ide – Übersetzung – Keybot-Wörterbuch

Spacer TTN Translation Network TTN TTN Login Français English Spacer Help
Ausgangssprachen Zielsprachen
Keybot 43 Ergebnisse  www.luontoportti.com  Seite 3
  Dace, Leuciscus leucisc...  
Similar species: bleak, chub, ide, roach
Espèces similaires : ablette, chevesne, gardon, ide mélanote
Verwechslungsarten: Aland, Döbel, Rotauge, Ukelei
Especies similares: alburno, cacho, escalo, rutilo
Lignende arter: Døbel, Løje, Rimte, Skalle
Samannäköisiä lajeja: salakka, särki, säyne, turpa
Lignende arter: Laue, mort, stam, vederbuk
Liknande arter: färna, id, löja, mört
  Chub, Leuciscus cephalu...  
Asp, Belica, Bleak, Blue bream, Bream, Carp, Crucian carp, Dace, Gudgeon, Ide, Minnow, Prussian carp, Roach, Rudd, Tench, Vimba, White bream, Ziege
Able de Heckel, Ablette, Aspe, Brème bleue, Brème bordelière, Brème commune, Carpe à la lune, Carpe commune, Carpe prussienne, Gardon, Goujon, Ide mélanote, Pélèque rasoir, Rotengle, Tanche, Vairon, Vandoise, Vimbe
Aland, Brachse, Elritze, Giebel, Gründling, Güster, Hasel, Karausche, Karpfen, Moderlieschen, Rapfen, Rotauge, Rotfeder, Schleie, Ukelei, Zährte, Ziege, Zope
Alburno, Aspio, Ballero, Brema, Brema blanca, Cacho, Carpa común, Carpa prusiana, Carpín, Gardí, Gobio, Leucaspius delineatus, Leucisco, Peleco, Piscardo, Rutilo, Tenca, Vimba
Asp, Blege, Brasen, Brasenflire, Dam-Karusse, Elritse, Grundling, Karpe, Karusse, Løje, Regnløje, Rimte, Rudd, Sabelkarpe, Skalle, Strømskalle, Suder, Vimme
Allikkosalakka, Hopearuutana, Karppi, Lahna, Miekkasärki, Mutu, Pasuri, Ruutana, Salakka, Seipi, Sorva, Sulkava, Suutari, Särki, Säyne, Toutain, Törö, Vimpa
Asp, Brasme, Brasmeflire, Damkaruss, Flire, Gullbust, Karpe, Karuss, Laue, Mort, Regnlaue, Sabelkarpe, Sandkryper, Suter, Sørv, Vederbuk, Vimme, Ørekyt
Asp, Björkna, Braxen, Elritsa, Faren, Groplöja, Id, Karp, Löja, Mört, Ruda, Sandkrypare, Sarv, Silverruda, Skärkniv, Stäm, Sutare, Vimma
  Minnow, Phoxinus phoxin...  
Asp, Belica, Bleak, Blue bream, Bream, Carp, Chub, Crucian carp, Dace, Gudgeon, Ide, Prussian carp, Roach, Rudd, Tench, Vimba, White bream, Ziege
Able de Heckel, Ablette, Aspe, Brème bleue, Brème bordelière, Brème commune, Carpe à la lune, Carpe commune, Carpe prussienne, Chevesne, Gardon, Goujon, Ide mélanote, Pélèque rasoir, Rotengle, Tanche, Vandoise, Vimbe
Aland, Brachse, Döbel, Giebel, Gründling, Güster, Hasel, Karausche, Karpfen, Moderlieschen, Rapfen, Rotauge, Rotfeder, Schleie, Ukelei, Zährte, Ziege, Zope
Alburno, Aspio, Ballero, Brema, Brema blanca, Cacho, Carpa común, Carpa prusiana, Carpín, Escalo, Gardí, Gobio, Leucaspius delineatus, Leucisco, Peleco, Rutilo, Tenca, Vimba
Asp, Blege, Brasen, Brasenflire, Dam-Karusse, Døbel, Grundling, Karpe, Karusse, Løje, Regnløje, Rimte, Rudd, Sabelkarpe, Skalle, Strømskalle, Suder, Vimme
Allikkosalakka, Hopearuutana, Karppi, Lahna, Miekkasärki, Pasuri, Ruutana, Salakka, Seipi, Sorva, Sulkava, Suutari, Särki, Säyne, Toutain, Turpa, Törö, Vimpa
Asp, Brasme, Brasmeflire, Damkaruss, Flire, Gullbust, Karpe, Karuss, Laue, Mort, Regnlaue, Sabelkarpe, Sandkryper, Stam, Suter, Sørv, Vederbuk, Vimme
Asp, Björkna, Braxen, Faren, Färna, Groplöja, Id, Karp, Löja, Mört, Ruda, Sandkrypare, Sarv, Silverruda, Skärkniv, Stäm, Sutare, Vimma
  Carp, Cyprinus carpio (...  
Asp, Belica, Bleak, Blue bream, Bream, Chub, Crucian carp, Dace, Gudgeon, Ide, Minnow, Prussian carp, Roach, Rudd, Tench, Vimba, White bream, Ziege
Able de Heckel, Ablette, Aspe, Brème bleue, Brème bordelière, Brème commune, Carpe à la lune, Carpe prussienne, Chevesne, Gardon, Goujon, Ide mélanote, Pélèque rasoir, Rotengle, Tanche, Vairon, Vandoise, Vimbe
Aland, Brachse, Döbel, Elritze, Giebel, Gründling, Güster, Hasel, Karausche, Moderlieschen, Rapfen, Rotauge, Rotfeder, Schleie, Ukelei, Zährte, Ziege, Zope
Alburno, Aspio, Ballero, Brema, Brema blanca, Cacho, Carpa prusiana, Carpín, Escalo, Gardí, Gobio, Leucaspius delineatus, Leucisco, Peleco, Piscardo, Rutilo, Tenca, Vimba
Asp, Blege, Brasen, Brasenflire, Dam-Karusse, Døbel, Elritse, Grundling, Karusse, Løje, Regnløje, Rimte, Rudd, Sabelkarpe, Skalle, Strømskalle, Suder, Vimme
Allikkosalakka, Hopearuutana, Lahna, Miekkasärki, Mutu, Pasuri, Ruutana, Salakka, Seipi, Sorva, Sulkava, Suutari, Särki, Säyne, Toutain, Turpa, Törö, Vimpa
Asp, Brasme, Brasmeflire, Damkaruss, Flire, Gullbust, Karuss, Laue, Mort, Regnlaue, Sabelkarpe, Sandkryper, Stam, Suter, Sørv, Vederbuk, Vimme, Ørekyt
Asp, Björkna, Braxen, Elritsa, Faren, Färna, Groplöja, Id, Löja, Mört, Ruda, Sandkrypare, Sarv, Silverruda, Skärkniv, Stäm, Sutare, Vimma
  Blue bream, Abramis bal...  
Asp, Belica, Bleak, Bream, Carp, Chub, Crucian carp, Dace, Gudgeon, Ide, Minnow, Prussian carp, Roach, Rudd, Tench, Vimba, White bream, Ziege
Able de Heckel, Ablette, Aspe, Brème bordelière, Brème commune, Carpe à la lune, Carpe commune, Carpe prussienne, Chevesne, Gardon, Goujon, Ide mélanote, Pélèque rasoir, Rotengle, Tanche, Vairon, Vandoise, Vimbe
Aland, Brachse, Döbel, Elritze, Giebel, Gründling, Güster, Hasel, Karausche, Karpfen, Moderlieschen, Rapfen, Rotauge, Rotfeder, Schleie, Ukelei, Zährte, Ziege
Alburno, Aspio, Brema, Brema blanca, Cacho, Carpa común, Carpa prusiana, Carpín, Escalo, Gardí, Gobio, Leucaspius delineatus, Leucisco, Peleco, Piscardo, Rutilo, Tenca, Vimba
Asp, Blege, Brasen, Dam-Karusse, Døbel, Elritse, Grundling, Karpe, Karusse, Løje, Regnløje, Rimte, Rudd, Sabelkarpe, Skalle, Strømskalle, Suder, Vimme
Allikkosalakka, Hopearuutana, Karppi, Lahna, Miekkasärki, Mutu, Pasuri, Ruutana, Salakka, Seipi, Sorva, Suutari, Särki, Säyne, Toutain, Turpa, Törö, Vimpa
Asp, Brasme, Damkaruss, Flire, Gullbust, Karpe, Karuss, Laue, Mort, Regnlaue, Sabelkarpe, Sandkryper, Stam, Suter, Sørv, Vederbuk, Vimme, Ørekyt
Asp, Björkna, Braxen, Elritsa, Färna, Groplöja, Id, Karp, Löja, Mört, Ruda, Sandkrypare, Sarv, Silverruda, Skärkniv, Stäm, Sutare, Vimma
  Vimba, Vimba vimba (L.)...  
Asp, Belica, Bleak, Blue bream, Bream, Carp, Chub, Crucian carp, Dace, Gudgeon, Ide, Minnow, Prussian carp, Roach, Rudd, Tench, White bream, Ziege
Able de Heckel, Ablette, Aspe, Brème bleue, Brème bordelière, Brème commune, Carpe à la lune, Carpe commune, Carpe prussienne, Chevesne, Gardon, Goujon, Ide mélanote, Pélèque rasoir, Rotengle, Tanche, Vairon, Vandoise
Aland, Brachse, Döbel, Elritze, Giebel, Gründling, Güster, Hasel, Karausche, Karpfen, Moderlieschen, Rapfen, Rotauge, Rotfeder, Schleie, Ukelei, Ziege, Zope
Alburno, Aspio, Ballero, Brema, Brema blanca, Cacho, Carpa común, Carpa prusiana, Carpín, Escalo, Gardí, Gobio, Leucaspius delineatus, Leucisco, Peleco, Piscardo, Rutilo, Tenca
Asp, Blege, Brasen, Brasenflire, Dam-Karusse, Døbel, Elritse, Grundling, Karpe, Karusse, Løje, Regnløje, Rimte, Rudd, Sabelkarpe, Skalle, Strømskalle, Suder
Allikkosalakka, Hopearuutana, Karppi, Lahna, Miekkasärki, Mutu, Pasuri, Ruutana, Salakka, Seipi, Sorva, Sulkava, Suutari, Särki, Säyne, Toutain, Turpa, Törö
Asp, Brasme, Brasmeflire, Damkaruss, Flire, Gullbust, Karpe, Karuss, Laue, Mort, Regnlaue, Sabelkarpe, Sandkryper, Stam, Suter, Sørv, Vederbuk, Ørekyt
Asp, Björkna, Braxen, Elritsa, Faren, Färna, Groplöja, Id, Karp, Löja, Mört, Ruda, Sandkrypare, Sarv, Silverruda, Skärkniv, Stäm, Sutare
  Asp, Aspius aspius (L.)...  
Similar species: chub, ide, roach, rudd, vimba
Espèces similaires : chevesne, gardon, ide mélanote, rotengle, vimbe
Verwechslungsarten: Aland, Döbel, Rotauge, Rotfeder, Zährte
Especies similares: cacho, escalo, gardí, rutilo, vimba
Lignende arter: Døbel, Rimte, Rudd, Skalle, Vimme
Koko: 40–75 cm, 1–3 kg, kookkaimmillaan 5 kg tai enemmänkin.
Lignende arter: Mort, stam, sørv, vederbuk, vimme
Liknande arter: färna, id, mört, sarv, vimma
  Bream, Abramis brama (L...  
Asp, Belica, Bleak, Blue bream, Carp, Chub, Crucian carp, Dace, Gudgeon, Ide, Minnow, Prussian carp, Roach, Rudd, Tench, Vimba, White bream, Ziege
Able de Heckel, Ablette, Aspe, Brème bleue, Brème bordelière, Carpe à la lune, Carpe commune, Carpe prussienne, Chevesne, Gardon, Goujon, Ide mélanote, Pélèque rasoir, Rotengle, Tanche, Vairon, Vandoise, Vimbe
Aland, Döbel, Elritze, Giebel, Gründling, Güster, Hasel, Karausche, Karpfen, Moderlieschen, Rapfen, Rotauge, Rotfeder, Schleie, Ukelei, Zährte, Ziege, Zope
Alburno, Aspio, Ballero, Brema blanca, Cacho, Carpa común, Carpa prusiana, Carpín, Escalo, Gardí, Gobio, Leucaspius delineatus, Leucisco, Peleco, Piscardo, Rutilo, Tenca, Vimba
Asp, Blege, Brasenflire, Dam-Karusse, Døbel, Elritse, Grundling, Karpe, Karusse, Løje, Regnløje, Rimte, Rudd, Sabelkarpe, Skalle, Strømskalle, Suder, Vimme
Allikkosalakka, Hopearuutana, Karppi, Miekkasärki, Mutu, Pasuri, Ruutana, Salakka, Seipi, Sorva, Sulkava, Suutari, Särki, Säyne, Toutain, Turpa, Törö, Vimpa
Asp, Brasmeflire, Damkaruss, Flire, Gullbust, Karpe, Karuss, Laue, Mort, Regnlaue, Sabelkarpe, Sandkryper, Stam, Suter, Sørv, Vederbuk, Vimme, Ørekyt
Asp, Björkna, Elritsa, Faren, Färna, Groplöja, Id, Karp, Löja, Mört, Ruda, Sandkrypare, Sarv, Silverruda, Skärkniv, Stäm, Sutare, Vimma
  Bleak, Alburnus alburnu...  
