cz – -Translation – Keybot Dictionary

Spacer TTN Translation Network TTN TTN Login Deutsch Français Spacer Help
Source Languages Target Languages
Keybot 322 Results  ar2005.emcdda.europa.eu  Page 8
  Sprawozdanie roczne 2005  
Sprawozdania krajowe Państw Członkowskich oraz Norwegii zawierają szczegółowe opisy i analizy zjawiska narkomanii w poszczególnych krajach.
le relazionali nazionali degli Stati membri e della Norvegia contengono una descrizione dettagliata e un’analisi completa sul fenomeno della droga in ogni paese.
De nationale verslagen van de lidstaten en Noorwegen geven een uitvoerige beschrijving en analyse van de drugsproblematiek in ieder land.
Národní zprávy členských zemí a Norska obsahují podrobný popis a analýzu drogového fenoménu v členění podle jednotlivých zemí.
De nationale rapporter fra medlemsstaterne og Norge giver en udførlig beskrivelse og analyse af narkotikaspørgsmålet i de forskellige lande.
Kansallisissa raporteissa jäsenvaltioista ja Norjasta on yksityiskohtainen kuvaus ja analyysi huumeilmiöstä kussakin maassa.
A tagállamok és Norvégia nemzeti jelentései a kábítószerhelyzet részletes leírását és elemzését országonkénti bontásban tartalmazzák.
De nasjonale rapportene fra medlemsstatene og Norge inneholder en detaljert beskrivelse og analyse av narkotikasituasjonen i hvert land.
Rapoartele naţionale din partea statelor membre şi a Norvegiei conţin descrierea şi analiza detaliată a fenomenului drogurilor în fiecare ţară.
valstu ziņojumi, kas saņemti no dalībvalstīm un Norvēģijas, ietver sīku aprakstu par narkomānijas problēmu katrā valstī un šīs problēmas analīzi.
  Sprawozdanie roczne 2005  
Pliki w formacie PDF do wydruku w różnych wersjach językowych dostępne są w części do pobrania.
I file in formato PDF nelle varie lingue, si possono scaricare dalla sezione download.
De download-pagina bevat PDF-bestanden met de gepubliceerde versie van het jaarverslag in de verschillende talen.
Soubory ve formátu PDF, obsahující tištěnou verzi zprávy v jednotlivých jazycích, jsou k dispozici v sekci „soubory ke stažení“ (downloads).
Beretningen findes som PDF-filer på de forskellige sprog i downloadsektionen.
Painetun version pdf-tiedostot ovat saatavissa useilla kielillä lataussivulta.
A különböző nyelvű nyomtatott változatok PDF-állományai a letöltés résznél érhetők el.
PDF-filer av papirutgaven av rapporten på de forskjellige språkene kan lastes ned fra nedlastingsdelen.
Fişierele PDF conţinând versiunile textului în diferitele limbi sunt disponibile la secţiunea descărcare.
Drukātie dokumenti PDF formātā dažādajās ES valodās ir pieejami lejupielādes sadaļā.
  Sprawozdanie roczne 2005  
Strona główna, zawierająca spis treści, zapewnia łatwy dostęp do różnych części sprawozdania.
l’indice offre un facile accesso alle singole sezioni della relazione;
De hoofdpagina met de inhoudsopgave geeft gemakkelijk toegang tot de verschillende onderdelen van het rapport.
Snadný přístup k jednotlivým částem zprávy umožňuje hlavní stránka s obsahem.
Indholdsfortegnelsen giver let adgang til de forskellige afsnit i beretningen.
Pääsisältösivu tarjoaa helpon pääsyn vuosiraportin eri osiin.
A fő tartalomjegyzék lehetővé teszi, hogy könnyen hozzáférjünk a jelentés különböző részeihez.
Ved hjelp av innholdssiden får du lett tilgang til de ulike delene av rapporten.
Principala pagină a site-ului oferă acces uşor la diferite capitole ale raportului.
galvenais satura rādītājs sniedz iespēju viegli izvēlēties ziņojuma dažādās sadaļas;
  Ekstazy  
(78) Patrz Tabela SZR-9 (część i) w Biuletynie Statystycznym na rok 2005.
(78) See Table SZR-9 (part i) in the 2005 statistical bulletin.
(78) Voir tableau SZR-9 (partie i) du bulletin statistique 2005.
(78) Siehe Tabelle SZR-9 (Teil i) im Statistical Bulletin 2005.
(78) Véase el cuadro SZR-9 (parte i) del boletín estadístico de 2005.
(78) Cfr. la tabella SZR-9 (parte i) nel bollettino statistico 2005.
(78) Βλέπε Πίνακα SZR-9 (μέρος i) στο Δελτίο στατιστικών στοιχείων 2005.
(78) Zie tabel SZR-9 (deel i) in het Statistical Bulletin 2005.
(78) Viz tabulka SZR-9 (část i) ve Statistickém věstníku 2005.
(78) Se tabel SZR-9 (del i) i Statistical bulletin 2005.
(78) Ks. taulukko SZR-9 (osa i) vuoden 2005 Tilastotiedotteessa.
(78) Ld. a SZR-9 (i. rész) táblázatot a 2005. évi statisztikai értesítőben.
(78) Se tabell SZR-9 (del i) i Statistiske opplysninger 2005.
(78) Vezi Tabelul SZR-9 (partea i) din Buletinul statistic 2005.
(78) Pozri tabuľku SZR-9 (part i) v štatistickej ročenke 2005.
(78) Glej tabelo SZR-9 (del i) v Statističnem biltenu 2005.
(78) Se tabell SZR-9 (del i) i statistikbulletinen 2005.
  Ekstazy  
(79) Patrz Tabela SZR-10 (część i) w Biuletynie Statystycznym na rok 2005.
(79) See Table SZR-10 (part i) in the 2005 statistical bulletin.
(79) Voir tableau SZR-10 (partie i) du bulletin statistique 2005.
(79) Siehe Tabelle SZR-10 (Teil i) im Statistical Bulletin 2005.
(79) Véase el cuadro SZR-10 (parte i) del boletín estadístico de 2005.
(79) Cfr. la tabella SZR-10 (parte i) nel bollettino statistico 2005.
(79) Βλέπε Πίνακα SZR-10 (μέρος i) στο Δελτίο στατιστικών στοιχείων 2005.
(79) Zie tabel SZR-10 (deel i) in het Statistical Bulletin 2005.
(79) Viz tabulka SZR-10 (část i) ve Statistickém věstníku 2005.
(79) Se tabel SZR-10 (del i) i Statistical bulletin 2005.
(79) Ks. taulukko SZR-10 (osa i) vuoden 2005 Tilastotiedotteessa.
(79) Ld. a SZR-10 (i. rész) táblázatot a 2005. évi statisztikai értesítőben.
(79) Se tabell SZR-10 (del i) i Statistiske opplysninger 2005.
(79) Vezi Tabelul SZR-10 (partea i) din Buletinul statistic 2005.
(79) Pozri tabuľku SZR-10 (part i) v štatistickej ročenke 2005.
(79) Glej tabelo SZR-10 (del i) v Statističnem biltenu 2005.
(79) Se tabell SZR-10 (del i) i statistikbulletinen 2005.
  Ekstazy  
(80) Patrz Tabela PPP-4 (część i) w Biuletynie Statystycznym na rok 2005.
(80) See Table PPP-4 (part i) in the 2005 statistical bulletin.
(80) Voir tableau PPP-4 (partie i) du bulletin statistique 2005.
(80) Siehe Tabelle PPP-4 (Teil i) im Statistical Bulletin 2005.
(80) Véase el cuadro PPP-4 (parte i) del boletín estadístico de 2005.
(80) Cfr. la tabella PPP-4 (parte i) nel bollettino statistico 2005.
(80) Βλέπε Πίνακα PPP-4 (μέρος i) στο Δελτίο στατιστικών στοιχείων 2005.
(80) Zie tabel PPP-4 (deel i) in het Statistical Bulletin 2005.
(80) Viz tabulka PPP-4 (část i) ve Statistickém věstníku 2005.
(80) Se tabel PPP-4 (del i) i Statistical bulletin 2005.
(80) Ks. taulukko PPP-4 (osa i) vuoden 2005 Tilastotiedotteessa.
(80) Ld. a PPP-4 (i. rész) táblázatot a 2005. évi statisztikai értesítőben.
(80) Se tabell PPP-4 (del i) i Statistiske opplysninger 2005.
(80) Vezi Tabelul PPP-4 (partea i) din Buletinul statistic 2005.
(80) Pozri tabuľku PPP-4 (part i) v štatistickej ročenke 2005.
(80) Glej tabelo PPP-4 (del i) v Statističnem biltenu 2005.
(80) Se tabell PPP-4 (del i) i statistikbulletinen 2005.
  Konfiskaty oraz dane ry...  
(167) Patrz Tabela SZR-3 (część i) w Biuletynie Statystycznym na rok 2005.
(167) See Table SZR-3 (part i) in the 2005 statistical bulletin.
(167) Voir tableau SZR-3 (partie i) du bulletin statistique 2005.
(167) Siehe Tabelle SZR-3 (Teil i) im Statistical Bulletin 2005.
(167) Véase el cuadro SZR-3 (parte i) del boletín estadístico de 2005.
(167) Cfr. la tabella SZR-3 (parte i) nel bollettino statistico 2005.
(167) Ver quadro SZR-3 (parte i) no Boletim Estatístico de 2005.
(167) Βλέπε Πίνακα SZR-3 (μέρος i) στο Δελτίο στατιστικών στοιχείων 2005.
(167) Zie tabel SZR-3 (deel i) in het Statistical Bulletin 2005.
(167) Viz tabulka SZR-3 (část i) ve Statistickém věstníku 2005.
(167) Se tabel SZR-3 (del i) i Statistical bulletin 2005.
(167) Vaata tabelit SZR-3 (i osa) 2005. aasta statistikabülletäänis.
(167) Ks. taulukko SZR-3 (osa i) vuoden 2005 Tilastotiedotteessa.
(167) Ld. a SZR-3 (i. rész) táblázatot a 2005. évi statisztikai értesítőben.
(167) Se tabell SZR-3 (del i) i Statistiske opplysninger 2005.
(167) Vezi Tabelul SZR-3 (partea i) din Buletinul statistic 2005.
(167) Pozri tabuľku SZR-3 (part i) v štatistickej ročenke 2005.
(167) Glej tabelo SZR-3 (del i) v Statističnem biltenu 2005.
(167) Se tabell SZR-3 (del i) i statistikbulletinen för 2005.
  Konfiskaty oraz dane ry...  
(166) Patrz Tabela SZR-4 (część i) w Biuletynie Statystycznym na rok 2005.
(166) See Table SZR-4 (part i) in the 2005 statistical bulletin.
(166) Voir tableau SZR-4 (partie i) du bulletin statistique 2005.
(166) Siehe Tabelle SZR-4 (Teil i) im Statistical Bulletin 2005.
(166) Véase el cuadro SZR-4 (parte i) del boletín estadístico de 2005.
(166) Cfr. la tabella SZR-4 (parte i) nel bollettino statistico 2005.
(166) Ver quadro SZR-4 (parte i) no Boletim Estatístico de 2005.
(166) Βλέπε Πίνακα SZR-4 (μέρος i) στο Δελτίο στατιστικών στοιχείων 2005.
(166) Zie tabel SZR-4 (deel i) in het Statistical Bulletin 2005.
(166) Viz tabulka SZR-4 (část i) ve Statistickém věstníku 2005.
(166) Se tabel SZR-4 (del i) i Statistical bulletin 2005.
(166) Vaata tabelit SZR-4 (i osa) 2005. aasta statistikabülletäänis.
(166) Ks. taulukko SZR-4 (osa i) vuoden 2005 Tilastotiedotteessa.
(166) Ld. a SZR-4 (i. rész) táblázatot a 2005. évi statisztikai értesítőben.
(166) Se tabell SZR-4 (del i) i Statistiske opplysninger 2005.
(166) Vezi Tabelul SZR-4 (partea i) din Buletinul statistic 2005.
(166) Pozri tabuľku SZR-4 (part i) v štatistickej ročenke 2005.
(166) Glej tabelo SZR-4 (del i) v Statističnem biltenu 2005.
(166) Se tabell SZR-4 (del i) i statistikbulletinen för 2005.
  LSD  
(86) Patrz Tabela PPP-4 (część i) w Biuletynie Statystycznym na rok 2005.
(86) See Table PPP-4 (part i) in the 2005 statistical bulletin.
(86) Voir tableau PPP-4 (partie i) du bulletin statistique 2005.
(86) Siehe Tabelle PPP-4 (Teil i) im Statistical Bulletin 2005.
(86) Véase el cuadro PPP-4 (parte i) del boletín estadístico de 2005.
(86) Cfr. la tabella PPP-4 (parte i) nel bollettino statistico 2005.
(86) Ver quadro PPP-4 (parte i) no Boletim Estatístico de 2005.
(86) Βλέπε Πίνακα PPP-4 (μέρος i) στο Δελτίο στατιστικών στοιχείων 2005.
(86) Zie tabel PPP-4 (deel i) in het Statistical Bulletin 2005.
(86) Viz tabulka PPP-4 (část i) ve Statistickém věstníku 2005.
(86) Se tabel PPP-4 (del i) i Statistical bulletin 2005.
(86) Vaata tabelit PPP-4 (i osa) 2005. aasta statistikabülletäänis.
(86) Ks. taulukko PPP-4 (osa i) vuoden 2005 Tilastotiedotteessa.
(86) Ld. a PPP-4 (i. rész) táblázatot a 2005. évi statisztikai értesítőben.
(86) Se tabell PPP-4 (del i) i Statistiske opplysninger 2005.
(86) Vezi Tabelul PPP-4 (partea i) din Buletinul statistic 2005.
(86) Pozri tabuľku PPP-4 (part i) v štatistickej ročenke 2005.
(86) Glej tabelo PPP-4 (del i) v Statističnem biltenu 2005.
(86) Se tabell PPP-4 (del i) i statistikbulletinen 2005.
(86) Skatīt tabulu PPP-4 (daļa i) 2005. gada statistikas biļetenā.
  LSD  
(84) Patrz Tabela SZR-11 (część i) w Biuletynie Statystycznym na rok 2005.
(84) See Table SZR-11 (part i) in the 2005 statistical bulletin.
(84) Voir tableau SZR-11 (partie i) du bulletin statistique 2005.
(84) Siehe Tabelle SZR-11 (Teil i) im Statistical Bulletin 2005.
(84) Véase el cuadro SZR-11 (parte i) del boletín estadístico de 2005.
(84) Cfr. la tabella SZR-11 (parte i) nel bollettino statistico 2005.
(84) Ver quadro SZR-11 (parte i) no Boletim Estatístico de 2005.
(84) Βλέπε Πίνακα SZR-11 (μέρος i) στο Δελτίο στατιστικών στοιχείων 2005.
(84) Zie tabel SZR-11 (deel i) in het Statistical Bulletin 2005.
(84) Viz tabulka SZR-11 (část i) ve Statistickém věstníku 2005.
(84) Se tabel SZR-11 (del i) i Statistical bulletin 2005.
(84) Vaata tabelit SZR-11 (i osa) 2005. aasta statistikabülletäänis.
(84) Ks. taulukko SZR-11 (osa i) vuoden 2005 Tilastotiedotteessa.
(84) Ld. a SZR-11 (i. rész) táblázatot a 2005. évi statisztikai értesítőben.
(84) Se tabell SZR-11 (del i) i Statistiske opplysninger 2005.
(84) Vezi Tabelul SZR-11 (partea i) din Buletinul statistic 2005.
(84) Pozri tabuľku SZR-11 (part i) v štatistickej ročenke 2005.
(84) Glej tabelo SZR-11 (del i) v Statističnem biltenu 2005.
(84) Se tabell SZR-11 (del i) i statistikbulletinen 2005.
(84) Skatīt tabulu SZR-11 (daļa i) 2005. gada statistikas biļetenā
  Cena i siÅ‚a dziaÅ‚ania  
(56) Patrz Tabela PPP-5 (część i) w Biuletynie Statystycznym na rok 2005.
(56) See Table PPP-5 (part i) in the 2005 statistical bulletin.
(56) Voir tableau PPP-5 (partie i) du bulletin statistique 2005.
(56) Siehe Tabelle PPP-5 (Teil i) im Statistical Bulletin 2005.
(56) Véase el cuadro PPP-5 (parte i) del boletín estadístico de 2005.
(56) Cfr. la tabella PPP-5 (parte i) nel bollettino statistico 2005.
(56) Βλέπε Πίνακα PPP-5 (μέρος i) στο Δελτίο στατιστικών στοιχείων 2005.
(56) Zie tabel PPP-5 (deel i) in het Statistical Bulletin 2005.
(56) Viz tabulka PPP-5 (část i) ve Statistickém věstníku 2005.
(56) Se tabel PPP-5 (del i) i Statistical bulletin 2005.
(56) Vaata tabelit PPP-5 (osa i) 2005. aasta statistikabülletäänis.
(56) Ks. taulukko PPP-5 (osa i) vuoden 2005 Tilastotiedotteessa.
(56) Ld. a PPP-5 (i. rész) táblázatot a 2005. évi statisztikai értesítőben.
(56) Se tabell PPP-5 (del i) i Statistiske opplysninger 2005.
(56) Vezi Tabelul PPP-5 (partea i) din Buletinul statistic 2005.
(56) Pozri tabuľku PPP-5 (part i) v štatistickej ročenke 2005.
(56) Glej tabelo PPP-5 (del i) v Statističnem biltenu 2005.
(56) Se tabell PPP-5 (del i) i statistikbulletinen för 2005.
(56) Skatīt tabulu PPP-5 (daļa i) 2005. gada statistikas biļetenā.
  Cena i siÅ‚a dziaÅ‚ania  
(55) Patrz Tabela PPP-1 (część i) w Biuletynie Statystycznym na rok 2005.
(55) See Table PPP-1 (part i) in the 2005 statistical bulletin.
(55) Voir tableau PPP-1 (partie i) du bulletin statistique 2005.
(55) Siehe Tabelle PPP-1 (Teil i) im Statistical Bulletin 2005.
(55) Véase el cuadro PPP-1 (parte i) del boletín estadístico de 2005.
(55) Cfr. la tabella PPP-1 (parte i) nel bollettino statistico 2005.
(55) Βλέπε Πίνακα PPP-1 (μέρος i) στο Δελτίο στατιστικών στοιχείων 2005.
(55) Zie tabel PPP-1 (deel i) in het Statistical Bulletin 2005.
(55) Viz tabulka PPP-1 (část i) ve Statistickém věstníku 2005.
(55) Se tabel PPP-1 (del i) i Statistical bulletin 2005.
(55) Vaata tabelit PPP-1 (osa i) 2005. aasta statistikabülletäänis.
(55) Ks. taulukko PPP-1 (osa i) vuoden 2005 Tilastotiedotteessa.
(55) Ld. a PPP-1 (i. rész) táblázatot a 2005. évi statisztikai értesítőben.
(55) Se tabell PPP-1 (del i) i Statistiske opplysninger 2005.
(55) Vezi Tabelul PPP-1 (partea i) din Buletinul statistic 2005.
(55) Pozri tabuľku PPP-1 (part i) v štatistickej ročenke 2005.
(55) Glej tabelo PPP-1 (del i) v Statističnem biltenu 2005.
(55) Se tabell PPP-1 (del i) i statistikbulletinen för 2005.
(55) Skatīt tabulu PPP-1 (daļa i) 2005. gada statistikas biļetenā.
  Konfiskaty  
(54) Patrz Tabela SZR-2 (część i) w Biuletynie Statystycznym na rok 2005.
(54) See Table SZR-2 (part i) in the 2005 statistical bulletin.
(54) Voir tableau SZR-2 (partie i) du bulletin statistique 2005.
(54) Siehe Tabelle SZR-2 (Teil i) im Statistical Bulletin 2005.
(54) Véase el cuadro SZR-2 (parte i) del boletín estadístico de 2005.
(54) Cfr. la tabella SZR-2 (parte i) nel bollettino statistico 2005.
(54) Βλέπε Πίνακα SZR-2 (μέρος i) στο Δελτίο στατιστικών στοιχείων 2005.
(54) Zie tabel SZR-2 (deel i) in het Statistical Bulletin 2005.
(54) Viz tabulka SZR-2 (část i) ve Statistickém věstníku 2005.
(54) Se tabel SZR-2 (del i) i Statistical bulletin 2005.
(54) Vaata tabelit SZR-2 (osa i) 2005. aasta statistikabülletäänis.
(54) Ks. taulukko SZR-2 (osa i) vuoden 2005 Tilastotiedotteessa.
(54) Ld. a SZR-2 (i. rész) táblázatot a 2005. évi statisztikai értesítőben.
(54) Se tabell SZR-2 (del i) i Statistiske opplysninger 2005.
(54) Vezi Tabelul SZR-2 (partea i) din Buletinul statistic 2005.
(54) Pozri tabuľku SZR-2 (part i) v štatistickej ročenke 2005.
(54) Glej tabelo SZR-2 (del i) v Statističnem biltenu 2005.
(54) Se tabell SZR-2 (del i) i statistikbulletinen för 2005.
(54) Skatīt tabulu SZR-2 (daļa i) 2005. gada statistikas biļetenā.
  LSD  
(85) Patrz Tabela SZR-12 (część i) w Biuletynie Statystycznym na rok 2005.
(85) See Table SZR-12 (part i) in the 2005 statistical bulletin.
(85) Voir tableau SZR-12 (partie i) du bulletin statistique 2005.
(85) Siehe Tabelle SZR-12 (Teil i) im Statistical Bulletin 2005.
(85) Véase el cuadro SZR-12 (parte i) del boletín estadístico de 2005.
(85) Cfr. la tabella SZR-12 (parte i) nel bollettino statistico 2005.
(85) Ver quadro SZR-12 (parte i) no Boletim Estatístico de 2005.
(85) Βλέπε Πίνακα SZR-12 (μέρος i) στο Δελτίο στατιστικών στοιχείων 2005.
(85) Zie tabel SZR-12 (deel i) in het Statistical Bulletin 2005.
(85) Viz tabulka SZR-12 (část i) ve Statistickém věstníku 2005.
(85) Se tabel SZR-12 (del i) i Statistical bulletin 2005.
(85) Vaata tabelit SZR-12 (i osa) 2005. aasta statistikabülletäänis.
(85) Ks. taulukko SZR-12 (osa i) vuoden 2005 Tilastotiedotteessa.
(85) Ld. a SZR-12 (i. rész) táblázatot a 2005. évi statisztikai értesítőben.
(85) Se tabell SZR-12 (del i) i Statistiske opplysninger 2005.
(85) Vezi Tabelul SZR-12 (partea i) din Buletinul statistic 2005.
(85) Pozri tabuľku SZR-12 (part i) v štatistickej ročenke 2005.
(85) Glej tabelo SZR-12 (del i) v Statističnem biltenu 2005.
(85) Se tabell SZR-12 (del i) i statistikbulletinen 2005.
(85) Skatīt tabulu SZR-12 (daļa i) 2005. gada statistikas biļetenā.
  Konfiskaty  
(53) Patrz Tabela SZR-1 (część i) w Biuletynie Statystycznym na rok 2005.
(53) See Table SZR-1 (part i) in the 2005 statistical bulletin.
(53) Voir tableau SZR-1 (partie i) du bulletin statistique 2005.
(53) Siehe Tabelle SZR-1 (Teil i) im Statistical Bulletin 2005.
(53) Véase el cuadro SZR-1 (parte i) del boletín estadístico de 2005.
(53) Cfr. la tabella SZR-1 (parte i) nel bollettino statistico 2005.
(53) Βλέπε Πίνακα SZR-1 (μέρος i) στο Δελτίο στατιστικών στοιχείων 2005.
(53) Zie tabel SZR-1 (deel i) in het Statistical Bulletin 2005.
(53) Viz tabulka SZR-1 (část i) ve Statistickém věstníku 2005.
(53) Se tabel SZR-1 (del i) i Statistical bulletin 2005.
(53) Vaata tabelit SZR-1 (i osa) 2005. aasta statistikabülletäänis.
(53) Ks. taulukko SZR-1 (osa i) vuoden 2005 Tilastotiedotteessa.
(53) Ld. a SZR-1 (i. rész) táblázatot a 2005. évi statisztikai értesítőben.
(53) Se tabell SZR-1 (del i) i Statistiske opplysninger 2005.
(53) Vezi Tabelul SZR-1 (partea i) din Buletinul statistic 2005.
(53) Pozri tabuľku SZR-1 (part i) v štatistickej ročenke 2005.
(53) Glej tabelo SZR-1 (del i) v Statističnem biltenu 2005.
(53) Se tabell SZR-1 (del i) i statistikbulletinen för 2005.
(53) Skatīt tabulu SZR-1 (daļa i) 2005. gada statistikas biļetenā.
  Nota prawna  
Duża część dodatkowych informacji na temat Unii Europejskiej dostępnych jest w Internecie. Dostęp do nich możliwy jest poprzez serwer Europa.
A great deal of additional information on the European Union is available on the Internet. It can be accessed through the Europa server.
Un grand nombre d'informations complémentaires sur l'Union européenne sont disponibles sur l'Internet. Il est possible d'y accéder par le serveur Europa.
Zahlreiche weitere Informationen zur Europäischen Union sind verfügbar über Internet, Server Europa.
Puede obtener información sobre la Unión Europea a través del servidor Europa en la siguiente dirección de Internet.
Numerose altre informazioni sull’Unione europea sono disponibili su Internet attraverso il server Europa.
Encontra-se à disposição na Internet uma grande quantidade de informações adicionais sobre a União Europeia. Pode aceder à mesma através do servidor Europa.
Περισσότερες πληροφορίες για την Ευρωπαϊκή Ένωση παρέχονται από το Διαδίκτυο μέσω του διακομιστή Europa.
Op internet is via de Europaserver veel aanvullende informatie over de Europese Unie beschikbaar.
Na internetu je k dispozici množství dalších informací o Evropské unii, které jsou dostupné prostřednictvím serveru Europa.
Euroopa Liidu kohta on Internetis saadaval rohkesti lisateavet. Teave on kättesaadav Euroopa serveri kaudu.
Internetissä on paljon lisätietoja Euroopan unionista. Tietoja voi hakea Europa-palvelimen kautta.
Az Interneten nagy mennyiségű kiegészítő információ áll rendelkezésre az Európai Unióval kapcsolatosan. Ezek az Európa szerveren keresztül érhetők el.
Store mengder tilleggsinformasjon om Den europeiske union er tilgjengelig på internett via Europa-serveren.
Puteţi găsi multe informaţii suplimentare despre Uniunea Europeană pe Internet. Acestea sunt accesibile pe serverul Europa.
Na internete je k dispozícii množstvo ďalších informácií o Európskej únii. Sú prístupné cez server Europa.
Precej dodatnih informacij o Evropski uniji je na voljo na medmrežju. Dostop do informacij je možen prek strežnika Evropa.
En stor mängd övrig information om Europeiska unionen finns tillgänglig på Internet. Den kan nås via Europa-servern.
Liela daļa papildu informācijas par Eiropas Savienību ir pieejama internetā. Šai informācijai var piekļūt, izmantojot Eiropas serveri.
  Sprawozdanie roczne 2005  
Niniejsze sprawozdanie roczne powstało w oparciu o informacje udostępnione Centrum EMCDDA przez Państwa Członkowskie UE, państwa kandydujące oraz Norwegię (biorącą udział w pracach EMCDDA od 2001 r.) w postaci sprawozdań krajowych.
La presente relazione annuale si fonda sulle informazioni fornite all’OEDT dagli Stati membri, dai paesi candidati all’adesione e dalla Norvegia (che partecipa ai lavori dell’OEDT sin dal 2001) sotto forma di relazioni nazionali. I dati statistici ivi riportati si riferiscono al 2003 (o all’ultimo anno disponibile).
Dit jaarverslag is gebaseerd op informatie die de lidstaten van de EU, de kandidaat-lidstaten en Noorwegen (dit land neemt sinds 2001 deel aan de activiteiten van het EWDD) in de vorm van nationale verslagen aan het EWDD verstrekken. De statistische gegevens in dit jaarverslag hebben betrekking op 2003 (of het meest recente jaar waarover informatie beschikbaar is).
Tato výroční zpráva vychází z informací, které EMCDDA poskytly členské státy EU, kandidátské země a Norsko (jež se na činnosti EMCDDA podílí od roku 2001) v podobě národních zpráv. Zde uváděné statistické údaje se vztahují k roku 2003 (nebo k poslednímu roku, za který byly k dispozici).
Årsberetningen er baseret på oplysninger, som EONN har modtaget fra EU-medlemsstaterne, kandidatlandene og Norge (der har deltaget i EONN's arbejde siden 2001) i form af nationale rapporter. De her anvendte statistiske data vedrører 2003 (eller det seneste år, for hvilket der foreligger data).
Tämä vuosiraportti perustuu tietoihin, joita seurantakeskus on saanut EU:n jäsenvaltioilta, jäsenehdokasmailta ja Norjalta (joka on osallistunut seurantakeskuksen työhön vuodesta 2001) kansallisen raportin muodossa. Tässä esitetyt tilastotiedot koskevat vuotta 2003 (tai viimeisintä vuotta, jolta tietoja on saatavissa).
Ez az éves jelentés az Európai Unió tagállamai, a tagjelölt országok és Norvégia (amely 2001 óta vesz részt az EMCDDA munkájában) részéről az EMCDDA számára országjelentés formájában rendelkezésre bocsátott információkon alapul. Az itt közölt statisztikai adatok a 2003. évre (illetve az utolsó rendelkezésre álló évre) vonatkoznak. A kábítószer-fogyasztásra adott válaszok és a válogatott témák területén esetenként ennél frissebb adatokról is beszámol.
Årsrapporten er utarbeidet på grunnlag av de nasjonale rapportene EONN har mottatt fra EUs medlemsstater, søkerlandene og Norge (som har deltatt i EONNs arbeid siden 2001). De statistiske dataene som presenteres her, gjelder for år 2003 (eventuelt siste år med tilgjengelige data). Når det gjelder tiltak mot narkotikabruk og utvalgte aspekter, kan dataene være av nyere dato.
Acest raport anual se bazează pe informaţiile furnizate OEDT de statele membre ale Uniunii Europene, de ţările candidate şi de Norvegia (care participă la lucrările OEDT din 2001) sub formă de rapoarte naţionale. Datele statistice prezentate sunt pentru 2003 (sau pentru ultimul an pentru care există). Este posibil ca datele privind reacţiile la consumul de droguri şi cele privind extrasele să fie mai recente.
Šis gada ziņojums ir sagatavots, pamatojoties uz informāciju, ko valsts ziņojuma veidā EMCDDA iesniegušas ES dalībvalstis un kandidātvalstis, un Norvēģija (līdzdarbojas EMCDDA darbā kopš 2001. gada). Šajā ziņojumā ietvertie statistikas dati attiecas uz 2003. gadu (vai pēdējo gadu, par kuru pieejami dati).
  PodziÄ™kowania  
członkom Zarządu i Komitetu Naukowego EMCDDA oraz uczestnikom technicznych grup roboczych sieci EMCDDA/Reitox,
the members of the Management Board and the Scientific Committee of the EMCDDA and the participants in the technical working groups of the EMCDDA/Reitox network;
les membres du conseil d'administration et du comité scientifique de l'OEDT et les participants aux groupes de travail techniques du réseau OEDT/Reitox;
den Mitgliedern des Verwaltungsrates und des Wissenschaftlichen Beirats der EBDD sowie der technischen Arbeitsgruppen der EBDD und ihres Reitox-Netzes;
los miembros del Consejo de Administración y del Comité científico del OEDT y los participantes en los grupos de trabajo técnicos de la red OEDT/Reitox;
i membri del consiglio di amministrazione e del comitato scientifico dell’OEDT nonché i partecipanti ai gruppi di lavoro tecnici dell’OEDT/rete Reitox;
os membros do Conselho de Administração e do Comité Científico do OEDT e os participantes nos grupos de trabalho técnicos do OEDT/rede Reitox;
τα μέλη του διοικητικού συμβουλίου και την Επιστημονική Επιτροπή του ΕΚΠΝΤ και τους συμμετέχοντες στις τεχνικές ομάδες εργασίας του ΕΚΠΝΤ/του δικτύου Reitox·
de leden van de raad van bestuur en het Wetenschappelijk Comité van het EWDD en de deelnemers aan de technische werkgroepen van het EWDD/ Reitox-netwerk;
členům správní rady a vědeckého výboru EMCDDA a členům technických pracovních skupin sítě EMCDDA/Reitox,
medlemmerne af bestyrelsen og Det Videnskabelige Udvalg under EONN og deltagerne i de tekniske arbejdsgrupper under EONN/Reitox-netværket
EMCDDA:n hallintoneuvoston ja tieteellisen komitean jäsenet sekä EMCDDA:n/Reitox-verkoston teknisten työryhmien jäsenet,
az EMCDDA Irányító Testületének és Tudományos Bizottságának tagjai és az EMCDDA/Reitox hálózat technikai munkacsoportjainak résztvevői;
medlemmene av EONNs styre og vitenskapelige komité og deltakerne i EONNs og Reitox-nettets tekniske arbeidsgrupper,
Parlamentului European, Consiliului Uniunii Europene – şi în special Grupului de lucru orizontal al Consiliului pentru droguri – şi Comisiei Europene;
členom správnej rady a vedeckého výboru EMCDDA a členom technických pracovných skupín siete Reitox EMCDDA;
članom upravnega odbora in znanstvenega odbora Centra ter udeležencem v tehničnih delovnih skupinah Centra/mreže Reitox;
ledamöterna av ECNN:s styrelse och vetenskapliga kommitté och deltagarna i ECNN/Reitox-nätverkets tekniska arbetsgrupper,
  Trendy w zakresie nagÅ‚...  
Wykres 19: Trendy dotyczące średniego wieku ofiar nagłych zgonów związanych z narkotykami w niektórych z 15 starych Państw Członkowskich w latach 1990-2001/2003.
Figure 19: Trends in mean age of acute drug-related deaths victims in some of the EU-15 Member States, 1990–2001/03
Graphique 19: Tendances de l'âge moyen des victimes de décès subits liés à la drogue dans certains États membres de l'UE-15, 1990 à 2001/2003
Abbildung 19: Tendenzen im Hinblick auf das Durchschnittsalter der Opfer akuter drogenbedingter Todesfälle in einigen der EU-15-Mitgliedstaaten, 1990 bis 2001/2003
Gráfico 19: Tendencias en la edad media de las víctimas de muertes por intoxicaciones agudas con drogas en algunos de los 15 Estados miembros de la UE, 1990-2001/03
Grafico 19: Andamento dell’età media delle vittime per decesso improvviso correlato al consumo di stupefacenti in alcuni paesi dell’UE a 15, 1990-2001/03
Figura 19: Tendências em termos de idade média das vítimas de mortes por intoxicação aguda relacionada com as drogas em alguns Estados-Membros da UE-15, 1990–2001/03
Διάγραμμα 19: Τάσεις της μέσης ηλικίας των θυμάτων αιφνίδιων θανάτων που συνδέονται με τα ναρκωτικά σε ορισμένα από τα κράτη μέλη της ΕΕ των 15, 1990–2001/03
Figuur 19: Trends in de gemiddelde leeftijd bij acute sterfgevallen als gevolg van drugsgebruik in een aantal van de vijftien oude EU-lidstaten, 1990-2001/2003
Obrázek 19: Trendy průměrného věku obětí náhlých úmrtí souvisejících s drogami v některých z 15 původních členských států EU v letech 1990–2001/2003
Figur 19: Tendenser i gennemsnitsalderen for akutte narkotikarelaterede dødsfald i nogle af EU-15-medlemsstaterne, 1990–2001/2003
Joonis 19: Suundumused uimastitega seotud äkksurmade ohvrite keskmises vanuses mõnes EL-15 liikmesriigis ajavahemikul 1990–2001/03
19. ábra: Tendenciák az akut kábítószerrel összefüggő halálesetek áldozatai átlagéletkorának alakulásában az EU-15 néhány tagállamában, 1990–2001/03
Figur 19: Alderstrender for akutte narkotikarelaterte dødsfall i noen av EU-15-landene, 1990–2001-03
Figura 19: Tendinţele vârstei medii a victimelor deceselor subite legate de consumul de droguri în unele state membre ale Europei celor 15, 1990–2001/2003
Obrázok 19: Trendy priemerného veku obetí akútnej smrti súvisiacej s drogami v niektorých členských štátoch EÚ-15 v období 1990 – 2001/03
Prikaz 19: Trendi v povprečni starosti žrtev akutnih smrtnih primerov, povezanih z drogami, v nekaterih državah članicah EU-15, 1990–2001/2003
Figur 19: Trender när det gäller medelålder för de akuta narkotikarelaterade dödsoffren i vissa EU 15-medlemsstater, 1990–2001/03
19. attēls: Ar narkotikām saistīto pēkšņo nāves gadījumu upuru vecuma tendences atsevišķās ES 15 dalībvalstīs, 1990.–2001./2003. g.
  PodziÄ™kowania  
służbom, które zajmowały się gromadzeniem surowych danych do niniejszego sprawozdania we wszystkich Państwach Członkowskich,
the services within each Member State that collected the raw data for this report;
les services de chaque État membre qui ont recueilli les données brutes pour ce rapport;
den Dienststellen innerhalb der einzelnen Mitgliedstaaten, die die Rohdaten für den Bericht erfasst haben;
los servicios de cada Estado miembro encargados de recoger los datos básicos para el informe;
i servizi che in ogni Stato membro si sono occupati della raccolta dei dati da usare per la relazione;
os serviços que, nos diferentes Estados-Membros, recolheram os dados em bruto destinados ao relatório;
τις υπηρεσίες των κρατών μελών που συνέλεξαν ανεπεξέργαστα δεδομένα για την παρούσα έκθεση·
de instanties in de lidstaten die de ruwe gegevens voor dit verslag hebben verzameld;
subjektům v jednotlivých členských státech, které shromáždily vstupní údaje pro tuto zprávu,
tjenestegrenene i de enkelte medlemsstater, som indsamlede rådata til denne beretning
käesoleva aruande jaoks algmaterjali kogunud teenistusi kõigis liikmesriikides;
a jelentéshez szükséges nyersadatokat összegyűjtő szolgálatok minden tagállamban;
tjenestene i den enkelte medlemsstat som har samlet inn rådata til denne rapporten,
membrilor Consiliului de administraţie şi ai Comitetului ştiinţific ale OEDT şi participanţilor la grupurile de lucru tehnice din reţeaua OEDT/Reitox;
inštitúciám každého členského štátu, ktoré zozbierali vstupné údaje pre túto správu;
službam v vseh državah članicah, ki so zbirale neobdelane podatke za to poročilo;
de myndigheter och organ i de enskilda medlemsstaterna som samlade in rådata för rapporten,
  Zapobieganie w szkole  
Niemieckojęzyczna część Belgii = występuje sporadycznie.
German-speaking Belgium = sporadically found.
Belgique germanophone = disponibilité sporadique.
Deutschsprachiger Teil Belgiens = sporadisch festgestellt.
Bélgica germanófona: esporádicamente presentes.
Comunidade germanófona da Bélgica: disponibilidade esporádica.
Γερμανόφωνη περιοχή του Βελγίου = σποραδικές
Duitstalig gewest van België = sporadisch
Německá jazyková oblast Belgie = k dispozici ojediněle.
Tysktalende del af Belgien = sporadiske fund.
Belgia saksakeelne elanikkond = esineb kohati.
Belgian saksankieliset = satunnaisesti
Németajkú lakosság Belgium = szórványosan megtalálható.
Tysktalende del av Belgia = sporadisk funnet.
Partea germanofonă a Belgiei = sporadic.
Nemecká jazyková oblasť Belgicka = sporadické.
Nemško govoreči del Belgije = občasno pojavljanje.
Tyskspråkiga Belgien = förekommer sporadiskt.
Vācu valodā runājošā Beļgijas daļa = sastopams reizumis.
  Leczenie niefarmakologi...  
Leczenie niefarmakologiczne obejmuje stosowanie technik psychospołecznych oraz edukacyjnych w celu osiągnięcia długoterminowej abstynencji od narkotyków. Tradycyjnie leczenie niefarmakologiczne miało charakter stacjonarny i długookresowy, np.
Drug-free treatment involves the application of psychosocial and educational techniques to achieve long-term abstinence from drugs. Traditionally, drug-free treatment has been residential and long term, e.g. in therapeutic communities. Today, it is often also offered in community-based settings.
L'abstinence sans traitement de substitution implique la mise en oeuvre de techniques psychosociales et éducatives pour parvenir à une abstinence à long terme. Traditionnellement, ce type de traitement se pratiquait sur le long terme dans des centres de soins résidentiels, comme les communautés thérapeutiques. Aujourd'hui, il est souvent proposé au sein de la communauté.
Die Behandlung ohne pharmakologische Substitution wendet psychosoziale und pädagogische Methoden an, um eine langfristige Abstinenz von Drogen zu erreichen. Traditionell erfolgt die drogenfreie Behandlung in Form des betreuten Wohnens bzw. langfristig beispielsweise in therapeutischen Gemeinschaften. Heutzutage findet die Behandlung häufig in gemeindebasierten Einrichtungen statt.
El tratamiento sin drogas implica la aplicación de técnicas psicosociales y educativas para lograr la abstinencia de las drogas a largo plazo. Tradicionalmente, el tratamiento sin drogas ha sido residencial y a largo plazo, por ejemplo en comunidades terapéuticas. Actualmente, también suele ofrecerse en el ámbito de la comunidad propia.
Il trattamento in situazione di astinenza comporta l’applicazione di tecniche psicosociali ed educative per conseguire l’astinenza a lungo termine dalle sostanze stupefacenti. In passato questo tipo di terapia veniva attuato con il ricovero per lunghi periodi, ad esempio in comunità terapeutiche. Oggi viene spesso anche offerto in contesti di comunità.
O tratamento sem droga envolve a aplicação de técnicas psicológicas e educativas para a consecução de uma abstinência da droga a longo prazo. Até agora, este tratamento era prestado em regime de internamento e era de longa duração, por exemplo, em comunidades terapêuticas, mas presentemente também é prestado em contextos comunitários.
Η θεραπεία χωρίς τη χορήγηση ναρκωτικών ουσιών (στεγνά θεραπευτικά προγράμματα) περιλαμβάνει την εφαρμογή ψυχοκοινωνικών και εκπαιδευτικών τεχνικών για την επίτευξη μακρόχρονης αποχής από τα ναρκωτικά. Παραδοσιακά, τα στεγνά θεραπευτικά προγράμματα είναι εσωτερικής διαμονής και διαρκούν μεγάλο χρονικό διάστημα, π.χ. σε θεραπευτικές κοινότητες. Σήμερα, χρησιμοποιούν συχνά και την κοινότητα ως βάση.
Bij drugsvrije therapieën worden psychosociale en educatieve technieken gebruikt om een langdurige onthouding van drugs te bewerkstelligen. Traditioneel vinden drugsvrije behandelingen intramuraal en gedurende een lange termijn, bijvoorbeeld in therapeutische gemeenschappen plaats, maar tegenwoordig kunnen dergelijke behandelingen ook extramuraal via het maatschappelijk werk gevolgd worden.
Abstinenčně orientovaná léčba zahrnuje aplikaci psychosociálních a výchovných technik k dosažení dlouhodobé abstinence v užívání drog. Abstinenčně orientovaná léčba je tradičně ústavní a dlouhodobá, např. v terapeutických společenstvích. V dnešní době se často nabízí v prostředí komunity.
I den stoffrie behandling inddrages psykosociale og pædagogiske teknikker med henblik på at opnå en vedvarende afholdenhed fra stoffer. Traditionelt har stoffri behandling medført indlæggelse i længere tid, f.eks. i terapeutiske miljøer. I dag tilbydes denne behandling ofte også i lokalsamfund.
Ravimivaba ravi hõlmab psühhosotsiaalsete ja õppetehnikate rakendamist, mille abil saavutatakse pikaajaline uimastite kasutamisest hoidumine. Traditsiooniliselt on ravimivaba ravi olnud statsionaarne ja pikaajaline, toimudes näiteks kommuunilaadsetes ravikeskustes. Tänapäeval pakutakse seda sageli ka kogukondlikes keskkondades.
Lääkkeettömässä hoidossa sovelletaan psykososiaalisia ja valmentavia tekniikoita. Tavoitteena on pidättäytyminen huumeista pitkällä aikavälillä. Perinteisesti lääkkeetöntä hoitoa on annettu pitkäaikaisesti hoitolaitoksissa, esimerkiksi hoitoyhteisöissä. Nykyisin sitä tarjotaan usein myös ryhmässä.
A gyógyszermentes gyógykezelés a kábítószerektől való hosszú távú tartózkodás elérése érdekében alkalmazott pszicho-szociális és oktatási technikákat jelenti. A gyógyszermentes gyógykezelés hagyományosan rehabilitációs otthonokban és hosszú távon történt, pl. terápiás közösségekben. Manapság is sokszor közösség alapú.
Medikamentfri behandling (avvenningsbehandling) omfatter bruk av psykososiale teknikker og opplæringsteknikker for å oppnå langsiktig avholdenhet fra rusmidler. Tradisjonelt har medikamentfri behandling foregått som døgnbehandling på institusjon over lengre tid, f.eks. i terapeutiske samfunn. I dag tilbys denne behandlingsformen ofte i lokalmiljøet.
Terapia prin abstinenţă implică aplicarea tehnicilor psiho-sociale şi educaţionale pentru a obţine abstinenţa pe termen lung de la consumul de droguri. În mod tradiţional, tratamentul prin abstinenţă era de tip rezidenţial şi pe termen lung, de exemplu în comunităţi terapeutice. În prezent, este de asemenea asigurată în unităţi de la nivelul comunităţilor.
„Čistá“, t.j. bezdrogová liečba spočíva v uplatňovaní psychosociálnych a edukačných techník na dosiahnutie dlhodobej drogovej abstinencie. Tradične býva „čistá“ liečba dlhodobá a v domácom prostredí, napr. v terapeutických skupinách. V súčasnosti často prebieha aj v prostrediach spoločenstiev.
Zdravljenje brez drog vključuje uporabo psihosocialnih in izobraževalnih tehnik, da bi se dosegla dolgoročna abstinenca od drog. Tradicionalno takšno zdravljenje poteka v stanovanjskih skupnostih in traja dolgo, npr. terapevtske skupnosti. Dandanes takšno zdravljenje pogosto temelji tudi na sodelovanju skupnosti.
Vid drogfri behandling använder man psykosociala och pedagogiska tekniker för att få klienten att långsiktigt avhålla sig från droger. Det kan förekomma att läkemedel används för att lindra abstinenssymptom. Idag sker vården ofta på behandlingshem.
  DziaÅ‚ania interwencyjn...  
Nowe Państwa Członkowskie coraz częściej informują o projektach zapobiegania wybiórczego w obiektach rozrywkowych. Dotyczy to zwłaszcza Republiki Czeskiej, Cypru (ruchomy zespół informacyjny w obiektach życia nocnego), Węgier (trzy organizacje), Polski i Słowenii.
Selective prevention projects in recreational settings are increasingly reported by the new Member States, especially the Czech Republic, Cyprus (mobile information unit in nightlife venues), Hungary (three organisations), Poland and Slovenia.
Des projets de prévention sélective dans les lieux de divertissement sont de plus en plus nombreux dans les nouveaux États membres, en particulier en République tchèque, à Chypre (unité d'information mobile dans les événements nocturnes), en Hongrie (trois organisations), en Pologne et en Slovénie.
Selektive Präventionsprogramme in Freizeitsettings werden in zunehmendem Maße aus den neuen Mitgliedstaaten gemeldet, vor allem aus der Tschechischen Republik, Zypern (mobile Informationseinheit in Nachtclubs), Ungarn (drei Organisationen), Polen und Slowenien.
Por lo general, el contenido de las intervenciones no se modifica y es similar en la mayoría de Estados miembros, materializándose en discotecas antidroga, espectáculos de arte y teatrales, apoyo con material audiovisual (películas, cómics, etc.), seminarios, exposiciones itinerantes y viajes (informe nacional de Luxemburgo).
Sempre più gli Stati membri riferiscono di progetti di prevenzione selettiva in ambienti ricreativi, soprattutto Repubblica ceca, Cipro (unità di informazione mobile nei locali notturni), Ungheria (tre organizzazioni), Polonia e Slovenia.
De um modo geral, o conteúdo das intervenções permanece inalterado e é semelhante na maioria dos Estados-Membros, assumindo a forma de discotecas anti-droga, manifestações artísticas, teatro, suportes mediáticos (filmes, banda desenhada, etc.), seminários, exposições móveis e viagens de estudo (relatório nacional do Luxemburgo).
Σχέδια επικεντρωμένης πρόληψης σε χώρους ψυχαγωγίας αναφέρονται ολοένα και περισσότερο από τα νέα κράτη μέλη, ειδικότερα την Τσεχική Δημοκρατία, την Κύπρο (κινητή μονάδα ενημέρωσης σε χώρους νυχτερινής διασκέδασης), την Ουγγαρία (τρεις οργανώσεις), την Πολωνία και τη Σλοβενία.
De nieuwe lidstaten maken in toenemende mate melding van selectieve preventieprojecten in recreatieve settings. Dat geldt met name voor Tsjechië, Cyprus (mobiele informatiedienst op locaties waar het nachtleven zich afspeelt), Hongarije (drie organisaties), Polen en Slovenië.
Projekty selektivní prevence v zařízeních pro trávení volného času hlásí nové členské státy stále více, zejména Česká republika, Kypr (mobilní informační jednotka v místech s nočním životem), Maďarsko (tři organizace), Polsko a Slovinsko.
Selektive forebyggelsesprojekter i fritidsmiljøer angives i stigende grad af de nye medlemsstater, navnlig Tjekkiet, Cypern (mobil informationsenhed i nattelivet), Ungarn (tre organisationer), Polen og Slovenien.
Uued liikmesriigid teatavad üha sagedamini meelelahutuspaikades läbiviidavatest valikulise ennetustöö projektidest, eelkõige Tšehhi Vabariik, Küpros (mobiilne infoüksus ööklubides), Ungari (kolm organisatsiooni), Poola ja Sloveenia.
Uudet jäsenvaltiot, etenkin Tšekki, Kypros (liikkuva tiedotusyksikkö yöelämän tapahtumissa), Unkari (kolme järjestöä), Puola ja Slovenia, ilmoittavat yhä useammista viihdeympäristöissä toteutettavista valikoivan ehkäisevän huumetyön hankkeista.
Az új tagállamok egyre gyakrabban számolnak be rekreációs körülmények között folytatott célzott megelőzési projektekről; különösen Csehország, Ciprus (mobil információs egységek az éjszakai élet találkozóhelyein), Magyarország (három szervezet), Lengyelország és Szlovénia.
Stadig flere av de nye medlemsstatene rapporterer at de har selektive forebyggingsprosjekter i rekreasjonsmiljøer, særlig Den tsjekkiske republikk, Kypros (mobil informasjonsenhet i festmiljøer), Ungarn (tre organisasjoner), Polen og Slovenia.
Din ce în ce mai multe proiecte de prevenire selectivă în locuri de recreare sunt raportate de noile state membre, în special de Republica Cehă, Cipru (unitate mobilă de informare în localurile de noapte), Ungaria (trei organizaţii), Polonia şi Slovenia.
Stále častejšie sú údaje o projektoch selektívnej prevencie v rekreačných prostrediach v nových členských štátov a to najmä v Českej republike, na Cypre (mobilná informačná jednotka v nočných kluboch), v Maďarsku (tri organizácie), Poľsku a Slovinsku.
O projektih selektivnega preprečevanja v rekreativnih okoljih vedno bolj poročajo iz novih držav članic, zlasti Češke, Cipra (mobilna informacijska enota na prizoriščih nočnega življenja), Madžarske (tri organizacije), Poljske in Slovenije.
De nya medlemsstaterna rapporterar alltmer om riktade preventionsprojekt i nöjesmiljöer, särskilt Tjeckien (mobil informationsenhet på uteställen), Ungern (tre organisationer), Polen och Slovenien.
Par selektīvajiem profilakses projektiem izklaides vidē arvien vairāk ziņo jaunās dalībvalstis, jo īpaši Čehijas Republika, Kipra (mobilā informācijas vienība aktīvās naktsdzīves vietās), Ungārija (trīs organizācijas), Polija un Slovēnija.
  DziaÅ‚ania interwencyjn...  
Nowe Państwa Członkowskie coraz częściej informują o projektach zapobiegania wybiórczego w obiektach rozrywkowych. Dotyczy to zwłaszcza Republiki Czeskiej, Cypru (ruchomy zespół informacyjny w obiektach życia nocnego), Węgier (trzy organizacje), Polski i Słowenii.
Selective prevention projects in recreational settings are increasingly reported by the new Member States, especially the Czech Republic, Cyprus (mobile information unit in nightlife venues), Hungary (three organisations), Poland and Slovenia.
Des projets de prévention sélective dans les lieux de divertissement sont de plus en plus nombreux dans les nouveaux États membres, en particulier en République tchèque, à Chypre (unité d'information mobile dans les événements nocturnes), en Hongrie (trois organisations), en Pologne et en Slovénie.
Selektive Präventionsprogramme in Freizeitsettings werden in zunehmendem Maße aus den neuen Mitgliedstaaten gemeldet, vor allem aus der Tschechischen Republik, Zypern (mobile Informationseinheit in Nachtclubs), Ungarn (drei Organisationen), Polen und Slowenien.
Por lo general, el contenido de las intervenciones no se modifica y es similar en la mayoría de Estados miembros, materializándose en discotecas antidroga, espectáculos de arte y teatrales, apoyo con material audiovisual (películas, cómics, etc.), seminarios, exposiciones itinerantes y viajes (informe nacional de Luxemburgo).
Sempre più gli Stati membri riferiscono di progetti di prevenzione selettiva in ambienti ricreativi, soprattutto Repubblica ceca, Cipro (unità di informazione mobile nei locali notturni), Ungheria (tre organizzazioni), Polonia e Slovenia.
De um modo geral, o conteúdo das intervenções permanece inalterado e é semelhante na maioria dos Estados-Membros, assumindo a forma de discotecas anti-droga, manifestações artísticas, teatro, suportes mediáticos (filmes, banda desenhada, etc.), seminários, exposições móveis e viagens de estudo (relatório nacional do Luxemburgo).
Σχέδια επικεντρωμένης πρόληψης σε χώρους ψυχαγωγίας αναφέρονται ολοένα και περισσότερο από τα νέα κράτη μέλη, ειδικότερα την Τσεχική Δημοκρατία, την Κύπρο (κινητή μονάδα ενημέρωσης σε χώρους νυχτερινής διασκέδασης), την Ουγγαρία (τρεις οργανώσεις), την Πολωνία και τη Σλοβενία.
De nieuwe lidstaten maken in toenemende mate melding van selectieve preventieprojecten in recreatieve settings. Dat geldt met name voor Tsjechië, Cyprus (mobiele informatiedienst op locaties waar het nachtleven zich afspeelt), Hongarije (drie organisaties), Polen en Slovenië.
Projekty selektivní prevence v zařízeních pro trávení volného času hlásí nové členské státy stále více, zejména Česká republika, Kypr (mobilní informační jednotka v místech s nočním životem), Maďarsko (tři organizace), Polsko a Slovinsko.
Selektive forebyggelsesprojekter i fritidsmiljøer angives i stigende grad af de nye medlemsstater, navnlig Tjekkiet, Cypern (mobil informationsenhed i nattelivet), Ungarn (tre organisationer), Polen og Slovenien.
Uued liikmesriigid teatavad üha sagedamini meelelahutuspaikades läbiviidavatest valikulise ennetustöö projektidest, eelkõige Tšehhi Vabariik, Küpros (mobiilne infoüksus ööklubides), Ungari (kolm organisatsiooni), Poola ja Sloveenia.
Uudet jäsenvaltiot, etenkin Tšekki, Kypros (liikkuva tiedotusyksikkö yöelämän tapahtumissa), Unkari (kolme järjestöä), Puola ja Slovenia, ilmoittavat yhä useammista viihdeympäristöissä toteutettavista valikoivan ehkäisevän huumetyön hankkeista.
Az új tagállamok egyre gyakrabban számolnak be rekreációs körülmények között folytatott célzott megelőzési projektekről; különösen Csehország, Ciprus (mobil információs egységek az éjszakai élet találkozóhelyein), Magyarország (három szervezet), Lengyelország és Szlovénia.
Stadig flere av de nye medlemsstatene rapporterer at de har selektive forebyggingsprosjekter i rekreasjonsmiljøer, særlig Den tsjekkiske republikk, Kypros (mobil informasjonsenhet i festmiljøer), Ungarn (tre organisasjoner), Polen og Slovenia.
Din ce în ce mai multe proiecte de prevenire selectivă în locuri de recreare sunt raportate de noile state membre, în special de Republica Cehă, Cipru (unitate mobilă de informare în localurile de noapte), Ungaria (trei organizaţii), Polonia şi Slovenia.
Stále častejšie sú údaje o projektoch selektívnej prevencie v rekreačných prostrediach v nových členských štátov a to najmä v Českej republike, na Cypre (mobilná informačná jednotka v nočných kluboch), v Maďarsku (tri organizácie), Poľsku a Slovinsku.
O projektih selektivnega preprečevanja v rekreativnih okoljih vedno bolj poročajo iz novih držav članic, zlasti Češke, Cipra (mobilna informacijska enota na prizoriščih nočnega življenja), Madžarske (tri organizacije), Poljske in Slovenije.
De nya medlemsstaterna rapporterar alltmer om riktade preventionsprojekt i nöjesmiljöer, särskilt Tjeckien (mobil informationsenhet på uteställen), Ungern (tre organisationer), Polen och Slovenien.
Par selektīvajiem profilakses projektiem izklaides vidē arvien vairāk ziņo jaunās dalībvalstis, jo īpaši Čehijas Republika, Kipra (mobilā informācijas vienība aktīvās naktsdzīves vietās), Ungārija (trīs organizācijas), Polija un Slovēnija.
  DziaÅ‚ania interwencyjn...  
Treść interwencji pozostaje zazwyczaj niezmieniona i jest podobna w większości Państw Członkowskich, przyjmując formę dyskotek antynarkotykowych, przedstawień artystycznych, teatrów, wsparcia mediów (filmy, kreskówki itd.), seminariów, wystaw objazdowych i wydarzeń podróżniczych (Sprawozdanie krajowe Luksemburga).
Typically, the content of interventions remains unchanged and is similar in most Member States, taking the form of anti-drug discos, art performances, theatre, media support (films, cartoons, etc.), seminars, mobile exhibitions and travel experiences (Luxembourg national report).
Généralement, la teneur de ces interventions demeure inchangée et est similaire dans la plupart des États membres: discothèques antidrogue, manifestations artistiques, théâtre, soutien des médias (films, bandes dessinées, etc.), séminaires, expositions itinérantes et expériences de voyage (rapport national luxembourgeois).
In der Regel bleiben die Maßnahmen inhaltlich unverändert und werden in den meisten Mitgliedstaaten in ähnlicher Form durchgeführt: Anti-Drogen-Diskotheken, künstlerische Darbietungen, Theater, Medienunterstützung (Filme, Kartoons usw.), Seminare, mobile Ausstellungen und Reisen (Nationaler Bericht Luxemburgs).
In genere, il contenuto degli interventi rimane invariato ed è simile in molti Stati membri: campagne antidroga all’interno delle discoteche o nell’ambito di eventi artistici, spettacoli teatrali, mediante i mass media (film, cartoni animati ecc.), seminari, esibizioni mobili ed esperienze di viaggio (relazione nazionale del Lussemburgo).
Συνήθως, το περιεχόμενο των παρεμβάσεων παραμένει αμετάβλητο και είναι παρόμοιο στα περισσότερα κράτη μέλη, όπως ντίσκο κατά των ναρκωτικών, καλλιτεχνικές εκδηλώσεις, θέατρο, χρήση των μέσων ενημέρωσης (ταινίες, κινούμενα σχέδια κλπ.), σεμινάρια, περιοδεύουσες εκθέσεις και ταξιδιωτικές εμπειρίες (εθνική έκθεση Λουξεμβούργου).
Over het algemeen verandert er weinig aan de inhoud van de projecten, die in de meeste lidstaten gelijksoortig van opzet zijn en de vorm aannemen van antidrugsdisco’s, “art performances”, theatervoorstellingen, ondersteuning via de media (films en tekenfilms e.d), seminars, mobiele tentoonstellingen en reiservaringen (Luxemburgs nationaal verslag).
Obsah zásahů zůstává zpravidla nezměněn a ve většině členských států je podobný, přičemž se vyskytuje v podobě protidrogových diskoték, uměleckých představení, divadel, mediální podpory (filmy, kreslené seriály atd.), seminářů, mobilních výstav a turistických akcí (lucemburská národní zpráva).
Foranstaltningernes indhold forbliver typisk uændret og er omtrent det samme i de fleste medlemsstater, f.eks. stoffrie diskoteker, kunstforestillinger, teater, mediestøtte (film, tegnefilm osv.), seminarer, mobile udstillinger og rejseerfaringer (Luxembourgs nationale rapport).
Toimien sisältö pysyy yleensä samanlaisena, ja toimet ovat useimmissa jäsenvaltioissa samankaltaisia eli huumeiden vastaisia diskoja, taide-esityksiä, teatteria, mediatukea (elokuvia, sarjakuvia jne.), seminaareja, liikkuvia näyttelyjä ja matkakokemuksia (Luxemburgin kansallinen raportti).
A beavatkozások tartalma jellemzően nem változik, és a legtöbb tagállamban igen hasonló formákat ölt, például drogellenes diszkók, művészeti vagy színházi előadások, médiaanyagok (filmek, rajzfilmek stb.), szemináriumok, mozgó kiállítások és utazási élmények formájában nyilvánul meg (luxemburgi országjelentés).
Innholdet i intervensjonene er typisk uendret og er noenlunde likt i de fleste medlemsstatene, med rusfrie diskoteker, kunstutstillinger, teaterforestillinger, filmer og tegneserier osv., seminarer, mobile utstillinger og turer (Luxembourgs nasjonale rapport).
De obicei conţinutul intervenţiilor nu se modifică şi este similar în majoritatea statelor membre, constând din discoteci antidrog, spectacole artistice, teatru, suport media (filme, desene animate, etc.), seminarii, expoziţii mobile şi experienţe de călătorie (raportul naţional al Luxemburgului) de combatere a drogurilor.
Obvykle ostáva obsah zásahov nezmenený a vo väčšine členských štátoch podobný; má formu protidrogových diskoték, umeleckých vystúpení, divadla, mediálnej podpory (filmov, karikatúr atď.), seminárov, mobilných výstav a turistických podujatí (luxemburská národná správa).
Po navadi vsebina posredovanj ostaja nespremenjena in je v večini držav članic podobna, saj se pojavlja v obliki diskotek brez drog, umetniških prireditev, gledališča, medijske podpore (filmi, risanke itd.), seminarjev, potujočih razstav in popotniških izkušenj (luksemburško nacionalno poročilo).
I fråga om innehåll är insatserna normalt oförändrade och likartade i de flesta medlemsstater. De handlar om antidrogdiskon, uppträdanden, teater, mediestöd (filmer, serier etc.), seminarier, reseutställningar och resor (Luxemburgs nationella rapport).
Parasti aktivitāšu saturs ir nemainīgs un līdzīgs lielākajā daļā dalībvalstu, tās ir pret narkotikām vērstās diskotēkas, mākslas uzvedumi, teātri, mediju atbalsts (filmas, multiplikācijas filmas, u.c.), semināri, mobilās izstādes un ceļojumi (Luksemburgas nacionālais ziņojums).
  Zgony zwiÄ…zane z zaży...  
W ostatnich latach państwa bałtyckie doniosły o kilku zgonach, których jako przyczynę badania toksykologiczne podały fentanyl, często towarzyszący heroinie. W swoim Sprawozdaniu krajowym Szwecja przekazała informację o13 zgonach związanych z fentanylem w grupie osób zażywających narkotyki dożylnie w roku 2003, w porównaniu z jedynie sporadycznymi przypadkami występującymi rok wcześniej.
In recent years, the Baltic countries have reported some deaths in which fentanyl was found in the toxicological investigation, frequently concomitantly with heroin. In its national report, Sweden reported 13 deaths related to fentanyl among IDUs in 2003, compared with only occasional cases in previous years. For information about the role of buprenorphine in drug-related deaths, see the selected issue on buprenorphine.
Ces dernières années, les pays baltes ont déclaré plusieurs décès dans lesquels l'examen toxicologique avait mis en évidence la présence de fentanyl, souvent en association avec de l'héroïne. Dans son rapport national, la Suède a déclaré 13 décès liés au fentanyl chez les UDVI en 2003, alors qu'elle ne rapportait que des cas occasionnels les années précédentes. Pour plus d'informations sur le rôle de la buprénorphine dans les décès liés à la drogue, voir la question particulière consacrée à la buprénorphine.
In den letzten Jahren berichteten die baltischen Länder über einige Todesfälle, bei denen in der toxikologischen Analyse Fentanyl, oft in Verbindung mit Heroin, nachgewiesen wurde. In seinem nationalen Bericht meldet Schweden 13 Todesfälle für das Jahr 2003 im Zusammenhang mit Fentanyl unter IDU, während in den Vorjahren nur vereinzelte Fälle festgestellt wurden. Informationen über drogenbedingte Todesfälle im Zusammenhang mit Buprenorphin sind dem ausgewählten Thema über Buprenorphin zu entnehmen.
En los últimos años, los países bálticos han registrado varias muertes con detección de fentanilo en los análisis toxicológicos, frecuentemente combinado con heroína. En su informe nacional de 2003, Suecia registra 13 casos de muertes relacionadas con fentanilo entre los consumidores de drogas por vía parenteral, mientras que en años anteriores esto sólo había ocurrido de forma ocasional. Para más información sobre el papel de la buprenorfina en las muertes relacionadas con las drogas, véase la cuestión particular sobre la buprenorfina.
Negli ultimi anni, i paesi baltici hanno segnalato taluni decessi in cui dall’indagine tossicologica era emerso fentanil spesso in combinazione con eroina. Nella sua relazione nazionale la Svezia parla di 13 decessi nel 2003 imputabili al fentanil tra i consumatori di stupefacenti per via parenterale, rispetto a un unico caso occasionale registrato negli anni precedenti. Per maggiori informazioni sul ruolo della buprenorfina nei decessi correlati al consumo di stupefacenti si rimanda alla questione specifica sulla buprenorfina.
Nos últimos anos, os Estados bálticos têm comunicado algumas mortes em que o fentanil foi detectado na investigação toxicológica, muitas vezes de forma concomitante com a heroína. No seu relatório nacional, a Suécia comunicou 13 mortes relacionadas com o fentanil entre os consumidores de droga injectada, em 2003, quando nos anos anteriores esses casos eram meramente ocasionais. Para as informações sobre o papel da buprenorfina nas mortes relacionadas com a droga, ver o tema específico relativo à buprenorfina.
Τα τελευταία χρόνια, οι χώρες της Βαλτικής ανέφεραν ορισμένους θανάτους στους οποίους εντοπίσθηκε φαιντανύλη κατά την τοξικολογική εξέταση, συχνά ταυτόχρονα με ηρωίνη. Στην εθνική έκθεσή της, η Σουηδία ανέφερε 13 θανάτους συνδεόμενους με φαιντανύλη στους ΧΕΝ το 2003, σε σύγκριση με περιστασιακούς μόνον θανάτους τα προηγούμενα χρόνια. Για πληροφορίες σχετικά με τον ρόλο της βουπρενορφίνης σε θανάτους που συνδέονται με τα ναρκωτικά, βλέπε επιλεγμένο θέμα για τη βουπρενορφίνη.
In de afgelopen jaren hebben de Baltische landen enkele sterfgevallen gemeld waarbij in de toxicologische analyse fentanyl is aangetroffen, vaak samen met heroïne. In het Zweedse nationale verslag wordt voor 2003 melding gemaakt van dertien sterfgevallen onder ID’s waarbij fentanyl is betrokken, terwijl dergelijke sterfgevallen de jaren daarvoor slechts sporadisch voorkwamen. Voor nadere informatie over de rol van buprenorfine in drugsgerelateerde sterfgevallen wordt verwezen naar de speciale kwestie over buprenorfine.
Severské země v posledních letech uvedly několik úmrtí, ve kterých byl v toxikologickém šetření zjištěn fentanyl, často společně s heroinem. Ve své národní zprávě Švédsko uvedlo 13 úmrtí souvisejících s fentanylem mezi injekčními uživateli drog v roce 2003 ve srovnání s pouze příležitostnými případy v letech předchozích. Informace o úloze buprenorfinu v úmrtích souvisejících s drogami viz vybrané téma o buprenorfinu.
I de senere år har de baltiske lande indberettet dødsfald, hvor der var påvist fentanyl i forbindelse med den toksikologiske undersøgelse, hyppigt samtidig med heroin. I sin nationale rapport rapporterede Sverige om 13 dødsfald i forbindelse med fentanyl blandt intravenøse stofbrugere i 2003 i forhold til kun lejlighedsvise tilfælde i tidligere år. Flere oplysninger om buprenorphins rolle i forbindelse med narkotikarelaterede dødsfald findes i forbindelse med det udvalgte tema om buprenorphin.
Viimastel aastatel on Balti riigid teatanud mõnedest surmajuhtumitest, mille puhul leiti toksikoloogilisel uurimisel fentanüüli, sageli koos heroiiniga. Rootsi teatas oma riiklikus aruandes fentanüüliga seotud 13 surmajuhtumist süstivate narkomaanide hulgas 2003. aastal, võrreldes üksnes harvade juhtumitega varasematel aastatel. Teabe saamiseks buprenorfiini rolli kohta narkootikumidega seotud surmades tutvu valikteemaga buprenorfiini kohta.
Baltian maat ovat viime vuosina ilmoittaneet joitakin kuolemantapauksia, joissa toksikologisessa tutkimuksessa on löydetty fentanyyliä, usein yhdessä heroiinin kanssa. Ruotsi ilmoitti kansallisessa raportissaan, että vuonna 2003 injektiokäyttäjien kuolemista 13:een liittyi fentanyyliä, kun edellisinä vuosina näitä tapauksia oli todettu vain satunnaisesti. Buprenorfiinin osuutta huumekuolemissa käsitellään buprenorfiinia koskevassa erityiskysymyksessä.
Az elmúlt években a balti országokból jelentettek néhány olyan halálesetet, amelyekben a toxikológiai vizsgálat fentanilt talált, gyakran heroin kíséretében. Svédország országjelentésében 2003-ban 13, fentanillal összefüggő halálesetről tett jelentést az injekciós kábítószer-használók körében, míg a korábbi években ez csak elvétve fordult elő. Bővebb információért a buprenorfin szerepéről a kábítószerrel összefüggő halálesetekben lásd a buprenorfinról szóló kiválasztott témát.
I de senere år har landene i Baltikum rapportert en del dødsfall der fentanyl er påvist i de toksikologiske undersøkelsene, ofte sammen med heroin. Sverige rapporterte i sin nasjonale rapport 13 dødsfall relatert til fentanyl blant sprøytebrukere i 2003, sammenlignet med bare sporadiske tilfeller i de foregående årene. For informasjon om buprenorfins rolle i narkotikarelaterte dødsfall, se det utvalgte aspektet buprenorfin.
În ultimii ani, ţările baltice au raportat o serie de decese în cazul cărora examenul toxicologic a identificat prezenţa fentanilului, de multe ori concomitent cu heroină. În raportul său naţional, Suedia a raportat 13 decese legate de consumul de fentanil în rândul CDI în 2003, faţă de doar câteva cazuri ocazionale în anii precedenţi. Pentru informaţii privind rolul buprenorfinei în decesele legate de consumul de droguri, vezi extrasul privind buprenorfina.
V ostatných rokov informovali pobaltské štáty o niekoľkých úmrtiach, pri ktorých bol v toxikologickom náleze fentanyl, často v sprievode heroínu. Vo svojej národnej správe v roku 2003 uviedlo Švédsko 13 úmrtí súvisiacich s fentanylom medzi IDU, pričom v predchádzajúcich rokoch išlo len o občasné prípady. Informácie o role buprenorfínu pri úmrtiach súvisiacich s drogami pozri vo vybranej otázke o buprenorfíne.
V zadnjih letih so baltske države poročale o nekaterih smrtnih primerih, v katerih je bil s toksikološko preiskavo najden fentanil, pogosto v povezavi s heroinom. Švedska je v svojem nacionalnem poročilu leta 2003 poročala o 13 smrtnih žrtvah, povezanih s fentanilom, med injicirajočimi uživalci drog, v primerjavi z redkimi primeri v prejšnjih letih. Več informacij o vlogi buprenorfina v smrtnih primerih, povezanih z drogo, najdete v izbranem poglavju o buprenorfinu.
De senaste åren har Östersjöländerna redovisat några dödsfall där fentanyl förekommit och upptäckts i den toxikologiska undersökningen, ofta i kombination med heroin. I Sveriges nationella rapport redovisade landet 13 fentanylrelaterade dödsfall bland injektionsmissbrukare år 2003, att jämföra med endast ett fåtal fall tidigare år. Information om buprenorfinets roll vid narkotikarelaterade dödsfall finns i temakapitlet om buprenorfin.
Pēdējo gadu laikā Baltijas valstis ir ziņojušas par atsevišķiem nāves gadījumiem, kad toksikoloģijas analīzēs tika atklāts fentanīls, bieži kopā ar heroīnu. Savā nacionālajā ziņojumā Zviedrija ir minējusi 13 nāves gadījumus, kas saistīti ar fentanilu injicējamo narkotiku lietotāju vidū 2003. gadā, salīdzinājumā ar tikai nedaudziem atsevišķiem gadījumiem iepriekšējos gados. Informāciju par buprenorfīna ietekmi uz narkotikām saistītajiem nāves gadījumiem skatīt atsevišķajā tēmā par buprenorfīnu.
  Okienko 1  
Utworzenie i działanie zrównoważonego systemu monitorowania zdrowia należy do kluczowych celów programu zdrowia publicznego (2003-2008). Komisja przeprowadziła konsultacje z Państwami Członkowskimi i z organizacjami międzynarodowymi w celu konsolidacji zbioru wskaźników zdrowia Wspólnoty Europejskiej.
The establishment and operation of a sustainable health monitoring system is among the key objectives of the public health programme (2003–08). The Commission has pursued consultations with Member States and international bodies with a view to consolidating a set of European Community health indicators. In this context, ‘drug-related deaths’ and ‘consumption of psychotropic drugs’ were included in the draft core indicators list, thereby reinforcing structural links with the EMCDDA as a potential data producer.
La création et la mise en œuvre d'un système durable de suivi de la santé figure parmi les principaux objectifs du programme de santé publique (2003-2008). La Commission a poursuivi ses consultations avec les États membres et les instances internationales afin de consolider un ensemble d'indicateurs de santé pour la Communauté européenne. C'est ainsi que les «décès liés à la drogue» et la «consommation de substances psychotropes» ont été inclus dans le projet de liste d'indicateurs clés, renforçant ainsi les liens structurels avec l'OEDT en tant que source potentielle de données.
Der Aufbau und Betrieb eines nachhaltigen Systems zur Gesundheitsüberwachung ist eines der wichtigsten Ziele des Aktionsprogramms der Gemeinschaft im Bereich der öffentlichen Gesundheit (2003-2008). Die Kommission hat Konsultationen mit den Mitgliedstaaten und internationalen Organisationen durchgeführt, um eine Reihe von Gesundheitsindikatoren der Europäischen Gemeinschaft festzulegen. In diesem Zusammenhang wurden „drogenbedingte Todesfälle“ und „Konsum psychotroper Drogen“ in den Entwurf der Liste der Kernindikatoren aufgenommen. Dadurch wurden die strukturellen Beziehungen zur EBDD als potenziellem Datenproduzenten verstärkt.
El establecimiento y funcionamiento de un sistema de supervisión de la salud sostenible es uno de los objetivos clave del programa de salud pública (2003-2008). La Comisión ha consultado con los Estados miembros y los organismos internacionales con miras a consolidar un conjunto de indicadores de salud de la Comunidad Europea. En este contexto, las «muertes relacionadas con las drogas» y el «consumo de drogas psicotrópicas» se incluyeron en la lista de indicadores básicos, reforzando así los enlaces estructurales con el OEDT como fuente potencial de datos.
L’istituzione e il funzionamento di un sistema di monitoraggio sanitario sostenibile è uno dei principali obiettivi del programma in materia di sanità pubblica (2003-2008). La Commissione si sta consultando con gli Stati membri e con gli organismi internazionali al fine di definire un insieme consolidato di indicatori sanitari della Comunità europea. In tale contesto sono stati inclusi nella bozza dell’elenco degli indicatori chiave i “decessi correlati al consumo di stupefacenti” e il “consumo di sostanze psicotrope”, rafforzando in tal modo i collegamenti strutturali con l’OEDT quale potenziale fornitore di dati.
A criação e o funcionamento de um sistema sustentável de monitorização da saúde é um dos objectivos fundamentais do programa de saúde pública (2003–2008). A Comissão prosseguiu as consultas aos Estados-Membros e às entidades internacionais tendo em vista a consolidação de um conjunto de indicadores de saúde da Comunidade Europeia. Neste contexto, as “mortes relacionadas com o consumo de droga” e o “consumo de drogas psicotrópicas” foram incluídas no projecto de lista de indicadores principais, reforçando assim as ligações estruturais com o OEDT como potencial produtor de dados.
Η θέσπιση και η λειτουργία ενός βιώσιμου συστήματος παρακολούθησης της υγείας περιλαμβάνεται στους κύριους στόχους του προγράμματος για τη δημόσια υγεία (2003–08). Η Επιτροπή προέβη σε διαβουλεύσεις με τα κράτη μέλη και με διεθνείς οργανισμούς προκειμένου να καθιερώσει ένα σύνολο δεικτών υγείας για την Ευρωπαϊκή Κοινότητα. Στο πλαίσιο αυτό, οι «συνδεόμενοι με τα ναρκωτικά θάνατοι» και η «χρήση ψυχοτρόπων ουσιών» συμπεριλήφθηκαν στο σχέδιο της κατάστασης των βασικών δεικτών, ενισχύοντας με τον τρόπο αυτό τους διαρθρωτικούς δεσμούς με το ΕΚΠΝΤ ως δυνητικό προμηθευτή στοιχείων.
Het opzetten en beheren van een duurzaam systeem voor gezondheidsbewaking is een van de hoofddoelstellingen van het communautair actieprogramma op het gebied van de volksgezondheid (2003-2008). De Commissie heeft de lidstaten en internationale organen geraadpleegd met het oog op het vaststellen van een reeks gezondheidsindicatoren voor de Europese Gemeenschap. In dit verband zijn de termen “sterfgevallen als gevolg van drugs” en “gebruik van psychotropische drugs” in de conceptlijst van kernindicatoren opgenomen, waardoor de structurele koppeling met het EWDD als potentiële gegevensbron verder is verankerd.
Vytvoření a provoz udržitelného systému sledování zdraví patří mezi klíčové cíle programu veřejného zdraví (2003–2008). Komise konzultovala členské státy a mezinárodními orgány s cílem konsolidovat soustavu zdravotních ukazatelů Evropského společenství. V souvislosti s tím byly ukazatele „úmrtí související s drogami“ a „konzumace psychotropních drog“ zahrnuty do návrhu seznamu základních ukazatelů, čímž se posílila strukturální návaznost mezi EMCDDA jako možným poskytovatelem údajů.
