ino – -Translation – Keybot Dictionary

Spacer TTN Translation Network TTN TTN Login Deutsch Français Spacer Help
Source Languages Target Languages
Keybot 12 Results  ar2006.emcdda.europa.eu
  Prikaz 12  
Leto 2002 je bilo vzeto kot referenčno, saj so zanj na voljo informacije za večino držav.
2002 was taken as reference as it is the year for which information is available for most countries.
2002 a été prise comme année de référence, parce que des informations sont disponibles pour cette année dans la plupart des pays.
Als Bezugszeitraum wurde das Jahr 2002 herangezogen, da die meisten Länder für dieses Jahr Angaben zur Verfügung gestellt haben.
El año 2002 se tomó como referencia, ya que es el año sobre el cual la mayoría de países disponen de información.
Il 2002 è stato preso come anno di riferimento, essendo questo l’anno in cui sono disponibili informazioni per la maggior parte dei paesi
O ano de 2002 foi tomado como referência por ser aquele em que se dispõe de informações em relação à maioria dos países.
Το 2002 ελήφθη ως έτος αναφοράς επειδή είναι το έτος για το οποίο είναι διαθέσιμες πληροφορίες για τις περισσότερες χώρες.
2002 werd als referentie genomen omdat voor dat jaar voor de meeste landen informatie beschikbaar is.
Údaje vztaženy k referenčnímu roku 2002, protože za tento rok jsou informace dostupné za většinu zemí.
2002 blev lagt til grund som reference, da det er det år, hvor der foreligger oplysninger for de fleste lande.
2002. aasta võeti võrdluseks seetõttu, et selle aasta kohta on enamiku riikide kohta andmed olemas.
Vuosi 2002 on valittu viitevuodeksi, koska siltä on saatavissa tietoja useimmista maista.
Mivel a legtöbb országban a 2002-es évről áll rendelkezésre információ, ez az év a referencia.
2002 ble brukt som referanseår da de fleste landene har informasjon dette året.
Rok 2002 przyjęto za punkt odniesienia, ponieważ w tym roku większość krajów dysponowała informacjami.
Anul 2002 a fost ales an de referinţă, deoarece este anul pentru care există informaţii disponibile din majoritatea ţărilor.
Rok 2002 sa zobral ako referenčný rok, pretože je to rok, za ktorý sú k dispozícii informácie pre väčšinu krajín.
2002 togs som referens eftersom det är det år för vilket det finns information för de flesta länder.
Çoğu ülke için bilginin mevcut olduğu yıl olduğundan referans olarak 2002 alınmıştır.
Atsauces gads ir 2002. gads, jo par šo gadu vairumā valstu ir pieejama informācija.
  Poglavje 1: Politike in...  
V Italiji so bile, potem ko so bile omejitve količin leta 1993 odpravljene, s spremembami, uvedenimi februarja 2006 določili nove omejitve količin, ki opredeljujejo mejo med osebno uporabo in prometom z drogami, in sicer glede na količino aktivne učinkovine v drogi.
In Italy, the changes implemented in February 2006 imposed new quantity limits to define the threshold between personal use and trafficking, based on the amount of active principle of the drug, following the removal of such limits in 1993. The limits are indicated in a specific Ministry of Health Decree of April 2006.
En Italie, les modifications entrées en vigueur en février 2006 imposent de nouvelles limites quantitatives pour déterminer la différence entre la consommation personnelle et le trafic, en fonction de la quantité de principe actif de la substance, ces limites ayant été supprimées en 1993. Les limites sont précisées dans un décret du ministère de la santé daté d'avril 2006.
Italien hatte die Mengen für die Festlegung der Grenze zwischen persönlichem Gebrauch und Handel im Jahr 1993 aufgehoben und führte im Februar 2006 neue Grenzwerte ein, die auf der Menge des in der Droge enthaltenen Wirkstoffs basieren. Diese Grenzwerte wurden in einem speziellen Erlass des Gesundheitsministeriums vom April 2006 festgelegt.
En Italia, donde en 1993 se eliminaron los límites para definir el umbral que separa el consumo personal del tráfico de drogas, se impusieron nuevos límites en febrero de 2006 basados en la cantidad de los principios activos contenidos en la droga. Los límites están recogidos en un decreto específico del Ministerio de Sanidad de abril de 2006.
In Italia, per stabilire una linea di demarcazione tra uso personale e spaccio, le modifiche introdotte nel febbraio 2006 hanno imposto nuovi quantitativi massimi di principio attivo che il soggetto può detenere senza incorrere in sanzioni penali, dopo che la dose media giornaliera era stata cancellata nel 1993. Il limite è indicato in uno specifico decreto del ministero della Salute dell’aprile 2006.
Em Itália, as alterações introduzidas em Fevereiro de 2006 impuseram novos limites de quantidade para definir o limiar entre a posse para consumo pessoal e para tráfico, com base na quantidade do princípio activo da droga, após terem sido eliminados esses limites em 1993. Os limites são indicados num decreto específico do Ministério da Saúde, datado de Abril de 2006.
Στην Ιταλία, στο πλαίσιο των αλλαγών που τέθηκαν σε ισχύ τον Φεβρουάριο του 2006, επιβλήθηκαν νέα ποσοτικά όρια για τη διάκριση της προσωπικής χρήσης και της διακίνησης, βάσει της ποσότητας του δραστικού συστατικού του ναρκωτικού. Τα εν λόγω όρια είχαν καταργηθεί το 1993. Τα όρια καθορίζονται σε ειδικό διάταγμα του Υπουργείου Υγείας που εκδόθηκε τον Απρίλιο του 2006.
In Italië zijn bij de wijzigingen die in februari 2006 zijn doorgevoerd nieuwe maximumhoeveelheden bepaald met de bedoeling een strikte scheiding aan te brengen tussen eigen gebruik en handel, met als uitgangspunt de hoeveelheid actieve bestanddelen in het middel in kwestie. Deze plafonds, die eerder, in 1993, waren afgeschaft, zijn neergelegd in een speciaal decreet van april 2006 van het ministerie van Volksgezondheid.
V Itálii změny zavedené v únoru 2006 stanovily nová limitní množství definující hranici mezi vlastní potřebou a obchodováním s drogami, na základě množství účinné složky drogy, poté kdy byly takové limity v roce 1993 zrušeny. Limity jsou uvedeny ve zvláštní vyhlášce ministerstva zdravotnictví z dubna 2006.
Med de ændringer, der blev gennemført i Italien i februar 2006, indførtes nye mængdemæssige grænser med henblik på at fastsætte tærsklen mellem eget brug og ulovlig handel på grundlag af mængden af aktivt stof, efter at sådanne grænser var blevet ophævet i 1993. Grænserne er fastlagt i et særligt dekret udstedt af sundhedsministeren i april 2006.
Itaalias 2006. a veebruaris rakendatud muudatustega kehtestati uimasti toimeaine koguse alusel uued piirangud, et määratleda isiklikuks tarbeks ja müügiks mõeldud koguseid; varasemad piirangud olid 1993. a tühistatud. Piirangud on sätestatud tervishoiuministeeriumi 2006. a aprilli erimääruses.
Italiassa helmikuussa 2006 voimaan tulleissa lakimuutoksissa velvoitettiin antamaan huumausaineen sisältämän vaikuttavan aineen määrään pohjautuvat uudet määrälliset raja-arvot hallussapidolle omaa käyttöä ja myyntiä varten. Aikaisemmat raja-arvot poistettiin vuonna 1993. Raja-arvot määritettiin terveysministeriön erityisasetuksella huhtikuussa 2006.
Olaszországban a 2006. februárban bevezetett változások a személyes használat és a kereskedelem közötti küszöbérték tekintetében új mennyiségi korlátokat szabtak ki a kábítószerben lévő hatóanyag mennyisége alapján, azt követően, hogy az ilyen határértékeket 1993-ban megszüntették. A határértékeket 2006. áprilisban az egészségügyi minisztérium külön rendeletében hirdették ki.
I Italia medførte en lovendring i februar 2006 nye grenser for skillet mellom personlig bruk og handel, basert på mengden virkestoff i det aktuelle stoffet, etter at grensene ble opphevet i 1993. Grensene er fastsatt i et eget lovdekret fra helseministeren av april 2006.
We Włoszech zmiany wprowadzone w lutym 2006 r. narzuciły nowe ograniczenia ilości narkotyków, które zniesiono wcześniej w 1993 r. Na podstawie zawartości składnika czynnego w narkotyku wyznaczono granicę pomiędzy ilością posiadaną na własny użytek a ilością przeznaczoną do sprzedaży. Ograniczenia określono w specjalnym dekrecie ministra zdrowia wydanym w kwietniu 2006 r.
În Italia, modificările aplicate din februarie 2006 au impus noi limite de cantitate care stabilesc pragul dintre consumul personal şi trafic, pe baza cantităţii de principii active din drog, după eliminarea, în 1993, a acestor limite. Limitele sunt indicate într‑un Decret specific al Ministerului Sănătăţii din aprilie 2006.
Zmeny realizované vo februári 2006 v Taliansku stanovili nové medzné množstvá, aby sa definoval prah medzi osobnou potrebou a obchodovaním, založený na množstve aktívnej zložky drogy po odstránení takýchto medzných množstiev v roku 1993. Medzné množstvá sú uvedené v osobitnej vyhláške ministerstva zdravotníctva z apríla 2006.
Genom förändringar genomförda i februari 2006 har Italien infört nya mängdgränser för att ange tröskelvärdet mellan personligt bruk och handel, efter att sådana gränsvärden avskaffades 1993. De nya gränsvärdena baseras på mängden aktiv beståndsdel i drogen. Gränsvärdena anges i en särskild förordning från hälsoministeriet som antogs i april 2006.
İtalya’da, Şubat 2006’da uygulamaya konan değişiklikler, bu gibi sınırların 1993’te kaldırılmasını takiben, uyuşturucunun aktif maddesinin miktarına dayanarak, kişisel kullanım ile ticaret arasındaki eşiği belirlemek için miktarda yeni sınırlar getirmiştir. Sınırlar Nisan 2006 tarihli özel bir Sağlık Bakanlığı Kararnamesi’nde belirtilmiştir.
Pēc daudzuma robežu atcelšanas 1993. gadā Itālijas 2006. gadā īstenotās pārmaiņas paredz jaunas daudzuma robežas, un personīgās lietošanas un tirdzniecības sliekšņus tagad definē, pamatojoties uz aktīvo vielu daudzumu narkotikās. Jaunās robežas ir noteiktas ar īpašu Veselības ministrijas 2006. gada aprīļa dekrētu.
  Poglavje 1: Politike in...  
Litovski minister za zdravje je spremenil priporočila glede tega, kaj šteje za majhno, veliko in zelo veliko količino prepovedanih drog in psihotropnih snovi, in ponovno opredelil te količine. Zakon o drogah iz leta 2005 Združenega kraljestva zdaj ustvarja domnevo o namenu oskrbe, kadar se odkrije določena količina nadzorovanih drog, pri čemer so te količine opredeljene v predpisih iz pomladi 2006.
The Minister of Health of Lithuania amended recommendations on what shall be regarded as small, large and very large amounts of narcotic and psychotropic substances, redefining these quantities. The United Kingdom Drugs Act 2005 now creates the presumption of intent to supply when a specified quantity of controlled drugs is found, with those quantities set out in regulations defined in spring 2006.
Le ministre lituanien de la santé a modifié les recommandations sur ce qu'il convient de considérer comme des quantités petites, grandes et très grandes de stupéfiants et de substances psychoactives et a redéfini ces quantités. Le Drugs Act britannique de 2005 contient désormais la présomption d'intention de vente lorsqu'une quantité donnée de drogues contrôlées est trouvée, les quantités en question étant définies dans les règlements adoptés au printemps 2006.
Der Gesundheitsminister Litauens änderte die Empfehlungen hinsichtlich der Definition kleiner, großer und sehr großer Mengen von Suchtstoffen und psychotropen Substanzen und legte neue Mengenwerte fest. Das Drogengesetz 2005 des Vereinigten Königreichs sieht nun die Annahme einer Handelsabsicht vor, wenn bestimmte Mengen kontrollierter Drogen gefunden werden. Diese Mengen wurden im Frühjahr 2006 in entsprechenden Vorschriften festgelegt.
El Ministerio de Sanidad de Lituania modificó las recomendaciones acerca de lo que ha de considerarse una cantidad reducida, grande o muy grande de sustancias narcóticas y psicotrópicas, redefiniendo dichas cantidades. La Ley sobre drogas de 2005 del Reino Unido contempla ahora la presunción de intención de tráfico si se encuentra una cantidad determinada de drogas controladas. Las cantidades correspondientes han quedado definidas en la normativa adoptada en la primavera de 2006.
Il ministro della Salute della Lituania ha modificato le raccomandazioni su ciò che deve essere considerato “quantità limitata, quantità ingente e quantità molto ingente” di sostanze stupefacenti e psicotrope, ridefinendo questi quantitativi. Nel Regno Unito la legge sugli stupefacenti del 2005 introduce la presunzione di volontà di spaccio quando viene rinvenuta una quantità specifica di stupefacenti controllati; detti quantitativi sono stati fissati nell’ambito di regolamenti introdotti nella primavera del 2006.
O Ministro da Saúde da Lituânia alterou as recomendações relativas às quantidades de estupefacientes e substâncias psicotrópicas que devem ser consideradas pequenas, grandes e muito grandes, redefinindo estas quantidades. A Lei da Droga do Reino Unido, aprovada em 2005, cria o pressuposto de que existe intenção de venda quando se encontra uma determinada quantidade de drogas controladas, sendo essas quantidades estabelecidas nos regulamentos definidos na Primavera de 2006.
Ο Υπουργός Υγείας της Λιθουανίας προέβη σε τροποποίηση των συστάσεων σχετικά με το τι πρέπει να θεωρείται ως μικρή, μεγάλη και πολύ μεγάλη ποσότητα ναρκωτικών και ψυχοτρόπων ουσιών, καθορίζοντας εκ νέου τις ποσότητες αυτές. Στο Ηνωμένο Βασίλειο, ο νόμος του 2005 για τα ναρκωτικά θεσπίζει πλέον το τεκμήριο της πρόθεσης προσφοράς όταν εντοπίζεται συγκεκριμένη ποσότητα ελεγχόμενων ναρκωτικών. Οι συγκεκριμένες ποσότητες καθορίζονται στους κανονισμούς που θεσπίστηκαν την άνοιξη του 2006.
De minister van Volksgezondheid van Litouwen heeft wijzigingen doorgevoerd in een aantal aanbevelingen ten aanzien van de vraag wat als kleine, grote en zeer grote hoeveelheden verdovende middelen en psychotrope stoffen beschouwd moet worden. Daarbij zijn deze hoeveelheden opnieuw gedefinieerd. De drugswet 2005 van het Verenigd Koninkrijk voorziet in het “vermoeden” van een intentie tot levering wanneer een gespecificeerde hoeveelheid gecontroleerde drugs wordt aangetroffen; de hoeveelheden waar het om gaat zijn neergelegd in regelingen die in het voorjaar van 2006 vastgesteld zijn.
Ministr zdravotnictví Litvy upravil doporučení ohledně toho, co se považuje za malé, velké a velmi velké množství omamných a psychotropních látek, a tato množství předefinoval. Zákon o drogách z roku 2005 ve Spojeném království nyní zavádí předpoklad záměru obchodování s drogami, jakmile je nalezeno určité množství kontrolovaných drog, přičemž tato množství jsou dána nařízeními definovanými na jaře 2006.
Den litauiske sundhedsminister ændrede anbefalingerne af, hvad der skal betragtes som små, store og meget store mængder narkotiske og psykotrope stoffer, og omdefinerede disse mængder. I henhold til den britiske narkotikalov fra 2005 antages besiddelse af en bestemt mængde kontrolleret narkotika nu at være med henblik på salg, og disse mængder fremgår af bestemmelser, der er fastlagt i foråret 2006.
Leedu tervishoiuministeerium sõnastas ümber soovitused selle kohta, milliseid narkootiliste ja psühhotroopsete ainete koguseid tuleks pidada väikeseks, suureks ja väga suureks. Ühendkuningriigi 2005. a vastu võetud narkootiliste ainete seadus sõnastas müügikavatsuse eelduse, kui leitakse teatud kogus kontrollitavaid narkootilisi aineid, kusjuures kogused on määratletud 2006. a kevadel koostatud õigusaktides.
Liettuan terveysministeriö tarkisti suosituksiaan huumausaineiden ja psykotrooppisten aineiden luokittelusta pieniin, suuriin ja erittäin suuriin määriin määrittämällä nämä rajat uudelleen. Yhdistyneen kuningaskunnan huumausainelakiin (Drugs Act 2005) on nyt sisällytetty myyntiaikomusta koskeva olettama, joka syntyy, kun henkilön hallusta tavataan tietty määrä valvottuja huumeita. Kyseiset määrät määritettiin keväällä 2006 annetuissa asetuksissa.
Litvánia egészségügyi minisztere módosította az arra vonatkozó ajánlásokat, hogy mit kellene a kábítószerek és pszichotróp anyagok kis, nagy és nagyon nagy mennyiségeinek tekinteni, és újradefiniálta ezeket a mennyiségeket. Az Egyesült Királyság 2005. évi kábítószertörvénye adott mennyiségű ellenőrzött kábítószer megtalálásakor már ellátási szándékot feltételez; a mennyiségeket 2006 tavaszán rendeletekben határozták meg.
Litauens helseminister endret anbefalingen med hensyn til hvilken mengde narkotiske og psykotrope stoffer som skal vurderes som liten, stor eller svært stor og redefinerte disse kvantaene. Storbritannias narkotikalov av 2005 gjør at antakelsen om salgsøyemed skal legges til grunn ved funn av en bestemt mengde kontrollerte stoffer. Kvantaene ble bestemt i forskrifter våren 2006.
Minister zdrowia Litwy zmienił zalecenia dotyczące ustalania, jakie ilości narkotyków i substancji psychotropowych należy uważać za małe, duże i bardzo duże, ponownie określając te ilości. Brytyjska ustawa antynarkotykowa z 2005 r. wprowadza pojęcie domniemania zamiaru sprzedaży w sytuacji znalezienia określonej ilości podlegających kontroli narkotyków. Ilości te sprecyzowano w przepisach wiosną 2006 r.
Ministerul Sănătăţii din Lituania a modificat recomandările cu privire la ce înseamnă cantităţi mici, mari şi foarte mari de narcotice şi substanţe psihotrope, redefinind aceste cantităţi. În Regatul Unit, Legea privind drogurile din 2005 introduce acum prezumţia de intenţie de furnizare atunci când se descoperă o anumită cantitate de droguri controlate, cantităţile fiind stabilite prin reglementări adoptate în primăvara lui 2006.
Minister zdravotníctva Litvy zmenil a doplnil odporúčania, čo sa má považovať za malé, veľké a veľmi veľké množstvo omamných a psychotropných látok, ktorými sa znovu definujú tieto množstvá. Zákon Spojeného kráľovstva o drogách z roku 2005 teraz stanovuje predpoklad úmyslu ponúkať, keď sa nájde špecifikované množstvo regulovaných drog pri tých množstvách, aké sú stanovené v predpisoch definovaných na jar roku 2006.
Hälsovårdsministern i Lettland har ändrat rekommendationerna om vad som ska betraktas som små, stora och mycket stora mängder narkotika och psykotropa ämnen, och har infört en ny definition av dessa mängder. I Storbritanniens narkotikalag 2005 har införts presumtion om uppsåt att sälja narkotika när en specifik mängd av en narkotikaklassad drog upptäcks och dessa mängder anges i bestämmelser som har antagits under våren 2006.
Litvanya Sağlık Bakanı, narkotik ve psikotropik maddelerin küçük, büyük ve çok büyük olarak kabul edilecek miktarları hakkındaki tavsiye kararlarını, bu miktarları yeniden belirleyerek değiştirmiştir. 2005 Birleşik Krallık Uyuşturucu Kanunu, artık belirli bir miktarda kontrol edilen uyuşturucu bulunduğunda arz niyeti varsayımı yaratmakta olup söz konusu miktarlar 2006 ilkbaharında belirlenen tüzüklerde belirtilmiştir.
Lietuvas veselības ministrs ir grozījis ieteikumus, kuros ir definēti mazi, lieli un ļoti lieli narkotiku un psihotropo vielu daudzumi, mainot šīs definīcijas. Apvienotās Karalistes 2005. gada Narkotiku likumā tagad ir paredzēta piegādes nodoma prezumpcija gadījumos, kad atrod konkrētu, 2006. gada pavasarī pieņemtajos noteikumos definētu kontrolējamu narkotiku daudzumu.
  Poglavje 8: IzboljÅ¡anj...  
Kazalec problematičnega uživanja drog, ki se osredotoča na določen skupek vedenj, nudi dragocen vpogled v večino škodljivih in dragih oblik uživanja drog. Kot takšen je pomemben sestavni del pri razumevanju evropskega problema drog kot celote.
The PDU indicator, by focusing on a particular set of behaviours, provides a valuable window on some of the most detrimental and costly forms of drug use. As such, it is an important component in understanding the European drug problem as a whole. However, a clear need now exists to complement the PDU indicator’s overall estimates with substance-specific component estimates in order to address Europe’s increasingly heterogeneous drug problem.
L’indicateur UPD, en se centrant sur un ensemble particulier de comportements, donne un éclairage précieux sur quelques-unes des formes les plus dangereuses et les plus coûteuses de l’usage de drogue. En tant que tel, il constitue un élément important pour comprendre le phénomène européen de la drogue dans son ensemble. Toutefois, il est désormais manifestement nécessaire de compléter les estimations générales fournies par l’indicateur UPD par des estimations spécifiques à chaque substance afin de s’attaquer au phénomène de plus en plus hétérogène de la drogue en Europe.
Der Indikator für problematischen Drogenkonsum konzentriert sich auf bestimmte Verhaltensweisen und bietet wertvolle Einblicke in einige der schädlichsten und kostenintensivsten Formen des Drogenkonsums. Somit ist er ein wichtiger Faktor für das Verständnis der europäischen Drogenproblematik insgesamt. Jedoch besteht nun eindeutig die Notwendigkeit, die anhand des Indikators für problematischen Drogenkonsum vorgenommenen Gesamtschätzungen durch substanzspezifische Teilschätzungen zu ergänzen, um das zunehmend heterogene Drogenproblem in Europa erfassen zu können.
El indicador de CPD se centra en una serie concreta de comportamientos y proporciona una visión muy útil sobre algunas de las formas de consumo de drogas más perjudiciales y costosas. Por este motivo, es un componente importante a la hora de interpretar el problema de las drogas en Europa de manera global. Sin embargo, actualmente queda patente la necesidad de complementar las estimaciones generales obtenidas mediante el indicador de CPD con estimaciones parciales de las sustancias específicas para hacer frente al problema cada vez más heterogéneo de las drogas en Europa.
L’indicatore PDU, focalizzandosi su un particolare insieme di comportamenti, consente di avere una panoramica valida di alcune delle forme più dannose e costose di consumo di stupefacenti. Come tale, rappresenta uno strumento importante per capire il fenomeno della droga in Europa nel suo complesso. Tuttavia, esiste oggi la necessità evidente di integrare le stime generali prodotte sulla scorta dell’indicatore PDU con stime specifiche per sostanza, per poter risolvere il problema, sempre più eterogeneo in Europa, del consumo di stupefacenti.
O indicador do consumo problemático de droga, ao centrar-se num conjunto de comportamentos específicos, oferece uma perspectiva valiosa sobre algumas das formas mais prejudiciais e onerosas de consumo de droga. Como tal, é um elemento importante para compreender o fenómeno de droga europeu no seu conjunto. Porém, há agora uma necessidade visível de complementar as estimativas globais do indicador do CPD com estimativas específicas sobre cada uma das substâncias que o compõem, a fim de responder à crescente heterogeneidade do fenómeno da droga europeu.
Ο δείκτης της προβληματικής χρήσης ναρκωτικών (PDU), επικεντρώνοντας την προσοχή του σε ένα συγκεκριμένο σύνολο συμπεριφορών, παρέχει μια πολύτιμη ματιά σε μερικές από τις πιο επιζήμιες και δαπανηρές μορφές χρήσης ναρκωτικών. Για τον λόγο αυτό, αποτελεί σημαντικό παράγοντα για την κατανόηση του συνολικότερου προβλήματος των ναρκωτικών στην Ευρώπη. Ωστόσο, πλέον υπάρχει σαφής ανάγκη για τη συμπλήρωση των γενικών εκτιμήσεων του δείκτη PDU με εξειδικευμένες εκτιμήσεις για κάθε επιμέρους ουσία προκειμένου να αντιμετωπιστεί το ολοένα και πιο ανομοιογενές πρόβλημα των ναρκωτικών.
De indicator voor problematisch drugsgebruik, die inzoomt op een bepaalde set gedragingen, levert een waardevol inzicht in sommige van de meest schadelijke en kostbare vormen van drugsgebruik op. Als zodanig is het een belangrijke component bij het verkrijgen van inzicht in het Europese drugsprobleem als geheel. Er bestaat op dit moment echter een duidelijke behoefte aan aanvulling van de totaalschattingen van de indicator met specifieke schattingen per drug, om de toenemende heterogeniteit van het Europese drugsprobleem het hoofd te kunnen bieden.
Ukazatel problémového užívání drog poskytuje cenný náhled na jednu z nejškodlivějších a nejnákladnějších forem užívání drog tím, že se soustředí na konkrétní soubor vzorců chování. Jako takový tvoří významnou součást chápání evropského drogového problému v jeho celistvosti. V současné době je však zřejmé, že je potřeba doplnit celkové odhady v rámci ukazatele problémového užívání drog odhady užívání jednotlivých látek, aby bylo možné řešit čím dále mnohotvárnější drogový problém Evropy.