Asp, Belica, Blue bream, Bream, Carp, Chub, Crucian carp, Dace, Gudgeon, Ide, Minnow, Prussian carp, Roach, Rudd, Tench, Vimba, White bream, Ziege
Able de Heckel, Aspe, Brème bleue, Brème bordelière, Brème commune, Carpe à la lune, Carpe commune, Carpe prussienne, Chevesne, Gardon, Goujon, Ide mélanote, Pélèque rasoir, Rotengle, Tanche, Vairon, Vandoise, Vimbe
Aland, Brachse, Döbel, Elritze, Giebel, Gründling, Güster, Hasel, Karausche, Karpfen, Moderlieschen, Rapfen, Rotauge, Rotfeder, Schleie, Zährte, Ziege, Zope
Aspio, Ballero, Brema, Brema blanca, Cacho, Carpa común, Carpa prusiana, Carpín, Escalo, Gardí, Gobio, Leucaspius delineatus, Leucisco, Peleco, Piscardo, Rutilo, Tenca, Vimba
Asp, Blege, Brasen, Brasenflire, Dam-Karusse, Døbel, Elritse, Grundling, Karpe, Karusse, Regnløje, Rimte, Rudd, Sabelkarpe, Skalle, Strømskalle, Suder, Vimme
Allikkosalakka, Hopearuutana, Karppi, Lahna, Miekkasärki, Mutu, Pasuri, Ruutana, Seipi, Sorva, Sulkava, Suutari, Särki, Säyne, Toutain, Turpa, Törö, Vimpa
Asp, Brasme, Brasmeflire, Damkaruss, Flire, Gullbust, Karpe, Karuss, Mort, Regnlaue, Sabelkarpe, Sandkryper, Stam, Suter, Sørv, Vederbuk, Vimme, Ørekyt
Asp, Björkna, Braxen, Elritsa, Faren, Färna, Groplöja, Id, Karp, Mört, Ruda, Sandkrypare, Sarv, Silverruda, Skärkniv, Stäm, Sutare, Vimma
  Ide, Leuciscus idus (L....  
Colouring: Small ide have dark backs and silvery sides. The eye is yellow. Underside fins reddish. Larger fish develop a golden sheen along the sides.
Coloration : Les petits ides possèdent un dos noir et des flancs argentés. L’œil est jaune. Les nageoires inférieures sont rougeâtres. Une nuance dorée le long des flancs apparaît chez les poissons plus gros.
Färbung: In der Jugend silbrige Seite und dunkler Rücken. Das Auge ist gelb. An den Flossen auf der Bauchseite rötlich. Mit zunehmender Größe bekommt der Aland einen goldenen Schimmer an den Seiten.
Coloración: Los cachos pequeños tienen el dorso oscuro y flancos plateados. El ojo es amarillo. Lado inferior de las aletas de color rojizo. Los peces más grandes adquieren un brillo dorado a lo largo de los flancos.
Farver: Små Rimter har mørke rygge og sølvfarvede sider. Øjet er gult. Finnerne på undersiden er rødlige. Større fisk udvikler et gyldent skær langs siderne.
Väritys: Pienenä hopeakylkinen ja tummaselkäinen. Silmä on keltainen. Vatsanpuolen evissä on punerrusta. Kookkaammaksi tullessaan säyne saa kullanhohtoista sävyä kylkiinsä.
Farge: Små vederbuk har mørk rygg og sølvfargede sider. Øynene er gule. Undersiden av finnene er rødaktig. Større fisk får et gyllent skjær på sidene.
Färg: Som liten har iden silverfärgade sidor och mörk rygg. Ögat är gult. Bukens fenor skiftar i rött. I vuxen ålder blir idens sidor mer guldglänsande.
  Ide, Leuciscus idus (L....  
Food: Benthic invertebrates and vegetation. Larger ide will also take small fish.
Alimentation : Invertébrés benthiques et végétation. Les grands ides se nourrissent également de petits poissons.
Nahrung: Bodentiere, Wasserpflanzen, mit zunehmender Größe auch Fische.
Alimentación: Invertebrados bentónicos y vegetación. Los cachos más grandes también comen peces pequeños.
Føde: Hvirvelløse dyr på bunden og vegetation. Større Rimter tager også små fisk.
Ravinto: Pohjaeläimet, vesikasvit, kookkaampana myös kalat.
Mat: Bunnorganismer og vegetasjon. Større vederbuk tar også småfisk.
Föda: Bottendjur, vattenväxter, som större också fisk.
  White bream, Abramis bj...  
Asp, Belica, Bleak, Blue bream, Bream, Carp, Chub, Crucian carp, Dace, Gudgeon, Ide, Minnow, Prussian carp, Roach, Rudd, Tench, Vimba, Ziege
Able de Heckel, Ablette, Aspe, Brème bleue, Brème commune, Carpe à la lune, Carpe commune, Carpe prussienne, Chevesne, Gardon, Goujon, Ide mélanote, Pélèque rasoir, Rotengle, Tanche, Vairon, Vandoise, Vimbe
Aland, Brachse, Döbel, Elritze, Giebel, Gründling, Hasel, Karausche, Karpfen, Moderlieschen, Rapfen, Rotauge, Rotfeder, Schleie, Ukelei, Zährte, Ziege, Zope
Alburno, Aspio, Ballero, Brema, Cacho, Carpa común, Carpa prusiana, Carpín, Escalo, Gardí, Gobio, Leucaspius delineatus, Leucisco, Peleco, Piscardo, Rutilo, Tenca, Vimba
Asp, Brasen, Brasenflire, Dam-Karusse, Døbel, Elritse, Grundling, Karpe, Karusse, Løje, Regnløje, Rimte, Rudd, Sabelkarpe, Skalle, Strømskalle, Suder, Vimme
Allikkosalakka, Hopearuutana, Karppi, Lahna, Miekkasärki, Mutu, Ruutana, Salakka, Seipi, Sorva, Sulkava, Suutari, Särki, Säyne, Toutain, Turpa, Törö, Vimpa
Asp, Brasme, Brasmeflire, Damkaruss, Gullbust, Karpe, Karuss, Laue, Mort, Regnlaue, Sabelkarpe, Sandkryper, Stam, Suter, Sørv, Vederbuk, Vimme, Ørekyt
Asp, Braxen, Elritsa, Faren, Färna, Groplöja, Id, Karp, Löja, Mört, Ruda, Sandkrypare, Sarv, Silverruda, Skärkniv, Stäm, Sutare, Vimma
  Tench, Tinca tinca (L.)...  
Asp, Belica, Bleak, Blue bream, Bream, Carp, Chub, Crucian carp, Dace, Gudgeon, Ide, Minnow, Prussian carp, Roach, Rudd, Vimba, White bream, Ziege
Able de Heckel, Ablette, Aspe, Brème bleue, Brème bordelière, Brème commune, Carpe à la lune, Carpe commune, Carpe prussienne, Chevesne, Gardon, Goujon, Ide mélanote, Pélèque rasoir, Rotengle, Vairon, Vandoise, Vimbe
Aland, Brachse, Döbel, Elritze, Giebel, Gründling, Güster, Hasel, Karausche, Karpfen, Moderlieschen, Rapfen, Rotauge, Rotfeder, Ukelei, Zährte, Ziege, Zope
Alburno, Aspio, Ballero, Brema, Brema blanca, Cacho, Carpa común, Carpa prusiana, Carpín, Escalo, Gardí, Gobio, Leucaspius delineatus, Leucisco, Peleco, Piscardo, Rutilo, Vimba
Asp, Blege, Brasen, Brasenflire, Dam-Karusse, Døbel, Elritse, Grundling, Karpe, Karusse, Løje, Regnløje, Rimte, Rudd, Sabelkarpe, Skalle, Strømskalle, Vimme
Allikkosalakka, Hopearuutana, Karppi, Lahna, Miekkasärki, Mutu, Pasuri, Ruutana, Salakka, Seipi, Sorva, Sulkava, Särki, Säyne, Toutain, Turpa, Törö, Vimpa
Asp, Brasme, Brasmeflire, Damkaruss, Flire, Gullbust, Karpe, Karuss, Laue, Mort, Regnlaue, Sabelkarpe, Sandkryper, Stam, Sørv, Vederbuk, Vimme, Ørekyt
Asp, Björkna, Braxen, Elritsa, Faren, Färna, Groplöja, Id, Karp, Löja, Mört, Ruda, Sandkrypare, Sarv, Silverruda, Skärkniv, Stäm, Vimma
  Gudgeon, Gobio gobio (L...  
Asp, Belica, Bleak, Blue bream, Bream, Carp, Chub, Crucian carp, Dace, Ide, Minnow, Prussian carp, Roach, Rudd, Tench, Vimba, White bream, Ziege
Able de Heckel, Ablette, Aspe, Brème bleue, Brème bordelière, Brème commune, Carpe à la lune, Carpe commune, Carpe prussienne, Chevesne, Gardon, Ide mélanote, Pélèque rasoir, Rotengle, Tanche, Vairon, Vandoise, Vimbe
Aland, Brachse, Döbel, Elritze, Giebel, Güster, Hasel, Karausche, Karpfen, Moderlieschen, Rapfen, Rotauge, Rotfeder, Schleie, Ukelei, Zährte, Ziege, Zope
Alburno, Aspio, Ballero, Brema, Brema blanca, Cacho, Carpa común, Carpa prusiana, Carpín, Escalo, Gardí, Leucaspius delineatus, Leucisco, Peleco, Piscardo, Rutilo, Tenca, Vimba
Asp, Blege, Brasen, Brasenflire, Dam-Karusse, Døbel, Elritse, Karpe, Karusse, Løje, Regnløje, Rimte, Rudd, Sabelkarpe, Skalle, Strømskalle, Suder, Vimme
Allikkosalakka, Hopearuutana, Karppi, Lahna, Miekkasärki, Mutu, Pasuri, Ruutana, Salakka, Seipi, Sorva, Sulkava, Suutari, Särki, Säyne, Toutain, Turpa, Vimpa
Asp, Brasme, Brasmeflire, Damkaruss, Flire, Gullbust, Karpe, Karuss, Laue, Mort, Regnlaue, Sabelkarpe, Stam, Suter, Sørv, Vederbuk, Vimme, Ørekyt
Asp, Björkna, Braxen, Elritsa, Faren, Färna, Groplöja, Id, Karp, Löja, Mört, Ruda, Sarv, Silverruda, Skärkniv, Stäm, Sutare, Vimma
  Rudd, Scardinius erythr...  
Asp, Belica, Bleak, Blue bream, Bream, Carp, Chub, Crucian carp, Dace, Gudgeon, Ide, Minnow, Prussian carp, Roach, Tench, Vimba, White bream, Ziege
Able de Heckel, Ablette, Aspe, Brème bleue, Brème bordelière, Brème commune, Carpe à la lune, Carpe commune, Carpe prussienne, Chevesne, Gardon, Goujon, Ide mélanote, Pélèque rasoir, Tanche, Vairon, Vandoise, Vimbe
Aland, Brachse, Döbel, Elritze, Giebel, Gründling, Güster, Hasel, Karausche, Karpfen, Moderlieschen, Rapfen, Rotauge, Schleie, Ukelei, Zährte, Ziege, Zope
Alburno, Aspio, Ballero, Brema, Brema blanca, Cacho, Carpa común, Carpa prusiana, Carpín, Escalo, Gobio, Leucaspius delineatus, Leucisco, Peleco, Piscardo, Rutilo, Tenca, Vimba
Asp, Blege, Brasen, Brasenflire, Dam-Karusse, Døbel, Elritse, Grundling, Karpe, Karusse, Løje, Regnløje, Rimte, Sabelkarpe, Skalle, Strømskalle, Suder, Vimme
Allikkosalakka, Hopearuutana, Karppi, Lahna, Miekkasärki, Mutu, Pasuri, Ruutana, Salakka, Seipi, Sulkava, Suutari, Särki, Säyne, Toutain, Turpa, Törö, Vimpa
Asp, Brasme, Brasmeflire, Damkaruss, Flire, Gullbust, Karpe, Karuss, Laue, Mort, Regnlaue, Sabelkarpe, Sandkryper, Stam, Suter, Vederbuk, Vimme, Ørekyt
Asp, Björkna, Braxen, Elritsa, Faren, Färna, Groplöja, Id, Karp, Löja, Mört, Ruda, Sandkrypare, Silverruda, Skärkniv, Stäm, Sutare, Vimma
  Rudd, Scardinius erythr...  
