ner – Traduction – Dictionnaire Keybot

Spacer TTN Translation Network TTN TTN Login Deutsch English Spacer Help
Langues sources Langues cibles
Keybot 10 Résultats  www.aciturri.com
  Iisaku looduskeskus | S...  
Iisaku looduskeskus avati 2013. aasta juunikuus ja on huvitava arhitektuurse ning tehnilise lahendusega.
Iisaku Nature Centre was opened in June 2013 and has an interesting architectural and technical design.
Arkkitehtuuriltaan ja tekniikaltaan kiinnostava Iisakun luontokeskus avattiin kesäkuussa 2013.
Iisaku naturum öppnades i juni 2013 och är intressant både till arkitekturen och tekniken.
  Aranda | Soome lahe näi...  
Aranda on kolmas samanimeline uurimislaev ja Soome okeanoloogia ajaloo neljas spetsiaalne mereuuringute laev. Praegune Aranda lasti vette tema kodusadamas Helsingis 1989. aasta juunis. Laev kuulub Soome Keskkonnainstituudile (SYKE).
Aranda is a modern ice-strengthened research vessel, suitable for multidisciplinary, all-year oceanology. Its length is 59.2 m and beam 13.8 m. The research vessel Aranda is the third research vessel with the same name and the fourth proper marine research vessel in the history of Finnish oceanology. The current Aranda was launched in its home port in Helsinki in June 1989. The vessel is owned by the Finnish Environment Institute (SYKE).
Aranda on nykyaikainen jäävahvistettu tutkimusalus, joka soveltuu monitieteelliseen, ympärivuotiseen merentutkimukseen. Sen pituus on 59,2 m ja leveys 13,8 m. Tutkimusalus Aranda on kolmas samanniminen tutkimusalus ja neljäs varsinainen merentutkimusalus suomalaisen merentutkimuksen historiassa. Nykyinen Aranda on laskettu vesille kotisatamassaan Helsingissä kesäkuussa 1989. Aluksen omistaa Suomen ympäristökeskus (SYKE).
Aranda är ett modernt isförstärkt forskningsfartyg, som lämpar sig för mångvetenskaplig havsforskning året runt. Fartyget är 59,2 m långt och 13,8 m brett. Forskningsfartyget Aranda är nu det tredje forskningsfartyget i rad med namnet Aranda och det fjärde egentliga havsforskningsfartyget i den finska havsforskningens historia. Den nuvarande Aranda sjösattes i sin hemmahamn i Helsingfors i juni 1989. Fartyget ägs av Finlands miljöcentral (SYKE).
  Kaubandus- ja kultuurik...  
Suursaare inimeste kõrval olid kõige aktiivsemad sõbrakaubanduse harrastajad tütarsaarlased, kes käisid „Viron seproissa” kuni 1939 aasta septembrini. Vahetuskaupa tehti sõbralaatadel – sepramarkkinoilla – kuhu Tütarsaarelt purjetati 3 -4 korda aastas.
In addition to the people of Suursaari Island, the most active friend barterers were the islanders of Tytärsaari, who would go „Viron seproissa“ (friend bartering with Estonians) up until September 1939. Goods were exchanged at friend fairs – sepramarkkinoilla –, where people would sail from Tytärsaari 3–4 times a year. The first trip was taken before Midsummer to barter low-fat spawning herring. The second trip was taken in early October, when it was time to buy potatoes, and the third one in November, around St. Martin’s Day. The last friend trip of the year was made in late November or early December, around St. Catherine’s Day. According to 1889 data of Haapasaari Customs Service, the islanders of Tytärsaari would prefer friend trips to Mahu, the oldest village on the coast of Viru County, but they would also visit Purtse and Ontika.
–, joihin ihmiset purjehtivat Tytärsaaresta 3–4 kertaa vuodessa. Ensimmäinen matka tehtiin ennen juhannusta vähärasvainen kutevan sillin vaihtokauppaa varten. Toinen matka tehtiin lokakuun alussa, kun oli aika ostaa perunoita, ja kolmas marraskuussa Pyhän Martin päivän paikkeilla. Vuoden viimeinen matka tehtiin marraskuun lopussa tai joulukuun alussa, Pyhän Katariinan päivän tienoilla. Haapasaaren tullilaitoksen vuoden 1889 tietojen mukaan Tytärsaaren asukkaat tekivät mielellään matkoja Mahuun, joka on vanhin kylä Virumaan maakunnan rannikolla, mutta he kävivät myös Purtse-joella ja Ontikassa.