Ved at fokusere på en række bestemte adfærdsmønstre giver indikatoren for problematisk stofbrug et nyttigt billede af nogle af de mest skadelige og dyre former for stofbrug. Som sådan er det en vigtig komponent i forståelsen af narkotikaproblemet i Europa som helhed. Der er imidlertid nu et klart behov for at supplere de generelle skøn i forbindelse med indikatoren for problematisk stofbrug med skøn over stofspecifikke komponenter for at løse det stadig mere heterogene narkotikaproblem i Europa.
Keskendudes teatavatele tarbimisviisidele annab probleemse uimastitarbimise indikaator olulist teavet mõnede kõige kahjulikumate ja kulukamate uimastitarbimise viiside kohta. Sellisena on see indikaator oluline komponent Euroopa uimastiprobleemide mõistmisel tervikuna. Siiski on praegu tekkinud selge vajadus täiendada probleemse uimastitarbimise indikaatori üldnäitajaid ainespetsiifiliste näitajatega, et püüda lahendada Euroopa üha heterogeensemaks muutuvaid uimastiprobleeme.
Huumeiden ongelmakäytön indikaattori, joka keskittyy tiettyihin käyttäytymismuotoihin, tarjoaa arvokasta tietoa joistakin huumeidenkäytön haitallisimmista ja kalleimmista muodoista. Se on tärkeä tekijä, joka auttaa ymmärtämään Euroopan huumeongelman kokonaistilannetta. Huumeiden ongelmakäytön indikaattorin tarjoamia kokonaisarvioita on kuitenkin selvästi täydennettävä ainekohtaisilla arvioilla Euroopan yhä hajanaisemman huumeongelman käsittelemiseksi.
A PDU-mutató hasznos betekintést ad a kábítószer-használat legártalmasabb és költségesebb formáiba azáltal, hogy a viselkedések egy bizonyos csoportjára fókuszál, ilyenformán igen fontos összetevő az európai drogprobléma egészének megértéséhez. Mára azonban arra is egyértelmű igény mutatkozik, hogy a PDU-mutató átfogó becsléseit anyagspecifikus részbecslésekkel egészítsük ki, hogy ezáltal az egyre heterogénebb európai drogproblémát jobban lehessen kezelni.
PDU-indikatoren fokuserer på et bestemt sett av atferdstyper, og gir dermed nyttig innsikt i noen av de mest skadelige og kostbare formene for narkotikabruk. Som sådan er den et viktig element i forståelsen av det europeiske narkotikafenomenet. Men for å håndtere Europas stadig mer sammensatte narkotikasituasjon er det i dag et klart behov for å supplere PDU-indikatorens generelle estimater med anslag over rusmiddelspesifikke komponenter.
Wskaźnik PDU, obejmujący określony zestaw zachowań, zapewnia cenny wgląd w niektóre spośród najbardziej szkodliwych i kosztownych form zażywania narkotyków. Z tego względu stanowi ważny element służący zrozumieniu europejskiego problemu narkotykowego w ujęciu całościowym. Jednak obecnie występuje wyraźna potrzeba uzupełnienia ogólnych danych szacunkowych ujętych we wskaźniku PDU danymi szacunkowymi dotyczącymi poszczególnych substancji. Pozwoli to lepiej zająć się coraz bardziej zróżnicowanym problemem narkotykowym w Europie.
Indicatorul CPD, îndreptându-şi atenţia pe un anumit tip de comportamente, oferă o perspectivă preţioasă privind unele dintre cele mai nocive şi costisitoare forme de consum de droguri. Ca atare, reprezintă un element important în înţelegerea în ansamblu a problemei drogurilor în Europa. Cu toate acestea, se simte tot mai clar nevoia de completare a estimărilor globale ale indicatorului CPD cu estimări pe bază de substanţe pentru a face faţă problemei tot mai eterogene a drogurilor în Europa.
Ukazovateľ PDU, ktorý sa zameriava na konkrétny súbor správaní, poskytuje cenný pohľad na niektoré z najškodlivejších a najdrahších foriem užívania drog. Ako taký je dôležitým komponentom pre pochopenie európskeho drogového problému ako celku. Teraz však existuje nepochybná potreba doplniť celkové odhady indikátora PDU s odhadmi komponentov špecifických pre danú látku, aby sa riešil čoraz heterogénnejší európsky drogový problém.
Indikatorn för det problematiska narkotikamissbruket är inriktad på en särskild uppsättning beteenden och ger därigenom värdefull insikt om några av narkotikamissbrukets mest skadliga och kostnadskrävande former. Indikatorn är därmed en viktig komponent för att förstå det europeiska drogproblemet som helhet. För att kunna ta itu med de alltmer komplexa narkotikaproblemen i Europa finns emellertid nu ett tydligt behov av att komplettera indikatorns övergripande skattningar med skattningar av de olika ingående beståndsdelarna.
SUK göstergesi, belirli bir dizi davranışa odaklanarak, uyuşturucu kullanımının en zararlı ve bedeli ağır şekillerinden bazılarına yararlı bir bakış sağlar. Bu şekliyle, Avrupa’nın uyuşturucu sorununun bir bütün olarak anlaşılmasına önemli bir katkı sağlamaktadır. Bununla beraber, artık SUK göstergesinin genel değerlendirmelerini Avrupa’nın giderek daha heterojen olan uyuşturucu problemiyle mücadele etmek üzere maddeye özel bileşen tahminleriyle tamamlamaya yönelik açık bir gereksinim vardır.
PDU rādītāju pārraudzībā galvenā uzmanība ir pievērsta konkrētam uzvedības modeļu kopumam, un tā sniedz vērtīgu priekšstatu par dažiem viskaitīgākajiem narkotiku lietošanas veidiem, kas ir saistīti ar vislielākajām izmaksām. Tādējādi PDU rādītāji ir svarīgs Eiropas kopējo narkotiku problēmu izpratnes elements. Tomēr, lai varētu risināt Eiropas pieaugoši daudzveidīgās narkotiku problēmas, ir skaidrs, ka PDU rādītāju kopējās aplēses ir jāpapildina ar atsevišķām aplēsēm par konkrētām vielām.
  Poglavje 4: Amfetamini,...  
Zakonita trgovina z efedrinom in psevdoefedrinom je leta 2004 obsegala 526 oziroma 1207 ton. O največjih zasegih teh kemičnih snovi so poročali iz Severne Amerike in jugovzhodne Azije, vendar pa vlada zaskrbljenost, da so se zasegi razširili v vse regije.
Licit trade of ephedrine and pseudo-ephedrine amounted to a total of 526 and 1 207 tonnes respectively in 2004. The largest seizures of these chemicals were reported in North America and South-east Asia, but there is concern that seizures have spread to all regions. Smuggling of ephedrine and pseudo-ephedrine to Europe originates mainly in West Asia. In 2004, 2.6 tonnes of ephedrine and 1 kg of pseudo-ephedrine were seized in Europe (110); the seizures were mostly small seizures and came from many different laboratories, a majority in the Czech Republic, although there was a large seizure in Greece of ephedrine from Pakistan.
Le commerce licite de l'éphédrine et de la pseudoéphédrine représentait un total de, respectivement, 526 et 1 207 tonnes en 2004. Les principales saisies de ces produits chimiques ont été enregistrées en Amérique du Nord et en Asie du Sud-Est, mais la dispersion des saisies dans toutes les régions constitue une source d’inquiétude. La contrebande d'éphédrine et de pseudoéphédrine en Europe provient essentiellement d'Asie de l'Ouest. En 2004, 2,6 tonnes d'éphédrine et 1 kg de pseudoéphédrine ont été saisis en Europe (110). Les saisies étaient généralement modestes et provenaient de nombreux laboratoires différents, dont une majorité était située en République tchèque, bien qu'une importante saisie d'éphédrine provenant du Pakistan ait été effectuée en Grèce.
Die legal gehandelten Mengen von Ephedrin und Pseudoephedrin beliefen sich im Jahr 2004 auf 526 bzw. 1 207 Tonnen. Die größten Sicherstellungen dieser chemischen Stoffe fanden den Berichten zufolge in Nordamerika und Südostasien statt, es gibt jedoch die Befürchtung, dass sich die Sicherstellungen auf alle Regionen ausgeweitet haben. Die nach Europa geschmuggelten Mengen von Ephedrin und Pseudoephedrin stammen vor allem aus Westasien. Im Jahr 2004 wurden in Europa 2,6 Tonnen Ephedrin und 1 kg Pseudoephedrin sichergestellt (110); zumeist wurden kleine Mengen beschlagnahmt, die aus vielen verschiedenen Labors stammten, vor allem aus der Tschechischen Republik, wobei aber auch in Griechenland eine große Menge Ephedrin aus Pakistan sichergestellt wurde.
El comercio legal de efedrina y pseudoefedrina sumó un total de 526 y 1 207 toneladas, respectivamente, en 2004. Según los informes, las mayores incautaciones de estos productos químicos se llevaron a cabo en Norteamérica y en el sureste asiático, pero existe la preocupación de que las incautaciones se hayan extendido a todas las regiones. La efedrina y pseudoefedrina que se introducen de contrabando en Europa proceden principalmente del oeste asiático. En 2004, se incautaron en Europa 2,6 toneladas de efedrina y 1 kg de pseudoefedrina (110); en general, las cantidades aprehendidas eran de escasa cuantía y procedían de numerosos laboratorios, la mayoría de ellos ubicados en la República Checa, aunque en Grecia se incautó una gran cantidad de efedrina procedente de Pakistán.
Nel 2004 gli scambi leciti di efedrina e pseudoefedrina hanno interessato in totale 526 e 1 207 tonnellate rispettivamente. I sequestri più importanti di queste sostanze sono stati riferiti nell’America settentrionale e nell’Asia sudorientale, ma si teme che si siano diffusi a tutte le regioni. L’efedrina e la pseudoefedrina contrabbandate in Europa provengono perlopiù dall’Asia occidentale. Nel 2004 sono state sequestrate in Europa 2,6 tonnellate di efedrina e 1 kg di pseudoefedrina (110); in prevalenza si è trattato di sequestri di quantitativi modesti, provenienti da laboratori diversi, la maggioranza dei quali situati nella Repubblica ceca, benché un grosso quantitativo di efedrina proveniente dal Pakistan sia stato intercettato in Grecia.
Em 2004, o comércio legal de efedrina e pseudoefedrina elevou-se, no total, a 526 e 1 207 toneladas, respectivamente. As maiores apreensões destas substâncias químicas registaram‑se na América do Norte e no Sudeste Asiático, mas o facto de as apreensões terem alastrado a todas as regiões suscita preocupação. O tráfico de efedrina e pseudoefedrina para a Europa é sobretudo originário da Ásia Ocidental. Em 2004, foram apreendidas na Europa 2,6 toneladas de efedrina e 1 kg de pseudoefedrina (110). Em geral, as quantidades apreendidas eram pequenas e oriundas de muitos laboratórios diferentes, a maioria dos quais localizada na República Checa, embora se tenha verificado na Grécia uma grande apreensão de efedrina proveniente do Paquistão.
Το νόμιμο εμπόριο εφεδρίνης και ψευδοεφεδρίνης ανήλθε συνολικά σε 526 και 1 207 τόνους αντίστοιχα το 2004. Οι μεγαλύτερες κατασχέσεις αυτών των χημικών ουσιών αναφέρθηκαν στη Βόρεια Αμερική και τη Νοτιοανατολική Ασία, αλλά εκφράζονται ανησυχίες για εξάπλωση των κατασχέσεων σε όλες τις περιοχές του κόσμου. Οι ποσότητες εφεδρίνης και ψευδοεφεδρίνης που εισάγονται λαθραία στην Ευρώπη προέρχονται κυρίως από τη Δυτική Ασία. Το 2004 στην Ευρώπη κατασχέθηκαν 2,6 τόνοι εφεδρίνης και 1 κιλό ψευδοεφεδρίνης (110). Οι κατασχέσεις αφορούσαν κυρίως μικροποσότητες που προέρχονταν από πολλά εργαστήρια, τα περισσότερα εκ των οποίων στην Τσεχική Δημοκρατία, μολονότι υπήρξε μια μεγάλη κατάσχεση εφεδρίνης στην Ελλάδα από το Πακιστάν.
De legale handel in efedrine en pseudo-efedrine bedroeg in 2004 in totaal respectievelijk 526 en 1 207 ton. De grootste vangsten van deze chemicaliën zijn gemeld in Noord-Amerika en Zuidoost-Azië, maar er bestaat bezorgdheid over het feit dat er nu in alle regio’s vangsten worden gemeld. De efedrine en pseudo-efedrine die naar Europa worden gesmokkeld, zijn overwegend afkomstig uit West-Azië. In 2004 zijn 2,6 ton efedrine en 1 kilo pseudo-efedrine in beslag genomen in Europa (110); hierbij ging het veelal om kleine vangsten van producten afkomstig uit een groot aantal verschillende laboratoria, de meeste in Tsjechië, hoewel er in Griekenland een grote vangst van uit Pakistan afkomstige efedrine was.
Objemy zákonného obchodu dosáhly v roce 2004 v případě efedrinu 526 tun a v případě pseudoefedrinu 1 207 tun. Největší záchyty těchto chemikálií byly hlášeny ze Severní Ameriky a jihovýchodní Asie, ale obavy vyvolává rozšíření záchytů do všech regionů. Do Evropy se efedrin a pseudoefedrin pašuje zejména ze západní Asie. Za rok 2004 bylo v Evropě zadrženo 2,6 tun efedrinu a 1 kg pseudoefedrinu (110). Jednalo se převážně o záchyty malých množství z řady různých laboratoří. K většině z nich došlo v České republice, i když v Řecku bylo zadrženo velké množství efedrinu z Pákistánu.
Den lovlige handel med efedrin og pseudoefedrin udgjorde i alt henholdsvis 526 og 1 207 tons i 2004. De største beslaglæggelser af disse kemikalier blev rapporteret i Nordamerika og Sydøstasien, men det giver anledning til bekymring, at beslaglæggelserne har bredt sig til alle regioner. Den efedrin og pseudoefedrin, der smugles til Europa, kommer især fra Vestasien. I 2004 blev der beslaglagt 2,6 tons efedrin og 1 kg pseudoefedrin i Europa (110); der var hovedsagelig tale om mindre beslaglæggelser, som kom fra mange forskellige laboratorier, størstedelen i Tjekkiet, selv om der var en omfattende beslaglæggelse af efedrin i Grækenland fra Pakistan.
2004. a olid efedriini ja pseudoefedriini seaduslikult kaubeldud kogused kokku vastavalt 526 ja 1207 tonni. Kõige rohkem konfiskeeriti kõnealuseid kemikaale Põhja-Ameerikas ja Kagu-Aasias, kuid konfiskeerimised on paraku levinud kogu maailmas. Euroopasse tuuakse efedriini ja pseudoefedriini salaja sisse peamiselt Lääne-Aasiast. 2004. a konfiskeeriti Euroopas 2,6 tonni efedriini ja 1 kg pseudoefedriini;(110) enamasti oli tegemist väikeste kogustega ja need olid pärit paljudest laboritest; enamik konfiskeerimisi leidis aset Tšehhi Vabariigis, kuid Kreekas konfiskeeriti suur kogus Pakistanist pärit efedriini.
Efedriinin laillinen kauppa oli 526 tonnia ja ja pseudoefedriinin 1 207 tonnia vuonna 2004. Ilmoitusten perusteella näitä kemikaaleja takavarikoitiin suurimmat määrät Pohjois-Amerikassa ja Kaakkois-Aasiassa, mutta takavarikkojen pelätään nyt levinneen kaikille alueille. Efedriiniä ja pseudoefedriiniä salakuljetetaan Eurooppaan pääasiassa Länsi-Aasiasta. Euroopassa takavarikoitiin 2,6 tonnia efedriiniä ja 1 kilo pseudoefedriiniä vuonna 2004 (110); takavarikoidut määrät olivat enimmäkseen hyvin pieniä ja peräisin monesta eri laboratoriosta, joista suurin osa sijaitsi Tšekissä, tosin Kreikassa takavarikoitiin suuri erä Pakistanista tullutta efedriiniä.
Az efedfrin és a pszeudoefedrin törvényes kereskedelme 2004-ben összesen 526, illetve 1207 tonnát tett ki. Az említett vegyi anyagok legnagyobb lefoglalásait Észak-Amerikából és Délkelet-Ázsiából jelentették, de felmerültek olyan aggályok, hogy a lefoglalások az összes régiót érintik. Az efedrin és a pszeudoefedrin Európába tartó csempészete főleg Nyugat-Ázsiából származik. 2004-ben Európában 2,6 tonna efedrint és 1 kg pszeudoefedrint foglaltak le110; a lefoglalások többnyire kis mennyiségeket jelentettek, sok különböző, többségében Csehországban található laboratóriumból, bár Görögországban egy alkalommal nagy mennyiségben foglaltak le Pakisztánból származó efedrint.
Lovlig handel med efedrin og pseudoefedrin utgjorde henholdsvis 526 og 1 207 tonn i 2004. De største beslagene av disse kjemikaliene ble rapportert i Nord-Amerika og Sørøst-Asia, men det fryktes at beslagene har spredt seg til alle regioner. Efedrin og pseudoefedrin som smugles til Europa kommer hovedsakelig fra Vest-Asia. I 2004 ble 2,6 tonn efedrin og 1 kg pseudoefedrin beslaglagt i Europa (110). Beslagene var for det meste små og stammet fra mange forskjellige laboratorier, flesteparten i Den tsjekkiske republikk. I tillegg ble det gjort et stort beslag i Hellas av efedrin fra Pakistan.
W 2004 r. legalny handel efedryną i pseudoefedryną wyniósł łącznie odpowiednio 526 i 1027 t. Największe konfiskaty tych substancji chemicznych odnotowano w Ameryce Północnej i w Azji Południowo-Wschodniej, ale obawy budzi rozpowszechnienie ich we wszystkich regionach. Przemycana do Europy efedryna i pseudoefedryna pochodzi przede wszystkim z Azji Zachodniej. W 2004 r. skonfiskowano w Europie 2,6 t efedryny i 1 kg pseudoefedryny (110). Konfiskaty dotyczyły przeważnie niewielkich ilości pochodzących z wielu różnych laboratoriów, w większości mieszczących się w Czechach, chociaż w Grecji skonfiskowano znaczną ilość efedryny pochodzącej z Pakistanu.
Comerţul legal de efedrină şi pseudoefedrină s-a ridicat la un total de 526 şi 1 207 tone respectiv în 2004. Cele mai importante capturi ale acestor substanţe chimice au fost raportate în America de Nord şi Asia de Sud-Est, însă există îngrijorări cu privire la răspândirea capturilor în toate regiunile. Contrabanda cu efedrină şi pseudoefedrină în Europa provine în principal din Asia de Vest. În 2004, 2,6 tone de efedrină şi 1 kg de pseudoefedrină au fost capturate în Europa (110); capturile au fost în mare parte de mici dimensiuni şi au provenit din multe laboratoare diferite, majoritatea în Republica Cehă, deşi în Grecia a avut loc o importantă captură de efedrină din Pakistan.
V roku 2004 dosiahlo zákonné obchodovanie s efedrínom celkom 526 ton a s pseudoefedrínom 1 207 ton. Najväčšie zachytenia týchto chemikálií boli uvádzané v Severnej Amerike a juhovýchodnej Ázii, ale existuje obava, že zachytenia sa rozšíria na všetky regióny. Pašovanie efedrínu a pseudoefedrínu do Európy má pôvod najmä v západnej Ázii. V roku 2004 sa v Európe zachytilo 2,6 tony efedrínu a 1 kg pseudoefedrínu (110); zachytenia boli väčšinou malými zachyteniami a prichádzali z mnohých rôznych laboratórií, väčšinou v Českej republike, hoci v Grécku došlo k veľkému zachyteniu efedrínu z Pakistanu.
Den lagliga handeln med efedrin och pseudoefedrin uppgick till totalt 526 respektive 1 207 ton under 2004. De största beslagen av dessa kemikalier rapporterades i Nordamerika och Sydostasien men det föreligger oro för att beslagen har spridits till alla regioner. Smuggling av efedrin och pseudoefedrin till Europa har sitt ursprung främst i västra Asien. Under 2004 beslagtogs 2,6 ton efedrin och 1 kg pseudoefedrin i Europa (110). Beslagen var oftast små och kom från många olika laboratorier, och skedde främst i Tjeckien även om ett stort beslag av efedrin från Pakistan gjordes i Grekland.
2004’te yasal efedrin ve psödo-efedrin ticareti toplamda sırasıyla 526 ve 1.207 tona ulaşıyordu. Bu kimyasalların en büyük ele geçirme vakaları Kuzey Amerika ile Güneydoğu Asya’da rapor edilmiş olmakla birlikte ele geçirmelerin tüm bölgelere yayıldığına dair endişe bulunmaktadır. Avrupa’ya efedrin ve psödo-efedrin kaçakçılığı özellikle Batı Asya’dan kaynaklanmaktadır. 2004’te, Avrupa’da 2,6 ton efedrin ile 1 kg psödo-efedrin ele geçirilmiştir (110); ele geçirmeler çoğunlukla küçük olup, çoğu Çek Cumhuriyeti’nde bulunan pek çok farklı laboratuvardan gelmekteydi ama Yunanistan’da da Pakistan’dan gelen büyük bir efedrin ele geçirme vakası olmuştur.
Likumīgā tirdzniecībā 2004. gadā pavisam ir nonākušas attiecīgi 526 un 1207 tonnas efedrīna un pseidoefedrīna. Saskaņā ar ziņojumiem lielākais daudzums šo ķimikāliju ir konfiscēts Ziemeļamerikā un Dienvidaustrumāzijā, bet bažas rada fakts, ka konfiskācijas pašlaik notiek jau visos reģionos. Efedrīna un pseidoefedrīna kontrabandas ceļš uz Eiropu sākas galvenokārt Rietumāzijā. Eiropā 2004. gadā ir atsavinātas 2,6 tonnas efedrīna un 1 kilograms pseidoefedrīna (110); atsavinātie apjomi lielākoties ir mazi un nāk no daudzām un dažādām laboratorijām, pārsvarā no Čehijas, bet ir bijusi arī viena liela apjoma konfiskācija Grieķijā, atsavinot efedrīnu no Pakistānas.
  Poglavje 5: Kokain in c...  
V obdobju od leta 1999 do 2004 se je število zasegov kokaina (136) na ravni EU na splošno povečalo, zasežene količine (137) pa so nihale ob trendih povečevanja. Vendar pa je videti, da so se količine glede na države poročevalke leta 2004 zmanjšale – morda v primerjavi z izredno količino, ki jo je Španija zasegla leto prej.
In 2004, an estimated 60 000 seizures of 74 tonnes of cocaine were made in the EU. Most seizures of cocaine are reported in Western European countries, especially Spain, which accounts for about half the seizures and amounts recovered in the EU in the last 5 years (135). Over the period 1999–2004, the number of cocaine seizures (136) increased overall at EU level, while quantities (137) seized fluctuated within an upward trend. However, based on reporting countries, quantities appear to have declined in 2004 – perhaps in comparison with the exceptional amount recovered in Spain the year before.
En 2004, on estime que 60 000 saisies, soit 74 tonnes, de cocaïne ont été réalisées dans l'Union européenne. La plupart des saisies de cocaïne sont enregistrées dans des pays d'Europe occidentale, en particulier en Espagne, qui représente près de la moitié des saisies et des quantités interceptées dans l'UE au cours des cinq dernières années (135). Au cours de la période comprise entre 1999 et 2004, le nombre de saisies de cocaïne (136) a globalement augmenté dans l'UE, tandis que les quantités saisies (137) ont fluctué, mais en suivant une tendance à la hausse. Cependant, sur la base des informations fournies par les pays déclarants, les quantités semblent avoir baissé en 2004, peut-être en raison de la quantité exceptionnelle saisie en Espagne l'année précédente.
Im Jahr 2004 wurden in der EU bei schätzungsweise 60 000 Sicherstellungen 74 Tonnen Kokain beschlagnahmt. Die meisten Sicherstellungen von Kokain werden aus westeuropäischen Ländern gemeldet, insbesondere aus Spanien, auf das etwa die Hälfte der in den letzten fünf Jahren in der EU erfolgten Sicherstellungen und beschlagnahmten Mengen entfällt (135). Im Zeitraum 1999 bis 2004 stieg die Zahl der Sicherstellungen von Kokain (136) auf EU-Ebene insgesamt an, während die sichergestellten Mengen (137) zwar schwankten, insgesamt aber ebenfalls eine steigende Tendenz aufwiesen. Den Berichten zufolge sind die Mengen jedoch im Jahr 2004 offenbar gesunken – was vielleicht darauf zurückzuführen ist, dass im Vorjahr in Spanien eine außergewöhnlich große Menge Kokain beschlagnahmt worden war.
Se estima que en 2004 se realizaron 60 000 incautaciones con 74 toneladas de cocaína en la UE. Según los informes, la mayor parte de la cocaína se incauta en los países de Europa Occidental y, en especial, en España, que representa alrededor de la mitad de las incautaciones y cantidades aprehendidas en la UE durante los últimos cinco años (135). Durante el período comprendido entre 1999 y 2004, el número de incautaciones de cocaína (136) aumentó de manera general en la UE, mientras que las cantidades (137) aprehendidas registraron fluctuaciones con una tendencia al alza. No obstante, tomando como referencia las tendencias de los países que han facilitado información, la cantidad de cocaína incautada parece haber disminuido en 2004 (quizá en comparación con la excepcional cantidad recuperada en España el año anterior).
