während in Lettland 2003 erstmals 3-Methylfentanyl und in Österreich im Januar 2004 ebenfalls erstmalig Fentanyl sichergestellt wurde. In Estland wird die schlechte Qualität des auf dem lokalen Markt erhältlichen Heroins seit 2002 durch die Einführung dieser beiden synthetischen Opiate kompensiert, die unter den Bezeichnungen „China White“, „Persian White“ oder „synthetisches Heroin“ vertrieben werden (Nationale Reitox-Berichte, 2004).
Estonia volvió a efectuar incautaciones de fentanilo y metilfentanilo (opiáceos sintéticos hasta 100 veces más potentes que la heroína) en 2003. Letonia también realizó su primera incautación de 3-metilfentanilo en 2003. Austria realizó su primera incautación de fentanilo en enero de 2004. En Estonia, la baja calidad de la heroína disponible en el mercado local se ha visto compensada desde 2002 por la introducción de estos dos opiáceos sintéticos, denominados «china blanca», «persa blanca» o «heroína sintética» (Informes nacionales de la red Reitox, 2004).
Nel 2003 sono stati nuovamente riferiti in Estonia sequestri di fentanil e metilefentanil (oppiacei sintetici fino a 100 volte più potenti dell’eroina), mentre la Lettonia ha segnalato il suo primo sequestro di 3-metilfentanil nel 2003 e l’Austria il primo sequestro di fentanil nel gennaio 2004. In Estonia la scarsa qualità dell’eroina disponibile sul mercato locale è stata controbilanciata a partire dal 2002 dall’introduzione di questi due oppiacei sintetici, noti con i nomi di “cinese bianca”, “persiana bianca” o “eroina sintetica” (relazioni nazionali Reitox, 2004).
Κατασχέσεις φαιντανύλης και μεθυλφαιντανύλης – συνθετικών οπιούχων που είναι έως 100 φορές ισχυρότερα από την ηρωίνη  – αναφέρθηκαν και πάλι το 2003 στην Εσθονία, ενώ η Λεττονία ανέφερε την πρώτη κατάσχεση 3-μεθυλφαιντανύλης το 2003 και η Αυστρία την πρώτη κατάσχεση φαιντανύλης τον Ιανουάριο του 2004. Στην Εσθονία, η κακή ποιότητα της διαθέσιμης ηρωίνης στην τοπική αγορά αντισταθμίσθηκε από το 2002 με την εισαγωγή των δύο αυτών συνθετικών οπιούχων, με τις ονομασίες «λευκή κινεζική», «λευκή περσική» ή «συνθετική ηρωίνη» (εθνικές εκθέσεις δικτύου Reitox, 2004).
In 2003 zijn er wederom fentanyl- en methylfentanylvangsten (synthetische opiaten die tot honderd keer sterker zijn dan heroïne) gerapporteerd in Estland. Daarnaast heeft Letland in 2003 de eerste 3-methylfentanylvangst gemeld en Oostenrijk de eerste fentanylvangst (in januari 2004). In Estland wordt de slechte kwaliteit van de heroïne die op de lokale markt beschikbaar is, sinds 2002 gecompenseerd door de introductie van beide synthetische opiaten onder namen als “white Chinese”, “white Persian” of “synthetische heroïne” (nationale Reitox-verslagen, 2004).
Záchyty fentanylu a metylfentanylu – syntetických opiátů, které jsou až stokrát silnější než heroin – byly v roce 2003 opět hlášeny v Estonsku, zatímco Lotyšsko uvádělo svůj první záchyt 3-metylfentanylu v roce 2003 a Rakousko svůj první záchyt fentanylu v lednu 2004. V Estonsku byla špatná kvalita heroinu dostupného na místním trhu od roku 2002 kompenzována zavedením těchto dvou syntetických opiátů pod názvy „bílý čínský“, „bílý perský“ nebo „syntetický heroin“ (národní zprávy zemí zapojených do sítě Reitox, 2004).
Der er igen i 2003 meldt om beslaglæggelser af fentanyl og methylfentanyl – syntetiske opiater, der er op til 100 gange stærkere end heroin – i Estland, mens Letland indberettede sin første beslaglæggelse af 3-methylfentanyl i 2003 og Østrig sin første beslaglæggelse af fentanyl i januar 2004. I Estland er den dårlige kvalitet af den heroin, der udbydes på det lokale marked, siden 2002 blevet opvejet af indførelsen af disse to syntetiske opiater, under navnet 'China White', 'Persian White' eller 'syntetisk heroin' (nationale Reitox-rapporter, 2004).
Fentanüüli ja metüülfentanüüli – heroiinist kuni 100 korda kangemate sünteetiliste opiaatide – konfiskeerimistest teatati uuesti 2003. aastal Eestis, samal ajal kui Läti teatas oma esimesest 3-metüülfentanüüli konfiskeerimisest 2003. aastal ja Austria oma esimesest fentanüüli konfiskeerimisest 2004. aastal. Eestis on alates 2002. aastast kohalikul turul kättesaadava heroiini kehva kvaliteeti kompenseerinud nende kahe sünteetilise opiaadi ilmumine „valge hiinlase”, „valge pärslase” või „sünteetilise heroiini” nime all (Narkootikumide ja Narkomaania Euroopa teabevõrgu riikide teabekeskuste aruanded, 2004).
Virossa takavarikoitiin jälleen vuonna 2003 fentanyyliä ja metyylifentanyyliä – jopa sata kertaa heroiinia vahvempia synteettisiä opiaatteja. Latvia ilmoitti vuonna 2003 ensimmäisestä 3-metyylifentanyylin takavarikosta, ja Itävalta ilmoitti tammikuussa 2004 ensimmäisestä fentanyylin takavarikosta. Viron markkinoilla liikkuvan heroiinin heikkoa laatua on vuodesta 2002 lähtien kompensoitu näillä kahdella synteettisellä opiaatilla, joista käytetään nimiä "valkoinen kiinalainen", "valkoinen persialainen" tai "synteettinen heroiini" (Reitoxin kansalliset raportit, 2004).
Fentanil és metilfentanil – a heroinnál csaknem 100-szor hatásosabb szintetikus opiátok – lefoglalásokról Észtország 2003-ban ismét beszámolt, míg Lettország 2003-ban első 3-metilfentanil lefoglalását jelentette, Ausztriában pedig 2004 januárjában foglaltak le először fentanilt. Észtországban a helyi piacon elérhető heroin rossz minőségét 2002 óta e két, „fehér kínai”, „fehér perzsa” vagy szintetikus heroin” néven forgalmazott szintetikus opiát megjelenése kompenzálja (Reitox országjelentések, 2004).
Beslag av fentanyl og metylfentanyl – syntetiske opiater som er inntil 100 ganger sterkere enn heroin – ble på ny rapportert i Estland i 2003, mens Latvia rapporterte om sitt første beslag av 3-metylfentanyl i 2003 og Østerrike sitt første beslag av fentanyl i januar 2004. I Estland har det lokale markedets heroin av dårlig kvalitet siden 2002 blitt byttet ut med disse to syntetiske opiatene, som der går under betegnelsene ”hvit kineser”, ”hvit perser” eller ”syntetisk heroin” (nasjonale Reitox-rapporter).
Konfiskaty fentanylu i metylofentanylu, syntetycznych opiatów o prawie 100-krotnie większej sile niż heroina, ponownie przeprowadzono w roku 2003 w Estonii. Na Łotwie w roku 2003 doszło do pierwszej konfiskaty 3-metylofentanylu, a w Austrii, w styczniu 2004 roku, do pierwszej konfiskaty fentanylu. Niska jakość heroiny dostępnej na rynku lokalnym w Estonii jest od 2002 roku równoważona przez wprowadzenie tych dwóch nowych opiatów syntetycznych. Noszą one nazwy: „biały Chińczyk”, „biały Pers” lub „syntetyczna heroina” (Sprawozdania krajowe Reitox, 2004)
Capturile de fentanil şi metilfentanil – opiacee sintetice de până la 100 de ori mai puternice decât heroina – au fost raportate din nou în 2003 în Estonia, în timp ce Letonia a raportat prima sa captură de 3-metilfentanil în 2003, iar Austria prima sa captură de fentanil în ianuarie 2004. În Estonia, calitatea proastă a heroinei disponibile pe piaţa locală a fost compensată din 2002 prin introducerea acestor două opiacee sintetice, sub numele de „Alb de China”, „Alb de Persia” sau „heroină sintetică” (rapoartele naţionale Reitox, 2004).
Zachytenia fentanylu a metylfentanylu – syntetických opiátov s až 100-krát vyššou potenciou ako heroín – uvádzalo v roku 2003 znovu Estónsko, kým Lotyšsko oznámilo prvé zachytenie 3-metylfentanylu v roku 2003 a Rakúsko prvé zachytenie fentanylu v januári 2004. Nízka kvalita heroínu dostupného na miestnom trhu v Estónsku sa od roku 2002 vyrovnáva uvedením týchto dvoch syntetických opiátov pod názvami „biely Číňan“, „biely Peržan“ alebo „syntetický heroín“ na trh (národné správy Reitox 2004).
O zasegih fentanila in metilfentanila, sintetičnih opiatov, ki sta do 100-krat močnejša od heroina, so leta 2003 ponovno poročali v Estoniji, medtem ko je Latvija leta 2003 poročala o svojem prvem zasegu 3-metilfentanila, Avstrija pa o prvem zasegu fentanila januarja 2004. V Estoniji je od leta 2002 slabo kakovost heroina, razpoložljivega na lokalnem trgu, nadomestila uvedba teh dveh sintetičnih drog pod imeni "Beli Kitajec", "Beli Perzijec" ali "sintetični heroin" (oziroma trimetil fentamil) (nacionalna poročila Reitox, 2004).
År 2003 rapporterades det återigen om beslag av fentanyl och metylfentanyl (syntetiska opiater som är upp till hundra gånger starkare än heroin) i Estland medan Lettland redovisade sitt första beslag av 3-metylfentanyl år 2003 och Österrike sitt första beslag av fentanyl i januari 2004. I Estland har dessa två syntetiska opiater med namnen ”China White”, ”Persian White” eller ”syntetiskt heroin” kompenserat för den låga kvaliteten på heroinet på den lokala marknaden sedan 2002 (Nationella Reitox-rapporter, 2004).
  Nota introdutà³ria  
O presente relatório anual baseia-se em informação fornecida ao OEDT pelos Estados‑Membros da UE, os países candidatos e a Noruega (que participa no trabalho do OEDT desde 2001) através dos respectivos relatórios nacionais. Os dados estatísticos aqui incluídos referem-se ao ano de 2003 (ou ao último ano disponível).
This annual report is based on information provided to the EMCDDA by the EU Member States and candidate countries and Norway (participating in the work of the EMCDDA since 2001) in the form of a national report. The statistical data reported here relate to the year 2003 (or the last year available). Graphics and tables in this report may reflect a subset of EU countries: the selection is made on the basis of those countries from which data are available for the period of interest.
Le présent rapport annuel est basé sur les informations fournies à l’OEDT par les Etats membres de l’Union européenne, les pays candidats et la Norvège (qui participe aux activités de l’OEDT depuis 2001) sous la forme de rapports nationaux. Les données statistiques publiées dans cette édition du rapport concernent l’année 2003 (ou la dernière année disponible). Il est possible que les grahiques et les tableaux ne reflètent que la situation d’un sous-ensemble de pays de l’Union européenne: la sélection a été effectuée sur la base des pays concernant lesquels des données sont disponibles pour la période qui nous intéresse.
Der Jahresbericht beruht auf Informationen, die der EBDD von den EU-Mitgliedstaaten, den Kandidatenländern und von Norwegen (das seit 2001 an der Arbeit der EBDD beteiligt ist) in Form nationaler Berichte zur Verfügung gestellt wurden. Die hier veröffentlichten statistischen Angaben beziehen sich auf das Jahr 2003 (oder das letzte Jahr, für das Daten vorlagen). Die Grafiken und Tabellen in diesem Bericht beziehen sich in einigen Fällen nur auf einen Teil der EU-Länder: Die Auswahl erfolgte auf der Grundlage der Länder, die für den Bezugszeitraum Daten zur Verfügung gestellt haben.
El presente Informe Anual se basa en la información facilitada al OEDT por los Estados miembros de la UE y los países candidatos, así como Noruega (que participa en las actividades del OEDT desde 2001), en forma de informes nacionales. Los datos estadísticos que aquí presentamos se refieren al año 2003 (o al último año para el que se dispone de datos). A veces, los gráficos y los cuadros se refieren sólo a un subgrupo de países de la Unión Europea: la selección se efectúa eligiendo aquellos países que cuentan con datos para el período de interés.
La presente relazione annuale si fonda sulle informazioni fornite all’OEDT dagli Stati membri, dai paesi candidati all’adesione e dalla Norvegia (che partecipa ai lavori dell’OEDT sin dal 2001) sotto forma di relazioni nazionali. I dati statistici ivi riportati si riferiscono al 2003 (o all’ultimo anno disponibile). I grafici e le tabelle della relazione possono riferirsi a un gruppo ristretto di paesi dell’UE: la selezione viene fatta in base ai paesi sui quali sono disponibili informazioni per il periodo di riferimento.
Η ετήσια έκθεση βασίζεται σε πληροφορίες που παρέχουν στο ΕΚΠΝΤ τα κράτη μέλη της ΕΕ και οι υποψήφιες χώρες και η Νορβηγία (η οποία συμμετέχει στο έργο του ΕΚΠΝΤ από το 2001) μέσω των εθνικών εκθέσεων που εκπονούν. Τα στατιστικά στοιχεία που αναφέρονται σε αυτήν αφορούν το έτος 2003 (ή το τελευταίο έτος για το οποίο υπάρχουν διαθέσιμα στοιχεία). Οι γραφικές παραστάσεις και οι πίνακες που περιέχονται στην έκθεση ενδέχεται να αφορούν ένα υποσύνολο χωρών της ΕΕ: η επιλογή γίνεται με βάση τις χώρες εκείνες για τις οποίες υπάρχουν διαθέσιμα στοιχεία για την υπό εξέταση περίοδο.
Dit jaarverslag is gebaseerd op informatie die de lidstaten van de EU, alsmede de kandidaat-lidstaten en Noorwegen (dit land neemt sinds 2001 deel aan de activiteiten van het EWDD) in de vorm van nationale verslagen aan het EWDD verstrekken. De statistische gegevens in dit jaarverslag hebben betrekking op 2003 (of het meest recente jaar waarover informatie beschikbaar is). De grafieken en tabellen in dit verslag hoeven niet altijd een weerspiegeling van de situatie in alle EU-lidstaten te zijn: selectie vindt plaats op basis van de landen die gegevens over de desbetreffende periode beschikbaar hebben.
Tato výroční zpráva vychází z informací, které EMCDDA poskytly členské státy EU, kandidátské země a Norsko (jež se na činnosti EMCDDA podílí od roku 2001) v podobě národních zpráv. Zde uváděné statistické údaje se vztahují k roku 2003 (nebo k poslednímu roku, za který byly k dispozici). Grafy a tabulky obsažené v této zprávě se mohou týkat podskupiny zemí EU: výběr je proveden na základě zemí, z nichž jsou k dispozici údaje pro příslušné období.
Årsberetningen er baseret på oplysninger, som EONN har modtaget fra EU-medlemsstaterne, kandidatlandene og Norge (der har deltaget i EONN's arbejde siden 2001) i form af nationale rapporter. De her anvendte statistiske data vedrører 2003 (eller det seneste år, for hvilket der foreligger data). Grafikker og tabeller i denne beretning kan afspejle en delmængde af EU-lande: udvælgelsen er foretaget på grundlag af de lande, for hvilke der foreligger data i den pågældende periode.
Käesolev aastaaruanne on koostatud teabe põhjal, mis on EMCDDA-le esitatud Euroopa Liidu liikmesriikide, kandidaatriikide ja Norra (osaleb järelevalvekeskuse töös alates 2001. aastast) riiklike aruannetena. Käesolevas aastaaruandes on kasutatud 2003. aasta (või viimase aasta, mille kohta andmed olid kättesaadavad) statistilisi andmeid. Käesoleva aruande graafikud ja tabelid kajastavad mitmete ELi liikmesriikide andmeid: valik on tehtud nendest riikidest, mille kohta on olemas andmed uuritavast ajavahemikust.
Tämä vuosiraportti perustuu tietoihin, joita seurantakeskus on saanut EU:n jäsenvaltioilta, jäsenehdokasmailta ja Norjalta (joka on osallistunut seurantakeskuksen työhön vuodesta 2001) kansallisen raportin muodossa. Tässä esitetyt tilastotiedot koskevat vuotta 2003 (tai viimeisintä vuotta, jolta tietoja on saatavissa). Raportin graafiset esitykset ja taulukot saattavat kuvata vain joidenkin EU-maiden tilannetta: ne on valittu sillä perusteella, mistä maista tietoja on saatavissa kyseiseltä ajanjaksolta.
Ez az éves jelentés az Európai Unió tagállamai, a tagjelölt országok és Norvégia (amely 2001 óta vesz részt az EMCDDA munkájában) részéről az EMCDDA számára országjelentés formájában rendelkezésre bocsátott információkon alapul. Az itt közölt statisztikai adatok a 2003. évre (illetve az utolsó rendelkezésre álló évre) vonatkoznak. A jelentésben szereplő ábrák és táblázatok olykor csak az EU-országok egy alcsoportjára vonatkoznak; a kiválasztás ilyen esetben a tárgyalt időszakra vonatkozó adatok elérhetősége alapján történik.
Årsrapporten er utarbeidet på grunnlag av de nasjonale rapportene EONN har mottatt fra EUs medlemsstater, søkerlandene og Norge (som har deltatt i EONNs arbeid siden 2001). De statistiske dataene som presenteres her, gjelder for år 2003 (eventuelt siste år med tilgjengelige data). Grafiske framstillinger og tabeller i rapporten kan vise til undersett av EU-land. Utvalget er gjort på grunnlag av de landene som har data tilgjengelig for den aktuelle perioden.
Niniejsze sprawozdanie roczne powstało w oparciu o informacje udostępnione EMCDDA przez Państwa Członkowskie UE, kraje kandydujące oraz Norwegię (biorącą udział w pracach EMCDDA od 2001 r.) w postaci sprawozdania krajowego. Przedstawione tutaj dane statystyczne dotyczą roku 2003 (lub ostatniego roku, dla którego dostępne są dane). Informacje graficzne i tabele zawarte w niniejszym sprawozdaniu mogą odnosić się jedynie do określonej grupy państw UE. Wybór dokonywany jest spośród państw, z których dostępne są informacje za dany okres.
Prezentul raport anual se bazează pe informaţiile furnizate agenţiei OEDT de statele membre, ţările candidate şi Norvegia (care participă la activitatea OEDT din 2001), sub forma de rapoarte naţionale. Datele statistice prezentate în raport se referă la anul 2003 (sau la cel mai recent an pentru care sunt disponibile informaţii). Este posibil ca graficele şi tabelele din prezentul raport să ilustreze doar situaţia din anumite ţări UE, selectate pe baza disponibilităţii datelor pe perioada relevantă.
Táto výročná správa vychádza z informácií, ktoré vo forme národných správ poskytli EMCDDA členské štáty EÚ, kandidátske krajiny a Nórsko (ktoré sa zúčastňuje na práci EMCDDA od roku 2001). Uvádzané štatistické údaje sa vzťahujú na rok 2003 (alebo na posledný rok, za ktorý boli k dispozícii). Grafy a tabuľky v tejto správe môžu niekedy zobrazovať podmnožinu štátov EÚ: výber sa robil na základe krajín, ktoré za sledované obdobie poskytli údaje.
Pričujoče letno poročilo temelji na podatkih, ki so jih v obliki nacionalnih poročil Centru poslale države članice EU, države kandidatke in Norveška (ki sodeluje pri delu Centra od leta 2001). Vsi tukaj uporabljeni statistični podatki se nanašajo na leto 2003 (ali na zadnje razpoložljivo leto). Grafični prikazi in tabele v tem poročilu lahko odražajo podskupino držav članic EU: izbor je narejen na podlagi tistih držav, katerih podatki so na voljo za zadevno obdobje.
Årsrapporten bygger på den information som ECNN har fått i form av nationella rapporter från EU-medlemsstaterna, kandidatländerna och Norge (som har deltagit i ECNN:s arbete sedan 2001). Den statistik som redovisas avser 2003 (eller det senaste år för vilket uppgifter finns tillgängliga). Diagram och tabeller kan avse en delgrupp av EU-länderna: urvalet har gjorts utifrån för vilka länder det funnits tillgängliga uppgifter för den berörda perioden.
Šis gada ziņojums ir sagatavots, pamatojoties uz informāciju, ko valsts ziņojuma veidā EMCDDA iesniegušas ES dalībvalstis un kandidātvalstis, un Norvēģija (līdzdarbojas EMCDDA darbā kopš 2001. gada). Šajā ziņojumā ietvertie statistikas dati attiecas uz 2003. gadu (vai pēdējo gadu, par kuru pieejami dati). Šī pārskata shēmas un tabulas šajā pārskatā var atspoguļot ES valstu datus: atlase ir veikta, ņemot par pamatu tās valstis, no kurām ir pieejami dati par attiecīgo laika periodu.
  press1-pt  
Ver comentário ao Relatório Anual 2005, Figura “Tendências do consumo recente (último ano) de cocaína entre jovens adultos (15 a 34 anos)”.
See 2005 Annual report Commentary, Figure ‘Recent last year use of cocaine among young adults (15–34 years).
Cf. Rapport annuel 2005, commentaire de la figure «Usage récent (dernière année) de cocaïne chez les jeunes adultes (15-34 ans)»
Siehe Übersicht im Jahresbericht 2005, Abbildung S. 15 „Jüngster Konsum (im letzten Jahr) von Kokain unter jungen Erwachsenen (im Alter von 15 bis 34 Jahren).
Véase Comentario del informe anual de 2005, cuadro “Consumo actual (último año) de cocaína entre adultos jóvenes (15–34 años).
Cfr. Commento alla Relazione annuale 2005, figura “Consumo recente di cocaina nello scorso anno da parte di giovani adulti (15–34 anni)”.
Zie het commentaar (“Commentary”) bij het Jaarverslag 2005, figuur “Recent gebruik (laatste 12 maanden) van cocaïne onder jongvolwassenen (15-34 jaar)”.
Viz komentái k Výrošní zpráve za rok 2005, graf „Užívání kokainu v poslední dobe (minulém roce) mladými dospelými (15–34 let)“ (Recent last year use of cocaine among young adults (15–34 years).
Jf. Årsberetning 2005, kommentar, figuren 'Nylig brug (seneste 12 måneder) af kokain blandt unge voksne (15-34 år).
Vt 2005. aasta aruande kommentaarium, joonis "Kokaiini hiljutine (viimase aasta jooksul) tarbimine noorte täisealiste (15–34-aastaste) hulgas".
Ks. vuosiraportti 2005 lisäselvitys, kaavio ”Kokaiinia viimeaikoina (viimeksi kuluneen vuoden aikana) käyttäneet nuoret aikuiset (15–34-vuotiaat)”.
Se kommentar til Årsrapporten for 2005, fig. «Nyere bruk (siste år) av kokain blant unge voksne (15-34 år).
Patrz „2005 Annual report Commentary”, wykres „Ostatnie zazycie w ubiegłym roku wsród młodych osób dorosłych (15– 34 lat).
Vezi 2005 Raportul anual 2005 Comentariu, Figura „Consumul recent (în ultimele 12 luni) de cocainǎ în rândul tuturor adulIilor tineri (15–34 ani).
Pozri Výrocná správa 2005 Komentár, casÍ „Užívanie kokaínu medzi mladými Íuámi (15–34 rocnými) za posledný rok“
Glej Komentar v Letnem porošilu 2005, prikaz "Uporaba kokaina v zadnjem letu med mlajšimi odraslimi (15–34 let).
Se Årsrapport 2005 Kommentar, figuren ”Användning av kokain de senaste tolv månaderna bland unga vuxna (15–34 år).
Skatit 2005. gada pǎrskata pielikuma attelu ,,Kokaina nesenǎ (pedejǎ gada laikǎ) lietošana jaunu (15–34 gadi) pieaugušo vidu.”
  Capà­tulo 2: Escolas, j...  
As perguntas do inquérito concentram-se no consumo de álcool (prevalência ao longo da vida, nos últimos 12 meses e no último mês, consumo médio, consumo esporádico excessivo) e no consumo de drogas ilícitas (prevalência ao longo da vida, no último ano e no último mês, incluindo medições da frequência com que o consumo de droga se verificou nestes períodos).
The survey questions focus on alcohol consumption (lifetime, 12-month and 30-day prevalence, average consumption, binge drinking) and use of illicit drugs (lifetime, 12-month and 30-day prevalence including measures of how frequently drug use occurred during these time windows).
Les questions de l'enquête portent essentiellement sur la consommation d'alcool (prévalence au cours de la vie, des douze derniers mois et des trente derniers jours, consommation moyenne, «binge drinking») et l'usage de drogues illicites (prévalence au cours de la vie, des douze derniers mois et des trente derniers jours, y compris des mesures de la fréquence de l'usage de drogue durant ces périodes).
Der Schwerpunkt der Fragebogen liegt auf dem Alkoholkonsum (Lebenszeit-, 12‑Monats- und 30-Tage-Prävalenz, durchschnittlicher Konsum, „Binge-Drinking“) und dem Konsum illegaler Drogen (Lebenszeit-, 12-Monats- und 30-Tage-Prävalenz, einschließlich Angaben dazu, wie häufig in diesen Zeitfenstern Drogen konsumiert wurden).
Las preguntas de la encuesta se centran en el consumo de alcohol (a lo largo de la vida, prevalencia en 12 meses y prevalencia en 30 días, consumo medio, consumo excesivo) y en el consumo de drogas ilícitas (a lo largo de la vida, prevalencia en12 meses y prevalencia en 30 días, incluyendo las medidas de la frecuencia del consumo de droga durante estos intervalos de tiempo).
Οι ερωτήσεις της έρευνας επικεντρώνονται στην κατανάλωση αλκοόλ (τουλάχιστον μία φορά σε όλη τη ζωή, επικράτηση χρήσης κατά το τελευταίο δωδεκάμηνο και κατά τις τελευταίες 30 ημέρες, μέση κατανάλωση, ασυλλόγιστη κατανάλωση αλκοόλ («binge drinking»)) και στη χρήση παράνομων ναρκωτικών (τουλάχιστον μία φορά σε όλη τη ζωή, επικράτηση χρήσης κατά το τελευταίο δωδεκάμηνο και κατά τις τελευταίες 30 ημέρες, συμπεριλαμβανομένων μετρήσεων σχετικά με το πόσο συχνή ήταν η χρήση ναρκωτικών κατά τις χρονικές αυτές περιόδους).
De enquêtevragen zijn met name gericht op de consumptie van alcohol (“ooit”-gebruik, recent gebruik, d.w.z. in de laatste 12 maanden, actueel gebruik, d.w.z. in de laatste maand, gemiddelde consumptie en “binge drinking”) en op het gebruik van illegale drugs (“ooit”-gebruik, recent gebruik, actueel gebruik, inclusief vragen over de frequentie van het drugsgebruik in deze perioden).
Otázky průzkumu se zaměřují na konzumaci alkoholu (celoživotní prevalence, prevalence v posledních 12 měsících a 30 dnech, průměrná konzumace, nárazové pití) a užívání nelegálních drog (celoživotní prevalence, prevalence v posledních 12 měsících a 30 dnech, včetně toho, jak často došlo během těchto intervalů k užívání drog).
Undersøgelsesspørgsmålene fokuserer på alkoholforbrug (langtidsprævalens, inden for de seneste 12 måneder og de seneste 30 dage, gennemsnitligt forbrug, 'binge drinking') og brug af illegale stoffer (langtidsprævalens, inden for de seneste 12 måneder og de seneste 30 dage, herunder målinger af, hvor hyppigt stofbrugen fandt sted i disse tidsvinduer).
Kyselyn kysymykset keskittyvät alkoholinkäyttöön (käyttö ainakin kerran elämässä, viimeisten 12 kuukauden ja 30 päivän aikana, keskimääräinen kulutus, humalahakuinen juominen) ja laittomien huumausaineiden käyttöön (käyttö ainakin kerran elämässä, viimeisten 12 kuukauden ja 30 päivän aikana sekä käytön tiheys näiden aikarajojen sisällä).
A felmérés kérdéseinek középpontjában az alkoholfogyasztás (életprevalencia, 12 hónapos és 30 napos prevalencia, átlagos fogyasztás, lerészegedés) és a tiltott kábítószerek használata állt (életprevalencia, 12 hónapos és 30 napos prevalencia, annak felmérését is beleértve, hogy a kábítószer-használat ezeken az időtartamokon belül milyen gyakori volt).
Spørsmålene i undersøkelsen fokuserer på alkoholforbruk (livstidsprevalens, 12-måneders og 30-dagers prevalens, gjennomsnittlig forbruk, overstadig drikking) og bruk av illegale rusmidler (livstidsprevalens, 12-måneders og 30-dagers prevalens, inkludert målinger av hvor hyppig narkotika ble brukt i løpet av disse tidsvinduene).
Pytania zawarte w badaniu koncentrują się na spożywaniu alkoholu (spożycie przynajmniej raz w życiu, w ciągu ostatnich 12 miesięcy i 30 dni, średnie spożycie, ciągi picia) oraz zażywaniu nielegalnych narkotyków (zażycie przynajmniej raz w życiu, w ciągu ostatnich 12 miesięcy i 30 dni, w tym pomiary częstotliwości zażywania narkotyków w tych okresach).
Întrebările din anchetă se concentrează asupra consumului de alcool (prevalenţa pe parcursul vieţii, pe 12 luni şi 30 de zile, consumul mediu, alcoolismul periodic) şi asupra consumului de droguri ilicite (prevalenţa pe parcursul vieţii, pe 12 luni şi 30 de zile, inclusiv cât de frecvent s-a produs consumul de droguri în aceste intervale de timp).
Otázky prieskumu sa zameriavajú na konzumáciu alkoholu (celoživotnú, 12-mesačnú a 30-dňovú prevalenciu, priemernú spotrebu, opitosť) a užívanie nelegálnych drog (celoživotnú, 12-mesačnú a 30-dňovú prevalenciu vrátane miery, v akej sa vyskytlo užívanie drogy počas týchto okien).
Vprašanja raziskave so usmerjena na pitje alkohola (razširjenost kadar koli v življenju, v zadnjih 12 mesecih in v zadnjih 30 dneh, povprečno uživanje, popivanje) ter uživanje prepovedanih drog (razširjenost kadar koli v življenju, v zadnjih 12 mesecih in zadnjih 30 dneh, vključno z ukrepi, kako pogosto je do uživanja drog prišlo v teh časovnih okvirih).
Frågorna i undersökningen är inriktade på alkoholanvändning (om eleverna någon gång använt det, om de använt det under de senaste 12 månaderna eller om de använt det under de senaste 30 dagarna, genomsnittlig användning, berusningsdrickande) och användning av olagliga droger (om eleverna någon gång använt sådana, om de använt dem under de senaste 12 månaderna eller om de använt dem under de senaste 30 dagarna, inklusive uppgifter om hur ofta droganvändning skedde under dessa tidsintervaller).
  Nota introdutà³ria  
O presente relatório anual baseia-se em informação fornecida ao OEDT pelos Estados‑Membros da UE, os países candidatos e a Noruega (que participa no trabalho do OEDT desde 2001) através dos respectivos relatórios nacionais. Os dados estatísticos aqui incluídos referem-se ao ano de 2003 (ou ao último ano disponível).
This annual report is based on information provided to the EMCDDA by the EU Member States and candidate countries and Norway (participating in the work of the EMCDDA since 2001) in the form of a national report. The statistical data reported here relate to the year 2003 (or the last year available). Graphics and tables in this report may reflect a subset of EU countries: the selection is made on the basis of those countries from which data are available for the period of interest.
Le présent rapport annuel est basé sur les informations fournies à l’OEDT par les Etats membres de l’Union européenne, les pays candidats et la Norvège (qui participe aux activités de l’OEDT depuis 2001) sous la forme de rapports nationaux. Les données statistiques publiées dans cette édition du rapport concernent l’année 2003 (ou la dernière année disponible). Il est possible que les grahiques et les tableaux ne reflètent que la situation d’un sous-ensemble de pays de l’Union européenne: la sélection a été effectuée sur la base des pays concernant lesquels des données sont disponibles pour la période qui nous intéresse.
Der Jahresbericht beruht auf Informationen, die der EBDD von den EU-Mitgliedstaaten, den Kandidatenländern und von Norwegen (das seit 2001 an der Arbeit der EBDD beteiligt ist) in Form nationaler Berichte zur Verfügung gestellt wurden. Die hier veröffentlichten statistischen Angaben beziehen sich auf das Jahr 2003 (oder das letzte Jahr, für das Daten vorlagen). Die Grafiken und Tabellen in diesem Bericht beziehen sich in einigen Fällen nur auf einen Teil der EU-Länder: Die Auswahl erfolgte auf der Grundlage der Länder, die für den Bezugszeitraum Daten zur Verfügung gestellt haben.
El presente Informe Anual se basa en la información facilitada al OEDT por los Estados miembros de la UE y los países candidatos, así como Noruega (que participa en las actividades del OEDT desde 2001), en forma de informes nacionales. Los datos estadísticos que aquí presentamos se refieren al año 2003 (o al último año para el que se dispone de datos). A veces, los gráficos y los cuadros se refieren sólo a un subgrupo de países de la Unión Europea: la selección se efectúa eligiendo aquellos países que cuentan con datos para el período de interés.
La presente relazione annuale si fonda sulle informazioni fornite all’OEDT dagli Stati membri, dai paesi candidati all’adesione e dalla Norvegia (che partecipa ai lavori dell’OEDT sin dal 2001) sotto forma di relazioni nazionali. I dati statistici ivi riportati si riferiscono al 2003 (o all’ultimo anno disponibile). I grafici e le tabelle della relazione possono riferirsi a un gruppo ristretto di paesi dell’UE: la selezione viene fatta in base ai paesi sui quali sono disponibili informazioni per il periodo di riferimento.
Η ετήσια έκθεση βασίζεται σε πληροφορίες που παρέχουν στο ΕΚΠΝΤ τα κράτη μέλη της ΕΕ και οι υποψήφιες χώρες και η Νορβηγία (η οποία συμμετέχει στο έργο του ΕΚΠΝΤ από το 2001) μέσω των εθνικών εκθέσεων που εκπονούν. Τα στατιστικά στοιχεία που αναφέρονται σε αυτήν αφορούν το έτος 2003 (ή το τελευταίο έτος για το οποίο υπάρχουν διαθέσιμα στοιχεία). Οι γραφικές παραστάσεις και οι πίνακες που περιέχονται στην έκθεση ενδέχεται να αφορούν ένα υποσύνολο χωρών της ΕΕ: η επιλογή γίνεται με βάση τις χώρες εκείνες για τις οποίες υπάρχουν διαθέσιμα στοιχεία για την υπό εξέταση περίοδο.
Dit jaarverslag is gebaseerd op informatie die de lidstaten van de EU, alsmede de kandidaat-lidstaten en Noorwegen (dit land neemt sinds 2001 deel aan de activiteiten van het EWDD) in de vorm van nationale verslagen aan het EWDD verstrekken. De statistische gegevens in dit jaarverslag hebben betrekking op 2003 (of het meest recente jaar waarover informatie beschikbaar is). De grafieken en tabellen in dit verslag hoeven niet altijd een weerspiegeling van de situatie in alle EU-lidstaten te zijn: selectie vindt plaats op basis van de landen die gegevens over de desbetreffende periode beschikbaar hebben.
Tato výroční zpráva vychází z informací, které EMCDDA poskytly členské státy EU, kandidátské země a Norsko (jež se na činnosti EMCDDA podílí od roku 2001) v podobě národních zpráv. Zde uváděné statistické údaje se vztahují k roku 2003 (nebo k poslednímu roku, za který byly k dispozici). Grafy a tabulky obsažené v této zprávě se mohou týkat podskupiny zemí EU: výběr je proveden na základě zemí, z nichž jsou k dispozici údaje pro příslušné období.
Årsberetningen er baseret på oplysninger, som EONN har modtaget fra EU-medlemsstaterne, kandidatlandene og Norge (der har deltaget i EONN's arbejde siden 2001) i form af nationale rapporter. De her anvendte statistiske data vedrører 2003 (eller det seneste år, for hvilket der foreligger data). Grafikker og tabeller i denne beretning kan afspejle en delmængde af EU-lande: udvælgelsen er foretaget på grundlag af de lande, for hvilke der foreligger data i den pågældende periode.
Käesolev aastaaruanne on koostatud teabe põhjal, mis on EMCDDA-le esitatud Euroopa Liidu liikmesriikide, kandidaatriikide ja Norra (osaleb järelevalvekeskuse töös alates 2001. aastast) riiklike aruannetena. Käesolevas aastaaruandes on kasutatud 2003. aasta (või viimase aasta, mille kohta andmed olid kättesaadavad) statistilisi andmeid. Käesoleva aruande graafikud ja tabelid kajastavad mitmete ELi liikmesriikide andmeid: valik on tehtud nendest riikidest, mille kohta on olemas andmed uuritavast ajavahemikust.
Tämä vuosiraportti perustuu tietoihin, joita seurantakeskus on saanut EU:n jäsenvaltioilta, jäsenehdokasmailta ja Norjalta (joka on osallistunut seurantakeskuksen työhön vuodesta 2001) kansallisen raportin muodossa. Tässä esitetyt tilastotiedot koskevat vuotta 2003 (tai viimeisintä vuotta, jolta tietoja on saatavissa). Raportin graafiset esitykset ja taulukot saattavat kuvata vain joidenkin EU-maiden tilannetta: ne on valittu sillä perusteella, mistä maista tietoja on saatavissa kyseiseltä ajanjaksolta.
Ez az éves jelentés az Európai Unió tagállamai, a tagjelölt országok és Norvégia (amely 2001 óta vesz részt az EMCDDA munkájában) részéről az EMCDDA számára országjelentés formájában rendelkezésre bocsátott információkon alapul. Az itt közölt statisztikai adatok a 2003. évre (illetve az utolsó rendelkezésre álló évre) vonatkoznak. A jelentésben szereplő ábrák és táblázatok olykor csak az EU-országok egy alcsoportjára vonatkoznak; a kiválasztás ilyen esetben a tárgyalt időszakra vonatkozó adatok elérhetősége alapján történik.
Årsrapporten er utarbeidet på grunnlag av de nasjonale rapportene EONN har mottatt fra EUs medlemsstater, søkerlandene og Norge (som har deltatt i EONNs arbeid siden 2001). De statistiske dataene som presenteres her, gjelder for år 2003 (eventuelt siste år med tilgjengelige data). Grafiske framstillinger og tabeller i rapporten kan vise til undersett av EU-land. Utvalget er gjort på grunnlag av de landene som har data tilgjengelig for den aktuelle perioden.
Niniejsze sprawozdanie roczne powstało w oparciu o informacje udostępnione EMCDDA przez Państwa Członkowskie UE, kraje kandydujące oraz Norwegię (biorącą udział w pracach EMCDDA od 2001 r.) w postaci sprawozdania krajowego. Przedstawione tutaj dane statystyczne dotyczą roku 2003 (lub ostatniego roku, dla którego dostępne są dane). Informacje graficzne i tabele zawarte w niniejszym sprawozdaniu mogą odnosić się jedynie do określonej grupy państw UE. Wybór dokonywany jest spośród państw, z których dostępne są informacje za dany okres.
Prezentul raport anual se bazează pe informaţiile furnizate agenţiei OEDT de statele membre, ţările candidate şi Norvegia (care participă la activitatea OEDT din 2001), sub forma de rapoarte naţionale. Datele statistice prezentate în raport se referă la anul 2003 (sau la cel mai recent an pentru care sunt disponibile informaţii). Este posibil ca graficele şi tabelele din prezentul raport să ilustreze doar situaţia din anumite ţări UE, selectate pe baza disponibilităţii datelor pe perioada relevantă.
Táto výročná správa vychádza z informácií, ktoré vo forme národných správ poskytli EMCDDA členské štáty EÚ, kandidátske krajiny a Nórsko (ktoré sa zúčastňuje na práci EMCDDA od roku 2001). Uvádzané štatistické údaje sa vzťahujú na rok 2003 (alebo na posledný rok, za ktorý boli k dispozícii). Grafy a tabuľky v tejto správe môžu niekedy zobrazovať podmnožinu štátov EÚ: výber sa robil na základe krajín, ktoré za sledované obdobie poskytli údaje.
Pričujoče letno poročilo temelji na podatkih, ki so jih v obliki nacionalnih poročil Centru poslale države članice EU, države kandidatke in Norveška (ki sodeluje pri delu Centra od leta 2001). Vsi tukaj uporabljeni statistični podatki se nanašajo na leto 2003 (ali na zadnje razpoložljivo leto). Grafični prikazi in tabele v tem poročilu lahko odražajo podskupino držav članic EU: izbor je narejen na podlagi tistih držav, katerih podatki so na voljo za zadevno obdobje.
Årsrapporten bygger på den information som ECNN har fått i form av nationella rapporter från EU-medlemsstaterna, kandidatländerna och Norge (som har deltagit i ECNN:s arbete sedan 2001). Den statistik som redovisas avser 2003 (eller det senaste år för vilket uppgifter finns tillgängliga). Diagram och tabeller kan avse en delgrupp av EU-länderna: urvalet har gjorts utifrån för vilka länder det funnits tillgängliga uppgifter för den berörda perioden.
Šis gada ziņojums ir sagatavots, pamatojoties uz informāciju, ko valsts ziņojuma veidā EMCDDA iesniegušas ES dalībvalstis un kandidātvalstis, un Norvēģija (līdzdarbojas EMCDDA darbā kopš 2001. gada). Šajā ziņojumā ietvertie statistikas dati attiecas uz 2003. gadu (vai pēdējo gadu, par kuru pieejami dati). Šī pārskata shēmas un tabulas šajā pārskatā var atspoguļot ES valstu datus: atlase ir veikta, ņemot par pamatu tās valstis, no kurām ir pieejami dati par attiecīgo laika periodu.
  Comunicados de imprensa  
É provável que entre 3 e 3,5 milhões (1% da população adulta) tenham experimentado a droga no último ano, e cerca de 1,5 milhão (0,5% da população adulta) são classificados como consumidores actuais, tendo consumido a droga no último mês.
The EMCDDA estimates that around 9 million Europeans (3% of all adults) have ever used cocaine. Between 3 and 3.5 million (1% of all adults) are likely to have tried the drug in the last year, while around 1.5 million (0.5% of all adults) are classified as current users, having used it in the last month. Use is concentrated mainly among young adults (15–34 years), particularly young males, and those living in urban areas.
Selon les estimations de l’OEDT, quelque 9 millions d’Européens (3% de l’ensemble de la population adulte) ont expérimenté la cocaïne. Entre 3 et 3,5 millions (1% de l’ensemble de la population adulte) sont supposés avoir essayé la drogue au cours de la dernière année, tandis qu’environ 1,5 million (0,5% de l’ensemble de la population adulte) sont classés dans la catégorie des utilisateurs actuels, c’est-à-dire ayant consommé au cours du dernier mois. Les jeunes adultes (15–34 ans), en particulier ceux de sexe masculin et ceux qui vivent dans les zones urbaines, sont les principaux consommateurs de la drogue.
Die EBDD schätzt, dass etwa 9 Millionen Europäer (3% aller Erwachsenen) schon einmal Kokain konsumiert haben. Zwischen 3 und 3,5 Millionen (1% aller Erwachsenen) haben die Droge wahrscheinlich im letzten Jahr probiert; während etwa 1,5 Millionen (0,5% aller Erwachsenen) als aktuelle Konsumenten eingestuft werden, da sie die Droge im vergangenen Monat konsumiert haben. Der Konsum konzentriert sich hauptsächlich auf junge Erwachsene (15–34 Jahre), insbesondere junge Männer, und auf städtische Gebiete.
El OEDT calcula que aproximadamente 9 millones de europeos (3% de todos los adultos) han consumido cocaína en alguna ocasión. Es probable que entre 3 y 3,5 millones (1% de todos los adultos) hayan probado la misma durante el último año y que cerca de 1,5 millones (0,5% de todos los adultos) puedan considerarse consumidores habituales, habiéndola utilizado en el último mes. El uso se concentra principalmente en adultos jóvenes (15–34 años), especialmente varones, que viven en áreas urbanas.
L’OEDT stima che circa 9 milioni di europei (3% di tutta la popolazione adulta) abbiano provato la cocaina almeno una volta. Si calcola inoltre che tra i 3 e i 3,5 milioni (1% di tutta la popolazione adulta) ne abbiano fatto uso nell’ultimo anno, mentre circa 1,5 milione (0,5% di tutta la popolazione adulta), avendola assunta nell’ultimo mese, è classificato come consumatore attuale. Il consumo si concentra principalmente tra i giovani adulti (15–34 anni), soprattutto maschi residenti in zone urbane.
Σύμφωνα με εκτιμήσεις του EKΠΝΤ, περίπου 9 εκατομμύρια Ευρωπαίοι (3% του συνόλου των ενηλίκων) έχουν δοκιμάσει κοκαΐνη κάποια στιγμή στη ζωή τους. Πιθανολογείται ότι μεταξύ 3 και 3,5 εκατομμύρια (1% του συνόλου των ενηλίκων) έκαναν χρήση της ουσίας τους τελευταίους 12 μήνες, ενώ περίπου 1,5 εκατομμύριο (0,5% του συνόλου των ενηλίκων) χαρακτηρίζονται ενεργοί χρήστες, καθώς έκαναν χρήση της ουσίας τον τελευταίο μήνα. Οι χρήστες κοκαΐνης είναι κυρίως νεαροί ενήλικες (15–34 ετών), ιδίως νεαροί άνδρες, κάτοικοι αστικών περιοχών.
Het EWDD schat dat ongeveer 9 miljoen Europeanen (3% van alle volwassenen) ooit cocaïne hebben gebruikt. Tussen 3 en 3,5 miljoen mensen (1% van alle volwassenen) hebben vermoedelijk het afgelopen jaar deze drug geprobeerd, terwijl ongeveer 1,5 miljoen mensen (0,5% van alle volwassenen) als actuele gebruikers kunnen worden beschouwd, aangezien zij cocaïne tijdens de laatste maand hebben gebruikt. Vooral jongvolwassenen (15–34 jaar) en in het bijzonder jonge mannen en mensen die in stedelijke gebieden wonen, gebruiken deze drug.
EMCDDA odhaduje, že zkušenost s kokainem má okolo devíti milionů Evropanů (3 % dospělého obyvatelstva). Během posledního roku tuto drogu pravděpodobně užilo 3–3,5 milionu (1 % dospělého obyvatelstva) a zhruba 1,5 milionu osob (0,5 % dospělého obyvatelstva) je řazeno mezi aktuální uživatele, kteří kokain užili během posledního měsíce. Užívání je soustředěno hlavně ve skupině mladých dospělých (ve věku 15–34 let), zejména mladých mužů, a ve skupině osob žijících v městských oblastech.
EONN anslår, at omkring 9 mio. europæere (3% af alle voksne) har prøvet at tage kokain. Mellem 3 og 3,5 mio. (1% af alle voksne) har sandsynligvis prøvet dette stof inden for det seneste år, mens omkring 1,5 mio. (0,5% af alle voksne) er klassificeret som aktuelle brugere, hvilket vil sige, at de har indtaget stoffet inden for den seneste måned. Brugen er navnlig koncentreret blandt de unge voksne (15–34 år), især i byområder og blandt unge mænd.
EMCDDA hinnangul on ligikaudu 9 miljonit eurooplast (3% täisealisest elanikkonnast) vähemalt korra kokaiini proovinud. 3–3,5 miljonit (1% täisealisest elanikkonnast) on kokaiini tarbinud viimase aasta jooksul, samas kui ligikaudu 1,5 miljonit (0,5% täisealisest elanikkonnast), keda võib liigitada praeguste tarbijate hulka, on kokaiini kasutanud viimase kuu jooksul. Kokaiini tarbimine on peamiselt levinud noorte täisealiste (15–34-aastaste), eriti noorte meeste ning linnaelanike seas.
EMCDDA arvioi, että noin 9 miljoonaa eurooppalaista (3% kaikista aikuisista) on käyttänyt kokaiinia ainakin kerran elämässään. Huumetta on viimeisen vuoden aikana kokeillut arviolta 3 – 3,5 miljoonaa eurooppalaista (1% kaikista aikuisista). Nykyisiä huumeiden käyttäjiä, jotka ovat käyttäneet sitä edellisen kuukauden aikana, on noin 1,5 miljoonaa (0,5% kaikista aikuisista). Käyttäjät ovat pääosin nuoria, 15–34-vuotiaita aikuisia, etenkin nuoria miehiä ja kaupunkilaisia.
Az EMCDDA becslései szerint körülbelül 9 millió európai (az összes felnőtt 3%-a) használt már kokaint az élete során. 3–3,5 millió közé tehető (az összes felnőtt 1%-a) azoknak a száma, akik az elmúlt évben feltehetően próbálták a tiltott szert, jelenlegi használónak pedig körülbelül 1,5 millióan (az összes felnőtt 0,5%-a) minősülnek. A kokain-használat elsősorban a fiatal felnőttekre (15–34 évesek) azon belül is többnyire a fiatal férfiakra, illetve a városban élőkre jellemző.
EONN anslår at totalt rundt 9 millioner europeere (eller 3% av alle voksne) har brukt kokain en eller annen gang. Et sted mellom 3 og 3,5 millioner (1% av alle voksne) kan ha prøvd stoffet i løpet av siste år, mens ca. 1,5 millioner (0,5% av alle voksne) klassifiseres som aktuelle brukere og har brukt kokain i løpet av siste måned. Bruken er hovedsakelig konsentrert blant unge voksne (15–34 år), særlig unge menn, og i urbane områder.
EMCDDA szacuje, że około 9 milionów Europejczyków (3% wszystkich dorosłych) spróbowało w swoim życiu kokainy. Od 3 do 3,5 miliona osób (1% wszystkich dorosłych) prawdopodobnie zażyło ten narkotyk w ostatnim roku, a około 1,5 miliona osób (0,5% wszystkich dorosłych), które zażyły kokainę w ostatnim miesiącu, zakwalifikowano jako zażywających ją obecnie. Największe spożycie występuje głównie w grupie młodych osób dorosłych (15–34 lat), zwłaszcza młodych mężczyzn oraz osób mieszkających w obszarach miejskich.
OEDT estimează că circa 9 milioane de europeni (3% din populaţia adultă) au consumat cocaină cel puţin o dată în viaţă. Se consideră că între 3 şi 3,5 milioane (1% din populaţia adultă) au încercat drogul în ultimele 12 luni, în timp ce aproximativ 1,5 milioane (0,5% din populaţia adultă) sunt clasificaţi drept consumatori actuali, consumând cocaină în ultimele 30 de zile. Consumul de cocaină este mai frecvent în rândul adulţilor tineri (15–34 ani), în special bărbaţi şi din zonele urbane.
EMCDDA odhaduje, že približne 9 miliónov Európanov (3% dospelej populácie) má skúsenosti s kokaínom. Približne 3 až 3,5 miliónov (1% dospelej populácie) pravdepodobne skúsilo drogu v minulom roku, zatiaľ čo približne 1,5 miliónov (0,5% dospelej populácie) je klasifikovaných ako súčasní užívatelia, čo sú tí, ktorí užili drogu minulý mesiac. Užívanie narástlo najmä medzi mladými ľudˇmi (15–34 ročnými), najmä medzi mladými mužmi a obyvateľmi mestských oblastí.
Center EMCDDA ocenjuje, da je okoli 9 milijonov Evropejcev (3% vseh odraslih) že uporabilo kokain. Od 3 do 3,5 milijona (1% vseh odraslih) Evropejcev naj bi drogo poskusilo v zadnjem letu, medtem ko naj bi bilo rednih uporabnikov, sem se štejejo tisti, ki so kokain uživali v zadnjem mesecu, okoli 1,5 milijona (0,5% vseh odraslih). Uporaba kokaina je razširjena predvsem med mlajšimi odraslimi (15–34 let), zlasti mlajšimi moškimi, in tistimi, ki živijo v mestnih območjih.
ECNN uppskattar att omkring 9 miljoner européer (3% av alla vuxna) har använt kokain någon gång. Mellan 3 och 3,5 miljoner (1% av alla vuxna) tros ha testat drogen det senaste året, medan omkring 1,5 miljoner (0,5 % av alla vuxna) har använt kokain den senaste månaden. Kokain förekommer främst bland unga vuxna (15–34 år) och i synnerhet bland unga män och personer som bor i tätorter.
  press4-pt  
Em 2003, a Grécia reduziu a pena máxima por consumo de droga de cinco anos para um ano e a Hungria retirou a infracção de consumo de droga do seu código penal (embora o consumo de droga ainda seja punível através das infracções de aquisição e posse).