Etableringen og forvaltningen af et bæredygtigt sundhedsovervågningssystem er et af hovedmålene for folkesundhedsprogrammet (2003–2008). Kommissionen har gennemført høringer af medlemsstaterne og internationale organer med henblik på at udarbejde en række sundhedsindikatorer for EU. I denne forbindelse blev 'narkotikarelaterede dødsfald' og 'forbrug af psykotrope stoffer' omfattet af udkastet til listen over kerneindikatorer, hvilket styrkede de strukturelle forbindelser til EONN som potentiel dataproducent.
Jätkusuutliku terviseseiresüsteemi loomine ja käivitamine on üks peamisi rahvatervise programmi (2003–2008) eesmärke. Komisjon on kutsunud liikmesriike ja rahvusvahelisi organisatsioone üles alustama konsultatsioone, eesmärgiga koostada ühtne nimekiri Euroopa Ühenduse terviseindikaatoritest. Selles kontekstis arvati „uimastitega seotud surmad” ja „psühhotroopsete uimastite tarbimine” põhiindikaatorite nimekirja kavandisse, tugevdades struktuurilisi sidemeid Narkootikumide ja Narkomaania Euroopa Järelevalvekeskuse kui võimaliku teabeandjaga.
Terveystilanteen jatkuvan seurantajärjestelmän perustaminen ja ylläpitäminen kuuluu kansanterveysalan toimintaohjelman (2003–2008) keskeisiin tavoitteisiin. Komissio on kuullut jäsenvaltioita ja kansainvälisiä elimiä Euroopan yhteisön terveysalan indikaattoreiden määrittelemiseksi. "Huumekuolemat" ja "psykotrooppisten aineiden käyttö" lisättiin tässä yhteydessä keskeisten indikaattoreiden alustavaan luetteloon, ja siten vahvistettiin rakenteellisia yhteyksiä EMCDDA:han mahdollisena tietojen tuottajana.
Egy fenntartható egészségügyi megfigyelő rendszer létrehozása és működtetése a közegészségügyi program (2003–08) kulcsfontosságú célkitűzéseinek egyike. Az Európai Közösség egészségügyi mutatókészletének egységesítése érdekében a Bizottság konzultációkat folytatott a tagállamokkal és nemzetközi szervekkel. Ebben a kontextusban az alapmutatók listájának tervezetében helyet kapott a „kábítószerrel összefüggő halálesetek” és a „pszichotróp kábítószerek fogyasztása”, ezáltal erősítve a strukturális kapcsolódásokat a EMCDDA-mel mint potenciális adatszolgáltatóval.
Opprettelse og drift av et varig system for helsekartlegging er blant de viktigste målsettingene i folkehelseprogrammet (2003-08). Kommisjonen har rådført seg med medlemsstatene og internasjonale organer for å utarbeide et helseindikatorsett for Det europeiske fellesskap. Innenfor denne rammen ble “narkotikarelaterte dødsfall” og ”bruk av psykoaktive stoffer” tatt med i utkastet til liste over kjerneindikatorer, noe som styrket de strukturelle båndene til EONN som en potensiell informasjonsprodusent.
Instituirea şi funcţionarea unui sistem durabil de monitorizare a sănătăţii se numără printre obiectivele cheie ale programului de sănătate publică (2003–2008). Comisia a desfăşurat consultări cu statele membre şi cu organisme internaţionale în vederea stabilirii unei serii de indicatori de sănătate pentru Comunitatea Europeană. În acest context, „decesele legate de consumul de droguri” şi „consumul de substanţe psihotrope” au fost incluse în lista propusă a indicatorilor esenţiali, consolidând astfel legăturile structurale cu OEDT ca potenţial producător de date.
Zriadenie a prevádzkovanie udržateľného systému monitorovania zdravia je jedným z kľúčových cieľov programu verejného zdravia (2003 – 2008). Komisia sa snažila o konzultácie s členskými štátmi a medzinárodnými orgánmi s cieľom konsolidovať súbor indikátorov zdravia Európskeho spoločenstva. V tomto kontexte boli „úmrtia súvisiace s drogami“ a „konzumácia psychotropných drog“ zahrnuté do návrhu zoznamu hlavných indikátorov, posilňujúc tak štruktúrne prepojenia s EMCDDA ako do úvahy prichádzajúcim poskytovateľom údajov.
Vzpostavitev in delovanje trajnostnega sistema za spremljanje zdravja je med ključnimi cilji programa javnega zdravja (2003–2008). Komisija se je posvetovala z državami članicami in mednarodnimi organi, da bi združila sklop kazalcev zdravja Evropske skupnosti. V tem okviru so bili "z drogo povezani smrtni primeri" in "uživanje psihotropnih drog" vključeni v osnutek osrednjega seznama kazalcev, s čimer so se okrepile strukturne povezave s Centrom kot morebitnim dajalcem podatkov.
Ett av de viktigaste målen med folkhälsoprogrammet (2003–2008) är att inrätta och driva ett hållbart hälsoövervakningssystem. I syfte att konsolidera en uppsättning hälsoindikatorer för Europeiska gemenskapen har kommissionen haft samråd med medlemsstaterna och internationella organ. I detta sammanhang inkluderas ”narkotikarelaterade dödsfall” och ”användning av psykotropa droger” i utkastet till en lista över centrala indikatorer och därmed förstärks de strukturella kopplingarna med ECNN som möjlig dataproducent.
  Zgony zwiÄ…zane z zaży...  
W ostatnich latach państwa bałtyckie doniosły o kilku zgonach, których jako przyczynę badania toksykologiczne podały fentanyl, często towarzyszący heroinie. W swoim Sprawozdaniu krajowym Szwecja przekazała informację o13 zgonach związanych z fentanylem w grupie osób zażywających narkotyki dożylnie w roku 2003, w porównaniu z jedynie sporadycznymi przypadkami występującymi rok wcześniej.
In recent years, the Baltic countries have reported some deaths in which fentanyl was found in the toxicological investigation, frequently concomitantly with heroin. In its national report, Sweden reported 13 deaths related to fentanyl among IDUs in 2003, compared with only occasional cases in previous years. For information about the role of buprenorphine in drug-related deaths, see the selected issue on buprenorphine.
Ces dernières années, les pays baltes ont déclaré plusieurs décès dans lesquels l'examen toxicologique avait mis en évidence la présence de fentanyl, souvent en association avec de l'héroïne. Dans son rapport national, la Suède a déclaré 13 décès liés au fentanyl chez les UDVI en 2003, alors qu'elle ne rapportait que des cas occasionnels les années précédentes. Pour plus d'informations sur le rôle de la buprénorphine dans les décès liés à la drogue, voir la question particulière consacrée à la buprénorphine.
In den letzten Jahren berichteten die baltischen Länder über einige Todesfälle, bei denen in der toxikologischen Analyse Fentanyl, oft in Verbindung mit Heroin, nachgewiesen wurde. In seinem nationalen Bericht meldet Schweden 13 Todesfälle für das Jahr 2003 im Zusammenhang mit Fentanyl unter IDU, während in den Vorjahren nur vereinzelte Fälle festgestellt wurden. Informationen über drogenbedingte Todesfälle im Zusammenhang mit Buprenorphin sind dem ausgewählten Thema über Buprenorphin zu entnehmen.
En los últimos años, los países bálticos han registrado varias muertes con detección de fentanilo en los análisis toxicológicos, frecuentemente combinado con heroína. En su informe nacional de 2003, Suecia registra 13 casos de muertes relacionadas con fentanilo entre los consumidores de drogas por vía parenteral, mientras que en años anteriores esto sólo había ocurrido de forma ocasional. Para más información sobre el papel de la buprenorfina en las muertes relacionadas con las drogas, véase la cuestión particular sobre la buprenorfina.
Negli ultimi anni, i paesi baltici hanno segnalato taluni decessi in cui dall’indagine tossicologica era emerso fentanil spesso in combinazione con eroina. Nella sua relazione nazionale la Svezia parla di 13 decessi nel 2003 imputabili al fentanil tra i consumatori di stupefacenti per via parenterale, rispetto a un unico caso occasionale registrato negli anni precedenti. Per maggiori informazioni sul ruolo della buprenorfina nei decessi correlati al consumo di stupefacenti si rimanda alla questione specifica sulla buprenorfina.
Nos últimos anos, os Estados bálticos têm comunicado algumas mortes em que o fentanil foi detectado na investigação toxicológica, muitas vezes de forma concomitante com a heroína. No seu relatório nacional, a Suécia comunicou 13 mortes relacionadas com o fentanil entre os consumidores de droga injectada, em 2003, quando nos anos anteriores esses casos eram meramente ocasionais. Para as informações sobre o papel da buprenorfina nas mortes relacionadas com a droga, ver o tema específico relativo à buprenorfina.
Τα τελευταία χρόνια, οι χώρες της Βαλτικής ανέφεραν ορισμένους θανάτους στους οποίους εντοπίσθηκε φαιντανύλη κατά την τοξικολογική εξέταση, συχνά ταυτόχρονα με ηρωίνη. Στην εθνική έκθεσή της, η Σουηδία ανέφερε 13 θανάτους συνδεόμενους με φαιντανύλη στους ΧΕΝ το 2003, σε σύγκριση με περιστασιακούς μόνον θανάτους τα προηγούμενα χρόνια. Για πληροφορίες σχετικά με τον ρόλο της βουπρενορφίνης σε θανάτους που συνδέονται με τα ναρκωτικά, βλέπε επιλεγμένο θέμα για τη βουπρενορφίνη.
In de afgelopen jaren hebben de Baltische landen enkele sterfgevallen gemeld waarbij in de toxicologische analyse fentanyl is aangetroffen, vaak samen met heroïne. In het Zweedse nationale verslag wordt voor 2003 melding gemaakt van dertien sterfgevallen onder ID’s waarbij fentanyl is betrokken, terwijl dergelijke sterfgevallen de jaren daarvoor slechts sporadisch voorkwamen. Voor nadere informatie over de rol van buprenorfine in drugsgerelateerde sterfgevallen wordt verwezen naar de speciale kwestie over buprenorfine.
Severské země v posledních letech uvedly několik úmrtí, ve kterých byl v toxikologickém šetření zjištěn fentanyl, často společně s heroinem. Ve své národní zprávě Švédsko uvedlo 13 úmrtí souvisejících s fentanylem mezi injekčními uživateli drog v roce 2003 ve srovnání s pouze příležitostnými případy v letech předchozích. Informace o úloze buprenorfinu v úmrtích souvisejících s drogami viz vybrané téma o buprenorfinu.
I de senere år har de baltiske lande indberettet dødsfald, hvor der var påvist fentanyl i forbindelse med den toksikologiske undersøgelse, hyppigt samtidig med heroin. I sin nationale rapport rapporterede Sverige om 13 dødsfald i forbindelse med fentanyl blandt intravenøse stofbrugere i 2003 i forhold til kun lejlighedsvise tilfælde i tidligere år. Flere oplysninger om buprenorphins rolle i forbindelse med narkotikarelaterede dødsfald findes i forbindelse med det udvalgte tema om buprenorphin.
Viimastel aastatel on Balti riigid teatanud mõnedest surmajuhtumitest, mille puhul leiti toksikoloogilisel uurimisel fentanüüli, sageli koos heroiiniga. Rootsi teatas oma riiklikus aruandes fentanüüliga seotud 13 surmajuhtumist süstivate narkomaanide hulgas 2003. aastal, võrreldes üksnes harvade juhtumitega varasematel aastatel. Teabe saamiseks buprenorfiini rolli kohta narkootikumidega seotud surmades tutvu valikteemaga buprenorfiini kohta.
Baltian maat ovat viime vuosina ilmoittaneet joitakin kuolemantapauksia, joissa toksikologisessa tutkimuksessa on löydetty fentanyyliä, usein yhdessä heroiinin kanssa. Ruotsi ilmoitti kansallisessa raportissaan, että vuonna 2003 injektiokäyttäjien kuolemista 13:een liittyi fentanyyliä, kun edellisinä vuosina näitä tapauksia oli todettu vain satunnaisesti. Buprenorfiinin osuutta huumekuolemissa käsitellään buprenorfiinia koskevassa erityiskysymyksessä.
Az elmúlt években a balti országokból jelentettek néhány olyan halálesetet, amelyekben a toxikológiai vizsgálat fentanilt talált, gyakran heroin kíséretében. Svédország országjelentésében 2003-ban 13, fentanillal összefüggő halálesetről tett jelentést az injekciós kábítószer-használók körében, míg a korábbi években ez csak elvétve fordult elő. Bővebb információért a buprenorfin szerepéről a kábítószerrel összefüggő halálesetekben lásd a buprenorfinról szóló kiválasztott témát.
I de senere år har landene i Baltikum rapportert en del dødsfall der fentanyl er påvist i de toksikologiske undersøkelsene, ofte sammen med heroin. Sverige rapporterte i sin nasjonale rapport 13 dødsfall relatert til fentanyl blant sprøytebrukere i 2003, sammenlignet med bare sporadiske tilfeller i de foregående årene. For informasjon om buprenorfins rolle i narkotikarelaterte dødsfall, se det utvalgte aspektet buprenorfin.
În ultimii ani, ţările baltice au raportat o serie de decese în cazul cărora examenul toxicologic a identificat prezenţa fentanilului, de multe ori concomitent cu heroină. În raportul său naţional, Suedia a raportat 13 decese legate de consumul de fentanil în rândul CDI în 2003, faţă de doar câteva cazuri ocazionale în anii precedenţi. Pentru informaţii privind rolul buprenorfinei în decesele legate de consumul de droguri, vezi extrasul privind buprenorfina.
V ostatných rokov informovali pobaltské štáty o niekoľkých úmrtiach, pri ktorých bol v toxikologickom náleze fentanyl, často v sprievode heroínu. Vo svojej národnej správe v roku 2003 uviedlo Švédsko 13 úmrtí súvisiacich s fentanylom medzi IDU, pričom v predchádzajúcich rokoch išlo len o občasné prípady. Informácie o role buprenorfínu pri úmrtiach súvisiacich s drogami pozri vo vybranej otázke o buprenorfíne.
V zadnjih letih so baltske države poročale o nekaterih smrtnih primerih, v katerih je bil s toksikološko preiskavo najden fentanil, pogosto v povezavi s heroinom. Švedska je v svojem nacionalnem poročilu leta 2003 poročala o 13 smrtnih žrtvah, povezanih s fentanilom, med injicirajočimi uživalci drog, v primerjavi z redkimi primeri v prejšnjih letih. Več informacij o vlogi buprenorfina v smrtnih primerih, povezanih z drogo, najdete v izbranem poglavju o buprenorfinu.
De senaste åren har Östersjöländerna redovisat några dödsfall där fentanyl förekommit och upptäckts i den toxikologiska undersökningen, ofta i kombination med heroin. I Sveriges nationella rapport redovisade landet 13 fentanylrelaterade dödsfall bland injektionsmissbrukare år 2003, att jämföra med endast ett fåtal fall tidigare år. Information om buprenorfinets roll vid narkotikarelaterade dödsfall finns i temakapitlet om buprenorfin.
Pēdējo gadu laikā Baltijas valstis ir ziņojušas par atsevišķiem nāves gadījumiem, kad toksikoloģijas analīzēs tika atklāts fentanīls, bieži kopā ar heroīnu. Savā nacionālajā ziņojumā Zviedrija ir minējusi 13 nāves gadījumus, kas saistīti ar fentanilu injicējamo narkotiku lietotāju vidū 2003. gadā, salīdzinājumā ar tikai nedaudziem atsevišķiem gadījumiem iepriekšējos gados. Informāciju par buprenorfīna ietekmi uz narkotikām saistītajiem nāves gadījumiem skatīt atsevišķajā tēmā par buprenorfīnu.
  Psylocyn i psylocybin ‘...  
(31) Patrz Wykres EYE-2 (część v) w Biuletynie Statystycznym na rok 2005.
(31) See Figure EYE-2 (part v) in the 2005 statistical bulletin.
(31) Voir graphique EYE-2 (partie v) du bulletin statistique 2005.
(31) Siehe Abbildung EYE-2 (Teil v) im Statistical Bulletin 2005.
(31) Véase el gráfico EYE-2 (parte v) del boletín estadístico de 2005.
(31) Cfr. il grafico EYE-2 (parte v) nel bollettino statistico 2005.
(31) Ver Figura EYE-2 (parte v) no Boletim Estatístico de 2005.
(31) Βλέπε Διάγραμμα EYE-2 (μέρος v) στο Δελτίο στατιστικών στοιχείων 2005.
(31) Zie figuur EYE-2 (deel v) in het Statistical Bulletin 2005.
(31) Viz obrázek EYE-2 (část v) ve Statistickém věstníku 2005.
(31) Se figur EYE-2 (del v) i Statistical bulletin 2005.
(31) Vaata joonist EYE-2 (v osa) 2005. aasta statistikabülletäänis.
(31) Ks. kaavio EYE-2 (osa v) vuoden 2005 Tilastotiedotteessa.
(31) Ld. az EYE-2 (v. rész) ábrát a 2005. évi statisztikai értesítőben.
(31) Se figur EYE-2 (del v) i Statistiske opplysninger 2005.
(31) Vezi Figura EYE-2 (partea v) din Buletinul statistic 2005.
(31) Pozri obrázok EYE-2 (part v) v štatistickej ročenke 2005.
(31) Glej prikaz EYE-2 (del v) v Statističnem biltenu 2005.
(31) Se figur EYE-2 (del v) i statistikbulletinen för 2005.
(31) Skatīt attēlu EYE-2 (daļa v) 2005. gada statistikas biļetenā.
  Trendy w zakresie nagÅ‚...  
Wykres 21: Ogólny trend dotyczący nagłych zgonów związanych z narkotykami w nowych Państwach Członkowskich i w państwach kandydujących oraz trend dotyczący odsetka ofiar w wieku poniżej 25 lat w okresie od 1996 do 2003 roku
Figure 21: Overall trend in acute drug-related deaths in new Member States and candidate countries and trend in proportion of victims under 25 years old, 1996–2003
Graphique 21: Tendance globale des décès subits liés à la drogue dans les nouveaux États membres et les pays candidats, et tendance concernant le pourcentage de victimes de moins de 25 ans, 1996-2003
Abbildung 21: Gesamttendenzen hinsichtlich akuter drogenbedingter Todesfälle in den neuen Mitgliedstaaten und den Beitritts- und Kandidatenländern sowie Tendenzen beim Anteil der Opfer im Alter von unter 25 Jahren, 1996 bis 2003
Gráfico 21: Tendencia global de las muertes por intoxicación aguda con drogas en los nuevos Estados miembros y países candidatos, y tendencia del porcentaje de víctimas menores de 25 años de edad, 1996-2003
Grafico 21: Andamento generale dei decessi improvvisi correlati al consumo di stupefacenti nei nuovi Stati membri e nei paesi candidati all’adesione e andamento della percentuale di vittime sotto i 25 anni, 1996-2003
Figura 21: Tendência global em matéria de mortes por intoxicação aguda relacionada com o consumo de droga nos novos Estados-Membros e nos países candidatos e evolução da percentagem de vítimas com menos de 25 anos de idade, 1996–2003
Διάγραμμα 21: Συνολική τάση των αιφνίδιων θανάτων που συνδέονται με τα ναρκωτικά στα νέα κράτη μέλη και τις υποψήφιες χώρες και τάση του ποσοστού των θυμάτων ηλικίας κάτω των 25 ετών, 1996–2003
Figuur 21: Algemene trend in de gemiddelde leeftijd bij acute sterfgevallen als gevolg van drugsgebruik in de nieuwe lidstaten en de kandidaat-lidstaten en de trend in het percentage slachtoffers als gevolg van drugsgebruik onder de 25 jaar, 1996-2003
Obrázek 21: Celkový trend náhlých úmrtí souvisejících s drogami v nových členských státech a kandidátských zemích a trend podílu obětí mladších 25 let, 1996–2003
Figur 21: Generel tendens for akutte narkotikarelaterede dødsfald i nye medlemsstater og kandidatlande og udvikling i andelen af personer under 25 år, 1996–2003
Joonis 21: Üldsuundumused uimastitega seotud äkksurmade esinemisel uutes liikmesriikides ja kandidaatriikides ning suundumused alla 25aastaste ohvrite osakaalus ajavahemikul 1996–2003
Kaavio 21: Yleinen suuntaus äkillisissä huumekuolemissa uusissa jäsenvaltioissa ja ehdokasvaltioissa ja suuntaus alle 25-vuotiaiden uhrien osuudessa huumekuolemista vuosina 1996–2003
21. ábra: A kábítószer-használattal összefüggő akut halálesetek átfogó alakulása az új tagállamokban és a tagjelölt országokban és a 25 év alatti áldozatok arányának alakulása, 1996–2003
Figur 21: Generell trend for akutte narkotikarelaterte dødsfall i nye medlemsstater og søkerland og trend for andelen ofre under 25 år, 1996-2003
Figura 21: Tendinţa globală a deceselor subite legate de consumul de droguri în noile state membre şi în ţările candidate şi tendinţa proporţiei reprezentate de victimele sub 25 de ani, 1996–2003
Obrázok 21: Celkový trend akútnych úmrtí súvisiacich s drogami v nových členských štátoch a kandidátskych krajinách a trend podielu obetí mladších ako 25 rokov v období 1996 – 2003
Prikaz 21: Splošni trend akutnih smrtnih primerov, povezanih z drogami, v novih državah članicah in državah kandidatkah ter trend deleža žrtev, mlajših od 25 let, 1990–2003
Figur 21: Övergripande trend för akuta narkotikarelaterade dödsfall i de nya medlemsstaterna och kandidatländerna och trend för andelen offer under 25 år, 1996–2003
21. attēls: Ar narkotikām saistīto pēkšņo nāves gadījumu vispārējās tendences jaunajās dalībvalstīs un kandidātvalstīs un upuru skaita, kas jaunāki par 25 gadiem, proporcionālā daudzuma tendences, 1996. –2003. g.
  Okienko 2  
Naruszanie porządku publicznego to nowy temat poruszany w ramach debat prowadzonych nad polityką antynarkotykową zarówno na szczeblu krajowym, jak i europejskim. Zachowania i działania obejmowane zwyczajowo terminem „naruszanie porządku publicznego związane z narkotykami” od dawna obserwowane są w większości Państw Członkowskich, państw kandydujących i w Norwegii.
Public nuisance is an emerging concern within drug policy debate, at both national and European level. Behaviours and activities usually covered by the term ‘drug-related public nuisance’ have long existed in most of the Member States, candidate countries and Norway. Hence, we are looking not at new phenomena, but rather at a new tendency in drug policy, apparent in at least some Member States, to categorise and collate these phenomena under an umbrella concept, and to set the reduction in their occurrence as an objective of national drug strategy.
Les nuisances publiques constituent une préoccupation nouvelle dans le débat politique sur la drogue au plan national et européen. Les comportements et activités généralement couverts par l'expression «nuisances publiques liées à la drogue» existent depuis longtemps dans la plupart des États membres, les pays candidats et la Norvège. Il ne s'agit donc pas d'un phénomène nouveau, mais plutôt d'une nouvelle tendance de la politique antidrogue, qui émerge dans quelques États membres, à classer et à regrouper ces phénomènes sous un concept générique et à considérer la réduction de leur fréquence comme un objectif de la stratégie nationale antidrogue.
Die Störung der öffentlichen Ordnung ist sowohl auf nationaler als auch auf europäischer Ebene in zunehmendem Maße Gegenstand der politischen Drogendebatte. Die Verhaltensweisen und Aktivitäten, die gewöhnlich unter dem Begriff „drogenbedingte Störung der öffentlichen Ordnung“ zusammengefasst werden, sind in den meisten Mitgliedstaaten, den Beitritts- bzw. Kandidatenländern und in Norwegen bereits seit langer Zeit zu beobachten. Es geht hier also nicht um ein neues Phänomen, sondern vielmehr um die neue, zumindest in einigen Mitgliedstaaten zu beobachtende Tendenz in der Drogenpolitik, diese Erscheinungen unter einem Oberbegriff einzustufen und zusammenzuführen und ihre Reduzierung als Ziel in der nationalen Drogenstrategie zu verankern.
Las alteraciones del orden público constituyen una nueva preocupación en el debate sobre la política en materia de drogas, tanto a nivel nacional como europeo. Los comportamientos y actividades comprendidas normalmente bajo el término «alteraciones del orden público relacionadas con las drogas» existen desde hace mucho tiempo en la mayoría de Estados miembros, los países candidatos y Noruega. Por lo tanto, no se trata de un fenómeno nuevo, sino de una nueva tendencia en la política antidroga -evidente por lo menos en algunos Estados miembros- a clasificar y comparar estos conceptos englobándolos en una misma categoría, y a convertir en objetivo de la estrategia nacional en materia de drogas la reducción de su incidencia.
I reati contro l’ordine pubblico rappresentano un problema emergente nel dibattito sulle politiche in materia di droga a livello tanto nazionale quanto europeo. I comportamenti e le azioni solitamente compresi nella definizione di “reati contro l’ordine pubblico connessi alla droga” si osservano da tempo nella maggior parte degli Stati membri, dei paesi candidati all’adesione e in Norvegia. Non si sta quindi prendendo atto di nuovi fenomeni, bensì si osserva una nuova tendenza della strategia in materia di droga, perlomeno in alcuni Stati membri, a classificare e a raggruppare tali fenomeni sotto un’unica definizione e a fissare tra gli obiettivi della strategia nazionale in materia di droga la riduzione di tali fenomeni.
A perturbação da ordem pública é uma preocupação emergente no debate sobre a política em matéria de droga, tanto a nível nacional como a nível europeu. Os comportamentos e actividades normalmente abrangidos pelo termo “perturbação da ordem pública relacionada com a droga” já existem há muito na maioria dos Estados-Membros, nos países candidatos e na Noruega. Não estamos, portanto, perante um fenómeno novo, mas sim face a uma nova tendência nesta política, visível pelo menos em alguns Estados-Membros, para classificar e compilar estes fenómenos sob um conceito central e para integrar a redução da sua ocorrência entre os objectivos da estratégia nacional de luta contra a droga.
Η όχληση του κοινού είναι ένα πρόβλημα που αναφέρεται ολοένα και περισσότερο στις συζητήσεις σχετικά με την πολιτική για τα ναρκωτικά, τόσο σε εθνικό όσο και σε ευρωπαϊκό επίπεδο. Οι συμπεριφορές και οι δραστηριότητες που καλύπτονται συνήθως από τον όρο «όχληση του κοινού συνδεόμενη με τα ναρκωτικά» υπάρχουν εδώ και καιρό στα περισσότερα κράτη μέλη, στις υποψήφιες χώρες και στη Νορβηγία. Επομένως, δεν πρόκειται για νέα φαινόμενα, αλλά μάλλον για μια νέα τάση στην πολιτική για τα ναρκωτικά, εμφανή σε ορισμένα τουλάχιστον κράτη μέλη, με στόχο την ταξινόμηση σε κατηγορίες και τη συγκέντρωση των φαινομένων αυτών κάτω από μια συνολική έννοια, και τη συμπερίληψη της μείωσης της εμφάνισής τους στους στόχους της εθνικής στρατηγικής για την καταπολέμηση των ναρκωτικών.
Op zowel nationaal als Europees niveau speelt de problematiek van de publieke overlast een steeds grotere rol in het debat over het drugsbeleid. De meeste lidstaten, kandidaat-lidstaten en Noorwegen rangschikken al geruime tijd bepaalde gedragingen en activiteiten onder het begrip “drugsgerelateerde publieke overlast”. Het gaat dan ook niet om nieuwe verschijnselen, maar meer om een nieuwe tendens in het drugsbeleid, die zich in ieder geval in een aantal lidstaten voordoet, om deze verschijnselen onder een parapluconcept samen te brengen en om het terugdringen ervan als een van de doelstellingen van de nationale drugsstrategie op te nemen.
Rušení veřejného pořádku je otázka, která se stává předmětem debat v rámci protidrogové politiky na národní i evropské úrovni. Chování a aktivity, jež lze obvykle zahrnout pod pojem „rušení veřejného pořádku související s drogami“, již dlouho existují ve většině členských států, kandidátských zemí a v Norsku. Proto před námi nestojí nové jevy, ale spíše nová tendence v protidrogové politice, která je patrná alespoň v některých členských státech. Jedná se o trend kategorizovat a shrnout tyto jevy pod určitou zastřešující koncepci a stanovit omezení jejich výskytu jako cíl národní protidrogové strategie.
Forstyrrelse af den offentlige orden giver anledning til stigende bekymring i den narkotikapolitiske debat på både nationalt og europæisk plan. De adfærdsmønstre og aktiviteter, der normalt er omfattet af udtrykket 'narkotikarelateret forstyrrelse af den offentlige orden', har længe eksisteret i hovedparten af medlemsstaterne, kandidatlandene og Norge. Der er således ikke tale om nye fænomener, men snarere om en ny tendens i forbindelse med narkotikapolitikken, som har gjort sig gældende i det mindste i nogle medlemsstater, hvor disse fænomener henføres og samles under et paraplybegreb, og en nedbringelse af forekomsten heraf opstilles som et mål for den nationale narkotikastrategi.
Üldust häiriv tegevus on üha suurenev mure uimastipoliitika alastes aruteludes nii riiklikul kui Euroopa tasandil. „Uimastitega seotud üldust häiriva tegevuse” mõiste all käsitletav käitumine ja tegevused on enamikus liikmesriikides, kandidaatriikides ja Norras kaua eksisteerinud. Seega ei ole tegemist uue nähtusega, küll aga uue, vähemalt mõnedes liikmesriikides täheldatava suundumusega uimastipoliitikas, liigitada ja koondada need nähtused ühe ja sama mõiste alla ja seada nende esinemise vähendamine riikliku uimastistrateegia eesmärgiks.
Yleinen haitta on kasvava huolenaihe huumepolitiikasta sekä kansallisella että Euroopan tasolla käytävissä keskusteluissa. "Huumeisiin liittyvällä yleisellä haitalla" tavallisesti tarkoitettua käyttäytymistä ja toimintaa on esiintynyt useimmissa jäsenvaltioissa, ehdokasvaltioissa ja Norjassa jo pitkään. Ilmiö ei siis ole uusi, mutta ainakin joissakin maissa on huumepolitiikan alalla ilmaantunut uusi suuntaus tämän ilmiön luokittelemiseksi ja yhdistämiseksi yleisen käsitteen alle ja sen esiintymisen vähentämisen asettamiseksi kansallisen huumestrategian tavoitteeksi.
A drogpolitikáról folyó vitán belül a közrend megzavarása mind országos, mind európai szinten egyre nagyobb figyelmet kap. A „kábítószerrel összefüggő közrendzavarás” kifejezéshez tartozó viselkedések és tevékenységek régóta léteznek a tagállamokban, tagjelölt országokban és Norvégiában. Nem új jelenséggel van tehát dolgunk, inkább csak egy új tendenciával a drogpolitikán belül – legalábbis néhány tagállamban –, amely arra irányul, hogy egy gyűjtőfogalomhoz sorolják és összevessék ezeket a jelenségeket, előfordulásuk csökkentését pedig a nemzeti drogstratégia egyik célkitűzésévé emeljék.
Ordensforstyrrelse er et tema som stadig oftere dukker opp i den narkotikapolitiske debatten på nasjonalt og europeisk plan. De fleste medlemsstatene, søkerlandene og Norge har lenge opplevd atferd og aktiviteter som vanligvis omfattes av begrepet “narkotikarelatert ordensforstyrrelse”. Det er altså ikke snakk om et nytt fenomen, men heller en ny tendens innen narkotikapolitikken – som i hvert fall kan sees i noen medlemsstater – til å kategorisere og kollatere disse fenomenene under et paraplybegrep og sette reduksjon av forekomsten av disse opp som et mål for den nasjonale narkotikastrategien.
Tulburarea ordinii publice constituie o preocupare tot mai importantă în cadrul dezbaterii asupra politicilor privind drogurile atât la nivel naţional cât şi la nivel european. Comportamentele şi activităţile definite de obicei de termenul „tulburarea ordinii publice legată de droguri” există de mult timp în statele membre, în ţările candidate şi în Norvegia. Prin urmare, nu este vorba de un fenomen nou, ci mai degrabă de o nouă tendinţă în cadrul politicilor privind drogurile, care a devenit evidentă cel puţin în câteva state membre, de a clasifica şi reuni aceste fenomene într-un concept de tip umbrelă, precum şi de a transforma reducerea incidenţei acestora în obiectiv al strategiei naţionale privind drogurile.
Verejné pohoršenie je nový problém v politickej diskusii o drogách tak na národnej, ako aj európskej úrovni. Správanie a aktivity, na ktoré sa „verejné pohoršenie súvisiace s drogami“ vzťahuje, existujú vo väčšine členských štátov, kandidátskych krajín a v Nórsku dávno. Nedívame sa teda na nové javy, ale skôr na novú snahu, zrejmú prinajmenšom v protidrogovej politike niektorých členských štátov, kategorizovať a zhromaždiť tieto javy v rámci jedného zastrešujúceho pojmu a ako cieľ národnej protidrogovej stratégie znížiť ich výskyt.
Motenje javnega reda in miru je naraščajoča skrb v razpravah o politiki drog na nacionalni in evropski ravni. Vedenja in dejavnosti, ki so po navadi zajeti z izrazom "motenje javnega reda in miru zaradi drog", že dolgo obstajajo v večini držav članic, držav kandidatk in na Norveškem. Tako se sedaj ne srečujemo z novim pojavom, ampak z novo težnjo na področju politike drog, ki se je pojavila vsaj v nekaterih državah članicah, da bi te pojave razvrstili in zbrali v okvir krovnega koncepta ter zmanjšanje njihovega pojavljanja postavili kot cilj v nacionalni strategiji boja proti drogam.
Inom den politiska debatten om narkotika på både nationell och europeisk nivå har den olägenhet som narkotikamissbruk innebär för allmänheten i allt högre grad kommit att bli en fråga som ger upphov till oro. Beteenden och aktiviteter som oftast omfattas av termen ”olägenhet som narkotikamissbruk innebär för allmänheten” har länge funnits i de flesta medlemsstater, kandidatländer och Norge. Det handlar alltså inte om något nytt fenomen, utan snarare om en ny tendens inom narkotikapolitiken, som är tydlig i åtminstone några medlemsstater, och som går ut på att kategorisera och samla dessa fenomen under ett paraplykoncept och att ha som mål att minska deras förekomst.
  Okienko 2  
Do jakiego stopnia tendencja ta podzielana jest przez państwa europejskie? Czy istnieje zgodna definicja tej koncepcji? W jaki sposób oceniać charakter i rozmiar zjawisk? Jaki cel mają osiągnąć polityki i jakiego rodzaju interwencje są wdrażane, niezależnie od tego, czy są one konkretnie i wyraźnie przygotowane dla ograniczania zakłócania porządku publicznego związanego z narkotykami?
To what extent is this tendency shared by European countries? Is there a consensual definition for this concept? How are the nature and the extent of the phenomena to be assessed? What are the policies aiming to achieve and what types of interventions are being implemented, regardless of whether or not they are specifically and explicitly designed to reduce drug-related public nuisance? Are any evaluation results already available and are quality standards for intervention established? All these are among the core questions that this selected issue aims to address.
Dans quelle mesure cette tendance est-elle répandue dans les pays européens? Existe-t-il un consensus sur la définition de ce concept? Comment évaluer la nature et l'ampleur de ce phénomène? Quelles sont les politiques qui ont pour but de réduire les nuisances publiques liées à la drogue et quels types d'interventions sont mises en œuvre, indépendamment du fait qu'elles soient spécifiquement et explicitement conçues dans ce but? Existe-t-il déjà des résultats d'évaluation, et des normes de qualité ont-elles été définies pour les interventions? Voilà quelques-unes des principales questions auxquelles ce dossier s'efforce de répondre.
In welchem Maße ist diese Tendenz in den europäischen Ländern verbreitet? Gibt es eine einvernehmliche Definition dieses Begriffs? Wie sind Art und Ausmaß des Phänomens zu bewerten? Was bezwecken die politischen Maßnahmen und welche Arten von Interventionen werden durchgeführt – unabhängig davon, ob sie speziell und ausdrücklich konzipiert wurden, um die drogenbedingte Störung der öffentlichen Ordnung einzudämmen? Liegen bereits Evaluierungsergebnisse vor und wurden Qualitätsstandards für Interventionen geschaffen? All diese Fragen gehören zu den Schlüsselthemen, die in diesem ausgewählten Thema behandelt werden sollen.
¿Hasta qué punto comparten esta tendencia los países europeos? ¿Existe una definición consensuada para este concepto? ¿Cómo deben valorarse la naturaleza y la extensión de este fenómeno? ¿Qué pretenden alcanzar las políticas y qué tipo de intervenciones se aplican, se hayan diseñado o no específica y expresamente para reducir las alteraciones del orden público relacionadas con las drogas? ¿Se dispone ya de algunos resultados de la evaluación y se han establecido normas de calidad para la intervención? Todos estos interrogantes esenciales se tratan en este apartado de cuestiones particulares.
In proposito ci si domanda fino a che punto i paesi europei condividono questa posizione; se esiste una definizione concordata del concetto; come vanno valutate la natura e la portata di tali fenomeni; quali traguardi si prefiggono queste politiche e quali tipi di interventi vengono messi a punto, indipendentemente dal fatto che essi siano o non siano specificatamente ed esplicitamente concepiti per contrastare i reati contro l’ordine pubblico connessi alla droga; se siano già a disposizione i risultati delle valutazioni e se gli standard qualitativi per gli interventi siano già stati fissati. Si tratta di alcuni degli interrogativi chiave cui tale questione intende trovare una risposta.
Até que ponto é esta tendência partilhada pelos países europeus? Existirá uma definição consensual para este conceito? Como se deverá avaliar a natureza e a dimensão deste fenómeno? Que objectivos pretendem as políticas atingir e que tipos de intervenção estão a ser implementados, independentemente de visarem ou não reduzir, específica e explicitamente, a perturbação da ordem pública relacionada com a droga? Já existem resultados de avaliações disponíveis e estabeleceram-se normas de qualidade para as intervenções? Estas são algumas das perguntas fundamentais que este tema específico pretende abordar.
Σε ποιο βαθμό η τάση αυτή είναι κοινή στις ευρωπαϊκές χώρες; Υπάρχει συναινετικός ορισμός της έννοιας; Πώς πρέπει να εκτιμηθούν η φύση και η έκταση των φαινομένων; Ποιες είναι οι πολιτικές για την επίτευξη του στόχου αυτού και τι είδους παρεμβάσεις υλοποιούνται, ανεξάρτητα από το κατά πόσον έχουν σχεδιασθεί ειδικά και ρητά για τη μείωση της όχλησης του κοινού που συνδέεται με τα ναρκωτικά; Υπάρχουν διαθέσιμα αποτελέσματα αξιολόγησης και έχουν θεσπισθεί πρότυπα ποιότητας για τις παρεμβάσεις; Αυτά είναι μερικά από τα καίρια ερωτήματα που επιχειρεί να δώσει απάντηση αυτό το επιλεγμένο θέμα.
In welke mate is dit een gemeenschappelijke tendens in de Europese landen? Bestaat er overeenstemming over een definitie van dit concept? Hoe dient de aard en de omvang van de verschijnselen geëvalueerd te worden? Wat zijn de beleidsdoelstellingen en welk soort interventies worden er ten uitvoer gelegd, los van de vraag of zij al dan niet specifiek en expliciet bedoeld zijn om de drugsgerelateerde publieke overlast te verminderen? Zijn er al resultaten van evaluaties bekend of kwaliteitsnormen voor interventies vastgelegd? Dit zijn allemaal wezenlijke vragen die in deze speciale kwestie worden behandeld.
Do jaké míry tuto tendenci sdílejí evropské země? Existuje konsensuální definice této koncepce? Jaký je charakter a rozsah tohoto jevu, jež má být předmětem hodnocení? Jaké jsou politiky, jichž má být dosaženo, a jaké typy intervencí jsou zaváděny bez ohledu na to, zda jsou či nejsou konkrétně a výslovně navrženy tak, aby omezovaly rušení veřejného pořádku souvisejícího s drogami? Jsou již k dispozici nějaké výsledky hodnocení a byly již vytvořeny standardy kvality zásahu? Toto vše jsou základní otázky, na jejichž řešení se toto vybrané téma zaměřuje.
I hvilken udstrækning gør denne tendens sig gældende i de forskellige europæiske lande? Findes der en fælles definition af dette begreb? Hvilken karakter og hvilket omfang har de fænomener, der skal vurderes? Hvad sigter politikkerne mod at opnå, og hvilke former for tiltag gennemføres, uanset om de specifikt og udtrykkeligt er rettet mod at reducere den narkotikarelaterede forstyrrelse af den offentlige orden? Foreligger der allerede evalueringsresultater, og er der fastsat kvalitetsstandarder for indsatsen? Alle disse spørgsmål indgår blandt de centrale spørgsmål, som dette udvalgte tema tager sigte på at besvare.
Millises ulatuses on see suundumus levinud teistes Euroopa riikides? Kas seda kontseptsiooni mõistetakse ühtemoodi? Kuidas hinnata antud nähtuse olemust ja ulatust? Mida soovitakse selle poliitikaga saavutada ja milliseid meetmeid kavandatakse sekkumiseks rakendada, olgu need siis spetsiaalselt ja otseselt uimastitega seotud üldsust häirivat tegevuse vähendamiseks loodud või mitte? Kas hindamistulemused on juba kättesaadavad ja kas on kehtestatud sekkumise edukust mõõtvad standardid? Ülaltoodud küsimused on peamised teemad, mida antud valikteemas käsitletakse.
Kuinka yleinen tämä suuntaus on Euroopan maissa? Onko tälle käsitteelle olemassa yksimielinen määritelmä? Miten ilmiön luonnetta ja laajuutta tulisi arvioida? Mihin politiikoilla tähdätään, ja millaisia toimia toteutetaan riippumatta siitä, pyritäänkö niillä erityisesti ja ainoastaan vähentämään huumeisiin liittyvää yleistä haittaa? Onko arvioista vielä saatavilla mitään tuloksia, ja onko toimille vahvistettu laatuvaatimukset? Nämä ovat kaikki keskeisiä kysymyksiä, joihin tässä erityiskysymyksessä pyritään vastaamaan.
Mennyiben közös ez a tendencia az európai országokban? Létezik-e a fogalomnak kölcsönösen elfogadott meghatározása? Hogyan lehet értékelni a jelenségek jellegét és mértékét? Milyen politikák irányulnak a kábítószerrel összefüggő közrendzavarás csökkentésére – függetlenül attól, hogy külön és kifejezetten erre tervezték-e –, és milyen típusú beavatkozásokat hajtanak végre? Van-e már bármilyen elérhető értékelési eredmény? Kialakultak-e a beavatkozás minőségi szabványai? Többek között ezek azok az alapkérdések, amelyekkel ez a kiválasztott téma foglalkozni kíván.
I hvilken grad er denne tendensen felles for landene i Europa? Finnes det noen konsensusdefinisjon for dette begrepet? Hvordan arter fenomenet seg, og hvor omfattende er det? Hva slags retningslinjer finnes, og hva slags intervensjoner gjennomføres, uten hensyn til hvorvidt de er spesifikt eller uttrykkelig utformet for å redusere narkotikarelaterte ordensforstyrrelser? Finnes det allerede evalueringsresultater og er det etablert kvalitetsstandarder for intervensjonene? Alt dette er blant kjernespørsmålene som tas opp i dette utvalgte aspektet.
În ce măsură împărtăşesc statele europene această tendinţă? Există un consens privind definiţia acestui concept? Cum urmează să se evalueze natura şi amploarea acestor fenomene? Care sunt obiectivele urmărite de politici şi ce tipuri de intervenţii sunt puse în aplicare, indiferent dacă acestea sunt sau nu concepute, în mod specific şi explicit, pentru a reduce tulburarea ordinii publice legată de consumul de droguri? Există deja rezultate ale vreunei evaluări şi s-au stabilit standardele de calitate pentru intervenţii? Toate acestea se numără printre întrebările esenţiale la care prezentul extras încearcă să răspundă.
Do akej miery je táto snaha spoločná európskym krajinám? Existuje konsenzuálne vymedzenie tohto pojmu? Aký je charakter a rozsah javov, ktoré sa majú posúdiť? Aká je politika zameraná na dosiahnutie zníženia verejného pohoršenia súvisiaceho s drogami a aké druhy opatrení sa uskutočňujú, bez ohľadu na ich osobitné a výslovné určenie? Sú už k dispozícii dajaké výsledky hodnotenia a sú vytvorené štandardy kvality zákroku? Toto všetko sú hlavné otázky, ktoré sa v rámci týchto vybraných otázok majú zodpovedať.
V kakšnem obsegu si evropske države delijo to težnjo? Ali obstaja sporazumna opredelitev za ta koncept? Kako se bosta obravnavala narava in obseg pojavov? Katere želijo politike doseči in kakšne vrste posredovanj se izvajajo, ne glede na to, ali so posebej in izrecno namenjene zmanjševanju motenja javnega reda in miru, povezanega z drogami? Ali so na voljo kakšni rezultati vrednotenja in ali so vzpostavljeni standardi kakovosti za posredovanje? Vse to so osrednja vprašanja, ki se jim želi posvetiti to izbrano vprašanje.
I vilken utsträckning är denna tendens gemensam för de europeiska länderna? Finns det en gemensam definition för det här konceptet? Hur ska fenomenets karaktär och omfattning bedömas? Vilka åtgärder strävar man efter att uppnå och vilka slags insatser genomförs, oavsett om de är specifikt och uttalat utformade för att minska den olägenhet som narkotikamissbruk innebär för allmänheten eller ej? Finns det redan nu tillgängliga utvärderingsresultat och har kvalitetsnormer för insatser inrättats? Dessa är några av de centrala frågor som behandlas i det här temakapitlet.
  Ekstazy  
W skali globalnej Europa nadal jest głównym centrum produkcji ekstazy, choć jej znaczenie w tej kwestii zdaje się maleć, gdyż produkcja ekstazy w ostatnich latach rozszerzyła się także w innych częściach świata, zwłaszcza w Ameryce Północnej oraz Azji Wschodniej i Południowo-Wschodniej (CND, 2005; INCB, 2005.).
Globally, Europe remains the main centre of ecstasy production, although its relative importance appears to be declining as ecstasy manufacture has spread to other parts of the world in recent years, notably to North America and East and South-East Asia (CND, 2005; INCB, 2005). In 2003, the number of ecstasy laboratories detected worldwide decreased (CND, 2005); in the EU, such laboratories were reported to have been uncovered in Belgium, Estonia, Lithuania and the Netherlands (Reitox national reports, 2004; CND, 2005). Ecstasy seized in the EU is reported to originate mainly from the Netherlands, followed by Belgium, although Estonia and the United Kingdom are also mentioned as source countries (Reitox national reports, 2003).
Au niveau mondial, l'Europe reste le principal centre de production d'ecstasy, bien que son importance relative semble diminuer depuis que la fabrication d'ecstasy s'étend vers d'autres régions du monde ces dernières années, notamment l'Amérique du Nord et l'Asie de l'Est et du Sud-Est (CND, 2005; OICS, 2005). En 2003, le nombre de laboratoires d'ecstasy découverts dans le monde a baissé (CND, 2005). Au sein de l'UE, la Belgique, l'Estonie, la Lituanie et les Pays-Bas ont indiqué qu'ils avaient découvert des laboratoires (rapports nationaux Reitox, 2003). L'ecstasy saisie dans l'UE provient essentiellement des Pays-Bas, suivis par la Belgique, bien que l'Estonie et le Royaume-Uni soient également cités comme pays sources (rapports nationaux Reitox, 2003).
Weltweit bleibt Europa das Hauptzentrum für die Herstellung von Ecstasy, obwohl seine relative Bedeutung abzunehmen scheint, da sich die Ecstasy-Herstellung in den letzten Jahren auf andere Teile der Welt, insbesondere auf Nordamerika sowie Ost- und Südostasien, ausgeweitet hat (CND, 2005; INCB, 2005). Im Jahr 2003 ging die Zahl der weltweit entdeckten Ecstasy-Labors zurück (CND, 2005); innerhalb der EU wurden Berichten zufolge solche Labors in Belgien, Estland, Litauen und den Niederlanden aufgedeckt (Nationale Reitox-Berichte, 2004; CND, 2005). Das in der EU sichergestellte Ecstasy stammt hauptsächlich aus den Niederlanden, gefolgt von Belgien; Estland und das Vereinigte Königreich werden jedoch ebenfalls als Ursprungsländer erwähnt (Nationale Reitox-Berichte, 2003).
A escala mundial, Europa sigue siendo el principal centro productor de éxtasis, si bien parece haber perdido importancia relativa en los últimos años, a medida que se ha extendido la producción de esta sustancia a otras partes del mundo, sobre todo Norteamérica y el Este y Sureste Asiático (CDE, 2005; JIFE, 2005). En 2003 descendió el número de laboratorios de producción de éxtasis detectados en todo el mundo (CDE, 2005); en la UE se han descubierto este tipo de laboratorios en Bélgica, Estonia, Lituania y los Países Bajos (Informes nacionales de la red Reitox, 2004; CDE, 2005). El éxtasis incautado en la UE procede principalmente de los Países Bajos, seguidos de Bélgica, aunque Estonia y Reino Unido también aparecen mencionados como países productores (Informes nacionales de la red Reitox, 2003).
Complessivamente, l’Europa resta il principale centro di produzione dell’ecstasy, sebbene negli ultimi anni la sua importanza relativa sembrerebbe in calo stando alla diffusione della produzione di ecstasy in altre parti del mondo, in particolare nel Nord America, in Asia orientale e sudorientale (CND, 2005; INCB, 2005). Nel 2003 è calato il numero di laboratori di ecstasy scoperti in tutto il mondo (CND, 2005); nell’Unione europea sono stati individuati laboratori di questo tipo in Belgio, Estonia, Lituania e Paesi Bassi (relazioni nazionali Reitox, 2004; CND, 2005). L’ecstasy sequestrata nell’UE è segnalata provenire principalmente dai Paesi Bassi, seguiti dal Belgio, per quanto anche l’Estonia e il Regno Unito siano menzionati come paesi di produzione (relazioni nazionali Reitox, 2003).
Σε παγκόσμιο επίπεδο, η Ευρώπη παραμένει το κυριότερο κέντρο παρασκευής έκστασης, αν και η σχετική σημασία της φαίνεται να υποχωρεί, καθώς η παρασκευή έκστασης επεκτείνεται και σε άλλα σημεία του πλανήτη τα τελευταία χρόνια, και ειδικότερα στη Βόρεια Αμερική και την Ανατολική και Νοτιοανατολική Ασία (CND, 2005· INCB, 2005). Το 2003, μειώθηκε ο αριθμός των εργαστηρίων παρασκευής έκστασης που ανακαλύφθηκαν παγκοσμίως (CND, 2005)· στην ΕΕ, αναφέρθηκε ότι τέτοιου είδους εργαστήρια ανακαλύφθηκαν στο Βέλγιο, την Εσθονία, τη Λιθουανία και τις Κάτω Χώρες (εθνικές εκθέσεις δικτύου Reitox, 2004· CND, 2005). Οι ποσότητες έκστασης που κατασχέθηκαν στην ΕΕ αναφέρεται ότι προέρχονταν κυρίως από τις Κάτω Χώρες, και δευτερευόντως από το Βέλγιο, μολονότι η Εσθονία και το Ηνωμένο Βασίλειο αναφέρονται επίσης ως χώρες προέλευσης (εθνικές εκθέσεις δικτύου Reitox, 2003).
Europa blijft 's werelds grootste productiecentrum voor ecstasy, hoewel het relatieve belang kleiner lijkt te worden nu de productie van ecstasy zich de afgelopen jaren ook verspreidt naar andere delen van de wereld, met name naar Noord-Amerika en Oost- en Zuidoost-Azië (CND, 2005; INCB, 2005). In 2003 was er wereldwijd sprake van een afname van het aantal ontdekte ecstasylaboratoria (CND, 2005); de ontdekking van dergelijke laboratoria in de EU is gemeld door België, Estland, Litouwen en Nederland (nationale Reitox-verslagen, 2004; CND, 2005). Van de ecstasy die in de EU in beslag is genomen, wordt gemeld dat deze voornamelijk uit Nederland en daarna uit België afkomstig is, hoewel in een aantal verslagen ook Estland en het Verenigd Koninkrijk als land van herkomst worden genoemd (nationale Reitox-verslagen, 2003).
V celosvětovém měřítku zůstává Evropa hlavním centrem výroby extáze, ačkoli se zdá, že její relativní důležitost klesá, protože se v posledních letech výroba extáze rozšířila do jiných částí světa, zejména do Severní Ameriky a východní a jihovýchodní Asie (CND, 2005; INCB, 2005). V roce 2003 se počet laboratoří, které vyrábějí extázi, zjištěných po celém světě snížil (CND, 2005); v EU bylo odhalení takových laboratoří oznámeno v Belgii, Estonsku, Litvě a Nizozemsku (národní zprávy zemí zapojených do sítě Reitox, 2004; CND, 2005). Podle poskytnutých údajů má extáze zachycená v Evropě původ hlavně v Nizozemsku následovaném Belgií, ačkoli Estonsko a Spojené království jsou rovněž uváděny jako zdrojové země (národní zprávy zemí zapojených do sítě Reitox, 2003).
På internationalt plan er Europa fortsat den verdensdel, der har den største ecstasyproduktion, men dette er tilsyneladende ved at ændre sig, idet ecstasyproduktionen i de senere år har bredt sig til andre dele af verden, især Nordamerika og Øst- og Sydøstasien (CND, 2005; INCB, 2005). I 2003 faldt antallet af ecstasylaboratorier, der blev opdaget i hele verden (CND, 2005); i EU blev sådanne laboratorier afsløret i Belgien, Estland, Litauen og Nederlandene (nationale Reitox-rapporter, 2004; CND, 2005). Den ecstasy, der er beslaglagt i EU, angives at stamme især fra Nederlandene, efterfulgt af Belgien, selv om Estland og Det Forenede Kongerige også nævnes som producerende lande (nationale Reitox-rapporter, 2003).
Eurooppa on maailmanlaajuisesti tärkein ekstaasin tuotannon keskus, vaikka sen suhteellinen merkitys onkin vähenemässä, kun ekstaasin valmistus on viime vuosina levinnyt muualle maailmaan, varsinkin Pohjois-Amerikkaan sekä Itä- ja Kaakkois-Aasiaan (CND, 2005; INCB, 2005). Maailmassa paljastettujen ekstaasilaboratorioiden määrä laski vuonna 2003 (CND, 2005). EU:ssa tällaisia laboratorioita paljastettiin ilmoitusten mukaan Belgiassa, Virossa, Liettuassa ja Alankomaissa (Reitoxin kansalliset raportit, 2004; CND, 2005). EU:ssa takavarikoitu ekstaasi on ilmoitusten mukaan lähtöisin pääasiallisesti Alankomaista ja toiseksi useimmin Belgiasta, mutta myös Viro ja Yhdistynyt kuningaskunta on mainittu lähtömaina (Reitoxin kansalliset raportit, 2003).
Globális értelemben változatlanul Európa az extasy termelésének fő központja, bár ennek viszonylagos jelentősége, úgy tűnik, csökkenőben van, mivel az extasy gyártása elterjedőben van a világ más területein is, elsősorban Észak-Amerikában, valamint Kelet- és Délkelet-Ázsiában (CND, 2005; INCB, 2005). A leleplezett extasy-laboratóriumok száma 2003-ban világszerte csökkent (CND, 2005); az EU-ban ilyen laboratóriumokat a jelentések szerint Belgiumban, Észtországban, Litvániában és Hollandiában találtak (Reitox országjelentések, 2004; CND, 2005). Az Európai Unióban lefoglalt extasy a jelentések szerint elsősorban Hollandiából, kisebb mértékben Belgiumból származik, bár Észtország és az Egyesült Királyság is szerepel számos jelentésben a forrásországok között (Reitox országjelentések, 2003).
Selv om Europa fortsatt er sentrum for verdens produksjon av ecstasy, synes Europas relative betydning å avta i takt med at ecstasyproduksjonen i andre deler av verden tar seg opp, særlig i Nord-Amerika og Øst- og Sørøst-Asia (CND, 2005; INCB, 2005). I 2003 ble flere ecstasylaboratorier oppdaget rundt om i verden (CND, 2005), og i EU ble slike laboratorier rapportert avdekket i Belgia, Estland, Litauen og Nederland (nasjonale Reitox-rapporter, 2004; CND, 2005). Ecstasy beslaglagt i EU har hovedsakelig sin opprinnelse i Nederland, etterfulgt av Belgia, selv om Estland og Storbritannia også nevnes som opprinnelsesland (nasjonale Reitox-rapporter, 2003).
La nivel global, Europa rămâne principalul centru de producţie de Ecstasy, deşi importanţa sa relativă pare în declin deoarece producţia de Ecstasy s-a extins şi în alte părţi ale lumii în ultimii ani, în special în America de Nord şi în Asia de est şi de sud-est (CND, 2005; INCB, 2005). În 2003, numărul laboratoarelor de Ecstasy depistate la nivel mondial a scăzut (CND, 2005); în Uniunea Europeană s-a raportat depistarea unor astfel de laboratoare în Belgia, Estonia, Lituania şi în Ţările de Jos (Rapoartele naţionale Reitox, 2004; CND, 2005). S-a raportat că Ecstasy-ul confiscat în Uniunea Europeană provine în principal din Ţările de Jos, fiind urmat de cel din Belgia, deşi Estonia şi Regatul Unit sunt de asemenea menţionate ca ţări sursă (Rapoartele naţionale Reitox, 2003).
V celosvetovom meradle zostáva Európa hlavným centrom výroby extázy, hoci jej relatívny význam v ostatných rokoch zdanlivo klesá so šírením výroby extázy do iných častí sveta, najmä do Severnej Ameriky a južnej a juhovýchodnej Ázie (CND 2005; INCB 2005). V roku 2003 klesol počet laboratórií vyrábajúcich extázu, zistených na svete (CND 2005); v EÚ uviedli odhalenie takýchto laboratórií v Belgicku, Estónsku, Litve a Holandsku (národné správy Reitox 2004; CND 2005). Uvádza sa, že extáza zachytená v EÚ pochádza najmä z Holandska, po ktorom nasleduje Belgicko, hoci aj Estónsko a Spojené kráľovstvo boli uvedené ako zdrojové krajiny (národné správy siete Reitox 2003).
V svetovnem merilu ostaja Evropa glavno središče proizvodnje ekstazija, čeprav se zdi, da njena relativna pomembnost upada, saj se proizvodnja ekstazija širi na druge konce sveta, predvsem v Severno Ameriko ter vzhodno in jugovzhodno Azijo (CND, 2005; INCB, 2005). Leta 2003 se je število po svetu odkritih laboratorijev za proizvodnjo ekstazija zmanjšalo (CND, 2005); v EU so o takih odkritih laboratorijih poročali v Belgiji, Estoniji, Litvi in na Nizozemskem (nacionalna poročila Reitox, 2004; CND, 2005). Za ekstazi, zasežen v EU, poročajo, da izvira predvsem iz Nizozemske, ki ji sledi Belgija, čeprav sta v več poročilih kot izvorni državi omenjeni tudi Estonija in Združeno kraljestvo (nacionalna poročila Reitox, 2003).
Globalt sett är Europa fortfarande centrum för framställningen av ecstasy, även om dess relativa betydelse tycks minska i takt med att ecstasy på senare år har börjat framställas i andra delar av världen, framför allt Nordamerika samt Ost- och Sydostasien (CND, 2005, INCB, 2005). Under 2003 sjönk antalet upptäckta ecstasylaboratorier i världen (CND, 2005). Inom EU upptäcktes laboratorier i Belgien, Estland, Litauen och Nederländerna (Nationella Reitox-rapporter, 2004, CND, 2005). Den ecstasy som beslagtas i EU rapporteras främst ha sitt ursprung i Nederländerna, följt av Belgien, men även Estland och Storbritannien nämns som ursprungsländer i flera rapporter (Nationella Reitox-rapporter, 2003).
  Dane dotyczÄ…ce zapotrz...  
(115) Patrz Tabela TDI-11 (część ii) w Biuletynie Statystycznym na rok 2005.
(115) See Table TDI-11 (part ii) in the 2005 statistical bulletin.
(115) Voir tableau TDI-11 (partie ii) du bulletin statistique 2005.
(115) Siehe Tabelle TDI-11 (Teil ii) im Statistical Bulletin 2005.
(115) Véase el cuadro TDI-11 (parte ii) del boletín estadístico de 2005.
(115) Cfr. la tabella TDI-11 (parte ii) nel bollettino statistico 2005.
(115) Ver quadro TDI-11 (parte ii) no Boletim Estatístico de 2005.
(115) Βλέπε Πίνακα TDI-11 (μέρος ii) στο Δελτίο στατιστικών στοιχείων 2005.
(115) Zie tabel TDI-11 (deel ii) in het Statistical Bulletin 2005.
(115) Viz tabulka TDI-11 (část ii) ve Statistickém věstníku 2005.
(115) Se tabel TDI-11 (del ii) i Statistical bulletin 2005.
(115) Vaata tabelit TDI-11 (ii osa) 2005. aasta statistikabülletäänis.
(115) Ks. taulukko TDI-11 (osa ii) vuoden 2005 Tilastotiedotteessa.
(115) Ld. a TDI-11 (ii. rész) táblázatot a 2005. évi statisztikai értesítőben.
(115) Se tabell TDI-11 (del ii) i Statistiske opplysninger 2005.
(115) Vezi Tabelul TDI-11 (partea ii) din Buletinul statistic 2005.
(115) Pozri tabuľku TDI-11 (part ii) v štatistickej ročenke 2005.
(115) Glej tabelo TDI-11 (del ii) v Statističnem biltenu 2005.
(115) Se tabell TDI-11 (del ii) i statistikbulletinen för 2005.
(115) Skatīt tabulu TDI-11 (daļa ii) 2005. gada statistikas biļetenā.
  Nota prawna  
Zawartość niniejszej publikacji niekoniecznie odzwierciedla oficjalne opinie partnerów EMCDDA, Państw Członkowskich UE czy jakichkolwiek innych instytucji czy organów Unii Europejskiej lub Wspólnot Europejskich.
This publication of the European Monitoring Centre for Drugs and Drug Addiction (EMCDDA) is protected by copyright. The EMCDDA accepts no responsibility or liability for any consequences arising from the use of the data contained in this document. The contents of this publication do not necessarily reflect the official opinions of the EMCDDA’s partners, the EU Member States or any institution or agency of the European Union or European Communities.
Cette publication de l'Observatoire européen des drogues et des toxicomanies (OEDT) est protégée par la législation sur le droit d'auteur. L'OEDT décline toute responsabilité quant aux conséquences de l'utilisation des données figurant dans ce document. Le contenu de cette publication ne reflète pas nécessairement l'opinion officielle des partenaires de l'OEDT, des États membres de l'Union européenne ou de toute institution ou organe de l'Union européenne ou des Communautés européennes.
Diese Publikation ist Eigentum der Europäischen Beobachtungsstelle für Drogen und Drogensucht (EBDD) und urheberrechtlich geschützt. Die EBDD übernimmt keine Verantwortung bzw. Haftung für die Folgen der möglichen Weiterverwendung der hierin enthaltenen Daten. Der Inhalt dieser Veröffentlichung gibt nicht unbedingt den offiziellen Standpunkt der Partner der EBDD, der EU-Mitgliedstaaten oder anderer Einrichtungen und Agenturen der Europäischen Union oder der Europäischen Gemeinschaften wieder.
Esta publicación es propiedad del Observatorio Europeo de la Droga y las Toxicomanías (OEDT) y está protegida por los derechos de autor. El OEDT no acepta responsabilidad alguna por las consecuencias que pudieran derivarse del uso de los datos contenidos en este documento. El contenido de esta publicación no refleja necesariamente las opiniones oficiales de los socios del OEDT, los Estados miembros de la UE o cualquier institución o agencia de la Unión Europea o de las Comunidades Europeas.
Questa pubblicazione dell’Osservatorio europeo delle droghe e delle tossicodipendenze (OEDT) è protetta da copyright. L’OEDT declina ogni responsabilità, reale o presunta, per l’uso che venga fatto delle informazioni contenute nel presente documento. Il contenuto della presente pubblicazione non rispecchia necessariamente il parere ufficiale dei partner dell’OEDT, degli Stati membri dell’UE o di qualsiasi istituzione o agenzia dell’Unione europea o delle Comunità europee.
A presente publicação é propriedade do Observatório Europeu da Droga e da Toxicodependência (OEDT) e encontra-se protegida por direitos de autor. O OEDT não tem qualquer responsabilidade, real ou implícita, pela utilização que venha a ser feita das informações contidas no presente documento. O conteúdo da presente publicação não reflecte necessariamente as opiniões oficiais dos parceiros do OEDT, dos Estados-Membros da UE ou de qualquer instituição ou agência da União Europeia ou das Comunidades Europeias.
Η παρούσα έκδοση αποτελεί ιδιοκτησία του Ευρωπαϊκού Κέντρου Παρακολούθησης Ναρκωτικών και Τοξικομανίας (ΕΚΠΝΤ) και καλύπτεται από δικαιώματα πνευματικής ιδιοκτησίας. Το ΕΚΠΝΤ δεν φέρει καμία ευθύνη ή υπαιτιότητα για τυχόν συνέπειες από τη χρήση των στοιχείων που περιέχει το παρόν έγγραφο. Το περιεχόμενο της παρούσας έκδοσης δεν αντιπροσωπεύει υποχρεωτικά την επίσημη θέση των εταίρων του ΕΚΠΝΤ, των κρατών μελών της ΕΕ ή των θεσμικών οργάνων και οργανισμών της Ευρωπαϊκής Ένωσης ή των Ευρωπαϊκών Κοινοτήτων.
Deze uitgave is eigendom van het Europees Waarnemingscentrum voor drugs en drugsverslaving (EWDD) en is auteursrechtelijk beschermd. Het EWDD wijst elke verantwoordelijkheid en aansprakelijkheid van de hand voor mogelijke gevolgen die voortvloeien uit het gebruik van de gegevens uit dit document. De inhoud van deze uitgave geeft niet noodzakelijkerwijs de standpunten weer van de partners van het EWDD, van de lidstaten van de EU of van de instellingen of agentschappen van de Europese Unie of de Europese Gemeenschappen.
Tato publikace Evropského monitorovacího centra pro drogy a drogovou závislost (EMCDDA) je chráněna autorským právem. EMCDDA odmítá jakoukoli občanskoprávní či jinou odpovědnost za jakékoli důsledky vyplývající z použití údajů uvedených v tomto dokumentu. Obsah této publikace nemusí nutně vyjadřovat oficiální názory partnerů EMCDDA, členských států EU či jakékoli instituce nebo agentury Evropské unie nebo Evropských společenství.
Denne publikation tilhører Det Europæiske Overvågningscenter for Narkotika og Narkotikamisbrug (EONN) og er ophavsretligt beskyttet. EONN påtager sig ingen form for ansvar for eventuelle følger af anvendelsen af de i dette dokument indeholdte oplysninger. Publikationens indhold er ikke nødvendigvis udtryk for de officielle holdninger hos EONN's partnere, EU-medlemsstaterne eller Den Europæiske Unions eller De Europæiske Fællesskabers institutioner eller agenturer.
Käesolev Narkootikumide ja Narkomaania Euroopa Järelevalvekeskuse väljaanne on autoriõigusega kaitstud. Järelevalvekeskus ei võta enesele vastutust ega kohustusi seoses käesolevas dokumendis sisalduvate andmete kasutamisest tulenevate tagajärgedega. Käesoleva väljaande sisu ei pruugi kajastada Narkootikumide ja Narkomaania Euroopa Järelevalvekeskuse partnerite, EL liikmesriikide või Euroopa Liidu või Euroopa Ühenduste mis tahes institutsioonide või asutuste ametlikku arvamust.
Tämä julkaisu on Euroopan huumausaineiden ja niiden väärinkäytön seurantakeskuksen (EMCDDA) omaisuutta ja tekijänoikeuksien alainen. EMCDDA ei ota vastuuta tämän asiakirjan sisältämien tietojen käytön seurauksista. Tämän julkaisun sisältö ei välttämättä vastaa EMCDDA:n yhteistyökumppaneiden, EU:n jäsenvaltioiden tai minkään Euroopan unionin tai Euroopan yhteisöjen toimielimen tai viraston virallisia näkemyksiä.
A Kábítószer és Kábítószer-függőség Európai Megfigyelőközpontjának (European Monitoring Centre for Drugsand Drug Addiction, EMCDDA) ezen jelentését szerzői jog védi. Az EMCDDA nem vállal felelősséget vagy kötelezettséget az ebben a dokumentumban lévő adatok felhasználásából eredő következményekért. A kiadvány tartalma nem feltétlenül tükrözi az EMCDDA partnereinek, az Európai Unió tagállamainak vagy az Európai Unió, illetve az Európai Közösségek bármely intézményének vagy hivatalának hivatalos véleményét.
Denne publikasjonen fra Det europeiske overvåkingssenter for narkotika og narkotikamisbruk (EONN) er opphavsrettslig beskyttet. EONN påtar seg intet juridisk eller erstatningsrettslig ansvar for følger av bruken av dataene i dette dokumentet. Innholdet i denne publikasjonen representerer ikke nødvendigvis de offisielle holdningene til EONNs partnere, medlemsstatene i EU eller andre institusjoner eller organer i Den europeiske union eller De europeiske fellesskap.
Această publicaţie a Observatorului European pentru Droguri şi Toxicomanie (OEDT) este protejată de dreptul de autor. OEDT nu îşi asumă nici un fel de răspundere pentru consecinţele care decurg din folosirea datelor cuprinse în acest document. Conţinutul acestei publicaţii nu reflectă în mod necesar opiniile oficiale ale partenerilor OEDT, ale statelor membre ale Uniunii Europene, sau ale vreunei instituţii sau agenţii a Uniunii Europene sau a Comunităţilor Europene.
Táto publikácia Európskeho monitorovacieho centra pre drogy a drogovú závislosť (EMCDDA) je chránená autorským právom. EMCDDA odmieta občianskoprávnu a inú zodpovednosť za akékoľvek dôsledky vyplývajúce z použitia údajov uvádzaných v tomto dokumente. Obsah tejto publikácie nemusí vyjadrovať oficiálny názor partnerov EMCDDA, členských štátov EÚ ani inštitúcií alebo agentúr Európskej únie, alebo Európskych spoločenstiev.
Pričujoča publikacija Evropskega centra za spremljanje drog in odvisnosti (EMCDDA, v nadaljevanju: Center) je zaščitena z avtorskimi pravicami. Center ne sprejema odgovornosti za posledice, ki izhajajo iz uporabe podatkov iz tega dokumenta. Vsebina te publikacije ne odseva nujno uradnih mnenj partnerjev Centra, držav članic EU ali katere koli ustanove ali agencije Evropske unije ali Evropskih skupnosti.
Denna publikation från Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk (ECNN) är upphovsrättsligt skyddad. ECNN tar inget ansvar för eventuella konsekvenser av hur uppgifterna i dokumentet används. Innehållet återspeglar inte nödvändigtvis den officiella ståndpunkten för ECNN:s partner, EU-medlemsstaterna eller de övriga institutionerna eller inrättningarna i Europeiska unionen eller gemenskapen.
  Dane dotyczÄ…ce zapotrz...  
(111) Patrz Tabela TDI-5 (część ii) w Biuletynie Statystycznym na rok 2005.
(111)  See Table TDI-5 (part ii) in the 2005 statistical bulletin.
(111)  Voir tableau TDI-5 (partie ii) du bulletin statistique 2005.
(111)  Siehe Tabelle TDI-5 (Teil ii) im Statistical Bulletin 2005.
(111)  Véase el cuadro TDI-5 (parte ii) del boletín estadístico de 2005.
(111)  Cfr. la tabella TDI-5 (parte ii) nel bollettino statistico 2005.
(111)  Ver quadro TDI-5 (parte ii) no Boletim Estatístico de 2005.
(111)  Βλέπε Πίνακα TDI-5 (μέρος ii) στο Δελτίο στατιστικών στοιχείων 2005.
(111)  Zie tabel TDI-5 (deel ii) in het Statistical Bulletin 2005.
(111)  Viz tabulka TDI-5 (část ii) ve Statistickém věstníku 2005.
(111)  Se tabel TDI-5 (del ii) i Statistical bulletin 2005.
(111) Vaata tabelit TDI-5 (ii osa) 2005. aasta statistikabülletäänis.
(111)  Ks. taulukko TDI-5 (osa ii) vuoden 2005 Tilastotiedotteessa.
(111)  Ld. a TDI-5 (ii. rész) táblázatot a 2005. évi statisztikai értesítőben.
(111)  Se tabell TDI-5 (del ii) i Statistiske opplysninger 2005.
(111)  Vezi Tabelul TDI-5 (partea ii) din Buletinul statistic 2005.
(111)  Pozri tabuľku TDI-5 (part ii) v štatistickej ročenke 2005.
(111)  Glej tabelo TDI-5 (del ii) v Statističnem biltenu 2005.
(111)  Se tabell TDI-5 (del ii) i statistikbulletinen för 2005.
(111)  Skatīt tabulu TDI-5 (daļa ii) 2005. gada statistikas biļetenā.
  Dane dotyczÄ…ce zapotrz...  
(112) Patrz Tabela TDI-03 (część i) w Biuletynie Statystycznym na rok 2005.
(112) See Table TDI-3 (part i) in the 2005 statistical bulletin.
(112) Voir tableau TDI-03 (partie i) du bulletin statistique 2005.
(112) Siehe Tabelle TDI-03 (Teil i) im Statistical Bulletin 2005.
(112) Véase el cuadro TDI-03 (parte i) del boletín estadístico de 2005.
(112) Cfr. la tabella TDI-03 (parte i) nel bollettino statistico 2005.
(112) Ver quadro TDI-03 (parte i) no Boletim Estatístico de 2005.
(112) Βλέπε Πίνακα TDI-03 (μέρος i) στο Δελτίο στατιστικών στοιχείων 2005.
(112) Zie tabel TDI-03 (deel i) in het Statistical Bulletin 2005.
(112) Viz tabulka TDI-03 (část i) ve Statistickém věstníku 2005.
(112) Se tabel TDI-03 (del i) i Statistical bulletin 2005.
(112) Vaata tabelit TDI-03 (i osa) 2005. aasta statistikabülletäänis.
(112) Ks. taulukko TDI-03 (osa i) vuoden 2005 Tilastotiedotteessa.
(112) Ld. a TDI-03 (i. rész) táblázatot a 2005. évi statisztikai értesítőben.
(112) Se tabell TDI-03 (del i) i Statistiske opplysninger 2005.
(112) Vezi Tabelul TDI-03 (partea i) din Buletinul statistic 2005.
(112) Pozri tabuľku TDI-03 (part i) v štatistickej ročenke 2005.
(112) Glej tabelo TDI-03 (del i) v Statističnem biltenu 2005.
(112) Se tabell TDI-03 (del i) i statistikbulletinen för 2005.
(112) Skatīt tabulu TDI-03 (daļa i) 2005. gada statistikas biļetenā.
  Okienko 2  
Naruszanie porządku publicznego to nowy temat poruszany w ramach debat prowadzonych nad polityką antynarkotykową zarówno na szczeblu krajowym, jak i europejskim. Zachowania i działania obejmowane zwyczajowo terminem „naruszanie porządku publicznego związane z narkotykami” od dawna obserwowane są w większości Państw Członkowskich, państw kandydujących i w Norwegii.
Public nuisance is an emerging concern within drug policy debate, at both national and European level. Behaviours and activities usually covered by the term ‘drug-related public nuisance’ have long existed in most of the Member States, candidate countries and Norway. Hence, we are looking not at new phenomena, but rather at a new tendency in drug policy, apparent in at least some Member States, to categorise and collate these phenomena under an umbrella concept, and to set the reduction in their occurrence as an objective of national drug strategy.
Les nuisances publiques constituent une préoccupation nouvelle dans le débat politique sur la drogue au plan national et européen. Les comportements et activités généralement couverts par l'expression «nuisances publiques liées à la drogue» existent depuis longtemps dans la plupart des États membres, les pays candidats et la Norvège. Il ne s'agit donc pas d'un phénomène nouveau, mais plutôt d'une nouvelle tendance de la politique antidrogue, qui émerge dans quelques États membres, à classer et à regrouper ces phénomènes sous un concept générique et à considérer la réduction de leur fréquence comme un objectif de la stratégie nationale antidrogue.
Die Störung der öffentlichen Ordnung ist sowohl auf nationaler als auch auf europäischer Ebene in zunehmendem Maße Gegenstand der politischen Drogendebatte. Die Verhaltensweisen und Aktivitäten, die gewöhnlich unter dem Begriff „drogenbedingte Störung der öffentlichen Ordnung“ zusammengefasst werden, sind in den meisten Mitgliedstaaten, den Beitritts- bzw. Kandidatenländern und in Norwegen bereits seit langer Zeit zu beobachten. Es geht hier also nicht um ein neues Phänomen, sondern vielmehr um die neue, zumindest in einigen Mitgliedstaaten zu beobachtende Tendenz in der Drogenpolitik, diese Erscheinungen unter einem Oberbegriff einzustufen und zusammenzuführen und ihre Reduzierung als Ziel in der nationalen Drogenstrategie zu verankern.
Las alteraciones del orden público constituyen una nueva preocupación en el debate sobre la política en materia de drogas, tanto a nivel nacional como europeo. Los comportamientos y actividades comprendidas normalmente bajo el término «alteraciones del orden público relacionadas con las drogas» existen desde hace mucho tiempo en la mayoría de Estados miembros, los países candidatos y Noruega. Por lo tanto, no se trata de un fenómeno nuevo, sino de una nueva tendencia en la política antidroga -evidente por lo menos en algunos Estados miembros- a clasificar y comparar estos conceptos englobándolos en una misma categoría, y a convertir en objetivo de la estrategia nacional en materia de drogas la reducción de su incidencia.
I reati contro l’ordine pubblico rappresentano un problema emergente nel dibattito sulle politiche in materia di droga a livello tanto nazionale quanto europeo. I comportamenti e le azioni solitamente compresi nella definizione di “reati contro l’ordine pubblico connessi alla droga” si osservano da tempo nella maggior parte degli Stati membri, dei paesi candidati all’adesione e in Norvegia. Non si sta quindi prendendo atto di nuovi fenomeni, bensì si osserva una nuova tendenza della strategia in materia di droga, perlomeno in alcuni Stati membri, a classificare e a raggruppare tali fenomeni sotto un’unica definizione e a fissare tra gli obiettivi della strategia nazionale in materia di droga la riduzione di tali fenomeni.
A perturbação da ordem pública é uma preocupação emergente no debate sobre a política em matéria de droga, tanto a nível nacional como a nível europeu. Os comportamentos e actividades normalmente abrangidos pelo termo “perturbação da ordem pública relacionada com a droga” já existem há muito na maioria dos Estados-Membros, nos países candidatos e na Noruega. Não estamos, portanto, perante um fenómeno novo, mas sim face a uma nova tendência nesta política, visível pelo menos em alguns Estados-Membros, para classificar e compilar estes fenómenos sob um conceito central e para integrar a redução da sua ocorrência entre os objectivos da estratégia nacional de luta contra a droga.