Nel 2004 sono state intercettate nell’Unione europea, nell’ambito di 60 000 sequestri effettuati, 74 tonnellate di cocaina. La maggior parte dei sequestri di cocaina è stata effettuata nei paesi dell’Europa occidentale, soprattutto in Spagna, dove vengono segnalati circa la metà dei sequestri e dei quantitativi recuperati nell’Unione europea negli ultimi 5 anni (135). Nel periodo 1999–2004 il numero di sequestri di cocaina (136) è aumentato in generale a livello europeo, mentre i quantitativi intercettati (137) hanno oscillato, mostrando comunque una tendenza all’aumento. Tuttavia, stando a quanto riferito dai paesi per i quali si dispone di informazioni, i quantitativi sequestrati sembrano essere diminuiti nel 2004, forse per via dell’eccezionale volume di sostanze illecite recuperato in Spagna l’anno precedente.
Em 2004, estima-se que foram efectuadas 60 000 apreensões de 74 toneladas de cocaína, na União Europeia. A maioria destas apreensões registou-se em países da Europa Ocidental, especialmente em Espanha, que é responsável por cerca de metade das apreensões e dos volumes apreendidos na UE nos últimos cinco anos (135). No período de 1999 a 2004, verificou-se um aumento global do número de apreensões de cocaína (136) a nível da UE, embora as quantidades (137) apreendidas tenham apresentado oscilações, dentro de uma tendência crescente. No entanto, com base nos países que forneceram informações, as quantidades parecem ter diminuído em 2004 – talvez em comparação com o volume excepcional apreendido em Espanha no ano anterior.
Το 2004 στην ΕΕ εκτιμάται ότι πραγματοποιήθηκαν 60 000 κατασχέσεις συνολικά 74 τόνων κοκαΐνης. Οι περισσότερες κατασχέσεις κοκαΐνης αναφέρθηκαν σε δυτικοευρωπαϊκές χώρες, κυρίως την Ισπανία, η οποία αντιπροσωπεύει το ήμισυ περίπου των κατασχέσεων και των ποσοτήτων που κατασχέθηκαν στην ΕΕ την τελευταία πενταετία (135). Κατά την περίοδο 1999–2004, ο αριθμός των κατασχέσεων κοκαΐνης (136) αυξήθηκε συνολικά σε επίπεδο ΕΕ, ενώ οι ποσότητες (137) εμφάνισαν διακύμανση με ανοδική τάση. Ωστόσο, βάσει των στοιχείων που παρείχαν οι χώρες, οι ποσότητες φαίνεται να μειώθηκαν το 2004 – ενδεχομένως συγκριτικά με τις εξαιρετικά μεγάλες ποσότητες που κατασχέθηκαν στην Ισπανία το προηγούμενο έτος.
In 2004 zijn er in de EU zo’n 60 000 vangsten gedaan, samen goed voor 74 ton. De meeste cocaïnevangsten worden gemeld in West-Europese landen, met name in Spanje, dat verantwoordelijk is voor ongeveer de helft van de vangsten en in beslag genomen hoeveelheden in de EU in de afgelopen vijf jaar (135). Over de periode 1999-2004 is het totale aantal cocaïnevangsten (136) in de EU toegenomen, terwijl de in beslag genomen hoeveelheden (137) fluctueerden, met een opwaartse tendens. Afgaande op de rapportages van de verschillende landen lijken de hoeveelheden in 2004 evenwel te zijn afgenomen – wellicht relatief ten opzichte van de uitzonderlijke hoeveelheid die in het voorgaande jaar in Spanje in beslag werd genomen.
V roce 2004 bylo v EU provedeno odhadem 60 000 záchytů kokainu o celkovém objemu 74 tun. Většina záchytů kokainu je hlášena ze západoevropských zemí, zejména ze Španělska, které představuje přibližně polovinu všech záchytů i objemu zadrženého v EU v průběhu posledních 5 let (135). Za období 1999–2004 se počet záchytů kokainu (136) na úrovni EU celkově zvýšil, zatímco zadržená množství (137) kolísala, nicméně v rámci stoupající tendence. Podle sledovaných zemí však v roce 2004 došlo k poklesu množství – patrně je tomu tak ve srovnání s výjimečným množstvím zadrženým ve Španělsku o rok dříve.
I 2004 blev der i EU foretaget skønsmæssigt 60 000 beslaglæggelser af i alt 74 tons kokain. De fleste beslaglæggelser af kokain indberettes i vesteuropæiske lande, navnlig Spanien, som tegner sig for ca. halvdelen af beslaglæggelserne og de beslaglagte mængder i EU i de seneste 5 år (135). I perioden 1999–2004 steg antallet af kokainbeslaglæggelser (136) generelt på EU-plan, mens de beslaglagte mængder (137) svingede med en stigende tendens. Ifølge de indberettende lande synes mængderne imidlertid at være faldet i 2004 – måske i forhold til den usædvanligt store mængde, der blev beslaglagt i Spanien i det foregående år.
2004. a viidi ELis läbi hinnanguliselt 60 000 konfiskeerimist, mille käigus konfiskeeriti 74 tonni kokaiini. Enamik kokaiini konfiskeerimisi leidis aset Lääne-Euroopa riikides, eelkõige Hispaanias, mille arvel on umbes pool viimase viie aasta jooksul ELis läbi viidud konfiskeerimiste üldarvust ja konfiskeeritud kogustest.(135) Ajavahemikul 1999–2004 suurenes kokaiini konfiskeerimiste üldarv(136) ELi ulatuses ning konfiskeeritud kogused(137) üldiselt suurenesid. Kuid andmed esitanud riikide teabe põhjal tundub, et 2004. aastal kogused vähenesid – võibolla tundub see nii võrdluses eelmisel aastal Hispaanias tabatud erandlikult suure kogusega.
EU:ssa tehtiin vuonna 2004 arviolta 60 000 kokaiinitakavarikkoa, joissa otettiin haltuun yhteensä 74 tonnia kokaiinia. Suurin osa kokaiinitakavarikkoja koskevista ilmoituksista tuli Länsi-Euroopan maista, etenkin Espanjasta, jonka osuus on yli puolet EU:ssa viiden viime vuoden aikana tehtyjen takavarikkojen lukumäärästä ja takavarikoiduista määristä (135). Ajanjaksolla 1999–2004 kokaiinitakavarikkojen lukumäärä (136) EU:ssa kasvoi yleisesti, kun taas takavarikoidut määrät (137) vaihtelivat, mutta ovat kuitenkin kasvamaan päin. Maiden toimittamien tietojen perusteella määrät ovat kuitenkin supistuneet vuonna 2004, ainakin Espanjassa sitä edeltävänä vuonna takavarikoituun poikkeuksellisen suureen määrään verrattuna.
2004-ben az EU-ban becslések szerint 60 000 lefoglalás során 74 tonnányi kokaint foglaltak le. A legtöbb kokainlefoglalást a nyugat-európai országokból jelentették, különösen Spanyolországból, amely az EU-ban történt lefoglalások számának és mennyiségének körülbelül feléért felelt az elmúlt öt évben135. Az 1999–2004 közötti időszak során a kokainlefoglalások száma136 az EU szintjén összességében nőtt, miközben a lefoglalt mennyiségek137 az emelkedő tendencián belül ingadoztak. A jelentéstevő országok közlései alapján azonban úgy tűnik, hogy a mennyiségek 2004-ben csökkentek, bár talán csak az ezt megelőző évben Spanyolországban megtalált kivételesen nagy mennyiséggel összehasonlítva.
I 2004 ble det gjort anslagsvis 60 000 beslag av til sammen 74 tonn kokain i EU. De fleste kokainbeslagene rapporteres i vesteuropeiske land, spesielt Spania, som står for omtrent halvparten av beslagene og mengdene funnet i EU de siste fem årene (135). Mellom 1999 og 2004 økte antallet kokainbeslag (136) i EU. Mengdene (137) som ble beslaglagt varierte, men viste en oppadgående trend. Basert på opplysninger fra de rapporterende landene synes mengdene likevel å ha gått ned i 2004 – i hvert fall i forhold til de eksepsjonelle mengdene som ble tatt i Spania året før.
Ocenia się, że w 2004 r. w UE dokonano 60 000 konfiskat 74 t kokainy. Większość przypadków konfiskaty kokainy miała miejsce w krajach Europy Zachodniej, szczególnie w Hiszpanii, na którą przypada około połowa przypadków konfiskaty oraz ilości kokainy skonfiskowanej w UE w ciągu ostatnich 5 lat (135). W latach 1999–2004 nastąpił ogólny wzrost liczby przypadków konfiskaty kokainy (136) na poziomie UE, podczas gdy skonfiskowane ilości (137) wykazywały wahania z tendencją zwyżkową. Jednak dane z krajów objętych sprawozdaniem pozwalają przypuszczać, że ilości te zmniejszyły się w 2004 r. — być może w porównaniu w wyjątkowo dużą ilością skonfiskowaną w Hiszpanii w poprzednim roku.
Se estimează că în 2004 s-au efectuat în Uniunea Europeană 60 000 de capturi, totalizând 74 de tone de cocaină. Majoritatea capturilor de cocaină au fost raportate în ţările Europei de Vest, mai ales în Spania, care a contribuit cu aproape jumătate din capturile şi cantităţile recuperate în Uniunea Europeană în ultimii 5 ani (135). La nivelul Uniunii Europene, numărul de capturi de cocaină (136) a crescut, pe ansamblu, pe parcursul perioadei 1999–2004, în timp ce cantităţile (137) confiscate au fluctuat prezentând o tendinţă crescătoare. Totuşi, potrivit ţărilor care fac obiectul raportului, cantităţile par să fi scăzut în 2004 – probabil în comparaţie cu cantitatea excepţională recuperată capturată în Spania în anul anterior.
Odhaduje sa, že v roku 2004 sa v EÚ urobilo 60 000 zachytení 74 ton kokaínu. Väčšina zachytení kokaínu sa uvádza z krajín západnej Európy, najmä zo Španielska, ktoré predstavuje asi polovicu zachytení a množstiev získaných v EÚ v posledných 5 rokoch (135). Počas obdobia 1999 – 2004 sa počet zachytení kokaínu (136) celkovo zvýšil na úrovni EÚ, kým zachytené množstvá (137) kolísali v rámci stúpajúceho trendu. Avšak na základe krajín, ktoré poskytli správy, sa zdá, že v roku 2004 množstvá poklesli – snáď v porovnaní s mimoriadnym množstvom získaným v Španielsku rok predtým.
Under 2004 gjordes i EU uppskattningsvis 60 000 beslag av totalt 74 ton. De flesta beslagen av kokain rapporteras i Västeuropa, och särskilt i Spanien som står för ungefär hälften av alla beslag och mängder som konfiskerats i EU under de senaste 5 åren (135). Under perioden 1999–2004 ökade antalet beslag av kokain (136) totalt sett i EU, medan mängderna (137) varierade inom en uppåtgående trend. Att döma av uppgifter från de rapporterande länderna förefaller emellertid mängderna att ha minskat under 2004, kanske i jämförelse med den exceptionellt stora kvantitet som beslagtogs i Spanien 2003.
AB’de 2004 yılında, tahmini 60.000 ele geçirme vakasında 74 ton kokain ele geçirilmiştir. Çoğu kokain ele geçirmesi Batı Avrupa ülkelerinde, özellikle de son 5 yılda AB’deki ele geçirmelerin ve geri alınan miktarların yaklaşık yarısını oluşturan İspanya’da bildirilmiştir (135). 1999-2004 döneminde, kokain ele geçirmelerinin sayısı (136) AB’de genel olarak artış gösterirken ele geçirilen miktarlar (137) yukarı doğru bir eğilim içinde dalgalanmıştır. Ancak, rapor eden ülkeler temel alındığında, miktarlar –belki de önceki yıl İspanya’da yakalanan sıradışı miktara oranla –2004’te düşer gibi olmuştur.
Saskaņā ar aplēsēm 2004. gadā ES ir bijuši 60 000 atsavināšanas gadījumi, kuros ir konfiscētas 74 tonnas kokaīna. Kokaīns lielākoties ir atsavināts Rietumeiropas valstīs, jo īpaši Spānijā, kur ir reģistrēta aptuveni puse no visiem atsavināšanas gadījumiem un konfiscēta apmēram puse no ES pēdējos 5 gados atsavinātā kokaīna (135). Laikposmā no 1999. līdz 2004. gadam kokaīna atsavināšanas gadījumu skaits (136) ES līmenī kopumā ir pieaudzis, bet atsavinātā kokaīna daudzums (137) ir bijis svārstīgs, ar augšupejošu tendenci. Tomēr saskaņā ar ziņojumā aplūkoto valstu sniegto informāciju, 2004. gadā atsavinātā kokaīna daudzums šķiet samazinājies – varbūt salīdzinājumā ar iepriekšējā gadā Spānijā konfiscēto lielo apjomu.
  Poglavje 4: Amfetamini,...  
Najnovejše raziskave med odraslimi in šolsko mladino v EU so pokazale, da delež mladih v starosti od 15 do 24 let, ki so že kdaj poskusili halucinogene gobe, znaša od manj kot 1 % do 8 % (128). Delež dijakov v starosti od 15 do 16 let, ki so že kdaj poskusili halucinogene gobe, je v devetih državah članicah EU enak ali višji od deleža uživalcev, ki so že kdaj poskusili ekstazi (Hibell et al., 2004).
Recent adult and school population surveys in the EU indicate that, among young people aged 15–24 years, lifetime use of hallucinogenic mushrooms ranges from less than 1 % to 8 % (128). Lifetime prevalence estimates for use of hallucinogenic mushrooms among school students aged 15–16 years are equal to, or higher than, lifetime prevalence estimates for ecstasy use in nine of the EU Member States (Hibell et al., 2004). However, there are indications that continuation rates are lower for hallucinogenic mushrooms than for most other drugs. This is a common feature of hallucinogenic drug use and reflects the fact that young people generally choose to confine this type of drug use to experimenting and rarely go on to develop patterns of regular use.
Des enquêtes récentes menées dans l'UE auprès de la population adulte et en milieu scolaire indiquent que, chez les jeunes âgés de 15 à 24 ans, l'usage au cours de la vie de champignons hallucinogènes est compris entre moins de 1 % et 8% (128). Les estimations de prévalence au cours de la vie de la consommation de champignons hallucinogènes parmi les élèves de 15-16 ans sont égales ou supérieures à celles de la prévalence au cours de la vie de l'usage d'ecstasy dans neuf États membres de l'UE (Hibell et al., 2004). Toutefois, certains indices donnent à penser que les pourcentages de continuité de la consommation de champignons hallucinogènes sont inférieurs à ceux de la plupart des autres drogues. Il s'agit d'une caractéristique commune à la consommation des substances hallucinogènes, qui traduit le fait que les jeunes choisissent généralement de limiter ce genre de consommation de drogue à l'expérimentation et passent rarement au stade d'un usage régulier.
Vor kurzem in der EU durchgeführte demografische Erhebungen unter Erwachsenen und an Schulen weisen darauf hin, dass unter jungen Menschen im Alter zwischen 15 und 24 Jahren die Lebenszeitprävalenz des Konsums halluzinogener Pilze zwischen unter 1 % und 8 % liegt (128). Die Schätzungen für die Lebenszeitprävalenz des Konsums halluzinogener Pilze unter Schülern im Alter von 15 bis 16 Jahren sind in neun EU-Mitgliedstaaten ebenso hoch wie die Schätzungen für die Lebenszeitprävalenz des Konsums von Ecstasy oder sogar höher (Hibell et al., 2004). Es gibt jedoch Anzeichen dafür, dass die Fortsetzungsraten bei halluzinogenen Pilzen niedriger sind als bei den meisten anderen Drogen. Dies ist ein weit verbreitetes Merkmal des Konsums halluzinogener Drogen und spiegelt die Tatsache wider, dass junge Menschen in der Regel mit dieser Form des Drogenkonsums nur experimentieren möchten und sich in der Folge nur selten regelmäßige Konsummuster herausbilden.
Las encuestas realizadas recientemente entre la población adulta y escolares de la UE indican que, entre los jóvenes de 15 a 24 años, la prevalencia de consumo de hongos alucinógenos a lo largo de la vida oscila entre menos del 1 % y un 8 % (128). Se estima que, en nueve Estados miembros de la UE, la prevalencia de consumo de hongos alucinógenos a lo largo de la vida entre escolares de 15 a 16 años es igual o superior a la prevalencia de consumo de éxtasis a lo largo de la vida (Hibell et al., 2004). No obstante, existen indicios de que, en el caso de los hongos alucinógenos, las tasas de continuación son inferiores que en la mayoría de las demás drogas. Esta es una característica común del consumo de drogas alucinógenas y viene a reflejar el hecho de que los jóvenes, en general, optan por consumir este tipo de droga de forma experimental y rara vez continúan desarrollando pautas de consumo regular.
Da recenti indagini condotte tra adulti e studenti nell’Unione europea si evince che tra i giovani di 15–24 anni il consumo una tantum di funghi allucinogeni è compreso in una percentuale che va da meno dell’1% all’8% (128). La prevalenza una tantum del consumo di funghi allucinogeni tra i ragazzi di 15–16 anni è equivalente o superiore alla prevalenza una tantum del consumo di ecstasy in nove Stati membri dell’Unione europea (Hibell e altri, 2004). Tuttavia, vi sono segnali che le “percentuali di continuità” sono inferiori per i funghi allucinogeni rispetto alla maggior parte delle altre droghe. Questo è un aspetto caratteristico del consumo di sostanze allucinogene, dovuto al fatto che i giovani generalmente scelgono di circoscrivere l’uso di queste sostanze alla sperimentazione e raramente sviluppano modelli di consumo regolare.
Inquéritos recentemente realizados à população adulta e à população escolar da UE indicam que, entre os jovens dos 15 aos 24 anos, o consumo ao longo da vida de cogumelos alucinogénios varia entre menos de 1% e 8% (128). As estimativas da prevalência ao longo da vida do consumo de cogumelos alucinogénios entre os estudantes de 15–16 anos são idênticas, ou superiores, às estimativas da prevalência do consumo de ecstasy ao longo da vida em nove Estados-Membros da UE (Hibell et al., 2004). Contudo, há indícios de que as taxas de continuação são mais baixas para os cogumelos alucinogénios do que para a maioria das outras drogas. Esta é uma característica comum do consumo de alucinogénios e reflecte o facto de os jovens preferirem, de um modo geral, limitar este tipo de consumo à experimentação, raramente desenvolvendo padrões de consumo regular.
Από πρόσφατες έρευνες στον ενήλικο και μαθητικό πληθυσμό στην ΕΕ προκύπτει ότι στους νέους ηλικίας 15–24 ετών η χρήση παραισθησιογόνων μανιταριών σε όλη τη ζωή κυμαίνεται από λιγότερο από 1 % έως 8 % (128). Οι εκτιμήσεις για την επικράτηση της χρήσης παραισθησιογόνων μανιταριών σε όλη τη ζωή στους μαθητές ηλικίας 15–16 ετών βρίσκονται στα ίδια επίπεδα ή είναι υψηλότερες από τις εκτιμήσεις για την επικράτηση της χρήσης έκστασης σε εννέα από τα κράτη μέλη της ΕΕ (Hibell κ.ά., 2004). Ωστόσο, υπάρχουν ενδείξεις ότι τα ποσοστά συνεχούς χρήσης είναι χαμηλότερα για τα παραισθησιογόνα μανιτάρια από ό,τι για τα περισσότερα άλλα ναρκωτικά. Αυτό είναι ένα σύνηθες χαρακτηριστικό της χρήσης παραισθησιογόνων ουσιών και απηχεί το γεγονός ότι οι νέοι συνήθως επιλέγουν να περιορίζονται στον πειραματισμό σε σχέση με αυτή τη μορφή χρήσης ναρκωτικών και σπανίως αναπτύσσουν πρότυπα συστηματικής χρήσης.
Uit recent onderzoek onder volwassenen en scholieren in de EU blijkt dat het “ooit”-gebruik van hallucinogene paddestoelen onder 15- tot 24-jarigen varieert van minder dan 1% tot 8% (128). Naar schatting is in negen EU-lidstaten het “ooit”-gebruik van hallucinogene paddestoelen onder 15- en 16-jarige scholieren gelijk aan of hoger dan dat van ecstasy (Hibell et al., 2004). Er zijn echter aanwijzingen dat de continueringspercentages voor hallucinogene paddestoelen lager zijn dan voor de meeste andere drugs. Dat is een algemeen kenmerk van het gebruik van hallucinogene drugs en weerspiegelt het feit dat jongeren in het algemeen alleen willen experimenteren met dit soort drugs en ze zelden regelmatig gaan gebruiken.
Nedávné průzkumy provedené v EU u dospělé a školní populace naznačují, že mezi mladými lidmi ve věku 15–24 let se celoživotní prevalence užívání halucinogenních hub pohybuje od méně než 1 % do 8 % (128). V devíti členských státech EU je odhadovaná celoživotní prevalence užívání halucinogenních hub mezi studenty ve věku 15–16 let stejná jako odhadovaná celoživotní prevalence užívání extáze nebo vyšší (Hibell a kol., 2004). Existují však náznaky, že míra pokračujícího užívání je v případě halucinogenních hub nižší než v případě většiny ostatních drog. To je častým rysem užívání halucinogenních drog a svědčí to o skutečnosti, že mladí lidé tento typ drog obecně spojují s experimenty a málokdy se u nich pokračujícím užíváním vytvoří vzorce pravidelného užívání.
Det fremgår af nylige befolkningsundersøgelser blandt voksne og skoleundersøgelser i EU, at langtidsprævalensen for brug af hallucinogene svampe blandt unge i alderen 15–24 år varierer fra under 1 til 8 % (128). Skønnene over langtidsprævalensen for brug af hallucinogene svampe blandt skoleelever i alderen 15–16 år ligger på samme niveau som, eller er højere end, skønnene over langtidsprævalensen for ecstasybrug i ni af EU-medlemsstaterne (Hibell m.fl., 2004). Der er imidlertid tegn på, at fortsættelsesfrekvenserne er lavere for hallucinogene svampe end for de fleste andre stoffer. Dette er et almindeligt træk ved brug af hallucinogener og er en afspejling af, at unge generelt vælger at begrænse denne form for stofbrug til eksperimenter og sjældent går over til regelmæssig brug heraf.
Hiljutised täiskasvanuid ja kooliõpilasi hõlmavad rahvastiku-uuringud ELis näitavad, et 15–24aastaste noorte hulgas ulatub elu jooksul hallutsinogeensete seente tarbimise määr vähem kui 1%-st kuni 8%-ni.(128) Elu jooksul hallutsinogeensete seente tarbimise määr 15–16aastaste kooliõpilaste hulgas on võrdne elu jooksul ecstasy tarbimise määraga (või sellest kõrgem) üheksas EL liikmesriigis (Hibell et al., 2004). Siiski tundub, et hallutsinogeensete seente puhul on kestva tarbimise määr madalam kui enamiku muude uimastite puhul. See on hallutsinogeensete uimastite tarbimisel tavaline ning peegeldab asjaolu, et noored inimesed enamasti eksperimenteerivad selliste uimastitega ja harva juhtub, et tarbimine muutub regulaarseks.
EU:ssa äskettäin tehdyissä aikuis- ja koululaiskyselyissä havaittiin, että 15–24-vuotiaiden ikäryhmässä 1–8 prosenttia nuorista oli käyttänyt hallusinogeenisia sieniä ainakin kerran (128). Yhdeksässä EU:n jäsenvaltiossa laadittujen arvioiden mukaan 15–16-vuotiaiden ikäryhmässä on yhtä paljon tai enemmän hallusinogeenisia sieniä kuin ekstaasia ainakin kerran käyttäneitä (Hibell et al., 2004). Vaikuttaa kuitenkin siltä, että käytönjatkamisaste on alhaisempi kuin muiden huumeiden. Tämä on hallusinogeenisten huumeiden käytölle tyypillinen piirre; nuorilla tämänkaltaisten huumeiden käyttö jää yleensä kokeiluksi, ja niitä aletaan harvoin käyttää säännöllisesti.
A közelmúltban az EU-ban végzett felnőtt és iskolai populációs felmérések azt jelzik, hogy a 15–24 éves fiatalok körében a hallucinogén gombák használatának életprevalenciája az 1%-nál kevesebbtől 8%-ig terjed128. A hallucinogén gombák használatának becsült életprevalenciája a 15–16 éves diákok körében kilenc EU-tagállamban megegyezik az extasyhasználatéval, vagy meg is haladja azt (Hibell és mások, 2004). Vannak azonban arra utaló jelek, hogy a folytatási ráta a hallucinogén gombák esetében alacsonyabb, mint a legtöbb más kábítószernél. Ez a hallucinogén kábítószerek használatára általában is jellemző, és azt a tényt tükrözi, hogy a fiatalok a kábítószer-használat e típusában rendszerint a kipróbálásra szorítkoznak, így ritkán lépnek tovább a rendszeres használati szokások kialakítása felé.