  Mis on mikroprügi? | So...  
2013. aasta varasügisel osales Julia ka projekti „Baltic Sea Challenge“ raames korraldatud ekspeditsioonil mootorlaevaga Muikku. Tookord uuriti merepõhja hapnikutaset ja hinnati mikroprügi kogust sadamabasseinis ja võrdlusalal Airisto merepiirkonnas.
Julia also joined the Baltic Sea Challenge expedition on m/s Muikku in early autumn 2013, when they analysed the oxygen situation at the bottom of the sea and estimated the amount of microlitter in a dock and on a reference area on Airisto. Even though the working conditions on the ship are very different to those in a normal laboratory, the methods are quite similar to those in treatment plant research – for instance, the filtering device developed in cooperation by Julia and the research experts from the City of Helsinki Environment Centre was also used onboard Muikku.
Julia on ollut mukana myös Itämerihaasteen tutkimusmatkalla m/s Muikulla alkusyksystä 2013, jolloin Saaristomerellä kartoitettiin pohjan happitilannetta ja samalla arvioitiin mikroroskan määriä satama-altaassa ja verrokkialueella Airistolla. Vaikka työolosuhteet laivalla eroavatkin monella tavalla normaalista laboratoriosta, menetelmät ovat kuitenkin varsin samanlaisia kuin puhdistamotutkimuksessakin - esimerkiksi Julian ja Helsingin kaupungin ympäristökeskuksen tutkimusmestareiden yhteistyössä kehittämä suodatuslaite oli käytössä myös Muikulla.
Julia deltog i Östersjöutmaningens forskningsresa på m/s Muikku i början av hösten 2013. Under resan i Skärgårdshavet kartlade man bottnens syretillstånd och gjorde också bedömningar av mängden mikroskräp i hamnbassängen och i ett referensområde i Erstan. Fastän arbetsförhållandena ombord på fartyget på många sätt skiljer sig från förhållandena i det vanliga laboratoriet är metoderna dock rätt så lika de man använder vid avloppsreningsverket – exempelvis den filtreringsutrustning som Julia och forskningsmästarna vid Helsingfors stads miljöcentral utvecklat tillsammans användes också ombord på Muikku.
  Kaubandus- ja kultuurik...  
sajandi alguseks oli seegi lagunenud ja Jõelähtme õpetaja Gustav Schüdlöffel hakkas kabeli jaoks uuesti raha koguma. 19 aasta pärast oli vajalik summa koos ja 8. juunil 1848 pandi uuele kabelile nurgakivi.
Prangli Island has had several chapels over the years. The chapel formerly located on the east coast of the island was built by Finnish seal hunters who miraculously escaped death. To find a location for the chapel, they carried water with a sieve and picked the place where water flew through the sieve fastest. The chapel contained a silver votive fish, which was believed to have an impact on catch. The chapel dilapidated in the mid-17th century. A new religious building was built soon. As this, too, had dilapidated by the early 19th century, Gustav Schüdlöffel, priest of Jõelähtme village, started raising funds for a new chapel. The necessary amount was raised in 19 years, and the cornerstone of a new chapel was laid on 8 June 1848. The rest went fast. Johan Klamas from Rammu Island and his brother-in-law Abram Liljeberg from Pirtti Island transported ready-cut logs from Sipoo, Finland, to Prangli by sailboats, and the new St. Lawrence Chapel was inaugurated on 10 August.
Pranglin saarella on ollut useita kirkkoja vuosien varrella. Aiemmin saaren itärannikolla sijainneen kirkon rakensivat suomalaiset hylkeenpyytäjät, jotka olivat kuin ihmeen kaupalla säilyneet hengissä. Löytääkseen kirkon paikan he kantoivat vettä seulassa ja valitsivat paikan, jossa vesi valui nopeimmin seulan läpi. Kirkossa oli hopeinen votiivikala, jolla uskottiin olevan vaikutusta saaliin määrään. Kirkko rappeutui 1600-luvun puolivälissä. Uusi kirkko rakennettiin pian. Kun tämäkin rakennus rappeutui 1800-luvun alkuun tultaessa, Gustav Schüdlöffel, joka toimi pappina Jõelähtmen kylässä, alkoi kerätä varoja uuden kirkon rakentamista varten. Tarvittava summa saatiin kasaan 19 vuoden kuluessa, ja uuden kirkon peruskivi muurattiin 8. kesäkuuta 1848. Loppu sujuikin nopeasti. Johan Klamas Rammun saarelta ja hänen velipuolensa Abram Liljeberg Pirtti-saarelta kuljettivat valmiiksi sahatut tukit Suomen Sipoosta Prangliin purjeveneillä, ja uusi Laurentsiuksen kirkko vihittiin käyttöön 10. elokuuta.