Η όχληση του κοινού είναι ένα πρόβλημα που αναφέρεται ολοένα και περισσότερο στις συζητήσεις σχετικά με την πολιτική για τα ναρκωτικά, τόσο σε εθνικό όσο και σε ευρωπαϊκό επίπεδο. Οι συμπεριφορές και οι δραστηριότητες που καλύπτονται συνήθως από τον όρο «όχληση του κοινού συνδεόμενη με τα ναρκωτικά» υπάρχουν εδώ και καιρό στα περισσότερα κράτη μέλη, στις υποψήφιες χώρες και στη Νορβηγία. Επομένως, δεν πρόκειται για νέα φαινόμενα, αλλά μάλλον για μια νέα τάση στην πολιτική για τα ναρκωτικά, εμφανή σε ορισμένα τουλάχιστον κράτη μέλη, με στόχο την ταξινόμηση σε κατηγορίες και τη συγκέντρωση των φαινομένων αυτών κάτω από μια συνολική έννοια, και τη συμπερίληψη της μείωσης της εμφάνισής τους στους στόχους της εθνικής στρατηγικής για την καταπολέμηση των ναρκωτικών.
Op zowel nationaal als Europees niveau speelt de problematiek van de publieke overlast een steeds grotere rol in het debat over het drugsbeleid. De meeste lidstaten, kandidaat-lidstaten en Noorwegen rangschikken al geruime tijd bepaalde gedragingen en activiteiten onder het begrip “drugsgerelateerde publieke overlast”. Het gaat dan ook niet om nieuwe verschijnselen, maar meer om een nieuwe tendens in het drugsbeleid, die zich in ieder geval in een aantal lidstaten voordoet, om deze verschijnselen onder een parapluconcept samen te brengen en om het terugdringen ervan als een van de doelstellingen van de nationale drugsstrategie op te nemen.
Rušení veřejného pořádku je otázka, která se stává předmětem debat v rámci protidrogové politiky na národní i evropské úrovni. Chování a aktivity, jež lze obvykle zahrnout pod pojem „rušení veřejného pořádku související s drogami“, již dlouho existují ve většině členských států, kandidátských zemí a v Norsku. Proto před námi nestojí nové jevy, ale spíše nová tendence v protidrogové politice, která je patrná alespoň v některých členských státech. Jedná se o trend kategorizovat a shrnout tyto jevy pod určitou zastřešující koncepci a stanovit omezení jejich výskytu jako cíl národní protidrogové strategie.
Forstyrrelse af den offentlige orden giver anledning til stigende bekymring i den narkotikapolitiske debat på både nationalt og europæisk plan. De adfærdsmønstre og aktiviteter, der normalt er omfattet af udtrykket 'narkotikarelateret forstyrrelse af den offentlige orden', har længe eksisteret i hovedparten af medlemsstaterne, kandidatlandene og Norge. Der er således ikke tale om nye fænomener, men snarere om en ny tendens i forbindelse med narkotikapolitikken, som har gjort sig gældende i det mindste i nogle medlemsstater, hvor disse fænomener henføres og samles under et paraplybegreb, og en nedbringelse af forekomsten heraf opstilles som et mål for den nationale narkotikastrategi.
Üldust häiriv tegevus on üha suurenev mure uimastipoliitika alastes aruteludes nii riiklikul kui Euroopa tasandil. „Uimastitega seotud üldust häiriva tegevuse” mõiste all käsitletav käitumine ja tegevused on enamikus liikmesriikides, kandidaatriikides ja Norras kaua eksisteerinud. Seega ei ole tegemist uue nähtusega, küll aga uue, vähemalt mõnedes liikmesriikides täheldatava suundumusega uimastipoliitikas, liigitada ja koondada need nähtused ühe ja sama mõiste alla ja seada nende esinemise vähendamine riikliku uimastistrateegia eesmärgiks.
Yleinen haitta on kasvava huolenaihe huumepolitiikasta sekä kansallisella että Euroopan tasolla käytävissä keskusteluissa. "Huumeisiin liittyvällä yleisellä haitalla" tavallisesti tarkoitettua käyttäytymistä ja toimintaa on esiintynyt useimmissa jäsenvaltioissa, ehdokasvaltioissa ja Norjassa jo pitkään. Ilmiö ei siis ole uusi, mutta ainakin joissakin maissa on huumepolitiikan alalla ilmaantunut uusi suuntaus tämän ilmiön luokittelemiseksi ja yhdistämiseksi yleisen käsitteen alle ja sen esiintymisen vähentämisen asettamiseksi kansallisen huumestrategian tavoitteeksi.
A drogpolitikáról folyó vitán belül a közrend megzavarása mind országos, mind európai szinten egyre nagyobb figyelmet kap. A „kábítószerrel összefüggő közrendzavarás” kifejezéshez tartozó viselkedések és tevékenységek régóta léteznek a tagállamokban, tagjelölt országokban és Norvégiában. Nem új jelenséggel van tehát dolgunk, inkább csak egy új tendenciával a drogpolitikán belül – legalábbis néhány tagállamban –, amely arra irányul, hogy egy gyűjtőfogalomhoz sorolják és összevessék ezeket a jelenségeket, előfordulásuk csökkentését pedig a nemzeti drogstratégia egyik célkitűzésévé emeljék.
Ordensforstyrrelse er et tema som stadig oftere dukker opp i den narkotikapolitiske debatten på nasjonalt og europeisk plan. De fleste medlemsstatene, søkerlandene og Norge har lenge opplevd atferd og aktiviteter som vanligvis omfattes av begrepet “narkotikarelatert ordensforstyrrelse”. Det er altså ikke snakk om et nytt fenomen, men heller en ny tendens innen narkotikapolitikken – som i hvert fall kan sees i noen medlemsstater – til å kategorisere og kollatere disse fenomenene under et paraplybegrep og sette reduksjon av forekomsten av disse opp som et mål for den nasjonale narkotikastrategien.
Tulburarea ordinii publice constituie o preocupare tot mai importantă în cadrul dezbaterii asupra politicilor privind drogurile atât la nivel naţional cât şi la nivel european. Comportamentele şi activităţile definite de obicei de termenul „tulburarea ordinii publice legată de droguri” există de mult timp în statele membre, în ţările candidate şi în Norvegia. Prin urmare, nu este vorba de un fenomen nou, ci mai degrabă de o nouă tendinţă în cadrul politicilor privind drogurile, care a devenit evidentă cel puţin în câteva state membre, de a clasifica şi reuni aceste fenomene într-un concept de tip umbrelă, precum şi de a transforma reducerea incidenţei acestora în obiectiv al strategiei naţionale privind drogurile.
Verejné pohoršenie je nový problém v politickej diskusii o drogách tak na národnej, ako aj európskej úrovni. Správanie a aktivity, na ktoré sa „verejné pohoršenie súvisiace s drogami“ vzťahuje, existujú vo väčšine členských štátov, kandidátskych krajín a v Nórsku dávno. Nedívame sa teda na nové javy, ale skôr na novú snahu, zrejmú prinajmenšom v protidrogovej politike niektorých členských štátov, kategorizovať a zhromaždiť tieto javy v rámci jedného zastrešujúceho pojmu a ako cieľ národnej protidrogovej stratégie znížiť ich výskyt.
Motenje javnega reda in miru je naraščajoča skrb v razpravah o politiki drog na nacionalni in evropski ravni. Vedenja in dejavnosti, ki so po navadi zajeti z izrazom "motenje javnega reda in miru zaradi drog", že dolgo obstajajo v večini držav članic, držav kandidatk in na Norveškem. Tako se sedaj ne srečujemo z novim pojavom, ampak z novo težnjo na področju politike drog, ki se je pojavila vsaj v nekaterih državah članicah, da bi te pojave razvrstili in zbrali v okvir krovnega koncepta ter zmanjšanje njihovega pojavljanja postavili kot cilj v nacionalni strategiji boja proti drogam.
Inom den politiska debatten om narkotika på både nationell och europeisk nivå har den olägenhet som narkotikamissbruk innebär för allmänheten i allt högre grad kommit att bli en fråga som ger upphov till oro. Beteenden och aktiviteter som oftast omfattas av termen ”olägenhet som narkotikamissbruk innebär för allmänheten” har länge funnits i de flesta medlemsstater, kandidatländer och Norge. Det handlar alltså inte om något nytt fenomen, utan snarare om en ny tendens inom narkotikapolitiken, som är tydlig i åtminstone några medlemsstater, och som går ut på att kategorisera och samla dessa fenomen under ett paraplykoncept och att ha som mål att minska deras förekomst.
  Amfetamina  
(71) Patrz Tabela SZR-8 (część i) w Biuletynie Statystycznym na rok 2005.
(71) See Table SZR-8 (part i) in the 2005 statistical bulletin.
(71) Voir tableau SZR-8 (partie i) du bulletin statistique 2005.
(71) Siehe Tabelle SZR-8 (Teil i) im Statistical Bulletin 2005.
(71) Véase el cuadro SZR-8 (parte i) del boletín estadístico de 2005.
(71) Cfr. la tabella SZR-8 (parte i) nel bollettino statistico 2005.
(71) Ver quadro SZR-8 (parte i) no Boletim Estatístico de 2005.
(71) Βλέπε Πίνακα SZR-8 (μέρος i) στο Δελτίο στατιστικών στοιχείων 2005.
(71) Zie tabel SZR-8 (deel i) in het Statistical Bulletin 2005.
(71) Viz tabulka SZR-8 (část i) ve Statistickém věstníku 2005.
(71) Se tabel SZR-8 (del i) i Statistical bulletin 2005.
(71) Vaata tabelit SZR-8 (i osa) 2005. aasta statistikabülletäänis.
(71) Ks. taulukko SZR-8 (osa i) vuoden 2005 Tilastotiedotteessa.
(71) Ld. a SZR-8 (i. rész) táblázatot a 2005. évi statisztikai értesítőben.
(71) Se tabell SZR-8 (del i) i Statistiske opplysninger 2005.
(71) Vezi Tabelul SZR-8 (partea i) din Buletinul statistic 2005.
(71) Pozri tabuľku SZR-8 (part i) v štatistickej ročenke 2005.
(71) Glej tabelo SZR-8 (del i) v Statističnem biltenu 2005.
(71) Se tabell SZR-8 (del i) i statistikbulletinen för 2005.
(71) Skatīt tabulu SZR-8 (daļa i) 2005. gada statistikas biļetenā.
  Nowe osiÄ…gniÄ™cia w zw...  
Hiszpania jest jedynym państwem systematycznie wdrażającym programy wymiany igieł i strzykawek w więzieniach. W roku 2003 w ramach tych programów rozprowadzono łącznie 18 260 strzykawek. Wprowadzenie podobnych programów w innych Państwach Członkowskich i w państwach kandydujących nie jest przewidywane.
Spain is the only country systematically implementing needle and syringe exchange programmes in prisons. In 2003, these programmes distributed a total of 18 260 syringes. Implementation of similar programmes is not foreseen in other Member States and candidate countries.
L'Espagne est le seul pas qui applique systématiquement des programmes d'échange de seringues dans les prisons. En 2003, ces programmes ont distribué 18 260 seringues. La mise en oeuvre de programmes similaires n'est actuellement pas prévue dans d'autres États membres ou pays candidats.
Spanien ist das einzige Land, das systematisch Nadel- und Spritzenaustauschprogramme in Haftanstalten durchführt. Im Jahr 2003 wurden im Rahmen dieser Programme insgesamt 18 260 Spritzen ausgegeben. Weder in anderen Mitgliedstaaten noch in den Beitritts- bzw. Kandidatenländern sind ähnliche Programme vorgesehen.
España es el único país que aplica de forma sistemática los programas de intercambio de agujas y jeringuillas en las prisiones. En 2003, se distribuyeron 18.260 jeringuillas a través de estos programas. No está prevista la aplicación de programas similares en otros Estados miembros y países candidatos.
La Spagna è l’unico paese che sistematicamente mette in atto nelle carceri programmi di scambio di aghi e siringhe. Nel 2003, nell’ambito di tali programmi, sono state distribuite in totale 18 260 siringhe. L’attuazione di programmi simili non è invece prevista in altri Stati membri e nei paesi candidati all’adesione.
A Espanha é o único país com programas sistemáticos de troca de agulhas e seringas nas prisões. Em 2003, foram distribuídas no âmbito destes programas 18 260 seringas. Não se prevê a execução de programas semelhantes nos outros Estados-Membros nem nos países candidatos.
Η Ισπανία είναι η μόνη χώρα που εφαρμόζει συστηματικά προγράμματα ανταλλαγής βελόνων και συρίγγων στα σωφρονιστικά ιδρύματα. Το 2003, στο πλαίσιο των προγραμμάτων αυτών διανεμήθηκαν συνολικά 18 260 σύριγγες. Εφαρμογή παρόμοιων προγραμμάτων δεν προβλέπεται σε άλλα κράτη μέλη και υποψήφιες χώρες.
Spanje is het enige land dat in gevangenissen op een systematische wijze gebruik maakt van omruilprogramma’s voor naalden en spuiten. In 2003 zijn daar in totaal 18 260 spuiten gedistribueerd. Vooralsnog bestaan er in andere lidstaten en kandidaat-lidstaten geen plannen om ook dergelijke programma’s uit te voeren.
Španělsko je jedinou zemí, která ve věznicích systematicky zavádí program výměny jehel a stříkaček. V roce 2003 bylo v rámci těchto programů vydáno celkem 18 260 stříkaček. Zavádění obdobných programů v dalších členských státech a kandidátských zemích se zatím neplánuje.
Spanien er det eneste land, der systematisk gennemfører nåle- og sprøjtebytteprogrammer i fængsler. I 2003 blev der som led i disse programmer udleveret i alt 18 260 sprøjter. Der er ingen planer om at gennemføre lignende programmer i andre medlemsstater og kandidatlande.
Hispaania on ainuke riik, kus vanglates rakendatakse süstemaatiliselt nõela- ja süstlavahetusprogramme. 2003. aastal jaotati nende programmide kaudu kokku 18 260 süstalt. Sarnaste programmide rakendamist ei kavandata teistes liikmesriikides ega kandidaatriikides.
Espanja on ainoa maa, jossa toteutetaan järjestelmällisesti neulojen ja ruiskujen vaihto-ohjelmia vankiloissa. Näiden ohjelmien puitteissa jaettiin vuonna 2003 yhteensä 18 260 ruiskua. Muissa jäsenvaltioissa ja ehdokasvaltioissa ei ole suunniteltu samankaltaisten ohjelmien täytäntöönpanoa.
Egyedül Spanyolországban hajtanak végre módszeres tű- és fecskendőcsere-programokat a börtönökben. 2003-ban e programok keretében összesen 18 260 tűt osztottak szét. Hasonló programok bevezetése a többi tagállamban és a tagjelölt országokban nem várható.
Spania er det eneste landet som systematisk gjennomfører sprøytespiss- og sprøytebytteprogrammer i fengslene. I 2003 distribuerte disse programmene totalt 18 260 sprøyter. Det foreligger ingen planer om å gjennomføre lignende programmer i de andre medlemsstatene og søkerlandene.
Spania este singura ţară care pune în aplicare în mod sistematic programe de schimb al acelor şi siringilor în închisori. În 2003, prin aceste programe s-au distribuit în total 18 260 siringi. Nu se preconizează punerea în aplicare a unor programe similare în alte state membre sau în ţările candidate.
Španielsko je jedinou krajinou, ktorá systematicky zavádza vo väzeniach programy výmeny injekčných ihiel a striekačiek. V roku 2003 v týchto programoch rozdelili dovedna 18 260 striekačiek. V ostatných členských štátoch ani kandidátskych krajinách sa nepredpokladá zavedenie podobných programov.
Španija je edina država, ki v zaporih sistematično izvaja programe zamenjave injekcijskih igel in brizg za enkratno uporabo. Leta 2003 so v okviru teh programov razdelili skupaj 18.260 brizg. V drugih državah članicah in državah kandidatkah izvajanje podobnih programov ni predvideno.
Spanien är det enda land där program för nål- och sprutbyte systematiskt genomförs i fängelser. År 2003 delades sammanlagt 18 260 sprutor ut inom ramen för dessa program. Man förutser inte att liknande program kommer att genomföras i andra medlemsstater och kandidatländer.
Spānija ir vienīgā valsts, kura sistemātiski realizē adatu un šļirču apmaiņas programmas cietumos. 2003. gadā saskaņā ar šo programmu tika izdalītas pavisam 18 260 šļirces. Citās dalībvalstīs un kandidātvalstīs šādu programmu īstenošana nav paredzēta.
  Trendy w zakresie nagÅ‚...  
Wykres 20: Ogólny trend dotyczący nagłych zgonów związanych z narkotykami w 15 starych Państwach Członkowskich UE oraz trend dotyczący odsetka ofiar zgonów związanych z narkotykami w wieku poniżej 25 lat w okresie od 1990 do 2003 roku
Figure 20: Overall trend in acute drug-related deaths in the EU-15 Member States and trend in the proportion of drug-related death victims under 25 years old, 1990–2003
Graphique 20: Tendance globale des décès subits liés à la drogue dans l'UE-15 et tendance concernant le pourcentage de victimes de moins de 25 ans, 1990-2003
Abbildung 20: Gesamttendenzen hinsichtlich akuter drogenbedingter Todesfälle in den EU-15-Mitgliedstaaten sowie Tendenzen beim Anteil der Opfer drogenbedingter Todesfälle im Alter von unter 25 Jahren, 1990 bis 2003
Gráfico 20: Tendencia global de las muertes por intoxicación aguda con drogas en los Estados miembros de la UE de los Quince y tendencia en el porcentaje de víctimas de muertes relacionadas con las drogas menores de 25 años de edad, 1990-2003
Grafico 20: Andamento generale dei decessi improvvisi correlati al consumo di stupefacenti nell’UE a 15 e andamento della percentuale di vittime per decesso correlato al consumo di stupefacenti di età inferiore ai 15 anni, 1990-2003
Figura 20: Tendência global em matéria de mortes por intoxicação aguda relacionada com o consumo de droga nos Estados-Membros da UE-15 e evolução da percentagem de vítimas de mortes relacionadas com este consumo com menos de 25 anos de idade, 1990–2003
Διάγραμμα 20: Συνολική τάση των αιφνίδιων θανάτων που συνδέονται με τα ναρκωτικά στα κράτη μέλη της ΕΕ των 15 και τάση του ποσοστού των θυμάτων θανάτων που συνδέονται με τα ναρκωτικά ηλικίας κάτω των 25 ετών, 1990–2003
Figuur 20: Algemene trend in de gemiddelde leeftijd bij acute sterfgevallen als gevolg van drugsgebruik in de vijftien oude EU-lidstaten en de trend in het percentage slachtoffers als gevolg van drugsgebruik onder de 25 jaar, 1990-2003
Obrázek 20: Celkový trend náhlých úmrtí souvisejících s drogami v 15 původních členských státech EU a trend podílu obětí úmrtí souvisejících s drogami u osob mladších 25 let, 1990–2003
Figur 20: Generel tendens for akutte narkotikarelaterede dødsfald i EU-15-medlemsstaterne og udvikling i andelen af personer under 25 år blandt narkotikarelaterede dødsfald, 1990–2003
Joonis 20: Üldsuundumused uimastitega seotud äkksurmade esinemisel EL-15 liikmesriikides ja suundumused uimastitega seotud surmade alla 25aastaste ohvrite osakaalus ajavahemikul 1990–2003
Kaavio 20: Yleinen suuntaus äkillisissä huumekuolemissa EU-15:n jäsenvaltioissa ja suuntaus alle 25-vuotiaiden uhrien osuudessa huumekuolemista vuosina 1990–2003
20. ábra: A kábítószer-használattal összefüggő akut halálesetek általános alakulása az EU-15 tagállamaiban és a kábítószerrel összefüggő halálesetek 25 év alatti áldozatai arányának alakulása, 1990–2003
Figura 20: Tendinţa globală a deceselor subite legate de consumul de droguri în statele membre ale Europei celor 15 şi tendinţa proporţiei reprezentate de victimele deceselor legate de consumul de droguri sub vârsta de 25 de ani, 1990–2003
Obrázok 20: Celkový trend akútnych úmrtí súvisiacich s drogami v členských štátoch EÚ-15 a trend podielu obetí mladších ako 25 rokov, ktoré zomreli v súvislosti s drogami v období 1990 – 2003
Prikaz 20: Splošni trend akutnih smrtnih primerov, povezanih z drogami, v državah članicah EU-15 in trend deleža žrtev zaradi uživanja drog, mlajših od 25 let, 1990–2003
Figur 20: Övergripande trend för akuta narkotikarelaterade dödsfall i EU 15-medlemsstaterna och trend för andelen narkotikarelaterade dödsoffer under 25 år, 1990–2003
20. attēls: Ar narkotikām saistīto pēkšņo nāves gadījumu vispārējās tendences ES 15 dalībvalstīs, un ar narkotikām saistīto nāves gadījumu upuru, kas jaunāki par 25 gadiem, proporcionālā daudzuma tendences, 1990.–2003.g.
  Okienko 7  
Ludzki wirus niedoboru odporności (HIV) rozprzestrzenił się ostatnio na skalę epidemii masowej wśród osób zażywających narkotyki dożylnie w Rosji i na Ukrainie, to samo dotyczy sytuacji Państw Członkowskich UE regionu Morza Bałtyckiego.
Human immunodeficiency virus (HIV) has shown massive and recent epidemic spread among IDUs in Russia and the Ukraine, as it has in the EU Member States of the Baltic region. In 2001, the rate of newly diagnosed infections related to intravenous drug use peaked in Estonia and in the Russian Federation, at 991 and 333 cases per million population respectively. However, in the Ukraine, the peak was reached earlier in 1997, at 146 cases per million, as a result of widespread IDU-related transmission, after which rates of new IDU-related HIV diagnoses declined but more recently have increased again.
Le virus d'immunodéficience humaine (VIH) a provoqué récemment une épidémie massive parmi les UDVI en Russie et en Ukraine tout comme dans les pays baltes membres de l'UE. En 2001, le taux d'infections nouvellement diagnostiquées liées à l'usage de drogue par injection a atteint un niveau record en Estonie et dans la Fédération de Russie, avec respectivement 991 et 333 cas par million d'habitants. En Ukraine, le pic a toutefois été atteint en 1997, avec 146 cas par million d'habitant en raison d'une transmission étendue due à l'usage de drogue par injection. Par la suite, les pourcentages de nouveaux cas de VIH diagnostiqués liés à l'usage de drogue par voie intraveineuse ont baissé, avant de remonter plus récemment.
In jüngster Zeit war eine massive epidemische Ausbreitung des Human-Immunschwäche-Virus unter injizierenden Drogenkonsumenten in Russland und der Ukraine sowie in den baltischen EU-Mitgliedstaaten zu beobachten. Im Jahr 2001 erreichte die Rate der neu diagnostizierten Infektionen im Zusammenhang mit dem intravenösen Drogenkonsum in Estland und der Russischen Föderation mit 991 bzw. 333 Fällen je eine Million Einwohner ihren Höhepunkt. In der Ukraine jedoch wurde mit 146 Fällen je eine Million Einwohner der Höchststand bereits 1997 verzeichnet. Dies war eine Folge der weit verbreiteten Übertragung durch injizierende Drogenkonsumenten. Danach gingen die Raten der neu diagnostizierten HIV-Infektionen im Zusammenhang mit injizierenden Drogenkonsumenten zurück, stiegen jedoch in letzter Zeit erneut an.
El virus de la inmunodeficiencia humana (VIH) se ha propagado en los últimos tiempos de forma masiva y epidémica entre los consumidores de drogas por vía parenteral de Rusia y Ucrania, al igual que en los Estados miembros de la UE de la Región Báltica. En 2001, la tasa de nuevos diagnósticos de infecciones relacionadas con el consumo intravenoso de drogas alcanzó su máximo en Estonia y en la Federación Rusa, con cifras de 991 y 333 casos por millón de habitantes, respectivamente. Sin embargo, Ucrania ya había alcanzado su máximo en 1997, con 146 casos por millón de habitantes (debido a una transmisión generalizada relacionada con el consumo de drogas por vía parenteral), después lo cual se registró un descenso de las tasas de nuevos diagnósticos de casos de VIH relacionados con este tipo de consumo, si bien han vuelto a aumentar recientemente.
Negli ultimi anni il virus dell’immunodeficienza umana (HIV) ha fatto registrare una diffusione epidemica massiccia tra i consumatori di stupefacenti per via parenterale in Russia e in Ucraina, così come nei paesi Baltici. Nel 2001 il tasso più elevato di nuove infezioni diagnosticate nei consumatori di stupefacenti per via parenterale è stato segnalato dall’Estonia e dalla Federazione russa, con rispettivamente 991 e 333 casi per milione di abitanti. Tuttavia, nel 1997 il picco è stato riportato dall’Ucraina, con 146 casi per milione di abitanti, in conseguenza di un’ampia trasmissione dovuta al consumo di sostanze stupefacenti per via parenterale; la percentuale dei nuovi casi di HIV diagnosticati per consumo di stupefacenti per via parenterale è quindi scesa, per di nuovo aumentare di recente.
O vírus da imunodeficiência humana (VIH) tem revelado uma propagação epidémica maciça e recente entre os consumidores de droga injectada (CDI) na Rússia e na Ucrânia, tal como nos Estados-Membros da UE da região do Báltico. Em 2001, a taxa de casos de infecção pelo VIH recentemente diagnosticados relacionados com o consumo de droga por via endovenosa atingiu um pico na Estónia e na Federação Russa, com 991 e 333 casos por milhão de habitantes, respectivamente. Na Ucrânia, porém, o pico foi atingido mais cedo, em 1997, com 146 casos por milhão de habitantes, em resultado de uma vasta transmissão relacionada com o consumo de droga injectada, a que se seguiu uma diminuição das taxas de novos casos de VIH relacionados com este consumo, os quais voltaram, no entanto, a aumentar recentemente.
Ο ιός της ανοσολογικής ανεπάρκειας του ανθρώπου (HIV) εμφάνισε μαζική και πρόσφατη επιδημική εξάπλωση τους ΧΕΝ στη Ρωσία και την Ουκρανία, όπως και στα κράτη μέλη της ΕΕ στη Βαλτική. Το 2001, ο αριθμός των νεοδιαγνωσθεισών λοιμώξεων που συνδέονταν με ενδοφλέβια χρήση ναρκωτικών κορυφώθηκε στην Εσθονία και στη Ρωσική Ομοσπονδία, με 991 και 333 περιπτώσεις ανά εκατομμύριο κατοίκους αντίστοιχα. Ωστόσο, στην Ουκρανία, ο μέγιστος αριθμός περιπτώσεων καταγράφηκε νωρίτερα, το 1997, με 146 περιπτώσεις ανά εκατομμύριο κατοίκους, ως αποτέλεσμα της ευρείας μετάδοσης που συνδεόταν με τη χρήση ενέσιμων ναρκωτικών· στη συνέχεια, ο αριθμός των νέων διαγνώσεων του ιού HIV που συνδέονταν με ενέσιμη χρήση ναρκωτικών μειώθηκε, αλλά πρόσφατα σημείωσε εκ νέου αύξηση.
Het Humaan Immunodeficiëntie Virus (HIV) heeft zich onlangs massaal, zelfs epidemisch verspreid onder ID’s in Rusland en Oekraïne en in de lidstaten van de EU in de Baltische regio. In 2001 bereikte het aantal nieuw gediagnosticeerde infecties als gevolg van injecterend drugsgebruik een piek in Estland en de Russische Federatie met 991 respectievelijk 333 gevallen per miljoen inwoners. In Oekraïne heeft die piek zich al eerder voorgedaan, en wel in 1997 met 146 gevallen per miljoen inwoners, als gevolg van een omvangrijke besmetting onder injecterende drugsgebruikers. Na 1997 is het aantal nieuwe HIV-diagnoses onder ID’s weliswaar afgenomen, maar onlangs is het aantal HIV-gevallen weer toegenomen.
Virus lidské imunodeficience (HIV) se v poslední době mohutně a epidemicky rozšířil mezi injekčními uživateli drog v Rusku a na Ukrajině stejně jako v pobaltských členských státech EU. V roce 2001 dosáhla míra nově diagnostikovaných infekcí souvisejících s nitrožilním užíváním drog vrcholu v Estonsku a Ruské federaci (v Estonsku bylo zaznamenáno 991 případů na milion obyvatel a v Ruské federaci 333). Na Ukrajině však bylo maxima dosaženo dříve, v roce 1997, kdy bylo zaznamenáno 146 případů na milion obyvatel v důsledku široce rozšířeného přenosu spojeného s nitrožilní aplikací drog. Poté začal počet nově diagnostikovaných případů HIV v souvislosti s nitrožilní aplikací drog klesat, ale v poslední době se začal opět zvyšovat.
Med hensyn til human immundefekt virus (hiv) har der været en massiv og nylig epidemisk spredning blandt intravenøse stofbrugere i Rusland og Ukraine samt i EU-medlemsstaterne i Østersøregionen. I 2001 toppede antallet af nydiagnosticerede tilfælde af infektion, som var relateret til intravenøs stofbrug, i Estland og Den Russiske Føderation med henholdsvis 991 og 333 tilfælde pr. én million indbyggere. I Ukraine toppede antallet imidlertid tidligere i 1997 med 146 tilfælde pr. én million indbyggere som følge af en udbredt smittespredning blandt intravenøse stofbrugere, hvorefter antallet af nye hiv-diagnoser blandt intravenøse stofbrugere faldt, men i den senere tid igen er steget.
Inimese immuunpuudulikkuse viiruse (HIV) epideemia on viimasel ajal levinud laialdaselt süstivate uimastitarbijate hulgas Venemaal ja Ukrainas, nii nagu ka ELi liikmesriikides Balti regioonis. Uute diagnoositud HIV-nakkusjuhtumite määr veeni süstivate narkomaanide hulgas jõudis Eestis ja Vene Föderatsioonis maksimumini 2001. aastal, olles vastavalt 991 ja 333 juhtumit miljoni elaniku kohta. Ukrainas jõudis antud määr maksimumini varem, 1997. aastal, saavutades taseme 146 juhtumit miljoni kohta, olles põhjustatud laialdasest nakkuse edasikandumisest süstivate narkomaanide hulgas; seejärel uute diagnoositud HIV-nakkusjuhtumite määr süstivate narkomaanide puhul alanes, kuid on viimasel ajal hakanud taas tõusma.
Immuunikatovirus (hiv) on levinnyt viimeaikoina voimakkaana epidemiana injektiokäyttäjien keskuudessa Venäjällä ja Ukrainassa samoin kuin Baltian alueen EU-maissa. Vuonna 2001 huumeiden injektiokäyttöön liittyvien uusien diagnosoitujen tapausten määrä nousi huippuunsa Virossa (991 tapausta miljoonaa asukasta kohti) ja Venäjällä (333 tapausta miljoonaa asukasta kohti). Ukrainassa huippu saavutettiin kuitenkin jo aikaisemmin vuonna 1997, jolloin luku nousi injektiokäyttöön liittyvien tartuntojen epidemian seurauksena 126 tapaukseen miljoonaa asukasta kohti. Uusien injektiokäyttöön liittyvien hiv-tapausten määrä laski sittemmin, mutta se on viime aikoina kääntynyt jälleen kasvuun.
A humán immundeficiencia vírus (HIV) nemrégiben masszív járványszerű elterjedést mutatott az injekciós kábítószer-használóknál Oroszországban és Ukrajnában, valamint a balti régió EU-tagállamaiban. Észtországban és az Orosz Föderációban az intravénás kábítószer-használattal összefüggésbe hozható, újonnan diagnosztizált fertőzések száma 2001-ben tetőzött, egymillió lakosra jutó 991, illetve 333 esettel. Ukrajnában azonban a csúcsot korábban, 1997-ben érték el, amikor az injekciós kábítószer-használók közötti széles körű fertőzés következtében 146 eset/millió fő arányt jegyeztek fel; ezt követően az injekciós kábítószer-használókkal összefüggő, újonnan diagnosztizált HIV-fertőzés gyakorisága visszaesett, de a közelmúltban ismét emelkedett.
HIV (humant immunsviktvirus) har hatt en massiv epidemisk spredning blant sprøytebrukere i Russland og Ukraina i den senere tid, og det samme er tilfellet i EU-medlemsstatene i den baltiske region. I 2001 nådde antallet nye diagnostiserte tilfeller som følge av intravenøs narkotikabruk en topp i Estland og Den russiske føderasjon med hhv. 991 og 333 tilfeller pr. million innbyggere. Ukraina nådde imidlertid toppen tidligere, i 1997, med 146 tilfeller pr. million, som et resultat av omfattende sprøytebrukrelatert smitte. Antallet nye sprøytebrukrelaterte HIV-diagnoser gikk deretter ned, for så å øke igjen.
Virusul imunodeficienţei umane (HIV) a prezentat o răspândire epidemică masivă şi recentă în rândul CDI din Rusia şi Ucraina, dar şi în statele membre ale Uniunii Europene din zona Mării Baltice În 2001, rata cazurilor noi de infecţie diagnosticate legate de consumul de droguri intravenoase a atins punctul de vârf în Estonia şi în Federaţia Rusă, cu 991 şi, respectiv, 333 de cazuri la un milion de locuitori. În Ucraina, punctul de vârf a fost atins mai devreme, în 1997, cu 146 cazuri la un milion de locuitori, ca urmare a transmisiei pe scară largă prin CDI, după care ratele noilor cazuri diagnosticate de infecţie cu HIV legate de CDI au scăzut, dar recent au început din nou să crească.
Virus človeške imunske pomanjkljivosti (HIV) se med injicirajočimi uživalci drog v Rusiji in Ukrajini hitro širi z množičnimi epidemijami, kot se je na primer zgodilo v državah članicah EU baltske regije. Leta 2001 je stopnja na novo odkritih okužb, povezanih z intravenoznim uživanjem drog, dosegla vrh v Estoniji in Ruski federaciji z 991 oziroma 333 primeri na milijon prebivalcev. Vendar je bil vrh v Ukrajini dosežen prej v začetku leta 1997, saj je znašal 146 primerov na milijon prebivalcev, zaradi zelo razširjenega prenašanja v zvezi z injicirajočimi uživalci drog, po katerem je delež novo odkritih diagnoz okužbe s HIV upadlo, vendar pa je nedavno ponovno naraslo.
Hiv-viruset har på senare tid haft en kraftig epidemisk spridning bland injektionsmissbrukarna i såväl Ryssland och Ukraina som EU:s medlemsstater i Östersjöregionen. 2001 nådde antalet nydiagnostiserade infektioner med koppling till intravenöst narkotikamissbruk en topp i Estland och Ryssland med 991 respektive 333 fall per en miljon invånare. I Ukraina nådde man redan år 1997 en topp med 146 fall per en miljon invånare, vilket var ett resultat av omfattande smitta med koppling till injektionsmissbruk. Därefter sjönk antalet nya hiv-diagnoser med koppling till injektionsmissbruk, men på senare tid har de ökat igen.
Cilvēka imunodeficīta vīruss (HIV) ir uzrādījis plašu nesenu epidēmiju injicējamo narkotiku lietotāju vidū Krievijā un Ukrainā, tāpat kā Baltijas reģiona ES dalībvalstīs. 2001. gadā no jauna diagnosticētu inficēšanās gadījumu skaits, kas saistīti ar intravenozo narkotiku lietošanu, strauji pieauga Igaunijā un Krievijas Federācijā, sasniedzot attiecīgi 991 un 333 gadījumus uz miljonu iedzīvotājiem. Taču Ukrainā maksimālais līmenis tika sasniegts jau agrāk - 1997. gadā, liecinot par 146 gadījumiem uz miljons iedzīvotājiem, un tas bija plašās izplatīšanās saistībā ar injicējamo narkotiku lietošanu rezultāts, pēc tam jauno ar injicējamo narkotiku lietošanu saistīto HIV inficēšanās gadījumu skaits samazinājās, taču pēdējā laikā tas ir atkal pieaudzis.
  Okienko 4  
EMCDDA przygotowało zestaw wspólnych punktów głównych („Europejski Kwestionariusz Modelowy”, EMQ), który wdrażany jest w większości badań sondażowych przeprowadzanych w Państwach Członkowskich UE lub jest z nimi zgodny.
The EMCDDA has developed a set of common core items (‘European model questionnaire’, EMQ) that is implemented in, or compatible with, most surveys in the EU Member States. The EMQ is included in a report available on the EMCDDA website (2). ‘Lifetime use’ may be of limited value as an indicator of the current situation among adults (although it could be a reasonable indicator among school children), but in conjunction with other measures it can give insight into aspects of patterns of use (continuation or discontinuation of use) and the generational dynamics of the spread of drug use. ‘Last 12 months’ use’ gives an indication of recent drug use, although often this use will be occasional, and ‘last 30 days’ use’ gives an indication of more current use, which will include people using the drug frequently.
L'OEDT a mis au point un questionnaire de base commun (le «questionnaire type européen» ou EMQ) qui est utilisé dans la plupart des enquêtes menées dans les États membres de l'UE, ou est compatible avec celles-ci. L'EMQ est présenté dans un rapport disponible sur le site web de l'OEDT (2). L'«usage au cours de la vie» peut n'avoir qu'un intérêt limité en tant qu'indicateur de la situation actuelle au sein de la population adulte (bien qu'elle puisse être un indicateur raisonnable chez les élèves) mais, associée à d'autres mesures, elle peut donner une idée de certains aspects des modes de consommation (poursuite ou interruption de la consommation) et de la dynamique générationnelle de l'étendue de l'usage de drogue. L'«usage au cours des douze derniers mois» donne une indication de la consommation récente de drogue, bien qu'elle soit souvent occasionnelle, tandis que l'«usage au cours des trente derniers jours» indique un usage plus actuel, qui inclura des personnes prenant de la drogue fréquemment.
El OEDT ha desarrollado una serie de temas básicos comunes («Modelo de cuestionario europeo», EMQ) que se aplican o son compatibles con la mayoría de encuestas de los Estados miembros de la UE. Este cuestionario se incluye en un informe disponible en el sitio web del OEDT (2). El concepto «consumo a lo largo de la vida» puede que tenga un valor limitado como indicador de la situación actual entre adultos (aunque podría ser un indicador razonable entre escolares) pero, junto con otras medidas, puede ofrecer una visión interna de las pautas de consumo (continuación o interrupción del consumo) y de la dinámica generacional de la expansión del consumo de drogas. El «consumo en los últimos 12 meses» proporciona una indicación del consumo reciente de drogas, aunque en ocasiones este consumo sea ocasional, y el «consumo en los últimos 30 días» ofrece información del consumo más actual, que incluye personas que consumen la droga frecuentemente.
L’OEDT ha elaborato un insieme di tematiche comuni (“Questionario europeo”, EMQ) che viene usato da o è compatibile con la maggior parte delle indagini realizzate negli Stati membri dell'UE. L’EMQ è inserito in una relazione disponibile sul sito web dell’OEDT (2). Il “consumo una tantum” può essere di limitato valore come indicatore della situazione corrente tra gli adulti (nonostante possa essere un indicatore ragionevole tra gli scolari), ma associato ad altre misure può favorire la comprensione di taluni aspetti dei modelli di consumo (continuazione o cessazione del consumo) nonché delle dinamiche generazionali della diffusione del consumo di stupefacenti. Il “consumo negli ultimi 12 mesi” fornisce un’indicazione del consumo recente di stupefacenti, sebbene si tratti spesso di un consumo occasionale, mentre il “consumo negli ultimi 30 giorni” segnala un consumo più attuale, un dato che comprende anche le persone che fanno uso frequente di droga.
Το ΕΚΠΝΤ ανέπτυξε ένα σύνολο κοινών βασικών θεμάτων (Πρότυπο Ευρωπαϊκό Ερωτηματολόγιο), το οποίο εφαρμόζεται στις περισσότερες έρευνες που διενεργούνται στα κράτη μέλη της ΕΕ ή είναι συμβατό με αυτές. Το Πρότυπο Ευρωπαϊκό Ερωτηματολόγιο περιλαμβάνεται σε μια έκθεση που είναι διαθέσιμη στην ιστοθέση του ΕΚΠΝΤ (2). Η «δοκιμή τουλάχιστον μία φορά σε όλη τη ζωή» μπορεί να έχει περιορισμένη αξία ως δείκτης της τρέχουσας κατάστασης στους ενηλίκους (μολονότι μπορεί να είναι ένας χρήσιμος δείκτης για τους μαθητές), αλλά σε συνδυασμό με άλλες μετρήσεις παρέχει πληροφορίες σχετικά με πτυχές των προτύπων χρήσης (συνέχιση ή διακοπή της χρήσης) και με τη δυναμική της εξάπλωσης της χρήσης ναρκωτικών από γενεά σε γενεά. Η «χρήση κατά το τελευταίο δωδεκάμηνο» παρέχει μια ένδειξη σχετικά με την πρόσφατη χρήση ναρκωτικών, μολονότι συχνά η χρήση αυτή είναι περιστασιακή, και η «χρήση κατά τις τελευταίες 30 ημέρες» παρέχει μια ένδειξη σχετικά με την τρέχουσα χρήση, η οποία περιλαμβάνει τα άτομα που κάνουν συχνή χρήση ναρκωτικών.
Het EWDD heeft een reeks gemeenschappelijke kernitems ontwikkeld (de “Europese modelenquête”) die geïmplementeerd zijn in, of compatibel zijn met de meeste enquêtes in de lidstaten van de EU. De modelenquête is opgenomen in een verslag dat via de website van het EWDD toegankelijk is (2). Waarschijnlijk is het “ooit”-gebruik een slechte indicator voor de huidige situatie onder volwassenen (hoewel het een redelijke indicator voor scholieren zou kunnen zijn), maar samen met andere gegevens kan dat “ooit”-gebruik wel inzicht geven in gebruikpatronen (voortzetten van of stoppen met drugsgebruik) en van verschillen tussen generaties met betrekking tot de verspreidingsgraad van het drugsgebruik. Het “laatste 12 maanden”-gebruik geeft een indicatie van het recent gebruik, hoewel dat vaak een incidenteel karakter zal hebben, en het “laatste maand”-gebruik vormt een indicatie van het meer actuele gebruik en omvat ook de mensen die een bepaalde drug vaak gebruiken.
EMCDDA vypracovala soustavu společných základních bodů („evropský modelový dotazník“ (European Model Questionnaire, EMQ)), která je používána ve většině průzkumů v členských státech EU nebo je s těmito průzkumy kompatibilní. Evropský modelový dotazník je součástí zprávy, která je k dispozici na internetových stránkách EMCDDA (2). „Celoživotní užívání“ jako ukazatel současné situace u dospělých může mít omezenou hodnotu (i když může být vhodným ukazatelem u školních dětí), ale ve spojení s dalšími měřítky může poskytnout obraz o aspektech vzorců užívání (pokračování nebo přerušení užívání) a o generační dynamice šíření užívání drog. „Užívání během posledních 12 měsíců“ je ukazatelem užívání drog v poslední době, i když často bývá takové užívání příležitostné, a „užívání během posledních 30 dnů“ je ukazatelem aktuálnějšího užívání v současné době, které bude zahrnovat osoby, které užívají drogy často.
EONN har udviklet en række fælles kerneelementer ('europæisk modelspørgeskema'), som gennemføres i eller er kompatibelt med de fleste undersøgelser i EU-medlemsstaterne. Det europæiske modelspørgeskema findes på EONN's websted (2). 'Langtidsprævalens' kan have begrænset værdi som indikator for den nuværende situation blandt voksne (selv om den kunne være en hensigtsmæssig indikator blandt skoleelever), men sammen med andre mål kan den give et indblik i aspekter af brugsmønstre (fortsat brug eller ophør med brug) og generationsdynamikken med hensyn til udbredelsen af stofbrug. 'De seneste 12 måneder' giver en indikation af nylig stofbrug, selv om denne brug ofte vil være lejlighedsvis, og 'de senest 30 dage' giver en indikation af mere aktuel brug, som omfatter personer, der anvender stoffet hyppigt.
Narkootikumide ja Narkomaania Euroopa Järelevalvekeskus on välja töötanud ühtse põhiteemade paketi (Euroopa näidisküsimustiku), mida rakendatakse enamikus ELi liikmesriikides teostatavates uuringutes või mis on nendega ühildatav. Euroopa näidisküsimustiku leiab aruandest, mis on kättesaadav Narkootikumide ja Narkomaania Euroopa Järelevalvekeskuse veebilehel (2). „Tarbimine elu jooksul” ei pruugi anda täielikku ettekujutust praegusest olukorrast täiskasvanute hulgas (kuigi see võib olla otstarbekas näitaja koolinoorte puhul), koos teiste näitajatega võib see aga anda pildi tarbimisharjumuste teatud aspektidest (tarbimise jätkamine või lõpetamine) ja uimastitarbimise leviku põlvkondadevahelistest erinevustest. „Viimased 12 kuud” annab ettekujutuse hiljutisest uimastitarbimisest, kuigi see on tihti juhuslik, ja „viimased 30 päeva” annab pigem ülevaate praegusest kasutamisest, hõlmates inimesi, kes tarbivad uimasteid sageli.
EMCDDA on laatinut sarjan yhteisiä keskeisiä kysymyksiä ("eurooppalainen mallikyselylomake"), jota käytetään useimmissa EU:n jäsenvaltioissa tehtävissä kyselyissä tai joka on ainakin vertailukelpoinen niiden kanssa. Eurooppalainen mallikyselylomake löytyy EMCDDA:n verkkosivustolla olevasta raportista (2). "Käyttöä ainakin kerran elämässä" kuvaava tunnusluku ei välttämättä anna tarkkaa kuvaa nykytilanteesta aikuisten keskuudessa (se saattaa antaa kohtuullisen hyvän kuvan tilanteesta koululaisten keskuudessa), mutta yhdessä muiden mittareiden kanssa se saattaa valaista käyttötapoja (käytön jatkaminen tai lopettaminen) ja sukupolvien välisiä eroja huumeidenkäytön yleisyydessä. "Käyttö viimeisten 12 kuukauden aikana" kertoo viimeaikaisesta käytöstä, joskin tällainen käyttö on usein satunnaista, ja "käyttö viimeisten 30 päivän aikana" kertoo nykyisestä käytöstä ja kattaa huumetta säännöllisesti käyttävät henkilöt.
Az EMCDDA kidolgozta azon közös alapelemek sorát („Európai modellkérdőív”, EMQ), amelyek az EU legtöbb tagállamának országos felméréseiben szerepelnek vagy azokkal összeegyeztethetők. Az EMQ szerepel az EMCDDA weboldalán megtalálható jelentésben (2). A „kipróbálás” a felnőttekre jellemző jelenlegi helyzet mutatójaként korlátozott értékű információ (ugyanakkor az iskoláskorú gyermekeknél fontos mutató lehet), de más mérésekkel együtt betekintést adhat a használatformák egyes aspektusaiba (a használat folytatása vagy abbahagyása) és a droghasználat terjedésének generációs dinamikájába. Az „előző 12 havi használat” a közelmúltbeli kábítószer-használatot jelzi, noha ez a használat gyakran csak alkalmi, az „előző 30 napban” történt használat pedig a legutóbbi használatról ad képet, amelyben benne lesznek a rendszeres kábítószer-használók.
EONN har utarbeidet et sett felles kjerne-”items” til den europeiske spørreskjemamodellen (“European Model Questionnaire – EMQ) som er implementert i eller kompatible med de fleste spørreskjemaene i EUs medlemsstater. EMQ er tatt med i en rapport på EONNs nettsted (2). “Livstidsbruk” kan være av begrenset verdi som indikator for nåværende situasjon blant voksne (selv om den kan være en rimelig indikator blant skoleelever), men kan sammen med andre tiltak gi kunnskaper om visse aspekter ved bruksmønstrene (fortsatt eller avsluttet bruk) og generasjonsdynamikken i utbredelsen av narkotikabruk. “Bruk siste 12 måneder” gir en indikasjon på nyere narkotikabruk, selv om denne bruken ofte vil være sporadisk, og ”bruk siste 30 dager” gir en indikasjon på mer aktuell bruk og vil omfatte personer som bruker stoffet hyppig.
OEDT a elaborat o serie de elemente esenţiale comune [„European Model Questionnaire” - EMQ (Chestionarul model european)] care sunt incluse în majoritatea sondajelor din statele membre ale Uniunii Europene sau care sunt compatibile cu acestea. EMQ este cuprins într-un raport care poate fi consultat pe site-ul OEDT (2). „Consumul pe parcursul vieţii” poate avea o valoare limitată ca indicator al situaţiei actuale în rândul adulţilor (deşi poate fi un indicator acceptabil în rândul elevilor), dar, coroborat cu alte măsuri, poate oferi informaţii privind diverse aspecte ale modelelor de consum (continuarea sau întreruperea consumului) şi privind dinamica pe generaţii a răspândirii consumului de droguri. „Consumul în ultimele 12 luni” indică consumul recent de droguri, deşi acest consum este frecvent ocazional, iar „consumul în ultimele 30 de zile” indică un consum mai de actualitate, cuprinzând persoanele care consumă drogul frecvent.
Center je razvil sklop skupnih osrednjih elementov ("evropski vzorčni vprašalnik", EMQ), ki se uporabljajo v večini raziskav v državah članicah EU ali se z njimi primerjajo. Evropski vzorčni vprašalnik je vključen v poročilo, ki je na voljo na spletni strani Centra (2). "Uživanje kadar koli v življenju" je lahko omejena vrednost za kazalec trenutnega stanja med odraslimi (čeprav bi lahko bil sprejemljiv kazalec med šolsko mladino), vendar lahko skupaj z drugimi ukrepi da vpogled v vidike uživanja drog (nadaljevanje ali prenehanje uživanja) ter generacijsko dinamiko širjenja uživanja drog. "Uživanje v zadnjih 12 mesecih" daje vpogled v nedavno uživanje drog, čeprav bo to uživanje pogosto občasno, medtem ko "uživanje v zadnjih 30 dneh" navaja bolj redno uživanje, ki bo vključevalo osebe, ki drogo uživajo pogosto.
ECNN har utformat en rad vanliga centrala frågor (”Europeisk modellenkät”, EMQ) som genomförs i eller som är jämförbara med de flesta undersökningar i EU:s medlemsstater. EMQ ingår i en rapport som finns på ECNN:s webbplats (2). ”Användning någon gång” kan ha ett begränsat värde som indikator för den aktuella situationen bland vuxna (men skulle kunna vara en bra indikator bland skolbarn), men i samband med andra åtgärder kan den ge insyn i aspekter som rör missbruksmönster (fortsättning eller upphörande av användning) och generationsdynamik när det gäller spridningen av narkotikabruk. ”Användning de senaste 12 månaderna” ger en antydan om narkotikabruket under senare tid, fast denna typ av användning sker oftast vid enstaka tillfällen och ”användning de senaste 30 dagarna” ger en antydan om aktuell användning, inklusive de personer som använder drogen regelbundet.
  Okienko 4  
EMCDDA przygotowało zestaw wspólnych punktów głównych („Europejski Kwestionariusz Modelowy”, EMQ), który wdrażany jest w większości badań sondażowych przeprowadzanych w Państwach Członkowskich UE lub jest z nimi zgodny.
The EMCDDA has developed a set of common core items (‘European model questionnaire’, EMQ) that is implemented in, or compatible with, most surveys in the EU Member States. The EMQ is included in a report available on the EMCDDA website (2). ‘Lifetime use’ may be of limited value as an indicator of the current situation among adults (although it could be a reasonable indicator among school children), but in conjunction with other measures it can give insight into aspects of patterns of use (continuation or discontinuation of use) and the generational dynamics of the spread of drug use. ‘Last 12 months’ use’ gives an indication of recent drug use, although often this use will be occasional, and ‘last 30 days’ use’ gives an indication of more current use, which will include people using the drug frequently.
L'OEDT a mis au point un questionnaire de base commun (le «questionnaire type européen» ou EMQ) qui est utilisé dans la plupart des enquêtes menées dans les États membres de l'UE, ou est compatible avec celles-ci. L'EMQ est présenté dans un rapport disponible sur le site web de l'OEDT (2). L'«usage au cours de la vie» peut n'avoir qu'un intérêt limité en tant qu'indicateur de la situation actuelle au sein de la population adulte (bien qu'elle puisse être un indicateur raisonnable chez les élèves) mais, associée à d'autres mesures, elle peut donner une idée de certains aspects des modes de consommation (poursuite ou interruption de la consommation) et de la dynamique générationnelle de l'étendue de l'usage de drogue. L'«usage au cours des douze derniers mois» donne une indication de la consommation récente de drogue, bien qu'elle soit souvent occasionnelle, tandis que l'«usage au cours des trente derniers jours» indique un usage plus actuel, qui inclura des personnes prenant de la drogue fréquemment.
El OEDT ha desarrollado una serie de temas básicos comunes («Modelo de cuestionario europeo», EMQ) que se aplican o son compatibles con la mayoría de encuestas de los Estados miembros de la UE. Este cuestionario se incluye en un informe disponible en el sitio web del OEDT (2). El concepto «consumo a lo largo de la vida» puede que tenga un valor limitado como indicador de la situación actual entre adultos (aunque podría ser un indicador razonable entre escolares) pero, junto con otras medidas, puede ofrecer una visión interna de las pautas de consumo (continuación o interrupción del consumo) y de la dinámica generacional de la expansión del consumo de drogas. El «consumo en los últimos 12 meses» proporciona una indicación del consumo reciente de drogas, aunque en ocasiones este consumo sea ocasional, y el «consumo en los últimos 30 días» ofrece información del consumo más actual, que incluye personas que consumen la droga frecuentemente.
L’OEDT ha elaborato un insieme di tematiche comuni (“Questionario europeo”, EMQ) che viene usato da o è compatibile con la maggior parte delle indagini realizzate negli Stati membri dell'UE. L’EMQ è inserito in una relazione disponibile sul sito web dell’OEDT (2). Il “consumo una tantum” può essere di limitato valore come indicatore della situazione corrente tra gli adulti (nonostante possa essere un indicatore ragionevole tra gli scolari), ma associato ad altre misure può favorire la comprensione di taluni aspetti dei modelli di consumo (continuazione o cessazione del consumo) nonché delle dinamiche generazionali della diffusione del consumo di stupefacenti. Il “consumo negli ultimi 12 mesi” fornisce un’indicazione del consumo recente di stupefacenti, sebbene si tratti spesso di un consumo occasionale, mentre il “consumo negli ultimi 30 giorni” segnala un consumo più attuale, un dato che comprende anche le persone che fanno uso frequente di droga.
Το ΕΚΠΝΤ ανέπτυξε ένα σύνολο κοινών βασικών θεμάτων (Πρότυπο Ευρωπαϊκό Ερωτηματολόγιο), το οποίο εφαρμόζεται στις περισσότερες έρευνες που διενεργούνται στα κράτη μέλη της ΕΕ ή είναι συμβατό με αυτές. Το Πρότυπο Ευρωπαϊκό Ερωτηματολόγιο περιλαμβάνεται σε μια έκθεση που είναι διαθέσιμη στην ιστοθέση του ΕΚΠΝΤ (2). Η «δοκιμή τουλάχιστον μία φορά σε όλη τη ζωή» μπορεί να έχει περιορισμένη αξία ως δείκτης της τρέχουσας κατάστασης στους ενηλίκους (μολονότι μπορεί να είναι ένας χρήσιμος δείκτης για τους μαθητές), αλλά σε συνδυασμό με άλλες μετρήσεις παρέχει πληροφορίες σχετικά με πτυχές των προτύπων χρήσης (συνέχιση ή διακοπή της χρήσης) και με τη δυναμική της εξάπλωσης της χρήσης ναρκωτικών από γενεά σε γενεά. Η «χρήση κατά το τελευταίο δωδεκάμηνο» παρέχει μια ένδειξη σχετικά με την πρόσφατη χρήση ναρκωτικών, μολονότι συχνά η χρήση αυτή είναι περιστασιακή, και η «χρήση κατά τις τελευταίες 30 ημέρες» παρέχει μια ένδειξη σχετικά με την τρέχουσα χρήση, η οποία περιλαμβάνει τα άτομα που κάνουν συχνή χρήση ναρκωτικών.
Het EWDD heeft een reeks gemeenschappelijke kernitems ontwikkeld (de “Europese modelenquête”) die geïmplementeerd zijn in, of compatibel zijn met de meeste enquêtes in de lidstaten van de EU. De modelenquête is opgenomen in een verslag dat via de website van het EWDD toegankelijk is (2). Waarschijnlijk is het “ooit”-gebruik een slechte indicator voor de huidige situatie onder volwassenen (hoewel het een redelijke indicator voor scholieren zou kunnen zijn), maar samen met andere gegevens kan dat “ooit”-gebruik wel inzicht geven in gebruikpatronen (voortzetten van of stoppen met drugsgebruik) en van verschillen tussen generaties met betrekking tot de verspreidingsgraad van het drugsgebruik. Het “laatste 12 maanden”-gebruik geeft een indicatie van het recent gebruik, hoewel dat vaak een incidenteel karakter zal hebben, en het “laatste maand”-gebruik vormt een indicatie van het meer actuele gebruik en omvat ook de mensen die een bepaalde drug vaak gebruiken.
EMCDDA vypracovala soustavu společných základních bodů („evropský modelový dotazník“ (European Model Questionnaire, EMQ)), která je používána ve většině průzkumů v členských státech EU nebo je s těmito průzkumy kompatibilní. Evropský modelový dotazník je součástí zprávy, která je k dispozici na internetových stránkách EMCDDA (2). „Celoživotní užívání“ jako ukazatel současné situace u dospělých může mít omezenou hodnotu (i když může být vhodným ukazatelem u školních dětí), ale ve spojení s dalšími měřítky může poskytnout obraz o aspektech vzorců užívání (pokračování nebo přerušení užívání) a o generační dynamice šíření užívání drog. „Užívání během posledních 12 měsíců“ je ukazatelem užívání drog v poslední době, i když často bývá takové užívání příležitostné, a „užívání během posledních 30 dnů“ je ukazatelem aktuálnějšího užívání v současné době, které bude zahrnovat osoby, které užívají drogy často.
EONN har udviklet en række fælles kerneelementer ('europæisk modelspørgeskema'), som gennemføres i eller er kompatibelt med de fleste undersøgelser i EU-medlemsstaterne. Det europæiske modelspørgeskema findes på EONN's websted (2). 'Langtidsprævalens' kan have begrænset værdi som indikator for den nuværende situation blandt voksne (selv om den kunne være en hensigtsmæssig indikator blandt skoleelever), men sammen med andre mål kan den give et indblik i aspekter af brugsmønstre (fortsat brug eller ophør med brug) og generationsdynamikken med hensyn til udbredelsen af stofbrug. 'De seneste 12 måneder' giver en indikation af nylig stofbrug, selv om denne brug ofte vil være lejlighedsvis, og 'de senest 30 dage' giver en indikation af mere aktuel brug, som omfatter personer, der anvender stoffet hyppigt.
Narkootikumide ja Narkomaania Euroopa Järelevalvekeskus on välja töötanud ühtse põhiteemade paketi (Euroopa näidisküsimustiku), mida rakendatakse enamikus ELi liikmesriikides teostatavates uuringutes või mis on nendega ühildatav. Euroopa näidisküsimustiku leiab aruandest, mis on kättesaadav Narkootikumide ja Narkomaania Euroopa Järelevalvekeskuse veebilehel (2). „Tarbimine elu jooksul” ei pruugi anda täielikku ettekujutust praegusest olukorrast täiskasvanute hulgas (kuigi see võib olla otstarbekas näitaja koolinoorte puhul), koos teiste näitajatega võib see aga anda pildi tarbimisharjumuste teatud aspektidest (tarbimise jätkamine või lõpetamine) ja uimastitarbimise leviku põlvkondadevahelistest erinevustest. „Viimased 12 kuud” annab ettekujutuse hiljutisest uimastitarbimisest, kuigi see on tihti juhuslik, ja „viimased 30 päeva” annab pigem ülevaate praegusest kasutamisest, hõlmates inimesi, kes tarbivad uimasteid sageli.
EMCDDA on laatinut sarjan yhteisiä keskeisiä kysymyksiä ("eurooppalainen mallikyselylomake"), jota käytetään useimmissa EU:n jäsenvaltioissa tehtävissä kyselyissä tai joka on ainakin vertailukelpoinen niiden kanssa. Eurooppalainen mallikyselylomake löytyy EMCDDA:n verkkosivustolla olevasta raportista (2). "Käyttöä ainakin kerran elämässä" kuvaava tunnusluku ei välttämättä anna tarkkaa kuvaa nykytilanteesta aikuisten keskuudessa (se saattaa antaa kohtuullisen hyvän kuvan tilanteesta koululaisten keskuudessa), mutta yhdessä muiden mittareiden kanssa se saattaa valaista käyttötapoja (käytön jatkaminen tai lopettaminen) ja sukupolvien välisiä eroja huumeidenkäytön yleisyydessä. "Käyttö viimeisten 12 kuukauden aikana" kertoo viimeaikaisesta käytöstä, joskin tällainen käyttö on usein satunnaista, ja "käyttö viimeisten 30 päivän aikana" kertoo nykyisestä käytöstä ja kattaa huumetta säännöllisesti käyttävät henkilöt.
Az EMCDDA kidolgozta azon közös alapelemek sorát („Európai modellkérdőív”, EMQ), amelyek az EU legtöbb tagállamának országos felméréseiben szerepelnek vagy azokkal összeegyeztethetők. Az EMQ szerepel az EMCDDA weboldalán megtalálható jelentésben (2). A „kipróbálás” a felnőttekre jellemző jelenlegi helyzet mutatójaként korlátozott értékű információ (ugyanakkor az iskoláskorú gyermekeknél fontos mutató lehet), de más mérésekkel együtt betekintést adhat a használatformák egyes aspektusaiba (a használat folytatása vagy abbahagyása) és a droghasználat terjedésének generációs dinamikájába. Az „előző 12 havi használat” a közelmúltbeli kábítószer-használatot jelzi, noha ez a használat gyakran csak alkalmi, az „előző 30 napban” történt használat pedig a legutóbbi használatról ad képet, amelyben benne lesznek a rendszeres kábítószer-használók.
EONN har utarbeidet et sett felles kjerne-”items” til den europeiske spørreskjemamodellen (“European Model Questionnaire – EMQ) som er implementert i eller kompatible med de fleste spørreskjemaene i EUs medlemsstater. EMQ er tatt med i en rapport på EONNs nettsted (2). “Livstidsbruk” kan være av begrenset verdi som indikator for nåværende situasjon blant voksne (selv om den kan være en rimelig indikator blant skoleelever), men kan sammen med andre tiltak gi kunnskaper om visse aspekter ved bruksmønstrene (fortsatt eller avsluttet bruk) og generasjonsdynamikken i utbredelsen av narkotikabruk. “Bruk siste 12 måneder” gir en indikasjon på nyere narkotikabruk, selv om denne bruken ofte vil være sporadisk, og ”bruk siste 30 dager” gir en indikasjon på mer aktuell bruk og vil omfatte personer som bruker stoffet hyppig.
OEDT a elaborat o serie de elemente esenţiale comune [„European Model Questionnaire” - EMQ (Chestionarul model european)] care sunt incluse în majoritatea sondajelor din statele membre ale Uniunii Europene sau care sunt compatibile cu acestea. EMQ este cuprins într-un raport care poate fi consultat pe site-ul OEDT (2). „Consumul pe parcursul vieţii” poate avea o valoare limitată ca indicator al situaţiei actuale în rândul adulţilor (deşi poate fi un indicator acceptabil în rândul elevilor), dar, coroborat cu alte măsuri, poate oferi informaţii privind diverse aspecte ale modelelor de consum (continuarea sau întreruperea consumului) şi privind dinamica pe generaţii a răspândirii consumului de droguri. „Consumul în ultimele 12 luni” indică consumul recent de droguri, deşi acest consum este frecvent ocazional, iar „consumul în ultimele 30 de zile” indică un consum mai de actualitate, cuprinzând persoanele care consumă drogul frecvent.
Center je razvil sklop skupnih osrednjih elementov ("evropski vzorčni vprašalnik", EMQ), ki se uporabljajo v večini raziskav v državah članicah EU ali se z njimi primerjajo. Evropski vzorčni vprašalnik je vključen v poročilo, ki je na voljo na spletni strani Centra (2). "Uživanje kadar koli v življenju" je lahko omejena vrednost za kazalec trenutnega stanja med odraslimi (čeprav bi lahko bil sprejemljiv kazalec med šolsko mladino), vendar lahko skupaj z drugimi ukrepi da vpogled v vidike uživanja drog (nadaljevanje ali prenehanje uživanja) ter generacijsko dinamiko širjenja uživanja drog. "Uživanje v zadnjih 12 mesecih" daje vpogled v nedavno uživanje drog, čeprav bo to uživanje pogosto občasno, medtem ko "uživanje v zadnjih 30 dneh" navaja bolj redno uživanje, ki bo vključevalo osebe, ki drogo uživajo pogosto.
ECNN har utformat en rad vanliga centrala frågor (”Europeisk modellenkät”, EMQ) som genomförs i eller som är jämförbara med de flesta undersökningar i EU:s medlemsstater. EMQ ingår i en rapport som finns på ECNN:s webbplats (2). ”Användning någon gång” kan ha ett begränsat värde som indikator för den aktuella situationen bland vuxna (men skulle kunna vara en bra indikator bland skolbarn), men i samband med andra åtgärder kan den ge insyn i aspekter som rör missbruksmönster (fortsättning eller upphörande av användning) och generationsdynamik när det gäller spridningen av narkotikabruk. ”Användning de senaste 12 månaderna” ger en antydan om narkotikabruket under senare tid, fast denna typ av användning sker oftast vid enstaka tillfällen och ”användning de senaste 30 dagarna” ger en antydan om aktuell användning, inklusive de personer som använder drogen regelbundet.
  Dane dotyczÄ…ce zapotrz...  
(118) Patrz Tabela TDI-17 (część I) w Biuletynie Statystycznym na rok 2005.
(118) See Table TDI-17 (part I) in the 2005 statistical bulletin.
(118) Voir tableau TDI-17 (partie I) du bulletin statistique 2005.
(118) Siehe Tabelle TDI-17 (Teil I) im Statistical Bulletin 2005.
(118) Véase el cuadro TDI-17 (parte I) del boletín estadístico de 2005.
(118) Cfr. la tabella TDI-17 (parte I) nel bollettino statistico 2005.
(118) Ver quadro TDI-17 (parte I) no Boletim Estatístico de 2005.
(118) Βλέπε Πίνακα TDI-17 (μέρος I) στο Δελτίο στατιστικών στοιχείων 2005.
(118) Zie tabel TDI-17 (deel I) in het Statistical Bulletin 2005.
(118) Viz tabulka TDI-17 (část I) ve Statistickém věstníku 2005.
(118) Se tabel TDI-17 (del I) i Statistical bulletin 2005.
(118) Vaata tabelit TDI-17 (I osa) 2005. aasta statistikabülletäänis.
(118) Ks. taulukko TDI-17 (osa I) vuoden 2005 Tilastotiedotteessa.
(118) Ld. a TDI-17 (I. rész) táblázatot a 2005. évi statisztikai értesítőben.
(118) Se tabell TDI-17 (del i) i Statistiske opplysninger 2005.
(118) Vezi Tabelul TDI-17 (partea I) din Buletinul statistic 2005.
(118) Pozri tabuľku TDI-17 (part I) v štatistickej ročenke 2005.
(118) Glej tabelo TDI-17 (del i) v Statističnem biltenu 2005.
(118) Se tabell TDI-17 (del I) i statistikbulletinen för 2005.
(118) Skatīt tabulu TDI-17 (daļa I) 2005. gada statistikas biļetenā.
  Amfetamina  
(74) Patrz Tabela PPP-8 (część i) w Biuletynie Statystycznym na rok 2005.
(74) See Table PPP-8 (part i) in the 2005 statistical bulletin.
(74) Voir tableau PPP-8 (partie i) du bulletin statistique 2005.
(74) Siehe Tabelle PPP-8 (Teil i) im Statistical Bulletin 2005.
(74) Véase el cuadro PPP-8 (parte i) del boletín estadístico de 2005.
(74) Cfr. la tabella PPP-8 (parte i) nel bollettino statistico 2005.
(74) Ver quadro PPP-8 (parte i) no Boletim Estatístico de 2005.
(74) Βλέπε Πίνακα PPP-8 (μέρος i) στο Δελτίο στατιστικών στοιχείων 2005.
(74) Zie tabel PPP-8 (deel i) in het Statistical Bulletin 2005.
(74) Viz tabulka PPP-8 (část i) ve Statistickém věstníku 2005.
(74) Se tabel PPP-8 (del i) i Statistical bulletin 2005.
(74) Vaata tabelit PPP-8 (i osa) 2005. aasta statistikabülletäänis.
(74) Ks. taulukko PPP-8 (osa i) vuoden 2005 Tilastotiedotteessa.
(74) Ld. a PPP-8 (i. rész) táblázatot a 2005. évi statisztikai értesítőben.
(74) Se tabell PPP-8 (del i) i Statistiske opplysninger 2005.
(74) Vezi Tabelul PPP-8 (partea i) din Buletinul statistic 2005.
(74) Pozri tabuľku PPP-8 (part i) v štatistickej ročenke 2005.
(74) Glej tabelo PPP-8 (del i) v Statističnem biltenu 2005.
(74) Se tabell PPP-8 (del i) i statistikbulletinen 2005.
(74) Skatīt tabulu PPP-8 (daļa i) 2005. gada statistikas biļetenā.
  Dane dotyczÄ…ce zapotrz...  
(114) Patrz Tabela TDI-10 (część iii) w Biuletynie Statystycznym na rok 2005.
(114) See Table TDI-10 (part iii) in the 2005 statistical bulletin.
(114) Voir tableau TDI-10 (partie iii) du bulletin statistique 2005.
(114) Siehe Tabelle TDI-10 (Teil iii) im Statistical Bulletin 2005.
(114) Véase el cuadro TDI-10 (parte iii) del boletín estadístico de 2005.
(114) Cfr. la tabella TDI-10 (parte iii) nel bollettino statistico 2005.
(114) Ver quadro TDI-10 (parte iii) no Boletim Estatístico de 2005.
(114) Βλέπε Πίνακα TDI-10 (μέρος iii) στο Δελτίο στατιστικών στοιχείων 2005.
(114) Zie tabel TDI-10 (deel iii) in het Statistical Bulletin 2005.
(114) Viz tabulka TDI-10 (část iii) ve Statistickém věstníku 2005.
(114) Se tabel TDI-10 (del iii) i Statistical bulletin 2005.
(114) Vaata tabelit TDI-10 (iii osa) 2005. aasta statistikabülletäänis.
(114) Ks. taulukko TDI-10 (osa iii) vuoden 2005 Tilastotiedotteessa.
(114) Ld. a TDI-10 (iii. rész) táblázatot a 2005. évi statisztikai értesítőben.
(114) Se tabell TDI-10 (del iii) i Statistiske opplysninger 2005.
(114) Vezi Tabelul TDI-10 (partea iii) din Buletinul statistic 2005.
(114) Pozri tabuľku TDI-10 (part iii) v štatistickej ročenke 2005.
(114) Glej tabelo TDI-10 (del iii) v Statističnem biltenu 2005.
(114) Se tabell TDI-10 (del iii) i statistikbulletinen för 2005.
(114) Skatīt tabulu TDI-10 (daļa iii) 2005. gada statistikas biļetenā.
  Amfetamina  
(73) Patrz Tabela PPP-4 (część i) w Biuletynie Statystycznym na rok 2005.
(73) See Table PPP-4 (part i) in the 2005 statistical bulletin.
(73) Voir tableau PPP-4 (partie i) du bulletin statistique 2005.
(73) Siehe Tabelle PPP-4 (Teil i) im Statistical Bulletin 2005.
(73) Véase el cuadro PPP-4 (parte i) del boletín estadístico de 2005.
(73) Cfr. la tabella PPP-4 (parte i) nel bollettino statistico 2005.
(73) Ver quadro PPP-4 (parte i) no Boletim Estatístico de 2005.
(73) Βλέπε Πίνακα PPP-4 (μέρος i) στο Δελτίο στατιστικών στοιχείων 2005.
(73) Zie tabel PPP-4 (deel i) in het Statistical Bulletin 2005.
(73) Viz tabulka PPP-4 (část i) ve Statistickém věstníku 2005.
(73) Se tabel PPP-4 (del i) i Statistical bulletin 2005.
(73) Vaata tabelit PPP-4 (i osa) 2005. aasta statistikabülletäänis.
(73) Ks. taulukko PPP-4 (osa i) vuoden 2005 Tilastotiedotteessa.
(73) Ld. a PPP-4 (i. rész) táblázatot a 2005. évi statisztikai értesítőben.
(73) Se tabell PPP-4 (del i) i Statistiske opplysninger 2005.
(73) Vezi Tabelul PPP-4 (partea i) din Buletinul statistic 2005.
(73) Pozri tabuľku PPP-4 (part i) v štatistickej ročenke 2005.
(73) Glej tabelo PPP-4 (del i) v Statističnem biltenu 2005.
(73) Se tabell PPP-4 (del i) i statistikbulletinen för 2005.
(73) Skatīt tabulu PPP-4 (daļa i) 2005. gada statistikas biļetenā.
  Amfetamina  
(70) Patrz Tabela SZR-7 (część i) w Biuletynie Statystycznym na rok 2005.
(70) See Table SZR-7 (part i) in the 2005 statistical bulletin.
(70) Voir tableau SZR-7 (partie i) du bulletin statistique 2005.
(70) Siehe Tabelle SZR-7 (Teil i) im Statistical Bulletin 2005.
(70) Véase el cuadro SZR-7 (parte i) del boletín estadístico de 2005.
(70) Cfr. la tabella SZR-7 (parte i) nel bollettino statistico 2005.
(70) Ver quadro SZR-7 (parte i) no Boletim Estatístico de 2005.
(70) Βλέπε Πίνακα SZR-7 (μέρος i) στο Δελτίο στατιστικών στοιχείων 2005.
(70) Zie tabel SZR-7 (deel i) in het Statistical Bulletin 2005.
(70) Viz tabulka SZR-7 (část i) ve Statistickém věstníku 2005.
(70) Se tabel SZR-7 (del i) i Statistical bulletin 2005.
(70) Vaata tabelit SZR-7 (i osa) 2005. aasta statistikabülletäänis.
(70) Ks. taulukko SZR-7 (osa i) vuoden 2005 Tilastotiedotteessa.
(70) Ld. a SZR-7 (i. rész) táblázatot a 2005. évi statisztikai értesítőben.
(70) Se tabell SZR-7 (del i) i Statistiske opplysninger 2005.
(70) Vezi Tabelul SZR-7 (partea i) din Buletinul statistic 2005.
(70) Pozri tabuľku SZR-7 (part i) v štatistickej ročenke 2005.
(70) Glej tabelo SZR-7 (del i) v Statističnem biltenu 2005.
(70) Se tabell SZR-7 (del i) i statistikbulletinen för 2005.
(70) Skatīt tabulu SZR-7 (daļa i) 2005. gada statistikas biļetenā.
  Okienko 4  
EMCDDA przygotowało zestaw wspólnych punktów głównych („Europejski Kwestionariusz Modelowy”, EMQ), który wdrażany jest w większości badań sondażowych przeprowadzanych w Państwach Członkowskich UE lub jest z nimi zgodny.
The EMCDDA has developed a set of common core items (‘European model questionnaire’, EMQ) that is implemented in, or compatible with, most surveys in the EU Member States. The EMQ is included in a report available on the EMCDDA website (2). ‘Lifetime use’ may be of limited value as an indicator of the current situation among adults (although it could be a reasonable indicator among school children), but in conjunction with other measures it can give insight into aspects of patterns of use (continuation or discontinuation of use) and the generational dynamics of the spread of drug use. ‘Last 12 months’ use’ gives an indication of recent drug use, although often this use will be occasional, and ‘last 30 days’ use’ gives an indication of more current use, which will include people using the drug frequently.
L'OEDT a mis au point un questionnaire de base commun (le «questionnaire type européen» ou EMQ) qui est utilisé dans la plupart des enquêtes menées dans les États membres de l'UE, ou est compatible avec celles-ci. L'EMQ est présenté dans un rapport disponible sur le site web de l'OEDT (2). L'«usage au cours de la vie» peut n'avoir qu'un intérêt limité en tant qu'indicateur de la situation actuelle au sein de la population adulte (bien qu'elle puisse être un indicateur raisonnable chez les élèves) mais, associée à d'autres mesures, elle peut donner une idée de certains aspects des modes de consommation (poursuite ou interruption de la consommation) et de la dynamique générationnelle de l'étendue de l'usage de drogue. L'«usage au cours des douze derniers mois» donne une indication de la consommation récente de drogue, bien qu'elle soit souvent occasionnelle, tandis que l'«usage au cours des trente derniers jours» indique un usage plus actuel, qui inclura des personnes prenant de la drogue fréquemment.
El OEDT ha desarrollado una serie de temas básicos comunes («Modelo de cuestionario europeo», EMQ) que se aplican o son compatibles con la mayoría de encuestas de los Estados miembros de la UE. Este cuestionario se incluye en un informe disponible en el sitio web del OEDT (2). El concepto «consumo a lo largo de la vida» puede que tenga un valor limitado como indicador de la situación actual entre adultos (aunque podría ser un indicador razonable entre escolares) pero, junto con otras medidas, puede ofrecer una visión interna de las pautas de consumo (continuación o interrupción del consumo) y de la dinámica generacional de la expansión del consumo de drogas. El «consumo en los últimos 12 meses» proporciona una indicación del consumo reciente de drogas, aunque en ocasiones este consumo sea ocasional, y el «consumo en los últimos 30 días» ofrece información del consumo más actual, que incluye personas que consumen la droga frecuentemente.
L’OEDT ha elaborato un insieme di tematiche comuni (“Questionario europeo”, EMQ) che viene usato da o è compatibile con la maggior parte delle indagini realizzate negli Stati membri dell'UE. L’EMQ è inserito in una relazione disponibile sul sito web dell’OEDT (2). Il “consumo una tantum” può essere di limitato valore come indicatore della situazione corrente tra gli adulti (nonostante possa essere un indicatore ragionevole tra gli scolari), ma associato ad altre misure può favorire la comprensione di taluni aspetti dei modelli di consumo (continuazione o cessazione del consumo) nonché delle dinamiche generazionali della diffusione del consumo di stupefacenti. Il “consumo negli ultimi 12 mesi” fornisce un’indicazione del consumo recente di stupefacenti, sebbene si tratti spesso di un consumo occasionale, mentre il “consumo negli ultimi 30 giorni” segnala un consumo più attuale, un dato che comprende anche le persone che fanno uso frequente di droga.