Nyere befolkningsundersøkelser blant voksne og skoleungdom i EU tyder på en livstidsbruk av hallusinogene sopper blant ungdom mellom 15 og 24 på mellom knappe 1 % og 8 % (128). Estimater av livstidsprevalensen for bruk av hallusinogene stoffer blant skoleelever i aldersgruppen 15-16 år ligger på samme nivå som, eller høyere enn, estimatene for livstidsprevalens for ecstasy i ni av EUs medlemsstater (Hibell et al., 2004). Det er imidlertid indikasjoner på at fortsettelsesratene er lavere for hallusinogene sopper enn for de fleste andre stoffer. Dette er et vanlig kjennetegn ved bruken av hallusinogene stoffer, og gjenspeiler det faktum at unge mennesker generelt velger bare å eksperimentere med denne typen stoffer og sjelden utvikler regelmessige bruksmønstre.
Niedawne badania ankietowe przeprowadzone w UE wśród ludności dorosłej i w szkołach wskazują, że wśród młodych ludzi w wieku 15–24 lat odsetek osób, które przynajmniej raz zażywały grzyby halucynogenne waha się w od poniżej 1% do 8% (128). Wśród młodzieży szkolnej w wieku 15-16 lat szacunkowy odsetek osób, które przynajmniej raz zażywały grzyby halucynogenne, jest w dziewięciu państwach członkowskich taki sam lub wyższy w porównaniu z szacunkowym odsetkiem osób, które przynajmniej raz zażywały ekstazy (Hibell et al., 2004 r.). Są jednak dowody na to, że wskaźniki kontynuacji zażywania grzybów halucynogennych są niższe niż w przypadku większości innych narkotyków. Jest to cecha typowa przy zażywaniu narkotyków halucynogennych i wynika z faktu, że młodzi ludzie zwykle uznają zażywanie tego rodzaju narkotyku za eksperyment i rzadko kontynuują jego stosowanie w sposób, który prowadzi do regularnego zażywania.
Unele sondaje recente realizate în Uniunea Europeană la nivelul populaţiei adulte şi în şcoli arată că, în rândul tinerilor de 15–24 de ani, consumul de ciuperci halucinogene pe parcursul vieţii variază de la sub 1 % până la 8 % (128). Estimările prevalenţei consumului de ciuperci halucinogene pe parcursul vieţii în rândul elevilor de 15–16 ani sunt mai mari sau egale cu estimările prevalenţei consumului de ecstasy pe parcursul vieţii în nouă state membre ale Uniunii Europene (Hibell et al., 2004). Cu toate acestea, realitatea arată că ratele de continuare sunt mai mici pentru ciupercile halucinogene decât pentru majoritatea drogurilor. Aceasta este o trăsătură obişnuită a consumului de droguri halucinogene şi reflectă faptul că tinerii în general limitează la experimentare acest tip de consum şi rareori se întâmplă să dezvolte forme de consum regulat.
Nedávne výskumy medzi dospelými a žiakmi škôl v EÚ naznačujú, že medzi mladými ľuďmi vo veku 15 – 24 rokov sa celoživotné užívanie halucinogénnych húb pohybuje od menej ako 1 % do 8 % (128). Odhady celoživotnej prevalencie užívania halucinogénnych húb medzi žiakmi škôl vo veku 15 – 16 rokov sú rovnaké alebo vyššie ako odhady celoživotnej prevalencie užívania extázy v deviatich členských štátoch EÚ (Hibell a kol., 2004). Existujú však indikácie, že miery trvania sú pre halucinogénne huby nižšie ako pre väčšinu iných drog. Toto je bežný hlavný rys užívania halucinogénnych drog a odráža skutočnosť, že mladí ľudia si vo všeobecnosti volia obmedzenie tohto typu užívania drog na experimentovanie a zriedkavo pokračujú v rozvoji foriem pravidelného užívania.
Enkäter i den vuxna befolkningen och bland skolelever i EU tyder på att andelen ungdomar i åldern 15-24 år som någon gång provat hallucinogena svampar varierar mellan under 1 % och 8 % (128). I nio av EU:s medlemsstater är skattningar av livstidsprevalens i fråga om användning av hallucinogena svampar bland skolelever i åldrarna 15-16 år lika höga som eller högre än skattningar av livstidsprevalensen för ecstasyanvändning (Hibell et al., 2004). Det finns dock tecken som tyder på att siffrorna för fortsatt användning är lägre för hallucinogena svampar än för de flesta andra droger. Detta är vanligt för användning av hallucinogena droger och speglar det faktum att ungdomar vanligen bara testar dessa typer av droger och sällan fortsätter till att utveckla ett mönster av regelbunden användning.
AB’deki son yetişkin ve okul nüfusu araştırmaları, 15-24 yaşındaki gençler arasında yaşam boyu halüsinojenik mantar kullanımının % 1’in altı ile % 8 arasında değiştiğini göstermektedir (128). 15-16 yaşındaki okul çocukları arasında halüsinojenik mantar kullanımı için yaşam boyu yaygınlık tahminleri, dokuz AB Üye Devleti’ndeki ecstasy kullanımı için yaşam boyu yaygınlık tahminlerine eşit veya bunlardan daha yüksektir (Hibell vd., 2004). Ancak halüsinojenik mantarlar için devam ettirme oranının diğer çoğu uyuşturucununkinden daha düşük olduğuna dair göstergeler bulunmaktadır. Bu, halüsinojenik uyuşturucu kullanımının genel bir özelliğidir ve gençlerin bu tip uyuşturucu kullanımını genellikle deneyimlemekle sınırlı tutup nadiren düzenli kullanım alışkanlıkları geliştirdiği gerçeğini yansıtmaktadır.
Nesen veiktu pieaugušo iedzīvotāju un skolu aptauju rezultāti liecina, ka 15–24 gadus vecu jauniešu vidū halucinogēno sēņu ilgtermiņa lietošanas izplatības rādītāji svārstās no mazāk nekā 1 % līdz 8 % (128). Aplēstie halucinogēno sēņu ilgtermiņa lietošanas izplatības rādītāji 15-16 gadus vecu skolu audzēkņu vidū deviņās ES dalībvalstīs ir tādi paši kā ekstazī ilgtermiņa lietošanas izplatības rādītāji vai tos pārsniedz (Hibell u.c., 2004. g.). Tomēr cita informācija liecina, ka turpināšanas rādītāji halucinogēnajām sēnēm ir zemāki nekā lielākajai daļai pārējo narkotiku. Tā ir raksturīga halucinogēno vielu lietošanas iezīme, kas apliecina, ka jaunieši parasti aprobežojas ar šāda veida narkotiku izmēģināšanu un reti turpina tās lietot regulāri.
  Poglavje 2: Odzivi na p...  
Zato je v Združenem kraljestvu kampanja FRANK pripravila sveženj ukrepov za akcijske skupine za droge in alkohol in strokovne delavce za preprečevanje, kako navezati stik z družino, v več drugih državah članicah pa se izvajajo programi selektivnega preprečevanja, namenjeni ogroženim družinam.
Family-based prevention in the EU is becoming more targeted and more firmly needs based. Several Member States (Germany, Spain, Ireland, Italy and the United Kingdom) have acknowledged that it can be difficult for institutions to contact problem families. As a result, in the United Kingdom the FRANK campaign has developed an action pack for drug and alcohol action teams and prevention practitioners on how to reach the family, and in several other Member States selective prevention programmes targeted at families at risk are now being implemented. These programmes employ several techniques to attract at-risk families (e.g. providing food, financial incentives, babysitting) mostly based on Kumpfer’s Strengthening Families Program (Kumpfer et al., 1996).
Au sein de l'UE, la prévention au niveau de la famille devient de plus en plus ciblée et répond davantage aux besoins. Plusieurs États membres (Allemagne, Espagne, Irlande, Italie et Royaume-Uni) ont reconnu qu'il était parfois difficile pour les institutions d'entrer en contact avec les familles à problème. C’et ainsi que le Royaume-Uni a lancé un kit d'intervention dans le cadre de la campagne FRANK, destiné aux équipes d'action contre la drogue et l'alcool et aux praticiens de la prévention afin de les former à la manière de contacter les familles. Dans plusieurs autres États membres, des programmes de prévention sélective destinés aux familles à risques sont désormais en place. Ces programmes recourent à diverses techniques pour attirer les familles à risques (par exemple, en distribuant de la nourriture, en fournissant des incitations financières, en proposant des services de garde d'enfants), lesquelles reposent essentiellement sur le programme de renforcement des familles de Kumpfer (Kumpfer et al., 1996).
In der EU werden zunehmend zielorientierte und auf die Bedürfnisse der Zielgruppen ausgerichtete familienbasierte Präventionsmaßnahmen durchgeführt. Mehrere Mitgliedstaaten (Deutschland, Spanien, Irland, Italien und das Vereinigte Königreich) haben erkannt, dass es für die Einrichtungen zuweilen schwierig sein kann, Problemfamilien zu erreichen. Aus diesem Grund wurde im Vereinigten Königreich die Initiative FRANK erarbeitet, ein Maßnahmenpaket, das die Drogen- und Alkohol-Aktionsteams sowie im Bereich der Prävention tätige Ärzte dabei unterstützen soll, Kontakt zu den Familien herzustellen. In mehreren anderen Mitgliedstaaten werden derzeit Präventionsprogramme für gefährdete Familien durchgeführt. Im Rahmen dieser Programme werden unterschiedliche Methoden genutzt, um gefährdete Familien anzusprechen (z. B. Angebot von Lebensmitteln, finanzielle Anreizen oder Kinderbetreuung), die größtenteils auf dem von Karol Kumpfer entwickelten Strengthening Families Program [Programm zur Stärkung von Familien] (Kumpfer et al., 1996) basieren.
Las medidas preventivas basadas en la familia que se aplican en la UE son cada vez más selectivas y centradas en en las necesidades. Varios Estados miembros (Alemania, España, Irlanda, Italia y el Reino Unido) han reconocido que las instituciones pueden encontrar dificultades para contactar con familias problemáticas. En consecuencia, en el Reino Unido la campaña FRANK ha desarrollado un paquete de medidas para ayudar a los equipos de acción en materia de drogas y alcohol y a los médicos comprometidos con la prevención a llegar a la familia, mientras en otros Estados miembros se están poniendo en práctica los programas de prevención selectiva orientados a familias en riesgo. Estos programas emplean diversas técnicas para atraer a las familias en riesgo (por ejemplo, ofreciéndoles alimentos, incentivos financieros, servicio de canguro), la mayoría de ellos basados en el programa de reforzamiento familiar «Strengthening Families Program» desarrollado por Kumpfer (Kumpfer et al., 1996).
La prevenzione in famiglia nell’UE si pone sempre più al centro dell’attenzione ed è sempre più saldamente fondata sulle esigenze delle famiglie. Alcuni Stati membri (Germania, Spagna, Irlanda, Italia e Regno Unito) riconoscono che può essere difficile per le istituzioni raggiungere le famiglie problematiche. Di conseguenza, nel Regno Unito la campagna FRANK ha elaborato un pacchetto di azioni per gruppi di intervento contro il consumo di alcol e stupefacenti e per operatori della prevenzione spiegando come fare per raggiungere le famiglie; in altri Stati membri sono stati invece avviati programmi di prevenzione selettivi destinati nello specifico alle famiglie a rischio. Questi programmi si avvalgono di alcune tecniche per attirare le famiglie a rischio (per esempio, alimenti gratuiti, incentivi finanziari, servizi di babysitting), basati perlopiù sul programma di rafforzamento delle famiglie di Kumpfer (Kumpfer e altri, 1996).
Na União Europeia, a prevenção baseada na família está tornar-se mais direccionada e mais centrada na resposta às necessidades. Vários Estados-Membros (Alemanha, Espanha, Irlanda, Itália e Reino Unido) reconheceram que as instituições podem ter dificuldade em contactar as famílias problemáticas. Consequentemente, no Reino Unido, a campanha FRANK desenvolveu um “pacote” de acções sobre o modo de contactar as famílias, destinado às equipas e aos técnicos que intervêm na prevenção do consumo de drogas e de álcool, e noutros Estados-Membros estão actualmente em curso programas de prevenção selectiva dirigidos às famílias em risco. Estes programas utilizam várias técnicas para atrair as famílias em risco (por exemplo, distribuindo alimentos, oferecendo incentivos financeiros, tomando conta de crianças) na sua maioria baseadas no Programa Kumpfer de Reforço das Famílias (Kumpfer et al., 1996).
Η πρόληψη στην οικογένεια στο πλαίσιο της ΕΕ γίνεται πιο στοχοθετημένη και προσαρμοσμένη στην κάλυψη αναγκών. Αρκετά κράτη μέλη (Γερμανία, Ισπανία, Ιρλανδία, Ιταλία και Ηνωμένο Βασίλειο) αναγνωρίζουν ότι η επικοινωνία των θεσμικών φορέων με προβληματικές οικογένειες μπορεί να παρουσιάζει δυσκολίες. Ως αποτέλεσμα, στο Ηνωμένο Βασίλειο στο πλαίσιο της εκστρατείας με τίτλο FRANK δημιουργήθηκε ένα πληροφοριακό πακέτο για ομάδες δράσης κατά των ναρκωτικών και του αλκοόλ και επαγγελματίες στον χώρο της πρόληψης, το οποίο αφορά τους τρόπους με τους οποίους μπορεί να επιδιωχθεί η επικοινωνία με την οικογένεια, και σε αρκετά άλλα κράτη μέλη εφαρμόζονται τώρα προγράμματα επικεντρωμένης πρόληψης που στοχεύουν οικογένειες που διατρέχουν κίνδυνο. Στο πλαίσιο των προγραμμάτων αυτών χρησιμοποιούνται διάφορες τεχνικές για την προσέλκυση οικογενειών που διατρέχουν κίνδυνο (π.χ. μέσω της παροχής τροφίμων, οικονομικών κινήτρων, της επιτήρησης μικρών παιδιών), που βασίζονται κατά κύριο λόγο στο πρόγραμμα ενίσχυσης της οικογένειας του Kumpfer (Kumpfer κ.ά.,1996).
Gezinsgerichte preventie in de EU wordt steeds specifieker en steeds nadrukkelijker op de behoeften gericht. Verschillende lidstaten (Duitsland, Spanje, Ierland, Italië en het Verenigd Koninkrijk) hebben erkend dat het voor instanties moeilijk kan zijn in contact te komen met probleemgezinnen. Daarom is in het Verenigd Koninkrijk in het kader van de FRANK-campagne een actiepakket voor alcohol- en drugsteams en preventiewerkers ontwikkeld waarin handvaten geboden worden om dergelijke gezinnen te bereiken, en in verschillende andere lidstaten worden op dit moment programma’s voor selectieve preventie uitgevoerd die op risicovolle gezinnen gericht zijn. In deze programma’s worden diverse technieken gebruikt om probleemgezinnen tot deelname te bewegen (bijv. voedselverstrekking, financiële prikkels, babysitting), technieken die veelal gebaseerd zijn op het Strengthening Families Program van Kumpfer (Kumpfer et al., 1996).
Prevence zaměřená na rodinu začíná být v EU cílenější a výrazněji vychází z potřeb. Několik členských států (Německo, Španělsko, Irsko, Itálie a Spojené království) uznalo, že kontaktovat problémové rodiny může být pro instituce obtížné. Proto ve Spojeném království v rámci kampaně FRANK vznikl pro protialkoholické akční týmy a pracovníky prevence soubor opatření jak oslovit rodinu a v několika dalších členských státech jsou nyní realizovány programy selektivní prevence zaměřené na ohrožené rodiny. Tyto programy využívají k oslovení ohrožených rodin různé techniky (např. poskytování potravin, finanční pobídky, hlídání dětí), většinou vycházející z Kumpferova programu posilování rodiny (Kumpfer a kol., 1996).
Den familiebaserede forebyggelse i EU er ved at blive mere målrettet og i højere grad behovsbaseret. En række medlemsstater (Tyskland, Spanien, Irland, Italien og Det Forenede Kongerige) har anerkendt, at det kan være vanskeligt for institutioner at kontakte problemfamilier. På baggrund heraf er der i Det Forenede Kongerige som led i FRANK-kampagnen udviklet en aktionspakke til narkotika- og alkoholteam og forebyggelseseksperter med vejledning i, hvordan man når ud til familien, og i mange andre medlemsstater er der nu ved at blive gennemført selektive forebyggelsesprogrammer, der er målrettet mod udsatte familier. I disse programmer gøres der brug af en række forskellige metoder til at nå ud til udsatte familier (f.eks. tilvejebringelse af mad, økonomiske incitamenter, babysitting), som hovedsagelig er baseret på Kumpfers "Strengthening Families Program" (Kumpfer m.fl., 1996).
Perekonnapõhine ennetustöö on Euroopa Liidus aina eesmärgikindlam ja lähtub rohkem vajadustest. Mitu liikmesriiki (Saksamaa, Hispaania, Iirimaa, Itaalia ja Ühendkuningriik) on tunnistanud, et ametiasutustel on raske probleemsete perekondadega kontakti leida. Selle tulemusel on Ühendkuningriigis kampaania FRANK raames uimastite ja alkoholi tarbimise ennetamise rühmade ja ennetustöö tegijate jaoks välja töötatud tegevuskavad, kuidas perekonnaga kontakti saavutada, ning mitmes teises liikmesriigis rakendatakse nüüd riskiperekondadele suunatud ennetusprogramme. Need programmid kasutavad mitmesuguseid võtteid, et riskirühma kuuluvaid perekondi ligi meelitada (näiteks toiduabi, rahalised stiimulid, lapsehoidmine), peamiselt kooskõlas perekondade tugevdamise Kumpferi programmiga (Kumpfer et al., 1996).
EU:ssa perhelähtöinen ehkäisytyö on muuttumassa yhä kohdennetummaksi ja tarvepohjaisemmaksi. Monissa jäsenvaltioissa (Saksa, Espanja, Irlanti, Italia ja Yhdistynyt kuningaskunta) on havaittu, että laitosten voi olla vaikeaa saada yhteyttä ongelmaperheisiin. Yhdistyneen kuningaskunnan FRANK-kampanjassa onkin kehitetty huume- ja alkoholityön toimintaryhmille ja ehkäisevän huumetyön tekijöille toimenpidepaketti, jota nämä voivat käyttää perheiden tavoittamisessa. Useissa muissa jäsenvaltioissa on käynnissä riskiryhmään kuuluville perheille suunnattuja valikoivan ehkäisevän huumetyön ohjelmia. Ohjelmissa käytetään monenlaisia keinoja riskiperheiden houkuttelemiseksi avun piiriin (esim. elintarvikeapu, rahalliset kannustimet, lastenhoito). Ne perustuvat useimmiten Kumpferin perheiden tukiohjelmaan (Strengthening Families Program) (Kumpfer et al., 1996).
A családi megelőzés az EU-ban kezd célzottabbá válni, és egyre határozottabban az igényeken alapul. Számos tagállamban (Németország, Spanyolország, Írország, Olaszország és az Egyesült Királyság) elismerték, hogy az intézmények nehezen kerülnek kapcsolatba a problémás családokkal. Ennek eredményeként dolgozták ki a FRANK kampányt az Egyesült Királyságban, amelyhez intézkedési csomagot állítottak össze a kábítószer- és alkoholproblémákra szakosodott munkacsoportok és prevenciós szakemberek részére a családok elérésének mikéntjéről; számos más tagállamban pedig most kezdték meg a kockázatnak kitett családokra irányuló, célzott megelőzési programok végrehajtását. Ezek a programok különféle technikák segítségével próbálnak vonzónak látszani a kockázatnak kitett családok számára (pl. élelmiszer, pénzügyi ösztönzők, gyermekmegőrzés biztosításával), főként a Kumpfer-féle családerősítő program alapján (Kumpfer és mások, 1996).
Det familiebaserte forebyggende arbeidet i EU blir stadig mer målrettet og mer behovsbasert. Flere medlemsstater (Tyskland, Spania, Irland, Italia og Storbritannia) har erfart at det kan være vanskelig for institusjoner å henvende seg til problemfamilier. Dette er bakgrunnen for at FRANK-kampanjen i Storbritannia har utarbeidet en tiltakspakke for spesielle narkotika- og alkoholteam og fagfolk innen forebygging for å lette arbeidet med å nå fram til familiene, og en rekke andre medlemsstater gjennomfører selektive forebyggingsprogrammer rettet mot risikoutsatte familier. Disse programmene benytter ulike teknikker for å trekke til seg risikoutsatte familier (f.eks. utdeling av mat, økonomiske insentiver, barnevakt), hovedsakelig basert på Kumpfers ”Strengthening Families Program” (SFP)(Kumpfer et al., 1996).
W UE prewencja w rodzinie jest coraz lepiej ukierunkowana i w większym stopniu oparta na rzeczywistych potrzebach. Niektóre państwa członkowskie (Niemcy, Hiszpania, Irlandia, Włochy i Wielka Brytania) przyznały, że instytucje mogą napotykać trudności przy próbie nawiązania kontaktu z rodzinami, w których występują problemy. W związku z tym w Wielkiej Brytanii w ramach kampanii FRANK opracowano pakiet przeznaczony dla antynarkotykowych i antyalkoholowych grup zadaniowych oraz osób zajmujących się profilaktyką, zawierający informacje o metodach docierania do rodzin, a kilka innych państw członkowskich wdraża obecnie programy wybiórczych działań zapobiegawczych ukierunkowane na rodziny z grup ryzyka. W programach tych stosuje się różne techniki przyciągania rodzin z grup ryzyka (np. dostarczanie żywności, zachęty finansowe, zapewnienie opieki nad dziećmi) opracowane głównie na podstawie Programu na rzecz umocnienia rodziny (Strengthening Families Program) Kumpfera (Kumpfer et al., 1996).
În UE, prevenirea prin familie devine mai orientată şi mai ferm axată pe nevoi. Câteva state membre (Germania, Spania, Irlanda, Italia şi Regatul Unit) şi-au dat seama că instituţiilor le poate fi dificil să contacteze familiile cu probleme. Ca urmare, în Regatul Unit, campania FRANK a dezvoltat un pachet de acţiune pentru echipele de combatere a drogurilor şi alcoolului şi pentru practicienii de prevenire despre cum să contacteze familiile, iar în câteva alte state membre se pun în aplicare programe selective de prevenire, orientate pe familiile aflate în pericol. Aceste programe utilizează mai multe tehnici de atragere a familiilor aflate în pericol (de exemplu prin asigurarea de alimente, prin stimulente financiare, îngrijirea copiilor), bazate în cea mai mare parte pe Programul Kumpfer de consolidare a familiilor (Kumpfer et al., 1996).
Prevencia v EÚ založená na rodine sa stáva zameranejšou a pevnejšie založenou na potrebách. Viaceré členské štáty (Nemecko, Španielsko, Írsko, Taliansko a Spojené kráľovstvo) potvrdili, že pre inštitúcie môže byť ťažké skontaktovať sa s problémovými rodinami. V dôsledku toho pripravila kampaň FRANK v Spojenom kráľovstve akčný balík pre protidrogové a protialkoholické akčné tímy a odborníkov na prevenciu o tom, ako sa dostať do blízkosti rodín a vo viacerých iných členských štátoch sa teraz realizujú programy selektívnej prevencie zamerané na ohrozené rodiny. Tieto programy využívajú viacero techník, aby pritiahli ohrozené rodiny (napríklad poskytovaním jedla, finančnými stimulmi, opatrovaním dieťaťa), ktoré sú väčšinou založené na Kumpferovom programe upevňovania rodín (Kumpfer a kol., 1996).
I EU håller familjebaserad prevention på att bli mer målinriktad och tydligare behovsstyrd. Flera medlemsstater (Tyskland, Spanien, Irland, Italien och Storbritannien) har konstaterat att det kan vara svårt för myndigheter att kontakta problemfamiljer. Som ett resultat har FRANK-kampanjen i Storbritannien utvecklat ett åtgärdspaket för insatsgrupper på narkotika- och alkoholområdet och för preventionsverksamma som innehåller råd om hur familjen kan nås. I flera andra medlemsstater genomförs nu riktade preventionsprogram som siktar in sig på riskutsatta familjer. I dessa program använder man sig av flera tekniker för att locka till sig familjer i riskzonen (t.ex. att tillhandahålla mat, ge ekonomiska incitament, erbjuda barnvakt) som främst baseras på Kumpfers program för att stärka familjer (Strengthening Families Program, SFP) (Kumpfer et al., 1996).
AB’de aile esaslı önleme daha hedefe odaklı ve ihtiyaç esaslı hale gelmektedir. Bazı Üye Devletler (Almanya, İspanya, İrlanda, İtalya ve Birleşik Krallık), kurumların sorunlu ailelerle iletişim kurmasının zor olabileceğini kabul etmektedir. Dolayısıyla, Birleşik Krallık'ta FRANK kampanyası, aileye nasıl ulaşılacağına dair uyuşturucu ve alkol eylem ekipleri ile önleme uygulayıcıları için bir eylem paketi geliştirmiş olup diğer birkaç Üye Devlet’te risk altındaki aileleri hedef alan seçici önleme programları uygulanmaya başlamıştır. Bu programlar, risk altındaki aileleri çekmek için, çoğunlukla Kumpfer’in Aile Güçlendirme Programı’na (Kumpfer vd., 1996) dayanan birkaç teknikten faydalanmaktadır (örneğin gıda, finansal teşvik, bebek bakıcılığı sağlamak).