Similar species: chub, ide, roach
Espèces similaires : chevesne, gardon, ide mélanote
Verwechslungsarten: Aland, Döbel, Rotauge
Especies similares: cacho, escalo, rutilo
Lignende arter: Døbel, Rimte, Skalle
Samannäköisiä lajeja: särki, säyne, turpa
Lignende arter: Mort, stam, vederbuk
Liknande arter: färna, id, mört
  Roach, Rutilus rutilus ...  
Similar species: asp, chub, dace, ide, rudd
Espèces similaires : aspe, chevesne, ide mélanote, rotengle, vandoise
Verwechslungsarten: Aland, Döbel, Hasel, Rapfen, Rotfeder
Especies similares: aspio, cacho, escalo, gardí, leucisco
Lignende arter: Asp, Døbel, Rimte, Rudd, Strømskalle
Samannäköisiä lajeja: seipi, sorva, säyne, toutain, turpa
Lignende arter: Asp, gullbust, stam, sørv, vederbuk
Liknande arter: asp, färna, id, sarv, stäm
  Dace, Leuciscus leucisc...  
Asp, Belica, Bleak, Blue bream, Bream, Carp, Chub, Crucian carp, Gudgeon, Ide, Minnow, Prussian carp, Roach, Rudd, Tench, Vimba, White bream, Ziege
Able de Heckel, Ablette, Aspe, Brème bleue, Brème bordelière, Brème commune, Carpe à la lune, Carpe commune, Carpe prussienne, Chevesne, Gardon, Goujon, Ide mélanote, Pélèque rasoir, Rotengle, Tanche, Vairon, Vimbe
Aland, Brachse, Döbel, Elritze, Giebel, Gründling, Güster, Karausche, Karpfen, Moderlieschen, Rapfen, Rotauge, Rotfeder, Schleie, Ukelei, Zährte, Ziege, Zope
Alburno, Aspio, Ballero, Brema, Brema blanca, Cacho, Carpa común, Carpa prusiana, Carpín, Escalo, Gardí, Gobio, Leucaspius delineatus, Peleco, Piscardo, Rutilo, Tenca, Vimba
Asp, Blege, Brasen, Brasenflire, Dam-Karusse, Døbel, Elritse, Grundling, Karpe, Karusse, Løje, Regnløje, Rimte, Rudd, Sabelkarpe, Skalle, Suder, Vimme
Allikkosalakka, Hopearuutana, Karppi, Lahna, Miekkasärki, Mutu, Pasuri, Ruutana, Salakka, Sorva, Sulkava, Suutari, Särki, Säyne, Toutain, Turpa, Törö, Vimpa
Asp, Brasme, Brasmeflire, Damkaruss, Flire, Karpe, Karuss, Laue, Mort, Regnlaue, Sabelkarpe, Sandkryper, Stam, Suter, Sørv, Vederbuk, Vimme, Ørekyt
Asp, Björkna, Braxen, Elritsa, Faren, Färna, Groplöja, Id, Karp, Löja, Mört, Ruda, Sandkrypare, Sarv, Silverruda, Skärkniv, Sutare, Vimma
  Roach, Rutilus rutilus ...  
Asp, Belica, Bleak, Blue bream, Bream, Carp, Chub, Crucian carp, Dace, Gudgeon, Ide, Minnow, Prussian carp, Rudd, Tench, Vimba, White bream, Ziege
Able de Heckel, Ablette, Aspe, Brème bleue, Brème bordelière, Brème commune, Carpe à la lune, Carpe commune, Carpe prussienne, Chevesne, Goujon, Ide mélanote, Pélèque rasoir, Rotengle, Tanche, Vairon, Vandoise, Vimbe
Aland, Brachse, Döbel, Elritze, Giebel, Gründling, Güster, Hasel, Karausche, Karpfen, Moderlieschen, Rapfen, Rotfeder, Schleie, Ukelei, Zährte, Ziege, Zope
Alburno, Aspio, Ballero, Brema, Brema blanca, Cacho, Carpa común, Carpa prusiana, Carpín, Escalo, Gardí, Gobio, Leucaspius delineatus, Leucisco, Peleco, Piscardo, Tenca, Vimba
Asp, Blege, Brasen, Brasenflire, Dam-Karusse, Døbel, Elritse, Grundling, Karpe, Karusse, Løje, Regnløje, Rimte, Rudd, Sabelkarpe, Strømskalle, Suder, Vimme
Allikkosalakka, Hopearuutana, Karppi, Lahna, Miekkasärki, Mutu, Pasuri, Ruutana, Salakka, Seipi, Sorva, Sulkava, Suutari, Säyne, Toutain, Turpa, Törö, Vimpa
Asp, Brasme, Brasmeflire, Damkaruss, Flire, Gullbust, Karpe, Karuss, Laue, Regnlaue, Sabelkarpe, Sandkryper, Stam, Suter, Sørv, Vederbuk, Vimme, Ørekyt
Asp, Björkna, Braxen, Elritsa, Faren, Färna, Groplöja, Id, Karp, Löja, Ruda, Sandkrypare, Sarv, Silverruda, Skärkniv, Stäm, Sutare, Vimma
  Fishes - NatureGate  
Ide
Goujon
Laks
Mutu
Näbbgädda
  Dace, Leuciscus leucisc...  
Chub, Ide,
Aland, Döbel,
Cacho, Escalo,
Døbel, Rimte,
Säyne, Turpa,
Stam, Vederbuk,
Färna, Id,
  Ziege, Pelecus cultratu...  
Asp, Belica, Bleak, Blue bream, Bream, Carp, Chub, Crucian carp, Dace, Gudgeon, Ide, Minnow, Prussian carp, Roach, Rudd, Tench, Vimba, White bream
Able de Heckel, Ablette, Aspe, Brème bleue, Brème bordelière, Brème commune, Carpe à la lune, Carpe commune, Carpe prussienne, Chevesne, Gardon, Goujon, Ide mélanote, Rotengle, Tanche, Vairon, Vandoise, Vimbe
Aland, Brachse, Döbel, Elritze, Giebel, Gründling, Güster, Hasel, Karausche, Karpfen, Moderlieschen, Rapfen, Rotauge, Rotfeder, Schleie, Ukelei, Zährte, Zope
Alburno, Aspio, Ballero, Brema, Brema blanca, Cacho, Carpa común, Carpa prusiana, Carpín, Escalo, Gardí, Gobio, Leucaspius delineatus, Leucisco, Piscardo, Rutilo, Tenca, Vimba
Asp, Blege, Brasen, Brasenflire, Dam-Karusse, Døbel, Elritse, Grundling, Karpe, Karusse, Løje, Regnløje, Rimte, Rudd, Skalle, Strømskalle, Suder, Vimme
Allikkosalakka, Hopearuutana, Karppi, Lahna, Mutu, Pasuri, Ruutana, Salakka, Seipi, Sorva, Sulkava, Suutari, Särki, Säyne, Toutain, Turpa, Törö, Vimpa
Asp, Björkna, Braxen, Elritsa, Faren, Färna, Groplöja, Id, Karp, Löja, Mört, Ruda, Sandkrypare, Sarv, Silverruda, Stäm, Sutare, Vimma
  Crucian carp, Carassius...  
Asp, Belica, Bleak, Blue bream, Bream, Carp, Chub, Dace, Gudgeon, Ide, Minnow, Prussian carp, Roach, Rudd, Tench, Vimba, White bream, Ziege
Able de Heckel, Ablette, Aspe, Brème bleue, Brème bordelière, Brème commune, Carpe commune, Carpe prussienne, Chevesne, Gardon, Goujon, Ide mélanote, Pélèque rasoir, Rotengle, Tanche, Vairon, Vandoise, Vimbe
Aland, Brachse, Döbel, Elritze, Giebel, Gründling, Güster, Hasel, Karpfen, Moderlieschen, Rapfen, Rotauge, Rotfeder, Schleie, Ukelei, Zährte, Ziege, Zope
Alburno, Aspio, Ballero, Brema, Brema blanca, Cacho, Carpa común, Carpa prusiana, Escalo, Gardí, Gobio, Leucaspius delineatus, Leucisco, Peleco, Piscardo, Rutilo, Tenca, Vimba
Asp, Blege, Brasen, Brasenflire, Dam-Karusse, Døbel, Elritse, Grundling, Karpe, Løje, Regnløje, Rimte, Rudd, Sabelkarpe, Skalle, Strømskalle, Suder, Vimme
Allikkosalakka, Hopearuutana, Karppi, Lahna, Miekkasärki, Mutu, Pasuri, Salakka, Seipi, Sorva, Sulkava, Suutari, Särki, Säyne, Toutain, Turpa, Törö, Vimpa
Asp, Brasme, Brasmeflire, Damkaruss, Flire, Gullbust, Karpe, Laue, Mort, Regnlaue, Sabelkarpe, Sandkryper, Stam, Suter, Sørv, Vederbuk, Vimme, Ørekyt
Asp, Björkna, Braxen, Elritsa, Faren, Färna, Groplöja, Id, Karp, Löja, Mört, Sandkrypare, Sarv, Silverruda, Skärkniv, Stäm, Sutare, Vimma
  Prussian carp, Carassiu...  
Asp, Belica, Bleak, Blue bream, Bream, Carp, Chub, Crucian carp, Dace, Gudgeon, Ide, Minnow, Roach, Rudd, Tench, Vimba, White bream, Ziege
Able de Heckel, Ablette, Aspe, Brème bleue, Brème bordelière, Brème commune, Carpe à la lune, Carpe commune, Chevesne, Gardon, Goujon, Ide mélanote, Pélèque rasoir, Rotengle, Tanche, Vairon, Vandoise, Vimbe
Aland, Brachse, Döbel, Elritze, Gründling, Güster, Hasel, Karausche, Karpfen, Moderlieschen, Rapfen, Rotauge, Rotfeder, Schleie, Ukelei, Zährte, Ziege, Zope
Alburno, Aspio, Ballero, Brema, Brema blanca, Cacho, Carpa común, Carpín, Escalo, Gardí, Gobio, Leucaspius delineatus, Leucisco, Peleco, Piscardo, Rutilo, Tenca, Vimba
Asp, Blege, Brasen, Brasenflire, Døbel, Elritse, Grundling, Karpe, Karusse, Løje, Regnløje, Rimte, Rudd, Sabelkarpe, Skalle, Strømskalle, Suder, Vimme
Allikkosalakka, Karppi, Lahna, Miekkasärki, Mutu, Pasuri, Ruutana, Salakka, Seipi, Sorva, Sulkava, Suutari, Särki, Säyne, Toutain, Turpa, Törö, Vimpa
Asp, Brasme, Brasmeflire, Flire, Gullbust, Karpe, Karuss, Laue, Mort, Regnlaue, Sabelkarpe, Sandkryper, Stam, Suter, Sørv, Vederbuk, Vimme, Ørekyt
Asp, Björkna, Braxen, Elritsa, Faren, Färna, Groplöja, Id, Karp, Löja, Mört, Ruda, Sandkrypare, Sarv, Skärkniv, Stäm, Sutare, Vimma
  Chub, Leuciscus cephalu...  
Dace, Ide,
Aland, Hasel,
Cacho, Leucisco,
Seipi, Säyne,
Id, Stäm,
  Chub, Leuciscus cephalu...  
Similar species: asp, dace, ide, roach, rudd, vimba
Famille : Vairons et carpes – Cyprinidae
Verwechslungsarten: Aland, Hasel, Rapfen, Rotauge, Rotfeder, Zährte
Especies similares: aspio, cacho, gardí, leucisco, rutilo, vimba
Lignende arter: Asp, Rimte, Rudd, Skalle, Strømskalle, Vimme
Samannäköisiä lajeja: seipi, sorva, särki, säyne, toutain, vimpa
Lignende arter: Asp, gullbust, mort, sørv, vederbuk, vimme
Liknande arter: asp, id, mört, sarv, stäm, vimma
  Vimba, Vimba vimba (L.)...  