Το ΕΚΠΝΤ ανέπτυξε ένα σύνολο κοινών βασικών θεμάτων (Πρότυπο Ευρωπαϊκό Ερωτηματολόγιο), το οποίο εφαρμόζεται στις περισσότερες έρευνες που διενεργούνται στα κράτη μέλη της ΕΕ ή είναι συμβατό με αυτές. Το Πρότυπο Ευρωπαϊκό Ερωτηματολόγιο περιλαμβάνεται σε μια έκθεση που είναι διαθέσιμη στην ιστοθέση του ΕΚΠΝΤ (2). Η «δοκιμή τουλάχιστον μία φορά σε όλη τη ζωή» μπορεί να έχει περιορισμένη αξία ως δείκτης της τρέχουσας κατάστασης στους ενηλίκους (μολονότι μπορεί να είναι ένας χρήσιμος δείκτης για τους μαθητές), αλλά σε συνδυασμό με άλλες μετρήσεις παρέχει πληροφορίες σχετικά με πτυχές των προτύπων χρήσης (συνέχιση ή διακοπή της χρήσης) και με τη δυναμική της εξάπλωσης της χρήσης ναρκωτικών από γενεά σε γενεά. Η «χρήση κατά το τελευταίο δωδεκάμηνο» παρέχει μια ένδειξη σχετικά με την πρόσφατη χρήση ναρκωτικών, μολονότι συχνά η χρήση αυτή είναι περιστασιακή, και η «χρήση κατά τις τελευταίες 30 ημέρες» παρέχει μια ένδειξη σχετικά με την τρέχουσα χρήση, η οποία περιλαμβάνει τα άτομα που κάνουν συχνή χρήση ναρκωτικών.
Het EWDD heeft een reeks gemeenschappelijke kernitems ontwikkeld (de “Europese modelenquête”) die geïmplementeerd zijn in, of compatibel zijn met de meeste enquêtes in de lidstaten van de EU. De modelenquête is opgenomen in een verslag dat via de website van het EWDD toegankelijk is (2). Waarschijnlijk is het “ooit”-gebruik een slechte indicator voor de huidige situatie onder volwassenen (hoewel het een redelijke indicator voor scholieren zou kunnen zijn), maar samen met andere gegevens kan dat “ooit”-gebruik wel inzicht geven in gebruikpatronen (voortzetten van of stoppen met drugsgebruik) en van verschillen tussen generaties met betrekking tot de verspreidingsgraad van het drugsgebruik. Het “laatste 12 maanden”-gebruik geeft een indicatie van het recent gebruik, hoewel dat vaak een incidenteel karakter zal hebben, en het “laatste maand”-gebruik vormt een indicatie van het meer actuele gebruik en omvat ook de mensen die een bepaalde drug vaak gebruiken.
EMCDDA vypracovala soustavu společných základních bodů („evropský modelový dotazník“ (European Model Questionnaire, EMQ)), která je používána ve většině průzkumů v členských státech EU nebo je s těmito průzkumy kompatibilní. Evropský modelový dotazník je součástí zprávy, která je k dispozici na internetových stránkách EMCDDA (2). „Celoživotní užívání“ jako ukazatel současné situace u dospělých může mít omezenou hodnotu (i když může být vhodným ukazatelem u školních dětí), ale ve spojení s dalšími měřítky může poskytnout obraz o aspektech vzorců užívání (pokračování nebo přerušení užívání) a o generační dynamice šíření užívání drog. „Užívání během posledních 12 měsíců“ je ukazatelem užívání drog v poslední době, i když často bývá takové užívání příležitostné, a „užívání během posledních 30 dnů“ je ukazatelem aktuálnějšího užívání v současné době, které bude zahrnovat osoby, které užívají drogy často.
EONN har udviklet en række fælles kerneelementer ('europæisk modelspørgeskema'), som gennemføres i eller er kompatibelt med de fleste undersøgelser i EU-medlemsstaterne. Det europæiske modelspørgeskema findes på EONN's websted (2). 'Langtidsprævalens' kan have begrænset værdi som indikator for den nuværende situation blandt voksne (selv om den kunne være en hensigtsmæssig indikator blandt skoleelever), men sammen med andre mål kan den give et indblik i aspekter af brugsmønstre (fortsat brug eller ophør med brug) og generationsdynamikken med hensyn til udbredelsen af stofbrug. 'De seneste 12 måneder' giver en indikation af nylig stofbrug, selv om denne brug ofte vil være lejlighedsvis, og 'de senest 30 dage' giver en indikation af mere aktuel brug, som omfatter personer, der anvender stoffet hyppigt.
Narkootikumide ja Narkomaania Euroopa Järelevalvekeskus on välja töötanud ühtse põhiteemade paketi (Euroopa näidisküsimustiku), mida rakendatakse enamikus ELi liikmesriikides teostatavates uuringutes või mis on nendega ühildatav. Euroopa näidisküsimustiku leiab aruandest, mis on kättesaadav Narkootikumide ja Narkomaania Euroopa Järelevalvekeskuse veebilehel (2). „Tarbimine elu jooksul” ei pruugi anda täielikku ettekujutust praegusest olukorrast täiskasvanute hulgas (kuigi see võib olla otstarbekas näitaja koolinoorte puhul), koos teiste näitajatega võib see aga anda pildi tarbimisharjumuste teatud aspektidest (tarbimise jätkamine või lõpetamine) ja uimastitarbimise leviku põlvkondadevahelistest erinevustest. „Viimased 12 kuud” annab ettekujutuse hiljutisest uimastitarbimisest, kuigi see on tihti juhuslik, ja „viimased 30 päeva” annab pigem ülevaate praegusest kasutamisest, hõlmates inimesi, kes tarbivad uimasteid sageli.
EMCDDA on laatinut sarjan yhteisiä keskeisiä kysymyksiä ("eurooppalainen mallikyselylomake"), jota käytetään useimmissa EU:n jäsenvaltioissa tehtävissä kyselyissä tai joka on ainakin vertailukelpoinen niiden kanssa. Eurooppalainen mallikyselylomake löytyy EMCDDA:n verkkosivustolla olevasta raportista (2). "Käyttöä ainakin kerran elämässä" kuvaava tunnusluku ei välttämättä anna tarkkaa kuvaa nykytilanteesta aikuisten keskuudessa (se saattaa antaa kohtuullisen hyvän kuvan tilanteesta koululaisten keskuudessa), mutta yhdessä muiden mittareiden kanssa se saattaa valaista käyttötapoja (käytön jatkaminen tai lopettaminen) ja sukupolvien välisiä eroja huumeidenkäytön yleisyydessä. "Käyttö viimeisten 12 kuukauden aikana" kertoo viimeaikaisesta käytöstä, joskin tällainen käyttö on usein satunnaista, ja "käyttö viimeisten 30 päivän aikana" kertoo nykyisestä käytöstä ja kattaa huumetta säännöllisesti käyttävät henkilöt.
Az EMCDDA kidolgozta azon közös alapelemek sorát („Európai modellkérdőív”, EMQ), amelyek az EU legtöbb tagállamának országos felméréseiben szerepelnek vagy azokkal összeegyeztethetők. Az EMQ szerepel az EMCDDA weboldalán megtalálható jelentésben (2). A „kipróbálás” a felnőttekre jellemző jelenlegi helyzet mutatójaként korlátozott értékű információ (ugyanakkor az iskoláskorú gyermekeknél fontos mutató lehet), de más mérésekkel együtt betekintést adhat a használatformák egyes aspektusaiba (a használat folytatása vagy abbahagyása) és a droghasználat terjedésének generációs dinamikájába. Az „előző 12 havi használat” a közelmúltbeli kábítószer-használatot jelzi, noha ez a használat gyakran csak alkalmi, az „előző 30 napban” történt használat pedig a legutóbbi használatról ad képet, amelyben benne lesznek a rendszeres kábítószer-használók.
EONN har utarbeidet et sett felles kjerne-”items” til den europeiske spørreskjemamodellen (“European Model Questionnaire – EMQ) som er implementert i eller kompatible med de fleste spørreskjemaene i EUs medlemsstater. EMQ er tatt med i en rapport på EONNs nettsted (2). “Livstidsbruk” kan være av begrenset verdi som indikator for nåværende situasjon blant voksne (selv om den kan være en rimelig indikator blant skoleelever), men kan sammen med andre tiltak gi kunnskaper om visse aspekter ved bruksmønstrene (fortsatt eller avsluttet bruk) og generasjonsdynamikken i utbredelsen av narkotikabruk. “Bruk siste 12 måneder” gir en indikasjon på nyere narkotikabruk, selv om denne bruken ofte vil være sporadisk, og ”bruk siste 30 dager” gir en indikasjon på mer aktuell bruk og vil omfatte personer som bruker stoffet hyppig.
OEDT a elaborat o serie de elemente esenţiale comune [„European Model Questionnaire” - EMQ (Chestionarul model european)] care sunt incluse în majoritatea sondajelor din statele membre ale Uniunii Europene sau care sunt compatibile cu acestea. EMQ este cuprins într-un raport care poate fi consultat pe site-ul OEDT (2). „Consumul pe parcursul vieţii” poate avea o valoare limitată ca indicator al situaţiei actuale în rândul adulţilor (deşi poate fi un indicator acceptabil în rândul elevilor), dar, coroborat cu alte măsuri, poate oferi informaţii privind diverse aspecte ale modelelor de consum (continuarea sau întreruperea consumului) şi privind dinamica pe generaţii a răspândirii consumului de droguri. „Consumul în ultimele 12 luni” indică consumul recent de droguri, deşi acest consum este frecvent ocazional, iar „consumul în ultimele 30 de zile” indică un consum mai de actualitate, cuprinzând persoanele care consumă drogul frecvent.
Center je razvil sklop skupnih osrednjih elementov ("evropski vzorčni vprašalnik", EMQ), ki se uporabljajo v večini raziskav v državah članicah EU ali se z njimi primerjajo. Evropski vzorčni vprašalnik je vključen v poročilo, ki je na voljo na spletni strani Centra (2). "Uživanje kadar koli v življenju" je lahko omejena vrednost za kazalec trenutnega stanja med odraslimi (čeprav bi lahko bil sprejemljiv kazalec med šolsko mladino), vendar lahko skupaj z drugimi ukrepi da vpogled v vidike uživanja drog (nadaljevanje ali prenehanje uživanja) ter generacijsko dinamiko širjenja uživanja drog. "Uživanje v zadnjih 12 mesecih" daje vpogled v nedavno uživanje drog, čeprav bo to uživanje pogosto občasno, medtem ko "uživanje v zadnjih 30 dneh" navaja bolj redno uživanje, ki bo vključevalo osebe, ki drogo uživajo pogosto.
ECNN har utformat en rad vanliga centrala frågor (”Europeisk modellenkät”, EMQ) som genomförs i eller som är jämförbara med de flesta undersökningar i EU:s medlemsstater. EMQ ingår i en rapport som finns på ECNN:s webbplats (2). ”Användning någon gång” kan ha ett begränsat värde som indikator för den aktuella situationen bland vuxna (men skulle kunna vara en bra indikator bland skolbarn), men i samband med andra åtgärder kan den ge insyn i aspekter som rör missbruksmönster (fortsättning eller upphörande av användning) och generationsdynamik när det gäller spridningen av narkotikabruk. ”Användning de senaste 12 månaderna” ger en antydan om narkotikabruket under senare tid, fast denna typ av användning sker oftast vid enstaka tillfällen och ”användning de senaste 30 dagarna” ger en antydan om aktuell användning, inklusive de personer som använder drogen regelbundet.
  Pomoc i leczenie dla os...  
Najbardziej powszechnym rodzajem leczenia w więzieniach jest leczenie niefarmakologiczne, które stosowane jest we wszystkich Państwach Członkowskich (poza Cyprem i Łotwą), choć jego dostępność jest różna.
The most common treatment modality in prisons is drug-free treatment, which exists in all Member States (except Cyprus and Latvia), although availability varies. Treatment centres within the community provide support and treatment as well as aftercare in many countries, e.g. Belgium, the Czech Republic, Greece, Luxembourg and the United Kingdom.
Le mode de traitement le plus courant dans les prisons est l'abstinence sans traitement de substitution, qui existe dans tous les États membres (à l'exception de Chypre et de la Lettonie), même si la disponibilité des traitements varie. Les centres de traitement dans la communauté apportent une aide, un traitement ainsi qu'un suivi ultérieur dans de nombreux pays, comme la Belgique, la République tchèque, la Grèce, le Luxembourg et le Royaume‑Uni.
Die am weitesten verbreitete Behandlungsform in Haftanstalten ist die drogenfreie Therapie, die es in allen Mitgliedstaaten (mit Ausnahme Zyperns und Lettlands) gibt, wobei sie jedoch in unterschiedlichem Maße verfügbar ist. In vielen Ländern, z. B. in Belgien, der Tschechischen Republik, Griechenland, Luxemburg und dem Vereinigten Königreich bieten gemeindegestützte Behandlungseinrichtungen Hilfe und Behandlung sowie Nachsorge an.
La modalidad de tratamiento más común en las prisiones es el tratamiento sin droga, que existe en todos los Estados miembros (salvo Chipre y Letonia), aunque su disponibilidad varía. En muchos países —como Bélgica, República Checa, Grecia, Luxemburgo y Reino Unido—, los centros de tratamiento de la comunidad prestan apoyo y tratamiento, así como atención posterior.
La modalità di trattamento più comune nelle carceri è quello in situazione di astinenza, disponibile in tutti gli Stati membri (a eccezione di Cipro e Lettonia), sia pur in misura diversa. In molti paesi (per esempio, Belgio, Repubblica ceca, Grecia, Lussemburgo e Regno Unito) i centri terapeutici presenti nella comunità offrono sostegno e trattamento nonché assistenza a posteriori.
A modalidade de tratamento mais comum nas prisões é o tratamento sem droga, que existe em todos os Estados-Membros (excepto Chipre e Letónia), embora a sua disponibilidade varie. Os centros de tratamento inseridos na comunidade prestam apoio e tratamento, bem como cuidados posteriores ao tratamento, em muitos países, por exemplo Bélgica, República Checa, Grécia, Luxemburgo e Reino Unido.
Η συνηθέστερη μορφή θεραπείας στα σωφρονιστικά ιδρύματα είναι τα στεγνά προγράμματα θεραπείας, τα οποία υπάρχουν σε όλα τα κράτη μέλη (με εξαίρεση την Κύπρο και τη Λεττονία), μολονότι η διαθεσιμότητα ποικίλλει. Θεραπευτικά κέντρα εντός της κοινότητας παρέχουν στήριξη και θεραπεία καθώς και παρεπόμενη περίθαλψη σε πολλές χώρες, π.χ. Βέλγιο, Τσεχική Δημοκρατία, Ελλάδα, Λουξεμβούργο και Ηνωμένο Βασίλειο.
In gevangenissen is een drugsvrije behandeling de meest gebruikt behandelmethode. Deze wordt in alle lidstaten toegepast (met uitzondering van Cyprus en Letland) hoewel het aanbod tussen landen uiteenloopt. In veel landen vindt ook via behandelcentra in de burgermaatschappij ondersteuning, behandeling en nazorg plaats. Dat geldt bijvoorbeeld voor België, Tsjechië, Griekenland, Luxemburg en het Verenigd Koninkrijk.
Nejběžnější formou léčby ve vězeních je abstinenčně orientovaná léčba, která existuje ve všech členských státech (s výjimkou Kypru a Lotyšska), i když její dostupnost je různá. Léčebná centra v rámci komunity poskytují podporu a léčbu a zároveň následnou péči v mnoha zemích, např. v Belgii, České republice, Řecku, Lucembursku a ve Spojeném království.
Den mest almindelige behandlingsmetode er stoffri behandling, som findes i alle medlemsstater (undtagen Cypern og Letland), om end mulighederne varierer. Behandlingscentre inden for fængselsmiljøet tilbyder støtte og behandling samt efterbehandling i mange lande, f.eks. Belgien, Tjekkiet, Grækenland, Luxembourg og Det Forenede Kongerige.
Kõige tavapärasem ravimeetod vanglates on uimastivaba ravi, mis on olemas kõikides liikmesriikides (välja arvatud Küpros ja Läti). Raviasutused pakuvad paljudes riikides toetust ja ravi ning järelhooldust, näiteks Belgias, Tšehhi Vabariigis, Kreekas, Luksemburgis ja Ühendkuningriigis.
Yleisin hoitomuoto vankiloissa on lääkkeetön hoito, jota on kaikissa jäsenvaltioissa (paitsi Kyproksella ja Latviassa), joskin sen saatavuus vaihtelee. Yhteisössä toimivat hoitokeskukset tarjoavat tukea ja hoitoa sekä jälkihoitoa monissa maissa, kuten Belgiassa, Tšekissä, Kreikassa, Luxemburgissa ja Yhdistyneessä kuningaskunnassa.
A börtönökben a gyógykezelés legelterjedtebb módja a gyógyszermentes kezelés, amely valamennyi tagállamban rendelkezésre áll (Ciprus és Lettország kivételével), bár elérhetősége nem egyforma. A közösségen belüli kezelőközpontok sok országban támogatást és gyógykezelést, illetve utógondozást is nyújtanak, pl. Belgiumban, Csehországban, Görögországban, Luxemburgban és az Egyesült Királyságban.
Den vanligste behandlingsmåten i fengsler er medikamentfri behandling, som finnes i alle medlemsstatene (unntatt Kypros og Latvia), selv om tilgjengeligheten varierer. Behandlingssentre i lokalmiljøet gir støtte og behandling så vel som ettervern i mange land, f.eks. Belgia, Den tsjekkiske republikk, Hellas, Luxemburg og Storbritannia.
Cea mai comună modalitate de tratament în închisori este terapia prin abstinenţă, care există în toate statele membre (cu excepţia Ciprului şi a Letoniei), deşi disponibilitatea acesteia este variabilă. Centrele de tratament din comunitate asigură asistenţă şi tratament, precum şi îngrijire ulterioară în multe ţări, de exemplu în Belgia, Republica Cehă, Grecia, Luxemburg şi Regatul Unit.
Najobvyklejšou liečebnou metódou vo väzeniach je bezdrogová liečba, ktorá existuje vo všetkých členských štátoch (okrem Cypru a Lotyšska), aj keď jej dostupnosť býva rôzna. Vo viacerých krajinách, napr. v Belgicku, Českej republike, Grécku, Luxembursku a Spojenom kráľovstve poskytujú liečebné centrá v spoločenstvách podporu a liečbu ako aj doliečovaciu starostlivosť.
Najpogostejša oblika zdravljenja v zaporih je zdravljenje brez drog, ki obstaja v vseh državah članicah (razen na Cipru in v Latviji), čeprav razpoložljivost ni enaka. V mnogih državah centri za zdravljenje odvisnosti od drog v skupnosti zagotavljajo podporo in zdravljenje ter oskrbo po zdravljenju, npr. v Belgiji, na Češkem, v Grčiji, Luksemburgu in Združenem kraljestvu.
Den vanligaste behandlingsformen i fängelser är drogfri behandling som förekommer i alla medlemsstater (utom Cypern och Lettland), även om tillgången varierar. I många länder, exempelvis Belgien, Tjeckien, Grekland, Luxemburg och Storbritannien erbjuds stöd, behandling och eftervård på behandlingscentrum ute i samhället.
Visizplatītākā ārstēšana cietumos ir ārstēšana bez zālēm, kas pastāv visās dalībvalstīs (izņemot Kipru un Latviju), lai gan tās pieejamība atšķiras. Ārstēšanās centri sabiedrībā nodrošina atbalstu un ārstēšanu, kā arī aprūpi pēc tam daudzās valstīs, piemēram, Beļģijā, Čehijas Republikā, Grieķijā, Luksemburgā un Apvienotajā Karalistē.
  Monitorowanie i kontrol...  
Systemy informacyjne dotyczące zapobiegania pomagają również śledzić pojawienie się nieefektywnych praktyk i elementów programów. Przykładowo, jednorazowe sesje informacyjne lub wykłady prowadzone przez ekspertów bądź oficerów policji są nadal powszechne w kilku Państwach Członkowskich, pomimo jednomyślnych wniosków z badań mówiących, że tego typu interwencje są co najmniej nieefektywne, jeśli nie szkodliwe (Canning et al., 2004).
Information systems on prevention also help to track the occurrence of ineffective practices and programme components. For instance, one-off information sessions or lectures by experts or police officers are still common in several Member States, despite the unanimous conclusions from research that these interventions are at best ineffective, if not harmful (Canning et al., 2004).
Des systèmes d'information sur la prévention contribuent également à détecter les pratiques et les composantes inefficaces des programmes. Ainsi, des séances d'information ou des conférences données par des experts ou des officiers de police sont toujours courantes dans plusieurs États membres en dépit du fait que la recherche a unanimement démontré que ces initiatives sont au mieux inefficaces, voire carrément nuisibles (Canning et al., 2004).
Informationssysteme zur Prävention tragen auch dazu bei, ineffiziente Verfahren und Programmkomponenten zu ermitteln. Beispielsweise finden in mehreren Mitgliedstaaten noch immer verbreitet punktuelle Informationsveranstaltungen oder Vorträge von Fachleuten oder Polizeibeamten statt, obwohl Forschungen einhellig zu dem Schluss gekommen sind, dass solche Maßnahmen bestenfalls ineffizient, wenn nicht gar schädlich sind (Canning et al., 2004).
Los sistemas de información sobre prevención también facilitan el seguimiento de prácticas y componentes de programas ineficaces. A modo de ejemplo, en algunos Estados miembros todavía es normal la celebración de conferencias o sesiones informativas únicas por parte de expertos u oficiales de la policía, a pesar de que la conclusión unánime de los estudios realizados es que estas intervenciones son ineficaces en el mejor de los casos, cuando no directamente perjudiciales (Canning y cols., 2004).
Anche i sistemi informativi sulla prevenzione aiutano a tener traccia dell’incidenza di prassi non efficaci e di componenti di programmi di scarsa validità. Per esempio, in alcuni Stati membri gli incontri o i seminari informativi occasionali con esperti o ufficiali di polizia sono ancora frequenti, nonostante siano ormai considerati all’unanimità inutili nella migliore delle ipotesi, se non addirittura dannosi (Canning e altri, 2004).
Os sistemas de informação sobre a prevenção também ajudam a identificar a ocorrência de práticas e componentes de programas ineficazes. Por exemplo, as sessões de informação ou palestras isoladas dadas por especialistas ou agentes da polícia ainda são comuns em vários Estados-Membros, apesar dos estudos terem concluído unanimemente que estas intervenções são, na melhor das hipóteses, ineficazes, ou mesmo prejudiciais (Canning et al., 2004).
Τα συστήματα πληροφοριών που αφορούν την πρόληψη συμβάλλουν επίσης στην παρακολούθηση των αναποτελεσματικών πρακτικών και σκελών προγραμμάτων. Για παράδειγμα, οι μεμονωμένες ενημερωτικές ομιλίες ή διαλέξεις εμπειρογνωμόνων ή αστυνομικών συνηθίζονται ακόμη σε αρκετά κράτη μέλη, παρά τα ομόφωνα συμπεράσματα των ερευνών ότι οι παρεμβάσεις αυτές είναι στην καλύτερη περίπτωση αναποτελεσματικές, εάν όχι επιζήμιες (Canning κ.ά., 2004).
Informatiesystemen over preventie kunnen ook een bijdrage leveren aan het traceren van ondoelmatige praktijken en programmaonderdelen. In een aantal lidstaten worden bijvoorbeeld nog steeds eenmalige voorlichtingssessies of lezingen door deskundigen en politiefunctionarissen gehouden, hoewel uit onderzoek eenduidig blijkt dat dergelijke interventies niet effectief, en wellicht zelfs contraproductief zijn (Canning et al., 2004).
Informační systémy zaměřené na prevenci též pomáhají sledovat výskyt neefektivních postupů a programových složek. V některých členských státech jsou i nadále běžné jednorázové informační semináře nebo přednášky odborníků a policistů, a to i přes jednoznačný závěr plynoucí z výzkumu, že tato opatření jsou v nejlepším případě neúčinná, ne-li přímo škodlivá (Canning a kol., 2004).
Informationssystemer i forbindelse med forebyggelse bidrager også til at afdække ineffektive foranstaltninger og programkomponenter. F.eks. er enkeltstående informationsmøder eller foredrag holdt af eksperter eller politifolk stadig almindelige i mange medlemsstater, trods den samstemmende konklusion fra forskningen, at sådanne tiltag i bedste fald er ineffektive, hvis ikke skadevoldende (Canning m.fl., 2004).
Ennetustegevust käsitlevad infosüsteemid aitavad samuti tuvastada ebaefektiivseid meetodeid ja programmikomponente. Näiteks korraldatakse paljudes riikides ikka veel tihti ühekordseid infotunde või loengud, mida viivad läbi eksperdid või politseinikud, hoolimata uuringute põhjal tehtud üksmeelsetest järeldustest, et selline sekkumine on parimal juhul ebaefektiivne, kui mitte lausa kahjulik (Canning et al., 2004).
Ehkäisevän huumetyön tietojärjestelmät auttavat myös jäljittämään tehottomia käytäntöjä ja ohjelmien osatekijöitä. Esimerkiksi asiantuntijoiden tai poliisiviranomaisten pitämät yksittäiset tiedotustilaisuudet tai luennot ovat yhä yleisiä useissa jäsenvaltioissa, vaikka tutkimukset ovat yksiselitteisesti osoittaneet, että tällaiset toimet ovat tehottomia elleivät jopa haitallisia (Canning et al., 2004).
A megelőzésre vonatkozó információs rendszerek a nem kellően hatékony gyakorlatok és programelemek előfordulásának monitorozásában is segítenek. Például sok tagállamban még mindig gyakoriak a szakértők vagy rendőrtisztek által tartott egyszeri tanórák vagy előadások, noha a kutatások a beavatkozás e típusáról már egybehangzóan megállapították, hogy legjobb esetben is hatástalan vagy kifejezetten ártalmas (Canning és mások, 2004).
Informasjonssystemer om forebygging kan også bidra til å avdekke praksiser og programkomponenter som er lite effektive. For eksempel er enkeltstående informasjonsmøter eller foredrag av eksperter eller politiet fremdeles vanlig i mange medlemsstater, til tross for forskernes utvetydige konklusjoner om at disse intervensjonene er, om ikke skadelige, så i beste fall lite effektive (Canning et al., 2004).
Sistemele informatice de prevenire contribuie de asemenea la identificarea practicilor şi a componentelor de program ineficiente. De exemplu, sesiunile sau prelegerile de informare izolate ţinute de experţi sau de poliţişti constituie încă o practică obişnuită în mai multe state membre, deşi concluzia unanimă a cercetărilor este că aceste intervenţii sunt în cel mai bun caz ineficiente, dacă nu nocive (Canning et al., 2004).
Informačné systémy o prevencii pomáhajú sledovať aj výskyt neúčinných postupov a súčastí programu. Vo viacerých členských štátoch sú, napríklad, stále bežné jednorazové informačné besedy alebo prednášky odborníkov, alebo policajných dôstojníkov napriek jednotným záverom výskumu, že takéto podujatia sú v najlepšom prípade neefektívne, ak nie škodlivé (Canning a kol. 2004).
Informacijski sistemi o preprečevanju lahko prav tako pomagajo izslediti pojav neučinkovitih praks in delov programov. Enkratne informativne seje ali predavanja strokovnjakov ali policijskih uradnikov so na primer še vedno pogosti v več državah članicah, kljub soglasnim sklepom v raziskavah, da so te intervencije v najslabšem primeru neučinkovite, če že ne škodljive (Canning et al., 2004).
Tack vare informationssystemen om prevention blir det också möjligt att spåra ineffektiva metoder och programkomponenter. Det är till exempel fortfarande vanligt i många medlemsstater med informationsmöten eller föredrag av experter eller poliser som sker vid ett enda tillfälle, trots att forskare entydigt har kommit fram till att den typen av insatser i bästa fall är ineffektiva och kanske till och med motverkar sitt syfte (Canning m.fl., 2004).
Informācijas sistēmas par profilakses pasākumiem palīdz arī atklāt neefektīvās prakses un programmu daļas. Piemēram, vienreizējās informācijas sesijas vai lekcijas, ko lasa speciālisti vai policijas amatpersonas, vēl joprojām ir izplatītas daudzās dalībvalstīs, neskatoties uz skaidrajiem secinājumiem, ko sniedz pētījumi, ka šīs aktivitātes ir labākajā gadījumā neefektīvas, ja ne pat kaitīgas (Canning et al., 2004. g.).
  Dane dotyczÄ…ce zapotrz...  
(94) Patrz Tabela TDI-4 (część ii) w Biuletynie Statystycznym na rok 2005.
(94) See Table TDI-4 (part ii) in the 2005 statistical bulletin.
(94) Voir tableau TDI-4 (partie ii) du bulletin statistique 2005.
(94) Siehe Tabelle TDI-4 (Teil ii) im Statistical Bulletin 2005.
(94) Véase el cuadro TDI-4 (parte ii) del boletín estadístico de 2005.
(94) Cfr. la tabella TDI-4 (parte ii) nel bollettino statistico 2005.
(94) Βλέπε Πίνακα TDI-4 (μέρος ii) στο Δελτίο στατιστικών στοιχείων 2005.
(94) Zie tabel TDI-4 (deel ii) in het Statistical Bulletin 2005.
(94) Viz tabulka TDI-4 (část ii) ve Statistickém věstníku 2005.
(94) Se tabel TDI-4 (del ii) i Statistical bulletin 2005.
(94) Ks. taulukko TDI-4 (osa ii) vuoden 2005 Tilastotiedotteessa.
(94) Ld. a TDI-4 (ii. rész) táblázatot a 2005. évi statisztikai értesítőben.
(94) Se tabell TDI-4 (del ii) i Statistiske opplysninger 2005.
(94) Vezi Tabelul TDI-4 (partea ii) din Buletinul statistic 2005.
(94) Pozri tabuľku TDI-4 (part ii) v štatistickej ročenke 2005.
(94) Glej tabelo TDI-4 (del ii) v Statističnem biltenu 2005.
(94) Se tabell TDI-4 (del ii) i statistikbulletinen 2005.
(94) Skatīt tabulu TDI-4 (daļa ii) 2005. gada statistikas biļetenā.
  Dane dotyczÄ…ce zapotrz...  
(97) Patrz Tabela TDI-10 (część i) w Biuletynie Statystycznym na rok 2005.
(97) See Table TDI-10 (part i) in the 2005 statistical bulletin.
(97) Voir tableau TDI-10 (partie i) du bulletin statistique 2005.
(97) Siehe Tabelle TDI-10 (Teil i) im Statistical Bulletin 2005.
(97) Véase el cuadro TDI-10 (parte i) del boletín estadístico de 2005.
(97) Cfr. la tabella TDI-10 (parte i) nel bollettino statistico 2005.
(97) Βλέπε Πίνακα TDI-10 (μέρος i) στο Δελτίο στατιστικών στοιχείων 2005.
(97) Zie tabel TDI-10 (deel i) in het Statistical Bulletin 2005.
(97) Viz tabulka TDI-10 (část i) ve Statistickém věstníku 2005.
(97) Se tabel TDI-10 (del i) i Statistical bulletin 2005.
(97) Ks. taulukko TDI-10 (osa i) vuoden 2005 Tilastotiedotteessa.
(97) Ld. a TDI-10 (i. rész) táblázatot a 2005. évi statisztikai értesítőben.
(97) Se tabell TDI-10 (del i) i Statistiske opplysninger 2005.
(97) Vezi Tabelul TDI-10 (partea i) din Buletinul statistic 2005.
(97) Pozri tabuľku TDI-10 (part i) v štatistickej ročenke 2005.
(97) Glej tabelo TDI-10 (del i) v Statističnem biltenu 2005.
(97) Se tabell TDI-10 (del i) i statistikbulletinen för 2005.
(97) Skatīt tabulu TDI-10 (daļa i) 2005. gada statistikas biļetenā.
  Dane dotyczÄ…ce zapotrz...  
(93) Patrz Tabela TDI -5 (część ii) w Biuletynie Statystycznym na rok 2005. Dane dla Hiszpanii odnoszą się do roku 2002.
(93) See Table TDI-5 (part ii) in the 2005 statistical bulletin. Data for Spain refer to 2002.
(93) Voir tableau TDI -5 (partie ii) du bulletin statistique 2005. Les données relatives à l'Espagne se rapportent à 2002.
(93) Siehe Tabelle TDI-5 (Teil ii) im Statistical Bulletin 2005. Die Daten für Spanien beziehen sich auf das Jahr 2002.
(93) Véase el cuadro TDI-5 (parte ii) del boletín estadístico de 2005. Los datos relativos a España se refieren a 2002.
(93) Cfr. la tabella TDI-5 (parte ii) nel bollettino statistico 2005. Il dato per la Spagna è riferito al 2002.
(93) Βλέπε Πίνακα TDI -5 (μέρος ii) στο Δελτίο στατιστικών στοιχείων 2005. Τα στοιχεία για την Ισπανία αναφέρονται στο 2002.
(93) Zie tabel TDI -5 (deel ii) in het Statistical Bulletin 2005. De gegevens voor Spanje hebben betrekking op 2002.
(93) Viz tabulka TDI -5 (část ii) ve Statistickém věstníku 2005. Údaje pro Španělsko se vztahují k roku 2002.
(93) Se tabel TDI -5 (del ii) i Statistical bulletin 2005. Data for Spanien henviser til 2002.
(93) Ks. taulukko TDI -5 (osa ii) vuoden 2005 Tilastotiedotteessa. Espanjan tiedot ovat vuodelta 2002.
(93) Ld. a TDI -5 (ii. rész) táblázatot a 2005. évi statisztikai értesítőben. Spanyolország adatai 2002-re vonatkoznak.
(93) Se tabell TDI-5 (del ii) i Statistiske opplysninger 2005. Data for Spania viser til 2002.
(93) Vezi Tabelul TDI -5 (partea ii) din Buletinul statistic 2005. Datele privind Spania sunt pentru 2002.
(93) Pozri tabuľku TDI-5 (part ii) v štatistickej ročenke 2005. Údaje zo Španielska za rok 2002.
(93) Glej tabelo TDI-5 (del ii) v Statističnem biltenu 2005. Podatki za Španijo se nanašajo na leto 2002.
(93) Se tabell TDI -5 (del ii) i statistikbulletinen för 2005. Uppgifterna för Spanien avser 2002.
(93) Skatīt tabulu TDI -5 (daļa ii) 2005. gada statistikas biļetenā. Dati par Spāniju attiecas uz 2002. gadu.
  Leczenie niefarmakologi...  
W odróżnieniu od leczenia farmakologicznego, w przypadku którego w wielu Państwach Członkowskich prowadzone są centralne rejestry krajowe, rejestry leczenia niefarmakologicznego należą do rzadkości, a wiarygodne, jasne dane ilościowe dla tych metod leczenia są skąpe.
Unlike MAT, for which centralised national registers exist in many Member States, registers of drug-free treatment are rare, and reliable, clear, quantitative data for this method of treatment are scarce. Although it is not possible to make an accurate comparison with MAT, reports from Member States indicate that MAT is the principal form of treatment for problem opiate users in the majority of EU Member States and at an aggregated EU level. However, some countries report a general preference for drug-free treatment rather than MAT (Estonia, Cyprus, Lithuania, Poland and Finland). In a number of countries, notably Greece, Spain and Norway, levels of MAT and drug-free treatment appear to be similar.
À la différence du traitement médicalement assisté, pour lequel il existe des registres nationaux centralisés dans de nombreux États membres, les registres des traitements par abstinence sans substitution sont rares, tout comme les données fiables, claires et quantitatives sur ce mode de traitement. Bien qu'il soit impossible de procéder à une comparaison précise avec les traitements médicalement assistés, les rapports des États membres indiquent que ces derniers sont la principale forme de traitement des usagers d'opiacés à problème dans la majorité des États membres de l'UE et au niveau communautaire agrégé. Cependant, certains pays affichent une préférence générale pour l'abstinence sans traitement de substitution plutôt que pour les TMA (Estonie, Chypre, Lituanie, Pologne et Finlande). Dans quelques pays, notamment la Grèce, l'Espagne et la Norvège, les chiffres relatifs aux TMA et à l'abstinence sans traitement de substitution semblent similaires.
Während für die medikamentengestützte Behandlung in vielen Mitgliedstaaten zentrale nationale Register existieren, gibt es nur vereinzelt Register für die drogenfreie Behandlung, und auch verlässliche, eindeutige und quantitative Daten für diese Behandlungsmethode stehen nur in geringem Maße zur Verfügung. Es ist zwar nicht möglich, einen präzisen Vergleich mit der medikamentengestützten Behandlung durchzuführen, die Berichte aus den Mitgliedstaaten deuten jedoch darauf hin, dass die medikamentengestützte Behandlung in den meisten EU-Mitgliedstaaten und auf EU-Ebene insgesamt die häufigste Therapieform für problematische Opiatkonsumenten darstellt. Einige Länder berichten jedoch, dass der drogenfreien Behandlung gegenüber der medikamentengestützten Therapie insgesamt der Vorzug gegeben wird (Estland, Zypern, Litauen, Polen und Finnland). In einigen Ländern, vor allem in Griechenland, Spanien und Norwegen, werden offenbar medikamentengestützte und drogenfreie Therapien in nahezu gleichem Maße durchgeführt.
A diferencia del tratamiento con asistencia médica, para el cual existen registros nacionales centralizados en muchos de los Estados miembros, los registros del tratamiento sin droga son raros, y apenas se dispone de datos fiables, claros y cuantitativos sobre este método. Aunque no es posible realizar una comparación exacta con el TAM, los informes de los Estados miembros indican que esta es la principal forma de tratamiento para los consumidores de opiáceos en la mayoría de Estados miembros de la UE y en el conjunto de la UE. No obstante, algunos países registran una preferencia general por el tratamiento sin droga frente al tratamiento con asistencia médica (Estonia, Chipre, Lituania, Polonia y Finlandia). Los niveles de ambos tipos de tratamiento parecen ser similares en algunos países, especialmente en Grecia, España y Noruega.
A differenza del trattamento medicalmente assistito, per il quale esistono registri nazionali centralizzati in molti Stati membri, i registri per il trattamento in situazione di astinenza sono rari; scarsi inoltre sono i dati affidabili, chiari e quantitativi per questo metodo terapeutico. Pur essendo impossibile fare un confronto accurato con il trattamento medicalmente assistito, le relazioni provenienti dagli Stati membri individuano in quest’ultimo la forma principale di trattamento per i consumatori problematici di oppiacei nella maggior parte di essi nonché a livello comunitario. Taluni Stati riportano peraltro una tendenza a prediligere il trattamento in situazione di astinenza rispetto al trattamento medicalmente assistito (Estonia, Cipro, Lituania, Polonia e Finlandia). In altri Stati, vale a dire Grecia, Spagna e Norvegia, il numero dei trattamenti medicalmente assistiti e quello dei trattamenti in situazione di astinenza sembrano equivalersi.
Ao contrário do tratamento medicamente assistido, relativamente ao qual existem registos nacionais centralizados em muitos Estados-Membros, os registos do tratamento sem droga são raros, e escasseiam os dados quantitativos fiáveis e claros para este método de tratamento. Embora não seja possível fazer uma comparação precisa com o tratamento medicamente assistido, os relatórios dos Estados-Membros indicam que este último constitui a principal forma de tratamento para os consumidores problemáticos de opiáceos na maioria dos Estados-Membros da UE e a um nível agregado da União. Contudo, alguns países comunicam uma preferência generalizada pelo tratamento sem droga relativamente ao tratamento medicamente assistido (Estónia, Chipre, Lituânia, Polónia e Finlândia). Em vários países, nomeadamente a Grécia, Espanha e Noruega, os níveis de tratamento medicamente assistido e de tratamento sem droga parecem ser semelhantes.
Σε αντίθεση με τη θεραπεία με ιατρική υποστήριξη, για την οποία υπάρχουν κεντρικά εθνικά αρχεία σε πολλά κράτη μέλη, τα αρχεία για τα στεγνά θεραπευτικά προγράμματα είναι σπάνια, όπως επίσης σπανίζουν τα αξιόπιστα, σαφή, ποσοτικά στοιχεία σχετικά με αυτή τη μέθοδο θεραπείας. Μολονότι δεν είναι δυνατόν να γίνει ακριβής σύγκριση με τη θεραπεία με ιατρική υποστήριξη, οι αναφορές από τα κράτη μέλη δείχνουν ότι η θεραπεία με ιατρική υποστήριξη είναι η κύρια μορφή θεραπείας για τους προβληματικούς χρήστες οπιούχων στην πλειονότητα των κρατών μελών της ΕΕ και συνολικά σε επίπεδο ΕΕ. Ωστόσο, ορισμένες χώρες αναφέρουν μια γενική προτίμηση για τα στεγνά θεραπευτικά προγράμματα σε σχέση με τη θεραπεία με ιατρική υποστήριξη (Εσθονία, Κύπρος, Λιθουανία, Πολωνία και Φινλανδία). Σε ορισμένες χώρες, και συγκεκριμένα στην Ελλάδα, την Ισπανία και τη Νορβηγία, τα επίπεδα θεραπείας με ιατρική υποστήριξη και θεραπείας χωρίς τη χορήγηση ναρκωτικών ουσιών φαίνεται να είναι παρόμοια.
De meeste lidstaten gebruiken centrale nationale registers voor behandelingen met behulp van medicatie, maar voor drugsvrije therapieën gebeurt dat zelden, en betrouwbare, duidelijke, kwantitatieve gegevens voor deze behandelmethode zijn dan ook schaars. Hoewel een nauwkeurige vergelijking met behandelingen met behulp van medicatie niet mogelijk is, blijkt uit de verslagen van een aantal lidstaten dat een behandeling met medicatie in de meerderheid van de lidstaten van de EU (en ook op communautair niveau als geheel) de belangrijkste behandelmethode voor problematische opiatengebruikers is. In sommige landen wordt echter in het algemeen de voorkeur gegeven aan drugsvrije behandelingen (Estland, Cyprus, Litouwen, Polen en Finland) in plaats van behandelingen met behulp van medicatie. In een aantal andere landen, met name Griekenland, Spanje en Noorwegen, lijken beide behandelmethoden ongeveer even vaak toegepast te worden.
Na rozdíl od léčby s farmakologickou podporou, pro kterou v mnoha členských státech existují centralizované národní rejstříky, jsou rejstříky abstinenčně orientované léčby vzácné. Spolehlivé, jasné a kvantitativní údaje o této metodě léčby jsou zřídkakdy k dispozici. Ačkoli není možné provést přesné srovnání s léčbou s farmakologickou podporou, zprávy z členských států svědčí o tom, že léčba s farmakologickou podporou je hlavní formou léčby pro problémové uživatele opiátů jak na úrovni jednotlivých členských států EU, tak v EU celkově. Některé země však uvádějí obecnou preferenci abstinenčně orientované léčby v porovnání s léčbou s farmakologickou podporou (Estonsko, Kypr, Litva, Polsko a Finsko). V řadě zemí, zejména v Řecku, Španělsku a Norsku, se zdají úrovně léčby s farmakologickou podporou a abstinenčně orientované léčby být obdobné.
I modsætning til den medicinsk støttede behandling, hvor der findes centraliserede nationale registre i mange medlemsstater, findes der sjældent registre over stoffri behandling, og der foreligger meget få pålidelige, klare, kvantitative data for denne behandlingsmetode. Selv om det ikke er muligt at foretage en nøjagtig sammenligning med den medicinsk støttede behandling, fremgår det af indberetninger fra medlemsstaterne, at den medicinsk støttede behandling er den primære behandlingsform i forbindelse med problematiske opiatbrugere i de fleste EU-medlemsstater og på EU-plan som helhed. Nogle lande har imidlertid angivet, at de generelt foretrækker stoffri behandling frem for medicinsk støttet behandling (Estland, Cypern, Litauen, Polen og Finland). I en række lande, navnlig Grækenland, Spanien og Norge, synes antallet af personer i medicinsk støttet behandling og stoffri behandling stort set at være det samme.
Erinevalt ravimitega ravist, mille kohta on kesksed riiklikud registrid paljudes liikmesmaades, leidub registreid ravimivaba ravi kohta harva ning usaldusväärseid, selgeid, kvantitatiivseid andmeid on selle meetodi kohta napilt. Kuigi täpne võrdlus ravimitega raviga ei ole võimalik, näitavad liikmesriikide aruanded, et ravimitega ravi on probleemsete opiaaditarvitajate peamine ravivorm enamikus ELi liikmesriikides ja Euroopa Liidu tasandil üldiselt. Mõned riigid siiski teatavad ravimivaba ravi üldisest eelistamisest ravimitega ravile (Eesti, Küpros, Leedu, Poola ja Soome). Mõnedes riikides, eriti Kreekas, Hispaanias ja Norras, on ravimitega ravi ja ravimivaba ravi tase võrdne.
Lääkehoidon alalla on monissa jäsenvaltioissa keskitetyt kansalliset rekisterit, mutta lääkkeettömän hoidon rekisterit ovat harvinaisia, ja tästä menetelmästä on vain vähän luotettavaa, selkeää määrällistä tietoa. Vaikka lääkkeettömän hoidon ja lääkehoidon välillä on mahdotonta tehdä täsmällisiä vertailuja, jäsenvaltioiden raporteista voidaan todeta, että lääkehoito on opiaattien ongelmakäyttäjien pääasiallinen hoitomuoto useimmissa EU:n jäsenvaltioissa ja EU:n tasolla yleisesti. Joissakin maissa suositaan kuitenkin lääkkeetöntä hoitoa lääkehoidon sijaan (Viro, Kypros, Liettua, Puola ja Suomi). Useissa maissa, etenkin Kreikassa, Espanjassa ja Norjassa, lääkehoito ja lääkkeetön hoito vaikuttavat olevan jokseenkin yhtä yleisiä.
A gyógyszeresen támogatott gyógykezeléstől eltérően – amelyről számos tagállamban központi nyilvántartást vezetnek –, a gyógyszermentes gyógykezelésre vonatkozó nyilvántartás ritka, és csak elvétve fordul elő megbízható, egyértelmű, számszerűsített adat erről a kezelési módról. Bár a gyógyszeresen támogatott kezeléssel pontosan nem összehasonlítható, a tagállamoktól érkező jelentések azt jelzik, hogy a tagállamok többségében, illetve EU-szintű összesítésben is a gyógyszeresen támogatott kezelés a problematikus opiáthasználók kezelésének elsődleges formája. Ugyanakkor néhány ország (Észtország, Ciprus, Litvánia, Lengyelország és Finnország) a gyógyszermentes kezelés preferenciájáról számolt be a gyógyszeresen támogatott kezeléssel szemben. A gyógyszeresen támogatott kezelés és a gyógyszermentes kezelés szintje több országban, nevezetesen Görögországban, Spanyolországban és Norvégiában, hasonlónak tűnik.
I motsetning til legemiddelassistert rehabilitering, der mange medlemsstater har sentraliserte nasjonale registre, er det få som har noe register over den medikamentfrie behandlingen, og pålitelige, utvetydige kvantitative data for denne behandlingsformen er mangelvare. Selv om en nøyaktig sammenligning med LAR ikke er mulig, tyder rapporter fra medlemsstatene på at LAR i hovedsak er den mest utbredte behandlingen for problematiske narkotikabrukere i flertallet av EUs medlemsstater og aggregert i EU. Imidlertid rapporterer enkelte land om en generell preferanse for medikamentfri behandling framfor legemiddelassistert rehabilitering (Estland, Kypros, Litauen, Polen og Finland). I en rekke land, særlig Hellas, Spania og Norge, synes legemiddelassistert og medikamentfri behandling å være like utbredt.
Spre deosebire de TSM, pentru care există registre naţionale centralizate în multe state membre, registrele privind terapia prin abstinenţă sunt rare, la fel ca şi datele cantitative clare şi fiabile privind această metodă de tratament. Deşi nu se poate realiza o comparaţie corectă cu TSM, rapoartele înaintate de statele membre indică faptul că TSM este principala formă de tratament pentru consumatorii problematici de opiacee în majoritatea statelor membre ale Uniunii Europene, precum şi la nivel european global. Cu toate acestea, unele ţări indică o preferinţă generală pentru terapia prin abstinenţă faţă de TSM (Estonia, Cipru, Lituania, Polonia şi Finlanda). Într-o serie de ţări, mai ales în Grecia, Spania şi Norvegia, TSM şi terapia prin abstinenţă se situează la niveluri similare.
Na rozdiel od MAT, pri ktorej v mnohých členských štátoch existujú centralizované celoštátne registre, registre bezdrogovej liečby sú zriedkavé a spoľahlivé, zrozumiteľné kvantitatívne údaje o tomto spôsobe liečby sú vzácnosťou. Aj keď nie je možné robiť presné porovnanie s MAT, správy z členských štátov naznačujú, že MAT je hlavnou formou liečby problémových užívateľov opiátov vo väčšine členských štátov EÚ aj na súhrnnej úrovni EÚ. Niektoré krajiny (Estónsko, Cyprus, Litva, Poľsko a Fínsko) však uviedli, že všeobecne uprednostňujú bezdrogovú liečbu pred MAT. Vo viacerých krajinách, najmä v Grécku, Španielsku a Nórsku sú MAT a bezdrogová liečba zdanlivo na rovnakej úrovni.
V nasprotju z zdravljenjem, podprtem z zdravili, za katero v mnogih državah članicah obstajajo centralizirani nacionalni registri, so registri zdravljenja brez drog redki in zanesljivi, jasni, kvantitativni podatki za to vrsto metode zdravljenja so pičli. Čeprav ni mogoče narediti natančne primerjave z zdravljenjem, podprtim z zdravili, poročila iz držav članic kažejo, da je z zdravili podprto zdravljenje glavna oblika zdravljenja za problematične uživalce drog v večini držav članic EU in na skupni ravni EU. Vendar nekatere države poročajo o splošni večji priljubljenosti zdravljenja brez drog v primerjavi z zdravljenjem, podprtim z zdravili (Estonija, Ciper, Litva, Poljska in Finska). V številnih državah, zlasti Grčiji, Španiji in na Norveškem, so ravni z zdravili podprtega zdravljenja in zdravljenja brez drog podobne.
Till skillnad från behandling med läkemedel, där det finns centrala nationella register i många medlemsstater, är register över drogfribehandling sällsynta och därför är det ont om tillförlitliga, tydliga och kvantitativa uppgifter om denna behandlingsmetod. Även om det inte går att göra en korrekt jämförelse med behandling med läkemedel tyder rapporter från medlemsstaterna på att behandling med läkemedel är den vanligaste behandlingsformen för problemmissbrukare av opiater i majoriteten av EU:s medlemsstater och på samlad EU-nivå. I vissa länder rapporteras det dock att drogfribehandling i allmänhet föredras framför behandling med läkemedel (Estland, Cypern, Litauen, Polen och Finland). I flera länder, framför allt Grekland, Spanien och Norge, tycks nivåerna för behandling med läkemedel och drogfri behandling vara lika höga.
  Leczenie niefarmakologi...  
W odróżnieniu od leczenia farmakologicznego, w przypadku którego w wielu Państwach Członkowskich prowadzone są centralne rejestry krajowe, rejestry leczenia niefarmakologicznego należą do rzadkości, a wiarygodne, jasne dane ilościowe dla tych metod leczenia są skąpe.
Unlike MAT, for which centralised national registers exist in many Member States, registers of drug-free treatment are rare, and reliable, clear, quantitative data for this method of treatment are scarce. Although it is not possible to make an accurate comparison with MAT, reports from Member States indicate that MAT is the principal form of treatment for problem opiate users in the majority of EU Member States and at an aggregated EU level. However, some countries report a general preference for drug-free treatment rather than MAT (Estonia, Cyprus, Lithuania, Poland and Finland). In a number of countries, notably Greece, Spain and Norway, levels of MAT and drug-free treatment appear to be similar.
À la différence du traitement médicalement assisté, pour lequel il existe des registres nationaux centralisés dans de nombreux États membres, les registres des traitements par abstinence sans substitution sont rares, tout comme les données fiables, claires et quantitatives sur ce mode de traitement. Bien qu'il soit impossible de procéder à une comparaison précise avec les traitements médicalement assistés, les rapports des États membres indiquent que ces derniers sont la principale forme de traitement des usagers d'opiacés à problème dans la majorité des États membres de l'UE et au niveau communautaire agrégé. Cependant, certains pays affichent une préférence générale pour l'abstinence sans traitement de substitution plutôt que pour les TMA (Estonie, Chypre, Lituanie, Pologne et Finlande). Dans quelques pays, notamment la Grèce, l'Espagne et la Norvège, les chiffres relatifs aux TMA et à l'abstinence sans traitement de substitution semblent similaires.
Während für die medikamentengestützte Behandlung in vielen Mitgliedstaaten zentrale nationale Register existieren, gibt es nur vereinzelt Register für die drogenfreie Behandlung, und auch verlässliche, eindeutige und quantitative Daten für diese Behandlungsmethode stehen nur in geringem Maße zur Verfügung. Es ist zwar nicht möglich, einen präzisen Vergleich mit der medikamentengestützten Behandlung durchzuführen, die Berichte aus den Mitgliedstaaten deuten jedoch darauf hin, dass die medikamentengestützte Behandlung in den meisten EU-Mitgliedstaaten und auf EU-Ebene insgesamt die häufigste Therapieform für problematische Opiatkonsumenten darstellt. Einige Länder berichten jedoch, dass der drogenfreien Behandlung gegenüber der medikamentengestützten Therapie insgesamt der Vorzug gegeben wird (Estland, Zypern, Litauen, Polen und Finnland). In einigen Ländern, vor allem in Griechenland, Spanien und Norwegen, werden offenbar medikamentengestützte und drogenfreie Therapien in nahezu gleichem Maße durchgeführt.
A diferencia del tratamiento con asistencia médica, para el cual existen registros nacionales centralizados en muchos de los Estados miembros, los registros del tratamiento sin droga son raros, y apenas se dispone de datos fiables, claros y cuantitativos sobre este método. Aunque no es posible realizar una comparación exacta con el TAM, los informes de los Estados miembros indican que esta es la principal forma de tratamiento para los consumidores de opiáceos en la mayoría de Estados miembros de la UE y en el conjunto de la UE. No obstante, algunos países registran una preferencia general por el tratamiento sin droga frente al tratamiento con asistencia médica (Estonia, Chipre, Lituania, Polonia y Finlandia). Los niveles de ambos tipos de tratamiento parecen ser similares en algunos países, especialmente en Grecia, España y Noruega.
A differenza del trattamento medicalmente assistito, per il quale esistono registri nazionali centralizzati in molti Stati membri, i registri per il trattamento in situazione di astinenza sono rari; scarsi inoltre sono i dati affidabili, chiari e quantitativi per questo metodo terapeutico. Pur essendo impossibile fare un confronto accurato con il trattamento medicalmente assistito, le relazioni provenienti dagli Stati membri individuano in quest’ultimo la forma principale di trattamento per i consumatori problematici di oppiacei nella maggior parte di essi nonché a livello comunitario. Taluni Stati riportano peraltro una tendenza a prediligere il trattamento in situazione di astinenza rispetto al trattamento medicalmente assistito (Estonia, Cipro, Lituania, Polonia e Finlandia). In altri Stati, vale a dire Grecia, Spagna e Norvegia, il numero dei trattamenti medicalmente assistiti e quello dei trattamenti in situazione di astinenza sembrano equivalersi.
Ao contrário do tratamento medicamente assistido, relativamente ao qual existem registos nacionais centralizados em muitos Estados-Membros, os registos do tratamento sem droga são raros, e escasseiam os dados quantitativos fiáveis e claros para este método de tratamento. Embora não seja possível fazer uma comparação precisa com o tratamento medicamente assistido, os relatórios dos Estados-Membros indicam que este último constitui a principal forma de tratamento para os consumidores problemáticos de opiáceos na maioria dos Estados-Membros da UE e a um nível agregado da União. Contudo, alguns países comunicam uma preferência generalizada pelo tratamento sem droga relativamente ao tratamento medicamente assistido (Estónia, Chipre, Lituânia, Polónia e Finlândia). Em vários países, nomeadamente a Grécia, Espanha e Noruega, os níveis de tratamento medicamente assistido e de tratamento sem droga parecem ser semelhantes.
Σε αντίθεση με τη θεραπεία με ιατρική υποστήριξη, για την οποία υπάρχουν κεντρικά εθνικά αρχεία σε πολλά κράτη μέλη, τα αρχεία για τα στεγνά θεραπευτικά προγράμματα είναι σπάνια, όπως επίσης σπανίζουν τα αξιόπιστα, σαφή, ποσοτικά στοιχεία σχετικά με αυτή τη μέθοδο θεραπείας. Μολονότι δεν είναι δυνατόν να γίνει ακριβής σύγκριση με τη θεραπεία με ιατρική υποστήριξη, οι αναφορές από τα κράτη μέλη δείχνουν ότι η θεραπεία με ιατρική υποστήριξη είναι η κύρια μορφή θεραπείας για τους προβληματικούς χρήστες οπιούχων στην πλειονότητα των κρατών μελών της ΕΕ και συνολικά σε επίπεδο ΕΕ. Ωστόσο, ορισμένες χώρες αναφέρουν μια γενική προτίμηση για τα στεγνά θεραπευτικά προγράμματα σε σχέση με τη θεραπεία με ιατρική υποστήριξη (Εσθονία, Κύπρος, Λιθουανία, Πολωνία και Φινλανδία). Σε ορισμένες χώρες, και συγκεκριμένα στην Ελλάδα, την Ισπανία και τη Νορβηγία, τα επίπεδα θεραπείας με ιατρική υποστήριξη και θεραπείας χωρίς τη χορήγηση ναρκωτικών ουσιών φαίνεται να είναι παρόμοια.
De meeste lidstaten gebruiken centrale nationale registers voor behandelingen met behulp van medicatie, maar voor drugsvrije therapieën gebeurt dat zelden, en betrouwbare, duidelijke, kwantitatieve gegevens voor deze behandelmethode zijn dan ook schaars. Hoewel een nauwkeurige vergelijking met behandelingen met behulp van medicatie niet mogelijk is, blijkt uit de verslagen van een aantal lidstaten dat een behandeling met medicatie in de meerderheid van de lidstaten van de EU (en ook op communautair niveau als geheel) de belangrijkste behandelmethode voor problematische opiatengebruikers is. In sommige landen wordt echter in het algemeen de voorkeur gegeven aan drugsvrije behandelingen (Estland, Cyprus, Litouwen, Polen en Finland) in plaats van behandelingen met behulp van medicatie. In een aantal andere landen, met name Griekenland, Spanje en Noorwegen, lijken beide behandelmethoden ongeveer even vaak toegepast te worden.
Na rozdíl od léčby s farmakologickou podporou, pro kterou v mnoha členských státech existují centralizované národní rejstříky, jsou rejstříky abstinenčně orientované léčby vzácné. Spolehlivé, jasné a kvantitativní údaje o této metodě léčby jsou zřídkakdy k dispozici. Ačkoli není možné provést přesné srovnání s léčbou s farmakologickou podporou, zprávy z členských států svědčí o tom, že léčba s farmakologickou podporou je hlavní formou léčby pro problémové uživatele opiátů jak na úrovni jednotlivých členských států EU, tak v EU celkově. Některé země však uvádějí obecnou preferenci abstinenčně orientované léčby v porovnání s léčbou s farmakologickou podporou (Estonsko, Kypr, Litva, Polsko a Finsko). V řadě zemí, zejména v Řecku, Španělsku a Norsku, se zdají úrovně léčby s farmakologickou podporou a abstinenčně orientované léčby být obdobné.
I modsætning til den medicinsk støttede behandling, hvor der findes centraliserede nationale registre i mange medlemsstater, findes der sjældent registre over stoffri behandling, og der foreligger meget få pålidelige, klare, kvantitative data for denne behandlingsmetode. Selv om det ikke er muligt at foretage en nøjagtig sammenligning med den medicinsk støttede behandling, fremgår det af indberetninger fra medlemsstaterne, at den medicinsk støttede behandling er den primære behandlingsform i forbindelse med problematiske opiatbrugere i de fleste EU-medlemsstater og på EU-plan som helhed. Nogle lande har imidlertid angivet, at de generelt foretrækker stoffri behandling frem for medicinsk støttet behandling (Estland, Cypern, Litauen, Polen og Finland). I en række lande, navnlig Grækenland, Spanien og Norge, synes antallet af personer i medicinsk støttet behandling og stoffri behandling stort set at være det samme.
Erinevalt ravimitega ravist, mille kohta on kesksed riiklikud registrid paljudes liikmesmaades, leidub registreid ravimivaba ravi kohta harva ning usaldusväärseid, selgeid, kvantitatiivseid andmeid on selle meetodi kohta napilt. Kuigi täpne võrdlus ravimitega raviga ei ole võimalik, näitavad liikmesriikide aruanded, et ravimitega ravi on probleemsete opiaaditarvitajate peamine ravivorm enamikus ELi liikmesriikides ja Euroopa Liidu tasandil üldiselt. Mõned riigid siiski teatavad ravimivaba ravi üldisest eelistamisest ravimitega ravile (Eesti, Küpros, Leedu, Poola ja Soome). Mõnedes riikides, eriti Kreekas, Hispaanias ja Norras, on ravimitega ravi ja ravimivaba ravi tase võrdne.
Lääkehoidon alalla on monissa jäsenvaltioissa keskitetyt kansalliset rekisterit, mutta lääkkeettömän hoidon rekisterit ovat harvinaisia, ja tästä menetelmästä on vain vähän luotettavaa, selkeää määrällistä tietoa. Vaikka lääkkeettömän hoidon ja lääkehoidon välillä on mahdotonta tehdä täsmällisiä vertailuja, jäsenvaltioiden raporteista voidaan todeta, että lääkehoito on opiaattien ongelmakäyttäjien pääasiallinen hoitomuoto useimmissa EU:n jäsenvaltioissa ja EU:n tasolla yleisesti. Joissakin maissa suositaan kuitenkin lääkkeetöntä hoitoa lääkehoidon sijaan (Viro, Kypros, Liettua, Puola ja Suomi). Useissa maissa, etenkin Kreikassa, Espanjassa ja Norjassa, lääkehoito ja lääkkeetön hoito vaikuttavat olevan jokseenkin yhtä yleisiä.
A gyógyszeresen támogatott gyógykezeléstől eltérően – amelyről számos tagállamban központi nyilvántartást vezetnek –, a gyógyszermentes gyógykezelésre vonatkozó nyilvántartás ritka, és csak elvétve fordul elő megbízható, egyértelmű, számszerűsített adat erről a kezelési módról. Bár a gyógyszeresen támogatott kezeléssel pontosan nem összehasonlítható, a tagállamoktól érkező jelentések azt jelzik, hogy a tagállamok többségében, illetve EU-szintű összesítésben is a gyógyszeresen támogatott kezelés a problematikus opiáthasználók kezelésének elsődleges formája. Ugyanakkor néhány ország (Észtország, Ciprus, Litvánia, Lengyelország és Finnország) a gyógyszermentes kezelés preferenciájáról számolt be a gyógyszeresen támogatott kezeléssel szemben. A gyógyszeresen támogatott kezelés és a gyógyszermentes kezelés szintje több országban, nevezetesen Görögországban, Spanyolországban és Norvégiában, hasonlónak tűnik.
I motsetning til legemiddelassistert rehabilitering, der mange medlemsstater har sentraliserte nasjonale registre, er det få som har noe register over den medikamentfrie behandlingen, og pålitelige, utvetydige kvantitative data for denne behandlingsformen er mangelvare. Selv om en nøyaktig sammenligning med LAR ikke er mulig, tyder rapporter fra medlemsstatene på at LAR i hovedsak er den mest utbredte behandlingen for problematiske narkotikabrukere i flertallet av EUs medlemsstater og aggregert i EU. Imidlertid rapporterer enkelte land om en generell preferanse for medikamentfri behandling framfor legemiddelassistert rehabilitering (Estland, Kypros, Litauen, Polen og Finland). I en rekke land, særlig Hellas, Spania og Norge, synes legemiddelassistert og medikamentfri behandling å være like utbredt.
Spre deosebire de TSM, pentru care există registre naţionale centralizate în multe state membre, registrele privind terapia prin abstinenţă sunt rare, la fel ca şi datele cantitative clare şi fiabile privind această metodă de tratament. Deşi nu se poate realiza o comparaţie corectă cu TSM, rapoartele înaintate de statele membre indică faptul că TSM este principala formă de tratament pentru consumatorii problematici de opiacee în majoritatea statelor membre ale Uniunii Europene, precum şi la nivel european global. Cu toate acestea, unele ţări indică o preferinţă generală pentru terapia prin abstinenţă faţă de TSM (Estonia, Cipru, Lituania, Polonia şi Finlanda). Într-o serie de ţări, mai ales în Grecia, Spania şi Norvegia, TSM şi terapia prin abstinenţă se situează la niveluri similare.
Na rozdiel od MAT, pri ktorej v mnohých členských štátoch existujú centralizované celoštátne registre, registre bezdrogovej liečby sú zriedkavé a spoľahlivé, zrozumiteľné kvantitatívne údaje o tomto spôsobe liečby sú vzácnosťou. Aj keď nie je možné robiť presné porovnanie s MAT, správy z členských štátov naznačujú, že MAT je hlavnou formou liečby problémových užívateľov opiátov vo väčšine členských štátov EÚ aj na súhrnnej úrovni EÚ. Niektoré krajiny (Estónsko, Cyprus, Litva, Poľsko a Fínsko) však uviedli, že všeobecne uprednostňujú bezdrogovú liečbu pred MAT. Vo viacerých krajinách, najmä v Grécku, Španielsku a Nórsku sú MAT a bezdrogová liečba zdanlivo na rovnakej úrovni.
V nasprotju z zdravljenjem, podprtem z zdravili, za katero v mnogih državah članicah obstajajo centralizirani nacionalni registri, so registri zdravljenja brez drog redki in zanesljivi, jasni, kvantitativni podatki za to vrsto metode zdravljenja so pičli. Čeprav ni mogoče narediti natančne primerjave z zdravljenjem, podprtim z zdravili, poročila iz držav članic kažejo, da je z zdravili podprto zdravljenje glavna oblika zdravljenja za problematične uživalce drog v večini držav članic EU in na skupni ravni EU. Vendar nekatere države poročajo o splošni večji priljubljenosti zdravljenja brez drog v primerjavi z zdravljenjem, podprtim z zdravili (Estonija, Ciper, Litva, Poljska in Finska). V številnih državah, zlasti Grčiji, Španiji in na Norveškem, so ravni z zdravili podprtega zdravljenja in zdravljenja brez drog podobne.
Till skillnad från behandling med läkemedel, där det finns centrala nationella register i många medlemsstater, är register över drogfribehandling sällsynta och därför är det ont om tillförlitliga, tydliga och kvantitativa uppgifter om denna behandlingsmetod. Även om det inte går att göra en korrekt jämförelse med behandling med läkemedel tyder rapporter från medlemsstaterna på att behandling med läkemedel är den vanligaste behandlingsformen för problemmissbrukare av opiater i majoriteten av EU:s medlemsstater och på samlad EU-nivå. I vissa länder rapporteras det dock att drogfribehandling i allmänhet föredras framför behandling med läkemedel (Estland, Cypern, Litauen, Polen och Finland). I flera länder, framför allt Grekland, Spanien och Norge, tycks nivåerna för behandling med läkemedel och drogfri behandling vara lika höga.
  RozdziaÅ‚ 1 : Nowe osiÄ...  
Osiągnięcia w zakresie polityki antynarkotykowej wśród Państw Członkowskich UE są, co nieuniknione, niejednorodne, gdyż odzwierciedlają różnorodne nastawienia względem problemu na szczeblu krajowym i europejskim.
Policy developments in the field of drugs among EU Member States are inevitably heterogeneous, reflecting the variety of approaches at national and European level. However, this does not preclude the existence of common features that merit analysis.
Les développements politiques en matière de drogue parmi les États membres de l'UE sont inévitablement hétérogènes en raison de la diversité des approches suivies au plan national et européen. Toutefois, ce préalable n'exclut pas l'existence de caractéristiques communes méritant d'être analysées.
Da auf einzelstaatlicher und europäischer Ebene unterschiedliche Ansätze verfolgt werden, liegt es auf der Hand, dass in der Drogenpolitik der einzelnen Mitgliedstaaten unterschiedliche Entwicklungen beobachtet werden können. Es gibt jedoch auch gemeinsame Merkmale, die analysiert werden sollten.
El desarrollo de las políticas antidroga entre los distintos Estados miembros de la UE es inevitablemente heterogéneo, y refleja los distintos enfoques a nivel nacional y europeo. Sin embargo, esto no impide la existencia de aspectos comunes que merezcan ser analizados.
Gli sviluppi politici nel settore delle droghe tra gli Stati membri dell’Unione europea sono inevitabilmente eterogenei, in quanto riflettono la varietà di approcci a livello nazionale ed europeo. Ciò, tuttavia, non preclude l’esistenza di caratteristiche comuni che meritano di essere analizzate.
A evolução das políticas no domínio da droga nos Estados-Membros da UE é inevitavelmente heterogénea, reflectindo a diversidade das abordagens nacionais e europeia. No entanto, este facto não exclui a existência de elementos comuns que merecem análise.
Οι εξελίξεις όσον αφορά τις πολιτικές για τα ναρκωτικά στα κράτη μέλη της ΕΕ εμφανίζουν αναπόφευκτα ανομοιογένεια, απηχώντας την ποικιλία των προσεγγίσεων σε εθνικό και ευρωπαϊκό επίπεδο. Ωστόσο, το γεγονός αυτό δεν αποκλείει την ύπαρξη κοινών χαρακτηριστικών που αξίζει να αναλυθούν.
Als gevolg van de uiteenlopende aanpak van het drugsprobleem op nationaal en Europees niveau is het onvermijdelijk dat er tussen de lidstaten van de EU sprake is van verschillen in de ontwikkelingen in het beleid met betrekking tot drugs. Desalniettemin zijn er ook gemeenschappelijke kenmerken die een analyse rechtvaardigen.
Vývoj politiky v oblasti drog ve členských státech EU je nevyhnutelně různorodý a je odrazem různých přístupů na národní a evropské úrovni. Tato skutečnost však nevylučuje existenci společných prvků, které si zasluhují rozbor.
Udviklingen inden for narkotikapolitikkerne i EU-medlemsstaterne er uvægerlig uensartet, hvilket afspejler de mange forskellige tiltag på nationalt og europæisk plan. Dette udelukker imidlertid ikke fællestræk, som bør analyseres.
Uimastialaste tegevuspõhimõtete areng ELi liikmesriikides on paratamatult erinev, peegeldades erinevaid lähenemisi riiklikul ja ELi tasandil. See aga ei välista analüüsi väärivate ühiste tunnuste olemasolu.
Huumepolitiikan kehitys EU:n jäsenvaltioissa on väistämättä epäyhtenäistä, sillä lähestymistavat kansallisella ja Euroopan tasolla ovat erilaisia. Kehityksessä on kuitenkin yhteisiä piirteitä, joita on syytä arvioida.
A kábítószerek terén bekövetkezett politikai fejlemények tekintetében az EU tagállamai között óhatatlanul nagy eltérések mutatkoznak, ami a nemzeti és európai szintű módszerek sokféleségét tükrözi. Ez azonban nem zárja ki az olyan közös sajátosságok meglétét, amelyeket érdemes elemezni.
De politiske utviklingene på narkotikaområdet i EUs medlemsstater vil nødvendigvis måtte bli uensartet og gjenspeile det mangfold av tilnærmingsmåter som finnes på nasjonalt plan og EU-plan. Dette utelukker imidlertid ikke at det også finnes fellestrekk som fortjener analyse.
Evoluţia politicilor din domeniul drogurilor în statele membre ale Uniunii Europene este în mod inevitabil eterogenă, reflectând astfel varietatea de abordări care există la nivel naţional şi european. Totuşi, acest aspect nu împiedică prezenţa unor caracteristici comune care trebuie analizate.
Vývoj politiky v oblasti drog je v členských štátoch EÚ nevyhnutne heterogénny a odráža rôzne prístupy na národnej i európskej úrovni. To však vopred nevylučuje existenciu spoločných znakov, ktoré stojí za to analyzovať.
Razvoj politik na področju drog v državah članicah EU je seveda raznovrsten in odraža raznolikost pristopov na nacionalni in evropski ravni. Vendar to ne izključuje obstoja skupnih značilnosti, ki jih je mogoče analizirati.
Eftersom narkotikafrågan hanteras på olika sätt på nationell och europeisk nivå är det oundvikligt att narkotikapolitikens utveckling i EU:s medlemsstater skiftar. Samtidigt finns det gemensamma faktorer som det kan vara meningsfullt att analysera.
Politikas attīstības tendences ar narkotikām saistītajos jautājumos ES dalībvalstu starpā ir nemainīgi neviendabīgas, tādējādi atspoguļojot pieeju dažādību nacionālajā un Eiropas līmenī. Taču tas neizslēdz kopīgas iezīmes, kuras ir vērts analizēt.
  Leczenie niefarmakologi...  
W odróżnieniu od leczenia farmakologicznego, w przypadku którego w wielu Państwach Członkowskich prowadzone są centralne rejestry krajowe, rejestry leczenia niefarmakologicznego należą do rzadkości, a wiarygodne, jasne dane ilościowe dla tych metod leczenia są skąpe.
Unlike MAT, for which centralised national registers exist in many Member States, registers of drug-free treatment are rare, and reliable, clear, quantitative data for this method of treatment are scarce. Although it is not possible to make an accurate comparison with MAT, reports from Member States indicate that MAT is the principal form of treatment for problem opiate users in the majority of EU Member States and at an aggregated EU level. However, some countries report a general preference for drug-free treatment rather than MAT (Estonia, Cyprus, Lithuania, Poland and Finland). In a number of countries, notably Greece, Spain and Norway, levels of MAT and drug-free treatment appear to be similar.
À la différence du traitement médicalement assisté, pour lequel il existe des registres nationaux centralisés dans de nombreux États membres, les registres des traitements par abstinence sans substitution sont rares, tout comme les données fiables, claires et quantitatives sur ce mode de traitement. Bien qu'il soit impossible de procéder à une comparaison précise avec les traitements médicalement assistés, les rapports des États membres indiquent que ces derniers sont la principale forme de traitement des usagers d'opiacés à problème dans la majorité des États membres de l'UE et au niveau communautaire agrégé. Cependant, certains pays affichent une préférence générale pour l'abstinence sans traitement de substitution plutôt que pour les TMA (Estonie, Chypre, Lituanie, Pologne et Finlande). Dans quelques pays, notamment la Grèce, l'Espagne et la Norvège, les chiffres relatifs aux TMA et à l'abstinence sans traitement de substitution semblent similaires.
Während für die medikamentengestützte Behandlung in vielen Mitgliedstaaten zentrale nationale Register existieren, gibt es nur vereinzelt Register für die drogenfreie Behandlung, und auch verlässliche, eindeutige und quantitative Daten für diese Behandlungsmethode stehen nur in geringem Maße zur Verfügung. Es ist zwar nicht möglich, einen präzisen Vergleich mit der medikamentengestützten Behandlung durchzuführen, die Berichte aus den Mitgliedstaaten deuten jedoch darauf hin, dass die medikamentengestützte Behandlung in den meisten EU-Mitgliedstaaten und auf EU-Ebene insgesamt die häufigste Therapieform für problematische Opiatkonsumenten darstellt. Einige Länder berichten jedoch, dass der drogenfreien Behandlung gegenüber der medikamentengestützten Therapie insgesamt der Vorzug gegeben wird (Estland, Zypern, Litauen, Polen und Finnland). In einigen Ländern, vor allem in Griechenland, Spanien und Norwegen, werden offenbar medikamentengestützte und drogenfreie Therapien in nahezu gleichem Maße durchgeführt.
A diferencia del tratamiento con asistencia médica, para el cual existen registros nacionales centralizados en muchos de los Estados miembros, los registros del tratamiento sin droga son raros, y apenas se dispone de datos fiables, claros y cuantitativos sobre este método. Aunque no es posible realizar una comparación exacta con el TAM, los informes de los Estados miembros indican que esta es la principal forma de tratamiento para los consumidores de opiáceos en la mayoría de Estados miembros de la UE y en el conjunto de la UE. No obstante, algunos países registran una preferencia general por el tratamiento sin droga frente al tratamiento con asistencia médica (Estonia, Chipre, Lituania, Polonia y Finlandia). Los niveles de ambos tipos de tratamiento parecen ser similares en algunos países, especialmente en Grecia, España y Noruega.
A differenza del trattamento medicalmente assistito, per il quale esistono registri nazionali centralizzati in molti Stati membri, i registri per il trattamento in situazione di astinenza sono rari; scarsi inoltre sono i dati affidabili, chiari e quantitativi per questo metodo terapeutico. Pur essendo impossibile fare un confronto accurato con il trattamento medicalmente assistito, le relazioni provenienti dagli Stati membri individuano in quest’ultimo la forma principale di trattamento per i consumatori problematici di oppiacei nella maggior parte di essi nonché a livello comunitario. Taluni Stati riportano peraltro una tendenza a prediligere il trattamento in situazione di astinenza rispetto al trattamento medicalmente assistito (Estonia, Cipro, Lituania, Polonia e Finlandia). In altri Stati, vale a dire Grecia, Spagna e Norvegia, il numero dei trattamenti medicalmente assistiti e quello dei trattamenti in situazione di astinenza sembrano equivalersi.
Ao contrário do tratamento medicamente assistido, relativamente ao qual existem registos nacionais centralizados em muitos Estados-Membros, os registos do tratamento sem droga são raros, e escasseiam os dados quantitativos fiáveis e claros para este método de tratamento. Embora não seja possível fazer uma comparação precisa com o tratamento medicamente assistido, os relatórios dos Estados-Membros indicam que este último constitui a principal forma de tratamento para os consumidores problemáticos de opiáceos na maioria dos Estados-Membros da UE e a um nível agregado da União. Contudo, alguns países comunicam uma preferência generalizada pelo tratamento sem droga relativamente ao tratamento medicamente assistido (Estónia, Chipre, Lituânia, Polónia e Finlândia). Em vários países, nomeadamente a Grécia, Espanha e Noruega, os níveis de tratamento medicamente assistido e de tratamento sem droga parecem ser semelhantes.
Σε αντίθεση με τη θεραπεία με ιατρική υποστήριξη, για την οποία υπάρχουν κεντρικά εθνικά αρχεία σε πολλά κράτη μέλη, τα αρχεία για τα στεγνά θεραπευτικά προγράμματα είναι σπάνια, όπως επίσης σπανίζουν τα αξιόπιστα, σαφή, ποσοτικά στοιχεία σχετικά με αυτή τη μέθοδο θεραπείας. Μολονότι δεν είναι δυνατόν να γίνει ακριβής σύγκριση με τη θεραπεία με ιατρική υποστήριξη, οι αναφορές από τα κράτη μέλη δείχνουν ότι η θεραπεία με ιατρική υποστήριξη είναι η κύρια μορφή θεραπείας για τους προβληματικούς χρήστες οπιούχων στην πλειονότητα των κρατών μελών της ΕΕ και συνολικά σε επίπεδο ΕΕ. Ωστόσο, ορισμένες χώρες αναφέρουν μια γενική προτίμηση για τα στεγνά θεραπευτικά προγράμματα σε σχέση με τη θεραπεία με ιατρική υποστήριξη (Εσθονία, Κύπρος, Λιθουανία, Πολωνία και Φινλανδία). Σε ορισμένες χώρες, και συγκεκριμένα στην Ελλάδα, την Ισπανία και τη Νορβηγία, τα επίπεδα θεραπείας με ιατρική υποστήριξη και θεραπείας χωρίς τη χορήγηση ναρκωτικών ουσιών φαίνεται να είναι παρόμοια.