  Soome lahe näitus 2014 |  
Soome lahe näitus on Soome, Eesti ja Venemaa ühisnäitus. Kuna näitus ringleb igas riigis neljas komplektis, saab füüsilist näitust 2014. aasta jooksul näha paljudes eri paikades.
The Gulf of Finland exhibition is a joint exhibition of Finland, Estonia and Russia. The exhibition has four circulating sets in each country and therefore you can see the physical exhibition in a variety of place during year 2014.
Suomenlahti-näyttely on Suomen, Viron ja Venäjän yhteisnäyttely. Jokaisessa maassa on neljä kiertävää näyttelysettiä ja näyttely kiersi useissa eri paikoissa vuoden 2014 aikana. Näyttely on edelleen varattavissa.
Выставка «Год Финского залива» является совместным проектом Финляндии, Эстонии и России. Подготовлено несколько передвижных комплектов выставки для каждой из стран-участниц, поэтому ознакомиться с выставкой можно будет на разных площадках до конца 2014 года.
Finska viken-utställningen är Finlands, Estlands och Rysslands gemensamma utställning. Fyra utställningssett åkte runt i vart och ett av länderna, och folk kunde sålunda se utställningen på flera orter under året 2014. Utställningen kan reserveras.
  Kaubandus- ja kultuurik...  
Suursaare inimeste kõrval olid kõige aktiivsemad sõbrakaubanduse harrastajad tütarsaarlased, kes käisid „Viron seproissa” kuni 1939 aasta septembrini. Vahetuskaupa tehti sõbralaatadel – sepramarkkinoilla – kuhu Tütarsaarelt purjetati 3 -4 korda aastas.
In addition to the people of Suursaari Island, the most active friend barterers were the islanders of Tytärsaari, who would go „Viron seproissa“ (friend bartering with Estonians) up until September 1939. Goods were exchanged at friend fairs – sepramarkkinoilla –, where people would sail from Tytärsaari 3–4 times a year. The first trip was taken before Midsummer to barter low-fat spawning herring. The second trip was taken in early October, when it was time to buy potatoes, and the third one in November, around St. Martin’s Day. The last friend trip of the year was made in late November or early December, around St. Catherine’s Day. According to 1889 data of Haapasaari Customs Service, the islanders of Tytärsaari would prefer friend trips to Mahu, the oldest village on the coast of Viru County, but they would also visit Purtse and Ontika.
–, joihin ihmiset purjehtivat Tytärsaaresta 3–4 kertaa vuodessa. Ensimmäinen matka tehtiin ennen juhannusta vähärasvainen kutevan sillin vaihtokauppaa varten. Toinen matka tehtiin lokakuun alussa, kun oli aika ostaa perunoita, ja kolmas marraskuussa Pyhän Martin päivän paikkeilla. Vuoden viimeinen matka tehtiin marraskuun lopussa tai joulukuun alussa, Pyhän Katariinan päivän tienoilla. Haapasaaren tullilaitoksen vuoden 1889 tietojen mukaan Tytärsaaren asukkaat tekivät mielellään matkoja Mahuun, joka on vanhin kylä Virumaan maakunnan rannikolla, mutta he kävivät myös Purtse-joella ja Ontikassa.
  HELCOM | Soome lahe näi...  
Riigid on võtnud endale kohustuseks täita tegevuskavas seatud eesmärgid. Selles suunas tehtud edusamme – või nende puudumist – hinnatakse iga paari aasta järel toimuvatel ministrite kohtumistel, millest viimane peeti 2013.
Countries have committed to the objectives set in the Action Plan, and the progress made – or lack thereof – is assessed every few years at Ministerial Meetings, the latest of which was held in Copenhagen on 3 October 2013 (Ministerial Declaration).