En 2003 et en 2004, plusieurs pays ont modifié les sanctions liées à la consommation du cannabis (Belgique et Royaume-Uni – sanctions plus faibles; Danemark – sanctions plus fortes). En 2003,      la Grèce a réduit la peine maximale pour usage de drogues de cinq ans à un an, tandis que la Hongrie a supprimé le délit d’usage de drogues de son code pénal (bien que l’usage de drogue y reste passible de sanctions par le biais des infractions liées à l’acquisition et à la détention).
2003 und 2004 änderten einige Länder das Strafausmaß für den Konsum von Cannabis (Belgien und das Vereinigte Königreich – geringere Strafen; Dänemark – höhere Strafen). 2003 senkte Griechenland die Höchststrafe für Drogenkonsum von fünf Jahren auf ein Jahr, und Ungarn strich den Straftatbestand des Drogenkonsums aus seinem Strafgesetzbuch (wenngleich der Drogenkonsum nach wie vor über Strafen für den Erwerb und Besitz von Drogen geahndet werden kann).
En 2003 y en 2004, varios países modificaron las penas que sancionan el consumo de cánnabis (Bélgica y Reino Unido las rebajaron; Dinamarca las aumentó). En 2003, Grecia rebajó la pena máxima por consumo de drogas de cinco años a un año, mientras que Hungría suprimió de su código penal el delito por consumo de drogas (aunque siguen sancionándose como delito la adquisición y la posesión).
Nel 2003 e 2004 alcuni paesi hanno modificato le pene per il consumo di cannabis (Belgio e Regno Unito – riduzione delle pene; Danimarca – aumento delle pene). Nel 2003 la Grecia ha ridotto la pena massima per consumo di droga da cinque anni ad un anno, mentre l’Ungheria ha soppresso il reato del consumo di droga dal proprio codice penale (anche se l’uso di droga è ancora perseguibile sulla base dei reati di acquisto e detenzione).
Το 2003 κaι tο 2004, οριsµένeς χώρeς tροpοpοίηsaν tις pροßλepόµeνeς pοινές γιa χρήsη κάννaßης (Βέλγιο κaι ΗΒ – µικρόteρeς pοινές, Δaνίa – µeγaλύteρeς). Το 2003, η Ελλάda µeίωse tη µέγιstη pοινή γιa χρήsη νaρκωtικών apό pένte se ένaν χρόνο, eνώ η Ουγγaρίa apέsυρe tο adίκηµa tης χρήsης νaρκωtικών apό tον pοινικό tης κώdικa (aν κaι η χρήsη νaρκωtικών eξaκολουθeί νa dιώκetaι pοινικά µέsω tων adικηµάtων tης apόκtηsης κaι tης κatοχής νaρκωtικών).
In 2003 en 2004 hebben enkele landen de strafmaat voor het gebruik van cannabis gewijzigd (België en het VK hebben de straffen verlaagd, Denemarken heeft ze daarentegen verhoogd). In 2003 heeft Griekenland de maximale straftijd voor drugsgebruik verlaagd van vijf tot één jaar, terwijl Hongarije het drugsgebruik uit zijn wetboek van strafrecht heeft geschrapt (hoewel drugsgebruik nog altijd strafbaar is in geval van aankoop en bezit).
V roce 2003 a 2004 změnily některé země své tresty za užívání konopných drog (Belgie a Spojené království – nižší tresty; Dánsko – vyšší). V roce 2003 snížilo Řecko nejvyšší trest za užívání drog z pěti let na jeden rok, kdežto Maďarsko odstranilo trestný čin užívání drog ze svého trestního zákoníku (ačkoli užívání drog může být i nadále trestáno podle trestných činů získání a držení).
I 2003 og 2004 ændrede nogle lande straffen for cannabisbrug (Belgien og Det Forenede Kongerige – lavere straffe; Danmark – højere). I 2003 nedsatte Grækenland maksimumstraffen for stofbrug fra fem til ét år, mens Ungarn fjernede stofbrug fra sin straffelov (selv om stofbrug stadig kan straffes ved overtrædelser i forbindelse med erhvervelse og besiddelse).
2003. ja 2004. aastal muudeti mõnes riigis karistusi kanepitarbimise eest (Belgias ja Ühend-kuningriigis – madalamad karistused; Taanis – suuremad). 2003. aastal vähendati Kreekas uimastite tarbimise eest määratavat maksimaalset karistust viielt aastalt ühele ja Ungaris eemaldati uimastite tarbimine kui õigusrikkumine karistusseadustikust (kuigi uimastite tarbimine on siiani karistatav omandamise ja omamise kuriteo kaudu).
Vuosina 2003 ja 2004 jotkut maat muuttivat rangaistuksiaan kannabiksen käytöstä (Belgia ja Yhdistynyt kuningaskunta lievensivät rangaistuksia, Tanska kiristi niitä). Vuonna 2003 Kreikka lievensi huumeidenkäytön enimmäisrangaistuksen viidestä vuodesta yhteen vuoteen. Unkari puolestaan poisti huumeidenkäyttörikoksen rikoslaistaan (vaikka hankinta- ja hallussapitorikoksina huumeidenkäyttö on yhä rangaistavaa).
2003-ban és 2004-ben néhány ország módosította a kannabisz fogyasztásáért járó büntetést  (Belgium és az Egyesült Királyság – enyhébb büntetés; Dánia – szigorúbb büntetés). 2003-ban Görögország öt évrol egy évre csökkentette a kábítószer-fogyasztásra kivetheto leghosszabb büntetés idotartamát, míg Magyarország törölte bünteto törvénykönyvébol a kábítószer-fogyasztás buncselekményét (bár a kábítószer-fogyasztás a megszerzés és a tartás buncselekményeken keresztül továbbra is büntetendo).
I 2003 og 2004 endret noen land strafferammene for cannabisbruk (Belgia og UK – lavere straff, Danmark – høyere). I 2003 reduserte Hellas maksimumsstraffen for narkotikabruk fra fem til ett år, mens Ungarn fjernet narkotikabruk som lovbrudd fra straffeloven (selv om kjøp og besittelse fortsatt er straffbart).
W latach 2003-2004 niektóre kraje zmienily kary za zazywanie konopi indyjskich (w Belgii i Wielkiej Brytanii – zlagodzenie kar; w Danii – zaostrzenie). W 2003 roku Grecja obnizyla maksymalny wymiar kary za zazywanie narkotyków z pieciu lat do jednego roku, podczas gdy Wegry usunely wykroczenie zazywania narkotyków ze swojego kodeksu karnego (zazywanie narkotyków podlega jednak karze zgodnie z przepisami dotyczacymi wykroczen takich jak zakup i posiadanie narkotyków).
În 2003 si 2004, câteva tari au modificat pedepsele pentru consumul de canabis (Belgia si Marea Britanie – pedepse reduse; Danemarca – pedepse majorate). În 2003, Grecia a redus pedeapsa maxima pentru consumul de droguri de la cinci ani la un an, iar Ungaria a eliminat din codul sau penal consumul de droguri ca infractiune (desi consumul continua sa fie sanctionat prin infractiunile de achizitie si posesie de droguri).
V rokoch 2003 a 2004 niektoré štáty zmenili svoje tresty za užívanie marihuany (Belgicko a Velká Británia – nižšie tresty; Dánsko – vyššie). V roku 2003 Grécko znížilo najvyšší trest za užívanie drog z piatich rokov na jeden rok, zatial, co Madarsko odstránilo priestupok užívania drog zo svojho trestného zákonníka (aj ked je užívanie drog stále možné trestat prostredníctvom priestupkov zaobstarávania a držania).
Leta 2003 in 2004 so nekatere države spremenile kazni za uporabo kanabisa (Belgija in Združeno kraljestvo – nižje kazni; Danska – višje kazni). Leta 2003 je Grcija znižala najvišjo kazen za uporabo drog s pet let na eno leto, Madžarska pa je kaznivo dejanje uporabe drog crtala iz svojega kazenskega zakonika (ceprav se uporaba drog še vedno kaznuje v okviru kaznivega dejanja nabave ali posesti droge).
Under 2003 och 2004 ändrade en del länder de rättsliga påföljderna för cannabisbruk (Belgien och Storbritannien – lindrigare påföljder; Danmark – kraftigare påföljder). År 2003 sänkte Grekland maxstraffet för narkotikaanvändning från fem till ett år, medan Ungern avskaffade narkotikabruk som ett brott i sin brottsbalk (även om narkotikabruk fortfarande kan bestraffas genom brott rörande köp och innehav).
Dazas valstis 2003. un 2004. gada ir mainijusas sodus par kanepju lietosanu (Belgija un Apvienota Karaliste sodus ir samazinajusi, Danija paaugstinajusi). Griekija 2003. gada ir samazinajusi par narkotiku lietosanu piemerojamo maksimalo sodu no pieciem gadiem lidz vienam gadam, bet Ungarija ir svitrojusi narkotiku lietosanas parkapumu no kriminalkodeksa (lai gan narkotiku lietosana joprojam ir sodama ka narkotiku iegade un turesana).
  press1-pt  
O OEDT estima que mais de 62 milhões de europeus (isto é, mais de 20% da população adulta) já experimentaram cannabis e cerca de 20 milhões (mais de 6% da população adulta) consumiram-na no último ano.
L’OEDT estime que plus de 62 millions d’Européens (soit plus de 20% de l’ensemble de la population adulte) ont déjà goûté au cannabis et 20 millions environ (plus de 6% de l’ensemble de la population adulte) l’ont utilisé au cours de la dernière année. La catégorie des utilisateurs récents totalise quelque 9,5 millions d’Européens (soit pour ainsi dire 4% de l’ensemble de la population adulte). Trois millions de jeunes adultes, généralement de sexe masculin, en consomment quotidiennement ou presque quotidiennement.
Die EBDD schätzt, dass mehr als 62 Millionen Europäer (bzw. mehr als 20% aller Erwachsenen) schon einmal Cannabis probiert haben und dass etwa 20 Millionen (über 6% aller Erwachsenen) es im vergangenen Jahr konsumiert haben. Etwa 9,5 Millionen (fast 4% aller Erwachsenen) werden als aktuelle Konsumenten eingestuft, und etwa 3 Millionen junger Erwachsener, in der Mehrheit junge Männer, werden als tägliche oder nahezu tägliche Konsumenten eingeschätzt.
El OEDT considera que más de 62 millones de europeos (es decir, más del 20% de todos los adultos) han probado el cannabis alguna vez y que aproximadamente 20 millones (más del 6% de todos los adultos) lo han consumido en el último año. Cerca de 9,5 millones (casi el 4% de todos los adultos) se consideran consumidores habituales y aproximadamente 3 millones de adultos jóvenes, la mayoría varones, son consumidores diarios o casi diarios.
L’OEDT stima che oltre 62 milioni di europei (ossia più del 20% di tutta la popolazione adulta) hanno provato una volta la cannabis e che circa 20 milioni (più del 6% di tutta la popolazione adulta) l’hanno consumata nell’ultimo anno. Circa 9,5 milioni (quasi il 4% di tutta la popolazione adulta) sono classificati come consumatori attuali e circa 3 milioni di giovani adulti, prevalentemente maschi, sono, secondo i calcoli, consumatori giornalieri o pressoché giornalieri.
Αpό ta µέsa tης deκaetίaς tου 1990 epικρatούse aυξηtική tάsη όsον afορά tη χρήsη κάννaßης stην Ευρώpη (3). Ostόsο, η sυνολική eικόνa tης EΕ χaρaκtηριζόtaν apό aνοµοιογένeιa, µe tο Ηνωµένο Βasίλeιο νa ξeχωρίζeι pάνta ως η χώρa µe ta υψηλόteρa pοsοstά epικράtηsης tης χρήsης.
Het EWDD schat dat meer dan 62 miljoen Europeanen (of meer dan 20% van alle volwassenen) ooit cannabis hebben geprobeerd en dat ongeveer 20 miljoen mensen (meer dan 6% van alle volwassenen) het middel in het afgelopen jaar hebben gebruikt. Ongeveer 9,5 miljoen mensen (bijna 4% van alle volwassenen) worden aangemerkt als actuele gebruikers en zo’n 3 miljoen jongvolwassenen, hoofdzakelijk jonge mannen, zijn naar schatting (vrijwel) dagelijkse gebruikers.
Užitecný zdroj údaju o dlouhodobých (1995–2003) trendech užívání drog mezi evropskou školní mládeží (ve veku 15–16 let) predstavuje projekt školní studie ESPAD (4). Tato studie naznacuje vzájemné približování v užívání konopí. V roce 1995 byla v rámci ESPAD odhadována celoživotní prevalence užívání konopí v této vekové skupine ve Spojeném království na úrovni 41 % a v Irsku 37 %, tj. mnohem více než ve všech ostatních zemích EU, které se na studii podílely. Jedinou další zemí EU s prevalencí vyšší než 20 % byla Ceská republika (22 %). Vetšina zemí hlásila prevalenci pod 10 %.
EONN anslår, at over 62 mio. europæere (eller mere end 20% af den voksne befolkning) har prøvet cannabis, og omkring 20 mio. (over 6% af alle voksne) har brugt dette stof inden for det sidste år. Omkring 9,5 mio. (næsten 4% af alle voksne) er klassificeret som aktuelle brugere, og det anslås, at ca. 3 mio. unge, især unge mænd, dagligt eller næsten dagligt bruger cannabis.
EMCDDA hinnangul on üle 62 miljoni eurooplase (ehk üle 20% täisealisest elanikkonnast) proovinud kanepit ja ligikaudu 20 miljonit (üle 6% täisealisest elanikkonnast) on seda tarbinud viimase aasta jooksul. Umbkaudu   9,5 miljonit (peaaegu 4% täisealisest elanikkonnast) võib liigitada praeguste kasutajate hulka ja ligikaudu 3 miljonit noort täisealist, peamiselt noored mehed, tarbivad kanepit iga päev või peaaegu iga päev.
EMCDDA arvioi, että yli 62 miljoonaa eurooppalaista (eli yli 20% kaikista aikuisista) on joskus kokeillut kannabista ja noin 20 miljoonaa (yli 6% kaikista aikuisista) on käyttänyt sitä viimeksi kuluneen vuoden aikana. Nykyisiksi käyttäjiksi luokitellaan noin 9,5 miljoonaa eurooppalaista (lähes 4% kaikista aikuisista). Noin 3 miljoonan nuoren aikuisen, pääasiallisesti nuoren miehen, arvioidaan käyttävän kannabista päivittäin tai lähes päivittäin.
Az EMCDDA becslése szerint több mint 62 millió európai (avagy az összes felnott több mint 20%-a) próbálta már a kannabiszt, és körülbelül 20 millióan (az összes felnott több mint 6%-a) használták az elmúlt év során. Jelenlegi használónak mintegy 9,5 millióan (az összes felnott közel 4%-a) minosülnek, és durván 3 millió fiatal felnott, többnyire férfiak mindennapi vagy szinte napi rendszerességgel használják a szert.
EONN anslår at over 62 millioner europeere (dvs. over 20% av alle voksne) har prøvd cannabis, og at ca. 20 millioner (over 6% av alle voksne) har brukt cannabis i løpet av det siste året. Ca. 9,5 millioner (knappe 4% av alle voksne) er klassifisert som aktuelle brukere, og grovt regnet 3 millioner unge voksne, for det meste unge menn, bruker cannabis daglig eller nesten daglig.
EMCDDA ocenia, ze ponad 62 miliony Europejczyków (lub ponad 20% wszystkich doroslych) przynajmniej raz w zyciu spróbowalo tej substancji, a okolo 20 milionów (ponad 6% wszystkich doroslych) zazylo ja w ostatnim roku. Okolo 9,5 miliona (prawie 4% wszystkich doroslych) zostalo zakwalifikowanych jako zazywajacych konopie obecnie, a szacuje sie, ze okolo 3 miliony mlodych doroslych, glównie mlodych mezczyzn, uzywa ich codziennie lub prawie codziennie.
OEDT estimeaza ca peste 62 de milioane de europeni (sau peste 20% din populatia adulta) au experimentat canabisul cel putin o data, iar circa 20 de milioane (peste 6% din populatia adulta) au consumat canabis în ultimele 12 luni. Aproximativ 9,5 milioane (aproape 4% din populatia adulta), sunt clasificati drept consumatori actuali si se considera ca aproape 3 milioane de adulti tineri, mai ales barbati, consuma canabis zilnic sau aproape zilnic.
EMCDDA odhaduje, že viac ako 62 miliónov Európanov (alebo viac ako 20% dospelej populácie) skúsilo kanabis a asi 20 miliónov (viac ako 6% dospelej populácie) ho skúsilo v poslednom roku. Asi 9,5 milióna (takmer 4% dospelej populácie) sú klasifikovaní ako bežní užívatelia a zhruba 3 milióny mladých ludí (15–34 rocných), hlavne mladých mužov, je oznacovaných ako každodenní alebo takmer každodenní užívatelia.
Center EMCDDA ocenjuje, da je vec kot 62 milijonov Evropejcev (ali vec kot 20% vseh odraslih) vsaj enkrat poskusilo marihuano, okoli 20 milijonov (vec kot 6% vseh odraslih) pa jih je marihuano uporabilo v zadnjem letu. Okoli 9,5 milijona (skoraj 4% vseh odraslih) Evropejcev naj bi drogo redno uporabljalo in približno 3 milijone mlajših odraslih, vecinoma mlajših moških, naj bi drogo uporabljalo vsak dan ali skoraj vsak dan.
ECNN uppskattar att över 62 miljoner européer (eller mer än 20% av alla vuxna) någon gång har testat cannabis och att ungefär 20 miljoner (över 6% av alla vuxna) har använt cannabis det senaste året. Omkring 9,5 miljoner (nästan 4% av alla vuxna) har använt cannabis den senaste månaden och ungefär 3 miljoner unga vuxna, främst unga män, tros använda cannabis dagligen eller så gott som dagligen.
Pec EMCDDA aplesem vairak neka 62 miljoni Eiropas iedzivotaju (jeb vairak neka 20% visu pieauguso) vismaz reizi ir lietojusi kanepes un aptuveni 20 miljoni (vairak neka 6% visu pieauguso) ir lietojusi kanepes pedeja gada laika. Aprekini rada, ka paslaik kanepes lieto aptuveni 9,5 miljoni cilveku (gandriz 4% visu pieauguso), bet apmeram 3 miljoni gados jaunu pieauguso, no kuriem lielaka dala ir viriesi, kanepes lieto katru dienu vai gandriz katru dienu.
  press1-pt  
O OEDT estima que mais de 62 milhões de europeus (isto é, mais de 20% da população adulta) já experimentaram cannabis e cerca de 20 milhões (mais de 6% da população adulta) consumiram-na no último ano.
L’OEDT estime que plus de 62 millions d’Européens (soit plus de 20% de l’ensemble de la population adulte) ont déjà goûté au cannabis et 20 millions environ (plus de 6% de l’ensemble de la population adulte) l’ont utilisé au cours de la dernière année. La catégorie des utilisateurs récents totalise quelque 9,5 millions d’Européens (soit pour ainsi dire 4% de l’ensemble de la population adulte). Trois millions de jeunes adultes, généralement de sexe masculin, en consomment quotidiennement ou presque quotidiennement.
L’OEDT stima che oltre 62 milioni di europei (ossia più del 20% di tutta la popolazione adulta) hanno provato una volta la cannabis e che circa 20 milioni (più del 6% di tutta la popolazione adulta) l’hanno consumata nell’ultimo anno. Circa 9,5 milioni (quasi il 4% di tutta la popolazione adulta) sono classificati come consumatori attuali e circa 3 milioni di giovani adulti, prevalentemente maschi, sono, secondo i calcoli, consumatori giornalieri o pressoché giornalieri.
EONN anslår, at over 62 mio. europæere (eller mere end 20% af den voksne befolkning) har prøvet cannabis, og omkring 20 mio. (over 6% af alle voksne) har brugt dette stof inden for det sidste år. Omkring 9,5 mio. (næsten 4% af alle voksne) er klassificeret som aktuelle brugere, og det anslås, at ca. 3 mio. unge, især unge mænd, dagligt eller næsten dagligt bruger cannabis.
EMCDDA arvioi, että yli 62 miljoonaa eurooppalaista (eli yli 20% kaikista aikuisista) on joskus kokeillut kannabista ja noin 20 miljoonaa (yli 6% kaikista aikuisista) on käyttänyt sitä viimeksi kuluneen vuoden aikana. Nykyisiksi käyttäjiksi luokitellaan noin 9,5 miljoonaa eurooppalaista (lähes 4% kaikista aikuisista). Noin 3 miljoonan nuoren aikuisen, pääasiallisesti nuoren miehen, arvioidaan käyttävän kannabista päivittäin tai lähes päivittäin.
Az EMCDDA becslése szerint több mint 62 millió európai (avagy az összes felnött több mint 20%-a) próbálta már a kannabiszt, és körülbelül 20 millióan (az összes felnött több mint 6%-a) használták az elmúlt év során. Jelenlegi használónak mintegy 9,5 millióan (az összes felnött közel 4%-a) minösülnek, és durván 3 millió fiatal felnött, többnyire férfiak mindennapi vagy szinte napi rendszerességgel használják a szert.
EMCDDA ocenia, ze ponad 62 miliony Europejczyków (lub ponad 20% wszystkich dorosłych) przynajmniej raz w zyciu spróbowało tej substancji, a około 20 milionów (ponad 6% wszystkich dorosłych) zazyło ja w ostatnim roku. Około 9,5 miliona (prawie 4% wszystkich dorosłych) zostało zakwalifikowanych jako zazywajacych konopie obecnie, a szacuje sie, ze około 3 miliony młodych dorosłych, głównie młodych mezczyzn, uzywa ich codziennie lub prawie codziennie.
Center EMCDDA ocenjuje, da je vec kot 62 milijonov Evropejcev (ali vec kot 20% vseh odraslih) vsaj enkrat poskusilo marihuano, okoli 20 milijonov (vec kot 6% vseh odraslih) pa jih je marihuano uporabilo v zadnjem letu. Okoli 9,5 milijona (skoraj 4% vseh odraslih) Evropejcev naj bi drogo redno uporabljalo in približno 3 milijone mlajših odraslih, vecinoma mlajših moških, naj bi drogo uporabljalo vsak dan ali skoraj vsak dan.
  press1-pt  
A Espanha e o Reino Unido, registam os níveis mais elevados de consumo de cocaína, tendo mais de 4% dos jovens adultos consumido a droga no último ano, um valor que ultrapassa os níveis do consumo recente do ecstasy e das anfetaminas.
L’Espagne et le Royaume-Uni rapportent les taux d’usage de cocaïne les plus élevés, avec plus de 4% des jeunes adultes ayant consommé la drogue au cours de la dernière année, ce qui dépasse les taux d’usage récent d’ecstasy et d’amphétamines. D’après l’Observatoire, de telles estimations se rapprochent des chiffres enregistrés aujourd’hui par les États-Unis, ce qui fait redouter que la cocaïne ne s’impose comme la drogue stimulante majeure auprès de nombreux jeunes dans certaines parties d’Europe (1).
Spanien und das Vereinigte Königreich melden das höchste Niveau an Kokainkonsum. In diesen Ländern haben mehr als 4% der jungen Erwachsenen die Droge im vergangenen Jahr konsumiert. Dies übersteigt das Niveau des jüngsten Ecstasy- und Amphetaminkonsums (siehe Anmerkungen). Diese Schätzungen nähern sich inzwischen, wie die Agentur berichtet, den amerikanischen Zahlen an und schüren Bedenken, wonach sich die Droge in Teilen Europas für viele junge Menschen als Stimulans der Wahl etablieren könnte (1).
Los niveles más elevados de consumo de cocaína corresponden a España y Reino Unido, ya que más del 4% de los adultos jóvenes la ha utilizado en el último año, superando a los niveles de consumo reciente de éxtasis y anfetaminas. La agencia opina que estas cifras se aproximan actualmente a las estadounidenses y crece la preocupación por la consolidación de la cocaína como droga estimulante preferida por la mayoría de los jóvenes en determinadas regiones de Europa (1).
La Spagna e il Regno Unito registrano i massimi livelli di consumo di cocaina, con oltre il 4% dei giovani adulti ad averla assunta nell’ultimo anno. Il dato ha così superato i livelli del consumo recente di ecstasy e anfetamine, avvicinandosi ai dati riscontrati negli Stati Uniti, afferma l’OEDT. Ciò alimenta preoccupazioni per il fatto che la cocaina sta consolidando il suo ruolo di stimolante preferito da molti giovani in alcune parti d’Europa (1).
Τa µeγaλύteρa pοsοstά χρήsης κοκaΐνης aνafέρονtaι apό tην Ιspaνίa κaι tο Ηνωµένο Βasίλeιο.           Stις χώρeς aυtές eκtιµάtaι όtι άνω tου 4% tων νeaρών eνηλίκων έχουν κάνeι pρόsfata χρήsη tης ουsίaς, κatά tο teλeυtaίο έtος, pοsοstό pου ξepeρνά ta aνtίstοιχa pοsοstά χρήsης tης ουsίaς «Έκstasη» κaι tων aµfetaµινών. Οι eκtιµήseις aυtές pροseγγίζουν ta pοsοstά tων ΗΠΑ, sύµfωνa µe tο ΕΚΠΝΤ, κaι dηµιουργούν aνηsυχίeς γιa tο eνdeχόµeνο η κοκaΐνη νa edρaιώνetaι ως η dηµοfιλέsteρη dιeγeρtική ουsίa γιa pολλούς νέους se κάpοιeς eυρωpaϊκές χώρeς (1).
Het cocaïnegebruik is het hoogst in Spanje en het Verenigd Koninkrijk. In deze landen heeft meer dan 4% van de jongvolwassenen deze drug het afgelopen jaar gebruikt en dat percentage ligt hoger dan bij het recente ecstasy- en amfetaminegebruik. Deze schattingen komen nu in de buurt van de cijfers die in de VS voorhanden zijn, zegt het drugsagentschap. Daarmee versterkt het de bezorgdheid dat cocaïne bezig is uit te groeien tot de favoriete stimulerende drug van vele jongeren in bepaalde delen van Europa (1).
Nejvyšší míru užívání kokainu uvádejí Španelsko a Spojené království – tuto drogu tam behem posledního roku užila pres 4 % mladých dospelých, což je v soucasnosti více, než je tomu u extáze a amfetaminu. Agentura uvádí, že tyto odhady se nyní približují císlum z USA, což vede k obavám, že v nekterých cástech Evropy se kokain etabluje u mnoha mladých lidí jako preferovaná stimulacní droga (1).
Spanien og Det Forenede Kongerige har det højeste forbrug af kokain, idet over 4% af alle unge har brugt stoffet inden for det seneste år. Dermed overstiger kokainforbruget nu brugen af ecstasy og amfetamin. Disse skøn nærmer sig ifølge agenturet tallene for USA, hvilket forværrer bekymringen over, at kokain er ved at blive det foretrukne stimulerende stof for mange unge i visse dele af Europa (1).
Hispaania ja Ühendkuningriik teatavad kokaiini tarbimise kõrgeimatest määradest: 4% sealsetest noortest täisealistest on kokaiini tarbinud viimase aasta jooksul, seega ületab see näitaja hiljutise ecstasy ja amfetamiini tarbimise taseme näitajaid. Need hinnangud lähenevad USA vastavatele näitajatele, teatab keskus, andes põhjust mureks, et kokaiin on mõnedes Euroopa piirkondades hõivamas noorte seas eelistatuima stimulandi koha (1).
Kokaiinin käyttö on yleisintä Espanjassa ja Yhdistyneessä kuningaskunnassa, joissa yli 4% nuorista aikuisista on käyttänyt sitä viimeksi kuluneen vuoden aikana. Käyttö ylittää ekstaasin ja amfetamiinin viimeaikaisen käytön tason. Luvut alkavat viraston mukaan lähestyä Yhdysvaltojen lukuja. Virasto pelkääkin, että kokaiini on osissa Eurooppaa vakiinnuttamassa asemansa monen nuoren suosimana stimulanttina (1).
Spanyolországban és az Egyesült Királyságban legnagyobb a kokain-használók aránya: az elmúlt évben a fiatal felnottek 4%-ánál is többen fogyasztottak kokaint, amely meghaladja az ecstasy-, illetve amfetamin-használat éves prevalencia-értékét. A központ szerint ezen becslések mára megközelítik az amerikai adatokat, így jogos az aggodalom, hogy Európa egyes részein a fiatalok körében a kokain stimulánsként való használata egyre népszerubbé válik (1).
Spania og Storbritannia rapporterer høyest nivå av kokainbruk, idet over 4% av alle unge der har brukt stoffet i løpet av det siste året, og nivået av kokainbruk er altså høyere enn nyere bruk av ecstasy eller amfetamin. Disse anslagene nærmer seg nå det vi har sett i USA, sier byrået, og nører dermed opp under bekymringene for at kokain skal bli det foretrukne stimulerende stoffet for mange unge i deler av Europa (1).
Hiszpania i Wielka Brytania zglaszaja najwieksze spozycie kokainy — ponad 4% mlodych osób doroslych zazylo ten narkotyk w ostatnim roku — co stanowi poziom przekraczajacy ostatnio zbadanie spozycie ekstazy i amfetaminy. Wedlug agencji, szacunki te zblizaja sie obecnie do amerykanskich, co podsyca obawy, ze kokaina staje sie ulubionym stymulantem dla wielu mlodych ludzi w róznych czesciach Europy (1).
Spania si Marea Britanie consemneaza cele mai ridicate niveluri ale consumului de cocaina, peste 4% dintre adultii tineri consumând drogul în ultimul an, depasind astfel nivelul recent al consumului de Ecstasy si amfetamine. Aceste estimari se apropie acum de datele referitoare la SUA, declara agentia, alimentând îngrijorarea potrivit careia cocaina este pe cale sa devina stimulentul preferat de multi tineri din anumite parti ale Europei (1).
Španielsko a Spojené královstvo hlásia najvyššie pocty nových užívatelov kokaínu, viac než 4% mladých ludí užilo drogu v minulom roku, co prekracuje pocet nových užívatelov extázy a amfetamínu. Tieto odhady sa v súcasnosti približujú císlam v Spojených štátoch, uvádza agentúra, co zväcšuje obavy, že kokaín sa stane preferovanou stimulacnou drogou u mnohých mladých ludí v rôznych castiach Európy (1).
Španija in Združeno kraljestvo porocata o najvišjih stopnjah uporabe kokaina, saj je drogo v zadnjem letu uporabilo vec kot 4% mlajših odraslih, to pa presega stopnje uporabe ekstazija in amfetaminov v zadnjem casu. Te ocene se približujejo številkam v ZDA, pravi center EMCDDA, kar vzbuja skrb, da veliko mladih v razlicnih delih Evrope (1) kot stimulativno drogo izbere kokain.
Spanien och Storbritannien rapporterar de högsta prevalenstalen. I dessa länder har över 4% av unga vuxna använt kokain det senaste året, vilket är högre än för ecstasy och amfetamin. Enligt ECNN börjar dessa tal nu närma sig nivåerna i USA, vilket späder på oron att kokain börjar etablera sig som förstahandsvalet för många unga människor i delar av Europa (1).
Spanija un Apvienotaja Karaliste ir noverojams vislielakais kokaina lietotaju skaits – tur pedeja gada laika so narkotiku ir lietojusi 4% gados jaunu pieauguso, parsniedzot ekstazi un amfetamina neseno lietotaju skaitu. Pec Agenturas zinam sie skaitli tuvojas ASV raditajiem, un tas rada pamatotas bazas, ka dala Eiropas valstu kokains klust par to narkotisko stimulantu, kam arvien vairak prieksroku dod gados jauni narkotiku lietotaji (1).
  press2-pt  
O panorama é diferente nos novos Estados-Membros da UE e nos países candidatos que apresentaram dados, nos quais o número de mortes de toxicodependentes com menos de 25 anos de idade aumentou substancialmente entre meados da década de 1990 e o ano de 2002.
The picture is different in the new EU Member States and candidate countries reporting data, where deaths under 25 increased substantially from the mid-1990s to 2002. The average age of overdose cases is lowest in Romania (22.4 years), Estonia (24 years), Latvia (29 years) and Lithuania (29.3 years). The number of overdose deaths has now stabilised in the Czech Republic, Latvia, Hungary and Bulgaria.
La situation est différente dans les nouveaux États membres de l’Union européenne et les pays candidats, le nombre de décès chez les moins de 25 ans a considérablement augmenté entre le milieu des années 1990 et 2002. L’âge moyen des victimes de surdose est le plus bas en Roumanie (22,4 ans), en Estonie (24 ans), en Lettonie (29 ans) et en Lituanie (29,3 ans). Le nombre de décès par surdose s’est stabilisé en République tchèque, en Lettonie, en Hongrie et en Bulgarie.
In den neuen EU-Mitgliedstaaten und Kandidatenländern sieht es anders aus. Laut den Daten dieser Länder ist die Anzahl der Todesopfer im Alter von unter 25 Jahren von Mitte der 1990er Jahre bis 2002 beträchtlich gestiegen. Das Durchschnittsalter für Fälle von Überdosierung ist am niedrigsten in Rumänien (22,4 Jahre), Estland (24 Jahre), Lettland (29 Jahre) und Litauen (29,3 Jahre). Die Anzahl der Todesfälle durch Überdosierung hat sich jetzt in der Tschechischen Republik, Lettland, Ungarn und Bulgarien stabilisiert.
De nieuwe EU-lidstaten en de kandidaat-lidstaten die gegevens hebben verschaft, laten een afwijkend beeld zien. In die landen is het aantal sterfgevallen onder jongeren onder de 25 van halverwege de jaren negentig tot 2002 aanzienlijk toegenomen. De gemiddelde leeftijd van dodelijke slachtoffers van overdosisgevallen is het laagst in Roemenië (22,4 jaar), Estland (24 jaar), Letland (29 jaar) en Litouwen (29,3 jaar). Het aantal doden als gevolg van overdoses in Tsjechië, Letland, Hongarije en Bulgarije is gestabiliseerd.
Zpráva uvádí, že v celé EU pocet úmrtí souvisejících s drogami znstává na historicky vysoké úrovni, ale existují známky toho, že možná již bylo dosaženo vrcholu. Po 40% nárnstu od 90. let do roku 2000 (v 15 pnvodních clenských státech EU) nyní mnoho zemí vykazuje pokles, jehož výsledkem jsou údaje podobné údajnm
Pilt on teistsugune uutes EL-i liikmesriikides ja andmeid esitanud kandidaatriikides, kus üledoosist tingitud surmajuhtumite arv alla 25-aastaste hulgas suurenes märgatavalt ajavahemikul 1990. aastate keskpaigast kuni 2002. aastani. Üledoosi tõttu surnud isikute keskmine vanus on kõige madalam Rumeenias (22,4 aastat), Eestis (24 aastat), Lätis (29 aastat) ja Leedus (29,3 aastat). Üledoosist põhjustatud surmade arv on nüüdseks stabiliseerunud Tšehhi Vabariigis, Lätis, Ungaris ja Bulgaarias.
Bildet er ikke det samme i de nye medlemsstatene i EU og i de søkerlandene som har lagt fram data, for her gikk antallet dødsfall i aldersgruppen under 25 vesentlig opp fra midt på 1990-tallet og fram til 2002. Gjennoms- nittsalderen på overdoseofrene er lavest i Romania (22,4 år), Estland (24 år), Latvia (29 år) og Litauen (29,3 år). Antallet overdosedødsfall har nå stabilisert seg i Den tsjekkiske republikk, Latvia, Ungarn og Bulgaria.
Po navedbah porocila, ostajajo v vsej EU z drogo povezani smrtni primeri na zgodovinsko visokih ravneh, vendar obstajajo znamenja, da so že dosegli vrh. Po 40-odstotnem povecanju med letoma 1990 in 2000 (EU-15) veliko držav poroca o vracanju na številke z zacetka devetdesetih let. Ta pozitivni trend je najbrž
Citǎda aina paveras, iepazistoties ar jauno ES dalibvalstu un kandidǎtvalstu zinojumos sniegto informǎciju, kas rǎda, ka laika posmǎ no 90. gadu vidus lidz 2002. gadam narkotiku pǎrdozešanas upuru skaits, kas jaunǎki par 25 gadiem, ir ieverojami pieaudzis. Videji gados visjaunǎkie narkotiku pǎrdozešanas upuri ir Rumǎnijǎ (22,4 gadi), Igaunijǎ (24 gadi), Latvijǎ (29 gadi) un Lietuvǎ (29,3 gadi). Ar pǎrdozešanu saistitu nǎves gadijumu skaits ir stabilizejies Šehijǎ, Latvijǎ, Ungǎrijǎ un Bulgǎrijǎ.
  Caixa 5  
Também são comunicadas análises relativas a todos os utentes. Este grupo inclui os novos utentes e aqueles que, tendo interrompido ou terminado o tratamento num ano anterior, o retomaram no ano a que o relatório se refere.
Clients starting treatment for drug use for the first time are referred to as ‘new clients’. This group is considered analytically more important as an indicator of trends in drug use. Analyses are also reported for all clients. This group includes new clients as well as those who, having interrupted or ended treatment in a previous year, resumed it in the reporting year. Data on clients who during the reporting period continued, without interruption, treatment that had been begun in previous years are not recorded.
les patients qui entament leur premier traitement pour usage de drogue sont appelés les «nouveaux patients». Ce groupe est considéré, au plan analytique, comme le plus important indicateur des tendances de l'usage de drogue. Des analyses sont également fournies pour l'ensemble des patients. Ce groupe couvre les nouveaux patients ainsi que ceux qui, après avoir interrompu ou achevé un traitement auparavant, l'ont repris durant l'année considérée. Les données sur les patients ayant suivi, durant la période considérée, un traitement sans interruption débuté au cours des années précédentes ne sont pas prises en compte;
Patienten, die sich erstmals wegen Drogenkonsums in Behandlung begeben, werden als „Erstpatienten“ bezeichnet. Diese Gruppe gilt als aussagekräftigerer Indikator für die Analyse von Tendenzen beim Drogenkonsum. Darüber hinaus werden Analysen für alle Patienten bereitgestellt. Zu dieser Gruppe gehören die Erstpatienten sowie jene, die in den Vorjahren eine Behandlung beendet oder abgebrochen und sie im Berichtsjahr wieder aufgenommen haben. Daten über Patienten, die während des Berichtszeitraums eine in den Vorjahren aufgenommene Behandlung ohne Unterbrechung fortgesetzt haben, werden nicht erfasst.
Los pacientes que empiezan un tratamiento por consumo de drogas por primera vez se denominan «nuevos pacientes». Este grupo se considera más importante analíticamente como indicador de las tendencias del consumo de drogas. También se registran análisis para todos los pacientes. Este grupo incluye los nuevos pacientes y aquellos que, habiendo interrumpido o finalizado el tratamiento en los años anteriores, lo reanudan en el año de realización del informe. No se registran los datos relativos a los pacientes que durante el período de duración del informe continuaron, sin interrupción, el tratamiento que habían iniciado en los años anteriores.
i pazienti che per la prima volta entrano in terapia per tossicodipendenza vengono denominati “nuovi pazienti”. A livello analitico, questo gruppo è considerato preminente, in quanto indice delle tendenze nel consumo di stupefacenti; sono peraltro riportate analisi relative a tutti i pazienti. Il gruppo comprende i nuovi pazienti come pure coloro che, avendo interrotto o terminato una terapia nell’anno precedente, la riprendono in quello di riferimento. Non sono riportati dati sui pazienti che, durante il periodo di riferimento, hanno continuato – senza interruzioni – una terapia iniziata negli anni precedenti.
Τα άτομα που ξεκινούν θεραπεία απεξάρτησης για πρώτη φορά αναφέρονται ως «νέες αιτήσεις θεραπείας». Η ομάδα αυτή θεωρείται από αναλυτική άποψη πιο σημαντική ως δείκτης των τάσεων της χρήσης ναρκωτικών. Αναλύσεις αναφέρονται επίσης για όλες τις αιτήσεις θεραπείας. Στην ομάδα αυτή περιλαμβάνονται οι νέες αιτήσεις θεραπείας καθώς και τα άτομα εκείνα που διέκοψαν ή ολοκλήρωσαν μια θεραπεία σε προηγούμενο έτος και την επαναλαμβάνουν κατά το υπό εξέταση έτος. Δεν καταγράφονται στοιχεία για τα άτομα που, κατά την υπό εξέταση περίοδο, συνέχισαν χωρίς διακοπή τη θεραπεία που είχαν ξεκινήσει σε προηγούμενα έτη.
Cliënten die voor het eerst met een drugsbehandeling beginnen, worden “nieuwe cliënten” genoemd. Bij de analyse van de gegevens wordt deze groep als de belangrijkste indicator voor trends in het drugsgebruik aangemerkt. Daarnaast wordt ook verslag gedaan van de analyses van alle cliënten in behandeling. Deze groep omvat niet alleen nieuwe cliënten, maar ook degenen die in een eerder jaar een behandeling beëindigd dan wel onderbroken hebben en die in het verslagjaar weer met de behandeling zijn begonnen. Er worden geen gegevens verzameld over cliënten die tijdens de verslagperiode een behandeling die in een eerder jaar is begonnen, zonder onderbreking hebben voortgezet.
Klienti, kteří zahájili protidrogovou léčbu poprvé, jsou označováni jako „noví klienti“. Tato skupina je z hlediska analýzy považována za důležitější ukazatel trendů užívání drog. Hlášení obsahují též analýzu jednotlivých klientů. Tato skupina zahrnuje nové klienty i klienty, kteří léčbu v předchozím roce přerušili nebo ukončili a znovu ji zahájili v roce, jehož se hlášení týká. Údaje o klientech, kteří během sledovaného období pokračovali bez přerušení v léčbě zahájené v předchozích letech nejsou zaznamenány.
Klienter, der for første gang påbegynder behandling for stofbrug, omtales som 'nye klienter'. Denne gruppe anses i analytisk henseende for vigtigere som en indikator for tendenserne i stofbrugen. Analyser indberettes også for alle klienter. Denne gruppe omfatter nye klienter såvel som klienter, der efter at have afbrudt eller afsluttet behandlingen i et tidligere år har genoptaget den i indberetningsåret. Data om klienter, der i indberetningsperioden uden afbrydelse fortsatte en behandling, som var blevet påbegyndt i tidligere år, registreres ikke.
Kliente, kes alustavad uimastiraviga esimest korda, kutsutakse „uuteks klientideks”. Seda rühma peetakse analüüsi seisukohast tähtsamaks, sest see annab ülevaate uimastitarbimise suundumustest. Analüüse teostatakse ka kõikide klientide kohta. See rühm hõlmab uusi kliente ja neid, kes katkestasid mõnel eelmisel aastal ravi ja alustasid sellega aruandlusaastal uuesti. Ei kajastata nende klientide andmeid, kes aruandlusaastal (ilma katkestamata) jätkasid varem alustatud ravi.
Hoitoon ensimmäistä kertaa hakeutuvia asiakkaita kutsutaan "uusiksi asiakkaiksi". Tätä ryhmää pidetään analyysin kannalta huumeidenkäytön suuntausten tärkeänä indikaattorina. Analyysit raportoidaan myös kaikkien asiakkaiden osalta. Tähän ryhmään kuuluvat uusien asiakkaiden lisäksi myös ne, jotka ovat palanneet hoitoon raportointivuonna keskeytettyään tai päätettyään hoidon edellisenä vuonna. Tietoa asiakkaista, jotka ovat jatkaneet koko raportointijakson ajan hoitoa, joka on alkanut edellisinä vuosina, ei kirjata.
A kábítószer-használat miatt első alkalommal gyógykezelésbe lépő páciensek „új páciensek” megnevezés alatt szerepelnek. Ezt a csoportot az elemzés szempontjából fontosabbnak tekintjük a kábítószer-használat tendenciáinak mutatójaként. Elemzések készültek az összes páciensről is. Ez a csoport magában foglalja az új pácienseket, illetve azokat, akik az előző évben megszakított vagy befejezett gyógykezelést követően a tárgyalt évben visszatértek a gyógykezelésbe. Nem rögzítették viszont azon páciensek adatait, akik a tárgyalt időszak során az előző években megkezdett gyógykezelést folytatták, megszakítás nélkül.
Klienter som påbegynner behandling for narkotikabruk første gang omtales som ”nye klienter”. Denne gruppen betraktes analytisk sett som viktigere som indikator for trendene for narkotikabruk. Analysene gjelder også alle klienter, en gruppe som omfatter nye klienter i tillegg til alle de som har avbrutt eller avsluttet behandling i et tidligere år og gjenopptatt behandlingen i rapporteringsåret. Data om klienter som i løpet av rapporteringsperioden fortsatte med behandling påbegynt et tidligere år, uten avbrudd, er ikke registrert.
Pacjenci pierwszy raz rozpoczynający leczenie z uzależnienia od narkotyków określani są jako „nowi pacjenci”. Z punku widzenia analizy, grupa ta uznawana jest za bardziej istotną niż wskaźnik trendów zażywania narkotyków. Przedstawia się także analizy dotyczące wszystkich pacjentów. Grupa ta obejmuje nowych pacjentów oraz osoby, które przerwały lub zakończyły leczenie w poprzednim roku, ale podjęły je ponownie w danym roku sprawozdawczym. Nie przekazuje się danych na temat pacjentów, którzy rozpoczęli leczenie w latach poprzednich, a w danym roku sprawozdawczym kontynuowali je bez przerwy.
Clienţii care încep tratamentul pentru consum de droguri pentru prima dată sunt denumiţi „clienţi noi”. Din punct de vedere analitic, acest grup este considerat mai important ca indicator al tendinţelor în ceea ce priveşte consumul de droguri. Se furnizează analize şi asupra tuturor clienţilor. Acest grup cuprinde clienţii noi, precum şi clienţii care, după ce au întrerupt sau încheiat tratamentul într-un an anterior, l-au reluat în anul de raportare. Nu se înregistrează date privind clienţii care, pe durata perioadei de raportare, au continuat fără întrerupere un tratament iniţiat în anii precedenţi.
Klienti, ktorí začínajú protidrogovú liečbu prvý raz, sa označujú ako „noví klienti“. Táto skupina sa považuje za analyticky významnejšiu ako indikátor trendov užívania drogy. Oznamujú sa aj analýzy za všetkých klientov. Táto skupina obsahuje nových klientov aj klientov, ktorí po prerušení alebo ukončení liečbu v predchádzajúcom roku ju v sledovanom roku obnovili. Nie sú zaznamenané údaje o klientoch, ktorí počas sledovaného obdobia bez prerušenia pokračovali v liečbe začatej v predchádzajúcom roku.
Osebe, ki prvič začenjajo zdravljenje zaradi odvisnosti od uživanja drog, se imenujejo "na novo zdravljene osebe". Z analitičnega stališča je ta skupina bolj pomembna kot kazalec trendov pri uživanju drog. O analizah poročajo za vse zdravljene osebe. Ta skupina vključuje na novo zdravljene osebe ter tudi tiste, ki so zdravljenje po prekinitvi ali končanju v preteklem letu v poročevalnem letu ponovno začeli. Podatki o osebah, ki so v poročevalnem obdobju zdravljenje, ki se je začelo v preteklih letih, nadaljevali brez prekinitve, niso zabeleženi.
Klienter som påbörjar behandling mot narkotikamissbruk för första gången kallas ”nya klienter”. Den här gruppen betraktas som en analytiskt viktigare indikator över trender när det gäller narkotikamissbruk. Analyser rapporteras också för alla klienter. I den här gruppen ingår såväl nya klienter som sådana som har avbrutit eller upphört med behandling under tidigare år och återupptagit den under det år som rapporten avser. Uppgifter om klienter som under rapportperioden utan avbrott fortsatte med behandling som påbörjats under tidigare år registreras inte.
  Caixa 5  
Também são comunicadas análises relativas a todos os utentes. Este grupo inclui os novos utentes e aqueles que, tendo interrompido ou terminado o tratamento num ano anterior, o retomaram no ano a que o relatório se refere.
Clients starting treatment for drug use for the first time are referred to as ‘new clients’. This group is considered analytically more important as an indicator of trends in drug use. Analyses are also reported for all clients. This group includes new clients as well as those who, having interrupted or ended treatment in a previous year, resumed it in the reporting year. Data on clients who during the reporting period continued, without interruption, treatment that had been begun in previous years are not recorded.
les patients qui entament leur premier traitement pour usage de drogue sont appelés les «nouveaux patients». Ce groupe est considéré, au plan analytique, comme le plus important indicateur des tendances de l'usage de drogue. Des analyses sont également fournies pour l'ensemble des patients. Ce groupe couvre les nouveaux patients ainsi que ceux qui, après avoir interrompu ou achevé un traitement auparavant, l'ont repris durant l'année considérée. Les données sur les patients ayant suivi, durant la période considérée, un traitement sans interruption débuté au cours des années précédentes ne sont pas prises en compte;
Patienten, die sich erstmals wegen Drogenkonsums in Behandlung begeben, werden als „Erstpatienten“ bezeichnet. Diese Gruppe gilt als aussagekräftigerer Indikator für die Analyse von Tendenzen beim Drogenkonsum. Darüber hinaus werden Analysen für alle Patienten bereitgestellt. Zu dieser Gruppe gehören die Erstpatienten sowie jene, die in den Vorjahren eine Behandlung beendet oder abgebrochen und sie im Berichtsjahr wieder aufgenommen haben. Daten über Patienten, die während des Berichtszeitraums eine in den Vorjahren aufgenommene Behandlung ohne Unterbrechung fortgesetzt haben, werden nicht erfasst.
Los pacientes que empiezan un tratamiento por consumo de drogas por primera vez se denominan «nuevos pacientes». Este grupo se considera más importante analíticamente como indicador de las tendencias del consumo de drogas. También se registran análisis para todos los pacientes. Este grupo incluye los nuevos pacientes y aquellos que, habiendo interrumpido o finalizado el tratamiento en los años anteriores, lo reanudan en el año de realización del informe. No se registran los datos relativos a los pacientes que durante el período de duración del informe continuaron, sin interrupción, el tratamiento que habían iniciado en los años anteriores.
i pazienti che per la prima volta entrano in terapia per tossicodipendenza vengono denominati “nuovi pazienti”. A livello analitico, questo gruppo è considerato preminente, in quanto indice delle tendenze nel consumo di stupefacenti; sono peraltro riportate analisi relative a tutti i pazienti. Il gruppo comprende i nuovi pazienti come pure coloro che, avendo interrotto o terminato una terapia nell’anno precedente, la riprendono in quello di riferimento. Non sono riportati dati sui pazienti che, durante il periodo di riferimento, hanno continuato – senza interruzioni – una terapia iniziata negli anni precedenti.
Τα άτομα που ξεκινούν θεραπεία απεξάρτησης για πρώτη φορά αναφέρονται ως «νέες αιτήσεις θεραπείας». Η ομάδα αυτή θεωρείται από αναλυτική άποψη πιο σημαντική ως δείκτης των τάσεων της χρήσης ναρκωτικών. Αναλύσεις αναφέρονται επίσης για όλες τις αιτήσεις θεραπείας. Στην ομάδα αυτή περιλαμβάνονται οι νέες αιτήσεις θεραπείας καθώς και τα άτομα εκείνα που διέκοψαν ή ολοκλήρωσαν μια θεραπεία σε προηγούμενο έτος και την επαναλαμβάνουν κατά το υπό εξέταση έτος. Δεν καταγράφονται στοιχεία για τα άτομα που, κατά την υπό εξέταση περίοδο, συνέχισαν χωρίς διακοπή τη θεραπεία που είχαν ξεκινήσει σε προηγούμενα έτη.
Cliënten die voor het eerst met een drugsbehandeling beginnen, worden “nieuwe cliënten” genoemd. Bij de analyse van de gegevens wordt deze groep als de belangrijkste indicator voor trends in het drugsgebruik aangemerkt. Daarnaast wordt ook verslag gedaan van de analyses van alle cliënten in behandeling. Deze groep omvat niet alleen nieuwe cliënten, maar ook degenen die in een eerder jaar een behandeling beëindigd dan wel onderbroken hebben en die in het verslagjaar weer met de behandeling zijn begonnen. Er worden geen gegevens verzameld over cliënten die tijdens de verslagperiode een behandeling die in een eerder jaar is begonnen, zonder onderbreking hebben voortgezet.
Klienti, kteří zahájili protidrogovou léčbu poprvé, jsou označováni jako „noví klienti“. Tato skupina je z hlediska analýzy považována za důležitější ukazatel trendů užívání drog. Hlášení obsahují též analýzu jednotlivých klientů. Tato skupina zahrnuje nové klienty i klienty, kteří léčbu v předchozím roce přerušili nebo ukončili a znovu ji zahájili v roce, jehož se hlášení týká. Údaje o klientech, kteří během sledovaného období pokračovali bez přerušení v léčbě zahájené v předchozích letech nejsou zaznamenány.
