kanta – Traduction – Dictionnaire Keybot

Spacer TTN Translation Network TTN TTN Login Deutsch English Spacer Help
Langues sources Langues cibles
Keybot 4 Résultats  www.ecb.europa.eu
  EKP: Vastauksia yleisim...  
Ne eivät kuitenkaan missään tapauksessa korvaa kaksivuotista osallistumista ERM II:een (ks. aikaisemmin mainittu ”EKP:n neuvoston kanta EU:hun liittyvien maiden valuuttakurssipolitiikkaan liittyvissä asioissa”, joka julkaistiin 18.12.2003).
ERM II is a multilateral arrangement in which non-euro area Member States’ currencies are pegged to the euro and in which decisions are taken by mutual agreement of the parties concerned. A Member State can maintain a euro-based currency board arrangement (CBA) as a unilateral commitment within ERM II provided that there is a mutual agreement about the fixed exchange rate prevailing under the CBA and which then serves as that currency’s ERM II central rate. CBAs that are not based on the euro are not compatible with participation in ERM II. More generally, the Governing Council of the ECB neither encourages nor discourages the adoption of CBAs. In any event, such arrangements cannot be regarded as an alternative to two years’ participation in ERM II (see the “Policy position of the Governing Council of the ECB on exchange rate issues relating to the acceding countries” published on 18 December 2003 and referred to above).
Le MCE II est un dispositif multilatéral dans le cadre duquel les monnaies des États membres ne participant pas à la zone euro sont ancrées à l’euro et les décisions sont prises d’un commun accord entre les parties concernées. Un État membre peut conserver un régime de caisse d’émission ancré à l’euro, constituant un engagement unilatéral au sein du MCE II, à condition qu’il existe un commun accord sur le taux de change fixe en vigueur dans le cadre de ce dispositif et sur le fait que ce taux de change sert dès lors de cours pivot pour la monnaie concernée au sein du MCE II. Des caisses d’émission qui ne sont pas ancrées à l’euro sont incompatibles avec une participation au MCE II. De manière plus générale, le Conseil des gouverneurs de la BCE ne cherche ni à favoriser ni à prévenir la mise en place de caisses d’émission. En tout cas, de tels régimes ne sauraient se substituer à la participation au MCE II pendant deux ans (voir la « Position de principe du Conseil des gouverneurs de la Banque centrale européenne concernant les questions de taux de change relatives aux pays adhérents » publiée le 18 décembre 2003 et mentionnée ci-dessus).
Der WKM II ist eine multilaterale Vereinbarung, im Rahmen derer die Währungen von nicht dem Euro-Währungsgebiet angehörenden Mitgliedstaaten an den Euro gebunden sind und Entscheidungen von den betroffenen Parteien einvernehmlich getroffen werden. Ein Mitgliedstaat kann eine Currency-Board-Regelung auf Euro-Basis als einseitige Bindung innerhalb des WKM II beibehalten, vorausgesetzt, es besteht ein gegenseitiges Einvernehmen über den im Rahmen der Regelung vorherrschenden festgelegten Wechselkurs, welcher der betroffenen Währung dann als WKM-II-Leitkurs dient. Nicht auf dem Euro basierende Currency-Board-Regelungen sind mit der Teilnahme am WKM II nicht vereinbar. Im Allgemeinen steht der EZB-Rat der Einführung von Currency-Board-Regelungen neutral gegenüber. In jedem Fall können derartige Regelungen nicht als eine Alternative zu einer zweijährigen Teilnahme am WKM II angesehen werden (siehe die am 18. Dezember 2003 veröffentlichte Grundsatzposition des EZB-Rats zu Wechselkursfragen in Bezug auf die beitretenden Staaten, auf die bereits verwiesen wurde).
El MTC II es un régimen multilateral en el que las monedas de los Estados miembros no pertenecientes a la zona del euro se vinculan al euro y las decisiones se toman de común acuerdo entre las partes implicadas. Un Estado miembro puede seguir aplicando un régimen de caja de conversión (RCC) basado en el euro a modo de compromiso unilateral dentro del MTC II, siempre que exista un acuerdo mutuo acerca del tipo de cambio fijo vigente bajo ese RCC que pueda utilizarse como tipo central de la moneda en el MTC II. Los RCC no basados en el euro no son compatibles con la participación en el MTC II. En general, el Consejo de Gobierno ni incentiva ni desincentiva la adopción de RCC. En cualquier caso, no deben considerarse dichos regímenes como una alternativa a la participación durante dos años en el MTC II (véase la «Posición del Consejo de Gobierno del BCE relativa a cuestiones relacionadas con los tipos de cambio de los países adherentes» publicada el 18 de diciembre de 2003 a la que se hace referencia anteriormente).
