cz – Übersetzung – Keybot-Wörterbuch

Spacer TTN Translation Network TTN TTN Login Français English Spacer Help
Ausgangssprachen Zielsprachen
Keybot 322 Ergebnisse  ar2005.emcdda.europa.eu
  Sprawozdanie roczne 2005  
Pliki w formacie PDF do wydruku w różnych wersjach językowych dostępne są w części do pobrania.
I file in formato PDF nelle varie lingue, si possono scaricare dalla sezione download.
De download-pagina bevat PDF-bestanden met de gepubliceerde versie van het jaarverslag in de verschillende talen.
Soubory ve formátu PDF, obsahující tištěnou verzi zprávy v jednotlivých jazycích, jsou k dispozici v sekci „soubory ke stažení“ (downloads).
Beretningen findes som PDF-filer på de forskellige sprog i downloadsektionen.
Painetun version pdf-tiedostot ovat saatavissa useilla kielillä lataussivulta.
A különböző nyelvű nyomtatott változatok PDF-állományai a letöltés résznél érhetők el.
PDF-filer av papirutgaven av rapporten på de forskjellige språkene kan lastes ned fra nedlastingsdelen.
Fişierele PDF conţinând versiunile textului în diferitele limbi sunt disponibile la secţiunea descărcare.
Drukātie dokumenti PDF formātā dažādajās ES valodās ir pieejami lejupielādes sadaļā.
  Sprawozdanie roczne 2005  
Strona główna, zawierająca spis treści, zapewnia łatwy dostęp do różnych części sprawozdania.
l’indice offre un facile accesso alle singole sezioni della relazione;
De hoofdpagina met de inhoudsopgave geeft gemakkelijk toegang tot de verschillende onderdelen van het rapport.
Snadný přístup k jednotlivým částem zprávy umožňuje hlavní stránka s obsahem.
Indholdsfortegnelsen giver let adgang til de forskellige afsnit i beretningen.
Pääsisältösivu tarjoaa helpon pääsyn vuosiraportin eri osiin.
A fő tartalomjegyzék lehetővé teszi, hogy könnyen hozzáférjünk a jelentés különböző részeihez.
Ved hjelp av innholdssiden får du lett tilgang til de ulike delene av rapporten.
Principala pagină a site-ului oferă acces uşor la diferite capitole ale raportului.
galvenais satura rādītājs sniedz iespēju viegli izvēlēties ziņojuma dažādās sadaļas;
  Sprawozdanie roczne 2005  
Sprawozdania krajowe Państw Członkowskich oraz Norwegii zawierają szczegółowe opisy i analizy zjawiska narkomanii w poszczególnych krajach.
le relazionali nazionali degli Stati membri e della Norvegia contengono una descrizione dettagliata e un’analisi completa sul fenomeno della droga in ogni paese.
De nationale verslagen van de lidstaten en Noorwegen geven een uitvoerige beschrijving en analyse van de drugsproblematiek in ieder land.
Národní zprávy členských zemí a Norska obsahují podrobný popis a analýzu drogového fenoménu v členění podle jednotlivých zemí.
De nationale rapporter fra medlemsstaterne og Norge giver en udførlig beskrivelse og analyse af narkotikaspørgsmålet i de forskellige lande.
Kansallisissa raporteissa jäsenvaltioista ja Norjasta on yksityiskohtainen kuvaus ja analyysi huumeilmiöstä kussakin maassa.
A tagállamok és Norvégia nemzeti jelentései a kábítószerhelyzet részletes leírását és elemzését országonkénti bontásban tartalmazzák.
De nasjonale rapportene fra medlemsstatene og Norge inneholder en detaljert beskrivelse og analyse av narkotikasituasjonen i hvert land.
Rapoartele naţionale din partea statelor membre şi a Norvegiei conţin descrierea şi analiza detaliată a fenomenului drogurilor în fiecare ţară.
valstu ziņojumi, kas saņemti no dalībvalstīm un Norvēģijas, ietver sīku aprakstu par narkomānijas problēmu katrā valstī un šīs problēmas analīzi.
  LSD  
(85) Patrz Tabela SZR-12 (część i) w Biuletynie Statystycznym na rok 2005.
(85) See Table SZR-12 (part i) in the 2005 statistical bulletin.
(85) Voir tableau SZR-12 (partie i) du bulletin statistique 2005.
(85) Siehe Tabelle SZR-12 (Teil i) im Statistical Bulletin 2005.
(85) Véase el cuadro SZR-12 (parte i) del boletín estadístico de 2005.
(85) Cfr. la tabella SZR-12 (parte i) nel bollettino statistico 2005.
(85) Ver quadro SZR-12 (parte i) no Boletim Estatístico de 2005.
(85) Βλέπε Πίνακα SZR-12 (μέρος i) στο Δελτίο στατιστικών στοιχείων 2005.
(85) Zie tabel SZR-12 (deel i) in het Statistical Bulletin 2005.
(85) Viz tabulka SZR-12 (část i) ve Statistickém věstníku 2005.
(85) Se tabel SZR-12 (del i) i Statistical bulletin 2005.
(85) Vaata tabelit SZR-12 (i osa) 2005. aasta statistikabülletäänis.
(85) Ks. taulukko SZR-12 (osa i) vuoden 2005 Tilastotiedotteessa.
(85) Ld. a SZR-12 (i. rész) táblázatot a 2005. évi statisztikai értesítőben.
(85) Se tabell SZR-12 (del i) i Statistiske opplysninger 2005.
(85) Vezi Tabelul SZR-12 (partea i) din Buletinul statistic 2005.
(85) Pozri tabuľku SZR-12 (part i) v štatistickej ročenke 2005.
(85) Glej tabelo SZR-12 (del i) v Statističnem biltenu 2005.
(85) Se tabell SZR-12 (del i) i statistikbulletinen 2005.
(85) Skatīt tabulu SZR-12 (daļa i) 2005. gada statistikas biļetenā.
  Sprawozdanie roczne 2005  
Niniejsze sprawozdanie roczne powstało w oparciu o informacje udostępnione Centrum EMCDDA przez Państwa Członkowskie UE, państwa kandydujące oraz Norwegię (biorącą udział w pracach EMCDDA od 2001 r.) w postaci sprawozdań krajowych.
La presente relazione annuale si fonda sulle informazioni fornite all’OEDT dagli Stati membri, dai paesi candidati all’adesione e dalla Norvegia (che partecipa ai lavori dell’OEDT sin dal 2001) sotto forma di relazioni nazionali. I dati statistici ivi riportati si riferiscono al 2003 (o all’ultimo anno disponibile).
Dit jaarverslag is gebaseerd op informatie die de lidstaten van de EU, de kandidaat-lidstaten en Noorwegen (dit land neemt sinds 2001 deel aan de activiteiten van het EWDD) in de vorm van nationale verslagen aan het EWDD verstrekken. De statistische gegevens in dit jaarverslag hebben betrekking op 2003 (of het meest recente jaar waarover informatie beschikbaar is).
Tato výroční zpráva vychází z informací, které EMCDDA poskytly členské státy EU, kandidátské země a Norsko (jež se na činnosti EMCDDA podílí od roku 2001) v podobě národních zpráv. Zde uváděné statistické údaje se vztahují k roku 2003 (nebo k poslednímu roku, za který byly k dispozici).
Årsberetningen er baseret på oplysninger, som EONN har modtaget fra EU-medlemsstaterne, kandidatlandene og Norge (der har deltaget i EONN's arbejde siden 2001) i form af nationale rapporter. De her anvendte statistiske data vedrører 2003 (eller det seneste år, for hvilket der foreligger data).
Tämä vuosiraportti perustuu tietoihin, joita seurantakeskus on saanut EU:n jäsenvaltioilta, jäsenehdokasmailta ja Norjalta (joka on osallistunut seurantakeskuksen työhön vuodesta 2001) kansallisen raportin muodossa. Tässä esitetyt tilastotiedot koskevat vuotta 2003 (tai viimeisintä vuotta, jolta tietoja on saatavissa).
Ez az éves jelentés az Európai Unió tagállamai, a tagjelölt országok és Norvégia (amely 2001 óta vesz részt az EMCDDA munkájában) részéről az EMCDDA számára országjelentés formájában rendelkezésre bocsátott információkon alapul. Az itt közölt statisztikai adatok a 2003. évre (illetve az utolsó rendelkezésre álló évre) vonatkoznak. A kábítószer-fogyasztásra adott válaszok és a válogatott témák területén esetenként ennél frissebb adatokról is beszámol.
Årsrapporten er utarbeidet på grunnlag av de nasjonale rapportene EONN har mottatt fra EUs medlemsstater, søkerlandene og Norge (som har deltatt i EONNs arbeid siden 2001). De statistiske dataene som presenteres her, gjelder for år 2003 (eventuelt siste år med tilgjengelige data). Når det gjelder tiltak mot narkotikabruk og utvalgte aspekter, kan dataene være av nyere dato.
Acest raport anual se bazează pe informaţiile furnizate OEDT de statele membre ale Uniunii Europene, de ţările candidate şi de Norvegia (care participă la lucrările OEDT din 2001) sub formă de rapoarte naţionale. Datele statistice prezentate sunt pentru 2003 (sau pentru ultimul an pentru care există). Este posibil ca datele privind reacţiile la consumul de droguri şi cele privind extrasele să fie mai recente.
Šis gada ziņojums ir sagatavots, pamatojoties uz informāciju, ko valsts ziņojuma veidā EMCDDA iesniegušas ES dalībvalstis un kandidātvalstis, un Norvēģija (līdzdarbojas EMCDDA darbā kopš 2001. gada). Šajā ziņojumā ietvertie statistikas dati attiecas uz 2003. gadu (vai pēdējo gadu, par kuru pieejami dati).
  Cena i siÅ‚a dziaÅ‚ania  
(55) Patrz Tabela PPP-1 (część i) w Biuletynie Statystycznym na rok 2005.
(55) See Table PPP-1 (part i) in the 2005 statistical bulletin.
(55) Voir tableau PPP-1 (partie i) du bulletin statistique 2005.
(55) Siehe Tabelle PPP-1 (Teil i) im Statistical Bulletin 2005.
(55) Véase el cuadro PPP-1 (parte i) del boletín estadístico de 2005.
(55) Cfr. la tabella PPP-1 (parte i) nel bollettino statistico 2005.
(55) Βλέπε Πίνακα PPP-1 (μέρος i) στο Δελτίο στατιστικών στοιχείων 2005.
(55) Zie tabel PPP-1 (deel i) in het Statistical Bulletin 2005.
(55) Viz tabulka PPP-1 (část i) ve Statistickém věstníku 2005.
(55) Se tabel PPP-1 (del i) i Statistical bulletin 2005.
(55) Vaata tabelit PPP-1 (osa i) 2005. aasta statistikabülletäänis.
(55) Ks. taulukko PPP-1 (osa i) vuoden 2005 Tilastotiedotteessa.
(55) Ld. a PPP-1 (i. rész) táblázatot a 2005. évi statisztikai értesítőben.
(55) Se tabell PPP-1 (del i) i Statistiske opplysninger 2005.
(55) Vezi Tabelul PPP-1 (partea i) din Buletinul statistic 2005.
(55) Pozri tabuľku PPP-1 (part i) v štatistickej ročenke 2005.
(55) Glej tabelo PPP-1 (del i) v Statističnem biltenu 2005.
(55) Se tabell PPP-1 (del i) i statistikbulletinen för 2005.
(55) Skatīt tabulu PPP-1 (daļa i) 2005. gada statistikas biļetenā.
  Konfiskaty oraz dane ry...  
(167) Patrz Tabela SZR-3 (część i) w Biuletynie Statystycznym na rok 2005.
(167) See Table SZR-3 (part i) in the 2005 statistical bulletin.
(167) Voir tableau SZR-3 (partie i) du bulletin statistique 2005.
(167) Siehe Tabelle SZR-3 (Teil i) im Statistical Bulletin 2005.
(167) Véase el cuadro SZR-3 (parte i) del boletín estadístico de 2005.
(167) Cfr. la tabella SZR-3 (parte i) nel bollettino statistico 2005.
(167) Ver quadro SZR-3 (parte i) no Boletim Estatístico de 2005.
(167) Βλέπε Πίνακα SZR-3 (μέρος i) στο Δελτίο στατιστικών στοιχείων 2005.
(167) Zie tabel SZR-3 (deel i) in het Statistical Bulletin 2005.
(167) Viz tabulka SZR-3 (část i) ve Statistickém věstníku 2005.
(167) Se tabel SZR-3 (del i) i Statistical bulletin 2005.
(167) Vaata tabelit SZR-3 (i osa) 2005. aasta statistikabülletäänis.
(167) Ks. taulukko SZR-3 (osa i) vuoden 2005 Tilastotiedotteessa.
(167) Ld. a SZR-3 (i. rész) táblázatot a 2005. évi statisztikai értesítőben.
(167) Se tabell SZR-3 (del i) i Statistiske opplysninger 2005.
(167) Vezi Tabelul SZR-3 (partea i) din Buletinul statistic 2005.
(167) Pozri tabuľku SZR-3 (part i) v štatistickej ročenke 2005.
(167) Glej tabelo SZR-3 (del i) v Statističnem biltenu 2005.
(167) Se tabell SZR-3 (del i) i statistikbulletinen för 2005.
  Nota prawna  
Duża część dodatkowych informacji na temat Unii Europejskiej dostępnych jest w Internecie. Dostęp do nich możliwy jest poprzez serwer Europa.
A great deal of additional information on the European Union is available on the Internet. It can be accessed through the Europa server.
Un grand nombre d'informations complémentaires sur l'Union européenne sont disponibles sur l'Internet. Il est possible d'y accéder par le serveur Europa.
Zahlreiche weitere Informationen zur Europäischen Union sind verfügbar über Internet, Server Europa.
Puede obtener información sobre la Unión Europea a través del servidor Europa en la siguiente dirección de Internet.
Numerose altre informazioni sull’Unione europea sono disponibili su Internet attraverso il server Europa.
Encontra-se à disposição na Internet uma grande quantidade de informações adicionais sobre a União Europeia. Pode aceder à mesma através do servidor Europa.
Περισσότερες πληροφορίες για την Ευρωπαϊκή Ένωση παρέχονται από το Διαδίκτυο μέσω του διακομιστή Europa.
Op internet is via de Europaserver veel aanvullende informatie over de Europese Unie beschikbaar.
Na internetu je k dispozici množství dalších informací o Evropské unii, které jsou dostupné prostřednictvím serveru Europa.
Euroopa Liidu kohta on Internetis saadaval rohkesti lisateavet. Teave on kättesaadav Euroopa serveri kaudu.
Internetissä on paljon lisätietoja Euroopan unionista. Tietoja voi hakea Europa-palvelimen kautta.
Az Interneten nagy mennyiségű kiegészítő információ áll rendelkezésre az Európai Unióval kapcsolatosan. Ezek az Európa szerveren keresztül érhetők el.
Store mengder tilleggsinformasjon om Den europeiske union er tilgjengelig på internett via Europa-serveren.
Puteţi găsi multe informaţii suplimentare despre Uniunea Europeană pe Internet. Acestea sunt accesibile pe serverul Europa.
Na internete je k dispozícii množstvo ďalších informácií o Európskej únii. Sú prístupné cez server Europa.
Precej dodatnih informacij o Evropski uniji je na voljo na medmrežju. Dostop do informacij je možen prek strežnika Evropa.
En stor mängd övrig information om Europeiska unionen finns tillgänglig på Internet. Den kan nås via Europa-servern.
Liela daļa papildu informācijas par Eiropas Savienību ir pieejama internetā. Šai informācijai var piekļūt, izmantojot Eiropas serveri.
  Cena i siÅ‚a dziaÅ‚ania  
(56) Patrz Tabela PPP-5 (część i) w Biuletynie Statystycznym na rok 2005.
(56) See Table PPP-5 (part i) in the 2005 statistical bulletin.
(56) Voir tableau PPP-5 (partie i) du bulletin statistique 2005.
(56) Siehe Tabelle PPP-5 (Teil i) im Statistical Bulletin 2005.
(56) Véase el cuadro PPP-5 (parte i) del boletín estadístico de 2005.
(56) Cfr. la tabella PPP-5 (parte i) nel bollettino statistico 2005.
(56) Βλέπε Πίνακα PPP-5 (μέρος i) στο Δελτίο στατιστικών στοιχείων 2005.
(56) Zie tabel PPP-5 (deel i) in het Statistical Bulletin 2005.
(56) Viz tabulka PPP-5 (část i) ve Statistickém věstníku 2005.
(56) Se tabel PPP-5 (del i) i Statistical bulletin 2005.
(56) Vaata tabelit PPP-5 (osa i) 2005. aasta statistikabülletäänis.
(56) Ks. taulukko PPP-5 (osa i) vuoden 2005 Tilastotiedotteessa.
(56) Ld. a PPP-5 (i. rész) táblázatot a 2005. évi statisztikai értesítőben.
(56) Se tabell PPP-5 (del i) i Statistiske opplysninger 2005.
(56) Vezi Tabelul PPP-5 (partea i) din Buletinul statistic 2005.
(56) Pozri tabuľku PPP-5 (part i) v štatistickej ročenke 2005.
(56) Glej tabelo PPP-5 (del i) v Statističnem biltenu 2005.
(56) Se tabell PPP-5 (del i) i statistikbulletinen för 2005.
(56) Skatīt tabulu PPP-5 (daļa i) 2005. gada statistikas biļetenā.
  Konfiskaty  
(54) Patrz Tabela SZR-2 (część i) w Biuletynie Statystycznym na rok 2005.
(54) See Table SZR-2 (part i) in the 2005 statistical bulletin.
(54) Voir tableau SZR-2 (partie i) du bulletin statistique 2005.
(54) Siehe Tabelle SZR-2 (Teil i) im Statistical Bulletin 2005.
(54) Véase el cuadro SZR-2 (parte i) del boletín estadístico de 2005.
(54) Cfr. la tabella SZR-2 (parte i) nel bollettino statistico 2005.
(54) Βλέπε Πίνακα SZR-2 (μέρος i) στο Δελτίο στατιστικών στοιχείων 2005.
(54) Zie tabel SZR-2 (deel i) in het Statistical Bulletin 2005.
(54) Viz tabulka SZR-2 (část i) ve Statistickém věstníku 2005.
(54) Se tabel SZR-2 (del i) i Statistical bulletin 2005.
(54) Vaata tabelit SZR-2 (osa i) 2005. aasta statistikabülletäänis.
(54) Ks. taulukko SZR-2 (osa i) vuoden 2005 Tilastotiedotteessa.
(54) Ld. a SZR-2 (i. rész) táblázatot a 2005. évi statisztikai értesítőben.
(54) Se tabell SZR-2 (del i) i Statistiske opplysninger 2005.
(54) Vezi Tabelul SZR-2 (partea i) din Buletinul statistic 2005.
(54) Pozri tabuľku SZR-2 (part i) v štatistickej ročenke 2005.
(54) Glej tabelo SZR-2 (del i) v Statističnem biltenu 2005.
(54) Se tabell SZR-2 (del i) i statistikbulletinen för 2005.
(54) Skatīt tabulu SZR-2 (daļa i) 2005. gada statistikas biļetenā.
  Konfiskaty  
(53) Patrz Tabela SZR-1 (część i) w Biuletynie Statystycznym na rok 2005.
(53) See Table SZR-1 (part i) in the 2005 statistical bulletin.
(53) Voir tableau SZR-1 (partie i) du bulletin statistique 2005.
(53) Siehe Tabelle SZR-1 (Teil i) im Statistical Bulletin 2005.
(53) Véase el cuadro SZR-1 (parte i) del boletín estadístico de 2005.
(53) Cfr. la tabella SZR-1 (parte i) nel bollettino statistico 2005.
(53) Βλέπε Πίνακα SZR-1 (μέρος i) στο Δελτίο στατιστικών στοιχείων 2005.
(53) Zie tabel SZR-1 (deel i) in het Statistical Bulletin 2005.
(53) Viz tabulka SZR-1 (část i) ve Statistickém věstníku 2005.
(53) Se tabel SZR-1 (del i) i Statistical bulletin 2005.
(53) Vaata tabelit SZR-1 (i osa) 2005. aasta statistikabülletäänis.
(53) Ks. taulukko SZR-1 (osa i) vuoden 2005 Tilastotiedotteessa.
(53) Ld. a SZR-1 (i. rész) táblázatot a 2005. évi statisztikai értesítőben.
(53) Se tabell SZR-1 (del i) i Statistiske opplysninger 2005.
(53) Vezi Tabelul SZR-1 (partea i) din Buletinul statistic 2005.
(53) Pozri tabuľku SZR-1 (part i) v štatistickej ročenke 2005.
(53) Glej tabelo SZR-1 (del i) v Statističnem biltenu 2005.
(53) Se tabell SZR-1 (del i) i statistikbulletinen för 2005.
(53) Skatīt tabulu SZR-1 (daļa i) 2005. gada statistikas biļetenā.
  Leczenie niefarmakologi...  
Leczenie niefarmakologiczne obejmuje stosowanie technik psychospołecznych oraz edukacyjnych w celu osiągnięcia długoterminowej abstynencji od narkotyków. Tradycyjnie leczenie niefarmakologiczne miało charakter stacjonarny i długookresowy, np.
Drug-free treatment involves the application of psychosocial and educational techniques to achieve long-term abstinence from drugs. Traditionally, drug-free treatment has been residential and long term, e.g. in therapeutic communities. Today, it is often also offered in community-based settings.
L'abstinence sans traitement de substitution implique la mise en oeuvre de techniques psychosociales et éducatives pour parvenir à une abstinence à long terme. Traditionnellement, ce type de traitement se pratiquait sur le long terme dans des centres de soins résidentiels, comme les communautés thérapeutiques. Aujourd'hui, il est souvent proposé au sein de la communauté.
Die Behandlung ohne pharmakologische Substitution wendet psychosoziale und pädagogische Methoden an, um eine langfristige Abstinenz von Drogen zu erreichen. Traditionell erfolgt die drogenfreie Behandlung in Form des betreuten Wohnens bzw. langfristig beispielsweise in therapeutischen Gemeinschaften. Heutzutage findet die Behandlung häufig in gemeindebasierten Einrichtungen statt.
El tratamiento sin drogas implica la aplicación de técnicas psicosociales y educativas para lograr la abstinencia de las drogas a largo plazo. Tradicionalmente, el tratamiento sin drogas ha sido residencial y a largo plazo, por ejemplo en comunidades terapéuticas. Actualmente, también suele ofrecerse en el ámbito de la comunidad propia.
Il trattamento in situazione di astinenza comporta l’applicazione di tecniche psicosociali ed educative per conseguire l’astinenza a lungo termine dalle sostanze stupefacenti. In passato questo tipo di terapia veniva attuato con il ricovero per lunghi periodi, ad esempio in comunità terapeutiche. Oggi viene spesso anche offerto in contesti di comunità.
O tratamento sem droga envolve a aplicação de técnicas psicológicas e educativas para a consecução de uma abstinência da droga a longo prazo. Até agora, este tratamento era prestado em regime de internamento e era de longa duração, por exemplo, em comunidades terapêuticas, mas presentemente também é prestado em contextos comunitários.
Η θεραπεία χωρίς τη χορήγηση ναρκωτικών ουσιών (στεγνά θεραπευτικά προγράμματα) περιλαμβάνει την εφαρμογή ψυχοκοινωνικών και εκπαιδευτικών τεχνικών για την επίτευξη μακρόχρονης αποχής από τα ναρκωτικά. Παραδοσιακά, τα στεγνά θεραπευτικά προγράμματα είναι εσωτερικής διαμονής και διαρκούν μεγάλο χρονικό διάστημα, π.χ. σε θεραπευτικές κοινότητες. Σήμερα, χρησιμοποιούν συχνά και την κοινότητα ως βάση.