Similar species: asp, chub, whitefish, dace, ide, roach, rudd
Espèces similaires : aspe, chevesne, corégone lavaret, gardon, ide mélanote, vandoise, rotengle
Verwechslungsarten: Aland, Döbel, Große Maräne, Hasel, Rapfen, Rotauge, Rotfeder
Especies similares: aspio, cacho, escalo, gardí, lavareto común, leucisco, rutilo
Lignende arter: Asp, Døbel, Helt, Rimte, Rudd, Skalle, Strømskalle
Samannäköisiä lajeja: seipi, siika, sorva, särki, säyne, toutain, turpa
Lignende arter: Asp, gullbust, mort, sik, stam, sørv, vederbuk
Liknande arter: asp, färna, id, mört, sarv, sik, stäm
  Asp, Aspius aspius (L.)...  
Belica, Bleak, Blue bream, Bream, Carp, Chub, Crucian carp, Dace, Gudgeon, Ide, Minnow, Prussian carp, Roach, Rudd, Tench, Vimba, White bream, Ziege
Able de Heckel, Ablette, Brème bleue, Brème bordelière, Brème commune, Carpe à la lune, Carpe commune, Carpe prussienne, Chevesne, Gardon, Goujon, Ide mélanote, Pélèque rasoir, Rotengle, Tanche, Vairon, Vandoise, Vimbe
Aland, Brachse, Döbel, Elritze, Giebel, Gründling, Güster, Hasel, Karausche, Karpfen, Moderlieschen, Rotauge, Rotfeder, Schleie, Ukelei, Zährte, Ziege, Zope
Alburno, Ballero, Brema, Brema blanca, Cacho, Carpa común, Carpa prusiana, Carpín, Escalo, Gardí, Gobio, Leucaspius delineatus, Leucisco, Peleco, Piscardo, Rutilo, Tenca, Vimba
Blege, Brasen, Brasenflire, Dam-Karusse, Døbel, Elritse, Grundling, Karpe, Karusse, Løje, Regnløje, Rimte, Rudd, Sabelkarpe, Skalle, Strømskalle, Suder, Vimme
Brasme, Brasmeflire, Damkaruss, Flire, Gullbust, Karpe, Karuss, Laue, Mort, Regnlaue, Sabelkarpe, Sandkryper, Stam, Suter, Sørv, Vederbuk, Vimme, Ørekyt
Björkna, Braxen, Elritsa, Faren, Färna, Groplöja, Id, Karp, Löja, Mört, Ruda, Sandkrypare, Sarv, Silverruda, Skärkniv, Stäm, Sutare, Vimma
  Roach, Rutilus rutilus ...  
Colouring: Sides silvery with a slight bluish tinge, never golden as in rudd or ide. Eye usually red, and redder than the orange eye of rudd, although roach living in the sea or in nutrient-rich waters can have pale eyes.
Coloration : Flancs argentés présentant une teinte légèrement bleutée, jamais dorée comme chez le rotengle ou l’ide. Œil généralement plus rouges que l’œil orange du rotengle, bien que les gardons qui vivent en mer ou dans des eaux riches en substances nutritives puissent présenter des yeux pâles. Les nageoires, notamment la nageoire anale, sont généralement plus pâles chez le gardon que chez le rotengle.
Coloración: Flancos plateados con un matiz ligeramente azulado, nunca dorados como los del gardí o el cacho. Ojos generalmente rojos, y más rojos que el ojo de color naranja del gardí, aunque el rutilo que vive en el mar o en aguas ricas en nutrientes puede tener ojos claros. Las aletas, especialmente la aleta caudal, son generalmente de un color rojo más claro en el rutilo que en el gardí.
Farver: Siderne er sølvfarvede med et lettere blåligt skær, aldrig gyldent som hos Rudd eller Rimte. Øjnene er almindeligvis røde, og rødere end Rudds orange øjne, selv om Skalle som lever i havet eller næringsrige vande kan have lyse øjne. Finnerne, specielt halefinnen er almindeligvis lysere røde hos Skallen end hos Rudd.
Farge: Sidene er sølvfarget med et anstrøk av blått, aldri gullfarge som hos sørv og vederbuk. Øynene er vanligvis røde, rødere enn de oransje øynene til sørv. Mort som holder til i havet eller i næringsrike vann, kan ha lyse øyne. Finnene, og da spesielt halefinnen, er jevnt over lysere hos mort enn sørv.
  Chub, Leuciscus cephalu...  
Appearance: The chub is a stocky, broad-backed fish similar in appearance to the ide. It can be distinguished from the ide and other cyprinids by its broad, flattish head, convex anal fin and larger scales (44–46 along lateral line).
Aspect : Le chevesne est un poisson trapu à large dos qui ressemble à l’ide. On le distingue de l’ide et des autres cyprinidés par sa tête large et aplatie, sa nageoire anale convexe et ses grandes écailles (44 à 46 le long de la ligne latérale).
Aspecto: El escalo es un pez robusto, de dorso amplio, de aspecto similar al cacho. Puede diferenciarse del cacho y de otros ciprínidos por su cabeza aplanada amplia, aleta anal convexa y escamas más grandes (44-46 a lo largo de la línea lateral).
Udseende: Døbel er en tæt, bredrygget fisk som ligner Rimten i udseende. Den kan adskilles fra Rimte og andre karpefisk på sit brede, flade hoved, udadbøjede gatfinne og større skæl (44-46 sangs sidelinjen).
Beskrivelse: Stam er en tettbygd, bredrygget fisk som ligner på vederbuk. Den skilles fra vederbuk og andre karpefisker ved det brede og ganske flate hodet, den utbuede gattfinnen og de store skjellene (44–46 langs sidelinjen).
  Chub, Leuciscus cephalu...  
Appearance: The chub is a stocky, broad-backed fish similar in appearance to the ide. It can be distinguished from the ide and other cyprinids by its broad, flattish head, convex anal fin and larger scales (44–46 along lateral line).
Aspect : Le chevesne est un poisson trapu à large dos qui ressemble à l’ide. On le distingue de l’ide et des autres cyprinidés par sa tête large et aplatie, sa nageoire anale convexe et ses grandes écailles (44 à 46 le long de la ligne latérale).
Aspecto: El escalo es un pez robusto, de dorso amplio, de aspecto similar al cacho. Puede diferenciarse del cacho y de otros ciprínidos por su cabeza aplanada amplia, aleta anal convexa y escamas más grandes (44-46 a lo largo de la línea lateral).
Udseende: Døbel er en tæt, bredrygget fisk som ligner Rimten i udseende. Den kan adskilles fra Rimte og andre karpefisk på sit brede, flade hoved, udadbøjede gatfinne og større skæl (44-46 sangs sidelinjen).
Beskrivelse: Stam er en tettbygd, bredrygget fisk som ligner på vederbuk. Den skilles fra vederbuk og andre karpefisker ved det brede og ganske flate hodet, den utbuede gattfinnen og de store skjellene (44–46 langs sidelinjen).
  Roach, Rutilus rutilus ...  
The scales on roach are fairly large, with 42-45 along the lateral line, while those of rudd are slightly larger (40–43) and of chub slightly smaller (44–46). Dace, ide and asp all have much smaller scales than roach.
Aspect : La forme du gardon peut varier selon la nourriture qu’il ingère. Les plus gros poissons qui se sont bien nourris sont trapus, tandis que les spécimens plus petits sont plus élancés. Généralement, le gardon est plus trapu que la vandoise ou l’ablette, mais il ne l’est pas autant que le rotengle. Les écailles du gardon sont d’assez grande taille, la ligne latérale en possédant 42 à 45, tandis que celles du rotengle sont un peu plus grandes (40 à 43) et celles du chevesne un peu plus petites (44 à 46). La vandoise, l’ide et l’aspe possède des écailles beaucoup plus petites que le gardon.
Aussehen: Die Körperform des Rotauges variiert etwas je nach Nahrungssituation. Große, gut Nahrung findende Rotaugen sind recht hochrückig, während kleinere und schlechter genährte Fische recht flach und stromlinienförmig sein können. Für gewöhnlich ist das Rotauge jedoch hochrückiger als Hasel und Ukelei, aber flacher als die Rotfeder. Beim Rotauge sind die Schuppen recht groß. Von ihnen haben an der Seitenlinie 42–45 Platz. Die Schuppen der Rotfeder sind etwas größer (an der Seitenlinie 40–43) und beim Döbel etwas kleiner (an der Seitenlinie 44–46). Die Schuppen von Hasel, Aland und Rapfen sind deutlich kleiner.
Aspecto: El rutilo puede variar un poco en la forma de su cuerpo, dependiendo del alimento disponible. Los peces más grandes que se han alimentado bien tienen cuerpos bastante grandes, mientras que los peces más pequeños, menos afortunados, pueden ser más delgados. En general, sin embargo, el rutilo tiene el cuerpo más grande que el leucisco o el alburno, pero no tan grande como el gardí. Las escamas del rutilo son bastante grandes, con 42-45 a lo largo de la línea lateral, mientras que las del gardí son ligeramente más grandes (40-43) y las del escalo ligeramente más pequeñas (44-46). El leucisco, el cacho y el aspio tienen escamas mucho más pequeñas que el rutilo.
Udseende: Skalle kan variere lidt i kropsform, alt efter tilgængelig føde. Støre fisk som har ædt godt er højkroppede, mens mindre, ikke så heldige fisk kan være spinklere. I hovedtræk har Skallen dog en højere krop end enten Strømskallen eller Løjen, men ikke så højkroppet som Rudd. Skællene hos Skallen er ret store med 42-45 langs sidelinjen, mens dem end hos Rudd er lidt større (40-43) og hos Døbel er lidt mindre (44-46). Strømskalle, Rimte og Asp har meget mindre skæl end Skallen.
Ulkonäkö: Särjen ruumiin muoto vaihtelee jonkin verran ravitsemustilanteen mukaan. Kookkaat, hyvin syöneet särjet ovat melko korkearuumiisia, kun taas pienemmät ja nälkiintyneemmät voivat olla melko matalia sukkuloita. Yleensä särki on kuitenkin korkearuumiisempi kuin seipi ja salakka mutta matalampi kuin sorva. Särjellä on melko suuret suomut. Niitä mahtuu kylkiviivalle 42–45. Sorvan suomut ovat hieman isommat (kylkiviivalla 40–43) ja turvan hieman pienemmät (kylkiviivalla 44–46). Seivin, säyneen ja toutaimen suomut ovat selvästi pienemmät.
Beskrivelse: Mort kan variere i kroppsform avhengig av den tilgjengelige maten. Større fisk som har tilgang til mye mat, har en ganske dyp kropp, mens mindre fisk med mindre tilgang på mat kan være slankere. Generelt har likevel mort en dypere kropp enn gullbust og laue, men ikke fullt så dyp som sørv. Skjellene er ganske store på mort, med 42–45 langs sidelinjen. Hos sørv er de litt større (40–43) og hos stam litt mindre (44–46). Gullbust, vederbuk og asp har alle mye mindre skjell enn mort.
Utseende: Mörtens kroppsform varierar i någon mån beroende på tillgången på näring. Stora välnärda exemplar har rätt hög kropp, medan mindre mörtar kan vara lägre och mer spolformiga. Oftast är mörten emellertid högre än stämmen och löjan men lägre än sarven. Mörten har rätt stora fjäll, och längs sidolinjen finns det 42-45 stycken av dem. Sarvens fjäll är något större (40-43 på sidolinjen) och färnans något mindre (44-46). Stämmen, idens och aspens fjäll är klart mindre.
  Ide, Leuciscus idus (L....  
Common in the sea off the south and southwest coast. In the Gulf of Bothnia ide frequent river estuaries. Smaller ide tend to join shoals of other cyprinids, but larger fish move in smaller groups along what are believed to be regular routes.
Distribution et biotope : Présent en eau douce un peu partout en Finlande jusqu’en Laponie méridionale au nord. Vit dans de grands lacs, mais également dans des rivières et des ruisseaux. Commun en mer au large de la côte méridionale et sud-occidentale. Dans le golfe de Botnie, l’ide est fréquent dans les estuaires des fleuves. Les ides de plus petite taille tendent à se regrouper dans les bancs d’autres cyprinidés, mais les exemplaires les plus gros se déplacent en petits groupes le long de routes que l’on pense régulières. Préfère les eaux douces et chaudes, mais tolère moins l’eutrophisation que les autres cyprinidés. Parce qu’il recherche des eaux vives pour frayer, l’ide a souffert des ouvrages construits par l’homme.