De ECB en de Europese Commissie zullen elk een convergentierapport opstellen, ofwel iedere twee jaar, ofwel op verzoek van een lidstaat met een derogatie. Deze verslagen bieden een basis voor de beslissing van de Raad van de EU of de betreffende lidstaat al dan niet voldoet aan de noodzakelijke voorwaarden voor invoering van de euro. De convergentieverslagen van de ECB zijn beschikbaar onder Publications op deze website. Naast haar rol in het kader van het convergentieproces werkt de ECB tevens samen met de nationale centrale banken van de nieuwe EU-lidstaten om hun integratie in het operationele kader van het Eurosysteem soepel te laten verlopen.
ERM II to wielostronne porozumienie, na mocy którego kursy walut państw członkowskich spoza strefy euro zostają powiązane z euro, a decyzje zapadają w drodze wzajemnych uzgodnień pomiędzy zainteresowanymi stronami. Państwo członkowskie może zachować izbę walutową opartą na euro jako jednostronne zobowiązanie w ramach ERM II, pod warunkiem uzgodnienia sztywnego kursu walutowego, który będzie także służyć jako kurs centralny danej waluty w ERM II. Systemy izb walutowych, które nie są oparte na euro, są niedopuszczalne. Ogólnie Rada Prezesów EBC ani nie zachęca do wprowadzenia izby walutowej, ani tego nie odradza. Izba walutowa nie może jednak zastąpić dwuletniego uczestnictwa w ERM II (zob. wspomniane powyżej „Stanowisko Rady Prezesów EBC w sprawie zagadnień kursowych w krajach przystępujących” z 18 grudnia 2003 r.).
ERM2 är ett multilateralt arrangemeng i vilket valutorna för medlemsstater utanför euroområdet knyts till euron och där beslut fattas i form av överenskommelser mellan berörda parter. En medlemsstat kan behålla ett eurobaserat sedelfondsarrangemang som ett ensidigt åtagande inom ERM2 under förutsättning att det finns en ömsesidig överenskommelse om att den fasta växelkursen i sedelfondsarrangemanget kan tjäna som valutans centralkurs i ERM2. Sedelfondsarrangemang som inte är eurobaserade är inte förenliga med deltagande i ERM2. Generellt sett varken uppmuntrar eller avråder ECB-rådet från att använda sedelfondsarrangemang. I vilket fall som helst kan sådana arrangemang inte anses som ett alternativ till två års deltagande i ERM2 (se ”Europeiska centralbankens råd - Ståndpunkt om växelkursfrågor rörande de blivande medlemmarna i EU”, 18 december 2003).
L-ERM II huwa arranġament multilaterali fejn il-muniti tal-Istati Membri li mhumiex fiż-żona tal-euro jiġu stabilizzati mal-euro u d-deċiżjonijiet jittieħdu bi ftehim reċiproku bejn il-partijiet involuti. Stat Membru jista’ jżomm arranġament ta' bord tal-munita (CBA) ibbażat fuq l-euro bħala rabta unilaterali fl-ERM II sakemm ikun hemm ftehim reċiproku dwar ir-rata tal-kambju ffissata skont dak l-arranġament li mbagħad isservi bħala r-rata ċentrali tal-ERM II għal dik il-munita. L-arranġamenti li ma jkunux ibbażati fuq l-euro mhumiex kompatibbli mal-parteċipazzjoni fl-ERM II. B’mod iżjed ġenerali, il-Kunsill Governattiv tal-BĊE la jinkoraġġixxi u lanqas jiskoraġġixxi dawn l-arranġamenti. F'kull każ, dawn ma jistgħux jitqiesu bħala alternattiva għall-parteċipazzjoni ta' sentejn fl-ERM II (ara l-“Pożizzjoni tal-Kunsill Governattiv tal-Bank Ċentrali Ewropew dwar kwistjonijiet tar-rati tal-kambju relatati mal-pajjiżi aderenti” ippubblikata fit-18 ta’ Diċembru 2003 u msemmija iżjed 'il fuq).
  EKP: Vastauksia yleisim...  
EKP:llä ja kaikilla muilla yhteisen sopimuksen osapuolilla on oikeus aloittaa luottamuksellinen menettely keskuskurssien uudelleenarvioimiseksi (katso myös 18.12.2003 julkaistu ”EKP:n neuvoston kanta EU:hun liittyvien maiden valuuttakurssipolitiikkaa koskevissa asioissa”).