Klienter, der for første gang påbegynder behandling for stofbrug, omtales som 'nye klienter'. Denne gruppe anses i analytisk henseende for vigtigere som en indikator for tendenserne i stofbrugen. Analyser indberettes også for alle klienter. Denne gruppe omfatter nye klienter såvel som klienter, der efter at have afbrudt eller afsluttet behandlingen i et tidligere år har genoptaget den i indberetningsåret. Data om klienter, der i indberetningsperioden uden afbrydelse fortsatte en behandling, som var blevet påbegyndt i tidligere år, registreres ikke.
Kliente, kes alustavad uimastiraviga esimest korda, kutsutakse „uuteks klientideks”. Seda rühma peetakse analüüsi seisukohast tähtsamaks, sest see annab ülevaate uimastitarbimise suundumustest. Analüüse teostatakse ka kõikide klientide kohta. See rühm hõlmab uusi kliente ja neid, kes katkestasid mõnel eelmisel aastal ravi ja alustasid sellega aruandlusaastal uuesti. Ei kajastata nende klientide andmeid, kes aruandlusaastal (ilma katkestamata) jätkasid varem alustatud ravi.
Hoitoon ensimmäistä kertaa hakeutuvia asiakkaita kutsutaan "uusiksi asiakkaiksi". Tätä ryhmää pidetään analyysin kannalta huumeidenkäytön suuntausten tärkeänä indikaattorina. Analyysit raportoidaan myös kaikkien asiakkaiden osalta. Tähän ryhmään kuuluvat uusien asiakkaiden lisäksi myös ne, jotka ovat palanneet hoitoon raportointivuonna keskeytettyään tai päätettyään hoidon edellisenä vuonna. Tietoa asiakkaista, jotka ovat jatkaneet koko raportointijakson ajan hoitoa, joka on alkanut edellisinä vuosina, ei kirjata.
A kábítószer-használat miatt első alkalommal gyógykezelésbe lépő páciensek „új páciensek” megnevezés alatt szerepelnek. Ezt a csoportot az elemzés szempontjából fontosabbnak tekintjük a kábítószer-használat tendenciáinak mutatójaként. Elemzések készültek az összes páciensről is. Ez a csoport magában foglalja az új pácienseket, illetve azokat, akik az előző évben megszakított vagy befejezett gyógykezelést követően a tárgyalt évben visszatértek a gyógykezelésbe. Nem rögzítették viszont azon páciensek adatait, akik a tárgyalt időszak során az előző években megkezdett gyógykezelést folytatták, megszakítás nélkül.
Klienter som påbegynner behandling for narkotikabruk første gang omtales som ”nye klienter”. Denne gruppen betraktes analytisk sett som viktigere som indikator for trendene for narkotikabruk. Analysene gjelder også alle klienter, en gruppe som omfatter nye klienter i tillegg til alle de som har avbrutt eller avsluttet behandling i et tidligere år og gjenopptatt behandlingen i rapporteringsåret. Data om klienter som i løpet av rapporteringsperioden fortsatte med behandling påbegynt et tidligere år, uten avbrudd, er ikke registrert.
Pacjenci pierwszy raz rozpoczynający leczenie z uzależnienia od narkotyków określani są jako „nowi pacjenci”. Z punku widzenia analizy, grupa ta uznawana jest za bardziej istotną niż wskaźnik trendów zażywania narkotyków. Przedstawia się także analizy dotyczące wszystkich pacjentów. Grupa ta obejmuje nowych pacjentów oraz osoby, które przerwały lub zakończyły leczenie w poprzednim roku, ale podjęły je ponownie w danym roku sprawozdawczym. Nie przekazuje się danych na temat pacjentów, którzy rozpoczęli leczenie w latach poprzednich, a w danym roku sprawozdawczym kontynuowali je bez przerwy.
Clienţii care încep tratamentul pentru consum de droguri pentru prima dată sunt denumiţi „clienţi noi”. Din punct de vedere analitic, acest grup este considerat mai important ca indicator al tendinţelor în ceea ce priveşte consumul de droguri. Se furnizează analize şi asupra tuturor clienţilor. Acest grup cuprinde clienţii noi, precum şi clienţii care, după ce au întrerupt sau încheiat tratamentul într-un an anterior, l-au reluat în anul de raportare. Nu se înregistrează date privind clienţii care, pe durata perioadei de raportare, au continuat fără întrerupere un tratament iniţiat în anii precedenţi.
Klienti, ktorí začínajú protidrogovú liečbu prvý raz, sa označujú ako „noví klienti“. Táto skupina sa považuje za analyticky významnejšiu ako indikátor trendov užívania drogy. Oznamujú sa aj analýzy za všetkých klientov. Táto skupina obsahuje nových klientov aj klientov, ktorí po prerušení alebo ukončení liečbu v predchádzajúcom roku ju v sledovanom roku obnovili. Nie sú zaznamenané údaje o klientoch, ktorí počas sledovaného obdobia bez prerušenia pokračovali v liečbe začatej v predchádzajúcom roku.
Osebe, ki prvič začenjajo zdravljenje zaradi odvisnosti od uživanja drog, se imenujejo "na novo zdravljene osebe". Z analitičnega stališča je ta skupina bolj pomembna kot kazalec trendov pri uživanju drog. O analizah poročajo za vse zdravljene osebe. Ta skupina vključuje na novo zdravljene osebe ter tudi tiste, ki so zdravljenje po prekinitvi ali končanju v preteklem letu v poročevalnem letu ponovno začeli. Podatki o osebah, ki so v poročevalnem obdobju zdravljenje, ki se je začelo v preteklih letih, nadaljevali brez prekinitve, niso zabeleženi.
Klienter som påbörjar behandling mot narkotikamissbruk för första gången kallas ”nya klienter”. Den här gruppen betraktas som en analytiskt viktigare indikator över trender när det gäller narkotikamissbruk. Analyser rapporteras också för alla klienter. I den här gruppen ingår såväl nya klienter som sådana som har avbrutit eller upphört med behandling under tidigare år och återupptagit den under det år som rapporten avser. Uppgifter om klienter som under rapportperioden utan avbrott fortsatte med behandling som påbörjats under tidigare år registreras inte.
  Doenà§as infecto-contag...  
Nos Estados-Membros da UE-15, os índices de casos de VIH recentemente diagnosticados mantiveram-se baixos nos últimos anos, com excepção de Portugal. No entanto, as comparações ao nível da União Europeia são incompletas pois continua a não haver dados disponíveis sobre a notificação de casos de VIH (Espanha e Itália) ou só agora começam a estar disponíveis (França) em alguns dos países mais afectados pela SIDA.
In the EU-15 countries, rates of newly diagnosed HIV cases have remained low in recent years, with the exception of Portugal. However, comparisons at the EU level are incomplete as HIV case reporting data remain unavailable (Spain and Italy) or are only starting to become available (France) for some of the countries most affected by AIDS. Portugal showed a very high rate of 88 per million in 2003, but also a large decrease since 2000 (when the rate was 245 per million). This decrease has to be interpreted with caution as European data reporting was only implemented in Portugal in 2000.
Dans l'UE‑15, le nombre de cas de VIH nouvellement diagnostiqués est resté faible ces dernières années, hormis au Portugal. Cependant, les comparaisons à l'échelle de l'UE sont incomplètes étant donné que les données relatives aux déclarations de cas de VIH ne sont toujours pas disponibles (Espagne et Italie) ou commencent seulement à l'être (France) pour certains des pays les plus touchés par le SIDA. Le Portugal a enregistré un taux très élevé de cas par million d'habitants en 2003, mais également une chute sensible depuis 2000 (où le chiffre était de 245 cas par million d'habitants). Ce recul doit être interprété avec prudence étant donné que la transmission de données européennes n'a été introduite qu'en 2000 au Portugal.
In den EU-15-Ländern sind die Raten der neu diagnostizierten HIV-Fälle in den letzten Jahren niedrig geblieben. Die einzige Ausnahme bildet Portugal. Die Vergleiche auf EU-Ebene sind jedoch unvollständig, da die Berichtsdaten über HIV-Fälle in einigen der am stärksten von AIDS betroffenen Ländern entweder nach wie vor nicht verfügbar sind (Spanien und Italien) oder erst seit kurzem bereitgestellt werden (Frankreich). Portugal verzeichnete zwar 2003 mit 88 Fällen je eine Million Einwohner eine sehr hohe Inzidenzrate, jedoch auch einen starken Rückgang seit 2000 (als die Rate bei 245 Fällen je eine Million Einwohner lag). Dieser Rückgang ist mit Vorsicht zu interpretieren, da Portugal erst seit dem Jahr 2000 an der Übermittlung von Daten auf europäischer Ebene teilnimmt.
En los países de la Europa de los Quince, las tasas de nuevos casos diagnosticados de VIH se han mantenido bajas en los últimos años, a excepción de Portugal. Sin embargo, las comparaciones realizadas a nivel de la UE son incompletas, ya que en algunos de los países más afectados por el SIDA se carece de información sobre los casos de VIH (España e Italia) o apenas se comienza a disponer de ella (Francia). En 2003, Portugal registró una tasa muy elevada de 88 casos por millón, aunque también un fuerte descenso a partir de 2000 (cuando la tasa era de 245 casos por millón). Este descenso debe interpretarse con precaución, ya que el registro de datos europeos no se aplicó en Portugal hasta el año 2000.
Nell’UE a 15 il numero di casi di HIV diagnosticati di recente è rimasto basso negli ultimi anni, a eccezione del Portogallo. Tuttavia non è possibile una comparazione esaustiva a livello comunitario, dal momento che taluni fra i paesi più colpiti dall’AIDS non dispongono dei dati sulla registrazione dei casi di HIV (Spagna e Italia) o tali informazioni cominciano a essere reperibili soltanto adesso (Francia). Il Portogallo segnala una percentuale estremamente alta di 88 ogni milione di abitanti nel 2003, ma anche un forte calo a partire dal 2000 (quando la percentuale era di 245 ogni milione). Questa riduzione va interpretata con cautela, dal momento che il sistema europeo di registrazione dei dati è stato messo in atto in Portogallo soltanto nel 2000.
Στις χώρες της ΕΕ των 15, οι αριθμοί νεοδιαγνωσθεισών περιπτώσεων HIV παρέμειναν χαμηλοί τα τελευταία χρόνια, με εξαίρεση την Πορτογαλία. Ωστόσο, οι συγκρίσεις σε επίπεδο ΕΕ είναι ελλιπείς, καθώς τα στοιχεία που συνδέονται με την αναφορά περιπτώσεων HIV παραμένουν μη διαθέσιμα (Ισπανία και Ιταλία) ή αρχίζουν μόλις να είναι διαθέσιμα (Γαλλία) σε ορισμένες από τις χώρες που πλήττονται περισσότερο από το AIDS. Η Πορτογαλία εμφάνισε έναν πολύ υψηλό αριθμό 88 περιπτώσεων ανά εκατομμύριο κατοίκους το 2003, αλλά και μια σημαντική μείωση από το 2000 (όταν η αναλογία ήταν 245 περιπτώσεις ανά εκατομμύριο κατοίκους). Η μείωση αυτή πρέπει να ερμηνεύεται με προσοχή, καθώς η ευρωπαϊκή αναφορά στοιχείων εφαρμόσθηκε στην Πορτογαλία μόλις το 2000.
In de oude vijftien EU-landen is het percentage nieuw gediagnosticeerde HIV-gevallen de afgelopen jaren laag gebleven, met uitzondering van Portugal. Er kunnen echter geen volledige vergelijkingen op communautair niveau worden gemaakt aangezien er voor een aantal landen met de hoogste aids-incidentie geen gegevens over HIV-gevallen beschikbaar zijn (Spanje en Italië) of pas sinds kort gegevens verstrekt worden (Frankrijk). In 2003 was er in Portugal weliswaar sprake van een zeer hoge incidentie (88 gevallen per miljoen), maar tegelijkertijd is er ook een scherpe daling geconstateerd van het aantal HIV-gevallen sinds 2000 (destijds 245 gevallen per miljoen). Deze daling dient met het nodige voorbehoud geïnterpreteerd te worden, aangezien Portugal pas sinds 2000 in Europees verband gegevens rapporteert.
V zemích evropské patnáctky, s výjimkou Portugalska, zůstala míra nově diagnostikovaných případů HIV v posledních letech nízká. Srovnání na úrovni EU však nejsou úplná, protože údaje o ohlašovaných případech HIV zůstávají pro některé ze zemí nejvíce postiženými AIDS nedostupné (Španělsko a Itálie) nebo se teprve dostupnými stávají (Francie). Portugalsko vykázalo v roce 2003 velmi vysokou míru výskytu – 88 případů na milion obyvatel, ale také prudký pokles od roku 2000 (kdy bylo zjištěno 245 případů na milion obyvatel). Tento pokles je nutné interpretovat s obezřetností, protože hlášení údajů na evropské úrovni bylo v Portugalsku zavedeno teprve v roce 2000.
I EU-15-landene er antallet af nydiagnosticerede hiv-tilfælde forblevet lavt i de senere år, bortset fra Portugal. Sammenligninger på EU-plan er imidlertid ufuldstændige, da case-rapporter vedrørende hiv fortsat ikke er tilgængelige (Spanien og Italien) eller først er ved at blive tilgængelige (Frankrig) for nogle af de lande, hvor aids er mest udbredt. Portugal havde et meget højt niveau på 88 tilfælde pr. én million indbyggere i 2003, men har også haft et stort fald siden 2000 (hvor tallet var 245 tilfælde pr. én million indbyggere). Dette fald må fortolkes med forsigtighed, da den europæiske dataindberetning først blev gennemført i Portugal i 2000.
EL-15 riikides on uute diagnoositud HIV juhtude arv viimastel aastatel madal püsinud, välja arvatud Portugalis. Võrdlused ELi tasandil on siiski ebatäielikud, sest mõnede riikide kohta, kus AIDS on kõige rohkem levinud, ei ole andmed HIV juhtude kohta kättesaadavad (Hispaania ja Itaalia) või alles hakkavad kättesaadavaks muutuma (Prantsusmaa). Portugalis oli see arv 2003. aastal väga kõrge, 88 juhtu miljoni elaniku kohta, kuid on siiski olulisel määral langenud alates 2000. aastast (mil see ulatus 245 juhuni miljoni elaniku kohta). Seda langust tuleb tõlgendada ettevaatusega, sest üleeuroopaline andmete edastamise süsteem võeti Portugalis kasutusele alles 2000. aastal.
Uusien diagnosoitujen hiv-tapausten määrä on pysynyt viime vuosina alhaisena EU:n 15 vanhassa jäsenvaltiossa, paitsi Portugalissa. EU:n tasolla tehtävät vertailut ovat kuitenkin puutteellisia, koska joistakin maista, joissa aids-luvut ovat korkeat, ei ole vielä saatu hiv-tapauksia koskevia tietoja (Espanja ja Italia) tai niitä alkaa tulla vasta nyt (Ranska). Hiv-tapausten määrä oli Portugalissa hyvin korkea vuonna 2003, jolloin niitä oli 88 tapausta miljoonaa asukasta kohti, mutta määrä on kuitenkin laskenut vuodesta 2000 (jolloin tapauksia oli 245 miljoonaa asukasta kohti). Laskua on tulkittava varoen, sillä Portugali alkoi ilmoittaa tietoja vasta vuonna 2000.
A 15 tagú Európai Unió országaiban az újonnan diagnosztizált HIV-esetek száma az elmúlt években viszonylag alacsony maradt, Portugália kivételével. Az összehasonlítás azonban az EU szintjén nem teljes, mivel az AIDS által leginkább érintett egyes országokról a HIV-esetekről beszámoló adatok továbbra sem állnak rendelkezésre (Spanyolország és Olaszország), illetve csak most kezdenek elérhetővé válni (Franciaország). Portugáliában nagyon magas arányt, egymillió főre 88 esetet mutattak ki, de ez erős csökkenésnek számít 2000 óta (akkor az arány 245/1 millió fő volt). A csökkenés ilyen mértékét fenntartásokkal kell értelmezni, mivel Portugáliában csak 2000-ben vezették be az európai adatbejelentési rendszert.
I EU-15-landene har antallet nye diagnostiserte HIV-tilfeller holdt seg lavt de senere år, bortsett fra i Portugal. Imidlertid er ikke sammenligningene på EU-plan fullstendige, da HIV-data enten ikke er innrapportert (Spania og Italia) eller først nå blir tilgjengelig (Frankrike) for noen av landene som er mest berørt av AIDS. Portugal hadde hele 88 HIV-tilfeller pr. million innbyggere i 2003, men dette er likevel en kraftig økning etter 2000 (da tallet var 245 pr. million) Denne nedgangen må tolkes med varsomhet, ettersom Portugal først begynte å innrapportere europeiske data i 2000.
W 15 starych państwach UE wskaźniki nowo zdiagnozowanych przypadków zakażenia HIV pozostają w ostatnich latach na niskim poziomie, z wyjątkiem Portugalii. Jednak porównania dokonywane na szczeblu UE nie są kompletne, gdyż w przypadku kilku państw najbardziej dotkniętym problemem AIDS dane zgłoszeniowe o przypadkach zakażenia wirusem HIV nadal nie są dostępne (Hiszpania i Włochy) lub właśnie zaczęły być dostępne (Francja). Portugalia donosi o bardzo wysokim poziomie wskaźnika w roku 2003 wynoszącym 88 na milion osób, ale również o dużym jego spadku od 2000 roku (kiedy to wskaźnik wynosił 245 na milion). Spadek ten należy interpretować ostrożnie, gdyż europejskie sprawozdawanie danych wprowadzono w Portugalii dopiero w roku 2000.
În statele membre ale Europei celor 15, numărul noilor cazuri de infecţie cu HIV diagnosticate a rămas scăzut în ultimii ani, cu excepţia Portugaliei. Cu toate acestea, comparaţiile la nivelul Uniunii Europene sunt incomplete deoarece unele date privind cazurile de infecţie cu HIV raportate lipsesc în continuare (Spania şi Italia) sau abia încep să devină accesibile (Franţa) pentru unele dintre ţările afectate cel mai mult de SIDA. Portugalia a înregistrat o rată foarte înaltă de 88 de cazuri la un milion de locuitori în 2003, dar şi o scădere accentuată faţă de anul 2000 (când rata a fost de 245 de cazuri la un milion de locuitori). Această scădere trebuie interpretată cu precauţie având în vedere faptul că sistemul european de raportare a datelor a fost pus în aplicare în Portugalia numai în anul 2000.
V 15 krajinách EÚ, s výnimkou Portugalska, ostáva v ostatných rokoch výskyt novo diagnostikovaných prípadov HIV nízky. Porovnania na úrovni EÚ sú však neúplné, pretože údaje o prípadoch nákazy HIV sa nezverejňujú (Španielsko a Taliansko) alebo v niektorých krajinách, najviac postihnutých AIDS, sa s ich zverejňovaním iba začína (Francúzsko). V roku 2003 vykázalo Portugalsko veľmi vysoký výskyt 88 prípadov na milión obyvateľov, ale aj prudký pokles od roku 2000 (keď bol výskyt 245 prípadov na milión). Tento pokles treba vykladať opatrne, keďže oznamovanie európskych údajov sa v Portugalsku v roku 2000 iba zaviedlo.
V državah EU-15 so stopnje novo ugotovljenih primerov okužbe z virusom HIV v zadnjih letih ostale nizke, razen na Portugalskem. Vendar so primerjave na ravni EU nepopolne, saj podatki o poročanju primerov HIV še vedno niso na voljo (Španija in Italija) ali pa se šele pripravljajo (Francija) za nekatere države, ki so najbolj okužene z aidsom. Portugalska je leta 2003 zabeležila zelo visoko stopnjo 88 primerov na milijon prebivalcev, vendar tudi močan upad od leta 2000 naprej (ko je bila stopnja 245 primerov na milijon). Ta porast je treba razlagati previdno, saj so na Portugalskem evropske podatke začeli poročati šele leta 2000.
I EU 15-länderna har antalet nydiagnostiserade hiv-fall fortsatt att vara lågt under senare år, med undantag för Portugal. Jämförelserna på EU-nivå är dock ofullständiga eftersom uppgifter om anmälda hiv-fall fortfarande inte är tillgängliga (Spanien och Italien) eller just börjat bli tillgängliga (Frankrike) för några av de länder som är hårdast drabbade av aids. Portugal redovisade en mycket hög siffra, 88 fall per en miljon invånare år 2003, men även en kraftig minskning sedan år 2000 (då siffran var 245 fall per en miljon invånare). Minskningen måste tolkas försiktigt eftersom rapporteringen av europeiska uppgifter inte genomfördes förrän år 2000 i Portugal.
  press4-pt  
Em 2003, a Grécia reduziu a pena máxima por consumo de droga de cinco anos para um ano e a Hungria retirou a infracção de consumo de droga do seu código penal (embora o consumo de droga ainda seja punível através das infracções de aquisição e posse).
In 2003 and 2004, some countries changed their penalties for cannabis use (Belgium and the UK – lower penalties; Denmark – higher). In 2003, Greece lowered the maximum penalty for drug use from five years to one year, while Hungary removed the offence of drug use from its penal code (although drug use is still punishable through acquisition and possession offences).
la Grèce a réduit la peine maximale pour usage de drogues de cinq ans à un an, tandis que la Hongrie a supprimé le délit d’usage de drogues de son code pénal (bien que l’usage de drogue y reste passible de sanctions par le biais des infractions liées à l’acquisition et à la détention).
2003 und 2004 änderten einige Länder das Strafausmaß für den Konsum von Cannabis (Belgien und das Vereinigte Königreich – geringere Strafen; Dänemark – höhere Strafen). 2003 senkte Griechenland die Höchststrafe für Drogenkonsum von fünf Jahren auf ein Jahr, und Ungarn strich den Straftatbestand des Drogenkonsums aus seinem Strafgesetzbuch (wenngleich der Drogenkonsum nach wie vor über Strafen für den Erwerb und Besitz von Drogen geahndet werden kann).
En 2003 y en 2004, varios países modificaron las penas que sancionan el consumo de cánnabis (Bélgica y Reino Unido las rebajaron; Dinamarca las aumentó). En 2003, Grecia rebajó la pena máxima por consumo de drogas de cinco años a un año, mientras que Hungría suprimió de su código penal el delito por consumo de drogas (aunque siguen sancionándose como delito la adquisición y la posesión).
Nel 2003 e 2004 alcuni paesi hanno modificato le pene per il consumo di cannabis (Belgio e Regno Unito – riduzione delle pene; Danimarca – aumento delle pene). Nel 2003 la Grecia ha ridotto la pena massima per consumo di droga da cinque anni ad un anno, mentre l’Ungheria ha soppresso il reato del consumo di droga dal proprio codice penale (anche se l’uso di droga è ancora perseguibile sulla base dei reati di acquisto e detenzione).
In 2003 en 2004 hebben enkele landen de strafmaat voor het gebruik van cannabis gewijzigd (België en het VK hebben de straffen verlaagd, Denemarken heeft ze daarentegen verhoogd). In 2003 heeft Griekenland de maximale straftijd voor drugsgebruik verlaagd van vijf tot één jaar, terwijl Hongarije het drugsgebruik uit zijn wetboek van strafrecht heeft geschrapt (hoewel drugsgebruik nog altijd strafbaar is in geval van aankoop en bezit).
V roce 2003 a 2004 zmenily nekteré zeme své tresty za užívání konopných drog (Belgie a Spojené království – nižší tresty; Dánsko – vyšší). V roce 2003 snížilo Ǎecko nejvyšší trest za užívání drog z peti let na jeden rok, kdežto Maáarsko odstranilo trestný cin užívání drog ze svého trestního zákoníku (ackoli užívání drog mnže být i nadále trestáno podle trestných cinn získání a držení).
– lavere straffe; Danmark – højere). I 2003 nedsatte Grækenland maksimumstraffen for stofbrug fra fem til ét år, mens Ungarn fjernede stofbrug fra sin straffelov (selv om stofbrug stadig kan straffes ved overtrædelser i forbindelse med erhvervelse og besiddelse).
Vuosina 2003 ja 2004 jotkut maat muuttivat rangaistuksiaan kannabiksen käytöstä (Belgia ja Yhdistynyt kuningaskunta lievensivät rangaistuksia, Tanska kiristi niitä). Vuonna 2003 Kreikka lievensi huumeidenkäytön enimmäisrangaistuksen viidestä vuodesta yhteen vuoteen. Unkari puolestaan poisti huumeidenkäyttörikoksen rikoslaistaan (vaikka hankinta- ja hallussapitorikoksina huumeidenkäyttö on yhä rangaistavaa).
2003-ban és 2004-ben néhány ország módosította a kannabisz fogyasztásáért járó büntetést (Belgium és az Egyesült Királyság – enyhébb büntetés; Dánia – szigorúbb büntetés). 2003-ban Görögország öt évröl egy évre csökkentette a kábítószer-fogyasztásra kivethetö leghosszabb büntetés idötartamát, míg Magyarország törölte büntetö törvénykönyvéböl a kábítószer-fogyasztás büncselekményét (bár a kábítószer-fogyasztás a megszerzés és a tartás büncselekményeken keresztül továbbra is büntetendö).
I 2003 og 2004 endret noen land strafferammene for cannabisbruk (Belgia og UK – lavere straff, Danmark – høyere). I 2003 reduserte Hellas maksimumsstraffen for narkotikabruk fra fem til ett år, mens Ungarn fjernet narkotikabruk som lovbrudd fra straffeloven (selv om kjøp og besittelse fortsatt er straffbart).
W latach 2003-2004 niektóre kraje zmieniły kary za zazywanie konopi indyjskich (w Belgii i Wielkiej Brytanii – złagodzenie kar; w Danii – zaostrzenie). W 2003 roku Grecja obnizyła maksymalny wymiar kary za zazywanie narkotyków z pieciu lat do jednego roku, podczas gdy Wegry usuneły wykroczenie zazywania narkotyków ze swojego kodeksu karnego (zazywanie narkotyków podlega jednak karze zgodnie z przepisami dotyczacymi wykroczen takich jak zakup i posiadanie narkotyków).
În 2003 şi 2004, câteva Iǎri au modificat pedepsele pentru consumul de canabis (Belgia şi Marea Britanie – pedepse reduse; Danemarca – pedepse majorate). În 2003, Grecia a redus pedeapsa maximǎ pentru consumul de droguri de la cinci ani la un an, iar Ungaria a eliminat din codul sǎu penal consumul de droguri ca infracIiune (deşi consumul continuǎ sǎ fie sancIionat prin infracIiunile de achiziIie şi posesie de droguri).
V rokoch 2003 a 2004 niektoré štáty zmenili svoje tresty za užívanie marihuany (Belgicko a VeÍká Británia – nižšie tresty; Dánsko – vyššie). V roku 2003 Grécko znížilo najvyšší trest za užívanie drog z piatich rokov na jeden rok, zatiaÍ, co Maáarsko odstránilo priestupok užívania drog zo svojho trestného zákonníka (aj keá je užívanie drog stále možné trestaÍ prostredníctvom priestupkov zaobstarávania a držania).
Leta 2003 in 2004 so nekatere države spremenile kazni za uporabo kanabisa (Belgija in Združeno kraljestvo – nižje kazni; Danska – višje kazni). Leta 2003 je Grcija znižala najvišjo kazen za uporabo drog s pet let na eno leto, Madžarska pa je kaznivo dejanje uporabe drog crtala iz svojega kazenskega zakonika (ceprav se uporaba drog še vedno kaznuje v okviru kaznivega dejanja nabave ali posesti droge).
Under 2003 och 2004 ändrade en del länder de rättsliga påföljderna för cannabisbruk (Belgien och Storbritannien – lindrigare påföljder; Danmark – kraftigare påföljder). År 2003 sänkte Grekland maxstraffet för narkotikaanvändning från fem till ett år, medan Ungern avskaffade narkotikabruk som ett brott i sin brottsbalk (även om narkotikabruk fortfarande kan bestraffas genom brott rörande köp och innehav).
  press1-pt  
É provável que entre 3 e 3,5 milhões (1% da população adulta) tenham experimentado a droga no último ano, e cerca de 1,5 milhão (0,5% da população adulta) são classificados como consumidores actuais, tendo consumido a droga no último mês.
Selon les estimations de l’OEDT, quelque 9 millions d’Européens (3% de l’ensemble de la population adulte) ont expérimenté la cocaïne. Entre 3 et 3,5 millions (1% de l’ensemble de la population adulte) sont supposés avoir essayé la drogue au cours de la dernière année, tandis qu’environ 1,5 million (0,5% de l’ensemble de la population adulte) sont classés dans la catégorie des utilisateurs actuels, c’est-à-dire ayant consommé au cours du dernier mois. Les jeunes adultes (15–34 ans), en particulier ceux de sexe masculin et ceux qui vivent dans les zones urbaines, sont les principaux consommateurs de la drogue.
Die EBDD schätzt, dass etwa 9 Millionen Europäer (3% aller Erwachsenen) schon einmal Kokain konsumiert haben. Zwischen 3 und 3,5 Millionen (1% aller Erwachsenen) haben die Droge wahrscheinlich im letzten Jahr probiert; während etwa 1,5 Millionen (0,5% aller Erwachsenen) als aktuelle Konsumenten eingestuft werden, da sie die Droge im vergangenen Monat konsumiert haben. Der Konsum konzentriert sich hauptsächlich auf junge Erwachsene (15–34 Jahre), insbesondere junge Männer, und auf städtische Gebiete.
El OEDT calcula que aproximadamente 9 millones de europeos (3% de todos los adultos) han consumido cocaína en alguna ocasión. Es probable que entre 3 y 3,5 millones (1% de todos los adultos) hayan probado la misma durante el último año y que cerca de 1,5 millones (0,5% de todos los adultos) puedan considerarse consumidores habituales, habiéndola utilizado en el último mes. El uso se concentra principalmente en adultos jóvenes (15–34 años), especialmente varones, que viven en áreas urbanas.
L’OEDT stima che circa 9 milioni di europei (3% di tutta la popolazione adulta) abbiano provato la cocaina almeno una volta. Si calcola inoltre che tra i 3 e i 3,5 milioni (1% di tutta la popolazione adulta) ne abbiano fatto uso nell’ultimo anno, mentre circa 1,5 milione (0,5% di tutta la popolazione adulta), avendola assunta nell’ultimo mese, è classificato come consumatore attuale. Il consumo si concentra principalmente tra i giovani adulti (15–34 anni), soprattutto maschi residenti in zone urbane.
Sύµfωνa µe eκtιµήseις tου EKΠΝΤ, peρίpου 9 eκatοµµύριa Ευρωpaίοι (3% tου sυνόλου tων eνηλίκων) έχουν dοκιµάseι κοκaΐνη κάpοιa stιγµή stη ζωή tους. Πιθaνολογeίtaι όtι µetaξύ 3 κaι 3,5 eκatοµµύριa (1% tου sυνόλου tων eνηλίκων) έκaνaν χρήsη tης ουsίaς tους teλeυtaίους 12 µήνeς, eνώ peρίpου 1,5 eκatοµµύριο (0,5% tου sυνόλου tων eνηλίκων) χaρaκtηρίζονtaι eνeργοί χρήsteς, κaθώς έκaνaν χρήsη tης ουsίaς tον teλeυtaίο µήνa. Οι χρήsteς κοκaΐνης eίνaι κυρίως νeaροί eνήλικeς (15–34 etών), ιdίως νeaροί άνdρeς, κάtοικοι astικών peριοχών.
Het EWDD schat dat ongeveer 9 miljoen Europeanen (3% van alle volwassenen) ooit cocaïne hebben gebruikt. Tussen 3 en 3,5 miljoen mensen (1% van alle volwassenen) hebben vermoedelijk het afgelopen jaar deze drug geprobeerd, terwijl ongeveer 1,5 miljoen mensen (0,5% van alle volwassenen) als actuele gebruikers kunnen worden beschouwd, aangezien zij cocaïne tijdens de laatste maand hebben gebruikt. Vooral jongvolwassenen (15–34 jaar) en in het bijzonder jonge mannen en mensen die in stedelijke gebieden wonen, gebruiken deze drug.
EMCDDA odhaduje, že zkušenost s kokainem má okolo devíti milionu Evropanu (3 % dospelého obyvatelstva). Behem posledního roku tuto drogu pravdepodobne užilo 3–3,5 milionu (1 % dospelého obyvatelstva) a zhruba 1,5 milionu osob (0,5 % dospelého obyvatelstva) je razeno mezi aktuální uživatele, kterí kokain užili behem posledního mesíce. Užívání je soustredeno hlavne ve skupine mladých dospelých (ve veku 15–34 let), zejména mladých mužu, a ve skupine osob žijících v mestských oblastech.
EONN anslår, at omkring 9 mio. europæere (3% af alle voksne) har prøvet at tage kokain. Mellem 3 og 3,5 mio. (1% af alle voksne) har sandsynligvis prøvet dette stof inden for det seneste år, mens omkring 1,5 mio.     (0,5% af alle voksne) er klassificeret som aktuelle brugere, hvilket vil sige, at de har indtaget stoffet inden for den seneste måned. Brugen er navnlig koncentreret blandt de unge voksne (15–34 år), især i byområder og blandt unge mænd.
EMCDDA hinnangul on ligikaudu 9 miljonit eurooplast (3% täisealisest elanikkonnast) vähemalt korra kokaiini proovinud. 3–3,5 miljonit (1% täisealisest elanikkonnast) on kokaiini tarbinud viimase aasta jooksul, samas kui ligikaudu 1,5 miljonit (0,5% täisealisest elanikkonnast), keda võib liigitada praeguste tarbijate hulka, on kokaiini kasutanud viimase kuu jooksul. Kokaiini tarbimine on peamiselt levinud noorte täisealiste (15–34-aastaste),  eriti noorte meeste ning linnaelanike seas.
EMCDDA arvioi, että noin 9 miljoonaa eurooppalaista (3% kaikista aikuisista) on käyttänyt kokaiinia ainakin kerran elämässään. Huumetta on viimeisen vuoden aikana kokeillut arviolta 3 – 3,5 miljoonaa eurooppalaista (1% kaikista aikuisista). Nykyisiä huumeiden käyttäjiä, jotka ovat käyttäneet sitä edellisen kuukauden aikana, on noin 1,5 miljoonaa (0,5% kaikista aikuisista). Käyttäjät ovat pääosin nuoria, 15–34-vuotiaita aikuisia, etenkin nuoria miehiä ja kaupunkilaisia.
Az EMCDDA becslései szerint körülbelül 9 millió európai (az összes felnott 3%-a) használt már kokaint az élete során. 3–3,5 millió közé teheto (az összes felnott 1%-a) azoknak a száma, akik az elmúlt évben feltehetoen próbálták a tiltott szert, jelenlegi használónak pedig körülbelül 1,5 millióan (az összes felnott 0,5%-a) minosülnek. A kokain-használat elsosorban a fiatal felnottekre (15–34 évesek) azon belül is többnyire a fiatal férfiakra, illetve a városban élokre jellemzo.
EONN anslår at totalt rundt 9 millioner europeere (eller 3% av alle voksne) har brukt kokain en eller annen gang. Et sted mellom 3 og 3,5 millioner (1% av alle voksne) kan ha prøvd stoffet i løpet av siste år, mens ca. 1,5 millioner (0,5% av alle voksne) klassifiseres som aktuelle brukere og har brukt kokain i løpet av siste måned. Bruken er hovedsakelig konsentrert blant unge voksne (15–34 år), særlig unge menn, og i urbane områder.
EMCDDA szacuje, ze okolo 9 milionów Europejczyków (3% wszystkich doroslych) spróbowalo w swoim zyciu kokainy. Od 3 do 3,5 miliona osób (1% wszystkich doroslych) prawdopodobnie zazylo ten narkotyk w ostatnim roku, a okolo 1,5 miliona osób (0,5% wszystkich doroslych), które zazyly kokaine w ostatnim miesiacu, zakwalifikowano jako zazywajacych ja obecnie. Najwieksze spozycie wystepuje glównie w grupie mlodych osób doroslych (15–34 lat), zwlaszcza mlodych mezczyzn oraz osób mieszkajacych w obszarach miejskich.
OEDT estimeaza ca circa 9 milioane de europeni (3% din populatia adulta) au consumat cocaina cel putin o data în viata. Se considera ca între 3 si 3,5 milioane (1% din populatia adulta) au încercat drogul în ultimele   12 luni, în timp ce aproximativ 1,5 milioane (0,5% din populatia adulta) sunt clasificati drept consumatori actuali, consumând cocaina în ultimele 30 de zile. Consumul de cocaina este mai frecvent în rândul adultilor tineri   (15–34 ani), în special barbati si din zonele urbane.
EMCDDA odhaduje, že približne 9 miliónov Európanov (3% dospelej populácie) má skúsenosti s kokaínom. Približne 3 až 3,5 miliónov (1% dospelej populácie) pravdepodobne skúsilo drogu v minulom roku, zatial co približne 1,5 miliónov (0,5% dospelej populácie) je klasifikovaných ako súcasní užívatelia, co sú tí, ktorí užili drogu minulý mesiac. Užívanie narástlo najmä medzi mladými ludˇmi (15–34 rocnými), najmä medzi mladými mužmi a obyvatelmi mestských oblastí.
Center EMCDDA ocenjuje, da je okoli 9 milijonov Evropejcev (3% vseh odraslih) že uporabilo kokain. Od 3 do 3,5 milijona (1% vseh odraslih) Evropejcev naj bi drogo poskusilo v zadnjem letu, medtem ko naj bi bilo rednih uporabnikov, sem se štejejo tisti, ki so kokain uživali v zadnjem mesecu, okoli 1,5 milijona (0,5% vseh odraslih). Uporaba kokaina je razširjena predvsem med mlajšimi odraslimi (15–34 let), zlasti mlajšimi moškimi, in tistimi,     ki živijo v mestnih obmocjih.
ECNN uppskattar att omkring 9 miljoner européer (3% av alla vuxna) har använt kokain någon gång. Mellan     3 och 3,5 miljoner (1% av alla vuxna) tros ha testat drogen det senaste året, medan omkring 1,5 miljoner (0,5 % av alla vuxna) har använt kokain den senaste månaden. Kokain förekommer främst bland unga vuxna (15–34 år) och i synnerhet bland unga män och personer som bor i tätorter.
Pec EMCDDA aplesem aptuveni 9 miljoni Eiropas iedzivotaju (3% visu pieauguso) vismaz vienu reizi ir lietojusi kokainu. Aprekini liecina, ka no 3 lidz 3,5 miljoniem iedzivotaju pedeja gada laika (1% visu pieauguso) ir pameginajusi kokainu, bet aptuveni 1,5 miljoni (0,5% visu pieauguso) ir sakusi kokainu lietot pavisam nesen, t.i., pedeja menesa laika. Kokainu lieto galvenokart gados jauni (15–34 gadus veci) pieaugusie, lielakoties gados jauni viriesi, ka ari pilsetvide dzivojosie.
  press1-pt  
Os inquéritos nacionais revelam que 0,6% a 13,6% dos jovens adultos já experimentaram ecstasy e que 0,4% a 6% o consumiram no último ano. Os índices mais elevados de consumo recente de ecstasy entre os jovens adultos são apresentados pela Estónia (3,7%), Espanha (3,8%), República Checa (5,9%) e Reino Unido (6,9%).
Les enquêtes nationales indiquent qu’entre 0,6% et 13,6% des jeunes adultes déclarent avoir expérimenté l’ecstasy et entre 0,4% et 6% en avoir consommé au cours de la dernière année. Les taux les plus élevés d’usage récent d’ecstasy parmi les jeunes adultes sont rapportés par l’Estonie (3,7%), l’Espagne (3,8%), la République tchèque (5,9%) et le Royaume-Uni (6,9%). Il semble cependant que, contrairement à la plupart des autres pays pour lesquels on dispose d’informations, l’usage d’ecstasy se soit à présent stabilisé en Allemagne, en Grèce et au Royaume-Uni.
Nationalen Erhebungen zufolge geben zwischen 0,6% und 13,6% der jungen Erwachsenen an, sie hätten Ecstasy schon probiert, und 0,4% bis 6% geben an, sie hätten es im vergangenen Jahr konsumiert. Die höchsten Raten des jüngsten Ecstasykonsums junger Erwachsener verzeichnen Estland (3,7%), Spanien (3,8%), die Tschechische Republik (5,9%) und das Vereinigte Königreich (6,9%). Doch anders als die meisten Länder, aus denen Angaben vorliegen, berichten Deutschland, Griechenland und das Vereinigte Königreich, dass sich das Niveau des Ecstasykonsums stabilisiert hat.
Las encuestas nacionales indican que entre el 0,6% y el 13,6% de los adultos jóvenes han probado el éxtasis y que el 0,4–6% lo ha consumido en el último año. Las cifras más elevadas de consumo reciente de éxtasis por adultos jóvenes corresponden a Estonia (3,7%), España (3,8%), República Checa (5,9%) y Reino Unido (6,9%). Sin embargo, a diferencia de la mayoría de los países de los que se dispone de información, el consumo de éxtasis actualmente se ha estabilizado en Alemania, Grecia y Reino Unido.
Le indagini nazionali indicano che una percentuale di giovani adulti compresa tra lo 0,6% e il 13,6% riferisce di aver provato l’ecstasy e una percentuale compresa tra lo 0,4% e il 6% riferisce di averne fatto uso nell’ultimo anno. Le percentuali massime di consumo recente di ecstasy tra i giovani adulti sono riportate da Estonia (3,7%), Spagna (3,8%), Repubblica ceca (5,9%) e Regno Unito (6,9%). Tuttavia, a differenza della maggior parte degli altri paesi per i quali sono disponibili dati, Germania, Grecia e Regno Unito dichiarano unanimemente una stabilizzazione nel consumo di ecstasy.
Η Δaνίa, η Εsθονίa κaι tο Ηνωµένο Βasίλeιο eίνaι οι χώρeς µe ta υψηλόteρa pοsοstά pρόsfatης χρήsης aµfetaµινών stους νeaρούς eνηλίκους (κat’ eκtίµηsη peρίpου 3%). Ostόsο, tο Ηνωµένο Βasίλeιο eίνaι η µόνη χώρa stην EΕ pου aνafέρeι sηµaνtική µeίωsη tης pρόsfatης χρήsης aµfetaµινών stη sυγκeκριµένη ηλικιaκή οµάda (15–34 etών).
Uit de landelijke enquêtes blijkt dat tussen 0,6% en 13,6% van de jongvolwassenen aangeven dat zij het afgelopen jaar ecstasy hebben geprobeerd en 0,4-6% dat zij deze drug hebben gebruikt in de afgelopen maand. Het hoogste recente ecstasygebruik onder jongvolwassenen wordt gerapporteerd door Estland (3,7%), Spanje (3,8%), Tsjechië (5,9%) en het Verenigd Koninkrijk (6,9%). In tegenstelling tot de meeste andere landen die over gegevens beschikken, melden Duitsland, Griekenland en het Verenigd Koninkrijk echter dat "het gebruik van ecstasy nu is gestabiliseerd.
Evropa zustává v globálním merítku hlavním strediskem výroby extáze a amfetaminu, i když její relativní význam klesá s tím, jak se výroba extáze rozširuje do jiných cástí sveta. V Evrope zustává soustredena i celosvetová výroba amfetaminu a jejich zachycování. Laboratore na výrobu amfetaminu byly v roce 2003 odhaleny v Belgii, Nemecku, Estonsku, Litve, Lucembursku (v malém merítku), Nizozemsku, Polsku a Spojeném království.
Nationale undersøgelser viser, at mellem 0,6% og 13,6% af alle unge voksne siger, at de har prøvet ecstasy, og 0,4% har brugt det inden for det seneste år. De højeste tal for nylig brug af ecstasy blandt unge voksne kommer fra Estland (3,7%), Spanien (3,8%), Den Tjekkiske Republik (5,9%) og Det Forenede Kongerige (6,9%). Men til forskel fra de fleste andre lande, der findes data for, lyder det fra Tyskland, Grækenland og Det Forenede Kongerige, at ecstasybrugen nu har stabiliseret sig.
Riikide aruannete kohaselt on 0,6–13,6% noortest täisealistest viimase aasta jooksul ecstasyt proovinud ja  0,4–6% seda tarbinud. Hiljutise ecstasy tarbimise kõrgeimad määrad noorte täisealiste seas on Eestis (3,7%), Hispaanias (3,8%), Tšehhi Vabariigis (5,9%) ja Ühendkuningriigis (6,9%). Erinevalt enamikust riikidest, kelle kohta teave on kättesaadav, teatavad Saksamaa, Kreeka ja Ühendkuningriik ecstasy tarbimise stabiliseerumisest.
Kansallisista tutkimuksista ilmenee, että 0,6 – 13,6% nuorista aikuisista ilmoittaa kokeilleensa joskus ekstaasia ja 0,4 – 6,0 prosenttia ilmoittaa käyttäneensä sitä viimeksi kuluneen vuoden aikana. Ekstaasia viimeaikoina käyttäneitä on eniten Virossa (3,7%), Espanjassa (3,8%), Tšekissä (5,9%) ja Yhdistyneessä kuningaskunnassa (6,9%). Mutta toisin kuin monissa muissa maissa, joissa tietoa on saatavilla, Saksa, Kreikka ja Yhdistynyt kuningaskunta ilmoittavat ekstaasin käyttötason vakiintumisesta.
Az országos felmérések azt mutatják, hogy a fiatal felnottek 0,6–13,6%-a használt már ecstasyt az élete során, és 0,4–6%-uk fogyasztott az elmúlt évben. A fiatal felnottek ecstasy-fogyasztásának éves prevalencia-értékérol legnagyobb arányban Észtország (3,7%), Spanyolország (3,8%), Csehország (5,9%) és az Egyesült Királyság (6,9%) tett jelentést. Az adatokkal rendelkezo országok többségétol eltéroen azonban Németország, Görögország és az Egyesült Királyság szerint az ecstasy-használat mára stabilizálódott.
Nasjonale undersøkelser viser at mellom 0,6% og 13,6% av alle unge voksne rapporterer å ha prøvd ecstasy, og 0,4-6,0% å ha brukt ecstasy i løpet av det siste året. Vi finner de høyeste tallene for nyere ecstasybruk blant unge voksne i Estland (3,7%), Spania (3,8%), Den tsjekkiske republikk (5,9%) og Storbritannia (6,9%). Men i motsetning til de fleste landene som har lagt fram data, rapporterer både Tyskland, Hellas og Storbritannia at bruken av ecstasy har stabilisert seg.
Badania krajowe pokazuja, ze od 0,6% do 13,6% mlodych osób doroslych odpowiedzialo, ze próbowalo ekstazy, a 0,4%–6% ankietowanych osób przyznalo sie do zazycia tego narkotyku w ostatnim roku. Najwyzsze odsetki zazywania ekstazy przez mlode osoby dorosle zarejestrowano ostatnio w Estonii (3,7%), Hiszpanii (3,8%), Czechach (5,9%) i Wielkiej Brytanii (6,9%). Jednak w odróznieniu od wiekszosci innych krajów gdzie takie dane sa dostepne, Niemcy, Grecja i Wielka Brytania odnotowuja obecnie ustabilizowanie poziomu spozycia ekstazy.
Studii nationale arata ca între 0,6% si 13,6% dintre adultii tineri declara ca au experimentat Ecstasy, iar 0,4–6% ca au consumat Ecstasy în ultimele 12 luni. Cele mai ridicate cote ale consumului recent de Ecstasy au fost înregistrate în Estonia (3,7%), Spania (3,8%), Republica Ceha (5,9%) si Marea Britanie (6,9%).               Spre deosebire de majoritatea tarilor unde exista date disponibile, Germania, Grecia si Marea Britanie raporteaza un consum stabilizat de Ecstasy.
Národné prehlady ukazujú, že 0,6% až 13,6% mladých ludí hlási skúsenost s extázou a 0,4 – 6% ju užilo v poslednom roku. Najvyšší pocet nových užívatelov extázy medzi mladými ludmi je hlásený z Estónska (3,7%), Ceskej republiky (5,9%) a Spojeného královstva (6,9%). Ale na rozdiel od väcšiny ostatných krajín, o ktorých sú dostupné údaje, Nemecko, Grécko a Spojené královstvo hlásia, že užívanie extázy sa teraz stabilizovalo.
Kot kažejo nacionalne raziskave, od 0,6% do 13,6% mlajših odraslih poroca, da so ekstazi poskusili že kdaj v življenju, od 0,4% do 6% pa jih poroca, da so ga uporabili v zadnjem letu. O najvišjih stopnjah uporabe ekstazija v zadnjem casu med mlajšimi odraslimi porocajo iz Estonije (3,7%), Španije (3,8%), Ceške (5,9%) in Združenega kraljestva (6,9%). Vendar pa v nasprotju z drugimi državami, za katere so na voljo podatki, Nemcija, Grcija in Združeno kraljestvo porocajo, da se je uporaba ekstazija ustalila.
Nationella undersökningar visar att mellan 0,6% och 13,6% av unga vuxna säger sig ha testat ecstasy och 0,4–6% att de har använt ecstasy det senaste året. De högsta talen när det gäller användning de senaste tolv månaderna bland unga vuxna rapporteras från Estland (3,7%), Spanien (3,8%), Tjeckien (5,9%) och Storbritannien (6,9%). Men till skillnad från de flesta andra länder för vilka det finns uppgifter tillgängliga rapporterar Tyskland, Grekland och Storbritannien att användningen av ecstasy nu har stabiliserats.
Valstis veikto aptauju rezultati liecina, ka pedeja gada laika ekstazi ir pameginajusi no 0,6% lidz 13,6% gados jaunu pieauguso un 0,4–6% ir to lietojusi. Proporcionali lielakais ekstazi neseno lietotaju skaits gados jaunu pieauguso vidu ir konstatets Igaunija (3,7%), Spanija (3,8%), Cehija (5,9%) un Apvienotaja Karaliste (6,9%). Atskiriba no lielakas dalas valstu par kuram ir pieejama informacija, iznemums ir Vacija, Griekija un Apvienota Karaliste, kur ekstazi lietosanas limenis paslaik ir stabilizejies.
  press2-pt  
O panorama é diferente nos novos Estados-Membros da UE e nos países candidatos que apresentaram dados, nos quais o número de mortes de toxicodependentes com menos de 25 anos de idade aumentou substancialmente entre meados da década de 1990 e o ano de 2002.
La situation est différente dans les nouveaux États membres de l’Union européenne et les pays candidats, le nombre de décès chez les moins de 25 ans a considérablement augmenté entre le milieu des années 1990 et 2002. L’âge moyen des victimes de surdose est le plus bas en Roumanie (22,4 ans), en Estonie (24 ans), en Lettonie (29 ans) et en Lituanie (29,3 ans). Le nombre de décès par surdose s’est stabilisé en République tchèque, en Lettonie, en Hongrie et en Bulgarie.
In den neuen EU-Mitgliedstaaten und Kandidatenländern sieht es anders aus. Laut den Daten dieser Länder ist die Anzahl der Todesopfer im Alter von unter 25 Jahren von Mitte der 1990er Jahre bis 2002 beträchtlich gestiegen. Das Durchschnittsalter für Fälle von Überdosierung ist am niedrigsten in Rumänien (22,4 Jahre), Estland (24 Jahre), Lettland (29 Jahre) und Litauen (29,3 Jahre). Die Anzahl der Todesfälle durch Überdosierung hat sich jetzt in der Tschechischen Republik, Lettland, Ungarn und Bulgarien stabilisiert.
La situación es diferente en los nuevos Estados miembros de la UE y en los países candidatos que proporcionan datos, donde las muertes de menores de 25 años aumentaron considerablemente entre mediados de la década de 1990 y 2002. La edad media de los casos de sobredosis es menor en         Rumanía (22,4 años), Estonia (24 años), Letonia (29 años) y Lituania (29,3 años). El número de muertes por sobredosis se ha estabilizado ahora en la República Checa, Letonia, Hungría y Bulgaria.
Diverso il quadro nei nuovi Stati membri dell’Unione europea e nei paesi candidati all’adesione, dove i decessi tra i consumatori di età inferiore ai 25 anni sono aumentati marcatamente dalla metà degli anni 1990 fino al 2002. Nei casi di overdose l’età media riferita è più bassa in Romania (22,4 anni), Estonia (24 anni), Lettonia (29 anni) e Lituania (29,3 anni). Il numero di decessi per overdose si è stabilizzato in Repubblica ceca, Lettonia, Ungheria e Bulgaria.