Ģimenes profilakse ES kļūst mērķtiecīgāka, un tai ir vajadzīgs stingrāks pamats. Vairākas dalībvalstis (Vācija, Spānija, Īrija, Itālija un Apvienotā Karaliste) ir atzinušas, ka, cenšoties nodibināt kontaktus ar problemātiskām ģimenēm, iestādēm nākas sastapties ar grūtībām. Tādēļ Apvienotajā Karalistē, īstenojot FRANK kampaņu, ir izstrādāts narkotiku un alkohola profilakses rīcības grupām un profilakses darbiniekiem paredzēts operatīvu pasākumu kopums, lai palīdzētu nodibināt kontaktus ar ģimenēm, bet vairākās citās dalībvalstīs tiek īstenotas selektīvās profilakses programmas, kuru mērķgrupa ir riska ģimenes. Šajās programmās ir paredzēti vairāki riska grupas ģimeņu piesaistīšanas mehānismi (piemēram, nodrošināšana ar pārtiku, finansiāla palīdzība, bērnu pieskatīšana), kuru pamatā lielākoties ir Kumpfera ģimeņu nostiprināšanas programma (Kumpfer u.c., 1996. g.).
  Poglavje 1: Politike in...  
Na podlagi količin se lahko razlikujejo tudi kazniva dejanja (npr. posedovanje ali ponudba) ali določijo kazni za isto kaznivo dejanje. Čeprav mnoge države v svojih zakonih navajajo količino, je ta lahko opredeljena različno (teža, vrednost) ali pa sploh ne.
As already shown by European Legal Databases on Drugs (ELDD) research (9), the role of quantity in drug laws is varied; in some countries (e.g. Slovakia), the quantities that delimit certain offences are strictly defined, while in others (e.g. the United Kingdom) quantities are guidelines that give rise to a rebuttable presumption of intention. Quantities may also distinguish between offences (e.g. possession or supply), or determine the penalty for the same offence. Though many countries refer to a quantity in their laws, quantity can be defined in different ways (weight, value) or even not at all. The latest, apparently contrasting, actions of Italy and Bulgaria continue to show only that there is no clear European consensus on this issue.
Ainsi que l'a montré l'étude de l'ELDD (European Legal Databases on Drugs) (9), le facteur quantitatif a une importance variable dans la législation antidrogue. Ainsi, dans certains pays (comme la Slovaquie), les quantités qui déterminent certains délits sont strictement définies, tandis que dans d'autres, comme le Royaume‑Uni, les quantités sont des indications qui aboutissent à une présomption d'intention contestable. Les quantités peuvent également distinguer les délits (comme la possession ou la fourniture de drogue) ou déterminer la sanction pour un même délit. Bien que de nombreux pays mentionnent une quantité dans leur législation, celle-ci peut être définie de différentes manières (poids, valeur marchande) ou pas du tout. Les dernières mesures prises en Italie et en Bulgarie, qui sont apparemment contradictoires, continuent à mettre en lumière le fait qu'il n'existe pas de consensus européen clair sur la question.
Wie bereits Untersuchungen in der Europäischen Rechtsdatenbank zur Drogengesetzgebung (ELDD) belegen, spielen die Drogenmengen in der Drogengesetzgebung der einzelnen Staaten eine unterschiedliche Rolle (9). In einigen Ländern (z. B. in der Slowakei) sind die Grenzwerte der Mengen, die für bestimmte Straftatbestände ausschlaggebend sind, eindeutig definiert, während in anderen Ländern (z. B. im Vereinigten Königreich) die Mengen lediglich Leitlinien darstellen, die eine widerlegbare Vermutung einer Handelsabsicht begründen. Zuweilen wird auch anhand der Mengen zwischen einzelnen Straftatbeständen unterschieden (z. B. Besitz oder Handel) oder das Strafmaß für ein bestimmtes Delikt festgelegt. Zwar verweisen viele Länder in ihren Rechtsvorschriften auf eine Menge, jedoch wird diese auf unterschiedliche Weise (Gewicht, Wert) oder gar nicht definiert. Die jüngsten, offenbar gegenläufigen Maßnahmen in Italien und Bulgarien zeigen erneut, dass in Europa kein eindeutiger Konsens zu diesem Thema herrscht.
Como ya se desprende de los estudios realizados a partir de la Base de Datos Jurídica Europea Sobre Drogas (ELDD) (9), la cantidad de droga desempeña un papel diferente en la legislación de cada país; en algunos países (por ejemplo, Eslovaquia), se han definido de manera estricta las cantidades que delimitan ciertos delitos, mientras que en otros (por ejemplo, el Reino Unido) las cantidades simplemente representan orientaciones sobre las que se funda una presunción de intención de tráfico impugnable. Las cantidades también permiten diferenciar delitos (por ejemplo posesión o venta), o determinan la pena por un mismo delito. Si bien un gran número de países hacen referencia en su legislación a la cantidad, ésta se define de formas muy diferentes (peso, valor) o incluso ni siquiera se llega a definir. Las últimas medidas adoptadas en Italia y en Bulgaria, aparentemente opuestas, siguen poniendo de manifiesto que en Europa no existe un consenso claro sobre este asunto.
Come già è stato dimostrato da una ricerca della Banca dati giuridica europea (ELDD) (9), il ruolo della quantità nella legislazione in materia di droga è molto vario; in alcuni paesi (per esempio, in Slovacchia), le quantità che segnano il confine tra tipi diversi di reato sono definite con estremo rigore, in altri (per esempio, il Regno Unito) i quantitativi sono espressi soltanto a titolo orientativo e autorizzano la presunzione (superabile) di intento di spaccio. La quantità può anche essere un fattore di discrimine tra reati (per esempio, detenzione o spaccio) o determinare il tipo di pena comminabile per lo stesso reato. Benché nella legislazione di molti paesi si faccia un riferimento alla quantità, la quantità stessa può essere definita in vari modi (peso, valore) o addirittura non essere definita affatto. Le più recenti azioni di Italia e Bulgaria, apparentemente in contrasto tra loro, non sono che l’ennesima dimostrazione che non esiste in Europa un consenso chiaro su questo argomento.
Como já foi demonstrado pela investigação da Base de Dados Jurídicos Europeia sobre Droga (ELDD) (9), o papel da quantidade nas legislações em matéria de droga é variável; em alguns países (por exemplo a Eslováquia), as quantidades que delimitam determinadas infracções estão estritamente definidas, enquanto noutros (por exemplo, no Reino Unido) as quantidades correspondem a orientações que suscitam uma presunção refutável de intenção. As quantidades também podem estabelecer uma distinção entre as infracções (por exemplo, posse ou venda), ou determinar a sanção para a mesma infracção. Apesar de muitos países referirem uma quantidade nas suas legislações, essa quantidade pode ser definida de diferentes formas (peso, valor) ou não ser de todo definida. As últimas acções, aparentemente contrastantes, da Itália e da Bulgária continuam a servir apenas para demonstrar a inexistência de um consenso europeu claro a respeito desta questão.
Όπως έχει ήδη προκύψει από έρευνα της Ευρωπαϊκής Νομικής Βάσης Δεδομένων για τα Ναρκωτικά (ELDD) (9), ο ρόλος της ποσότητας στους νόμους για την καταπολέμηση των ναρκωτικών ποικίλει. Σε ορισμένες χώρες (π.χ. Σλοβακία), οι ποσότητες βάσει των οποίων οριοθετούνται ορισμένα αδικήματα καθορίζονται αυστηρά, ενώ σε άλλες (π.χ. Ηνωμένο Βασίλειο) οι ποσότητες είναι κατευθυντήριες γραμμές που εγείρουν μαχητό τεκμήριο πρόθεσης. Οι ποσότητες χρησιμοποιούνται επίσης για τη διάκριση μεταξύ αδικημάτων (π.χ. κατοχή ή προσφορά) ή για τον καθορισμό της ποινής για το ίδιο αδίκημα. Παρόλο που στη νομοθεσία πολλών χωρών γίνεται αναφορά στην ποσότητα, αυτή προσδιορίζεται με διαφορετικούς τρόπους (βάρος, αξία) ή και καθόλου. Οι πρόσφατες, κατά τα φαινόμενα αντικρουόμενες, κινήσεις της Ιταλίας και της Βουλγαρίας εξακολουθούν να αποδεικνύουν ότι δεν υπάρχει σαφής συναίνεση στην Ευρώπη στο θέμα αυτό.
Zoals eerder al is gebleken uit onderzoek van de Europese juridische database inzake drugs (ELDD) (9) lopen de drugswetgevingen nogal uiteen als het gaat om het gewicht dat wordt toegekend aan de hoeveelheid; in sommige landen (zoals Slowakije) zijn de hoeveelheden die gelden voor bepaalde delicten heel duidelijk vastgelegd, maar er zijn ook landen (zoals het Verenigd Koninkrijk) waar de hoeveelheden niet meer dan richtsnoeren zijn op grond waarvan geconcludeerd kan worden tot een – weerlegbaar – vermoeden van intentie. Verder kan aan de hand van de hoeveelheid onderscheid gemaakt worden tussen verschillende delicten (zoals bezit of levering), en ook kan de hoeveelheid bepalend zijn voor de strafmaat van een bepaald delict. De hoeveelheid speelt in de wetgeving van veel landen een rol, maar aan het concept wordt op verschillende manieren inhoud gegeven (gewicht, waarde), als het al wordt gedefinieerd. De meest recente maatregelen van Italië en Bulgarije, die in tegengestelde richting lijken te gaan, geven eens te meer aan dat een duidelijke consensus op dit vlak in Europa ontbreekt.
Jak už ukázal výzkum Evropské databáze zákonů o drogách (ELDD) (9), úloha množství se v zákonech o drogách různí; v některých zemích (např. na Slovensku) jsou množství, která vymezují určité trestné činy, striktně dána definicí, jinde (jako např. ve Spojeném království) jsou množství vodítkem, které vede k vyvratitelnému předpokladu záměru. Množství mohou rovněž rozhodovat o druhu trestného činu (např. držení nebo nabídka) nebo o výši trestu za tento trestný čin. I když mnoho zemí ve svých zákonech množství uvádí, lze je definovat různým způsobem (hmotnost, hodnota), případně je nedefinovat vůbec. Nejnovější, evidentně protichůdné, kroky Itálie a Bulharska i nadále ukazují pouze to, že v této otázce není v Evropě jasná shoda.
Som det allerede fremgår af forskning udført af European Legal Databases on Drugs (ELDD) (9), spiller mængden en forskellig rolle i narkotikalovgivningerne; i nogle lande (f.eks. Slovakiet) er de mængder, der afgrænser visse lovovertrædelser, nøje fastlagt, mens mængderne i andre lande (f.eks. Det Forenede Kongerige) er retningsgivende, hvilket giver anledning til en afkræftelig formodning om hensigt. Mængderne kan også være afgørende for sondringen mellem lovovertrædelser (f.eks. besiddelse eller salg) eller være bestemmende for straffen for den samme lovovertrædelse. Selv om mange lande henviser til en mængde i deres lovgivning, kan mængde defineres på forskellige måder (vægt, værdi) eller endog slet ikke. De seneste – tilsyneladende modstridende – foranstaltninger i Italien og Bulgarien viser fortsat kun, at der ikke er nogen klar enighed i Europa om dette spørgsmål.
Nagu Euroopa narkoalaste õigusaktide andmebaasi (European Legal Databases on Drugs, ELDD) uuring (9) näitas, on uimastite kogused seadustes erinevad; mõnes riigis (näiteks Slovakkias) on eri astme õigusrikkumisi määravad kogused selgelt piiritletud, teistes aga (näiteks Ühendkuningriigis) on kogused vaid soovituslikud, mis põhjustab rohkem müügikavatsuseelduse süüdistuste ümberlükkamisi. Kogused võivad ka eri rikkumise puhul erineda (näiteks omamine või müük), samuti võib kogusest sõltuda karistuse suurus sama tüüpi rikkumise korral. Kuigi paljude riikide seadustes on koguseid mainitud, võidakse koguseid määrata eri moel (kaal, väärtus) või isegi üldse mitte määrata. Viimased ilmselgelt mitte kooskõlas olevad meetmed Itaalias ja Bulgaarias näitavad jätkuvalt, et sellel teemal ei ole Euroopas selget üksmeelt.
Kuten Euroopan huumausaineita koskevan oikeustietokannan (European Legal Databases on Drugs, ELDD) tutkimuksessa(9) jo on ilmennyt, määrien merkitys huumelainsäädännössä vaihtelee. Joissakin maissa (esim. Slovakiassa) on määritelty tarkasti kutakin rikosta vastaavat huumausainemäärät. Muissa maissa (esim. Yhdistyneessä kuningaskunnassa) myyntiaikomusta koskevan olettaman syntyminen ratkaistaan huumausaineen määrän perusteella. Määrät voivat vaihdella myös rikoslajeittain (esim. hallussapito tai myynti) tai ne voivat ratkaista, miten ankara rangaistus samasta rikoksesta kulloinkin langetetaan. Vaikka monien maiden lainsäädännössä viitataan huumausaineen määrään, määrä voidaan määritellä monin eri tavoin (esimerkiksi painona tai rahallisena arvona) tai sitä ei määritellä ollenkaan. Italian ja Bulgarian viimeisimmät, keskenään selvästi ristiriitaiset lainsäädäntötoimet osoittavat, ettei Euroopassa edelleenkään ole muodostunut selkeää konsensusta tästä kysymyksestä.
Amint az európai kábítószerügyi jogi adatbázis (European Legal Databases on Drugs – ELDD) kutatásából9 kiderült, a mennyiség változó szerepet tölt be a kábítószertörvényekben; néhány országban az egyes bűncselekményeket körülhatároló mennyiségek szigorúan meg vannak határozva (pl. Szlovákia), míg más országokban (pl. az Egyesült Királyság) a mennyiségeket iránymutatásként használják, amelyek a szándékra vonatkozóan megcáfolható feltételezéseknek adnak alapot. A mennyiségek különbséget tehetnek a bűncselekmények között is (pl. birtoklás vagy ellátás), illetve meghatározhatják az ugyanazért a bűncselekményért járó büntetést. Bár a mennyiségre sok ország utal törvényeiben, a mennyiséget különböző módokon (tömeg, érték) határozhatják meg, ha egyáltalán meghatározzák. Olaszország és Bulgária legfrissebb, láthatóan ellentétes irányú intézkedései újfent azt mutatják, hogy ebben a kérdésben nincs egyértelmű európai konszenzus.
Som vi allerede har sett av forskning utført i regi av den europeiske narkotikalovgivningsdatabasen (ELDD) (9), varierer den rollen mengden tillegges i lovgivningen fra et land til et annet, for enkelte land (som Slovakia) har strenge definisjoner på hvilke grenser som gjelder for de ulike lovbruddene, mens andre (som Storbritannia) bruker mengdene som retningsgivende for eventuelle antakelser om intensjon. Mengden kan også brukes til å skille mellom lovbrudd (f.eks. besittelse og salg) eller til å bestemme straffen for et lovbrudd. Selv om mange land refererer til kvantitet i sine lover, kan kvantitet defineres på forskjellige måter (vekt, pris) eller ikke i det hele tatt. Italia og Bulgarias siste lovendringer, som tilsynelatende trekker i hver sin retning, viser at det fortsatt ikke er europeisk konsens på dette området.
Jak już wykazały badania na potrzeby Europejskiej Prawnej Bazy Danych o Narkotykach (ELDD) (9), rola ilości posiadanych narkotyków w przepisach antynarkotykowych jest różna. W niektórych krajach (np. w Słowacji) ściśle określono posiadane ilości, od których zależy rodzaj wykroczenia, podczas gdy w innych (np. w Wielkiej Brytanii) ilości dają podstawę do domniemania o zamiarze sprzedaży, podlegającego obaleniu. Ilości narkotyków mogą ponadto dawać podstawę do rozróżniania rodzajów przestępstw (np. posiadanie lub dostarczanie narkotyków) lub wpłynąć na wymiar kary za to samo przestępstwo. Chociaż w przepisach wielu krajów jest odniesienie do ilości narkotyków, podaje się różne sposoby jej określania (według wagi, wartości) lub nie podaje się ich wcale.. Najnowsze, wyraźnie odmienne działania podejmowane przez Włochy i Bułgarię, nadal wskazują jedynie na brak jasnego konsensusu w tej dziedzinie w Europie.
Aşa cum a arătat deja studiul efectuat de baza europeană de date juridice privind drogurile (ELDD) (9), rolul cantităţii în legislaţiile privind drogurile este destul de variat; în unele ţări (de exemplu, Slovacia), cantităţile care delimitează infracţiunile sunt definite strict, în vreme ce în altele (de exemplu, în Regatul Unit), cantităţile sunt orientative şi servesc doar la susţinerea prezumţiei de intenţie de furnizare. Cantităţile pot servi şi la operarea de distincţii între infracţiuni (de exemplu, posesie sau furnizare) sau la determinarea pedepsei pentru o aceeaşi infracţiune. Deşi multe ţări fac referire la cantităţi în legile lor respective, cantitatea se poate defini în diferite moduri (greutate, valoare) sau poate să nu fie definită deloc. Ultimele modificări, aparent opuse, din Italia şi Bulgaria arată doar că nu există un consens european clar în această privinţă.
Ako už ukázal výskum Európskych právnych databáz o drogách (ELDD) (9), úloha množstva v zákonoch o drogách sa líši; v niektorých krajinách (napr. na Slovensku) sú množstvá, ktoré vymedzujú určité trestné činy, presne definované, kým v iných krajinách (napríklad v Spojenom kráľovstve) sú množstvá usmerneniami, ktoré umožňujú vznik vyvrátiteľných predpokladov o úmysle. Množstvá môžu tiež rozlišovať medzi trestnými činmi (napr. prechovávanie alebo ponúkanie) alebo určovať trest za rovnaký trestný čin. Hoci sa mnohé krajiny odvolávajú vo svojich právnych predpisoch na množstvo, množstvo môže byť definované rôznymi spôsobmi (hmotnosť, cena) alebo nemusí byť definované vôbec. Najnovšie, zdanlivo kontrastujúce opatrenia Talianska a Bulharska naďalej ukazujú, že neexistuje žiadna jasná celoeurópska zhoda o tejto otázke.
Mängden narkotika spelar olika stor roll i ländernas nationella lagar om narkotika, vilket forskning genomförd av den europeiska databasen över narkotikalagstiftning (European Legal Database on Drugs, ELDD) (9) redan har visat. I vissa länder (t.ex. Slovakien) är mängderna som skiljer olika brott från varandra strikt avgränsade, medan mängdangivelser i andra länder (t.ex. Storbritannien) fungerar som riktlinjer vilka ger grund för motbevisbar presumtion avseende uppsåt. Mängden narkotika kan också användas för att särskilja mellan olika brottsbeteckningar (t.ex. innehav eller försäljning), eller för att fastställa straffet för samma brott. Även om många länder hänvisar till mängd i sina lagar, kan mängd definieras på olika sätt (vikt, värde) eller i vissa fall inte definieras alls. De senaste, uppenbarligen motstridiga, åtgärderna i Italien och Bulgarien visar bara att det inte finns någon tydlig europeisk samsyn i denna fråga.
Avrupa Uyuşturucu Adli Veritabanları (ELDD) araştırmasının (9) hali hazırda göstermiş olduğu gibi, uyuşturucu kanunlarında miktarın rolü farklılık göstermektedir; bazı ülkelerde (örneğin Slovakya), belirli suçların sınırını çizen miktarlar kesin olarak saptanmış olup diğerlerinde (örneğin Birleşik Krallık), miktarlar çürütülebilir bir niyet varsayımına yol açan kılavuz ilkelerdir. Miktarlar, ayrıca suçlar arasındaki ayrımı tayin edebilir (örneğin bulundurma veya arz) ya da aynı suçun cezasını saptayabilir. Her ne kadar pek çok ülke yasalarında bir miktara atıfta bulunsa da, miktar farklı yollarla belirlenebildiği gibi (ağırlık, değer) hiç belirlenmediği de olabilmektedir. İtalya ve Bulgaristan’ın, görünüşe göre tezat oluşturan son eylemleri, sadece Avrupa’da bu konuya dair net bir fikir birliği bulunmadığını göstermeye devam etmektedir.
Eiropas Juridiskās narkotiku datubāzes (ELDD) izpētes dati (9) jau agrāk ir apstiprinājuši, ka narkotiku likumos daudzumam tiek piešķirta atšķirīga nozīme; dažās valstīs (piemēram, Slovākijā) daudzums, kas nošķir dažādus pārkāpumus, ir stingri definēts, kamēr citās (piemēram, Apvienotajā Karalistē) daudzums ir norādīts tikai orientējoši, līdz ar to kļūstot par iemeslu apstrīdamām nodomu prezumpcijām. Ar daudzumu var definēt arī dažādus pārkāpumu veidus (piemēram, turēšanu vai piegādes) vai noteikt soda lielumu par vienu un to pašu pārkāpumu. Lai gan daudzas valstis savos tiesību aktos atsaucas uz daudzumu, to var definēt dažādi (svars, vērtība) vai vispār nedefinēt. Pēdējie šķietami pretrunīgie Itālijas un Bulgārijas pasākumi kārtējo reizi apliecina, ka šajā jautājumā Eiropā nevalda pilnīga vienprātība.
  Poglavje 5: Kokain in c...  
Pristop krepitve skupnosti je intenziven način zdravljenja, ki vključuje družino, prijatelje in druge člane socialne mreže zdravljene osebe v celotnem času zdravljenja in je sestavljen iz usposabljanja teh oseb na področju vzpostavljanja socialnih stikov, izboljševanja samopodobe, iskanja zaposlitve in zadovoljujoče zapolnitve prostega časa, da bi bile sposobne vzpostaviti drugačen življenjski slog (Roozen et al., 2004).
CRA is an intensive treatment method that involves family, friends and other members of the client’s social network throughout the treatment and consists in training the clients to make social contacts, to improve their self-image, and to find work and rewarding leisure activities in order to establish a different lifestyle (Roozen et al., 2004). In combination with contingency management – a method that aims to influence clients’ behaviour by offering meaningful incentives, e.g. presents, vouchers or privileges for cocaine-free urine samples – positive effects on drug use and psychosocial functioning have been achieved during the treatment phase and post-treatment follow-up in cocaine-dependent outpatients, although effects on cocaine use appeared to be limited to the treatment period (Higgins et al., 2003).
La CRA est une méthode de traitement intensive qui fait participer famille, amis et autres membres du réseau social du patient tout au long du traitement et consiste à apprendre aux patients à établir des contacts sociaux, à améliorer l'image qu'ils ont d'eux-mêmes, et à trouver du travail et des activités de loisirs valorisantes afin d'apprendre un mode de vie différent (Roozen et al., 2004). Associée à la gestion des contingences - méthode qui vise à influencer le comportement des patients en leur proposant des incitations intéressantes, cadeaux, bons-cadeaux ou avantages tant que leurs prélèvements d'urine ne contiennent pas de cocaïne - la CRA a donné des résultats en matière d'usage de drogue et de fonctionnement psychosocial durant la phase de traitement et le suivi postcure chez les cocaïnomanes soignés dans des structures ambulatoires, bien que les effets sur la consommation de cocaïne semblent limités à la durée du traitement (Higgins et al., 2003).
CRA ist ein intensives Behandlungsverfahren, bei dem Familie, Freunde und andere Mitglieder des sozialen Netzes des Patienten in die Behandlung einbezogen werden. Der Patient lernt, soziale Kontakte herzustellen, sein Selbstbild aufzuwerten, Arbeit zu finden und sich befriedigende Freizeitaktivitäten zu erschließen. Ziel ist es, eine Änderung der Lebensweise herbeizuführen (Roozen et al., 2004). In Kombination mit dem Kontingenzmanagement – einem Verfahren, das darauf abzielt, das Verhalten des Patienten zu beeinflussen, indem ihm sinnvolle Anreize geboten werden, z. B. Geschenke, Gutscheine oder bestimmte Privilegien, die für kokainfreie Urinproben gewährt werden – wurden bei kokainabhängigen ambulanten Patienten sowohl während der Behandlungsphase als auch während der Nachbetreuung positive Effekte hinsichtlich des Drogenkonsums und des psychosozialen Verhaltens erzielt, wobei die Auswirkungen auf den Kokainkonsum offensichtlich auf die Dauer der Behandlung begrenzt blieben (Higgins et al., 2003).
El enfoque de refuerzo comunitario es un método de tratamiento intensivo que implica a la familia, amigos y otros miembros del entorno social del paciente durante el tratamiento y consiste en enseñar a los pacientes a establecer contactos sociales, mejorar su autopercepción, encontrar trabajo y descubrir actividades de ocio gratificantes para cambiar su estilo de vida (Roozen et al., 2004). El contrato de contingencias es un método que tiene como objetivo influir en el comportamiento del paciente mediante incentivos específicos, como regalos, vales o privilegios, que se consiguen cuando las muestras de orina no contienen rastros de cocaína. Al combinar este método con el refuerzo comunitario se han conseguido efectos positivos tanto relativos al consumo de droga como al funcionamiento psicosocial de los pacientes adictos a la cocaína durante la fase de tratamiento y el seguimiento después del tratamiento, aunque los efectos en el consumo de cocaína se limitan al período de tratamiento (Higgins et al., 2003).
L’approccio CRA è un metodo terapeutico intensivo che coinvolge familiari, amici e altri membri della rete sociale dei pazienti per tutta la durata del trattamento e consiste nell’insegnare ai pazienti a intrecciare rapporti sociali e a migliorare la propria immagine di sé, nell’aiutarli a trovare un lavoro e a dedicarsi ad attività ricreative appaganti, per instaurare uno stile di vita diverso (Roozen e altri, 2004). In associazione al contingency management, un metodo che mira a influenzare il comportamento dei pazienti offrendo incentivi importanti (per esempio, regali, buoni premio o privilegi per ogni campione di urina privo di tracce di cocaina), sono stati ottenuti effetti positivi sul consumo di droga e sul funzionamento psicosociale nella fase di trattamento e nel successivo periodo di follow-up nei pazienti cocainomani trattati in regime ambulatoriale, benché gli effetti sul consumo di cocaina appaiano limitati al periodo di trattamento (Higgins e altri, 2003).