De meeste lidstaten gebruiken centrale nationale registers voor behandelingen met behulp van medicatie, maar voor drugsvrije therapieën gebeurt dat zelden, en betrouwbare, duidelijke, kwantitatieve gegevens voor deze behandelmethode zijn dan ook schaars. Hoewel een nauwkeurige vergelijking met behandelingen met behulp van medicatie niet mogelijk is, blijkt uit de verslagen van een aantal lidstaten dat een behandeling met medicatie in de meerderheid van de lidstaten van de EU (en ook op communautair niveau als geheel) de belangrijkste behandelmethode voor problematische opiatengebruikers is. In sommige landen wordt echter in het algemeen de voorkeur gegeven aan drugsvrije behandelingen (Estland, Cyprus, Litouwen, Polen en Finland) in plaats van behandelingen met behulp van medicatie. In een aantal andere landen, met name Griekenland, Spanje en Noorwegen, lijken beide behandelmethoden ongeveer even vaak toegepast te worden.
Na rozdíl od léčby s farmakologickou podporou, pro kterou v mnoha členských státech existují centralizované národní rejstříky, jsou rejstříky abstinenčně orientované léčby vzácné. Spolehlivé, jasné a kvantitativní údaje o této metodě léčby jsou zřídkakdy k dispozici. Ačkoli není možné provést přesné srovnání s léčbou s farmakologickou podporou, zprávy z členských států svědčí o tom, že léčba s farmakologickou podporou je hlavní formou léčby pro problémové uživatele opiátů jak na úrovni jednotlivých členských států EU, tak v EU celkově. Některé země však uvádějí obecnou preferenci abstinenčně orientované léčby v porovnání s léčbou s farmakologickou podporou (Estonsko, Kypr, Litva, Polsko a Finsko). V řadě zemí, zejména v Řecku, Španělsku a Norsku, se zdají úrovně léčby s farmakologickou podporou a abstinenčně orientované léčby být obdobné.
I modsætning til den medicinsk støttede behandling, hvor der findes centraliserede nationale registre i mange medlemsstater, findes der sjældent registre over stoffri behandling, og der foreligger meget få pålidelige, klare, kvantitative data for denne behandlingsmetode. Selv om det ikke er muligt at foretage en nøjagtig sammenligning med den medicinsk støttede behandling, fremgår det af indberetninger fra medlemsstaterne, at den medicinsk støttede behandling er den primære behandlingsform i forbindelse med problematiske opiatbrugere i de fleste EU-medlemsstater og på EU-plan som helhed. Nogle lande har imidlertid angivet, at de generelt foretrækker stoffri behandling frem for medicinsk støttet behandling (Estland, Cypern, Litauen, Polen og Finland). I en række lande, navnlig Grækenland, Spanien og Norge, synes antallet af personer i medicinsk støttet behandling og stoffri behandling stort set at være det samme.
Erinevalt ravimitega ravist, mille kohta on kesksed riiklikud registrid paljudes liikmesmaades, leidub registreid ravimivaba ravi kohta harva ning usaldusväärseid, selgeid, kvantitatiivseid andmeid on selle meetodi kohta napilt. Kuigi täpne võrdlus ravimitega raviga ei ole võimalik, näitavad liikmesriikide aruanded, et ravimitega ravi on probleemsete opiaaditarvitajate peamine ravivorm enamikus ELi liikmesriikides ja Euroopa Liidu tasandil üldiselt. Mõned riigid siiski teatavad ravimivaba ravi üldisest eelistamisest ravimitega ravile (Eesti, Küpros, Leedu, Poola ja Soome). Mõnedes riikides, eriti Kreekas, Hispaanias ja Norras, on ravimitega ravi ja ravimivaba ravi tase võrdne.
Lääkehoidon alalla on monissa jäsenvaltioissa keskitetyt kansalliset rekisterit, mutta lääkkeettömän hoidon rekisterit ovat harvinaisia, ja tästä menetelmästä on vain vähän luotettavaa, selkeää määrällistä tietoa. Vaikka lääkkeettömän hoidon ja lääkehoidon välillä on mahdotonta tehdä täsmällisiä vertailuja, jäsenvaltioiden raporteista voidaan todeta, että lääkehoito on opiaattien ongelmakäyttäjien pääasiallinen hoitomuoto useimmissa EU:n jäsenvaltioissa ja EU:n tasolla yleisesti. Joissakin maissa suositaan kuitenkin lääkkeetöntä hoitoa lääkehoidon sijaan (Viro, Kypros, Liettua, Puola ja Suomi). Useissa maissa, etenkin Kreikassa, Espanjassa ja Norjassa, lääkehoito ja lääkkeetön hoito vaikuttavat olevan jokseenkin yhtä yleisiä.
A gyógyszeresen támogatott gyógykezeléstől eltérően – amelyről számos tagállamban központi nyilvántartást vezetnek –, a gyógyszermentes gyógykezelésre vonatkozó nyilvántartás ritka, és csak elvétve fordul elő megbízható, egyértelmű, számszerűsített adat erről a kezelési módról. Bár a gyógyszeresen támogatott kezeléssel pontosan nem összehasonlítható, a tagállamoktól érkező jelentések azt jelzik, hogy a tagállamok többségében, illetve EU-szintű összesítésben is a gyógyszeresen támogatott kezelés a problematikus opiáthasználók kezelésének elsődleges formája. Ugyanakkor néhány ország (Észtország, Ciprus, Litvánia, Lengyelország és Finnország) a gyógyszermentes kezelés preferenciájáról számolt be a gyógyszeresen támogatott kezeléssel szemben. A gyógyszeresen támogatott kezelés és a gyógyszermentes kezelés szintje több országban, nevezetesen Görögországban, Spanyolországban és Norvégiában, hasonlónak tűnik.
I motsetning til legemiddelassistert rehabilitering, der mange medlemsstater har sentraliserte nasjonale registre, er det få som har noe register over den medikamentfrie behandlingen, og pålitelige, utvetydige kvantitative data for denne behandlingsformen er mangelvare. Selv om en nøyaktig sammenligning med LAR ikke er mulig, tyder rapporter fra medlemsstatene på at LAR i hovedsak er den mest utbredte behandlingen for problematiske narkotikabrukere i flertallet av EUs medlemsstater og aggregert i EU. Imidlertid rapporterer enkelte land om en generell preferanse for medikamentfri behandling framfor legemiddelassistert rehabilitering (Estland, Kypros, Litauen, Polen og Finland). I en rekke land, særlig Hellas, Spania og Norge, synes legemiddelassistert og medikamentfri behandling å være like utbredt.
Spre deosebire de TSM, pentru care există registre naţionale centralizate în multe state membre, registrele privind terapia prin abstinenţă sunt rare, la fel ca şi datele cantitative clare şi fiabile privind această metodă de tratament. Deşi nu se poate realiza o comparaţie corectă cu TSM, rapoartele înaintate de statele membre indică faptul că TSM este principala formă de tratament pentru consumatorii problematici de opiacee în majoritatea statelor membre ale Uniunii Europene, precum şi la nivel european global. Cu toate acestea, unele ţări indică o preferinţă generală pentru terapia prin abstinenţă faţă de TSM (Estonia, Cipru, Lituania, Polonia şi Finlanda). Într-o serie de ţări, mai ales în Grecia, Spania şi Norvegia, TSM şi terapia prin abstinenţă se situează la niveluri similare.
Na rozdiel od MAT, pri ktorej v mnohých členských štátoch existujú centralizované celoštátne registre, registre bezdrogovej liečby sú zriedkavé a spoľahlivé, zrozumiteľné kvantitatívne údaje o tomto spôsobe liečby sú vzácnosťou. Aj keď nie je možné robiť presné porovnanie s MAT, správy z členských štátov naznačujú, že MAT je hlavnou formou liečby problémových užívateľov opiátov vo väčšine členských štátov EÚ aj na súhrnnej úrovni EÚ. Niektoré krajiny (Estónsko, Cyprus, Litva, Poľsko a Fínsko) však uviedli, že všeobecne uprednostňujú bezdrogovú liečbu pred MAT. Vo viacerých krajinách, najmä v Grécku, Španielsku a Nórsku sú MAT a bezdrogová liečba zdanlivo na rovnakej úrovni.
V nasprotju z zdravljenjem, podprtem z zdravili, za katero v mnogih državah članicah obstajajo centralizirani nacionalni registri, so registri zdravljenja brez drog redki in zanesljivi, jasni, kvantitativni podatki za to vrsto metode zdravljenja so pičli. Čeprav ni mogoče narediti natančne primerjave z zdravljenjem, podprtim z zdravili, poročila iz držav članic kažejo, da je z zdravili podprto zdravljenje glavna oblika zdravljenja za problematične uživalce drog v večini držav članic EU in na skupni ravni EU. Vendar nekatere države poročajo o splošni večji priljubljenosti zdravljenja brez drog v primerjavi z zdravljenjem, podprtim z zdravili (Estonija, Ciper, Litva, Poljska in Finska). V številnih državah, zlasti Grčiji, Španiji in na Norveškem, so ravni z zdravili podprtega zdravljenja in zdravljenja brez drog podobne.
Till skillnad från behandling med läkemedel, där det finns centrala nationella register i många medlemsstater, är register över drogfribehandling sällsynta och därför är det ont om tillförlitliga, tydliga och kvantitativa uppgifter om denna behandlingsmetod. Även om det inte går att göra en korrekt jämförelse med behandling med läkemedel tyder rapporter från medlemsstaterna på att behandling med läkemedel är den vanligaste behandlingsformen för problemmissbrukare av opiater i majoriteten av EU:s medlemsstater och på samlad EU-nivå. I vissa länder rapporteras det dock att drogfribehandling i allmänhet föredras framför behandling med läkemedel (Estland, Cypern, Litauen, Polen och Finland). I flera länder, framför allt Grekland, Spanien och Norge, tycks nivåerna för behandling med läkemedel och drogfri behandling vara lika höga.
  Dane dotyczÄ…ce zapotrz...  
(116) Patrz Tabela TDI-18 (część i) w Biuletynie Statystycznym na rok 2005. Jedynie Niemcy przekazują informację, że 70% nowych pacjentów zażywających opiaty zażywa narkotyki sporadycznie lub nie zażywało narkotyków w ciągu ostatniego miesiąca.
(116) See Table TDI-18 (part i) in the 2005 statistical bulletin. Only Germany reports 70 % of new clients using opiates occasionally or not having used them in the last month.
(116)  Voir tableau TDI-18 (partie i) du bulletin statistique 2005. Seule l'Allemagne recense 70 % de nouveaux patients consommateurs occasionnels d'opiacés ou n'en ayant pas pris au cours du dernier mois.
(116) Siehe Tabelle TDI-18 (Teil i) im Statistical Bulletin 2005. Lediglich Deutschland berichtet, dass 70 % der Erstpatienten Opiate gelegentlich konsumieren oder während des letzten Monats keine Opiate eingenommen haben.
(116) Véase el cuadro TDI-18 (parte i) del boletín estadístico de 2005. Alemania es el único país que registra un porcentaje del 70 % de nuevos pacientes que consumen opiáceos de forma ocasional o que no los han consumido en el último mes.
(116) Cfr. la tabella TDI-18 (parte i) nel bollettino statistico 2005. Solo la Germania riferisce un 70% di pazienti per la prima volta in terapia che fa uso occasionale di droga o che si è astenuto dal consumo nell’ultimo mese.
(116) Ver quadro TDI-18 (parte i) no Boletim Estatístico de 2005. A Alemanha é o único país que refere que 70% dos novos utentes consome opiáceos ocasionalmente ou não os consumiu no último mês.
(116) Βλέπε Πίνακα TDI-18 (μέρος i) στο Δελτίο στατιστικών στοιχείων 2005. Μόνον η Γερμανία αναφέρει ότι 70 % των ατόμων που ζητούν θεραπεία για πρώτη φορά κάνει περιστασιακή χρήση οπιούχων ή δεν έκανε χρήση οπιούχων κατά τον τελευταίο μήνα.
(116) Zie tabel TDI-18 (deel i) in het Statistical Bulletin 2005. Alleen Duitsland geeft aan dat 70% van de nieuwe cliënten opiaten slechts incidenteel gebruikt of dat zij in de laatste maand geen opiaten hebben gebruikt.
(116) Viz tabulka TDI-18 (část i) ve Statistickém věstníku 2005. Pouze Německo uvádí 70 % nových klientů užívajících příležitostně opiáty nebo neužívajících opiáty v posledním měsíci.
(116) Se tabel TDI-18 (del i) i Statistical bulletin 2005. Kun Tyskland melder om, at 70 % af nye klienter bruger opiater lejlighedsvist eller ikke har brugt dem inden for den seneste måned.
(116) Vaata tabelit TDI-18 (i osa) 2005. aasta statistikabülletäänis. Ainult Saksamaa teatab, et 70% uutest klientidest tarbib opiaate juhuslikult või ei ole viimase kuu jooksul neid tarbinud.
(116) Ks. taulukko TDI-18 (osa i) vuoden 2005 Tilastotiedotteessa. Ainoastaan Saksa ilmoittaa, että 70 prosenttia uusista asiakkaista on käyttänyt opiaatteja satunnaisesti tai ei ole käyttänyt niitä viimeisen kuukauden aikana.
(116) Ld. a TDI-18 (i. rész) táblázatot a 2005. évi statisztikai értesítőben. Csak Németország számolt be arról, hogy az új páciensek 70 %-a csak alkalmilag használ, illetve az előző hónapban egyáltalán nem használt opiátokat.
(116) Se tabell TDI-18 (del i) i Statistiske opplysninger 2005. Bare Tyskland rapporterer at 70 % av alle nye klienter bruker opiater sporadisk eller ikke har brukt opiater siste måned.
(116) Vezi tabelul TDI-18 (partea i) din Buletinul statistic 2005. Numai Germania raportează că 70 % din noii clienţi consumă opiacee ocazional sau nu au consumat opiacee în ultima lună.
(116) Pozri tabuľku TDI-18 (part i) v štatistickej ročenke 2005. Iba v Nemecku uvádzajú 70 % nových klientov, ktorí užívajú opiáty príležitostne alebo ich neužívali minulý mesiac.
(116) Glej tabelo TDI-18 (del i) v Statističnem biltenu 2005. Samo Nemčija poroča, da 70 % na novo zdravljenih oseb opiate uživa občasno ali jih ni užilo v zadnjem mesecu.
(116) Se tabell TDI-18 (del i) i statistikbulletinen för 2005. Det är bara i Tyskland som 70 % av de nya klienterna uppger att de använder opiater sporadiskt eller att de inte har använt dem under den senaste månaden.
(116) Skatīt tabulu TDI-18 (daļa i) 2005. gada statistikas biļetenā. Tikai Vācija ziņo par 70% jaunu pacientu, kas lieto opiātus reizēm vai arī nav tos lietojuši pēdējā mēneša laikā.
  Nowe osiÄ…gniÄ™cia w za...  
W odniesieniu do oceny strategii zapobiegawczych, nowe strategie krajowe Francji i Włoch wykazują istotny postęp w porównaniu z polityką prowadzoną w tych państwach poprzednio, ponieważ lepiej zdefiniowana jest teraz rola zapobiegania, jak również potrzeba programów zorganizowanych i obszary priorytetowe podejmowania działań.
As far as evaluation of prevention strategies is concerned, the new national strategies in France and Italy exhibit important advances over their previous policies in that the role of prevention is now better defined, as is the importance of structured programmes and priority areas for taking action. In almost all Member States, a tendency towards more strategic approaches is apparent, and vulnerable groups are increasingly being envisaged in the overall planning.
En termes d'évaluation des stratégies de prévention, les nouvelles stratégies nationales française et italienne se caractérisent par des progrès importants par rapport à leurs politiques antérieures en ce que le rôle de la prévention y est désormais mieux défini, tout comme l'importance de programmes structurés et de domaines prioritaires d'action. Dans la quasi-totalité des États membres, une tendance se fait jour en faveur d'approches plus stratégiques et les groupes vulnérables sont de plus en plus pris en compte dans la planification globale.
Was die Evaluierung von Präventionsstrategien betrifft, so wurden in den neuen nationalen Strategien Frankreichs und Italiens insofern erhebliche Fortschritte erzielt, als sowohl die Rolle der Prävention als auch die Bedeutung strukturierter Programme und vorrangiger Aktionsbereiche klarer definiert wurden. In fast allen Mitgliedstaaten zeichnet sich eine Tendenz zu stärker strategisch ausgerichteten Ansätzen ab, und gefährdete Gruppen werden in zunehmendem Maße in der Gesamtplanung berücksichtigt.
Por lo que concierne a la evaluación de las estrategias de prevención, las nuevas estrategias nacionales en Francia e Italia muestran avances importantes respecto a sus políticas anteriores en que ahora está mejor definido el papel de la prevención, como también lo está la importancia de programas estructurados y áreas de prioridad para la toma de medidas. En casi todos los Estados miembros se vislumbra una tendencia hacia enfoques más estratégicos, y cada vez se tiene más en cuenta a los grupos vulnerables en la planificación general.
Per quanto riguarda la valutazione delle strategie di prevenzione, le nuove strategie nazionali in Francia e in Italia evidenziano importanti progressi rispetto alle precedenti politiche, nel senso che il ruolo della prevenzione è ora meglio definito, così come meglio definita è l’importanza dei programmi strutturati e dei settori prioritari di intervento. In quasi tutti gli Stati membri si osserva una tendenza all’adozione di impostazioni più strategiche, e una maggiore attenzione nella pianificazione generale verso i gruppi vulnerabili.
No tocante à avaliação das estratégias de prevenção, as novas estratégias nacionais da França e da Itália apresentam avanços importantes em relação às suas políticas anteriores, na medida em que o papel da prevenção se encontra mais bem definido, bem como a importância dos programas estruturados e as áreas prioritárias para a adopção de medidas. Em quase todos os Estados-Membros, é visível uma tendência para abordagens mais estratégicas e os grupos vulneráveis são crescentemente considerados no planeamento global.
Όσον αφορά την αξιολόγηση των στρατηγικών πρόληψης, οι νέες εθνικές στρατηγικές στη Γαλλία και την Ιταλία αποτελούν σημαντικά βήματα προόδου σε σύγκριση με τις παλαιότερες πολιτικές των χωρών αυτών, καθώς προσδιορίζουν καλύτερα τον ρόλο της πρόληψης καθώς και τη σημασία των διαρθρωμένων προγραμμάτων και των τομέων προτεραιότητας για τη λήψη μέτρων. Σε όλα σχεδόν τα κράτη μέλη είναι εμφανής η τάση για πιο στρατηγικές προσεγγίσεις, οι δε ευπαθείς ομάδες λαμβάνονται ολοένα και περισσότερο υπόψη στον συνολικό σχεδιασμό.
Wat de evaluatie van preventiestrategieën betreft, vertonen de nieuwe nationale strategieën in Frankrijk en Italië duidelijke verbeteringen. Niet alleen is de rol van preventieve maatregelen nu duidelijker gedefinieerd dan in de vorige versie, maar er wordt ook meer aandacht besteed aan gestructureerde programma’s en er worden prioriteiten gesteld voor de te nemen acties. In vrijwel alle lidstaten bestaat een tendens naar een strategische benadering van preventie met toenemende aandacht voor kwetsbare groepen.
Pokud jde o hodnocení preventivních strategií, nové národní strategie ve Francii a v Itálii vykazují ve srovnání s předchozí politikou obou států značné zlepšení v tom, že úloha prevence je nyní lépe definována stejně jako důležitost strukturovaných programů a priorita oblastí, v nichž je nutné přijmout opatření. Téměř ve všech členských státech je zjevná tendence zaujímat strategičtější přístup a celkové plány berou stále více v úvahu ohrožené skupiny.
Hvad angår evaluering af forebyggelsesstrategier, er der gjort vigtige fremskridt i de nye nationale strategier i Frankrig og Italien i forhold til de tidligere politikker, idet forebyggelsesindsatsens rolle nu er bedre defineret, og det samme gælder betydningen af strukturerede programmer og prioriterede indsatsområder. I næsten alle medlemsstater kan der ses en tendens til mere strategiske tilgange, og der tages i stigende grad hensyn til udsatte grupper i den overordnede planlægning.
Mis puutub ennetustöö strateegiate hindamisse, siis Prantsusmaa ja Itaalia uued siseriiklikud strateegiad on nende varasemast poliitikast oluliselt edukamad selle poolest, et nii ennetustöö roll kui ka struktureeritud programmide ja meetmete võtmise eelisvaldkondade tähtsus on nüüd paremini määratletud. Peaaegu kõikides liikmesriikides on nähtav tendents strateegilisema lähenemise suunas ning ohustatud rühmi kaasatakse üha enam üldistesse kavadesse.
Ehkäisevän työn strategioiden arvioinnin osalta on syytä tuoda esiin, että Ranskan ja Italian uusiin kansallisiin strategioihin sisältyy merkittäviä edistysaskelia aiempiin politiikkoihin verrattuna sikäli, että niissä on määritelty entistä tarkemmin ehkäisevän työn rooli samoin kuin jäsennettyjen ohjelmien ja ensisijaisten toiminta-alueiden tärkeys. Lähes kaikissa jäsenvaltioissa ollaan siirtymässä entistä strategisempiin lähestymistapoihin, ja haavoittuvassa asemassa olevat ryhmät otetaan yhä paremmin huomioon yleisessä suunnittelutyössä.
A prevenciós stratégiák értékelését illetően Franciaország és Olaszország új nemzeti stratégiái fontos előrehaladást a korábbi politikájukhoz képest, mivel a megelőzés szerepe pontosabb meghatározást nyert, akárcsak a szervezett programok jelentősége és a kiemelt intézkedési területek. Szinte valamennyi tagállamban nyilvánvaló a tendencia az inkább stratégiai megoldások felé, és a tervezés egész folyamata során egyre jobban számolnak a sebezhető csoportokkal.
Når det gjelder evaluering av forebyggingsstrategiene, representerer Frankrikes og Italias nye strategier en kraftig forbedring i forhold til tidligere politikk i den forstand at de nå klarere definerer hvilken rolle det forebyggende arbeidet skal ha og viktigheten av strukturerte programmer og prioriterte innsatsområder. Nesten alle medlemsstatene tenderer mot mer strategiske tilnærmingsmåter, og sårbare grupper hensyntas i økende grad i planene.
În ceea ce priveşte evaluarea strategiilor de prevenire, noile strategii naţionale din Franţa şi din Italia au cunoscut îmbunătăţiri considerabile faţă de politicile anterioare, fiind mai bine definite rolul prevenirii şi importanţa programelor structurate şi a domeniilor prioritare de acţiune. În aproape toate statele membre se constată o tendinţă spre abordări mai strategice, iar grupurile vulnerabile sunt luate în considerare din ce în ce mai mult în cadrul planificării generale.
Pokiaľ ide o hodnotenie stratégií prevencie, v nových národných stratégiách Francúzska a Talianska vidieť dôležitý posun oproti predchádzajúcim politikám týchto krajín v teraz lepšie definovanej role prevencie rovnako, ako vo význame štruktúrovaných programov a prioritných oblastí výkonu opatrení. V takmer všetkých členských štátoch je zrejmá tendencia k strategickejšiemu prístupu a zraniteľné skupiny sa stále častejšie objavujú v celkovom plánovaní.
V zvezi z vrednotenjem preventivnih strategij nove nacionalne strategije v Franciji in Italiji kažejo pomembne prednosti pred njunimi prejšnjimi politikami v tem, da je sedaj vloga preprečevanja bolje opredeljena ter da so bolje opredeljeni pomembnost strukturnih programov in prednostna področja za ukrepanje. V skoraj vseh državah članicah je očitna težnja k bolj strateškim pristopom, v celostnem načrtovanju pa so vse pogosteje predvidene ranljive skupine.
När det gäller utvärderingar av preventionsstrategier visar de nya nationella strategierna i Frankrike och Italien att det har skett betydande framsteg jämfört med tidigare strategier, genom att det preventiva arbetets roll nu är bättre definierat, vilket även gäller vikten av strukturerade program och prioriterade insatsområden. I nästan alla medlemsstater märks en tendens mot mer strategiska arbetsmetoder och allt större hänsyn tas till sårbara grupper i den övergripande planeringen.
Kas attiecas uz profilakses stratēģiju vērtējumu, jaunajās nacionālajās stratēģijās Francijā un Itālijā ir saskatāmas svarīgas priekšrocības salīdzinājumā ar iepriekšējām politikām tajā ziņā, ka tagad ir labāk definēta profilakses loma, kā arī strukturētās programmas un rīcības prioritārās jomas. Gandrīz visās dalībvalstīs ir saskatāma tendence pieņemt stratēģiskāku pieeju, un plānošanā tiek paredzētas īpaši neaizsargātās grupas.
  Okienko 3  
Choć rozpowszechnienie ich stosowania jest stosunkowo niewielkie, magiczne grzybki są najczęściej stosowanym środkiem halucynogennym w 12 Państwach Członkowskich UE,
Although prevalence of use is relatively low, magic mushrooms are the most commonly used hallucinogens in 12 EU Member States.
bien que la prévalence de consommation soit relativement faible, les champignons hallucinogènes sont les hallucinogènes les plus couramment consommés dans 12 États membres de l'UE;
Trotz der relativ niedrigen Prävalenzraten des Konsums von „Magic Mushrooms“ sind diese in 12 EU-Mitgliedstaaten die am häufigsten konsumierten Halluzinogene.
Aunque la prevalencia de consumo es relativamente baja, los hongos mágicos son los alucinógenos más consumidos en los 12 Estados miembros de la UE.
Embora a prevalência do consumo seja relativamente baixa, os cogumelos mágicos são os alucinogénicos mais consumidos nos 12 Estados-Membros.
Μολονότι η επικράτηση χρήσης είναι σχετικά χαμηλή, τα μαγικά μανιτάρια είναι τα συχνότερα χρησιμοποιούμενα παραισθησιογόνα σε 12 κράτη μέλη της ΕΕ.
hoewel de prevalentie relatief laag is, zijn paddo’s (“magic mushrooms”) de meest gebruikte hallucinogenen in twaalf EU-landen;
I když je prevalence užívání magických hub relativně malá, jsou magické houby nejběžněji používanými halucinogeny ve 12 členských státech EU.
Selv om udbredelsen af brugen er forholdsvis lav er magiske svampe de hyppigst anvendte hallucinogener i 12 EU-medlemsstater.
Kuigi tarbimise levimus on suhteliselt madal, on uimastava toimega seened kõige enam kasutatav hallutsinogeen 12 ELi liikmesriigis.
huumesienten käytön levinneisyys on melko alhainen, mutta ne ovat yleisimmin käytetty hallusinogeeni 12 EU-maassa,
Bár használatának előfordulása viszonylag alacsony, a varázsgomba az EU tagállamai közül 12-ben a legáltalánosabban használt hallucinogén.
Selv om prevalensen av bruk er relativt lav, er ”magic mushrooms” det vanligste hallusinogenet i 12 EU-medlemsstater.
Deşi prevalenţa consumului acestora este relativ redusă, ciupercile halucinogene sunt cel mai frecvent utilizate halucinogene în 12 state membre ale Uniunii Europene.
Napriek nízkej prevalencii užívania sú magické huby najužívanejšími halucinogénmi v 12 členských štátoch EÚ.
čeprav je razširjenost uživanja čudežnih gob sorazmerno nizka, so najpogosteje uporabljeni halucinogeni v 12 državah članicah EU;
Även om användningen av magiska svampar är relativt låg är de den typ av hallucinogener som oftast används i 12 av EU:s medlemsstater.
  Informacje wstÄ™pne  
Niniejsze sprawozdanie roczne powstało w oparciu o informacje udostępnione EMCDDA przez Państwa Członkowskie UE, kraje kandydujące oraz Norwegię (biorącą udział w pracach EMCDDA od 2001 r.) w postaci sprawozdania krajowego.
This annual report is based on information provided to the EMCDDA by the EU Member States and candidate countries and Norway (participating in the work of the EMCDDA since 2001) in the form of a national report. The statistical data reported here relate to the year 2003 (or the last year available). Graphics and tables in this report may reflect a subset of EU countries: the selection is made on the basis of those countries from which data are available for the period of interest.
Le présent rapport annuel est basé sur les informations fournies à l’OEDT par les Etats membres de l’Union européenne, les pays candidats et la Norvège (qui participe aux activités de l’OEDT depuis 2001) sous la forme de rapports nationaux. Les données statistiques publiées dans cette édition du rapport concernent l’année 2003 (ou la dernière année disponible). Il est possible que les grahiques et les tableaux ne reflètent que la situation d’un sous-ensemble de pays de l’Union européenne: la sélection a été effectuée sur la base des pays concernant lesquels des données sont disponibles pour la période qui nous intéresse.
Der Jahresbericht beruht auf Informationen, die der EBDD von den EU-Mitgliedstaaten, den Kandidatenländern und von Norwegen (das seit 2001 an der Arbeit der EBDD beteiligt ist) in Form nationaler Berichte zur Verfügung gestellt wurden. Die hier veröffentlichten statistischen Angaben beziehen sich auf das Jahr 2003 (oder das letzte Jahr, für das Daten vorlagen). Die Grafiken und Tabellen in diesem Bericht beziehen sich in einigen Fällen nur auf einen Teil der EU-Länder: Die Auswahl erfolgte auf der Grundlage der Länder, die für den Bezugszeitraum Daten zur Verfügung gestellt haben.
El presente Informe Anual se basa en la información facilitada al OEDT por los Estados miembros de la UE y los países candidatos, así como Noruega (que participa en las actividades del OEDT desde 2001), en forma de informes nacionales. Los datos estadísticos que aquí presentamos se refieren al año 2003 (o al último año para el que se dispone de datos). A veces, los gráficos y los cuadros se refieren sólo a un subgrupo de países de la Unión Europea: la selección se efectúa eligiendo aquellos países que cuentan con datos para el período de interés.
La presente relazione annuale si fonda sulle informazioni fornite all’OEDT dagli Stati membri, dai paesi candidati all’adesione e dalla Norvegia (che partecipa ai lavori dell’OEDT sin dal 2001) sotto forma di relazioni nazionali. I dati statistici ivi riportati si riferiscono al 2003 (o all’ultimo anno disponibile). I grafici e le tabelle della relazione possono riferirsi a un gruppo ristretto di paesi dell’UE: la selezione viene fatta in base ai paesi sui quali sono disponibili informazioni per il periodo di riferimento.
O presente relatório anual baseia-se em informação fornecida ao OEDT pelos Estados‑Membros da UE, os países candidatos e a Noruega (que participa no trabalho do OEDT desde 2001) através dos respectivos relatórios nacionais. Os dados estatísticos aqui incluídos referem-se ao ano de 2003 (ou ao último ano disponível). Os gráficos e quadros incluídos no presente relatório podem reflectir a situação existente num subconjunto de países europeus: a selecção é efectuada com base nos países que dispõem de dados em relação ao período em causa.
Η ετήσια έκθεση βασίζεται σε πληροφορίες που παρέχουν στο ΕΚΠΝΤ τα κράτη μέλη της ΕΕ και οι υποψήφιες χώρες και η Νορβηγία (η οποία συμμετέχει στο έργο του ΕΚΠΝΤ από το 2001) μέσω των εθνικών εκθέσεων που εκπονούν. Τα στατιστικά στοιχεία που αναφέρονται σε αυτήν αφορούν το έτος 2003 (ή το τελευταίο έτος για το οποίο υπάρχουν διαθέσιμα στοιχεία). Οι γραφικές παραστάσεις και οι πίνακες που περιέχονται στην έκθεση ενδέχεται να αφορούν ένα υποσύνολο χωρών της ΕΕ: η επιλογή γίνεται με βάση τις χώρες εκείνες για τις οποίες υπάρχουν διαθέσιμα στοιχεία για την υπό εξέταση περίοδο.
Dit jaarverslag is gebaseerd op informatie die de lidstaten van de EU, alsmede de kandidaat-lidstaten en Noorwegen (dit land neemt sinds 2001 deel aan de activiteiten van het EWDD) in de vorm van nationale verslagen aan het EWDD verstrekken. De statistische gegevens in dit jaarverslag hebben betrekking op 2003 (of het meest recente jaar waarover informatie beschikbaar is). De grafieken en tabellen in dit verslag hoeven niet altijd een weerspiegeling van de situatie in alle EU-lidstaten te zijn: selectie vindt plaats op basis van de landen die gegevens over de desbetreffende periode beschikbaar hebben.
Tato výroční zpráva vychází z informací, které EMCDDA poskytly členské státy EU, kandidátské země a Norsko (jež se na činnosti EMCDDA podílí od roku 2001) v podobě národních zpráv. Zde uváděné statistické údaje se vztahují k roku 2003 (nebo k poslednímu roku, za který byly k dispozici). Grafy a tabulky obsažené v této zprávě se mohou týkat podskupiny zemí EU: výběr je proveden na základě zemí, z nichž jsou k dispozici údaje pro příslušné období.
Årsberetningen er baseret på oplysninger, som EONN har modtaget fra EU-medlemsstaterne, kandidatlandene og Norge (der har deltaget i EONN's arbejde siden 2001) i form af nationale rapporter. De her anvendte statistiske data vedrører 2003 (eller det seneste år, for hvilket der foreligger data). Grafikker og tabeller i denne beretning kan afspejle en delmængde af EU-lande: udvælgelsen er foretaget på grundlag af de lande, for hvilke der foreligger data i den pågældende periode.
Käesolev aastaaruanne on koostatud teabe põhjal, mis on EMCDDA-le esitatud Euroopa Liidu liikmesriikide, kandidaatriikide ja Norra (osaleb järelevalvekeskuse töös alates 2001. aastast) riiklike aruannetena. Käesolevas aastaaruandes on kasutatud 2003. aasta (või viimase aasta, mille kohta andmed olid kättesaadavad) statistilisi andmeid. Käesoleva aruande graafikud ja tabelid kajastavad mitmete ELi liikmesriikide andmeid: valik on tehtud nendest riikidest, mille kohta on olemas andmed uuritavast ajavahemikust.
Tämä vuosiraportti perustuu tietoihin, joita seurantakeskus on saanut EU:n jäsenvaltioilta, jäsenehdokasmailta ja Norjalta (joka on osallistunut seurantakeskuksen työhön vuodesta 2001) kansallisen raportin muodossa. Tässä esitetyt tilastotiedot koskevat vuotta 2003 (tai viimeisintä vuotta, jolta tietoja on saatavissa). Raportin graafiset esitykset ja taulukot saattavat kuvata vain joidenkin EU-maiden tilannetta: ne on valittu sillä perusteella, mistä maista tietoja on saatavissa kyseiseltä ajanjaksolta.
Ez az éves jelentés az Európai Unió tagállamai, a tagjelölt országok és Norvégia (amely 2001 óta vesz részt az EMCDDA munkájában) részéről az EMCDDA számára országjelentés formájában rendelkezésre bocsátott információkon alapul. Az itt közölt statisztikai adatok a 2003. évre (illetve az utolsó rendelkezésre álló évre) vonatkoznak. A jelentésben szereplő ábrák és táblázatok olykor csak az EU-országok egy alcsoportjára vonatkoznak; a kiválasztás ilyen esetben a tárgyalt időszakra vonatkozó adatok elérhetősége alapján történik.
Årsrapporten er utarbeidet på grunnlag av de nasjonale rapportene EONN har mottatt fra EUs medlemsstater, søkerlandene og Norge (som har deltatt i EONNs arbeid siden 2001). De statistiske dataene som presenteres her, gjelder for år 2003 (eventuelt siste år med tilgjengelige data). Grafiske framstillinger og tabeller i rapporten kan vise til undersett av EU-land. Utvalget er gjort på grunnlag av de landene som har data tilgjengelig for den aktuelle perioden.
Prezentul raport anual se bazează pe informaţiile furnizate agenţiei OEDT de statele membre, ţările candidate şi Norvegia (care participă la activitatea OEDT din 2001), sub forma de rapoarte naţionale. Datele statistice prezentate în raport se referă la anul 2003 (sau la cel mai recent an pentru care sunt disponibile informaţii). Este posibil ca graficele şi tabelele din prezentul raport să ilustreze doar situaţia din anumite ţări UE, selectate pe baza disponibilităţii datelor pe perioada relevantă.
Táto výročná správa vychádza z informácií, ktoré vo forme národných správ poskytli EMCDDA členské štáty EÚ, kandidátske krajiny a Nórsko (ktoré sa zúčastňuje na práci EMCDDA od roku 2001). Uvádzané štatistické údaje sa vzťahujú na rok 2003 (alebo na posledný rok, za ktorý boli k dispozícii). Grafy a tabuľky v tejto správe môžu niekedy zobrazovať podmnožinu štátov EÚ: výber sa robil na základe krajín, ktoré za sledované obdobie poskytli údaje.
Pričujoče letno poročilo temelji na podatkih, ki so jih v obliki nacionalnih poročil Centru poslale države članice EU, države kandidatke in Norveška (ki sodeluje pri delu Centra od leta 2001). Vsi tukaj uporabljeni statistični podatki se nanašajo na leto 2003 (ali na zadnje razpoložljivo leto). Grafični prikazi in tabele v tem poročilu lahko odražajo podskupino držav članic EU: izbor je narejen na podlagi tistih držav, katerih podatki so na voljo za zadevno obdobje.
Årsrapporten bygger på den information som ECNN har fått i form av nationella rapporter från EU-medlemsstaterna, kandidatländerna och Norge (som har deltagit i ECNN:s arbete sedan 2001). Den statistik som redovisas avser 2003 (eller det senaste år för vilket uppgifter finns tillgängliga). Diagram och tabeller kan avse en delgrupp av EU-länderna: urvalet har gjorts utifrån för vilka länder det funnits tillgängliga uppgifter för den berörda perioden.
Šis gada ziņojums ir sagatavots, pamatojoties uz informāciju, ko valsts ziņojuma veidā EMCDDA iesniegušas ES dalībvalstis un kandidātvalstis, un Norvēģija (līdzdarbojas EMCDDA darbā kopš 2001. gada). Šajā ziņojumā ietvertie statistikas dati attiecas uz 2003. gadu (vai pēdējo gadu, par kuru pieejami dati). Šī pārskata shēmas un tabulas šajā pārskatā var atspoguļot ES valstu datus: atlase ir veikta, ņemot par pamatu tās valstis, no kurām ir pieejami dati par attiecīgo laika periodu.
  Okienko 6  
Liczbę konfiskat narkotyków w danym kraju zwykle odbiera się jako pośredni wskaźnik wielkości podaży i dostępności narkotyków, ale odzwierciedla ona również zasoby egzekwowania prawa, priorytety i strategie oraz podatność handlarzy narkotyków na krajowe i międzynarodowe strategie ograniczania podaży.
The number of drug seizures in a country is usually considered to be an indirect indicator of the supply and availability of drugs, although it also reflects law enforcement resources, priorities and strategies, as well as vulnerability of traffickers to national and international supply reduction strategies. Quantities seized may fluctuate widely from one year to the next, for example if in one year a few of the seizures are very large. For this reason, the number of seizures is considered by several countries to be a better indicator of trends. In all countries, the number of seizures contains a high proportion of small seizures at the retail level. The origin and destination of drugs seized may indicate trafficking routes and producing areas, but this information is not always known. The purity and price of drugs sold at retail level are reported by most of the Member States. However, data come from a range of different sources, which are not always comparable or reliable, making accurate comparisons between countries difficult.
Le nombre de saisies de drogue dans un pays est généralement considéré comme un indicateur indirect de l'offre et de la disponibilité des drogues, bien qu'il reflète également les ressources, les priorités et les stratégies d'application de la législation et la vulnérabilité des trafiquants face aux stratégies nationales et internationales de réduction de l'offre. Les quantités saisies peuvent varier considérablement d'une année à l'autre. Ainsi, au cours d'une année, les autorités peuvent réaliser un petit nombre de saisies, mais de quantités importantes de drogue. C'est la raison pour laquelle plusieurs pays considèrent que le nombre de saisies est un meilleur indicateur de tendance. Dans tous les pays, le nombre de saisies comprend une part élevée de petites saisies au niveau du détail. L'origine et la destination des drogues saisies peuvent fournir des indications sur les routes qu'empruntent le trafic et sur les zones de production, mais cette information n'est pas toujours connue. La pureté et le prix des drogues au détail sont déclarés par la plupart des États membres. Toutefois, les données proviennent de diverses sources, qui ne sont pas toujours comparables ou fiables, ce qui rend les comparaisons entre pays malaisées.
Die Zahl der Sicherstellungen in einem Land wird in der Regel als indirekter Indikator für das Angebot und die Verfügbarkeit von Drogen angesehen, spiegelt jedoch auch Strafverfolgungsressourcen, -prioritäten und -strategien sowie die Wahrscheinlichkeit wider, dass sich nationale und internationale Strategien zur Reduzierung des Angebots auf Drogenhändler auswirken. Die sichergestellten Mengen können von Jahr zu Jahr stark schwanken, etwa wenn in einem Jahr einige besonders umfangreiche Sicherstellungen erfolgt sind. Aus diesem Grund wird die Zahl der Sicherstellungen in mehreren Ländern als der bessere Indikator für Tendenzen angesehen. In allen Ländern umfasst die Zahl der Sicherstellungen einen großen Anteil kleinerer Sicherstellungen auf Kleinhandelsebene. Ursprungs- und Zielland der sichergestellten Drogen können Hinweise auf die Route des Drogenhandels und Erzeugungsgebiete liefern, jedoch ist diese Information nicht immer verfügbar. Daten über Preis und Reinheit der auf Kleinhandelsebene verkauften Drogen werden von den meisten Mitgliedstaaten bereitgestellt. Jedoch stammen die Daten aus einer Reihe verschiedener Quellen, die nicht immer vergleichbar oder zuverlässig sind, weshalb es schwierig ist, genaue Vergleiche zwischen den Ländern durchzuführen.
El número de incautaciones de drogas en un país suele considerarse un indicador indirecto de la oferta y disponibilidad de las mismas, aunque también refleja los recursos, prioridades y estrategias de la policía, así como la vulnerabilidad de los traficantes ante las estrategias de reducción de la oferta nacionales e internacionales. Las cantidades incautadas pueden variar mucho de un año a otro, por ejemplo si un año se registran algunas incautaciones especialmente grandes. Por esta razón, varios países consideran que el número de incautaciones es un indicador más adecuado de las tendencias. En todos los países, los datos incluyen un mayor número de pequeñas incautaciones de pequeños traficantes. El origen y el destino de las drogas incautadas pueden ser indicadores de rutas de tráfico y áreas de producción, pero no siempre se dispone de esta información. La mayoría de Estados miembros comunican el precio y la pureza de las drogas vendidas por los pequeños traficantes. No obstante, los datos proceden de una gran variedad de fuentes que no siempre son comparables o fiables, lo que hace difícil establecer una comparación exacta entre países.
Normalmente il numero di sequestri di stupefacenti in un paese è considerato un indicatore indiretto dell’offerta e della disponibilità di queste sostanze, sebbene dipenda anche dalle risorse delle forze dell’ordine, dalle priorità e dalle strategie nonché dalla vulnerabilità degli spacciatori nei confronti delle strategie nazionali e internazionali di riduzione dell’offerta. I quantitativi sequestrati possono variare notevolmente da un anno all’altro, per esempio se in un anno alcuni dei sequestri interessano quantitativi ingenti. Per tale motivo il numero di intercettazioni è considerato in alcuni paesi un migliore indicatore di tendenza. In tutti i paesi, una grande percentuale del numero di piccoli sequestri avviene al livello dello spaccio al dettaglio. L’origine e la destinazione delle sostanze sequestrate possono fornire indicazioni sulle vie del traffico e sulle aree di produzione; tali informazioni tuttavia non sono sempre note. Il prezzo e la purezza degli stupefacenti spacciati al dettaglio vengono segnalati dalla maggior parte degli Stati membri. Tuttavia i dati provengono da fonti diverse non sempre comparabili, il che rende difficile operare un confronto tra paesi.
O número de apreensões efectuadas num país é geralmente considerado um indicador indirecto da oferta e disponibilidade de drogas, mas reflecte também os recursos, as prioridades e estratégias dos serviços de aplicação da lei, bem como a vulnerabilidade dos traficantes face às estratégias nacionais e internacionais de redução da oferta. As quantidades apreendidas podem variar muito de ano para ano, por exemplo, se num ano se efectuarem apreensões muito volumosas. Por esta razão, vários países consideram que o número de apreensões é um melhor indicador das tendências. Em todos os países, o número de apreensões inclui uma grande percentagem de pequenas apreensões ao nível da venda a retalho. A origem e o destino da droga apreendida, quanto conhecidos, podem dar indicações sobre as rotas de tráfico e as zonas de produção. A maioria dos Estados-Membros comunica dados sobre a pureza e o preço das drogas ao nível da venda a retalho. Contudo, os dados provêm de uma série de fontes diferentes, nem sempre comparáveis ou fiáveis, o que dificulta a realização de comparações precisas.
Ο αριθμός των κατασχέσεων ναρκωτικών σε μια χώρα θεωρείται συνήθως έμμεσος δείκτης της προσφοράς και της διαθεσιμότητας ναρκωτικών, μολονότι απηχεί επίσης τους πόρους, τις προτεραιότητες και τις στρατηγικές της επιβολής του νόμου, καθώς και την αδυναμία των διακινητών απέναντι στις εθνικές και διεθνείς στρατηγικές με στόχο τη μείωση της προσφοράς. Οι κατασχεθείσες ποσότητες είναι δυνατόν να ποικίλλουν σημαντικά από χρόνο σε χρόνο, για παράδειγμα εάν σε ένα έτος μερικές από τις κατασχέσεις αφορούσαν πολύ μεγάλες ποσότητες. Για τον λόγο αυτό, ο αριθμός των κατασχέσεων θεωρείται από αρκετές χώρες καλύτερος δείκτης των τάσεων. Σε όλες τις χώρες, ο αριθμός των κατασχέσεων περιλαμβάνει μεγάλο ποσοστό μικρών κατασχέσεων σε επίπεδο λιανικής διακίνησης. Η προέλευση και ο προορισμός των κατασχεθέντων ναρκωτικών ενδέχεται να υποδεικνύει τις οδούς διακίνησης και τις περιοχές παραγωγής, αλλά οι πληροφορίες αυτές δεν είναι πάντοτε γνωστές. Τα περισσότερα κράτη μέλη αναφέρουν την καθαρότητα και την τιμή των ναρκωτικών που πωλούνται σε επίπεδο λιανικής διακίνησης. Ωστόσο, τα στοιχεία προέρχονται από πολλές διαφορετικές πηγές, οι οποίες δεν είναι πάντοτε συγκρίσιμες ή αξιόπιστες, γεγονός που καθιστά δυσχερείς τις ακριβείς συγκρίσεις μεταξύ χωρών.
De hoeveelheid in een land in beslag genomen drugs wordt meestal als een indirecte indicatie beschouwd van de aanvoer en beschikbaarheid van drugs. Het is echter ook een weerspiegeling van de middelen, prioriteiten en strategieën van strafvervolgingsinstanties alsmede van de kwetsbaarheid van drugshandelaren voor nationale en internationale strategieën voor het terugdringen van het aanbod. De in beslag genomen hoeveelheden kunnen van jaar tot jaar sterk fluctueren, bijvoorbeeld als in een bepaald jaar een paar grote vangsten hebben plaatsgevonden. Daarom beschouwen verschillende landen het aantal inbeslagnames als een betere indicatie voor trends. In alle landen bestaan de inbeslagnames voor een groot deel uit kleinere confiscaties op straathandelniveau. De herkomst en bestemming van de in beslag genomen drugs kunnen een indicatie geven van de routes en productielocaties, maar dergelijke gegevens zijn niet altijd beschikbaar. De meeste landen melden de zuiverheid en prijs van de drugs op straathandelniveau. De gegevens zijn echter afkomstig uit veel verschillende bronnen die niet altijd vergelijkbaar of betrouwbaar zijn, hetgeen een exacte vergelijking tussen landen bemoeilijkt.
Počet záchytů drog v určité zemi je obvykle považován za nepřímý ukazatel nabídky a dostupnosti drog, i když je i odrazem zdrojů, priorit a strategií vymáhání práva, ale i míry, v níž jsou obchodníci s drogami postižitelní národními a mezinárodními strategiemi pro omezení drogové nabídky. Množství zachycených drog se může v jednotlivých letech výrazně lišit, například pokud je v jednom roce provedeno několik velkých záchytů. Proto některé země považují za lepší indikátor trendů počet provedených záchytů. Ve všech zemích zahrnuje počet provedených záchytů vysoký podíl malých záchytů na maloobchodní úrovni. Původ a určení zachycených drog může indikovat trasy nezákonného obchodu s drogami a oblasti drogové produkce. Tyto informace však nejsou vždy známy. Čistota a cena drog prodaných na maloobchodní úrovni je hlášena většinou členských států. Údaje však pocházejí z mnoha různých zdrojů, které nejsou vždy srovnatelné nebo důvěryhodné, což ztěžuje provedení přesných srovnání mezi zeměmi.
Antallet af narkotikabeslaglæggelser i et land betragtes sædvanligvis som en indirekte indikator for forsyning og tilgængelighed af narkotika, selv om det også afspejler retshåndhævelsesmyndighedernes ressourcer, prioriteringer og strategier samt den udstrækning, hvori omsætningsleddene er udsat for at blive omfattet af nationale og internationale udbudsbegrænsende strategier. Mængderne, som beslaglægges, kan variere meget fra år til år, for eksempel hvis nogen af beslaglæggelserne et år er meget store. Af den grund betragter mange lande antallet af beslaglæggelser som en bedre indikator for tendenser. I alle lande omfatter antallet af beslaglæggelser en stor andel af små beslaglæggelser i detailleddet. Oprindelsen af og destinationen for beslaglagte stoffer kan give en indikation af smuglerruter og produktionsområder, men disse oplysninger foreligger ikke altid. De fleste medlemsstater rapporterer om renhed og priser for stoffer i detailleddet. Oplysningerne kommer imidlertid fra en række forskellige kilder som ikke altid er sammenlignelige eller pålidelige, og dette gør det vanskelig at foretage nøjagtige sammenligninger landene imellem.
Uimastikonfiskeerimiste arvu riigis peetakse tavaliselt uimastite pakkumise ja kättesaadavuse kaudseks näitajaks, kuigi see peegeldab ka õiguskaitsealaseid vahendeid, prioriteete ja strateegiaid ning riiklike ja rahvusvaheliste pakkumise vähendamise strateegiate mõju kaubitsejatele. Konfiskeeritud kogused võivad aastast aastasse suurel määral kõikuda, näiteks siis, kui ühel aastal on mõnel korral konfiskeeritud väga suuri koguseid. Seetõttu peavad mitmed riigid konfiskeerimiste arvu paremaks suundumuste näitajaks. Kõigis riikides moodustavad olulise osa konfiskeerimistest väikesed konfiskeerimised jaemüügi tasandil. Konfiskeeritud uimastite päritolu ja sihtkoht võivad viidata kaubateedele ja tootmispiirkondadele, kuid see teave ei ole alati kättesaadav. Enamik liikmesriike annab teavet jaemüügi tasandil levitatavate uimastite puhtuse ja hinna kohta. Andmed pärinevad siiski väga erinevatest allikatest, mis ei ole alati võrreldavad ega usaldusväärsed ning see teeb riikidevahelise võrdlemise raskeks.
Tietyssä maassa tehtyjen huumetakavarikkojen lukumäärää pidetään yleensä huumeiden tarjonnan ja saatavuuden epäsuorana indikaattorina, joskin se kuvastaa myös lainvalvonnan resursseja, prioriteetteja ja strategioita sekä sitä, miten hyvin kansalliset ja kansainväliset tarjonnan vähentämisen strategiat tehoavat salakuljettajiin. Takavarikoidut määrät saattavat vaihdella voimakkaasti eri vuosina esimerkiksi siksi, että jonakin vuonna on tehty muutama hyvin suuri takavarikko. Useat maat pitävät tästä syystä takavarikkojen lukumäärää parempana merkkinä suuntauksista. Takavarikkojen lukumäärään sisältyy kaikissa maissa suuri osuus vähittäiskaupan tasolla tehtyjä pieniä takavarikkoja. Takavarikoitujen huumeiden alkuperä ja määränpää saattavat kertoa salakuljetusreiteistä, mutta tätä tietoa ei aina ole saatavilla. Useimmat jäsenvaltiot ilmoittavat huumeiden puhtauden ja hinnan vähittäiskaupassa. Tiedot ovat kuitenkin peräisin useista erilaisista lähteistä, jotka eivät aina ole vertailukelpoisia tai luotettavia, joten maiden välillä on vaikea tehdä tarkkoja vertailuja.
Az egy országban történt kábítószer-lefoglalások számát a kábítószerek kínálata és elérhetősége szempontjából közvetett mutatónak tekintik, bár ugyancsak tükrözi a bűnüldöző szervek erőforrásait, prioritásait és stratégiáit, valamint a kereskedők sebezhetőségét a nemzeti és nemzetközi készletcsökkentő stratégiákkal szemben. A lefoglalt mennyiségek egyik évről a másikra nagyfokú ingadozást mutathatnak, ha például az adott évben a lefoglalások némelyike nagyon nagy. Emiatt a lefoglalások számát sok országra nézve meg kell vizsgálni, hogy tisztább mutatót kapjunk a tendenciáról. A lefoglalások száma minden országban nagy arányban tartalmaz kiskereskedelmi szinten történt kis lefoglalásokat. A lefoglalt kábítószerek származása és rendeltetési helye jelezheti a kereskedelmi útvonalakat és termelőterületeket, ez az információ azonban nem mindig ismert. A kiskereskedelmi szinten eladott kábítószerek tisztaságáról és áráról a legtöbb tagállam beszámol. Az adatok azonban számos különböző, nem mindig összehasonlítható vagy megbízható forrásból származnak, ami megnehezíti az országok közötti pontos összehasonlítást.
Antallet narkotikabeslag i et land betraktes gjerne som en indirekte indikator på tilbud og tilgjengelighet av narkotika, selv om de også gjenspeiler politiets ressurser, prioriteringer og strategier, og likeledes i hvilken grad nasjonale og internasjonale tilbudsreduserende tiltak virker inn på omsetningsleddene. Mengdene som beslaglegges kan variere fra år til år, f.eks. hvis noen av beslagene et år er svært store. Av denne grunn betrakter mange land antallet beslag som en bedre indikator på trender. I alle land omfatter antallet beslag en stor del små beslag på detaljistnivå. De beslaglagte stoffenes opprinnelse og destinasjon kan gi en indikasjon på smuglerruter og produksjonsområder, men denne informasjonen er ikke alltid kjent. De fleste medlemsstatene i EU rapporterer om renhet og pris på stoffene på detaljistnivå. Opplysningene kommer imidlertid fra en rekke ulike kilder som ikke alltid er sammenlignbare eller pålitelige, og dette gjør det vanskelig å foreta nøyaktige sammenligninger landene imellom.
De obicei se consideră că numărul capturilor de droguri dintr-o ţară este un indicator indirect al ofertei şi disponibilităţii drogurilor, deşi reflectă de asemenea capacitatea, resursele şi strategiile de aplicare a legii, precum şi vulnerabilitatea traficanţilor faţă de strategiile naţionale şi internaţionale care urmăresc reducerea ofertei. Cantităţile capturate pot fluctua considerabil de la un an la altul, de exemplu dacă într-un an câteva capturi sunt de dimensiuni foarte mari. Din acest motiv, mai multe ţări consideră că numărul capturilor este un indicator mai bun al tendinţelor. În toate ţările, numărul capturilor cuprinde o proporţie ridicată de capturi mici la nivelul comerţului cu amănuntul. Originea şi destinaţia drogurilor capturate pot indica rutele de trafic şi zonele de producţie, dar aceste informaţii nu sunt întotdeauna cunoscute. Majoritatea statelor membre furnizează date privind puritatea şi preţul drogurilor vândute cu amănuntul. Datele provin însă dintr-o varietate de surse diferite, iar acestea nu sunt întotdeauna comparabile sau fiabile, comparaţiile corecte dintre ţări fiind astfel dificil de realizat.
Počet zachytení drog v krajine sa zvyčajne považuje za nepriamy indikátor dodávok a dostupnosti drog, hoci odzrkadľuje aj zdroje presadzovania práva, priority a stratégie ako aj zraniteľnosť obchodníkov voči národným a medzinárodnými stratégiám znižovania dodávok. Zachytené množstvá sa môžu z roka na rok podstatne meniť, ak sa napríklad v jednom roku párkrát zachytí veľmi veľké množstvo. Z tohto dôvodu niektoré krajiny považujú počet zachytení drog za lepší indikátor trendov. Vo všetkých krajinách vysoko prevládajú v počte zachytení drog zachytenia malých množstiev na maloobchodnej úrovni. Pôvod a miesto určenia zachytených drog môže naznačovať obchodné trasy a oblasti výroby, ale tieto informácie nie sú známe vždy. Čistotu a cenu maloobchodne predávaných drog uvádza väčšina členských štátov. Údaje však pochádzajú z radu rôznych zdrojov, nie vždy sú porovnateľné alebo spoľahlivé, a tým sťažujú presné porovnávanie medzi krajinami.
Število zasegov v državi se ponavadi uporablja kot posredni kazalec ponudbe in razpoložljivosti drog, odraža pa tudi vire organov pregona, prednostne naloge in strategije, kot tudi ranljivost preprodajalcev zaradi nacionalnih in mednarodnih strategij za zmanjšanje ponudbe. Zasežene količine se lahko močno razlikujejo od enega leta do drugega, v enem letu je na primer nekaj zasegov zelo velikih. Zato je po mnenju več držav boljši kazalec trendov število zasegov. V vseh državah je v število zasegov vštet velik del majhnih zasegov na ravni preprodajanja na drobno. Poreklo in namembni kraj drog lahko nakažeta trgovske poti in področja proizvodnje, vendar ti podatki niso vedno znani. Večina držav članic je poročala o cenah in čistosti drog na ravni prodaje na drobno. Vendar pa podatki prihajajo iz različnih virov, ki niso vedno primerljivi ali zanesljivi, zaradi česar je težko napraviti natančno primerjavo med državami.
Antalet narkotikabeslag i ett land anses vanligtvis vara en indirekt indikator på tillgången på narkotika och hur lätt det är att få tag på den, men speglar också kontrollorganens resurser, prioriteringar och strategier, samt i vilken mån de nationella och internationella strategierna för att minska tillgången kommer åt de personer som ägnar sig åt narkotikahandel. De mängder som beslagtas kan variera kraftigt från år till år, till exempel om några av beslagen under ett år är mycket stora. Av den anledningen anses det i många länder att antalet beslag är en bättre trendindikator. I alla länderna står små beslag i missbrukarledet för en stor del av antalet beslag. Om man känner till var den beslagtagna narkotikan kommer från och vart den skall, kan det ge en fingervisning om handelsvägar och produktionsområden, men denna information finns inte alltid tillgänglig. Renhetsgraden och priset på narkotikan i missbrukarledet rapporteras av de flesta medlemsstaterna. Men uppgifterna kommer från en rad olika källor, vilka inte alltid är jämförbara eller tillförlitliga och det blir därmed svårt att göra korrekta jämförelser mellan länderna.
Narkotiku atsavināšanas gadījumu skaitu valstī parasti uzskata par netiešu norādi uz narkotiku piegādi un pieejamību, kaut gan tas atspoguļo arī tiesībsargājošo institūciju resursus, prioritātes, stratēģijas, kā arī nelikumīgo tirgotāju neaizsargātību pret nacionālajām un starptautiskajām piegādes samazināšanas stratēģijām. Atsavinātie daudzumi var ļoti atšķirties pa gadiem, piemēram, ja vienā gadā dažos atsavināšanas gadījumos daudzumi ir ļoti lieli. Šī iemesla dēļ vairākas valstis par labāku indikatoru uzskata atsavināšanas gadījumu skaitu. Visās valstīs atsavināšanas gadījumu skaits ietver arī lielu proporcionālo daļu ar nelielu apjomu atsavinājumu mazumtirdzniecības līmenī. Konfiscēto narkotiku izcelsme un nosūtīšanas adresāts var norādīt uz kontrabandas maršrutiem un ražošanas zonām, taču šī informācija ne vienmēr ir zināma. Par mazumtirdzniecībā pārdoto narkotiku tīrību un cenu datus sniedz lielākā daļa dalībvalstu. Taču šie dati nāk no dažādiem avotiem, kas ne vienmēr ir salīdzināmi, vai arī ir grūti izdarīt ticamus, precīzus salīdzinājumus valstu starpā.
  RozdziaÅ‚ 6: Heroina or...  
Regularne i przewlekłe zażywanie heroiny, wstrzykiwanie narkotyków oraz, w przypadku niektórych państw, nasilone stosowanie środków pobudzających stanowi w Europie istotną część problemów zdrowotnych i społecznych wynikających z zażywania narkotyków.
The regular and sustained use of heroin, drug injecting and, in some countries, the intensive use of stimulants account for a substantial proportion of drug-related health and social problems in Europe. The number of individuals exhibiting this kind of behaviour is low relative to the population overall, but the impact of problem drug use is considerable. To help understand the scale of this problem and to allow trends to be monitored over time, the EMCDDA is working with the Member States to redefine the concept of ‘problem drug use’ and to develop strategies to measure both its scale and its impact.
L'usage régulier et prolongé d'héroïne, l'injection de drogue et, dans certains pays, l'usage intensif de stimulants représentent une proportion considérable des décès liés à la drogue et des problèmes sociaux en Europe. Le nombre de personnes présentant ce type de comportement est faible par rapport à l'ensemble de la population, mais les conséquences de l'usage problématique de drogue sont considérables. Afin de mieux appréhender l'ampleur de ce problème et de permettre un suivi des tendances dans le temps, l'OEDT travaille avec les États membres à la redéfinition du concept d' «usage problématique de drogue» et à l'élaboration de stratégies destinées à mesurer à la fois son étendue et son impact.
Der regelmäßige und langfristige Konsum von Heroin, der injizierende Drogenkonsum und der intensive Konsum von Stimulanzien in einigen Ländern sind für einen Großteil der drogenbedingten Gesundheits- und Sozialprobleme in Europa verantwortlich. Der Anteil der Menschen mit einem solchen Verhaltensmuster an der Gesamtbevölkerung ist zwar relativ niedrig, die Folgen des problematischen Drogenkonsums sind jedoch beträchtlich. Um zum Verständnis der Dimension dieses Problems beizutragen und eine langfristige Überwachung von Tendenzen zu ermöglichen, arbeitet die EBDD gemeinsam mit den Mitgliedstaaten an einer neuen Definition des Begriffs „problematischer Drogenkonsum“ und an der Entwicklung von Strategien, um sowohl Ausmaß als auch Folgen des problematischen Drogenkonsums zu messen.
El consumo regular y prolongado de heroína, el consumo de drogas por vía parenteral y, en algunos países, el consumo frecuente de estimulantes representan un porcentaje importante de los problemas sanitarios y sociales que se derivan del consumo de drogas en Europa. El número de personas que presentan este tipo de conductas es reducido en relación con la población mundial, pero el impacto del consumo problemático de estas drogas es considerable. Al objeto de ayudar a entender la magnitud de este problema y de permitir el seguimiento de la evolución de las tendencias de consumo, el OEDT trabaja con los Estados miembros en la redefinición del concepto de «consumo problemático de drogas» y en el desarrollo de estrategias destinadas a cuantificar su magnitud y sus repercusiones.
Il consumo regolare e sostenuto di eroina, il consumo per via parenterale e, in alcuni paesi, l’uso intensivo di sostanze stimolanti sono responsabili di una percentuale considerevole dei problemi sanitari e sociali correlati alla droga riscontrabili in Europa. Il numero di persone che mostrano questo tipo di comportamento è basso rispetto alla popolazione complessiva, ma l’impatto del consumo problematico è notevole. Per far comprendere la dimensione del fenomeno e per permettere il monitoraggio dell’andamento nel tempo, l’OEDT sta operando con gli Stati membri per giungere a una nuova definizione di “consumo problematico di stupefacenti” e per elaborare strategie volte a misurare l’entità del fenomeno e il relativo impatto.
O consumo regular e continuado de heroína, de droga injectada e, em alguns países, a utilização intensiva de estimulantes, são responsáveis por uma percentagem assinalável dos problemas de saúde e sociais associados à droga, na Europa. O número de indivíduos com este tipo de comportamento é baixo relativamente ao conjunto da população, mas o impacto do consumo problemático de droga é considerável. Para ajudar a compreender a dimensão do problema e permitir monitorizar as tendências ao longo do tempo, o OEDT está a trabalhar com os Estados-Membros na redefinição do conceito de “consumo problemático de droga” e no desenvolvimento de estratégias para medir quer a sua dimensão quer o seu impacto.
Η συστηματική και διαρκής χρήση ηρωίνης, η ενέσιμη χρήση ναρκωτικών και, σε ορισμένες χώρες, η εντατική χρήση διεγερτικών αποτελούν την αιτία σημαντικού ποσοστού των προβλημάτων υγείας και των κοινωνικών προβλημάτων που συνδέονται με τα ναρκωτικά στην Ευρώπη. Ο αριθμός των ατόμων που παρουσιάζουν τέτοιου είδους συμπεριφορά είναι μικρός σε σχέση με τον συνολικό πληθυσμό, αλλά ο αντίκτυπος της προβληματικής χρήσης ναρκωτικών είναι σημαντικός. Για την κατανόηση της έκτασης του προβλήματος και για την παρακολούθηση των τάσεων σε βάθος χρόνου, το ΕΚΠΝΤ συνεργάζεται με τα κράτη μέλη για τον νέο προσδιορισμό της έννοιας της «προβληματικής χρήσης ναρκωτικών» και για την ανάπτυξη στρατηγικών για την εκτίμηση τόσο της έκτασης όσο και του αντίκτυπου του προβλήματος.
Een aanzienlijk deel van de drugsgerelateerde sociale en gezondheidsproblemen in Europa wordt veroorzaakt door het regelmatige en langdurige gebruik van heroïne, door het injecteren van drugs en, in sommige landen, door het frequent gebruik van stimulerende middelen. Het aantal personen dat dergelijk gedrag vertoont, is in verhouding tot de totale bevolking weliswaar relatief laag, maar de gevolgen van problematisch drugsgebruik zijn aanzienlijk. Om een beter inzicht in de omvang van deze problematiek te krijgen en om trendmatige ontwikkelingen vast te kunnen stellen, werkt het EWDD samen met de lidstaten aan het herdefiniëren van het concept 'problematisch drugsgebruik' en aan het ontwikkelen van strategieën om de omvang en gevolgen ervan te bepalen.
Pravidelné a trvalé užívání heroinu, injekční užívání drog a v některých zemích i intenzívní užívání stimulantů jsou příčinou podstatné části zdravotních a sociálních problémů v Evropě souvisejících s drogami. Počet jednotlivců vykazujících tento druh chování je vzhledem k celkové populaci nízký, ale dopad problémového užívání drog je značný. Ve snaze o pochopení rozsahu tohoto problému a o sledování vývoje trendů z časového hlediska pracuje EMCDDA s členskými státy na nové definici pojmu „problémové užívání drog“ a na vývoji strategií k měření jeho rozsahu i dopadu.
Regelmæssig og vedvarende heroinbrug, intravenøs brug og i visse lande intensiv brug af stimulanser tegner sig for en væsentlig del af Europas narkotikarelaterede sundhedsproblemer og sociale problemer. Antallet af personer, der udviser denne form for adfærd, er forholdsvis lavt i forhold til den samlede befolkning, men problematisk stofbrug har store konsekvenser. For at hjælpe med at forstå problemets omfang og gøre det muligt at registrere tidstendenser er EONN sammen med medlemsstaterne i færd med at omdefinere begrebet 'problematisk stofbrug' og udarbejde strategier til at måle omfanget og konsekvenserne heraf.
Korrapärane ja kestev heroiinitarbimine, narkootikumide süstimine ja, mõnedes riikides, intensiivne stimulantide tarbimine on suure osa narkootikumidega seotud tervise- ja sotsiaalprobleemide põhjuseks Euroopas. Sellise käitumismalliga inimeste osakaal kogu rahvastiku hulgas on suhteliselt madal, kuid probleemse uimastitarbimise mõju on märkimisväärne. Selleks, et aidata seda probleemi mõista ja et jälgida suundumusi pikema aja jooksul, teeb Narkootikumide ja Narkomaania Euroopa Järelevalvekeskus koostööd liikmesriikidega, et defineerida uuesti mõiste „probleemne uimastitarbimine” ja töötada välja strateegiad nii selle ulatuse kui mõju mõõtmiseks.
Heroiinin säännöllinen ja jatkuva käyttö, suonensisäinen huumeidenkäyttö ja joissakin maissa piristeiden runsas käyttö aiheuttavat merkittävän osan huumeisiin liittyvistä terveydellisistä ja sosiaalisista ongelmista Euroopassa. Tällaista käyttöä harjoittavien henkilöiden määrä on pieni suhteessa koko väestöön, mutta huumeiden ongelmakäytön vaikutus on huomattava. Jotta saataisiin käsitys ongelman laajuudesta ja jotta voitaisiin seurata ajallisia suuntauksia, EMCDDA pyrkii määrittelemään jäsenvaltioiden kanssa uudelleen "huumeiden ongelmakäytön" käsitteen sekä kehittämään strategioita sen laajuuden ja vaikutusten mittaamiseksi.
Európában a heroin rendszeres és tartós használata, a kábítószer-injekciózás, valamint néhány országban a serkentőszerek intenzív használata felelős a kábítószerrel összefüggő egészségi és társadalmi problémák jelentős hányadáért. Bár az ilyen viselkedés az egyének kis számára jellemző a népesség egészéhez viszonyítva, a problematikus kábítószer-használat ártalmai jelentősek. A probléma mértékének megértéséhez és a tendenciák időbeli változásának figyelemmel kíséréséhez az EMCDDA együttműködik a tagállamokkal a „problematikus kábítószer-használat” fogalmának új meghatározásában, valamint a mértékének és hatásának mérésére irányuló stratégiák kidolgozásában.
Regelmessig, vedvarende bruk av heroin, sprøytebruk og i en del land intensiv bruk av sentralstimulerende midler ligger til grunn for en vesentlig del av de narkotikarelaterte helsemessige og sosiale problemene i Europa. Antallet personer som framviser denne typen atferd er liten i forhold til befolkningen som helhet, men konsekvensene av problematisk bruk av narkotika er omfattende. For å gjøre det mulig å få begrep om omfanget av problemet og kartlegge trender over tid har EONN innledet et samarbeid med medlemsstatene for å definere begrepet ”problematisk bruk av narkotika” og utarbeide strategier for å måle både omfang og virkninger.
Consumul regulat şi susţinut de heroină, injectarea drogurilor şi, în unele ţări, folosirea intensivă a substanţelor stimulatoare, contribuie în proporţie importantă la problemele de sănătate legate de droguri şi la problemele sociale din Europa. Numărul persoanelor cu acest tip de comportament este relativ mic în comparaţie cu populaţia generală, dar impactul problemelor provocate de consumul de droguri este considerabil. Pentru a contribui la înţelegerea acestei probleme şi pentru a permite monitorizarea tendinţelor în timp, OEDT colaborează cu statele membre în vederea redefinirii conceptului de „consum problematic de droguri” şi pentru elaborarea de strategii destinate măsurării scalei şi a impactului acestuia.
Pravidelné a trvalé užívanie heroínu, injekčné užívanie drog a v niektorých krajinách aj intenzívne užívanie stimulancií sú príčiny podstatnej časti zdravotných a sociálnych problémov súvisiacich s drogami v Európe. Počet osôb, ktorých sa to týka, je v pomere k celkovej populácii malý, avšak účinok problémového užívania drog je značný. EMCDDA spolupracuje s členskými štátmi na novom vymedzení pojmu „problémového užívania drog“ a vývoji stratégií na meranie tak jeho rozsahu, ako aj dosahu s cieľom pomôcť pochopiť rozsah tohto problému a umožniť sledovanie trendov v čase.
Redno in neprekinjeno uživanje heroina, vbrizgavanje drog, v nekaterih državah pa tudi intenzivna uporaba stimulansov, so v Evropi velik del z drogami povezanih zdravstvenih in socialnih problemov. Število posameznikov s takšnim ravnanjem je glede na celotno prebivalstvo razmeroma majhno, vendar pa je vpliv problematičnega uživanja drog precejšen. Zaradi boljšega razumevanja obsega problema in trajnega spremljanja trendov Center sodeluje z državami članicami pri opredelitvi pojma "problematično uživanje drog" ter pri razvoju strategij za merjenje stopnje in vpliva tega pojava.
Vanemässigt heroinmissbruk under längre tid, injektionsmissbruk och – i vissa länder – intensivt missbruk av stimulantia står tillsammans för en betydande del av de narkotikarelaterade hälsoproblemen och sociala problemen i Europa. De personer som uppvisar sådana beteenden är få i förhållande till befolkningen som helhet, men deras problematiska narkotikamissbruk får avsevärda konsekvenser. För att bättre kunna förstå hur omfattande problemet är och för att kunna följa trender, samarbetar ECNN med medlemsstaterna kring en gemensam ny definition av begreppet ”problematiskt narkotikamissbruk” och kring strategier för att mäta såväl omfattningen som konsekvenserna av detta missbruk.
  RozdziaÅ‚ 6: Heroina or...  
Regularne i przewlekłe zażywanie heroiny, wstrzykiwanie narkotyków oraz, w przypadku niektórych państw, nasilone stosowanie środków pobudzających stanowi w Europie istotną część problemów zdrowotnych i społecznych wynikających z zażywania narkotyków.
The regular and sustained use of heroin, drug injecting and, in some countries, the intensive use of stimulants account for a substantial proportion of drug-related health and social problems in Europe. The number of individuals exhibiting this kind of behaviour is low relative to the population overall, but the impact of problem drug use is considerable. To help understand the scale of this problem and to allow trends to be monitored over time, the EMCDDA is working with the Member States to redefine the concept of ‘problem drug use’ and to develop strategies to measure both its scale and its impact.
L'usage régulier et prolongé d'héroïne, l'injection de drogue et, dans certains pays, l'usage intensif de stimulants représentent une proportion considérable des décès liés à la drogue et des problèmes sociaux en Europe. Le nombre de personnes présentant ce type de comportement est faible par rapport à l'ensemble de la population, mais les conséquences de l'usage problématique de drogue sont considérables. Afin de mieux appréhender l'ampleur de ce problème et de permettre un suivi des tendances dans le temps, l'OEDT travaille avec les États membres à la redéfinition du concept d' «usage problématique de drogue» et à l'élaboration de stratégies destinées à mesurer à la fois son étendue et son impact.
Der regelmäßige und langfristige Konsum von Heroin, der injizierende Drogenkonsum und der intensive Konsum von Stimulanzien in einigen Ländern sind für einen Großteil der drogenbedingten Gesundheits- und Sozialprobleme in Europa verantwortlich. Der Anteil der Menschen mit einem solchen Verhaltensmuster an der Gesamtbevölkerung ist zwar relativ niedrig, die Folgen des problematischen Drogenkonsums sind jedoch beträchtlich. Um zum Verständnis der Dimension dieses Problems beizutragen und eine langfristige Überwachung von Tendenzen zu ermöglichen, arbeitet die EBDD gemeinsam mit den Mitgliedstaaten an einer neuen Definition des Begriffs „problematischer Drogenkonsum“ und an der Entwicklung von Strategien, um sowohl Ausmaß als auch Folgen des problematischen Drogenkonsums zu messen.
El consumo regular y prolongado de heroína, el consumo de drogas por vía parenteral y, en algunos países, el consumo frecuente de estimulantes representan un porcentaje importante de los problemas sanitarios y sociales que se derivan del consumo de drogas en Europa. El número de personas que presentan este tipo de conductas es reducido en relación con la población mundial, pero el impacto del consumo problemático de estas drogas es considerable. Al objeto de ayudar a entender la magnitud de este problema y de permitir el seguimiento de la evolución de las tendencias de consumo, el OEDT trabaja con los Estados miembros en la redefinición del concepto de «consumo problemático de drogas» y en el desarrollo de estrategias destinadas a cuantificar su magnitud y sus repercusiones.
Il consumo regolare e sostenuto di eroina, il consumo per via parenterale e, in alcuni paesi, l’uso intensivo di sostanze stimolanti sono responsabili di una percentuale considerevole dei problemi sanitari e sociali correlati alla droga riscontrabili in Europa. Il numero di persone che mostrano questo tipo di comportamento è basso rispetto alla popolazione complessiva, ma l’impatto del consumo problematico è notevole. Per far comprendere la dimensione del fenomeno e per permettere il monitoraggio dell’andamento nel tempo, l’OEDT sta operando con gli Stati membri per giungere a una nuova definizione di “consumo problematico di stupefacenti” e per elaborare strategie volte a misurare l’entità del fenomeno e il relativo impatto.
O consumo regular e continuado de heroína, de droga injectada e, em alguns países, a utilização intensiva de estimulantes, são responsáveis por uma percentagem assinalável dos problemas de saúde e sociais associados à droga, na Europa. O número de indivíduos com este tipo de comportamento é baixo relativamente ao conjunto da população, mas o impacto do consumo problemático de droga é considerável. Para ajudar a compreender a dimensão do problema e permitir monitorizar as tendências ao longo do tempo, o OEDT está a trabalhar com os Estados-Membros na redefinição do conceito de “consumo problemático de droga” e no desenvolvimento de estratégias para medir quer a sua dimensão quer o seu impacto.
Η συστηματική και διαρκής χρήση ηρωίνης, η ενέσιμη χρήση ναρκωτικών και, σε ορισμένες χώρες, η εντατική χρήση διεγερτικών αποτελούν την αιτία σημαντικού ποσοστού των προβλημάτων υγείας και των κοινωνικών προβλημάτων που συνδέονται με τα ναρκωτικά στην Ευρώπη. Ο αριθμός των ατόμων που παρουσιάζουν τέτοιου είδους συμπεριφορά είναι μικρός σε σχέση με τον συνολικό πληθυσμό, αλλά ο αντίκτυπος της προβληματικής χρήσης ναρκωτικών είναι σημαντικός. Για την κατανόηση της έκτασης του προβλήματος και για την παρακολούθηση των τάσεων σε βάθος χρόνου, το ΕΚΠΝΤ συνεργάζεται με τα κράτη μέλη για τον νέο προσδιορισμό της έννοιας της «προβληματικής χρήσης ναρκωτικών» και για την ανάπτυξη στρατηγικών για την εκτίμηση τόσο της έκτασης όσο και του αντίκτυπου του προβλήματος.
Een aanzienlijk deel van de drugsgerelateerde sociale en gezondheidsproblemen in Europa wordt veroorzaakt door het regelmatige en langdurige gebruik van heroïne, door het injecteren van drugs en, in sommige landen, door het frequent gebruik van stimulerende middelen. Het aantal personen dat dergelijk gedrag vertoont, is in verhouding tot de totale bevolking weliswaar relatief laag, maar de gevolgen van problematisch drugsgebruik zijn aanzienlijk. Om een beter inzicht in de omvang van deze problematiek te krijgen en om trendmatige ontwikkelingen vast te kunnen stellen, werkt het EWDD samen met de lidstaten aan het herdefiniëren van het concept 'problematisch drugsgebruik' en aan het ontwikkelen van strategieën om de omvang en gevolgen ervan te bepalen.