In accordance with the Resolution of the Amsterdam European Council of 16 June 1997, decisions on central rates in ERM II are taken by mutual agreement of the Finance Ministers of the euro area countries, the ECB and the Finance Ministers and central bank Governors of the non-euro area countries participating in the new mechanism, following a common procedure involving the European Commission, and after consultation of the Economic and Financial Committee. The Finance Ministers and Governors of the central banks of the Member States not participating in ERM II take part but do not have the right to vote in the procedure. All parties to the mutual agreement, including the ECB, have the right to initiate a confidential procedure aimed at reconsidering central rates (see also the “Policy position of the Governing Council of the ECB on exchange rate issues relating to the acceding countries” published on 18 December 2003).
Conformément à la résolution du Conseil européen d’Amsterdam du 16 juin 1997, les décisions relatives aux cours pivots sont prises d’un commun accord par les ministres des Finances des États membres participant à la zone euro, la BCE et les ministres des Finances et les gouverneurs des banques centrales des États membres ne participant pas à la zone euro mais participant au nouveau mécanisme, suivant une procédure commune associant la Commission européenne et après consultation du Comité économique et financier. Les ministres des Finances et les gouverneurs des banques centrales des États membres ne participant pas au MCE II sont associés à la procédure mais n’ont pas le droit de vote. Toutes les parties à l’accord commun, y compris la BCE, ont le droit d’engager une procédure confidentielle visant à réexaminer les cours pivots (se reporter également à la « Position de principe du Conseil des gouverneurs de la Banque centrale européenne concernant les questions de taux de change relatives aux pays adhérents » publiée le 18 décembre 2003).
Gemäß der Entschließung, die der Europäische Rat am 16. Juni 1997 in Amsterdam verabschiedete, werden Beschlüsse über die Leitkurse innerhalb des WKM II im Rahmen eines gemeinsamen Verfahrens unter Beteiligung der Europäischen Kommission und nach Anhörung des Wirtschafts- und Finanzausschusses im gegenseitigen Einvernehmen zwischen den Finanzministern der Euro-Länder, der EZB und den Finanzministern und Zentralbankpräsidenten der nicht dem Euro-Währungsgebiet angehörenden Länder, die sich an dem neuen Mechanismus beteiligen, gefasst. Die Finanzminister und Zentralbankpräsidenten der Mitgliedstaaten, die nicht am WKM II teilnehmen, nehmen an dem Verfahren teil, besitzen jedoch kein Stimmrecht. Sämtliche Beteiligten an der einvernehmlich getroffenen Vereinbarung – einschließlich der EZB – haben das Recht, ein vertrauliches Verfahren zur Überprüfung der Leitkurse einzuleiten (siehe auch die am 18. Dezember 2003 veröffentlichte Grundsatzposition des EZB-Rats zu Wechselkursfragen in Bezug auf die beitretenden Staaten).
De acuerdo con la Resolución del Consejo Europeo de Amsterdam de 16 de junio de 1997, en el marco del MTC II las decisiones relativas a los tipos centrales se toman de común acuerdo entre los ministros de Economía de los países de la zona del euro, el BCE y los ministros de Economía y los gobernadores de los bancos centrales de los países no pertenecientes a la zona del euro que participen en el nuevo mecanismo, mediante un procedimiento común en el que participa la Comisión Europea y previa consulta al Comité Económico y Financiero. Los ministros de Economía y los gobernadores de los bancos centrales de los Estados miembros que no participen en el MTC II podrán asistir, aunque sin derecho a voto. Todas las partes intervinientes en el acuerdo mutuo, incluido el BCE, tendrán la facultad de iniciar un procedimiento confidencial para revisar los tipos centrales (véase asimismo la «Posición del Consejo de Gobierno del BCE relativa a cuestiones relacionadas con los tipos de cambio de los países adherentes» publicada el 18 de diciembre de 2003).
“De duurzaamheid van de convergentie [...] die tot uitdrukking komt in het niveau van de rentevoet voor de lange termijn”. Dit wil zeggen dat "een lidstaat, gemeten over een periode van één jaar vóór het onderzoek, een gemiddelde nominale langetermijnrente heeft gehad die niet meer dan 2 procentpunten hoger ligt dan die van ten hoogste de drie lidstaten die op het gebied van prijsstabiliteit het best presteren. De rentevoet wordt gemeten op basis van langlopende staatsobligaties of vergelijkbare waardepapieren, rekening houdend met verschillen in de nationale definities”.