Bij drugsvrije therapieën worden psychosociale en educatieve technieken gebruikt om een langdurige onthouding van drugs te bewerkstelligen. Traditioneel vinden drugsvrije behandelingen intramuraal en gedurende een lange termijn, bijvoorbeeld in therapeutische gemeenschappen plaats, maar tegenwoordig kunnen dergelijke behandelingen ook extramuraal via het maatschappelijk werk gevolgd worden.
Abstinenčně orientovaná léčba zahrnuje aplikaci psychosociálních a výchovných technik k dosažení dlouhodobé abstinence v užívání drog. Abstinenčně orientovaná léčba je tradičně ústavní a dlouhodobá, např. v terapeutických společenstvích. V dnešní době se často nabízí v prostředí komunity.
I den stoffrie behandling inddrages psykosociale og pædagogiske teknikker med henblik på at opnå en vedvarende afholdenhed fra stoffer. Traditionelt har stoffri behandling medført indlæggelse i længere tid, f.eks. i terapeutiske miljøer. I dag tilbydes denne behandling ofte også i lokalsamfund.
Ravimivaba ravi hõlmab psühhosotsiaalsete ja õppetehnikate rakendamist, mille abil saavutatakse pikaajaline uimastite kasutamisest hoidumine. Traditsiooniliselt on ravimivaba ravi olnud statsionaarne ja pikaajaline, toimudes näiteks kommuunilaadsetes ravikeskustes. Tänapäeval pakutakse seda sageli ka kogukondlikes keskkondades.
Lääkkeettömässä hoidossa sovelletaan psykososiaalisia ja valmentavia tekniikoita. Tavoitteena on pidättäytyminen huumeista pitkällä aikavälillä. Perinteisesti lääkkeetöntä hoitoa on annettu pitkäaikaisesti hoitolaitoksissa, esimerkiksi hoitoyhteisöissä. Nykyisin sitä tarjotaan usein myös ryhmässä.
A gyógyszermentes gyógykezelés a kábítószerektől való hosszú távú tartózkodás elérése érdekében alkalmazott pszicho-szociális és oktatási technikákat jelenti. A gyógyszermentes gyógykezelés hagyományosan rehabilitációs otthonokban és hosszú távon történt, pl. terápiás közösségekben. Manapság is sokszor közösség alapú.
Medikamentfri behandling (avvenningsbehandling) omfatter bruk av psykososiale teknikker og opplæringsteknikker for å oppnå langsiktig avholdenhet fra rusmidler. Tradisjonelt har medikamentfri behandling foregått som døgnbehandling på institusjon over lengre tid, f.eks. i terapeutiske samfunn. I dag tilbys denne behandlingsformen ofte i lokalmiljøet.
Terapia prin abstinenţă implică aplicarea tehnicilor psiho-sociale şi educaţionale pentru a obţine abstinenţa pe termen lung de la consumul de droguri. În mod tradiţional, tratamentul prin abstinenţă era de tip rezidenţial şi pe termen lung, de exemplu în comunităţi terapeutice. În prezent, este de asemenea asigurată în unităţi de la nivelul comunităţilor.
„Čistá“, t.j. bezdrogová liečba spočíva v uplatňovaní psychosociálnych a edukačných techník na dosiahnutie dlhodobej drogovej abstinencie. Tradične býva „čistá“ liečba dlhodobá a v domácom prostredí, napr. v terapeutických skupinách. V súčasnosti často prebieha aj v prostrediach spoločenstiev.
Zdravljenje brez drog vključuje uporabo psihosocialnih in izobraževalnih tehnik, da bi se dosegla dolgoročna abstinenca od drog. Tradicionalno takšno zdravljenje poteka v stanovanjskih skupnostih in traja dolgo, npr. terapevtske skupnosti. Dandanes takšno zdravljenje pogosto temelji tudi na sodelovanju skupnosti.
Vid drogfri behandling använder man psykosociala och pedagogiska tekniker för att få klienten att långsiktigt avhålla sig från droger. Det kan förekomma att läkemedel används för att lindra abstinenssymptom. Idag sker vården ofta på behandlingshem.
  DziaÅ‚ania interwencyjn...  
Nowe Państwa Członkowskie coraz częściej informują o projektach zapobiegania wybiórczego w obiektach rozrywkowych. Dotyczy to zwłaszcza Republiki Czeskiej, Cypru (ruchomy zespół informacyjny w obiektach życia nocnego), Węgier (trzy organizacje), Polski i Słowenii.
Selective prevention projects in recreational settings are increasingly reported by the new Member States, especially the Czech Republic, Cyprus (mobile information unit in nightlife venues), Hungary (three organisations), Poland and Slovenia.
Des projets de prévention sélective dans les lieux de divertissement sont de plus en plus nombreux dans les nouveaux États membres, en particulier en République tchèque, à Chypre (unité d'information mobile dans les événements nocturnes), en Hongrie (trois organisations), en Pologne et en Slovénie.
Selektive Präventionsprogramme in Freizeitsettings werden in zunehmendem Maße aus den neuen Mitgliedstaaten gemeldet, vor allem aus der Tschechischen Republik, Zypern (mobile Informationseinheit in Nachtclubs), Ungarn (drei Organisationen), Polen und Slowenien.
Por lo general, el contenido de las intervenciones no se modifica y es similar en la mayoría de Estados miembros, materializándose en discotecas antidroga, espectáculos de arte y teatrales, apoyo con material audiovisual (películas, cómics, etc.), seminarios, exposiciones itinerantes y viajes (informe nacional de Luxemburgo).
Sempre più gli Stati membri riferiscono di progetti di prevenzione selettiva in ambienti ricreativi, soprattutto Repubblica ceca, Cipro (unità di informazione mobile nei locali notturni), Ungheria (tre organizzazioni), Polonia e Slovenia.
De um modo geral, o conteúdo das intervenções permanece inalterado e é semelhante na maioria dos Estados-Membros, assumindo a forma de discotecas anti-droga, manifestações artísticas, teatro, suportes mediáticos (filmes, banda desenhada, etc.), seminários, exposições móveis e viagens de estudo (relatório nacional do Luxemburgo).
Σχέδια επικεντρωμένης πρόληψης σε χώρους ψυχαγωγίας αναφέρονται ολοένα και περισσότερο από τα νέα κράτη μέλη, ειδικότερα την Τσεχική Δημοκρατία, την Κύπρο (κινητή μονάδα ενημέρωσης σε χώρους νυχτερινής διασκέδασης), την Ουγγαρία (τρεις οργανώσεις), την Πολωνία και τη Σλοβενία.
De nieuwe lidstaten maken in toenemende mate melding van selectieve preventieprojecten in recreatieve settings. Dat geldt met name voor Tsjechië, Cyprus (mobiele informatiedienst op locaties waar het nachtleven zich afspeelt), Hongarije (drie organisaties), Polen en Slovenië.
Projekty selektivní prevence v zařízeních pro trávení volného času hlásí nové členské státy stále více, zejména Česká republika, Kypr (mobilní informační jednotka v místech s nočním životem), Maďarsko (tři organizace), Polsko a Slovinsko.
Selektive forebyggelsesprojekter i fritidsmiljøer angives i stigende grad af de nye medlemsstater, navnlig Tjekkiet, Cypern (mobil informationsenhed i nattelivet), Ungarn (tre organisationer), Polen og Slovenien.
Uued liikmesriigid teatavad üha sagedamini meelelahutuspaikades läbiviidavatest valikulise ennetustöö projektidest, eelkõige Tšehhi Vabariik, Küpros (mobiilne infoüksus ööklubides), Ungari (kolm organisatsiooni), Poola ja Sloveenia.
Uudet jäsenvaltiot, etenkin Tšekki, Kypros (liikkuva tiedotusyksikkö yöelämän tapahtumissa), Unkari (kolme järjestöä), Puola ja Slovenia, ilmoittavat yhä useammista viihdeympäristöissä toteutettavista valikoivan ehkäisevän huumetyön hankkeista.
Az új tagállamok egyre gyakrabban számolnak be rekreációs körülmények között folytatott célzott megelőzési projektekről; különösen Csehország, Ciprus (mobil információs egységek az éjszakai élet találkozóhelyein), Magyarország (három szervezet), Lengyelország és Szlovénia.
Stadig flere av de nye medlemsstatene rapporterer at de har selektive forebyggingsprosjekter i rekreasjonsmiljøer, særlig Den tsjekkiske republikk, Kypros (mobil informasjonsenhet i festmiljøer), Ungarn (tre organisasjoner), Polen og Slovenia.
Din ce în ce mai multe proiecte de prevenire selectivă în locuri de recreare sunt raportate de noile state membre, în special de Republica Cehă, Cipru (unitate mobilă de informare în localurile de noapte), Ungaria (trei organizaţii), Polonia şi Slovenia.
Stále častejšie sú údaje o projektoch selektívnej prevencie v rekreačných prostrediach v nových členských štátov a to najmä v Českej republike, na Cypre (mobilná informačná jednotka v nočných kluboch), v Maďarsku (tri organizácie), Poľsku a Slovinsku.
O projektih selektivnega preprečevanja v rekreativnih okoljih vedno bolj poročajo iz novih držav članic, zlasti Češke, Cipra (mobilna informacijska enota na prizoriščih nočnega življenja), Madžarske (tri organizacije), Poljske in Slovenije.
De nya medlemsstaterna rapporterar alltmer om riktade preventionsprojekt i nöjesmiljöer, särskilt Tjeckien (mobil informationsenhet på uteställen), Ungern (tre organisationer), Polen och Slovenien.
Par selektīvajiem profilakses projektiem izklaides vidē arvien vairāk ziņo jaunās dalībvalstis, jo īpaši Čehijas Republika, Kipra (mobilā informācijas vienība aktīvās naktsdzīves vietās), Ungārija (trīs organizācijas), Polija un Slovēnija.
  LSD  
(84) Patrz Tabela SZR-11 (część i) w Biuletynie Statystycznym na rok 2005.
(84) See Table SZR-11 (part i) in the 2005 statistical bulletin.
(84) Voir tableau SZR-11 (partie i) du bulletin statistique 2005.
(84) Siehe Tabelle SZR-11 (Teil i) im Statistical Bulletin 2005.
(84) Véase el cuadro SZR-11 (parte i) del boletín estadístico de 2005.
(84) Cfr. la tabella SZR-11 (parte i) nel bollettino statistico 2005.
(84) Ver quadro SZR-11 (parte i) no Boletim Estatístico de 2005.
(84) Βλέπε Πίνακα SZR-11 (μέρος i) στο Δελτίο στατιστικών στοιχείων 2005.
(84) Zie tabel SZR-11 (deel i) in het Statistical Bulletin 2005.
(84) Viz tabulka SZR-11 (část i) ve Statistickém věstníku 2005.
(84) Se tabel SZR-11 (del i) i Statistical bulletin 2005.
(84) Vaata tabelit SZR-11 (i osa) 2005. aasta statistikabülletäänis.
(84) Ks. taulukko SZR-11 (osa i) vuoden 2005 Tilastotiedotteessa.
(84) Ld. a SZR-11 (i. rész) táblázatot a 2005. évi statisztikai értesítőben.
(84) Se tabell SZR-11 (del i) i Statistiske opplysninger 2005.
(84) Vezi Tabelul SZR-11 (partea i) din Buletinul statistic 2005.
(84) Pozri tabuľku SZR-11 (part i) v štatistickej ročenke 2005.
(84) Glej tabelo SZR-11 (del i) v Statističnem biltenu 2005.
(84) Se tabell SZR-11 (del i) i statistikbulletinen 2005.
(84) Skatīt tabulu SZR-11 (daļa i) 2005. gada statistikas biļetenā
  LSD  
(86) Patrz Tabela PPP-4 (część i) w Biuletynie Statystycznym na rok 2005.
(86) See Table PPP-4 (part i) in the 2005 statistical bulletin.
(86) Voir tableau PPP-4 (partie i) du bulletin statistique 2005.
(86) Siehe Tabelle PPP-4 (Teil i) im Statistical Bulletin 2005.
(86) Véase el cuadro PPP-4 (parte i) del boletín estadístico de 2005.
(86) Cfr. la tabella PPP-4 (parte i) nel bollettino statistico 2005.
(86) Ver quadro PPP-4 (parte i) no Boletim Estatístico de 2005.
(86) Βλέπε Πίνακα PPP-4 (μέρος i) στο Δελτίο στατιστικών στοιχείων 2005.
(86) Zie tabel PPP-4 (deel i) in het Statistical Bulletin 2005.
(86) Viz tabulka PPP-4 (část i) ve Statistickém věstníku 2005.
(86) Se tabel PPP-4 (del i) i Statistical bulletin 2005.
(86) Vaata tabelit PPP-4 (i osa) 2005. aasta statistikabülletäänis.
(86) Ks. taulukko PPP-4 (osa i) vuoden 2005 Tilastotiedotteessa.
(86) Ld. a PPP-4 (i. rész) táblázatot a 2005. évi statisztikai értesítőben.
(86) Se tabell PPP-4 (del i) i Statistiske opplysninger 2005.
(86) Vezi Tabelul PPP-4 (partea i) din Buletinul statistic 2005.
(86) Pozri tabuľku PPP-4 (part i) v štatistickej ročenke 2005.
(86) Glej tabelo PPP-4 (del i) v Statističnem biltenu 2005.
(86) Se tabell PPP-4 (del i) i statistikbulletinen 2005.
(86) Skatīt tabulu PPP-4 (daļa i) 2005. gada statistikas biļetenā.
  Ekstazy  
(79) Patrz Tabela SZR-10 (część i) w Biuletynie Statystycznym na rok 2005.
(79) See Table SZR-10 (part i) in the 2005 statistical bulletin.
(79) Voir tableau SZR-10 (partie i) du bulletin statistique 2005.
(79) Siehe Tabelle SZR-10 (Teil i) im Statistical Bulletin 2005.
(79) Véase el cuadro SZR-10 (parte i) del boletín estadístico de 2005.
(79) Cfr. la tabella SZR-10 (parte i) nel bollettino statistico 2005.
(79) Βλέπε Πίνακα SZR-10 (μέρος i) στο Δελτίο στατιστικών στοιχείων 2005.
(79) Zie tabel SZR-10 (deel i) in het Statistical Bulletin 2005.
(79) Viz tabulka SZR-10 (část i) ve Statistickém věstníku 2005.
(79) Se tabel SZR-10 (del i) i Statistical bulletin 2005.
(79) Ks. taulukko SZR-10 (osa i) vuoden 2005 Tilastotiedotteessa.
(79) Ld. a SZR-10 (i. rész) táblázatot a 2005. évi statisztikai értesítőben.
(79) Se tabell SZR-10 (del i) i Statistiske opplysninger 2005.
(79) Vezi Tabelul SZR-10 (partea i) din Buletinul statistic 2005.
(79) Pozri tabuľku SZR-10 (part i) v štatistickej ročenke 2005.
(79) Glej tabelo SZR-10 (del i) v Statističnem biltenu 2005.
(79) Se tabell SZR-10 (del i) i statistikbulletinen 2005.
  Ekstazy  
(78) Patrz Tabela SZR-9 (część i) w Biuletynie Statystycznym na rok 2005.
(78) See Table SZR-9 (part i) in the 2005 statistical bulletin.
(78) Voir tableau SZR-9 (partie i) du bulletin statistique 2005.
(78) Siehe Tabelle SZR-9 (Teil i) im Statistical Bulletin 2005.
(78) Véase el cuadro SZR-9 (parte i) del boletín estadístico de 2005.
(78) Cfr. la tabella SZR-9 (parte i) nel bollettino statistico 2005.
(78) Βλέπε Πίνακα SZR-9 (μέρος i) στο Δελτίο στατιστικών στοιχείων 2005.
(78) Zie tabel SZR-9 (deel i) in het Statistical Bulletin 2005.
(78) Viz tabulka SZR-9 (část i) ve Statistickém věstníku 2005.
(78) Se tabel SZR-9 (del i) i Statistical bulletin 2005.
(78) Ks. taulukko SZR-9 (osa i) vuoden 2005 Tilastotiedotteessa.
(78) Ld. a SZR-9 (i. rész) táblázatot a 2005. évi statisztikai értesítőben.
(78) Se tabell SZR-9 (del i) i Statistiske opplysninger 2005.
(78) Vezi Tabelul SZR-9 (partea i) din Buletinul statistic 2005.
(78) Pozri tabuľku SZR-9 (part i) v štatistickej ročenke 2005.
(78) Glej tabelo SZR-9 (del i) v Statističnem biltenu 2005.
(78) Se tabell SZR-9 (del i) i statistikbulletinen 2005.
  Ekstazy  
(80) Patrz Tabela PPP-4 (część i) w Biuletynie Statystycznym na rok 2005.
(80) See Table PPP-4 (part i) in the 2005 statistical bulletin.
(80) Voir tableau PPP-4 (partie i) du bulletin statistique 2005.
(80) Siehe Tabelle PPP-4 (Teil i) im Statistical Bulletin 2005.
(80) Véase el cuadro PPP-4 (parte i) del boletín estadístico de 2005.
(80) Cfr. la tabella PPP-4 (parte i) nel bollettino statistico 2005.
(80) Βλέπε Πίνακα PPP-4 (μέρος i) στο Δελτίο στατιστικών στοιχείων 2005.
(80) Zie tabel PPP-4 (deel i) in het Statistical Bulletin 2005.
(80) Viz tabulka PPP-4 (část i) ve Statistickém věstníku 2005.
(80) Se tabel PPP-4 (del i) i Statistical bulletin 2005.
(80) Ks. taulukko PPP-4 (osa i) vuoden 2005 Tilastotiedotteessa.
(80) Ld. a PPP-4 (i. rész) táblázatot a 2005. évi statisztikai értesítőben.
(80) Se tabell PPP-4 (del i) i Statistiske opplysninger 2005.
(80) Vezi Tabelul PPP-4 (partea i) din Buletinul statistic 2005.
(80) Pozri tabuľku PPP-4 (part i) v štatistickej ročenke 2005.
(80) Glej tabelo PPP-4 (del i) v Statističnem biltenu 2005.
(80) Se tabell PPP-4 (del i) i statistikbulletinen 2005.
  Konfiskaty oraz dane ry...  
(166) Patrz Tabela SZR-4 (część i) w Biuletynie Statystycznym na rok 2005.
(166) See Table SZR-4 (part i) in the 2005 statistical bulletin.
(166) Voir tableau SZR-4 (partie i) du bulletin statistique 2005.
(166) Siehe Tabelle SZR-4 (Teil i) im Statistical Bulletin 2005.
(166) Véase el cuadro SZR-4 (parte i) del boletín estadístico de 2005.
(166) Cfr. la tabella SZR-4 (parte i) nel bollettino statistico 2005.
(166) Ver quadro SZR-4 (parte i) no Boletim Estatístico de 2005.
(166) Βλέπε Πίνακα SZR-4 (μέρος i) στο Δελτίο στατιστικών στοιχείων 2005.
(166) Zie tabel SZR-4 (deel i) in het Statistical Bulletin 2005.
(166) Viz tabulka SZR-4 (část i) ve Statistickém věstníku 2005.
(166) Se tabel SZR-4 (del i) i Statistical bulletin 2005.
(166) Vaata tabelit SZR-4 (i osa) 2005. aasta statistikabülletäänis.
(166) Ks. taulukko SZR-4 (osa i) vuoden 2005 Tilastotiedotteessa.
(166) Ld. a SZR-4 (i. rész) táblázatot a 2005. évi statisztikai értesítőben.
(166) Se tabell SZR-4 (del i) i Statistiske opplysninger 2005.
(166) Vezi Tabelul SZR-4 (partea i) din Buletinul statistic 2005.
(166) Pozri tabuľku SZR-4 (part i) v štatistickej ročenke 2005.
(166) Glej tabelo SZR-4 (del i) v Statističnem biltenu 2005.
(166) Se tabell SZR-4 (del i) i statistikbulletinen för 2005.
  Zapobieganie chorobom z...  
Choć polityki krajowe Państw Członkowskich różnią się między sobą, ponieważ odzwierciedlają własne, konkretne sytuacje dotyczące problemów narkotykowych i kontekst polityczny, istnieje także coraz więcej dowodów na pojawianie się na szczeblu europejskim zgodnej opinii w sprawie kluczowych elementów koniecznych dla powstania efektywnej reakcji w zwalczaniu wirusa HIV i innych chorób zakaźnych w grupie osób zażywających narkotyki dożylnie (137).
Although the national policies of Member States vary, reflecting their individual drug situation and political context, there is also increasing evidence of a consensus emerging at the European level on the key elements necessary for an effective response to combating HIV and other infectious diseases among IDUs (137). Appropriate responses include enhanced access to drug treatment (WHO, 2005), the development of low-threshold services and the provision of sterile equipment and education programmes, although it should be noted that there are differences between countries with respect to the emphasis placed on these different service elements. Of particular importance is that there should be sufficient availability of oral substitution treatment for injecting opioid users, as this significantly reduces drug-related behaviour with a high risk of HIV transmission (Gowing et al., 2005; Sullivan et al., 2005).
Bien que les politiques nationales des États membres varient et reflètent leur contexte politique et leur situation particulière en matière de drogue, un consensus se dégage au niveau européen sur les éléments clés indispensables pour réagir et lutter efficacement contre le VIH et d'autres maladies infectieuses chez les UDVI (137). Les réactions appropriées sont notamment un meilleur accès au traitement de l'usage de drogue (OMS, 2005), la mise en place de structures «de première ligne» ou «de bas seuil» et la fourniture de matériel stérile et de programmes éducatifs, bien qu'il faille noter qu'il existe des différences entre les pays en ce qui concerne l'importance accordée à ces différents services. Il est particulièrement important que les traitements de substitution orale soient suffisamment nombreux pour les usagers d'opiacés par voie intraveineuse, étant donné qu'ils réduisent considérablement les comportements liés à la toxicomanie qui présentent un risque élevé de transmission du VIH (Gowing et al., 2005; Sullivan et al., 2005).
Die nationale Politik der Mitgliedstaaten unterscheidet sich zwar in Abhängigkeit von deren Drogensituation und dem gegebenen politischen Kontext, es gibt jedoch auch zunehmend Hinweise darauf, dass auf europäischer Ebene ein Konsens über die Schlüsselfaktoren im Entstehen begriffen ist, die für eine effiziente Bekämpfung von HIV und anderen Infektionskrankheiten bei IDU erforderlich sind (137). Zu den geeigneten Maßnahmen gehören unter anderem ein verbesserter Zugang zu Drogentherapien (WHO, 2005), die Entwicklung niedrigschwelliger Hilfsdienste, die Bereitstellung sterilen Zubehörs sowie Bildungsprogramme. Es ist jedoch darauf hinzuweisen, dass die einzelnen Länder diesen Hilfsdiensten unterschiedliche Bedeutung beimessen. Besonders wichtig ist die ausreichende Verfügbarkeit der oralen Substitutionsbehandlung für injizierende Opiatkonsumenten, da diese die mit einem hohen Risiko einer HIV-Übertragung verbundenen drogenbedingten Verhaltensweisen erheblich reduziert (Gowing et al., 2005; Sullivan et al., 2005).
Aunque las políticas nacionales de los Estados miembros varían, como reflejo de su situación concreta en materia de drogas y su contexto político, parece que se está gestando un consenso en Europa sobre los elementos clave necesarios para dar una respuesta eficaz a la lucha contra el VIH y otras enfermedades infecciosas que afectan a los consumidores de drogas por vía parenteral (137). Tales elementos serían, por ejemplo, un mejor acceso al tratamiento de desintoxicación (OMS, 2005), la prestación de servicios de bajo umbral, el suministro de material estéril y la creación de programas de educación, aunque los diferentes países otorgan distinto grado de importancia a los mismos. Especialmente importante es que exista suficiente disponibilidad del tratamiento de sustitución oral para los consumidores de opiáceos por vía parenteral, ya que esto reduce de forma significativa las conductas que llevan aparejado un alto riesgo de transmisión del VIH (Gowing y cols., 2005; Sullivan y cols., 2005).