Pravidelné a trvalé užívání heroinu, injekční užívání drog a v některých zemích i intenzívní užívání stimulantů jsou příčinou podstatné části zdravotních a sociálních problémů v Evropě souvisejících s drogami. Počet jednotlivců vykazujících tento druh chování je vzhledem k celkové populaci nízký, ale dopad problémového užívání drog je značný. Ve snaze o pochopení rozsahu tohoto problému a o sledování vývoje trendů z časového hlediska pracuje EMCDDA s členskými státy na nové definici pojmu „problémové užívání drog“ a na vývoji strategií k měření jeho rozsahu i dopadu.
Regelmæssig og vedvarende heroinbrug, intravenøs brug og i visse lande intensiv brug af stimulanser tegner sig for en væsentlig del af Europas narkotikarelaterede sundhedsproblemer og sociale problemer. Antallet af personer, der udviser denne form for adfærd, er forholdsvis lavt i forhold til den samlede befolkning, men problematisk stofbrug har store konsekvenser. For at hjælpe med at forstå problemets omfang og gøre det muligt at registrere tidstendenser er EONN sammen med medlemsstaterne i færd med at omdefinere begrebet 'problematisk stofbrug' og udarbejde strategier til at måle omfanget og konsekvenserne heraf.
Korrapärane ja kestev heroiinitarbimine, narkootikumide süstimine ja, mõnedes riikides, intensiivne stimulantide tarbimine on suure osa narkootikumidega seotud tervise- ja sotsiaalprobleemide põhjuseks Euroopas. Sellise käitumismalliga inimeste osakaal kogu rahvastiku hulgas on suhteliselt madal, kuid probleemse uimastitarbimise mõju on märkimisväärne. Selleks, et aidata seda probleemi mõista ja et jälgida suundumusi pikema aja jooksul, teeb Narkootikumide ja Narkomaania Euroopa Järelevalvekeskus koostööd liikmesriikidega, et defineerida uuesti mõiste „probleemne uimastitarbimine” ja töötada välja strateegiad nii selle ulatuse kui mõju mõõtmiseks.
Heroiinin säännöllinen ja jatkuva käyttö, suonensisäinen huumeidenkäyttö ja joissakin maissa piristeiden runsas käyttö aiheuttavat merkittävän osan huumeisiin liittyvistä terveydellisistä ja sosiaalisista ongelmista Euroopassa. Tällaista käyttöä harjoittavien henkilöiden määrä on pieni suhteessa koko väestöön, mutta huumeiden ongelmakäytön vaikutus on huomattava. Jotta saataisiin käsitys ongelman laajuudesta ja jotta voitaisiin seurata ajallisia suuntauksia, EMCDDA pyrkii määrittelemään jäsenvaltioiden kanssa uudelleen "huumeiden ongelmakäytön" käsitteen sekä kehittämään strategioita sen laajuuden ja vaikutusten mittaamiseksi.
Európában a heroin rendszeres és tartós használata, a kábítószer-injekciózás, valamint néhány országban a serkentőszerek intenzív használata felelős a kábítószerrel összefüggő egészségi és társadalmi problémák jelentős hányadáért. Bár az ilyen viselkedés az egyének kis számára jellemző a népesség egészéhez viszonyítva, a problematikus kábítószer-használat ártalmai jelentősek. A probléma mértékének megértéséhez és a tendenciák időbeli változásának figyelemmel kíséréséhez az EMCDDA együttműködik a tagállamokkal a „problematikus kábítószer-használat” fogalmának új meghatározásában, valamint a mértékének és hatásának mérésére irányuló stratégiák kidolgozásában.
Regelmessig, vedvarende bruk av heroin, sprøytebruk og i en del land intensiv bruk av sentralstimulerende midler ligger til grunn for en vesentlig del av de narkotikarelaterte helsemessige og sosiale problemene i Europa. Antallet personer som framviser denne typen atferd er liten i forhold til befolkningen som helhet, men konsekvensene av problematisk bruk av narkotika er omfattende. For å gjøre det mulig å få begrep om omfanget av problemet og kartlegge trender over tid har EONN innledet et samarbeid med medlemsstatene for å definere begrepet ”problematisk bruk av narkotika” og utarbeide strategier for å måle både omfang og virkninger.
Consumul regulat şi susţinut de heroină, injectarea drogurilor şi, în unele ţări, folosirea intensivă a substanţelor stimulatoare, contribuie în proporţie importantă la problemele de sănătate legate de droguri şi la problemele sociale din Europa. Numărul persoanelor cu acest tip de comportament este relativ mic în comparaţie cu populaţia generală, dar impactul problemelor provocate de consumul de droguri este considerabil. Pentru a contribui la înţelegerea acestei probleme şi pentru a permite monitorizarea tendinţelor în timp, OEDT colaborează cu statele membre în vederea redefinirii conceptului de „consum problematic de droguri” şi pentru elaborarea de strategii destinate măsurării scalei şi a impactului acestuia.
Pravidelné a trvalé užívanie heroínu, injekčné užívanie drog a v niektorých krajinách aj intenzívne užívanie stimulancií sú príčiny podstatnej časti zdravotných a sociálnych problémov súvisiacich s drogami v Európe. Počet osôb, ktorých sa to týka, je v pomere k celkovej populácii malý, avšak účinok problémového užívania drog je značný. EMCDDA spolupracuje s členskými štátmi na novom vymedzení pojmu „problémového užívania drog“ a vývoji stratégií na meranie tak jeho rozsahu, ako aj dosahu s cieľom pomôcť pochopiť rozsah tohto problému a umožniť sledovanie trendov v čase.
Redno in neprekinjeno uživanje heroina, vbrizgavanje drog, v nekaterih državah pa tudi intenzivna uporaba stimulansov, so v Evropi velik del z drogami povezanih zdravstvenih in socialnih problemov. Število posameznikov s takšnim ravnanjem je glede na celotno prebivalstvo razmeroma majhno, vendar pa je vpliv problematičnega uživanja drog precejšen. Zaradi boljšega razumevanja obsega problema in trajnega spremljanja trendov Center sodeluje z državami članicami pri opredelitvi pojma "problematično uživanje drog" ter pri razvoju strategij za merjenje stopnje in vpliva tega pojava.
Vanemässigt heroinmissbruk under längre tid, injektionsmissbruk och – i vissa länder – intensivt missbruk av stimulantia står tillsammans för en betydande del av de narkotikarelaterade hälsoproblemen och sociala problemen i Europa. De personer som uppvisar sådana beteenden är få i förhållande till befolkningen som helhet, men deras problematiska narkotikamissbruk får avsevärda konsekvenser. För att bättre kunna förstå hur omfattande problemet är och för att kunna följa trender, samarbetar ECNN med medlemsstaterna kring en gemensam ny definition av begreppet ”problematiskt narkotikamissbruk” och kring strategier för att mäta såväl omfattningen som konsekvenserna av detta missbruk.
  Okienko 8  
Brak jest danych szacunkowych o zasięgu dotyczącym osób zażywających narkotyki dożylnie, ale badania wykazują, że osoby wstrzykujące narkotyki cierpią często na większe ryzyko niedostatecznego dostępu do HAART niż osoby, które zakaziły się innymi drogami.
Aucune estimation de couverture spécifique aux UDVI n'est disponible, mais des études ont montré que les UDVI sont souvent plus exposés au risque d'un accès inadéquat au traitement HAART que des personnes infectées par d'autres modes de transmission.
Schätzungen über den Erfassungsgrad speziell für injizierende Drogenkonsumenten sind nicht verfügbar, jedoch haben Studien ergeben, dass für IDU häufig ein größeres Risiko besteht, keinen angemessenen Zugang zu HAART zu erhalten, als für Menschen, die sich auf anderem Wege infiziert haben.
Non sono disponibili stime sulla copertura riferite specificatamente ai consumatori di sostanze stupefacenti per via parenterale, ma è stato dimostrato che questi tossicodipendenti sono più a rischio di avere un accesso inadeguato alla HAART rispetto ai soggetti che hanno contratto la malattia attraverso altre vie.
Δεν υπάρχουν εκτιμήσεις κάλυψης ειδικά για τους ΧΕΝ, αλλά μελέτες έδειξαν ότι οι ΧΕΝ διατρέχουν συχνά υψηλότερο κίνδυνο ανεπαρκούς πρόσβασης σε HAART σε σύγκριση με άτομα που έχουν μολυνθεί με άλλο τρόπο.
Voor ID’s zijn er geen specifieke schattingen beschikbaar, maar uit onderzoeken blijkt dat zij minder gemakkelijk toegang tot HAART hebben dan mensen die op een andere manier zijn besmet.
Konkrétní odhady pokrytí touto léčbou pro injekční uživatele drog nejsou k dispozici, studie však ukazují, že injekční uživatelé drog jsou často vystaveni vyššímu riziku nedostatečného přístupu k vysoce účinné antiretrovirové léčbě než lidé infikovaní jinými způsoby.
Der foreligger ingen skøn over dækningsgraden specifikt med hensyn til intravenøse stofbrugere, men undersøgelser har vist, at intravenøse stofbrugere ofte har større risiko for en utilstrækkelig adgang til HAART end personer, der er smittet ad andre kanaler.
Hinnangud katvuse kohta seoses süstivate uimastitarbijatega ei ole kättesaadavad, kuid uuringud on näidanud, et süstivate narkomaanide puhul on oht sageli suurem kui muul viisil nakatunud inimeste puhul, et juurdepääs aktiivsele retroviirusevastasele ravile ei ole piisav.
Kattavuudesta ei ole saatavilla arvioita huumeiden injektiokäyttäjien osalta, mutta tutkimukset ovat osoittaneet, että huumeiden injektiokäyttäjillä on usein heikommat mahdollisuudet saada HAART-hoitoa kuin henkilöillä, jotka ovat saaneet tartunnan muulla tavoin.
A lefedettség kimondottan injekciós kábítószer-használatra vonatkozó becslései nem állnak rendelkezésre, de a vizsgálatok azt támasztották alá, hogy az injekciós kábítószer-használók gyakran nagyobb kockázatnak vannak kitéve a HAART kezeléshez való elégtelen hozzáférés tekintetében, mint a más úton megfertőződött személyek.
Det foreligger ikke dekningsanslag spesifikt for sprøytebrukere, men studier har vist at det er større sannsynlighet for at sprøytebrukere ikke har tilgang til HAART enn personer som er smittet på andre måter.
Nu există estimări ale acoperirii specifice pentru CDI, dar studiile au arătat că CDI sunt frecvent expuşi unui risc mai înalt de a nu avea acces corespunzător la HAART decât persoanele infectate pe alte căi.
Samostatné odhady pokrytia potrieb IDU nie sú k dispozícii, ale zo štúdií vyplýva, že IDU sú často vystavení vyššiemu riziku nedostatočného prístupu k HAART, než ľudia infikovaní inou cestou.
Ocene o pokritosti v zvezi z injicirajočimi uživalci drog niso na voljo, vendar so študije pokazale, da so ti uživalci pogosto veliko bolj ogroženi zaradi nezadostnega dostopa do terapije HAART kot ljudje, okuženi na druge načine.
Det finns inga specifika skattningar för injektionsmissbrukare, men undersökningar visar att dessa ofta löper en högre risk att inte få tillgång till ART än människor som smittats på annat sätt.
  Zapobieganie chorobom z...  
Choć polityki krajowe Państw Członkowskich różnią się między sobą, ponieważ odzwierciedlają własne, konkretne sytuacje dotyczące problemów narkotykowych i kontekst polityczny, istnieje także coraz więcej dowodów na pojawianie się na szczeblu europejskim zgodnej opinii w sprawie kluczowych elementów koniecznych dla powstania efektywnej reakcji w zwalczaniu wirusa HIV i innych chorób zakaźnych w grupie osób zażywających narkotyki dożylnie (137).
Although the national policies of Member States vary, reflecting their individual drug situation and political context, there is also increasing evidence of a consensus emerging at the European level on the key elements necessary for an effective response to combating HIV and other infectious diseases among IDUs (137). Appropriate responses include enhanced access to drug treatment (WHO, 2005), the development of low-threshold services and the provision of sterile equipment and education programmes, although it should be noted that there are differences between countries with respect to the emphasis placed on these different service elements. Of particular importance is that there should be sufficient availability of oral substitution treatment for injecting opioid users, as this significantly reduces drug-related behaviour with a high risk of HIV transmission (Gowing et al., 2005; Sullivan et al., 2005).
Bien que les politiques nationales des États membres varient et reflètent leur contexte politique et leur situation particulière en matière de drogue, un consensus se dégage au niveau européen sur les éléments clés indispensables pour réagir et lutter efficacement contre le VIH et d'autres maladies infectieuses chez les UDVI (137). Les réactions appropriées sont notamment un meilleur accès au traitement de l'usage de drogue (OMS, 2005), la mise en place de structures «de première ligne» ou «de bas seuil» et la fourniture de matériel stérile et de programmes éducatifs, bien qu'il faille noter qu'il existe des différences entre les pays en ce qui concerne l'importance accordée à ces différents services. Il est particulièrement important que les traitements de substitution orale soient suffisamment nombreux pour les usagers d'opiacés par voie intraveineuse, étant donné qu'ils réduisent considérablement les comportements liés à la toxicomanie qui présentent un risque élevé de transmission du VIH (Gowing et al., 2005; Sullivan et al., 2005).
Die nationale Politik der Mitgliedstaaten unterscheidet sich zwar in Abhängigkeit von deren Drogensituation und dem gegebenen politischen Kontext, es gibt jedoch auch zunehmend Hinweise darauf, dass auf europäischer Ebene ein Konsens über die Schlüsselfaktoren im Entstehen begriffen ist, die für eine effiziente Bekämpfung von HIV und anderen Infektionskrankheiten bei IDU erforderlich sind (137). Zu den geeigneten Maßnahmen gehören unter anderem ein verbesserter Zugang zu Drogentherapien (WHO, 2005), die Entwicklung niedrigschwelliger Hilfsdienste, die Bereitstellung sterilen Zubehörs sowie Bildungsprogramme. Es ist jedoch darauf hinzuweisen, dass die einzelnen Länder diesen Hilfsdiensten unterschiedliche Bedeutung beimessen. Besonders wichtig ist die ausreichende Verfügbarkeit der oralen Substitutionsbehandlung für injizierende Opiatkonsumenten, da diese die mit einem hohen Risiko einer HIV-Übertragung verbundenen drogenbedingten Verhaltensweisen erheblich reduziert (Gowing et al., 2005; Sullivan et al., 2005).
Aunque las políticas nacionales de los Estados miembros varían, como reflejo de su situación concreta en materia de drogas y su contexto político, parece que se está gestando un consenso en Europa sobre los elementos clave necesarios para dar una respuesta eficaz a la lucha contra el VIH y otras enfermedades infecciosas que afectan a los consumidores de drogas por vía parenteral (137). Tales elementos serían, por ejemplo, un mejor acceso al tratamiento de desintoxicación (OMS, 2005), la prestación de servicios de bajo umbral, el suministro de material estéril y la creación de programas de educación, aunque los diferentes países otorgan distinto grado de importancia a los mismos. Especialmente importante es que exista suficiente disponibilidad del tratamiento de sustitución oral para los consumidores de opiáceos por vía parenteral, ya que esto reduce de forma significativa las conductas que llevan aparejado un alto riesgo de transmisión del VIH (Gowing y cols., 2005; Sullivan y cols., 2005).
Nonostante le politiche nazionali degli Stati membri siano diverse e riflettano la rispettiva situazione degli stupefacenti nel loro territorio nazionale nonché il contesto politico, vi sono segnali sempre più frequenti dell’emergere di un consenso a livello europeo sugli elementi chiave indispensabili per dare una risposta efficace all’HIV e ad altre malattie infettive diffuse tra i consumatori di stupefacenti per via parenterale (137). Tra le risposte appropriate si annoverano un accesso migliorato ai servizi di trattamento antidroga (OMS, 2005), lo sviluppo di servizi a bassa soglia e la fornitura di strumenti sterili e di programmi educativi; tuttavia è necessario notare che ciascun paese pone l’accento su elementi diversi del servizio. Particolarmente importante è la disponibilità di un numero sufficiente di terapie sostitutive per i consumatori di oppioidi che si iniettano la sostanza, dal momento che questo fattore riduce in maniera significativa il comportamento a elevato rischio di trasmissione dell’HIV collegato alla droga (Gowing e altri, 2005; Sullivan e altri, 2005).
Apesar de as políticas nacionais dos Estados-Membros variarem, reflectindo a sua situação individual em termos de droga e o seu contexto político específico, também existem indícios crescentes do surgimento de um consenso a nível europeu quanto aos elementos fundamentais que são necessários para responder e combater eficazmente o VIH e outras doenças infecciosas entre os CDI (137). Entre as respostas adequadas incluem-se o maior acesso ao tratamento da toxicodependência (OMS, 2005), o desenvolvimento de serviços de porta aberta, o fornecimento de equipamento esterilizado e os programas educativos, embora se deva notar que existem diferenças entre países no que respeita à ênfase dada a estes diferentes elementos. Uma disponibilidade suficiente de tratamentos de substituição por via oral para os consumidores de opiáceos por via endovenosa reveste-se de especial importância, na medida em que estes tratamentos reduzem significativamente os comportamentos de risco elevado de transmissão do VIH relacionados com a droga (Gowing et al., 2005; Sullivan et al., 2005).
Μολονότι οι εθνικές πολιτικές των κρατών μελών διαφέρουν, απηχώντας την κατάσταση κάθε χώρας όσον αφορά τα ναρκωτικά και το πολιτικό πλαίσιό της, υπάρχουν επίσης ολοένα και περισσότερα ενδείξεις ότι σε ευρωπαϊκό επίπεδο αναπτύσσεται μια συναίνεση σχετικά με τα κύρια στοιχεία που είναι αναγκαία για την αποτελεσματική αντιμετώπιση του ιού HIV και άλλων λοιμωδών νοσημάτων στους ΧΕΝ (137). Στα κατάλληλα μέτρα συγκαταλέγονται η βελτίωση της πρόσβασης στη θεραπεία (ΠΟΥ, 2005), η ανάπτυξη υπηρεσιών άμεσης πρόσβασης και η παροχή αποστειρωμένων συνέργων και εκπαιδευτικών προγραμμάτων, μολονότι πρέπει να σημειωθεί ότι υπάρχουν διαφορές μεταξύ των χωρών ως προς την έμφαση που δίνεται στα διάφορα αυτά στοιχεία των παρεχόμενων υπηρεσιών. Ιδιαίτερη σημασία έχει το γεγονός ότι πρέπει να υπάρχει επαρκής διαθεσιμότητα θεραπειών υποκατάστασης διά του στόματος για τους χρήστες ενέσιμων οπιοειδών, καθώς με τον τρόπο αυτό μειώνεται σημαντικά η συμπεριφορά που συνδέεται με την τοξικομανία, η οποία ενέχει υψηλό κίνδυνο μετάδοσης του ιού HIV (Gowing κ.ά., 2005· Sullivan κ.ά., 2005).
Hoewel het nationale beleid van de lidstaten afhankelijk van hun individuele drugssituatie en politieke context varieert, zijn er ook aanwijzingen voor een toenemende consensus op Europees niveau over de essentiële elementen van een effectieve bestrijding van HIV en andere infectieziekten onder ID’s (137). Tot die effectieve maatregelen behoren een betere toegang tot drugsbehandelingen (WHO, 2005), de ontwikkeling van laagdrempelige hulpverlening, het verstrekken van steriel materiaal en het gebruik van voorlichtingsprogramma’s. Hierbij dient wel opgemerkt te worden dat er verschillen tussen landen bestaan met betrekking tot de nadruk die op de verschillende interventieaspecten wordt gelegd. Het is met name van belang dat er voldoende orale substitutiebehandelingen voor injecterende opïoïdengebruikers beschikbaar zijn, omdat drugsgerelateerd gedrag met een hoog HIV-besmettingsrisico hierdoor aanzienlijk wordt verminderd (Gowing et al., 2005; Sullivan et al., 2005).
Ačkoli se národní politiky členských států liší a odrážejí jejich individuální drogovou situaci a politický kontext, existují také rostoucí důkazy o konsensu objevujícím se na evropské úrovni, pokud jde o klíčové prvky nutné pro účinná opatření v boji proti HIV a dalším infekčním onemocněním mezi injekčními uživateli drog (137). Vhodná opatření zahrnují rozšířený přístup k léčení drogové závislosti (WHO, 2005), vývoj nízkoprahových služeb a poskytování sterilního zařízení a vzdělávacích programů, i když je třeba poznamenat, že mezi zeměmi existují rozdíly, pokud jde o důraz kladený na jednotlivé prvky těchto různých služeb. Zvláště důležité je, aby existovala dostatečná dostupnost ústní substituční léčby pro injekční uživatele opiových látek, protože významně snižuje drogově závislé chování představující vysoké riziko přenosu HIV (Gowing a kol., 2005; Sullivan a kol., 2005).
Selv om medlemsstaternes nationale politikker er forskellige som følge af narkotikasituationen og den politiske kontekst i de enkelte lande, er der også stadig flere tegn på, at der på europæisk plan er ved at være almindelig enighed om de centrale elementer, der er nødvendige for en effektiv indsats til bekæmpelse af hiv og andre smitsomme sygdomme blandt intravenøse stofbrugere (137). Passende initiativer er bl.a. en bedre adgang til narkotikabehandling (WHO, 2005), udvikling af lavtærskeltjenester og tilvejebringelse af sterilt udstyr og uddannelsesprogrammer, selv om det skal bemærkes, at der er forskelle mellem landene med hensyn til den vægt, de forskellige elementer tillægges. Det er særlig vigtigt, at der er et tilstrækkeligt udbud af oral substitutionsbehandling for intravenøse opioidbrugere, da dette i væsentlig grad begrænser en narkotikarelateret adfærd, hvor der er høj risiko for hiv-overførsel (Gowing m.fl., 2005; Sullivan m.fl., 2005).
Kuigi liikmesriikide siseriiklik poliitika on erinev, kajastades vastava riigi eriomast narkosituatsiooni ja poliitilist konteksti, on siiski olemas tõendeid konsensuse suurenemisest Euroopa tasandil oluliste elementide suhtes, mis on vajalik HIV-i ja muude nakkushaiguste leviku efektiivseks tõkestamiseks süstivate narkomaanide hulgas (137). Asjaomased meetodid hõlmavad uimastiravile pöördumise võimaluste parandamist (WHO, 2005), madala läve teenuste väljatöötamist ning steriilsete süstimisvahendite ja harivate programmide kättesaadavaks tegemist, kuigi tuleb märkida, et nimetatud teenustele asetatav rõhk on riigiti erinev. On eriti oluline, et süstivatele opiaaditarbijatele oleks piisavalt suukaudseid asendusravimeid, sest see vähendab märkimisväärselt narkootikumidega seotud käitumismustreid, mille puhul HIV-i edasikandumise oht on kõrge (Gowing et al., 2005; Sullivan et al., 2005).
Jäsenvaltioiden kansallisissa politiikoissa on eroja niiden huumetilanteen ja poliittisen tilanteen mukaan, mutta Euroopan tasolla on voimistumassa yksimielisyys keskeisistä toimista, joilla hiv:tä ja muita tartuntatauteja voidaan torjua tehokkaasti huumeiden injektiokäyttäjien keskuudessa (137). Asianmukaisia keinoja ovat muun muassa huumehoitoon pääsyn helpottaminen (WHO, 2005), matalan kynnyksen palvelujen kehittäminen sekä steriilien välineiden ja koulutusohjelmien tarjoaminen. Maiden välillä on kuitenkin eroja näiden palvelujen painotuksessa. On erityisen tärkeää, että opiaattien injektiokäyttäjille olisi tarjolla riittävästi suun kautta nautittavien lääkkeiden muodossa annettavaa korvaushoitoa, sillä se vähentää merkittävästi sellaista huumeisiin liittyvää käyttäytymistä, jossa hiv-tartunnan riski on korkea (Gowing et al., 2005; Sullivan et al., 2005).
Bár a tagállamok változatos, saját egyéni droghelyzetüket és politikai kontextusukat tükröző nemzeti politikáik szerint járnak el e téren, az injekciós kábítószer-használók körében terjedő HIV és más fertőző betegségek hatékony leküzdéséhez szükséges fő elemek tekintetében egyre inkább európai szintű konszenzus látszik kialakulni(137). A megfelelő válaszok között szerepel a drogkezelések hozzáférhetőségének javítása (WHO, 2005), az alacsony küszöbű szolgáltatások fejlesztése, valamint a steril felszerelés és oktatási programok biztosítása, noha azt meg kell jegyezni, hogy a szolgáltatások felsorolt elemei eltérő hangsúlyt kapnak az egyes tagállamokban. Különösen fontos, hogy megfelelő mértékben elérhetővé váljon az orális helyettesítő kezelés az injekciós opiáthasználók számára, mivel ez jelentősen csökkenti a HIV terjedése szempontjából nagy kockázatú, kábítószerrel összefüggő viselkedést (Gowing és mások, 2005; Sullivan és mások, 2005).
Selv om de nasjonale retningslinjene selvfølgelig varierer mellom medlemsstatene ut fra narkotikasituasjon og politisk kontekst i det enkelte land, finnes det samtidig stadig mer som tyder på økt konsensus på europeisk plan om hvilke elementer som tiltak for å bekjempe HIV og andre smittsomme sykdommer blant sprøytebrukere må bestå av for å være effektive (137). Blant disse tiltakene er lettere tilgang til narkotikabehandling (WHO, 2005), utbygging av lavterskeltjenester, utdeling av sterilt utstyr og opplæringsprogrammer. Det bør likevel anføres at landene vektlegger hvert av disse tjenesteelementene forskjellig. Det er særlig viktig at sprøytebrukere av opiater har god nok tilgang til substitusjonsbehandling, ettersom dette bidrar signifikant til å redusere narkotikarelatert atferd med høy risiko for HIV-smitte (Gowing et al., 2005; Sullivan et al., 2005).
Deşi politicile naţionale ale statelor membre sunt diferite, reflectând situaţia lor specifică şi contextul lor politic în privinţa drogurilor, este din ce în ce mai evident că la nivel european se va obţine un consens privind elementele cheie necesare pentru o reacţie eficientă în vederea combaterii infecţiei cu HIV şi a altor boli infecţioase în rândul CDI (137). Printre măsurile corespunzătoare se numără accesul mai extins la tratamentul pentru dependenţă de droguri (OMS, 2005), dezvoltarea unor servicii cu acces necondiţionat şi asigurarea echipamentului steril şi a programelor educative, însă trebuie subliniat faptul că există diferenţe de la o ţară la alta în ceea ce priveşte accentul pus pe diferite componente ale acestor servicii. De mare importanţă este disponibilitatea satisfăcătoare a terapiei orale de substituţie pentru consumatorii de opiacee injectabile, pentru că aceasta reduce semnificativ comportamentul legat de droguri care implică un risc înalt de transmitere a HIV (Gowing et al., 2005; Sullivan et al., 2005).
Napriek tomu, že sa národné politiky členských štátov rôznia, odzrkadľujú ich špecifickú drogovú situáciu a politický kontext, a tiež stále viac dokazujú zhodu vznikajúcu na európskej úrovni o kľúčových prvkoch potrebných na účinné opatrenia v boji proti HIV a iným infekčným chorobám medzi IDU (137). Medzi primerané odpovede patrí rozšírený prístup k drogovej liečbe (SZO 2005), rozvoj nízkoprahových služieb a poskytovanie sterilných pomôcok a výchovných programov, hoci treba pripomenúť, že medzi krajinami sú rozdiely v zdôrazňovaní týchto rôznych prvkov služieb. Osobitne dôležitá by mala byť dostatočná dostupnosť orálnej substitučnej liečby pre injekčných užívateľov opioidov, pretože významne znižuje drogovo závislé správanie a vysoké riziko prenosu HIV (Gowing a kol. 2005; Sullivan a kol. 2005).
Čeprav se nacionalne politike držav članic razlikujejo, saj odražajo njihovo individualno stanje glede drog in politični okvir, hkrati obstaja vedno več dokazov o soglasju na evropski ravni, o ključnih elementih, ki so potrebni za učinkovit odziv na boj proti HIV in drugim nalezljivim boleznim med injicirajočimi uživalci drog (137). Ustrezni odzivi zajemajo večji dostop do zdravljenja odvisnosti od drog (WHO, 2005), razvoj nizkopražnih programov za pomoč uživalcem drog in zagotavljanje sterilne opreme ter izobraževalnih programov, čeprav je treba poudariti, da med državami obstajajo razlike glede na to, kakšen pomen dajejo tem različnim delom teh programov za pomoč. Zlasti je pomembno, da je na voljo zadosti oralnega nadomestnega zdravljenja za uživalce, ki si vbrizgavajo opiate, saj s tem pomembno znižamo zelo tvegano z drogami povezano vedenje za prenašanje HIV (Gowing et al., 2005; Sullivan et al., 2005).
Även om de olika medlemsstaternas nationella politik skiljer sig åt sinsemellan, på grund av att situationen när det gäller narkotika och det politiska sammanhanget är olika i de olika länderna, finns det allt fler tecken på att det råder samsyn på europeisk nivå när det gäller hur en effektiv strategi för att bekämpa hiv och andra infektionssjukdomar bland injektionsmissbrukare bör se ut(137). Exempel på lämpliga åtgärder är ökad tillgång till missbruksbehandling (WHO, 2005), utveckling av lågtröskelvård samt tillhandahållande av steril utrustning och utbildningsprogram, även om det bör noteras att det råder stora skillnader mellan länderna när det gäller hur mycket man satsar på de olika åtgärderna. Det är särskilt viktigt att oral substitutionsbehandling för injicerande opioidmissbrukare finns tillgänglig eftersom denna typ av behandling avsevärt minskar det narkotikarelaterade beteendet med en hög risk att smittas av hiv (Gowing m.fl., 2005; Sullivan m.fl., 2005).
Lai arī dalībvalstu nacionālās politikas ir atšķirīgas, atspoguļojot individuālās situācijas saistībā ar narkotikām un politisko kontekstu, ir pierādījumi par pieaugošu vienprātību Eiropas līmenī attiecībā uz galvenajiem elementiem, kas ir nepieciešami lai efektīvi reaģētu un cīnītos pret HIV un citām infekciju slimībām injicējamo narkotiku lietotāju vidū (137). Atbilstošas atbildes reakcijas ietver uzlabotu pieeju ārstniecības pakalpojumiem (PVO, 2005), pieejamu pakalpojumu izstrādi un sterila aprīkojuma un izglītības programmu nodrošināšanu, kaut arī ir jāatzīmē, ka valstu starpā pastāv atšķirības attiecībā uz to, kāds uzsvars tiek likts uz katru no šiem dažādajiem pakalpojumu elementiem. Īpaši svarīgi ir tas, ka ir jānodrošina pietiekama perorālās aizvietošanas terapija opiātu lietotājiem, kas narkotikas injicē, jo tas būtiski samazina tādas ar narkotikām saistītas darbības, kas saistītas ar augstu HIV pārnešanas risku (Gowing et al., 2005; Sullivan et al., 2005).
  Zapobieganie wirusowemu...  
W ostatnim dziesięcioleciu kilka państw UE wprowadziło lub ponownie umieściło wirusowe zapalenie wątroby typu B w krajowych programach szczepień ochronnych, i szczepionki te stanowią obecnie część harmonogramów szczepień rutynowych dla dzieci w większości państw UE.
Several EU countries have introduced or reintroduced hepatitis B into national immunisation programmes in the past decade, and the vaccination is now part of the routine vaccination schedules for children in most EU countries. So far, only Denmark, the Netherlands, Sweden, the United Kingdom and Norway have not followed the WHO recommendation (143).
Plusieurs pays de l'UE ont introduit ou réintroduit l'hépatite B dans les programmes nationaux de vaccination au cours de la dernière décennie et la vaccination fait désormais partie des protocoles de vaccination de routine des enfants dans la plupart des pays de l'UE. Jusqu'à présent, seuls le Danemark, les Pays-Bas la Suède, le Royaume‑Uni et la Norvège n'ont pas encore suivi la recommandation de l'OMS (143).
Mehrere EU-Länder haben in den letzten zehn Jahren Hepatitis B erstmals oder erneut in die nationalen Immunisierungsprogramme aufgenommen, und in den meisten EU-Ländern ist die Impfung nun Teil der routinemäßigen Impfpläne für Kinder. Lediglich Dänemark, die Niederlande, Schweden, das Vereinigte Königreich und Norwegen sind der WHO-Empfehlung bisher nicht gefolgt (143).
A lo largo de la última década, varios países de la UE introdujeron o reintrodujeron la hepatitis B en sus programas nacionales de inmunización, y esta vacuna ya forma parte de los programas de vacunación infantil rutinarios en casi todos los países de la UE. Hasta la fecha, los únicos países que no han seguido las recomendaciones de la OMS son Dinamarca, Países Bajos, Suecia, Reino Unido y Noruega (143).
Negli ultimi dieci anni alcuni paesi dell’UE hanno introdotto o reintrodotto l’epatite B nei programmi nazionali di vaccinazione, e questo vaccino rientra oggi nei programmi di vaccinazione pediatrica routinari nella maggior parte dei paesi dell’UE. Finora, tuttavia, sono solo Danimarca, Paesi Bassi, Svezia, Regno Unito e Norvegia a non aver accolto la raccomandazione dell’OMS (143).
Vários Estados-Membros da UE introduziram ou reintroduziram a hepatite B nos seus programas nacionais de vacinação, na última década, e essa vacina já faz parte dos programas de vacinação de rotina das crianças da maior parte dos Estados-Membros. Até à data, só a Dinamarca, os Países Baixos, a Suécia, o Reino Unido e a Noruega não seguiram a recomendação da OMS (143).
Αρκετές χώρες της ΕΕ ενέταξαν ή επανέφεραν την ηπατίτιδα B στα εθνικά προγράμματα ανοσοποίησης κατά την τελευταία δεκαετία, και ο εμβολιασμός αυτός περιλαμβάνεται πλέον στα συνήθη προγράμματα παιδικού εμβολιασμού στις περισσότερες χώρες της ΕΕ. Μέχρι τώρα, μόνον η Δανία, οι Κάτω Χώρες, η Σουηδία, το Ηνωμένο Βασίλειο και η Νορβηγία δεν ακολούθησαν τη σύσταση της ΠΟΥ (143).
Een aantal landen in de EU heeft in het afgelopen decennium hepatitis B (weer) opgenomen in nationale immunisatieprogramma’s, en de vaccinatie ertegen maakt nu in de meeste landen van de EU onderdeel uit van de standaardvaccinatieprogramma’s voor kinderen. Tot nu toe hebben alleen Denemarken, Nederland, Zweden, het Verenigd Koninkrijk en Noorwegen geen gevolg gegeven aan de aanbevelingen van de WHO (143).
Několik zemí EU začlenilo, nebo znovu začlenilo, v minulém desetiletí hepatitidu typu B do národních programů imunizace. Vakcinace je nyní součástí běžných očkovacích plánů pro děti ve většině zemí EU. Podle doporučení Světové zdravotnické organizace doposud nepostupovaly pouze Dánsko, Nizozemsko, Švédsko, Spojené království a Norsko (143).
Mange EU-lande har i den seneste tiårsperiode indført eller genindført hepatitis B i de nationale immuniseringsprogrammer, og vaccinationen indgår nu i børnevaccinationsprogrammet i de fleste EU-lande. Kun Danmark, Nederlandene, Sverige, Det Forenede Kongerige og Norge har endnu ikke har fulgt WHO's anbefaling (143).
Viimase kümne aasta jooksul on mitmed ELi riigid B-hepatiidi lisanud või uuesti sisse viinud siseriiklikesse immuniseerimisprogrammidesse ning B-hepatiidi vastu vaktsineerimine kuulub nüüd enamikus ELi riikides laste tavalisse vaktsineerimiskavasse. Praegu on ainult Taani, Madalmaad, Rootsi, Ühendkuningriik ja Norra jätnud Maailma Tervishoiuorganisatsiooni soovituse täitmata (143).
Useat EU-maat ovat sisällyttäneet tai palauttaneet B-hepatiitin kansallisiin rokotusohjelmiinsa viimeisten 10 vuoden aikana, ja B-hepatiittirokotus on nykyään osa lasten rutiininomaista rokotusta useimmissa EU-maissa. Tähän mennessä vain Tanska, Alankomaat, Ruotsi, Yhdistynyt kuningaskunta ja Norja eivät ole noudattaneet WHO:n suositusta (143).
Az elmúlt évtizedben számos tagállam felvette vagy visszavette országos immunizációs programjába a hepatitis B-t, így az oltás ma már az EU legtöbb országában része a gyermekek kötelező rutin oltásprogramjának. A WHO ajánlását eddig csak Dánia, Hollandia, Svédország, az Egyesült Királyság és Norvégia nem követte(143).
Flere EU-land har i løpet av det siste tiåret innført eller gjeninnført hepatitt B i sine nasjonale vaksinasjonsprogrammer, og vaksinen inngår nå i den rutinemessige vaksinasjonsordningen for barn i de fleste EU-land. Hittil er det bare Danmark, Nederland, Sverige, Storbritannia og Norge som ikke følger anbefalingen fra WHO (143).
Mai multe state membre ale Uniunii Europene au introdus sau reintrodus hepatita B în programele naţionale de imunizare în ultimii zece ani, iar vaccinarea face acum parte din schemele de vaccinare de rutină pentru copii în majoritatea statelor membre ale Uniunii Europene. Până în prezent, numai Danemarca, Ţările de Jos, Suedia, Regatul Unit şi Norvegia nu au urmat recomandarea OMS (143).
Viaceré krajiny EÚ v uplynulom desaťročí zaviedli alebo znovu zaviedli hepatitídu B do svojich národných imunizačných programov a vakcinácia je teraz súčasťou rutinných programov vakcinácie detí vo väčšine krajín EÚ. Iba Dánsko, Holandsko, Švédsko, Spojené kráľovstvo a Nórsko dosiaľ nepostupujú podľa odporúčania SZO (143).
Več držav EU je v zadnjem desetletju hepatitis (ponovno) uvedlo v nacionalne programe imunizacije in cepljenje je sedaj del rednih načrtov cepljenja otrok v večini držav EU. Do sedaj priporočilom Svetovne zdravstvene organizacije niso sledile samo Danska, Nizozemska, Švedska, Združeno kraljestvo in Norveška (143).
Flera EU-länder har under det senaste decenniet infört eller återinfört hepatit B i de nationella vaccinationsprogrammen och denna vaccination ingår nu i vaccinationsprogrammen för barn i de flesta EU-länder. Än så länge är det bara Danmark, Nederländerna, Sverige, Storbritannien och Norge som inte följer WHO:s rekommendation(143).
Vairākas ES valstis ir ieviesušas vai arī atkārtoti iekļāvušas B hepatītu nacionālajās imunizācijas programmās pēdējo desmit gadu laikā, un vakcinācija tagad ir daļa no standarta vakcinācijas grafikiem bērniem lielākajā daļā no ES valstu. Līdz šim tikai Dānija, Nīderlande, Zviedrija, Apvienotā Karaliste un Norvēģija nav sekojušas PVO rekomendācijām (143).
  Zapobieganie w szkole  
We wszystkich Państwach Członkowskich szkoły uważane są za najbardziej istotne otoczenie dla zapobiegania powszechnego. Odnotowano znaczny wzrost nacisku kładzionego na zapobieganie w szkołach w ramach strategii krajowych oraz na zorganizowane wdrożenie tego podejścia.
In all Member States, schools are considered the most important setting for universal prevention, and there has been a noticeable increase in the emphasis placed on school-based prevention in national strategies and in the structured implementation of this approach. This is reflected in the expansion of school drug policies (Figure 2) and the development of specific modular drug prevention programmes for schools as well as improved teacher training.
Dans tous les États membres, les écoles sont considérées comme le maillon principal d'une prévention universelle, et l'accent mis sur la prévention en milieu scolaire dans les stratégies nationales et sur la mise en œuvre structurée de cette approche s'est considérablement renforcé. Cela se traduit par l'expansion des politiques antidrogue en milieu scolaire (graphique 2) et par le développement de programmes spécifiques de prévention modulaire pour les écoles et d'une meilleure formation des enseignants.
In allen Mitgliedstaaten gilt die Schule als der wichtigste Ansatzpunkt für allgemeine Präventionsmaßnahmen. Daher wird in den nationalen Strategien eine spürbare Schwerpunktverlagerung auf die schulbasierte Prävention vollzogen und die strukturierte Umsetzung dieses Ansatzes verstärkt berücksichtigt. Dies kommt in der Ausweitung der Drogenpolitik an Schulen (Abbildung 2), der Entwicklung spezifischer Modulprogramme zur Drogenprävention an Schulen sowie einer verbesserten Ausbildung von Lehrern zum Ausdruck.
En todos los Estados miembros se considera que el entorno más importante de prevención universal es la escuela, y se observa un notable incremento de la importancia que se otorga a las estrategias nacionales de prevención en las escuelas y a la aplicación estructurada de este enfoque. Esto queda reflejado en la ampliación de las políticas escolares sobre drogas (gráfico 2) y en el desarrollo de programas modulares específicos de prevención frente a las drogas para las escuelas, así como una mejor formación del profesorado.
In tutti gli Stati membri le scuole sono considerate l’ambiente principe della prevenzione universale; l’enfasi data alla prevenzione nelle scuole nelle strategie nazionali e nell’attuazione strutturata di questo approccio è cresciuta notevolmente. Questo interesse si riflette nell’espansione delle politiche in materia di droga nelle scuole (Grafico 2) e nello sviluppo di specifici programmi modulari di prevenzione della droga per le scuole nonché nel miglioramento della formazione degli insegnanti.
Em todos os Estados-Membros considera-se que as escolas são o contexto mais importante para a prevenção universal, tendo-se registado um aumento visível da importância dada à prevenção em meio escolar nas estratégias nacionais e da aplicação estruturada desta abordagem. Este facto reflecte-se na expansão das políticas escolares em matéria de droga (Figura 2), no desenvolvimento de programas modulares específicos de prevenção da droga para as escolas e na melhor formação dos professores.
Σε όλα τα κράτη μέλη, τα σχολεία θεωρούνται ο σημαντικότερος χώρος για την καθολική πρόληψη, και αυξήθηκε εμφανώς η έμφαση που δίνουν οι εθνικές στρατηγικές στην πρόληψη στα σχολεία και στη διαρθρωμένη υλοποίηση της προσέγγισης αυτής. Το γεγονός αυτό απηχούν η επέκταση των σχολικών πολιτικών για τα ναρκωτικά (διάγραμμα 2) και η ανάπτυξη ειδικών σπονδυλωτών προγραμμάτων πρόληψης των ναρκωτικών για τα σχολεία καθώς και η βελτίωση της κατάρτισης των εκπαιδευτικών.
In alle lidstaten worden scholen als de belangrijkste setting beschouwd voor algemene preventie. In de nationale strategieën wordt dan ook steeds meer de nadruk gelegd op schoolgerichte preventie en op een gestructureerde aanpak daarvan. Dit wordt ook weerspiegeld in de uitbreiding van een drugsbeleid op school (figuur 2), in de ontwikkeling van specifieke modulaire programma’s voor drugspreventie in de schoolomgeving en in een betere training van onderwijzend personeel.
Ve všech členských státech jsou školy považovány za nejdůležitější zařízení pro všeobecnou prevenci. Z tohoto důvodu významně vzrostl důraz kladený na prevenci ve školách v národních strategiích a při strukturovaném uplatňování tohoto přístupu. Tato skutečnost se odráží v rozšiřování školní protidrogové politiky (obr. 2), rozvoji specifických modulových programů protidrogové prevence pro školy a zároveň ve zkvalitňování pedagogického vzdělávání.
I alle medlemsstater anses skoler for at være det vigtigste miljø for universal forebyggelse, og der er blevet lagt stigende vægt på den skolebaserede forebyggelse i nationale strategier og den strukturerede gennemførelse af denne tilgang. Dette afspejles i udvidelsen af skolernes narkotikapolitikker (figur 2) og udviklingen af specifikke modulopbyggede narkotikaforebyggelsesprogrammer til skoler samt forbedret læreruddannelse.
Kõikides liikmesriikides peetakse koole kõige olulisemaks üldise ennetustöö läbiviimise kohaks ning nii koolides tehtava ennetustöö osakaalule siseriiklikes strateegiates kui ka selle lähenemise struktureeritud rakendamisele pannakse üha suuremat rõhku. Seda peegeldab koolide uimastipoliitika laienemine (joonis 2) ning spetsiifiliste moodulitel põhinevate ennetusprogrammide väljatöötamine koolide jaoks ja õpetajate koolitamise edendamine.
Kouluja pidetään kaikissa jäsenvaltioissa tärkeimpänä ympäristönä yleiselle ehkäisevälle huumetyölle, ja kansallisissa strategioissa ja niiden jäsennetyssä täytäntöönpanossa on asetettu huomattavasti entistä enemmän painoa kouluissa tehtävälle ehkäisevälle työlle. Tämä ilmenee siten, että koulujen huumausaineiden torjumista koskevat politiikat yleistyvät (kaavio 2), kouluille kehitetään erityisiä modulaarisia ehkäisevän huumetyön ohjelmia ja opettajien koulutusta parannetaan.
Az iskolát valamennyi tagállamban az egyetemes megelőzés legfontosabb helyszínének tekintik, ezért érzékelhetően nőtt is az iskolai megelőzésre helyezett hangsúly a nemzeti stratégiákon belül és e módszer szervezett végrehajtásában. Ezt tükrözi az iskolai drogpolitikák bővülése (Figure 2) és az iskolák számára kidolgozott konkrét modulokból álló drogmegelőzési programok, illetve a tanárképzés javulása.
I alle medlemsstatene betraktes skolene som den viktigste arenaen for generelt forebyggende arbeid, og det blir nå lagt betydelig større vekt på skolebasert forebyggende arbeid i de nasjonale strategiene og i den strukturerte gjennomføringen av denne tilnærmingsmåten. Dette kommer til uttrykk ved at skoleverkets rusmiddelpolitikk bygges ut (figur 2), det utarbeides spesielle modulbaserte forebyggende programmer for skolene, og lærernes opplæring styrkes.
În toate statele membre şcolile sunt considerate cel mai important cadru de prevenire universală, înregistrându-se o creştere o creştere vizibilă a accentului pus pe prevenirea în şcoală în cadrul strategiilor naţionale şi la punerea structurată în aplicare a acestei abordări. Această tendinţă se reflectă în expansiunea politicilor privind drogurile în şcoală (Figura 2) şi în dezvoltarea de programe modulare specifice de prevenire a drogurilor destinate şcolilor precum şi în ameliorarea formării profesorilor.
Vo všetkých členských štátoch sa považujú školy za najdôležitejšie prostredie univerzálnej prevencie a dôraz na prevenciu na školách sa v národných stratégiách a v štruktúrovanom uskutočňovaní tohto prístupu viditeľne zvýšil. Odzrkadlilo sa to v rozšírení školských drogových politík (obrázok 2) a vo vývoji špecifických modulárnych programov drogovej prevencie pre školy ako aj v zlepšenej odbornej príprave učiteľov.
V vseh državah članicah se šole pojmujejo kot najpomembnejše okolje za splošno preprečevanje, nacionalne strategije in strukturirano izvajanje tega pristopa pa občutno večji poudarek dajejo preprečevanju v vzgojno-izobraževalnih ustanovah. To se odraža v vedno večjem številu politik drog v vzgojno-izobraževalnih ustanovah (prikaz 2) in razvoju posebnih modularnih programov preprečevanja zlorabe drog za šole ter boljšim izobraževanjem učiteljev.
Skolor betraktas i alla medlemsstater som den viktigaste miljön för allmänprevention och den vikt som läggs vid prevention i skolorna har ökat påtagligt i de nationella strategierna och i det strukturerade genomförandet. Detta framgår av att det blir allt vanligare att skolor har en drogpolicy (figur 2) och att det har utformats särskilda narkotikapreventionsprogram för skolor och bättre utbildning för lärare.
Visās dalībvalstīs skolas uzskata par svarīgāko vietu vispārējiem profilakses pasākumiem, un ir pieaugoši likts uzsvars uz uz profilakses pasākumiem skolās nacionālajās stratēģijās un strukturētā šīs pieejas ieviešanā. Tas ir atspoguļots pieaugot stratēģijām, kas paredzētas narkotiku apkarošanai skolā (2. attēls) un, izstrādājot specifisku modulāro programmu narkotiku apkarošanai skolā, kā arī uzlabotā skolotāju apmācībā.
  RozdziaÅ‚ 4: Amfetaminy...  
W prawie wszystkich państwach różnego typu narkotyki syntetyczne ujmowane są pod względem rozpowszechnienia stosowania jako drugie co do częstości zażywania. Całościowe wskaźniki zażywania tych substancji przez populację ogólną są zazwyczaj niskie, jednak wskaźniki rozpowszechnienia w młodszych grupach wiekowych są znacząco wyższe, a poziom zażywania takich narkotyków może być szczególnie wysoki w pewnych grupach społecznych i/lub wśród pewnych subkultur.
In terms of prevalence of use, in almost all countries some form of synthetic drug is the second most commonly reported substance used. Overall rates of use of these substances in the general population are typically low, but prevalence rates among younger age groups are significantly higher, and the use of these drugs may be particularly high in some social settings and/or among some subcultural groups.
En ce qui concerne la prévalence de l'usage, dans presque tous les pays, une forme ou l'autre de drogue synthétique est la deuxième substance consommée la plus couramment citée. Les pourcentage globaux de consommation de ces substances dans la population en général sont bas, mais les taux de prévalence parmi les groupes d'âge plus jeunes sont sensiblement supérieurs et l'usage de ces drogues peut être particulièrement important dans certaines classes sociales et/ou parmi certains sous-groupes culturels.
Hinsichtlich der Prävalenz des Konsums steht in fast allen Ländern eine synthetische Droge an zweiter Stelle der am häufigsten konsumierten Drogen. Die Gesamtprävalenzraten des Konsums dieser Substanzen in der Allgemeinbevölkerung sind in der Regel gering, jedoch ist die Prävalenz unter Jugendlichen wesentlich höher, und auch in bestimmten sozialen Milieus und/oder in einigen Gruppen der Subkultur kann der Konsum dieser Drogen besonders hoch sein.
En términos de prevalencia de consumo, la segunda sustancia más consumida en casi todos los países es algún tipo de droga sintética. Los índices generales de consumo de estas sustancias en el conjunto de la población suelen ser reducidos, pero los índices de prevalencia entre los más jóvenes son significativamente elevados, y el consumo de estas drogas puede ser especialmente importante en algunos entornos sociales o grupos subculturales.
In termini di prevalenza d’uso, in quasi tutti i paesi viene riferito il consumo di una qualche forma di droga sintetica come seconda sostanza usata più di frequente. Nel complesso la prevalenza del consumo di queste sostanze nella popolazione generale è bassa, ma la prevalenza tra i gruppi più giovani è molto superiore e, anzi, il consumo di queste sostanze stupefacenti può essere particolarmente elevato in alcuni ambienti sociali e/o in alcune subculture.
Entre as drogas sintéticas consumidas na Europa figuram as substâncias estimulantes e as substâncias alucinogénicas. Destas últimas, o ácido lisérgico dietilamida (LSD) é, de longe, o mais conhecido, mas os seus níveis de consumo globais há muito tempo que se mantêm baixos e bastante estáveis. Estão a surgir indícios de um interesse crescente pelos alucinogénios naturais, tema abordado noutra secção do presente relatório.
Από την άποψη της επικράτησης της χρήσης, σε όλες σχεδόν τις χώρες κάποιο είδος συνθετικού ναρκωτικού αναφέρεται ως η δεύτερη συχνότερα χρησιμοποιούμενη ουσία. Τα συνολικά ποσοστά χρήσης των ουσιών αυτών στον γενικό πληθυσμό είναι συνήθως χαμηλά, αλλά η επικράτηση χρήσης στις ομάδες ατόμων νεαρότερης ηλικίας είναι σημαντικά υψηλότερη, και η χρήση των ναρκωτικών αυτών ενδέχεται να είναι ιδιαίτερα υψηλή σε ορισμένα κοινωνικά περιβάλλοντα ή/και σε ορισμένες ομάδες υποκουλτούρας.
In vrijwel alle landen wordt gerapporteerd dat een of andere vorm van synthetische drugs qua prevalentie de op één na meest gebruikte drug is. De totale percentages voor het gebruik van deze middelen onder de algemene bevolking zijn doorgaans laag, maar de prevalentie onder jongere leeftijdsgroepen is significant hoger. De drugs worden met name in bepaalde sociale settings en/of in sommige subcultuurgroepen vaak gebruikt.
Pokud jde o prevalenci užívání, téměř ve všech zemích je nějaká forma syntetické drogy druhou nejběžněji uváděnou užívanou látkou. Celková míra užívání těchto látek je u běžné populace obvykle nízká, ale míry prevalence užívání mezi mladšími věkovými skupinami jsou významně vyšší a v některých společenských prostředích nebo u některých subkulturních skupin může být užívání těchto drog obzvlášť vysoké.
Med hensyn til udbredelse af brug er en eller anden form for syntetisk stof i næsten alle lande det næsthyppigst brugte stof. Generelt er brugen af disse stoffer ikke udbredt i den almindelige befolkning, mens udbredelsen blandt yngre aldersklasser er betydeligt større, især i visse sociale sammenhænge og/eller subkulturer.
-rühma kuuluvate uimastite kohta. Amfetamiinid on üldnimetus, mida kasutatakse mitmete keemiliselt sarnaste narkootikumide kohta, mis stimuleerivad kesknärvisüsteemi; kaks kõige olulisemat neist Euroopa illegaalsete narkootikumide turul on amfetamiin ja metamfetamiin. Amfetamiin on kõige kergemini kättesaadav, kuigi ülemaailmses plaanis on metamfetamiini tarbimise tase tõusmas. Praegu näib, et metamfetamiini märkimisväärne tarbimine Euroopas piirdub Tšehhi Vabariigiga, kuigi aeg-ajalt muudest piirkondadest saabuvad teated rõhutavad seire teostamise vajadust, sest teadaolevalt seostatakse seda uimastit mitmete tõsiste terviseprobleemidega.
Käytön levinneisyyttä tarkasteltaessa toiseksi käytetyin huumausaine on lähes kaikissa maissa jokin synteettinen huume. Näiden aineiden käyttö on kokonaisväestössä tyypillisesti vähäistä, mutta niiden levinneisyys nuorten ikäryhmien keskuudessa on huomattavasti korkeampi, ja se voi olla erityisen korkea tietyissä sosiaalisissa ympäristöissä ja/tai alakulttuuriryhmissä.
A használat előfordulását tekintve szinte minden országban valamilyen szintetikus kábítószer áll a második helyen a jelentések szerint a legáltalánosabban használt kábítószerek között. Ezen anyagok teljes használati arányai a népesség egészében jellemzően alacsonyak, a fiatalabb korcsoportokban viszont jóval magasabb előfordulási arányokat találunk, amelyek bizonyos társadalmi körülmények között és/vagy egyes szubkulturális csoportok körében különösen magasak lehetnek.
Når det gjelder utbredelse av bruk, oppgir de aller fleste landene en eller annen form for syntetiske rusmidler som det nest vanligste stoffet. Bruken av disse stoffene i befolkningen generelt er typisk lav, mens utbredelsen i yngre aldersgrupper er betydelig høyere og kan være spesielt høy i enkelte sosiale sammenhenger og/eller visse subkulturer.
În ceea ce priveşte prevalenţa consumului, în aproape majoritatea ţărilor, a doua substanţă cel mai des consumată este un drog sintetic. Ratele generale de consum pentru aceste substanţe sunt de obicei scăzute la nivelul populaţiei generale, dar ratele de prevalenţă la grupul de vârstă al tinerilor sunt considerabil mai mari, consumul acestor droguri fiind deosebit de mare în anumite împrejurări sociale şi/sau în anumite grupuri subculturale.
Ak ide o prevalenciu užívania, takmer vo všetkých krajinách uvádzajú ako druhú najčastejšie užívanú látku niektorú formu syntetickej drogy. Celková prevalencia užívania týchto látok vo všeobecnej populácii je obvykle nízka, ale hodnoty prevalencie medzi mladšími vekovými skupinami sú podstatne vyššie, pričom užívanie týchto drog môže byť zvlášť vysoké v niektorých sociálnych prostrediach alebo subkultúrnych skupinách.
Z vidika razširjenosti uživanja je v skoraj vseh državah določena oblika sintetične droge druga najpogosteje prijavljena uporabljena snov. Splošna razširjenost uživanja teh snovi med prebivalstvom je običajno nizka, vendar pa so stopnje razširjenosti med mlajšimi starostnimi skupinami precej višje, uživanje teh drog pa je še posebej razširjeno v nekaterih socialnih okoljih in/ali med nekaterimi subkulturnimi skupinami.
I fråga om prevalens är någon form av syntetisk drog den näst vanligast drogen i nästan alla länder. Användningen av dessa droger inom befolkningen som helhet är normalt liten, men prevalensen betydligt högre i yngre åldersgrupper och inom vissa sociala miljöer och/eller subkulturer.
Attiecībā uz lietošanas apmēru gandrīz visās valstīs kāda no sintētiskajām narkotikām ir otra visizplatītākā narkotika. Vispārējais šo vielu lietošanas apmērs sabiedrībā kopumā parasti ir zems, taču izplatības līmenis jaunākā vecuma grupās ir ievērojami augstāks, un šo narkotiku lietošanas apmēri var būt īpaši augsti atsevišķos sociālajos slāņos un atsevišķās kultūras grupās.
  Okienko 3  
Niektóre z głównych wniosków wyciągniętych na podstawie badania przeprowadzonego w Państwach Członkowskich UE, państwach kandydujących oraz Norwegii w 2003 roku są następujące:
Some of the main findings of the 2003 survey in the EU Member States, candidate countries and Norway were:
Voici quelques-unes des principales conclusions de l'enquête 2003 menée dans les États membres de l'UE, les pays candidats et la Norvège:
Einige der wichtigsten Ergebnisse der Umfrage des Jahres 2003 in den EU-Mitgliedstaaten, den Beitritts- und Kandidatenländern sowie Norwegen waren:
Eis algumas das principais conclusões do inquérito realizado em 2003 nos Estados‑Membros da UE, países candidatos e Noruega:
Ορισμένα από τα κύρια πορίσματα της έρευνας του 2003 στα κράτη μέλη της ΕΕ, τις υποψήφιες χώρες και τη Νορβηγία ήταν τα εξής:
De belangrijkste bevindingen van de ESPAD-enquête 2003 in de lidstaten van de EU, de kandidaat-lidstaten en Noorwegen zijn onder meer:
Dále uvádíme některá z hlavních zjištění průzkumu ve členských státech EU, kandidátských zemích a Norsku v roce 2003:
Nogle af hovedresultaterne af undersøgelsen fra 2003 i EU-medlemsstaterne, kandidatlandene og Norge var følgende:
Vuoden 2003 kyselyn tärkeimpiin tuloksiin EU:n jäsenvaltioissa, ehdokasvaltioissa ja Norjassa kuuluivat seuraavat:
Az EU-tagállamokban, tagjelölt országokban és Norvégiában elvégzett 2003-as felmérés főbb megállapításai közé tartoznak a következők:
Noen av de viktigste resultatene av 2003-undersøkelsen i EU-medlemsstatene, søkerlandene og Norge var at:
Iată câteva dintre principalele rezultate ale anchetei din 2003 desfăşurate în statele membre ale Uniunii Europene, în ţările candidate şi în Norvegia:
Niektoré z hlavných zistení prieskumu v roku 2003 v členských štátoch EÚ, kandidátskych krajinách a Nórsku sú:
Nekatere od glavnih ugotovitev v raziskavi leta 2003 v državah članicah EU, državah kandidatkah in na Norveškem so:
Här följer några av de viktigaste resultaten från undersökningen för 2003 i EU:s medlemsstater, kandidatländer och Norge:
  Informacje o EMCDDA  
Sprawozdanie roczne przedstawia roczny przegląd zjawiska narkomanii w państwach członkowskich UE przeprowadzony przez EMCDDA i jest istotną publikacją źródłową dla osób poszukujących najnowszych informacji na temat zjawiska narkomanii w Europie.
The annual report presents the EMCDDA’s yearly overview of the drug phenomenon in the EU and is an essential reference book for those seeking the latest findings on drugs in Europe.
Le rapport 2005 présente la vue d’ensemble annuelle de l’OEDT sur le phénomène de la drogue dans l’Union européenne, et il constitue un ouvrage de référence essentiel pour ceux qui recherchent les dernières découvertes en matière de drogue en Europe.
Mit dem Jahresbericht bietet die EBDD einen jährlichen Überblick über die Drogenproblematik in der EU und gibt all jenen ein unentbehrliches Nachschlagewerk an die Hand, die sich für die neuesten Erkenntnisse auf dem Gebiet der Drogenproblematik in Europa interessieren.
El Informe anual, una visión general del OEDT sobre el fenómeno de las drogas en la Unión Europea, es un libro de referencia fundamental para quienes deseen conocer los últimos descubrimientos sobre drogas en Europa.
La relazione annuale presenta il panorama del fenomeno delle droghe, nell’Unione europea, tracciato dall’OEDT per l’anno appena trascorso. Si tratta di un testo di riferimento essenziale per chi cerca i dati più recenti sulle droghe in Europa.
O Relatório Anual apresenta a panorâmica geral anualmente traçada pelo OEDT do fenómeno da droga na UE, sendo uma obra de consulta essencial para quem procura os dados mais recentes sobre este fenómeno na Europa.
Οι εκδόσεις του Κέντρου αποτελούν κατ’ εξοχήν πηγή πληροφόρησης για ένα ευρύ φάσμα κοινού, στο οποίο περιλαμβάνονται οι υπεύθυνοι χάραξης πολιτικής και οι σύμβουλοί τους, επαγγελματίες και ερευνητές που εργάζονται στον τομέα των ναρκωτικών και πέραν αυτών, τα μέσα ενημέρωσης και το ευρύ κοινό.
De publicaties van het waarnemingscentrum vormen een belangrijke informatiebron voor een zeer gevarieerde doelgroep, waaronder beleidsmakers en hun adviseurs, hulpverleners en onderzoekers op het gebied van drugs en, meer in het algemeen, voor de media en het grote publiek.
Výroční zpráva EMCDDA obsahuje přehled o stavu drogové problematiky v členských státech EU a je základním referenčním materiálem pro všechny zájemce o nejnovější poznatky o drogách v Evropě.
Årsberetningen præsenterer EONN’s årlige oversigt over narkotikafænomenet i EU, og den er en yderst vigtig opslagsbog for alle, der er interesseret i de seneste resultater om narkotika i Europa.
Aastaaruandes esitatakse Euroopa Narkootikumide ja Narkomaania Seirekeskuse iga-aastane ülevaade narkomaania kui nähtuse kohta Euroopa Liidus ning see on heaks käsiraamatuks neile, kes otsivad uusimat teavet uimastiprobleemist Euroopas.
Vuosiraportissa EMCDDA esittää vuotuisen katsauksen huumausaineiden käytön ja tarjonnan tilanteeseen EU:ssa. Siten vuosiraportti on keskeinen hakuteos niille, jotka tarvitsevat ajantasaista tietoa huumeista Euroopassa.
A jelentés az EMCDDA éves áttekintését tartalmazza az Európai Unióbantapasztalható kábítószer-jelenség vonatkozásában, egybennélkülözhetetlen referencia azoknak, akik a kábítószerekkel kapcsolatoslegfrissebb európai eredmények iránt érdeklődnek.
I årsrapporten presenterer EONN sin årlige oversikt over narkotikasituasjonen i Europa. Rapporten er et viktig referansedokument for alle som søker siste nytt om narkotikasituasjonen i Europa.
Raportul anual prezintă sinteza anuală a OEDT privind fenomenul drogurilor în UE şi constituie o referinţă de bază pentru cei interesaţi să afle ultimele informaţii despre situaţia drogurilor în Europa.
Výročná správa EMCDDA každoročne podáva prehľad o drogovom fenoméne v EÚ a je základným referenčným materiálom pre každého, kto má záujem o najnovšie zistenia týkajúce sa drog v Európe.
Letno poročilo predstavlja letni pregled pojava drog v Evropi s strani Centra in je najpomembnejša referenca za vse, ki iščejo najnovejše ugotovitve o drogah v Evropi.
Årsrapporten redovisar ECNN:s årliga översikt över narkotikasituationen i EU, och den är ett oumbärligt referensmaterial för den som vill ta del av de senaste rönen om narkotika i Europa.
Šajā gada ziņojumā ir EMCDDA gada pārskats par narkomānijas problēmu Eiropā, un šis ziņojums ir svarīgs atsauces materiāls tiem, kuri vēlas uzzināt jaunāko informāciju par narkotikām Eiropā.
  DziaÅ‚ania interwencyjne  
Ruchome projekty zapobiegawcze przystosowują się do rozdrobnionego charakteru kultury „rave”, nadal więc udaje się dotrzeć do grupy docelowej osób młodych zażywających narkotyki rekreacyjnie, na przykład przez organizację punktów kontaktowych dla każdej „sceny”.
Mobile prevention projects are adapting to fragmentation of the ‘rave’ culture, so that the target group of young recreational drug users may still be reached, for instance through contact points for every ‘scene’. Among the countries where pill testing existed, the practice has been discontinued in Germany and Portugal. In the Netherlands, pill testing is carried out only in laboratories, and in France the abandonment of on-site pill testing has been proposed. Among the reasons for these changes are the reduced frequency of adulterated pills in western Europe and continuing concerns over the legality of the practice. In the Czech Republic, however, pill testing projects continued and were, in fact, the subject of media debate.
Des projets de prévention mobile s'adaptent à la fragmentation de la culture «rave», de sorte que le groupe cible des jeunes usagers récréatifs de drogues peut encore être atteint, par exemple grâce aux points de contact pour chaque «scène». Parmi les pays où des contrôles de pilules ont eu lieu, l'Allemagne et le Portugal ont interrompu cette pratique. Aux Pays-Bas, les contrôles de pilules ne sont pratiqués qu'en laboratoire et, en France, l'abandon des contrôles de pilules sur place a été proposé. Parmi les raisons de ces changements figurent la faible occurrence de pilules trafiquées en Europe de l'Ouest et les préoccupations récurrentes quant à la légalité de cette pratique. En République tchèque, toutefois, les projets de contrôle des pilules se poursuivent et ont fait l'objet d'un débat dans les médias.
Mobile Präventionsmaßnahmen werden gegenwärtig auf die Zersplitterung der „Rave“-Kultur zugeschnitten, so dass die Zielgruppe junger Menschen, die in ihrer Freizeit Drogen konsumieren, weiterhin erreicht werden kann. Dies erfolgt beispielsweise durch Kontaktpunkte in den einzelnen „Szenen“. Von den Ländern, in denen Pillentests durchgeführt wurden, haben Deutschland und Portugal dieses Verfahren inzwischen eingestellt. In den Niederlanden erfolgen Pillentests ausschließlich in Labors, und in Frankreich wurde die Abschaffung der vor Ort durchgeführten Pillentests vorgeschlagen. Diese Veränderungen sind unter anderem darauf zurückzuführen, dass der Konsum verschnittener Pillen in Westeuropa zurückgegangen ist und nach wie vor Zweifel an der Rechtmäßigkeit dieses Verfahrens bestehen. In der Tschechischen Republik wurden die Pillentestprogramme jedoch weitergeführt und waren Gegenstand von Medienberichten.
, in modo da poter continuare a rivolgersi al gruppo bersaglio dei giovani utenti di droga per fini ricreativi, per esempio attraverso i punti di contatto su ciascuna “scena”. Tra i paesi in cui era stato introdotto il test delle pasticche, la pratica è stata interrotta in Germania e in Portogallo. Nei Paesi Bassi il test delle pasticche viene effettuato unicamente in laboratorio, mentre in Francia è stato proposto di rinunciare ai test in loco. Tra i motivi di queste decisioni vanno annoverate la ridotta frequenza delle pasticche adulterate nell’Europa occidentale e i dubbi sollevati circa la legalità di questa prassi. Peraltro, in Repubblica ceca, i progetti sui test delle pasticche sono continuati e, di fatto, sono stati fatti oggetto di discussione da parte dei mass media.
Τα κινητά σχέδια πρόληψης προσαρμόζονται στον κατακερματισμό της κουλτούρας «ρέιβ», ώστε να παραμείνει δυνατή η προσέγγιση της ομάδας στόχου των νεαρών ψυχαγωγικών χρηστών, για παράδειγμα μέσω σημείων επαφής σε κάθε «σκηνή». Από τις χώρες στις οποίες πραγματοποιούνταν εξετάσεις για την ανίχνευση χαπιών έκστασης, η πρακτική αυτή εγκαταλείφθηκε στη Γερμανία και στην Πορτογαλία. Στις Κάτω Χώρες, εξετάσεις για την ανίχνευση χαπιών διενεργούνται μόνον σε εργαστήρια, ενώ στη Γαλλία προτάθηκε η εγκατάλειψη της επιτόπιας εξέτασης για την ανίχνευση χαπιών. Δύο από τους λόγους για τις αλλαγές αυτές είναι η μειωμένη συχνότητα εμφάνισης νοθευμένων χαπιών στη Δυτική Ευρώπη και ο συνεχιζόμενος προβληματισμός σχετικά με τη νομιμότητα της πρακτικής. Στην Τσεχική Δημοκρατία, ωστόσο, τα σχέδια εξετάσεων για την ανίχνευση χαπιών συνεχίσθηκαν αποτελώντας αντικείμενο συζητήσεων στα μέσα ενημέρωσης.
Mobiele preventieprojecten passen zich aan de fragmentering van de “rave”-cultuur aan zodat de doelgroep van jonge recreatieve drugsgebruikers toch bereikt kan worden, bijvoorbeeld door contactpunten in elke ”scene”. In Duitsland en Portugal is men inmiddels gestopt met het testen van pillen. In Nederland gebeurt dat testen alleen nog maar in laboratoria en in Frankrijk is ook voorgesteld om het testen van pillen op locatie af te schaffen. Deze veranderingen worden mede veroorzaakt door een geringer aanbod van “onzuivere” pillen in West-Europa en vanwege de vraagtekens die bij de rechtsgeldigheid van het testen van pillen gezet worden. In Tsjechië worden projecten voor het testen van pillen echter wel voortgezet, hoewel dit ook daar onderwerp van discussie in de media is.
Projekty mobilní prevence se přizpůsobují roztříštění „divoké“ kultury tak, aby se s cílovou skupinou mladých rekreačních uživatelů drog bylo možné spojit, např. přes kontaktní místa pro každou „scénu“. Ze zemí, kde existovalo testování tablet, byla tato praxe zrušena v Německu a v Portugalsku. V Nizozemsku se testování tablet provádí pouze v laboratořích a ve Francii bylo navrženo upustit od testování tablet v terénu. Mezi důvody pro tyto změny patří snížená četnost tablet s příměsí v západní Evropě a pokračující obavy ze zákonnosti postupu. V České republice však projekty testování tablet pokračovaly a byly dokonce předmětem mediální diskuse.
Mobile forebyggelsesprojekter tilpasses den fragmenterede karakter, 'rave'-kulturen har, således at målgruppen i form af unge fritidsstofbrugere stadig kan nås, f.eks. gennem kontaktpunkter for hvert 'miljø'. Blandt de lande, hvor der tidligere fandtes pilletestning, er man ophørt med denne praksis i Tyskland og Portugal. I Nederlandene udføres pilletestning kun på laboratorier, og i Frankrig er der stillet forslag om at opgive pilletestning på stedet. Blandt årsagerne til disse ændringer er, at der ikke længere så hyppigt forekommer forfalskede piller i Vesteuropa, og der fortsat er betænkeligheder med hensyn til lovligheden af denne praksis. I Tjekkiet blev pilletestningsprojekterne imidlertid videreført og var faktisk genstand for debat i medierne.
Mobiilsed ennetusprojektid püüavad kohaneda reivikultuuri killustumisega, et oleks siiski võimalik jõuda meelelahutuslikel eesmärkidel narkootikume tarbivate noorteni, näiteks luues eraldi kontaktpunkte erinevate huvigruppide ja subkultuuride jaoks. Maadest, kus tabletianalüüse tehti, on see Saksamaal ja Portugalis lõpetatud. Madalmaades tehakse tabletianalüüse ainult laboratooriumites ja Prantsusmaal on tehtud ettepanek sündmuskohal tabletianalüüside tegemise lõpetamiseks. Nende muutuste põhjuseks on võltsitud tablettide hulga vähenemine Lääne-Euroopas ning püsivad kahtlused selle tegevuse seaduslikkuse suhtes. Tšehhi Vabariigis aga jätkati tablettide analüüsimise projekte ja vaieldi nende üle meedias.
Liikkuvat ehkäisyhankkeet mukautuvat "ravekulttuurin" pirstaloitumiseen siten, että nuorten huumeiden viihdekäyttäjien kohderyhmä pystytään edelleen tavoittamaan esimerkiksi erilaisten "piirien" yhteyshenkilöiden kautta. Niistä maista, joissa pillereitä on testattu, käytäntö on lopetettu Saksassa ja Portugalissa. Alankomaissa pillereitä testataan vain laboratorioissa, Ranskassa on ehdotettu, että pillereiden testaamisesta paikan päällä luovuttaisiin. Syitä näihin muutoksiin ovat muun muassa muunneltujen pillereiden vähentyminen Länsi-Euroopassa ja epäselvyys käytännön laillisuudesta. Tšekissä pillereiden testaushankkeita on kuitenkin jatkettu ja niistä on keskusteltu tiedotusvälineissä.
A mobil prevenciós projektek igazodnak a „rave” kultúra töredezettségéhez, hogy így a fiatal rekreációs kábítószer-használók célcsoportját még el tudják érni, például az összes „helyszínre” kihelyezett kapcsolattartók segítségével. Azon országok közül, ahol korábban a tablettatesztelés működött, Németországban és Portugáliában megszüntették ezt a gyakorlatot. Hollandiában a tablettatesztelést kizárólag laboratóriumokban végzik, Franciaországban pedig javasolták a helyszíni tablettatesztelés megszüntetését. E változások oka többek között az volt, hogy Nyugat-Európában ritkábban fordultak elő hamisított tabletták, ugyanakkor a gyakorlat törvényessége változatlanul vitatott. Csehországban azonban a tablettatesztelési projektek folytatódtak, bár a médiában rendszeres vita tárgyát képezték.
Mobile forebyggende prosjekter tilpasser seg fragmenteringen av ”rave”-kulturen slik at målgruppen unge rekreasjonsbrukere fremdeles kan nås, for eksempel via kontaktpunkter for hver ”scene”. Blant de landene som utførte pilletesting har Tyskland og Polen avsluttet denne praksisen. I Nederland utføres pilletesting bare i laboratorier, og i Frankrike er det foreslått at pilletesting på stedet skal opphøre. Blant årsakene er at urene piller forekommer sjeldnere i Vest-Europa, samt tvil om hvorvidt pilletesting faktisk er lovlig. I Den tsjekkiske republikk har imidlertid pilletestingsprosjektene vedvart og vært tema for en viss debatt i media.
Proiectele mobile de prevenire se adaptează la fragmentarea culturii „rave” pentru a putea totuşi ajunge la grupul ţintă format din tineri care consumă droguri în scop de recreare, de exemplu prin intermediul punctelor de contact pentru fiecare „scenă”. Dintre ţările în care se realiza analiza pastilelor, Germania şi Portugalia au renunţat la această practică. În Ţările de Jos, analiza pastilelor este efectuată numai de laboratoare, iar în Franţa s-a propus abandonarea analizelor pentru pastile în diferite locuri. Printre motivele acestor modificări se numără şi scăderea numărului de pastile falsificate din Europa de vest şi preocupările privind legalitatea acestei practici. Totuşi, în Republica Cehă, proiectele de analiză a pastilelor au fost continuate şi au constituit şi obiectul unor dezbateri în presă.
Projekty mobilnej prevencie sa prispôsobujú fragmentácii „divokej“ kultúry, takže vždy možno zastihnúť cieľovú skupinu mladých, ktorí užívajú drogu rekreačne, napr. prostredníctvom kontaktných miest pre každú „scénu“. Spomedzi krajín, v ktorých existovalo testovanie tabletiek, sa táto prax prerušila v Nemecku a Portugalsku. V Holandsku sa tabletky testujú len v laboratóriách a vo Francúzsku navrhli, aby sa prestalo s testovaním tabletiek v teréne. Dôvodmi týchto zmien je znížený výskyt znehodnotených tabletiek v západnej Európe a pretrvávajúce obavy o zákonnosť postupu. V Českej republike sa však na projektoch testovania tabletiek pokračuje a projekty boli skutočne predmetom diskusií v médiách.
Mobilni preventivni projekti se prilagajajo razdrobitvi "raverske" kulture, tako da se ciljna skupina mladih rekreativnih uživalcev še vedno lahko doseže, na primer prek kontaktnih točk za vsako "sceno". Med državami, v katerih je obstajalo testiranje na tablete, se je praksa prekinila v Nemčiji in na Portugalskem. Na Nizozemskem se testiranje na tablete izvaja samo v laboratorijih, v Franciji pa so predlagali opustitev testiranja na tablete na kraju samem. Med razlogi za te spremembe so manjša pogostnost ponarejenih tablet v zahodni Evropi in stalna zaskrbljenost zaradi zakonitosti prakse. Vendar pa so se na Češkem projekti testiranja na tablete nadaljevali in so bili predmet medijskih razprav.
Mobila preventionsprojekt håller på att anpassa sig till den fragmenterade ”ravekulturen” så att det fortfarande går att nå ut till målgruppen av unga rekreationella droganvändare, till exempel genom kontaktpunkter för alla olika ”scener”. Bland de länder som utförde tablettanalyser har dessa upphört i Tyskland och Portugal. I Nederländerna utförs tablettanalyser bara i laboratorier och i Frankrike har det föreslagits att tablettanalyser på platsen skall upphöra. Några av skälen till detta är att förekomsten av utspädda tabletter i Västeuropa har minskat och att det fortfarande finns tvivel om sådana analyser är lagliga. I Tjeckien fortsatte dock tablettanalysprojekten och var föremål för debatter i medierna.
Mobilie profilakses projekti tiek adaptēti „izklaides” kultūras izplatībai, lai būtu iespējams uzrunāt gados jauno lietotāju grupu, kas lieto narkotikas kā izklaidi, piemēram, izmantojot kontaktēšanās punktus katrai no „notikuma vietām”. No valstīm, kurās pastāvēja narkotiku pārbaude, šī prakse vairs netiek turpināta Vācijā un Portugālē. Nīderlandē narkotiku pārbaudi veic tikai laboratorijās, un Francijā ir ierosināts atcelt narkotiku testus uz vietas. Viens no iemesliem šo izmaiņu ieviešanai ir samazinātā viltoto tablešu izplatība Rietumeiropā un pastāvošās šaubas par šīs metodes likumību. Čehijas Republikā narkotiku pārbaudes projekti tika turpināti, un par tiem notika debates medijos.
  Dowody na efektywność...  
Badania naukowe w sprawie efektywności działania programów wymiany igieł i strzykawek w redukowaniu występowania HIV/AIDS w grupie osób zażywających narkotyki dożylne rozpoczęły się w latach 80-tych (141).