Zgodnie z uchwałą Rady Europejskiej z Amsterdamu z 16 czerwca 1997 r. decyzje w sprawie kursów centralnych w ramach ERM II są podejmowane w drodze porozumienia pomiędzy ministrami finansów krajów strefy euro, EBC oraz ministrami finansów i prezesami banków centralnych krajów spoza strefy euro uczestniczących w nowym mechanizmie, zgodnie z ogólną procedurą z udziałem Komisji Europejskiej i po konsultacji z Komitetem Ekonomiczno-Finansowym. Ministrowie finansów i prezesi banków centralnych państw członkowskich nieuczestniczących w ERM II biorą udział w tej procedurze, ale nie mają prawa głosu. Wszystkim uczestnikom tego wielostronnego porozumienia, w tym EBC, przysługuje prawo do wszczęcia poufnej procedury w sprawie zmiany kursów centralnych (zob. również „Stanowisko Rady Prezesów EBC w sprawie zagadnień kursowych w krajach przystępujących” z 18 grudnia 2003 r.).
Euron eliminerar växelkursrisker mellan de länder som antagit euron, vilket leder till lägre räntor, och den ger länderna möjlighet att få nytta av prisstabilitet som är ECB:s övergripande mål. Euron banar även vägen för en djup, likvid och integrerad kapitalmarknad mellan de länder som har antagit den gemensamma valutan. Man behöver inte längre växla pengar och betala överföringsavgifter när man reser genom euroområdet. Men, för att fullt ut kunna dra nytta av dessa fördelar måste varje land vara redo för euron. Detta bedöms genom konvergenskriterierna i Maastrichtfördraget.
L-euro jelimina r-riskji marbuta mar-rati tal-kambju bejn il-pajjiżi li jadottawh u b’hekk jonqsu r-rati tal-imgħax, waqt li l-pajjiżi jgawdu mill-benefiċċji tal-istabbiltà fil-prezzijiet. Dan huwa l-għan ewlieni tal-BĊE. L-euro jwitti t-triq ukoll għal suq tal-kapital profond, likwidu u integrat fost il-pajjiżi li jadottawh. Meta jkunu qegħdin jivvjaġġaw fiż-żona tal-euro, iċ-ċittadini ma jkollhomx għalfejn ibiddlu l-flus u jħallsu kull darba li jagħmlu din it-tranżazzjoni. Madankollu, biex pajjiż ikun jista’ jisfrutta għalkollox dawn il-benefiċċji, irid ikun imħejji għall-euro. Dan jiġi valutat skont il-kriterji ta’ konverġenza ta’ Maastricht.
  EKP: Vastauksia yleisim...  
Kuten edellä todettiin, osallistuminen ERM II:een ainakin kahden vuoden ajan ennen lähentymisen arviointia on yksi euron käyttöönoton edellytyksistä (katso myös 18.12.2003 julkaistu ”EKP:n neuvoston kanta EU:hun liittyvien maiden valuuttakurssipolitiikkaa koskevissa asioissa”).
The ERM II Resolution states that “participation in the exchange rate mechanism will be voluntary for the Member States outside the euro area. Nevertheless, Member States with a derogation can be expected to join the mechanism. A Member State which does not participate from the outset in the exchange rate mechanism may participate at a later date.” There are no specific entry pre-conditions, but a common accord on the central rate and the fluctuation band needs to be reached. At the same time, as mentioned above (see question 4), participation in ERM II for at least two years prior to the convergence assessment is one of the criteria to be met for adopting the euro (see also the “Policy position of the Governing Council of the ECB on exchange rate issues relating to the acceding countries” published on 18 December 2003).
La résolution du Conseil européen sur le MCE II stipule que « la participation au mécanisme de taux de change sera facultative pour les États membres ne participant pas à la zone euro. Toutefois, on peut s’attendre à ce que les États membres faisant l’objet d’une dérogation participent au mécanisme. Un État membre qui ne participe pas dès le début au mécanisme de taux de change peut y participer ultérieurement ». La participation au mécanisme n’est soumise à aucune condition préalable spécifique, mais le cours pivot et la marge de fluctuation doivent être établis d’un commun accord. Parallèlement, ainsi qu’il est mentionné plus haut, la participation au MCE II pendant au moins deux ans avant l’évaluation de la convergence est l’une des conditions nécessaires pour l’adoption de l’euro (se reporter également à la « Position de principe du Conseil des gouverneurs de la Banque centrale européenne concernant les questions de taux de change relatives aux pays adhérents » publiée le 18 décembre 2003).