Verbreitung und Lebensumfeld: Der Aland kommt in Finnland in den Binnengewässern zumindest bis in den Südteil von Enontekiö und in die Nordteile von Sodankylä vor. Es gibt ihn besonders in den großen Seen und Fahrwassern sowie in Flüssen und Bächen. Im finnischen Meeresgebiet ist der Aland an der Südküste und im südwestlichen Meeresgebiet verbreitet. An der Küste des Bottnischen Meerbusens ist die Art in den Flussmündungen verbreitet. Den Aland trifft man in kleineren gemischten Schwärmen mit anderen Weißfischen an. Mit zunehmender Größe zieht er in kleinen Schwärmen seine eigenen geheimnisvoll bleibenden Wege, die möglicherweise regelmäßig sind. Der Aland bevorzugt klare und warme Gewässer, kommt aber auch mit anderen Verhältnissen zurecht. Unter der Eutrophierung scheint er allerdings zu leiden, anders als viele andere Weißfische. Als hauptsächlich in fließendem Wasser laichender Fisch hat auch der Aland unter der Verbauung der Flüsse gelitten.
Distribución y hábitat: Se encuentra en aguas dulces en toda Finlandia, tan al norte como en la región sur de Laponia. Habita en lagos grandes, pero también en ríos y arroyos. Es común en el mar apartado de la costa sur y suroeste. Frecuenta estuarios de rios en el Golfo de Botnia. Los cachos más pequeños tienden a unirse a bancos de peces de otros ciprínidos, pero los peces más grandes se desplazan en grupos más pequeños a lo largo de lo que se cree que son rutas regulares. Prefiere el agua clara y cálida, pero es menos tolerante a la eutroficación que otros ciprínidos. Como es una especie que busca agua corriente para desovar, el cacho ha sufrido debido a las obstrucciones creadas por el hombre.
Udbredelse og levesteder: Fundet i ferskvand igennem Finland så langt nord som det sydlige Lapland. Lever i store søer, men også i floder og åer. Almindelig i havet ved den sydlig og sydvestlige kyst. I den Botniske Bugt er den hyppig ved flodmundinger. Mindre Rimter har tendens til at slutte sig til stimer af andre karpefisk, men større fisk vandrer i mindre grupper langs hvad man tror er faste ruter. Foretrækker klart, varmt vand, men tåler ikke lige godt eutrofikation som andre karpefisk. Som en art der opsøger rindende vand for at gyde, har Rimten lidt under menneskeskabte forhindringer.
Levinneisyys ja elinympäristö: Säynettä esiintyy sisävesissä aina Enontekiön eteläosaan ja Sodankylän pohjoisosiin asti. Sitä on erityisesti isoissa järvissä ja reittivesissä sekä joissa ja puroissa. Merialueella säyne on yleinen etelärannikolla ja lounaisella merialueella. Pohjanlahden rannikolla laji on tavallinen jokien suilla. Säynettä tapaa pienempänä sekaparvissa muiden särkikalojen kanssa. Kookkaampana se vaeltaa pienissä parvissa omia, salaperäisinä pidettyjä reittejään, jotka mahdollisesti ovat säännöllisiä. Säyne suosii kirkkaita ja lämpimiä vesiä, mutta tulee toimeen muunkinlaisissa oloissa. Rehevöitymisestä se kuitenkin tuntuu kärsivän, päinvastoin kuin monet muut särkikalat. Etupäässä virtaavaan veteen kutevana kalana myös säyne on kärsinyt jokien rakentamisesta.
Utbredelse og biologi: Finnes i ferskvann over hele Finland, så langt nord som sørlige deler av Lappland. Lever i store innsjøer, men også i elver og bekker. Vanlig i havet utenfor sør- og sørvestkysten. I Bottenvika finner man den også i elvemunninger. Mindre vederbuk går ofte i stim med andre karpefisker. Større vederbuk går i mindre grupper, og man regner med de følger faste ruter. Foretrekker klart, varmt vann, men tåler eutrofiering dårligere enn andre karpefisker. Vederbuk er en art som søker rennende vann for å gyte, og den er derfor utsatt for menneskeskapte hindringer.
Utbredning och livsmiljö: Id finns i våra insjöar ända till södra Enontekis och norra Sodankylä. Särskilt vanlig är den i större sjöar och stråtar samt i åar och bäckar. Id finns också längs sydkusten och på de sydvästra havsområdena. I Bottniska viken är arten vanligt förekommande vid åmynningarna. Som ung lever den i blandade stim med andra karpfiskar. Då den blivit större vandrar den i små stim längs sina egna hemlighetsfulla rutter, som möjligen är regelbundna. Iden trivs bäst i klara och varma vatten, men klara sig också i andra förhållanden. Ändå verkar den lida av övergödningen, i motsats till många andra karpfiskar. Iden leker helst i rinnande vatten, och har som flera andra fiskarter lidit av uppdämningen av vattendrag.
  Ide, Leuciscus idus (L....  
Caudal peduncle thick. A fast-growing fish, ide are often larger than many other members of the carp family. Distinguished from the chub by its blunter, more rounded head, concave anal fin, and smaller scales.
Aspect : Poisson robuste présentant un corps charnu mais pas particulièrement trapu. Pédoncule caudal épais. Poisson à croissance rapide, l’ide est souvent plus gros que la plupart des autres membres de la famille de la carpe. Se distingue du chevesne par sa tête plus arrondie, sa nageoire anale plus concave et ses écailles plus petites. Le nombre d’écailles présentes le long de la ligne latérale (53 à 61) distingue l’ide du gardon, du rotengle et de la vandoise. Les écailles de la vimbe et de l’aspe sont presque aussi petites ou même plus petites, mais ces deux espèces possèdent une nageoire anale beaucoup plus longue que l’ide (moins de 14 rayons). La vimbe et l’aspe présentent également une tête plus longue et plus pointue.
Aussehen: Der Aland ist ein dicker, aber nicht sehr hochrückiger Weißfisch. Der Körper des Alands wirkt gedrungen und gleichmäßig dick. Auch der Schwanzstiel ist kräftig. Der Aland ist für einen Weißfisch schnell wachsend und ist größer als andere Weißfische. Der gleich aussehende Döbel wird auch groß, die gewölbte Stirn, die eingebuchtete Afterflosse und die kleineren Schuppen unterscheiden den Aland jedoch vom Döbel. Mithilfe der relativ kleinen Schuppen – 53–61 an der Seitenlinie – unterscheidet man auch einen kleinen Aland von Rotauge, Rotfeder und Hasel. Die Zährte und der noch schneller als der Aland wachsende Rapfen haben kleinere Schuppen oder fast gleich große wie der Aland, aber bei beiden Arten ist die Afterflosse deutlich länger als beim Aland, dessen Afterflosse weniger als 14 Strahlen hat. Auch die Kopfform ist bei diesen beiden Arten länger und spitzer als der Kopf des Alands.
Aspecto: Es un pez de complexión robusta, bastante gordo pero no tiene un cuerpo especialmente grande. Pedúnculo caudal grueso. El cacho es un pez de crecimiento rápido, a menudo más grande que muchos otros miembros de la familia de las carpas. Se diferencia del escalo por su cabeza roma, más redondeada, su aleta anal cóncava y sus escamas más pequeñas. El número de escamas a lo largo de la línea lateral (53-61) diferencian al cacho del rutilo, el gardí y el leucisco. Las escamas de la vimba y el aspio son casi tan pequeñas o incluso más pequeñas, pero ambas especies tienen una aleta anal mucho más larga que la del cacho (menos de 14 rayos). La vimba y el aspio también tienen una cabeza más larga y más puntiaguda.
Udseende: En stærkt bygget fisk med en ret buttet, men ikke særlig høj krop. Halestilken er tyk. En hurtigvoksende fisk, Rimte er ofte større end mange andre medlemmer af karpefamilien. Adskiller sig fra Døbel på sit stumpere, mere rundede hoved, indbuede gatfinne, og mindre skæl. Antallet af skæl langs sidelinjen (53-61) adskiller Rimte fra Skalle, Rudd og Strømskalle. Skællene hos Vimme og Asp er næsten lige små eller endnu mindre, men disse arter har en meget længere gatfinne end Rimten (mindre end 14 stråler). Vimme og Asp har også et længere og spidsere hoved.
Ulkonäkö: Säyne on pullea, mutta ei kovin korkearuumiinen särkikala. Säyneen ruumis antaa tanakan ja tasapaksun vaikutelman. Pyrstön varsikin on tukeva. Säyne on särkikalaksi nopeakasvuinen ja usein muita särkikaloja kookkaampi. Samannäköinen turpa kasvaa myös isoksi, mutta säyneen kupera otsa, koverapäinen peräevä ja pienemmät suomut erottavat sen turvasta. Suhteellisen pienten suomujen – kylkiviivalla 53–61 – avulla pienenkin säyneen erottaa myös särjestä, sorvasta ja seivistä. Vimmalla ja vielä säynettäkin nopeakasvuisemmalla toutaimella suomut ovat pienemmät tai lähes yhtä suuret kuin säyneellä, mutta molemmilla lajeilla on selvästi pidempi peräevä kuin säyneellä, jolla peräevässä on alle 14 ruotoa. Pään muotokin on näillä kahdella lajilla säyneen päätä pitempi ja terävämpi.
Beskrivelse: En robust fisk med rund, men ikke spesielt dyp kropp. Tykk halestilk. En rasktvoksende fisk som ofte er større enn andre medlemmer av karpefamilien. Skilles fra stam ved det butte og mer avrundede hodet, den innbuede gattfinnen og de mindre skjellene. Antall skjell langs sidelinjen (53–61) skiller vederbuk fra mort, sørv og gullbust. Skjellene til vimme og asp er nesten like små, eller mindre, men disse artene har en mye lengre gattfinne enn vederbuk (mindre enn 14 stråler). Vimme og asp har også et lengre og spissere hode.
Utseende: Iden är en fyllig karpfisk men har inte särskilt hög kropp. Den ger ett stadigt och jämntjockt intryck. Också stjärtskaftet är stadigt. För att vara en karpfisk växer iden snabbt, och blir ofta större än sina släktingar. Den snarlika färnan växer sig också stor, men idens konvexa panna, analfenans konkava spets och mindre fjäll skiljer den från färnan. De jämförelsevis små fjällen – 53 st. längs sidolinjen – gör det lätt att skilja en liten id från en mört, sarv eller stäm. Hos vimman och den ännu mer snabbväxande aspen är fjällen mindre eller nästan lika stora som idens, men båda arterna har klart längre analfena än den. Idens analfena har under 14 fenstrålar. Vimman och aspen har dessutom längre och vassare huvud än iden.
  Ide, Leuciscus idus (L....  
Common in the sea off the south and southwest coast. In the Gulf of Bothnia ide frequent river estuaries. Smaller ide tend to join shoals of other cyprinids, but larger fish move in smaller groups along what are believed to be regular routes.
Distribution et biotope : Présent en eau douce un peu partout en Finlande jusqu’en Laponie méridionale au nord. Vit dans de grands lacs, mais également dans des rivières et des ruisseaux. Commun en mer au large de la côte méridionale et sud-occidentale. Dans le golfe de Botnie, l’ide est fréquent dans les estuaires des fleuves. Les ides de plus petite taille tendent à se regrouper dans les bancs d’autres cyprinidés, mais les exemplaires les plus gros se déplacent en petits groupes le long de routes que l’on pense régulières. Préfère les eaux douces et chaudes, mais tolère moins l’eutrophisation que les autres cyprinidés. Parce qu’il recherche des eaux vives pour frayer, l’ide a souffert des ouvrages construits par l’homme.
Verbreitung und Lebensumfeld: Der Aland kommt in Finnland in den Binnengewässern zumindest bis in den Südteil von Enontekiö und in die Nordteile von Sodankylä vor. Es gibt ihn besonders in den großen Seen und Fahrwassern sowie in Flüssen und Bächen. Im finnischen Meeresgebiet ist der Aland an der Südküste und im südwestlichen Meeresgebiet verbreitet. An der Küste des Bottnischen Meerbusens ist die Art in den Flussmündungen verbreitet. Den Aland trifft man in kleineren gemischten Schwärmen mit anderen Weißfischen an. Mit zunehmender Größe zieht er in kleinen Schwärmen seine eigenen geheimnisvoll bleibenden Wege, die möglicherweise regelmäßig sind. Der Aland bevorzugt klare und warme Gewässer, kommt aber auch mit anderen Verhältnissen zurecht. Unter der Eutrophierung scheint er allerdings zu leiden, anders als viele andere Weißfische. Als hauptsächlich in fließendem Wasser laichender Fisch hat auch der Aland unter der Verbauung der Flüsse gelitten.