Η eικόνa eίνaι dιafορetική sta νέa κράtη µέλη tης ΕΕ κaι stις υpοψήfιeς χώρeς pου aνafέρουν stοιχeίa, όpου οι θάνatοι atόµων ηλικίaς κάtω tων 25 aυξήθηκaν sηµaνtικά apό ta µέsa tης deκaetίaς tου 1990 έως tο 2002. Οι χaµηλόteρeς µέseς ηλικίeς tων θυµάtων υpeρßολικής dόsης κataγράfονtaι stη Ρουµaνίa (22,4 έtη), tην Εsθονίa (24 έtη), tη Λettονίa (29 έtη) κaι tη Λιθουaνίa (29,3 έtη). Ο aριθµός tων θaνάtων apό υpeρßολική dόsη έχeι staθeροpοιηθeί pλέον stην Τseχική Δηµοκρatίa, tη Λettονίa, tην Ουγγaρίa κaι tη Βουλγaρίa.
De nieuwe EU-lidstaten en de kandidaat-lidstaten die gegevens hebben verschaft, laten een afwijkend beeld zien. In die landen is het aantal sterfgevallen onder jongeren onder de 25 van halverwege de jaren negentig tot 2002 aanzienlijk toegenomen. De gemiddelde leeftijd van dodelijke slachtoffers van overdosisgevallen is het laagst in Roemenië (22,4 jaar), Estland (24 jaar), Letland (29 jaar) en Litouwen (29,3 jaar). Het aantal doden als gevolg van overdoses in Tsjechië, Letland, Hongarije en Bulgarije is gestabiliseerd.
Billedet er et andet i de nye EU-medlemsstater og -kandidatlande, der indberetter data, hvor antallet af dødsfald blandt unge under 25 år steg betydeligt fra midten af 1990'erne indtil 2002. Gennemsnitsalderen for ofre for overdoser er lavest i Rumænien (22,4 år), Estland (24 år), Letland (29 år) og Litauen (29,3 år). Antallet af overdosisdødsfald har nu stabiliseret sig i Tjekkiet, Letland, Ungarn og Bulgarien.
Pilt on teistsugune uutes EL-i liikmesriikides ja andmeid esitanud kandidaatriikides, kus üledoosist tingitud surmajuhtumite arv alla 25-aastaste hulgas suurenes märgatavalt ajavahemikul 1990. aastate keskpaigast kuni 2002. aastani. Üledoosi tõttu surnud isikute keskmine vanus on kõige madalam Rumeenias (22,4 aastat), Eestis (24 aastat), Lätis (29 aastat) ja Leedus (29,3 aastat). Üledoosist põhjustatud surmade arv on nüüdseks stabiliseerunud Tšehhi Vabariigis, Lätis, Ungaris ja Bulgaarias.
Tilanne on toisenlainen EU:n uusissa jäsenmaissa ja ehdokasmaissa, joissa alle 25-vuotiaiden kuolemat lisääntyivät tuntuvasti 1990-luvun puolivälistä vuoteen 2002. Yliannostuksen uhrien keski-ikä on alhaisin Romaniassa (22,4 vuotta), Virossa (24 vuotta), Latviassa (29 vuotta) ja Liettuassa (29,3 vuotta). Yliannostuskuolemien määrä on nyt vakiintunut Tšekin tasavallassa, Latviassa, Unkarissa ja Bulgariassa.
Az új EU-tagállamok és tagjelölt országok által szolgáltatott adatok más helyzetet tükröznek: a 25 évnél fiatalabb elhalálozók száma a 90-es évek közepétol 2002-ig jelentosen emelkedett. A túladagoltak, átlagéletkora Romániában (22,4 év), Észtországban (24 év), Lettországban (29 év) és Litvániában        (29,3 év) a legalacsonyabb. A túladagolásos halálesetek száma a Cseh Köztársaságban, Lettországban, Magyarországon és Bulgáriában mára stabilizálódott.
Bildet er ikke det samme i de nye medlemsstatene i EU og i de søkerlandene som har lagt fram data, for her gikk antallet dødsfall i aldersgruppen under 25 vesentlig opp fra midt på 1990-tallet og fram til 2002. Gjennoms-nittsalderen på overdoseofrene er lavest i Romania (22,4 år), Estland (24 år), Latvia (29 år) og Litauen (29,3 år). Antallet overdosedødsfall har nå stabilisert seg i Den tsjekkiske republikk, Latvia, Ungarn og Bulgaria.
Na podstawie danych pochodzacych z nowych Panstw Czlonkowskich UE oraz panstw kandydujacych sytuacja rysuje sie w innym swietle: od polowy lat 90. do 2002 roku znaczaco wzrosla liczba zgonów wsród osób ponizej 25. roku zycia. Srednia wieku dla przypadków przedawkowania jest najnizsza w Rumunii      (22,4 lat), Estonii (24 lata), na Lotwie (29 lat) oraz Litwie (29,3 lat). W Czechach, na Lotwie, Wegrzech i     w Bulgarii liczba zgonów spowodowanych przedawkowaniem osiagnela stabilny poziom.
Conform datelor furnizate, situatia se prezinta diferit în noile state membre UE si tarile candidate, unde cazurile de deces în rândul tinerilor sub 25 de ani a crescut considerabil începând cu mijlocul anilor 1990 pâna în 2002. Media de vârsta în cazurile de supradoza este cea mai scazuta în România (22,4 ani), Estonia       (24 ani), Letonia (29 ani) si Lituania (29,3 ani). Numarul de decese prin supradoza s-a stabilizat în prezent în Republica Ceha, Letonia, Ungaria si Bulgaria.
Obraz je iný v nových clenských štátoch EÚ a kandidátskych krajinách poskytujúcich údaje, kde bol od polovice devätdesiatych rokov do roku 2002 zaznamenaný znacný nárast úmrtí vo veku do 25 rokov. Priemerný vek prípadov predávkovania je najnižší v Rumunsku (22,4 roka), Estónsku (24 rokov), Lotyšsku (29 rokov) a Litve (29.3 roka). Pocet úmrtí z predávkovania sa v súcasnosti ustálil v Ceskej republike, Litve, Madarsku a Bulharsku.
Glede na podatke je podoba v novih državah clanicah EU in državah kandidatkah drugacna, saj se je od sredine devetdesetih let do leta 2002 število smrtnih primerov v starosti pod 25 let precej povecalo. Povprecna starost smrtnih žrtev zaradi prevelikega odmerka je najnižja v Romuniji (22,4 leta), Estoniji (24 let), Latviji  (29 let) in Litvi (29,3 leta). Število smrti zaradi prevelikega odmerka se je stabiliziralo v Ceški republiki, Latviji, na Madžarskem in v Bolgariji.
Bilden är inte densamma i de nya EU-medlemsstaterna och kandidatländerna som rapporterar att dödsfallen på grund av överdos bland personer under 25 år har ökat markant mellan mitten av 1990-talet och år 2002. Genomsnittsåldern bland de som dött av överdos är lägst i Rumänien (22,4 år), Estland (24 år), Lettland    (29 år) och Litauen (29,3 år). Antalet dödsfall på grund av överdos har nu stabiliserats i Tjeckien, Lettland, Ungern och Bulgarien.
Citada aina paveras, iepazistoties ar jauno ES dalibvalstu un kandidatvalstu zinojumos sniegto informaciju, kas rada, ka laika posma no 90. gadu vidus lidz 2002. gadam narkotiku pardozešanas upuru skaits, kas jaunaki par 25 gadiem, ir ieverojami pieaudzis. Videji gados visjaunakie narkotiku pardozešanas upuri ir Rumanija (22,4 gadi), Igaunija (24 gadi), Latvija (29 gadi) un Lietuva (29,3 gadi). Ar pardozešanu saistitu naves gadijumu skaits ir stabilizejies Cehija, Latvija, Ungarija un Bulgarija.
  Doenà§as infecto-contag...  
Nos Estados-Membros da UE-15, os índices de casos de VIH recentemente diagnosticados mantiveram-se baixos nos últimos anos, com excepção de Portugal. No entanto, as comparações ao nível da União Europeia são incompletas pois continua a não haver dados disponíveis sobre a notificação de casos de VIH (Espanha e Itália) ou só agora começam a estar disponíveis (França) em alguns dos países mais afectados pela SIDA.
In the EU-15 countries, rates of newly diagnosed HIV cases have remained low in recent years, with the exception of Portugal. However, comparisons at the EU level are incomplete as HIV case reporting data remain unavailable (Spain and Italy) or are only starting to become available (France) for some of the countries most affected by AIDS. Portugal showed a very high rate of 88 per million in 2003, but also a large decrease since 2000 (when the rate was 245 per million). This decrease has to be interpreted with caution as European data reporting was only implemented in Portugal in 2000.
Dans l'UE‑15, le nombre de cas de VIH nouvellement diagnostiqués est resté faible ces dernières années, hormis au Portugal. Cependant, les comparaisons à l'échelle de l'UE sont incomplètes étant donné que les données relatives aux déclarations de cas de VIH ne sont toujours pas disponibles (Espagne et Italie) ou commencent seulement à l'être (France) pour certains des pays les plus touchés par le SIDA. Le Portugal a enregistré un taux très élevé de cas par million d'habitants en 2003, mais également une chute sensible depuis 2000 (où le chiffre était de 245 cas par million d'habitants). Ce recul doit être interprété avec prudence étant donné que la transmission de données européennes n'a été introduite qu'en 2000 au Portugal.
In den EU-15-Ländern sind die Raten der neu diagnostizierten HIV-Fälle in den letzten Jahren niedrig geblieben. Die einzige Ausnahme bildet Portugal. Die Vergleiche auf EU-Ebene sind jedoch unvollständig, da die Berichtsdaten über HIV-Fälle in einigen der am stärksten von AIDS betroffenen Ländern entweder nach wie vor nicht verfügbar sind (Spanien und Italien) oder erst seit kurzem bereitgestellt werden (Frankreich). Portugal verzeichnete zwar 2003 mit 88 Fällen je eine Million Einwohner eine sehr hohe Inzidenzrate, jedoch auch einen starken Rückgang seit 2000 (als die Rate bei 245 Fällen je eine Million Einwohner lag). Dieser Rückgang ist mit Vorsicht zu interpretieren, da Portugal erst seit dem Jahr 2000 an der Übermittlung von Daten auf europäischer Ebene teilnimmt.
En los países de la Europa de los Quince, las tasas de nuevos casos diagnosticados de VIH se han mantenido bajas en los últimos años, a excepción de Portugal. Sin embargo, las comparaciones realizadas a nivel de la UE son incompletas, ya que en algunos de los países más afectados por el SIDA se carece de información sobre los casos de VIH (España e Italia) o apenas se comienza a disponer de ella (Francia). En 2003, Portugal registró una tasa muy elevada de 88 casos por millón, aunque también un fuerte descenso a partir de 2000 (cuando la tasa era de 245 casos por millón). Este descenso debe interpretarse con precaución, ya que el registro de datos europeos no se aplicó en Portugal hasta el año 2000.
Nell’UE a 15 il numero di casi di HIV diagnosticati di recente è rimasto basso negli ultimi anni, a eccezione del Portogallo. Tuttavia non è possibile una comparazione esaustiva a livello comunitario, dal momento che taluni fra i paesi più colpiti dall’AIDS non dispongono dei dati sulla registrazione dei casi di HIV (Spagna e Italia) o tali informazioni cominciano a essere reperibili soltanto adesso (Francia). Il Portogallo segnala una percentuale estremamente alta di 88 ogni milione di abitanti nel 2003, ma anche un forte calo a partire dal 2000 (quando la percentuale era di 245 ogni milione). Questa riduzione va interpretata con cautela, dal momento che il sistema europeo di registrazione dei dati è stato messo in atto in Portogallo soltanto nel 2000.
Στις χώρες της ΕΕ των 15, οι αριθμοί νεοδιαγνωσθεισών περιπτώσεων HIV παρέμειναν χαμηλοί τα τελευταία χρόνια, με εξαίρεση την Πορτογαλία. Ωστόσο, οι συγκρίσεις σε επίπεδο ΕΕ είναι ελλιπείς, καθώς τα στοιχεία που συνδέονται με την αναφορά περιπτώσεων HIV παραμένουν μη διαθέσιμα (Ισπανία και Ιταλία) ή αρχίζουν μόλις να είναι διαθέσιμα (Γαλλία) σε ορισμένες από τις χώρες που πλήττονται περισσότερο από το AIDS. Η Πορτογαλία εμφάνισε έναν πολύ υψηλό αριθμό 88 περιπτώσεων ανά εκατομμύριο κατοίκους το 2003, αλλά και μια σημαντική μείωση από το 2000 (όταν η αναλογία ήταν 245 περιπτώσεις ανά εκατομμύριο κατοίκους). Η μείωση αυτή πρέπει να ερμηνεύεται με προσοχή, καθώς η ευρωπαϊκή αναφορά στοιχείων εφαρμόσθηκε στην Πορτογαλία μόλις το 2000.
In de oude vijftien EU-landen is het percentage nieuw gediagnosticeerde HIV-gevallen de afgelopen jaren laag gebleven, met uitzondering van Portugal. Er kunnen echter geen volledige vergelijkingen op communautair niveau worden gemaakt aangezien er voor een aantal landen met de hoogste aids-incidentie geen gegevens over HIV-gevallen beschikbaar zijn (Spanje en Italië) of pas sinds kort gegevens verstrekt worden (Frankrijk). In 2003 was er in Portugal weliswaar sprake van een zeer hoge incidentie (88 gevallen per miljoen), maar tegelijkertijd is er ook een scherpe daling geconstateerd van het aantal HIV-gevallen sinds 2000 (destijds 245 gevallen per miljoen). Deze daling dient met het nodige voorbehoud geïnterpreteerd te worden, aangezien Portugal pas sinds 2000 in Europees verband gegevens rapporteert.
V zemích evropské patnáctky, s výjimkou Portugalska, zůstala míra nově diagnostikovaných případů HIV v posledních letech nízká. Srovnání na úrovni EU však nejsou úplná, protože údaje o ohlašovaných případech HIV zůstávají pro některé ze zemí nejvíce postiženými AIDS nedostupné (Španělsko a Itálie) nebo se teprve dostupnými stávají (Francie). Portugalsko vykázalo v roce 2003 velmi vysokou míru výskytu – 88 případů na milion obyvatel, ale také prudký pokles od roku 2000 (kdy bylo zjištěno 245 případů na milion obyvatel). Tento pokles je nutné interpretovat s obezřetností, protože hlášení údajů na evropské úrovni bylo v Portugalsku zavedeno teprve v roce 2000.
I EU-15-landene er antallet af nydiagnosticerede hiv-tilfælde forblevet lavt i de senere år, bortset fra Portugal. Sammenligninger på EU-plan er imidlertid ufuldstændige, da case-rapporter vedrørende hiv fortsat ikke er tilgængelige (Spanien og Italien) eller først er ved at blive tilgængelige (Frankrig) for nogle af de lande, hvor aids er mest udbredt. Portugal havde et meget højt niveau på 88 tilfælde pr. én million indbyggere i 2003, men har også haft et stort fald siden 2000 (hvor tallet var 245 tilfælde pr. én million indbyggere). Dette fald må fortolkes med forsigtighed, da den europæiske dataindberetning først blev gennemført i Portugal i 2000.
EL-15 riikides on uute diagnoositud HIV juhtude arv viimastel aastatel madal püsinud, välja arvatud Portugalis. Võrdlused ELi tasandil on siiski ebatäielikud, sest mõnede riikide kohta, kus AIDS on kõige rohkem levinud, ei ole andmed HIV juhtude kohta kättesaadavad (Hispaania ja Itaalia) või alles hakkavad kättesaadavaks muutuma (Prantsusmaa). Portugalis oli see arv 2003. aastal väga kõrge, 88 juhtu miljoni elaniku kohta, kuid on siiski olulisel määral langenud alates 2000. aastast (mil see ulatus 245 juhuni miljoni elaniku kohta). Seda langust tuleb tõlgendada ettevaatusega, sest üleeuroopaline andmete edastamise süsteem võeti Portugalis kasutusele alles 2000. aastal.
Uusien diagnosoitujen hiv-tapausten määrä on pysynyt viime vuosina alhaisena EU:n 15 vanhassa jäsenvaltiossa, paitsi Portugalissa. EU:n tasolla tehtävät vertailut ovat kuitenkin puutteellisia, koska joistakin maista, joissa aids-luvut ovat korkeat, ei ole vielä saatu hiv-tapauksia koskevia tietoja (Espanja ja Italia) tai niitä alkaa tulla vasta nyt (Ranska). Hiv-tapausten määrä oli Portugalissa hyvin korkea vuonna 2003, jolloin niitä oli 88 tapausta miljoonaa asukasta kohti, mutta määrä on kuitenkin laskenut vuodesta 2000 (jolloin tapauksia oli 245 miljoonaa asukasta kohti). Laskua on tulkittava varoen, sillä Portugali alkoi ilmoittaa tietoja vasta vuonna 2000.
A 15 tagú Európai Unió országaiban az újonnan diagnosztizált HIV-esetek száma az elmúlt években viszonylag alacsony maradt, Portugália kivételével. Az összehasonlítás azonban az EU szintjén nem teljes, mivel az AIDS által leginkább érintett egyes országokról a HIV-esetekről beszámoló adatok továbbra sem állnak rendelkezésre (Spanyolország és Olaszország), illetve csak most kezdenek elérhetővé válni (Franciaország). Portugáliában nagyon magas arányt, egymillió főre 88 esetet mutattak ki, de ez erős csökkenésnek számít 2000 óta (akkor az arány 245/1 millió fő volt). A csökkenés ilyen mértékét fenntartásokkal kell értelmezni, mivel Portugáliában csak 2000-ben vezették be az európai adatbejelentési rendszert.
I EU-15-landene har antallet nye diagnostiserte HIV-tilfeller holdt seg lavt de senere år, bortsett fra i Portugal. Imidlertid er ikke sammenligningene på EU-plan fullstendige, da HIV-data enten ikke er innrapportert (Spania og Italia) eller først nå blir tilgjengelig (Frankrike) for noen av landene som er mest berørt av AIDS. Portugal hadde hele 88 HIV-tilfeller pr. million innbyggere i 2003, men dette er likevel en kraftig økning etter 2000 (da tallet var 245 pr. million) Denne nedgangen må tolkes med varsomhet, ettersom Portugal først begynte å innrapportere europeiske data i 2000.
W 15 starych państwach UE wskaźniki nowo zdiagnozowanych przypadków zakażenia HIV pozostają w ostatnich latach na niskim poziomie, z wyjątkiem Portugalii. Jednak porównania dokonywane na szczeblu UE nie są kompletne, gdyż w przypadku kilku państw najbardziej dotkniętym problemem AIDS dane zgłoszeniowe o przypadkach zakażenia wirusem HIV nadal nie są dostępne (Hiszpania i Włochy) lub właśnie zaczęły być dostępne (Francja). Portugalia donosi o bardzo wysokim poziomie wskaźnika w roku 2003 wynoszącym 88 na milion osób, ale również o dużym jego spadku od 2000 roku (kiedy to wskaźnik wynosił 245 na milion). Spadek ten należy interpretować ostrożnie, gdyż europejskie sprawozdawanie danych wprowadzono w Portugalii dopiero w roku 2000.
În statele membre ale Europei celor 15, numărul noilor cazuri de infecţie cu HIV diagnosticate a rămas scăzut în ultimii ani, cu excepţia Portugaliei. Cu toate acestea, comparaţiile la nivelul Uniunii Europene sunt incomplete deoarece unele date privind cazurile de infecţie cu HIV raportate lipsesc în continuare (Spania şi Italia) sau abia încep să devină accesibile (Franţa) pentru unele dintre ţările afectate cel mai mult de SIDA. Portugalia a înregistrat o rată foarte înaltă de 88 de cazuri la un milion de locuitori în 2003, dar şi o scădere accentuată faţă de anul 2000 (când rata a fost de 245 de cazuri la un milion de locuitori). Această scădere trebuie interpretată cu precauţie având în vedere faptul că sistemul european de raportare a datelor a fost pus în aplicare în Portugalia numai în anul 2000.
V 15 krajinách EÚ, s výnimkou Portugalska, ostáva v ostatných rokoch výskyt novo diagnostikovaných prípadov HIV nízky. Porovnania na úrovni EÚ sú však neúplné, pretože údaje o prípadoch nákazy HIV sa nezverejňujú (Španielsko a Taliansko) alebo v niektorých krajinách, najviac postihnutých AIDS, sa s ich zverejňovaním iba začína (Francúzsko). V roku 2003 vykázalo Portugalsko veľmi vysoký výskyt 88 prípadov na milión obyvateľov, ale aj prudký pokles od roku 2000 (keď bol výskyt 245 prípadov na milión). Tento pokles treba vykladať opatrne, keďže oznamovanie európskych údajov sa v Portugalsku v roku 2000 iba zaviedlo.
V državah EU-15 so stopnje novo ugotovljenih primerov okužbe z virusom HIV v zadnjih letih ostale nizke, razen na Portugalskem. Vendar so primerjave na ravni EU nepopolne, saj podatki o poročanju primerov HIV še vedno niso na voljo (Španija in Italija) ali pa se šele pripravljajo (Francija) za nekatere države, ki so najbolj okužene z aidsom. Portugalska je leta 2003 zabeležila zelo visoko stopnjo 88 primerov na milijon prebivalcev, vendar tudi močan upad od leta 2000 naprej (ko je bila stopnja 245 primerov na milijon). Ta porast je treba razlagati previdno, saj so na Portugalskem evropske podatke začeli poročati šele leta 2000.
I EU 15-länderna har antalet nydiagnostiserade hiv-fall fortsatt att vara lågt under senare år, med undantag för Portugal. Jämförelserna på EU-nivå är dock ofullständiga eftersom uppgifter om anmälda hiv-fall fortfarande inte är tillgängliga (Spanien och Italien) eller just börjat bli tillgängliga (Frankrike) för några av de länder som är hårdast drabbade av aids. Portugal redovisade en mycket hög siffra, 88 fall per en miljon invånare år 2003, men även en kraftig minskning sedan år 2000 (då siffran var 245 fall per en miljon invånare). Minskningen måste tolkas försiktigt eftersom rapporteringen av europeiska uppgifter inte genomfördes förrän år 2000 i Portugal.
  Prefà¡cio  
É com satisfação que observamos que, uma vez mais este ano, a quantidade de dados disponibilizados pelos novos Estados‑Membros da União Europeia aumentou. Além de notificar a situação na União alargada, incluímos também, sempre que disponíveis, dados sobre a Bulgária, Roménia e Turquia, e ainda algumas análises de evoluções a nível internacional que consideramos serem relevantes.
We are pleased to note that once again this year there has been an increase in the data available from the new Member States of the European Union. As well as reporting on the situation in the enlarged Union, when available, we also include data from Bulgaria, Romania and Turkey and some analysis on important international developments. The global nature of the drug problem means that we must locate our European analysis within a broader context. The trafficking and use of drugs are inextricably linked with many of today’s most pressing concerns. Drug use impacts on global health and development, crime and personal safety, and international security. Our report is focused very much on the European picture, but we cannot afford to ignore the fact that we are addressing a problem with global dimensions.
Nous avons eu la satisfaction de constater que, une fois de plus, les nouveaux Etats membres de l’Union européenne ont mis à disposition une plus grande quantité de données. En plus de rendre compte de la situation au sein de l’Union élargie, lorsque nous disposions de données à ce sujet, nous présentons des données provenant de Bulgarie, de Roumanie et de Turquie, ainsi qu’une analyse des développements internationaux cruciaux. La nature globale de la problématique des toxicomanies a pour corollaire l’impératif d’inscrire notre analyse européenne dans un contexte plus large. Le trafic et la consommation de drogues sont inextricablement liés avec un grand nombre des préoccupations actuelles les plus pressantes. La consommation de drogues a des conséquences sur la santé et le développement globaux, sur la criminalité et la sécurité des personnes, ainsi que sur la sécurité internationale. Bien que notre rapport soit principalement axé sur la situation européenne, nous ne pouvons nous permettre d’ignorer le fait que nous abordons un problème d’ampleur globale.
Wir freuen uns, dass auch in diesem Jahr mehr Daten aus den neuen Mitgliedstaaten der Europäischen Union zur Verfügung stehen. Neben der Berichterstattung über die Situation in der erweiterten Union haben wir nach Möglichkeit auch verfügbare Daten aus Bulgarien, Rumänien und der Türkei und einige Analysen zu wichtigen internationalen Entwicklungen in den Bericht aufgenommen. Der globale Charakter der Drogenproblematik hat zur Folge, dass wir unsere europäische Analyse in einen breiteren Kontext stellen müssen. Drogenhandel und Drogenkonsum stehen im engen Zusammenhang mit vielen drängenden Problemen der Gegenwart. Der Drogenkonsum beeinflusst Gesundheit und Entwicklung, Kriminalität und persönliche wie auch internationale Sicherheit in weltweitem Maßstab. Zwar ist unser Bericht ist vor allem der Lage in Europa gewidmet. Wir dürfen jedoch nicht die Tatsache außer Acht lassen, dass wir es mit einem Problem von globaler Dimension zu tun haben.
Nos complace observar que, una vez más, los datos que nos llegan de los nuevos Estados miembros son más profusos que los del año anterior. Además de incluir los datos de la Unión ampliada cuando los hay, hemos añadido datos de Bulgaria, Rumanía y Turquía, y una parte de análisis sobre avances internacionales de importancia. La naturaleza global del problema de las drogas nos obliga a encuadrar el análisis europeo en un contexto más amplio. El tráfico y consumo de drogas se hallan inextricablemente unidos a muchas de las preocupaciones más urgentes de la actualidad. El consumo de estupefacientes tiene repercusiones sobre la salud y el desarrollo, la delincuencia y la seguridad personal de todo el mundo, así como de la seguridad internacional. Nuestro informe se centra fundamentalmente en el panorama europeo, pero no puede permitirse el lujo de ignorar el hecho de que estamos tratando un problema de dimensiones planetarias.
Ci rallegriamo nuovamente nel notare che anche quest’anno i dati forniti dai nuovi Stati membri dell’Unione europea sono aumentati. Oltre a descrivere la situazione nell’Unione allargata, ove disponibile, includiamo anche i dati provenienti dalla Bulgaria, dalla Romania e dalla Turchia nonché alcune analisi su importanti sviluppi internazionali. La natura globale del problema della droga implica che dobbiamo elaborare la nostra analisi europea in un contesto più ampio. Il traffico e l’uso di droga sono indissociabilmente connessi con alcune delle più urgenti preoccupazioni attuali. L’uso della droga esercita un impatto sulla salute e lo sviluppo generali, sulla criminalità e la sicurezza personale nonche sulla sicurezza internazionale. La nostra relazione è ampiamente incentrata sul quadro europeo, anche se non possiamo permetterci il lusso di ignorare che stiamo affrontando un problema di dimensioni globali.
Με ικανοποίηση διαπιστώνουμε για μια ακόμη φορά ότι σημειώθηκε αύξηση του αριθμού των διαθέσιμων δεδομένων από τα νέα κράτη μέλη της Ευρωπαϊκής Ένωσης. Εκτός από την αναφορά της κατάστασης που επικρατεί στη διευρυμένη Ένωση, όπου είναι εφικτό, παρουσιάζονται επίσης τα δεδομένα από τη Βουλγαρία, τη Ρουμανία και την Τουρκία και αναλύονται οι σημαντικές διεθνείς εξελίξεις. Ο παγκόσμιος χαρακτήρας του προβλήματος των ναρκωτικών σημαίνει ότι η ευρωπαϊκή ανάλυση πρέπει να περιληφθεί σε ένα ευρύτερο πλαίσιο. Η διακίνηση και η χρήση ναρκωτικών είναι αναπόσπαστα συνδεδεμένες με πολλές από τις πιο πιεστικές σημερινές ανησυχίες. Η χρήση ναρκωτικών έχει επιπτώσεις στην παγκόσμια υγεία και ανάπτυξη, την εγκληματικότητα και την ασφάλεια των προσώπων καθώς και στη διεθνή ασφάλεια. Μολονότι η έκθεση του ΕΚΠΝΤ εστιάζει σε μεγάλο βαθμό το ενδιαφέρον της στην κατάσταση που επικρατεί στην Ευρώπη, δεν μπορούμε να αγνοήσουμε το γεγονός ότι το πρόβλημα που εξετάζουμε έχει παγκόσμιες διαστάσεις.
Het verheugt ons dat ook dit jaar weer meer gegevens uit de nieuwe lidstaten van de Europese Unie beschikbaar zijn gekomen. Naast de berichtgeving over de situatie in de uitgebreide Unie hebben wij ook, voorzover beschikbaar, gegevens opgenomen uit Bulgarije, Roemenië en Turkije en belangrijke internationale ontwikkelingen geanalyseerd. Omdat de drugsproblematiek mondiaal van aard is, moeten wij onze Europese analyse in een bredere context plaatsen. Handel en gebruik van drugs zijn onlosmakelijk verbonden met tal van problemen die ons tegenwoordig de grootste zorgen baren. Drugsgebruik heeft invloed op de gezondheid en ontwikkeling, criminaliteit, en individuele en internationale veiligheid. Ons verslag is sterk gericht op het Europese beeld, maar wij kunnen het ons niet veroorloven het feit te negeren dat wij hier te maken hebben met een probleem van wereldwijde afmetingen.
Jsme rádi, že letos opět vzrostl počet údajů poskytnutých novými členskými státy Evropské unie. Zpráva poskytuje přehled nejenom o situaci v rozšířené Evropské unii, ale zahrnuje i údaje z Bulharska, Rumunska a Turecka, jsou-li dispozici, a uvádí několik analýz důležitých změn na mezinárodní úrovni. Vzhledem k tomu, že problematika drog má globální charakter, je třeba evropskou analýzu pojmout v širším kontextu. Nezákonné obchodování s drogami a jejich užívání je neoddělitelně spjato s řadou nejpalčivějších problémů dneška. Užívání drog má dopad na celkové zdraví a vývoj, kriminalitu, bezpečnost jednotlivců i na mezinárodní bezpečnost. Tato zpráva se zaměřuje především na situaci v Evropě, ale nemůžeme si dovolit ignorovat skutečnost, že stojíme před problémem globálního rozsahu.
Vi er glade for igen i år at kunne notere en stigning i antallet af oplysninger fra de nye medlemsstater af Den Europæiske Union. Udover oplysninger om situationen i den udvidede union, præsenterer vi også så vidt muligt oplysninger fra Bulgarien, Rumænien og Tyrkiet samt analyser af vigtige udviklingstendenser på internationalt plan. Narkotikafænomenets globale natur betyder, at vi er nødt til at anlægge et bredere perspektiv. Narkotikahandel og –brug er uløseligt forbundet med mange af de største problemer vi har i dag. Narkotikabrug indvirker både på den globale sundhedstilstand og udviklingen, kriminalitet og personlig sikkerhed samt internationale sikkerhedsspørgsmål. Årsberetningen fokuserer navnlig på situationen i Europa, men vi kan ikke tillade os at ignorere, at det er et problem af globale dimensioner.
Meil on heameel veelkord märkida, et käesoleval aastal on kasvanud Euroopa Liidu uutest liikmesriikidest saadavate andmete hulk. Oleme hõlmanud laienenud Euroopa Liidu olukorra aruandesse võimalusel ka andmeid Bulgaariast, Rumeeniast ja Türgist, samuti analüüsinud tähtsamaid rahvusvahelisi arenguid. Narkootikumide probleemi üldine olemus tähendab seda, et meil tuleb Euroopa analüüs paigutada laiemasse konteksti. Narkootikumidega kauplemine ja nende tarvitamine on lahutamatult seotud paljude praeguste kõige põletavamate probleemidega. Narkootikumide kasutamine mõjutab üldist tervislikku seisundit ja kujunemist, kuritegevust ja isiklikku ohutust ning rahvusvahelist turvalisust. Meie aruanne keskendub eelkõige olukorrale Euroopas, kuid me ei saa jätta kõrvale asjaolu, et me käsitleme globaalsete dimensioonidega probleemi.
Olemme tyytyväisiä voidessamme havaita, että myös tänä vuonna Euroopan unionin uusista jäsenvaltioista saatujen tietojen määrä on kasvanut. Sen lisäksi, että raportoimme laajentuneen EU:n huumetilanteesta, esitämme tietoja myös Bulgariasta, Romaniasta ja Turkista sekä analysoimme jonkin verran tärkeitä kansainvälisiä kehityssuuntia. Huumeongelman yleismaaailmallinen luonne merkitsee sitä, että meidän on sijoitettava Eurooppaa koskeva analyysimme laajempaan yhteyteen. Huumekauppa ja huumeiden käyttö liittyvät erottamattomasti moniin tämän hetken tärkeimpiin huolenaiheisiin. Huumeidenkäyttö vaikuttaa yleiseen terveyteen ja kehitykseen, rikollisuuteen ja henkilökohtaiseen turvallisuuteen sekä kansainväliseen turvallisuuteen. Raporttimme keskittyy hyvin paljon kuvaan Euroopasta, mutta meillä ei ole varaa jättää huomiotta sitä tosiasiaa, että käsittelemme ongelmaa, jolla on maailmanlaajuiset mittasuhteet.
Örömünkre szolgál, hogy idén ismét növekedett az Európai Unió új tagállamai által rendelkezésünkre bocsátott adatok mennyisége. Amellett, hogy beszámolunk a kibővített Unióban tapasztalt helyzetről, lehetőség szerint közöljük a Bulgáriából, Romániából és Törökországból érkezett adatokat is, illetve ismertetünk néhány, nemzetközi fejleménnyel kapcsolatos elemzést is. A kábítószer-probléma globális természete megköveteli, hogy Európára vonatkozó elemzésünket tágabb összefüggésbe helyezzük. Jelenlegi legsürgetőbb problémáink nagy része elválaszthatatlan a kábítószer-használat és a kábítószer–kereskedelem jelenségétől. A kábítószer-használat hatással van a globális egészségügyi helyzetre és fejlődésre, a bűnözésre és a személyi biztonságra, továbbá a nemzetközi biztonságra. Jelentésünk főként az európai helyzetet állítja középpontba, ugyanakkor nem hagyhatjuk figyelmen kívül azt a tényt sem, hogy globális problémával állunk szemben.
Det er med glede vi konstaterer at datatilfanget fra de nye medlemsstatene i Den europeiske union er blitt enda større i år. I tillegg til å rapportere om situasjonen i den utvidede unionen, presenterer vi også – når det er mulig – data fra Bulgaria, Romania og Tyrkia og en del analyser av viktige utviklingstrekk internasjonalt. Narkotikaproblemets globale karakter innebærer at vi må sette en europeisk analyse inn i en bredere kontekst. Handel med og bruk av narkotika er uløselig forbundet med mange av de største problemene vi har i dag. Bruken av narkotika virker inn på den globale helsesituasjonen og utviklingen, kriminalitet og personlig sikkerhet samt internasjonale sikkerhetsspørsmål. Vår rapport fokuserer særlig på situasjonen i Europa, men vi kan ikke tillate oss å se bort fra at dette er et problem av globale dimensjoner.
Z zadowoleniem przyjmujemy fakt, że w tym roku znowu zanotowaliśmy wzrost przepływu danych z nowych Państw Członkowskich Unii Europejskiej. Oprócz gromadzenia danych na temat sytuacji w rozszerzonej Europie, zamieszczamy również dostępne dane z Bułgarii, Rumunii i Turcji, jak również niektóre analizy istotnych międzynarodowych kierunków rozwoju. Globalny charakter problemu narkotykowego oznacza, że musimy usytuować naszą europejską analizę w szerszym kontekście. Handel i zażywanie narkotyków są nierozerwalnie powiązane z obawami, które obecnie budzą nasz największy niepokój. Zażywanie narkotyków wpływa na globalne zdrowie i rozwój, przestępczość i bezpieczeństwo osobiste oraz bezpieczeństwo międzynarodowe. Nasze sprawozdanie w dużym stopniu koncentruje się na europejskim obrazie, ale nie możemy ignorować faktu, że zajmujemy się problemem o wymiarze globalnym.
Remarcăm cu plăcere faptul că în acest an s-a înregistrat din nou o creştere a volumului de date disponibile din noile state membre ale Uniunii Europene. Pe lângă raportările privind situaţia din Uniunea extinsă, dacă au fost disponibile, am inclus şi date din Bulgaria, România şi Turcia şi câteva analize privind evoluţiile internaţionale importante. Natura globală a problemei drogurilor ne impune integrarea analizei noastre europene într-un context mai larg. Traficul şi consumul de droguri sunt legate inextricabil de multe dintre cele mai presante preocupări din prezent. Consumul de droguri are un impact asupra sănătăţii şi a dezvoltării globale, asupra infracţiunilor şi a siguranţei personale, şi asupra securităţii internaţionale. Raportul nostru se concentrează foarte mult asupra situaţiei din Europa, dar nu ne putem permite să ignorăm faptul că abordăm o problemă cu dimensiuni globale.
Sme radi, že tohto roku opäť narástol objem údajov z nových členských krajín Európskej únie. K údajom o situácii v rozšírenej Únii, ak boli k dispozícii, sme pridali aj údaje z Bulharska, Rumunska a Turecka a niektoré dôležité analýzy o medzinárodnom vývoji. Globálny charakter drogovej problematiky si vyžaduje vypracovať naše európske analýzy v širšom kontexte. Nezákonné obchodovanie s drogami a ich užívanie sú v dnes neoddeliteľne spojené s vážnymi obavami: vplyv užívania drog na celkové zdravie a vývoj, kriminalita a osobná bezpečnosť, medzinárodná bezpečnosť. V správe sa zameriavame najmä na situáciu v Európe ale nemôžeme si dovoliť ignorovať skutočnosť, že sa zaoberáme problémom globálnych rozmerov.
Z zadovoljstvom opažamo, da je letos ponovno prišlo do porasta podatkov, ki so na voljo s strani novih držav članic Evropske unije. Poleg poročanja o stanju v razširjeni Uniji, smo tako vključili tudi podatke iz Bolgarije, Romunije in Turčije, kadar so le-ti bili na voljo, ter izvedli nekatere analize v zvezi s pomembnimi mednarodnimi razvoji. Globalna narava problema z drogo pomeni, da moramo svojo evropsko analizo postaviti v širši kontekst. Trgovanje z drogo in uživanje le-te sta nujno povezani s številnimi najbolj perečimi problemi današnjega časa. Uživanje droge vpliva na globalno zdravje in razvoj, kriminal in osebno varnost ter na mednarodno varnost. Naše poročilo je precej osredotočeno na sliko obravnavanega problema v Evropi, vendar ne smemo ignorirali dejstva, da se lotevamo problema z globalnimi dimenzijami.
Vi gläder oss även i år över att kunna konstatera en ökning av tillgängliga uppgifter från Europeiska unionens nya medlemsstater. Förutom att rapportera om situationen i den utvidgade unionen så ingår uppgifter, när sådana finns tillgängliga, även från Bulgarien, Rumänien och Turkiet samt viss analys av viktig internationell utveckling. Narkotikaproblemets globala egenskaper betyder att vi måste placera vår europeiska analys i ett vidare sammanhang. Narkotikahandel och narkotikamissbruk hänger oupplösligt samman med många av dagens mest överhängande problem. Narkotikamissbruk påverkar global hälsa och utveckling, kriminalitet och personlig säkerhet samt internationell säkerhet. Vår rapport riktar i huvudsak in sig på den europeiska bilden, men vi kan aldrig bortse från det faktum att vi behandlar problem med globala dimensioner.
  press1-pt  
Os inquéritos nacionais revelam que 0,6% a 13,6% dos jovens adultos já experimentaram ecstasy e que 0,4% a 6% o consumiram no último ano. Os índices mais elevados de consumo recente de ecstasy entre os jovens adultos são apresentados pela Estónia (3,7%), Espanha (3,8%), República Checa (5,9%) e Reino Unido (6,9%).
National surveys show that between 0.6% and 13.6% of young adults report having tried ecstasy and 0.4–6% having used it in the last year. The highest rates of recent ecstasy use among young adults are reported by Estonia (3.7%), Spain (3.8%), the Czech Republic (5.9%) and the UK (6.9%). But unlike most other countries where data are available, Germany, Greece and the UK all report that ecstasy use has now stabilised.
Les enquêtes nationales indiquent qu’entre 0,6% et 13,6% des jeunes adultes déclarent avoir expérimenté l’ecstasy et entre 0,4% et 6% en avoir consommé au cours de la dernière année. Les taux les plus élevés d’usage récent d’ecstasy parmi les jeunes adultes sont rapportés par l’Estonie (3,7%), l’Espagne (3,8%), la République tchèque (5,9%) et le Royaume-Uni (6,9%). Il semble cependant que, contrairement à la plupart des autres pays pour lesquels on dispose d’informations, l’usage d’ecstasy se soit à présent stabilisé en Allemagne, en Grèce et au Royaume-Uni.
Las encuestas nacionales indican que entre el 0,6% y el 13,6% de los adultos jóvenes han probado el éxtasis y que el 0,4–6% lo ha consumido en el último año. Las cifras más elevadas de consumo reciente de éxtasis por adultos jóvenes corresponden a Estonia (3,7%), España (3,8%), República Checa (5,9%) y Reino Unido (6,9%). Sin embargo, a diferencia de la mayoría de los países de los que se dispone de información, el consumo de éxtasis actualmente se ha estabilizado en Alemania, Grecia y Reino Unido.
Le indagini nazionali indicano che una percentuale di giovani adulti compresa tra lo 0,6% e il 13,6% riferisce di aver provato l’ecstasy e una percentuale compresa tra lo 0,4% e il 6% riferisce di averne fatto uso nell’ultimo anno. Le percentuali massime di consumo recente di ecstasy tra i giovani adulti sono riportate da Estonia (3,7%), Spagna (3,8%), Repubblica ceca (5,9%) e Regno Unito (6,9%). Tuttavia, a differenza della maggior parte degli altri paesi per i quali sono disponibili dati, Germania, Grecia e Regno Unito dichiarano unanimemente una stabilizzazione nel consumo di ecstasy.
In de jaren negentig werd voor het eerst melding gemaakt van een aanzienlijke ecstasyconsumptie in Europa en in de meeste landen wordt ecstasy nu evenveel of nog meer gebruikt dan amfetamine. Het drugsgentschap schat dat ongeveer 2,6 miljoen volwassenen in de EU recentelijk ecstasy hebben gebruikt (0,8% van alle volwassenen).
Evropa znstává v globálním meiítku hlavním stiediskem výroby extáze a amfetaminn, i když její relativní význam klesá s tím, jak se výroba extáze rozšiiuje do jiných cástí sveta. V Evrope znstává soustiedena i celosvetová výroba amfetaminn a jejich zachycování. Laboratoie na výrobu amfetaminn byly v roce 2003 odhaleny v Belgii, Nemecku, Estonsku, Litve, Lucembursku (v malém meiítku), Nizozemsku, Polsku a Spojeném království.
Nationale undersøgelser viser, at mellem 0,6% og 13,6% af alle unge voksne siger, at de har prøvet ecstasy, og 0,4% har brugt det inden for det seneste år. De højeste tal for nylig brug af ecstasy blandt unge voksne kommer fra Estland (3,7%), Spanien (3,8%), Den Tjekkiske Republik (5,9%) og Det Forenede Kongerige (6,9%). Men til forskel fra de fleste andre lande, der findes data for, lyder det fra Tyskland, Grækenland og Det Forenede Kongerige, at ecstasybrugen nu har stabiliseret sig.
Riikide aruannete kohaselt on 0,6–13,6% noortest täisealistest viimase aasta jooksul ecstasyt proovinud ja 0,4–6% seda tarbinud. Hiljutise ecstasy tarbimise kõrgeimad määrad noorte täisealiste seas on Eestis (3,7%), Hispaanias (3,8%), Tšehhi Vabariigis (5,9%) ja Ühendkuningriigis (6,9%). Erinevalt enamikust riikidest, kelle kohta teave on kättesaadav, teatavad Saksamaa, Kreeka ja Ühendkuningriik ecstasy tarbimise stabiliseerumisest.
Kansallisista tutkimuksista ilmenee, että 0,6 – 13,6% nuorista aikuisista ilmoittaa kokeilleensa joskus ekstaasia ja 0,4 – 6,0 prosenttia ilmoittaa käyttäneensä sitä viimeksi kuluneen vuoden aikana. Ekstaasia viimeaikoina käyttäneitä on eniten Virossa (3,7%), Espanjassa (3,8%), Tšekissä (5,9%) ja Yhdistyneessä kuningaskunnassa (6,9%). Mutta toisin kuin monissa muissa maissa, joissa tietoa on saatavilla, Saksa, Kreikka ja Yhdistynyt kuningaskunta ilmoittavat ekstaasin käyttötason vakiintumisesta.
Az országos felmérések azt mutatják, hogy a fiatal felnöttek 0,6–13,6%-a használt már ecstasyt az élete során, és 0,4–6%-uk fogyasztott az elmúlt évben. A fiatal felnöttek ecstasy-fogyasztásának éves prevalencia-értékéröl legnagyobb arányban Észtország (3,7%), Spanyolország (3,8%), Csehország (5,9%) és az Egyesült Királyság (6,9%) tett jelentést. Az adatokkal rendelkezö országok többségétöl eltéröen azonban Németország, Görögország és az Egyesült Királyság szerint az ecstasy-használat mára stabilizálódott.
Badania krajowe pokazuja, ze od 0,6% do 13,6% młodych osób dorosłych odpowiedziało, ze próbowało ekstazy, a 0,4%–6% ankietowanych osób przyznało sie do zazycia tego narkotyku w ostatnim roku. Najwyzsze odsetki zazywania ekstazy przez młode osoby dorosłe zarejestrowano ostatnio w Estonii (3,7%), Hiszpanii (3,8%), Czechach (5,9%) i Wielkiej Brytanii (6,9%). Jednak w odróznieniu od wiekszosci innych krajów gdzie takie dane sa dostepne, Niemcy, Grecja i Wielka Brytania odnotowuja obecnie ustabilizowanie poziomu spozycia ekstazy.
În ansamblu, Europa rǎmâne principalul centru de producere a drogului Ecstasy, cu toate cǎ importanIa sa relativǎ este în scǎdere, fabricarea drogului Ecstasy rǎspândindu-se şi în alte pǎrIi ale lumii. ProducIia şi capturile mondiale de amfetamine continuǎ sǎ fie concentrate în Europa. În 2003, laboratoare clandestine de producere a amfetaminelor au fost descoperite în Belgia, Germania, Estonia, Lituania, Luxemburg (de dimensiuni reduse), Ţǎrile de Jos, Polonia şi Marea Britanie.
Národné prehÍady ukazujú, že 0,6% až 13,6% mladých Íudí hlási skúsenosÍ s extázou a 0,4 – 6% ju užilo v poslednom roku. Najvyšší pocet nových užívateÍov extázy medzi mladými Íuámi je hlásený z Estónska (3,7%), Šeskej republiky (5,9%) a Spojeného kráÍovstva (6,9%). Ale na rozdiel od väcšiny ostatných krajín, o ktorých sú dostupné údaje, Nemecko, Grécko a Spojené kráÍovstvo hlásia, že užívanie extázy sa teraz stabilizovalo.
Kot kažejo nacionalne raziskave, od 0,6% do 13,6% mlajših odraslih poroca, da so ekstazi poskusili že kdaj v življenju, od 0,4% do 6% pa jih poroca, da so ga uporabili v zadnjem letu. O najvišjih stopnjah uporabe ekstazija v zadnjem casu med mlajšimi odraslimi porocajo iz Estonije (3,7%), Španije (3,8%), Šeške (5,9%) in Združenega kraljestva (6,9%). Vendar pa v nasprotju z drugimi državami, za katere so na voljo podatki, Nemcija, Grcija in Združeno kraljestvo porocajo, da se je uporaba ekstazija ustalila.
Nationella undersökningar visar att mellan 0,6% och 13,6% av unga vuxna säger sig ha testat ecstasy och 0,4– 6% att de har använt ecstasy det senaste året. De högsta talen när det gäller användning de senaste tolv månaderna bland unga vuxna rapporteras från Estland (3,7%), Spanien (3,8%), Tjeckien (5,9%) och Storbritannien (6,9%). Men till skillnad från de flesta andra länder för vilka det finns uppgifter tillgängliga rapporterar Tyskland, Grekland och Storbritannien att användningen av ecstasy nu har stabiliserats.
Valstis veikto aptauju rezultǎti liecina, ka pedejǎ gada laikǎ ekstazi ir pameginǎjuši no 0,6% lidz 13,6% gados jaunu pieaugušo un 0,4–6% ir to lietojuši. Proporcionǎli lielǎkais ekstazi neseno lietotǎju skaits gados jaunu pieaugušo vidu ir konstatets Igaunijǎ (3,7%), Spǎnijǎ (3,8%), Šehijǎ (5,9%) un Apvienotajǎ Karaliste (6,9%). Atšfiiribǎ no lielǎkǎs da!as valstu par kurǎm ir pieejama informǎcija, iznemums ir Vǎcija, Griefiija un Apvienotǎ Karaliste, kur ekstazi lietošanas limenis pašlaik ir stabilizejies.
  Capà­tulo 7: Questàµes ...  
Em Portugal, a percentagem de infracções à legislação em matéria de droga começou a diminuir em 2000, um ano antes da despenalização do consumo e da posse para consumo próprio, em Julho de 2001 (177).
In Finland, during 2000–03, the proportion of homicides and assaults committed by offenders under the influence of illicit drugs was much lower than the proportion committed by offenders under the influence of alcohol (6 % compared with 64 % of homicides and 2 % compared with 71 % of assaults) (Lehti and Kivivuori; cited in the Finnish national report). Although the presence of drugs in robbery offences seems to have increased in the last decade, the presence of alcohol in robbery offences is still more common (43 % of robbery offences involve alcohol compared with 9 % that involve drugs).
En Finlande, entre 2000 et 2003, le pourcentage d'homicides et d'agressions perpétrés par des délinquants sous l'influence de drogues illicites était sensiblement inférieur à celui des crimes et délits commis par des délinquants sous l'influence de l'alcool (6 % contre 64 % pour les homicides et 2 % contre 71 % pour les agressions) (Lehti et Kivivuori; cité dans le rapport national finlandais). Bien que la présence de drogues dans les vols qualifiés semble avoir augmenté durant la dernière décennie, la présence d'alcool est toujours plus courante (43 % des vols qualifiés mettent en cause l'alcool contre 9 % pour la drogue).
In Finnland wurden im Zeitraum 2000 bis 2003 erheblich weniger Tötungsdelikte und tätliche Angriffe unter dem Einfluss illegaler Drogen verübt als unter Alkoholeinfluss (6 % gegenüber 64 % der Tötungsdelikte und 2 % gegenüber 71 % der tätlichen Angriffe) (Lehti und Kivivuori, zitiert im Nationalen Bericht Finnlands). Obwohl in den letzten zehn Jahren der Anteil der Raubüberfälle unter Drogeneinfluss gestiegen zu sein scheint, überwiegt auch hier nach wie vor der Anteil der Taten unter Alkoholeinfluss (43 % der Raubüberfälle wurden unter Alkoholeinfluss begangen, dagegen nur 9 % unter Drogeneinfluss).
En Finlandia, durante el período 2000–2003, el porcentaje de homicidios y atracos cometidos por delincuentes bajo la influencia de drogas ilícitas fue mucho menor que el porcentaje de los cometidos bajo la influencia del alcohol (un 6 % frente al 64 % de homicidios y un 2 % frente al 71 % de atracos) (Lehti y Kivivuori; citado en el informe nacional finlandés). Aunque la presencia de drogas en los delitos de robo parece haber aumentado en la última década, la presencia de alcohol es todavía más habitual en este tipo de delitos (en el 43 % de los delitos de robo interviene el alcohol frente al 9 % en los que intervienen drogas).
In Finlandia, nel periodo 2000-2003, la proporzione di omicidi e atti di violenza perpetrati da soggetti sotto l’influsso di sostanze illecite era molto inferiore alla proporzione di reati commessi da soggetti sotto l’influsso di alcol (6% rispetto al 64% degli omicidi e 2% rispetto al 71% delle violenze) (Lehti e Kivivuori, citato nella relazione nazionale finlandese). Benché il numero di rapine compiute sotto l’influsso di droghe sembrerebe aumentato nell’ultimo decennio, continuano tuttavia a prevalere i reati di rapina perpetrati sotto l’influsso dell’alcol (il 43% contro il 9%).
Στη Φινλανδία, στο διάστημα 2000–03, το ποσοστό των ανθρωποκτονιών και των επιθέσεων που διαπράχθηκαν από δράστες υπό την επήρεια παράνομων ναρκωτικών ήταν πολύ χαμηλότερο από το ποσοστό εκείνων που διαπράχθηκαν από δράστες υπό την επήρεια αλκοόλ (6 % σε σύγκριση με 64 % για τις ανθρωποκτονίες και 2 % σε σύγκριση με 71 % για τις επιθέσεις) (Lehti και Kivivuori· αναφορά στην εθνική έκθεση της Φινλανδίας). Μολονότι η παρουσία ναρκωτικών στα αδικήματα που αφορούν ληστείες φαίνεται να αυξήθηκε κατά την τελευταία δεκαετία, η παρουσία αλκοόλ σε αδικήματα που αφορούν ληστείες είναι ακόμη πιο συνηθισμένο φαινόμενο (43 % των αδικημάτων που αφορούν ληστείες συνδέονται με το αλκοόλ σε σύγκριση με 9 % που συνδέονται με ναρκωτικά).