Scientific research into the effectiveness of NSPs in reducing HIV/AIDS among IDUs dates back to the 1980s (141). A review of the literature, published by WHO in 2004, concludes that there is compelling evidence that increasing the availability and utilisation of sterile injecting equipment by IDUs reduces HIV infection substantially and that there is no evidence of any major unintended negative consequences (WHO, 2004). However, the review concluded that, by themselves, NSPs are not enough to control HIV infection among IDUs, and that these programmes must be supported by a range of complementary measures in order to control HIV infection among and from IDUs. Reviewing the cost-effectiveness of NSPs, de Wit and Bos (2004) conclude that NSPs seem to be cost-effective in preventing the spread of HIV and have additional and worthwhile benefits apart from reducing HIV, such as bringing a difficult-to-reach population of drug users into contact with health and social services.
Les recherches scientifiques sur l'efficacité des PES dans la réduction du VIH/SIDA chez les UDVI remontent aux années 1980 (141). Une analyse de la littérature, publiée en 2004 par l'OMS, conclut qu'il existe des preuves manifestes que la fourniture et l'utilisation accrues de matériel d'injection stérile par les UDVI réduisent considérablement l'infection par le VIH et qu'aucun effet négatif involontaire majeur n'a été démontré (OMS, 2004). L'analyse de l'OMS conclut toutefois que les PES ne suffisent pas, en soi, à contrôler l'infection par le VIH chez les UDVI et que ces programmes doivent aller de pair avec des mesures complémentaires en vue de contrôler l'infection par le VIH parmi les UDVI et sa transmission par cette population. En examinant le rapport coût-efficacité des PES, de Wit et Bos (2004) concluent que ces programmes semblent efficaces par rapport à leur coût pour éviter la propagation du VIH et ont d'autres effets bénéfiques en dehors de la limitation de la transmission du VIH, tel que l'établissement d'un contact entre une population d'usagers de drogue difficilement accessible et les services sociaux et sanitaires.
Bereits in den 80er Jahren wurden wissenschaftliche Forschungen über die Wirksamkeit von Nadel- und Spritzenaustauschprogrammen hinsichtlich der Eindämmung von HIV/AIDS unter injizierenden Drogenkonsumenten durchgeführt (141). Einem von der WHO im Jahr 2004 veröffentlichten Überblick über die einschlägige Literatur zufolge gibt es zwingende Beweise dafür, dass die erhöhte Verfügbarkeit und Nutzung steriler Spritzbestecke die Prävalenz von HIV-Infektionen unter IDU erheblich verringert. Auf der anderen Seite gibt es keinen Beleg für größere unbeabsichtigte negative Folgen (WHO, 2004). Bei der Untersuchung wurde jedoch der Schluss gezogen, dass Nadel- und Spritzenaustauschprogramme an sich nicht ausreichen, um HIV-Infektionen unter IDU zu bekämpfen, und dass diese Programme durch eine Reihe ergänzender Maßnahmen unterstützt werden müssen, um HIV-Infektionen von IDU sowie die Übertragung von HIV durch IDU einzudämmen. Bei einer Untersuchung der Kosteneffizienz von Nadel- und Spritzenaustauschprogrammen kommen de Wit und Bos (2004) zu dem Schluss, dass diese Programme offenbar im Hinblick auf die Prävention der Verbreitung von HIV kosteneffizient sind und neben der Reduzierung von HIV zusätzliche lohnenswerte Vorteile mit sich bringen: Beispielsweise kommen durch sie schwer erreichbare Gruppen von Drogenkonsumenten in Kontakt mit Gesundheits- und Sozialdiensten.
La investigación científica sobre la eficacia de los programas de intercambio de agujas y jeringuillas para reducir el VIH/SIDA entre los consumidores de drogas por vía parenteral se remonta a la década de 1980 (141). La revisión bibliográfica publicada por la OMS en 2004 concluye que existen indicios claros de que aumentar la disponibilidad y la utilización de material de inyección estéril por parte de los consumidores reduce notablemente la infección por VIH y que no existen pruebas de que tengan consecuencias negativas imprevistas (OMS, 2004). No obstante, esta revisión concluía que, por sí solos, estos programas no son suficientes para controlar la infección por VIH entre los consumidores por vía parenteral, y que deberían apoyarse con una serie de medidas complementarias. En un estudio de la rentabilidad de este tipo de programas, de Wit y Bos (2004) concluyeron que parecían eficaces para prevenir el contagio del VIH y que producen valiosos beneficios además de la reducción del VIH, como facilitar el contacto de los servicios sociales y sanitarios con la población de consumidores de drogas, a la que suele ser difícil llegar.
Gli studi di ricerca scientifici sull’efficacia dei programmi di scambio di aghi e siringhe nel ridurre l’incidenza di HIV/AIDS tra i consumatori di stupefacenti per via parenterale risalgono agli anni Ottanta (141). Stando alle conclusioni di una revisione della letteratura pubblicata dall’OMS nel 2004, sarebbe ampiamente dimostrato che l’aumento della reperibilità e dell’impiego di strumenti sterili da parte dei consumatori di stupefacenti per via parenterale riduce in maniera sostanziale l’infezione da HIV e che non vi sarebbero prove di gravi conseguenze negative indesiderate (OMS, 2004). Tuttavia, si legge anche nelle conclusioni che i programmi di scambio di aghi e siringhe non sono di per sé sufficienti a controllare l’infezione da HIV tra i consumatori di stupefacenti per via parenterale, ma che, per poter contrastare l’infezione tra e da questo genere di consumatori di stupefacenti, tali programmi devono essere sostenuti da una serie di misure complementari. Rianalizzando l’efficacia rispetto ai costi dei programmi di scambio di aghi e siringhe, de Wit e Bos (2004) concludono che tali programmi sembrano essere efficaci rispetto ai costi nel prevenire la diffusione dell’HIV e producono inoltre ulteriori benefici validi oltre a ridurre l’infezione da HIV, tra cui quello di stabilire un contatto tra i servizi sanitari e sociali e una popolazione di consumatori di droga difficile da raggiungere.
A investigação científica sobre a eficácia dos PTS na redução do VIH/SIDA entre os CDI remonta à década de 1980 (141). Uma análise da literatura existente, publicada pela OMS em 2004, conclui que existem provas convincentes de que o aumento do acesso e da utilização de equipamento de injecção esterilizado pelos CDI reduz substancialmente a infecção pelo VIH e que não existem indícios de quaisquer consequências negativas inesperadas graves (OMS, 2004). No entanto, a análise concluiu que, só por si, os PTS não são suficientes para controlar a infecção pelo VIH entre os CDI, e que estes programas devem ser apoiados por uma série de medidas complementares a fim de controlar essa infecção entre os CDI e a partir deles. Analisando a relação custo-benefício dos PTS, de Wit e Bos (2004) concluíram que estes programas parecem ter uma boa relação custo-benefício na prevenção da propagação do VIH e que possuem vantagens complementares úteis para além de reduzirem o vírus, tais como a de porem populações de consumidores de droga difíceis de atingir em contacto com os serviços de saúde e sociais.
Οι επιστημονικές έρευνες σχετικά με την αποτελεσματικότητα των προγραμμάτων ανταλλαγής βελόνων και συρίγγων για τη μείωση του ιού HIV/AIDS στους ΧΕΝ ξεκίνησαν από τη δεκαετία του 1980 (141). Μια επισκόπηση της βιβλιογραφίας, που δημοσιεύθηκε από την ΠΟΥ το 2004, καταλήγει στο συμπέρασμα ότι υπάρχουν αδιάσειστα στοιχεία που δείχνουν ότι η αύξηση της διαθεσιμότητας και της χρήσης αποστειρωμένων συνέργων από τους ΧΕΝ μειώνει σημαντικά τη μόλυνση από τον ιό HIV και ότι δεν υπάρχουν ενδείξεις σημαντικών ανεπιθύμητων αρνητικών συνεπειών (ΠΟΥ, 2004). Ωστόσο, η έρευνα διαπιστώνει ότι τα προγράμματα ανταλλαγής βελόνων και συρίγγων δεν επαρκούν από μόνα τους για τον έλεγχο της μόλυνσης από τον ιό HIV στους ΧΕΝ, και ότι τα προγράμματα αυτά πρέπει να υποστηρίζονται από μια σειρά συμπληρωματικών μέτρων για τον έλεγχο της μόλυνσης από τον HIV στους ΧΕΝ και από αυτούς. Εξετάζοντας την αποδοτικότητα από άποψη κόστους των προγραμμάτων ανταλλαγής βελόνων και συρίγγων, οι de Wit και Bos (2004) συμπεραίνουν ότι τα εν λόγω προγράμματα φαίνονται οικονομικά όσον αφορά την πρόληψη της εξάπλωσης του ιού HIV και εμφανίζουν άλλα πρόσθετα και αξιόλογα πλεονεκτήματα πέραν της μείωσης του ιού HIV, όπως το γεγονός ότι φέρνουν σε επαφή με υγειονομικές και κοινωνικές υπηρεσίες έναν πληθυσμό τοξικομανών που είναι δύσκολο να προσεγγισθεί.
Al in de jaren tachtig is er wetenschappelijk onderzoek verricht naar de effectiviteit van OvN’s bij het terugdringen van HIV/aids onder ID’s (141). Uit een literatuuronderzoek dat in 2004 door de WHO is gepubliceerd, blijkt dat er overduidelijk bewijs voorhanden is dat het aantal HIV-infecties aanzienlijk kan worden verlaagd als er meer steriel injectiemateriaal wordt aangeboden en de ID’s hiervan beter gebruik maken. Daarentegen zijn er geen aanwijzingen gevonden voor eventuele onbedoelde negatieve effecten (WHO, 2004). Een van de conclusies van het onderzoek was echter ook dat er voor de bestrijding van HIV-infecties onder ID’s meer nodig is dan alleen OvN’s. Om de HIV-infecties onder ID’s effectief met deze programma’s onder controle te kunnen houden, zijn aanvullende maatregelen noodzakelijk. In het kader van een kosten-batenanalyse van OvN’s concluderen de Wit en Bos (2004) dat de programma’s niet alleen effectief lijken voor de preventie van HIV-verspreiding, maar dat zij naast het terugdringen van HIV ook nog aanvullende en waardevolle positieve effecten hebben, zoals het in contact brengen van een moeilijk te bereiken populatie drugsgebruikers met maatschappelijke instanties en de gezondheidszorg.
Vědecký výzkum účinnosti programů výměny jehel a stříkaček při minimalizaci HIV/AIDS mezi injekčními uživateli drog se datuje do 80. let 20. století (141). Přehled literatury, který publikovala Světová zdravotnická organizace v roce 2004, obsahuje závěr, že existuje přesvědčivý důkaz, že zvýšení dostupnosti a používání sterilního injekčního vybavení na straně injekčních uživatelů drog sníží podstatným způsobem infekci HIV, a že neexistuje žádný důkaz o významných nezáměrných negativních důsledcích (WHO, 2004). V uvedeném přehledu se však dospělo k závěru, že programy výměny jehel a stříkaček samy o sobě nepostačují k tomu, aby kontrolovaly infekci HIV mezi injekčními uživateli drog, a že je nutné, aby tyto programy byly podporovány řadou doplňkových opatření za účelem kontroly infekce mezi injekčními uživateli drog a jejího usměrňování ze strany samotných injekčních uživatelů drog. Při zkoumání nákladové efektivnosti programů výměny jehel a stříkaček de Wit a Bos (2004) bylo vyvozeno, že programy výměny jehel a stříkaček se zdají být nákladově efektivní při prevenci šíření HIV a mají kromě redukce HIV další cenné přínosy, např. že umožňují populaci uživatelů drog, která se obtížně kontaktuje, přístup k zdravotnickým a společenským službám.
Den videnskabelige forskning i effektiviteten af nåle- og sprøjteprogrammer (NSP'er) med hensyn til at begrænse hiv/aids blandt intravenøse stofbrugere går tilbage i 1980'erne (141). Ved en gennemgang af litteraturen, som blev offentliggjort af WHO i 2004, blev det konkluderet, at der er afgørende beviser for, at en øget adgang til og udnyttelse af sterilt sprøjteudstyr for intravenøse stofbrugere i vidt omfang begrænser hiv-smitte, og at der ikke foreligger beviser for nogen væsentlige utilsigtede negative konsekvenser (WHO, 2004). Det blev imidlertid også konkluderet, at NSP'er ikke alene er tilstrækkelig til at begrænse hiv-smitte blandt intravenøse stofbrugere, og at disse programmer skal støttes af en række supplerende foranstaltninger med henblik på at bekæmpe hiv-smitten blandt og fra intravenøse stofbrugere. Ved en gennemgang af omkostningseffektiviteten af NSP'er har de Wit og Bos (2004) konkluderet, at NSP'erne synes at være omkostningseffektive med hensyn til at forhindre spredning af hiv og er forbundet med yderligere fordele og nytte foruden at begrænse hiv, f.eks. ved at en gruppe af stofbrugere, som det ellers er vanskeligt at nå ud til, sættes i kontakt med sundhedstjenester og sociale tjenester.
Teaduslikke uuringuid nõela- ja süstlavahetusprogrammide efektiivsuse kohta HIV/AIDSi vähendamisel süstivate narkomaanide hulgas hakati läbi viima juba 1980ndatel aastatel (141). Asjakohase kirjanduse ülevaates, mille avaldas Maailma Tervishoiuorganisatsioon 2004. aastal, jõutakse järeldusele, et on olemas ülekaalukad tõendid selle kohta, et steriilsete süstimisvahendite kättesaadavuse parandamine ja kasutamise suurendamine süstivate narkomaanide hulgas vähendab oluliselt HIVi nakatumist ja puuduvad igasugused tõendid tõsiste soovimatute negatiivsete tagajärgede kohta (WHO, 2004). Siiski jõuti ülevaates ka sellisele järeldusele, et ainuüksi nõela- ja süstlavahetusprogrammidest ei piisa süstivate narkomaanide HIV‑sse nakatumise kontrolli all hoidmiseks ja et neid programme tuleb toetada erinevate täiendavate meetmetega, et hoida kontrolli all süstivate narkomaanide HIV‑sse nakatumist ja nakkuse edasikandmist. Nõela- ja süstlavahetusprogrammide tulemuslikkust uurides jõuavad de Wit ja Bos (2004) järeldusele, et need programmid tunduvad olevat tulemuslikud HIV leviku tõkestamisel ning et neil on lisaks HIV vähendamisele veel täiendavaid ja olulisi kasutegureid, näiteks see, et need aitavad luua kontakti narkomaanide raskesti ligipääsetavate kogukondade ning tervishoiu- ja sotsiaalteenistuste vahel.
Neulojen ja ruiskujen vaihto-ohjelmien tehokkuutta hiv:n ja aidsin vähentämisessä injektiokäyttäjien keskuudessa on tutkittu tieteellisesti 1980-luvulta lähtien (141). WHO:n vuonna 2004 julkaisemassa kirjallisuuskatsauksessa todetaan, että on olemassa vakuuttavia todisteita siitä, että steriilien injektiovälineiden saatavuuden ja käytön lisääminen huumeiden injektiokäyttäjien keskuudessa vähentää hiv-tartuntoja huomattavasti, eikä mistään merkittävästä tahattomasta seurauksesta ole mitään näyttöä (WHO, 2004). Katsauksessa kuitenkin todetaan myös, etteivät neulojen ja ruiskujen vaihto-ohjelmat yksinään riitä hiv-tartuntojen hillitsemiseen injektiokäyttäjien keskuudessa, vaan näitä ohjelmia on tuettava erilaisilla täydentävillä toimenpiteillä, jotta injektiokäyttäjien hiv-tartuntoja voitaisiin vähentää. Neulojen ja ruiskujen vaihto-ohjelmien kustannustehokkuutta tarkastelleet de Wit ja Bos (2004) toteavat, että nämä ohjelmat vaikuttavat olevan kustannustehokkaita hiv:n leviämisen ehkäisyssä ja niillä on hiv:n vähenemisen lisäksi muitakin huomattavia etuja, kuten huumeidenkäyttäjien vaikeasti tavoitettavan väestöryhmän saattaminen yhteyteen terveys- ja sosiaalipalvelujen kanssa.
A tű- és fecskendőprogramok hatékonyságát a HIV/AIDS előfordulásának csökkentésében az injekciós kábítószer-használók körében az 1980-as évek óta vizsgálják(141). A WHO által 2004-ben közreadott szakirodalmi áttekintés arra a következtetésre jutott, hogy meggyőző bizonyítékok vannak arra, hogy a steril injekciós felszerelések hozzáférhetőségének javítása és használatának gyakoribbá tétele az injekciós kábítószer-használók körében jelentősen csökkenti a HIV-fertőzést, ugyanakkor nagyobb arányú nem kívánt negatív következményre nincs bizonyíték (WHO, 2004). Az áttekintés azonban arra is rávilágított, hogy az injekciós kábítószer-használók HIV-fertőzésének ellenőrzése érdekében a tű- és fecskendőprogramokat kiegészítő intézkedésekkel kell támogatni. A tű- és fecskendőprogramok költséghatékonyságát megvizsgálva de Wit és Bos (2004) arra következtet, hogy a tű- és fecskendőprogramok költséghatékonynak bizonyultak a HIV terjedésének megelőzésében, és a HIV csökkentésén kívül további érdemleges előnyökkel járnak, így például kapcsolatot teremtenek a kábítószer-használók nehezen elérhető populációja és az egészségügyi és szociális szolgálatok között.
Allerede på 1980-tallet begynte forskerne å undersøke sprøytebytteprogrammenes effektivitet mht. å redusere HIV/AIDS blant sprøytebrukere (141). En litteraturgjennomgang utgitt av Verdens helseorganisasjon i 2004 konkluderte med at det er klart dokumentert at økt tilgjengelighet og bruk av sterilt injeksjonsutstyr for sprøytebrukere medfører en betydelig reduksjon i utbredelsen av HIV-smitte, og at det ikke finnes noen dokumentasjon på eventuelle vesentlige utilsiktede negative konsekvenser (WHO, 2004). Gjennomgangen fastslo imidlertid at sprøytebytteprogrammene i seg selv ikke er nok til å få kontroll med HIV-smitten blant sprøytebrukere, og at disse programmene må understøttes av en rekke supplerende tiltak for å kontrollere HIV-smitte blant og fra sprøytebrukere. En gjennomgang av kostnadseffektiviteten ved sprøytebytteprogrammer av de Wit og Bos (2004) konkluder med at sprøytebytteprogrammer synes å være kostnadseffektive når det gjelder å forebygge spredningen av HIV, og at de faktisk har andre verdifulle fordeler enn akkurat å redusere HIV, som f.eks. å få narkotikabrukere som er vanskelige å nå, til å komme i kontakt med helse- og sosialtjenesten.
Încă din anii 1980 s-a desfăşurat studii de cercetare ştiinţifică privind eficienţa PAS la reducerea HIV/SIDA în rândul CDI (141). Într-o sinteză a literaturii de specialitate, publicată de OMS în 2004, se arată că există dovezi incontestabile conform cărora creşterea disponibilităţii şi a utilizării echipamentului steril de injectare de către CDI reduce substanţial infectarea cu HIV şi că nu s-au înregistrat nici un fel de consecinţe negative semnificative neintenţionate (OMS, 2004). Cu toate acestea, studiul a concluzionat că PAS singure nu sunt suficiente pentru a ţine sub control infecţia cu HIV în rândul CDI şi că aceste programe trebuie susţinute de o serie de măsuri complementare pentru a ţine sub control infecţia cu HIV în rândul CDI şi determinată de aceştia. Analizând rentabilitatea PAS, de Wit şi Bos (2004) au tras concluzia că PAS par să fie rentabile la prevenirea răspândirii infecţiei cu HIV şi că prezintă beneficii suplimentare şi importante pe lângă reducerea nivelului de infectare cu HIV, cum ar fi stabilirea contactului dintre o populaţie de consumatori de droguri la care este dificil de ajuns şi serviciile de asistenţă medicală şi socială.
Vedecký výskum účinnosti NSP na obmedzovanie HIV/AIDS medzi IDU sa datuje od osemdesiatych rokov minulého storočia (141). Z prehľadu literatúry, ktorý uverejnila SZO v roku 2004, vyplýva, že existuje presvedčivý dôkaz o podstatnom ústupe infekcií HIV so zvyšujúcou sa dostupnosťou a využívaním sterilných injekčných pomôcok injekčnými užívateľmi drog a nejestvuje dôkaz o žiadnych veľkých nežiaducich negatívnych následkoch (SZO 2004). Prehľad však uzatvára, že samotné NSP nie sú dostatočné na kontrolovanie infekcie HIV medzi IDU a že tieto programy musí podporovať rad doplnkových opatrení na kontrolu šírenia infekcie HIV injekčnými užívateľmi drog a medzi nimi. Z kontroly efektívnosti nákladov NSP de Wit a Bos (2004) usudzujú, že z hľadiska nákladov sa NSP zdajú efektívne v prevencii šírenia HIV a okrem redukovania HIV prinášajú dodatočný a cenný prospech, napr. v nadväzovaní styku ťažko dosiahnuteľnej populácie užívateľov drog so zdravotníckymi a sociálnymi službami.
Znanstvene raziskave o učinkovitosti programov injekcijskih igel in brizg za enkratno uporabo pri zmanjševanju HIV/aidsa med injicirajočimi uživalci drog segajo v osemdeseta leta (141). Kot je ugotovljeno v pregledu literature, ki jo je objavila Svetovna zdravstvena organizacija leta 2004, obstajajo utemeljeni dokazi, da se s povečevanjem razpoložljivosti in uporabe sterilne opreme za vbrizgavanje za injicirajoče uživalce droge občutno zniža okužba z virusom HIV in da ni nobenih dokazov o kakšnih večjih nepričakovanih negativnih posledicah (WHO, 2004). Vendar je bilo v poročilu ugotovljeno, da sami programi injekcijskih igel in brizg za enkratno uporabo ne zadostujejo za nadzor nad okužbo z virusom HIV med injicirajočimi uživalci drog ter da je treba te programe dopolniti s številnimi dopolnilnimi ukrepi za nadzor nad okužbo z virusom HIV med injicirajočimi uživalci drog ter od njih. S pregledom stroškovne učinkovitosti programov injekcijskih igel in brizg za enkratno uporabo de Wit in Bos (2004) ugotavljata, da se zdijo ti programi stroškovno učinkoviti pri preprečevanju širjenja virusa HIV ter imajo poleg zmanjševanja okužbe s HIV dodatne in pomembne koristi, kot je možnost, da uživalci drog, ki jih je drugače težko doseči, stopijo v stik z zdravstvenimi in socialnimi službami.
Ända sedan1980-talet har det genomförts forskning om hur effektiva program för nål- och sprututbyte är när det gäller att minska hiv/aids bland injektionsmissbrukare(141). En granskning av litteraturen som WHO offentliggjorde år 2004 visar att det finns tydliga belägg för att ökad tillgång på och användning av steril injektionsutrustning för injektionsmissbrukare minskar hiv-smittan avsevärt och att det inte finns några tecken på större ej önskvärda negativa konsekvenser (WHO, 2004). I granskningen drogs dock slutsatsen att programmen för nål- och sprututbyte inte i sig är tillräckliga för att få kontroll över hiv-smittan bland och från injektionsmissbrukare, utan att de måste kompletteras med en rad andra åtgärder. de Wit och Bos (2004) undersökte hur kostnadseffektiva programmen för nål- och sprututbyte är och drog slutsatsen att programmen tycks vara kostnadseffektiva när det gäller att hindra spridningen av hiv och att de dessutom har andra fördelar, exempelvis när det gäller att få de narkotikamissbrukare som är svåra att nå att komma i kontakt med sjukvård och socialtjänst.
Zinātniskie pētījumi par adatu un šļirču programmas efektivitāti HIV/AIDS izplatības samazināšanās starp injicējamo narkotiku lietotājiem ir pieejami, sākot no astoņdesmitiem gadiem (141). Literatūras pārskats, ko publicējusi PVO 2004. gadā, norāda, ka ir arvien plašāki pierādījumi tam, ka sterila injekciju aprīkojuma pieejamības un izmantošanas palielināšana injicējamo narkotiku lietotāju vidū būtiski samazina HIV infekcijas izplatīšanos, un nav pierādījumu par neparedzētu negatīvu ietekmi ( PVO, 2004. g.). Taču pārskatā ir secināts, ka adatu un šļirču programmas nav pietiekamas, lai kontrolētu HIV infekcijas izplatīšanos injicējamo narkotiku lietotāju vidū, šīs programmas ir jāpapildina ar virkni citu papildus pasākumu, lai kontrolētu HIV infekcijas izplatīšanos injicējamo narkotiku lietotāju vidū. Apskatot adatu un šļirču programmu izmaksu efektivitāti, de Wit un Bos (2004. g.) secina, ka programmas ir izmaksu ziņā efektīvas attiecībā uz HIV izplatīšanās novēršanu, un tām ir papildus noderīgas priekšrocības blakus HIV izplatības samazināšanai, kā piemēram, kontaktu nodrošināšana starp grūti sasniedzamu iedzīvotāju daļu, kā arī veselības aprūpes un sociālajiem dienestiem.
  Wykres 21  
Indeks: 1996 = 100. Dane o ilości przypadków przypadających na poszczególne państwa rocznie przedstawione są w Tabeli DRD-2 (część ii) w Biuletynie Statystycznym na rok 2005.
Index: 1996 = 100. Numbers of cases per country per year are presented in Table DRD-2 (part ii) in the 2005 statistical bulletin.
Indice: 1996 = 100. Le nombre de cas par pays et par an est présenté au tableau DRD-2 (partie ii) du bulletin statistique 2005.
Index: 1996 = 100. Die Zahl der Fälle je Land und Jahr wird in Tabelle DRD-2 (Teil ii) im Statistical Bulletin 2005 dargestellt.
Índice: 1996 = 100. En el cuadro DRD-2 (parte ii) del boletín estadístico de 2005 se presentan los números de casos por país y por año.
Índice: 1996 = 100. O número de casos por país e por ano é apresentado no Quadro DRD-2 (parte ii), Boletim Estatístico de 2005.
Δείκτης: 1996 = 100. Ο αριθμός των περιπτώσεων ανά χώρα ετησίως αναφέρεται στον πίνακα DRD-2 (μέρος ii) στο Δελτίο στατιστικών στοιχείων 2005.
Index: 990 = 100. Het aantal gevallen per land per jaar is weergegeven in tabel DRD-2 (deel ii) in het Statistical Bulletin 2005.
Index: 1996 = 100. Počet případů/země/rok je uveden v tabulce DRD-2 (části ii) ve Statistickém věstníku 2005.
Indeks: 1996 = 100. Antal tilfælde pr. land pr. år fremgår af tabel DRD-2 (del ii) i Statistical bulletin 2005.
Indeks: 1996 = 100. Juhtumite arv riikide ja aastate kaupa on esitatud tabelis DRD-2 (ii osas) 2005. aasta statistikabülletäänis.
Indeksi: 1996 = 100. Tapausten määrä maittain ja vuosittain esitetään vuoden 2005 Tilastotiedotteen taulukossa DRD-2 (osa ii).
Index: 1996 = 100. Az esetek számát évente és országonként a DRD-2 (ii. rész) táblázat mutatja be a 2005. évi statisztikai értesítőben.
Indeks: 1996 = 100. Antall tilfeller pr. land pr. år er presentert i tabell DRD-2 (del ii) i Statistiske opplysninger 2005.
Indice: 1996 = 100. Numărul de cazuri pe ţară pe an este prezentat în Tabelul DRD-2 (partea ii) din Buletinul statistic 2005.
Index: 1996 = 100. Počty prípadov v jednotlivých krajinách sú za jednotlivé roky uvedené v tabuľke DRD-2 (part ii) v štatistickej ročenke 2005.
Indeks: 1996 = 100. Število primerov za vsako državo in vsako leto je predstavljeno v tabeli DRD-2 (del ii) v Statističnem biltenu 2005.
Index: 1996 = 100. Antal fall per land och år presenteras i tabell DRD-2 (del ii) i statistikbulletinen för 2005.
Indekss: 1996. g. = 100. Gadījumu skaits par valstīm ir sniegts tabulā DRD-2 (daļa ii) 2005. gada statistikas biļetenā.
  DostÄ™pność igieÅ‚ i ...  
Programy wymiany igieł i strzykawek opisywane są jako przeważająca metoda zapobiegania chorobom zakaźnym wśród osób zażywających narkotyki przez 16 Państw Członkowskich UE i Norwegię oraz jako powszechna metoda w kolejnych sześciu krajach.
Needle and syringe programmes are described as a predominant approach to the prevention of infectious diseases among drug users in 16 EU Member States and Norway and a common approach in a further six; and it is considered a priority policy response to infectious diseases among drug users in two-thirds of EU countries (140).
Les programmes d'échange de seringues sont considérés comme une approche prédominante de la prévention des maladies infectieuses parmi les usagers de drogue dans 16 États membres de l'UE et en Norvège, et comme une approche courante dans six autres. Ces programmes constituent une politique prioritaire de prévention des maladies infectieuses parmi les usagers de drogue dans deux tiers des pays de l'UE (140).
Nadel- und Spritzenaustauschprogramme werden von 16 Mitgliedstaaten und Norwegen als einer der wichtigsten Ansätze für die Prävention von Infektionskrankheiten unter Drogenkonsumenten und von weiteren sechs Staaten als ein gängiges Konzept genannt. Zwei Drittel der EU-Länder betrachten diese Programme als vorrangige politische Maßnahme zur Bekämpfung von Infektionskrankheiten unter Drogenkonsumenten (140).
Los programas de intercambio de agujas y jeringuillas están descritos como sistema predominante para la prevención de enfermedades contagiosas entre los consumidores de drogas en 16 Estados miembros de la UE y Noruega, y como sistema habitual en otros seis; y se considera que son una respuesta prioritaria frente a las enfermedades infecciosas entre los consumidores de drogas en dos terceras partes de los países de la UE (140).
I programmi di scambio di aghi e siringhe vengono descritti come approcci predominanti alla prevenzione delle malattie infettive tra i consumatori di droga in 16 Stati membri dell’UE e in Norvegia nonché come un approccio comune in altri sei paesi; vengono inoltre considerati una risposta politica prioritaria alle malattie infettive tra i consumatori di droga nei due terzi degli Stati membri dell’Unione europea (140).
Os programas de troca de agulhas e seringas são descritos como uma abordagem predominante à prevenção de doenças infecto-contagiosas entre os consumidores de droga em 16 Estados-Membros da UE e na Noruega e como uma abordagem comum noutros seis; para além de serem considerados como uma resposta política prioritária para as doenças infecto-contagiosas entre os consumidores de droga em dois terços dos Estados-Membros da UE (140).
Τα προγράμματα ανταλλαγής βελόνων και συρίγγων αποτελούν κυρίαρχη προσέγγιση στην πρόληψη των λοιμωδών νοσημάτων στους χρήστες ναρκωτικών σε 16 κράτη μέλη της ΕΕ και στη Νορβηγία και συνηθισμένη προσέγγιση σε άλλα έξι κράτη· επίσης, θεωρούνται πολιτική επιλογή προτεραιότητας για την αντιμετώπιση λοιμωδών νοσημάτων στους χρήστες ναρκωτικών στα δύο τρίτα των χωρών της ΕΕ (140).
Zestien lidstaten van de EU en Noorwegen geven aan dat OvN’s de belangrijkste instrumenten zijn voor de preventie van infectieziekten onder drugsgebruikers en in zes andere landen behoren OvN’s tot de reguliere preventie-instrumenten. In twee derde van de landen van de EU worden OvN’s als een beleidsprioriteit beschouwd voor het terugdringen van infectieziekten onder drugsgebruikers (140).
Programy výměny jehel a stříkaček se popisují jako hlavní metoda prevence infekčních nemocí mezi uživateli drog v 16 členských státech EU a Norsku a společná metoda v dalších šesti zemích. Jsou považovány za prioritní opatření politiky proti infekčním onemocněním mezi uživateli drog ve dvou třetinách zemí EU (140).
Nåle- og sprøjteprogrammer beskrives som en fremherskende tilgang til bekæmpelsen af smitsomme sygdomme blandt stofbrugere i 16 EU-medlemsstater og Norge og en almindelig strategi i yderligere seks, og det betragtes som en prioriteret strategi over for smitsomme sygdomme blandt stofbrugere i to tredjedele af EU-landene (140).
16 ELi liikmesriigis ja Norras peetakse nõela- ja süstlavahetusprogramme peamiseks meetmeks nakkushaiguste ennetamisel narkomaanide hulgas ning kuues liikmesriigis on need laialt levinud; kaks kolmandikku EL-i liikmesriikidest peab nimetatud programme esmatähtsaks vahendiks nakkushaigustega võitlemisel narkomaanide hulgas (140).
Neulojen ja ruiskujen vaihto-ohjelmat ovat 16 EU-maassa ja Norjassa tärkein lähestymistapa tartuntatautien ehkäisemiseen huumeidenkäyttäjien keskuudessa, ja ne ovat yleinen lähestymistapa kuudessa muussa maassa. Lisäksi näitä ohjelmia pidetään kahdessa kolmasosassa EU-maista ensisijaisena poliittisena toimenpiteenä tartuntatautien ehkäisemiseksi huumeidenkäyttäjien keskuudessa (140).
A tű- és fecskendőcsere-programokat az EU 16 tagállama és Norvégia a fertőző betegségek kábítószer-használók körében történő terjedése megelőzésének elsődleges eszközeként jellemzi, további hat tagállamban megszokott módszernek minősítik, és az EU országainak kétharmadában a kábítószer-használók körében terjedő fertőző betegségekre adott kiemelt politikai válasznak tekintik(140).
Sprøytespiss- og sprøytebytteprogrammer beskrives som en dominerende komponent i smittevernarbeidet blant narkotikabrukere i 16 medlemsstater i EU og Norge, og en vanlig komponent i ytterligere seks. I tillegg vurderes de som et prioritert politisk tiltak mot smittsomme sykdommer blant narkotikabrukere i to tredeler av landene i EU (140).
Programele pentru ace şi siringi sunt prezentate ca fiind abordarea predominantă a prevenirii bolilor infecţioase în rândul consumatorilor de droguri în 16 state membre ale Uniunii Europene şi în Norvegia şi ca fiind abordarea obişnuită în alte şase state; aceste programe sunt considerate a fi măsura prioritară de acţiune faţă de bolile infecţioase în rândul consumatorilor de droguri în două treimi din statele membre ale Uniunii Europene (140).
V 16 členských štátoch EÚ a Nórsku opisujú programy výmeny ihiel a striekačiek ako prevládajúci prístup prevencie infekčných chorôb medzi užívateľmi drog a ako obvyklý prístup v ďalších šiestich; v dvoch tretinách krajín EÚ sa považujú za hlavné taktické opatrenie proti infekčným chorobám medzi užívateľmi drog (140).
Programi injekcijskih igel in brizg za enkratno uporabo so opisani kot prevladujoč pristop za preprečevanje nalezljivih bolezni med uživalci drog v 16 državah članicah EU in na Norveškem ter so pogost pristop v dodatnih šestih državah; so prednostni odziv politike na nalezljive bolezni med uživalci drog v dveh tretjinah držav EU (140).
Programmen för nål- och sprututbyte beskrivs som den dominerande insatsen för att förhindra smittsamma sjukdomar bland narkotikamissbrukare i16 av EU:s medlemsstater och Norge. De är även vanligt förekommande i ytterligare sex länder och betraktas som en prioriterad politisk strategi mot smittsamma sjukdomar bland narkotikamissbrukare i två tredjedelar av EU:s medlemsstater(140).
Adatu un šļirču programmas tiek norādītas kā dominējošā infekcijas saslimšanu profilakses pieeja narkotiku lietotāju vidū 16 dalībvalstīs un Norvēģijā, un tā ir plaši izplatīta pieeja vēl sešās valstīs; un to uzskata par prioritāru politikas atbildes reakciju uz infekcijas slimību izplatīšanos narkotiku lietotāju vidū divās trešdaļās no ES valstīm (140).
  Monitorowanie i kontrol...  
Kontrolowanie i podwyższanie jakości zapobiegania w dużej mierze zależy od poddania istniejących działań i ich treści wnikliwemu przeglądowi. Zgodnie z tym Państwa Członkowskie przykładają coraz większą wagę do monitorowania programów zapobiegawczych.
Controlling and improving the quality of prevention is highly dependent on first having a meaningful overview of existing activities and their contents. Accordingly, Member States are giving increasing importance to monitoring prevention programmes, as exemplified by new schemes in Germany (33) and in Norway (34) and by the Hungarian research project ‘Lights and Shadows’, which collected information on the content, objectives, methodology, target groups and coverage of school-based prevention programmes. Monitoring is also implemented in the Czech Republic as well as through Ginger in Flanders. Unfortunately, Spain has abandoned IDEA Prevención, which for many years was the best-developed monitoring and quality system on prevention in Europe.
Le contrôle et l'amélioration de la qualité de la prévention dépendent dans une large mesure de l'existence d'un aperçu adapté des activités en cours et de leur contenu. Les États membres accordent donc une importance croissante au suivi des programmes de prévention, comme le montrent les nouveaux mécanismes de suivi mis en place en Allemagne (33) et en Norvège (34) et le programme hongrois de recherche «Ombres et lumières», qui recueille des informations sur le contenu, les objectifs, la méthodologie, les groupes cibles et la couverture des programmes de prévention scolaire. Le suivi est également une réalité en République tchèque ou en Flandre (dans le cadre de «Ginger»). Malheureusement, l'Espagne a abandonné le programme IDEA Prevención, qui a été, pendant des années, le système de suivi et de contrôle de qualité le plus pointu d'Europe en matière de prévention.
Die Sicherung und Verbesserung der Präventionsqualität hängt in hohem Maße davon ab, dass zunächst ein aussagekräftiges Gesamtbild der bestehenden Maßnahmen und ihrer Inhalte gewonnen wird. Dementsprechend messen die Mitgliedstaaten dem Monitoring von Präventionsprogrammen zunehmend Bedeutung bei. Beispiele hierfür sind die neuen Projekte in Deutschland (33) und Norwegen (34) sowie das ungarische Forschungsprojekt „Lichter und Schatten“, in dessen Rahmen Informationen über Inhalt, Ziele, Methodik, Zielgruppen und Reichweite schulbasierter Präventionsprogramme erhoben wurden. Auch in der Tschechischen Republik sowie in Flandern (im Rahmen der Datenbank „Ginger“) erfolgt ein Monitoring. Bedauerlicherweise wurde in Spanien das Projekt IDEA Prevención eingestellt, das über viele Jahre hinweg europaweit das ausgereifteste Monitoring- und Qualitätssicherungssystem dargestellt hatte.
Prerequisito essenziale per un controllo e per il miglioramento della qualità della prevenzione è la disponibilità di una valida panoramica delle attività in corso e dei loro contenuti. Gli Stati membri, di conseguenza, danno sempre maggiore importanza al monitoraggio dei programmi di prevenzione, come testimoniano i nuovi schemi di intervento in Germania (33) e in Norvegia (34) nonché il progetto di ricerca ungherese dal titolo “Luci e ombre” che raccoglie informazioni sul contenuto, gli obiettivi, la metodologia, i gruppi bersaglio e l’ampiezza dei programmi di prevenzione su base scolastica. Attività di monitoraggio vengono svolte inoltre nella Repubblica ceca nonché attraverso la banca dati Ginger nelle Fiandre. Purtroppo la Spagna ha abbandonato il progetto IDEA Prevención, che per molti anni è stato il miglior sistema di monitoraggio e di qualità sulla prevenzione in Europa.
O controlo e a melhoria da qualidade da prevenção dependem muito da existência prévia de uma perspectiva geral aprofundada das actividades existentes e dos seus conteúdos. Consequentemente, os Estados-Membros estão a conferir uma importância crescente à monitorização dos programas de prevenção, como mostram as novas experiências em curso na Alemanha (33) e na Noruega (34) e o projecto de investigação húngaro “Luzes e Sombras”, que recolheu informações sobre o conteúdo, os objectivos, a metodologia, os grupos-alvo e a cobertura dos programas de prevenção em meio escolar. A monitorização também é efectuada na República Checa e na Flandres, através da base de dados GINGER. Infelizmente, a Espanha abandonou o sistema IDEA Prevención que, durante muitos anos, foi o sistema de monitorização e controlo de qualidade da prevenção mais bem desenvolvido da Europa.
Ο έλεγχος και η βελτίωση της ποιότητας της πρόληψης εξαρτώνται σε μεγάλο βαθμό από την προηγούμενη ουσιαστική επισκόπηση των υφιστάμενων δραστηριοτήτων και του περιεχομένου τους. Ως εκ τούτου, τα κράτη μέλη αποδίδουν ολοένα και μεγαλύτερη σημασία στην παρακολούθηση των προγραμμάτων πρόληψης, όπως αποδεικνύουν τα νέα σχέδια στη Γερμανία (33) και τη Νορβηγία (34) καθώς και το ερευνητικό σχέδιο της Ουγγαρίας με τίτλο «Lights and Shadows», το οποίο συγκέντρωσε πληροφορίες σχετικά με το περιεχόμενο, τους στόχους, τη μεθοδολογία, τις ομάδες στόχους και την κάλυψη προγραμμάτων πρόληψης στα σχολεία. Παρακολούθηση εφαρμόζεται επίσης στην Τσεχική Δημοκρατία καθώς και μέσω της βάσης δεδομένων GINGER στη Φλάνδρα. Δυστυχώς, η Ισπανία εγκατέλειψε το IDEA Prevención, το οποίο ήταν για πολλά χρόνια το καλύτερα αναπτυγμένο σύστημα παρακολούθησης και ποιότητας στον τομέα της πρόληψης στην Ευρώπη.
Een goede monitoring en een verbetering van de kwaliteit van preventie zijn in hoge mate afhankelijk van de beschikbaarheid van een adequaat overzicht van bestaande activiteiten en de inhoud daarvan. De lidstaten hechten daarom ook steeds meer waarde aan het monitoren van preventieprogramma’s. Zo hanteren Duitsland (33) en Noorwegen (34) nu nieuwe systemen. Deze ontwikkeling wordt ook geïllustreerd door het Hongaarse onderzoeksproject “Lights and Shadows” waarbij informatie is verzameld over de inhoud, doelstellingen, methodologie, doelgroepen en dekking van preventieprogramma’s in scholen. Ook in Tsjechië en in Vlaanderen (via “Ginger”) vindt monitoring van de preventieprogramma’s plaats. Helaas heeft Spanje het programma “IDEA Prevención” opgegeven. Dit programma was jarenlang het best ontwikkelde Europese systeem voor de monitoring en kwaliteitscontrole van preventiemaatregelen.
Kontrola a zlepšování kvality prevence je ve velké míře závislá na tom, aby byl nejdříve k dispozici věrohodný přehled existujících aktivit a aby byl znám jejich obsah. Členské státy tedy kladou rostoucí důraz na monitorování programů prevence. Jako příklad mohou sloužit nové projekty v Německu (33) a v Norsku(34) a maďarský výzkumný projekt „Světla a stíny“, který shromáždil informace o obsahu, cílech, metodice, cílových skupinách a záběru školních programů prevence. Monitorování je též zaváděno v České republice a prostřednictvím databáze Ginger i ve Flandrech. Španělsko bohužel ukončilo svůj projekt IDEA Prevención, který byl po mnoho let nejlépe rozvinutým systémem monitorování a systémem kvality zaměřeným na prevenci v Evropě.
For at kunne kontrollere og forbedre forebyggelsens kvalitet er det i vidt omfang nødvendigt først at få et hensigtsmæssigt overblik over de eksisterende aktiviteter og indholdet heraf. Medlemsstaterne tillægger derfor overvågningen af forebyggelsesprogrammer stadig større betydning, som det illustreres af de nye projekter i Tyskland (33) og Norge (34) samt af det ungarske forskningsprojekt 'Lights and Shadows', hvor der blev indsamlet oplysninger om indhold, målsætninger, metode, målgrupper og dækning af skolebaserede forebyggelsesprogrammer. Overvågning gennemføres også i Tjekkiet og via Ginger i Flandern. Desværre har Spanien opgivet IDEA Prevención, som i mange år var det bedst udviklede overvågnings- og kvalitetssystem i forbindelse med forebyggelse i Europa.
Ennetustöö kontrollimine ja selle kvaliteedi parandamine sõltub palju läbiviidavate tegevuste ja nende sisu eelnevast põhjalikust ülevaatest. Sellest tulenevalt asetavad liikmesriigid üha suuremat rõhku ennetusprogrammide järelevalvele, millest annavad tunnistust uued tegevuskavad Saksamaal (33) ja Norras (34) ning Ungari uurimisprojekt „Valgused ja varjud”, mille käigus koguti teavet koolis läbiviidavate ennetusprogrammide sisu, eesmärkide, metodoloogia, sihtrühmade ja katvuse kohta. Järelevalvet teostatakse ka Tšehhi Vabariigis ning Flandrias, andmebaasi Ginger kaudu. Kahjuks jättis Hispaania kõrvale programmi IDEA Prevención, mis oli palju aastaid üks paremaid ennetustegevuse järelevalve ja kvaliteedikontrolli süsteeme Euroopas.
Ehkäisevän huumetyön laadun valvominen ja parantaminen edellyttää selkeää yleiskuvaa olemassa olevasta toiminnasta ja sen sisällöstä. Jäsenvaltiot pitävätkin ehkäisevän huumetyön ohjelmien seurantaa yhä tärkeämpänä, mistä ovat osoituksena Saksassa (33) ja Norjassa (34) käyttöön otetut uudet järjestelmät sekä unkarilainen tutkimushanke "Valoja ja varjoja", jossa kerättiin tietoa kouluissa toteutettujen ehkäisevän huumetyön ohjelmien sisällöstä, tavoitteista, menetelmistä, kohderyhmistä ja kattavuudesta. Ohjelmia seurataan myös Tšekissä sekä Ginger-tietokannan kautta Flanderissa. Espanja on valitettavasti luopunut IDEA Prevención -järjestelmästä, joka oli usean vuoden ajan pisimmälle kehitetty ehkäisevän huumetyön seuranta- ja laatujärjestelmä Euroopassa.
A megelőzés minőségének ellenőrzéséhez és javításához nagy szükség van arra, hogy előzetesen értelmes áttekintést nyerjünk a meglévő tevékenységekről és azok tartalmáról. A tagállamok ennek megfelelően egyre nagyobb jelentőséget tulajdonítanak a prevenciós programok monitorozásának; ezt példázza Németország(33) és Norvégia(34) új rendszere, illetve a magyar „Fény és árnyék” kutatási projekt, amely az iskolai prevenciós programok tartalmáról, célkitűzéseiről, módszertanáról, célcsoportjairól és hatóköréről gyűjtött információt. Csehországban szintén folyik a monitorozás, akárcsak Flandriában, a Ginger révén. Spanyolország sajnálatos módon abbahagyta az IDEA Prevención programot, amely a megelőzés területén hosszú évekig a legkidolgozottabb monitorozási és minőségi rendszer volt Európában.
For å kontrollere og forbedre kvaliteten på det forebyggende arbeidet er man avhengig av å ha en meningsfull oversikt over eksisterende aktiviteter og innholdet i disse. Følgelig vektlegger medlemsstatene i økende grad overvåking av forebyggende programmer, som vi ser av de nye ordningene i Tyskland (33) og Norge (34) og det ungarske forskningsprosjektet ”Lys og skygge”, som samlet inn informasjon om innhold, målsettinger, metoder, målgrupper og dekning av skolebaserte forebyggende programmer. Overvåking er også gjennomført i Den tsjekkiske republikk og gjennom Ginger i Flandern. Dessverre har Spania gått bort fra IDEA Prevención, som i mange år var Europas best utbygde overvåkings- og kvalitetssystem innen forebygging.
Controlul şi îmbunătăţirea calităţii prevenirii depind în mare măsură de o bună cunoaştere prealabilă a situaţiei de ansamblu a activităţilor existente şi a conţinutului acestora. În consecinţă, statele membre acordă o importanţă din ce în ce mai mare monitorizării programelor de prevenire, fapt ilustrat de noile programe din Germania (33) şi din Norvegia (34) şi de proiectul maghiar de cercetare ‘Lights and Shadows’ („Lumini şi umbre”), în cadrul cărora sunt colectate informaţii privind conţinutul, obiectivele, metodologia, grupurile ţintă şi acoperirea programelor de prevenire în şcoală. Monitorizarea este pusă în aplicare şi în Republica Cehă, precum şi prin intermediul Ginger în Flandra. Din nefericire, Spania a abandonat programul „IDEA Prevención”, care a fost timp de mai mulţi ani cel mai dezvoltat sistem de monitorizare şi de control al calităţii din domeniul prevenirii din Europa.
Kontrola a zlepšovanie kvality prevencie závisí predovšetkým od získania vierohodného prehľadu o jestvujúcich činnostiach a ich obsahu. Členské štáty preto pripisujú stále väčší význam monitorovaniu programov prevencie, ako ilustrujú nové programy v Nemecku (33) a Nórsku (34) alebo maďarský výskumný projekt „Svetlá a tiene“, v rámci ktorého sa zhromažďovali informácie o obsahu, cieľoch, metodike, cieľových skupinách a rozšírení preventívnych programov na školách. Monitorovanie zaviedli aj v Českej republike a pomocou registračného programu Ginger aj vo Flámsku. Žiaľ, Španielsko upustilo od svojho programu IDEA Prevención, ktorý bol po mnoho rokov v Európe najlepšie prepracovaným systémom monitorovania a kvality prevencie.
Spremljanje in izboljševanje kakovosti preprečevanja sta močno odvisna od obstoja jasnega pregleda obstoječih dejavnosti in njihove vsebine. Tako države članice vedno večjo pozornost posvečajo spremljanju programov preprečevanja, kot ponazarjajo primeri programov v Nemčiji (33) in na Norveškem (34) ter madžarski raziskovalni projekt "Luči in sence", s katerim so zbrali informacije o vsebini, ciljih, metodologiji, ciljnih skupinah in pokritosti programov preprečevanja zlorabe drog v vzgojno-izobraževalnih ustanovah. Spremljanje se izvaja tudi na Češkem ter prek podatkovne baze Ginger v Flandriji. Na žalost je Španija opustila program IDEA Prevención, ki je bil več let najbolj razvit sistem spremljanja in kakovosti preprečevanja zlorabe drog v Evropi.
För att kunna kontrollera och förbättra kvaliteten på det preventiva arbetet krävs att man har överblick över dagens aktiviteter och deras innehåll. Medlemsstaterna lägger därför allt större vikt vid övervakning av preventionsprogrammen, vilket framgår av de nya planerna i Tyskland(33) och Norge(34) och av det ungerska forskningsprojektet ”Ljus och skuggor”, som samlade information om skolbaserade preventionsprograms innehåll, mål, metoder, målgrupper och täckning. Övervakning genomförs även i Tjeckien, samt genom Ginger i Flandern. Spanien har tyvärr övergivit IDEA Prevención, som i många år var det mest utvecklade övervaknings- och kvalitetssystemet för preventiva insatser i Europa.
  Metamfetamina  
(75) Patrz Tabela PPP-4 (część i) w Biuletynie Statystycznym na rok 2005.
(75) See Table PPP-4 (part i) in the 2005 statistical bulletin.
(75) Voir tableau PPP-4 (partie i) du bulletin statistique 2005.
(75) Siehe Tabelle PPP-4 (Teil i) im Statistical Bulletin 2005.
(75) Véase el cuadro PPP-4 (parte i) del boletín estadístico de 2005.
(75) Cfr. la tabella PPP-4 (parte i) nel bollettino statistico 2005.
(75) Ver quadro PPP-4 (parte i) no Boletim Estatístico de 2005.
(75) Βλέπε Πίνακα PPP-4 (μέρος i) στο Δελτίο στατιστικών στοιχείων 2005.
(75) Zie tabel PPP-4 (deel i) in het Statistical Bulletin 2005.
(75) Viz tabulka PPP-4 (část i) ve Statistickém věstníku 2005.
(75) Se tabel PPP-4 (del i) i Statistical bulletin 2005.
(75) Vaata tabelit PPP-4 (i osa) 2005. aasta statistikabülletäänis.
(75) Ks. taulukko PPP-4 (osa i) vuoden 2005 Tilastotiedotteessa.
(75) Ld. a PPP-4 (i. rész) táblázatot a 2005. évi statisztikai értesítőben.
(75) Se tabell PPP-4 (del i) i Statistiske opplysninger 2005.
(75) Vezi Tabelul PPP-4 (partea i) din Buletinul statistic 2005.
(75) Pozri tabuľku PPP-4 (part i) v štatistickej ročenke 2005.
(75) Glej tabelo PPP-4 (del i) v Statističnem biltenu 2005.
(75) Se tabell PPP-4 (del i) i statistikbulletinen 2005.
(75) Skatīt tabulu PPP-4 (daļa i) 2005. gada statistikas biļetenā.
  Nowe osiÄ…gniÄ™cia w zw...  
Europejskie badania oceny leczenia jako alternatywy dla więzienia przeprowadzane są rzadko i tylko w części zawierają wnioski. Jednakże, bazując na innych badaniach nad leczeniem, kontynuacja procesu leczenia jest kluczowym wskaźnikiem sukcesu, a odsetek rezygnacji to największy problem alternatyw dla więzienia.
European evaluation studies of treatment as an alternative to prison are rare and partly inconclusive. However, consistent with other treatment research, retention in treatment proves to be a key indicator of success and drop-out rates are one of the biggest problems for alternatives to prison. Evidence suggests that it is the quality of treatment provided and not the route of the client into treatment that is important for treatment success. Treatment as an alternative to prison seems to work best if the addicts are motivated for treatment and if care facilities follow good clinical standards and have enough and qualified staff.
Les études européennes d'évaluation du traitement comme alternative à l'incarcération sont rares et en partie non concluantes. Cependant, comme le montrent d'autres recherches sur le traitement, la rétention en traitement semble être un indicateur essentiel de succès et les pourcentages d'abandon sont l'un des principaux problèmes des alternatives à la prison. Certains éléments donnent à penser que c'est la qualité du traitement proposé et non le chemin que prend le patient pour arriver au traitement qui est importante pour la réussite de ce dernier. Le traitement en tant qu'alternative à l'incarcération semble mieux fonctionner lorsque les usagers de drogue sont motivés et lorsque les centres de soin appliquent de bonnes pratiques cliniques et disposent d'un personnel suffisant et qualifié.
Die europäischen Evaluierungsstudien über Behandlung als Alternative zu Gefängnisstrafen sind dünn gesät und zum Teil wenig aufschlussreich. In Übereinstimmung mit anderen Behandlungsstudien wurde jedoch festgestellt, dass der Verbleib in der Behandlung einen Schlüsselindikator für den Erfolg darstellt und Alternativen zu Gefängnisstrafen vor allem durch die Abbruchraten konterkariert werden. Es gibt Belege dafür, dass es für den Behandlungserfolg nicht ausschlaggebend ist, auf welchem Wege der Patient in die Behandlung gefunden hat, sondern vielmehr die Qualität der angebotenen Therapie. Behandlung als eine Alternative zu Gefängnisstrafen scheint am besten zu funktionieren, wenn die Abhängigen motiviert sind, sich behandeln zu lassen, und wenn die Behandlungseinrichtungen nach bewährten klinischen Standards arbeiten und über ausreichendes und qualifiziertes Personal verfügen.
Los estudios de evaluación europeos del tratamiento como alternativa a la privación de libertad no son frecuentes ni concluyentes. No obstante, de acuerdo con otros estudios sobre tratamiento, la permanencia del paciente en el tratamiento demuestra ser un indicador clave del éxito, mientras que las tasas de abandono constituyen uno de los mayores problemas para las alternativas a la privación de libertad. Todo apunta a que lo importante para que el tratamiento tenga éxito es la calidad del tratamiento aplicado y no la vía por la que ha llegado el paciente al tratamiento. El tratamiento como alternativa a la prisión parece funcionar mejor si los drogadictos están motivados por el tratamiento, si las instalaciones cumplen requisitos clínicos adecuados y si el personal es suficiente y está cualificado.
In Europa gli studi di valutazione della terapia come alternativa al carcere sono rari e, in parte, inconcludenti. Tuttavia, in linea con altri studi di ricerca, essi confermano che la continuazione della terapia nel tempo si dimostra un indicatore chiave del successo e che il tasso di abbandono rappresenta uno dei principali problemi per i sistemi alternativi al carcere. L’evidenza suggerisce che è la qualità del trattamento fornito e non la via attraverso la quale il paziente è approdato al trattamento a costituire un importante fattore di successo terapeutico. Il trattamento in alternativa al carcere sembra funzionare meglio se i tossicodipendenti sono motivati in tal senso, se le strutture assistenziali aderiscono a buoni standard clinici e possiedono personale sufficiente e qualificato.
Os estudos europeus de avaliação do tratamento como alternativa à prisão são raros e parcialmente inconclusivos. No entanto, concomitantemente com outros estudos sobre o tratamento, a permanência no tratamento demonstra ser um indicador-chave do seu êxito, constituindo as taxas de abandono um dos maiores problemas para as alternativas à prisão. Os dados sugerem que é a qualidade do tratamento prestado e não a via seguida pelo utente para a entrada em tratamento que determina o sucesso do tratamento. O tratamento em alternativa à prisão parece funcionar melhor se os toxicodependentes estiverem motivados para o fazerem, se os centros de tratamento obedecerem a normas clínicas adequadas e dispuserem de pessoal suficiente e qualificado.
Οι ευρωπαϊκές μελέτες αξιολόγησης της θεραπείας ως εναλλακτικής λύσης αντί της φυλάκισης είναι σπάνιες και δεν επιτρέπουν την εξαγωγή ασφαλών συμπερασμάτων. Ωστόσο, σε συμφωνία με τα αποτέλεσμα άλλων ερευνών για τη θεραπεία, η παραμονή σε προγράμματα θεραπείας αποδεικνύεται κρίσιμος δείκτης για την επιτυχία, ενώ τα ποσοστά εγκατάλειψης της θεραπείας είναι ένα από τα μεγαλύτερα προβλήματα των εναλλακτικών λύσεων αντί της φυλάκισης. Τα στοιχεία υποδηλώνουν ότι για την επιτυχία της θεραπείας σημασία έχει η ποιότητα της παρεχόμενης θεραπείας και όχι η πορεία που ακολουθεί ο ενδιαφερόμενος για να ξεκινήσει θεραπεία. Η θεραπεία ως εναλλακτική λύση αντί της φυλάκισης φαίνεται να έχει καλύτερα αποτελέσματα όταν οι τοξικομανείς έχουν κίνητρο για τη θεραπεία και όταν οι εγκαταστάσεις περίθαλψης ακολουθούν ορθά κλινικά πρότυπα και διαθέτουν επαρκές και ικανό προσωπικό.
Er zijn maar weinig Europese evaluatieonderzoeken gedaan naar de toepassing van behandelingen als alternatief voor gevangenisstraffen en de resultaten van die onderzoeken zijn deels ambivalent. Net als bij het onderzoek naar andere behandelingen blijkt echter ook in dit geval dat het volledig afronden van een behandeling de belangrijkste indicator voor het succes ervan is; de uitvalpercentages vormen dan ook een van de grootste problemen bij de alternatieven voor gevangenisstraffen. Er zijn aanwijzingen dat de kwaliteit van de toegepaste behandelingen belangrijker is voor het welslagen ervan dan de wijze waarop de cliënt in die behandeling terecht is gekomen. Behandelingen als alternatieven voor gevangenisstraf hebben de meeste kans op succes indien de verslaafden gemotiveerd zijn voor de behandeling, en de zorgvoorzieningen goede klinische normen hanteren en over voldoende en gekwalificeerd personeel beschikken.
Evropské studie hodnocení léčby jako alternativy k trestu odnětí svobody jsou řídké a částečně neprůkazné. V souladu s průzkumem dalších typů léčby se však ukazuje, že klíčovým ukazatelem míry úspěšnosti léčby je setrvání v léčbě, a jedním z největších problémů alternativních řešení trestu odnětí svobody je nedokončení léčby. Důkazy svědčí o tom, že pro úspěšnost léčby je důležitá kvalita poskytované léčby a nikoli způsob, jakým se klient do léčby dostane. Zdá se, že léčba jako alternativa trestu odnětí svobody nejlépe funguje, pokud mají drogově závislí k léčbě motivaci, zařízení poskytující léčbu dodržují standardy správné klinické praxe a mají dostatečný počet kvalifikovaných pracovníků.
Europæiske evalueringsundersøgelser af behandling som alternativ til fængsling er sjældne og til dels ufyldestgørende. I overensstemmelse med anden behandlingsforskning viser en fastholdelse i behandlingen sig imidlertid at være en vigtig succesindikator, og frafaldsprocenter er et af de største problemer i forbindelse med alternativerne til fængsling. Meget tyder på, at det er kvaliteten af behandlingen og ikke klientens vej ind i behandling, der er vigtig for en vellykket behandling. Behandling som et alternativ til fængsling synes at fungere bedst, hvis de stofafhængige er motiverede til at gå i behandling, og hvis behandlingsfaciliteterne følger gode kliniske standarder og har tilstrækkeligt og kvalificeret personale.
Ravi kui vangistuse alternatiivi hindamise uuringuid on Euroopas vähe ja need on osaliselt lõpetamata. Kooskõlas muu ravi käsitleva uurimistööga peetakse ravi jätkamist peamiseks edu aluseks ning ravist eemalejäämine on üks suuremaid probleeme vangistuse alternatiivide puhul. Tõendite põhjal on järeldatud, et ravi edukuse määrab selle kvaliteet ja mitte kliendi ravile sattumise viis. Ravi kui vangistuse alternatiiv paistab toimivat kõige paremini, kui uimastisõltlased on ravi saamiseks motiveeritud, kui hooldusasutused peavad kinni headest kliinilistest standarditest ja kui neis töötab piisavalt kvalifitseeritud personali.
Euroopassa on tehty vain vähän arviointitutkimuksia hoidosta vankilan vaihtoehtona, eivätkä nekään ole olleet täysin vakuuttavia. Muun hoidosta tehdyn tutkimuksen tulosten perusteella hoidossa pysyminen on kuitenkin tärkeä edellytys onnistumiselle, ja keskeytykset ovat yksi vankilan vaihtoehtojen suurimmista ongelmista. Saatavilla oleva näyttö viittaa siihen, että hoidon onnistumisen kannalta tärkeää on tarjotun hoidon laatu eikä reitti, jota asiakas on tullut hoitoon. Hoito vankilan vaihtoehtona vaikuttaisi toimivan parhaiten silloin, kun huumeriippuvaiset ovat motivoituneita hoitoon ja kun hoitolaitokset noudattavat hyvää hoitotapaa ja niissä on riittävästi pätevää henkilöstöä.
A gyógykezelésről mint a börtönbüntetés alternatívájáról született európai értékelő tanulmányok ritkák, és nem mindig zárulnak egyértelmű megállapításokkal. A kezeléssel kapcsolatban végzett más kutatásokkal összhangban azonban a siker egyik fő mutatója a kezelésben maradás, és a börtönbüntetés alternatíváinak éppen a kiesési (lemorzsolódási) ráta az egyik legnagyobb problémája. A bizonyítékok arra utalnak, hogy a kezelés sikerességének a kezelés minősége a záloga, nem pedig a páciens kezeléshez vezető útja. A kezelés mint a börtön alternatívája láthatólag akkor működik a legjobban, ha a kábítószerfüggőket motiválják a kezelésre, ha az ellátó létesítmények helyes klinikai szabványokat követnek, továbbá kellő számú és felkészültségű alkalmazottal rendelkeznek.
Europeiske evalueringsstudier av behandling som et alternativ til fengsel er få og delvis ufullstendige. I likhet med annen forskning på behandling viser det seg at gjennomføringsgraden av rehabiliteringen er en nøkkelindikator for at rehabiliteringen skal lykkes, og frafallsprosenten er et av de største problemene ved alternativene til fengsel. Det foreligger dokumentasjon som tyder på at det er kvaliteten på behandlingen som gis, ikke hvordan klienten kom i behandling, som er viktig for at rehabiliteringen skal lykkes. Behandling som et alternativ til fengsel synes å fungere best hvis de avhengige er motivert for behandling, hvis omsorgsfasilitetene har god klinisk standard og kvalifisert personell i tilstrekkelig omfang.
Studiile europene de evaluare a tratamentului ca alternativă la închisoare sunt puţine la număr şi parţial neconcludente. Cu toate acestea, în concordanţă cu alte cercetări privind tratamentele, menţinerea în tratament se dovedeşte a fi indicatorul cheie al reuşitei, iar ratele de abandon constituie una dintre cele mai mari probleme în privinţa alternativelor la închisoare. Există dovezi care arată că, pentru reuşita tratamentului, cea mai mare importanţă o are calitatea tratamentului asigurat şi nu calea pe care clientul a ajuns la tratament. Tratamentul ca alternativă la închisoare pare să funcţioneze cel mai bine dacă persoanele dependente sunt motivate să urmeze tratamentul, dacă unităţile de îngrijire respectă standardele clinice de calitate şi dacă dispun de personal suficient şi calificat.
Európske štúdie, ktoré hodnotili liečbu ako alternatívu väzenia, sú zriedkavé a čiastočne nič nepreukazujú. Podľa ostatných výskumov liečby sa však zotrvanie v liečbe ukázalo ako rozhodujúci indikátor úspechu a podiel predčasne opúšťajúcich liečbu je jedným z najväčších problémov alternatív väzby. Preukázané výsledky svedčia, že pre úspešnosť je dôležitá poskytovaná kvalita liečby a nie spôsob, ako sa klient na liečenie dostal. Zdá sa, že liečba ako alternatíva väzenia funguje optimálne, ak sú toxikomani na liečbu motivovaní, ak liečebné zariadenia uplatňujú dobré klinické štandardy a majú dostatok kvalifikovaných pracovníkov.
Evropske ocenjevalne študije zdravljenja kot alternative zaporu so redke in neverodostojne. Vendar se v skladu z drugimi raziskavami zdravljenja zadržanje v zdravljenju izkaže kot ključni kazalec uspeha, število ljudi, ki prekine zdravljenje, pa je ena od največjih težav za alternative zaporu. Dokazi kažejo, da je za uspeh zdravljenja pomembna kakovost zdravljenja in ne način vključitve osebe vanj. Zdi se, da zdravljenje kot alternativa zaporu najboljše deluje, če so odvisniki motivirani zanj, če so oskrbovalne ustanove upoštevajo dobre klinične standarde ter imajo na voljo zadosti usposobljenega osebja.
Europeiska utvärderingsstudier av behandling som ett alternativ till fängelse är sällsynta och delvis ofullständiga. I linje med annan behandlingsforskning visar det sig dock att behandlingsfullföljande är en mycket viktig framgångsindikator och att avhoppsfrekvenserna är ett av de största problemen när det gäller alternativ till fängelse. Det finns tecken som tyder på att det som avgör om behandlingen lyckas är kvaliteten på behandlingen snarare än klientens väg till behandling. Behandling som ett alternativ till fängelse tycks fungera bäst om missbrukarna är motiverade, om vårdinrättningarna följer goda kliniska normer och har tillräckligt med utbildad personal.
Eiropas līmeņa novērtēšanas pētījumi par ārstēšanu kā alternatīvu cietumsodam ir reti, un daļēji tajos nav izdarīti secinājumi. Taču atbilstoši citiem pētījumiem par ārstēšanu, ārstēšanās turpināšana ir galvenais panākumu indikators, un pārtraukšanas rādītāji ir viena no lielākajām problēmām saistībā ar ieslodzījuma alternatīvām. Pastāv liecības, kas norāda, ka ārstēšanās panākumi ir atkarīgi no sniegtās ārstēšanas kvalitātes un nevis veida, kādā pacients ir nonācis pie ārstēšanās. Ārstēšana kā alternatīva cietumsodam vislabāk darbojas, ja atkarīgajām personām ir motivācija ārstēties, ja aprūpes iestādēs ir ievēroti augsti klīniskie standarti un tur ir pietiekams skaits kvalificētu darbinieku.
  Nowe osiÄ…gniÄ™cia w zw...  
Zasoby alternatyw dla więzienia poszerzyły się podczas ostatnich dziesięcioleci w 15 starych Państwach Członkowskich UE, a w niektórych ostatnio osiągnęły etap zastoju, gdy tymczasem tworzenie odpowiedniego prawodawstwa i wdrażanie alternatyw w „nowych” Państwach Członkowskich rozpoczęło się później.
Recourse to alternatives to prison increased during the last decades in the EU-15 Member States and has recently even stagnated in some, whereas legislation and implementation of alternatives began later in the ‘new’ Member States. Usually, the mainstream treatment system is called on to ensure the treatment of offenders with problematic drug use. In most countries, treatment is usually provided in residential settings, but the possibility also exists to follow outpatient treatment programmes.
Le recours aux alternatives à la prison s'est développé au cours des dernières décennies dans l'UE-15 et s'est récemment stabilisé dans certains États membres, alors que la législation et la mise en œuvre d'alternatives ont débuté plus tard dans les «nouveaux» États membres. Généralement, le système de traitement le plus courant est utilisé pour traiter les délinquants qui sont des usagers de drogue à problème. Dans la plupart des pays, le traitement est généralement dispensé dans des centres résidentiels, mais il est possible de suivre des programmes de soins ambulatoires.
In den letzten Jahrzehnten ist in den EU-15-Mitgliedstaaten die Zahl der Fälle, in denen auf Alternativen zu Gefängnisstrafen zurückgegriffen wurde, gestiegen; in jüngster Zeit ist diese Entwicklung in einigen Ländern zum Stillstand gekommen. In den neuen Mitgliedstaaten dagegen wurde erst später damit begonnen, alternative Maßnahmen gesetzlich zu verankern und durchzuführen. In der Regel wird das übliche Behandlungssystem in Anspruch genommen, um die Behandlung von straffälligen problematischen Drogenkonsumenten sicherzustellen. In den meisten Ländern wird die Behandlung in aller Regel in stationären Einrichtungen durchgeführt, es gibt jedoch auch die Möglichkeit der Teilnahme an ambulanten Behandlungsprogrammen.
Entre los Quince, el recurso a las alternativas a la privación de libertad ha ido en aumento durante las últimas décadas, y últimamente se ha estabilizado en algunos de ellos; en cambio, la legislación y la aplicación de alternativas en los «nuevos» Estado miembros ha sido más tardía. Normalmente, se recurre al sistema de tratamiento más corriente para asegurar el tratamiento de los delincuentes con problemas de consumo de drogas. En la mayoría de países, el tratamiento suele proporcionarse en entornos residenciales, pero también existe la posibilidad de seguir programas de tratamiento ambulatorio.
Il ricorso ad alternative alla detenzione in carcere è aumentato negli ultimi decenni nell’UE a 15 pur avendo, di recente, registrato una battuta di arresto in alcuni di questi paesi; per altro verso la legislazione e la messa in atto di alternative è cominciata più tardi nei nuovi Stati membri. In genere, per garantire il trattamento dei soggetti responsabili di reato che sono anche consumatori problematici di stupefacenti si fa riferimento al sistema terapeutico più diffuso. Nella maggior parte degli Stati la terapia viene solitamente fornita in regime ospedaliero, benché vi sia anche la possibilità di seguire programmi terapeutici di tipo ambulatoriale.
O recurso às alternativas à prisão aumentou nas últimas décadas nos Estados‑Membros da UE-15, tendo estabilizado recentemente em alguns deles, ao passo que a legislação e a aplicação de alternativas à prisão neste domínio começaram mais tarde nos “novos” Estados-Membros. Normalmente, o tratamento dos infractores com um consumo problemático de droga é assegurado no âmbito do sistema de tratamento geral. Na maior parte dos países, este é normalmente fornecido em contextos residenciais, mas também existe a possibilidade de seguir programas de tratamento em regime ambulatório.
Η προσφυγή σε εναλλακτικές λύσεις αντί της φυλάκισης αυξήθηκε κατά τις τελευταίες δεκαετίας στα κράτη μέλη της ΕΕ των 15, και μάλιστα έμεινε στάσιμη πρόσφατα σε ορισμένα εξ αυτών, ενώ στα «νέα» κράτη μέλη η νομοθετική καθιέρωση και η υλοποίηση εναλλακτικών λύσεων άρχισε αργότερα. Συνήθως, το γενικό σύστημα θεραπείας καλείται να διασφαλίσει τη θεραπεία παραβατών που είναι προβληματικοί χρήστες ναρκωτικών. Στις περισσότερες χώρες, η θεραπεία παρέχεται συνήθως σε κέντρα εσωτερικής διαμονής, αλλά υπάρχει επίσης η δυνατότητα ένταξης σε προγράμματα θεραπείας εξωτερικής παραμονής.
In de afgelopen decennia is er in de EU van de vijftien oude lidstaten toenemend gebruik gemaakt van alternatieven voor gevangenisstraffen, hoewel die ontwikkeling onlangs in een aantal landen is gestagneerd. De wetgeving en tenuitvoerlegging met betrekking tot alternatieve straffen is in de “nieuwe” lidstaten pas later op gang gekomen. In het algemeen wordt voor de behandeling van delinquenten met een problematisch drugsgebruik een beroep gedaan op het reguliere systeem voor drugsbehandelingen. In de meeste landen vinden die behandelingen in een intramurale setting plaats, maar er zijn ook mogelijkheden voor het volgen van extramurale behandelprogramma’s.
Využití alternativ k trestu odnětí svobody se v původních 15 členských státech EU během posledních desetiletí zvýšilo a v některých z nich začalo v poslední době stagnovat. Tvorba příslušných právních předpisů a zavádění alternativních řešení v „nových“ členských státech začaly později. Obvykle se při zajištění léčby pachatelů, jejichž užívání drog je problémové, spoléhá na standardní systém léčby. Ve většině zemí je léčba obvykle poskytována v pobytových zařízeních, existuje však i možnost účastnit se ambulantních programů léčby.
Alternativer til fængsling er i stigende grad blevet anvendt i EU-15-medlemsstaterne i den seneste tiårsperiode, og anvendelsen heraf er for nylig endog stagneret i nogle lande, mens lovgivningen og gennemførelsen af alternativer er blevet påbegyndt senere i de 'nye' medlemsstater. Sædvanligvis benyttes det almindelige behandlingssystem ved behandling af lovovertrædere med problematisk stofbrug. I de fleste lande tilbydes behandlingen normalt i stationære behandlingsmiljøer, men der er også mulighed for at følge ambulante behandlingsprogrammer.
Vangla alternatiivide kasutamine on EL-15 liikmesriikides viimastel kümnenditel suurenenud ja mõnedes riikides hiljuti isegi seiskunud, samas algas alternatiivide kehtestamine ja rakendamine uutes liikmesriikides hiljem. Tavaliselt on traditsioonilise ravisüsteemi ülesanne tagada probleemsetest uimastitarbijatest õigusrikkujate ravi. Enamikus riikides teostatakse statsionaarset ravi, kuid on ka olemas võimalus pakkuda ambulatoorse ravi programme.
Vankilan vaihtoehtojen käyttö on viime vuosikymmeninä lisääntynyt EU:n 15 vanhassa jäsenvaltiossa, ja se on viime aikoina jopa vakiintunut joissakin niistä, kun taas "uusissa" jäsenvaltioissa vaihtoehtoja koskevan lainsäädännön vahvistaminen ja vaihtoehtojen käyttöönotto ovat alkaneet myöhemmin. Rikoksia tekevien huumeiden ongelmakäyttäjien hoidosta vastaa yleensä yleinen hoitojärjestelmä. Useimmissa maissa hoitoa tarjotaan yleensä laitoksissa, mutta myös avohoito-ohjelmiin osallistuminen on mahdollista.
Az elmúlt évtizedben az EU-15 tagállamaiban egyre gyakrabban folyamodtak a börtönbüntetés alternatíváihoz, bár némelyikben ez a tendencia stagnált, míg az „új” tagállamokban később kezdték meg az alternatívákra vonatkozó jogalkotást és azok bevezetését. A problematikus kábítószer-használó bűnelkövetők gyógykezelését általában az általános ellátórendszeren keresztül biztosítják. A legtöbb országban a gyógykezelést rendszerint bentlakásos rendszerben biztosítják, de lehetőség van a járóbeteg-ellátó programokban való részvételre is.
Bruken av alternativer til fengsel har økt i løpet av de siste tiårene i EU-15 og har til og med stagnert noe i den senere tid, mens lovgivning om fengslingsalternativer og den praktiske gjennomføringen av dette først tok til senere i de ”nye” medlemsstatene. Vanligvis benyttes det ordinære behandlingsapparatet for behandlingen av lovbrytere med et problematisk narkotikabruk. I de fleste landene tilbys vanligvis behandling i residensielle miljøer, men muligheten for å følge polikliniske behandlingsprogrammer er også til stede.
Alternativele la închisoare au fost folosite din ce în ce mai mult în ultimele decenii în statele membre ale Europei celor 15, apoi situaţia a stagnat în unele din acestea, în timp ce legislaţia relevantă şi punerea în aplicare a alternativelor a început mai târziu în noile state membre. De obicei, se recurge la sistemul principal de tratament pentru a asigura tratamentul infractorilor cu consum problematic de droguri. În majoritatea ţărilor, tratamentul este de obicei asigurat în centre rezidenţiale, dar există şi posibilitatea de a urma programe de tratament în ambulatoriu.
Prechod k alternatívam väzenia sa v posledných desaťročiach zvýšil v členských štátoch EÚ-15 a v niektorých dokonca v ostatnej dobe stagnoval, kým s legislatívou a zavádzaním alternatív sa začalo neskôr v „nových“ členských štátoch. Liečbu delikventov, ktorí problematicky užívajú drogy, obvykle zabezpečuje systém štandardnej liečby. Vo väčšine krajín sa zvyčajne poskytuje liečba v lôžkovom prostredí, ale existuje aj možnosť zapojenia do ambulantných programov liečby.
Uporaba alternativ zaporu se je v zadnjih desetletjih v državah članicah EU-15 povečala in je pred kratkim v nekaterih od njih celo zaustavila, medtem ko sta se zakonodaja in izvajanje alternativ v "novih" država članicah začeli pozneje. Pogosto se uporabi osrednji sistem zdravljenja, da se zagotovi zdravljenje storilcev s problematičnim uživanjem drog. V večini držav zdravljenje običajno poteka na oddelkih za zdravljenje odvisnosti, vendar obstaja tudi možnost vključitve v programe zunajbolnišničnega zdravljenja.
Tillämpningen av alternativ till fängelse har ökat under de senaste decennierna i EU 15-medlemsstaterna, men har på senare tid stagnerat i vissa. Lagstiftningen och genomförandet av alternativen skedde senare i de ”nya” medlemsstaterna. Oftast tillämpas det vanliga behandlingssystemet för att se till att brottslingar med problemmissbruk får behandling. I de flesta länder ges behandling i bostadsområden, men det finns även möjlighet att genomgå behandlingsprogram inom öppenvården.
Cietumsoda alternatīvu izmantošana pieauga ES 15 dalībvalstīs pēdējo desmitgažu laikā, un šobrīd dažās no šīm valstīm ir iestājusies zināma stagnācija, taču alternatīvu likumdošanas pieņemšana un īstenošana vēlāk tika uzsākta „jaunajās” dalībvalstīs. Parasti pie pamata ārstēšanas sistēmas vēršas, lai nodrošinātu ārstēšanu noziedzniekiem, kas ir problemātiskie narkotiku lietotāji. Lielākajā daļā valstu ārstēšana parasti tiek nodrošināta stacionāros apstākļos, taču pastāv arī iespēja pievērsties ambulatorajām ārstniecības programmām.