Distribución y hábitat: Se encuentra en aguas dulces en toda Finlandia, tan al norte como en la región sur de Laponia. Habita en lagos grandes, pero también en ríos y arroyos. Es común en el mar apartado de la costa sur y suroeste. Frecuenta estuarios de rios en el Golfo de Botnia. Los cachos más pequeños tienden a unirse a bancos de peces de otros ciprínidos, pero los peces más grandes se desplazan en grupos más pequeños a lo largo de lo que se cree que son rutas regulares. Prefiere el agua clara y cálida, pero es menos tolerante a la eutroficación que otros ciprínidos. Como es una especie que busca agua corriente para desovar, el cacho ha sufrido debido a las obstrucciones creadas por el hombre.
Udbredelse og levesteder: Fundet i ferskvand igennem Finland så langt nord som det sydlige Lapland. Lever i store søer, men også i floder og åer. Almindelig i havet ved den sydlig og sydvestlige kyst. I den Botniske Bugt er den hyppig ved flodmundinger. Mindre Rimter har tendens til at slutte sig til stimer af andre karpefisk, men større fisk vandrer i mindre grupper langs hvad man tror er faste ruter. Foretrækker klart, varmt vand, men tåler ikke lige godt eutrofikation som andre karpefisk. Som en art der opsøger rindende vand for at gyde, har Rimten lidt under menneskeskabte forhindringer.
Levinneisyys ja elinympäristö: Säynettä esiintyy sisävesissä aina Enontekiön eteläosaan ja Sodankylän pohjoisosiin asti. Sitä on erityisesti isoissa järvissä ja reittivesissä sekä joissa ja puroissa. Merialueella säyne on yleinen etelärannikolla ja lounaisella merialueella. Pohjanlahden rannikolla laji on tavallinen jokien suilla. Säynettä tapaa pienempänä sekaparvissa muiden särkikalojen kanssa. Kookkaampana se vaeltaa pienissä parvissa omia, salaperäisinä pidettyjä reittejään, jotka mahdollisesti ovat säännöllisiä. Säyne suosii kirkkaita ja lämpimiä vesiä, mutta tulee toimeen muunkinlaisissa oloissa. Rehevöitymisestä se kuitenkin tuntuu kärsivän, päinvastoin kuin monet muut särkikalat. Etupäässä virtaavaan veteen kutevana kalana myös säyne on kärsinyt jokien rakentamisesta.
Utbredelse og biologi: Finnes i ferskvann over hele Finland, så langt nord som sørlige deler av Lappland. Lever i store innsjøer, men også i elver og bekker. Vanlig i havet utenfor sør- og sørvestkysten. I Bottenvika finner man den også i elvemunninger. Mindre vederbuk går ofte i stim med andre karpefisker. Større vederbuk går i mindre grupper, og man regner med de følger faste ruter. Foretrekker klart, varmt vann, men tåler eutrofiering dårligere enn andre karpefisker. Vederbuk er en art som søker rennende vann for å gyte, og den er derfor utsatt for menneskeskapte hindringer.
Utbredning och livsmiljö: Id finns i våra insjöar ända till södra Enontekis och norra Sodankylä. Särskilt vanlig är den i större sjöar och stråtar samt i åar och bäckar. Id finns också längs sydkusten och på de sydvästra havsområdena. I Bottniska viken är arten vanligt förekommande vid åmynningarna. Som ung lever den i blandade stim med andra karpfiskar. Då den blivit större vandrar den i små stim längs sina egna hemlighetsfulla rutter, som möjligen är regelbundna. Iden trivs bäst i klara och varma vatten, men klara sig också i andra förhållanden. Ändå verkar den lida av övergödningen, i motsats till många andra karpfiskar. Iden leker helst i rinnande vatten, och har som flera andra fiskarter lidit av uppdämningen av vattendrag.
  Ide, Leuciscus idus (L....  
Caudal peduncle thick. A fast-growing fish, ide are often larger than many other members of the carp family. Distinguished from the chub by its blunter, more rounded head, concave anal fin, and smaller scales.
Aspect : Poisson robuste présentant un corps charnu mais pas particulièrement trapu. Pédoncule caudal épais. Poisson à croissance rapide, l’ide est souvent plus gros que la plupart des autres membres de la famille de la carpe. Se distingue du chevesne par sa tête plus arrondie, sa nageoire anale plus concave et ses écailles plus petites. Le nombre d’écailles présentes le long de la ligne latérale (53 à 61) distingue l’ide du gardon, du rotengle et de la vandoise. Les écailles de la vimbe et de l’aspe sont presque aussi petites ou même plus petites, mais ces deux espèces possèdent une nageoire anale beaucoup plus longue que l’ide (moins de 14 rayons). La vimbe et l’aspe présentent également une tête plus longue et plus pointue.
Aussehen: Der Aland ist ein dicker, aber nicht sehr hochrückiger Weißfisch. Der Körper des Alands wirkt gedrungen und gleichmäßig dick. Auch der Schwanzstiel ist kräftig. Der Aland ist für einen Weißfisch schnell wachsend und ist größer als andere Weißfische. Der gleich aussehende Döbel wird auch groß, die gewölbte Stirn, die eingebuchtete Afterflosse und die kleineren Schuppen unterscheiden den Aland jedoch vom Döbel. Mithilfe der relativ kleinen Schuppen – 53–61 an der Seitenlinie – unterscheidet man auch einen kleinen Aland von Rotauge, Rotfeder und Hasel. Die Zährte und der noch schneller als der Aland wachsende Rapfen haben kleinere Schuppen oder fast gleich große wie der Aland, aber bei beiden Arten ist die Afterflosse deutlich länger als beim Aland, dessen Afterflosse weniger als 14 Strahlen hat. Auch die Kopfform ist bei diesen beiden Arten länger und spitzer als der Kopf des Alands.
Aspecto: Es un pez de complexión robusta, bastante gordo pero no tiene un cuerpo especialmente grande. Pedúnculo caudal grueso. El cacho es un pez de crecimiento rápido, a menudo más grande que muchos otros miembros de la familia de las carpas. Se diferencia del escalo por su cabeza roma, más redondeada, su aleta anal cóncava y sus escamas más pequeñas. El número de escamas a lo largo de la línea lateral (53-61) diferencian al cacho del rutilo, el gardí y el leucisco. Las escamas de la vimba y el aspio son casi tan pequeñas o incluso más pequeñas, pero ambas especies tienen una aleta anal mucho más larga que la del cacho (menos de 14 rayos). La vimba y el aspio también tienen una cabeza más larga y más puntiaguda.
Udseende: En stærkt bygget fisk med en ret buttet, men ikke særlig høj krop. Halestilken er tyk. En hurtigvoksende fisk, Rimte er ofte større end mange andre medlemmer af karpefamilien. Adskiller sig fra Døbel på sit stumpere, mere rundede hoved, indbuede gatfinne, og mindre skæl. Antallet af skæl langs sidelinjen (53-61) adskiller Rimte fra Skalle, Rudd og Strømskalle. Skællene hos Vimme og Asp er næsten lige små eller endnu mindre, men disse arter har en meget længere gatfinne end Rimten (mindre end 14 stråler). Vimme og Asp har også et længere og spidsere hoved.
Ulkonäkö: Säyne on pullea, mutta ei kovin korkearuumiinen särkikala. Säyneen ruumis antaa tanakan ja tasapaksun vaikutelman. Pyrstön varsikin on tukeva. Säyne on särkikalaksi nopeakasvuinen ja usein muita särkikaloja kookkaampi. Samannäköinen turpa kasvaa myös isoksi, mutta säyneen kupera otsa, koverapäinen peräevä ja pienemmät suomut erottavat sen turvasta. Suhteellisen pienten suomujen – kylkiviivalla 53–61 – avulla pienenkin säyneen erottaa myös särjestä, sorvasta ja seivistä. Vimmalla ja vielä säynettäkin nopeakasvuisemmalla toutaimella suomut ovat pienemmät tai lähes yhtä suuret kuin säyneellä, mutta molemmilla lajeilla on selvästi pidempi peräevä kuin säyneellä, jolla peräevässä on alle 14 ruotoa. Pään muotokin on näillä kahdella lajilla säyneen päätä pitempi ja terävämpi.
Beskrivelse: En robust fisk med rund, men ikke spesielt dyp kropp. Tykk halestilk. En rasktvoksende fisk som ofte er større enn andre medlemmer av karpefamilien. Skilles fra stam ved det butte og mer avrundede hodet, den innbuede gattfinnen og de mindre skjellene. Antall skjell langs sidelinjen (53–61) skiller vederbuk fra mort, sørv og gullbust. Skjellene til vimme og asp er nesten like små, eller mindre, men disse artene har en mye lengre gattfinne enn vederbuk (mindre enn 14 stråler). Vimme og asp har også et lengre og spissere hode.
Utseende: Iden är en fyllig karpfisk men har inte särskilt hög kropp. Den ger ett stadigt och jämntjockt intryck. Också stjärtskaftet är stadigt. För att vara en karpfisk växer iden snabbt, och blir ofta större än sina släktingar. Den snarlika färnan växer sig också stor, men idens konvexa panna, analfenans konkava spets och mindre fjäll skiljer den från färnan. De jämförelsevis små fjällen – 53 st. längs sidolinjen – gör det lätt att skilja en liten id från en mört, sarv eller stäm. Hos vimman och den ännu mer snabbväxande aspen är fjällen mindre eller nästan lika stora som idens, men båda arterna har klart längre analfena än den. Idens analfena har under 14 fenstrålar. Vimman och aspen har dessutom längre och vassare huvud än iden.