Nonostante le politiche nazionali degli Stati membri siano diverse e riflettano la rispettiva situazione degli stupefacenti nel loro territorio nazionale nonché il contesto politico, vi sono segnali sempre più frequenti dell’emergere di un consenso a livello europeo sugli elementi chiave indispensabili per dare una risposta efficace all’HIV e ad altre malattie infettive diffuse tra i consumatori di stupefacenti per via parenterale (137). Tra le risposte appropriate si annoverano un accesso migliorato ai servizi di trattamento antidroga (OMS, 2005), lo sviluppo di servizi a bassa soglia e la fornitura di strumenti sterili e di programmi educativi; tuttavia è necessario notare che ciascun paese pone l’accento su elementi diversi del servizio. Particolarmente importante è la disponibilità di un numero sufficiente di terapie sostitutive per i consumatori di oppioidi che si iniettano la sostanza, dal momento che questo fattore riduce in maniera significativa il comportamento a elevato rischio di trasmissione dell’HIV collegato alla droga (Gowing e altri, 2005; Sullivan e altri, 2005).
Apesar de as políticas nacionais dos Estados-Membros variarem, reflectindo a sua situação individual em termos de droga e o seu contexto político específico, também existem indícios crescentes do surgimento de um consenso a nível europeu quanto aos elementos fundamentais que são necessários para responder e combater eficazmente o VIH e outras doenças infecciosas entre os CDI (137). Entre as respostas adequadas incluem-se o maior acesso ao tratamento da toxicodependência (OMS, 2005), o desenvolvimento de serviços de porta aberta, o fornecimento de equipamento esterilizado e os programas educativos, embora se deva notar que existem diferenças entre países no que respeita à ênfase dada a estes diferentes elementos. Uma disponibilidade suficiente de tratamentos de substituição por via oral para os consumidores de opiáceos por via endovenosa reveste-se de especial importância, na medida em que estes tratamentos reduzem significativamente os comportamentos de risco elevado de transmissão do VIH relacionados com a droga (Gowing et al., 2005; Sullivan et al., 2005).
Μολονότι οι εθνικές πολιτικές των κρατών μελών διαφέρουν, απηχώντας την κατάσταση κάθε χώρας όσον αφορά τα ναρκωτικά και το πολιτικό πλαίσιό της, υπάρχουν επίσης ολοένα και περισσότερα ενδείξεις ότι σε ευρωπαϊκό επίπεδο αναπτύσσεται μια συναίνεση σχετικά με τα κύρια στοιχεία που είναι αναγκαία για την αποτελεσματική αντιμετώπιση του ιού HIV και άλλων λοιμωδών νοσημάτων στους ΧΕΝ (137). Στα κατάλληλα μέτρα συγκαταλέγονται η βελτίωση της πρόσβασης στη θεραπεία (ΠΟΥ, 2005), η ανάπτυξη υπηρεσιών άμεσης πρόσβασης και η παροχή αποστειρωμένων συνέργων και εκπαιδευτικών προγραμμάτων, μολονότι πρέπει να σημειωθεί ότι υπάρχουν διαφορές μεταξύ των χωρών ως προς την έμφαση που δίνεται στα διάφορα αυτά στοιχεία των παρεχόμενων υπηρεσιών. Ιδιαίτερη σημασία έχει το γεγονός ότι πρέπει να υπάρχει επαρκής διαθεσιμότητα θεραπειών υποκατάστασης διά του στόματος για τους χρήστες ενέσιμων οπιοειδών, καθώς με τον τρόπο αυτό μειώνεται σημαντικά η συμπεριφορά που συνδέεται με την τοξικομανία, η οποία ενέχει υψηλό κίνδυνο μετάδοσης του ιού HIV (Gowing κ.ά., 2005· Sullivan κ.ά., 2005).
Hoewel het nationale beleid van de lidstaten afhankelijk van hun individuele drugssituatie en politieke context varieert, zijn er ook aanwijzingen voor een toenemende consensus op Europees niveau over de essentiële elementen van een effectieve bestrijding van HIV en andere infectieziekten onder ID’s (137). Tot die effectieve maatregelen behoren een betere toegang tot drugsbehandelingen (WHO, 2005), de ontwikkeling van laagdrempelige hulpverlening, het verstrekken van steriel materiaal en het gebruik van voorlichtingsprogramma’s. Hierbij dient wel opgemerkt te worden dat er verschillen tussen landen bestaan met betrekking tot de nadruk die op de verschillende interventieaspecten wordt gelegd. Het is met name van belang dat er voldoende orale substitutiebehandelingen voor injecterende opïoïdengebruikers beschikbaar zijn, omdat drugsgerelateerd gedrag met een hoog HIV-besmettingsrisico hierdoor aanzienlijk wordt verminderd (Gowing et al., 2005; Sullivan et al., 2005).
Ačkoli se národní politiky členských států liší a odrážejí jejich individuální drogovou situaci a politický kontext, existují také rostoucí důkazy o konsensu objevujícím se na evropské úrovni, pokud jde o klíčové prvky nutné pro účinná opatření v boji proti HIV a dalším infekčním onemocněním mezi injekčními uživateli drog (137). Vhodná opatření zahrnují rozšířený přístup k léčení drogové závislosti (WHO, 2005), vývoj nízkoprahových služeb a poskytování sterilního zařízení a vzdělávacích programů, i když je třeba poznamenat, že mezi zeměmi existují rozdíly, pokud jde o důraz kladený na jednotlivé prvky těchto různých služeb. Zvláště důležité je, aby existovala dostatečná dostupnost ústní substituční léčby pro injekční uživatele opiových látek, protože významně snižuje drogově závislé chování představující vysoké riziko přenosu HIV (Gowing a kol., 2005; Sullivan a kol., 2005).
Selv om medlemsstaternes nationale politikker er forskellige som følge af narkotikasituationen og den politiske kontekst i de enkelte lande, er der også stadig flere tegn på, at der på europæisk plan er ved at være almindelig enighed om de centrale elementer, der er nødvendige for en effektiv indsats til bekæmpelse af hiv og andre smitsomme sygdomme blandt intravenøse stofbrugere (137). Passende initiativer er bl.a. en bedre adgang til narkotikabehandling (WHO, 2005), udvikling af lavtærskeltjenester og tilvejebringelse af sterilt udstyr og uddannelsesprogrammer, selv om det skal bemærkes, at der er forskelle mellem landene med hensyn til den vægt, de forskellige elementer tillægges. Det er særlig vigtigt, at der er et tilstrækkeligt udbud af oral substitutionsbehandling for intravenøse opioidbrugere, da dette i væsentlig grad begrænser en narkotikarelateret adfærd, hvor der er høj risiko for hiv-overførsel (Gowing m.fl., 2005; Sullivan m.fl., 2005).
Kuigi liikmesriikide siseriiklik poliitika on erinev, kajastades vastava riigi eriomast narkosituatsiooni ja poliitilist konteksti, on siiski olemas tõendeid konsensuse suurenemisest Euroopa tasandil oluliste elementide suhtes, mis on vajalik HIV-i ja muude nakkushaiguste leviku efektiivseks tõkestamiseks süstivate narkomaanide hulgas (137). Asjaomased meetodid hõlmavad uimastiravile pöördumise võimaluste parandamist (WHO, 2005), madala läve teenuste väljatöötamist ning steriilsete süstimisvahendite ja harivate programmide kättesaadavaks tegemist, kuigi tuleb märkida, et nimetatud teenustele asetatav rõhk on riigiti erinev. On eriti oluline, et süstivatele opiaaditarbijatele oleks piisavalt suukaudseid asendusravimeid, sest see vähendab märkimisväärselt narkootikumidega seotud käitumismustreid, mille puhul HIV-i edasikandumise oht on kõrge (Gowing et al., 2005; Sullivan et al., 2005).
Jäsenvaltioiden kansallisissa politiikoissa on eroja niiden huumetilanteen ja poliittisen tilanteen mukaan, mutta Euroopan tasolla on voimistumassa yksimielisyys keskeisistä toimista, joilla hiv:tä ja muita tartuntatauteja voidaan torjua tehokkaasti huumeiden injektiokäyttäjien keskuudessa (137). Asianmukaisia keinoja ovat muun muassa huumehoitoon pääsyn helpottaminen (WHO, 2005), matalan kynnyksen palvelujen kehittäminen sekä steriilien välineiden ja koulutusohjelmien tarjoaminen. Maiden välillä on kuitenkin eroja näiden palvelujen painotuksessa. On erityisen tärkeää, että opiaattien injektiokäyttäjille olisi tarjolla riittävästi suun kautta nautittavien lääkkeiden muodossa annettavaa korvaushoitoa, sillä se vähentää merkittävästi sellaista huumeisiin liittyvää käyttäytymistä, jossa hiv-tartunnan riski on korkea (Gowing et al., 2005; Sullivan et al., 2005).
Bár a tagállamok változatos, saját egyéni droghelyzetüket és politikai kontextusukat tükröző nemzeti politikáik szerint járnak el e téren, az injekciós kábítószer-használók körében terjedő HIV és más fertőző betegségek hatékony leküzdéséhez szükséges fő elemek tekintetében egyre inkább európai szintű konszenzus látszik kialakulni(137). A megfelelő válaszok között szerepel a drogkezelések hozzáférhetőségének javítása (WHO, 2005), az alacsony küszöbű szolgáltatások fejlesztése, valamint a steril felszerelés és oktatási programok biztosítása, noha azt meg kell jegyezni, hogy a szolgáltatások felsorolt elemei eltérő hangsúlyt kapnak az egyes tagállamokban. Különösen fontos, hogy megfelelő mértékben elérhetővé váljon az orális helyettesítő kezelés az injekciós opiáthasználók számára, mivel ez jelentősen csökkenti a HIV terjedése szempontjából nagy kockázatú, kábítószerrel összefüggő viselkedést (Gowing és mások, 2005; Sullivan és mások, 2005).
Selv om de nasjonale retningslinjene selvfølgelig varierer mellom medlemsstatene ut fra narkotikasituasjon og politisk kontekst i det enkelte land, finnes det samtidig stadig mer som tyder på økt konsensus på europeisk plan om hvilke elementer som tiltak for å bekjempe HIV og andre smittsomme sykdommer blant sprøytebrukere må bestå av for å være effektive (137). Blant disse tiltakene er lettere tilgang til narkotikabehandling (WHO, 2005), utbygging av lavterskeltjenester, utdeling av sterilt utstyr og opplæringsprogrammer. Det bør likevel anføres at landene vektlegger hvert av disse tjenesteelementene forskjellig. Det er særlig viktig at sprøytebrukere av opiater har god nok tilgang til substitusjonsbehandling, ettersom dette bidrar signifikant til å redusere narkotikarelatert atferd med høy risiko for HIV-smitte (Gowing et al., 2005; Sullivan et al., 2005).
Deşi politicile naţionale ale statelor membre sunt diferite, reflectând situaţia lor specifică şi contextul lor politic în privinţa drogurilor, este din ce în ce mai evident că la nivel european se va obţine un consens privind elementele cheie necesare pentru o reacţie eficientă în vederea combaterii infecţiei cu HIV şi a altor boli infecţioase în rândul CDI (137). Printre măsurile corespunzătoare se numără accesul mai extins la tratamentul pentru dependenţă de droguri (OMS, 2005), dezvoltarea unor servicii cu acces necondiţionat şi asigurarea echipamentului steril şi a programelor educative, însă trebuie subliniat faptul că există diferenţe de la o ţară la alta în ceea ce priveşte accentul pus pe diferite componente ale acestor servicii. De mare importanţă este disponibilitatea satisfăcătoare a terapiei orale de substituţie pentru consumatorii de opiacee injectabile, pentru că aceasta reduce semnificativ comportamentul legat de droguri care implică un risc înalt de transmitere a HIV (Gowing et al., 2005; Sullivan et al., 2005).
Napriek tomu, že sa národné politiky členských štátov rôznia, odzrkadľujú ich špecifickú drogovú situáciu a politický kontext, a tiež stále viac dokazujú zhodu vznikajúcu na európskej úrovni o kľúčových prvkoch potrebných na účinné opatrenia v boji proti HIV a iným infekčným chorobám medzi IDU (137). Medzi primerané odpovede patrí rozšírený prístup k drogovej liečbe (SZO 2005), rozvoj nízkoprahových služieb a poskytovanie sterilných pomôcok a výchovných programov, hoci treba pripomenúť, že medzi krajinami sú rozdiely v zdôrazňovaní týchto rôznych prvkov služieb. Osobitne dôležitá by mala byť dostatočná dostupnosť orálnej substitučnej liečby pre injekčných užívateľov opioidov, pretože významne znižuje drogovo závislé správanie a vysoké riziko prenosu HIV (Gowing a kol. 2005; Sullivan a kol. 2005).
Čeprav se nacionalne politike držav članic razlikujejo, saj odražajo njihovo individualno stanje glede drog in politični okvir, hkrati obstaja vedno več dokazov o soglasju na evropski ravni, o ključnih elementih, ki so potrebni za učinkovit odziv na boj proti HIV in drugim nalezljivim boleznim med injicirajočimi uživalci drog (137). Ustrezni odzivi zajemajo večji dostop do zdravljenja odvisnosti od drog (WHO, 2005), razvoj nizkopražnih programov za pomoč uživalcem drog in zagotavljanje sterilne opreme ter izobraževalnih programov, čeprav je treba poudariti, da med državami obstajajo razlike glede na to, kakšen pomen dajejo tem različnim delom teh programov za pomoč. Zlasti je pomembno, da je na voljo zadosti oralnega nadomestnega zdravljenja za uživalce, ki si vbrizgavajo opiate, saj s tem pomembno znižamo zelo tvegano z drogami povezano vedenje za prenašanje HIV (Gowing et al., 2005; Sullivan et al., 2005).
Även om de olika medlemsstaternas nationella politik skiljer sig åt sinsemellan, på grund av att situationen när det gäller narkotika och det politiska sammanhanget är olika i de olika länderna, finns det allt fler tecken på att det råder samsyn på europeisk nivå när det gäller hur en effektiv strategi för att bekämpa hiv och andra infektionssjukdomar bland injektionsmissbrukare bör se ut(137). Exempel på lämpliga åtgärder är ökad tillgång till missbruksbehandling (WHO, 2005), utveckling av lågtröskelvård samt tillhandahållande av steril utrustning och utbildningsprogram, även om det bör noteras att det råder stora skillnader mellan länderna när det gäller hur mycket man satsar på de olika åtgärderna. Det är särskilt viktigt att oral substitutionsbehandling för injicerande opioidmissbrukare finns tillgänglig eftersom denna typ av behandling avsevärt minskar det narkotikarelaterade beteendet med en hög risk att smittas av hiv (Gowing m.fl., 2005; Sullivan m.fl., 2005).
Lai arī dalībvalstu nacionālās politikas ir atšķirīgas, atspoguļojot individuālās situācijas saistībā ar narkotikām un politisko kontekstu, ir pierādījumi par pieaugošu vienprātību Eiropas līmenī attiecībā uz galvenajiem elementiem, kas ir nepieciešami lai efektīvi reaģētu un cīnītos pret HIV un citām infekciju slimībām injicējamo narkotiku lietotāju vidū (137). Atbilstošas atbildes reakcijas ietver uzlabotu pieeju ārstniecības pakalpojumiem (PVO, 2005), pieejamu pakalpojumu izstrādi un sterila aprīkojuma un izglītības programmu nodrošināšanu, kaut arī ir jāatzīmē, ka valstu starpā pastāv atšķirības attiecībā uz to, kāds uzsvars tiek likts uz katru no šiem dažādajiem pakalpojumu elementiem. Īpaši svarīgi ir tas, ka ir jānodrošina pietiekama perorālās aizvietošanas terapija opiātu lietotājiem, kas narkotikas injicē, jo tas būtiski samazina tādas ar narkotikām saistītas darbības, kas saistītas ar augstu HIV pārnešanas risku (Gowing et al., 2005; Sullivan et al., 2005).
  Zgony zwiÄ…zane z zaży...  
W ostatnich latach państwa bałtyckie doniosły o kilku zgonach, których jako przyczynę badania toksykologiczne podały fentanyl, często towarzyszący heroinie. W swoim Sprawozdaniu krajowym Szwecja przekazała informację o13 zgonach związanych z fentanylem w grupie osób zażywających narkotyki dożylnie w roku 2003, w porównaniu z jedynie sporadycznymi przypadkami występującymi rok wcześniej.
In recent years, the Baltic countries have reported some deaths in which fentanyl was found in the toxicological investigation, frequently concomitantly with heroin. In its national report, Sweden reported 13 deaths related to fentanyl among IDUs in 2003, compared with only occasional cases in previous years. For information about the role of buprenorphine in drug-related deaths, see the selected issue on buprenorphine.
Ces dernières années, les pays baltes ont déclaré plusieurs décès dans lesquels l'examen toxicologique avait mis en évidence la présence de fentanyl, souvent en association avec de l'héroïne. Dans son rapport national, la Suède a déclaré 13 décès liés au fentanyl chez les UDVI en 2003, alors qu'elle ne rapportait que des cas occasionnels les années précédentes. Pour plus d'informations sur le rôle de la buprénorphine dans les décès liés à la drogue, voir la question particulière consacrée à la buprénorphine.
In den letzten Jahren berichteten die baltischen Länder über einige Todesfälle, bei denen in der toxikologischen Analyse Fentanyl, oft in Verbindung mit Heroin, nachgewiesen wurde. In seinem nationalen Bericht meldet Schweden 13 Todesfälle für das Jahr 2003 im Zusammenhang mit Fentanyl unter IDU, während in den Vorjahren nur vereinzelte Fälle festgestellt wurden. Informationen über drogenbedingte Todesfälle im Zusammenhang mit Buprenorphin sind dem ausgewählten Thema über Buprenorphin zu entnehmen.
En los últimos años, los países bálticos han registrado varias muertes con detección de fentanilo en los análisis toxicológicos, frecuentemente combinado con heroína. En su informe nacional de 2003, Suecia registra 13 casos de muertes relacionadas con fentanilo entre los consumidores de drogas por vía parenteral, mientras que en años anteriores esto sólo había ocurrido de forma ocasional. Para más información sobre el papel de la buprenorfina en las muertes relacionadas con las drogas, véase la cuestión particular sobre la buprenorfina.
Negli ultimi anni, i paesi baltici hanno segnalato taluni decessi in cui dall’indagine tossicologica era emerso fentanil spesso in combinazione con eroina. Nella sua relazione nazionale la Svezia parla di 13 decessi nel 2003 imputabili al fentanil tra i consumatori di stupefacenti per via parenterale, rispetto a un unico caso occasionale registrato negli anni precedenti. Per maggiori informazioni sul ruolo della buprenorfina nei decessi correlati al consumo di stupefacenti si rimanda alla questione specifica sulla buprenorfina.
Nos últimos anos, os Estados bálticos têm comunicado algumas mortes em que o fentanil foi detectado na investigação toxicológica, muitas vezes de forma concomitante com a heroína. No seu relatório nacional, a Suécia comunicou 13 mortes relacionadas com o fentanil entre os consumidores de droga injectada, em 2003, quando nos anos anteriores esses casos eram meramente ocasionais. Para as informações sobre o papel da buprenorfina nas mortes relacionadas com a droga, ver o tema específico relativo à buprenorfina.
Τα τελευταία χρόνια, οι χώρες της Βαλτικής ανέφεραν ορισμένους θανάτους στους οποίους εντοπίσθηκε φαιντανύλη κατά την τοξικολογική εξέταση, συχνά ταυτόχρονα με ηρωίνη. Στην εθνική έκθεσή της, η Σουηδία ανέφερε 13 θανάτους συνδεόμενους με φαιντανύλη στους ΧΕΝ το 2003, σε σύγκριση με περιστασιακούς μόνον θανάτους τα προηγούμενα χρόνια. Για πληροφορίες σχετικά με τον ρόλο της βουπρενορφίνης σε θανάτους που συνδέονται με τα ναρκωτικά, βλέπε επιλεγμένο θέμα για τη βουπρενορφίνη.
In de afgelopen jaren hebben de Baltische landen enkele sterfgevallen gemeld waarbij in de toxicologische analyse fentanyl is aangetroffen, vaak samen met heroïne. In het Zweedse nationale verslag wordt voor 2003 melding gemaakt van dertien sterfgevallen onder ID’s waarbij fentanyl is betrokken, terwijl dergelijke sterfgevallen de jaren daarvoor slechts sporadisch voorkwamen. Voor nadere informatie over de rol van buprenorfine in drugsgerelateerde sterfgevallen wordt verwezen naar de speciale kwestie over buprenorfine.
Severské země v posledních letech uvedly několik úmrtí, ve kterých byl v toxikologickém šetření zjištěn fentanyl, často společně s heroinem. Ve své národní zprávě Švédsko uvedlo 13 úmrtí souvisejících s fentanylem mezi injekčními uživateli drog v roce 2003 ve srovnání s pouze příležitostnými případy v letech předchozích. Informace o úloze buprenorfinu v úmrtích souvisejících s drogami viz vybrané téma o buprenorfinu.
I de senere år har de baltiske lande indberettet dødsfald, hvor der var påvist fentanyl i forbindelse med den toksikologiske undersøgelse, hyppigt samtidig med heroin. I sin nationale rapport rapporterede Sverige om 13 dødsfald i forbindelse med fentanyl blandt intravenøse stofbrugere i 2003 i forhold til kun lejlighedsvise tilfælde i tidligere år. Flere oplysninger om buprenorphins rolle i forbindelse med narkotikarelaterede dødsfald findes i forbindelse med det udvalgte tema om buprenorphin.
Viimastel aastatel on Balti riigid teatanud mõnedest surmajuhtumitest, mille puhul leiti toksikoloogilisel uurimisel fentanüüli, sageli koos heroiiniga. Rootsi teatas oma riiklikus aruandes fentanüüliga seotud 13 surmajuhtumist süstivate narkomaanide hulgas 2003. aastal, võrreldes üksnes harvade juhtumitega varasematel aastatel. Teabe saamiseks buprenorfiini rolli kohta narkootikumidega seotud surmades tutvu valikteemaga buprenorfiini kohta.
Baltian maat ovat viime vuosina ilmoittaneet joitakin kuolemantapauksia, joissa toksikologisessa tutkimuksessa on löydetty fentanyyliä, usein yhdessä heroiinin kanssa. Ruotsi ilmoitti kansallisessa raportissaan, että vuonna 2003 injektiokäyttäjien kuolemista 13:een liittyi fentanyyliä, kun edellisinä vuosina näitä tapauksia oli todettu vain satunnaisesti. Buprenorfiinin osuutta huumekuolemissa käsitellään buprenorfiinia koskevassa erityiskysymyksessä.
Az elmúlt években a balti országokból jelentettek néhány olyan halálesetet, amelyekben a toxikológiai vizsgálat fentanilt talált, gyakran heroin kíséretében. Svédország országjelentésében 2003-ban 13, fentanillal összefüggő halálesetről tett jelentést az injekciós kábítószer-használók körében, míg a korábbi években ez csak elvétve fordult elő. Bővebb információért a buprenorfin szerepéről a kábítószerrel összefüggő halálesetekben lásd a buprenorfinról szóló kiválasztott témát.
I de senere år har landene i Baltikum rapportert en del dødsfall der fentanyl er påvist i de toksikologiske undersøkelsene, ofte sammen med heroin. Sverige rapporterte i sin nasjonale rapport 13 dødsfall relatert til fentanyl blant sprøytebrukere i 2003, sammenlignet med bare sporadiske tilfeller i de foregående årene. For informasjon om buprenorfins rolle i narkotikarelaterte dødsfall, se det utvalgte aspektet buprenorfin.
În ultimii ani, ţările baltice au raportat o serie de decese în cazul cărora examenul toxicologic a identificat prezenţa fentanilului, de multe ori concomitent cu heroină. În raportul său naţional, Suedia a raportat 13 decese legate de consumul de fentanil în rândul CDI în 2003, faţă de doar câteva cazuri ocazionale în anii precedenţi. Pentru informaţii privind rolul buprenorfinei în decesele legate de consumul de droguri, vezi extrasul privind buprenorfina.