A abordagem de reforço da comunidade é um método de tratamento intensivo que envolve a família, os amigos e outros elementos da rede social do utente, ao longo de todo o tratamento, e que consiste em ensinar os utentes a estabelecerem contactos sociais, a melhorarem a imagem que têm de si próprios e a encontrarem trabalho e actividades de lazer gratificantes para criarem um estilo de vida diferente (Roozen et al., 2004). Conjugada com a gestão de contingência – um método que procura influenciar o comportamento dos utentes oferecendo‑lhes incentivos que para eles tenham significado, por exemplo, presentes, certificados ou privilégios para recompensar a ausência de vestígios de cocaína nas amostras de urina – permitiu obter efeitos positivos em relação ao consumo de droga e ao funcionamento psicossocial, nas fases de tratamento e de pós-tratamento dos doentes ambulatórios dependentes da cocaína, embora os efeitos sobre o consumo de cocaína pareçam estar limitados ao período de tratamento (Higgins et al., 2003).
Η CRA είναι μια μέθοδος εντατικής θεραπείας στην οποία συμμετέχουν η οικογένεια, οι φίλοι και άλλα μέλη του κοινωνικού δικτύου του ατόμου που προσφεύγει σε θεραπεία και συνίσταται στην εκπαίδευση των ατόμων υπό θεραπεία για την πραγματοποίηση κοινωνικών επαφών, τη βελτίωση της αυτοεικόνας τους και την εξεύρεση εργασίας και ανταποδοτικών ψυχαγωγικών δραστηριοτήτων, με στόχο την καθιέρωση ενός διαφορετικού τρόπου ζωής (Roozen κ.ά., 2004). Σε συνδυασμό με τη συστηματική συντελεστική ενίσχυση – μια μέθοδο που στοχεύει στον επηρεασμό της συμπεριφοράς των ατόμων υπό θεραπεία μέσω της παροχής ουσιαστικών κινήτρων, π.χ. δώρων, δωροεπιταγών ή προνομίων σε αντάλλαγμα για δείγματα ούρων χωρίς ίχνη κοκαΐνης – επιτεύχθηκαν θετικά αποτελέσματα ως προς τη χρήση ναρκωτικών και την ψυχοκοινωνική λειτουργία κατά τη διάρκεια της θεραπείας και της παρακολούθησης των κοκαϊνομανών μετά την θεραπεία, μολονότι τα αποτελέσματα ως προς τη χρήση κοκαΐνης φαίνεται να περιορίζονται στην περίοδο θεραπείας (Higgins κ.ά., 2003).
CRA is een intensieve behandelmethode waarbij gedurende de gehele behandeling een beroep wordt gedaan op familie, vrienden en andere leden van het sociale netwerk van de cliënt. De behandeling omvat training van de cliënten in het leggen van sociale contacten, verbetering van het zelfbeeld en hulp bij het vinden van werk en bevredigende vrijetijdsbestedingen, om zo een andere levensstijl op te bouwen (Roozen et al., 2004). In combinatie met contingency management – een methode die erop gericht is het gedrag van cliënten te beïnvloeden door het geven van beloningen, d.w.z. prijzen, tegoedbonnen of voorrechten, voor cocaïnevrije urinemonsters – zijn met CRA positieve resultaten behaald als het gaat om het drugsgebruik en het psychosociale functioneren van cocaïneverslaafde ambulante cliënten, zowel tijdens de behandelfase als tijdens de aansluitende follow-upperiode, al leken de effecten op het cocaïnegebruik beperkt te blijven tot de behandelperiode (Higgins et al., 2003).
CRA je intenzivní terapeutická metoda, při níž se do léčby zapojuje rodina, přátelé a další členové klientovy sociální sítě a která spočívá v nácviku vytváření sociálních kontaktů klienty s cílem zlepšit jejich sebevnímání a najít si práci a hodnotné volnočasové aktivity, na nichž by mohl být založen odlišný životní styl (Roozen a kol., 2004). V kombinaci s motivační terapii založenou na odměnách – metodou, která usiluje o ovlivnění klientova chování nabídkou smysluplných pobídek, např. dárků, kuponů či privilegií za vzorek moči bez kokainu – bylo u ambulantních pacientů závislých na kokainu v průběhu léčebné fáze a návazné post-terapeutické fáze dosaženo pozitivních účinků jak z hlediska užívání drog, tak s ohledem na psychosociální fungování klientů, ačkoli vliv na užívání kokainu se zřejmě omezoval pouze na dobu léčby (Higgins a kol., 2003).
CRA er en intensiv behandlingsmetode, hvor familie, venner og andre medlemmer af klientens sociale netværk inddrages i hele behandlingsforløbet, og består i at træne klienterne i at skabe sociale kontakter, forbedre deres selvopfattelse og finde arbejde og understøttende fritidsaktiviteter for at opbygge en anden livsstil (Roozen m.fl., 2004). Sammen med "contingency management" – en metode, der tager sigte på at påvirke klienternes adfærd ved at tilbyde hensigtsmæssige incitamenter, f.eks. gaver, vouchere eller privilegier til gengæld for kokainfrie urinprøver – er der opnået positive virkninger på stofbrug og psykosocial funktion i behandlingsfasen og i forbindelse med opfølgningen efter behandlingen hos kokainafhængige, der blev behandlet ambulant, selv om virkningerne på kokainbrugen syntes at være begrænset til behandlingsperioden (Higgins m.fl., 2003).
Kogukonna toetusel põhinev lähenemine (CRA) on intensiivne ravikava, millesse on kogu raviperioodi vältel kaasatud patsiendi perekond, sõbrad ja tema sotsiaalse võrgustiku teised liikmed ning mille käigus teda õpetatakse looma sotsiaalseid kontakte, parandama oma enesehinnangut ning leidma tööd ja rahuldustpakkuvaid meelelahutustegevusi, et kinnistada teistsugune elustiil (Roozen et al., 2004). Kombineerituna edusammude tunnustamisega – meetodiga, mille eesmärk on mõjutada patsiendi käitumist, pakkudes talle kokaiinivabade uriiniproovide korral tähenduslikke preemiaid, näiteks kingitusi, kinkekaarte või privileege – on selle ravikava puhul ambulatoorset ravi saavatel kokaiinisõltlastel täheldatud positiivseid tulemusi uimastitarbimise ja psühhosotsiaalse käitumise osas nii ravifaasis kui ka järelkontrolli ajal, kuigi mõju kokaiini tarbimisele paistis piirnevat raviperioodiga (Higgins et al., 2003).
CRA on intensiivinen hoitomenetelmä, jossa perhe, ystävät ja muut asiakkaan sosiaaliseen verkostoon kuuluvat henkilöt ovat alusta loppuun asti mukana hoidossa. Menetelmässä asiakasta valmennetaan sosiaalisten kontaktien luomisessa, itsetunnon parantamisessa, työn etsimisessä ja palkitsevan vapaa-ajan toiminnan löytämisessä toisenlaisen elämäntavan omaksumiseksi (Roozen et al., 2004). Palkitsemiseen ja rajoittamiseen perustuviin menetelmiin – siis menetelmiin, joilla pyritään vaikuttamaan asiakkaan käyttäytymiseen tarjoamalla mielekkäitä kannustimia, esimerkiksi lahjoja, kuponkeja tai etuoikeuksia kokaiinista puhtaita virtsanäytteitä vastaan – yhdistettynä CRA-ohjelmalla on pystytty vaikuttamaan myönteisesti kokaiiniriippuvaisten avohoitopotilaiden huumeidenkäyttöön ja psykososiaaliseen toimintakykyyn niin hoito- kuin seurantavaiheenkin aikana, vaikkakin vaikutukset kokaiinin käyttöön ovat varsinaisen hoitojakson aikana olleet melko vähäisiä (Higgins et al., 2003).
A CRA olyan intenzív kezelési módszer, amely a kezelésbe a családot, a barátokat és a páciens szociális hálójának más tagjait is bevonja, és a pácienseket a társadalmi kapcsolatok kiépítésére, az énkép javítására, illetve a munka és a sikerélményt adó szabadidős tevékenységek megtalálására próbálja megtanítani, hogy az addigitól eltérő életstílust alakíthassanak ki (Roozen és mások, 2004). A jutalmazó kezeléssel ötvözve – ez a módszer a páciensek viselkedését a kokainmentes vizeletmintákért adott értelmes ösztönzők, például ajándékok, bónok vagy kiváltságok révén próbálja befolyásolni – a kokainfüggő járó betegeknél a kezelési szakaszban és a kezelés utáni utógondozásban pozitív eredményeket értek el a kábítószer-használat és a pszichoszociális működés tekintetében, bár úgy tűnt, hogy a kokainhasználatra gyakorolt hatás a kezelés időszakára korlátozódik (Higgins és mások, 2003).
CRA er en intensiv behandlingsmetode som involverer familie, venner og andre i klientens sosiale nettverk i behandlingen. Behandlingen innebærer opplæring i sosial kontakt, styrking av selvbilde og hjelp til å finne jobb og givende fritidsaktiviteter for å etablere en ny livsstil (Roozen et al., 2004). I kombinasjon med tiltak mot tilbakefall – en metode som tar sikte på å påvirke klientens atferd ved å tilby meningsfulle oppmuntringer, f.eks. gaver, kuponger eller andre privilegier som belønning for kokainfrie urinprøver – har man oppnådd positive effekter med hensyn til narkotikabruk og psykososial fungering i behandlingsfasen og i oppfølgingen etterpå for kokainavhengige i poliklinisk behandling, selv om effekten på kokainbruk synes å begrense seg til behandlingsperioden (Higgins et al., 2003).
CRA to intensywny sposób leczenia angażujący rodzinę, przyjaciół i innych członków sieci społecznej pacjenta w cały procesie leczenia. Obejmuje on szkolenie pacjentów w zakresie nawiązywania kontaktów społecznych, poprawy poczucia własnej wartości, szukania pracy i przyjemnego sposobu spędzania czasu wolnego w celu zmiany stylu życia (Roozen et al., 2004). W połączeniu z systemem gratyfikacji i kar – metodą, której celem jest wywieranie wpływu na zachowanie pacjentów poprzez odpowiednie zachęty, np. prezenty, vouchery czy przywileje za próbki moczu niezawierające kokainy – pozytywny wpływ na spożycie narkotyku i funkcjonowanie psychospołeczne osiąga się na etapie leczenia i podczas działań uzupełniających po zakończeniu terapii ambulatoryjnej osób uzależnionych od kokainy; wydaje się jednak, że wpływ na spożycie kokainy ogranicza się do okresu leczenia (Higgins et al., 2003).
CRA este o metodă de tratament intensiv care implică familia, prietenii şi alţi membri din reţeaua socială a pacientului pe parcursul tratamentului şi constă în pregătirea pacienţilor pentru a stabili contacte sociale, pentru a-şi îmbunătăţi imaginea despre sine şi a‑şi găsi un loc de muncă şi activităţi recreative recompensatoare în vederea construirii unui alt stil de viaţă (Roozen et al., 2004). Combinat cu managementul situaţiilor neprevăzute – o metodă care urmăreşte influenţarea comportamentului pacienţilor prin oferirea de stimulente semnificative, anume cadouri, bonuri sau privilegii pentru probele de urină lipsite de cocaină – s-au obţinut efecte pozitive privind consumul de droguri şi funcţionarea psihosocială în cursul etapei de tratament şi urmărirea post-tratament la pacienţii dependenţi de cocaină din centrele de tratament în ambulatoriu, deşi efectele asupra consumului de cocaină par a fi limitate la perioada de tratament (Higgins et al., 2003).
CRA je spôsob intenzívnej liečby, ktorý zahŕňa rodinu, priateľov a iných členov sociálnej siete klienta prostredníctvom liečenia a pozostáva zo školenia klientov v tom, ako nadviazať sociálne kontakty, zlepšiť vlastnú predstavu o sebe a nájsť pracovné a užitočné oddychové činnosti, aby si vytvorili odlišný životný štýl (Roozen a kol., 2004). V kombinácii s riadením nepredvídaných situácií – čo je metóda, ktorá sa snaží ovplyvniť správanie klientov ponúkaním zmysluplných stimulov, napríklad darčekov, poukážok alebo výsad za vzorky moču bez kokaínu – sa dosiahnu pozitívne účinky na užívanie drog a psychosociálne fungovanie počas etapy liečenia a sledovaním po liečení u ambulantných pacientov závislých od kokaínu, hoci sa zdá, že účinky na užívanie kokaínu sú obmedzené na dobu liečby (Higgins a kol., 2003).
CRA är en intensiv behandling som innefattar medverkan av familj, vänner och andra medlemmar i klientens sociala nätverk under hela behandlingstiden och består i att träna klienterna att ta sociala kontakter, att förbättra deras självbild, och att finna arbete och givande fritidsaktiviteter så att de kan skapa sig en annan livsstil (Roozen et al., 2004). Denna behandling i kombination med villkorad styrning – en metod som syftar till att påverka klienternas beteende genom att erbjuda meningsfulla incitament, t.ex. presenter, värdecheckar eller privilegier i utbyte mot kokainfria urinprov – har givit positiva effekter hos kokainberoende klienter i öppenvård i fråga om drogmissbruk och psykosocialt beteende under behandlingsfasen och uppföljningen efter behandlingen. Effekterna på kokainanvändningen föreföll dock vara begränsade till behandlingsperioden (Higgins et al., 2003).
TGY, tedavi boyunca hastanın ailesini, arkadaşlarını ve sosyal ağından diğer üyeleri de tedavi sürecine dahil eden ve hastaları sosyal iletişim kurmaları, özgüvenlerini artırmaları ve farklı bir yaşam tarzı oluşturmak için bir iş ve ödül olarak eğlenceli faaliyetler bulmaları konusunda eğiten, yoğun bir tedavi metodudur (Roozen vd., 2004). Bu yaklaşım, hasta davranışını anlamlı teşvikler – örneğin kokain bulunmayan idrar numuneleri karşılığında hediyeler, belgeler veya ayrıcalıklar – sunarak etkilemeyi amaçlayan bir yöntem olan risk yönetimiyle birleştiğinde, ayakta tedavi gören kokain bağımlılarının uyuşturucu kullanımında ve psikososyal işlevselliği üzerinde tedavi aşaması ile tedavi sonrası takip döneminde, kokain kullanımına dair etkiler tedavi dönemiyle sınırlı görünmesine rağmen, olumlu etkiler başarılmıştır (Higgins vd., 2003).
CRA ir intensīva terapijas metode, kas paredz ārstēšanas procesā iesaistīt ģimeni, draugus un citas personas no pacienta sociālās apkārtnes un mācīt pacientam veidot sociālus kontaktus un pilnveidot savu paštēlu, kā arī atrast darbu un piemērotas brīvā laika nodarbes, kas palīdzētu mainīt līdzšinējo dzīvesveidu (Roozen u.c., 2004. g.). Ja šo metodi kombinē ar apstākļu vadības metodi, kuras mērķis ir ietekmēt pacientu uzvedību ar svarīgu stimulu palīdzību, piemēram, ar dāvanām, dāvanu kuponiem vai privilēģijām par tīriem (bez kokaīna klātbūtnes) urīna paraugiem, ārstniecības kursa laikā un pēcterapijas periodā no kokaīna atkarīgu ambulatoro pacientu ārstēšanā ir iespējams gūt labus panākumus – samazinās narkotiku lietošana un uzlabojas pacientu psihosociālās funkcijas, lai gan šķiet, ka ietekme uz kokaīna lietošanu saglabājas tikai ārstniecības periodā (Higgins u.c., 2003. g.).
  Komentar ‘“ problem dro...  
Cene drog se tudi med državami precej razlikujejo in nihajo skozi čas, kar odraža motnje v ponudbi. Kljub tem odstopanjem v podatkih razpoložljivi podatki za večino vrst drog kažejo, da so se v Evropi kot celoti stroški za nakup drog znižali.
In this report, for the first time, a 5-year analysis of the street prices of illicit drug is included, corrected for inflation to allow a more accurate assessment of changes in the street price of illicit drugs over time. Data on street prices are difficult both to collect and to interpret. The purity, quantity and variety of the substance bought all influence price, as do geographical factors such as living in a big city or on a regular drug transit route. Drug prices also vary considerably between countries and are subject to fluctuations over time that reflect disruptions in supply. Despite these distortions in the data, across most drug types the available data suggest that in Europe as a whole the cost of buying drugs has fallen. For most countries, the predominant 5-year trend has been a decline in street price for cannabis, heroin, amphetamine, ecstasy and cocaine (see graphic below). Although historical data on street prices are largely lacking and difficult to interpret when available, worryingly this recent trend accords with the suggestion that prices may have been declining over the longer term. For example, information available from some of the high-prevalence countries suggests that cocaine and ecstasy were considerably more expensive in the late 1980s and early 1990s than they are today.
Ce rapport comprend, pour la première fois, une analyse sur 5 ans des prix dans la rue des drogues illicites, corrigés selon l'inflation afin de permettre une évaluation plus précise des évolutions dans le temps des prix des drogues dans la rue. Les données relatives aux prix dans la rue sont difficiles tant à collecter qu’à interpréter. La pureté, la quantité et la variété des substances achetées influencent les prix, tout comme des facteurs géographiques tels que le fait de vivre dans une grande ville ou sur une route de transit régulier de stupéfiants. Les prix des drogues varient aussi considérablement d’un pays à l’autre et sont sujets à des fluctuations au fil du temps reflétant les perturbations de l’approvisionnement. Malgré ces distorsions au niveau des données, pour la plupart des types de drogue, les données disponibles suggèrent que leurs prix sont en baisse partout en Europe. Pour la majorité des pays, la tendance prédominante sur ces cinq dernières années a en effet été une diminution des prix dans la rue pour le cannabis, l’héroïne, les amphétamines, l’ecstasy et la cocaïne (voir le graphique ci-dessous). Bien que les données historiques relatives aux prix dans la rue fassent largement défaut et soient difficiles à interpréter lorsqu’elles sont disponibles, cette tendance, de manière inquiétante, concorde avec l’idée selon laquelle les prix pourraient avoir baissé sur le long terme. Par exemple, des informations disponibles pour certains pays à prévalence élevée suggèrent que la cocaïne et l’ecstasy étaient considérablement plus chers à la fin des années 80 et au début des années 90 qu’aujourd’hui.
Dieser Bericht enthält erstmals eine Fünfjahresanalyse der Straßenpreise von illegalen Drogen. Die Daten wurden inflationsbereinigt, um eine genauere Bewertung zu ermöglichen, wie sich die Straßenpreise illegaler Drogen im Verlauf der Zeit entwickeln. Bei Daten zu Straßenpreisen sind Erhebung und Deutung gleichermaßen schwierig. Der Preis der gekauften Substanz hängt nicht nur von Reinheit, Menge und Art ab, sondern auch von geografischen Faktoren (Erwerb in einer Großstadt oder nahe einer frequentierten Route für den Drogentransit). Auch sind die Drogenpreise je nach Land sehr unterschiedlich und unterliegen zeitlichen Schwankungen, die etwa auf ein knapperes Angebot zurückzuführen sind. Die verfügbaren Daten deuten aber trotz dieser Verzerrungen darauf hin, dass die Kosten für den Drogenerwerb in Europa insgesamt gefallen sind. In den meisten Ländern war der vorherrschende Fünfjahrestrend ein Rückgang des Straßenpreises für Cannabis, Heroin, Amphetamin, Ecstasy und Kokain (siehe nachstehende Abbildung). Auch wenn historische Daten für Straßenpreise weitgehend fehlen oder sich, wenn sie verfügbar sind, nur schwer interpretieren lassen, stützt dieser neuere Trend beunruhigenderweise die Vermutung, dass die Preise schon längerfristig gefallen sein könnten. So deuten beispielsweise die Daten für einige Länder mit hoher Prävalenz darauf hin, dass Kokain und Ecstasy in den späten 80er und frühen 90er Jahren erheblich teuerer waren, als sie es jetzt sind.
Por primera vez en este informe se incluye un análisis quinquenal de los precios de las drogas ilegales en la calle, una vez corregida la inflación, a fin de poder evaluar con más precisión las variaciones de dichos precios a lo largo del tiempo. Los datos sobre los precios en la calle son difíciles tanto de recopilar como de interpretar. La pureza, cantidad y variedad de las sustancias adquiridas influyen en el precio, al igual que los factores geográficas, como vivir en una gran ciudad o en una ruta regular de tránsito de drogas. Asimismo, los precios de la droga varían considerablemente de un país a otro, y experimentan fluctuaciones con el tiempo que reflejan las interrupciones del suministro. A pesar de estas distorsiones de los datos, los datos referentes a la mayoría de los tipos de droga indican que el coste de adquirir drogas en Europa ha bajado. En la mayoría de los países, la tendencia predominante en estos cinco años ha sido un descenso de los precios en la calle del cannabis, la heroína, las anfetaminas, el éxtasis y la cocaína (véase el gráfico más abajo). Aunque existen muy pocos datos históricos sobre precios en la calle y éstos son difíciles de interpretar, resulta preocupante que esta tendencia reciente coincida con los indicios de que los precios pueden estar bajando a largo plazo. Por ejemplo, la información disponible sobre algunos países de alta prevalencia indica que la cocaína y el éxtasis eran mucho más caros a finales de los años ochenta y principios de los noventa que en la actualidad.
In questa relazione viene inclusa per la prima volta un’analisi quinquennale dei prezzi al dettaglio, corretti dell’inflazione, delle droghe illecite, per consentire una valutazione più accurata della parabola temporale dei prezzi degli stupefacenti. È difficile sia raccogliere sia interpretare i dati sui prezzi al dettaglio. La purezza, la quantità e la varietà della sostanza acquistata sono tutti fattori che influenzano il prezzo, al pari dei fattori geografici (per esempio, il fatto di vivere in una grande città o su una rotta di transito regolare della droga). I prezzi degli stupefacenti variano considerevolmente da paese a paese e sono soggetti a oscillazioni nel tempo che riflettono le interruzioni nella fornitura. Nonostante queste possibili distorsioni dei dati, le informazioni disponibili sulla maggior parte delle sostanze suggeriscono che in tutta l’Europa il prezzo di acquisto degli stupefacenti è diminuito. Nella maggior parte dei paesi, si è registrata negli ultimi cinque anni una tendenza dominante al declino del prezzo al dettaglio di cannabis, eroina, anfetamina, ecstasy e cocaina (cfr. il seguente grafico). Nonostante la spiccata carenza di dati storici sul prezzo al dettaglio e la difficoltà legata alla loro interpretazione, risulta preoccupante il fatto che questa tendenza recente avvalori l’ipotesi che i prezzi sarebbero diminuiti sul lungo periodo. Per esempio, le informazioni provenienti da alcuni paesi a prevalenza elevata suggeriscono che ecstasy e cocaina erano molto più costose tra la fine degli anni Ottanta e l’inizio degli anni Novanta rispetto a oggi.
No presente relatório figura pela primeira vez uma análise, referente a cinco anos, dos preços de rua das drogas ilícitas, indexados à inflação a fim de permitir uma avaliação mais precisa da evolução desses preços ao longo do tempo. Os dados sobre os preços a nível da rua são difíceis de recolher e de interpretar. A pureza, a quantidade e a variedade da substância comprada influenciam os preços, o mesmo acontecendo com factores geográficos como o facto de se viver numa grande cidade ou numa rota de passagem regular das drogas. Os preços também variam consideravelmente consoante os países e estão sujeitos a flutuações ao longo do tempo, que reflectem as rupturas na oferta. Apesar destas distorções, os dados disponíveis em relação à maioria dos tipos de droga sugerem que o custo de compra da droga baixou no conjunto da Europa. Ao longo desses cinco anos, verificou-se, na maioria dos países, uma tendência predominante para a diminuição do preço de rua da cannabis, da heroína, das anfetaminas, do ecstasy e da cocaína (ver gráfico infra). Embora haja poucos dados históricos sobre os preços a nível da rua e os que estão disponíveis sejam difíceis de interpretar, esta preocupante tendência recente confirma a sugestão de que os preços podem ter vindo a diminuir no longo prazo. Por exemplo, as informações fornecidas por alguns dos países com elevada prevalência sugerem que a cocaína e o ecstasy eram consideravelmente mais caros no final da década de 80 e no início da década de 90 do que na actualidade.