In Finland was het percentage moorden en geweldpleging dat tussen 2000 en 2003 onder invloed van illegale drugs plaatsvond, veel lager dan het percentage voor vergelijkbare criminele handelingen onder invloed van alcohol (6% vergeleken met 64% voor moorden en 2% vergeleken met 71% met betrekking tot geweldpleging) (Lehti en Kivivuori; geciteerd in het Finse nationale verslag). Hoewel de rol van drugs bij roofovervallen in de afgelopen tien jaar afgenomen lijkt te zijn, is de invloed van alcohol bij diefstallen nog steeds vrij groot (alcohol speelt bij 43% van de diefstallen een rol terwijl slechts 9% van de diefstallen onder invloed van drugs wordt gepleegd).
Ve Finsku byl v letech 2000–2003 podíl vražd a násilných útoků spáchaných pachateli pod vlivem nelegálních drog podstatně nižší než podíl těchto trestných činů spáchaných pod vlivem alkoholu (6 % ve srovnání s 64 % u vražd a 2 % ve srovnání se 71 % u násilných útoků) (Lehti a Kivivuori; citováno ve finské národní zprávě). I když se zdá, že přítomnost drog v trestných činech loupeže se v posledním desetiletí zvýšila, je přítomnost alkoholu v trestných činech loupeže i nadále běžnější (na 43 % trestných činů loupeže se podílí alkohol ve srovnání s 9 %, na nichž se podílejí drogy).
I Finland var andelen af manddrab og overfald begået af lovovertrædere under indflydelse af illegale stoffer i 2000–2003 meget lavere end andelen begået af lovovertrædere under indflydelse af alkohol (6 % i forhold til 64 % af manddrabene og 2 % i forhold til 71 % af overfaldene) (Lehti og Kivivuori; nævnt i Finlands nationale rapport). Selv om tilstedeværelsen af stoffer i forbindelse med røverier synes at være steget i den seneste tiårsperiode, er det stadig mere almindeligt, at der er alkohol til stede i forbindelse med røverier (43 % af røverierne involverer alkohol i forhold til 9 %, som involverer stoffer).
Suomessa laittomien huumeiden vaikutuksen alaisena tehtyjen henkirikosten ja pahoinpitelyjen osuus oli vuosina 2000–2003 huomattavasti alhaisempi kuin niiden, jotka tehtiin alkoholin vaikutuksen alaisena (henkirikosten osalta 6 % verrattuna 64 %:iin ja pahoinpitelyjen osalta 2 % verrattuna 71 %:iin) (Lehti ja Kivivuori; mainittu Suomen kansallisessa raportissa). Vaikka huumeilla onkin viimeisten 10 vuoden aikana ollut yhä useammin osuutta murroissa, alkoholilla osuutta on edelleen useammin (43 %:iin murroista liittyy alkoholia ja 9 %:iin liittyy huumeita).
Finnországban 2000–03 során a tiltott kábítószerek hatása alatt elkövetett emberölések és testi sértések aránya sokkal alacsonyabb volt, mint az alkohol befolyása alatt elkövetetteké (az emberöléseknél 6% a 64%-kal szemben, a testi sértéseknél 2%, szemben a 71%-kal) (Lehti és Kivivuori; a finn országjelentés idézi). Bár a kábítószerek jelenléte a rablás bűncselekményekben az elmúlt évtizedben növekedni látszott, az alkohol még mindig lényegesen gyakrabban fordul elő a rablás bűncselekményekben (a rablás bűncselekmények 43%-ában fordul elő az alkohol, 9%-ában vannak jelen kábítószerek).
I Finland i perioden 2000-03 var andelen drap og voldsepisoder begått under påvirkning av illegale rusmidler mye lavere enn andelen som ble begått under påvirkning av alkohol (hhv. 6 % og 64 % av alle drap og hhv. 2 % og 71 % av alle voldsepisoder) (Lehti og Kivinuori, sitert i Finlands nasjonale rapport). Selv om påvirkningen av narkotika ved ran/innbrudd synes å ha økt det siste tiåret, er alkoholpåvirkning ved ran/innbrudd fremdeles vanligere (alkohol er påvist i 43 % av alle ran/innbrudd mot 9 % for narkotika).
W Finlandii, w latach 2000-2003 odsetek zabójstw i napadów popełnionych przez przestępców pod wpływem nielegalnych narkotyków był znacznie niższy niż odsetek tych przestępstw popełniony przez przestępców pod wpływem alkoholu (6% w porównaniu z 64% przy zabójstwach i 2% w porównaniu z 71% przy napadach) (Lehti i Kivivuori; cytowani w Sprawozdaniu krajowym Finlandii). Choć wydaje się, że obecność narkotyków w przypadku przestępstw włamania wzrosła w ciągu ostatniego dziesięciolecia, nadal jednak obecność alkoholu w tego typu przestępstwach jest bardziej powszechna (43% włamań wiąże się z alkoholem, a 9% z narkotykami).
În Finlanda, în 2000–2003, proporţia de crime şi agresiuni comise sub influenţa drogurilor ilicite a fost mult mai scăzută decât proporţia de astfel de delicte comise sun influenţa alcoolului (6 % faţă de 64 % din crime şi 2 % faţă de 71 % din agresiuni) (Lehti and Kivivuori; citat în raportul naţional al Finlandei). Deşi se pare că prezenţa drogurilor în cazul furturilor a crescut în ultimii 10 ani, prezenţa alcoolului în cazul furturilor este în continuare şi mai frecventă (43 % din furturi implică prezenţa alcoolului faţă de 9 % care implică prezenţa drogurilor).
Vo Fínsku v období 2000 až 2003 bol pomer vrážd a znásilnení spáchaných pod vplyvom nezákonných drog oveľa nižší ako podiel tých istých trestných činov spáchaných pod vplyvom alkoholu (6 % oproti 64 % pri vraždách a 2 % oproti 71 % pri znásilnení) (Lehti a Kivivuori; citovaní vo fínskej národnej správe). Hoci sa prítomnosť drog v súvislosti s lúpežnou trestnou činnosťou v ostatnom desaťročí zdanlivo zvýšila, prítomnosť alkoholu je pri lúpežných trestných činoch vždy obvyklejšia (43 % lúpeží pod vplyvom alkoholu oproti 9 % pod vplyvom drog).
Na Finskem je bil v obdobju med letoma 2000–2003 delež samomorov in napadov, ki so jih naredili storilci pod vplivom prepovedanih drog, veliko nižji od deleža, ki so ga zagrešili storilci pod vplivom alkohola (6 % v primerjavi s 64 % samomorov in 2 % v primerjavi z 71 % napadov) (Lehti in Kivivuori; citirano v finskem nacionalnem poročilu). Čeprav se zdi, da se je prisotnost drog pri kaznivih dejanjih tatvin v zadnjem desetletju povečala, je prisotnost alkohola pri kaznivih dejanjih tatvin še vedno pogostejša (43 % tatvin vključuje alkohol v primerjavi z 9 % tistih, ki vključujejo droge).
I Finland var andelen mord och misshandelsfall som begicks av brottslingar som var påverkade av olagliga droger mycket lägre än den andel som begicks av brottslingar som var påverkade av alkohol (6 % jämfört med 64 % av morden och 2 % jämfört med 71 % av misshandelsfallen) (Lehti och Kivivuori; citeras i Finlands nationella rapport). Även om förekomsten av narkotika vid rån tycks ha ökat under det senaste decenniet är förekomsten av alkohol vid rån fortfarande vanligare (i 43 % av rånen är alkohol inblandat, i jämförelse med 9 % för narkotika).
  Mortes relacionadas com...  
Apesar das limitações da informação disponível, a cocaína parece ter desempenhado um papel determinante em 1% a 15% das mortes relacionadas com a droga, nos países em condições de diferenciar os tipos de droga causadores da morte, comunicando vários deles (Alemanha, Espanha, França e Hungria) percentagens de cerca de 8 a 12% das mortes relacionadas com a droga. Embora seja muito difícil extrapolar estes resultados para o conjunto da Europa, estas percentagens poderão equivaler a várias centenas de mortes relacionadas com a cocaína por ano, ao nível da UE.
Despite the limitations of the available information, cocaine seems to have played a determinant role in between 1 % and 15 % of drug-related deaths in countries that were able to make the differentiation between drug types causing death, with several countries (Germany, Spain, France and Hungary) reporting figures of around 8–12 % of drug-related deaths. Although it is very difficult to extrapolate these results to the whole of Europe, this could mean several hundreds of cocaine-related deaths per year at EU level. Although the numbers are much lower than deaths caused by opiates, cocaine-related death is a serious and possibly increasing problem; in the few countries where trends can be estimated, they tend to show an increase.
En dépit des informations limitées disponibles, la cocaïne semble avoir joué un rôle déterminant dans 1 à 15 % des décès liés à la drogue dans les pays qui ont été en mesure d'établir une différence entre les types de drogues ayant entraîné la mort, plusieurs pays (Allemagne, Espagne, France et Hongrie) faisant état de chiffres compris entre 8 et 12 % des décès liés à la drogue. Bien qu'il soit extrêmement difficile d'extrapoler ces résultats à l'ensemble de l'Europe, cela pourrait signifier plusieurs centaines de décès liés à la cocaïne par an à l'échelle de l'UE. Même si les chiffres sont largement inférieurs à ceux des décès provoqués par les opiacés, les décès liés à la cocaïne n'en demeurent pas moins un problème grave et qui risque de s'étendre. Dans les quelques pays où des tendances ont pu être dégagées, ces dernières semblent s'orienter à la hausse.
Obwohl nur in begrenztem Maße Informationen verfügbar sind, hat Kokain offenbar in Ländern, die eine Unterscheidung zwischen den für die Todesfälle verantwortlichen Drogen treffen konnten, in 1 % bis 15 % der drogenbedingten Todesfälle eine entscheidende Rolle gespielt, wobei mehrere Länder (Deutschland, Spanien, Frankreich und Ungarn) Zahlen in Höhe von etwa 8 % bis 12 % der drogenbedingten Todesfälle nannten. Diese Daten können zwar nur bedingt auf Europa als Ganzes extrapoliert werden, könnten jedoch darauf hindeuten, dass es jährlich EU-weit zu mehreren Hundert kokainbedingten Todesfällen kommt. Diese Zahlen liegen zwar deutlich unter den Raten der durch Opiate verursachten Todesfälle, dennoch stellen kokainbedingte Todesfälle ein ernstzunehmendes und sich möglicherweise verschärfendes Problem dar. In den wenigen Ländern, für die Schätzungen vorgenommen werden können, wird eine steigende Tendenz festgestellt.
A pesar de las limitaciones de la información disponible, la cocaína parece haber sido determinante en el 1 % al 15 % de las muertes relacionadas con el consumo de drogas en los países que diferencian los tipos de drogas causantes de la muerte, registrándose cifras del 8 % al 12 % de las muertes relacionadas con las drogas en varios países (Alemania, España, Francia y Hungría). Aunque es muy difícil extrapolar estos resultados a toda Europa, esto podría suponer varios centenares de muertes al año relacionadas con el consumo de cocaína en la UE. Aunque estas cifras son muy inferiores a las de muertes causadas por opiáceos, la muerte relacionada con el consumo de cocaína es un problema serio que posiblemente irá en aumento, ya que en los pocos países capaces de determinar tendencias, éstas apuntan al alza.
Nonostante la scarsità delle informazioni disponibili, la cocaina sembra aver giocato un ruolo determinante nell’1% fino al 15% dei decessi per droga nei paesi che sono riusciti a distinguere tra i tipi di droga responsabili di morte; taluni paesi (Germania, Spagna, Francia e Ungheria) riferiscono per i decessi causati dalla droga percentuali dell’8-12%. Per quanto possa essere arduo estrapolare da questi risultati un dato valido per l’intera Europa, si potrebbero tuttavia ipotizzare per l’Unione europea alcune centinaia di decessi all’anno dovuti alla cocaina. Anche se questi numeri sono molto inferiori rispetto al numero dei decessi provocati dagli oppiacei, la morte riconducibile alla cocaina è un problema grave e, probabilmente, in crescita; nei pochi paesi dove è possibile fare una stima della tendenza, le informazioni sembrano additare a un aumento.
Παρά τους περιορισμούς των διαθέσιμων στοιχείων, η κοκαΐνη φαίνεται ότι διαδραμάτισε καθοριστικό ρόλο σε ποσοστό από 1 % έως 15 % των θανάτων που συνδέονται με ναρκωτικά στις χώρες που μπόρεσαν να διακρίνουν μεταξύ των τύπων ναρκωτικών που προκάλεσαν τον θάνατο, και αρκετές χώρες (Γερμανία, Ισπανία, Γαλλία και Ουγγαρία) αναφέρουν ποσοστά περίπου 8–12 % των θανάτων που συνδέονται με ναρκωτικά. Μολονότι είναι πολύ δύσκολο να γίνει παρέκταση των αποτελεσμάτων αυτών στο σύνολο της Ευρώπης, τα στοιχεία αυτά είναι δυνατόν να αντιπροσωπεύουν αρκετές εκατοντάδες θανάτων που συνδέονται με την κοκαΐνη ετησίως στην ΕΕ. Παρότι οι αριθμοί αυτοί είναι πολύ μικρότεροι από τον αριθμό των θανάτων που οφείλονται σε οπιούχα, οι θάνατοι που συνδέονται με την κοκαΐνη συνιστούν ένα σοβαρό και πιθανώς διογκούμενο πρόβλημα· στις λιγοστές χώρες στις οποίες είναι δυνατόν να εκτιμηθούν οι τάσεις, φαίνεται να υπάρχει αύξηση.
Ondanks de beperkingen die aan de beschikbare informatie zijn verbonden, lijkt cocaïne een bepalende rol te hebben gespeeld in 1 tot 15% van de drugsgerelateerde sterfgevallen in landen die bij de doodsoorzaak een differentiatie konden maken naar de verschillende soorten drugs. In een aantal landen (Duitsland, Spanje, Frankrijk en Hongarije) was cocaïne een bepalende factor in 8-12% van de drugsgerelateerde sterfgevallen. Hoewel het erg moeilijk is om op basis van deze gegevens cijfers te extrapoleren voor heel Europa, zou dit kunnen betekenen dat er op Europees niveau jaarlijks sprake is van enkele honderden drugsdoden als gevolg van cocaïnemisbruik. Hoewel dit aantal veel lager is dan de sterfgevallen als gevolg van opiaten, vormen cocaïnegerelateerde sterfgevallen een ernstig en mogelijk groeiend probleem; in de weinige landen waarvoor schattingen van trends kunnen worden gemaakt, lijken de beschikbare gegevens op een stijgende lijn van die problemen te wijzen.
Navzdory omezením v dostupných informací se zdá, že kokain hrál rozhodující úlohu u 1 % až 15 % úmrtí souvisejících s drogami v zemích, které byly schopny rozlišovat typy drog způsobujících smrt, přičemž několik zemí (Německo, Španělsko, Francie a Maďarsko) uvádělo hodnoty kolem 8–12 % úmrtí souvisejících s drogami. Ačkoli je velmi obtížné extrapolovat tyto výsledky na celou Evropu, mohlo by to znamenat několik stovek úmrtí ročně v souvislosti s kokainem na úrovni EU. I když jsou tyto počty mnohem nižší než úmrtí způsobená opiáty, úmrtí související s kokainem jsou vážným a možná rostoucím problémem. V těch několika zemích, kde lze trendy odhadnout, mají trendy stoupající tendenci.
Trods begrænsningerne med hensyn til de foreliggende oplysninger synes kokain at have spillet en afgørende rolle i mellem 1 % og 15 % af de narkotikarelaterede dødsfald i de lande, der var i stand til foretage en sondring mellem de stoftyper, der har forårsaget dødsfald, og flere lande (Tyskland, Spanien, Frankrig og Ungarn) har indberettet tal på ca. 8–12 % af de narkotikarelaterede dødsfald. Selv om det er meget vanskeligt at ekstrapolere disse resultater til hele Europa, kunne dette betyde flere hundreder kokainrelaterede dødsfald pr. år på EU-plan. Selv om tallene er meget lavere end for dødsfald forårsaget af opiater, er kokainrelaterede dødsfald et alvorligt og muligvis stigende problem; i de få lande, hvor det er muligt at vurdere tendenserne, går de i retning af en stigning.
Vaatamata olemasoleva info piiratusele, näib kokaiin olevat etendanud määravat rolli 1–15% uimastitega seotud surmade puhul nendes riikides, kus surma põhjustanud uimastite eristamine on olnud võimalik, seejuures mitu riiki (Saksamaa, Hispaania, Prantsusmaa ja Ungari) märgivad seda 8–12% uimastitega seotud surmade puhul. Kuigi nende tulemuste ekstrapoleerimine kogu Euroopale on väga keeruline, võib see ELi tasandil tähendada mitutsada kokaiinist tingitud surma aastas. Olgugi et need näitajad on väiksemad kui opiaatide põhjustatud surmade puhul, on kokaiiniga seotud surmad tõsine ja tõenäoliselt kasvav probleem; vähestes riikides, kus tendentse on võimalik hinnata, kalduvad need näitama kasvu.
Saatavilla olevan tiedon puutteellisuudesta huolimatta kokaiini vaikuttaa olleen ratkaisevassa asemassa 1–15 prosentissa huumeisiin liittyneistä kuolemantapauksista niissä maissa, jotka erottelivat huumekuolemat huumelajin mukaan. Useat maat (Saksa, Espanja, Ranska ja Unkari) ilmoittivat näiden kuolemien osuudeksi 8–12 prosenttia kaikista huumekuolemista. Näistä tuloksista on hyvin vaikea tehdä Euroopan laajuisia johtopäätöksiä, mutta ne saattavat tarkoittaa, että EU:ssa tapahtuu vuosittain satoja kokaiinikuolemia. Vaikka luvut ovat paljon alhaisempia kuin opiaattien kohdalla, kokaiinikuolemat ovat vakava ja mahdollisesti kasvava ongelma. Niissä muutamissa maissa, joissa suuntauksia voidaan arvioida, suuntaukset ovat yleensä kasvavia.
A rendelkezésre álló információk korlátozottsága ellenére úgy tűnik, hogy a kokain a kábítószerrel összefüggő halálesetek 1–15%-ában játszott meghatározó szerepet azokban az országokban, amelyek a halált okozó kábítószer típusa szerint differenciált adatokat tudtak közölni; számos ország (Németország, Spanyolország, Franciaország és Magyarország) a kábítószerrel összefüggő halálesetek arányát körülbelül 8–12%-ban jelölte meg. Bár ezeket az eredményeket nagyon nehéz Európa egészére kivetíteni, ez évi több száz, kokainnal összefüggő halálesetet jelenthet az EU szintjén. Igaz, hogy a számadatok jóval alacsonyabbak az opiátok okozta halálesetek számánál, a kokainnal összefüggő halálozás ezzel együtt komoly és feltehetőleg növekvő problémát jelent; abban a néhány országban, ahol a tendenciákat meg lehet becsülni, általában növekedést mutat.
Til tross for informasjonens begrensninger synes kokain å ha spilt en avgjørende rolle i mellom 1 % og 15 % av alle narkotikarelaterte dødsfall i land som kan skille mellom de ulike narkotiske stoffene som har forårsaket døden, og flere land (Tyskland, Spania, Frankrike og Ungarn) oppga at ca. 8-12 % av alle dødsfall var narkotikarelatert. Selv om det er veldig vanskelig å ekstrapolere disse resultatene til hele Europa, kan dette bety at vi i EU har flere hundre kokainrelaterte dødsfall årlig. Selv om kokain forårsaker langt færre dødsfall enn opiater, er kokainrelaterte dødsfall et alvorlig og muligens økende problem. I de få landene hvor det kan beregnes trender, synes disse å vise en økning.
Pomimo ograniczeń dostępnych danych można stwierdzić, że kokaina odegrała decydującą rolę w przypadku 1% do 15% zgonów spowodowanych narkotykami, odnotowanych przez państwa, które mogły przeprowadzić rozróżnienie pomiędzy typami narkotyków powodujących zgon. Kilka państw (Niemcy, Hiszpania, Francja i Węgry) przedstawiło dane na poziomie ok. 8-12% zgonów powiązanych z narkotykami. Chociaż trudno jest na ich podstawie opisywać sytuację w całej Europie, można stwierdzić, że oznaczają one kilka setek przypadków zgonów z powodu kokainy rocznie na szczeblu UE. Pomimo faktu, że liczby te są o wiele niższe niż dane o zgonach w wyniku zastosowania opiatów, przypadki śmiertelne spowodowane kokainą to poważny i prawdopodobnie narastający problem. W państwach, w stosunku do których można określić trendy, liczby te są rosnące.
Deşi informaţiile disponibile sunt limitate, cocaina joacă probabil un rol determinant în între 1 % şi 15 % din decesele legate de consumul de droguri din ţările care au reuşit să facă o diferenţiere a tipurilor de droguri care provoacă decesul, mai multe ţări (Germania, Spania, Franţa şi Ungaria) raportând în acest sens cifre în jurul a 8–12 % din decesele legate de consumul de droguri. Deşi este dificil să extrapolăm aceste rezultate la întreaga Europă, ele ar putea indica mai multe sute de decese legate de consumul de cocaină pe an la nivelul Uniunii Europene. Deşi cifrele sunt mult mai mici decât cele privind decesele provocate de opiacee, decesele legate de consumul de cocaină reprezintă o problemă gravă şi care probabil se va amplifica; în cele câteva ţări pentru care se pot estima tendinţele, numărul lor este în creştere.
Napriek obmedzeniam dostupných informácií sa zdá, že kokaín hral určujúcu rolu v 1 až 15 % úmrtí súvisiacich s drogami v krajinách, ktoré boli schopné rozlíšiť druhy drog zapríčiňujúcich smrť, pritom viaceré krajiny (Nemecko, Španielsko, Francúzsko a Maďarsko) uviedli okolo 8 – 12 % úmrtí, ktoré súviseli s drogami. Hoci veľmi ťažko možno tieto výsledky extrapolovať na celú Európu, na úrovni EÚ to znamená niekoľko sto úmrtí súvisiacich s kokaínom ročne. Aj keď sú údaje oveľa nižšie ako pri úmrtiach zapríčinených opiátmi, úmrtia súvisiace s kokaínom sú vážnym a možno zväčšujúcim sa problémom; v niekoľkých málo krajinách, v ktorých možno odhadnúť trendy, majú trendy stúpajúcu tendenciu.
Kljub omejitvam glede razpoložljivih podatkov se zdi, da je imel kokain odločujočo vlogo med 1 % in 15 % smrtnih primerov zaradi uživanja drog v državah, v katerih so lahko razločevali med vrstami drog, ki so povzročile smrt, pri čemer je več držav (Nemčija, Španija, Francija in Madžarska) poročalo o okoli 8–12 % z drogo povezanih smrtnih primerov. Čeprav je zelo težko ekstrapolirati te rezultate za celotno Evropo, bi to lahko pomenilo več sto s kokainom povezanih smrtnih primerov na leto na ravni EU. Čeprav so številke veliko nižje od smrtnih primerov, ki jih povzročijo opiati, je smrt zaradi uživanja kokaina resen in verjetno naraščajoči problem; trendi v nekaterih državah, kjer jih lahko ocenimo, kažejo na povečanje.
Trots den tillgängliga informationens begränsningar verkar kokain ha spelat en avgörande roll i mellan 1 % och 15 % av de drogrelaterade dödsfallen i länder där det går att skilja mellan de droger som orsakade dödsfallen, och flera länder (Tyskland, Spanien, Frankrike och Ungern) rapporterade siffror kring 8–12 % av de drogrelaterade dödsfallen. Även om det är mycket svårt att extrapolera dessa resultat till hela Europa kan det betyda att det sker flera hundra kokainrelaterade dödsfall varje år i EU som helhet. Trots att siffrorna är betydligt lägre än för dödsfall orsakade av opiater är kokainrelaterade dödsfall ett allvarligt och möjligen växande problem. I de få länder där det går att urskilja en trend tenderar den att visa på en ökning.
Neskatoties uz ierobežoto pieejamo informāciju, izskatās, ka kokaīnam ir bijusi noteicošā loma 1% līdz 15% no ar narkotikām saistītajos nāves gadījumos valstīs, kas varējušas noteikt narkotiku veidus, kas ir izraisījuši nāvi, dažas valstis (Vācija, Spānija, Francija un Ungārija) ziņojumos ir norādījušas skaitļus robežās no 8 līdz 12% no visiem ar narkotikām saistītajiem nāves gadījumiem. Lai arī ir grūti attiecināt šos rezultātus uz visu Eiropu, tie varētu norādīt uz vairākiem simtiem ar kokaīnu saistītiem nāves gadījumiem gada laikā ES mērogā. Kaut gan šie skaitļi ir daudz mazāki par nāves gadījumiem, ko izraisījuši opiāti, ar kokaīnu saistītie nāves gadījumi ir nopietna un, iespējams, pieaugoša problēma; dažās valstis, kur ir iespējams noteikt tendences, tās liecina par pieaugumu.
  press2-pt  
Enquanto que até ao ano de 2001, a maioria dos novos casos de SIDA registados na UE podia ser atribuída ao consumo de droga injectada, os dados mais recentes revelam que a transmissão heterossexual é, neste momento, responsável pela maioria dos casos (1).
(24.11.2005 LISBONNE) Dans son Rapport annuel 2005 sur l’état du phénomène de la drogue en Europe, présenté aujourd’hui à Bruxelles, l’agence sur les drogues de l’UE (OEDT) attire l’attention sur le fait que le premier vecteur de diffusion du SIDA n’est plus l’usage de drogue par injection, mais la transmission par voie hétérosexuelle. Alors que jusqu’en 2001, la majorité des nouveaux cas de SIDA dans l’Union européenne étaient dus à une transmission du virus par injection de drogue, les derniers chiffres disponibles révèlent que les nouveaux cas sont aujourd’hui, dans leur majorité, imputables à la transmission hétérosexuelle (1).
(24.11.2005 LISSABON) Heterosexuelle Kontakte haben inzwischen den injizierenden Drogenkonsum als häufigste Ursache neuer AIDS-Fälle abgelöst. Darauf weist die EU-Drogenbeobachtungsstelle (EBDD) heute in ihrem in Brüssel vorgestellten Jahresbericht 2005 über den Stand der Drogenproblematik in Europa hin. Während bis 2001 die meisten neuen AIDS-Fälle in der EU mit injizierendem Drogenkonsum in Zusammen-hang gebracht werden konnten, deuten die jüngsten Zahlen darauf hin, dass inzwischen die größte Zahl der neuen AIDS-Fälle auf heterosexuelle Übertragung zurückzuführen ist (1).
(24.11.2005 LISBOA) En la actualidad, las relaciones heterosexuales sobrepasan al consumo de drogas inyectables como vía más frecuente de infección de nuevos casos de sida, según ha advertido hoy la agencia sobre drogas de la UE (OEDT) en su Informe anual 2005 sobre el problema de la drogodependencia en Europa, publicado en Bruselas. Mientras que hasta 2001 la mayoría de los nuevos casos de sida en la UE podía atribuirse al consumo de drogas por vía parenteral, las últimas cifras revelan que el mayor número de casos nuevos puede imputarse ahora a la transmisión heterosexual (1).
(24.11.2005 LISBONA) I contatti eterosessuali hanno ormai superato il consumo di droga per via parenterale come via di trasmissione più frequente dell’AIDS nei nuovi casi di infezione: è questo il monito lanciato dall’agenzia europea delle droghe (OEDT) attraverso la Relazione annuale 2005 sull’evoluzione del fenomeno della droga in Europa, presentata oggi a Bruxelles. Se fino al 2001 la maggioranza dei nuovi casi di AIDS nell’Unione europea poteva essere attribuita all’assunzione di stupefacenti tramite iniezione endovena, i dati più recenti rivelano che la trasmissione eterosessuale rappresenta oggi la principale causa di contagio (1).
(24.11.2005 ΛΙSΑΒΟΝΑ) Η pιο sυνήθης aιtίa eµfάνιsης νέων κρουsµάtων AIDS eίνaι pλέον οι eteροfυλόfιλeς epafές κaι όχι η eνέsιµη χρήsη νaρκωtικών, όpως pροeιdοpοιeί sήµeρa ο eυρωpaϊκός οργaνιsµός γιa ta νaρκωtικά (ΕΚΠΝΤ) stην Εtήsιa έκθesη tου 2005 γιa tην κatάstasη tου pροßλήµatος tων νaρκωtικών stην Ευρώpη, pου paρουsιάζetaι stις Βρυξέλλeς. Ενώ µέχρι tο 2001, η pλeιονόtηta tων νέων κρουsµάtων AIDS stην ΕΕ µpορούse νa apοdοθeί stην eνέsιµη χρήsη νaρκωtικών, ta teλeυtaίa stοιχeίa apοκaλύptουν όtι η aύξηsη tων κρουsµάtων οfeίλetaι stην eteροfυλόfιλη µetάdοsη (1).
(24.11.2005 LISSABON) Heteroseksueel verkeer heeft het intraveneus drugsgebruik ingehaald als meest voorkomende oorzaak van nieuwe gevallen van aids, zo waarschuwt het EU-drugsagentschap (EWDD) vandaag in zijn Jaarverslag 2005 over de stand van de drugsproblematiek in Europa, dat in Brussel is gepresenteerd. Terwijl het merendeel van de nieuwe aids-gevallen in de EU tot 2001 kon worden toegeschreven aan intraveneus drugsgebruik, duiden de meest recente gegevens erop dat het grootste aantal nieuwe gevallen nu het gevolg is van heteroseksuele overdracht (1).
(24.11.2005 LISABON) Heterosexuální kontakty nyní predstihly injekcní užívání drog a staly se nejbežnejším zpusobem nákazy u nových prípadu AIDS, varuje dnes agentura EU pro drogy (EMCDDA) ve své Výrocní zpráve za rok 2005 o stavu drogové problematiky v Evrope, zverejnené v Bruselu. Zatímco do roku 2001 bylo možné vetšinu nových prípadu AIDS v EU pricíst injekcnímu užívání drog, poslední údaje ukazují, že nejvetší pocet prípadu nyní pripadá na heterosexuální prenos (1).
(24.11.2005 LISSABON) Heteroseksuelle kontakter har nu overhalet intravenøs stofbrug som den mest almindelige smittekanal for nye aids-tilfælde, advarer EU's Narkotika-agentur (EONN) i dag i sin Årsberetning 2005 om narkotikasituationen i Europa, som er lanceret i Bruxelles. Mens de fleste nye aids-tilfælde i EU indtil 2001 kunne tilskrives intravenøs stofbrug, fremgår det af de seneste tal, at heteroseksuel smitteoverførsel nu tegner sig for det største antal (1).
(24.11.2005 LISSABON) EL-i Narkoseire Keskus (EMCDDA) räägib oma täna Brüsselis avaldatavas      2005. aasta aruandes uimastiprobleemidest Euroopas, et uute AIDSi juhtude puhul on nüüdseks saanud kõige levinumaks nakatumisteeks heteroseksuaalsed kontaktid, mis edestavad nakatumist narkootikumide süstimise tagajärjel. Kui kuni 2001. aastani oli EL-is enamuse uute HIVi juhtude põhjustajaks narkootikumide süstimine, siis uusimad andmed näitavad, et praegu on kõige sagedasemaks nakatumisteeks hetero-seksuaalne ülekanne (1).
(24.11.2005  LISSABON) EU:n huumevirasto (EMCDDA) varoittaa tänään Brysselissä julkistettavassa vuoden 2005 raportissaan (Vuosiraportti 2005: huumeongelma Euroopassa), että heteroseksi on ohittanut huumeiden pistoskäytön AIDSin yleisimpänä tartuntatapana Kun vuoteen 2001 asti suurin osa uusista AIDS-tapauksista EU:ssa johtui huumeiden pistoskäytöstä, uusimpien tietojen mukaan AIDS tartunnat saadaan nykyisin useimmiten heteroseksissä (1).
(2005.11.24 LISSZABON) Az új HIV-pozitív esetek gyakrabban fordulnak elo heteroszexuális kapcsolatokban, mint intravénás kábítószer-használók körében - hívja fel a figyelmet az EU kábítószerügyi központja (EMCDDA) „Kábítószer-probléma Európában” címu, Brüsszelben közzétett 2005-ös Éves jelentésében. Míg 2001-ig az EU-ban az új HIV pozitív esetek többségét intravénás kábítószer-használat okozta, a legújabb adatok azt mutatják, hogy az esetek többsége heteroszexuális úton történo fertozésre vezetheto vissza (1).
(24.11.2005 LISBOA) Heteroseksuell kontakt står nå for et større antall nye AIDS-tilfeller enn injeksjonsbruk av narkotika, advarer EUs narkotikabyrå (EONN) i sin Årsrapport for 2005 om narkotikasituasjonen i Europa, som offentliggjøres i Brussel i dag. Mens de aller fleste nye tilfellene av AIDS i EU fram til 2001 kunne tilbakeføres til sprøytebruk av narkotika, viser de siste tallene at heteroseksuell smitte nå er vanligst (1).
(24.11.2005 LIZBONA) Kontakty heteroseksualne wyprzedzily ostatnio dozylne przyjmowanie narkotyków, zajmujac pierwsze miejsce na liscie przyczyn zachorowan na AIDS – ostrzega dzis Agencja UE ds. narkotyków (EMCDDA) w swoim Sprawozdaniu rocznym 2005 na temat stanu problemu narkotykowego w Europie, opublikowanym w Brukseli. Mimo ze do 2001 roku wiekszosc przypadków zachorowan na AIDS w UE mozna bylo przypisac dozylnemu przyjmowaniu narkotyków, to najswiezsze dane statystyczne wskazuja, ze obecnie przyczyna najwiekszej liczby zachorowan na te chorobe jest zakazenie poprzez kontakty heteroseksualne (1).
(24.11.2005 LISABONA) Noile cazuri de SIDA aparute prin transmitere pe cale heterosexuala sunt mai numeroase decât cele transmise ca urmare a consumului de droguri injectabile, avertizeaza Agentia UE pentru droguri (OEDT) în Raportul anual pe 2005 privind problema drogurilor în Europa, lansat la Bruxelles. Daca pâna în 2001 majoritatea cazurilor noi de SIDA în UE putea fi atribuita consumului de droguri pe cale injectabila, cele mai recente date arata ca transmiterea acestei boli pe cale heterosexuala este în prezent cea mai frecventa (1).
(24.11.2005 LISABON) Heterosexuálne styky sú dnes castejšou cestou k novým prípadom nákazy AIDS než injekcné užívanie drog, varuje agentúra EÚ pre drogy (EMCDDA) vo svojej Výrocnej správe 2005 o stave drogovej problematiky v Európe, vydanej v Bruseli. Zatial co do roku 2001 bolo možné väcšinu nových prípadov nákazy AIDS v EÚ prisúdit injekcnému užívaniu drog, najnovšie údaje ukazujú, že dnes je najcastejšou prícinou heterosexuálny prenos (1).
(24.11.2005, LIZBONA) Heteroseksualni spolni odnosi so kot vzrok novih primerov aidsa prehiteli vbrizgavanje drog, je opozorila Agencija EU za droge (EMCDDA) v Letnem porocilu o stanju na podrocju problematike drog v Evropi, ki ga je danes objavila v Bruslju. Do leta 2001 je bilo vecino primerov aidsa v EU mogoce pripisati vbrizgavanju drog, najnovejši podatki pa kažejo, da je najvec primerov posledica prenosa s heteroseksualnimi spolnimi odnosi (1).
(24.11.2005 LISSABON) Heterosexuella kontakter har nu gått förbi injektionsmissbruk som den vanligaste smittvägen för nya aidsfall, varnar EU:s narkotikacentrum (ECNN) i sin årsrapport 2005 över situationen på narkotikaområdet i Europa, som släpps idag i Bryssel. Fram till 2001 orsakades det största antalet nya aidsfall inom EU av intravenöst narkotikamissbruk, men de senaste siffrorna visar att heterosexuell smitta nu står för det största antalet nya fall (1).
(24.11.2005 LISABONA) Pedeja laika inficešanas ar AIDS visbiežak notiek heteroseksualu kontaktu cela, nevis injicejot narkotikas – bridina ES narkotiku agentura (EMCDDA), kuras 2005. gada zinojums par situaciju narkomanijas joma Eiropa, ir nacis klaja šodien Brisele. Ja lidz 2001. gadam, vairuma saslimšanas gadijumu ar AIDS ES bija saistiti ar narkotiku injicešanu, tad nemot vera pedejos apkopotos datus jasecina, ka inficešanas ar AIDS lielakoties notiek heteroseksuala cela (1).
  press1-pt  
É provável que entre 3 e 3,5 milhões (1% da população adulta) tenham experimentado a droga no último ano, e cerca de 1,5 milhão (0,5% da população adulta) são classificados como consumidores actuais, tendo consumido a droga no último mês.
The EMCDDA estimates that around 9 million Europeans (3% of all adults) have ever used cocaine. Between 3 and 3.5 million (1% of all adults) are likely to have tried the drug in the last year, while around 1.5 million (0.5% of all adults) are classified as current users, having used it in the last month. Use is concentrated mainly among young adults (15–34 years), particularly young males, and those living in urban areas.
Selon les estimations de l’OEDT, quelque 9 millions d’Européens (3% de l’ensemble de la population adulte) ont expérimenté la cocaïne. Entre 3 et 3,5 millions (1% de l’ensemble de la population adulte) sont supposés avoir essayé la drogue au cours de la dernière année, tandis qu’environ 1,5 million (0,5% de l’ensemble de la population adulte) sont classés dans la catégorie des utilisateurs actuels, c’est-à-dire ayant consommé au cours du dernier mois. Les jeunes adultes (15–34 ans), en particulier ceux de sexe masculin et ceux qui vivent dans les zones urbaines, sont les principaux consommateurs de la drogue.
Die EBDD schätzt, dass etwa 9 Millionen Europäer (3% aller Erwachsenen) schon einmal Kokain konsumiert haben. Zwischen 3 und 3,5 Millionen (1% aller Erwachsenen) haben die Droge wahrscheinlich im letzten Jahr probiert; während etwa 1,5 Millionen (0,5% aller Erwachsenen) als aktuelle Konsumenten eingestuft werden, da sie die Droge im vergangenen Monat konsumiert haben. Der Konsum konzentriert sich hauptsächlich auf junge Erwachsene (15–34 Jahre), insbesondere junge Männer, und auf städtische Gebiete.
El OEDT calcula que aproximadamente 9 millones de europeos (3% de todos los adultos) han consumido cocaína en alguna ocasión. Es probable que entre 3 y 3,5 millones (1% de todos los adultos) hayan probado la misma durante el último año y que cerca de 1,5 millones (0,5% de todos los adultos) puedan considerarse consumidores habituales, habiéndola utilizado en el último mes. El uso se concentra principalmente en adultos jóvenes (15–34 años), especialmente varones, que viven en áreas urbanas.
L’OEDT stima che circa 9 milioni di europei (3% di tutta la popolazione adulta) abbiano provato la cocaina almeno una volta. Si calcola inoltre che tra i 3 e i 3,5 milioni (1% di tutta la popolazione adulta) ne abbiano fatto uso nell’ultimo anno, mentre circa 1,5 milione (0,5% di tutta la popolazione adulta), avendola assunta nell’ultimo mese, è classificato come consumatore attuale. Il consumo si concentra principalmente tra i giovani adulti (15–34 anni), soprattutto maschi residenti in zone urbane.
Het EWDD schat dat ongeveer 9 miljoen Europeanen (3% van alle volwassenen) ooit cocaïne hebben gebruikt. Tussen 3 en 3,5 miljoen mensen (1% van alle volwassenen) hebben vermoedelijk het afgelopen jaar deze drug geprobeerd, terwijl ongeveer 1,5 miljoen mensen (0,5% van alle volwassenen) als actuele gebruikers kunnen worden beschouwd, aangezien zij cocaïne tijdens de laatste maand hebben gebruikt. Vooral jongvolwassenen (15–34 jaar) en in het bijzonder jonge mannen en mensen die in stedelijke gebieden wonen, gebruiken deze drug.
EMCDDA odhaduje, že zkušenost s kokainem má okolo devíti milionn Evropann (3 % dospelého obyvatelstva). Behem posledního roku tuto drogu pravdepodobne užilo 3–3,5 milionu (1 % dospelého obyvatelstva) a zhruba 1,5 milionu osob (0,5 % dospelého obyvatelstva) je iazeno mezi aktuální uživatele, kteií kokain užili behem posledního mesíce. Užívání je soustiedeno hlavne ve skupine mladých dospelých (ve veku 15–34 let), zejména mladých mužn, a ve skupine osob žijících v mestských oblastech.
EMCDDA hinnangul on ligikaudu 9 miljonit eurooplast (3% täisealisest elanikkonnast) vähemalt korra kokaiini proovinud. 3–3,5 miljonit (1% täisealisest elanikkonnast) on kokaiini tarbinud viimase aasta jooksul, samas kui ligikaudu 1,5 miljonit (0,5% täisealisest elanikkonnast), keda võib liigitada praeguste tarbijate hulka, on kokaiini kasutanud viimase kuu jooksul. Kokaiini tarbimine on peamiselt levinud noorte täisealiste (15–34-aastaste), eriti noorte meeste ning linnaelanike seas.
EMCDDA arvioi, että noin 9 miljoonaa eurooppalaista (3% kaikista aikuisista) on käyttänyt kokaiinia ainakin kerran elämässään. Huumetta on viimeisen vuoden aikana kokeillut arviolta 3 – 3,5 miljoonaa eurooppalaista (1% kaikista aikuisista). Nykyisiä huumeiden käyttäjiä, jotka ovat käyttäneet sitä edellisen kuukauden aikana, on noin 1,5 miljoonaa (0,5% kaikista aikuisista). Käyttäjät ovat pääosin nuoria, 15–34-vuotiaita aikuisia, etenkin nuoria miehiä ja kaupunkilaisia.
Az EMCDDA becslései szerint körülbelül 9 millió európai (az összes felnött 3%-a) használt már kokaint az élete során. 3–3,5 millió közé tehetö (az összes felnött 1%-a) azoknak a száma, akik az elmúlt évben feltehetöen próbálták a tiltott szert, jelenlegi használónak pedig körülbelül 1,5 millióan (az összes felnött 0,5%-a) minösülnek. A kokain-használat elsösorban a fiatal felnöttekre (15–34 évesek) azon belül is többnyire a fiatal férfiakra, illetve a városban élökre jellemzö.
EMCDDA szacuje, ze około 9 milionów Europejczyków (3% wszystkich dorosłych) spróbowało w swoim zyciu kokainy. Od 3 do 3,5 miliona osób (1% wszystkich dorosłych) prawdopodobnie zazyło ten narkotyk w ostatnim roku, a około 1,5 miliona osób (0,5% wszystkich dorosłych), które zazyły kokaine w ostatnim miesiacu, zakwalifikowano jako zazywajacych ja obecnie. Najwieksze spozycie wystepuje głównie w grupie młodych osób dorosłych (15–34 lat), zwłaszcza młodych mezczyzn oraz osób mieszkajacych w obszarach miejskich.
EMCDDA odhaduje, že približne 9 miliónov Európanov (3% dospelej populácie) má skúsenosti s kokaínom. Približne 3 až 3,5 miliónov (1% dospelej populácie) pravdepodobne skúsilo drogu v minulom roku, zatiaÍ co približne 1,5 miliónov (0,5% dospelej populácie) je klasifikovaných ako súcasní užívatelia, co sú tí, ktorí užili drogu minulý mesiac. Užívanie narástlo najmä medzi mladými Íudˇmi (15–34 rocnými), najmä medzi mladými mužmi a obyvateÍmi mestských oblastí.
Center EMCDDA ocenjuje, da je okoli 9 milijonov Evropejcev (3% vseh odraslih) že uporabilo kokain. Od 3 do 3,5 milijona (1% vseh odraslih) Evropejcev naj bi drogo poskusilo v zadnjem letu, medtem ko naj bi bilo rednih uporabnikov, sem se štejejo tisti, ki so kokain uživali v zadnjem mesecu, okoli 1,5 milijona (0,5% vseh odraslih). Uporaba kokaina je razširjena predvsem med mlajšimi odraslimi (15–34 let), zlasti mlajšimi moškimi, in tistimi, ki živijo v mestnih obmocjih.
ECNN uppskattar att omkring 9 miljoner européer (3% av alla vuxna) har använt kokain någon gång. Mellan 3 och 3,5 miljoner (1% av alla vuxna) tros ha testat drogen det senaste året, medan omkring 1,5 miljoner (0,5 % av alla vuxna) har använt kokain den senaste månaden. Kokain förekommer främst bland unga vuxna (15–34 år) och i synnerhet bland unga män och personer som bor i tätorter.
Pec EMCDDA aplesem aptuveni 9 miljoni Eiropas iedzivotǎju (3% visu pieaugušo) vismaz vienu reizi ir lietojuši kokainu. Aprefiini liecina, ka no 3 lidz 3,5 miljoniem iedzivotǎju pedejǎ gada laikǎ (1% visu pieaugušo) ir pameginǎjuši kokainu, bet aptuveni 1,5 miljoni (0,5% visu pieaugušo) ir sǎkuši kokainu lietot pavisam nesen, t.i., pedejǎ meneša laikǎ. Kokainu lieto galvenokǎrt gados jauni (15–34 gadus veci) pieaugušie, lielǎkoties gados jauni virieši, kǎ ari pilsetvide dzivojošie.
  Caixa 6  
O número de apreensões efectuadas num país é geralmente considerado um indicador indirecto da oferta e disponibilidade de drogas, mas reflecte também os recursos, as prioridades e estratégias dos serviços de aplicação da lei, bem como a vulnerabilidade dos traficantes face às estratégias nacionais e internacionais de redução da oferta. As quantidades apreendidas podem variar muito de ano para ano, por exemplo, se num ano se efectuarem apreensões muito volumosas.
The number of drug seizures in a country is usually considered to be an indirect indicator of the supply and availability of drugs, although it also reflects law enforcement resources, priorities and strategies, as well as vulnerability of traffickers to national and international supply reduction strategies. Quantities seized may fluctuate widely from one year to the next, for example if in one year a few of the seizures are very large. For this reason, the number of seizures is considered by several countries to be a better indicator of trends. In all countries, the number of seizures contains a high proportion of small seizures at the retail level. The origin and destination of drugs seized may indicate trafficking routes and producing areas, but this information is not always known. The purity and price of drugs sold at retail level are reported by most of the Member States. However, data come from a range of different sources, which are not always comparable or reliable, making accurate comparisons between countries difficult.
Le nombre de saisies de drogue dans un pays est généralement considéré comme un indicateur indirect de l'offre et de la disponibilité des drogues, bien qu'il reflète également les ressources, les priorités et les stratégies d'application de la législation et la vulnérabilité des trafiquants face aux stratégies nationales et internationales de réduction de l'offre. Les quantités saisies peuvent varier considérablement d'une année à l'autre. Ainsi, au cours d'une année, les autorités peuvent réaliser un petit nombre de saisies, mais de quantités importantes de drogue. C'est la raison pour laquelle plusieurs pays considèrent que le nombre de saisies est un meilleur indicateur de tendance. Dans tous les pays, le nombre de saisies comprend une part élevée de petites saisies au niveau du détail. L'origine et la destination des drogues saisies peuvent fournir des indications sur les routes qu'empruntent le trafic et sur les zones de production, mais cette information n'est pas toujours connue. La pureté et le prix des drogues au détail sont déclarés par la plupart des États membres. Toutefois, les données proviennent de diverses sources, qui ne sont pas toujours comparables ou fiables, ce qui rend les comparaisons entre pays malaisées.
Die Zahl der Sicherstellungen in einem Land wird in der Regel als indirekter Indikator für das Angebot und die Verfügbarkeit von Drogen angesehen, spiegelt jedoch auch Strafverfolgungsressourcen, -prioritäten und -strategien sowie die Wahrscheinlichkeit wider, dass sich nationale und internationale Strategien zur Reduzierung des Angebots auf Drogenhändler auswirken. Die sichergestellten Mengen können von Jahr zu Jahr stark schwanken, etwa wenn in einem Jahr einige besonders umfangreiche Sicherstellungen erfolgt sind. Aus diesem Grund wird die Zahl der Sicherstellungen in mehreren Ländern als der bessere Indikator für Tendenzen angesehen. In allen Ländern umfasst die Zahl der Sicherstellungen einen großen Anteil kleinerer Sicherstellungen auf Kleinhandelsebene. Ursprungs- und Zielland der sichergestellten Drogen können Hinweise auf die Route des Drogenhandels und Erzeugungsgebiete liefern, jedoch ist diese Information nicht immer verfügbar. Daten über Preis und Reinheit der auf Kleinhandelsebene verkauften Drogen werden von den meisten Mitgliedstaaten bereitgestellt. Jedoch stammen die Daten aus einer Reihe verschiedener Quellen, die nicht immer vergleichbar oder zuverlässig sind, weshalb es schwierig ist, genaue Vergleiche zwischen den Ländern durchzuführen.
El número de incautaciones de drogas en un país suele considerarse un indicador indirecto de la oferta y disponibilidad de las mismas, aunque también refleja los recursos, prioridades y estrategias de la policía, así como la vulnerabilidad de los traficantes ante las estrategias de reducción de la oferta nacionales e internacionales. Las cantidades incautadas pueden variar mucho de un año a otro, por ejemplo si un año se registran algunas incautaciones especialmente grandes. Por esta razón, varios países consideran que el número de incautaciones es un indicador más adecuado de las tendencias. En todos los países, los datos incluyen un mayor número de pequeñas incautaciones de pequeños traficantes. El origen y el destino de las drogas incautadas pueden ser indicadores de rutas de tráfico y áreas de producción, pero no siempre se dispone de esta información. La mayoría de Estados miembros comunican el precio y la pureza de las drogas vendidas por los pequeños traficantes. No obstante, los datos proceden de una gran variedad de fuentes que no siempre son comparables o fiables, lo que hace difícil establecer una comparación exacta entre países.
Normalmente il numero di sequestri di stupefacenti in un paese è considerato un indicatore indiretto dell’offerta e della disponibilità di queste sostanze, sebbene dipenda anche dalle risorse delle forze dell’ordine, dalle priorità e dalle strategie nonché dalla vulnerabilità degli spacciatori nei confronti delle strategie nazionali e internazionali di riduzione dell’offerta. I quantitativi sequestrati possono variare notevolmente da un anno all’altro, per esempio se in un anno alcuni dei sequestri interessano quantitativi ingenti. Per tale motivo il numero di intercettazioni è considerato in alcuni paesi un migliore indicatore di tendenza. In tutti i paesi, una grande percentuale del numero di piccoli sequestri avviene al livello dello spaccio al dettaglio. L’origine e la destinazione delle sostanze sequestrate possono fornire indicazioni sulle vie del traffico e sulle aree di produzione; tali informazioni tuttavia non sono sempre note. Il prezzo e la purezza degli stupefacenti spacciati al dettaglio vengono segnalati dalla maggior parte degli Stati membri. Tuttavia i dati provengono da fonti diverse non sempre comparabili, il che rende difficile operare un confronto tra paesi.
Ο αριθμός των κατασχέσεων ναρκωτικών σε μια χώρα θεωρείται συνήθως έμμεσος δείκτης της προσφοράς και της διαθεσιμότητας ναρκωτικών, μολονότι απηχεί επίσης τους πόρους, τις προτεραιότητες και τις στρατηγικές της επιβολής του νόμου, καθώς και την αδυναμία των διακινητών απέναντι στις εθνικές και διεθνείς στρατηγικές με στόχο τη μείωση της προσφοράς. Οι κατασχεθείσες ποσότητες είναι δυνατόν να ποικίλλουν σημαντικά από χρόνο σε χρόνο, για παράδειγμα εάν σε ένα έτος μερικές από τις κατασχέσεις αφορούσαν πολύ μεγάλες ποσότητες. Για τον λόγο αυτό, ο αριθμός των κατασχέσεων θεωρείται από αρκετές χώρες καλύτερος δείκτης των τάσεων. Σε όλες τις χώρες, ο αριθμός των κατασχέσεων περιλαμβάνει μεγάλο ποσοστό μικρών κατασχέσεων σε επίπεδο λιανικής διακίνησης. Η προέλευση και ο προορισμός των κατασχεθέντων ναρκωτικών ενδέχεται να υποδεικνύει τις οδούς διακίνησης και τις περιοχές παραγωγής, αλλά οι πληροφορίες αυτές δεν είναι πάντοτε γνωστές. Τα περισσότερα κράτη μέλη αναφέρουν την καθαρότητα και την τιμή των ναρκωτικών που πωλούνται σε επίπεδο λιανικής διακίνησης. Ωστόσο, τα στοιχεία προέρχονται από πολλές διαφορετικές πηγές, οι οποίες δεν είναι πάντοτε συγκρίσιμες ή αξιόπιστες, γεγονός που καθιστά δυσχερείς τις ακριβείς συγκρίσεις μεταξύ χωρών.