V ostatných rokov informovali pobaltské štáty o niekoľkých úmrtiach, pri ktorých bol v toxikologickom náleze fentanyl, často v sprievode heroínu. Vo svojej národnej správe v roku 2003 uviedlo Švédsko 13 úmrtí súvisiacich s fentanylom medzi IDU, pričom v predchádzajúcich rokoch išlo len o občasné prípady. Informácie o role buprenorfínu pri úmrtiach súvisiacich s drogami pozri vo vybranej otázke o buprenorfíne.
V zadnjih letih so baltske države poročale o nekaterih smrtnih primerih, v katerih je bil s toksikološko preiskavo najden fentanil, pogosto v povezavi s heroinom. Švedska je v svojem nacionalnem poročilu leta 2003 poročala o 13 smrtnih žrtvah, povezanih s fentanilom, med injicirajočimi uživalci drog, v primerjavi z redkimi primeri v prejšnjih letih. Več informacij o vlogi buprenorfina v smrtnih primerih, povezanih z drogo, najdete v izbranem poglavju o buprenorfinu.
De senaste åren har Östersjöländerna redovisat några dödsfall där fentanyl förekommit och upptäckts i den toxikologiska undersökningen, ofta i kombination med heroin. I Sveriges nationella rapport redovisade landet 13 fentanylrelaterade dödsfall bland injektionsmissbrukare år 2003, att jämföra med endast ett fåtal fall tidigare år. Information om buprenorfinets roll vid narkotikarelaterade dödsfall finns i temakapitlet om buprenorfin.
Pēdējo gadu laikā Baltijas valstis ir ziņojušas par atsevišķiem nāves gadījumiem, kad toksikoloģijas analīzēs tika atklāts fentanīls, bieži kopā ar heroīnu. Savā nacionālajā ziņojumā Zviedrija ir minējusi 13 nāves gadījumus, kas saistīti ar fentanilu injicējamo narkotiku lietotāju vidū 2003. gadā, salīdzinājumā ar tikai nedaudziem atsevišķiem gadījumiem iepriekšējos gados. Informāciju par buprenorfīna ietekmi uz narkotikām saistītajiem nāves gadījumiem skatīt atsevišķajā tēmā par buprenorfīnu.
  Zgony zwiÄ…zane z zaży...  
W ostatnich latach państwa bałtyckie doniosły o kilku zgonach, których jako przyczynę badania toksykologiczne podały fentanyl, często towarzyszący heroinie. W swoim Sprawozdaniu krajowym Szwecja przekazała informację o13 zgonach związanych z fentanylem w grupie osób zażywających narkotyki dożylnie w roku 2003, w porównaniu z jedynie sporadycznymi przypadkami występującymi rok wcześniej.
In recent years, the Baltic countries have reported some deaths in which fentanyl was found in the toxicological investigation, frequently concomitantly with heroin. In its national report, Sweden reported 13 deaths related to fentanyl among IDUs in 2003, compared with only occasional cases in previous years. For information about the role of buprenorphine in drug-related deaths, see the selected issue on buprenorphine.
Ces dernières années, les pays baltes ont déclaré plusieurs décès dans lesquels l'examen toxicologique avait mis en évidence la présence de fentanyl, souvent en association avec de l'héroïne. Dans son rapport national, la Suède a déclaré 13 décès liés au fentanyl chez les UDVI en 2003, alors qu'elle ne rapportait que des cas occasionnels les années précédentes. Pour plus d'informations sur le rôle de la buprénorphine dans les décès liés à la drogue, voir la question particulière consacrée à la buprénorphine.
In den letzten Jahren berichteten die baltischen Länder über einige Todesfälle, bei denen in der toxikologischen Analyse Fentanyl, oft in Verbindung mit Heroin, nachgewiesen wurde. In seinem nationalen Bericht meldet Schweden 13 Todesfälle für das Jahr 2003 im Zusammenhang mit Fentanyl unter IDU, während in den Vorjahren nur vereinzelte Fälle festgestellt wurden. Informationen über drogenbedingte Todesfälle im Zusammenhang mit Buprenorphin sind dem ausgewählten Thema über Buprenorphin zu entnehmen.
En los últimos años, los países bálticos han registrado varias muertes con detección de fentanilo en los análisis toxicológicos, frecuentemente combinado con heroína. En su informe nacional de 2003, Suecia registra 13 casos de muertes relacionadas con fentanilo entre los consumidores de drogas por vía parenteral, mientras que en años anteriores esto sólo había ocurrido de forma ocasional. Para más información sobre el papel de la buprenorfina en las muertes relacionadas con las drogas, véase la cuestión particular sobre la buprenorfina.
Negli ultimi anni, i paesi baltici hanno segnalato taluni decessi in cui dall’indagine tossicologica era emerso fentanil spesso in combinazione con eroina. Nella sua relazione nazionale la Svezia parla di 13 decessi nel 2003 imputabili al fentanil tra i consumatori di stupefacenti per via parenterale, rispetto a un unico caso occasionale registrato negli anni precedenti. Per maggiori informazioni sul ruolo della buprenorfina nei decessi correlati al consumo di stupefacenti si rimanda alla questione specifica sulla buprenorfina.
Nos últimos anos, os Estados bálticos têm comunicado algumas mortes em que o fentanil foi detectado na investigação toxicológica, muitas vezes de forma concomitante com a heroína. No seu relatório nacional, a Suécia comunicou 13 mortes relacionadas com o fentanil entre os consumidores de droga injectada, em 2003, quando nos anos anteriores esses casos eram meramente ocasionais. Para as informações sobre o papel da buprenorfina nas mortes relacionadas com a droga, ver o tema específico relativo à buprenorfina.
Τα τελευταία χρόνια, οι χώρες της Βαλτικής ανέφεραν ορισμένους θανάτους στους οποίους εντοπίσθηκε φαιντανύλη κατά την τοξικολογική εξέταση, συχνά ταυτόχρονα με ηρωίνη. Στην εθνική έκθεσή της, η Σουηδία ανέφερε 13 θανάτους συνδεόμενους με φαιντανύλη στους ΧΕΝ το 2003, σε σύγκριση με περιστασιακούς μόνον θανάτους τα προηγούμενα χρόνια. Για πληροφορίες σχετικά με τον ρόλο της βουπρενορφίνης σε θανάτους που συνδέονται με τα ναρκωτικά, βλέπε επιλεγμένο θέμα για τη βουπρενορφίνη.
In de afgelopen jaren hebben de Baltische landen enkele sterfgevallen gemeld waarbij in de toxicologische analyse fentanyl is aangetroffen, vaak samen met heroïne. In het Zweedse nationale verslag wordt voor 2003 melding gemaakt van dertien sterfgevallen onder ID’s waarbij fentanyl is betrokken, terwijl dergelijke sterfgevallen de jaren daarvoor slechts sporadisch voorkwamen. Voor nadere informatie over de rol van buprenorfine in drugsgerelateerde sterfgevallen wordt verwezen naar de speciale kwestie over buprenorfine.
Severské země v posledních letech uvedly několik úmrtí, ve kterých byl v toxikologickém šetření zjištěn fentanyl, často společně s heroinem. Ve své národní zprávě Švédsko uvedlo 13 úmrtí souvisejících s fentanylem mezi injekčními uživateli drog v roce 2003 ve srovnání s pouze příležitostnými případy v letech předchozích. Informace o úloze buprenorfinu v úmrtích souvisejících s drogami viz vybrané téma o buprenorfinu.
I de senere år har de baltiske lande indberettet dødsfald, hvor der var påvist fentanyl i forbindelse med den toksikologiske undersøgelse, hyppigt samtidig med heroin. I sin nationale rapport rapporterede Sverige om 13 dødsfald i forbindelse med fentanyl blandt intravenøse stofbrugere i 2003 i forhold til kun lejlighedsvise tilfælde i tidligere år. Flere oplysninger om buprenorphins rolle i forbindelse med narkotikarelaterede dødsfald findes i forbindelse med det udvalgte tema om buprenorphin.
Viimastel aastatel on Balti riigid teatanud mõnedest surmajuhtumitest, mille puhul leiti toksikoloogilisel uurimisel fentanüüli, sageli koos heroiiniga. Rootsi teatas oma riiklikus aruandes fentanüüliga seotud 13 surmajuhtumist süstivate narkomaanide hulgas 2003. aastal, võrreldes üksnes harvade juhtumitega varasematel aastatel. Teabe saamiseks buprenorfiini rolli kohta narkootikumidega seotud surmades tutvu valikteemaga buprenorfiini kohta.
Baltian maat ovat viime vuosina ilmoittaneet joitakin kuolemantapauksia, joissa toksikologisessa tutkimuksessa on löydetty fentanyyliä, usein yhdessä heroiinin kanssa. Ruotsi ilmoitti kansallisessa raportissaan, että vuonna 2003 injektiokäyttäjien kuolemista 13:een liittyi fentanyyliä, kun edellisinä vuosina näitä tapauksia oli todettu vain satunnaisesti. Buprenorfiinin osuutta huumekuolemissa käsitellään buprenorfiinia koskevassa erityiskysymyksessä.
Az elmúlt években a balti országokból jelentettek néhány olyan halálesetet, amelyekben a toxikológiai vizsgálat fentanilt talált, gyakran heroin kíséretében. Svédország országjelentésében 2003-ban 13, fentanillal összefüggő halálesetről tett jelentést az injekciós kábítószer-használók körében, míg a korábbi években ez csak elvétve fordult elő. Bővebb információért a buprenorfin szerepéről a kábítószerrel összefüggő halálesetekben lásd a buprenorfinról szóló kiválasztott témát.
I de senere år har landene i Baltikum rapportert en del dødsfall der fentanyl er påvist i de toksikologiske undersøkelsene, ofte sammen med heroin. Sverige rapporterte i sin nasjonale rapport 13 dødsfall relatert til fentanyl blant sprøytebrukere i 2003, sammenlignet med bare sporadiske tilfeller i de foregående årene. For informasjon om buprenorfins rolle i narkotikarelaterte dødsfall, se det utvalgte aspektet buprenorfin.
În ultimii ani, ţările baltice au raportat o serie de decese în cazul cărora examenul toxicologic a identificat prezenţa fentanilului, de multe ori concomitent cu heroină. În raportul său naţional, Suedia a raportat 13 decese legate de consumul de fentanil în rândul CDI în 2003, faţă de doar câteva cazuri ocazionale în anii precedenţi. Pentru informaţii privind rolul buprenorfinei în decesele legate de consumul de droguri, vezi extrasul privind buprenorfina.
V ostatných rokov informovali pobaltské štáty o niekoľkých úmrtiach, pri ktorých bol v toxikologickom náleze fentanyl, často v sprievode heroínu. Vo svojej národnej správe v roku 2003 uviedlo Švédsko 13 úmrtí súvisiacich s fentanylom medzi IDU, pričom v predchádzajúcich rokoch išlo len o občasné prípady. Informácie o role buprenorfínu pri úmrtiach súvisiacich s drogami pozri vo vybranej otázke o buprenorfíne.
V zadnjih letih so baltske države poročale o nekaterih smrtnih primerih, v katerih je bil s toksikološko preiskavo najden fentanil, pogosto v povezavi s heroinom. Švedska je v svojem nacionalnem poročilu leta 2003 poročala o 13 smrtnih žrtvah, povezanih s fentanilom, med injicirajočimi uživalci drog, v primerjavi z redkimi primeri v prejšnjih letih. Več informacij o vlogi buprenorfina v smrtnih primerih, povezanih z drogo, najdete v izbranem poglavju o buprenorfinu.
De senaste åren har Östersjöländerna redovisat några dödsfall där fentanyl förekommit och upptäckts i den toxikologiska undersökningen, ofta i kombination med heroin. I Sveriges nationella rapport redovisade landet 13 fentanylrelaterade dödsfall bland injektionsmissbrukare år 2003, att jämföra med endast ett fåtal fall tidigare år. Information om buprenorfinets roll vid narkotikarelaterade dödsfall finns i temakapitlet om buprenorfin.
Pēdējo gadu laikā Baltijas valstis ir ziņojušas par atsevišķiem nāves gadījumiem, kad toksikoloģijas analīzēs tika atklāts fentanīls, bieži kopā ar heroīnu. Savā nacionālajā ziņojumā Zviedrija ir minējusi 13 nāves gadījumus, kas saistīti ar fentanilu injicējamo narkotiku lietotāju vidū 2003. gadā, salīdzinājumā ar tikai nedaudziem atsevišķiem gadījumiem iepriekšējos gados. Informāciju par buprenorfīna ietekmi uz narkotikām saistītajiem nāves gadījumiem skatīt atsevišķajā tēmā par buprenorfīnu.
  Okienko 2  
Do jakiego stopnia tendencja ta podzielana jest przez państwa europejskie? Czy istnieje zgodna definicja tej koncepcji? W jaki sposób oceniać charakter i rozmiar zjawisk? Jaki cel mają osiągnąć polityki i jakiego rodzaju interwencje są wdrażane, niezależnie od tego, czy są one konkretnie i wyraźnie przygotowane dla ograniczania zakłócania porządku publicznego związanego z narkotykami?
To what extent is this tendency shared by European countries? Is there a consensual definition for this concept? How are the nature and the extent of the phenomena to be assessed? What are the policies aiming to achieve and what types of interventions are being implemented, regardless of whether or not they are specifically and explicitly designed to reduce drug-related public nuisance? Are any evaluation results already available and are quality standards for intervention established? All these are among the core questions that this selected issue aims to address.
Dans quelle mesure cette tendance est-elle répandue dans les pays européens? Existe-t-il un consensus sur la définition de ce concept? Comment évaluer la nature et l'ampleur de ce phénomène? Quelles sont les politiques qui ont pour but de réduire les nuisances publiques liées à la drogue et quels types d'interventions sont mises en œuvre, indépendamment du fait qu'elles soient spécifiquement et explicitement conçues dans ce but? Existe-t-il déjà des résultats d'évaluation, et des normes de qualité ont-elles été définies pour les interventions? Voilà quelques-unes des principales questions auxquelles ce dossier s'efforce de répondre.
In welchem Maße ist diese Tendenz in den europäischen Ländern verbreitet? Gibt es eine einvernehmliche Definition dieses Begriffs? Wie sind Art und Ausmaß des Phänomens zu bewerten? Was bezwecken die politischen Maßnahmen und welche Arten von Interventionen werden durchgeführt – unabhängig davon, ob sie speziell und ausdrücklich konzipiert wurden, um die drogenbedingte Störung der öffentlichen Ordnung einzudämmen? Liegen bereits Evaluierungsergebnisse vor und wurden Qualitätsstandards für Interventionen geschaffen? All diese Fragen gehören zu den Schlüsselthemen, die in diesem ausgewählten Thema behandelt werden sollen.
¿Hasta qué punto comparten esta tendencia los países europeos? ¿Existe una definición consensuada para este concepto? ¿Cómo deben valorarse la naturaleza y la extensión de este fenómeno? ¿Qué pretenden alcanzar las políticas y qué tipo de intervenciones se aplican, se hayan diseñado o no específica y expresamente para reducir las alteraciones del orden público relacionadas con las drogas? ¿Se dispone ya de algunos resultados de la evaluación y se han establecido normas de calidad para la intervención? Todos estos interrogantes esenciales se tratan en este apartado de cuestiones particulares.
In proposito ci si domanda fino a che punto i paesi europei condividono questa posizione; se esiste una definizione concordata del concetto; come vanno valutate la natura e la portata di tali fenomeni; quali traguardi si prefiggono queste politiche e quali tipi di interventi vengono messi a punto, indipendentemente dal fatto che essi siano o non siano specificatamente ed esplicitamente concepiti per contrastare i reati contro l’ordine pubblico connessi alla droga; se siano già a disposizione i risultati delle valutazioni e se gli standard qualitativi per gli interventi siano già stati fissati. Si tratta di alcuni degli interrogativi chiave cui tale questione intende trovare una risposta.
Até que ponto é esta tendência partilhada pelos países europeus? Existirá uma definição consensual para este conceito? Como se deverá avaliar a natureza e a dimensão deste fenómeno? Que objectivos pretendem as políticas atingir e que tipos de intervenção estão a ser implementados, independentemente de visarem ou não reduzir, específica e explicitamente, a perturbação da ordem pública relacionada com a droga? Já existem resultados de avaliações disponíveis e estabeleceram-se normas de qualidade para as intervenções? Estas são algumas das perguntas fundamentais que este tema específico pretende abordar.
Σε ποιο βαθμό η τάση αυτή είναι κοινή στις ευρωπαϊκές χώρες; Υπάρχει συναινετικός ορισμός της έννοιας; Πώς πρέπει να εκτιμηθούν η φύση και η έκταση των φαινομένων; Ποιες είναι οι πολιτικές για την επίτευξη του στόχου αυτού και τι είδους παρεμβάσεις υλοποιούνται, ανεξάρτητα από το κατά πόσον έχουν σχεδιασθεί ειδικά και ρητά για τη μείωση της όχλησης του κοινού που συνδέεται με τα ναρκωτικά; Υπάρχουν διαθέσιμα αποτελέσματα αξιολόγησης και έχουν θεσπισθεί πρότυπα ποιότητας για τις παρεμβάσεις; Αυτά είναι μερικά από τα καίρια ερωτήματα που επιχειρεί να δώσει απάντηση αυτό το επιλεγμένο θέμα.
In welke mate is dit een gemeenschappelijke tendens in de Europese landen? Bestaat er overeenstemming over een definitie van dit concept? Hoe dient de aard en de omvang van de verschijnselen geëvalueerd te worden? Wat zijn de beleidsdoelstellingen en welk soort interventies worden er ten uitvoer gelegd, los van de vraag of zij al dan niet specifiek en expliciet bedoeld zijn om de drugsgerelateerde publieke overlast te verminderen? Zijn er al resultaten van evaluaties bekend of kwaliteitsnormen voor interventies vastgelegd? Dit zijn allemaal wezenlijke vragen die in deze speciale kwestie worden behandeld.
Do jaké míry tuto tendenci sdílejí evropské země? Existuje konsensuální definice této koncepce? Jaký je charakter a rozsah tohoto jevu, jež má být předmětem hodnocení? Jaké jsou politiky, jichž má být dosaženo, a jaké typy intervencí jsou zaváděny bez ohledu na to, zda jsou či nejsou konkrétně a výslovně navrženy tak, aby omezovaly rušení veřejného pořádku souvisejícího s drogami? Jsou již k dispozici nějaké výsledky hodnocení a byly již vytvořeny standardy kvality zásahu? Toto vše jsou základní otázky, na jejichž řešení se toto vybrané téma zaměřuje.
I hvilken udstrækning gør denne tendens sig gældende i de forskellige europæiske lande? Findes der en fælles definition af dette begreb? Hvilken karakter og hvilket omfang har de fænomener, der skal vurderes? Hvad sigter politikkerne mod at opnå, og hvilke former for tiltag gennemføres, uanset om de specifikt og udtrykkeligt er rettet mod at reducere den narkotikarelaterede forstyrrelse af den offentlige orden? Foreligger der allerede evalueringsresultater, og er der fastsat kvalitetsstandarder for indsatsen? Alle disse spørgsmål indgår blandt de centrale spørgsmål, som dette udvalgte tema tager sigte på at besvare.
Millises ulatuses on see suundumus levinud teistes Euroopa riikides? Kas seda kontseptsiooni mõistetakse ühtemoodi? Kuidas hinnata antud nähtuse olemust ja ulatust? Mida soovitakse selle poliitikaga saavutada ja milliseid meetmeid kavandatakse sekkumiseks rakendada, olgu need siis spetsiaalselt ja otseselt uimastitega seotud üldsust häirivat tegevuse vähendamiseks loodud või mitte? Kas hindamistulemused on juba kättesaadavad ja kas on kehtestatud sekkumise edukust mõõtvad standardid? Ülaltoodud küsimused on peamised teemad, mida antud valikteemas käsitletakse.
Kuinka yleinen tämä suuntaus on Euroopan maissa? Onko tälle käsitteelle olemassa yksimielinen määritelmä? Miten ilmiön luonnetta ja laajuutta tulisi arvioida? Mihin politiikoilla tähdätään, ja millaisia toimia toteutetaan riippumatta siitä, pyritäänkö niillä erityisesti ja ainoastaan vähentämään huumeisiin liittyvää yleistä haittaa? Onko arvioista vielä saatavilla mitään tuloksia, ja onko toimille vahvistettu laatuvaatimukset? Nämä ovat kaikki keskeisiä kysymyksiä, joihin tässä erityiskysymyksessä pyritään vastaamaan.
Mennyiben közös ez a tendencia az európai országokban? Létezik-e a fogalomnak kölcsönösen elfogadott meghatározása? Hogyan lehet értékelni a jelenségek jellegét és mértékét? Milyen politikák irányulnak a kábítószerrel összefüggő közrendzavarás csökkentésére – függetlenül attól, hogy külön és kifejezetten erre tervezték-e –, és milyen típusú beavatkozásokat hajtanak végre? Van-e már bármilyen elérhető értékelési eredmény? Kialakultak-e a beavatkozás minőségi szabványai? Többek között ezek azok az alapkérdések, amelyekkel ez a kiválasztott téma foglalkozni kíván.
I hvilken grad er denne tendensen felles for landene i Europa? Finnes det noen konsensusdefinisjon for dette begrepet? Hvordan arter fenomenet seg, og hvor omfattende er det? Hva slags retningslinjer finnes, og hva slags intervensjoner gjennomføres, uten hensyn til hvorvidt de er spesifikt eller uttrykkelig utformet for å redusere narkotikarelaterte ordensforstyrrelser? Finnes det allerede evalueringsresultater og er det etablert kvalitetsstandarder for intervensjonene? Alt dette er blant kjernespørsmålene som tas opp i dette utvalgte aspektet.
În ce măsură împărtăşesc statele europene această tendinţă? Există un consens privind definiţia acestui concept? Cum urmează să se evalueze natura şi amploarea acestor fenomene? Care sunt obiectivele urmărite de politici şi ce tipuri de intervenţii sunt puse în aplicare, indiferent dacă acestea sunt sau nu concepute, în mod specific şi explicit, pentru a reduce tulburarea ordinii publice legată de consumul de droguri? Există deja rezultate ale vreunei evaluări şi s-au stabilit standardele de calitate pentru intervenţii? Toate acestea se numără printre întrebările esenţiale la care prezentul extras încearcă să răspundă.
Do akej miery je táto snaha spoločná európskym krajinám? Existuje konsenzuálne vymedzenie tohto pojmu? Aký je charakter a rozsah javov, ktoré sa majú posúdiť? Aká je politika zameraná na dosiahnutie zníženia verejného pohoršenia súvisiaceho s drogami a aké druhy opatrení sa uskutočňujú, bez ohľadu na ich osobitné a výslovné určenie? Sú už k dispozícii dajaké výsledky hodnotenia a sú vytvorené štandardy kvality zákroku? Toto všetko sú hlavné otázky, ktoré sa v rámci týchto vybraných otázok majú zodpovedať.
V kakšnem obsegu si evropske države delijo to težnjo? Ali obstaja sporazumna opredelitev za ta koncept? Kako se bosta obravnavala narava in obseg pojavov? Katere želijo politike doseči in kakšne vrste posredovanj se izvajajo, ne glede na to, ali so posebej in izrecno namenjene zmanjševanju motenja javnega reda in miru, povezanega z drogami? Ali so na voljo kakšni rezultati vrednotenja in ali so vzpostavljeni standardi kakovosti za posredovanje? Vse to so osrednja vprašanja, ki se jim želi posvetiti to izbrano vprašanje.
I vilken utsträckning är denna tendens gemensam för de europeiska länderna? Finns det en gemensam definition för det här konceptet? Hur ska fenomenets karaktär och omfattning bedömas? Vilka åtgärder strävar man efter att uppnå och vilka slags insatser genomförs, oavsett om de är specifikt och uttalat utformade för att minska den olägenhet som narkotikamissbruk innebär för allmänheten eller ej? Finns det redan nu tillgängliga utvärderingsresultat och har kvalitetsnormer för insatser inrättats? Dessa är några av de centrala frågor som behandlas i det här temakapitlet.