Der Entschließung über den WKM II zufolge ist die „Teilnahme an dem Wechselkursmechanismus [...] für die nicht dem Euro-Währungsgebiet angehörenden Mitgliedstaaten freiwillig. Allerdings kann von den Mitgliedstaaten, für die eine Ausnahmeregelung gilt, erwartet werden, dass sie sich an dem Mechanismus beteiligen. Ein Mitgliedstaat, der sich nicht von Anfang an an dem Wechselkursmechanismus beteiligt, kann dies zu einem späteren Zeitpunkt tun.“ Es bestehen keine besonderen Voraussetzungen für die Teilnahme, jedoch muss eine Übereinkunft über den Leitkurs und die Bandbreite erzielt werden. Auch ist, wie bereits erwähnt (siehe Frage 4), die mindestens zweijährige Teilnahme am WKM II im Vorfeld der Beurteilung der Konvergenz eines der Kriterien, die für die Einführung des Euro erfüllt sein müssen (siehe auch die am 18. Dezember 2003 veröffentlichte Grundsatzposition des EZB-Rats zu Wechselkursfragen in Bezug auf die beitretenden Staaten).
La Resolución del MTC II establece que «la participación de los Estados miembros que no pertenezcan a la zona del euro en el mecanismo de tipos de cambio será voluntaria. No obstante, cabe esperar que los Estados miembros acogidos a una excepción se integren en el mecanismo. El Estado miembro que no participe en el mecanismo desde el principio podrá incorporarse a él posteriormente». No se ha especificado ninguna condición previa para la integración, pero es necesario establecer de común acuerdo el tipo central y las bandas de fluctuación. Por otro lado, como ya se ha mencionado, la participación en el MTC II durante, como mínimo, los dos años previos a la evaluación de la convergencia es uno de los criterios que han de cumplirse para la adopción del euro, (véase asimismo la «Posición del Consejo de Gobierno del BCE relativa a cuestiones relacionadas con los tipos de cambio de los países adherentes» publicada el 18 de diciembre de 2003).
Conformemente alla risoluzione del Consiglio europeo di Amsterdam del 16 giugno 1997, le decisioni relative alle parità centrali nell’ambito degli AEC II sono prese di comune accordo dai ministri finanziari dei paesi dell’area dell’euro, dalla BCE e dai ministri finanziari e governatori delle banche centrali degli Stati membri non appartenenti all’area dell’euro che partecipano al nuovo meccanismo, secondo una procedura comune, alla quale è associata la Commissione europea, e previa consultazione del Comitato economico e finanziario. I ministri finanziari e i governatori delle banche centrali degli Stati membri non aderenti agli AEC II vi prendono parte senza diritto di voto. Tutte le parti dell’accordo, inclusa la BCE, hanno titolo ad avviare una procedura riservata volta al riesame delle parità centrali (si veda anche la
Bij de beoordeling van het naleven van de vereiste van begrotingsdiscipline zullen echter ook andere factoren in aanmerking worden genomen, zoals de voortgang die in het verleden is geboekt met het verminderen van begrotingsonevenwichtigheden en/of het bestaan van buitengewone en tijdelijke factoren die aan zulke onevenwichtigheden bijdragen. In het licht van de aanpassingen in het Pact voor Stabiliteit en Groei, die sind eind 2011 van kracht zijn, zal tevens worden beoordeeld in hoeverre de verbeterde begrotingsbeheerregels zijn nageleefd. Onder andere wordt van lidstaten met overheidsschulden in verhouding tot het bbp van boven 60% verwacht dat zij deze in een bevredigend tempo omlaag brengen naar het referentieniveau, d.w.z. in overeenstemming met de nieuwe schuldreductiemaatstaf.
Zgodnie z uchwałą w sprawie ERM II uczestnictwo państw członkowskich spoza strefy euro w mechanizmie kursów wymiany walut jest dobrowolne, jednak od państw z derogacją oczekuje się, że do niego przystąpią. Państwa, które nie wejdą do ERM II od razu, mogą to zrobić później. Przystąpienie nie jest uzależnione od spełnienia żadnych warunków wstępnych, ale wymaga porozumienia w sprawie kursu centralnego i pasma wahań. Jednocześnie, jak wspomniano powyżej (zob. pytanie 4), uczestnictwo w ERM II przez co najmniej dwa lata przed oceną konwergencji jest jednym z warunków wprowadzenia euro (zob. również „Stanowisko Rady Prezesów EBC w sprawie zagadnień kursowych w krajach przystępujących” z 18 grudnia 2003 r.).
I enlighet med Europeiska rådets beslut i Amsterdam, den 16 juni 1997, fattas beslut om centralkurser gemensamt av finansministrarna och centralbankscheferna i länderna i euroområdet samt av ECB och av de finansministrar och centralbankschefer i länder utanför euroområdet som deltar i den nya mekansmen i enlighet med ett gemensamt förfarande med Europeiska kommissionen, och efter samråd med Ekonomiska och finansiella kommittén. Finansministrarna och centralbankscheferna i medlemsstater som inte deltar i ERM II kommer att delta men har inte rösträtt i detta förfarande. Alla parter till överenskommelsen, även ECB, har rätt att inleda ett konfidentiellt förfarande för att ompröva centralkurserna (se även pressmeddelandet ”Ståndpunkt om växelkursfrågor rörande de blivande medlemmarna i EU” av den 18 december 2003).