De hoeveelheid in een land in beslag genomen drugs wordt meestal als een indirecte indicatie beschouwd van de aanvoer en beschikbaarheid van drugs. Het is echter ook een weerspiegeling van de middelen, prioriteiten en strategieën van strafvervolgingsinstanties alsmede van de kwetsbaarheid van drugshandelaren voor nationale en internationale strategieën voor het terugdringen van het aanbod. De in beslag genomen hoeveelheden kunnen van jaar tot jaar sterk fluctueren, bijvoorbeeld als in een bepaald jaar een paar grote vangsten hebben plaatsgevonden. Daarom beschouwen verschillende landen het aantal inbeslagnames als een betere indicatie voor trends. In alle landen bestaan de inbeslagnames voor een groot deel uit kleinere confiscaties op straathandelniveau. De herkomst en bestemming van de in beslag genomen drugs kunnen een indicatie geven van de routes en productielocaties, maar dergelijke gegevens zijn niet altijd beschikbaar. De meeste landen melden de zuiverheid en prijs van de drugs op straathandelniveau. De gegevens zijn echter afkomstig uit veel verschillende bronnen die niet altijd vergelijkbaar of betrouwbaar zijn, hetgeen een exacte vergelijking tussen landen bemoeilijkt.
Počet záchytů drog v určité zemi je obvykle považován za nepřímý ukazatel nabídky a dostupnosti drog, i když je i odrazem zdrojů, priorit a strategií vymáhání práva, ale i míry, v níž jsou obchodníci s drogami postižitelní národními a mezinárodními strategiemi pro omezení drogové nabídky. Množství zachycených drog se může v jednotlivých letech výrazně lišit, například pokud je v jednom roce provedeno několik velkých záchytů. Proto některé země považují za lepší indikátor trendů počet provedených záchytů. Ve všech zemích zahrnuje počet provedených záchytů vysoký podíl malých záchytů na maloobchodní úrovni. Původ a určení zachycených drog může indikovat trasy nezákonného obchodu s drogami a oblasti drogové produkce. Tyto informace však nejsou vždy známy. Čistota a cena drog prodaných na maloobchodní úrovni je hlášena většinou členských států. Údaje však pocházejí z mnoha různých zdrojů, které nejsou vždy srovnatelné nebo důvěryhodné, což ztěžuje provedení přesných srovnání mezi zeměmi.
Antallet af narkotikabeslaglæggelser i et land betragtes sædvanligvis som en indirekte indikator for forsyning og tilgængelighed af narkotika, selv om det også afspejler retshåndhævelsesmyndighedernes ressourcer, prioriteringer og strategier samt den udstrækning, hvori omsætningsleddene er udsat for at blive omfattet af nationale og internationale udbudsbegrænsende strategier. Mængderne, som beslaglægges, kan variere meget fra år til år, for eksempel hvis nogen af beslaglæggelserne et år er meget store. Af den grund betragter mange lande antallet af beslaglæggelser som en bedre indikator for tendenser. I alle lande omfatter antallet af beslaglæggelser en stor andel af små beslaglæggelser i detailleddet. Oprindelsen af og destinationen for beslaglagte stoffer kan give en indikation af smuglerruter og produktionsområder, men disse oplysninger foreligger ikke altid. De fleste medlemsstater rapporterer om renhed og priser for stoffer i detailleddet. Oplysningerne kommer imidlertid fra en række forskellige kilder som ikke altid er sammenlignelige eller pålidelige, og dette gør det vanskelig at foretage nøjagtige sammenligninger landene imellem.
Uimastikonfiskeerimiste arvu riigis peetakse tavaliselt uimastite pakkumise ja kättesaadavuse kaudseks näitajaks, kuigi see peegeldab ka õiguskaitsealaseid vahendeid, prioriteete ja strateegiaid ning riiklike ja rahvusvaheliste pakkumise vähendamise strateegiate mõju kaubitsejatele. Konfiskeeritud kogused võivad aastast aastasse suurel määral kõikuda, näiteks siis, kui ühel aastal on mõnel korral konfiskeeritud väga suuri koguseid. Seetõttu peavad mitmed riigid konfiskeerimiste arvu paremaks suundumuste näitajaks. Kõigis riikides moodustavad olulise osa konfiskeerimistest väikesed konfiskeerimised jaemüügi tasandil. Konfiskeeritud uimastite päritolu ja sihtkoht võivad viidata kaubateedele ja tootmispiirkondadele, kuid see teave ei ole alati kättesaadav. Enamik liikmesriike annab teavet jaemüügi tasandil levitatavate uimastite puhtuse ja hinna kohta. Andmed pärinevad siiski väga erinevatest allikatest, mis ei ole alati võrreldavad ega usaldusväärsed ning see teeb riikidevahelise võrdlemise raskeks.
Tietyssä maassa tehtyjen huumetakavarikkojen lukumäärää pidetään yleensä huumeiden tarjonnan ja saatavuuden epäsuorana indikaattorina, joskin se kuvastaa myös lainvalvonnan resursseja, prioriteetteja ja strategioita sekä sitä, miten hyvin kansalliset ja kansainväliset tarjonnan vähentämisen strategiat tehoavat salakuljettajiin. Takavarikoidut määrät saattavat vaihdella voimakkaasti eri vuosina esimerkiksi siksi, että jonakin vuonna on tehty muutama hyvin suuri takavarikko. Useat maat pitävät tästä syystä takavarikkojen lukumäärää parempana merkkinä suuntauksista. Takavarikkojen lukumäärään sisältyy kaikissa maissa suuri osuus vähittäiskaupan tasolla tehtyjä pieniä takavarikkoja. Takavarikoitujen huumeiden alkuperä ja määränpää saattavat kertoa salakuljetusreiteistä, mutta tätä tietoa ei aina ole saatavilla. Useimmat jäsenvaltiot ilmoittavat huumeiden puhtauden ja hinnan vähittäiskaupassa. Tiedot ovat kuitenkin peräisin useista erilaisista lähteistä, jotka eivät aina ole vertailukelpoisia tai luotettavia, joten maiden välillä on vaikea tehdä tarkkoja vertailuja.
Az egy országban történt kábítószer-lefoglalások számát a kábítószerek kínálata és elérhetősége szempontjából közvetett mutatónak tekintik, bár ugyancsak tükrözi a bűnüldöző szervek erőforrásait, prioritásait és stratégiáit, valamint a kereskedők sebezhetőségét a nemzeti és nemzetközi készletcsökkentő stratégiákkal szemben. A lefoglalt mennyiségek egyik évről a másikra nagyfokú ingadozást mutathatnak, ha például az adott évben a lefoglalások némelyike nagyon nagy. Emiatt a lefoglalások számát sok országra nézve meg kell vizsgálni, hogy tisztább mutatót kapjunk a tendenciáról. A lefoglalások száma minden országban nagy arányban tartalmaz kiskereskedelmi szinten történt kis lefoglalásokat. A lefoglalt kábítószerek származása és rendeltetési helye jelezheti a kereskedelmi útvonalakat és termelőterületeket, ez az információ azonban nem mindig ismert. A kiskereskedelmi szinten eladott kábítószerek tisztaságáról és áráról a legtöbb tagállam beszámol. Az adatok azonban számos különböző, nem mindig összehasonlítható vagy megbízható forrásból származnak, ami megnehezíti az országok közötti pontos összehasonlítást.
Antallet narkotikabeslag i et land betraktes gjerne som en indirekte indikator på tilbud og tilgjengelighet av narkotika, selv om de også gjenspeiler politiets ressurser, prioriteringer og strategier, og likeledes i hvilken grad nasjonale og internasjonale tilbudsreduserende tiltak virker inn på omsetningsleddene. Mengdene som beslaglegges kan variere fra år til år, f.eks. hvis noen av beslagene et år er svært store. Av denne grunn betrakter mange land antallet beslag som en bedre indikator på trender. I alle land omfatter antallet beslag en stor del små beslag på detaljistnivå. De beslaglagte stoffenes opprinnelse og destinasjon kan gi en indikasjon på smuglerruter og produksjonsområder, men denne informasjonen er ikke alltid kjent. De fleste medlemsstatene i EU rapporterer om renhet og pris på stoffene på detaljistnivå. Opplysningene kommer imidlertid fra en rekke ulike kilder som ikke alltid er sammenlignbare eller pålitelige, og dette gjør det vanskelig å foreta nøyaktige sammenligninger landene imellom.
Liczbę konfiskat narkotyków w danym kraju zwykle odbiera się jako pośredni wskaźnik wielkości podaży i dostępności narkotyków, ale odzwierciedla ona również zasoby egzekwowania prawa, priorytety i strategie oraz podatność handlarzy narkotyków na krajowe i międzynarodowe strategie ograniczania podaży. Skonfiskowane ilości mogą znacznie różnić się z roku na rok, jeżeli, na przykład, w danym roku kilka konfiskat opiewa na bardzo duże ilości. Z tego względu wiele państw uważa, że liczba konfiskat jest lepszym wskaźnikiem trendów. We wszystkich państwach dane o liczbie konfiskat dotyczą w dużej mierze drobnych konfiskat detalicznych. Miejsce pochodzenia oraz miejsce przeznaczenia skonfiskowanych narkotyków może pomóc we wskazaniu szlaków handlowych i ośrodków produkcji, nie zawsze jednak taka informacja jest dostępna. Większość Państw Członkowskich przekazuje dane o czystości i cenie narkotyków na poziomie użytkownika końcowego. Jednakże dane te pochodzą z różnorodnych źródeł, które nie zawsze można uznać za porównywalne lub rzetelne, a to utrudnia dokładne porównanie danych krajowych.
De obicei se consideră că numărul capturilor de droguri dintr-o ţară este un indicator indirect al ofertei şi disponibilităţii drogurilor, deşi reflectă de asemenea capacitatea, resursele şi strategiile de aplicare a legii, precum şi vulnerabilitatea traficanţilor faţă de strategiile naţionale şi internaţionale care urmăresc reducerea ofertei. Cantităţile capturate pot fluctua considerabil de la un an la altul, de exemplu dacă într-un an câteva capturi sunt de dimensiuni foarte mari. Din acest motiv, mai multe ţări consideră că numărul capturilor este un indicator mai bun al tendinţelor. În toate ţările, numărul capturilor cuprinde o proporţie ridicată de capturi mici la nivelul comerţului cu amănuntul. Originea şi destinaţia drogurilor capturate pot indica rutele de trafic şi zonele de producţie, dar aceste informaţii nu sunt întotdeauna cunoscute. Majoritatea statelor membre furnizează date privind puritatea şi preţul drogurilor vândute cu amănuntul. Datele provin însă dintr-o varietate de surse diferite, iar acestea nu sunt întotdeauna comparabile sau fiabile, comparaţiile corecte dintre ţări fiind astfel dificil de realizat.
Počet zachytení drog v krajine sa zvyčajne považuje za nepriamy indikátor dodávok a dostupnosti drog, hoci odzrkadľuje aj zdroje presadzovania práva, priority a stratégie ako aj zraniteľnosť obchodníkov voči národným a medzinárodnými stratégiám znižovania dodávok. Zachytené množstvá sa môžu z roka na rok podstatne meniť, ak sa napríklad v jednom roku párkrát zachytí veľmi veľké množstvo. Z tohto dôvodu niektoré krajiny považujú počet zachytení drog za lepší indikátor trendov. Vo všetkých krajinách vysoko prevládajú v počte zachytení drog zachytenia malých množstiev na maloobchodnej úrovni. Pôvod a miesto určenia zachytených drog môže naznačovať obchodné trasy a oblasti výroby, ale tieto informácie nie sú známe vždy. Čistotu a cenu maloobchodne predávaných drog uvádza väčšina členských štátov. Údaje však pochádzajú z radu rôznych zdrojov, nie vždy sú porovnateľné alebo spoľahlivé, a tým sťažujú presné porovnávanie medzi krajinami.
Število zasegov v državi se ponavadi uporablja kot posredni kazalec ponudbe in razpoložljivosti drog, odraža pa tudi vire organov pregona, prednostne naloge in strategije, kot tudi ranljivost preprodajalcev zaradi nacionalnih in mednarodnih strategij za zmanjšanje ponudbe. Zasežene količine se lahko močno razlikujejo od enega leta do drugega, v enem letu je na primer nekaj zasegov zelo velikih. Zato je po mnenju več držav boljši kazalec trendov število zasegov. V vseh državah je v število zasegov vštet velik del majhnih zasegov na ravni preprodajanja na drobno. Poreklo in namembni kraj drog lahko nakažeta trgovske poti in področja proizvodnje, vendar ti podatki niso vedno znani. Večina držav članic je poročala o cenah in čistosti drog na ravni prodaje na drobno. Vendar pa podatki prihajajo iz različnih virov, ki niso vedno primerljivi ali zanesljivi, zaradi česar je težko napraviti natančno primerjavo med državami.
Antalet narkotikabeslag i ett land anses vanligtvis vara en indirekt indikator på tillgången på narkotika och hur lätt det är att få tag på den, men speglar också kontrollorganens resurser, prioriteringar och strategier, samt i vilken mån de nationella och internationella strategierna för att minska tillgången kommer åt de personer som ägnar sig åt narkotikahandel. De mängder som beslagtas kan variera kraftigt från år till år, till exempel om några av beslagen under ett år är mycket stora. Av den anledningen anses det i många länder att antalet beslag är en bättre trendindikator. I alla länderna står små beslag i missbrukarledet för en stor del av antalet beslag. Om man känner till var den beslagtagna narkotikan kommer från och vart den skall, kan det ge en fingervisning om handelsvägar och produktionsområden, men denna information finns inte alltid tillgänglig. Renhetsgraden och priset på narkotikan i missbrukarledet rapporteras av de flesta medlemsstaterna. Men uppgifterna kommer från en rad olika källor, vilka inte alltid är jämförbara eller tillförlitliga och det blir därmed svårt att göra korrekta jämförelser mellan länderna.
Narkotiku atsavināšanas gadījumu skaitu valstī parasti uzskata par netiešu norādi uz narkotiku piegādi un pieejamību, kaut gan tas atspoguļo arī tiesībsargājošo institūciju resursus, prioritātes, stratēģijas, kā arī nelikumīgo tirgotāju neaizsargātību pret nacionālajām un starptautiskajām piegādes samazināšanas stratēģijām. Atsavinātie daudzumi var ļoti atšķirties pa gadiem, piemēram, ja vienā gadā dažos atsavināšanas gadījumos daudzumi ir ļoti lieli. Šī iemesla dēļ vairākas valstis par labāku indikatoru uzskata atsavināšanas gadījumu skaitu. Visās valstīs atsavināšanas gadījumu skaits ietver arī lielu proporcionālo daļu ar nelielu apjomu atsavinājumu mazumtirdzniecības līmenī. Konfiscēto narkotiku izcelsme un nosūtīšanas adresāts var norādīt uz kontrabandas maršrutiem un ražošanas zonām, taču šī informācija ne vienmēr ir zināma. Par mazumtirdzniecībā pārdoto narkotiku tīrību un cenu datus sniedz lielākā daļa dalībvalstu. Taču šie dati nāk no dažādiem avotiem, kas ne vienmēr ir salīdzināmi, vai arī ir grūti izdarīt ticamus, precīzus salīdzinājumus valstu starpā.
  Caixa 6  
O número de apreensões efectuadas num país é geralmente considerado um indicador indirecto da oferta e disponibilidade de drogas, mas reflecte também os recursos, as prioridades e estratégias dos serviços de aplicação da lei, bem como a vulnerabilidade dos traficantes face às estratégias nacionais e internacionais de redução da oferta. As quantidades apreendidas podem variar muito de ano para ano, por exemplo, se num ano se efectuarem apreensões muito volumosas.
The number of drug seizures in a country is usually considered to be an indirect indicator of the supply and availability of drugs, although it also reflects law enforcement resources, priorities and strategies, as well as vulnerability of traffickers to national and international supply reduction strategies. Quantities seized may fluctuate widely from one year to the next, for example if in one year a few of the seizures are very large. For this reason, the number of seizures is considered by several countries to be a better indicator of trends. In all countries, the number of seizures contains a high proportion of small seizures at the retail level. The origin and destination of drugs seized may indicate trafficking routes and producing areas, but this information is not always known. The purity and price of drugs sold at retail level are reported by most of the Member States. However, data come from a range of different sources, which are not always comparable or reliable, making accurate comparisons between countries difficult.
Le nombre de saisies de drogue dans un pays est généralement considéré comme un indicateur indirect de l'offre et de la disponibilité des drogues, bien qu'il reflète également les ressources, les priorités et les stratégies d'application de la législation et la vulnérabilité des trafiquants face aux stratégies nationales et internationales de réduction de l'offre. Les quantités saisies peuvent varier considérablement d'une année à l'autre. Ainsi, au cours d'une année, les autorités peuvent réaliser un petit nombre de saisies, mais de quantités importantes de drogue. C'est la raison pour laquelle plusieurs pays considèrent que le nombre de saisies est un meilleur indicateur de tendance. Dans tous les pays, le nombre de saisies comprend une part élevée de petites saisies au niveau du détail. L'origine et la destination des drogues saisies peuvent fournir des indications sur les routes qu'empruntent le trafic et sur les zones de production, mais cette information n'est pas toujours connue. La pureté et le prix des drogues au détail sont déclarés par la plupart des États membres. Toutefois, les données proviennent de diverses sources, qui ne sont pas toujours comparables ou fiables, ce qui rend les comparaisons entre pays malaisées.
Die Zahl der Sicherstellungen in einem Land wird in der Regel als indirekter Indikator für das Angebot und die Verfügbarkeit von Drogen angesehen, spiegelt jedoch auch Strafverfolgungsressourcen, -prioritäten und -strategien sowie die Wahrscheinlichkeit wider, dass sich nationale und internationale Strategien zur Reduzierung des Angebots auf Drogenhändler auswirken. Die sichergestellten Mengen können von Jahr zu Jahr stark schwanken, etwa wenn in einem Jahr einige besonders umfangreiche Sicherstellungen erfolgt sind. Aus diesem Grund wird die Zahl der Sicherstellungen in mehreren Ländern als der bessere Indikator für Tendenzen angesehen. In allen Ländern umfasst die Zahl der Sicherstellungen einen großen Anteil kleinerer Sicherstellungen auf Kleinhandelsebene. Ursprungs- und Zielland der sichergestellten Drogen können Hinweise auf die Route des Drogenhandels und Erzeugungsgebiete liefern, jedoch ist diese Information nicht immer verfügbar. Daten über Preis und Reinheit der auf Kleinhandelsebene verkauften Drogen werden von den meisten Mitgliedstaaten bereitgestellt. Jedoch stammen die Daten aus einer Reihe verschiedener Quellen, die nicht immer vergleichbar oder zuverlässig sind, weshalb es schwierig ist, genaue Vergleiche zwischen den Ländern durchzuführen.
El número de incautaciones de drogas en un país suele considerarse un indicador indirecto de la oferta y disponibilidad de las mismas, aunque también refleja los recursos, prioridades y estrategias de la policía, así como la vulnerabilidad de los traficantes ante las estrategias de reducción de la oferta nacionales e internacionales. Las cantidades incautadas pueden variar mucho de un año a otro, por ejemplo si un año se registran algunas incautaciones especialmente grandes. Por esta razón, varios países consideran que el número de incautaciones es un indicador más adecuado de las tendencias. En todos los países, los datos incluyen un mayor número de pequeñas incautaciones de pequeños traficantes. El origen y el destino de las drogas incautadas pueden ser indicadores de rutas de tráfico y áreas de producción, pero no siempre se dispone de esta información. La mayoría de Estados miembros comunican el precio y la pureza de las drogas vendidas por los pequeños traficantes. No obstante, los datos proceden de una gran variedad de fuentes que no siempre son comparables o fiables, lo que hace difícil establecer una comparación exacta entre países.
Normalmente il numero di sequestri di stupefacenti in un paese è considerato un indicatore indiretto dell’offerta e della disponibilità di queste sostanze, sebbene dipenda anche dalle risorse delle forze dell’ordine, dalle priorità e dalle strategie nonché dalla vulnerabilità degli spacciatori nei confronti delle strategie nazionali e internazionali di riduzione dell’offerta. I quantitativi sequestrati possono variare notevolmente da un anno all’altro, per esempio se in un anno alcuni dei sequestri interessano quantitativi ingenti. Per tale motivo il numero di intercettazioni è considerato in alcuni paesi un migliore indicatore di tendenza. In tutti i paesi, una grande percentuale del numero di piccoli sequestri avviene al livello dello spaccio al dettaglio. L’origine e la destinazione delle sostanze sequestrate possono fornire indicazioni sulle vie del traffico e sulle aree di produzione; tali informazioni tuttavia non sono sempre note. Il prezzo e la purezza degli stupefacenti spacciati al dettaglio vengono segnalati dalla maggior parte degli Stati membri. Tuttavia i dati provengono da fonti diverse non sempre comparabili, il che rende difficile operare un confronto tra paesi.
Ο αριθμός των κατασχέσεων ναρκωτικών σε μια χώρα θεωρείται συνήθως έμμεσος δείκτης της προσφοράς και της διαθεσιμότητας ναρκωτικών, μολονότι απηχεί επίσης τους πόρους, τις προτεραιότητες και τις στρατηγικές της επιβολής του νόμου, καθώς και την αδυναμία των διακινητών απέναντι στις εθνικές και διεθνείς στρατηγικές με στόχο τη μείωση της προσφοράς. Οι κατασχεθείσες ποσότητες είναι δυνατόν να ποικίλλουν σημαντικά από χρόνο σε χρόνο, για παράδειγμα εάν σε ένα έτος μερικές από τις κατασχέσεις αφορούσαν πολύ μεγάλες ποσότητες. Για τον λόγο αυτό, ο αριθμός των κατασχέσεων θεωρείται από αρκετές χώρες καλύτερος δείκτης των τάσεων. Σε όλες τις χώρες, ο αριθμός των κατασχέσεων περιλαμβάνει μεγάλο ποσοστό μικρών κατασχέσεων σε επίπεδο λιανικής διακίνησης. Η προέλευση και ο προορισμός των κατασχεθέντων ναρκωτικών ενδέχεται να υποδεικνύει τις οδούς διακίνησης και τις περιοχές παραγωγής, αλλά οι πληροφορίες αυτές δεν είναι πάντοτε γνωστές. Τα περισσότερα κράτη μέλη αναφέρουν την καθαρότητα και την τιμή των ναρκωτικών που πωλούνται σε επίπεδο λιανικής διακίνησης. Ωστόσο, τα στοιχεία προέρχονται από πολλές διαφορετικές πηγές, οι οποίες δεν είναι πάντοτε συγκρίσιμες ή αξιόπιστες, γεγονός που καθιστά δυσχερείς τις ακριβείς συγκρίσεις μεταξύ χωρών.
De hoeveelheid in een land in beslag genomen drugs wordt meestal als een indirecte indicatie beschouwd van de aanvoer en beschikbaarheid van drugs. Het is echter ook een weerspiegeling van de middelen, prioriteiten en strategieën van strafvervolgingsinstanties alsmede van de kwetsbaarheid van drugshandelaren voor nationale en internationale strategieën voor het terugdringen van het aanbod. De in beslag genomen hoeveelheden kunnen van jaar tot jaar sterk fluctueren, bijvoorbeeld als in een bepaald jaar een paar grote vangsten hebben plaatsgevonden. Daarom beschouwen verschillende landen het aantal inbeslagnames als een betere indicatie voor trends. In alle landen bestaan de inbeslagnames voor een groot deel uit kleinere confiscaties op straathandelniveau. De herkomst en bestemming van de in beslag genomen drugs kunnen een indicatie geven van de routes en productielocaties, maar dergelijke gegevens zijn niet altijd beschikbaar. De meeste landen melden de zuiverheid en prijs van de drugs op straathandelniveau. De gegevens zijn echter afkomstig uit veel verschillende bronnen die niet altijd vergelijkbaar of betrouwbaar zijn, hetgeen een exacte vergelijking tussen landen bemoeilijkt.
Počet záchytů drog v určité zemi je obvykle považován za nepřímý ukazatel nabídky a dostupnosti drog, i když je i odrazem zdrojů, priorit a strategií vymáhání práva, ale i míry, v níž jsou obchodníci s drogami postižitelní národními a mezinárodními strategiemi pro omezení drogové nabídky. Množství zachycených drog se může v jednotlivých letech výrazně lišit, například pokud je v jednom roce provedeno několik velkých záchytů. Proto některé země považují za lepší indikátor trendů počet provedených záchytů. Ve všech zemích zahrnuje počet provedených záchytů vysoký podíl malých záchytů na maloobchodní úrovni. Původ a určení zachycených drog může indikovat trasy nezákonného obchodu s drogami a oblasti drogové produkce. Tyto informace však nejsou vždy známy. Čistota a cena drog prodaných na maloobchodní úrovni je hlášena většinou členských států. Údaje však pocházejí z mnoha různých zdrojů, které nejsou vždy srovnatelné nebo důvěryhodné, což ztěžuje provedení přesných srovnání mezi zeměmi.
Antallet af narkotikabeslaglæggelser i et land betragtes sædvanligvis som en indirekte indikator for forsyning og tilgængelighed af narkotika, selv om det også afspejler retshåndhævelsesmyndighedernes ressourcer, prioriteringer og strategier samt den udstrækning, hvori omsætningsleddene er udsat for at blive omfattet af nationale og internationale udbudsbegrænsende strategier. Mængderne, som beslaglægges, kan variere meget fra år til år, for eksempel hvis nogen af beslaglæggelserne et år er meget store. Af den grund betragter mange lande antallet af beslaglæggelser som en bedre indikator for tendenser. I alle lande omfatter antallet af beslaglæggelser en stor andel af små beslaglæggelser i detailleddet. Oprindelsen af og destinationen for beslaglagte stoffer kan give en indikation af smuglerruter og produktionsområder, men disse oplysninger foreligger ikke altid. De fleste medlemsstater rapporterer om renhed og priser for stoffer i detailleddet. Oplysningerne kommer imidlertid fra en række forskellige kilder som ikke altid er sammenlignelige eller pålidelige, og dette gør det vanskelig at foretage nøjagtige sammenligninger landene imellem.
Uimastikonfiskeerimiste arvu riigis peetakse tavaliselt uimastite pakkumise ja kättesaadavuse kaudseks näitajaks, kuigi see peegeldab ka õiguskaitsealaseid vahendeid, prioriteete ja strateegiaid ning riiklike ja rahvusvaheliste pakkumise vähendamise strateegiate mõju kaubitsejatele. Konfiskeeritud kogused võivad aastast aastasse suurel määral kõikuda, näiteks siis, kui ühel aastal on mõnel korral konfiskeeritud väga suuri koguseid. Seetõttu peavad mitmed riigid konfiskeerimiste arvu paremaks suundumuste näitajaks. Kõigis riikides moodustavad olulise osa konfiskeerimistest väikesed konfiskeerimised jaemüügi tasandil. Konfiskeeritud uimastite päritolu ja sihtkoht võivad viidata kaubateedele ja tootmispiirkondadele, kuid see teave ei ole alati kättesaadav. Enamik liikmesriike annab teavet jaemüügi tasandil levitatavate uimastite puhtuse ja hinna kohta. Andmed pärinevad siiski väga erinevatest allikatest, mis ei ole alati võrreldavad ega usaldusväärsed ning see teeb riikidevahelise võrdlemise raskeks.
Tietyssä maassa tehtyjen huumetakavarikkojen lukumäärää pidetään yleensä huumeiden tarjonnan ja saatavuuden epäsuorana indikaattorina, joskin se kuvastaa myös lainvalvonnan resursseja, prioriteetteja ja strategioita sekä sitä, miten hyvin kansalliset ja kansainväliset tarjonnan vähentämisen strategiat tehoavat salakuljettajiin. Takavarikoidut määrät saattavat vaihdella voimakkaasti eri vuosina esimerkiksi siksi, että jonakin vuonna on tehty muutama hyvin suuri takavarikko. Useat maat pitävät tästä syystä takavarikkojen lukumäärää parempana merkkinä suuntauksista. Takavarikkojen lukumäärään sisältyy kaikissa maissa suuri osuus vähittäiskaupan tasolla tehtyjä pieniä takavarikkoja. Takavarikoitujen huumeiden alkuperä ja määränpää saattavat kertoa salakuljetusreiteistä, mutta tätä tietoa ei aina ole saatavilla. Useimmat jäsenvaltiot ilmoittavat huumeiden puhtauden ja hinnan vähittäiskaupassa. Tiedot ovat kuitenkin peräisin useista erilaisista lähteistä, jotka eivät aina ole vertailukelpoisia tai luotettavia, joten maiden välillä on vaikea tehdä tarkkoja vertailuja.
Az egy országban történt kábítószer-lefoglalások számát a kábítószerek kínálata és elérhetősége szempontjából közvetett mutatónak tekintik, bár ugyancsak tükrözi a bűnüldöző szervek erőforrásait, prioritásait és stratégiáit, valamint a kereskedők sebezhetőségét a nemzeti és nemzetközi készletcsökkentő stratégiákkal szemben. A lefoglalt mennyiségek egyik évről a másikra nagyfokú ingadozást mutathatnak, ha például az adott évben a lefoglalások némelyike nagyon nagy. Emiatt a lefoglalások számát sok országra nézve meg kell vizsgálni, hogy tisztább mutatót kapjunk a tendenciáról. A lefoglalások száma minden országban nagy arányban tartalmaz kiskereskedelmi szinten történt kis lefoglalásokat. A lefoglalt kábítószerek származása és rendeltetési helye jelezheti a kereskedelmi útvonalakat és termelőterületeket, ez az információ azonban nem mindig ismert. A kiskereskedelmi szinten eladott kábítószerek tisztaságáról és áráról a legtöbb tagállam beszámol. Az adatok azonban számos különböző, nem mindig összehasonlítható vagy megbízható forrásból származnak, ami megnehezíti az országok közötti pontos összehasonlítást.
Antallet narkotikabeslag i et land betraktes gjerne som en indirekte indikator på tilbud og tilgjengelighet av narkotika, selv om de også gjenspeiler politiets ressurser, prioriteringer og strategier, og likeledes i hvilken grad nasjonale og internasjonale tilbudsreduserende tiltak virker inn på omsetningsleddene. Mengdene som beslaglegges kan variere fra år til år, f.eks. hvis noen av beslagene et år er svært store. Av denne grunn betrakter mange land antallet beslag som en bedre indikator på trender. I alle land omfatter antallet beslag en stor del små beslag på detaljistnivå. De beslaglagte stoffenes opprinnelse og destinasjon kan gi en indikasjon på smuglerruter og produksjonsområder, men denne informasjonen er ikke alltid kjent. De fleste medlemsstatene i EU rapporterer om renhet og pris på stoffene på detaljistnivå. Opplysningene kommer imidlertid fra en rekke ulike kilder som ikke alltid er sammenlignbare eller pålitelige, og dette gjør det vanskelig å foreta nøyaktige sammenligninger landene imellom.
Liczbę konfiskat narkotyków w danym kraju zwykle odbiera się jako pośredni wskaźnik wielkości podaży i dostępności narkotyków, ale odzwierciedla ona również zasoby egzekwowania prawa, priorytety i strategie oraz podatność handlarzy narkotyków na krajowe i międzynarodowe strategie ograniczania podaży. Skonfiskowane ilości mogą znacznie różnić się z roku na rok, jeżeli, na przykład, w danym roku kilka konfiskat opiewa na bardzo duże ilości. Z tego względu wiele państw uważa, że liczba konfiskat jest lepszym wskaźnikiem trendów. We wszystkich państwach dane o liczbie konfiskat dotyczą w dużej mierze drobnych konfiskat detalicznych. Miejsce pochodzenia oraz miejsce przeznaczenia skonfiskowanych narkotyków może pomóc we wskazaniu szlaków handlowych i ośrodków produkcji, nie zawsze jednak taka informacja jest dostępna. Większość Państw Członkowskich przekazuje dane o czystości i cenie narkotyków na poziomie użytkownika końcowego. Jednakże dane te pochodzą z różnorodnych źródeł, które nie zawsze można uznać za porównywalne lub rzetelne, a to utrudnia dokładne porównanie danych krajowych.
De obicei se consideră că numărul capturilor de droguri dintr-o ţară este un indicator indirect al ofertei şi disponibilităţii drogurilor, deşi reflectă de asemenea capacitatea, resursele şi strategiile de aplicare a legii, precum şi vulnerabilitatea traficanţilor faţă de strategiile naţionale şi internaţionale care urmăresc reducerea ofertei. Cantităţile capturate pot fluctua considerabil de la un an la altul, de exemplu dacă într-un an câteva capturi sunt de dimensiuni foarte mari. Din acest motiv, mai multe ţări consideră că numărul capturilor este un indicator mai bun al tendinţelor. În toate ţările, numărul capturilor cuprinde o proporţie ridicată de capturi mici la nivelul comerţului cu amănuntul. Originea şi destinaţia drogurilor capturate pot indica rutele de trafic şi zonele de producţie, dar aceste informaţii nu sunt întotdeauna cunoscute. Majoritatea statelor membre furnizează date privind puritatea şi preţul drogurilor vândute cu amănuntul. Datele provin însă dintr-o varietate de surse diferite, iar acestea nu sunt întotdeauna comparabile sau fiabile, comparaţiile corecte dintre ţări fiind astfel dificil de realizat.
Počet zachytení drog v krajine sa zvyčajne považuje za nepriamy indikátor dodávok a dostupnosti drog, hoci odzrkadľuje aj zdroje presadzovania práva, priority a stratégie ako aj zraniteľnosť obchodníkov voči národným a medzinárodnými stratégiám znižovania dodávok. Zachytené množstvá sa môžu z roka na rok podstatne meniť, ak sa napríklad v jednom roku párkrát zachytí veľmi veľké množstvo. Z tohto dôvodu niektoré krajiny považujú počet zachytení drog za lepší indikátor trendov. Vo všetkých krajinách vysoko prevládajú v počte zachytení drog zachytenia malých množstiev na maloobchodnej úrovni. Pôvod a miesto určenia zachytených drog môže naznačovať obchodné trasy a oblasti výroby, ale tieto informácie nie sú známe vždy. Čistotu a cenu maloobchodne predávaných drog uvádza väčšina členských štátov. Údaje však pochádzajú z radu rôznych zdrojov, nie vždy sú porovnateľné alebo spoľahlivé, a tým sťažujú presné porovnávanie medzi krajinami.
Število zasegov v državi se ponavadi uporablja kot posredni kazalec ponudbe in razpoložljivosti drog, odraža pa tudi vire organov pregona, prednostne naloge in strategije, kot tudi ranljivost preprodajalcev zaradi nacionalnih in mednarodnih strategij za zmanjšanje ponudbe. Zasežene količine se lahko močno razlikujejo od enega leta do drugega, v enem letu je na primer nekaj zasegov zelo velikih. Zato je po mnenju več držav boljši kazalec trendov število zasegov. V vseh državah je v število zasegov vštet velik del majhnih zasegov na ravni preprodajanja na drobno. Poreklo in namembni kraj drog lahko nakažeta trgovske poti in področja proizvodnje, vendar ti podatki niso vedno znani. Večina držav članic je poročala o cenah in čistosti drog na ravni prodaje na drobno. Vendar pa podatki prihajajo iz različnih virov, ki niso vedno primerljivi ali zanesljivi, zaradi česar je težko napraviti natančno primerjavo med državami.
Antalet narkotikabeslag i ett land anses vanligtvis vara en indirekt indikator på tillgången på narkotika och hur lätt det är att få tag på den, men speglar också kontrollorganens resurser, prioriteringar och strategier, samt i vilken mån de nationella och internationella strategierna för att minska tillgången kommer åt de personer som ägnar sig åt narkotikahandel. De mängder som beslagtas kan variera kraftigt från år till år, till exempel om några av beslagen under ett år är mycket stora. Av den anledningen anses det i många länder att antalet beslag är en bättre trendindikator. I alla länderna står små beslag i missbrukarledet för en stor del av antalet beslag. Om man känner till var den beslagtagna narkotikan kommer från och vart den skall, kan det ge en fingervisning om handelsvägar och produktionsområden, men denna information finns inte alltid tillgänglig. Renhetsgraden och priset på narkotikan i missbrukarledet rapporteras av de flesta medlemsstaterna. Men uppgifterna kommer från en rad olika källor, vilka inte alltid är jämförbara eller tillförlitliga och det blir därmed svårt att göra korrekta jämförelser mellan länderna.
Narkotiku atsavināšanas gadījumu skaitu valstī parasti uzskata par netiešu norādi uz narkotiku piegādi un pieejamību, kaut gan tas atspoguļo arī tiesībsargājošo institūciju resursus, prioritātes, stratēģijas, kā arī nelikumīgo tirgotāju neaizsargātību pret nacionālajām un starptautiskajām piegādes samazināšanas stratēģijām. Atsavinātie daudzumi var ļoti atšķirties pa gadiem, piemēram, ja vienā gadā dažos atsavināšanas gadījumos daudzumi ir ļoti lieli. Šī iemesla dēļ vairākas valstis par labāku indikatoru uzskata atsavināšanas gadījumu skaitu. Visās valstīs atsavināšanas gadījumu skaits ietver arī lielu proporcionālo daļu ar nelielu apjomu atsavinājumu mazumtirdzniecības līmenī. Konfiscēto narkotiku izcelsme un nosūtīšanas adresāts var norādīt uz kontrabandas maršrutiem un ražošanas zonām, taču šī informācija ne vienmēr ir zināma. Par mazumtirdzniecībā pārdoto narkotiku tīrību un cenu datus sniedz lielākā daļa dalībvalstu. Taču šie dati nāk no dažādiem avotiem, kas ne vienmēr ir salīdzināmi, vai arī ir grūti izdarīt ticamus, precīzus salīdzinājumus valstu starpā.
  Caixa 6  
O número de apreensões efectuadas num país é geralmente considerado um indicador indirecto da oferta e disponibilidade de drogas, mas reflecte também os recursos, as prioridades e estratégias dos serviços de aplicação da lei, bem como a vulnerabilidade dos traficantes face às estratégias nacionais e internacionais de redução da oferta. As quantidades apreendidas podem variar muito de ano para ano, por exemplo, se num ano se efectuarem apreensões muito volumosas.
The number of drug seizures in a country is usually considered to be an indirect indicator of the supply and availability of drugs, although it also reflects law enforcement resources, priorities and strategies, as well as vulnerability of traffickers to national and international supply reduction strategies. Quantities seized may fluctuate widely from one year to the next, for example if in one year a few of the seizures are very large. For this reason, the number of seizures is considered by several countries to be a better indicator of trends. In all countries, the number of seizures contains a high proportion of small seizures at the retail level. The origin and destination of drugs seized may indicate trafficking routes and producing areas, but this information is not always known. The purity and price of drugs sold at retail level are reported by most of the Member States. However, data come from a range of different sources, which are not always comparable or reliable, making accurate comparisons between countries difficult.
Le nombre de saisies de drogue dans un pays est généralement considéré comme un indicateur indirect de l'offre et de la disponibilité des drogues, bien qu'il reflète également les ressources, les priorités et les stratégies d'application de la législation et la vulnérabilité des trafiquants face aux stratégies nationales et internationales de réduction de l'offre. Les quantités saisies peuvent varier considérablement d'une année à l'autre. Ainsi, au cours d'une année, les autorités peuvent réaliser un petit nombre de saisies, mais de quantités importantes de drogue. C'est la raison pour laquelle plusieurs pays considèrent que le nombre de saisies est un meilleur indicateur de tendance. Dans tous les pays, le nombre de saisies comprend une part élevée de petites saisies au niveau du détail. L'origine et la destination des drogues saisies peuvent fournir des indications sur les routes qu'empruntent le trafic et sur les zones de production, mais cette information n'est pas toujours connue. La pureté et le prix des drogues au détail sont déclarés par la plupart des États membres. Toutefois, les données proviennent de diverses sources, qui ne sont pas toujours comparables ou fiables, ce qui rend les comparaisons entre pays malaisées.
Die Zahl der Sicherstellungen in einem Land wird in der Regel als indirekter Indikator für das Angebot und die Verfügbarkeit von Drogen angesehen, spiegelt jedoch auch Strafverfolgungsressourcen, -prioritäten und -strategien sowie die Wahrscheinlichkeit wider, dass sich nationale und internationale Strategien zur Reduzierung des Angebots auf Drogenhändler auswirken. Die sichergestellten Mengen können von Jahr zu Jahr stark schwanken, etwa wenn in einem Jahr einige besonders umfangreiche Sicherstellungen erfolgt sind. Aus diesem Grund wird die Zahl der Sicherstellungen in mehreren Ländern als der bessere Indikator für Tendenzen angesehen. In allen Ländern umfasst die Zahl der Sicherstellungen einen großen Anteil kleinerer Sicherstellungen auf Kleinhandelsebene. Ursprungs- und Zielland der sichergestellten Drogen können Hinweise auf die Route des Drogenhandels und Erzeugungsgebiete liefern, jedoch ist diese Information nicht immer verfügbar. Daten über Preis und Reinheit der auf Kleinhandelsebene verkauften Drogen werden von den meisten Mitgliedstaaten bereitgestellt. Jedoch stammen die Daten aus einer Reihe verschiedener Quellen, die nicht immer vergleichbar oder zuverlässig sind, weshalb es schwierig ist, genaue Vergleiche zwischen den Ländern durchzuführen.
El número de incautaciones de drogas en un país suele considerarse un indicador indirecto de la oferta y disponibilidad de las mismas, aunque también refleja los recursos, prioridades y estrategias de la policía, así como la vulnerabilidad de los traficantes ante las estrategias de reducción de la oferta nacionales e internacionales. Las cantidades incautadas pueden variar mucho de un año a otro, por ejemplo si un año se registran algunas incautaciones especialmente grandes. Por esta razón, varios países consideran que el número de incautaciones es un indicador más adecuado de las tendencias. En todos los países, los datos incluyen un mayor número de pequeñas incautaciones de pequeños traficantes. El origen y el destino de las drogas incautadas pueden ser indicadores de rutas de tráfico y áreas de producción, pero no siempre se dispone de esta información. La mayoría de Estados miembros comunican el precio y la pureza de las drogas vendidas por los pequeños traficantes. No obstante, los datos proceden de una gran variedad de fuentes que no siempre son comparables o fiables, lo que hace difícil establecer una comparación exacta entre países.
Normalmente il numero di sequestri di stupefacenti in un paese è considerato un indicatore indiretto dell’offerta e della disponibilità di queste sostanze, sebbene dipenda anche dalle risorse delle forze dell’ordine, dalle priorità e dalle strategie nonché dalla vulnerabilità degli spacciatori nei confronti delle strategie nazionali e internazionali di riduzione dell’offerta. I quantitativi sequestrati possono variare notevolmente da un anno all’altro, per esempio se in un anno alcuni dei sequestri interessano quantitativi ingenti. Per tale motivo il numero di intercettazioni è considerato in alcuni paesi un migliore indicatore di tendenza. In tutti i paesi, una grande percentuale del numero di piccoli sequestri avviene al livello dello spaccio al dettaglio. L’origine e la destinazione delle sostanze sequestrate possono fornire indicazioni sulle vie del traffico e sulle aree di produzione; tali informazioni tuttavia non sono sempre note. Il prezzo e la purezza degli stupefacenti spacciati al dettaglio vengono segnalati dalla maggior parte degli Stati membri. Tuttavia i dati provengono da fonti diverse non sempre comparabili, il che rende difficile operare un confronto tra paesi.
Ο αριθμός των κατασχέσεων ναρκωτικών σε μια χώρα θεωρείται συνήθως έμμεσος δείκτης της προσφοράς και της διαθεσιμότητας ναρκωτικών, μολονότι απηχεί επίσης τους πόρους, τις προτεραιότητες και τις στρατηγικές της επιβολής του νόμου, καθώς και την αδυναμία των διακινητών απέναντι στις εθνικές και διεθνείς στρατηγικές με στόχο τη μείωση της προσφοράς. Οι κατασχεθείσες ποσότητες είναι δυνατόν να ποικίλλουν σημαντικά από χρόνο σε χρόνο, για παράδειγμα εάν σε ένα έτος μερικές από τις κατασχέσεις αφορούσαν πολύ μεγάλες ποσότητες. Για τον λόγο αυτό, ο αριθμός των κατασχέσεων θεωρείται από αρκετές χώρες καλύτερος δείκτης των τάσεων. Σε όλες τις χώρες, ο αριθμός των κατασχέσεων περιλαμβάνει μεγάλο ποσοστό μικρών κατασχέσεων σε επίπεδο λιανικής διακίνησης. Η προέλευση και ο προορισμός των κατασχεθέντων ναρκωτικών ενδέχεται να υποδεικνύει τις οδούς διακίνησης και τις περιοχές παραγωγής, αλλά οι πληροφορίες αυτές δεν είναι πάντοτε γνωστές. Τα περισσότερα κράτη μέλη αναφέρουν την καθαρότητα και την τιμή των ναρκωτικών που πωλούνται σε επίπεδο λιανικής διακίνησης. Ωστόσο, τα στοιχεία προέρχονται από πολλές διαφορετικές πηγές, οι οποίες δεν είναι πάντοτε συγκρίσιμες ή αξιόπιστες, γεγονός που καθιστά δυσχερείς τις ακριβείς συγκρίσεις μεταξύ χωρών.
De hoeveelheid in een land in beslag genomen drugs wordt meestal als een indirecte indicatie beschouwd van de aanvoer en beschikbaarheid van drugs. Het is echter ook een weerspiegeling van de middelen, prioriteiten en strategieën van strafvervolgingsinstanties alsmede van de kwetsbaarheid van drugshandelaren voor nationale en internationale strategieën voor het terugdringen van het aanbod. De in beslag genomen hoeveelheden kunnen van jaar tot jaar sterk fluctueren, bijvoorbeeld als in een bepaald jaar een paar grote vangsten hebben plaatsgevonden. Daarom beschouwen verschillende landen het aantal inbeslagnames als een betere indicatie voor trends. In alle landen bestaan de inbeslagnames voor een groot deel uit kleinere confiscaties op straathandelniveau. De herkomst en bestemming van de in beslag genomen drugs kunnen een indicatie geven van de routes en productielocaties, maar dergelijke gegevens zijn niet altijd beschikbaar. De meeste landen melden de zuiverheid en prijs van de drugs op straathandelniveau. De gegevens zijn echter afkomstig uit veel verschillende bronnen die niet altijd vergelijkbaar of betrouwbaar zijn, hetgeen een exacte vergelijking tussen landen bemoeilijkt.
Počet záchytů drog v určité zemi je obvykle považován za nepřímý ukazatel nabídky a dostupnosti drog, i když je i odrazem zdrojů, priorit a strategií vymáhání práva, ale i míry, v níž jsou obchodníci s drogami postižitelní národními a mezinárodními strategiemi pro omezení drogové nabídky. Množství zachycených drog se může v jednotlivých letech výrazně lišit, například pokud je v jednom roce provedeno několik velkých záchytů. Proto některé země považují za lepší indikátor trendů počet provedených záchytů. Ve všech zemích zahrnuje počet provedených záchytů vysoký podíl malých záchytů na maloobchodní úrovni. Původ a určení zachycených drog může indikovat trasy nezákonného obchodu s drogami a oblasti drogové produkce. Tyto informace však nejsou vždy známy. Čistota a cena drog prodaných na maloobchodní úrovni je hlášena většinou členských států. Údaje však pocházejí z mnoha různých zdrojů, které nejsou vždy srovnatelné nebo důvěryhodné, což ztěžuje provedení přesných srovnání mezi zeměmi.
Antallet af narkotikabeslaglæggelser i et land betragtes sædvanligvis som en indirekte indikator for forsyning og tilgængelighed af narkotika, selv om det også afspejler retshåndhævelsesmyndighedernes ressourcer, prioriteringer og strategier samt den udstrækning, hvori omsætningsleddene er udsat for at blive omfattet af nationale og internationale udbudsbegrænsende strategier. Mængderne, som beslaglægges, kan variere meget fra år til år, for eksempel hvis nogen af beslaglæggelserne et år er meget store. Af den grund betragter mange lande antallet af beslaglæggelser som en bedre indikator for tendenser. I alle lande omfatter antallet af beslaglæggelser en stor andel af små beslaglæggelser i detailleddet. Oprindelsen af og destinationen for beslaglagte stoffer kan give en indikation af smuglerruter og produktionsområder, men disse oplysninger foreligger ikke altid. De fleste medlemsstater rapporterer om renhed og priser for stoffer i detailleddet. Oplysningerne kommer imidlertid fra en række forskellige kilder som ikke altid er sammenlignelige eller pålidelige, og dette gør det vanskelig at foretage nøjagtige sammenligninger landene imellem.
Uimastikonfiskeerimiste arvu riigis peetakse tavaliselt uimastite pakkumise ja kättesaadavuse kaudseks näitajaks, kuigi see peegeldab ka õiguskaitsealaseid vahendeid, prioriteete ja strateegiaid ning riiklike ja rahvusvaheliste pakkumise vähendamise strateegiate mõju kaubitsejatele. Konfiskeeritud kogused võivad aastast aastasse suurel määral kõikuda, näiteks siis, kui ühel aastal on mõnel korral konfiskeeritud väga suuri koguseid. Seetõttu peavad mitmed riigid konfiskeerimiste arvu paremaks suundumuste näitajaks. Kõigis riikides moodustavad olulise osa konfiskeerimistest väikesed konfiskeerimised jaemüügi tasandil. Konfiskeeritud uimastite päritolu ja sihtkoht võivad viidata kaubateedele ja tootmispiirkondadele, kuid see teave ei ole alati kättesaadav. Enamik liikmesriike annab teavet jaemüügi tasandil levitatavate uimastite puhtuse ja hinna kohta. Andmed pärinevad siiski väga erinevatest allikatest, mis ei ole alati võrreldavad ega usaldusväärsed ning see teeb riikidevahelise võrdlemise raskeks.
Tietyssä maassa tehtyjen huumetakavarikkojen lukumäärää pidetään yleensä huumeiden tarjonnan ja saatavuuden epäsuorana indikaattorina, joskin se kuvastaa myös lainvalvonnan resursseja, prioriteetteja ja strategioita sekä sitä, miten hyvin kansalliset ja kansainväliset tarjonnan vähentämisen strategiat tehoavat salakuljettajiin. Takavarikoidut määrät saattavat vaihdella voimakkaasti eri vuosina esimerkiksi siksi, että jonakin vuonna on tehty muutama hyvin suuri takavarikko. Useat maat pitävät tästä syystä takavarikkojen lukumäärää parempana merkkinä suuntauksista. Takavarikkojen lukumäärään sisältyy kaikissa maissa suuri osuus vähittäiskaupan tasolla tehtyjä pieniä takavarikkoja. Takavarikoitujen huumeiden alkuperä ja määränpää saattavat kertoa salakuljetusreiteistä, mutta tätä tietoa ei aina ole saatavilla. Useimmat jäsenvaltiot ilmoittavat huumeiden puhtauden ja hinnan vähittäiskaupassa. Tiedot ovat kuitenkin peräisin useista erilaisista lähteistä, jotka eivät aina ole vertailukelpoisia tai luotettavia, joten maiden välillä on vaikea tehdä tarkkoja vertailuja.
Az egy országban történt kábítószer-lefoglalások számát a kábítószerek kínálata és elérhetősége szempontjából közvetett mutatónak tekintik, bár ugyancsak tükrözi a bűnüldöző szervek erőforrásait, prioritásait és stratégiáit, valamint a kereskedők sebezhetőségét a nemzeti és nemzetközi készletcsökkentő stratégiákkal szemben. A lefoglalt mennyiségek egyik évről a másikra nagyfokú ingadozást mutathatnak, ha például az adott évben a lefoglalások némelyike nagyon nagy. Emiatt a lefoglalások számát sok országra nézve meg kell vizsgálni, hogy tisztább mutatót kapjunk a tendenciáról. A lefoglalások száma minden országban nagy arányban tartalmaz kiskereskedelmi szinten történt kis lefoglalásokat. A lefoglalt kábítószerek származása és rendeltetési helye jelezheti a kereskedelmi útvonalakat és termelőterületeket, ez az információ azonban nem mindig ismert. A kiskereskedelmi szinten eladott kábítószerek tisztaságáról és áráról a legtöbb tagállam beszámol. Az adatok azonban számos különböző, nem mindig összehasonlítható vagy megbízható forrásból származnak, ami megnehezíti az országok közötti pontos összehasonlítást.