  Okienko 1  
Utworzenie i działanie zrównoważonego systemu monitorowania zdrowia należy do kluczowych celów programu zdrowia publicznego (2003-2008). Komisja przeprowadziła konsultacje z Państwami Członkowskimi i z organizacjami międzynarodowymi w celu konsolidacji zbioru wskaźników zdrowia Wspólnoty Europejskiej.
The establishment and operation of a sustainable health monitoring system is among the key objectives of the public health programme (2003–08). The Commission has pursued consultations with Member States and international bodies with a view to consolidating a set of European Community health indicators. In this context, ‘drug-related deaths’ and ‘consumption of psychotropic drugs’ were included in the draft core indicators list, thereby reinforcing structural links with the EMCDDA as a potential data producer.
La création et la mise en œuvre d'un système durable de suivi de la santé figure parmi les principaux objectifs du programme de santé publique (2003-2008). La Commission a poursuivi ses consultations avec les États membres et les instances internationales afin de consolider un ensemble d'indicateurs de santé pour la Communauté européenne. C'est ainsi que les «décès liés à la drogue» et la «consommation de substances psychotropes» ont été inclus dans le projet de liste d'indicateurs clés, renforçant ainsi les liens structurels avec l'OEDT en tant que source potentielle de données.
Der Aufbau und Betrieb eines nachhaltigen Systems zur Gesundheitsüberwachung ist eines der wichtigsten Ziele des Aktionsprogramms der Gemeinschaft im Bereich der öffentlichen Gesundheit (2003-2008). Die Kommission hat Konsultationen mit den Mitgliedstaaten und internationalen Organisationen durchgeführt, um eine Reihe von Gesundheitsindikatoren der Europäischen Gemeinschaft festzulegen. In diesem Zusammenhang wurden „drogenbedingte Todesfälle“ und „Konsum psychotroper Drogen“ in den Entwurf der Liste der Kernindikatoren aufgenommen. Dadurch wurden die strukturellen Beziehungen zur EBDD als potenziellem Datenproduzenten verstärkt.
El establecimiento y funcionamiento de un sistema de supervisión de la salud sostenible es uno de los objetivos clave del programa de salud pública (2003-2008). La Comisión ha consultado con los Estados miembros y los organismos internacionales con miras a consolidar un conjunto de indicadores de salud de la Comunidad Europea. En este contexto, las «muertes relacionadas con las drogas» y el «consumo de drogas psicotrópicas» se incluyeron en la lista de indicadores básicos, reforzando así los enlaces estructurales con el OEDT como fuente potencial de datos.
L’istituzione e il funzionamento di un sistema di monitoraggio sanitario sostenibile è uno dei principali obiettivi del programma in materia di sanità pubblica (2003-2008). La Commissione si sta consultando con gli Stati membri e con gli organismi internazionali al fine di definire un insieme consolidato di indicatori sanitari della Comunità europea. In tale contesto sono stati inclusi nella bozza dell’elenco degli indicatori chiave i “decessi correlati al consumo di stupefacenti” e il “consumo di sostanze psicotrope”, rafforzando in tal modo i collegamenti strutturali con l’OEDT quale potenziale fornitore di dati.
A criação e o funcionamento de um sistema sustentável de monitorização da saúde é um dos objectivos fundamentais do programa de saúde pública (2003–2008). A Comissão prosseguiu as consultas aos Estados-Membros e às entidades internacionais tendo em vista a consolidação de um conjunto de indicadores de saúde da Comunidade Europeia. Neste contexto, as “mortes relacionadas com o consumo de droga” e o “consumo de drogas psicotrópicas” foram incluídas no projecto de lista de indicadores principais, reforçando assim as ligações estruturais com o OEDT como potencial produtor de dados.
Η θέσπιση και η λειτουργία ενός βιώσιμου συστήματος παρακολούθησης της υγείας περιλαμβάνεται στους κύριους στόχους του προγράμματος για τη δημόσια υγεία (2003–08). Η Επιτροπή προέβη σε διαβουλεύσεις με τα κράτη μέλη και με διεθνείς οργανισμούς προκειμένου να καθιερώσει ένα σύνολο δεικτών υγείας για την Ευρωπαϊκή Κοινότητα. Στο πλαίσιο αυτό, οι «συνδεόμενοι με τα ναρκωτικά θάνατοι» και η «χρήση ψυχοτρόπων ουσιών» συμπεριλήφθηκαν στο σχέδιο της κατάστασης των βασικών δεικτών, ενισχύοντας με τον τρόπο αυτό τους διαρθρωτικούς δεσμούς με το ΕΚΠΝΤ ως δυνητικό προμηθευτή στοιχείων.
Het opzetten en beheren van een duurzaam systeem voor gezondheidsbewaking is een van de hoofddoelstellingen van het communautair actieprogramma op het gebied van de volksgezondheid (2003-2008). De Commissie heeft de lidstaten en internationale organen geraadpleegd met het oog op het vaststellen van een reeks gezondheidsindicatoren voor de Europese Gemeenschap. In dit verband zijn de termen “sterfgevallen als gevolg van drugs” en “gebruik van psychotropische drugs” in de conceptlijst van kernindicatoren opgenomen, waardoor de structurele koppeling met het EWDD als potentiële gegevensbron verder is verankerd.
Vytvoření a provoz udržitelného systému sledování zdraví patří mezi klíčové cíle programu veřejného zdraví (2003–2008). Komise konzultovala členské státy a mezinárodními orgány s cílem konsolidovat soustavu zdravotních ukazatelů Evropského společenství. V souvislosti s tím byly ukazatele „úmrtí související s drogami“ a „konzumace psychotropních drog“ zahrnuty do návrhu seznamu základních ukazatelů, čímž se posílila strukturální návaznost mezi EMCDDA jako možným poskytovatelem údajů.
Etableringen og forvaltningen af et bæredygtigt sundhedsovervågningssystem er et af hovedmålene for folkesundhedsprogrammet (2003–2008). Kommissionen har gennemført høringer af medlemsstaterne og internationale organer med henblik på at udarbejde en række sundhedsindikatorer for EU. I denne forbindelse blev 'narkotikarelaterede dødsfald' og 'forbrug af psykotrope stoffer' omfattet af udkastet til listen over kerneindikatorer, hvilket styrkede de strukturelle forbindelser til EONN som potentiel dataproducent.
Jätkusuutliku terviseseiresüsteemi loomine ja käivitamine on üks peamisi rahvatervise programmi (2003–2008) eesmärke. Komisjon on kutsunud liikmesriike ja rahvusvahelisi organisatsioone üles alustama konsultatsioone, eesmärgiga koostada ühtne nimekiri Euroopa Ühenduse terviseindikaatoritest. Selles kontekstis arvati „uimastitega seotud surmad” ja „psühhotroopsete uimastite tarbimine” põhiindikaatorite nimekirja kavandisse, tugevdades struktuurilisi sidemeid Narkootikumide ja Narkomaania Euroopa Järelevalvekeskuse kui võimaliku teabeandjaga.
Terveystilanteen jatkuvan seurantajärjestelmän perustaminen ja ylläpitäminen kuuluu kansanterveysalan toimintaohjelman (2003–2008) keskeisiin tavoitteisiin. Komissio on kuullut jäsenvaltioita ja kansainvälisiä elimiä Euroopan yhteisön terveysalan indikaattoreiden määrittelemiseksi. "Huumekuolemat" ja "psykotrooppisten aineiden käyttö" lisättiin tässä yhteydessä keskeisten indikaattoreiden alustavaan luetteloon, ja siten vahvistettiin rakenteellisia yhteyksiä EMCDDA:han mahdollisena tietojen tuottajana.
Egy fenntartható egészségügyi megfigyelő rendszer létrehozása és működtetése a közegészségügyi program (2003–08) kulcsfontosságú célkitűzéseinek egyike. Az Európai Közösség egészségügyi mutatókészletének egységesítése érdekében a Bizottság konzultációkat folytatott a tagállamokkal és nemzetközi szervekkel. Ebben a kontextusban az alapmutatók listájának tervezetében helyet kapott a „kábítószerrel összefüggő halálesetek” és a „pszichotróp kábítószerek fogyasztása”, ezáltal erősítve a strukturális kapcsolódásokat a EMCDDA-mel mint potenciális adatszolgáltatóval.
Opprettelse og drift av et varig system for helsekartlegging er blant de viktigste målsettingene i folkehelseprogrammet (2003-08). Kommisjonen har rådført seg med medlemsstatene og internasjonale organer for å utarbeide et helseindikatorsett for Det europeiske fellesskap. Innenfor denne rammen ble “narkotikarelaterte dødsfall” og ”bruk av psykoaktive stoffer” tatt med i utkastet til liste over kjerneindikatorer, noe som styrket de strukturelle båndene til EONN som en potensiell informasjonsprodusent.
Instituirea şi funcţionarea unui sistem durabil de monitorizare a sănătăţii se numără printre obiectivele cheie ale programului de sănătate publică (2003–2008). Comisia a desfăşurat consultări cu statele membre şi cu organisme internaţionale în vederea stabilirii unei serii de indicatori de sănătate pentru Comunitatea Europeană. În acest context, „decesele legate de consumul de droguri” şi „consumul de substanţe psihotrope” au fost incluse în lista propusă a indicatorilor esenţiali, consolidând astfel legăturile structurale cu OEDT ca potenţial producător de date.
Zriadenie a prevádzkovanie udržateľného systému monitorovania zdravia je jedným z kľúčových cieľov programu verejného zdravia (2003 – 2008). Komisia sa snažila o konzultácie s členskými štátmi a medzinárodnými orgánmi s cieľom konsolidovať súbor indikátorov zdravia Európskeho spoločenstva. V tomto kontexte boli „úmrtia súvisiace s drogami“ a „konzumácia psychotropných drog“ zahrnuté do návrhu zoznamu hlavných indikátorov, posilňujúc tak štruktúrne prepojenia s EMCDDA ako do úvahy prichádzajúcim poskytovateľom údajov.
Vzpostavitev in delovanje trajnostnega sistema za spremljanje zdravja je med ključnimi cilji programa javnega zdravja (2003–2008). Komisija se je posvetovala z državami članicami in mednarodnimi organi, da bi združila sklop kazalcev zdravja Evropske skupnosti. V tem okviru so bili "z drogo povezani smrtni primeri" in "uživanje psihotropnih drog" vključeni v osnutek osrednjega seznama kazalcev, s čimer so se okrepile strukturne povezave s Centrom kot morebitnim dajalcem podatkov.
Ett av de viktigaste målen med folkhälsoprogrammet (2003–2008) är att inrätta och driva ett hållbart hälsoövervakningssystem. I syfte att konsolidera en uppsättning hälsoindikatorer för Europeiska gemenskapen har kommissionen haft samråd med medlemsstaterna och internationella organ. I detta sammanhang inkluderas ”narkotikarelaterade dödsfall” och ”användning av psykotropa droger” i utkastet till en lista över centrala indikatorer och därmed förstärks de strukturella kopplingarna med ECNN som möjlig dataproducent.
  Okienko 2  
Naruszanie porządku publicznego to nowy temat poruszany w ramach debat prowadzonych nad polityką antynarkotykową zarówno na szczeblu krajowym, jak i europejskim. Zachowania i działania obejmowane zwyczajowo terminem „naruszanie porządku publicznego związane z narkotykami” od dawna obserwowane są w większości Państw Członkowskich, państw kandydujących i w Norwegii.
Public nuisance is an emerging concern within drug policy debate, at both national and European level. Behaviours and activities usually covered by the term ‘drug-related public nuisance’ have long existed in most of the Member States, candidate countries and Norway. Hence, we are looking not at new phenomena, but rather at a new tendency in drug policy, apparent in at least some Member States, to categorise and collate these phenomena under an umbrella concept, and to set the reduction in their occurrence as an objective of national drug strategy.
Les nuisances publiques constituent une préoccupation nouvelle dans le débat politique sur la drogue au plan national et européen. Les comportements et activités généralement couverts par l'expression «nuisances publiques liées à la drogue» existent depuis longtemps dans la plupart des États membres, les pays candidats et la Norvège. Il ne s'agit donc pas d'un phénomène nouveau, mais plutôt d'une nouvelle tendance de la politique antidrogue, qui émerge dans quelques États membres, à classer et à regrouper ces phénomènes sous un concept générique et à considérer la réduction de leur fréquence comme un objectif de la stratégie nationale antidrogue.
Die Störung der öffentlichen Ordnung ist sowohl auf nationaler als auch auf europäischer Ebene in zunehmendem Maße Gegenstand der politischen Drogendebatte. Die Verhaltensweisen und Aktivitäten, die gewöhnlich unter dem Begriff „drogenbedingte Störung der öffentlichen Ordnung“ zusammengefasst werden, sind in den meisten Mitgliedstaaten, den Beitritts- bzw. Kandidatenländern und in Norwegen bereits seit langer Zeit zu beobachten. Es geht hier also nicht um ein neues Phänomen, sondern vielmehr um die neue, zumindest in einigen Mitgliedstaaten zu beobachtende Tendenz in der Drogenpolitik, diese Erscheinungen unter einem Oberbegriff einzustufen und zusammenzuführen und ihre Reduzierung als Ziel in der nationalen Drogenstrategie zu verankern.
Las alteraciones del orden público constituyen una nueva preocupación en el debate sobre la política en materia de drogas, tanto a nivel nacional como europeo. Los comportamientos y actividades comprendidas normalmente bajo el término «alteraciones del orden público relacionadas con las drogas» existen desde hace mucho tiempo en la mayoría de Estados miembros, los países candidatos y Noruega. Por lo tanto, no se trata de un fenómeno nuevo, sino de una nueva tendencia en la política antidroga -evidente por lo menos en algunos Estados miembros- a clasificar y comparar estos conceptos englobándolos en una misma categoría, y a convertir en objetivo de la estrategia nacional en materia de drogas la reducción de su incidencia.
I reati contro l’ordine pubblico rappresentano un problema emergente nel dibattito sulle politiche in materia di droga a livello tanto nazionale quanto europeo. I comportamenti e le azioni solitamente compresi nella definizione di “reati contro l’ordine pubblico connessi alla droga” si osservano da tempo nella maggior parte degli Stati membri, dei paesi candidati all’adesione e in Norvegia. Non si sta quindi prendendo atto di nuovi fenomeni, bensì si osserva una nuova tendenza della strategia in materia di droga, perlomeno in alcuni Stati membri, a classificare e a raggruppare tali fenomeni sotto un’unica definizione e a fissare tra gli obiettivi della strategia nazionale in materia di droga la riduzione di tali fenomeni.
A perturbação da ordem pública é uma preocupação emergente no debate sobre a política em matéria de droga, tanto a nível nacional como a nível europeu. Os comportamentos e actividades normalmente abrangidos pelo termo “perturbação da ordem pública relacionada com a droga” já existem há muito na maioria dos Estados-Membros, nos países candidatos e na Noruega. Não estamos, portanto, perante um fenómeno novo, mas sim face a uma nova tendência nesta política, visível pelo menos em alguns Estados-Membros, para classificar e compilar estes fenómenos sob um conceito central e para integrar a redução da sua ocorrência entre os objectivos da estratégia nacional de luta contra a droga.
Η όχληση του κοινού είναι ένα πρόβλημα που αναφέρεται ολοένα και περισσότερο στις συζητήσεις σχετικά με την πολιτική για τα ναρκωτικά, τόσο σε εθνικό όσο και σε ευρωπαϊκό επίπεδο. Οι συμπεριφορές και οι δραστηριότητες που καλύπτονται συνήθως από τον όρο «όχληση του κοινού συνδεόμενη με τα ναρκωτικά» υπάρχουν εδώ και καιρό στα περισσότερα κράτη μέλη, στις υποψήφιες χώρες και στη Νορβηγία. Επομένως, δεν πρόκειται για νέα φαινόμενα, αλλά μάλλον για μια νέα τάση στην πολιτική για τα ναρκωτικά, εμφανή σε ορισμένα τουλάχιστον κράτη μέλη, με στόχο την ταξινόμηση σε κατηγορίες και τη συγκέντρωση των φαινομένων αυτών κάτω από μια συνολική έννοια, και τη συμπερίληψη της μείωσης της εμφάνισής τους στους στόχους της εθνικής στρατηγικής για την καταπολέμηση των ναρκωτικών.
Op zowel nationaal als Europees niveau speelt de problematiek van de publieke overlast een steeds grotere rol in het debat over het drugsbeleid. De meeste lidstaten, kandidaat-lidstaten en Noorwegen rangschikken al geruime tijd bepaalde gedragingen en activiteiten onder het begrip “drugsgerelateerde publieke overlast”. Het gaat dan ook niet om nieuwe verschijnselen, maar meer om een nieuwe tendens in het drugsbeleid, die zich in ieder geval in een aantal lidstaten voordoet, om deze verschijnselen onder een parapluconcept samen te brengen en om het terugdringen ervan als een van de doelstellingen van de nationale drugsstrategie op te nemen.
Rušení veřejného pořádku je otázka, která se stává předmětem debat v rámci protidrogové politiky na národní i evropské úrovni. Chování a aktivity, jež lze obvykle zahrnout pod pojem „rušení veřejného pořádku související s drogami“, již dlouho existují ve většině členských států, kandidátských zemí a v Norsku. Proto před námi nestojí nové jevy, ale spíše nová tendence v protidrogové politice, která je patrná alespoň v některých členských státech. Jedná se o trend kategorizovat a shrnout tyto jevy pod určitou zastřešující koncepci a stanovit omezení jejich výskytu jako cíl národní protidrogové strategie.
Forstyrrelse af den offentlige orden giver anledning til stigende bekymring i den narkotikapolitiske debat på både nationalt og europæisk plan. De adfærdsmønstre og aktiviteter, der normalt er omfattet af udtrykket 'narkotikarelateret forstyrrelse af den offentlige orden', har længe eksisteret i hovedparten af medlemsstaterne, kandidatlandene og Norge. Der er således ikke tale om nye fænomener, men snarere om en ny tendens i forbindelse med narkotikapolitikken, som har gjort sig gældende i det mindste i nogle medlemsstater, hvor disse fænomener henføres og samles under et paraplybegreb, og en nedbringelse af forekomsten heraf opstilles som et mål for den nationale narkotikastrategi.
Üldust häiriv tegevus on üha suurenev mure uimastipoliitika alastes aruteludes nii riiklikul kui Euroopa tasandil. „Uimastitega seotud üldust häiriva tegevuse” mõiste all käsitletav käitumine ja tegevused on enamikus liikmesriikides, kandidaatriikides ja Norras kaua eksisteerinud. Seega ei ole tegemist uue nähtusega, küll aga uue, vähemalt mõnedes liikmesriikides täheldatava suundumusega uimastipoliitikas, liigitada ja koondada need nähtused ühe ja sama mõiste alla ja seada nende esinemise vähendamine riikliku uimastistrateegia eesmärgiks.
Yleinen haitta on kasvava huolenaihe huumepolitiikasta sekä kansallisella että Euroopan tasolla käytävissä keskusteluissa. "Huumeisiin liittyvällä yleisellä haitalla" tavallisesti tarkoitettua käyttäytymistä ja toimintaa on esiintynyt useimmissa jäsenvaltioissa, ehdokasvaltioissa ja Norjassa jo pitkään. Ilmiö ei siis ole uusi, mutta ainakin joissakin maissa on huumepolitiikan alalla ilmaantunut uusi suuntaus tämän ilmiön luokittelemiseksi ja yhdistämiseksi yleisen käsitteen alle ja sen esiintymisen vähentämisen asettamiseksi kansallisen huumestrategian tavoitteeksi.
A drogpolitikáról folyó vitán belül a közrend megzavarása mind országos, mind európai szinten egyre nagyobb figyelmet kap. A „kábítószerrel összefüggő közrendzavarás” kifejezéshez tartozó viselkedések és tevékenységek régóta léteznek a tagállamokban, tagjelölt országokban és Norvégiában. Nem új jelenséggel van tehát dolgunk, inkább csak egy új tendenciával a drogpolitikán belül – legalábbis néhány tagállamban –, amely arra irányul, hogy egy gyűjtőfogalomhoz sorolják és összevessék ezeket a jelenségeket, előfordulásuk csökkentését pedig a nemzeti drogstratégia egyik célkitűzésévé emeljék.
Ordensforstyrrelse er et tema som stadig oftere dukker opp i den narkotikapolitiske debatten på nasjonalt og europeisk plan. De fleste medlemsstatene, søkerlandene og Norge har lenge opplevd atferd og aktiviteter som vanligvis omfattes av begrepet “narkotikarelatert ordensforstyrrelse”. Det er altså ikke snakk om et nytt fenomen, men heller en ny tendens innen narkotikapolitikken – som i hvert fall kan sees i noen medlemsstater – til å kategorisere og kollatere disse fenomenene under et paraplybegrep og sette reduksjon av forekomsten av disse opp som et mål for den nasjonale narkotikastrategien.
Tulburarea ordinii publice constituie o preocupare tot mai importantă în cadrul dezbaterii asupra politicilor privind drogurile atât la nivel naţional cât şi la nivel european. Comportamentele şi activităţile definite de obicei de termenul „tulburarea ordinii publice legată de droguri” există de mult timp în statele membre, în ţările candidate şi în Norvegia. Prin urmare, nu este vorba de un fenomen nou, ci mai degrabă de o nouă tendinţă în cadrul politicilor privind drogurile, care a devenit evidentă cel puţin în câteva state membre, de a clasifica şi reuni aceste fenomene într-un concept de tip umbrelă, precum şi de a transforma reducerea incidenţei acestora în obiectiv al strategiei naţionale privind drogurile.
Verejné pohoršenie je nový problém v politickej diskusii o drogách tak na národnej, ako aj európskej úrovni. Správanie a aktivity, na ktoré sa „verejné pohoršenie súvisiace s drogami“ vzťahuje, existujú vo väčšine členských štátov, kandidátskych krajín a v Nórsku dávno. Nedívame sa teda na nové javy, ale skôr na novú snahu, zrejmú prinajmenšom v protidrogovej politike niektorých členských štátov, kategorizovať a zhromaždiť tieto javy v rámci jedného zastrešujúceho pojmu a ako cieľ národnej protidrogovej stratégie znížiť ich výskyt.
Motenje javnega reda in miru je naraščajoča skrb v razpravah o politiki drog na nacionalni in evropski ravni. Vedenja in dejavnosti, ki so po navadi zajeti z izrazom "motenje javnega reda in miru zaradi drog", že dolgo obstajajo v večini držav članic, držav kandidatk in na Norveškem. Tako se sedaj ne srečujemo z novim pojavom, ampak z novo težnjo na področju politike drog, ki se je pojavila vsaj v nekaterih državah članicah, da bi te pojave razvrstili in zbrali v okvir krovnega koncepta ter zmanjšanje njihovega pojavljanja postavili kot cilj v nacionalni strategiji boja proti drogam.
Inom den politiska debatten om narkotika på både nationell och europeisk nivå har den olägenhet som narkotikamissbruk innebär för allmänheten i allt högre grad kommit att bli en fråga som ger upphov till oro. Beteenden och aktiviteter som oftast omfattas av termen ”olägenhet som narkotikamissbruk innebär för allmänheten” har länge funnits i de flesta medlemsstater, kandidatländer och Norge. Det handlar alltså inte om något nytt fenomen, utan snarare om en ny tendens inom narkotikapolitiken, som är tydlig i åtminstone några medlemsstater, och som går ut på att kategorisera och samla dessa fenomen under ett paraplykoncept och att ha som mål att minska deras förekomst.
  Ekstazy  
W skali globalnej Europa nadal jest głównym centrum produkcji ekstazy, choć jej znaczenie w tej kwestii zdaje się maleć, gdyż produkcja ekstazy w ostatnich latach rozszerzyła się także w innych częściach świata, zwłaszcza w Ameryce Północnej oraz Azji Wschodniej i Południowo-Wschodniej (CND, 2005; INCB, 2005.).