Skont ir-Riżoluzzjoni tal-Kunsill Ewropew ta’ Amsterdam tas-16 ta’ Ġunju 1997, id-deċiżjonijiet dwar ir-rati ċentrali fl-ERM II jittieħdu permezz ta’ ftehim reċiproku bejn il-Ministri tal-Finanzi tal-pajjiżi taż-żona tal-euro, il-BĊE u l-Ministri tal-Finanzi u l-gvernaturi tal-banek ċentrali tal-pajjiżi li mhumiex fiż-żona tal-euro iżda jipparteċipaw fil-mekkaniżmu l-ġdid, bi proċedura komuni mal-Kummissjoni Ewropea u wara konsultazzjoni mal-Kumitat Ekonomiku u Finanzjarju. Il-Ministri tal-Finanzi u l-gvernaturi tal-banek ċentrali tal-Istati Membri li mhumiex fl-ERM II jistgħu jieħdu sehem iżda m’għandhomx dritt jivvutaw fil-proċedura. Il-partijiet kollha mdaħħla fil-ftehim reċiproku, fosthom il-BĊE, għandhom dritt jibdew proċedura kunfidenzjali biex jitqiesu mill-ġdid ir-rati ċentrali (ara wkoll il-“Pożizzjoni tal-Kunsill Governattiv tal-Bank Ċentrali Ewropew dwar kwistjonijiet tar-rati tal-kambju relatati mal-pajjiżi aderenti” ippubblikata fit-18 ta’ Diċembru 2003).
  EKP: Hallinto ja valvonta  
Tuomioistuin totesi kuitenkin, että EKP:n riippumaton asema ei tarkoita, että EKP olisi täysin erillään Euroopan yhteisöstä ja kaikkien yhteisön oikeuden säännösten soveltamisalan ulkopuolella. Tässä suhteessa tuomioistuimen kanta on EKP:n kannan mukainen.
The Court ruling unambiguously placed the ECB “within the framework of the Community”. At the same time it stated that the legislator had wanted to ensure that the ECB could independently carry out the tasks conferred on it. However, the Court ruled that this independence does not have the consequence of separating the ECB entirely from the Community and exempting it from every rule of Community law. This is in line with the approach taken by the ECB. The application of the OLAF Regulation should not impair the independent performance of the ECB’s tasks.
L’arrêt de la Cour a inscrit sans ambiguïté la BCE « dans le cadre de la Communauté ». Dans le même temps, il a établi que le législateur avait voulu garantir que la BCE puisse exercer en toute indépendance les missions qui lui sont imparties. La Cour a néanmoins relevé que cette indépendance n’a pas pour conséquence de séparer totalement la BCE de la Communauté et de l’exonérer des règles du droit communautaire. Cela correspond à l’approche adoptée par la BCE. L’application du « Règlement OLAF » ne devrait pas compromettre l’accomplissement de manière indépendante des missions de la BCE.
Die Entscheidung des EuGH legte unmissverständlich fest, dass die EZB „in den Gemeinschaftsrahmen eingefügt“ sei. Gleichwohl wurde darauf hingewiesen, dass der Gemeinschaftsgesetzgeber die EZB in die Lage habe versetzen wollen, die ihr übertragenen Aufgaben unabhängig zu erfüllen. Der EuGH stellte allerdings fest, dass aus der Unabhängigkeit der EZB nicht abzuleiten sei, dass die EZB völlig von der Europäischen Gemeinschaft getrennt zu sehen und von jeder Bestimmung des Gemeinschaftsrechts ausgenommen sei. Dies entspricht dem von der EZB verfolgten Ansatz. Die Anwendung der OLAF-Verordnung sollte die unabhängige Erfüllung der EZB-Aufgaben nicht beeinträchtigen.
El fallo del Tribunal situaba claramente al BCE «dentro del marco de la Comunidad», al tiempo que reconocía que el legislador había querido asegurar que el BCE pudiera efectuar de forma independiente las funciones que le habían sido conferidas. Sin embargo, el Tribunal dictaminó que la independencia no suponía separar totalmente al BCE de la Comunidad, ni eximirlo de las normas del derecho comunitario. Lo anterior está en línea con el enfoque adoptado por el BCE. La aplicación del Reglamento OLAF no debe afectar a la independencia del BCE en el desempeño de sus funciones.