Antallet narkotikabeslag i et land betraktes gjerne som en indirekte indikator på tilbud og tilgjengelighet av narkotika, selv om de også gjenspeiler politiets ressurser, prioriteringer og strategier, og likeledes i hvilken grad nasjonale og internasjonale tilbudsreduserende tiltak virker inn på omsetningsleddene. Mengdene som beslaglegges kan variere fra år til år, f.eks. hvis noen av beslagene et år er svært store. Av denne grunn betrakter mange land antallet beslag som en bedre indikator på trender. I alle land omfatter antallet beslag en stor del små beslag på detaljistnivå. De beslaglagte stoffenes opprinnelse og destinasjon kan gi en indikasjon på smuglerruter og produksjonsområder, men denne informasjonen er ikke alltid kjent. De fleste medlemsstatene i EU rapporterer om renhet og pris på stoffene på detaljistnivå. Opplysningene kommer imidlertid fra en rekke ulike kilder som ikke alltid er sammenlignbare eller pålitelige, og dette gjør det vanskelig å foreta nøyaktige sammenligninger landene imellom.
Liczbę konfiskat narkotyków w danym kraju zwykle odbiera się jako pośredni wskaźnik wielkości podaży i dostępności narkotyków, ale odzwierciedla ona również zasoby egzekwowania prawa, priorytety i strategie oraz podatność handlarzy narkotyków na krajowe i międzynarodowe strategie ograniczania podaży. Skonfiskowane ilości mogą znacznie różnić się z roku na rok, jeżeli, na przykład, w danym roku kilka konfiskat opiewa na bardzo duże ilości. Z tego względu wiele państw uważa, że liczba konfiskat jest lepszym wskaźnikiem trendów. We wszystkich państwach dane o liczbie konfiskat dotyczą w dużej mierze drobnych konfiskat detalicznych. Miejsce pochodzenia oraz miejsce przeznaczenia skonfiskowanych narkotyków może pomóc we wskazaniu szlaków handlowych i ośrodków produkcji, nie zawsze jednak taka informacja jest dostępna. Większość Państw Członkowskich przekazuje dane o czystości i cenie narkotyków na poziomie użytkownika końcowego. Jednakże dane te pochodzą z różnorodnych źródeł, które nie zawsze można uznać za porównywalne lub rzetelne, a to utrudnia dokładne porównanie danych krajowych.
De obicei se consideră că numărul capturilor de droguri dintr-o ţară este un indicator indirect al ofertei şi disponibilităţii drogurilor, deşi reflectă de asemenea capacitatea, resursele şi strategiile de aplicare a legii, precum şi vulnerabilitatea traficanţilor faţă de strategiile naţionale şi internaţionale care urmăresc reducerea ofertei. Cantităţile capturate pot fluctua considerabil de la un an la altul, de exemplu dacă într-un an câteva capturi sunt de dimensiuni foarte mari. Din acest motiv, mai multe ţări consideră că numărul capturilor este un indicator mai bun al tendinţelor. În toate ţările, numărul capturilor cuprinde o proporţie ridicată de capturi mici la nivelul comerţului cu amănuntul. Originea şi destinaţia drogurilor capturate pot indica rutele de trafic şi zonele de producţie, dar aceste informaţii nu sunt întotdeauna cunoscute. Majoritatea statelor membre furnizează date privind puritatea şi preţul drogurilor vândute cu amănuntul. Datele provin însă dintr-o varietate de surse diferite, iar acestea nu sunt întotdeauna comparabile sau fiabile, comparaţiile corecte dintre ţări fiind astfel dificil de realizat.
Počet zachytení drog v krajine sa zvyčajne považuje za nepriamy indikátor dodávok a dostupnosti drog, hoci odzrkadľuje aj zdroje presadzovania práva, priority a stratégie ako aj zraniteľnosť obchodníkov voči národným a medzinárodnými stratégiám znižovania dodávok. Zachytené množstvá sa môžu z roka na rok podstatne meniť, ak sa napríklad v jednom roku párkrát zachytí veľmi veľké množstvo. Z tohto dôvodu niektoré krajiny považujú počet zachytení drog za lepší indikátor trendov. Vo všetkých krajinách vysoko prevládajú v počte zachytení drog zachytenia malých množstiev na maloobchodnej úrovni. Pôvod a miesto určenia zachytených drog môže naznačovať obchodné trasy a oblasti výroby, ale tieto informácie nie sú známe vždy. Čistotu a cenu maloobchodne predávaných drog uvádza väčšina členských štátov. Údaje však pochádzajú z radu rôznych zdrojov, nie vždy sú porovnateľné alebo spoľahlivé, a tým sťažujú presné porovnávanie medzi krajinami.
Število zasegov v državi se ponavadi uporablja kot posredni kazalec ponudbe in razpoložljivosti drog, odraža pa tudi vire organov pregona, prednostne naloge in strategije, kot tudi ranljivost preprodajalcev zaradi nacionalnih in mednarodnih strategij za zmanjšanje ponudbe. Zasežene količine se lahko močno razlikujejo od enega leta do drugega, v enem letu je na primer nekaj zasegov zelo velikih. Zato je po mnenju več držav boljši kazalec trendov število zasegov. V vseh državah je v število zasegov vštet velik del majhnih zasegov na ravni preprodajanja na drobno. Poreklo in namembni kraj drog lahko nakažeta trgovske poti in področja proizvodnje, vendar ti podatki niso vedno znani. Večina držav članic je poročala o cenah in čistosti drog na ravni prodaje na drobno. Vendar pa podatki prihajajo iz različnih virov, ki niso vedno primerljivi ali zanesljivi, zaradi česar je težko napraviti natančno primerjavo med državami.
Antalet narkotikabeslag i ett land anses vanligtvis vara en indirekt indikator på tillgången på narkotika och hur lätt det är att få tag på den, men speglar också kontrollorganens resurser, prioriteringar och strategier, samt i vilken mån de nationella och internationella strategierna för att minska tillgången kommer åt de personer som ägnar sig åt narkotikahandel. De mängder som beslagtas kan variera kraftigt från år till år, till exempel om några av beslagen under ett år är mycket stora. Av den anledningen anses det i många länder att antalet beslag är en bättre trendindikator. I alla länderna står små beslag i missbrukarledet för en stor del av antalet beslag. Om man känner till var den beslagtagna narkotikan kommer från och vart den skall, kan det ge en fingervisning om handelsvägar och produktionsområden, men denna information finns inte alltid tillgänglig. Renhetsgraden och priset på narkotikan i missbrukarledet rapporteras av de flesta medlemsstaterna. Men uppgifterna kommer från en rad olika källor, vilka inte alltid är jämförbara eller tillförlitliga och det blir därmed svårt att göra korrekta jämförelser mellan länderna.
Narkotiku atsavināšanas gadījumu skaitu valstī parasti uzskata par netiešu norādi uz narkotiku piegādi un pieejamību, kaut gan tas atspoguļo arī tiesībsargājošo institūciju resursus, prioritātes, stratēģijas, kā arī nelikumīgo tirgotāju neaizsargātību pret nacionālajām un starptautiskajām piegādes samazināšanas stratēģijām. Atsavinātie daudzumi var ļoti atšķirties pa gadiem, piemēram, ja vienā gadā dažos atsavināšanas gadījumos daudzumi ir ļoti lieli. Šī iemesla dēļ vairākas valstis par labāku indikatoru uzskata atsavināšanas gadījumu skaitu. Visās valstīs atsavināšanas gadījumu skaits ietver arī lielu proporcionālo daļu ar nelielu apjomu atsavinājumu mazumtirdzniecības līmenī. Konfiscēto narkotiku izcelsme un nosūtīšanas adresāts var norādīt uz kontrabandas maršrutiem un ražošanas zonām, taču šī informācija ne vienmēr ir zināma. Par mazumtirdzniecībā pārdoto narkotiku tīrību un cenu datus sniedz lielākā daļa dalībvalstu. Taču šie dati nāk no dažādiem avotiem, kas ne vienmēr ir salīdzināmi, vai arī ir grūti izdarīt ticamus, precīzus salīdzinājumus valstu starpā.
  Caixa 5  
Embora se possa considerar que os dados IPT fornecem uma representação razoavelmente sólida e útil das características dos utentes encaminhados para serviços especializados de toxicodependência, diversas razões de ordem técnica recomendam o uso de precaução na extrapolação de resultados para a clientela global destes serviços. Em especial, o número de países que comunicam estes dados varia de ano para ano e, por isso, é necessário interpretar prudentemente as tendências identificadas a nível europeu.
Information on the number of people seeking treatment for a drug problem provides a useful insight into general trends in problem drug use and also offers a perspective on the organisation and uptake of treatment facilities in Europe. The EMCDDA’s treatment demand indicator (TDI) (1) (2) provides a uniform structure for reporting the number and characteristics of clients referred to drug treatment facilities. Although TDI data can be regarded as providing a reasonably robust and useful representation of the characteristics of clients referred to specialised drug services, for a number of technical reasons caution should be exercised in extrapolating findings to the clientele across the overall provision of services. In particular, the number of countries reporting each year varies and therefore trends identified at the European level need to be interpreted with caution. In addition, it should be considered that data coverage may change by country (data on units covered are reported in the statistical bulletin) and treatment demand data partly reflect the availability of drug treatment in the countries.
Les informations sur le nombre de personnes en demande de traitement pour un problème de drogue fournissent des indications utiles sur les tendances générales de l'usage problématique de drogue et donnent également un aperçu de l'organisation et de la capacité d'accueil des centres de soins en Europe. L'indicateur des demandes de traitement de l'OEDT (IDT) (1) (2) permet de donner une structure uniforme aux déclarations concernant le nombre et les caractéristiques des patients pris en charge par les centres de soins. Bien que les données fournies par l'IDT puissent être considérées comme une représentation raisonnablement fiable et utile des caractéristiques des patients pris en charge par les services de soins spécialisés, pour diverses raisons d'ordre technique, il convient d'être prudent lors de l'extrapolation des conclusions aux patients pour tous les types de services proposés. En particulier, le nombre de pays faisant une déclaration chaque année varie et les tendances dégagées au niveau européen doivent donc être interprétées avec circonspection. En outre, il convient de tenir compte du fait que la couverture des données peut varier selon les pays (des données sur les unités couvertes sont reprises dans le bulletin statistique) et les données sur les demandes de traitement ne reflètent que partiellement la disponibilité de traitement contre la toxicomanie dans les pays.
Informationen über die Zahl der Personen, die aufgrund ihres Drogenproblems eine Behandlung beantragen, geben Aufschluss über allgemeine Tendenzen des problematischen Drogenkonsums und zeigen Perspektiven hinsichtlich der Organisation und des Zugangs zu Behandlungseinrichtungen in Europa. Der Indikator Behandlungsnachfrage (TDI) (1) (2) der EBDD stellt eine einheitliche Struktur dar, um die Zahl und die charakteristischen Merkmale der Patienten, die an Drogenbehandlungseinrichtungen überwiesen werden, zu erfassen. Obwohl es sich bei den TDI-Daten um eine relativ robuste und nützliche Darstellung der charakteristischen Merkmale der Personen handelt, die spezialisierte Drogenhilfsdienste in Anspruch nehmen, ist aus technischen Gründen bei der Extrapolation der Ergebnisse auf die Patienten der anderen Hilfsdienste Vorsicht geboten. Vor allem ist zu beachten, dass die Zahl der Länder, die Daten übermitteln, von Jahr zu Jahr schwankt, und somit die auf europäischer Ebene ermittelten Tendenzen mit Bedacht zu interpretieren sind. Ferner ist zu berücksichtigen, dass es zwischen den Ländern Unterschiede hinsichtlich des Erfassungsbereichs der Datenerhebung geben kann (Daten über die erfassten Einheiten werden im Statistical Bulletin wiedergegeben), und dass die Daten zur Behandlungsnachfrage zum Teil auch die Verfügbarkeit von Drogentherapien in den einzelnen Ländern widerspiegeln.
La información relativa al número de personas que solicitan tratamiento para un problema de drogas nos permite comprender las tendencias generales del consumo de drogas, al tiempo que ofrece una perspectiva de la organización y utilización de los centros de tratamiento en Europa. El indicador de demanda de tratamiento (TDI) (1) (2) del OEDT ofrece una estructura uniforme que permite notificar el número y las características de los pacientes remitidos a los centros de tratamiento. Aunque se puede considerar que los datos del TDI ofrecen una representación sólida y valiosa de las características de los pacientes remitidos a los servicios especializados en materia de drogas, por una serie de motivos técnicos se debe actuar con cautela a la hora de extrapolar los resultados al conjunto de los pacientes que recurren a estos servicios. En particular, el número de países que informa cada año varía, por lo que las tendencias identificadas a nivel europeo deben interpretarse con precaución. Además, debe tenerse en cuenta que la cobertura de los datos puede variar según los países (los datos relativos a las unidades utilizadas están registrados en el boletín estadístico) y que los datos relativos a la demanda de tratamiento reflejan en parte la disponibilidad de tratamiento en los países.
Le informazioni relative al numero delle persone che chiedono di entrare in terapia per problemi di droga forniscono un’indicazione utile dell’andamento generale che caratterizza il consumo problematico di stupefacenti; offrono inoltre un quadro dell’organizzazione delle strutture terapeutiche e del ricorso ad esse. L’indicatore della domanda di trattamento (TDI) utilizzato dall’OEDT (1) (2) fornisce una struttura uniforme per relazionare sul numero e sulle caratteristiche dei pazienti demandati alle strutture terapeutiche. Per quanto i dati TDI forniscano un quadro ragionevolmente affidabile e utile delle caratteristiche dei pazienti demandati a servizi specializzati, per una serie di ragioni tecniche, occorre cautela nell’estrapolare risultati relativi alla clientela di tutti i servizi complessivamente erogati. In particolare, il numero di paesi che forniscono annualmente nuovi dati è variabile: pertanto si richiede prudenza nell’interpretare le tendenze individuate a livello europeo. Va notato, inoltre, che la copertura dei dati può variare da paese a paese (i dati sulle unità coperte sono riferiti nel bollettino statistico) e che i dati sulla domanda di trattamento riflettono in parte la disponibilità di servizi terapeutici a livello nazionale.
Από τα στοιχεία σχετικά με τον αριθμό των ατόμων που ζητούν θεραπεία για την απεξάρτησή τους από τα ναρκωτικά προκύπτουν οι γενικές τάσεις όσον αφορά την προβληματική χρήση ναρκωτικών, την οργάνωση των μονάδων θεραπείας στην Ευρώπη και τη συμμετοχή σε αυτές. Ο δείκτης αίτησης θεραπείας (ΔΑΘ) (1) (2) του ΕΚΠΝΤ αποτελεί ενιαίο μέσο καταγραφής του αριθμού και των χαρακτηριστικών των ατόμων που απευθύνονται σε μονάδες θεραπείας των ουσιοεξαρτήσεων. Μολονότι τα δεδομένα του ΔΑΘ θεωρείται σε γενικές γραμμές ότι παρέχουν μια αρκετά αξιόπιστη και χρήσιμη εικόνα των χαρακτηριστικών των ατόμων που απευθύνονται σε εξειδικευμένες μονάδες θεραπείας των ουσιοεξαρτήσεων, τα γενικά συμπεράσματα σε σχέση με τα άτομα που απευθύνονται σε όλο το φάσμα των παρεχόμενων υπηρεσιών πρέπει να εξάγονται για τεχνικούς λόγους με ιδιαίτερη προσοχή. Συγκεκριμένα, ο αριθμός των χωρών που αναφέρουν στοιχεία κάθε χρόνο διαφέρει και επομένως οι τάσεις που εντοπίζονται στην Ευρώπη πρέπει να ερμηνεύονται με προσοχή. Επιπλέον, πρέπει να ληφθεί υπόψη το γεγονός ότι η κάλυψη των στοιχείων ενδέχεται να αλλάζει ανά χώρα (τα στοιχεία σχετικά με τις μονάδες που καλύπτονται αναφέρονται στο Δελτίο στατιστικών στοιχείων) και ότι τα στοιχεία για τις αιτήσεις θεραπείας απηχούν εν μέρει τη διαθεσιμότητα θεραπείας απεξάρτησης από τα ναρκωτικά στις χώρες.
Via informatie over het aantal mensen dat voor een drugsprobleem in behandeling wil gaan, kan bruikbare kennis verkregen worden over algemene trends in het problematisch drugsgebruik. Daarnaast ontstaat zo een overzicht van de manier waarop behandelfaciliteiten gestructureerd zijn en gebruikt worden. De TDI (Treatment Demand Indicator - indicator voor de vraag naar behandeling) van het EWDD (1) (2) biedt een gestandaardiseerd kader voor de rapportage over het aantal cliënten in behandelcentra en hun kenmerken. Hoewel er vanuit gegaan kan worden dat de TDI-gegevens een redelijk betrouwbaar en bruikbaar beeld geven van de kenmerken van cliënten die naar de gespecialiseerde drugshulpverlening worden verwezen, dient om een aantal technische redenen toch de nodige voorzichtigheid betracht te worden bij het extrapoleren van de resultaten naar cliënten in het gehele behandelspectrum. Aangezien met name het aantal landen dat gegevens rapporteert elk jaar varieert, dienen de vastgestelde Europese trends niet overgewaardeerd te worden. Daarnaast mag niet vergeten worden dat de dekking van de gegevens ook per land kan verschillen (voor meer informatie over de behandelcentra waarop de gegevens betrekking hebben, wordt verwezen naar het Statistical Bulletin) en dat de cijfers over de vraag naar behandeling ook een weerspiegeling kunnen zijn van het aanwezige behandelaanbod in de verschillende landen.
Informace o počtu osob, které vyhledaly léčbu v souvislosti s drogovým problémem, poskytují užitečný přehled o obecných trendech problémového užívání drog a zároveň nabízejí pohled na organizaci a kapacitní možnosti léčebných zařízení v Evropě. Ukazatel žádostí o léčbu („treatment demand indicator“, TDI) (1) (2) zpracovaný EMCDDA poskytuje jednotnou strukturu pro hlášení o počtech a charakteristice klientů doporučených do zařízení pro léčbu drogových závislostí. I když lze údaj TDI považovat za dost spolehlivý a užitečný obraz profilu klientů doporučovaných do speciálních zařízení pro drogově závislé, je z mnoha technických důvodů nutno přistupovat obezřetně k obecnému uplatňování těchto zjištění na klienty všech těchto služeb. Především se každoročně liší počet zemí poskytujících hlášení, a proto je nutné interpretovat trendy zjištěné na evropské úrovni s jistou opatrností. Dále je nutné vzít v úvahu, že se rozsah sledovaných údajů může v jednotlivých zemích lišit (sledované údaje nebo jednotky jsou uváděny ve statistickém věstníku) a že údaje o žádostech o léčbu částečně odrážejí dostupnost drogové léčby v konkrétních zemích.
Oplysninger om antallet af personer, der søger behandling for et stofproblem, giver et nyttigt indblik i de generelle tendenser inden for problematisk stofbrug og også i tilrettelæggelsen og udnyttelsen af behandlingsfaciliteter i Europa. EONN's indikator for behandlingsefterspørgsel (TDI) (1) (2) sikrer en ensartet indberetning af antallet af klienter, der henvises til narkotikabehandlingsfaciliteter, og af deres kendetegn. Selv om TDI-data kan siges at give en rimelig god og nyttig viden om, hvad der kendetegner de klienter, der henvises til specialiserede narkotikatjenester, bør man af en række tekniske årsager være forsigtig med at ekstrapolere resultaterne til alle behandlingsudbydernes klienter. Antallet af lande, der foretager indberetninger, varierer således hvert år, hvorfor tendenser, der er identificeret på europæisk plan, bør fortolkes med forsigtighed. Endvidere bør det tages i betragtning, at datadækningen kan være forskellig fra land til land (oplysninger om de elementer, der indgår, fremgår af Statistical bulletin), og dataene om behandlingsefterspørgsel afspejler til dels adgangen til narkotikabehandling i landene.
Andmed inimeste arvu kohta, kes soovivad uimastiprobleemidega seoses ravi saada, annavad kasulikku teavet üldiste suundumuste kohta probleemses uimastitarbimises ning ravivõimaluste korraldamise ja kasutamise tulevikuväljavaadete kohta Euroopas. Narkootikumide ja Narkomaania Euroopa Järelvalvekeskuse ravinõudluse indikaator (TDI) (1) (2) annab ühtse struktuuri andmete esitamiseks uimastiravile suunatud klientide arvu ja tunnusjoonte kohta. Kuigi ravinõudluse indikaatori andmeid võib vaadelda kui spetsialiseeritud uimastiravile suunatud klientide tunnusjoonte suhteliselt usaldusväärset ja kasulikku kirjeldust, tuleks siiski mitmel tehnilisel põhjusel olla ettevaatlik tulemuste üldistamisel kõigile teenuseid kasutavatele klientidele. Eeskätt varieerub igal aastal andmeid esitavate riikide arv ning seetõttu tuleb Euroopas levivaid suundumusi tõlgendada teatud ettevaatlikkusega. Lisaks peaks arvestama sellega, et riigiti esitatakse erineval hulgal andmeid (ülevaate hõlmatud raviasutustest leiab statistikabülletäänist) ja et ravinõudlust käsitlevad andmed kajastavad osaliselt uimastiravi kättesaadavust riigis.
Huumeongelman takia hoitoon hakeutuvien henkilöiden määrää koskeva tieto auttaa selvittämään huumeiden ongelmakäytön yleisiä suuntauksia sekä hoitolaitosten organisointia ja vastaanottovalmiuksia Euroopassa. EMCDDA:n hoidontarvetta koskeva indikaattori (1) (2) tarjoaa yhdenmukaisen rakenteen huumehoitolaitoksiin ohjattujen asiakkaiden määrän ja ominaispiirteiden raportointiin. Hoidontarpeen indikaattoria koskevien tietojen voidaan katsoa tarjoavan melko tarkan ja hyödyllisen kuvan erityisiin hoitopalveluihin ohjattujen asiakkaiden ominaispiirteistä, mutta useista teknisistä syistä tietojen yleistämisessä kaikkien palvelujen asiakaskuntaan tulisi olla varovainen. Tietoja toimittavien maiden määrä vaihtelee vuosittain, ja siksi Euroopan tasolla tunnistettuja suuntauksia tulisi tulkita varoen. Lisäksi tietojen kattavuus saattaa vaihdella maittain (Tilastotiedotteessa esitetään tiedot kattavuudesta), ja hoidontarvetta koskevat tiedot heijastavat osittain huumehoidon saatavuutta eri maissa.
A kábítószer-problémára gyógykezelést kereső személyek száma hasznos betekintést nyújt a problematikus kábítószer-használat általános tendenciáinak alakulásába, és segítségével az európai kezelőlétesítmények szervezetéről és felvevőképességéről is átfogó képet nyerhetünk. Az EMCDDA gyógykezelési igény mutatója (TDI) (1) (2) egységes struktúrát biztosít a kábítószer miatt gyógykezelést nyújtó létesítményekbe utalt páciensek számának és jellemzőinek bejelentéséhez. Bár a TDI adatok elvileg meglehetősen szilárd és hasznos áttekintést adnak az erre szakosodott kábítószeres szolgálatokhoz utalt páciensek jellemzőiről, bizonyos technikai okok miatt óvatosan kell eljárni, ha a megállapításokat a teljes szolgáltatási skála klientúrájára szeretnénk kivetíteni. Mivel az adatszolgáltató országok száma évről évre változik, az európai szinten meghatározott tendenciák értelmezésekor szintén körültekintően kell eljárni. Azt is figyelembe kell venni, hogy az adatok lefedettsége országonként változhat (a lefedett egységek adatai megtalálhatók a statisztikai értesítőben), és a gyógykezelési igényekre vonatkozó adatok részben a kábítószer miatti gyógykezelés elérhetőségét is tükrözik az adott országokban.
Informasjon om antallet personer som søker behandling for et narkotikaproblem, gir nyttige opplysninger om generelle trender for problematisk bruk av narkotika men også om hvordan behandlingen er organisert og hvordan dekningen er i Europa. EONNs indikator for etterspørsel etter behandling (TDI) (1) (2) gir en enhetlig struktur for rapportering av antall og karakteristika for klienter som henvises til narkotikabehandling. Selv om TDI-opplysninger nok gir et rimelig solid og nyttig bilde av hva som kjennetegner klientene som er henvist til spesialiserte rusmiddeltjenester, så må man av mange tekniske grunner være forsiktig med å ekstrapolere funnene til klientellet for rusmiddeltjenestene som sådan. Særlig varierer antallet land som rapporterer hvert år, og trendene som identifiseres på europeisk plan må derfor tolkes med forsiktighet. I tillegg bør det tas i betraktning at datadekningen kan variere fra land til land (data om enheter som dekkes er gitt i Statistiske opplysninger), og at dataene om etterspørsel etter behandling til dels gjenspeiler i hvilken grad det enkelte land har bygget ut behandlingstilbudet.
Informacja o liczbie osób ubiegających się o leczenie z problemu narkotykowego daje przydatny wgląd w ogólne trendy problemowego zażywania narkotyków, przedstawia także całokształt organizacji i asymilację usług leczniczych w Europie. Wskaźnik zapotrzebowania na leczenie (TDI) (1) (2) EMCDDA pozwala na jednolitą strukturę raportowania liczby i cech pacjentów skierowanych do ośrodków leczenia z uzależnienia od narkotyków. Choć można uznawać, że dane TDI solidnie i w sposób przydatny przedstawiają cechy pacjentów skierowanych do wyspecjalizowanych służb antynarkotykowych, z powodu kilku kwestii technicznych należy ostrożnie przekładać wnioski wyciągnięte z danych na sytuację wszystkich pacjentów całościowo ujętych usług. W szczególności każdego roku różni się liczba państw przekazujących sprawozdania, a zatem ostrożnie należy interpretować trendy określone na szczeblu europejskim. Należy także wziąć pod uwagę fakt, że zakres danych może być różny w przypadku poszczególnych państw (dane o obszarach objętych sprawozdawaniem przestawione są w biuletynie statystycznym) oraz fakt, że dane o zapotrzebowaniu na leczenie częściowo odzwierciedlają dostępność leczenia odwykowego w poszczególnych krajach.
Informaţiile privind numărul de persoane care solicită tratament pentru o problemă legată de droguri oferă posibilitatea de a înţelege tendinţele generale ale consumului problematic de droguri şi, de asemenea, o perspectivă asupra organizării şi capacităţii de primire a unităţilor de tratament din Europa. Indicatorul OEDT pentru cererea de tratament (Treatment Demand Indicator - TDI) (1) (2) asigură o structură uniformă de raportare a numărului şi caracteristicilor clienţilor trimişi în unităţi de tratament pentru dependenţă de droguri. Deşi se poate considera că datele TDI oferă o reprezentare suficient de sigură şi utilă a caracteristicilor clienţilor trimişi în servicii specializate pentru probleme legate de droguri, din mai multe motive tehnice, este nevoie de precauţie la extrapolarea rezultatelor asupra clienţilor tuturor serviciilor asigurate. Numărul ţărilor care prezintă rapoarte variază în fiecare an şi, de aceea, tendinţele identificate la nivel european trebuie interpretate cu precauţie. În plus, trebuie să se ia în considerare faptul că acoperirea datelor poate varia de la o ţară la alta (datele privind unităţile acoperite sunt raportate în buletinul statistic), iar datele privind cererea de tratament reflectă parţial disponibilitatea tratamentului pentru probleme legate de droguri în fiecare ţară.
Informácie o počte ľudí, ktorí vyhľadávajú liečbu kvôli problému s drogami, umožňujú získať užitočnú predstavu o všeobecných trendoch problémového užívania drog a ponúkajú aj obraz o organizácii a využívaní liečebných zariadení v Európe. Indikátor dopytu po liečbe EMCDDA (TDI) (1) (2) zabezpečuje jednotnú štruktúru vykazovania počtu a charakteristík klientov odporúčaných do protidrogových liečebných zariadení. Hoci údaj TDI možno považovať za dosť spoľahlivý a užitočný obraz charakteristík klientov odporučených do špecializovaných protidrogových zariadení, z viacerých technických dôvodov treba zachovať opatrnosť pri extrapolácii zistení o klientele celej škály poskytovaných služieb. Predovšetkým sa mení počet krajín, ktoré každý rok oznamujú údaje, a preto sa musia trendy určené na európskej úrovni interpretovať opatrne. Navyše treba vziať do úvahy, že rozsah údajov v jednotlivých krajinách môže byť rôzny (údaje o zahrnutých zariadeniach sú v štatistickej ročenke) a do údajov o dopyte po liečbe sa čiastočne premieta dostupnosť protidrogovej liečby v krajine.
Podatki o številu ljudi, ki se odločijo za zdravljenje zaradi težav z drogami, zagotavljajo koristen vpogled v splošne trende na področju problematičnega uživanja drog in ponujajo možnosti za organiziranje in povečanje zmogljivosti za zdravljenje v Evropi. Kazalec potreb po zdravljenju (Treatment Demand Indicator - TDI) (1) (2) Centra zagotavlja enotno shemo za poročanje o številu in značilnostih oseb, napotenih v centre za zdravljenje odvisnosti od drog. Čeprav se na podatke TDI lahko gleda kot na podatke, ki zagotavljajo dokaj trdno in koristno predstavitev značilnosti oseb, napotenih na specializirano zdravljenje odvisnosti od drog, je treba biti iz številnih strokovnih razlogov previden pri prenašanju ugotovitev na uporabnike storitev na splošno. Število držav, ki podatke poročajo vsako leto, se namreč spreminja, zato je treba ugotovljene trende na evropski ravni razlagati previdno. Poleg tega je treba opozoriti, da se lahko pokritost podatkov spremeni po državah (podatki o zajetih enotah so navedeni v statističnem biltenu) in podatki o povpraševanju po zdravljenju lahko delno odražajo razpoložljivost zdravljenja odvisnosti od drog v državah.
Uppgifter om hur många som söker behandling för narkotikaproblem ger nyttiga insikter om de allmänna trenderna för problemmissbruket av narkotika och dessutom information om hur behandlingsinrättningarna i Europa är organiserade och hur många personer som vänder sig till dessa. ECNN:s indikator på behandlingsefterfrågan (TDI) (1) (2) ger en enhetlig struktur för rapporteringen om antalet klienter som remitteras till inrättningar för missbruksbehandling och dessa klienters kännetecken. Trots att TDI-uppgifterna kan anses ge en förhållandevis korrekt och användbar bild av kännetecknen för de klienter som remitteras till den specialiserade missbrukarvården, finns det ett antal tekniska aspekter som innebär att man bör vara försiktig med att extrapolera slutsatserna till att gälla samtliga klienter oavsett behandlingstyp. Framför allt varierar antalet länder som rapporterar varje år och därför måste trender som fastställs på europeisk nivå tolkas med försiktighet. Dessutom bör det faktum att uppgiftstäckningen kan ändras efter land (uppgifter om enheter som täcks rapporteras i statistikbulletinen) och att uppgifter om efterfrågan på behandling delvis återspeglar tillgången på missbruksbehandling i länderna hållas i åtanke.
  Tendências em matéria d...  
A partir do ano 2000, todavia, muitos Estados-Membros da UE têm comunicado um decréscimo do número de mortes relacionadas com o consumo de droga. Entre os Estados-Membros da UE-15 e a Noruega, o número total diminuiu de 8 930 em 2000 para 8 394 em 2001 (uma diminuição de 6%) e 7 122 casos em 2002 (153) (uma nova diminuição de 15%).
Since 2000, however, many EU countries have reported a decline in the numbers of drug-related deaths. Among the EU-15 Member States and Norway, the total number fell from 8 930 in 2000 to 8 394 in 2001 (a 6 % decrease) and 7 122 cases in 2002 (153) (a further 15 % decrease). Only 10 countries reported information for 2003, and so inferences for trends in the EU should be made with caution. However, on the basis of those 10 countries, a 5 % decrease was observed in 2003, or only one third of the decrease that occurred in 2002. Of the 10 countries supplying information for 2003, three reported increases, one reported no change, and six reported decreases, of which those in Greece (22 %) and Italy (17 %) could be considered significant (154). These developments should raise serious concerns, as it is possible that the factors responsible for the decline in drug-related deaths between 2000 and 2002 (a reduction of almost 20 %) were abrogated in 2003; this is particularly important as drug-related deaths are still at historically high levels – approximately the same as in the early 1990s (Figure 20).
Depuis 2000, cependant, de nombreux pays de l'UE font état d'un recul du nombre de décès liés à la drogue. Dans l'UE-15 et en Norvège, le nombre total de victimes est passé de 8 930 en 2000 à 8 394 en 2001 (baisse de 6 %) et à 7 122 décès en 2002 (153) (nouveau recul de 15 %). Dix pays seulement ont fourni des informations pour 2003 et il convient donc d'interpréter les tendances dans l'UE avec prudence. Cependant, sur la base des données relatives à ces dix pays, une baisse de 5 % a été observée en 2003, soit un tiers seulement de la diminution enregistrée en 2002. Sur les 10 pays ayant fourni des informations pour 2003, trois ont enregistré des augmentations, un n'a mentionné aucun changement et six ont fait état d'une réduction des décès, celle-ci pouvant être considérée comme significative en Grèce (22 %) et en Italie (17 %) (154). Cette évolution devrait susciter de vives inquiétudes, étant donné qu'il est possible que les facteurs responsables de la réduction du nombre des décès liés à la drogue entre 2000 et 2002 (un recul de près de 20 %) aient disparu en 2003. Cet élément revêt une importance particulière dans la mesure où les décès liés à la drogue se situent encore à des niveaux historiquement élevés, à peu près les mêmes qu'au début des années 1990 (graphique 20).
Seit dem Jahr 2000 meldeten jedoch zahlreiche EU-Länder einen Rückgang der drogenbedingten Todesfälle. In den EU-15-Mitgliedstaaten und Norwegen ist die Gesamtzahl von 8 930 im Jahr 2000 auf 8 394 im Jahr 2001 (ein Rückgang um 6 %) und auf 7 122 Fälle im Jahr 2002 (153) (ein Rückgang um weitere 15 %) gesunken. Da nur zehn Länder für 2003 Daten zur Verfügung gestellt haben, sollten nur vorsichtige Rückschlüsse auf Tendenzen in der EU gezogen werden. Auf der Basis dieser zehn Länder wurde jedoch 2003 ein Rückgang um 5 % festgestellt, was lediglich einem Drittel des 2002 verzeichneten Rückgangs entspricht. Von diesen zehn Ländern berichteten drei von einer Zunahme, eines von einer gleichbleibenden Zahl drogenbedingter Todesfälle und sechs von einem Rückgang, wobei die Abnahme in Griechenland (22 %) und Italien (17 %) als signifikant betrachtet werden kann (154). Diese Entwicklungen geben Anlass zu ernsthafter Besorgnis, da die für den Rückgang der drogenbedingten Todesfälle zwischen 2000 und 2002 (ein Rückgang um fast 20 %) verantwortlichen Faktoren möglicherweise 2003 keine Rolle mehr spielten. Dies ist umso wichtiger, als die Zahl der drogenbedingten Todesfälle weiterhin auf einem historisch hohen Niveau liegt und fast so hoch ist wie Anfang der 90er Jahre (Abbildung 20).
Sin embargo, desde 2000, muchos países de la UE han registrado un descenso del número de muertes asociadas al consumo de drogas. En los Quince y Noruega, la cifra total bajó de 8.930 en 2000 a 8.394 en 2001 (un descenso del 6 %), y a 7.122 casos en 2002 (153) (un descenso adicional del 15 %). Solamente 10 países suministraron información de 2003, por lo que las deducciones sobre las tendencias en la UE deberían realizarse con precaución. No obstante, tomando como referencia estos 10 países, en 2003 se observa un 5 % de descenso, o solamente una tercera parte del descenso registrado en 2002. De los 10 países que han facilitado información de 2003, tres observan incrementos, uno no observa cambio alguno y seis observan descensos, pudiendo considerarse significativos los de Grecia (22 %) e Italia (17 %) (154). Estas tendencias deben suscitar una inquietud seria, ya que es posible que los factores responsables del descenso del número de muertes asociadas a las drogas entre 2000 y 2002 (una reducción de casi un 20 %) desaparecieran en 2003; esto es especialmente importante porque las muertes por consumo de drogas todavía se sitúan a niveles históricamente elevados, aproximadamente los mismos que a principios de la década de 1990 (gráfico 20).
Dal 2000, tuttavia, molti paesi dell’UE segnalano una diminuzione del numero di decessi correlati al consumo di stupefacenti. Tra gli Stati dell’UE a 15 e la Norvegia il numero complessivo di casi è passato da 8 930 nel 2000 a 8 394 nel 2001 (diminuzione del 6%) e a 7 122 nel 2002 (153) (ulteriore calo del 15%). Soltanto 10 paesi hanno dato informazioni per il 2003; ne consegue che qualsiasi deduzione sull’andamento nell’UE deve essere fatta con una certa cautela. Tuttavia, sulla base dei dati forniti da questi 10 paesi, si osserva nel 2003 una diminuzione del 5% pari a solo un terzo del calo osservato nel 2002. Dei 10 Stati che hanno fatto pervenire informazioni per il 2003, tre hanno segnalato un aumento, uno un andamento statico e sei hanno riferito un calo, che potrebbe essere considerato significativo soprattutto per Grecia (22%) e Italia (17%) (154). Questi sviluppi destano inquietudine, ove si consideri che i fattori responsabili del declino dei decessi correlati al consumo di stupefacenti tra il 2000 e il 2002 (calo di circa il 20%) potrebbero essere venuti meno nel 2003; il dato è particolarmente importante perché questi decessi restano pur sempre a livelli storicamente alti, vale a dire a livelli perlopiù simili a quelli registrati all’inizio degli anni Novanta (Grafico 20).
Από το 2000, ωστόσο, πολλές χώρες της ΕΕ ανέφεραν μείωση του αριθμού των συνδεόμενων με τα ναρκωτικά θανάτων. Στα κράτη μέλη της ΕΕ των 15 και στη Νορβηγία, ο συνολικός αριθμός μειώθηκε από 8 930 περιπτώσεις το 2000 σε 8 394 το 2001 (μείωση 6 %) και 7 122 το 2002 (153) (περαιτέρω μείωση 15 %). Μόνον 10 χώρες ανέφεραν πληροφορίες για το 2003, επομένως τα συμπεράσματα για τις τάσεις στην ΕΕ πρέπει να διατυπώνονται με προσοχή. Ωστόσο, βάσει των στοιχείων των 10 αυτών χωρών, το 2003 παρατηρήθηκε μείωση 5 %, δηλαδή μόνον ένα τρίτο της μείωσης που καταγράφηκε το 2002. Από τις 10 χώρες που παρείχαν πληροφορίες για το 2003, τρεις ανέφεραν αυξήσεις, μία ανέφερε αμετάβλητη κατάσταση και έξι ανέφεραν μειώσεις, εκ των οποίων εκείνες της Ελλάδας (22 %) και της Ιταλίας (17 %) μπορούν να θεωρηθούν σημαντικές (154). Οι εξελίξεις αυτές πρέπει να δημιουργήσουν σοβαρό προβληματισμό, καθώς είναι πιθανό οι παράγοντες που ευθύνονταν για τη μείωση των συνδεόμενων με τα ναρκωτικά θανάτων στο διάστημα από το 2000 έως το 2002 (μείωση σχεδόν 20 %) να έπαυσαν να υπάρχουν το 2003· αυτό είναι ιδιαίτερα σημαντικό, καθώς οι συνδεόμενοι με τα ναρκωτικά θάνατοι παραμένουν σε ιστορικά υψηλά επίπεδα – περίπου στο ύψος των αρχών της δεκαετίας του 1990 (διάγραμμα 20).
Sinds 2000 rapporteren de meeste EU-landen echter een daling van het aantal drugsgerelateerde sterfgevallen. In de vijftien oude lidstaten en Noorwegen is het totale aantal gedaald van 8 930 in 2000 tot 8 394 in 2001 (een afname met 6%) en 7 122 sterfgevallen in 2002 (153) (een daling met nog eens 15%). Er is slechts voor tien landen informatie over 2003 beschikbaar, wat betekent dat er de nodige voorzichtigheid betracht moet worden bij het trekken van conclusies over trends in de EU. Op basis van die tien landen is er in 2003 sprake van een afname van 5%; dat is slechts een derde van de afname die in 2002 is geconstateerd. Van die tien landen rapporteren drie landen een stijging, meldt één land geen verandering en noteren zes landen een afname, waarvan die in Griekenland (22%) en Italië (17%) als significant kunnen worden beschouwd (154). Deze ontwikkeling is aanleiding voor grote bezorgdheid omdat de maatregelen die voor de daling van drugsgerelateerde sterfgevallen tussen 2000 en 2002 (een vermindering met 20%) hebben gezorgd, in 2003 mogelijk hun effectiviteit hebben verloren; dit is met name van belang omdat het aantal sterfgevallen ten gevolge van drugsgebruik zich nog steeds op een historisch hoog niveau bevindt - ongeveer op hetzelfde niveau als in het begin van de jaren negentig (figuur 20).
Od roku 2000 však mnohé země EU uváděly pokles v počtech úmrtí souvisejících s drogami. U členských států evropské patnáctky a Norska celkový počet klesl z 8 930 úmrtí v roce 2000 na 8 394 v roce 2001 (6 % pokles) a 7 122 případů v roce 2002 (153) (pokles o dalších 15 %). Pouze 10 zemí poskytlo informace za rok 2003, a pokud jde o trendy v EU, musí být tudíž závěry činěny s opatrností. Nicméně na základě údajů těchto 10 zemí byl v roce 2003 pozorován 5 % pokles anebo pouze třetinový pokles oproti poklesu v roce 2002. Z 10 zemí, které poskytly informace za rok 2003, uváděly 3 země vzestup, jedna nehlásila žádnou změnu a šest zemí uvádělo nižší hodnoty, z nichž bylo možné považovat za významný pokles v Řecku (22 %) a Itálii (17 %) (154). Tento vývoj by měl vyvolat vážné obavy, protože je možné, že faktory odpovědné za pokles úmrtí souvisejících s drogami v letech 2000–2002 (snížení o téměř 20 %) byly v roce 2003 zrušené. To je zvlášť důležité, jelikož úmrtí související s drogami jsou dosud na historicky vysokých úrovních – přibližně stejných jako na počátku 90. let 20. století (obr. 20).
Siden 2000 har mange EU-lande imidlertid meldt om et faldende antal narkotikarelaterede dødsfald. Blandt EU-15-medlemsstaterne og Norge faldt det samlede antal fra 8 930 i 2000 til 8 394 i 2001 (et fald på 6 %) og 7 122 tilfælde i 2002 (153) (et yderligere fald på 15 %). Kun ti lande har fremlagt oplysninger for 2003, hvorfor konklusioner vedrørende tendenserne i EU bør drages med forsigtighed. På grundlag af disse ti lande blev der imidlertid registreret et fald på 5 % i 2003, eller kun en tredjedel af faldet i 2002. Af de ti lande, der har fremlagt oplysninger for 2003, meldte tre lande om stigninger, ét land rapporterede ingen ændringer, mens seks lande meldte om fald, hvoraf faldene i Grækenland (22 %) og Italien (17 %) kunne anses for at være signifikante (154). Denne udvikling bør give anledning til alvorlig bekymring, da det er muligt, at de faktorer, der bidrog til faldet i antallet af narkotikarelaterede dødsfald mellem 2000 og 2002 (en reduktion på næsten 20 %), ikke længere forelå i 2003; dette er navnlig af betydning, eftersom antallet af narkotikarelaterede dødsfald stadig ligger på et historisk højt niveau – ca. det samme som i begyndelsen af 1990'erne (figur 20).
Alates 2000. aastast on paljud ELi liikmesriigid teatanud uimastitega seotud surmade arvu vähenemisest. EL-15 liikmesriikides ja Norras langes koguarv 8930 juhtumilt 2000. aastal 8394 juhtumile 2001. (6% vähenemine) ja 7122 juhtumile 2002. aastal (153) (veel 15% vähenemine). 2003. aasta kohta esitas andmeid ainult 10 riiki, nii et järeldusi ELi suundumuste kohta tuleb teha ettevaatusega. Nendes 10 riigis täheldati 2003. aastal 5%-list vähenemist, mis moodustas vaid kolmandiku 2002. aastal toimunud vähenemisest. 2003. aasta kohta teavet esitanud kümnest riigist kolm teatasid suurenemisest, ühe puhul muutusi ei esinenud ja kuus teatasid vähenemisest, mis oli märkimisväärne Kreekas (22%) ja Itaalias (17%) (154). Need arengud peaksid tekitama tõsist muret, sest on võimalik, et tegurid, mille tõttu toimus narkootikumidega seotud surmajuhtumite vähenemine ajavahemikul 2000–2002 (peaaegu 20%) kaotasid oma tähtsuse 2003. aastal; see on eriti oluline selle tõttu, et uimastitega seotud surmade arv on siiani kõigi aegade kõrgtaseme läheduses – ligikaudu sama kõrge kui 1990ndate aastate alguses (joonis 20).
Useat EU-maat ovat kuitenkin ilmoittaneet vuodesta 2000 lähtien huumekuolemien vähentyneen. EU:n 15 vanhan jäsenvaltion ja Norjan muodostamassa ryhmässä kokonaismäärä laski 8 930:stä 8 394:ään vuosina 2000–2001 (6 %:n lasku) ja vuonna 2002 tapausten määrä laski 7 122:een (153) (vielä 15 %:n lasku). Vain 10 maata toimitti tietoja vuodelta 2003, joten päätelmiä EU:n suuntauksista tulisi tehdä varoen. Kyseisten 10 maan toimittamien tietojen pohjalta voidaan kuitenkin todeta, että huumekuolemien määrä laski 5 prosenttia vuonna 2003, eli lasku on vain viidesosa siitä, joka todettiin vuonna 2002. Vuodelta 2003 tietoja toimittaneista 10 maasta kolme ilmoitti huumekuolemien lisääntyneen, yksi ilmoitti tilanteen pysyneen ennallaan ja kuusi ilmoitti määrän vähentyneen. Viimeksi mainituista lasku oli huomattavaa Kreikassa (22 %) ja Italiassa (17 %) (154). Nämä tiedot ovat huolestuttavia, sillä voi olla, että huumekuolemien vähentymiseen vuosina 2000–2002 (lähes 20 %:n väheneminen) vaikuttaneet tekijät väistyivät vuonna 2003. Erityisen tärkeäksi tämän tekee se, että huumekuolemat ovat historiallisesti tarkasteltuna edelleen korkealla tasolla – lähes samalla tasolla kuin 1990-luvun alussa (kaavio 20).
2000 óta azonban az EU sok országából a kábítószerrel összefüggő halálesetek számának csökkenéséről számoltak be. Az EU-15 tagállamaiban és Norvégiában az összesített szám a 2000-es 8930-ról 2001-re 8394-re esett vissza (6%-os csökkenés), majd 2002-ben tovább csökkent 7122 esetre(153) (további 15%-os csökkenés). 2003-ról csak 10 ország közölt adatokat, ezért az EU-ban érvényesülő tendenciákról csak óvatos következtetéseket vonhatunk le. A 10 ország adatai alapján azonban 2003-ban 5%-os csökkenést lehet megfigyelni, ami csak egyharmada a 2002-ben észlelt csökkenésnek. A 2003-ra vonatkozóan adatot szolgáltató 10 ország közül három növekedést jelentett, egyben nem történt változás, hatból pedig csökkenésről számoltak be; ezek közül a görögországit (22%) és az olaszországit (17%) lehetett jelentősnek tekinteni(154). Ezek a fejlemények komoly aggodalomra adnak okot, mivel előfordulhat, hogy a kábítószerrel összefüggő halálesetek 2000 és 2002 között történt csökkenéséért (közel 20%-os csökkenés) felelős tényezők 2003-ban megszűntek; ez különösen azért fontos, mert a kábítószerrel összefüggő halálesetek még mindig történetileg magas szinteken állnak, körülbelül az 1990-es évekkel megegyező szinten (Figure 20).
Etter 2000 har imidlertid mange EU-land rapportert om en nedgang i antallet narkotikarelaterte dødsfall. I EU-15 og Norge gikk det totale antallet ned fra 8 930 i 2000 til 8 394 i 2001 (en nedgang på 6 %) og 7 122 tilfeller i 2002 (153) (en ytterligere nedgang på 15 %). Ettersom bare 10 land la fram informasjon for 2003, bør man være varsom med å trekke slutninger med hensyn til trender i EU. I disse landene ble imidlertid en nedgang på 5 % observert i 2003, eller bare én tredel av nedgangen i 2002. Av de 10 landene som la fram informasjon for 2003, var det tre som oppga økninger, ett oppga ingen endring og seks oppga en nedgang, og blant disse kunne nedgangen i Hellas (22 %) og Italia (17 %) betraktes som signifikant (154). Disse tallene gir grunn til alvorlig bekymring, for det er mulig at noen faktorer som medførte en nedgang i antallet narkotikarelaterte dødsfall mellom 2000 og 2002 (en reduksjon på nærmere 20 %) endret seg i 2003, og dette er av særlig betydning ettersom antallet narkotikarelaterte dødsfall fremdeles er på historisk høye nivåer – omtrent på samme nivå som tidlig på 1990-tallet (figur 20).
Od 2000 roku wiele państw UE donosi jednak o spadku liczby zgonów związanych z zażywaniem narkotyków. W grupie 15 starych Państw Członkowskich i Norwegii całkowita liczba spadła z 8 930 w roku 2000 do 8 394 w roku 2001 (spadek o 6%) i do 7 122 przypadków w roku 2002 (153) (spadek o dalsze 15%). Jedynie 10 państw przekazało informacje za rok 2003, zatem wnioskowanie o trendach w UE powinno być przeprowadzane ostrożnie. Jednakże na podstawie danych z tych 10 państw zaobserwowano 5% spadek w 2003 roku czyli jedynie jedną trzecią wartości spadku odnotowanego w roku 2002. Z grupy dziesięciu państw, które dostarczyły dane za rok 2003, trzy doniosły o wzroście, jedno o braku zmian, a sześć o spadku, z czego spadki odnotowane w Grecji (22%) i we Włoszech (17%) mogą być uważane za znaczne (154). Taki rozwój sytuacji powinien być powodem do poważnego niepokoju, gdyż możliwe jest, że czynniki odpowiedzialne za obniżenie liczby zgonów związanych z zażywaniem narkotyków w latach 2000-2002 (spadek o prawie 20%) przestały oddziaływać w 2003 roku. Jest to niezmiernie ważne, ponieważ zgony związane z zażywaniem narkotyków nadal są na historycznie wysokich poziomach, podobnych do tych notowanych we wczesnych latach 90-tych (Wykres 20).
Cu toate acestea, începând din anul 2000, multe state membre ale Uniunii Europene au raportat o scădere a numărului de decese legate de consumul de droguri. În ceea ce priveşte statele membre ale Europei celor 15 şi Norvegia, numărul total de decese a scăzut de la 8 930 în 2000 la 8 394 în 2001 (o scădere de 6 %) şi la 7 122 de cazuri în 2002 (153) (o scădere suplimentară de 15 %). Numai 10 ţări au furnizat informaţii privind anul 2003, prin urmare concluziile privind tendinţele din Uniunea Europeană trebuie trase cu precauţie. Pe baza datelor din cele 10 ţări menţionate, în 2003 s-a constat însă o scădere cu 5 %, adică doar o treime din scăderea înregistrată în 2002. Dintre cele 10 ţări care au furnizat informaţii privind anul 2003, trei au raportat creşteri, una nu a raportat nici o schimbare, iar şase au raportat scăderi, dintre care cele înregistrate în Grecia (22 %) şi Italia (17 %) pot fi considerate semnificative (154). Aceste evoluţii ar trebuie să determine o preocupare serioasă, deoarece este posibil ca factorii care au determinat scăderea numărului de decese legate de consumul de droguri în intervalul 2000-2002 (o reducere de aproape 20 %) să fi fost abrogaţi în 2003; acest aspect este deosebit de important, având în vedere că decesele legate de consumul de droguri se situează în continuare la niveluri ridicate din punct de vedere istoric – aproximativ la fel ca la începutul anilor 1990 (Figura 20).
Od roku 2000 však viaceré krajiny EÚ uvádzajú klesajúce počty úmrtí súvisiacich s drogami. V členských štátoch EÚ-15 a Nórsku klesol celkový počet prípadov z 8 930 v roku 2000 na 8 394 v roku 2001 (pokles o 6 %) a 7 122 prípadov v roku 2002 (153) (ďalší 15 % pokles). Iba 10 krajín poskytlo informácie za rok 2003, a preto treba brať závery o trendoch v EÚ s rezervou. Z údajov týchto 10 krajín však vyplýva v roku 2003 pokles 5 % alebo len tretinový pokles oproti roku 2002. Z 10 krajín, ktoré poskytli informácie za rok 2003, tri uviedli prírastky, jedna nezmenený stav a zo šiestich, ktoré uvádzali pokles, možno za významný považovať pokles v Grécku (22 %) a Taliansku (17 %) (154). Tento vývoj by mal budiť vážne obavy, pretože je možné, že faktory, ktoré zapríčinili pokles počtu úmrtí v súvislosti s drogami v rokoch 2000 až 2002 (zníženie takmer o 20 %), boli v roku 2003 zrušené; toto je obzvlášť dôležité, pretože úmrtia súvisiace s drogami sú stále na historicky vysokých úrovniach – približne na tej istej úrovni ako začiatkom deväťdesiatych rokov (obrázok 20).