Globally, Europe remains the main centre of ecstasy production, although its relative importance appears to be declining as ecstasy manufacture has spread to other parts of the world in recent years, notably to North America and East and South-East Asia (CND, 2005; INCB, 2005). In 2003, the number of ecstasy laboratories detected worldwide decreased (CND, 2005); in the EU, such laboratories were reported to have been uncovered in Belgium, Estonia, Lithuania and the Netherlands (Reitox national reports, 2004; CND, 2005). Ecstasy seized in the EU is reported to originate mainly from the Netherlands, followed by Belgium, although Estonia and the United Kingdom are also mentioned as source countries (Reitox national reports, 2003).
Au niveau mondial, l'Europe reste le principal centre de production d'ecstasy, bien que son importance relative semble diminuer depuis que la fabrication d'ecstasy s'étend vers d'autres régions du monde ces dernières années, notamment l'Amérique du Nord et l'Asie de l'Est et du Sud-Est (CND, 2005; OICS, 2005). En 2003, le nombre de laboratoires d'ecstasy découverts dans le monde a baissé (CND, 2005). Au sein de l'UE, la Belgique, l'Estonie, la Lituanie et les Pays-Bas ont indiqué qu'ils avaient découvert des laboratoires (rapports nationaux Reitox, 2003). L'ecstasy saisie dans l'UE provient essentiellement des Pays-Bas, suivis par la Belgique, bien que l'Estonie et le Royaume-Uni soient également cités comme pays sources (rapports nationaux Reitox, 2003).
Weltweit bleibt Europa das Hauptzentrum für die Herstellung von Ecstasy, obwohl seine relative Bedeutung abzunehmen scheint, da sich die Ecstasy-Herstellung in den letzten Jahren auf andere Teile der Welt, insbesondere auf Nordamerika sowie Ost- und Südostasien, ausgeweitet hat (CND, 2005; INCB, 2005). Im Jahr 2003 ging die Zahl der weltweit entdeckten Ecstasy-Labors zurück (CND, 2005); innerhalb der EU wurden Berichten zufolge solche Labors in Belgien, Estland, Litauen und den Niederlanden aufgedeckt (Nationale Reitox-Berichte, 2004; CND, 2005). Das in der EU sichergestellte Ecstasy stammt hauptsächlich aus den Niederlanden, gefolgt von Belgien; Estland und das Vereinigte Königreich werden jedoch ebenfalls als Ursprungsländer erwähnt (Nationale Reitox-Berichte, 2003).
A escala mundial, Europa sigue siendo el principal centro productor de éxtasis, si bien parece haber perdido importancia relativa en los últimos años, a medida que se ha extendido la producción de esta sustancia a otras partes del mundo, sobre todo Norteamérica y el Este y Sureste Asiático (CDE, 2005; JIFE, 2005). En 2003 descendió el número de laboratorios de producción de éxtasis detectados en todo el mundo (CDE, 2005); en la UE se han descubierto este tipo de laboratorios en Bélgica, Estonia, Lituania y los Países Bajos (Informes nacionales de la red Reitox, 2004; CDE, 2005). El éxtasis incautado en la UE procede principalmente de los Países Bajos, seguidos de Bélgica, aunque Estonia y Reino Unido también aparecen mencionados como países productores (Informes nacionales de la red Reitox, 2003).
Complessivamente, l’Europa resta il principale centro di produzione dell’ecstasy, sebbene negli ultimi anni la sua importanza relativa sembrerebbe in calo stando alla diffusione della produzione di ecstasy in altre parti del mondo, in particolare nel Nord America, in Asia orientale e sudorientale (CND, 2005; INCB, 2005). Nel 2003 è calato il numero di laboratori di ecstasy scoperti in tutto il mondo (CND, 2005); nell’Unione europea sono stati individuati laboratori di questo tipo in Belgio, Estonia, Lituania e Paesi Bassi (relazioni nazionali Reitox, 2004; CND, 2005). L’ecstasy sequestrata nell’UE è segnalata provenire principalmente dai Paesi Bassi, seguiti dal Belgio, per quanto anche l’Estonia e il Regno Unito siano menzionati come paesi di produzione (relazioni nazionali Reitox, 2003).
Σε παγκόσμιο επίπεδο, η Ευρώπη παραμένει το κυριότερο κέντρο παρασκευής έκστασης, αν και η σχετική σημασία της φαίνεται να υποχωρεί, καθώς η παρασκευή έκστασης επεκτείνεται και σε άλλα σημεία του πλανήτη τα τελευταία χρόνια, και ειδικότερα στη Βόρεια Αμερική και την Ανατολική και Νοτιοανατολική Ασία (CND, 2005· INCB, 2005). Το 2003, μειώθηκε ο αριθμός των εργαστηρίων παρασκευής έκστασης που ανακαλύφθηκαν παγκοσμίως (CND, 2005)· στην ΕΕ, αναφέρθηκε ότι τέτοιου είδους εργαστήρια ανακαλύφθηκαν στο Βέλγιο, την Εσθονία, τη Λιθουανία και τις Κάτω Χώρες (εθνικές εκθέσεις δικτύου Reitox, 2004· CND, 2005). Οι ποσότητες έκστασης που κατασχέθηκαν στην ΕΕ αναφέρεται ότι προέρχονταν κυρίως από τις Κάτω Χώρες, και δευτερευόντως από το Βέλγιο, μολονότι η Εσθονία και το Ηνωμένο Βασίλειο αναφέρονται επίσης ως χώρες προέλευσης (εθνικές εκθέσεις δικτύου Reitox, 2003).
Europa blijft 's werelds grootste productiecentrum voor ecstasy, hoewel het relatieve belang kleiner lijkt te worden nu de productie van ecstasy zich de afgelopen jaren ook verspreidt naar andere delen van de wereld, met name naar Noord-Amerika en Oost- en Zuidoost-Azië (CND, 2005; INCB, 2005). In 2003 was er wereldwijd sprake van een afname van het aantal ontdekte ecstasylaboratoria (CND, 2005); de ontdekking van dergelijke laboratoria in de EU is gemeld door België, Estland, Litouwen en Nederland (nationale Reitox-verslagen, 2004; CND, 2005). Van de ecstasy die in de EU in beslag is genomen, wordt gemeld dat deze voornamelijk uit Nederland en daarna uit België afkomstig is, hoewel in een aantal verslagen ook Estland en het Verenigd Koninkrijk als land van herkomst worden genoemd (nationale Reitox-verslagen, 2003).
V celosvětovém měřítku zůstává Evropa hlavním centrem výroby extáze, ačkoli se zdá, že její relativní důležitost klesá, protože se v posledních letech výroba extáze rozšířila do jiných částí světa, zejména do Severní Ameriky a východní a jihovýchodní Asie (CND, 2005; INCB, 2005). V roce 2003 se počet laboratoří, které vyrábějí extázi, zjištěných po celém světě snížil (CND, 2005); v EU bylo odhalení takových laboratoří oznámeno v Belgii, Estonsku, Litvě a Nizozemsku (národní zprávy zemí zapojených do sítě Reitox, 2004; CND, 2005). Podle poskytnutých údajů má extáze zachycená v Evropě původ hlavně v Nizozemsku následovaném Belgií, ačkoli Estonsko a Spojené království jsou rovněž uváděny jako zdrojové země (národní zprávy zemí zapojených do sítě Reitox, 2003).
På internationalt plan er Europa fortsat den verdensdel, der har den største ecstasyproduktion, men dette er tilsyneladende ved at ændre sig, idet ecstasyproduktionen i de senere år har bredt sig til andre dele af verden, især Nordamerika og Øst- og Sydøstasien (CND, 2005; INCB, 2005). I 2003 faldt antallet af ecstasylaboratorier, der blev opdaget i hele verden (CND, 2005); i EU blev sådanne laboratorier afsløret i Belgien, Estland, Litauen og Nederlandene (nationale Reitox-rapporter, 2004; CND, 2005). Den ecstasy, der er beslaglagt i EU, angives at stamme især fra Nederlandene, efterfulgt af Belgien, selv om Estland og Det Forenede Kongerige også nævnes som producerende lande (nationale Reitox-rapporter, 2003).
Eurooppa on maailmanlaajuisesti tärkein ekstaasin tuotannon keskus, vaikka sen suhteellinen merkitys onkin vähenemässä, kun ekstaasin valmistus on viime vuosina levinnyt muualle maailmaan, varsinkin Pohjois-Amerikkaan sekä Itä- ja Kaakkois-Aasiaan (CND, 2005; INCB, 2005). Maailmassa paljastettujen ekstaasilaboratorioiden määrä laski vuonna 2003 (CND, 2005). EU:ssa tällaisia laboratorioita paljastettiin ilmoitusten mukaan Belgiassa, Virossa, Liettuassa ja Alankomaissa (Reitoxin kansalliset raportit, 2004; CND, 2005). EU:ssa takavarikoitu ekstaasi on ilmoitusten mukaan lähtöisin pääasiallisesti Alankomaista ja toiseksi useimmin Belgiasta, mutta myös Viro ja Yhdistynyt kuningaskunta on mainittu lähtömaina (Reitoxin kansalliset raportit, 2003).
Globális értelemben változatlanul Európa az extasy termelésének fő központja, bár ennek viszonylagos jelentősége, úgy tűnik, csökkenőben van, mivel az extasy gyártása elterjedőben van a világ más területein is, elsősorban Észak-Amerikában, valamint Kelet- és Délkelet-Ázsiában (CND, 2005; INCB, 2005). A leleplezett extasy-laboratóriumok száma 2003-ban világszerte csökkent (CND, 2005); az EU-ban ilyen laboratóriumokat a jelentések szerint Belgiumban, Észtországban, Litvániában és Hollandiában találtak (Reitox országjelentések, 2004; CND, 2005). Az Európai Unióban lefoglalt extasy a jelentések szerint elsősorban Hollandiából, kisebb mértékben Belgiumból származik, bár Észtország és az Egyesült Királyság is szerepel számos jelentésben a forrásországok között (Reitox országjelentések, 2003).
Selv om Europa fortsatt er sentrum for verdens produksjon av ecstasy, synes Europas relative betydning å avta i takt med at ecstasyproduksjonen i andre deler av verden tar seg opp, særlig i Nord-Amerika og Øst- og Sørøst-Asia (CND, 2005; INCB, 2005). I 2003 ble flere ecstasylaboratorier oppdaget rundt om i verden (CND, 2005), og i EU ble slike laboratorier rapportert avdekket i Belgia, Estland, Litauen og Nederland (nasjonale Reitox-rapporter, 2004; CND, 2005). Ecstasy beslaglagt i EU har hovedsakelig sin opprinnelse i Nederland, etterfulgt av Belgia, selv om Estland og Storbritannia også nevnes som opprinnelsesland (nasjonale Reitox-rapporter, 2003).
La nivel global, Europa rămâne principalul centru de producţie de Ecstasy, deşi importanţa sa relativă pare în declin deoarece producţia de Ecstasy s-a extins şi în alte părţi ale lumii în ultimii ani, în special în America de Nord şi în Asia de est şi de sud-est (CND, 2005; INCB, 2005). În 2003, numărul laboratoarelor de Ecstasy depistate la nivel mondial a scăzut (CND, 2005); în Uniunea Europeană s-a raportat depistarea unor astfel de laboratoare în Belgia, Estonia, Lituania şi în Ţările de Jos (Rapoartele naţionale Reitox, 2004; CND, 2005). S-a raportat că Ecstasy-ul confiscat în Uniunea Europeană provine în principal din Ţările de Jos, fiind urmat de cel din Belgia, deşi Estonia şi Regatul Unit sunt de asemenea menţionate ca ţări sursă (Rapoartele naţionale Reitox, 2003).
V celosvetovom meradle zostáva Európa hlavným centrom výroby extázy, hoci jej relatívny význam v ostatných rokoch zdanlivo klesá so šírením výroby extázy do iných častí sveta, najmä do Severnej Ameriky a južnej a juhovýchodnej Ázie (CND 2005; INCB 2005). V roku 2003 klesol počet laboratórií vyrábajúcich extázu, zistených na svete (CND 2005); v EÚ uviedli odhalenie takýchto laboratórií v Belgicku, Estónsku, Litve a Holandsku (národné správy Reitox 2004; CND 2005). Uvádza sa, že extáza zachytená v EÚ pochádza najmä z Holandska, po ktorom nasleduje Belgicko, hoci aj Estónsko a Spojené kráľovstvo boli uvedené ako zdrojové krajiny (národné správy siete Reitox 2003).
V svetovnem merilu ostaja Evropa glavno središče proizvodnje ekstazija, čeprav se zdi, da njena relativna pomembnost upada, saj se proizvodnja ekstazija širi na druge konce sveta, predvsem v Severno Ameriko ter vzhodno in jugovzhodno Azijo (CND, 2005; INCB, 2005). Leta 2003 se je število po svetu odkritih laboratorijev za proizvodnjo ekstazija zmanjšalo (CND, 2005); v EU so o takih odkritih laboratorijih poročali v Belgiji, Estoniji, Litvi in na Nizozemskem (nacionalna poročila Reitox, 2004; CND, 2005). Za ekstazi, zasežen v EU, poročajo, da izvira predvsem iz Nizozemske, ki ji sledi Belgija, čeprav sta v več poročilih kot izvorni državi omenjeni tudi Estonija in Združeno kraljestvo (nacionalna poročila Reitox, 2003).
Globalt sett är Europa fortfarande centrum för framställningen av ecstasy, även om dess relativa betydelse tycks minska i takt med att ecstasy på senare år har börjat framställas i andra delar av världen, framför allt Nordamerika samt Ost- och Sydostasien (CND, 2005, INCB, 2005). Under 2003 sjönk antalet upptäckta ecstasylaboratorier i världen (CND, 2005). Inom EU upptäcktes laboratorier i Belgien, Estland, Litauen och Nederländerna (Nationella Reitox-rapporter, 2004, CND, 2005). Den ecstasy som beslagtas i EU rapporteras främst ha sitt ursprung i Nederländerna, följt av Belgien, men även Estland och Storbritannien nämns som ursprungsländer i flera rapporter (Nationella Reitox-rapporter, 2003).
  Okienko 2  
Naruszanie porządku publicznego to nowy temat poruszany w ramach debat prowadzonych nad polityką antynarkotykową zarówno na szczeblu krajowym, jak i europejskim. Zachowania i działania obejmowane zwyczajowo terminem „naruszanie porządku publicznego związane z narkotykami” od dawna obserwowane są w większości Państw Członkowskich, państw kandydujących i w Norwegii.
Public nuisance is an emerging concern within drug policy debate, at both national and European level. Behaviours and activities usually covered by the term ‘drug-related public nuisance’ have long existed in most of the Member States, candidate countries and Norway. Hence, we are looking not at new phenomena, but rather at a new tendency in drug policy, apparent in at least some Member States, to categorise and collate these phenomena under an umbrella concept, and to set the reduction in their occurrence as an objective of national drug strategy.
Les nuisances publiques constituent une préoccupation nouvelle dans le débat politique sur la drogue au plan national et européen. Les comportements et activités généralement couverts par l'expression «nuisances publiques liées à la drogue» existent depuis longtemps dans la plupart des États membres, les pays candidats et la Norvège. Il ne s'agit donc pas d'un phénomène nouveau, mais plutôt d'une nouvelle tendance de la politique antidrogue, qui émerge dans quelques États membres, à classer et à regrouper ces phénomènes sous un concept générique et à considérer la réduction de leur fréquence comme un objectif de la stratégie nationale antidrogue.
Die Störung der öffentlichen Ordnung ist sowohl auf nationaler als auch auf europäischer Ebene in zunehmendem Maße Gegenstand der politischen Drogendebatte. Die Verhaltensweisen und Aktivitäten, die gewöhnlich unter dem Begriff „drogenbedingte Störung der öffentlichen Ordnung“ zusammengefasst werden, sind in den meisten Mitgliedstaaten, den Beitritts- bzw. Kandidatenländern und in Norwegen bereits seit langer Zeit zu beobachten. Es geht hier also nicht um ein neues Phänomen, sondern vielmehr um die neue, zumindest in einigen Mitgliedstaaten zu beobachtende Tendenz in der Drogenpolitik, diese Erscheinungen unter einem Oberbegriff einzustufen und zusammenzuführen und ihre Reduzierung als Ziel in der nationalen Drogenstrategie zu verankern.
Las alteraciones del orden público constituyen una nueva preocupación en el debate sobre la política en materia de drogas, tanto a nivel nacional como europeo. Los comportamientos y actividades comprendidas normalmente bajo el término «alteraciones del orden público relacionadas con las drogas» existen desde hace mucho tiempo en la mayoría de Estados miembros, los países candidatos y Noruega. Por lo tanto, no se trata de un fenómeno nuevo, sino de una nueva tendencia en la política antidroga -evidente por lo menos en algunos Estados miembros- a clasificar y comparar estos conceptos englobándolos en una misma categoría, y a convertir en objetivo de la estrategia nacional en materia de drogas la reducción de su incidencia.
I reati contro l’ordine pubblico rappresentano un problema emergente nel dibattito sulle politiche in materia di droga a livello tanto nazionale quanto europeo. I comportamenti e le azioni solitamente compresi nella definizione di “reati contro l’ordine pubblico connessi alla droga” si osservano da tempo nella maggior parte degli Stati membri, dei paesi candidati all’adesione e in Norvegia. Non si sta quindi prendendo atto di nuovi fenomeni, bensì si osserva una nuova tendenza della strategia in materia di droga, perlomeno in alcuni Stati membri, a classificare e a raggruppare tali fenomeni sotto un’unica definizione e a fissare tra gli obiettivi della strategia nazionale in materia di droga la riduzione di tali fenomeni.
A perturbação da ordem pública é uma preocupação emergente no debate sobre a política em matéria de droga, tanto a nível nacional como a nível europeu. Os comportamentos e actividades normalmente abrangidos pelo termo “perturbação da ordem pública relacionada com a droga” já existem há muito na maioria dos Estados-Membros, nos países candidatos e na Noruega. Não estamos, portanto, perante um fenómeno novo, mas sim face a uma nova tendência nesta política, visível pelo menos em alguns Estados-Membros, para classificar e compilar estes fenómenos sob um conceito central e para integrar a redução da sua ocorrência entre os objectivos da estratégia nacional de luta contra a droga.
Η όχληση του κοινού είναι ένα πρόβλημα που αναφέρεται ολοένα και περισσότερο στις συζητήσεις σχετικά με την πολιτική για τα ναρκωτικά, τόσο σε εθνικό όσο και σε ευρωπαϊκό επίπεδο. Οι συμπεριφορές και οι δραστηριότητες που καλύπτονται συνήθως από τον όρο «όχληση του κοινού συνδεόμενη με τα ναρκωτικά» υπάρχουν εδώ και καιρό στα περισσότερα κράτη μέλη, στις υποψήφιες χώρες και στη Νορβηγία. Επομένως, δεν πρόκειται για νέα φαινόμενα, αλλά μάλλον για μια νέα τάση στην πολιτική για τα ναρκωτικά, εμφανή σε ορισμένα τουλάχιστον κράτη μέλη, με στόχο την ταξινόμηση σε κατηγορίες και τη συγκέντρωση των φαινομένων αυτών κάτω από μια συνολική έννοια, και τη συμπερίληψη της μείωσης της εμφάνισής τους στους στόχους της εθνικής στρατηγικής για την καταπολέμηση των ναρκωτικών.
Op zowel nationaal als Europees niveau speelt de problematiek van de publieke overlast een steeds grotere rol in het debat over het drugsbeleid. De meeste lidstaten, kandidaat-lidstaten en Noorwegen rangschikken al geruime tijd bepaalde gedragingen en activiteiten onder het begrip “drugsgerelateerde publieke overlast”. Het gaat dan ook niet om nieuwe verschijnselen, maar meer om een nieuwe tendens in het drugsbeleid, die zich in ieder geval in een aantal lidstaten voordoet, om deze verschijnselen onder een parapluconcept samen te brengen en om het terugdringen ervan als een van de doelstellingen van de nationale drugsstrategie op te nemen.
Rušení veřejného pořádku je otázka, která se stává předmětem debat v rámci protidrogové politiky na národní i evropské úrovni. Chování a aktivity, jež lze obvykle zahrnout pod pojem „rušení veřejného pořádku související s drogami“, již dlouho existují ve většině členských států, kandidátských zemí a v Norsku. Proto před námi nestojí nové jevy, ale spíše nová tendence v protidrogové politice, která je patrná alespoň v některých členských státech. Jedná se o trend kategorizovat a shrnout tyto jevy pod určitou zastřešující koncepci a stanovit omezení jejich výskytu jako cíl národní protidrogové strategie.
Forstyrrelse af den offentlige orden giver anledning til stigende bekymring i den narkotikapolitiske debat på både nationalt og europæisk plan. De adfærdsmønstre og aktiviteter, der normalt er omfattet af udtrykket 'narkotikarelateret forstyrrelse af den offentlige orden', har længe eksisteret i hovedparten af medlemsstaterne, kandidatlandene og Norge. Der er således ikke tale om nye fænomener, men snarere om en ny tendens i forbindelse med narkotikapolitikken, som har gjort sig gældende i det mindste i nogle medlemsstater, hvor disse fænomener henføres og samles under et paraplybegreb, og en nedbringelse af forekomsten heraf opstilles som et mål for den nationale narkotikastrategi.
Üldust häiriv tegevus on üha suurenev mure uimastipoliitika alastes aruteludes nii riiklikul kui Euroopa tasandil. „Uimastitega seotud üldust häiriva tegevuse” mõiste all käsitletav käitumine ja tegevused on enamikus liikmesriikides, kandidaatriikides ja Norras kaua eksisteerinud. Seega ei ole tegemist uue nähtusega, küll aga uue, vähemalt mõnedes liikmesriikides täheldatava suundumusega uimastipoliitikas, liigitada ja koondada need nähtused ühe ja sama mõiste alla ja seada nende esinemise vähendamine riikliku uimastistrateegia eesmärgiks.
Yleinen haitta on kasvava huolenaihe huumepolitiikasta sekä kansallisella että Euroopan tasolla käytävissä keskusteluissa. "Huumeisiin liittyvällä yleisellä haitalla" tavallisesti tarkoitettua käyttäytymistä ja toimintaa on esiintynyt useimmissa jäsenvaltioissa, ehdokasvaltioissa ja Norjassa jo pitkään. Ilmiö ei siis ole uusi, mutta ainakin joissakin maissa on huumepolitiikan alalla ilmaantunut uusi suuntaus tämän ilmiön luokittelemiseksi ja yhdistämiseksi yleisen käsitteen alle ja sen esiintymisen vähentämisen asettamiseksi kansallisen huumestrategian tavoitteeksi.
A drogpolitikáról folyó vitán belül a közrend megzavarása mind országos, mind európai szinten egyre nagyobb figyelmet kap. A „kábítószerrel összefüggő közrendzavarás” kifejezéshez tartozó viselkedések és tevékenységek régóta léteznek a tagállamokban, tagjelölt országokban és Norvégiában. Nem új jelenséggel van tehát dolgunk, inkább csak egy új tendenciával a drogpolitikán belül – legalábbis néhány tagállamban –, amely arra irányul, hogy egy gyűjtőfogalomhoz sorolják és összevessék ezeket a jelenségeket, előfordulásuk csökkentését pedig a nemzeti drogstratégia egyik célkitűzésévé emeljék.
Ordensforstyrrelse er et tema som stadig oftere dukker opp i den narkotikapolitiske debatten på nasjonalt og europeisk plan. De fleste medlemsstatene, søkerlandene og Norge har lenge opplevd atferd og aktiviteter som vanligvis omfattes av begrepet “narkotikarelatert ordensforstyrrelse”. Det er altså ikke snakk om et nytt fenomen, men heller en ny tendens innen narkotikapolitikken – som i hvert fall kan sees i noen medlemsstater – til å kategorisere og kollatere disse fenomenene under et paraplybegrep og sette reduksjon av forekomsten av disse opp som et mål for den nasjonale narkotikastrategien.