La sentenza della Corte inseriva inequivocabilmente la BCE “nel contesto comunitario”, rilevando al tempo stesso la volontà del legislatore di assicurare che la BCE fosse in grado di assolvere in maniera indipendente i compiti ad essa attribuiti. Tuttavia, secondo la Corte tale indipendenza non segnava una totale separazione dalla Comunità e non sottraeva la BCE a qualsiasi norma del diritto comunitario. Ciò è coerente con l’approccio seguito dalla Banca. L’applicazione del “regolamento OLAF” non deve ledere l’indipendenza della BCE nell’assolvimento dei suoi compiti.
O acórdão proferido pelo Tribunal inscrevia inequivocamente o BCE “no quadro comunitário”. Simultaneamente, declarava que os legisladores do Tratado pretenderam garantir que o BCE pudesse cumprir de forma independente as suas atribuições. Contudo, o Tribunal considerou que a independência do BCE não tem como consequência destacá-lo completamente da UE e subtraí-lo à aplicação das normas de direito da UE, o que está em conformidade com a abordagem escolhida pelo BCE. A aplicação do Regulamento OLAF não deve prejudicar o desempenho independente das funções do BCE.
Het arrest van het Hof plaatste de ECB onomwonden “binnen het kader van de Gemeenschap”. Tegelijkertijd stelde het Hof dat de wetgever had willen verzekeren dat de ECB op onafhankelijke wijze de haar toegewezen taken zou kunnen uitvoeren. Het Hof oordeelde echter dat deze onafhankelijkheid niet tot gevolg heeft dat de ECB geheel gescheiden is van de Gemeenschap en vrijgesteld is van elke regel van het Gemeenschapsrecht. Dit stemt overeen met de door de ECB gevolgde benadering. De toepassing van de OLAF-Verordening dient de onafhankelijke uitvoering van de taken van de ECB niet te belemmeren.
Решението на Съда недвусмислено поставя ЕЦБ „в рамките на Общността“. В същото време се посочва, че законодателят иска да осигури независимото осъществяване на поставените на ЕЦБ задачи. Според Съда обаче тази независимост не предполага пълно отделяне на ЕЦБ от Общността и не я освобождава от спазването на законите на Общността. Това е в съответствие с подхода, възприет от ЕЦБ. Прилагането на Регламента OLAF не следва да попречи на независимото изпълнение на задачите на ЕЦБ.
Rozhodnutím soudu byla ECB zařazena do „působnosti rámce Společenství". Zároveň prohlásil, že zákonodárce chtěl zajistit, aby mohla ECB nezávisle vykonávat úkoly, kterými byla pověřena. Soud však rozhodl, že v důsledku této nezávislosti není ECB od Společenství zcela oddělena a není vyňata z působnosti všech pravidel právních předpisů Společenství. To odpovídá přístupu ECB. Uplatňování nařízení o úřadu OLAF by nemělo narušit nezávislý výkon úkolů ECB.
Domstolen konstaterede entydigt, at ECB "udgør en del af Fællesskabet". Samtidig fastslog Domstolen, at den lovgivende myndighed ønskede at sikre, at ECB er i stand til uafhængigt at gennemføre de opgaver, den har fået pålagt. Domstolen fastslog imidlertid, at selvstændigheden ikke indebærer, at ECB stilles helt uden for De Europæiske Fællesskaber, og fritager heller ikke ECB fra at overholde de fællesskabsretlige regler. Dette er i overensstemmelse med ECB's holdning. Anvendelsen af OLAF-forordningen må derfor ikke gå ud over en uafhængig udførelse af ECB's opgaver.
Kohtu otsuses öeldakse selgelt, et EKP kuulub ühenduse raamistikku. Samas märgitakse, et seadusandja on soovinud tagada EKP sõltumatust talle antud ülesannete täitmisel. Kohus otsustas siiski, et sõltumatus ei tähenda, et EKP oleks ühendusest täielikult eraldatud ja ükski ühenduse õigusnorm tema suhtes ei kehti. See on kooskõlas EKP seisukohaga. OLAFi määruse kohaldamine ei tohiks kahjustada EKP sõltumatust tema ülesannete täitmisel.
A bírósági döntés egyértelműen „a közösségi rendszer keretei közé” helyezte az EKB-t. Ugyanakkor megállapította: a jogszabály megalkotóját az a szándék vezérelte, hogy az EKB a ráruházott feladatok végrehajtásában függetlenséget élvezhessen. A Bíróság mindazonáltal úgy határozott, hogy ez a függetlenség nem vonja magával az EKB teljes elkülönülését a Közösségtől, azaz nem mentesíti az összes közösségi jogszabály alól, ami összhangban van az EKB álláspontjával. Az OLAF-rendelet alkalmazása nem sérti az EKB függetlenségét feladatainak ellátása során.