  Fishes - NatureGate  
Allis shad Alpine bullhead Anchovy Arctic char Asp Atlantic salmon Baltic herring Belica Black goby Bleak Blue bream Bream Brill Broad-nosed pipefish Brook lamprey Brook stickleback Brook trout Brown bullhead Brown trout Bullhead Burbot Carp Chinese sleeper Chub Chum salmon Cod Coho salmon Common goby Crucian carp Dab Dace Eel Fifteen-spined stickleback Flounder Four-bearded rockling Fourhorn sculpin Garfish Grayling Greater sandeel Gudgeon Ide Lake trout Lesser sandeel Longspined bullhead Lumpfish Mackerel Minnow Nine-spined stickleback Peled Perch Pike Pike-perch Pink salmon Plaice Prussian carp Rainbow trout River lamprey Roach Rock gunnel Round goby Rudd Ruffe Russian sturgeon Sand goby Sea lamprey Sea snail Short-horn sculpin Smelt Snake blenny Spined loach Sprat Stellate sturgeon Stone loach Straightnose pipefish Tench Three-spined stickleback Turbot Twaite shad Two-spotted goby Vendace Vimba Viviparous blenny White bream Whitefish Ziege
Able de Heckel Ablette Alose feinte Anchois Anguille Aspe Barbotte brune Barbue Brème bleue Brème bordelière Brème commune Brochet Carpe à la lune Carpe commune Carpe prussienne Carrelet Chaboisseau à épines courtes Chaboisseau à quatre cornes Chabot commun Chabot de mer Chabot de Sibérie Chevesne Corégone blanc Corégone lavaret Corégone peled Éperlan d’Europe Épinoche à trois épines Épinoche de Brook Épinoche de mer Épinochette Esturgeon étoilé Esturgeon russe Flet commun Gardon Gobie à taches noires Gobie des sables Gobie nageur à deux points Gobie noir Gobie tacheté Gonelle Goujon Goujon de l'amour Grande alose Grémille Hareng de la Baltique Ide mélanote Lamproie de Planer Lamproie de rivière Lamproie marine Lançon commun Lançon équille Limace barrée Limande commune Loche de mer Loche de rivière Loche franche Lompe Lompénie-serpent Loquette d’Europe Lotte Maquereau commun Morue de l’Atlantique Nérophis ophidion Omble chevalier Omble de fontaine Ombre Orphie Pélèque rasoir Perche commune Rotengle Sandre Saumon argenté Saumon atlantique Saumon du Pacifique Saumon rose Siphonostome Sprat Tanche Truite arc-en-ciel Truite commune Truite grise Turbot Vairon Vandoise Vimbe
Aalmutter Aland Amerikanischer Seesaibling Amurgrundel Äsche Atlantischer Lachs Bachneunauge Bachsaibling Bachschmerle Bachstichling Brachse Buckellachs Buntflossenkoppe Döbel Dorsch Dreistachliger Stichling Elritze Europäischer Aal Finte Flunder Flussbarsch Flussneunauge Forelle Gewöhnlicher Butterfisch Giebel Glattbutt Grasnadel Groppe Große Maräne Großer Sandaal Gründling Güster Hasel Hecht Hornhecht Karausche Karpfen Kaulbarsch Keta-Lachs Kleine Maräne Kleine Schlangennadel Kleiner Sandaal Kliesche Maifisch Makrele Meerneunauge Moderlieschen Neunstachliger Stichling Ostseehering Peledmaräne Quappe Rapfen Regenbogenforelle Rotauge Rotfeder Russischer Stör Sandgrundel Sardelle Scheibenbauch Schleie Scholle Schwarzgrundel Schwarzmundgrundel Schwimmgrundel Seebull Seehase Seesaibling Seeskorpion Seestichling Silberlachs Spitzschwänziger Bandfisch Sprotte Steinbeißer Steinbutt Sternhausen Stint Strandgrundel Ukelei Vierbärtelige Seequappe Vierhörniger Seeskorpion Zährte Zander Ziege Zope Zwergwels
Acerina Aguacioso Aguja Aguja mula Alburno Alfiler Anchoa Anguila común Arenque del Báltico Aspio Bacalao Ballero Barbada Blenio vivíparo Brema Brema blanca Caballa Cabeza de toro alpino Cabracho venenoso Cacho Carpa común Carpa prusiana Carpín Colmilleja Corégono blanco Corégono peled Coto Escalo Escorpión común Espadín Esperlano Espinosillo Espinoso Espinoso de cinco espinas Espinoso de nueve espinas Esturión estrellado Esturión ruso Gardí Gobio Gobio común Gobio de arena Gobio de boca negra Gobio nadador Gobio negro Lamprea de arroyo Lamprea de río Lamprea marina Lavareto común Leucaspius delineatus Leucisco Limanda Liparis común Lobo de río Lota Lucio Lucioperca Lumpeno Lumpo Peleco Perca Pez gato Pez mantequilla Pión Piscardo Platija Rémol Rodaballo Rotan Rutilo Sábalo Saboga Salmón común o del Atlántico Salmón keta Salmón plateado Salmón rosado Salvelino Solla Tenca Tímalo Triglopsis quadricornis Trucha arcoiris Trucha de arroyo Trucha lacustre Trucha marrón Vimba
Aborre Almindelig Smerling Almindelig Tangnål Almindelig Ulk Ansjos Asp Blege Brasen Brasenflire Brisling Bæklampret Canadarødding Dam-Karusse Diamantstør Dværgmalle Døbel Elritse Europæisk ål Fempigget Hundestejle Finbræmmet Ringbug Finnestribet Ferskvandsulk Firtrådet Havkvabbe Fjeldørred Flodlampret Gedde Grundling Havlampret Helt Heltling Hork Hornfisk Hornulk Hvidfinnet Ferskvandsulk Ising Karpe Karusse Ketalaks Kildeørred Knude Kysttobis Laks Lerkutling Løje Majsild Makrel Nipigget Hundestejle Perccottus glenii Pighvar Pigsmerling Pukkellaks Regnbueørred Regnløje Rimte Rudd Rødspætte Sabelkarpe Sandart Sandkutling Skalle Skrubbe Slethvar Smelt Sortkutling Sortmundet Kutling Spidshalet Langebarn Stalling Stavsild Stenbider Stjernehus Stor Næbsnog Stor Svævhelt Strømskalle Suder Sølvlaks Tangsnarre Tangspræl Tobiskonge Toplettet Kutling Torsk Trepigget Hundestejle Ulk Vimme Ørred Østersøsild Ålekvabbe
Abbor Ansjos Asp Bekkeniøye Bekkerøye Bekkestingsild Brasme Brasmeflire Brisling Canadarøye Damkaruss Diamantstør Dvergmalle Dvergulke Elveniøye Firetrådet tangbrosme Flire Gjedde Gjørs Gullbust Harr Havniøye Hork Horngjel Hornulke Hvitfinnet steinulke Karpe Karuss Ketalaks Krøkle Lagesild Lake Laks Langhalet langebarn Laue Leirkutling Liten havnål Maisild Makrell Mort Nipigget stingsild Peledsik Perccottus glenii Piggvar Pukkellaks Regnbueørret Regnlaue Rognkjeks Rødspette Røye Sabelkarpe Sandflyndre Sandkryper Sandkutling Sandsmett Sik Skrubbe Slettvar Smerling Småsil Stam Stamsild Steinsmett Stillehavslaks Stjernestør Storsil Suter Svartkutling Svartmunnet kutling Sørv Tangkutling Tangsnelle Tangsprell Tangstikling Torsk Trepigget stingsild Vanlig ringbuk Vanlig ulke Vederbuk Vimme Ål Ålekvabbe Ørekyt Ørret Østersjøsild
Abborre Ansjovis Asp Bergsimpa Björkna Braxen Bäcknejonöga Bäckröding Bäckspigg Dvärgmal Elritsa Faren Fjällröding Fyrtömmad skärlånga Färna Groplöja Grönling Gädda Gärs Gös Harr Havsnejonöga Hornsimpa Hundlax Id Kanadaröding Karp Kungstobis Kusttobis Lake Lax Lerstubb Löja Majfisk Makrill Mindre havsnål Mört Nejonöga Nissöga Nors Näbbgädda Oxsimpa Perccottus glenii Piggvar Puckellax Regnbågsöring Ringbuk Ruda Rysk stör Rödspätta Rötsimpa Sandkrypare Sandskädda Sandstubb Sarv Sik Siklöja Silverlax Silverruda Sjurygg Sjustrålig smörbult Skarpsill Skrubbskädda Skärkniv Slätvar Småspigg Spetsstjärtat långebarn Staksill Stensimpa Stjärnstör Storskallesik Storspigg Strömming Stäm Sutare Svart smörbult Svartmunnad smörbult Tejstefisk Torsk Tånglake Tångsnälla Tångspigg Vimma Ål Öring
  Ide, Leuciscus idus (L....  
Common in the sea off the south and southwest coast. In the Gulf of Bothnia ide frequent river estuaries. Smaller ide tend to join shoals of other cyprinids, but larger fish move in smaller groups along what are believed to be regular routes.
Distribution et biotope : Présent en eau douce un peu partout en Finlande jusqu’en Laponie méridionale au nord. Vit dans de grands lacs, mais également dans des rivières et des ruisseaux. Commun en mer au large de la côte méridionale et sud-occidentale. Dans le golfe de Botnie, l’ide est fréquent dans les estuaires des fleuves. Les ides de plus petite taille tendent à se regrouper dans les bancs d’autres cyprinidés, mais les exemplaires les plus gros se déplacent en petits groupes le long de routes que l’on pense régulières. Préfère les eaux douces et chaudes, mais tolère moins l’eutrophisation que les autres cyprinidés. Parce qu’il recherche des eaux vives pour frayer, l’ide a souffert des ouvrages construits par l’homme.
Verbreitung und Lebensumfeld: Der Aland kommt in Finnland in den Binnengewässern zumindest bis in den Südteil von Enontekiö und in die Nordteile von Sodankylä vor. Es gibt ihn besonders in den großen Seen und Fahrwassern sowie in Flüssen und Bächen. Im finnischen Meeresgebiet ist der Aland an der Südküste und im südwestlichen Meeresgebiet verbreitet. An der Küste des Bottnischen Meerbusens ist die Art in den Flussmündungen verbreitet. Den Aland trifft man in kleineren gemischten Schwärmen mit anderen Weißfischen an. Mit zunehmender Größe zieht er in kleinen Schwärmen seine eigenen geheimnisvoll bleibenden Wege, die möglicherweise regelmäßig sind. Der Aland bevorzugt klare und warme Gewässer, kommt aber auch mit anderen Verhältnissen zurecht. Unter der Eutrophierung scheint er allerdings zu leiden, anders als viele andere Weißfische. Als hauptsächlich in fließendem Wasser laichender Fisch hat auch der Aland unter der Verbauung der Flüsse gelitten.
Distribución y hábitat: Se encuentra en aguas dulces en toda Finlandia, tan al norte como en la región sur de Laponia. Habita en lagos grandes, pero también en ríos y arroyos. Es común en el mar apartado de la costa sur y suroeste. Frecuenta estuarios de rios en el Golfo de Botnia. Los cachos más pequeños tienden a unirse a bancos de peces de otros ciprínidos, pero los peces más grandes se desplazan en grupos más pequeños a lo largo de lo que se cree que son rutas regulares. Prefiere el agua clara y cálida, pero es menos tolerante a la eutroficación que otros ciprínidos. Como es una especie que busca agua corriente para desovar, el cacho ha sufrido debido a las obstrucciones creadas por el hombre.
Udbredelse og levesteder: Fundet i ferskvand igennem Finland så langt nord som det sydlige Lapland. Lever i store søer, men også i floder og åer. Almindelig i havet ved den sydlig og sydvestlige kyst. I den Botniske Bugt er den hyppig ved flodmundinger. Mindre Rimter har tendens til at slutte sig til stimer af andre karpefisk, men større fisk vandrer i mindre grupper langs hvad man tror er faste ruter. Foretrækker klart, varmt vand, men tåler ikke lige godt eutrofikation som andre karpefisk. Som en art der opsøger rindende vand for at gyde, har Rimten lidt under menneskeskabte forhindringer.
Levinneisyys ja elinympäristö: Säynettä esiintyy sisävesissä aina Enontekiön eteläosaan ja Sodankylän pohjoisosiin asti. Sitä on erityisesti isoissa järvissä ja reittivesissä sekä joissa ja puroissa. Merialueella säyne on yleinen etelärannikolla ja lounaisella merialueella. Pohjanlahden rannikolla laji on tavallinen jokien suilla. Säynettä tapaa pienempänä sekaparvissa muiden särkikalojen kanssa. Kookkaampana se vaeltaa pienissä parvissa omia, salaperäisinä pidettyjä reittejään, jotka mahdollisesti ovat säännöllisiä. Säyne suosii kirkkaita ja lämpimiä vesiä, mutta tulee toimeen muunkinlaisissa oloissa. Rehevöitymisestä se kuitenkin tuntuu kärsivän, päinvastoin kuin monet muut särkikalat. Etupäässä virtaavaan veteen kutevana kalana myös säyne on kärsinyt jokien rakentamisesta.
Utbredelse og biologi: Finnes i ferskvann over hele Finland, så langt nord som sørlige deler av Lappland. Lever i store innsjøer, men også i elver og bekker. Vanlig i havet utenfor sør- og sørvestkysten. I Bottenvika finner man den også i elvemunninger. Mindre vederbuk går ofte i stim med andre karpefisker. Større vederbuk går i mindre grupper, og man regner med de følger faste ruter. Foretrekker klart, varmt vann, men tåler eutrofiering dårligere enn andre karpefisker. Vederbuk er en art som søker rennende vann for å gyte, og den er derfor utsatt for menneskeskapte hindringer.
Utbredning och livsmiljö: Id finns i våra insjöar ända till södra Enontekis och norra Sodankylä. Särskilt vanlig är den i större sjöar och stråtar samt i åar och bäckar. Id finns också längs sydkusten och på de sydvästra havsområdena. I Bottniska viken är arten vanligt förekommande vid åmynningarna. Som ung lever den i blandade stim med andra karpfiskar. Då den blivit större vandrar den i små stim längs sina egna hemlighetsfulla rutter, som möjligen är regelbundna. Iden trivs bäst i klara och varma vatten, men klara sig också i andra förhållanden. Ändå verkar den lida av övergödningen, i motsats till många andra karpfiskar. Iden leker helst i rinnande vatten, och har som flera andra fiskarter lidit av uppdämningen av vattendrag.
  Dace, Leuciscus leucisc...  
The upper jaw protrudes slightly, while the mouth is not upturned as in the bleak. May also be confused with small roach, ide or chub, although these species are slightly deeper bodied. The anal fin of the chub is convex, whereas that of the dace is concave.
Aspect : La vandoise est un poisson élancé souvent confondu avec l’ablette, mais dont la courte nageoire anale ne présente que 7 à 9 rayons, tandis que cette dernière espèce en possède 17 à 22. La mâchoire supérieure est légèrement saillante, tandis que la bouche n’est pas renversée comme chez l’ablette. Il est également possible de la confondre avec un gardon, un ide ou un chevesne de petite taille, bien que ces espèces soient légèrement plus trapues. La nageoire anale du chevesne est convexe, tandis que celle de la vandoise est concave. Les écailles sont plus petites par rapport au gardon, généralement de 47 à 53 le long de la ligne latérale (42 à 45 chez le gardon). Les écailles de l’ide sont encore plus petites, et leur nombre est de 53 à 61 le long de la ligne latérale.