Vendar od leta 2000 mnoge države EU poročajo o upadu števila z drogo povezanih smrtnih primerov. Med državami članicami EU-15 in Norveško je skupno število leta 2000 padlo z 8930 na 8394 leta 2001 (6-odstotni upad) in 7122 primerov leta 2002 (153) (dodatni 15-odstotni upad). Za leto 2003 je informacije sporočilo samo deset držav, zato je treba kakršne koli sklepne ugotovitve glede trendov v EU sprejeti previdno. Vendar je bilo na podlagi tistih desetih držav leta 2003 opazen 5-odstotni upad ali samo ena tretjina upada iz leta 2002. Od desetih držav, ki so poslale podatke za leto 2003, so tri poročale o porastu, ena o nobeni spremembi ter šest o upadu, pri čemer je izrazitejši tisti v Grčiji (22 %) in Italiji (17 %) (154). Ta napredek bi lahko vzbudil resno zaskrbljenost, saj je mogoče, da so bili dejavniki, ki so bili odgovorni za padec z drogo povezanih smrtnih primerov med letoma 2000 in 2002 (skoraj 20-odstotno zmanjšanje), leta 2003 razveljavljeni; to je zlasti pomembno, saj so z drogo povezani smrtni primeri še vedno na zgodovinsko visokih ravneh – približno enako kot v začetku devetdesetih let (prikaz 20).
Sedan år 2000 har dock många EU-länder rapporterat att antalet narkotikarelaterade dödsfall minskar. Bland EU 15-medlemsstaterna och Norge sjönk det sammanlagda antalet från 8 930 år 2000 till 8 394 år 2001 (en minskning med 6 %) och 7 122 fall år 2002(153) (en minskning med ytterligare 15 %). Endast 10 länder redovisade information om år 2003 och därför bör slutsatser om trender inom EU dras med försiktighet. I dessa 10 länder skedde dock en minskning med 5 % år 2003, vilket endast är en tredjedel av den minskning som skedde år 2002. Av de 10 länder som redovisat information om 2003 rapporterade tre att det skett ökningar, ett rapporterade att ingen förändring skett och sex rapporterade att det skett minskningar. Av dessa kan Grekland (22 %) och Italien (17 %) betraktas som betydande(154). Denna utveckling bör ge upphov till viss oro eftersom de faktorer som låg bakom minskningen av antalet narkotikarelaterade dödsfall mellan år 2000 och 2002 (en minskning med nästan 20 %) upphävdes år 2003. Detta är särkskilt viktigt eftersom narkotikarelaterade dödsfall fortfarande ligger på historiskt höga nivåer – ungefär samma som i början av 1990-talet (figur 20).
Kopš 2000. gada tomēr daudzas ES valstis ziņo par narkotiku izraisīto nāves gadījumu samazināšanos. Starp ES – 15 dalībvalstīm un Norvēģiju kopējais skaits ir samazinājies no 8 930 gadījumiem 2000. gadā līdz 8 394 gadījumiem 2001. gadā (6 % samazinājums) un 7 122 gadījumiem 2002. gadā (153) (vēl 15 % samazinājums). Tikai 10 valstis ir sniegušas informāciju par 2003. gadu, un tāpēc secinājumi par tendencēm ES ir jāizdara piesardzīgi. Taču, balstoties uz šiem 10 valstu sniegtajiem datiem, 2003. gadā ir vērojams 5% samazinājums, kas ir tikai viena trešā daļa no samazinājuma, kāds bija 2002. gadā. No 10 valstīm, kas sniedza informāciju par 2003. gadu, trīs ziņoja par pieaugumu, viena ziņoja par situāciju bez izmaiņām, un sešas ziņoja par samazinājumu, kuru var uzskatīt par ievērojamu Grieķijā (22 %) un Itālijā (17 %) (154). Šīs tendences rada nopietnas bažas, jo pastāv iespēja, ka tie faktori, kas bija par iemeslu ar narkotikām saistīto nāves gadījumu samazinājumam laikā no 2000. līdz 2002. gadam (gandrīz 20% samazinājums), 2003. gadā vairs nedarbojas; tas ir īpaši svarīgi tāpēc, ka ar narkotikās saistīto nāves gadījumu skaits vēsturiski vēl joprojām ir samērā augsts – aptuveni tāds pats kā deviņdesmito gadu sākumā (20. attēls).
  Prefà¡cio  
O OEDT tem vindo a trabalhar há mais de 10 anos, em associação com os Estados‑Membros da União Europeia, no desenvolvimento de um panorama abrangente do fenómeno da droga na Europa. A quantidade e a qualidade dos dados agora disponíveis para a realização das análises do relatório anual deste ano reflectem não só os avanços técnicos alcançados pelos grupos de trabalho científicos que fornecem a informação, como também o desempenho dos decisores políticos em toda a Europa em investir e apoiar o processo de recolha de dados.
The EMCDDA has been working with the Member States of the European Union for more than 10 years to develop a comprehensive picture of the European drug phenomenon. The quantity and quality of the data now available to inform the analysis in this year’s annual report reflect not only the technical achievements of the scientific working groups that provide the information, but also the commitment of policy-makers across Europe to invest in and support the data collection process. This is a concrete example of the benefits of working together at the European level. Member States differ not only in respect of the drug problems they face, but also in the ways in which they have responded to these challenges. Despite these differences, there has also now emerged what can regarded as a European perspective on the drugs issue. A strong consensus now exists on the need to base actions on a sound understanding of the situation, to share experiences on what works and to act together whenever it is possible to achieve common benefits. These aspirations can be found in the new EU strategy and action plan on drugs and also form the key themes of our reporting here.
L’OEDT déploie ses efforts en association avec les Etats membres depuis plus de 10 ans en vue d’établir une vue d’ensemble exhaustive du phénomène de la toxicomanie en Europe. La quantité et la qualité des données aujourd’hui disponibles pour alimenter les analyses présentées dans le rapport annuel témoignent de l’ampleur du travail technique accompli par les groupes de travail scientifiques qui fournissent les informations et illustrent la volonté des décideurs politiques européens d’investir dans le processus de collecte de données et de soutenir ce processus. Il s’agit d’un exemple concret des avantages offerts par la coopération au niveau européen. Les Etats membres connaissent des situations différentes en ce qui concerne les problèmes de toxicomanie auxquels ils sont confrontés, ils ont en outre adopté des approches différentes pour réagir à ces défis. En dépit des différences, nous avons assisté à l’émergence de ce que l’on pourrait considérer comme une approche européenne en matière de lutte contre les drogues. Un large consensus s’est formé prônant la nécessité de fonder les actions sur une compréhension lucide de la situation, de mettre en commun les expériences couronnées de succès et de tirer profit de toutes les opportunités d’agir de conserve de manière à engranger des résultats en commun. Ces aspirations sont exprimées dans la nouvelle stratégie antidrogue et dans le nouveau plan d’action antidrogue de l’UE, elles constituent les thèmes centraux de notre rapport.
In Zusammenarbeit mit den Mitgliedstaaten der Europäischen Union erstellt die EBDD seit mehr als 10 Jahren ein umfassendes Bild des europäischen Drogenphänomens. Quantität und Qualität der verfügbaren Daten, die der Analyse im Rahmen des vorliegenden Jahresberichts zugrunde liegen, sind nicht nur Ausdruck der fachlichen Leistung jener wissenschaftlichen Arbeitsgruppen, die diese Informationen bereitstellen, sondern auch des Engagements von politischen Entscheidungsträgern in ganz Europa, in das Datenerhebungsverfahren zu investieren und diesen Prozess zu unterstützen. Dies ist ein konkretes Beispiel für den Nutzen einer Zusammenarbeit auf europäischer Ebene. Unterschiede zwischen den Mitgliedstaaten ergeben sich nicht nur aus den Drogenproblemen, mit denen sie konfrontiert sind, sondern auch aus der Art und Weise, wie sie sich diesen Herausforderungen gestellt haben. Dessen ungeachtet kann man heute auch von einer europäischen Perspektive in der Behandlung der Drogenproblematik sprechen. Es herrscht weitgehend Einigkeit darin, dass Maßnahmen nur auf der Grundlage eines umfassenden Verständnisses der Situation, des Austauschs von Arbeitserfahrungen und – wenn irgend möglich – eines gemeinsamen Handelns getroffen werden dürfen, wenn ein Nutzeffekt für alle erzielt werden soll. Diese Bestrebungen wurden in die neue Strategie und den Aktionsplan der EU zur Drogenbekämpfung aufgenommen und haben auch als Schlüsselthemen in den vorliegenden Bericht Eingang gefunden.
El OEDT trabaja desde hace más de diez años con los Estados miembros de la Unión Europea en la elaboración de un panorama general del fenómeno de la droga en Europa. La cantidad y calidad de los datos que alimentan el análisis en el informe anual de este año reflejan no sólo los logros técnicos de los grupos de trabajo científicos, sino también el compromiso de los políticos de toda Europa en invertir en los procesos de recogida de datos y prestarles su apoyo. Es éste un ejemplo concreto de las ventajas de la colaboración a escala europea. Los Estados miembros difieren no sólo por el tipo de problemas a que se enfrentan, sino por el modo de resolverlos. Pese a tales diferencias, parece estar naciendo lo que podría considerarse como una perspectiva europea sobre la cuestión de las drogas. En la actualidad se ha alcanzado un importante consenso sobre la necesidad de actuar sólo sobre la base de una profunda comprensión de la situación, de compartir experiencias sobre lo que funciona y de trabajar en colaboración siempre que sea posible, para compartir los beneficios. Estas aspiraciones subyacen a la nueva estrategia y plan de acción contra la droga de la Unión Europea, y son los pilares que sustentan el presente informe.
Per oltre 10 anni, l’OEDT ha collaborato con gli Stati membri dell’Unione europea per sviluppare un quadro esaustivo del fenomeno della droga a livello europeo. La quantità e la qualità dei dati attualmente disponibili, che ispirano l’analisi della relazione annuale di quest’anno, rispecchiano non solo la prestazione tecnica dei gruppi di lavoro scientifici che forniscono le informazioni, ma anche l’impegno dei responsabili delle decisioni politiche in Europa per sostenere e investire nel processo di raccolta dei dati. Si tratta di un esempio concreto dei benefici apportati dal lavoro in comune a livello europeo. Gli Stati membri non differiscono solo per i problemi di droga cui devono far fronte, ma anche per i modi in cui hanno risposto a tali sfide. Malgrado tali differenze, attualmente è anche emersa quella che potremmo considerare la prospettiva europea sul problema delle droghe. Esiste un forte consenso sulla necessità di fondare le azioni su una solida comprensione della situazione, di condividere le esperienze di ciò che funziona e di agire assieme ogniqualvolta è possibile conseguire benefici comuni. Tali aspirazioni sono individuabili nella nuova strategia e nel piano d’azione sulle droghe dell’UE e costituiscono anche i temi principali della presente relazione.
Το ΕΚΠΝΤ συνεργάζεται με τα κράτη μέλη της Ευρωπαϊκής Ένωσης εδώ και περισσότερα από 10 χρόνια με στόχο τη δημιουργία ολοκληρωμένης εικόνας σχετικά με το φαινόμενο της τοξικομανίας στην Ευρώπη. Η ποσότητα και η ποιότητα των δεδομένων που είναι σήμερα διαθέσιμα με στόχο την τροφοδότηση των αναλύσεων που παρουσιάζονται στο πλαίσιο της φετινής ετήσιας έκθεσης αντικατοπτρίζουν τόσο τα τεχνικά επιτεύγματα των επιστημονικών ομάδων εργασίας που παρέχουν τις πληροφορίες όσο και τη δέσμευση των πολιτικών ιθυνόντων σε ολόκληρη την Ευρώπη, αφενός, να επενδύσουν στη διεργασία συλλογής δεδομένων και, αφετέρου, να την υποστηρίξουν. Πρόκειται για ένα συγκεκριμένο παράδειγμα των πλεονεκτημάτων που προκύπτουν από τη συνεργασία σε ευρωπαϊκό επίπεδο. Τα κράτη μέλη αντιμετωπίζουν διαφορετικά προβλήματα ναρκωτικών και έχουν υιοθετήσει διαφορετικές προσεγγίσεις για την αντιμετώπιση αυτών των προκλήσεων. Παρά τις διαφορές αυτές, παρακολουθούμε σήμερα την εμφάνιση μιας προοπτικής όσον αφορά το πρόβλημα των ναρκωτικών η οποία μπορεί να θεωρηθεί ευρωπαϊκή. Έχει εκδηλωθεί μεγάλη συναίνεση ως προς τις εξής ανάγκες: ανάληψη δράσεων με βάση τη βαθιά κατανόηση της κατάστασης, ανταλλαγή επιτυχημένων εμπειριών και συνεργασία, όποτε είναι εφικτό, για την επίτευξη κοινού οφέλους. Αυτές οι επιδιώξεις εκφράζονται στη νέα στρατηγική και το σχέδιο δράσης της ΕΕ για τα ναρκωτικά και αποτελούν τα βασικά θέματα της παρούσας έκθεσης.
Het EWDD werkt nu al ruim 10 jaar samen met de lidstaten van de Europese Unie om een gedetailleerd beeld te krijgen van het drugsverschijnsel in Europa. De kwantiteit en kwaliteit van de nu beschikbare gegevens voor de analyse in dit jaarverslag weerspiegelen niet alleen de technische prestaties van de wetenschappelijke werkgroepen die de informatie aanleveren, maar ook de motivatie van beleidsmakers in heel Europa om te investeren in het proces van gegevensverzameling en dit proces te blijven steunen. Dit vormt een concreet voorbeeld van de voordelen die samenwerking op Europees niveau biedt. De lidstaten verschillen niet alleen wat de drugsproblematiek betreft, maar zij reageren hierop ook ieder op hun eigen wijze. Desondanks kan er nu ook gesproken worden van een, wat beschouwd kan worden als Europese, kijk op de drugsproblematiek. Er bestaat brede overeenstemming over de noodzaak, acties te baseren op een goed inzicht in de situatie, ervaringen met goede methoden te delen en waar mogelijk samen te werken om daarvan ook samen profijt te hebben. Deze aspiraties zijn terug te vinden in de nieuwe EU-drugsstrategie en het actieplan inzake drugsbestrijding en vormen tevens de hoofdthema’s van ons verslag.
Již 10 let spolupracuje Evropské monitorovací centrum pro drogy a drogovou závislost s členskými státy Evropské unie na zmapování drogového fenoménu v Evropě. Kvantita a kvalita dostupných údajů, na jejichž základě byly vypracovány analýzy zahrnuté do letošní výroční zprávy, odráží nejenom technické úspěchy vědeckých pracovních skupin, které informace poskytují, ale i odhodlání evropských politických činitelů investovat do procesu shromažďování dat a podporovat jej. Dosažené výsledky jsou konkrétním příkladem přínosu spolupráce na evropské úrovni. Členské státy se liší nejenom drogovými problémy, kterým čelí, ale i způsobem, jakým na ně reagují. Navzdory těmto rozdílům však vzniká cosi, co lze považovat za evropský pohled na drogovou problematiku. V současnosti panuje široká shoda, co se týče nutnosti jednat na základě velmi dobrého pochopení situace, sdílet osvědčené postupy a, je-li to možné, společně podniknout kroky, které jsou přínosem pro všechny. Tyto cíle jsou součástí nové protidrogové strategie a akčního plánu EU a zároveň jsou klíčovými tématy této zprávy.
EMCDDA har nu i over 10 år samarbejdet med medlemsstaterne i Den Europæiske Union om at give et samlet billede af narkotikasituationen i Europa. Mængden og kvaliteten af oplysningerne, som nu er tilgængelige som baggrund for denne årsberetning, afspejler ikke kun de tekniske resultater, som de videnskabelige arbejdsgrupper, der formidler oplysningerne, er nået frem til, men også europæiske beslutningstageres ønske om at investere i og støtte dataindsamlingsprocessen. Dette er et konkret eksempel på fordelene ved at samarbejde på europæisk plan. Der er forskel på medlemsstaterne, ikke bare når det gælder de narkotikaproblemer, som de står overfor, men også med hensyn til den måde, de imødegår problemerne på. Men på trods af disse forskelle kan man nu se, at der er ved at opstå det, man kunne kalde et europæisk perspektiv på narkotikaproblemet. Der er nu udbredt enighed om, at det er nødvendigt, at de foranstaltninger, der træffes, baseres på et solidt kendskab til situationen, at der udveksles erfaringer om, hvilke midler, der er effektive, og at der handles i fællesskab, så snart det er muligt at opnå fælles fordele. Disse målsætninger er nedfældet i EU’s nye narkotikastrategi og -handlingsplan og udgør også de vigtigste temaer i denne årsberetning.
EMCDDA on teinud koostööd Euroopa Liidu liikmesriikidega enam kui kümme aastat, kujundades põhjaliku pildi uimastitest. Andmete hulk ja kvaliteet, mis on kättesaadavad, informeerides meid käesoleva aasta aruande analüüsist, kajastavad mitte üksnes andmetega varustavate teaduslike töörühmade tehnilisi saavutusi, vaid ka kogu Euroopa poliitika kujundajate pühendumust investeerida andmete kogumise protsessi ja toetada seda. See on konkreetne näide Euroopa tasandil tehtava koostöö kasust. Liikmesriigid erinevad mitte ainult nende ees seisvate narkootikumide probleemide poolest, vaid ka neile reageerimise osas. Hoolimata erinevustest on tekkinud ka uimastiprobleemi Euroopa väljavaade. Me suhtume kindla üksmeelega vajadusse lähtuda olukorra usaldusväärsest tundmisest, jagada kogemusi selle kohta, mis toimib, ja tegutseda igal võimalusel koos, saavutamaks ühiseid eesmärke. Neid püüdlusi võib leida Euroopa Liidu uuest narkootikumide strateegiast ja tegevusplaanist ning need on samuti meie siinse aruande põhiteemadeks.
Seurantakeskus on työskennellyt Euroopan unionin jäsenvaltioiden kanssa yli 10 vuoden ajan luodakseen kattavan kuvan Euroopan huumeilmiöstä. Nyt saatavilla olevien, tämän vuoden vuosiraportin sisältämässä analyysissa käytettyjen tietojen määrä ja laatu ovat osoituksena sekä tiedot toimittaneiden tieteellisten työryhmien teknisestä taidosta että Euroopan poliittisten päättäjien sitoutumisesta tiedonkeruuprosessiin. Tämä on konkreettinen esimerkki eduista, joita yhteistyö Euroopan tasolla tuo mukanaan. Jäsenvaltiot eroavat toisistaan niin huumeongelmiensa suhteen kuin siinäkin, miten ne ovat vastanneet näihin haasteisiin. Näistä eroista huolimatta on muotoutunut eurooppalainen näkökulma huumekysymyksiin. Nyt vallitsee vahva yksimielisyys siitä, että toimenpiteiden on perustuttava tilanteen hyvään ymmärtämiseen, että on jaettava kokemuksia siitä, mikä toimii, ja että on toimittava yhdessä aina kuin mahdollista, jotta saavutetaan yhteistä hyötyä. Nämä pyrkimykset sisältyvät EU:n uuteen huumeita koskevaan strategiaan ja toimintasuunnitelmaan ja ovat myös tämän raporttimme keskeisiä aiheita.
Az EMCDDA már több mint tíz éve dolgozik az Európai Unió tagállamaival az európai kábítószer-jelenség átfogó képének kialakításán. Az idei éves jelentésben található elemzés alapjául szolgáló, jelenleg rendelkezésre álló adatok mennyisége és minősége nem csupán az információt biztosító tudományos munkacsoportok technikai eredményeit tükrözik, hanem azt a tényt is, hogy Európa-szerte a szakpolitika-formálók elkötelezett támogatói az adatgyűjtési folyamatnak, és készek arra forrásokat biztosítani. Ez konkrét példája annak, hogy milyen haszonnal járhat az európai szintű együttműködés. A tagállamok nem csupán a helyi kábítószer-problémák tekintetében különböznek egymástól, hanem abban is, hogy milyen válaszokat adnak erre a kihívásra. A különbségek ellenére mára már kialakult egy Európa-szerte érvényesnek tekinthető, közös megközelítés is a kábítószer-kérdéssel kapcsolatban. Jelenleg teljes egyetértés uralkodik abban a tekintetben, hogy az intézkedéseket a helyzet elmélyült ismeretére kell alapozni, továbbá hogy szükség van a működő megoldásokról való ismeretek megosztására és - amikor csak lehetséges - az együttes fellépésre a közös eredmények érdekében. Ezek a törekvések a kábítószerrel kapcsolatos új, európai stratégia és cselekvési terv részét képezik, és egyben ezen jelentés kulcsfontosságú témáit is alkotják.
I samarbeid med medlemsstatene i Den europeiske union har EONN nå i over ti år arbeidet for å gi et samlet bilde av narkotikasituasjonen i Europa. Mengden og kvaliteten på dataene som nå er tilgjengelig som underlag for årets rapport, gjenspeiler ikke bare det tekniske nivået hos de gruppene av forskere som har produsert informasjonen, men også engasjementet hos beslutningstakere over hele Europa når det gjelder å investere i og støtte datainnsamlingen. Dette er et konkret eksempel på hva som kan oppnås ved å samarbeide på europeisk plan. Medlemsstatene er forskjellige, ikke bare når det gjelder hvilke narkotikaproblemer de har, men også når det gjelder den måten de har angrepet problemene på. Men til tross for ulikhetene kan vi nå se konturene av hva som kan betraktes som et europeisk perspektiv på narkotikaproblemet. Det er bred enighet om nødvendigheten av at alle tiltak som iverksettes, baseres på en grundig forståelse av situasjonen, av å utveksle erfaringer om hva som virker, og å handle sammen, så sant det er mulig, for å oppnå felles fordeler. Disse ambisjonene er nedfelt i EUs nye narkotikastrategi og ‑handlingsplan, og det er de samme ambisjonene som er nøkkeltemaene i vår rapport.
EMCDDA już od dziesięciu lat współpracuje z Państwami Członkowskimi w celu opracowania pełnego obrazu zjawiska narkotykowego w Europie. Ilość i jakość danych obecnie dostępnych do analizy w tegorocznym sprawozdaniu odzwierciedla nie tylko techniczne osiągnięcia naukowych grup roboczych dostarczających informacje, ale również zaangażowanie decydentów z całej Europy w proces inwestowania i wspierania gromadzenia danych. Stanowi to konkretny przykład korzyści płynących ze wzajemnej współpracy na szczeblu europejskim. Państwa Członkowskie różnią się nie tylko napotykanymi problemami narkotykowymi, ale również sposobami ich rozwiązywania. Pomimo tych różnic, wyłoniło się coś co można uznać za europejskie spojrzenie na problem narkotykowy. Obecnie panuje zgoda, że działania należy oprzeć na dobrym rozpoznaniu sytuacji, wymianie doświadczeń w zakresie skutecznych działań oraz wzajemnej współpracy, jeżeli istnieje możliwość osiągnięcia wspólnych korzyści. Aspiracje te znajdujące się w nowej strategii i planie działania UE w zakresie narkotyków stanowią również kluczowe tematy niniejszego sprawozdania.
OEDT lucrează cu statele membre ale Uniunii Europene de peste 10 ani pentru a elabora o imagine cuprinzătoare a fenomenului european al drogurilor. Cantitatea şi calitatea datelor care sunt acum disponibile şi pot fi folosite în analiza din prezentul raport anual reflectă nu doar realizările tehnice ale grupurilor de lucru ştiinţifice care furnizează informaţii, ci şi angajamentul factorilor de decizie din întreaga Europă de a investi în procesul de colectare a datelor şi de a susţine acest proces. Acesta este un exemplu concret de beneficii ale cooperării la nivel european. Între statele membre există diferenţe nu doar în privinţa problemelor legate de droguri cu care se confruntă, ci şi în modul în care au intervenit pentru rezolvarea acestor probleme. Deşi există astfel de diferenţe, a apărut şi ceea ce am putea considera o perspectivă europeană asupra problemei drogurilor. În prezent există un consens puternic cu privire la nevoia de a fundamenta acţiunile pe o bună înţelegere a situaţiei, de a împărtăşi experienţa legată de ceea ce funcţionează şi de a coopera în vederea obţinerii unor beneficii comune ori de câte ori este posibil. Aceste aspiraţii se regăsesc în noua strategie şi în noul plan de acţiune ale Uniunii Europene în domeniul drogurilor şi constituie temele cheie ale acestui raport.
Centrum EMCDDA spolupracuje už viac ako desať rokov s členskými krajinami Európskej únie na mapovaní drogového fenoménu v Európe. Kvantita a kvalita dostupných údajov, ktoré poskytujú analytický prehľad v tejto výročnej správe, odzrkadľuje nielen technické výsledky vedeckých pracovných skupín, ktoré údaje poskytujú, ale aj záväzok politikov v Európe investovať do procesu zhromažďovania údajov a podporovať ho. Je to konkrétny príklad prínosu spoločnej práce na európskej úrovni. Členské štáty nielenže čelia odlišným drogovým problémom, ale na ne aj rôznymi spôsobmi reagujú. Napriek týmto rozdielom však v súčasnosti vzniklo niečo, čo môžeme nazvať európsky pohľad na problémy súvisiace s drogami. V súčasnosti existuje konsenzus týkajúci sa potreby konať na základe dôkladného pochopenia situácie, zdieľať skúseností o tom, čo funguje a, ak je to možné, spoločne podniknúť kroky tak, aby to bolo pre všetkých prínosom. Tieto ambície sú súčasťou novej protidrogovej stratégie a akčného plánu EÚ a zároveň sú aj kľúčovými témami v tejto správe.
Center že več kot 10 let sodeluje z državami članicami Evropske unije, z namenom da bi razvil obsežen prikaz pojava drog v Evropi. Količina in kakovost podatkov, ki so bili na voljo za izvedbo analize v letošnjem letnem poročilu, ne prikazujeta le tehnični dosežek znanstvenih delovnih skupin, ki te informacije nudijo, temveč tudi zavezanost oblikovalcev politik po vsej Evropi k podpiranju postopka zbiranja podatkov ter k investiranju vanj. Vse to predstavlja konkreten primer koristnosti skupnega delovanja na evropski ravni. Države članice se ne razlikujejo le glede na probleme z drogo, s katerimi se srečujejo, temveč tudi glede načinov odzivanja na tovrstne izzive. Kljub tem razlikam je sedaj prišlo do pojava, ki ga lahko imenujemo Evropski vidik problema drog. Obstaja namreč močan konsenz glede potrebe po utemeljevanju dejavnosti na dobrem razumevanju stanja, glede delitve izkušenj o tem kaj deluje in kaj ne, ter glede skupnega delovanja, kadarkoli le-to prinaša skupne koristi. Tovrstna prizadevanja je možno najti v novi strategiji Evropske unije in v akcijskem načrtu o drogah, predstavljajo pa tudi ključne teme našega tokratnega poročanja.
ECNN har arbetat med Europeiska unionens medlemsstater i mer än 10 år för att utarbeta en uttömmande bild av narkotikafenomenet i Europa. De nu tillgängliga uppgifternas kvantitet och kvalitet som ligger till grund för analysen i årsrapporten återspeglar inte endast tekniska landvinningar som de vetenskapliga arbetsgrupperna som lämnar informationen gjort utan också de politiska beslutfattarnas åtagande att investera i och stödja processen för insamling av uppgifter. Detta är ett konkret exempel på fördelarna med att arbeta tillsammans på EU-nivå. Medlemsstaterna skiljer sig inte endast åt vad gäller de narkotikaproblem de står inför utan också på vilket sätt de angripit problemen. Trots dessa skillnader har det nu trätt fram något som kan ses som ett EU-perspektiv på narkotikafrågan. Ett stort samförstånd finns nu om behovet att basera åtgärder på en välgrundad förståelse av situationen, att dela erfarenheter om vad som fungerar och att agera tillsammans när så är möjligt för att åstadkomma gemensamma fördelar. Dessa ambitioner finns i EU:s nya narkotikastrategi och handlingsplan mot narkotika och utgör också huvudtemata i vår rapportering här.
EMCDDA ir sadarbojusies ar Eiropas Savienības dalībvalstīm vairāk nekā 10 gadus ar mērķi izstrādāt visaptverošu atspoguļojumu par Eiropas narkomānijas fenomenu. Tagad pieejamo analīzes datu apjoms un kvalitāte šī gada pārskatā ziņo ne tikai par informācijas sniedzēju zinātnes darba grupu tehnisko sasniegumu, bet arī par visas Eiropas politikas veidotāju uzņemšanos ieguldīt un atbalstīt datu vākšanas procesu. Šis ir konkrēts piemērs Eiropas līmeņa sadarbības ieguvumam. Dalībvalstis atšķiras ne tikai narkotiku lietošanas problēmu ziņā, bet arī ar to, kādā veidā tās atbild uz šiem izaicinājumiem. Par spīti šīm atšķirībām varētu teikt, ka tagad ir apzināta Eiropas perspektīva attiecībā uz narkotiku apkarošanas jautājumu. Tagad pastāv liela vienprātība par nepieciešamību vadīties darbībās pēc situācijas pareizu izpratni, apmainīties ar labas prakses pieredzi un strādāt kopā katrreiz, kad ir iespējams sasniegt kopēju ieguvumu. Šie centieni ir atrodami jaunajā ES narkomānijas apkarošanas stratēģijā un rīcības plānā, kā arī ir iespēja veidot pamattēmas no mūsu pašreizējā ziņojuma.
  Caixa 5  
Embora se possa considerar que os dados IPT fornecem uma representação razoavelmente sólida e útil das características dos utentes encaminhados para serviços especializados de toxicodependência, diversas razões de ordem técnica recomendam o uso de precaução na extrapolação de resultados para a clientela global destes serviços. Em especial, o número de países que comunicam estes dados varia de ano para ano e, por isso, é necessário interpretar prudentemente as tendências identificadas a nível europeu.
Information on the number of people seeking treatment for a drug problem provides a useful insight into general trends in problem drug use and also offers a perspective on the organisation and uptake of treatment facilities in Europe. The EMCDDA’s treatment demand indicator (TDI) (1) (2) provides a uniform structure for reporting the number and characteristics of clients referred to drug treatment facilities. Although TDI data can be regarded as providing a reasonably robust and useful representation of the characteristics of clients referred to specialised drug services, for a number of technical reasons caution should be exercised in extrapolating findings to the clientele across the overall provision of services. In particular, the number of countries reporting each year varies and therefore trends identified at the European level need to be interpreted with caution. In addition, it should be considered that data coverage may change by country (data on units covered are reported in the statistical bulletin) and treatment demand data partly reflect the availability of drug treatment in the countries.
Les informations sur le nombre de personnes en demande de traitement pour un problème de drogue fournissent des indications utiles sur les tendances générales de l'usage problématique de drogue et donnent également un aperçu de l'organisation et de la capacité d'accueil des centres de soins en Europe. L'indicateur des demandes de traitement de l'OEDT (IDT) (1) (2) permet de donner une structure uniforme aux déclarations concernant le nombre et les caractéristiques des patients pris en charge par les centres de soins. Bien que les données fournies par l'IDT puissent être considérées comme une représentation raisonnablement fiable et utile des caractéristiques des patients pris en charge par les services de soins spécialisés, pour diverses raisons d'ordre technique, il convient d'être prudent lors de l'extrapolation des conclusions aux patients pour tous les types de services proposés. En particulier, le nombre de pays faisant une déclaration chaque année varie et les tendances dégagées au niveau européen doivent donc être interprétées avec circonspection. En outre, il convient de tenir compte du fait que la couverture des données peut varier selon les pays (des données sur les unités couvertes sont reprises dans le bulletin statistique) et les données sur les demandes de traitement ne reflètent que partiellement la disponibilité de traitement contre la toxicomanie dans les pays.
Informationen über die Zahl der Personen, die aufgrund ihres Drogenproblems eine Behandlung beantragen, geben Aufschluss über allgemeine Tendenzen des problematischen Drogenkonsums und zeigen Perspektiven hinsichtlich der Organisation und des Zugangs zu Behandlungseinrichtungen in Europa. Der Indikator Behandlungsnachfrage (TDI) (1) (2) der EBDD stellt eine einheitliche Struktur dar, um die Zahl und die charakteristischen Merkmale der Patienten, die an Drogenbehandlungseinrichtungen überwiesen werden, zu erfassen. Obwohl es sich bei den TDI-Daten um eine relativ robuste und nützliche Darstellung der charakteristischen Merkmale der Personen handelt, die spezialisierte Drogenhilfsdienste in Anspruch nehmen, ist aus technischen Gründen bei der Extrapolation der Ergebnisse auf die Patienten der anderen Hilfsdienste Vorsicht geboten. Vor allem ist zu beachten, dass die Zahl der Länder, die Daten übermitteln, von Jahr zu Jahr schwankt, und somit die auf europäischer Ebene ermittelten Tendenzen mit Bedacht zu interpretieren sind. Ferner ist zu berücksichtigen, dass es zwischen den Ländern Unterschiede hinsichtlich des Erfassungsbereichs der Datenerhebung geben kann (Daten über die erfassten Einheiten werden im Statistical Bulletin wiedergegeben), und dass die Daten zur Behandlungsnachfrage zum Teil auch die Verfügbarkeit von Drogentherapien in den einzelnen Ländern widerspiegeln.
La información relativa al número de personas que solicitan tratamiento para un problema de drogas nos permite comprender las tendencias generales del consumo de drogas, al tiempo que ofrece una perspectiva de la organización y utilización de los centros de tratamiento en Europa. El indicador de demanda de tratamiento (TDI) (1) (2) del OEDT ofrece una estructura uniforme que permite notificar el número y las características de los pacientes remitidos a los centros de tratamiento. Aunque se puede considerar que los datos del TDI ofrecen una representación sólida y valiosa de las características de los pacientes remitidos a los servicios especializados en materia de drogas, por una serie de motivos técnicos se debe actuar con cautela a la hora de extrapolar los resultados al conjunto de los pacientes que recurren a estos servicios. En particular, el número de países que informa cada año varía, por lo que las tendencias identificadas a nivel europeo deben interpretarse con precaución. Además, debe tenerse en cuenta que la cobertura de los datos puede variar según los países (los datos relativos a las unidades utilizadas están registrados en el boletín estadístico) y que los datos relativos a la demanda de tratamiento reflejan en parte la disponibilidad de tratamiento en los países.
Le informazioni relative al numero delle persone che chiedono di entrare in terapia per problemi di droga forniscono un’indicazione utile dell’andamento generale che caratterizza il consumo problematico di stupefacenti; offrono inoltre un quadro dell’organizzazione delle strutture terapeutiche e del ricorso ad esse. L’indicatore della domanda di trattamento (TDI) utilizzato dall’OEDT (1) (2) fornisce una struttura uniforme per relazionare sul numero e sulle caratteristiche dei pazienti demandati alle strutture terapeutiche. Per quanto i dati TDI forniscano un quadro ragionevolmente affidabile e utile delle caratteristiche dei pazienti demandati a servizi specializzati, per una serie di ragioni tecniche, occorre cautela nell’estrapolare risultati relativi alla clientela di tutti i servizi complessivamente erogati. In particolare, il numero di paesi che forniscono annualmente nuovi dati è variabile: pertanto si richiede prudenza nell’interpretare le tendenze individuate a livello europeo. Va notato, inoltre, che la copertura dei dati può variare da paese a paese (i dati sulle unità coperte sono riferiti nel bollettino statistico) e che i dati sulla domanda di trattamento riflettono in parte la disponibilità di servizi terapeutici a livello nazionale.
Από τα στοιχεία σχετικά με τον αριθμό των ατόμων που ζητούν θεραπεία για την απεξάρτησή τους από τα ναρκωτικά προκύπτουν οι γενικές τάσεις όσον αφορά την προβληματική χρήση ναρκωτικών, την οργάνωση των μονάδων θεραπείας στην Ευρώπη και τη συμμετοχή σε αυτές. Ο δείκτης αίτησης θεραπείας (ΔΑΘ) (1) (2) του ΕΚΠΝΤ αποτελεί ενιαίο μέσο καταγραφής του αριθμού και των χαρακτηριστικών των ατόμων που απευθύνονται σε μονάδες θεραπείας των ουσιοεξαρτήσεων. Μολονότι τα δεδομένα του ΔΑΘ θεωρείται σε γενικές γραμμές ότι παρέχουν μια αρκετά αξιόπιστη και χρήσιμη εικόνα των χαρακτηριστικών των ατόμων που απευθύνονται σε εξειδικευμένες μονάδες θεραπείας των ουσιοεξαρτήσεων, τα γενικά συμπεράσματα σε σχέση με τα άτομα που απευθύνονται σε όλο το φάσμα των παρεχόμενων υπηρεσιών πρέπει να εξάγονται για τεχνικούς λόγους με ιδιαίτερη προσοχή. Συγκεκριμένα, ο αριθμός των χωρών που αναφέρουν στοιχεία κάθε χρόνο διαφέρει και επομένως οι τάσεις που εντοπίζονται στην Ευρώπη πρέπει να ερμηνεύονται με προσοχή. Επιπλέον, πρέπει να ληφθεί υπόψη το γεγονός ότι η κάλυψη των στοιχείων ενδέχεται να αλλάζει ανά χώρα (τα στοιχεία σχετικά με τις μονάδες που καλύπτονται αναφέρονται στο Δελτίο στατιστικών στοιχείων) και ότι τα στοιχεία για τις αιτήσεις θεραπείας απηχούν εν μέρει τη διαθεσιμότητα θεραπείας απεξάρτησης από τα ναρκωτικά στις χώρες.
Via informatie over het aantal mensen dat voor een drugsprobleem in behandeling wil gaan, kan bruikbare kennis verkregen worden over algemene trends in het problematisch drugsgebruik. Daarnaast ontstaat zo een overzicht van de manier waarop behandelfaciliteiten gestructureerd zijn en gebruikt worden. De TDI (Treatment Demand Indicator - indicator voor de vraag naar behandeling) van het EWDD (1) (2) biedt een gestandaardiseerd kader voor de rapportage over het aantal cliënten in behandelcentra en hun kenmerken. Hoewel er vanuit gegaan kan worden dat de TDI-gegevens een redelijk betrouwbaar en bruikbaar beeld geven van de kenmerken van cliënten die naar de gespecialiseerde drugshulpverlening worden verwezen, dient om een aantal technische redenen toch de nodige voorzichtigheid betracht te worden bij het extrapoleren van de resultaten naar cliënten in het gehele behandelspectrum. Aangezien met name het aantal landen dat gegevens rapporteert elk jaar varieert, dienen de vastgestelde Europese trends niet overgewaardeerd te worden. Daarnaast mag niet vergeten worden dat de dekking van de gegevens ook per land kan verschillen (voor meer informatie over de behandelcentra waarop de gegevens betrekking hebben, wordt verwezen naar het Statistical Bulletin) en dat de cijfers over de vraag naar behandeling ook een weerspiegeling kunnen zijn van het aanwezige behandelaanbod in de verschillende landen.
Informace o počtu osob, které vyhledaly léčbu v souvislosti s drogovým problémem, poskytují užitečný přehled o obecných trendech problémového užívání drog a zároveň nabízejí pohled na organizaci a kapacitní možnosti léčebných zařízení v Evropě. Ukazatel žádostí o léčbu („treatment demand indicator“, TDI) (1) (2) zpracovaný EMCDDA poskytuje jednotnou strukturu pro hlášení o počtech a charakteristice klientů doporučených do zařízení pro léčbu drogových závislostí. I když lze údaj TDI považovat za dost spolehlivý a užitečný obraz profilu klientů doporučovaných do speciálních zařízení pro drogově závislé, je z mnoha technických důvodů nutno přistupovat obezřetně k obecnému uplatňování těchto zjištění na klienty všech těchto služeb. Především se každoročně liší počet zemí poskytujících hlášení, a proto je nutné interpretovat trendy zjištěné na evropské úrovni s jistou opatrností. Dále je nutné vzít v úvahu, že se rozsah sledovaných údajů může v jednotlivých zemích lišit (sledované údaje nebo jednotky jsou uváděny ve statistickém věstníku) a že údaje o žádostech o léčbu částečně odrážejí dostupnost drogové léčby v konkrétních zemích.
Oplysninger om antallet af personer, der søger behandling for et stofproblem, giver et nyttigt indblik i de generelle tendenser inden for problematisk stofbrug og også i tilrettelæggelsen og udnyttelsen af behandlingsfaciliteter i Europa. EONN's indikator for behandlingsefterspørgsel (TDI) (1) (2) sikrer en ensartet indberetning af antallet af klienter, der henvises til narkotikabehandlingsfaciliteter, og af deres kendetegn. Selv om TDI-data kan siges at give en rimelig god og nyttig viden om, hvad der kendetegner de klienter, der henvises til specialiserede narkotikatjenester, bør man af en række tekniske årsager være forsigtig med at ekstrapolere resultaterne til alle behandlingsudbydernes klienter. Antallet af lande, der foretager indberetninger, varierer således hvert år, hvorfor tendenser, der er identificeret på europæisk plan, bør fortolkes med forsigtighed. Endvidere bør det tages i betragtning, at datadækningen kan være forskellig fra land til land (oplysninger om de elementer, der indgår, fremgår af Statistical bulletin), og dataene om behandlingsefterspørgsel afspejler til dels adgangen til narkotikabehandling i landene.
Andmed inimeste arvu kohta, kes soovivad uimastiprobleemidega seoses ravi saada, annavad kasulikku teavet üldiste suundumuste kohta probleemses uimastitarbimises ning ravivõimaluste korraldamise ja kasutamise tulevikuväljavaadete kohta Euroopas. Narkootikumide ja Narkomaania Euroopa Järelvalvekeskuse ravinõudluse indikaator (TDI) (1) (2) annab ühtse struktuuri andmete esitamiseks uimastiravile suunatud klientide arvu ja tunnusjoonte kohta. Kuigi ravinõudluse indikaatori andmeid võib vaadelda kui spetsialiseeritud uimastiravile suunatud klientide tunnusjoonte suhteliselt usaldusväärset ja kasulikku kirjeldust, tuleks siiski mitmel tehnilisel põhjusel olla ettevaatlik tulemuste üldistamisel kõigile teenuseid kasutavatele klientidele. Eeskätt varieerub igal aastal andmeid esitavate riikide arv ning seetõttu tuleb Euroopas levivaid suundumusi tõlgendada teatud ettevaatlikkusega. Lisaks peaks arvestama sellega, et riigiti esitatakse erineval hulgal andmeid (ülevaate hõlmatud raviasutustest leiab statistikabülletäänist) ja et ravinõudlust käsitlevad andmed kajastavad osaliselt uimastiravi kättesaadavust riigis.
Huumeongelman takia hoitoon hakeutuvien henkilöiden määrää koskeva tieto auttaa selvittämään huumeiden ongelmakäytön yleisiä suuntauksia sekä hoitolaitosten organisointia ja vastaanottovalmiuksia Euroopassa. EMCDDA:n hoidontarvetta koskeva indikaattori (1) (2) tarjoaa yhdenmukaisen rakenteen huumehoitolaitoksiin ohjattujen asiakkaiden määrän ja ominaispiirteiden raportointiin. Hoidontarpeen indikaattoria koskevien tietojen voidaan katsoa tarjoavan melko tarkan ja hyödyllisen kuvan erityisiin hoitopalveluihin ohjattujen asiakkaiden ominaispiirteistä, mutta useista teknisistä syistä tietojen yleistämisessä kaikkien palvelujen asiakaskuntaan tulisi olla varovainen. Tietoja toimittavien maiden määrä vaihtelee vuosittain, ja siksi Euroopan tasolla tunnistettuja suuntauksia tulisi tulkita varoen. Lisäksi tietojen kattavuus saattaa vaihdella maittain (Tilastotiedotteessa esitetään tiedot kattavuudesta), ja hoidontarvetta koskevat tiedot heijastavat osittain huumehoidon saatavuutta eri maissa.
A kábítószer-problémára gyógykezelést kereső személyek száma hasznos betekintést nyújt a problematikus kábítószer-használat általános tendenciáinak alakulásába, és segítségével az európai kezelőlétesítmények szervezetéről és felvevőképességéről is átfogó képet nyerhetünk. Az EMCDDA gyógykezelési igény mutatója (TDI) (1) (2) egységes struktúrát biztosít a kábítószer miatt gyógykezelést nyújtó létesítményekbe utalt páciensek számának és jellemzőinek bejelentéséhez. Bár a TDI adatok elvileg meglehetősen szilárd és hasznos áttekintést adnak az erre szakosodott kábítószeres szolgálatokhoz utalt páciensek jellemzőiről, bizonyos technikai okok miatt óvatosan kell eljárni, ha a megállapításokat a teljes szolgáltatási skála klientúrájára szeretnénk kivetíteni. Mivel az adatszolgáltató országok száma évről évre változik, az európai szinten meghatározott tendenciák értelmezésekor szintén körültekintően kell eljárni. Azt is figyelembe kell venni, hogy az adatok lefedettsége országonként változhat (a lefedett egységek adatai megtalálhatók a statisztikai értesítőben), és a gyógykezelési igényekre vonatkozó adatok részben a kábítószer miatti gyógykezelés elérhetőségét is tükrözik az adott országokban.
Informasjon om antallet personer som søker behandling for et narkotikaproblem, gir nyttige opplysninger om generelle trender for problematisk bruk av narkotika men også om hvordan behandlingen er organisert og hvordan dekningen er i Europa. EONNs indikator for etterspørsel etter behandling (TDI) (1) (2) gir en enhetlig struktur for rapportering av antall og karakteristika for klienter som henvises til narkotikabehandling. Selv om TDI-opplysninger nok gir et rimelig solid og nyttig bilde av hva som kjennetegner klientene som er henvist til spesialiserte rusmiddeltjenester, så må man av mange tekniske grunner være forsiktig med å ekstrapolere funnene til klientellet for rusmiddeltjenestene som sådan. Særlig varierer antallet land som rapporterer hvert år, og trendene som identifiseres på europeisk plan må derfor tolkes med forsiktighet. I tillegg bør det tas i betraktning at datadekningen kan variere fra land til land (data om enheter som dekkes er gitt i Statistiske opplysninger), og at dataene om etterspørsel etter behandling til dels gjenspeiler i hvilken grad det enkelte land har bygget ut behandlingstilbudet.
Informacja o liczbie osób ubiegających się o leczenie z problemu narkotykowego daje przydatny wgląd w ogólne trendy problemowego zażywania narkotyków, przedstawia także całokształt organizacji i asymilację usług leczniczych w Europie. Wskaźnik zapotrzebowania na leczenie (TDI) (1) (2) EMCDDA pozwala na jednolitą strukturę raportowania liczby i cech pacjentów skierowanych do ośrodków leczenia z uzależnienia od narkotyków. Choć można uznawać, że dane TDI solidnie i w sposób przydatny przedstawiają cechy pacjentów skierowanych do wyspecjalizowanych służb antynarkotykowych, z powodu kilku kwestii technicznych należy ostrożnie przekładać wnioski wyciągnięte z danych na sytuację wszystkich pacjentów całościowo ujętych usług. W szczególności każdego roku różni się liczba państw przekazujących sprawozdania, a zatem ostrożnie należy interpretować trendy określone na szczeblu europejskim. Należy także wziąć pod uwagę fakt, że zakres danych może być różny w przypadku poszczególnych państw (dane o obszarach objętych sprawozdawaniem przestawione są w biuletynie statystycznym) oraz fakt, że dane o zapotrzebowaniu na leczenie częściowo odzwierciedlają dostępność leczenia odwykowego w poszczególnych krajach.
Informaţiile privind numărul de persoane care solicită tratament pentru o problemă legată de droguri oferă posibilitatea de a înţelege tendinţele generale ale consumului problematic de droguri şi, de asemenea, o perspectivă asupra organizării şi capacităţii de primire a unităţilor de tratament din Europa. Indicatorul OEDT pentru cererea de tratament (Treatment Demand Indicator - TDI) (1) (2) asigură o structură uniformă de raportare a numărului şi caracteristicilor clienţilor trimişi în unităţi de tratament pentru dependenţă de droguri. Deşi se poate considera că datele TDI oferă o reprezentare suficient de sigură şi utilă a caracteristicilor clienţilor trimişi în servicii specializate pentru probleme legate de droguri, din mai multe motive tehnice, este nevoie de precauţie la extrapolarea rezultatelor asupra clienţilor tuturor serviciilor asigurate. Numărul ţărilor care prezintă rapoarte variază în fiecare an şi, de aceea, tendinţele identificate la nivel european trebuie interpretate cu precauţie. În plus, trebuie să se ia în considerare faptul că acoperirea datelor poate varia de la o ţară la alta (datele privind unităţile acoperite sunt raportate în buletinul statistic), iar datele privind cererea de tratament reflectă parţial disponibilitatea tratamentului pentru probleme legate de droguri în fiecare ţară.
Informácie o počte ľudí, ktorí vyhľadávajú liečbu kvôli problému s drogami, umožňujú získať užitočnú predstavu o všeobecných trendoch problémového užívania drog a ponúkajú aj obraz o organizácii a využívaní liečebných zariadení v Európe. Indikátor dopytu po liečbe EMCDDA (TDI) (1) (2) zabezpečuje jednotnú štruktúru vykazovania počtu a charakteristík klientov odporúčaných do protidrogových liečebných zariadení. Hoci údaj TDI možno považovať za dosť spoľahlivý a užitočný obraz charakteristík klientov odporučených do špecializovaných protidrogových zariadení, z viacerých technických dôvodov treba zachovať opatrnosť pri extrapolácii zistení o klientele celej škály poskytovaných služieb. Predovšetkým sa mení počet krajín, ktoré každý rok oznamujú údaje, a preto sa musia trendy určené na európskej úrovni interpretovať opatrne. Navyše treba vziať do úvahy, že rozsah údajov v jednotlivých krajinách môže byť rôzny (údaje o zahrnutých zariadeniach sú v štatistickej ročenke) a do údajov o dopyte po liečbe sa čiastočne premieta dostupnosť protidrogovej liečby v krajine.
Podatki o številu ljudi, ki se odločijo za zdravljenje zaradi težav z drogami, zagotavljajo koristen vpogled v splošne trende na področju problematičnega uživanja drog in ponujajo možnosti za organiziranje in povečanje zmogljivosti za zdravljenje v Evropi. Kazalec potreb po zdravljenju (Treatment Demand Indicator - TDI) (1) (2) Centra zagotavlja enotno shemo za poročanje o številu in značilnostih oseb, napotenih v centre za zdravljenje odvisnosti od drog. Čeprav se na podatke TDI lahko gleda kot na podatke, ki zagotavljajo dokaj trdno in koristno predstavitev značilnosti oseb, napotenih na specializirano zdravljenje odvisnosti od drog, je treba biti iz številnih strokovnih razlogov previden pri prenašanju ugotovitev na uporabnike storitev na splošno. Število držav, ki podatke poročajo vsako leto, se namreč spreminja, zato je treba ugotovljene trende na evropski ravni razlagati previdno. Poleg tega je treba opozoriti, da se lahko pokritost podatkov spremeni po državah (podatki o zajetih enotah so navedeni v statističnem biltenu) in podatki o povpraševanju po zdravljenju lahko delno odražajo razpoložljivost zdravljenja odvisnosti od drog v državah.
Uppgifter om hur många som söker behandling för narkotikaproblem ger nyttiga insikter om de allmänna trenderna för problemmissbruket av narkotika och dessutom information om hur behandlingsinrättningarna i Europa är organiserade och hur många personer som vänder sig till dessa. ECNN:s indikator på behandlingsefterfrågan (TDI) (1) (2) ger en enhetlig struktur för rapporteringen om antalet klienter som remitteras till inrättningar för missbruksbehandling och dessa klienters kännetecken. Trots att TDI-uppgifterna kan anses ge en förhållandevis korrekt och användbar bild av kännetecknen för de klienter som remitteras till den specialiserade missbrukarvården, finns det ett antal tekniska aspekter som innebär att man bör vara försiktig med att extrapolera slutsatserna till att gälla samtliga klienter oavsett behandlingstyp. Framför allt varierar antalet länder som rapporterar varje år och därför måste trender som fastställs på europeisk nivå tolkas med försiktighet. Dessutom bör det faktum att uppgiftstäckningen kan ändras efter land (uppgifter om enheter som täcks rapporteras i statistikbulletinen) och att uppgifter om efterfrågan på behandling delvis återspeglar tillgången på missbruksbehandling i länderna hållas i åtanke.
Arrow 1 2 3