Στην έκθεση αυτή περιλαμβάνεται για πρώτη φορά μια πενταετής ανάλυση των λιανικών τιμών, με διόρθωση ώστε να ληφθεί υπόψη ο πληθωρισμός, ώστε να είναι εφικτή η ακριβέστερη εκτίμηση των διαχρονικών αλλαγών στις τιμές των παράνομων ναρκωτικών ουσιών. Τόσο η συλλογή όσο και η ερμηνεία των στοιχείων αυτών παρουσιάζει δυσκολίες. Την τιμή επηρεάζουν η καθαρότητα, η ποσότητα και η ποικιλία της ναρκωτικής ουσίας που αγοράζεται, καθώς και διάφοροι γεωγραφικοί παράγοντες, όπως π.χ. η διαμονή σε μια μεγάλη πόλη ή επί μιας οδού τακτικής διακίνησης ναρκωτικών. Οι τιμές των ναρκωτικών ουσιών επίσης διαφέρουν αισθητά από χώρα σε χώρα και υπόκεινται σε διακυμάνσεις που απηχούν τις διαταραχές στην προσφορά. Παρά τους εν λόγω στρεβλωτικούς παράγοντες, τα διαθέσιμα στοιχεία για όλα σχεδόν τα είδη ναρκωτικών ουσιών υποδηλώνουν ότι στο σύνολο της Ευρώπης έχει μειωθεί το κόστος αγοράς. Στις περισσότερες χώρες η κυρίαρχη τάση της πενταετίας αυτής ήταν πτώση στις λιανικές τιμές για την κάνναβη, την ηρωίνη, την αμφεταμίνη, την έκσταση και την κοκαΐνη (βλ. διάγραμμα κατωτέρω). Αν και τα ιστορικά στοιχεία για τις λιανικές τιμές είναι σε μεγάλο βαθμό ελλιπή και δύσκολο να ερμηνευθούν όταν υπάρχουν, είναι ανησυχητικό το γεγονός ότι η νέα αυτή τάση συνάδει με την άποψη ότι οι τιμές ενδέχεται να μειώνονται μακροπρόθεσμα. Για παράδειγμα, πληροφορίες από κάποιες από τις χώρες με υψηλή επικράτηση δείχνουν ότι η κοκαΐνη και η έκσταση ήταν αρκετά πιο ακριβές στα τέλη της δεκαετίας του ’80 και στις αρχές της δεκαετίας του ‘90 απ’ ότι είναι σήμερα.
Dit rapport omvat voor de eerste keer een vijfjarenanalyse van de straatprijzen van illegale drugs, gecorrigeerd voor inflatie, met als doel een meer nauwkeurige evaluatie te kunnen maken van de veranderingen in de straatprijzen van illegale drugs over een langere tijd. Gegevens over straatprijzen zijn moeilijk te verzamelen en moeilijk te interpreteren. De zuiverheid, hoeveelheid en het soort van de gekochte substantie zijn alle van invloed op de prijs, en hetzelfde geldt voor geografische factoren zoals leven in een grote stad of aan een vaste doorvoerroute van drugs. Drugsprijzen verschillen ook sterk tussen landen onderling, en zijn onderhevig aan chronische schommelingen die het gevolg zijn van onderbrekingen in het aanbod. Ondanks deze vertekeningen van de gegevens wijzen de beschikbare data er voor de meeste drugssoorten op dat de aankoopprijs van drugs in Europa als geheel gedaald is. In de meeste landen hebben deze vijf jaar een dalende trend te zien gegeven van de straatprijzen voor cannabis, heroïne, amfetamine, ecstasy en cocaïne (zie onderstaande grafiek). Ofschoon historische gegevens over straatprijzen grotendeels ontbreken, en indien beschikbaar, moeilijk te interpreteren zijn, stemt deze recente trend zorgwekkend genoeg overeen met aanwijzingen dat de prijzen wellicht al langer aan het dalen zijn. Zo blijkt uit informatie uit een aantal landen met een hoge prevalentie dat cocaïne en ecstasy aan het einde van de jaren tachtig en het begin van de jaren negentig van de vorige eeuw duurder zouden zijn geweest dan ze nu zijn.
Do této zprávy jsme poprvé zařadili analýzu pětiletého vývojového trendu pouličních cen nezákonných drog, a to po úpravě o inflaci, aby bylo možné přesněji hodnotit změny pouličních cen nezákonných drog v čase. Údaje o pouličních cenách se obtížně získávají a interpretují. Cenu ovlivňuje čistota, množství a druh nakupované látky, stejně jako geografické faktory, jako například život ve velkém městě nebo na pravidelné trase pro tranzit drog. Ceny drog se také velmi liší v jednotlivých zemích a podléhají výkyvům v čase, které odrážejí narušení dodávek. Bez ohledu na tato zkreslení údaje pro většinu typů drog naznačují, že celkově ceny drog v Evropě klesly. Ve většině zemí převládal v tomto pětiletém období trend klesajících pouličních cen konopí, heroinu, amfetaminů, extáze a kokainu (viz grafické znázornění níže). I když historické údaje o pouličních cenách převážně scházejí a pokud jsou k dispozici, jejich interpretace není snadná, je znepokojující, že tento současný trend odpovídá domněnce, že ceny možná dlouhodobě klesají. Například informace dostupné z některých zemí s vysokou prevalencí naznačují, že kokain a extáze byly v 80. letech a na začátku 90. let 20. století výrazně dražší než nyní.
I denne beretning er der for første gang medtaget en analyse over en 5-årig periode af gadepriserne for illegale stoffer, korrigeret for inflation, for at muliggøre en mere præcis vurdering af ændringer i gadepriserne for illegale stoffer over tid. Det er både vanskeligt at indsamle og fortolke data om gadepriser. Renhedsgraden, mængden og typen af det købte stof påvirker prisen, og det samme gælder geografiske faktorer, f.eks. om køberen bor i en storby eller i forbindelse med en rute, hvor der regelmæssigt forekommer narkotikatransit. Priserne for stoffer varierer også betydeligt fra land til land og er genstand for udsving over tid, som afspejler afbrydelser i forsyningen. Trods disse forvanskninger af dataene fremgår det af de tilgængelige data med hensyn til de fleste typer af stoffer, at priserne for stoffer er faldet i Europa som helhed. For de fleste landes vedkommende har den fremherskende tendens i den 5-årige periode været et fald i gadeprisen for cannabis, heroin, amfetamin, ecstasy og kokain (se figur nedenfor). Selv om der i vidt omfang mangler historiske data om gadepriser, og dataene er vanskelige at fortolke, når de foreligger, giver det anledning til bekymring, at denne nylige tendens er i overensstemmelse med den indikation, at priserne kan have været faldende på længere sigt. F.eks. fremgår det af oplysninger fra nogle af landene med stor udbredelse, at kokain og ecstasy var betydeligt dyrere i slutningen af 1980'erne og begyndelsen af 1990'erne end i dag.
Käesolevas aruandes on esitatud esimene ebaseaduslike uimastite tänavahindade analüüs 5aastase perioodi kohta (võttes arvesse inflatsiooni), et täpsemalt hinnata nende muutumist aja jooksul. Andmeid tänavahindade kohta on raske koguda ja ka analüüsida. Hinda mõjutavad ostetava aine puhtus, kogus ja sort ning samuti on olulised geograafilised tegurid, näiteks kas tegu on suurlinnaga või uimastite transiiditeele jääva kohaga. Uimastihinnad erinevad oluliselt ka riigiti ning hinnad kõiguvad, mis annab tunnistust pakkumise tõrgetest. Hoolimata andmete moonutatusest, saab olemasolevate andmete põhjal järeldada, et enamiku uimastite hinnad on Euroopas üldiselt langenud. Enamikus riikides on viie aasta jooksul langenud kanepi, heroiini, amfetamiini, ecstasy ja kokaiini tänavahind (vt graafik allpool). Kuigi varasemad andmed tänavahindade kohta puuduvad või on neid raske analüüsida, võib praegune tendents kahjuks olla märk sellest, et uimastihinnad on langenud juba pikemat aega. Mõne kõrge levimusega riigi andmed näitavad, et 1980ndate lõpus olid kokaiin ja ecstasy tunduvalt kallimad kui praegu.
Tähän raporttiin sisältyy ensimmäisen kerran viisivuotisanalyysi laittomien huumeiden inflaatiokorjatuista hinnoista katukaupassa. Siitä saadaan entistä tarkempi arvio katukauppahintojen muutoksista ajan kuluessa. Katukauppahintoja koskevia tietoja on vaikea kerätä ja tulkita. Ostetun huumeen puhtaus, määrä ja laji vaikuttavat hintaan, samoin maantieteelliset tekijät, kuten asuminen suurkaupungissa tai säännöllisen kauttakulkureitin varrella. Huumeiden hinnat vaihtelevat suuresti myös maiden välillä, ja niissä näkyvät tarjonnan vaihtelun ajalliset heilahtelut. Tästä vääristymästä huolimatta useimmista huumelajeista saadut tiedot viittaavat siihen, että huumeiden ostohinnat ovat laskeneet koko Euroopassa. Useimmissa maissa vallitseva viiden vuoden suuntaus on ollut kannabiksen, heroiinin, amfetamiinin, ekstaasin ja kokaiinin katukauppahintojen lasku (ks. alla oleva graafinen esitys). Katukauppahinnoista ei ole olemassa paljonkaan aikasarjoja ja saatavilla olevia aikasarjoja on vaikea tulkita, mutta viimeaikainen suuntaus on sikäli huolestuttava, että sen mukaan hinnat ovat saattaneet olla laskussa jo pitkään. Muutamista maista, joissa levinneisyys on korkea, on esimerkiksi saatu sellaisia tietoja, että kokaiini ja ekstaasi olivat huomattavasti kalliimpia 1980-luvun lopussa ja 1990-luvun alussa kuin ne ovat nykyisin.
Ez az első olyan jelentés, amely a tiltott kábítószerek inflációval korrigált utcai ára tekintetében egy 5 éves elemzést tartalmaz. Ez lehetővé teszi az ilyen szerek utcai ára időbeli alakulásának pontosabb értékelését. Az utcai árak összegyűjtése és értelmezése egyaránt nehéz. Az árat befolyásolja a vásárolt szer tisztasága, mennyisége és típusa, illetve alakulására olyan földrajzi tényezők is hatást gyakorolnak, mint a nagyvárosi környezet vagy a kábítószer szokásos tranzitútjának közelsége. A kábítószerárak országonként is nagyban eltérnek, és az ellátás folyamatosságának függvényében időben ingadozhatnak. Az ilyen jellegű adattorzulás ellenére a rendelkezésre álló adatok alapján kijelenthető, hogy Európa-szerte szinte minden kábítószertípus esetében csökkent az eladási ár. A legtöbb országban az volt az uralkodó 5 éves tendencia, hogy csökkent a kannabisz, a heroin, az amfetamin, az extasy és a kokain utcai ára (lásd a lenti ábrát). Bár az utcai árakról nem nagyon állnak rendelkezésre múltbéli adatok, és ha vannak is ilyenek, azok nehezen értelmezhetők, mégis aggasztó, hogy ez az új tendencia egybevág azzal a feltételezéssel, hogy az árak hosszú távon tovább csökkenhetnek. Egyes magas prevalenciájú országok adatai szerint például a kokain és az extasy sokkal drágább volt a 80-as évek végén és a 90-es évek elején, mint manapság.
I denne rapporten har vi for første gang fått med en 5-årsanalyse av gateprisene på illegale rusmidler. For å få et mer nøyaktig inntrykk av variasjonene i gateprisen på illegale rusmidler over tid er prisene korrigert for inflasjon. Opplysninger om gatepriser er vanskelige både å innhente og å tolke. Prisen påvirkes av stoffets renhet, hvilken variant det er snakk om og hvilke kvanta som kjøpes, men også geografiske faktorer som om kjøpet foregår i en storby eller langs en av transittrutene, påvirker prisen. Det er store prisvariasjoner mellom landene, og prisene svinger i forhold til forsyningssituasjonen. Til tross for disse usikkerhetsfaktorene tyder alle tilgjengelige data på at det er blitt billigere å kjøpe narkotika i Europa, i hvert fall for de fleste typene narkotika. Den dominerende 5-årstrenden har vært fallende i de fleste land når det gjelder gateprisen på cannabis, heroin, amfetamin, ecstasy og kokain (se diagram under). Selv om det ikke finnes mange historiske data om gatepriser, og de som finnes er vanskelige å tolke, er det bekymringsfullt at alt her tyder på at prisene i et lengre tidsperspektiv har gått ned. Ifølge informasjon fra noen av landene med høyest prevalens var f.eks. kokain og ecstasy betydelig dyrere på slutten av 1980-tallet og begynnelsen av 1990-tallet enn i dag.
i odmiana substancji, jak również czynniki geograficzne, takie jak miejsce zamieszkania w dużym mieście czy w miejscu przebiegu regularnej trasy tranzytowej przemytu narkotyków. Ceny narkotyków różnią się także znacznie w poszczególnych krajach i na przestrzeni czasu podlegają wahaniom, które odzwierciedlają przerwy w dostawach. Pomimo wymienionych odchyleń w danych dostępne informacje dotyczące większości substancji świadczą o tym, że w całej Europie koszty narkotyków spadły. W większości krajów w cenach detalicznych konopi indyjskich, heroiny, amfetaminy, ekstazy i kokainy przeważała w okresie 5-letnim tendencja spadkowa (patrz wykres poniżej). Mimo że brakuje danych historycznych dotyczących cen detalicznych bądź trudno jest je zinterpretować, to niepokój budzi fakt, że ta najnowsza tendencja potwierdza przypuszczenie o spadku cen w dłuższym okresie. Na przykład dostępne dane pochodzące z krajów o wysokim wskaźniku rozpowszechnienia sugerują, że kokaina i ekstazy były znacznie droższe w końcu lat 80-tych i na początku 90-tych.
În prezentul raport se include pentru prima dată o analiză pe cinci ani a preţului pe stradă a drogurilor ilicite, corectat în funcţie de inflaţie, cu scopul de a permite o evaluare mai precisă în timp a schimbărilor de preţuri de pe stradă a drogurilor ilicite. Datele privind preţurile pe stradă sunt greu de colectat şi de interpretat. Puritatea, cantitatea şi varietatea substanţei cumpărate, toate influenţează preţul, la fel ca şi factori geografici cum ar fi domiciliul într-un oraş mare sau pe o rută de tranzit regulat al drogurilor. Preţurile drogurilor variază considerabil şi de la o ţară la alta, iar fluctuaţiile în timp reflectă rupturi în aprovizionare. În pofida acestor denaturări a datelor, datele disponibile arată că, pentru majoritatea tipurilor de droguri, pe ansamblul Europei costul pentru achiziţionarea de droguri a scăzut. În majoritatea ţărilor, tendinţa predominantă pe cinci ani a fost o scădere a preţului pe stradă pentru canabis, heroină, amfetamină, ecstasy şi cocaină (vezi graficul de mai jos). Deşi datele istorice privind preţurile pe stradă sunt foarte lacunare şi dificil de interpretat, atunci când sunt disponibile, această tendinţă recentă se coroborează în mod îngrijorător cu sugestia că preţurile au scăzut continuu, într-o lungă perioadă de timp. Astfel, de exemplu, informaţiile disponibile din unele ţări cu prevalenţă ridicată sugerează că ecstasy şi cocaina au fost cu mult mai scumpe la sfârşitul anilor 1980 şi la începutul anilor 1990 decât sunt în zilele noastre.
V tejto správe je po prvýkrát zahrnutá 5-ročná analýza pouličných cien nezákonných drog korigovaných kvôli inflácii, aby sa umožnilo presnejšie hodnotenie zmien v pouličnej cene nezákonných drog v priebehu času. Údaje o pouličných cenách sa ťažko zhromažďujú a interpretujú. Čistota, množstvo a druh kupovanej látky ovplyvňujú cenu, práve tak ako aj geografické faktory, napríklad bývanie vo veľkom meste alebo na pravidelnej tranzitnej drogovej trase. Ceny drog sa značne líšia aj medzi jednotlivými krajinami a podliehajú časovým zmenám, ktoré odrážajú prerušenia ponuky. Napriek týmto skresleniam údajov pre väčšinu drog dostupné údaje naznačujú, že v Európe ako celku, náklady na kupovanie drog klesajú. Pre väčšinu krajín je prevládajúcim 5-ročným trendom klesanie pouličnej ceny kanabisu, heroínu, amfetamínu, extázy a kokaínu (pozri graf uvedený nižšie). Hoci historické údaje o pouličných cenách zväčša chýbajú a ťažko sa interpretujú, ak sú k dispozícii, je znepokojujúce, že tento nedávny trend je v súlade s názorom, že ceny môžu klesať už dlhú dobu. Napríklad informácie dostupné z niektorých krajín s vysokou prevalenciou naznačujú, že kokaín a extáza boli značne drahšie koncom osemdesiatych a začiatkom deväťdesiatych rokov minulého storočia ako sú v súčasnosti.
Denna rapport innehåller för första gången en analys av prisutvecklingen i missbrukarledet för olagliga droger under en femårsperiod. Priserna är korrigerade för inflation för att ge en mer rättvisande bild av förändringarna av priserna på olagliga droger i missbrukarledet över tid. Uppgifter om priser på gatan är svåra både att samla in och att tolka. Såväl drogens renhet, mängd som typ påverkar priset, liksom geografiska faktorer som om köpet sker i en storstad eller på en vanlig transitrutt. Drogpriserna skiljer sig också väsentligt mellan länderna och varierar över tid som en följd av störningar i tillgången. Trots dessa snedvridningar i uppgifterna, tyder tillgängliga siffror på att kostnaderna för att köpa droger har sjunkit för de flesta drogtyper i hela Europa. I de flesta länder har den huvudsakliga tendensen under femårsperioden varit en nedgång av priserna i missbrukarledet för cannabis, heroin, amfetamin, ecstasy och kokain (se illustration nedan). Även om tidigare uppgifter om priser i missbrukarledet i stort sett saknas och sådana uppgifter är svåra att tolka när de finns, är det oroväckande att den senaste tidens trend sammanfaller med antagandet att priserna kan ha sjunkit under längre tid. Uppgifter som finns tillgängliga från några av länderna med hög prevalens tyder exempelvis på att kokain och ecstasy var betydligt dyrare i slutet av 1980-talet och början av 1990-talet än de är idag.
Bu raporda, ilk kez olarak, yasadışı uyuşturucuların sokak fiyatında zaman içerisinde meydana gelen değişimlerin daha hassas bir değerlendirmesine olanak verecek enflasyona göre düzeltilmiş yasadışı uyuşturucu sokak fiyatlarının 5 yıllık bir analizi bulunmaktadır. Sokak fiyatlarına dair veri toplamak ve bunları değerlendirmek güç bir iştir. Satın alınan maddenin saflığı, miktarı ve türünün yanı sıra büyük bir şehirde veya düzenli bir transit uyuşturucu yolu üzerinde yaşıyor olmak gibi coğrafi faktörlerin hepsi birlikte fiyatı etkilemektedir. Uyuşturucu fiyatları ayrıca ülkeler arasında da önemli farklılıklar göstermekte ve zaman içerisinde arzdaki kesintileri yansıtan dalgalanmalara tabidir. Verilerdeki bu çarpılmalara rağmen, eldeki veriler Avrupa genelinde çoğu uyuşturucu türü için uyuşturucu satın almanın bedelinin düştüğünü göstermektedir. Çoğu ülke için, hakim olan 5 yıllık eğilim, esrar, eroin, amfetamin, ecstasy ve kokainin sokak fiyatlarında bir düşüş yönünde olmuştur (aşağıdaki grafiğe bakın). Sokak fiyatlarına dair tarihsel veriler büyük oranda eksik ve mevcut olduğu durumda yorumlanması zor olmakla beraber, bu yeni eğilim, fiyatların daha uzun vadede düşüyor olabileceği varsayımıyla kaygılandırıcı şekilde uyuşmaktadır. Örneğin, bazı yüksek yaygınlığa sahip ülkelerden alınan bilgiler, kokain ve ecstasy’nin 1980’lerin sonu ile 1990’ların başında bugüne göre önemli oranda daha pahalı olduğunu ileri sürmektedir.
Šajā ziņojumā pirmo reizi ir iekļauta nelegālo narkotiku pēdējo 5 gadu ielas cenu analīze, ievērojot inflāciju, lai varētu precīzāk novērtēt nelegālo narkotiku ielas cenu pārmaiņas laika gaitā. Ielas cenu datus ir gan grūti iegūt, gan interpretēt. Cenu ietekmē gan pārdodamo narkotisko vielu tīrība, daudzums un veids, gan ģeogrāfiski faktori, piemēram, dzīve lielpilsētā vai regulāra narkotiku tranzītceļa tuvumā. Arī dažādās valstīs narkotiku cenas ievērojami atšķiras un laika gaitā svārstās, atspoguļojot piegāžu pārtraukumus. Neraugoties uz šādām datu nepilnībām, pieejamā informācija liecina, ka Eiropā kopumā gandrīz visu narkotiku pārdošanas cenas ir kritušās. Lielākajā daļā valstu dominējošā piecu gadu tendence ir bijusi kaņepju, heroīna, amfetamīnu, ekstazī un kokaīna ielas cenu krišanās (skatīt pievienoto diagrammu). Lai gan vēsturiski dati par ielas cenām lielākoties nav pieejami un pieejamie dati ir grūti interpretējami, tomēr šīs cenu analīzes rezultāti satraucoši sasaucas ar pieņēmumiem par cenu samazinājuma ilgtermiņa raksturu. Piemēram, dažās augstas izplatības valstīs pieejamā informācija liecina, ka kokaīns un ekstazī 80. gadu beigās un 90. gadu sākumā ir maksājuši daudz vairāk nekā pašlaik.
  Komentar ‘“ problem dro...  
Cene drog se tudi med državami precej razlikujejo in nihajo skozi čas, kar odraža motnje v ponudbi. Kljub tem odstopanjem v podatkih razpoložljivi podatki za večino vrst drog kažejo, da so se v Evropi kot celoti stroški za nakup drog znižali.
In this report, for the first time, a 5-year analysis of the street prices of illicit drug is included, corrected for inflation to allow a more accurate assessment of changes in the street price of illicit drugs over time. Data on street prices are difficult both to collect and to interpret. The purity, quantity and variety of the substance bought all influence price, as do geographical factors such as living in a big city or on a regular drug transit route. Drug prices also vary considerably between countries and are subject to fluctuations over time that reflect disruptions in supply. Despite these distortions in the data, across most drug types the available data suggest that in Europe as a whole the cost of buying drugs has fallen. For most countries, the predominant 5-year trend has been a decline in street price for cannabis, heroin, amphetamine, ecstasy and cocaine (see graphic below). Although historical data on street prices are largely lacking and difficult to interpret when available, worryingly this recent trend accords with the suggestion that prices may have been declining over the longer term. For example, information available from some of the high-prevalence countries suggests that cocaine and ecstasy were considerably more expensive in the late 1980s and early 1990s than they are today.
Ce rapport comprend, pour la première fois, une analyse sur 5 ans des prix dans la rue des drogues illicites, corrigés selon l'inflation afin de permettre une évaluation plus précise des évolutions dans le temps des prix des drogues dans la rue. Les données relatives aux prix dans la rue sont difficiles tant à collecter qu’à interpréter. La pureté, la quantité et la variété des substances achetées influencent les prix, tout comme des facteurs géographiques tels que le fait de vivre dans une grande ville ou sur une route de transit régulier de stupéfiants. Les prix des drogues varient aussi considérablement d’un pays à l’autre et sont sujets à des fluctuations au fil du temps reflétant les perturbations de l’approvisionnement. Malgré ces distorsions au niveau des données, pour la plupart des types de drogue, les données disponibles suggèrent que leurs prix sont en baisse partout en Europe. Pour la majorité des pays, la tendance prédominante sur ces cinq dernières années a en effet été une diminution des prix dans la rue pour le cannabis, l’héroïne, les amphétamines, l’ecstasy et la cocaïne (voir le graphique ci-dessous). Bien que les données historiques relatives aux prix dans la rue fassent largement défaut et soient difficiles à interpréter lorsqu’elles sont disponibles, cette tendance, de manière inquiétante, concorde avec l’idée selon laquelle les prix pourraient avoir baissé sur le long terme. Par exemple, des informations disponibles pour certains pays à prévalence élevée suggèrent que la cocaïne et l’ecstasy étaient considérablement plus chers à la fin des années 80 et au début des années 90 qu’aujourd’hui.
Dieser Bericht enthält erstmals eine Fünfjahresanalyse der Straßenpreise von illegalen Drogen. Die Daten wurden inflationsbereinigt, um eine genauere Bewertung zu ermöglichen, wie sich die Straßenpreise illegaler Drogen im Verlauf der Zeit entwickeln. Bei Daten zu Straßenpreisen sind Erhebung und Deutung gleichermaßen schwierig. Der Preis der gekauften Substanz hängt nicht nur von Reinheit, Menge und Art ab, sondern auch von geografischen Faktoren (Erwerb in einer Großstadt oder nahe einer frequentierten Route für den Drogentransit). Auch sind die Drogenpreise je nach Land sehr unterschiedlich und unterliegen zeitlichen Schwankungen, die etwa auf ein knapperes Angebot zurückzuführen sind. Die verfügbaren Daten deuten aber trotz dieser Verzerrungen darauf hin, dass die Kosten für den Drogenerwerb in Europa insgesamt gefallen sind. In den meisten Ländern war der vorherrschende Fünfjahrestrend ein Rückgang des Straßenpreises für Cannabis, Heroin, Amphetamin, Ecstasy und Kokain (siehe nachstehende Abbildung). Auch wenn historische Daten für Straßenpreise weitgehend fehlen oder sich, wenn sie verfügbar sind, nur schwer interpretieren lassen, stützt dieser neuere Trend beunruhigenderweise die Vermutung, dass die Preise schon längerfristig gefallen sein könnten. So deuten beispielsweise die Daten für einige Länder mit hoher Prävalenz darauf hin, dass Kokain und Ecstasy in den späten 80er und frühen 90er Jahren erheblich teuerer waren, als sie es jetzt sind.