Aussehen: Der Hasel hat für einen Weißfisch einen sehr flachen Körper. Aufgrund seiner Form kann man ihn auch am leichtesten mit der Ukelei verwechseln, von der man ihn jedoch aufgrund der kurzen Afterflosse, die nur so lang wie die Rückenflosse ist, unterscheidet. In der Afterflosse sitzen 7–9 Strahlen, während es bei der Ukelei 17–22 sind. Auch ist der Unterkiefer des Hasels etwas kürzer als der Oberkiefer und das Maul ist nicht wie bei der Ukelei oberständig. Auch mit einem kleinen Rotauge, einem Aland oder Döbel kann man den Hasel verwechseln, obwohl diese für gewöhnlich eine etwas höhere Körperform haben. Die Afterflosse des Döbels ist jedoch gewölbt, während sie beim Hasel eingebuchtet ist. Beim Rotauge dagegen sind die Schuppen größer. Beim Hasel sitzen auf der Seitenlinie gewöhnlich 47–53 Schuppen, beim Rotauge 42–45 Schuppen. Die Schuppen des Alands sind stattdessen kleiner als die des Hasels und er trägt an der Seitenlinie 53-61 Schuppen.
Aspecto: El leucisco es un pez de cuerpo delgado, que se confunde fácilmente con el alburno, pero solo tiene 7-9 rayos en la aleta anal corta, mientras que el alburno tiene 17-22. La mandíbula superior sobresale un poco, mientras que la boca no está hacia arriba como en el alburno. También se puede confundir con el rutilo, cacho o escalo pequeños, aunque estas especies tienen el cuerpo un poco más grande. La aleta anal del escalo es convexa, mientras que la del leucisco es cóncava. Las escamas son más pequeñas que las del rutilo, generalmente tiene 47-53 a lo largo de la línea lateral (el rutilo tiene 42-45). Las escamas del cacho son incluso más pequeñas, con 53-61 a lo largo de la línea lateral.
Udseende: Strømskallen er en slank fisk som nemt forveksles med Løje, men med kun 7-9 stråler i den korte gatfinne, sammenlignet med 17-22 hos Løjen. Overkæben stikker lettere frem, men vunden vender ikke opad som hos Løjen. Kan også forveksles med en lille Skalle, Rimte eller Døbel, selv om disse har en lidt højere krop. Gatfinnen hos Døbel er udadbøjet, mens den hos Strømskalle er indadbøjet. Skællene er mindre sammenlignet med Skallen, almindeligvis 47-53 langs sidelinjen (Skalle 42-45). Rimtens skæl er endnu mindre men 53-61 langs sidelinjen.
Ulkonäkö: Seipi on särkikalaksi hyvin matalaruumiinen. Muotonsa vuoksi sen voikin sotkea helpoimmin salakkaan, josta sen kuitenkin erottaa lyhyen, vain selkäevän mittaisen peräevänsä perusteella. Ruotoja peräevässä on 7–9, kun niitä salakalla on 17–22. Myös seivin alaleuka on yläleukaa hieman lyhyempi, eikä suu ole ylöspäin suuntautunut kuten salakalla. Myös pieneen särkeen, säyneeseen tai turpaan seivin voi sotkea, vaikka näillä yleensä on hieman korkeampi ruumiinmuoto. Turvan peräevä on kuitenkin kuperapäinen, kun se seivillä on kovera. Särjellä taas on suuremmat suomut. Seivillä kylkiviivalle mahtuu tavallisesti 47–53, särjellä 42–45 suomua. Säyneen suomut sen sijaan ovat seivin suomuja pienemmät ja niitä on kylkiviivalla 53-61.
Beskrivelse: Gullbust er en slank fisk som enklest kan forveksles med laue, men som har bare 7–9 stråler i den korte gattfinnen, sammenlignet med 17–22 hos laue. Overkjeven stikker litt ut, og munnen vender ikke oppover som hos laue. Kan også forveksles med små mort, vederbuk eller stam, men disse artene har en litt dypere kropp. Gattfinnen til stam er litt utbuet, mens gullbust har en innbuet finne. Skjellene er mindre enn hos mort, vanligvis 47–53 langs sidelinjen (mort har 42–45). Vederbuk har enda mindre skjell, med 53–61 langs sidelinjen.
Utseende: Stämmen har mycket låg kropp för att vara en karpfisk. På grund av dess form är det lättare att förväxla den med till exempel löjan, men man kan identifiera stämmen med hjälp av den korta analfenan, som är lika lång som ryggfenan, inte längre. Analfenan har 7-9 fenstrålar, medan löjans har hela 17-22. Dessutom är stämmens underkäke något kortare än överkäken, och munnen är inte uppåtriktad som löjans. Det är också möjligt att ta miste på stämmen och en liten mört, id eller färna, även om dessa i regel har något högre kropp. Färnans analfena har konvex spets, medan stämmens är konkav. Mörten i sin tur har större fjäll. Längs stämmens sidolinje finns normalt 47-53 fjäll, jämfört med mörtens 42-45. Idens fjäll är mindre än stämmens; längs sidolinjen finns 53-61 stycken.
  Dace, Leuciscus leucisc...  
The upper jaw protrudes slightly, while the mouth is not upturned as in the bleak. May also be confused with small roach, ide or chub, although these species are slightly deeper bodied. The anal fin of the chub is convex, whereas that of the dace is concave.
Aspect : La vandoise est un poisson élancé souvent confondu avec l’ablette, mais dont la courte nageoire anale ne présente que 7 à 9 rayons, tandis que cette dernière espèce en possède 17 à 22. La mâchoire supérieure est légèrement saillante, tandis que la bouche n’est pas renversée comme chez l’ablette. Il est également possible de la confondre avec un gardon, un ide ou un chevesne de petite taille, bien que ces espèces soient légèrement plus trapues. La nageoire anale du chevesne est convexe, tandis que celle de la vandoise est concave. Les écailles sont plus petites par rapport au gardon, généralement de 47 à 53 le long de la ligne latérale (42 à 45 chez le gardon). Les écailles de l’ide sont encore plus petites, et leur nombre est de 53 à 61 le long de la ligne latérale.
Aussehen: Der Hasel hat für einen Weißfisch einen sehr flachen Körper. Aufgrund seiner Form kann man ihn auch am leichtesten mit der Ukelei verwechseln, von der man ihn jedoch aufgrund der kurzen Afterflosse, die nur so lang wie die Rückenflosse ist, unterscheidet. In der Afterflosse sitzen 7–9 Strahlen, während es bei der Ukelei 17–22 sind. Auch ist der Unterkiefer des Hasels etwas kürzer als der Oberkiefer und das Maul ist nicht wie bei der Ukelei oberständig. Auch mit einem kleinen Rotauge, einem Aland oder Döbel kann man den Hasel verwechseln, obwohl diese für gewöhnlich eine etwas höhere Körperform haben. Die Afterflosse des Döbels ist jedoch gewölbt, während sie beim Hasel eingebuchtet ist. Beim Rotauge dagegen sind die Schuppen größer. Beim Hasel sitzen auf der Seitenlinie gewöhnlich 47–53 Schuppen, beim Rotauge 42–45 Schuppen. Die Schuppen des Alands sind stattdessen kleiner als die des Hasels und er trägt an der Seitenlinie 53-61 Schuppen.
Aspecto: El leucisco es un pez de cuerpo delgado, que se confunde fácilmente con el alburno, pero solo tiene 7-9 rayos en la aleta anal corta, mientras que el alburno tiene 17-22. La mandíbula superior sobresale un poco, mientras que la boca no está hacia arriba como en el alburno. También se puede confundir con el rutilo, cacho o escalo pequeños, aunque estas especies tienen el cuerpo un poco más grande. La aleta anal del escalo es convexa, mientras que la del leucisco es cóncava. Las escamas son más pequeñas que las del rutilo, generalmente tiene 47-53 a lo largo de la línea lateral (el rutilo tiene 42-45). Las escamas del cacho son incluso más pequeñas, con 53-61 a lo largo de la línea lateral.
Udseende: Strømskallen er en slank fisk som nemt forveksles med Løje, men med kun 7-9 stråler i den korte gatfinne, sammenlignet med 17-22 hos Løjen. Overkæben stikker lettere frem, men vunden vender ikke opad som hos Løjen. Kan også forveksles med en lille Skalle, Rimte eller Døbel, selv om disse har en lidt højere krop. Gatfinnen hos Døbel er udadbøjet, mens den hos Strømskalle er indadbøjet. Skællene er mindre sammenlignet med Skallen, almindeligvis 47-53 langs sidelinjen (Skalle 42-45). Rimtens skæl er endnu mindre men 53-61 langs sidelinjen.
Ulkonäkö: Seipi on särkikalaksi hyvin matalaruumiinen. Muotonsa vuoksi sen voikin sotkea helpoimmin salakkaan, josta sen kuitenkin erottaa lyhyen, vain selkäevän mittaisen peräevänsä perusteella. Ruotoja peräevässä on 7–9, kun niitä salakalla on 17–22. Myös seivin alaleuka on yläleukaa hieman lyhyempi, eikä suu ole ylöspäin suuntautunut kuten salakalla. Myös pieneen särkeen, säyneeseen tai turpaan seivin voi sotkea, vaikka näillä yleensä on hieman korkeampi ruumiinmuoto. Turvan peräevä on kuitenkin kuperapäinen, kun se seivillä on kovera. Särjellä taas on suuremmat suomut. Seivillä kylkiviivalle mahtuu tavallisesti 47–53, särjellä 42–45 suomua. Säyneen suomut sen sijaan ovat seivin suomuja pienemmät ja niitä on kylkiviivalla 53-61.
Beskrivelse: Gullbust er en slank fisk som enklest kan forveksles med laue, men som har bare 7–9 stråler i den korte gattfinnen, sammenlignet med 17–22 hos laue. Overkjeven stikker litt ut, og munnen vender ikke oppover som hos laue. Kan også forveksles med små mort, vederbuk eller stam, men disse artene har en litt dypere kropp. Gattfinnen til stam er litt utbuet, mens gullbust har en innbuet finne. Skjellene er mindre enn hos mort, vanligvis 47–53 langs sidelinjen (mort har 42–45). Vederbuk har enda mindre skjell, med 53–61 langs sidelinjen.
Utseende: Stämmen har mycket låg kropp för att vara en karpfisk. På grund av dess form är det lättare att förväxla den med till exempel löjan, men man kan identifiera stämmen med hjälp av den korta analfenan, som är lika lång som ryggfenan, inte längre. Analfenan har 7-9 fenstrålar, medan löjans har hela 17-22. Dessutom är stämmens underkäke något kortare än överkäken, och munnen är inte uppåtriktad som löjans. Det är också möjligt att ta miste på stämmen och en liten mört, id eller färna, även om dessa i regel har något högre kropp. Färnans analfena har konvex spets, medan stämmens är konkav. Mörten i sin tur har större fjäll. Längs stämmens sidolinje finns normalt 47-53 fjäll, jämfört med mörtens 42-45. Idens fjäll är mindre än stämmens; längs sidolinjen finns 53-61 stycken.
  Belica, Leucaspius deli...  
Asp, Bleak, Blue bream, Bream, Carp, Chub, Crucian carp, Dace, Gudgeon, Ide, Minnow, Prussian carp, Roach, Rudd, Tench, Vimba, White bream, Ziege
Ablette, Aspe, Brème bleue, Brème bordelière, Brème commune, Carpe à la lune, Carpe commune, Carpe prussienne, Chevesne, Gardon, Goujon, Ide mélanote, Pélèque rasoir, Rotengle, Tanche, Vairon, Vandoise, Vimbe
Aland, Brachse, Döbel, Elritze, Giebel, Gründling, Güster, Hasel, Karausche, Karpfen, Rapfen, Rotauge, Rotfeder, Schleie, Ukelei, Zährte, Ziege, Zope
Alburno, Aspio, Ballero, Brema, Brema blanca, Cacho, Carpa común, Carpa prusiana, Carpín, Escalo, Gardí, Gobio, Leucisco, Peleco, Piscardo, Rutilo, Tenca, Vimba
Asp, Blege, Brasen, Brasenflire, Dam-Karusse, Døbel, Elritse, Grundling, Karpe, Karusse, Løje, Rimte, Rudd, Sabelkarpe, Skalle, Strømskalle, Suder, Vimme
Hopearuutana, Karppi, Lahna, Miekkasärki, Mutu, Pasuri, Ruutana, Salakka, Seipi, Sorva, Sulkava, Suutari, Särki, Säyne, Toutain, Turpa, Törö, Vimpa
Asp, Brasme, Brasmeflire, Damkaruss, Flire, Gullbust, Karpe, Karuss, Laue, Mort, Sabelkarpe, Sandkryper, Stam, Suter, Sørv, Vederbuk, Vimme, Ørekyt
Asp, Björkna, Braxen, Elritsa, Faren, Färna, Id, Karp, Löja, Mört, Ruda, Sandkrypare, Sarv, Silverruda, Skärkniv, Stäm, Sutare, Vimma
Arrow 1 2 3