Orzeczenie Trybunału jednoznacznie zalicza EBC do „ram instytucjonalnych Wspólnoty”. Stwierdza zarazem, że intencją ustawodawcy było zapewnienie EBC niezależności w wykonywaniu powierzonych mu zadań, ale niezależność ta nie oznacza całkowitego wydzielenia EBC z porządku instytucjonalnego Wspólnoty ani też wyłączenia go spod wszelkich przepisów prawa wspólnotowego. Jest to zgodne z podejściem przyjętym przez EBC. Stosowanie rozporządzenia w sprawie OLAF nie powinno naruszać niezależności EBC w realizacji powierzonych mu zadań.
Hotărârea Curţii a plasat în mod clar BCE „în cadrul Comunităţii”, arătând totodată că intenţia legislatorului a fost aceea de a asigura BCE condiţiile necesare îndeplinirii în mod independent a misiunilor conferite. Cu toate acestea, Curtea Europeană de Justiţie a decis că această independenţă nu poate avea drept consecinţă separarea totală a BCE de Comunitatea Europeană şi exceptarea acesteia de la aplicarea tuturor regulilor prevăzute de legislaţia comunitară. Această hotărâre este în concordanţă cu abordarea BCE. Aplicarea Regulamentului OLAF nu trebuie să aducă atingere independenţei BCE în îndeplinirea misiunilor sale.
Podľa jednoznačného rozhodnutia súdneho dvora je ECB „súčasťou Spoločenstva“. Súdny dvor zároveň konštatoval, že zámerom zákonodárcu bolo zabezpečiť, aby ECB mohla nezávisle vykonávať úlohy, ktorými bola poverená. Podľa rozhodnutia súdneho dvora však nezávislosť ECB neznamená jej úplné vylúčenie zo Spoločenstva a oslobodenie od všetkých jeho právnych predpisov. Toto rozhodnutie je v súlade s postojom, ktorý zaujala ECB. Uplatnenie nariadenia o OLAF by nemalo ovplyvniť nezávislé plnenie úloh ECB.
Odločitev sodišča je ECB nedvoumno umestila »znotraj okvira Skupnosti«. Obenem je potrdila namero zakonodajalca, da ECB zagotovi možnost neodvisnega opravljanja nalog, ki so ji zaupane. Vseeno je sodišče menilo, da ECB kljub njenemu neodvisnemu položaju ni mogoče povsem izločiti iz Skupnosti in jo v celoti izvzeti iz njene zakonodaje. To stališče je skladno s pristopom, ki ga je zavzela ECB: izvajanje uredbe OLAF ne sme ovirati neodvisnega opravljanja nalog ECB.
Domstolen slog i sitt beslut entydigt fast att ECB ”omfattas av gemenskapsbestämmelserna”. Den konstaterade samtidigt att fördragets upphovsmän hade velat garantera att ECB är i stånd att fullgöra sina uppgifter på ett oberoende sätt. Domstolen slog emellertid fast att detta oberoende inte medför att ECB helt frigörs från gemenskapen eller undantas från alla gemenskapsbestämmelser. Detta resonemang överensstämmer med ECB:s uppfattning. Olaf-förordningens tillämpning får inte inkräkta på ECB:s oberoende när den utför sina sina uppgifter.
Tiesas spriedums skaidri norādīja, ka ECB "ietilpst Kopienas sistēmā". Vienlaikus tā norādīja, ka likumdevējs vēlējies nodrošināt, lai ECB varētu neatkarīgi veikt tai uzticētos uzdevumus. Tomēr Tiesa pasludināja, ka šīs neatkarības sekas nav pilnīga ECB nodalīšana no Kopienas un atbrīvošana no visiem Kopienas tiesību aktiem. Tas atbilst ECB īstenotajai pieejai. OLAF regulas piemērošana nedrīkst kavēt neatkarīgu ECB uzdevumu īstenošanu.
Is-sentenza tal-Qorti qiegħdet b’mod ċar lill-BĊE “fi ħdan il-qafas tal-Komunità”. Fl-istess waqt stqarret li l-leġiżlatur ried jiżgura li l-BĊE seta' jwettaq id-dmirijiet mogħtija lilu b’mod indipendenti. Madankollu, il-Qorti ddeċidiet li din l-indipendenza ma kellhiex il-konsegwenza li tifred għalkollox lill-BĊE mill-Komunità u li teżentah minn kull regola tal-liġi Komunitarja. Dan huwa konformi mal-metodu segwit mill-BĊE. L-applikazzjoni tar-Regolament OLAF m'għandhiex tfixkel lill-BĊE milli jwettaq dmirijietu b’mod indipendenti.