Por primera vez en este informe se incluye un análisis quinquenal de los precios de las drogas ilegales en la calle, una vez corregida la inflación, a fin de poder evaluar con más precisión las variaciones de dichos precios a lo largo del tiempo. Los datos sobre los precios en la calle son difíciles tanto de recopilar como de interpretar. La pureza, cantidad y variedad de las sustancias adquiridas influyen en el precio, al igual que los factores geográficas, como vivir en una gran ciudad o en una ruta regular de tránsito de drogas. Asimismo, los precios de la droga varían considerablemente de un país a otro, y experimentan fluctuaciones con el tiempo que reflejan las interrupciones del suministro. A pesar de estas distorsiones de los datos, los datos referentes a la mayoría de los tipos de droga indican que el coste de adquirir drogas en Europa ha bajado. En la mayoría de los países, la tendencia predominante en estos cinco años ha sido un descenso de los precios en la calle del cannabis, la heroína, las anfetaminas, el éxtasis y la cocaína (véase el gráfico más abajo). Aunque existen muy pocos datos históricos sobre precios en la calle y éstos son difíciles de interpretar, resulta preocupante que esta tendencia reciente coincida con los indicios de que los precios pueden estar bajando a largo plazo. Por ejemplo, la información disponible sobre algunos países de alta prevalencia indica que la cocaína y el éxtasis eran mucho más caros a finales de los años ochenta y principios de los noventa que en la actualidad.
In questa relazione viene inclusa per la prima volta un’analisi quinquennale dei prezzi al dettaglio, corretti dell’inflazione, delle droghe illecite, per consentire una valutazione più accurata della parabola temporale dei prezzi degli stupefacenti. È difficile sia raccogliere sia interpretare i dati sui prezzi al dettaglio. La purezza, la quantità e la varietà della sostanza acquistata sono tutti fattori che influenzano il prezzo, al pari dei fattori geografici (per esempio, il fatto di vivere in una grande città o su una rotta di transito regolare della droga). I prezzi degli stupefacenti variano considerevolmente da paese a paese e sono soggetti a oscillazioni nel tempo che riflettono le interruzioni nella fornitura. Nonostante queste possibili distorsioni dei dati, le informazioni disponibili sulla maggior parte delle sostanze suggeriscono che in tutta l’Europa il prezzo di acquisto degli stupefacenti è diminuito. Nella maggior parte dei paesi, si è registrata negli ultimi cinque anni una tendenza dominante al declino del prezzo al dettaglio di cannabis, eroina, anfetamina, ecstasy e cocaina (cfr. il seguente grafico). Nonostante la spiccata carenza di dati storici sul prezzo al dettaglio e la difficoltà legata alla loro interpretazione, risulta preoccupante il fatto che questa tendenza recente avvalori l’ipotesi che i prezzi sarebbero diminuiti sul lungo periodo. Per esempio, le informazioni provenienti da alcuni paesi a prevalenza elevata suggeriscono che ecstasy e cocaina erano molto più costose tra la fine degli anni Ottanta e l’inizio degli anni Novanta rispetto a oggi.
No presente relatório figura pela primeira vez uma análise, referente a cinco anos, dos preços de rua das drogas ilícitas, indexados à inflação a fim de permitir uma avaliação mais precisa da evolução desses preços ao longo do tempo. Os dados sobre os preços a nível da rua são difíceis de recolher e de interpretar. A pureza, a quantidade e a variedade da substância comprada influenciam os preços, o mesmo acontecendo com factores geográficos como o facto de se viver numa grande cidade ou numa rota de passagem regular das drogas. Os preços também variam consideravelmente consoante os países e estão sujeitos a flutuações ao longo do tempo, que reflectem as rupturas na oferta. Apesar destas distorções, os dados disponíveis em relação à maioria dos tipos de droga sugerem que o custo de compra da droga baixou no conjunto da Europa. Ao longo desses cinco anos, verificou-se, na maioria dos países, uma tendência predominante para a diminuição do preço de rua da cannabis, da heroína, das anfetaminas, do ecstasy e da cocaína (ver gráfico infra). Embora haja poucos dados históricos sobre os preços a nível da rua e os que estão disponíveis sejam difíceis de interpretar, esta preocupante tendência recente confirma a sugestão de que os preços podem ter vindo a diminuir no longo prazo. Por exemplo, as informações fornecidas por alguns dos países com elevada prevalência sugerem que a cocaína e o ecstasy eram consideravelmente mais caros no final da década de 80 e no início da década de 90 do que na actualidade.
Στην έκθεση αυτή περιλαμβάνεται για πρώτη φορά μια πενταετής ανάλυση των λιανικών τιμών, με διόρθωση ώστε να ληφθεί υπόψη ο πληθωρισμός, ώστε να είναι εφικτή η ακριβέστερη εκτίμηση των διαχρονικών αλλαγών στις τιμές των παράνομων ναρκωτικών ουσιών. Τόσο η συλλογή όσο και η ερμηνεία των στοιχείων αυτών παρουσιάζει δυσκολίες. Την τιμή επηρεάζουν η καθαρότητα, η ποσότητα και η ποικιλία της ναρκωτικής ουσίας που αγοράζεται, καθώς και διάφοροι γεωγραφικοί παράγοντες, όπως π.χ. η διαμονή σε μια μεγάλη πόλη ή επί μιας οδού τακτικής διακίνησης ναρκωτικών. Οι τιμές των ναρκωτικών ουσιών επίσης διαφέρουν αισθητά από χώρα σε χώρα και υπόκεινται σε διακυμάνσεις που απηχούν τις διαταραχές στην προσφορά. Παρά τους εν λόγω στρεβλωτικούς παράγοντες, τα διαθέσιμα στοιχεία για όλα σχεδόν τα είδη ναρκωτικών ουσιών υποδηλώνουν ότι στο σύνολο της Ευρώπης έχει μειωθεί το κόστος αγοράς. Στις περισσότερες χώρες η κυρίαρχη τάση της πενταετίας αυτής ήταν πτώση στις λιανικές τιμές για την κάνναβη, την ηρωίνη, την αμφεταμίνη, την έκσταση και την κοκαΐνη (βλ. διάγραμμα κατωτέρω). Αν και τα ιστορικά στοιχεία για τις λιανικές τιμές είναι σε μεγάλο βαθμό ελλιπή και δύσκολο να ερμηνευθούν όταν υπάρχουν, είναι ανησυχητικό το γεγονός ότι η νέα αυτή τάση συνάδει με την άποψη ότι οι τιμές ενδέχεται να μειώνονται μακροπρόθεσμα. Για παράδειγμα, πληροφορίες από κάποιες από τις χώρες με υψηλή επικράτηση δείχνουν ότι η κοκαΐνη και η έκσταση ήταν αρκετά πιο ακριβές στα τέλη της δεκαετίας του ’80 και στις αρχές της δεκαετίας του ‘90 απ’ ότι είναι σήμερα.
Dit rapport omvat voor de eerste keer een vijfjarenanalyse van de straatprijzen van illegale drugs, gecorrigeerd voor inflatie, met als doel een meer nauwkeurige evaluatie te kunnen maken van de veranderingen in de straatprijzen van illegale drugs over een langere tijd. Gegevens over straatprijzen zijn moeilijk te verzamelen en moeilijk te interpreteren. De zuiverheid, hoeveelheid en het soort van de gekochte substantie zijn alle van invloed op de prijs, en hetzelfde geldt voor geografische factoren zoals leven in een grote stad of aan een vaste doorvoerroute van drugs. Drugsprijzen verschillen ook sterk tussen landen onderling, en zijn onderhevig aan chronische schommelingen die het gevolg zijn van onderbrekingen in het aanbod. Ondanks deze vertekeningen van de gegevens wijzen de beschikbare data er voor de meeste drugssoorten op dat de aankoopprijs van drugs in Europa als geheel gedaald is. In de meeste landen hebben deze vijf jaar een dalende trend te zien gegeven van de straatprijzen voor cannabis, heroïne, amfetamine, ecstasy en cocaïne (zie onderstaande grafiek). Ofschoon historische gegevens over straatprijzen grotendeels ontbreken, en indien beschikbaar, moeilijk te interpreteren zijn, stemt deze recente trend zorgwekkend genoeg overeen met aanwijzingen dat de prijzen wellicht al langer aan het dalen zijn. Zo blijkt uit informatie uit een aantal landen met een hoge prevalentie dat cocaïne en ecstasy aan het einde van de jaren tachtig en het begin van de jaren negentig van de vorige eeuw duurder zouden zijn geweest dan ze nu zijn.
Do této zprávy jsme poprvé zařadili analýzu pětiletého vývojového trendu pouličních cen nezákonných drog, a to po úpravě o inflaci, aby bylo možné přesněji hodnotit změny pouličních cen nezákonných drog v čase. Údaje o pouličních cenách se obtížně získávají a interpretují. Cenu ovlivňuje čistota, množství a druh nakupované látky, stejně jako geografické faktory, jako například život ve velkém městě nebo na pravidelné trase pro tranzit drog. Ceny drog se také velmi liší v jednotlivých zemích a podléhají výkyvům v čase, které odrážejí narušení dodávek. Bez ohledu na tato zkreslení údaje pro většinu typů drog naznačují, že celkově ceny drog v Evropě klesly. Ve většině zemí převládal v tomto pětiletém období trend klesajících pouličních cen konopí, heroinu, amfetaminů, extáze a kokainu (viz grafické znázornění níže). I když historické údaje o pouličních cenách převážně scházejí a pokud jsou k dispozici, jejich interpretace není snadná, je znepokojující, že tento současný trend odpovídá domněnce, že ceny možná dlouhodobě klesají. Například informace dostupné z některých zemí s vysokou prevalencí naznačují, že kokain a extáze byly v 80. letech a na začátku 90. let 20. století výrazně dražší než nyní.
I denne beretning er der for første gang medtaget en analyse over en 5-årig periode af gadepriserne for illegale stoffer, korrigeret for inflation, for at muliggøre en mere præcis vurdering af ændringer i gadepriserne for illegale stoffer over tid. Det er både vanskeligt at indsamle og fortolke data om gadepriser. Renhedsgraden, mængden og typen af det købte stof påvirker prisen, og det samme gælder geografiske faktorer, f.eks. om køberen bor i en storby eller i forbindelse med en rute, hvor der regelmæssigt forekommer narkotikatransit. Priserne for stoffer varierer også betydeligt fra land til land og er genstand for udsving over tid, som afspejler afbrydelser i forsyningen. Trods disse forvanskninger af dataene fremgår det af de tilgængelige data med hensyn til de fleste typer af stoffer, at priserne for stoffer er faldet i Europa som helhed. For de fleste landes vedkommende har den fremherskende tendens i den 5-årige periode været et fald i gadeprisen for cannabis, heroin, amfetamin, ecstasy og kokain (se figur nedenfor). Selv om der i vidt omfang mangler historiske data om gadepriser, og dataene er vanskelige at fortolke, når de foreligger, giver det anledning til bekymring, at denne nylige tendens er i overensstemmelse med den indikation, at priserne kan have været faldende på længere sigt. F.eks. fremgår det af oplysninger fra nogle af landene med stor udbredelse, at kokain og ecstasy var betydeligt dyrere i slutningen af 1980'erne og begyndelsen af 1990'erne end i dag.
Käesolevas aruandes on esitatud esimene ebaseaduslike uimastite tänavahindade analüüs 5aastase perioodi kohta (võttes arvesse inflatsiooni), et täpsemalt hinnata nende muutumist aja jooksul. Andmeid tänavahindade kohta on raske koguda ja ka analüüsida. Hinda mõjutavad ostetava aine puhtus, kogus ja sort ning samuti on olulised geograafilised tegurid, näiteks kas tegu on suurlinnaga või uimastite transiiditeele jääva kohaga. Uimastihinnad erinevad oluliselt ka riigiti ning hinnad kõiguvad, mis annab tunnistust pakkumise tõrgetest. Hoolimata andmete moonutatusest, saab olemasolevate andmete põhjal järeldada, et enamiku uimastite hinnad on Euroopas üldiselt langenud. Enamikus riikides on viie aasta jooksul langenud kanepi, heroiini, amfetamiini, ecstasy ja kokaiini tänavahind (vt graafik allpool). Kuigi varasemad andmed tänavahindade kohta puuduvad või on neid raske analüüsida, võib praegune tendents kahjuks olla märk sellest, et uimastihinnad on langenud juba pikemat aega. Mõne kõrge levimusega riigi andmed näitavad, et 1980ndate lõpus olid kokaiin ja ecstasy tunduvalt kallimad kui praegu.
Tähän raporttiin sisältyy ensimmäisen kerran viisivuotisanalyysi laittomien huumeiden inflaatiokorjatuista hinnoista katukaupassa. Siitä saadaan entistä tarkempi arvio katukauppahintojen muutoksista ajan kuluessa. Katukauppahintoja koskevia tietoja on vaikea kerätä ja tulkita. Ostetun huumeen puhtaus, määrä ja laji vaikuttavat hintaan, samoin maantieteelliset tekijät, kuten asuminen suurkaupungissa tai säännöllisen kauttakulkureitin varrella. Huumeiden hinnat vaihtelevat suuresti myös maiden välillä, ja niissä näkyvät tarjonnan vaihtelun ajalliset heilahtelut. Tästä vääristymästä huolimatta useimmista huumelajeista saadut tiedot viittaavat siihen, että huumeiden ostohinnat ovat laskeneet koko Euroopassa. Useimmissa maissa vallitseva viiden vuoden suuntaus on ollut kannabiksen, heroiinin, amfetamiinin, ekstaasin ja kokaiinin katukauppahintojen lasku (ks. alla oleva graafinen esitys). Katukauppahinnoista ei ole olemassa paljonkaan aikasarjoja ja saatavilla olevia aikasarjoja on vaikea tulkita, mutta viimeaikainen suuntaus on sikäli huolestuttava, että sen mukaan hinnat ovat saattaneet olla laskussa jo pitkään. Muutamista maista, joissa levinneisyys on korkea, on esimerkiksi saatu sellaisia tietoja, että kokaiini ja ekstaasi olivat huomattavasti kalliimpia 1980-luvun lopussa ja 1990-luvun alussa kuin ne ovat nykyisin.
Ez az első olyan jelentés, amely a tiltott kábítószerek inflációval korrigált utcai ára tekintetében egy 5 éves elemzést tartalmaz. Ez lehetővé teszi az ilyen szerek utcai ára időbeli alakulásának pontosabb értékelését. Az utcai árak összegyűjtése és értelmezése egyaránt nehéz. Az árat befolyásolja a vásárolt szer tisztasága, mennyisége és típusa, illetve alakulására olyan földrajzi tényezők is hatást gyakorolnak, mint a nagyvárosi környezet vagy a kábítószer szokásos tranzitútjának közelsége. A kábítószerárak országonként is nagyban eltérnek, és az ellátás folyamatosságának függvényében időben ingadozhatnak. Az ilyen jellegű adattorzulás ellenére a rendelkezésre álló adatok alapján kijelenthető, hogy Európa-szerte szinte minden kábítószertípus esetében csökkent az eladási ár. A legtöbb országban az volt az uralkodó 5 éves tendencia, hogy csökkent a kannabisz, a heroin, az amfetamin, az extasy és a kokain utcai ára (lásd a lenti ábrát). Bár az utcai árakról nem nagyon állnak rendelkezésre múltbéli adatok, és ha vannak is ilyenek, azok nehezen értelmezhetők, mégis aggasztó, hogy ez az új tendencia egybevág azzal a feltételezéssel, hogy az árak hosszú távon tovább csökkenhetnek. Egyes magas prevalenciájú országok adatai szerint például a kokain és az extasy sokkal drágább volt a 80-as évek végén és a 90-es évek elején, mint manapság.
I denne rapporten har vi for første gang fått med en 5-årsanalyse av gateprisene på illegale rusmidler. For å få et mer nøyaktig inntrykk av variasjonene i gateprisen på illegale rusmidler over tid er prisene korrigert for inflasjon. Opplysninger om gatepriser er vanskelige både å innhente og å tolke. Prisen påvirkes av stoffets renhet, hvilken variant det er snakk om og hvilke kvanta som kjøpes, men også geografiske faktorer som om kjøpet foregår i en storby eller langs en av transittrutene, påvirker prisen. Det er store prisvariasjoner mellom landene, og prisene svinger i forhold til forsyningssituasjonen. Til tross for disse usikkerhetsfaktorene tyder alle tilgjengelige data på at det er blitt billigere å kjøpe narkotika i Europa, i hvert fall for de fleste typene narkotika. Den dominerende 5-årstrenden har vært fallende i de fleste land når det gjelder gateprisen på cannabis, heroin, amfetamin, ecstasy og kokain (se diagram under). Selv om det ikke finnes mange historiske data om gatepriser, og de som finnes er vanskelige å tolke, er det bekymringsfullt at alt her tyder på at prisene i et lengre tidsperspektiv har gått ned. Ifølge informasjon fra noen av landene med høyest prevalens var f.eks. kokain og ecstasy betydelig dyrere på slutten av 1980-tallet og begynnelsen av 1990-tallet enn i dag.
i odmiana substancji, jak również czynniki geograficzne, takie jak miejsce zamieszkania w dużym mieście czy w miejscu przebiegu regularnej trasy tranzytowej przemytu narkotyków. Ceny narkotyków różnią się także znacznie w poszczególnych krajach i na przestrzeni czasu podlegają wahaniom, które odzwierciedlają przerwy w dostawach. Pomimo wymienionych odchyleń w danych dostępne informacje dotyczące większości substancji świadczą o tym, że w całej Europie koszty narkotyków spadły. W większości krajów w cenach detalicznych konopi indyjskich, heroiny, amfetaminy, ekstazy i kokainy przeważała w okresie 5-letnim tendencja spadkowa (patrz wykres poniżej). Mimo że brakuje danych historycznych dotyczących cen detalicznych bądź trudno jest je zinterpretować, to niepokój budzi fakt, że ta najnowsza tendencja potwierdza przypuszczenie o spadku cen w dłuższym okresie. Na przykład dostępne dane pochodzące z krajów o wysokim wskaźniku rozpowszechnienia sugerują, że kokaina i ekstazy były znacznie droższe w końcu lat 80-tych i na początku 90-tych.
În prezentul raport se include pentru prima dată o analiză pe cinci ani a preţului pe stradă a drogurilor ilicite, corectat în funcţie de inflaţie, cu scopul de a permite o evaluare mai precisă în timp a schimbărilor de preţuri de pe stradă a drogurilor ilicite. Datele privind preţurile pe stradă sunt greu de colectat şi de interpretat. Puritatea, cantitatea şi varietatea substanţei cumpărate, toate influenţează preţul, la fel ca şi factori geografici cum ar fi domiciliul într-un oraş mare sau pe o rută de tranzit regulat al drogurilor. Preţurile drogurilor variază considerabil şi de la o ţară la alta, iar fluctuaţiile în timp reflectă rupturi în aprovizionare. În pofida acestor denaturări a datelor, datele disponibile arată că, pentru majoritatea tipurilor de droguri, pe ansamblul Europei costul pentru achiziţionarea de droguri a scăzut. În majoritatea ţărilor, tendinţa predominantă pe cinci ani a fost o scădere a preţului pe stradă pentru canabis, heroină, amfetamină, ecstasy şi cocaină (vezi graficul de mai jos). Deşi datele istorice privind preţurile pe stradă sunt foarte lacunare şi dificil de interpretat, atunci când sunt disponibile, această tendinţă recentă se coroborează în mod îngrijorător cu sugestia că preţurile au scăzut continuu, într-o lungă perioadă de timp. Astfel, de exemplu, informaţiile disponibile din unele ţări cu prevalenţă ridicată sugerează că ecstasy şi cocaina au fost cu mult mai scumpe la sfârşitul anilor 1980 şi la începutul anilor 1990 decât sunt în zilele noastre.
V tejto správe je po prvýkrát zahrnutá 5-ročná analýza pouličných cien nezákonných drog korigovaných kvôli inflácii, aby sa umožnilo presnejšie hodnotenie zmien v pouličnej cene nezákonných drog v priebehu času. Údaje o pouličných cenách sa ťažko zhromažďujú a interpretujú. Čistota, množstvo a druh kupovanej látky ovplyvňujú cenu, práve tak ako aj geografické faktory, napríklad bývanie vo veľkom meste alebo na pravidelnej tranzitnej drogovej trase. Ceny drog sa značne líšia aj medzi jednotlivými krajinami a podliehajú časovým zmenám, ktoré odrážajú prerušenia ponuky. Napriek týmto skresleniam údajov pre väčšinu drog dostupné údaje naznačujú, že v Európe ako celku, náklady na kupovanie drog klesajú. Pre väčšinu krajín je prevládajúcim 5-ročným trendom klesanie pouličnej ceny kanabisu, heroínu, amfetamínu, extázy a kokaínu (pozri graf uvedený nižšie). Hoci historické údaje o pouličných cenách zväčša chýbajú a ťažko sa interpretujú, ak sú k dispozícii, je znepokojujúce, že tento nedávny trend je v súlade s názorom, že ceny môžu klesať už dlhú dobu. Napríklad informácie dostupné z niektorých krajín s vysokou prevalenciou naznačujú, že kokaín a extáza boli značne drahšie koncom osemdesiatych a začiatkom deväťdesiatych rokov minulého storočia ako sú v súčasnosti.
Denna rapport innehåller för första gången en analys av prisutvecklingen i missbrukarledet för olagliga droger under en femårsperiod. Priserna är korrigerade för inflation för att ge en mer rättvisande bild av förändringarna av priserna på olagliga droger i missbrukarledet över tid. Uppgifter om priser på gatan är svåra både att samla in och att tolka. Såväl drogens renhet, mängd som typ påverkar priset, liksom geografiska faktorer som om köpet sker i en storstad eller på en vanlig transitrutt. Drogpriserna skiljer sig också väsentligt mellan länderna och varierar över tid som en följd av störningar i tillgången. Trots dessa snedvridningar i uppgifterna, tyder tillgängliga siffror på att kostnaderna för att köpa droger har sjunkit för de flesta drogtyper i hela Europa. I de flesta länder har den huvudsakliga tendensen under femårsperioden varit en nedgång av priserna i missbrukarledet för cannabis, heroin, amfetamin, ecstasy och kokain (se illustration nedan). Även om tidigare uppgifter om priser i missbrukarledet i stort sett saknas och sådana uppgifter är svåra att tolka när de finns, är det oroväckande att den senaste tidens trend sammanfaller med antagandet att priserna kan ha sjunkit under längre tid. Uppgifter som finns tillgängliga från några av länderna med hög prevalens tyder exempelvis på att kokain och ecstasy var betydligt dyrare i slutet av 1980-talet och början av 1990-talet än de är idag.
Bu raporda, ilk kez olarak, yasadışı uyuşturucuların sokak fiyatında zaman içerisinde meydana gelen değişimlerin daha hassas bir değerlendirmesine olanak verecek enflasyona göre düzeltilmiş yasadışı uyuşturucu sokak fiyatlarının 5 yıllık bir analizi bulunmaktadır. Sokak fiyatlarına dair veri toplamak ve bunları değerlendirmek güç bir iştir. Satın alınan maddenin saflığı, miktarı ve türünün yanı sıra büyük bir şehirde veya düzenli bir transit uyuşturucu yolu üzerinde yaşıyor olmak gibi coğrafi faktörlerin hepsi birlikte fiyatı etkilemektedir. Uyuşturucu fiyatları ayrıca ülkeler arasında da önemli farklılıklar göstermekte ve zaman içerisinde arzdaki kesintileri yansıtan dalgalanmalara tabidir. Verilerdeki bu çarpılmalara rağmen, eldeki veriler Avrupa genelinde çoğu uyuşturucu türü için uyuşturucu satın almanın bedelinin düştüğünü göstermektedir. Çoğu ülke için, hakim olan 5 yıllık eğilim, esrar, eroin, amfetamin, ecstasy ve kokainin sokak fiyatlarında bir düşüş yönünde olmuştur (aşağıdaki grafiğe bakın). Sokak fiyatlarına dair tarihsel veriler büyük oranda eksik ve mevcut olduğu durumda yorumlanması zor olmakla beraber, bu yeni eğilim, fiyatların daha uzun vadede düşüyor olabileceği varsayımıyla kaygılandırıcı şekilde uyuşmaktadır. Örneğin, bazı yüksek yaygınlığa sahip ülkelerden alınan bilgiler, kokain ve ecstasy’nin 1980’lerin sonu ile 1990’ların başında bugüne göre önemli oranda daha pahalı olduğunu ileri sürmektedir.
Šajā ziņojumā pirmo reizi ir iekļauta nelegālo narkotiku pēdējo 5 gadu ielas cenu analīze, ievērojot inflāciju, lai varētu precīzāk novērtēt nelegālo narkotiku ielas cenu pārmaiņas laika gaitā. Ielas cenu datus ir gan grūti iegūt, gan interpretēt. Cenu ietekmē gan pārdodamo narkotisko vielu tīrība, daudzums un veids, gan ģeogrāfiski faktori, piemēram, dzīve lielpilsētā vai regulāra narkotiku tranzītceļa tuvumā. Arī dažādās valstīs narkotiku cenas ievērojami atšķiras un laika gaitā svārstās, atspoguļojot piegāžu pārtraukumus. Neraugoties uz šādām datu nepilnībām, pieejamā informācija liecina, ka Eiropā kopumā gandrīz visu narkotiku pārdošanas cenas ir kritušās. Lielākajā daļā valstu dominējošā piecu gadu tendence ir bijusi kaņepju, heroīna, amfetamīnu, ekstazī un kokaīna ielas cenu krišanās (skatīt pievienoto diagrammu). Lai gan vēsturiski dati par ielas cenām lielākoties nav pieejami un pieejamie dati ir grūti interpretējami, tomēr šīs cenu analīzes rezultāti satraucoši sasaucas ar pieņēmumiem par cenu samazinājuma ilgtermiņa raksturu. Piemēram, dažās augstas izplatības valstīs pieejamā informācija liecina, ka kokaīns un ekstazī 80. gadu beigās un 90. gadu sākumā ir maksājuši daudz vairāk nekā pašlaik.