Maat ovat sitoutuneet toimintaohjelmassa asetettuihin tavoitteisiin ja niiden edistymistä – tai sen puutetta – arvioidaan muutaman vuoden välein ministerikokouksissa. Viimeisin kokous pidettiin Kööpenhaminassa 3.lokakuuta 2013 (Ministerial Declaration).
Страны-участники Конвенции несут обязательство по выполнению задач, поставленных Планом действий ХЕЛКОМ по Балтийскому морю. Оценка достижений проводится на министерских заседаниях Хельсинской комиссии раз в несколько лет. Последнее такое заседание состоялось 3 октября 2013 года в Копенгагене (Министерская декларация).
Länderna har förbundit sig till målen i handlingsplanen, och vid ministermötena med ett par års mellanrum bedöms hur väl målen uppnåtts. Det senaste mötet hölls i Köpenhamn den 3 oktober 2013 (Ministerial Declaration).
  HELCOM | Soome lahe näi...  
Riigid on võtnud endale kohustuseks täita tegevuskavas seatud eesmärgid. Selles suunas tehtud edusamme – või nende puudumist – hinnatakse iga paari aasta järel toimuvatel ministrite kohtumistel, millest viimane peeti 2013.
Countries have committed to the objectives set in the Action Plan, and the progress made – or lack thereof – is assessed every few years at Ministerial Meetings, the latest of which was held in Copenhagen on 3 October 2013 (Ministerial Declaration).
Maat ovat sitoutuneet toimintaohjelmassa asetettuihin tavoitteisiin ja niiden edistymistä – tai sen puutetta – arvioidaan muutaman vuoden välein ministerikokouksissa. Viimeisin kokous pidettiin Kööpenhaminassa 3.lokakuuta 2013 (Ministerial Declaration).
Страны-участники Конвенции несут обязательство по выполнению задач, поставленных Планом действий ХЕЛКОМ по Балтийскому морю. Оценка достижений проводится на министерских заседаниях Хельсинской комиссии раз в несколько лет. Последнее такое заседание состоялось 3 октября 2013 года в Копенгагене (Министерская декларация).
Länderna har förbundit sig till målen i handlingsplanen, och vid ministermötena med ett par års mellanrum bedöms hur väl målen uppnåtts. Det senaste mötet hölls i Köpenhamn den 3 oktober 2013 (Ministerial Declaration).
  Võõrliigid | Soome lahe...  
(kolm teadaolevat liiki) on riimveeloomad, sellepärast on Läänemeri neile ideaalne keskkond. Soome lahest leiti Marenzelleria spp. isendeid esimest korda 1990. aasta suvel. Need hulkharjasussid kaevuvad sügavale põhjasetetesse ja parandavad seega teiste põhjaloomade hapnikutingimusi.
The polychaetes Marenzelleria spp. (three known species) are brackish water animals, which makes the Baltic Sea a perfect environment for them. Marenzelleria spp. were found for the first time in the Gulf of Finland in the summer of 1990. These bristle worms burrow deep into the sea bottom sediment, thus improving the oxygen conditions for other benthic animals.
Liejuputkimato on murtovesilaji ja tästä syystä Itämeri on sille sopiva elinympäristö. Ensimmäistä kertaa liejuputkimato tavattiin Suomenlahdella kesällä 1990. Se muokkaa voimakkaasti merenpohjaa kaivautuessaan syvälle pohjasedimenttiin. Liejuputkimatojen on havaittu parantavan meren pohjan happioloja, mikä helpottaa muiden eliöiden paluuta hapettomuudesta kärsiville pohjille.
Полихеты Marenzelleria spp. (известны три вида) – это организмы, обитающие в солоноватых водах, что делает Балтийское море идеальной средой для их существования. Marenzelleria spp. впервые были обнаружены в Финском заливе летом 1990 г. Эти многощетинковые черви глубоко зарываются в отложения морского дна, тем самым улучшая кислородные условия для других бентосных животных.
Den nordamerikanska havsborstmasken är en brackvattensart, och därför är Östersjön en lämplig livsmiljö för den. Nordamerikansk havsborstmask påträffades första gången i Finska viken sommaren 1990. Den bökar kraftigt om i havsbottnen, då den gräver sig djupt ner i bottensedimentet. De här borstmaskarna har konstaterats förbättra syreförhållandena i havsbottnen, vilket gör det lättare för andra arter att återkomma till bottnar som lider av syrebrist.