Tulburarea ordinii publice constituie o preocupare tot mai importantă în cadrul dezbaterii asupra politicilor privind drogurile atât la nivel naţional cât şi la nivel european. Comportamentele şi activităţile definite de obicei de termenul „tulburarea ordinii publice legată de droguri” există de mult timp în statele membre, în ţările candidate şi în Norvegia. Prin urmare, nu este vorba de un fenomen nou, ci mai degrabă de o nouă tendinţă în cadrul politicilor privind drogurile, care a devenit evidentă cel puţin în câteva state membre, de a clasifica şi reuni aceste fenomene într-un concept de tip umbrelă, precum şi de a transforma reducerea incidenţei acestora în obiectiv al strategiei naţionale privind drogurile.
Verejné pohoršenie je nový problém v politickej diskusii o drogách tak na národnej, ako aj európskej úrovni. Správanie a aktivity, na ktoré sa „verejné pohoršenie súvisiace s drogami“ vzťahuje, existujú vo väčšine členských štátov, kandidátskych krajín a v Nórsku dávno. Nedívame sa teda na nové javy, ale skôr na novú snahu, zrejmú prinajmenšom v protidrogovej politike niektorých členských štátov, kategorizovať a zhromaždiť tieto javy v rámci jedného zastrešujúceho pojmu a ako cieľ národnej protidrogovej stratégie znížiť ich výskyt.
Motenje javnega reda in miru je naraščajoča skrb v razpravah o politiki drog na nacionalni in evropski ravni. Vedenja in dejavnosti, ki so po navadi zajeti z izrazom "motenje javnega reda in miru zaradi drog", že dolgo obstajajo v večini držav članic, držav kandidatk in na Norveškem. Tako se sedaj ne srečujemo z novim pojavom, ampak z novo težnjo na področju politike drog, ki se je pojavila vsaj v nekaterih državah članicah, da bi te pojave razvrstili in zbrali v okvir krovnega koncepta ter zmanjšanje njihovega pojavljanja postavili kot cilj v nacionalni strategiji boja proti drogam.
Inom den politiska debatten om narkotika på både nationell och europeisk nivå har den olägenhet som narkotikamissbruk innebär för allmänheten i allt högre grad kommit att bli en fråga som ger upphov till oro. Beteenden och aktiviteter som oftast omfattas av termen ”olägenhet som narkotikamissbruk innebär för allmänheten” har länge funnits i de flesta medlemsstater, kandidatländer och Norge. Det handlar alltså inte om något nytt fenomen, utan snarare om en ny tendens inom narkotikapolitiken, som är tydlig i åtminstone några medlemsstater, och som går ut på att kategorisera och samla dessa fenomen under ett paraplykoncept och att ha som mål att minska deras förekomst.
  Okienko 4  
EMCDDA przygotowało zestaw wspólnych punktów głównych („Europejski Kwestionariusz Modelowy”, EMQ), który wdrażany jest w większości badań sondażowych przeprowadzanych w Państwach Członkowskich UE lub jest z nimi zgodny.
The EMCDDA has developed a set of common core items (‘European model questionnaire’, EMQ) that is implemented in, or compatible with, most surveys in the EU Member States. The EMQ is included in a report available on the EMCDDA website (2). ‘Lifetime use’ may be of limited value as an indicator of the current situation among adults (although it could be a reasonable indicator among school children), but in conjunction with other measures it can give insight into aspects of patterns of use (continuation or discontinuation of use) and the generational dynamics of the spread of drug use. ‘Last 12 months’ use’ gives an indication of recent drug use, although often this use will be occasional, and ‘last 30 days’ use’ gives an indication of more current use, which will include people using the drug frequently.
L'OEDT a mis au point un questionnaire de base commun (le «questionnaire type européen» ou EMQ) qui est utilisé dans la plupart des enquêtes menées dans les États membres de l'UE, ou est compatible avec celles-ci. L'EMQ est présenté dans un rapport disponible sur le site web de l'OEDT (2). L'«usage au cours de la vie» peut n'avoir qu'un intérêt limité en tant qu'indicateur de la situation actuelle au sein de la population adulte (bien qu'elle puisse être un indicateur raisonnable chez les élèves) mais, associée à d'autres mesures, elle peut donner une idée de certains aspects des modes de consommation (poursuite ou interruption de la consommation) et de la dynamique générationnelle de l'étendue de l'usage de drogue. L'«usage au cours des douze derniers mois» donne une indication de la consommation récente de drogue, bien qu'elle soit souvent occasionnelle, tandis que l'«usage au cours des trente derniers jours» indique un usage plus actuel, qui inclura des personnes prenant de la drogue fréquemment.
El OEDT ha desarrollado una serie de temas básicos comunes («Modelo de cuestionario europeo», EMQ) que se aplican o son compatibles con la mayoría de encuestas de los Estados miembros de la UE. Este cuestionario se incluye en un informe disponible en el sitio web del OEDT (2). El concepto «consumo a lo largo de la vida» puede que tenga un valor limitado como indicador de la situación actual entre adultos (aunque podría ser un indicador razonable entre escolares) pero, junto con otras medidas, puede ofrecer una visión interna de las pautas de consumo (continuación o interrupción del consumo) y de la dinámica generacional de la expansión del consumo de drogas. El «consumo en los últimos 12 meses» proporciona una indicación del consumo reciente de drogas, aunque en ocasiones este consumo sea ocasional, y el «consumo en los últimos 30 días» ofrece información del consumo más actual, que incluye personas que consumen la droga frecuentemente.
L’OEDT ha elaborato un insieme di tematiche comuni (“Questionario europeo”, EMQ) che viene usato da o è compatibile con la maggior parte delle indagini realizzate negli Stati membri dell'UE. L’EMQ è inserito in una relazione disponibile sul sito web dell’OEDT (2). Il “consumo una tantum” può essere di limitato valore come indicatore della situazione corrente tra gli adulti (nonostante possa essere un indicatore ragionevole tra gli scolari), ma associato ad altre misure può favorire la comprensione di taluni aspetti dei modelli di consumo (continuazione o cessazione del consumo) nonché delle dinamiche generazionali della diffusione del consumo di stupefacenti. Il “consumo negli ultimi 12 mesi” fornisce un’indicazione del consumo recente di stupefacenti, sebbene si tratti spesso di un consumo occasionale, mentre il “consumo negli ultimi 30 giorni” segnala un consumo più attuale, un dato che comprende anche le persone che fanno uso frequente di droga.
Το ΕΚΠΝΤ ανέπτυξε ένα σύνολο κοινών βασικών θεμάτων (Πρότυπο Ευρωπαϊκό Ερωτηματολόγιο), το οποίο εφαρμόζεται στις περισσότερες έρευνες που διενεργούνται στα κράτη μέλη της ΕΕ ή είναι συμβατό με αυτές. Το Πρότυπο Ευρωπαϊκό Ερωτηματολόγιο περιλαμβάνεται σε μια έκθεση που είναι διαθέσιμη στην ιστοθέση του ΕΚΠΝΤ (2). Η «δοκιμή τουλάχιστον μία φορά σε όλη τη ζωή» μπορεί να έχει περιορισμένη αξία ως δείκτης της τρέχουσας κατάστασης στους ενηλίκους (μολονότι μπορεί να είναι ένας χρήσιμος δείκτης για τους μαθητές), αλλά σε συνδυασμό με άλλες μετρήσεις παρέχει πληροφορίες σχετικά με πτυχές των προτύπων χρήσης (συνέχιση ή διακοπή της χρήσης) και με τη δυναμική της εξάπλωσης της χρήσης ναρκωτικών από γενεά σε γενεά. Η «χρήση κατά το τελευταίο δωδεκάμηνο» παρέχει μια ένδειξη σχετικά με την πρόσφατη χρήση ναρκωτικών, μολονότι συχνά η χρήση αυτή είναι περιστασιακή, και η «χρήση κατά τις τελευταίες 30 ημέρες» παρέχει μια ένδειξη σχετικά με την τρέχουσα χρήση, η οποία περιλαμβάνει τα άτομα που κάνουν συχνή χρήση ναρκωτικών.
Het EWDD heeft een reeks gemeenschappelijke kernitems ontwikkeld (de “Europese modelenquête”) die geïmplementeerd zijn in, of compatibel zijn met de meeste enquêtes in de lidstaten van de EU. De modelenquête is opgenomen in een verslag dat via de website van het EWDD toegankelijk is (2). Waarschijnlijk is het “ooit”-gebruik een slechte indicator voor de huidige situatie onder volwassenen (hoewel het een redelijke indicator voor scholieren zou kunnen zijn), maar samen met andere gegevens kan dat “ooit”-gebruik wel inzicht geven in gebruikpatronen (voortzetten van of stoppen met drugsgebruik) en van verschillen tussen generaties met betrekking tot de verspreidingsgraad van het drugsgebruik. Het “laatste 12 maanden”-gebruik geeft een indicatie van het recent gebruik, hoewel dat vaak een incidenteel karakter zal hebben, en het “laatste maand”-gebruik vormt een indicatie van het meer actuele gebruik en omvat ook de mensen die een bepaalde drug vaak gebruiken.
EMCDDA vypracovala soustavu společných základních bodů („evropský modelový dotazník“ (European Model Questionnaire, EMQ)), která je používána ve většině průzkumů v členských státech EU nebo je s těmito průzkumy kompatibilní. Evropský modelový dotazník je součástí zprávy, která je k dispozici na internetových stránkách EMCDDA (2). „Celoživotní užívání“ jako ukazatel současné situace u dospělých může mít omezenou hodnotu (i když může být vhodným ukazatelem u školních dětí), ale ve spojení s dalšími měřítky může poskytnout obraz o aspektech vzorců užívání (pokračování nebo přerušení užívání) a o generační dynamice šíření užívání drog. „Užívání během posledních 12 měsíců“ je ukazatelem užívání drog v poslední době, i když často bývá takové užívání příležitostné, a „užívání během posledních 30 dnů“ je ukazatelem aktuálnějšího užívání v současné době, které bude zahrnovat osoby, které užívají drogy často.
EONN har udviklet en række fælles kerneelementer ('europæisk modelspørgeskema'), som gennemføres i eller er kompatibelt med de fleste undersøgelser i EU-medlemsstaterne. Det europæiske modelspørgeskema findes på EONN's websted (2). 'Langtidsprævalens' kan have begrænset værdi som indikator for den nuværende situation blandt voksne (selv om den kunne være en hensigtsmæssig indikator blandt skoleelever), men sammen med andre mål kan den give et indblik i aspekter af brugsmønstre (fortsat brug eller ophør med brug) og generationsdynamikken med hensyn til udbredelsen af stofbrug. 'De seneste 12 måneder' giver en indikation af nylig stofbrug, selv om denne brug ofte vil være lejlighedsvis, og 'de senest 30 dage' giver en indikation af mere aktuel brug, som omfatter personer, der anvender stoffet hyppigt.
Narkootikumide ja Narkomaania Euroopa Järelevalvekeskus on välja töötanud ühtse põhiteemade paketi (Euroopa näidisküsimustiku), mida rakendatakse enamikus ELi liikmesriikides teostatavates uuringutes või mis on nendega ühildatav. Euroopa näidisküsimustiku leiab aruandest, mis on kättesaadav Narkootikumide ja Narkomaania Euroopa Järelevalvekeskuse veebilehel (2). „Tarbimine elu jooksul” ei pruugi anda täielikku ettekujutust praegusest olukorrast täiskasvanute hulgas (kuigi see võib olla otstarbekas näitaja koolinoorte puhul), koos teiste näitajatega võib see aga anda pildi tarbimisharjumuste teatud aspektidest (tarbimise jätkamine või lõpetamine) ja uimastitarbimise leviku põlvkondadevahelistest erinevustest. „Viimased 12 kuud” annab ettekujutuse hiljutisest uimastitarbimisest, kuigi see on tihti juhuslik, ja „viimased 30 päeva” annab pigem ülevaate praegusest kasutamisest, hõlmates inimesi, kes tarbivad uimasteid sageli.
EMCDDA on laatinut sarjan yhteisiä keskeisiä kysymyksiä ("eurooppalainen mallikyselylomake"), jota käytetään useimmissa EU:n jäsenvaltioissa tehtävissä kyselyissä tai joka on ainakin vertailukelpoinen niiden kanssa. Eurooppalainen mallikyselylomake löytyy EMCDDA:n verkkosivustolla olevasta raportista (2). "Käyttöä ainakin kerran elämässä" kuvaava tunnusluku ei välttämättä anna tarkkaa kuvaa nykytilanteesta aikuisten keskuudessa (se saattaa antaa kohtuullisen hyvän kuvan tilanteesta koululaisten keskuudessa), mutta yhdessä muiden mittareiden kanssa se saattaa valaista käyttötapoja (käytön jatkaminen tai lopettaminen) ja sukupolvien välisiä eroja huumeidenkäytön yleisyydessä. "Käyttö viimeisten 12 kuukauden aikana" kertoo viimeaikaisesta käytöstä, joskin tällainen käyttö on usein satunnaista, ja "käyttö viimeisten 30 päivän aikana" kertoo nykyisestä käytöstä ja kattaa huumetta säännöllisesti käyttävät henkilöt.
Az EMCDDA kidolgozta azon közös alapelemek sorát („Európai modellkérdőív”, EMQ), amelyek az EU legtöbb tagállamának országos felméréseiben szerepelnek vagy azokkal összeegyeztethetők. Az EMQ szerepel az EMCDDA weboldalán megtalálható jelentésben (2). A „kipróbálás” a felnőttekre jellemző jelenlegi helyzet mutatójaként korlátozott értékű információ (ugyanakkor az iskoláskorú gyermekeknél fontos mutató lehet), de más mérésekkel együtt betekintést adhat a használatformák egyes aspektusaiba (a használat folytatása vagy abbahagyása) és a droghasználat terjedésének generációs dinamikájába. Az „előző 12 havi használat” a közelmúltbeli kábítószer-használatot jelzi, noha ez a használat gyakran csak alkalmi, az „előző 30 napban” történt használat pedig a legutóbbi használatról ad képet, amelyben benne lesznek a rendszeres kábítószer-használók.
EONN har utarbeidet et sett felles kjerne-”items” til den europeiske spørreskjemamodellen (“European Model Questionnaire – EMQ) som er implementert i eller kompatible med de fleste spørreskjemaene i EUs medlemsstater. EMQ er tatt med i en rapport på EONNs nettsted (2). “Livstidsbruk” kan være av begrenset verdi som indikator for nåværende situasjon blant voksne (selv om den kan være en rimelig indikator blant skoleelever), men kan sammen med andre tiltak gi kunnskaper om visse aspekter ved bruksmønstrene (fortsatt eller avsluttet bruk) og generasjonsdynamikken i utbredelsen av narkotikabruk. “Bruk siste 12 måneder” gir en indikasjon på nyere narkotikabruk, selv om denne bruken ofte vil være sporadisk, og ”bruk siste 30 dager” gir en indikasjon på mer aktuell bruk og vil omfatte personer som bruker stoffet hyppig.
OEDT a elaborat o serie de elemente esenţiale comune [„European Model Questionnaire” - EMQ (Chestionarul model european)] care sunt incluse în majoritatea sondajelor din statele membre ale Uniunii Europene sau care sunt compatibile cu acestea. EMQ este cuprins într-un raport care poate fi consultat pe site-ul OEDT (2). „Consumul pe parcursul vieţii” poate avea o valoare limitată ca indicator al situaţiei actuale în rândul adulţilor (deşi poate fi un indicator acceptabil în rândul elevilor), dar, coroborat cu alte măsuri, poate oferi informaţii privind diverse aspecte ale modelelor de consum (continuarea sau întreruperea consumului) şi privind dinamica pe generaţii a răspândirii consumului de droguri. „Consumul în ultimele 12 luni” indică consumul recent de droguri, deşi acest consum este frecvent ocazional, iar „consumul în ultimele 30 de zile” indică un consum mai de actualitate, cuprinzând persoanele care consumă drogul frecvent.
Center je razvil sklop skupnih osrednjih elementov ("evropski vzorčni vprašalnik", EMQ), ki se uporabljajo v večini raziskav v državah članicah EU ali se z njimi primerjajo. Evropski vzorčni vprašalnik je vključen v poročilo, ki je na voljo na spletni strani Centra (2). "Uživanje kadar koli v življenju" je lahko omejena vrednost za kazalec trenutnega stanja med odraslimi (čeprav bi lahko bil sprejemljiv kazalec med šolsko mladino), vendar lahko skupaj z drugimi ukrepi da vpogled v vidike uživanja drog (nadaljevanje ali prenehanje uživanja) ter generacijsko dinamiko širjenja uživanja drog. "Uživanje v zadnjih 12 mesecih" daje vpogled v nedavno uživanje drog, čeprav bo to uživanje pogosto občasno, medtem ko "uživanje v zadnjih 30 dneh" navaja bolj redno uživanje, ki bo vključevalo osebe, ki drogo uživajo pogosto.
ECNN har utformat en rad vanliga centrala frågor (”Europeisk modellenkät”, EMQ) som genomförs i eller som är jämförbara med de flesta undersökningar i EU:s medlemsstater. EMQ ingår i en rapport som finns på ECNN:s webbplats (2). ”Användning någon gång” kan ha ett begränsat värde som indikator för den aktuella situationen bland vuxna (men skulle kunna vara en bra indikator bland skolbarn), men i samband med andra åtgärder kan den ge insyn i aspekter som rör missbruksmönster (fortsättning eller upphörande av användning) och generationsdynamik när det gäller spridningen av narkotikabruk. ”Användning de senaste 12 månaderna” ger en antydan om narkotikabruket under senare tid, fast denna typ av användning sker oftast vid enstaka tillfällen och ”användning de senaste 30 dagarna” ger en antydan om aktuell användning, inklusive de personer som använder drogen regelbundet.
  Okienko 4  
EMCDDA przygotowało zestaw wspólnych punktów głównych („Europejski Kwestionariusz Modelowy”, EMQ), który wdrażany jest w większości badań sondażowych przeprowadzanych w Państwach Członkowskich UE lub jest z nimi zgodny.
The EMCDDA has developed a set of common core items (‘European model questionnaire’, EMQ) that is implemented in, or compatible with, most surveys in the EU Member States. The EMQ is included in a report available on the EMCDDA website (2). ‘Lifetime use’ may be of limited value as an indicator of the current situation among adults (although it could be a reasonable indicator among school children), but in conjunction with other measures it can give insight into aspects of patterns of use (continuation or discontinuation of use) and the generational dynamics of the spread of drug use. ‘Last 12 months’ use’ gives an indication of recent drug use, although often this use will be occasional, and ‘last 30 days’ use’ gives an indication of more current use, which will include people using the drug frequently.
L'OEDT a mis au point un questionnaire de base commun (le «questionnaire type européen» ou EMQ) qui est utilisé dans la plupart des enquêtes menées dans les États membres de l'UE, ou est compatible avec celles-ci. L'EMQ est présenté dans un rapport disponible sur le site web de l'OEDT (2). L'«usage au cours de la vie» peut n'avoir qu'un intérêt limité en tant qu'indicateur de la situation actuelle au sein de la population adulte (bien qu'elle puisse être un indicateur raisonnable chez les élèves) mais, associée à d'autres mesures, elle peut donner une idée de certains aspects des modes de consommation (poursuite ou interruption de la consommation) et de la dynamique générationnelle de l'étendue de l'usage de drogue. L'«usage au cours des douze derniers mois» donne une indication de la consommation récente de drogue, bien qu'elle soit souvent occasionnelle, tandis que l'«usage au cours des trente derniers jours» indique un usage plus actuel, qui inclura des personnes prenant de la drogue fréquemment.
El OEDT ha desarrollado una serie de temas básicos comunes («Modelo de cuestionario europeo», EMQ) que se aplican o son compatibles con la mayoría de encuestas de los Estados miembros de la UE. Este cuestionario se incluye en un informe disponible en el sitio web del OEDT (2). El concepto «consumo a lo largo de la vida» puede que tenga un valor limitado como indicador de la situación actual entre adultos (aunque podría ser un indicador razonable entre escolares) pero, junto con otras medidas, puede ofrecer una visión interna de las pautas de consumo (continuación o interrupción del consumo) y de la dinámica generacional de la expansión del consumo de drogas. El «consumo en los últimos 12 meses» proporciona una indicación del consumo reciente de drogas, aunque en ocasiones este consumo sea ocasional, y el «consumo en los últimos 30 días» ofrece información del consumo más actual, que incluye personas que consumen la droga frecuentemente.
L’OEDT ha elaborato un insieme di tematiche comuni (“Questionario europeo”, EMQ) che viene usato da o è compatibile con la maggior parte delle indagini realizzate negli Stati membri dell'UE. L’EMQ è inserito in una relazione disponibile sul sito web dell’OEDT (2). Il “consumo una tantum” può essere di limitato valore come indicatore della situazione corrente tra gli adulti (nonostante possa essere un indicatore ragionevole tra gli scolari), ma associato ad altre misure può favorire la comprensione di taluni aspetti dei modelli di consumo (continuazione o cessazione del consumo) nonché delle dinamiche generazionali della diffusione del consumo di stupefacenti. Il “consumo negli ultimi 12 mesi” fornisce un’indicazione del consumo recente di stupefacenti, sebbene si tratti spesso di un consumo occasionale, mentre il “consumo negli ultimi 30 giorni” segnala un consumo più attuale, un dato che comprende anche le persone che fanno uso frequente di droga.
Το ΕΚΠΝΤ ανέπτυξε ένα σύνολο κοινών βασικών θεμάτων (Πρότυπο Ευρωπαϊκό Ερωτηματολόγιο), το οποίο εφαρμόζεται στις περισσότερες έρευνες που διενεργούνται στα κράτη μέλη της ΕΕ ή είναι συμβατό με αυτές. Το Πρότυπο Ευρωπαϊκό Ερωτηματολόγιο περιλαμβάνεται σε μια έκθεση που είναι διαθέσιμη στην ιστοθέση του ΕΚΠΝΤ (2). Η «δοκιμή τουλάχιστον μία φορά σε όλη τη ζωή» μπορεί να έχει περιορισμένη αξία ως δείκτης της τρέχουσας κατάστασης στους ενηλίκους (μολονότι μπορεί να είναι ένας χρήσιμος δείκτης για τους μαθητές), αλλά σε συνδυασμό με άλλες μετρήσεις παρέχει πληροφορίες σχετικά με πτυχές των προτύπων χρήσης (συνέχιση ή διακοπή της χρήσης) και με τη δυναμική της εξάπλωσης της χρήσης ναρκωτικών από γενεά σε γενεά. Η «χρήση κατά το τελευταίο δωδεκάμηνο» παρέχει μια ένδειξη σχετικά με την πρόσφατη χρήση ναρκωτικών, μολονότι συχνά η χρήση αυτή είναι περιστασιακή, και η «χρήση κατά τις τελευταίες 30 ημέρες» παρέχει μια ένδειξη σχετικά με την τρέχουσα χρήση, η οποία περιλαμβάνει τα άτομα που κάνουν συχνή χρήση ναρκωτικών.
Het EWDD heeft een reeks gemeenschappelijke kernitems ontwikkeld (de “Europese modelenquête”) die geïmplementeerd zijn in, of compatibel zijn met de meeste enquêtes in de lidstaten van de EU. De modelenquête is opgenomen in een verslag dat via de website van het EWDD toegankelijk is (2). Waarschijnlijk is het “ooit”-gebruik een slechte indicator voor de huidige situatie onder volwassenen (hoewel het een redelijke indicator voor scholieren zou kunnen zijn), maar samen met andere gegevens kan dat “ooit”-gebruik wel inzicht geven in gebruikpatronen (voortzetten van of stoppen met drugsgebruik) en van verschillen tussen generaties met betrekking tot de verspreidingsgraad van het drugsgebruik. Het “laatste 12 maanden”-gebruik geeft een indicatie van het recent gebruik, hoewel dat vaak een incidenteel karakter zal hebben, en het “laatste maand”-gebruik vormt een indicatie van het meer actuele gebruik en omvat ook de mensen die een bepaalde drug vaak gebruiken.
EMCDDA vypracovala soustavu společných základních bodů („evropský modelový dotazník“ (European Model Questionnaire, EMQ)), která je používána ve většině průzkumů v členských státech EU nebo je s těmito průzkumy kompatibilní. Evropský modelový dotazník je součástí zprávy, která je k dispozici na internetových stránkách EMCDDA (2). „Celoživotní užívání“ jako ukazatel současné situace u dospělých může mít omezenou hodnotu (i když může být vhodným ukazatelem u školních dětí), ale ve spojení s dalšími měřítky může poskytnout obraz o aspektech vzorců užívání (pokračování nebo přerušení užívání) a o generační dynamice šíření užívání drog. „Užívání během posledních 12 měsíců“ je ukazatelem užívání drog v poslední době, i když často bývá takové užívání příležitostné, a „užívání během posledních 30 dnů“ je ukazatelem aktuálnějšího užívání v současné době, které bude zahrnovat osoby, které užívají drogy často.
EONN har udviklet en række fælles kerneelementer ('europæisk modelspørgeskema'), som gennemføres i eller er kompatibelt med de fleste undersøgelser i EU-medlemsstaterne. Det europæiske modelspørgeskema findes på EONN's websted (2). 'Langtidsprævalens' kan have begrænset værdi som indikator for den nuværende situation blandt voksne (selv om den kunne være en hensigtsmæssig indikator blandt skoleelever), men sammen med andre mål kan den give et indblik i aspekter af brugsmønstre (fortsat brug eller ophør med brug) og generationsdynamikken med hensyn til udbredelsen af stofbrug. 'De seneste 12 måneder' giver en indikation af nylig stofbrug, selv om denne brug ofte vil være lejlighedsvis, og 'de senest 30 dage' giver en indikation af mere aktuel brug, som omfatter personer, der anvender stoffet hyppigt.
Narkootikumide ja Narkomaania Euroopa Järelevalvekeskus on välja töötanud ühtse põhiteemade paketi (Euroopa näidisküsimustiku), mida rakendatakse enamikus ELi liikmesriikides teostatavates uuringutes või mis on nendega ühildatav. Euroopa näidisküsimustiku leiab aruandest, mis on kättesaadav Narkootikumide ja Narkomaania Euroopa Järelevalvekeskuse veebilehel (2). „Tarbimine elu jooksul” ei pruugi anda täielikku ettekujutust praegusest olukorrast täiskasvanute hulgas (kuigi see võib olla otstarbekas näitaja koolinoorte puhul), koos teiste näitajatega võib see aga anda pildi tarbimisharjumuste teatud aspektidest (tarbimise jätkamine või lõpetamine) ja uimastitarbimise leviku põlvkondadevahelistest erinevustest. „Viimased 12 kuud” annab ettekujutuse hiljutisest uimastitarbimisest, kuigi see on tihti juhuslik, ja „viimased 30 päeva” annab pigem ülevaate praegusest kasutamisest, hõlmates inimesi, kes tarbivad uimasteid sageli.
EMCDDA on laatinut sarjan yhteisiä keskeisiä kysymyksiä ("eurooppalainen mallikyselylomake"), jota käytetään useimmissa EU:n jäsenvaltioissa tehtävissä kyselyissä tai joka on ainakin vertailukelpoinen niiden kanssa. Eurooppalainen mallikyselylomake löytyy EMCDDA:n verkkosivustolla olevasta raportista (2). "Käyttöä ainakin kerran elämässä" kuvaava tunnusluku ei välttämättä anna tarkkaa kuvaa nykytilanteesta aikuisten keskuudessa (se saattaa antaa kohtuullisen hyvän kuvan tilanteesta koululaisten keskuudessa), mutta yhdessä muiden mittareiden kanssa se saattaa valaista käyttötapoja (käytön jatkaminen tai lopettaminen) ja sukupolvien välisiä eroja huumeidenkäytön yleisyydessä. "Käyttö viimeisten 12 kuukauden aikana" kertoo viimeaikaisesta käytöstä, joskin tällainen käyttö on usein satunnaista, ja "käyttö viimeisten 30 päivän aikana" kertoo nykyisestä käytöstä ja kattaa huumetta säännöllisesti käyttävät henkilöt.
Az EMCDDA kidolgozta azon közös alapelemek sorát („Európai modellkérdőív”, EMQ), amelyek az EU legtöbb tagállamának országos felméréseiben szerepelnek vagy azokkal összeegyeztethetők. Az EMQ szerepel az EMCDDA weboldalán megtalálható jelentésben (2). A „kipróbálás” a felnőttekre jellemző jelenlegi helyzet mutatójaként korlátozott értékű információ (ugyanakkor az iskoláskorú gyermekeknél fontos mutató lehet), de más mérésekkel együtt betekintést adhat a használatformák egyes aspektusaiba (a használat folytatása vagy abbahagyása) és a droghasználat terjedésének generációs dinamikájába. Az „előző 12 havi használat” a közelmúltbeli kábítószer-használatot jelzi, noha ez a használat gyakran csak alkalmi, az „előző 30 napban” történt használat pedig a legutóbbi használatról ad képet, amelyben benne lesznek a rendszeres kábítószer-használók.
EONN har utarbeidet et sett felles kjerne-”items” til den europeiske spørreskjemamodellen (“European Model Questionnaire – EMQ) som er implementert i eller kompatible med de fleste spørreskjemaene i EUs medlemsstater. EMQ er tatt med i en rapport på EONNs nettsted (2). “Livstidsbruk” kan være av begrenset verdi som indikator for nåværende situasjon blant voksne (selv om den kan være en rimelig indikator blant skoleelever), men kan sammen med andre tiltak gi kunnskaper om visse aspekter ved bruksmønstrene (fortsatt eller avsluttet bruk) og generasjonsdynamikken i utbredelsen av narkotikabruk. “Bruk siste 12 måneder” gir en indikasjon på nyere narkotikabruk, selv om denne bruken ofte vil være sporadisk, og ”bruk siste 30 dager” gir en indikasjon på mer aktuell bruk og vil omfatte personer som bruker stoffet hyppig.
OEDT a elaborat o serie de elemente esenţiale comune [„European Model Questionnaire” - EMQ (Chestionarul model european)] care sunt incluse în majoritatea sondajelor din statele membre ale Uniunii Europene sau care sunt compatibile cu acestea. EMQ este cuprins într-un raport care poate fi consultat pe site-ul OEDT (2). „Consumul pe parcursul vieţii” poate avea o valoare limitată ca indicator al situaţiei actuale în rândul adulţilor (deşi poate fi un indicator acceptabil în rândul elevilor), dar, coroborat cu alte măsuri, poate oferi informaţii privind diverse aspecte ale modelelor de consum (continuarea sau întreruperea consumului) şi privind dinamica pe generaţii a răspândirii consumului de droguri. „Consumul în ultimele 12 luni” indică consumul recent de droguri, deşi acest consum este frecvent ocazional, iar „consumul în ultimele 30 de zile” indică un consum mai de actualitate, cuprinzând persoanele care consumă drogul frecvent.
Center je razvil sklop skupnih osrednjih elementov ("evropski vzorčni vprašalnik", EMQ), ki se uporabljajo v večini raziskav v državah članicah EU ali se z njimi primerjajo. Evropski vzorčni vprašalnik je vključen v poročilo, ki je na voljo na spletni strani Centra (2). "Uživanje kadar koli v življenju" je lahko omejena vrednost za kazalec trenutnega stanja med odraslimi (čeprav bi lahko bil sprejemljiv kazalec med šolsko mladino), vendar lahko skupaj z drugimi ukrepi da vpogled v vidike uživanja drog (nadaljevanje ali prenehanje uživanja) ter generacijsko dinamiko širjenja uživanja drog. "Uživanje v zadnjih 12 mesecih" daje vpogled v nedavno uživanje drog, čeprav bo to uživanje pogosto občasno, medtem ko "uživanje v zadnjih 30 dneh" navaja bolj redno uživanje, ki bo vključevalo osebe, ki drogo uživajo pogosto.
ECNN har utformat en rad vanliga centrala frågor (”Europeisk modellenkät”, EMQ) som genomförs i eller som är jämförbara med de flesta undersökningar i EU:s medlemsstater. EMQ ingår i en rapport som finns på ECNN:s webbplats (2). ”Användning någon gång” kan ha ett begränsat värde som indikator för den aktuella situationen bland vuxna (men skulle kunna vara en bra indikator bland skolbarn), men i samband med andra åtgärder kan den ge insyn i aspekter som rör missbruksmönster (fortsättning eller upphörande av användning) och generationsdynamik när det gäller spridningen av narkotikabruk. ”Användning de senaste 12 månaderna” ger en antydan om narkotikabruket under senare tid, fast denna typ av användning sker oftast vid enstaka tillfällen och ”användning de senaste 30 dagarna” ger en antydan om aktuell användning, inklusive de personer som använder drogen regelbundet.
  Okienko 4  
EMCDDA przygotowało zestaw wspólnych punktów głównych („Europejski Kwestionariusz Modelowy”, EMQ), który wdrażany jest w większości badań sondażowych przeprowadzanych w Państwach Członkowskich UE lub jest z nimi zgodny.
The EMCDDA has developed a set of common core items (‘European model questionnaire’, EMQ) that is implemented in, or compatible with, most surveys in the EU Member States. The EMQ is included in a report available on the EMCDDA website (2). ‘Lifetime use’ may be of limited value as an indicator of the current situation among adults (although it could be a reasonable indicator among school children), but in conjunction with other measures it can give insight into aspects of patterns of use (continuation or discontinuation of use) and the generational dynamics of the spread of drug use. ‘Last 12 months’ use’ gives an indication of recent drug use, although often this use will be occasional, and ‘last 30 days’ use’ gives an indication of more current use, which will include people using the drug frequently.
L'OEDT a mis au point un questionnaire de base commun (le «questionnaire type européen» ou EMQ) qui est utilisé dans la plupart des enquêtes menées dans les États membres de l'UE, ou est compatible avec celles-ci. L'EMQ est présenté dans un rapport disponible sur le site web de l'OEDT (2). L'«usage au cours de la vie» peut n'avoir qu'un intérêt limité en tant qu'indicateur de la situation actuelle au sein de la population adulte (bien qu'elle puisse être un indicateur raisonnable chez les élèves) mais, associée à d'autres mesures, elle peut donner une idée de certains aspects des modes de consommation (poursuite ou interruption de la consommation) et de la dynamique générationnelle de l'étendue de l'usage de drogue. L'«usage au cours des douze derniers mois» donne une indication de la consommation récente de drogue, bien qu'elle soit souvent occasionnelle, tandis que l'«usage au cours des trente derniers jours» indique un usage plus actuel, qui inclura des personnes prenant de la drogue fréquemment.
El OEDT ha desarrollado una serie de temas básicos comunes («Modelo de cuestionario europeo», EMQ) que se aplican o son compatibles con la mayoría de encuestas de los Estados miembros de la UE. Este cuestionario se incluye en un informe disponible en el sitio web del OEDT (2). El concepto «consumo a lo largo de la vida» puede que tenga un valor limitado como indicador de la situación actual entre adultos (aunque podría ser un indicador razonable entre escolares) pero, junto con otras medidas, puede ofrecer una visión interna de las pautas de consumo (continuación o interrupción del consumo) y de la dinámica generacional de la expansión del consumo de drogas. El «consumo en los últimos 12 meses» proporciona una indicación del consumo reciente de drogas, aunque en ocasiones este consumo sea ocasional, y el «consumo en los últimos 30 días» ofrece información del consumo más actual, que incluye personas que consumen la droga frecuentemente.
L’OEDT ha elaborato un insieme di tematiche comuni (“Questionario europeo”, EMQ) che viene usato da o è compatibile con la maggior parte delle indagini realizzate negli Stati membri dell'UE. L’EMQ è inserito in una relazione disponibile sul sito web dell’OEDT (2). Il “consumo una tantum” può essere di limitato valore come indicatore della situazione corrente tra gli adulti (nonostante possa essere un indicatore ragionevole tra gli scolari), ma associato ad altre misure può favorire la comprensione di taluni aspetti dei modelli di consumo (continuazione o cessazione del consumo) nonché delle dinamiche generazionali della diffusione del consumo di stupefacenti. Il “consumo negli ultimi 12 mesi” fornisce un’indicazione del consumo recente di stupefacenti, sebbene si tratti spesso di un consumo occasionale, mentre il “consumo negli ultimi 30 giorni” segnala un consumo più attuale, un dato che comprende anche le persone che fanno uso frequente di droga.
Το ΕΚΠΝΤ ανέπτυξε ένα σύνολο κοινών βασικών θεμάτων (Πρότυπο Ευρωπαϊκό Ερωτηματολόγιο), το οποίο εφαρμόζεται στις περισσότερες έρευνες που διενεργούνται στα κράτη μέλη της ΕΕ ή είναι συμβατό με αυτές. Το Πρότυπο Ευρωπαϊκό Ερωτηματολόγιο περιλαμβάνεται σε μια έκθεση που είναι διαθέσιμη στην ιστοθέση του ΕΚΠΝΤ (2). Η «δοκιμή τουλάχιστον μία φορά σε όλη τη ζωή» μπορεί να έχει περιορισμένη αξία ως δείκτης της τρέχουσας κατάστασης στους ενηλίκους (μολονότι μπορεί να είναι ένας χρήσιμος δείκτης για τους μαθητές), αλλά σε συνδυασμό με άλλες μετρήσεις παρέχει πληροφορίες σχετικά με πτυχές των προτύπων χρήσης (συνέχιση ή διακοπή της χρήσης) και με τη δυναμική της εξάπλωσης της χρήσης ναρκωτικών από γενεά σε γενεά. Η «χρήση κατά το τελευταίο δωδεκάμηνο» παρέχει μια ένδειξη σχετικά με την πρόσφατη χρήση ναρκωτικών, μολονότι συχνά η χρήση αυτή είναι περιστασιακή, και η «χρήση κατά τις τελευταίες 30 ημέρες» παρέχει μια ένδειξη σχετικά με την τρέχουσα χρήση, η οποία περιλαμβάνει τα άτομα που κάνουν συχνή χρήση ναρκωτικών.
Het EWDD heeft een reeks gemeenschappelijke kernitems ontwikkeld (de “Europese modelenquête”) die geïmplementeerd zijn in, of compatibel zijn met de meeste enquêtes in de lidstaten van de EU. De modelenquête is opgenomen in een verslag dat via de website van het EWDD toegankelijk is (2). Waarschijnlijk is het “ooit”-gebruik een slechte indicator voor de huidige situatie onder volwassenen (hoewel het een redelijke indicator voor scholieren zou kunnen zijn), maar samen met andere gegevens kan dat “ooit”-gebruik wel inzicht geven in gebruikpatronen (voortzetten van of stoppen met drugsgebruik) en van verschillen tussen generaties met betrekking tot de verspreidingsgraad van het drugsgebruik. Het “laatste 12 maanden”-gebruik geeft een indicatie van het recent gebruik, hoewel dat vaak een incidenteel karakter zal hebben, en het “laatste maand”-gebruik vormt een indicatie van het meer actuele gebruik en omvat ook de mensen die een bepaalde drug vaak gebruiken.
EMCDDA vypracovala soustavu společných základních bodů („evropský modelový dotazník“ (European Model Questionnaire, EMQ)), která je používána ve většině průzkumů v členských státech EU nebo je s těmito průzkumy kompatibilní. Evropský modelový dotazník je součástí zprávy, která je k dispozici na internetových stránkách EMCDDA (2). „Celoživotní užívání“ jako ukazatel současné situace u dospělých může mít omezenou hodnotu (i když může být vhodným ukazatelem u školních dětí), ale ve spojení s dalšími měřítky může poskytnout obraz o aspektech vzorců užívání (pokračování nebo přerušení užívání) a o generační dynamice šíření užívání drog. „Užívání během posledních 12 měsíců“ je ukazatelem užívání drog v poslední době, i když často bývá takové užívání příležitostné, a „užívání během posledních 30 dnů“ je ukazatelem aktuálnějšího užívání v současné době, které bude zahrnovat osoby, které užívají drogy často.
EONN har udviklet en række fælles kerneelementer ('europæisk modelspørgeskema'), som gennemføres i eller er kompatibelt med de fleste undersøgelser i EU-medlemsstaterne. Det europæiske modelspørgeskema findes på EONN's websted (2). 'Langtidsprævalens' kan have begrænset værdi som indikator for den nuværende situation blandt voksne (selv om den kunne være en hensigtsmæssig indikator blandt skoleelever), men sammen med andre mål kan den give et indblik i aspekter af brugsmønstre (fortsat brug eller ophør med brug) og generationsdynamikken med hensyn til udbredelsen af stofbrug. 'De seneste 12 måneder' giver en indikation af nylig stofbrug, selv om denne brug ofte vil være lejlighedsvis, og 'de senest 30 dage' giver en indikation af mere aktuel brug, som omfatter personer, der anvender stoffet hyppigt.
Narkootikumide ja Narkomaania Euroopa Järelevalvekeskus on välja töötanud ühtse põhiteemade paketi (Euroopa näidisküsimustiku), mida rakendatakse enamikus ELi liikmesriikides teostatavates uuringutes või mis on nendega ühildatav. Euroopa näidisküsimustiku leiab aruandest, mis on kättesaadav Narkootikumide ja Narkomaania Euroopa Järelevalvekeskuse veebilehel (2). „Tarbimine elu jooksul” ei pruugi anda täielikku ettekujutust praegusest olukorrast täiskasvanute hulgas (kuigi see võib olla otstarbekas näitaja koolinoorte puhul), koos teiste näitajatega võib see aga anda pildi tarbimisharjumuste teatud aspektidest (tarbimise jätkamine või lõpetamine) ja uimastitarbimise leviku põlvkondadevahelistest erinevustest. „Viimased 12 kuud” annab ettekujutuse hiljutisest uimastitarbimisest, kuigi see on tihti juhuslik, ja „viimased 30 päeva” annab pigem ülevaate praegusest kasutamisest, hõlmates inimesi, kes tarbivad uimasteid sageli.
EMCDDA on laatinut sarjan yhteisiä keskeisiä kysymyksiä ("eurooppalainen mallikyselylomake"), jota käytetään useimmissa EU:n jäsenvaltioissa tehtävissä kyselyissä tai joka on ainakin vertailukelpoinen niiden kanssa. Eurooppalainen mallikyselylomake löytyy EMCDDA:n verkkosivustolla olevasta raportista (2). "Käyttöä ainakin kerran elämässä" kuvaava tunnusluku ei välttämättä anna tarkkaa kuvaa nykytilanteesta aikuisten keskuudessa (se saattaa antaa kohtuullisen hyvän kuvan tilanteesta koululaisten keskuudessa), mutta yhdessä muiden mittareiden kanssa se saattaa valaista käyttötapoja (käytön jatkaminen tai lopettaminen) ja sukupolvien välisiä eroja huumeidenkäytön yleisyydessä. "Käyttö viimeisten 12 kuukauden aikana" kertoo viimeaikaisesta käytöstä, joskin tällainen käyttö on usein satunnaista, ja "käyttö viimeisten 30 päivän aikana" kertoo nykyisestä käytöstä ja kattaa huumetta säännöllisesti käyttävät henkilöt.
Az EMCDDA kidolgozta azon közös alapelemek sorát („Európai modellkérdőív”, EMQ), amelyek az EU legtöbb tagállamának országos felméréseiben szerepelnek vagy azokkal összeegyeztethetők. Az EMQ szerepel az EMCDDA weboldalán megtalálható jelentésben (2). A „kipróbálás” a felnőttekre jellemző jelenlegi helyzet mutatójaként korlátozott értékű információ (ugyanakkor az iskoláskorú gyermekeknél fontos mutató lehet), de más mérésekkel együtt betekintést adhat a használatformák egyes aspektusaiba (a használat folytatása vagy abbahagyása) és a droghasználat terjedésének generációs dinamikájába. Az „előző 12 havi használat” a közelmúltbeli kábítószer-használatot jelzi, noha ez a használat gyakran csak alkalmi, az „előző 30 napban” történt használat pedig a legutóbbi használatról ad képet, amelyben benne lesznek a rendszeres kábítószer-használók.
EONN har utarbeidet et sett felles kjerne-”items” til den europeiske spørreskjemamodellen (“European Model Questionnaire – EMQ) som er implementert i eller kompatible med de fleste spørreskjemaene i EUs medlemsstater. EMQ er tatt med i en rapport på EONNs nettsted (2). “Livstidsbruk” kan være av begrenset verdi som indikator for nåværende situasjon blant voksne (selv om den kan være en rimelig indikator blant skoleelever), men kan sammen med andre tiltak gi kunnskaper om visse aspekter ved bruksmønstrene (fortsatt eller avsluttet bruk) og generasjonsdynamikken i utbredelsen av narkotikabruk. “Bruk siste 12 måneder” gir en indikasjon på nyere narkotikabruk, selv om denne bruken ofte vil være sporadisk, og ”bruk siste 30 dager” gir en indikasjon på mer aktuell bruk og vil omfatte personer som bruker stoffet hyppig.
OEDT a elaborat o serie de elemente esenţiale comune [„European Model Questionnaire” - EMQ (Chestionarul model european)] care sunt incluse în majoritatea sondajelor din statele membre ale Uniunii Europene sau care sunt compatibile cu acestea. EMQ este cuprins într-un raport care poate fi consultat pe site-ul OEDT (2). „Consumul pe parcursul vieţii” poate avea o valoare limitată ca indicator al situaţiei actuale în rândul adulţilor (deşi poate fi un indicator acceptabil în rândul elevilor), dar, coroborat cu alte măsuri, poate oferi informaţii privind diverse aspecte ale modelelor de consum (continuarea sau întreruperea consumului) şi privind dinamica pe generaţii a răspândirii consumului de droguri. „Consumul în ultimele 12 luni” indică consumul recent de droguri, deşi acest consum este frecvent ocazional, iar „consumul în ultimele 30 de zile” indică un consum mai de actualitate, cuprinzând persoanele care consumă drogul frecvent.
Center je razvil sklop skupnih osrednjih elementov ("evropski vzorčni vprašalnik", EMQ), ki se uporabljajo v večini raziskav v državah članicah EU ali se z njimi primerjajo. Evropski vzorčni vprašalnik je vključen v poročilo, ki je na voljo na spletni strani Centra (2). "Uživanje kadar koli v življenju" je lahko omejena vrednost za kazalec trenutnega stanja med odraslimi (čeprav bi lahko bil sprejemljiv kazalec med šolsko mladino), vendar lahko skupaj z drugimi ukrepi da vpogled v vidike uživanja drog (nadaljevanje ali prenehanje uživanja) ter generacijsko dinamiko širjenja uživanja drog. "Uživanje v zadnjih 12 mesecih" daje vpogled v nedavno uživanje drog, čeprav bo to uživanje pogosto občasno, medtem ko "uživanje v zadnjih 30 dneh" navaja bolj redno uživanje, ki bo vključevalo osebe, ki drogo uživajo pogosto.
ECNN har utformat en rad vanliga centrala frågor (”Europeisk modellenkät”, EMQ) som genomförs i eller som är jämförbara med de flesta undersökningar i EU:s medlemsstater. EMQ ingår i en rapport som finns på ECNN:s webbplats (2). ”Användning någon gång” kan ha ett begränsat värde som indikator för den aktuella situationen bland vuxna (men skulle kunna vara en bra indikator bland skolbarn), men i samband med andra åtgärder kan den ge insyn i aspekter som rör missbruksmönster (fortsättning eller upphörande av användning) och generationsdynamik när det gäller spridningen av narkotikabruk. ”Användning de senaste 12 månaderna” ger en antydan om narkotikabruket under senare tid, fast denna typ av användning sker oftast vid enstaka tillfällen och ”användning de senaste 30 dagarna” ger en antydan om aktuell användning, inklusive de personer som använder drogen regelbundet.
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Arrow