  Nowe osiÄ…gniÄ™cia w zw...  
Zasoby alternatyw dla więzienia poszerzyły się podczas ostatnich dziesięcioleci w 15 starych Państwach Członkowskich UE, a w niektórych ostatnio osiągnęły etap zastoju, gdy tymczasem tworzenie odpowiedniego prawodawstwa i wdrażanie alternatyw w „nowych” Państwach Członkowskich rozpoczęło się później.
Recourse to alternatives to prison increased during the last decades in the EU-15 Member States and has recently even stagnated in some, whereas legislation and implementation of alternatives began later in the ‘new’ Member States. Usually, the mainstream treatment system is called on to ensure the treatment of offenders with problematic drug use. In most countries, treatment is usually provided in residential settings, but the possibility also exists to follow outpatient treatment programmes.
Le recours aux alternatives à la prison s'est développé au cours des dernières décennies dans l'UE-15 et s'est récemment stabilisé dans certains États membres, alors que la législation et la mise en œuvre d'alternatives ont débuté plus tard dans les «nouveaux» États membres. Généralement, le système de traitement le plus courant est utilisé pour traiter les délinquants qui sont des usagers de drogue à problème. Dans la plupart des pays, le traitement est généralement dispensé dans des centres résidentiels, mais il est possible de suivre des programmes de soins ambulatoires.
In den letzten Jahrzehnten ist in den EU-15-Mitgliedstaaten die Zahl der Fälle, in denen auf Alternativen zu Gefängnisstrafen zurückgegriffen wurde, gestiegen; in jüngster Zeit ist diese Entwicklung in einigen Ländern zum Stillstand gekommen. In den neuen Mitgliedstaaten dagegen wurde erst später damit begonnen, alternative Maßnahmen gesetzlich zu verankern und durchzuführen. In der Regel wird das übliche Behandlungssystem in Anspruch genommen, um die Behandlung von straffälligen problematischen Drogenkonsumenten sicherzustellen. In den meisten Ländern wird die Behandlung in aller Regel in stationären Einrichtungen durchgeführt, es gibt jedoch auch die Möglichkeit der Teilnahme an ambulanten Behandlungsprogrammen.
Entre los Quince, el recurso a las alternativas a la privación de libertad ha ido en aumento durante las últimas décadas, y últimamente se ha estabilizado en algunos de ellos; en cambio, la legislación y la aplicación de alternativas en los «nuevos» Estado miembros ha sido más tardía. Normalmente, se recurre al sistema de tratamiento más corriente para asegurar el tratamiento de los delincuentes con problemas de consumo de drogas. En la mayoría de países, el tratamiento suele proporcionarse en entornos residenciales, pero también existe la posibilidad de seguir programas de tratamiento ambulatorio.
Il ricorso ad alternative alla detenzione in carcere è aumentato negli ultimi decenni nell’UE a 15 pur avendo, di recente, registrato una battuta di arresto in alcuni di questi paesi; per altro verso la legislazione e la messa in atto di alternative è cominciata più tardi nei nuovi Stati membri. In genere, per garantire il trattamento dei soggetti responsabili di reato che sono anche consumatori problematici di stupefacenti si fa riferimento al sistema terapeutico più diffuso. Nella maggior parte degli Stati la terapia viene solitamente fornita in regime ospedaliero, benché vi sia anche la possibilità di seguire programmi terapeutici di tipo ambulatoriale.
O recurso às alternativas à prisão aumentou nas últimas décadas nos Estados‑Membros da UE-15, tendo estabilizado recentemente em alguns deles, ao passo que a legislação e a aplicação de alternativas à prisão neste domínio começaram mais tarde nos “novos” Estados-Membros. Normalmente, o tratamento dos infractores com um consumo problemático de droga é assegurado no âmbito do sistema de tratamento geral. Na maior parte dos países, este é normalmente fornecido em contextos residenciais, mas também existe a possibilidade de seguir programas de tratamento em regime ambulatório.
Η προσφυγή σε εναλλακτικές λύσεις αντί της φυλάκισης αυξήθηκε κατά τις τελευταίες δεκαετίας στα κράτη μέλη της ΕΕ των 15, και μάλιστα έμεινε στάσιμη πρόσφατα σε ορισμένα εξ αυτών, ενώ στα «νέα» κράτη μέλη η νομοθετική καθιέρωση και η υλοποίηση εναλλακτικών λύσεων άρχισε αργότερα. Συνήθως, το γενικό σύστημα θεραπείας καλείται να διασφαλίσει τη θεραπεία παραβατών που είναι προβληματικοί χρήστες ναρκωτικών. Στις περισσότερες χώρες, η θεραπεία παρέχεται συνήθως σε κέντρα εσωτερικής διαμονής, αλλά υπάρχει επίσης η δυνατότητα ένταξης σε προγράμματα θεραπείας εξωτερικής παραμονής.
In de afgelopen decennia is er in de EU van de vijftien oude lidstaten toenemend gebruik gemaakt van alternatieven voor gevangenisstraffen, hoewel die ontwikkeling onlangs in een aantal landen is gestagneerd. De wetgeving en tenuitvoerlegging met betrekking tot alternatieve straffen is in de “nieuwe” lidstaten pas later op gang gekomen. In het algemeen wordt voor de behandeling van delinquenten met een problematisch drugsgebruik een beroep gedaan op het reguliere systeem voor drugsbehandelingen. In de meeste landen vinden die behandelingen in een intramurale setting plaats, maar er zijn ook mogelijkheden voor het volgen van extramurale behandelprogramma’s.
Využití alternativ k trestu odnětí svobody se v původních 15 členských státech EU během posledních desetiletí zvýšilo a v některých z nich začalo v poslední době stagnovat. Tvorba příslušných právních předpisů a zavádění alternativních řešení v „nových“ členských státech začaly později. Obvykle se při zajištění léčby pachatelů, jejichž užívání drog je problémové, spoléhá na standardní systém léčby. Ve většině zemí je léčba obvykle poskytována v pobytových zařízeních, existuje však i možnost účastnit se ambulantních programů léčby.
Alternativer til fængsling er i stigende grad blevet anvendt i EU-15-medlemsstaterne i den seneste tiårsperiode, og anvendelsen heraf er for nylig endog stagneret i nogle lande, mens lovgivningen og gennemførelsen af alternativer er blevet påbegyndt senere i de 'nye' medlemsstater. Sædvanligvis benyttes det almindelige behandlingssystem ved behandling af lovovertrædere med problematisk stofbrug. I de fleste lande tilbydes behandlingen normalt i stationære behandlingsmiljøer, men der er også mulighed for at følge ambulante behandlingsprogrammer.
Vangla alternatiivide kasutamine on EL-15 liikmesriikides viimastel kümnenditel suurenenud ja mõnedes riikides hiljuti isegi seiskunud, samas algas alternatiivide kehtestamine ja rakendamine uutes liikmesriikides hiljem. Tavaliselt on traditsioonilise ravisüsteemi ülesanne tagada probleemsetest uimastitarbijatest õigusrikkujate ravi. Enamikus riikides teostatakse statsionaarset ravi, kuid on ka olemas võimalus pakkuda ambulatoorse ravi programme.
Vankilan vaihtoehtojen käyttö on viime vuosikymmeninä lisääntynyt EU:n 15 vanhassa jäsenvaltiossa, ja se on viime aikoina jopa vakiintunut joissakin niistä, kun taas "uusissa" jäsenvaltioissa vaihtoehtoja koskevan lainsäädännön vahvistaminen ja vaihtoehtojen käyttöönotto ovat alkaneet myöhemmin. Rikoksia tekevien huumeiden ongelmakäyttäjien hoidosta vastaa yleensä yleinen hoitojärjestelmä. Useimmissa maissa hoitoa tarjotaan yleensä laitoksissa, mutta myös avohoito-ohjelmiin osallistuminen on mahdollista.
Az elmúlt évtizedben az EU-15 tagállamaiban egyre gyakrabban folyamodtak a börtönbüntetés alternatíváihoz, bár némelyikben ez a tendencia stagnált, míg az „új” tagállamokban később kezdték meg az alternatívákra vonatkozó jogalkotást és azok bevezetését. A problematikus kábítószer-használó bűnelkövetők gyógykezelését általában az általános ellátórendszeren keresztül biztosítják. A legtöbb országban a gyógykezelést rendszerint bentlakásos rendszerben biztosítják, de lehetőség van a járóbeteg-ellátó programokban való részvételre is.
Bruken av alternativer til fengsel har økt i løpet av de siste tiårene i EU-15 og har til og med stagnert noe i den senere tid, mens lovgivning om fengslingsalternativer og den praktiske gjennomføringen av dette først tok til senere i de ”nye” medlemsstatene. Vanligvis benyttes det ordinære behandlingsapparatet for behandlingen av lovbrytere med et problematisk narkotikabruk. I de fleste landene tilbys vanligvis behandling i residensielle miljøer, men muligheten for å følge polikliniske behandlingsprogrammer er også til stede.
Alternativele la închisoare au fost folosite din ce în ce mai mult în ultimele decenii în statele membre ale Europei celor 15, apoi situaţia a stagnat în unele din acestea, în timp ce legislaţia relevantă şi punerea în aplicare a alternativelor a început mai târziu în noile state membre. De obicei, se recurge la sistemul principal de tratament pentru a asigura tratamentul infractorilor cu consum problematic de droguri. În majoritatea ţărilor, tratamentul este de obicei asigurat în centre rezidenţiale, dar există şi posibilitatea de a urma programe de tratament în ambulatoriu.
Prechod k alternatívam väzenia sa v posledných desaťročiach zvýšil v členských štátoch EÚ-15 a v niektorých dokonca v ostatnej dobe stagnoval, kým s legislatívou a zavádzaním alternatív sa začalo neskôr v „nových“ členských štátoch. Liečbu delikventov, ktorí problematicky užívajú drogy, obvykle zabezpečuje systém štandardnej liečby. Vo väčšine krajín sa zvyčajne poskytuje liečba v lôžkovom prostredí, ale existuje aj možnosť zapojenia do ambulantných programov liečby.
Uporaba alternativ zaporu se je v zadnjih desetletjih v državah članicah EU-15 povečala in je pred kratkim v nekaterih od njih celo zaustavila, medtem ko sta se zakonodaja in izvajanje alternativ v "novih" država članicah začeli pozneje. Pogosto se uporabi osrednji sistem zdravljenja, da se zagotovi zdravljenje storilcev s problematičnim uživanjem drog. V večini držav zdravljenje običajno poteka na oddelkih za zdravljenje odvisnosti, vendar obstaja tudi možnost vključitve v programe zunajbolnišničnega zdravljenja.
Tillämpningen av alternativ till fängelse har ökat under de senaste decennierna i EU 15-medlemsstaterna, men har på senare tid stagnerat i vissa. Lagstiftningen och genomförandet av alternativen skedde senare i de ”nya” medlemsstaterna. Oftast tillämpas det vanliga behandlingssystemet för att se till att brottslingar med problemmissbruk får behandling. I de flesta länder ges behandling i bostadsområden, men det finns även möjlighet att genomgå behandlingsprogram inom öppenvården.
Cietumsoda alternatīvu izmantošana pieauga ES 15 dalībvalstīs pēdējo desmitgažu laikā, un šobrīd dažās no šīm valstīm ir iestājusies zināma stagnācija, taču alternatīvu likumdošanas pieņemšana un īstenošana vēlāk tika uzsākta „jaunajās” dalībvalstīs. Parasti pie pamata ārstēšanas sistēmas vēršas, lai nodrošinātu ārstēšanu noziedzniekiem, kas ir problemātiskie narkotiku lietotāji. Lielākajā daļā valstu ārstēšana parasti tiek nodrošināta stacionāros apstākļos, taču pastāv arī iespēja pievērsties ambulatorajām ārstniecības programmām.
  Zapobieganie wirusowemu...  
Choć miną dziesięciolecia, zanim otrzyma się populacje charakteryzujące się niskim ryzykiem, programy ukierunkowanych szczepień dla osób zażywających narkotyki są obecnie wdrażane w większości państw UE i w Norwegii.
Although it will be some decades until no substantial at-risk populations are left, targeted vaccination programmes for drug users are currently implemented in most EU countries and Norway. To reach their target populations, vaccination is made available to drug users at easily accessible contact points and also increasingly in prisons (144).
Même s'il faudra plusieurs décennies avant de parvenir à la réduction ultime des grandes populations à risques, des programmes de vaccination ciblés à l'intention des usagers de drogue sont actuellement mis en oeuvre dans la plupart des pays de l'UE et en Norvège. Pour atteindre les populations cibles, la vaccination est mise à la disposition des usagers de drogue dans des points de contact aisément accessibles et aussi de manière croissante dans les prisons (144).
Es wird noch einige Jahrzehnte dauern, bis keine großen Risikogruppen mehr vorhanden sind, in den meisten EU-Ländern und Norwegen werden jedoch derzeit gezielte Impfprogramme für Drogenkonsumenten durchgeführt. Um die Zielgruppen zu erreichen, wird die Impfung den Drogenkonsumenten an leicht zugänglichen Kontaktstellen und in zunehmendem Maße auch in Gefängnissen angeboten (144).
Aunque todavía han de pasar algunas décadas hasta que no queden poblaciones de riesgo importantes, los programas de vacunación dirigidos a los consumidores de drogas se aplican actualmente en la mayoría de países de la UE y Noruega. Para llegar a estas poblaciones, se facilita la vacunación a los drogodependientes en puntos de contacto de fácil acceso y también cada vez más en las prisiones (144).
Anche se dovrà passare qualche decennio prima che si riescano a eliminare le popolazioni a rischio più numerose, i programmi di vaccinazione mirati ai consumatori di droga vengono attualmente messi a punto nella maggior parte dei paesi dell’UE e in Norvegia. Per raggiungere le popolazioni bersaglio la vaccinazione viene messa a disposizione dei consumatori di droga in punti di contatto facilmente accessibili e, sempre più di frequente, anche nelle carceri (144).
Apesar de ainda serem necessárias algumas décadas para que deixem de existir populações substanciais em risco, existem actualmente programas de vacinação dirigidos aos consumidores de droga na maioria dos Estados-Membros da UE e na Noruega. Para atingir as suas populações-alvo, a vacinação é facultada aos consumidores de droga em pontos de contacto de acesso fácil e também, cada vez mais, nas prisões (144).
Μολονότι θα περάσουν μερικές δεκαετίες μέχρις ότου πάψουν να υπάρχουν πληθυσμοί που διατρέχουν κίνδυνο, στοχοθετημένα προγράμματα εμβολιασμού για τους χρήστες ναρκωτικών εφαρμόζονται σήμερα στις περισσότερες χώρες της ΕΕ και στη Νορβηγία. Για την προσέγγιση των πληθυσμών στόχων, ο εμβολιασμός παρέχεται στους χρήστες ναρκωτικών σε σημεία επαφής εύκολης πρόσβασης καθώς και ολοένα και περισσότερο σε σωφρονιστικά ιδρύματα (144).
Hoewel het nog enkele tientallen jaren zal duren totdat er nog maar een kleine risicopopulatie aanwezig is, zijn er in de meeste landen van de EU en in Noorwegen op dit moment gerichte vaccinatieprogramma’s voor drugsgebruikers operationeel. Om de doelgroep te kunnen bereiken, worden de vaccinaties via laagdrempelige contactpunten aangeboden; daarnaast nemen ook de vaccinatiemogelijkheden in gevangenissen toe (144).
Ačkoli to potrvá několik desetiletí, než nezbude žádná podstatná riziková populace, cílené programy vakcinace se nyní realizují pro uživatele drog ve většině zemí EU a v Norsku. Aby se dostala k cílovým populacím, zpřístupňuje se vakcinace pro uživatele drog ve snadno dosažitelných kontaktních místech a také stále více i ve věznicích (144).
Selv om der kommer til at gå nogle årtier, inden der ikke længere er risikogrupper af betydning tilbage, gennemføres der på nuværende tidspunkt målrettede vaccinationsprogrammer for stofbrugere i de fleste EU-lande og Norge. For at nå målgrupperne tilbydes stofbrugerne vaccination på let tilgængelige kontaktsteder og også i stigende grad i fængsler (144).
Kuigi kulub mitukümmend aastat, enne kui enam pole järele jäänud oluliselt ohustatud rahvastikurühmasid, juurutatakse praegu enamikus ELi riikides ja Norras narkomaanidele suunatud vaktsineerimisprogramme. Sihtrühmadeni jõudmiseks pakutakse narkomaanidele vaktsineerimisteenuseid kergesti juurdepääsetavates kontaktpunktides ning üha sagedamini ka vanglates (144).
Kaikkien merkittävien riskiväestöjen sisällyttämiseen rokotusohjelmiin menee vielä vuosikymmeniä, mutta huumeidenkäyttäjille kohdennettuja rokotusohjelmia on jo useimmissa EU-maissa ja Norjassa. Kohdeväestöjen tavoittamiseksi rokotuksia tarjotaan huumeidenkäyttäjille helposti lähestyttävissä yhteyspisteissä ja yhä useammin myös vankiloissa (144).
Bár még el kell telnie néhány évtizednek, amíg végül nem lesz már jelentős kockázatnak kitett csoport, az EU legtöbb országában és Norvégiában már folyik a kábítószer-használóknak szánt célzott oltási programok végrehajtása. A célpopulációk elérése érdekében az oltást a kábítószer-használók számára könnyen elérhető kapcsolattartási pontokon, illetve egyre gyakrabban a börtönökben is hozzáférhetővé teszik(144).
Selv om det ennå vil gå noen tiår før det ikke lenger finnes noen betydelige befolkningsgrupper med høy risiko, gjennomføres nå målrettede vaksinasjonsprogrammer for narkotikabrukere i de fleste EU-landene og Norge. For å nå fram til målpopulasjonene gis narkotikabrukerne mulighet for å få vaksinen på lett tilgjengelige kontaktpunkter og også i økende grad i fengslene (144).
Deşi vor trece mai multe decenii până când nu vor mai exista populaţii semnificative cu risc, în prezent, în majoritatea statelor membre ale Uniunii Europene şi în Norvegia se pun în aplicare programe de vaccinare axate pe grupul ţintă de consumatori de droguri. Pentru a ajunge la populaţiile ţintă, consumatorilor de droguri li se asigură vaccinarea în puncte de contact uşor accesibile şi, din ce în ce mai mult, în închisori (144).
Vo väčšine krajín EÚ a v Nórsku sa v súčasnosti uskutočňujú cielené vakcinačné programy pre užívateľov drog, aj keď potrvá ešte niekoľko desaťročí, kým zmiznú významné rizikové populácie. Na dosiahnutie svojich cieľových populácií sa vakcinácia podáva užívateľom drog na ľahko dostupných kontaktných miestach a stále častejšie aj vo väzeniach (144).
Čeprav bo minilo nekaj desetletij, preden večje število prebivalcev ne bo več izpostavljeno tveganjem, se ciljno naravnani programi cepljenja za uživalce drog trenutno izvajajo v večini držav EU in na Norveškem. Da bi dosegli njihovo ciljno prebivalstvo, je cepljenje uživalcem drog na voljo v lahko dostopnih kontaktnih točkah ter vedno bolj v zaporih (144).
Även om det kommer att dröja några decennier tills det inte längre finns några större riskgrupper kvar genomförs för närvarande riktade vaccinationsprogram för narkotikamissbrukare i de flesta EU-länder och Norge. För att nå målgrupperna har vaccination blivit tillgänglig för narkotikamissbrukare vid kontaktpunkter som är lätta att nå och allt oftare även i fängelser(144).
Lai arī būs jāpaiet vairākām desmitgadēm, kamēr nebūs palikušas ievērojamas iedzīvotāju daļas, kas pakļautas augstam riskam, mērķtiecīgas vakcinācijas programmas narkotiku lietotājiem šobrīd īsteno lielākajā daļā ES valstu un Norvēģijā. Lai piekļūtu mērķpopulācijai, vakcinācija tagad ir pieejama narkotiku lietotājiem viegli pieejamos kontaktpunktos, kā arī arvien vairāk cietumos (144).
  Nowe osiÄ…gniÄ™cia w zw...  
Wdrożenie metod alternatywnych względem uwięzienia napotyka jednak trudności, ze względu na różnorodność zaangażowanych systemów administracyjnych oraz różne zasady, które je tworzą. Podejmuje się starania, aby zlikwidować przepaść istniejącą między systemem sądowym oraz systemem zdrowia i opieki społecznej, poprzez koordynację struktur i inicjatyw, np.
The implementation of alternative measures to imprisonment, however, faces certain difficulties due to the different administrative systems involved and their different underlying principles. Efforts are made to bridge the gap between the judicial and the health and social services systems through coordination structures and initiatives, i.e. between police, courts and prisons and drug treatment services. Often, informal cooperation mechanisms at local level have been forerunners to more stable institutionalised forms.
La mise en place de mesures alternatives à l'incarcération rencontre toutefois certaines difficultés en raison des différents systèmes administratifs concernés et des principes différents qui les sous-tendent. Des efforts sont consentis afin de combler le fossé entre le système judiciaire et les services sanitaires et sociaux grâce à des structures et à des initiatives coordonnées entre la police, les tribunaux et les prisons et les services de traitement de la toxicomanie. Souvent, des mécanismes informels de coopération au niveau local ont été les précurseurs de formes de coopération institutionnalisées plus permanentes.
Die Umsetzung alternativer Maßnahmen zur Inhaftierung ist jedoch mit gewissen Schwierigkeiten verbunden, die auf die Unterschiede zwischen den beteiligten Verwaltungssystemen und den diesen zugrunde liegenden Prinzipien zurückzuführen sind. Man bemüht sich, die Kluft zwischen den Strafverfolgungssystemen und den Systemen der Gesundheits- und Sozialdienste, d. h. zwischen Polizei, Gerichten und Justizvollzugsanstalten einerseits und Drogenbehandlungsdiensten andererseits, durch Koordinierungsstrukturen und ‑initiativen zu überbrücken. In vielen Fällen ebneten informelle Kooperationsmechanismen auf lokaler Ebene den Weg für stabilere, institutionalisierte Formen der Zusammenarbeit.
La aplicación de medidas alternativas a la privación de libertad se enfrenta, sin embargo, a ciertas dificultades debidas a los distintos sistemas administrativos y sus distintos principios fundamentales. Se han realizado esfuerzos para salvar las distancias entre el sistema judicial y los servicios sociales y sanitarios a través de estructuras e iniciativas de coordinación, es decir, entre policía, tribunales, prisiones y los servicios de tratamiento de las drogodependencias. A menudo, los mecanismos informales de cooperación a nivel local son los precursores de unas formas institucionalizadas más estables.
L’attuazione di misure alternative alla detenzione, tuttavia, incontra alcune difficoltà, dovute ai diversi sistemi amministrativi coinvolti e ai diversi principi sottesi. Si fanno sforzi per colmare i divari tra i sistemi giuridici e i servizi sanitari e sociali tramite strutture e iniziative di coordinamento, per esempio tra le forze di polizia, i tribunali e le carceri, da un lato, e i servizi per i tossicodipendenti, dall’altro lato. Spesso i meccanismi informali di cooperazione a livello locale sono stati i precursori di forme istituzionalizzate più stabili.
A aplicação de medidas alternativas ao encarceramento enfrenta, todavia, algumas dificuldades devido aos diferentes sistemas administrativos envolvidos e aos diferentes princípios a eles subjacentes. Estão a ser envidados esforços para colmatar a lacuna entre o sistema judicial e os serviços de saúde e sociais através de estruturas e iniciativas de coordenação, isto é, entre a polícia, os tribunais e as prisões, por um lado, e os serviços de tratamento da toxicodependência por outro. Muitas vezes, os mecanismos de cooperação informal a nível local foram precursores de formas institucionalizadas mais estáveis.
Η εφαρμογή εναλλακτικών μέτρων αντί της φυλάκισης προσκρούει, ωστόσο, σε ορισμένες δυσκολίες λόγω των διαφορετικών εμπλεκόμενων διοικητικών συστημάτων και των διαφορετικών αρχών που τα διέπουν. Καταβάλλονται προσπάθειες για τη γεφύρωση της διαφοράς μεταξύ των δικαιοδοτικών συστημάτων και των συστημάτων υγειονομικών και κοινωνικών υπηρεσιών μέσω δομών και πρωτοβουλιών συντονισμού, δηλαδή συντονισμού μεταξύ της αστυνομίας, των δικαστηρίων, των σωφρονιστικών ιδρυμάτων και των υπηρεσιών θεραπείας απεξάρτησης. Συχνά, οι άτυποι μηχανισμοί συνεργασίας σε τοπικό επίπεδο αποτέλεσαν το πρώτο βήμα για πιο σταθερές θεσμοθετημένες μορφές συνεργασίας.
Het ten uitvoer leggen van alternatieve maatregelen voor gevangenisstraffen brengt echter bepaalde problemen met zich mee als gevolg van de verschillende bestuursrechtelijke systemen en de uiteenlopende, onderliggende beginselen. Op dit moment wordt er met behulp van organisatiestructuren en initiatieven voor een betere coördinatie tussen politie, rechtbanken, gevangenissen en de drugshulpverlening getracht om de kloof te overbruggen die er bestaat tussen het strafrechtelijke systeem enerzijds en de maatschappelijke dienstverlening en gezondheidszorg anderzijds. Vaak blijken informele samenwerkingsmechanismen op lokaal niveau de basis te hebben gevormd voor meer stabiele institutionele samenwerkingsvormen.
Zavádění alternativních opatření k trestu odnětí svobody však čelí určitým obtížím v důsledku existence různých administrativních systémů a různorodosti jejich základních principů. Je vyvíjeno úsilí překlenout propast mezi systémem soudnictví a systémy zdravotnických a sociálních služeb prostřednictvím koordinačních struktur a iniciativ, tj. koordinací mezi policií, soudy, věznicemi a službami ve formě léčby drogových závislostí. Často se stává, že mechanismy neformální spolupráce na místní úrovni předcházejí vzniku stabilnějších institucionalizovaných forem.
Gennemførelsen af alternative foranstaltninger til fængsling er imidlertid forbundet med visse vanskeligheder som følge af de forskellige administrative systemer, der er involveret, og de forskellige principper, som disse bygger på. Der udfoldes bestræbelser på at formindske afstanden mellem retssystemet og sundheds- og socialsystemerne gennem koordineringsstrukturer og -initiativer, dvs. mellem politi, domstole og fængsler og narkotikabehandlingstjenester. I mange tilfælde har uformelle samarbejdsmekanismer på lokalt plan været forløbere for mere varige institutionaliserede former.
Vanglakaristusele alternatiivsete meetmete rakendamine on aga raskendatud erinevate administratiivsete süsteemide ja nende erinevate põhimõtete tõttu. Koordinatsioonistruktuuride ja algatuste kaudu on püütud vähendada erinevusi kohtu‑, tervishoiu- ja sotsiaalsüsteemide vahel, st politsei, kohtute, vanglate ja uimastiraviasutuste vahel. Mitteformaalsed koostöömehhanismid kohalikul tasandil on sageli olnud stabiilsemate institutsionaalsete reformide eelkäijateks.
Vankeuden vaihtoehtojen täytäntöönpanossa on kuitenkin joitakin vaikeuksia, jotka johtuvat hallintojärjestelmien ja niiden perusperiaatteiden erilaisuudesta. Oikeusjärjestelmän ja terveydenhuolto- ja sosiaalipalvelujärjestelmän välistä kuilua on pyritty kaventamaan poliisin, tuomioistuimien ja vankiloiden sekä huumehoitopalvelujen välisillä koordinointirakenteilla ja -aloitteilla. Paikallisen tason epäviralliset yhteistyömekanismit ovat usein toimineet vakiintuneiden käytäntöjen edelläkävijöinä.
A börtönbüntetés alternatíváját jelentő intézkedések végrehajtása azonban bizonyos problémákba ütközik az érintett különböző közigazgatási rendszerek és azok eltérő működési elvei folytán. Történtek erőfeszítések az igazságügyi, illetve a szociális és egészségügyi rendszerek közötti rés áthidalására, különféle koordinációs szerkezetek és kezdeményezések révén, azaz a rendőrség, a bíróságok és a börtönök, illetve a kábítószeres gyógykezelést nyújtó szolgálatok együttműködésével. Sok esetben helyi szintű informális együttműködési mechanizmusok jöttek létre a szilárdabb intézményesített formák előfutáraiként.
Gjennomføringen av fengslingsalternativer møter imidlertid visse vansker på grunn av ulike forvaltningssystemer med ulike underliggende prinsipper. Det arbeides med å bygge bro mellom rettssystemet og helse- og sosialtjenestene gjennom samordningsstrukturer og -initiativer mellom f.eks. politi, domstoler, fengsel og behandlingstjenester. Uformelle samarbeidsordninger på lokalt plan har ofte gått forut for mer stabile institusjonaliserte former.
Punerea în aplicare a unor măsuri alternative la încarcerare se confruntă însă cu anumite dificultăţi din cauza diferitelor sisteme administrative implicate şi a principiilor diferite care stau la baza acestora. Se depun eforturi pentru a reduce distanţa dintre sistemul judiciar şi cel al serviciilor de sănătate şi sociale prin coordonarea structurilor şi a iniţiativelor, adică între poliţie, tribunale şi închisori şi serviciile de tratament pentru probleme legate de droguri. Adeseori la nivel local au existat mecanisme neoficiale de cooperare care au precedat formele instituţionalizate şi mai stabile de cooperare.
Zavedenie alternatívnych opatrení k uväzneniu však čelí určitým ťažkostiam zapríčineným rozdielnosťou dotknutých administratívnych systémov a odlišnými východiskovými zásadami. Vyvíja sa úsilie, ktorého cieľom je preklenutie medzier medzi právnymi systémami a systémami zdravotníckych a sociálnych služieb, t.j. medzi policajnými zložkami, súdnictvom, väzenstvom a službami protidrogovej liečby, prostredníctvom koordinačných štruktúr a iniciatív. Mechanizmy neformálnej spolupráce na lokálnej úrovni sú často predvojom stálejších inštitucionalizovaných foriem.
Vendar se pri izvajanju alternativnih ukrepov zaporu vseeno srečujemo z določenimi težavami zaradi različnih upravnih sistemov in njihovih različnih osnovnih načel. Prizadeva se premostiti vrzel med pravosodnimi sistemi ter sistemi zdravstvenih in socialnih služb s sodelovanjem in pobudami, npr. med policijo, sodišči, zapori in službami za zdravljenje odvisnosti od drog. Pogosto so neuradni mehanizmi sodelovanja na lokalni ravni predhodniki stalnejšim institucionaliziranim oblikam.
Det är emellertid svårt att genomföra alternativ till fängelse på grund av de olika administrativa system och underliggande principer som är involverade. Det görs insatser för att överbrygga klyftan mellan det juridiska systemet samt vård- och socialtjänstsystemet genom samordningsstrukturer och initiativ, det vill säga mellan polis, domstolar och fängelser samt missbrukarvård. Ofta har informellt samarbete på lokal nivå banat väg för mer stabila och institutionaliserade former.
Ieslodzījumam alternatīvu pasākumu īstenošana tomēr saskaras ar dažādām grūtībām dēļ dažādām iesaistītajām administratīvajām sistēmām un to dažādajiem pamatprincipiem. Tiek realizēti centieni, lai likvidētu plaisu starp tiesu sistēmas un veselības un sociālo pakalpojumu sistēmām, izmantojot koordinācijas struktūras un iniciatīvas, t.i .starp policiju, tiesām un cietumiem un narkotiku atkarības ārstēšanas dienestiem. Bieži vien neformālas sadarbības mehānismi vietējā līmenī ir kalpojuši kā pamats stabilākām institucionālām formām.
  Konfiskaty oraz dane ry...  
Heroina spożywana w UE produkowana jest głównie w Afganistanie (w coraz większym stopniu) lub wzdłuż szlaków handlowych opium, zwłaszcza w Turcji (UNODC, 2003a; INCB, 2005), a wprowadzana jest do Europy dwoma głównymi szlakami handlowymi.
Heroin consumed in the EU is predominantly manufactured in Afghanistan (increasingly) or along trafficking routes for opium, notably in Turkey (UNODC, 2003a; INCB, 2005), and enters Europe by two major trafficking routes. The historically important Balkan route continues to play a crucial role in heroin smuggling. Following transit through Pakistan, Iran and Turkey, the route then diverges into a southern branch, through Greece, the former Yugoslav republic of Macedonia (FYROM), Albania, part of Italy, Serbia, Montenegro and Bosnia–Herzegovina, and a northern branch, through Bulgaria, Romania, Hungary and Austria. The INCB (2005) reports that, in 2003, the northern branch of the Balkan route became the dominant one for heroin trafficking. Since the mid-1990s, heroin has increasingly been smuggled to Europe through the ‘Silk route’ via Central Asia, the Caspian Sea and the Russian Federation, Belarus or Ukraine (Reitox national reports, 2004; UNODC, 2003a; CND, 2005; INCB, 2005). Although these routes are the most important, several countries in eastern and western Africa and the Americas have made seizures of heroin destined for Europe in 2003 (CND, 2005; INCB, 2005).
L'héroïne consommée dans l'UE est principalement produite en Afghanistan (et de plus en plus) ou le long des routes empruntées par le trafic d'opium, notamment en Turquie (ONUDC, 2003a; OICS, 2005), et entre en Europe par deux axes principaux. La route des Balkans continue de jouer un rôle historique essentiel dans la contrebande d'héroïne. Après un transit par le Pakistan, l'Iran et la Turquie, la route se scinde ensuite en une branche méridionale qui traverse la Grèce, l'ancienne République yougoslave de Macédoine (ARYM), l'Albanie, une partie de l'Italie, la Serbie, le Monténégro et la Bosnie-et-Herzégovine, et une branche septentrionale traversant la Bulgarie, la Roumanie, la Hongrie et l'Autriche. L'OICS (2005) rapporte qu'en 2003, la branche septentrionale de la route des Balkans est devenue la route principale du trafic d'héroïne. Depuis le milieu des années 1990, l'héroïne est de plus en plus exportée en contrebande vers l'Europe par la «route de la soie» via l'Asie centrale, la mer Caspienne et la Fédération de Russie, le Belarus ou l'Ukraine (rapports nationaux Reitox, 2004; ONUDCa, 2003; CND, 2005; OICS, 2005). Bien que ces itinéraires soient les plus importants, plusieurs pays d'Afrique de l'Est et de l'Ouest et d'Amérique ont effectué des saisies d'héroïne destinée au marché européen en 2003 (CND, 2005; OICS, 2005).
Das in der EU konsumierte Heroin wird vor allem (und in zunehmendem Maße) in Afghanistan oder entlang der Routen des Opiumhandels, insbesondere in der Türkei (UNODC, 2003a; INCB, 2005), hergestellt und gelangt über zwei große Drogenhandelsrouten nach Europa. Die traditionell wichtige Balkanroute spielt weiterhin eine wesentliche Rolle im Heroinschmuggel. Nach dem Transit durch Pakistan, den Iran und die Türkei gabelt sich die Route in einen südlichen und einen nördlichen Teil: Die südliche Route führt durch Griechenland, die ehemalige jugoslawische Republik Mazedonien (FYROM), Albanien, einen Teil Italiens, Serbien und Montenegro sowie Bosnien-Herzegowina, während die nördliche Route durch Bulgarien, Rumänien, Ungarn und Österreich führt. In INCB (2005) wird berichtet, dass 2003 der Heroinhandel insbesondere über den nördlichen Teil der Balkanroute der erfolgte. Seit Mitte der 90er Jahre wird Heroin zunehmend entlang der „Seidenstraße“ über Zentralasien, das Kaspische Meer und die Russische Föderation, Weißrussland oder die Ukraine geschmuggelt (Nationale Reitox-Berichte, 2004; UNODC, 2003a; CND, 2005; INCB, 2005). Obwohl dies die wichtigsten Routen sind, wurde im Jahr 2003 auch in mehreren Ländern Ost- und Westafrikas sowie Nord-, Mittel- und Südamerikas Heroin sichergestellt, das für Europa bestimmt war (CND, 2005; INCB, 2005).
La heroína que se consume en la UE se produce principalmente (y cada vez más) en Afganistán o a lo largo de las rutas de tráfico de opio, sobre todo en Turquía (ONUDD, 2003a; JIFE, 2005), y entra en Europa por dos rutas principales. La ruta de los Balcanes, de importancia histórica, sigue desempeñando un papel vital en el contrabando de heroína. Tras atravesar Pakistán, Irán y Turquía, la ruta se divide en dos tramos: al sur por Grecia, la Antigua República Yugoslava de Macedonia (ARYM), Albania, parte de Italia, Serbia, Montenegro y Bosnia y Herzegovina; y al norte por Bulgaria, Rumanía, Hungría y Austria. La JIFE (2005) señala que, en 2003, el tramo norte de la ruta de los Balcanes pasó a ser la ruta predominante para el tráfico de heroína. Desde mediados de la década de 1990, ha aumentado el contrabando de heroína hacia Europa a través de la «ruta de la seda» por Asia Central, el Mar Caspio y la Federación Rusa, Bielorrusia o Ucrania (Informes nacionales de la red Reitox, 2004; ONUDD, 2003a; CDE, 2005; JIFE, 2005). Aunque estas rutas son las más importantes, varios países de África Oriental y Occidental y América se incautaron en 2003 de heroína destinada a Europa (CDE, 2005; JIFE, 2005).
L’eroina consumata nell’UE risulta prodotta prevalentemente in Afghanistan (in aumento) o lungo le rotte del traffico di oppio, particolarmente in Turchia (UNODC, 2003a, INCB, 2005). L’eroina entra in Europa seguendo due principali rotte di traffico. Di queste, la rotta dei Balcani, storicamente importante, continua a svolgere un ruolo cruciale nel contrabbando di eroina: quest’ultima transita attraverso il Pakistan, l’Iran e la Turchia, dove la rotta si scinde in un percorso meridionale, attraverso la Grecia, l’ex Repubblica iugoslava di Macedonia (FYROM), l’Albania, una parte dell’Italia, la Serbia, il Montenegro e la Bosnia-Erzegovina, e in un percorso settentrionale attraverso Bulgaria, Romania, Ungheria e Austria. L’INCB (2005) riferisce che, nel 2003, il ramo settentrionale della rotta balcanica si è imposto sul traffico di eroina. Dalla metà degli anni Novanta, l’eroina viene contrabbandata in Europa sempre maggiormente attraverso un’ulteriore percorso, noto come “via della seta”: Asia centrale, Mar Caspio e Federazione russa, Bielorussia o Ucraina (relazioni nazionali Reitox, 2003; UNODC, 2003a; CND, 2005; INCB, 2005). Benché queste rotte siano le più importanti, nel 2003 è stata sequestrata eroina destinata all’Europa anche in alcuni paesi dell’Africa orientale e occidentale e delle Americhe (CND, 2005; INCB, 2005).
A heroína consumida na UE é maioritariamente produzida no Afeganistão (crescentemente) ou ao longo das rotas de tráfico do ópio, nomeadamente na Turquia (UNODC, 2003a; INCB, 2005), e entra na Europa através de duas rotas de tráfico principais. A rota dos Balcãs, historicamente importante, continua a desempenhar um papel crucial no contrabando de heroína. Após atravessar o Paquistão, o Irão e a Turquia, países de trânsito, esta rota subdivide-se num ramo meridional, através da Grécia, da Antiga República Jugoslava da Macedónia (ARJM), da Albânia, de parte de Itália, da Sérvia, de Montenegro e da Bósnia-Herzegovina, e num ramo setentrional, através da Bulgária, da Roménia, da Hungria e da Áustria. O INCB (2005) comunica que, em 2003, o ramo setentrional da rota dos Balcãs passou a ser o dominante no tráfico de heroína. Desde meados da década de 1990, o contrabando de heroína para a Europa tem-se intensificado através da “Rota da Seda”, que atravessa a Ásia Central, o mar Cáspio e a Federação Russa, a Bielorrússia ou a Ucrânia (Relatórios Nacionais Reitox, 2004; UNODCa, 2003; CND, 2005; INCB, 2005). Apesar de estas rotas serem as mais importantes, vários países da África Oriental e Ocidental e do continente americano efectuaram apreensões de heroína destinada à Europa em 2003 (CND, 2005; INCB, 2005).
Η ηρωίνη που καταναλώνεται στην ΕΕ παρασκευάζεται πρωτίστως στο Αφγανιστάν (ολοένα και περισσότερο) ή κατά μήκος των οδών διακίνησης του οπίου, ειδικότερα στην Τουρκία (UNODC, 2003α INCB, 2005), και εισάγεται στην Ευρώπη από δύο σημαντικές οδούς διακίνησης. Η ιστορικά σημαντική βαλκανική οδός εξακολουθεί να διαδραματίζει καθοριστικό ρόλο στο λαθρεμπόριο ηρωίνης. Η μεταφορά γίνεται μέσω Πακιστάν, Ιράν και Τουρκίας και στη συνέχεια η οδός χωρίζεται σε ένα νότιο παρακλάδι που διέρχεται την Ελλάδα, την πρώην Γιουγκοσλαβική Δημοκρατία της Μακεδονίας (πΓΔΜ), την Αλβανία, μέρος της Ιταλίας, τη Σερβία, το Μαυροβούνιο και τη Βοσνία-Ερζεγοβίνη, και σε ένα βόρειο παρακλάδι μέσω Βουλγαρίας, Ρουμανίας, Ουγγαρίας και Αυστρίας. Το Διεθνές Όργανο Ελέγχου των Ναρκωτικών (INCB) (2005) ανέφερε ότι, το 2003, το βόρειο παρακλάδι της βαλκανικής οδού έγινε κυρίαρχο στη διακίνηση ηρωίνης. Από τα μέσα της δεκαετίας του 1990, η ηρωίνη εισάγεται λαθραία στην Ευρώπη ολοένα και συχνότερα από τον λεγόμενο «δρόμο του μεταξιού» μέσω της Κεντρικής Ασίας, της Κασπίας θάλασσας και της Ρωσικής Ομοσπονδίας, της Λευκορωσίας ή της Ουκρανίας (εθνικές εκθέσεις δικτύου Reitox, 2004· UNODC, 2003a· CND, 2005· INCB, 2005). Μολονότι αυτές είναι οι σημαντικότερες οδοί, αρκετές χώρες της ανατολικής και της δυτικής Αφρικής και της αμερικανικής ηπείρου κατέσχεσαν ποσότητες ηρωίνης που προορίζονταν για την Ευρώπη το 2003 (CND, 2005· INCB, 2005).
De heroïne die in de EU wordt gebruikt, wordt voornamelijk (en in toenemende mate) in Afghanistan en langs de handelsroutes voor opium (met name in Turkije) geproduceerd (UNODC, 2003a; INCB, 2005). Heroïne komt via twee hoofdroutes in Europa terecht. De van oudsher belangrijke Balkanroute speelt nog steeds een essentiële rol in de heroïnesmokkel. De route splitst zich na doorvoer via Pakistan, Iran en Turkije in een zuidelijke tak (via Griekenland, de voormalige Joegoslavische Republiek Macedonië, Albanië, een deel van Italië, Servië, Montenegro en Bosnië-Herzegovina) en een noordelijke tak (via Bulgarije, Roemenië, Hongarije en Oostenrijk). Het INCB (2005) meldt dat de noordelijke tak via de Balkan zich in 2003 tot de belangrijkste handelsroute voor heroïne heeft ontwikkeld. Sinds het midden van de jaren negentig vindt de heroïnesmokkel ook steeds vaker via de “zijderoute” plaats, dat wil zeggen via Centraal-Azië, de Kaspische Zee en de Russische Federatie, Wit-Rusland of Oekraïne (nationale Reitox-verslagen, 2004; UNODC, 2003a; CND, 2005; INCB, 2005). Hoewel dit de belangrijkste routes zijn, hebben er in 2003 ook elders incidentele vangsten plaatsgevonden van voor Europa bestemde heroïne, bijvoorbeeld in een aantal Oost- en West-Afrikaanse landen en in Amerika (CND, 2005; INCB, 2005).
Heroin spotřebovávaný v EU se převážně vyrábí v Afghánistánu (stále více) nebo podél obchodních tras pro opium, zejména v Turecku (UNODC, 2003a; INCB, 2005), a do Evropy vstupuje dvěma hlavními obchodními trasami. Historicky důležitá balkánská trasa nadále hraje rozhodující úlohu při pašování heroinu. Po průchodu Pákistánem, Íránem a Tureckem se rozděluje na jižní větev (přes Řecko, Bývalou jugoslávskou republiku Makedonii, Albánii, část Itálie, Srbsko, Černou horu a Bosnu) a Hercegovinu a na severní větev (přes Bulharsko, Rumunsko, Maďarsko a Rakousko). INCB (2005) uvádí, že v roce 2003 se severní větev balkánské trasy stala pro nezákonný obchod s heroinem dominantní. Od poloviny 90. let 20. století se heroin stále více pašoval do Evropy po „Hedvábné cestě“ přes střední Asii, Kaspické moře a Ruskou federaci, Bělorusko nebo Ukrajinu (národní zprávy zemí zapojených do sítě Reitox, 2004; UNODC, 2003a; CND, 2005; INCB, 2005). Ačkoli jsou tyto trasy nejdůležitější, několik zemí ve východní a západní Africe a v Severní a Jižní Americe zachytilo v roce 2003 heroin určený pro Evropu (CND, 2005; INCB, 2005).
Den heroin, der forbruges i EU, er primært produceret i Afghanistan (i stigende grad) eller langs opiumruterne, især i Tyrkiet (UNODC, 2003a; INCB, 2005), og føres ind i Europa ad to større smuglerruter. Den traditionelt meget vigtige Balkan-rute spiller fortsat en afgørende rolle inden for heroinsmugling. Ruten, der løber igennem Pakistan, Iran og Tyrkiet, deler sig i en sydlig gren gennem Grækenland, Den Tidligere Jugoslaviske Republik Makedonien (FYROM), Albanien, en del af Italien, Serbien, Montenegro og Bosnien-Herzegovina og en nordlig gren gennem Bulgarien, Rumænien, Ungarn og Østrig. Ifølge INCB (2005) blev den nordlige gren af Balkan-ruten i 2003 den dominerende gren med hensyn til heroinsmugling. Siden midten af 1990'erne bliver heroin stadig oftere smuglet til Europa via 'Silkeruten' gennem Centralasien, Det Kaspiske Hav og Den Russiske Føderation, Belarus eller Ukraine (nationale Reitox-rapporter, 2004; UNODC, 2003a; CND, 2005; INCB, 2005). Selv om disse ruter er de vigtigste, foretog en række lande i Øst- og Vestafrika samt Nord-, Mellem- og Sydamerika i 2003 beslaglæggelser af heroin, der var bestemt til Europa (CND, 2005; INCB, 2005).
Rahvusvaheline Narkootikumide KontrollinõukoguEuroopa Liidus tarbitav heroiin toodetakse valdavalt Afganistanis (kasvutendents) või oopiumi kaubateedel, eelkõige Türgis (UNODC, 2003a; INCB, 2005), ning tuuakse Euroopasse kaht peamist kaubateed kasutades. Ajalooliselt tähtsal Balkani marsruudil on jätkuvalt otsustav roll heroiini salakaubaveos. Pärast transiitvedu läbi Pakistani, Iraani ja Türgi marsruut hargneb, kulgedes mööda lõunapoolset haru läbi Kreeka, endise Jugoslaavia Makedoonia Vabariigi, Albaania, osa Itaaliast, Serbia, Montenegro ja Bosnia-Hertsegoviina ning mööda põhjapoolset haru läbi Bulgaaria, Rumeenia, Ungari ja Austria. (INCB, 2005) teatab, et 2003. aastal sai Balkani marsruudi põhjaharust peamine heroiini kaubatee. Alates 1990ndate aastate keskpaigast on heroiini salakaubana Euroopasse toimetatud üha sagedamini mööda „Siiditeed” Kesk-Aasia, Kaspia mere ja Vene Föderatsiooni, Valgevene või Ukraina kaudu (Narkootikumide ja Narkomaania Euroopa teabevõrgu riikide teabekeskuste aruanded, 2004; UNODC, 2003a; CND, 2005; INCB, 2005). Kõnealused marsruudid on kõige tähtsamad, kuid 2003. aastal on Euroopasse saadetavat heroiini konfiskeeritud ka mitmes Ida- ja Lääne-Aafrika ning Lõuna- ja Põhja-Ameerika riigis (CND, 2005; INCB, 2005).
EU:ssa käytettävä heroiini tuotetaan pääasiallisesti (yhä enenevässä määrin) Afganistanissa tai oopiumin salakuljetusreittien varrella, varsinkin Turkissa (UNODC, 2003a; INCB, 2005), ja se saapuu Eurooppaan kahta merkittävää salakuljetusreittiä pitkin. Historiallisesti tärkeällä Balkanin reitillä on edelleen keskeinen merkitys heroiinin salakuljetuksessa. Reitti kulkee Pakistanin, Iranin ja Turkin kautta ja jakautuu sitten eteläiseen haaraan, joka kulkee Kreikan, entisen Jugoslavian tasavallan Makedonian (EJTM), Albanian, osittain Italian, Serbia ja Montenegron sekä Bosnia ja Hertsegovinan kautta, sekä pohjoiseen haaraan, joka kulkee Bulgarian, Romanian, Unkarin ja Itävallan kautta. INCB (2005) raportoi, että Balkanin reitin pohjoisesta haarasta tuli vuonna 2003 heroiinin salakuljetuksen tärkein reitti. Heroiinia on 1990-luvun puolivälistä lähtien salakuljetettu Eurooppaan yhä enemmän ns. "silkkitietä" pitkin Keski-Aasian, Kaspianmeren ja Venäjän, Valko-Venäjän tai Ukrainan kautta (Reitoxin kansalliset raportit, 2004; UNODC, 2003a; CND, 2005; INCB, 2005). Nämä ovat tärkeimmät reitit, mutta Eurooppaan tarkoitettua heroiinia takavarikoitiin vuonna 2003 myös useissa eteläisen ja läntisen Afrikan sekä Amerikan maissa (CND, 2005; INCB, 2005).
Az Európai Unióban fogyasztott heroin termelése elsősorban (növekvő mértékben) Afganisztánban történik, illetve az ópium kereskedelmi útvonalai mentén, konkrétan Törökországban (UNODC, 2003a; INCB, 2005), és két fő kereskedelmi útvonalon éri el Európát. A történetileg fontos balkáni útvonal változatlanul kulcsszerepet tölt be a heroincsempészetben. A Pakisztánon, Iránon és Törökországon való átszállítást követően az útvonal elágazik egy déli ágra Görögországon, a Macedónia volt Jugoszláv Köztársaságon, Albánián, Olaszország egy részén, Szerbián, Montenegrón és Bosznia-Hercegovinán keresztül, valamint egy északi ágra Bulgárián, Románián, Magyarországon és Ausztrián át. Az INCB (2005) jelentése szerint 2003-ban a balkáni útvonal északi ága vált a heroinkereskedelem fő útvonalává. Az 1990-es évek közepe óta a heroint egyre inkább a „Selyemúton” csempészik be Európába Közép-Ázsián, a Kaszpi-tengeren és az Orosz Föderáción, Fehéroroszországon vagy Ukrajnán keresztül (Reitox országjelentések, 2004; UNODC, 2003a; CND, 2005; INCB, 2005). Bár ezek az útvonalak a legfontosabbak, 2003-ban Kelet- és Nyugat-Afrika, illetve az amerikai kontinens több országából is jelentették Európába szánt heroinszállítmányok lefoglalását (CND, 2005; INCB, 2005).
Heroinen som brukes i EU er overveiende produsert i Afghanistan eller langs smuglerrutene, dvs. framfor alt i Tyrkia (UNODC, 2003a; INCB, 2005), og den føres inn i Europa langs to hovedruter. Den historisk viktige Balkan-ruten spiller fortsatt en avgjørende rolle i heroinsmuglingen. Etter sin vei gjennom Pakistan, Iran og Tyrkia deler ruten seg i en sørlig rute gjennom Hellas, Den tidligere jugoslaviske republikken Makedonia (FYROM), Albania, deler av Italia, Serbia, Montenegro og Bosnia-Hercegovina, og en nordlig rute gjennom Bulgaria, Romania, Ungarn og Østerrike. INCB (2005) oppgir at den nordlige grenen av Balkan-ruten i 2003 ble dominerende i heroinsmuglingen. Siden midten av 1990-tallet har smuglingen av heroin til Europa i økende grad fulgt Silkeveien via Sentral-Asia, Kaspihavet og Den russiske føderasjon, Hvite-Russland eller Ukraina (nasjonale Reitox-rapporter, 2004; UNODC, 2003a; CND, 2005; INCB, 2005). Selv om disse rutene er de viktigste, er det flere land i Øst- og Vest-Afrika og Nord- og Sør-Amerika som har gjort beslag av heroin som skulle til Europa i 2003 (CND, 2005; INCB, 2005).
Heroina consumată în Uniunea Europeană este produsă predominant în Afganistan (din ce în ce mai mult) sau de-a lungul rutelor de trafic cu opiu, mai ales în Turcia (UNODC, 2003a; INCB, 2005), şi pătrunde în Europa pe două rute principale de trafic. Ruta tradiţională balcanică continuă să joace un rol crucial în contrabanda cu heroină. După tranzitul prin Pakistan, Iran şi Turcia, ruta se desparte într-un braţ sudic, prin Grecia, fosta Republică Iugoslavă a Macedoniei, Albania, o parte din Italia, Serbia, Muntenegru şi Bosnia–Herţegovina, şi un braţ nordic, prin Bulgaria, România, Ungaria şi Austria. INCB (2005) arată că, în 2003, braţul nordic al rutei balcanice a devenit cel dominant în traficul cu heroină. De la mijlocul anilor 1990, contrabanda cu heroină în Europa sa realizat tot mai mult pe „drumul mătăsii”, prin Asia Centrală, Marea Caspică şi Federaţia Rusă, Belarus sau Ucraina (rapoartele naţionale Reitox, 2004; UNODC, 2003a; CND, 2005; INCB, 2005). Deşi aceste rute sunt cele mai importante, în mai multe ţări din Africa de est şi de vest şi de pe continentele americane s-au realizat capturi de heroină destinate Europei în 2003 (CND, 2005; INCB, 2005).
Heroín konzumovaný v EÚ sa (stále vo väčšej miere) vyrába väčšinou v Afganistane alebo pozdĺž trás obchodu s ópiom, najmä v Turecku (UNODC 2003a; INCB 2005) a do Európy vstupuje dvoma hlavnými obchodnými cestami. Historicky dôležitá balkánska cesta naďalej hrá pri pašovaní heroínu rozhodujúcu úlohu. Po prechode cez Pakistan, Irán a Turecko sa potom trasa rozdelí na južnú vetvu prechádzajúcu Gréckom, Bývalou juhoslovanskou republikou Macedónskom, Albánskom, časťou Talianska, Srbskom, Čiernou Horou a Bosnou a Hercegovinu a na severnú vetvu cez Bulharsko, Rumunsko, Maďarsko a Rakúsko. INCB (2005) uvádza, že v roku 2003 bola severná vetva balkánskej cesty hlavnou cestou obchodu s heroínom. Od polovice deväťdesiatych rokov minulého storočia sa heroín v čoraz väčšom rozsahu pašuje do Európy po „Hodvábnej ceste“ cez Strednú Áziu, Kaspické more a Ruskú federáciu, Bielorusko alebo Ukrajinu (národné správy Reitox 2004; UNODC 2003; CND 2005; INCB 2005). Hoci tieto trasy sú najdôležitejšie, heroín určený do Európy zachytili v roku 2003 vo viacerých krajinách východnej a západnej Afriky a oboch Amerík (CND 2005; INCB 2005).
Največ heroina, ki se ga porabi v EU, se pridela v Afganistanu (vedno več) ali ob trgovskih poteh za opij, predvsem v Turčiji (UNODC, 2003a; INCB, 2005), v Evropo pa vstopi po dveh glavnih trgovskih poteh. Glavno vlogo pri tihotapljenju heroina ima še vedno zgodovinsko pomembna balkanska pot. Ta gre prek Pakistana, Irana in Turčije in se potem razdeli na južno vejo, ki poteka prek Grčije, Nekdanje jugoslovanske republike Makedonije, Albanije, dela Italije, Srbije, Črne gore ter Bosne in Hercegovine, in na severno vejo, ki poteka prek Bolgarije, Romunije, Madžarske in Avstrije. Mednarodna uprava urad za kontrolo narkotikov (INCB) (2005) poroča, da je leta 2003 severna veja balkanske poti postala prevladujoča pri tihotapljenju heroina. Od sredine devetdesetih let je bilo vse več heroina pretihotapljenega v Evropo po "svileni poti" prek Srednje Azije, Kaspijskega morja in Ruske federacije; Belorusije ali Ukrajine (nacionalna poročila Reitox, 2004; UNODC, 2003a; CND, 2005; INCB, 2005). Čeprav so to najpomembnejše poti, pa so heroin, namenjen v Evropo, leta 2003 zasegali tudi v več državah vzhodne in zahodne Afrike ter v obeh Amerikah (CND, 2005; INCB, 2005).
Större delen av det heroin som konsumeras i EU framställs i Afghanistan (och detta blir allt vanligare) eller längs handelsvägarna för opium, framför allt i Turkiet (UNODC, 2003a; INCB, 2005), och kommer sedan in i Europa längs två huvudsakliga handelsvägar. Den sedan länge betydelsefulla Balkanrutten spelar fortfarande en ytterst viktig roll för heroinsmugglingen. Efter att ha passerat genom Pakistan, Iran och Turkiet delar sig denna rutt i en sydlig gren, som går genom Grekland, före detta jugoslaviska republiken Makedonien, Albanien, delar av Italien, Serbien och Montenegro och Bosnien och Hercegovina, och en nordlig gren, som går genom Bulgarien, Rumänien, Ungern och Österrike. INCB (2005) rapporterar att den nordliga grenen av Balkanrutten blev den vanligaste för heroinhandeln år 2003. Sedan mitten av 1990-talet har allt mer heroin smugglats till Europa längs ”silkesvägen” via Centralasien, Kaspiska havet, Ryssland, Vitryssland och Ukraina (Nationella Reitox-rapporter, 2004; UNODC, 2003a; CND, 2005; INCB, 2005). Även om dessa rutter är de viktigaste gjorde flera länder i östra och västra Afrika samt Nord- och Sydamerika år 2003 heroinbeslag som var avsedda för Europa (CND, 2005; INCB, 2005).
  Konfiskaty  
W Europie Zachodniej i Środkowej (70%) oraz w Południowo-Zachodniej Azji i na Bliskim Wschodzie (21%) przechwytuje się najwięcej żywicy konopnej, gdy tymczasem wielkie ilości marihuany konfiskuje się w obu Amerykach (68%) oraz w Afryce (26%) (CND, 2005).
Worldwide, a total of 1 347 tonnes of cannabis resin and 5 821 tonnes of herbal cannabis were seized in 2003. Western and central Europe (70 %) and South-West Asia and the Near and Middle East (21 %) accounted for most cannabis resin seized, whereas quantities of herbal cannabis seized were concentrated in the Americas (68 %) and Africa (26 %) (CND, 2005). In terms of number of seizures, cannabis is the most seized drug in all countries of the EU except Estonia and Latvia, where in 2003 the number of amphetamine seizures was higher. In terms of quantities, cannabis is also usually the most seized drug in the EU, although in 2003 quantities of other drugs seized were reported to be higher in a few countries – amphetamines in Estonia and Luxembourg, heroin in Hungary and cocaine in Poland. Historically, most cannabis seizures in the EU have been made by the United Kingdom, followed by Spain and France, and this is probably still the case (52). However, for the past five years, in terms of quantities, Spain has accounted for more than half the total amount seized in the EU. At the EU level, the number of cannabis seizures (53) has shown a more or less upward trend since 1998, though partial reporting of data from a few countries make this uncertain, while quantities (54) seized appear to have risen since 2000.
De par le monde, 1 347 tonnes de résine de cannabis et 5 821 tonnes d'herbe de cannabis ont été saisies en 2003. C'est en Europe centrale et occidentale (70 %), en Asie du Sud-Est et au Moyen‑Orient (21 %) que les principales saisies de résine de cannabis ont eu lieu, alors que les saisies d'herbe de cannabis se sont concentrées aux Amériques (68 %) et en Afrique (26 %) (CND, 2005). En termes de nombre de saisies, le cannabis est la drogue la plus saisie dans tous les pays de l'UE, à l'exception de l'Estonie et de la Lettonie, où le nombre de saisies d'amphétamines a dépassé celui des saisies de cannabis en 2003. En termes de quantités, le cannabis est généralement aussi la drogue la plus saisie dans l'UE, bien qu'en 2003, les quantités d'autres drogues saisies aient été supérieures dans quelques pays – amphétamines en Estonie et au Luxembourg, héroïne en Hongrie et cocaïne en Pologne. Historiquement, la plupart des saisies de cannabis réalisées dans l'UE ont eu lieu au Royaume-Uni, devant l'Espagne et la France, et tel est probablement toujours le cas (52). Cependant, au cours des cinq dernières années, l'Espagne a représenté, en termes de volumes, plus de la moitié de la quantité totale saisie dans l'UE. Au niveau de l'Union, le nombre de saisies de cannabis (53) a plus ou moins suivi une tendance à la hausse depuis 1998, bien que la transmission de données fragmentaires par certains pays ne permette pas de tirer de conclusions définitives, tandis que les quantités saisies (54) semblent avoir progressé depuis 2000.
Weltweit wurden 2003 insgesamt 1 347 Tonnen Cannabisharz und 5 821 Tonnen Cannabiskraut sichergestellt. In West- und Mitteleuropa (70 %) sowie in Südwestasien und dem Nahen und Mittleren Osten (21 %) wurden die größten Mengen an Cannabisharz beschlagnahmt, während sich die Sicherstellungen von Cannabiskraut auf Nord-, Mittel- und Südamerika (68 %) sowie Afrika (26 %) konzentrierten (CND, 2005). Was die Zahl der Sicherstellungen betrifft, so ist Cannabis in allen Ländern der EU die am häufigsten beschlagnahmte Droge, mit Ausnahme von Estland und Lettland, wo im Jahr 2003 die Zahl der Sicherstellungen von Amphetamin höher war. Auch im Hinblick auf die sichergestellten Mengen ist Cannabis EU-weit die am meisten beschlagnahmte Droge, obwohl 2003 aus einigen Ländern über die Sicherstellung größerer Mengen anderer Drogen berichtet wurde: Amphetamine in Estland und Luxemburg, Heroin in Ungarn und Kokain in Polen. In der Vergangenheit erfolgten die meisten Cannabissicherstellungen innerhalb der EU im Vereinigten Königreich, gefolgt von Spanien und Frankreich. Dies ist wahrscheinlich noch immer der Fall (52). Was jedoch die Quantität betrifft, so entfiel in den vergangenen fünf Jahren über die Hälfte der in der EU sichergestellten Gesamtmenge auf Spanien. Auf EU-Ebene ist seit 1998 bei der Zahl der Cannabissicherstellungen (53) eine mehr oder weniger stark ausgeprägte Aufwärtstendenz festzustellen, wobei dies jedoch aufgrund der bruchstückhaften Datenmeldungen aus einigen Ländern nicht mit absoluter Gewissheit feststeht. Die sichergestellten Mengen (54) sind offenbar seit dem Jahr 2000 gestiegen.
En 2003, se incautaron un total de 1.347 toneladas de resina de cannabis y 5.821 toneladas de hierba de cannabis en todo el mundo. La mayoría de incautaciones de resina de cannabis tuvo lugar en Europa Central y Oriental (70 %) y en el Sureste de Asia y Oriente Medio y Próximo (21 %), mientras que las incautaciones de hierba de cannabis se concentraron en el continente americano (68 %) y África (26 %) (CDE, 2005). Por número de incautaciones, el cannabis es la droga más incautada en todos los países de la UE excepto Estonia y Letonia, donde en 2003 fueron superiores las incautaciones de anfetaminas. Por cantidad, el cannabis suele ser también la droga más incautada en la UE, aunque en 2003 las cantidades de otras drogas incautadas fueron superiores en algunos países (anfetaminas en Estonia y Luxemburgo, heroína en Hungría, y cocaína en Polonia). Históricamente, la mayoría de incautaciones de cannabis en la UE se han producido en el Reino Unido, seguido de España y Francia, y probablemente siga siendo así (52). No obstante, en los últimos cinco años, en lo que respecta a las cantidades, más de la mitad del volumen total incautado en la UE corresponde a España. En la UE, el número de incautaciones de cannabis (53) muestra cierta tendencia al alza desde 1998, aunque la información parcial de algunos países no permiten asegurarlo de forma concluyente, mientras que las cantidades incautadas (54) parecen haber aumentado desde el año 2000.
Nel 2003 sono state sequestrate in tutto il mondo 1 347 tonnellate di resina di cannabis e 5 821 tonnellate di foglie di cannabis. Il quantitativo maggiore di resina di cannabis è stato sequestrato in Europa occidentale e centrale (70%) nonché in Asia sudoccidentale e nel Vicino e Medio Oriente (21%), mentre i quantitativi maggiori di foglie di cannabis sono stati sequestrati nelle Americhe (68%) e in Africa (26%) (CND, 2005). In termini di numeri di sequestri, la cannabis è la sostanza più sequestrata in tutti i paesi dell’Unione europea, a eccezione di Estonia e Lettonia, dove nel 2003 era maggiore il numero dei sequestri di anfetamine. In termini quantitativi, la cannabis è anche la droga più sequestrata nell’UE, sebbene nel 2003 siano stati riferiti in alcuni paesi volumi maggiori di altre sostanze sequestrate (anfetamine in Estonia e Lussemburgo, eroina in Ungheria, cocaina in Polonia). Storicamente il numero più alto di sequestri nell’UE si è avuto nel Regno Unito, seguito da Spagna e Francia, e probabilmente la situazione non è cambiata (52). Tuttavia, negli ultimi cinque anni, in Spagna è stata intercettata più della metà del volume totale di sostanza sequestrata nell’UE. A livello comunitario il numero di sequestri di cannabis (53) ha evidenziato un andamento più o meno crescente nel 1998, sebbene il dato sia reso incerto dalla disponibilità soltanto parziale di dati da parte di alcuni paesi, mentre i quantitativi di sostanza intercettata (54) sembrano aver subito un incremento dal 2000.
Σε παγκόσμιο επίπεδο, το 2003 κατασχέθηκαν συνολικά 1 347 τόνοι ρητίνης κάνναβης και 5 821 τόνοι φυτικής κάνναβης. Οι μεγαλύτερες ποσότητες ρητίνης κάνναβης κατασχέθηκαν στη Δυτική και Κεντρική Ευρώπη (70 %) και στη Νοτιοδυτική Ασία και την Εγγύς και Μέση Ανατολή (21 %), ενώ οι κατασχεθείσες ποσότητες φυτικής κάνναβης επικεντρώνονται στην αμερικανική ήπειρο (68 %) και την Αφρική (26 %) (CND, 2005). Όσον αφορά τον αριθμό των κατασχέσεων, η κάνναβη έρχεται πρώτη σε όλες τις χώρες της ΕΕ, με εξαίρεση την Εσθονία και τη Λεττονία, όπου το 2003 ο αριθμός των κατασχέσεων αμφεταμινών ήταν υψηλότερος. Όσον αφορά τις κατασχεθείσες ποσότητες, η κάνναβη έρχεται επίσης συνήθως πρώτη στην ΕΕ, μολονότι το 2003 μερικές χώρες ανέφεραν ότι κατέσχεσαν μεγαλύτερες ποσότητες άλλων ναρκωτικών – αμφεταμίνες στην Εσθονία και το Λουξεμβούργο, ηρωίνη στην Ουγγαρία και κοκαΐνη στην Πολωνία. Ιστορικά, οι περισσότερες κατασχέσεις κάνναβης στην ΕΕ έχουν πραγματοποιηθεί στο Ηνωμένο Βασίλειο, και ακολουθούν η Ισπανία και η Γαλλία, και η κατάσταση αυτή παραμένει κατά πάσα πιθανότητα αμετάβλητη (52). Ωστόσο, τα τελευταία πέντε χρόνια, όσον αφορά τις κατασχεθείσες ποσότητες, η Ισπανία αντιπροσωπεύει περισσότερο από το ήμισυ των συνολικών ποσοτήτων που έχουν κατασχεθεί στην ΕΕ. Σε επίπεδο ΕΕ, ο αριθμός των κατασχέσεων κάνναβης (53) ακολούθησε μια κατά το μάλλον ή ήττον ανοδική τάση από το 1998, μολονότι οι αποσπασματικές αναφορές στοιχείων από μερικές χώρες δημιουργούν αβεβαιότητα σχετικά, ενώ οι κατασχεθείσες ποσότητες (54) φαίνεται να αυξήθηκαν από το 2000.
In 2003 is wereldwijd een hoeveelheid van 1 347 ton cannabishars en 5 821 ton cannabisbladeren in beslag genomen. De meeste cannabishars werd in West- en Midden-Europa (70%) en in Zuidwest-Azië en in het Nabije en Midden-Oosten (21%) in beslag genomen, terwijl de grootste hoeveelheid cannabisbladeren voornamelijk in Amerika (68%) en in Afrika (26%) werd geconfisqueerd (CND, 2005). Wat het aantal vangsten betreft, is cannabis in alle landen van de EU de drug die het meest in beslag wordt genomen. Estland en Letland vormen hierop een uitzondering omdat in deze landen het aantal amfetaminevangsten in 2003 hoger was. Ook wat de hoeveelheid in beslag genomen drugs betreft, staat cannabis doorgaans in alle landen van de EU bovenaan, hoewel in 2003 een aantal landen melding heeft gemaakt van grotere hoeveelheden andere in beslag genomen drugs: amfetaminen in Estland en Luxemburg, heroïne in Hongarije en cocaïne in Polen. Van oudsher vinden in de EU de meeste cannabisvangsten in het Verenigd Koninkrijk plaats, gevolgd door Spanje en Frankrijk, en waarschijnlijk is dit nog steeds het geval (52). In de afgelopen vijf jaar was Spanje echter verantwoordelijk voor meer dan de helft van de cannabis die in de EU in beslag is genomen. Op communautair niveau vertoont het aantal cannabisvangsten (53) sinds 1998 min of meer een stijgende tendens (hoewel dit niet helemaal zeker is vanwege de ontbrekende gegevens voor een aantal landen), terwijl de hoeveelheden cannabis die sinds 2000 zijn geconfisqueerd (54) een toename lijken te vertonen.
V celosvětovém měřítku bylo v roce 2003 zadrženo celkem 1 347 tun konopné pryskyřice a 5 821 tun rostlin konopí. Nejvíce konopné pryskyřice bylo zadrženo v západní a střední Evropě (70 %), v jihovýchodní Asii a na Blízkém a Středním Východě (21 %), zatímco největší množství rostlin konopí bylo zachyceno v Severní a Jižní Americe (68 %) a v Africe (26 %) (CND, 2005). Pokud jde o počet záchytů, je konopí nejvíce zabavovanou drogou ve všech zemích EU s výjimkou Estonska a Lotyšska, kde bylo v roce 2003 zaznamenáno více záchytů amfetaminů. Pokud jde o množství, konopí bývá obvykle i nejvíce zadržovanou drogou v EU, i když uváděná množství dalších drog zadržených v roce 2003 byla v několika zemích vyšší – amfetaminy v Estonsku a Lucembursku, heroin v Maďarsku a kokain v Polsku. Z historického hlediska bylo v EU nejvíce záchytů konopí provedeno ve Spojeném království a dále ve Španělsku a ve Francii a s největší pravděpodobností se situace nezměnila (52). Pokud však jde o množství zadržené za posledních pět let, byla více než polovina z celkového množství zadrženého v EU zachycena ve Španělsku. Na úrovni EU vykazuje počet záchytů konopí (53) od roku 1998 víceméně rostoucí trend, i když částečné údaje z několika zemí tento údaj zpochybňují. Zároveň se zdá, že se množství zadržené drogy (54) od roku 2000 zvyšuje.
I 2003 blev der globalt beslaglagt i alt 1 347 tons cannabisharpiks og 5 821 tons cannabisblade. Vest- og Centraleuropa (70 %) og Sydvestasien og Det Nære Østen og Mellemøsten (21 %) tegnede sig for størstedelen af den beslaglagte cannabisharpiks, mens beslaglæggelserne af cannabisblade var koncentreret i Nord-, Mellem- og Sydamerika (68 %) og Afrika (26 %) (CND, 2005). Cannabis er det narkotikum, der målt i mængde beslaglægges mest af i samtlige EU-lande undtagen Estland og Letland, hvor antallet af amfetaminbeslaglæggelser i 2003 var større. Med hensyn til mængde er cannabis også normalt det narkotikum, der beslaglægges mest af i EU, selv om mængderne af andre beslaglagte stoffer i 2003 blev angivet at være højere i nogle få lande – amfetaminer i Estland og Luxembourg, heroin i Ungarn og kokain i Polen. Traditionelt er de fleste beslaglæggelser af cannabis i EU sket i Det Forenede Kongerige, efterfulgt af Spanien og Frankrig, og dette er formentlig stadig tilfældet (52). I de seneste fem år har Spanien dog mængdemæssigt tegnet sig for over halvdelen af den samlede beslaglagte cannabis i EU. På EU-plan har antallet af cannabisbeslaglæggelser (53) vist en mere eller mindre stigende tendens siden 1998, om end en delvis indberetning af data fra nogle få lande skaber usikkerhed om denne tendens, mens de beslaglagte mængder (54) synes at være steget siden 2000.
Kogu maailmas konfiskeeriti 2003. aastal kokku 1 347 tonni kanepivaiku ja 5 821 tonni kanepiürti. Kõige rohkem kanepivaiku konfiskeeriti Lääne- ja Kesk-Euroopas (70%) ning Edela-Aasias ja Lähis-Idas (21%), samal ajal kui kanepiürdi konfiskeerimised olid koondunud Põhja- ja Lõuna-Ameerikasse (68%) ning Aafrikasse (26%) (CND, 2005). Konfiskeerimiste arvu poolest on kanep kõige rohkem konfiskeeritud uimasti kõikides ELi riikides, välja arvatud Eesti ja Läti, kus amfetamiini konfiskeerimiste arv oli 2003. aastal suurem. Konfiskeeritud koguste poolest on kanep samuti üldiselt kõige rohkem konfiskeeritud uimasti ELis, kuigi 2003. aastal teatati mõnes riigis suurematest kogustest mõne muu konfiskeeritud uimasti puhul – need olid amfetamiinid Eestis ja Luksemburgis, heroiin Ungaris ja kokaiin Poolas. Läbi aegade on ELis kõige rohkem kanepit konfiskeeritud Ühendkuningriigis, seejärel Hispaanias ja Prantsusmaal ning ilmselt on see ka praegu nii (52). Kuid üldkoguste osas langeb viimase viie aasta jooksul üle poole ELis konfiskeeritud kanepist Hispaania arvele. ELi tasandil on kanepi konfiskeerimiste arv (53) alates 1998. aastast üldiselt suurenenud, kuigi selle väite teeb ebatäpseks asjaolu, et mõned riigid ei ole esitanud täielikke andmeid; konfiskeeritud kanepi kogused (54) on alates 2000. aastast suurenenud.
Koko maailmassa takavarikoitiin vuonna 2003 yhteensä 1 347 tonnia kannabishartsia ja 5 821 tonnia kannabisruohoa. Suurin osa kannabishartsista takavarikoitiin Länsi- ja Keski-Euroopassa (70 %) sekä Kaakkois-Aasiassa ja Lähi-idässä (21 %), kun taas kannabisruohoa takavarikoitiin suurimmat määrät Amerikassa (68 %) ja Afrikassa (26 %) (CND, 2005). Takavarikkojen lukumääriä tarkasteltaessa kannabis on eniten takavarikoitu huume kaikissa EU-maissa paitsi Virossa ja Latviassa, joissa amfetamiinin takavarikkojen määrä oli suurempi vuonna 2003. Myös takavarikoiduissa määrissä kannabis on yleensä eniten takavarikoitu huume EU:ssa, joskin muutamassa maassa takavarikoitiin enemmän muita huumeita – Virossa ja Luxemburgissa amfetamiinia, Unkarissa heroiinia ja Puolassa kokaiinia. EU:ssa on kautta aikojen tehty eniten kannabistakavarikkoja Yhdistyneessä kuningaskunnassa ja sen jälkeen Espanjassa ja Ranskassa, ja näin on todennäköisesti edelleenkin (52). Viimeisten viiden vuoden ajan yli puolet EU:ssa takavarikoidusta kokonaismäärästä on kuitenkin takavarikoitu Espanjassa. EU:n tasolla kannabistakavarikkojen lukumäärä (53) on kasvanut vaihtelevassa määrin vuodesta 1998 lähtien, mutta tämä tieto ei ole täysin varma, koska muutama maa on ilmoittanut tietoja puutteellisesti, ja takavarikoidut määrät (54) vaikuttavat lisääntyneen vuodesta 2000 lähtien.
2003-ban világszinten összesen 1347 tonna kannabiszgyantát és 5821 tonna kannabisznövényt foglaltak le. A lefoglalt kannabiszgyanta nagyobb része Nyugat- és Közép-Európában (70%), illetve Délnyugat-Ázsiában és a Közel- és Közép-Keleten (21%) került elő, míg a kannabisznövényből lefoglalt mennyiségek elsősorban az amerikai kontinensen (68%) és Afrikában (26%) koncentrálódtak (CND, 2005). A lefoglalások számát tekintve a kannabisz az EU valamennyi országában a vezető helyen állt, Észtország és Lettország kivételével, ahol 2003-ban az amfetaminlefoglalások száma magasabb volt. A mennyiség tekintetében szintén általában a kannabiszból foglalnak le a legtöbbet az EU-ban, bár néhány országban ezt 2003-ban más drogokból lefoglalt mennyiségek megelőzték: az amfetamin Észtországban és Luxemburgban, a heroin Magyarországon és a kokain Lengyelországban. Történetileg nézve az EU-n belül a legtöbb kannabiszlefoglalás az Egyesült Királysághoz fűződött, mögötte pedig Spanyolország és Franciaország következett, ami valószínűleg most sincs másként(52). Ha azonban a mennyiséget nézzük, az elmúlt öt évben az EU-ban lefoglalt teljes mennyiség több mint fele Spanyolországban volt. A kannabiszlefoglalások száma(53) az EU szintjén 1998 óta többé-kevésbé emelkedő tendenciát mutatott, bár néhány ország adatainak részleges közlése ezt az állítást kétségessé teszi, a lefoglalt mennyiségek pedig 2000 óta emelkedni látszanak(54).
På verdensbasis ble totalt 1 347 tonn cannabisharpiks og 5 821 tonn cannabisplanter beslaglagt i 2003. Vest- og Sentral-Europa (70 %), Sørvest-Asia og Nær- og Midtøsten (21 %) gjorde de største beslagene av cannabisharpiks, mens de største beslaglagte kvantaene av cannabisplanter var konsentrert i Nord- og Sør-Amerika (68 %) og Afrika (26 %) (CND, 2005). Når det gjelder antallet beslag, var cannabis det stoffet som hyppigst ble beslaglagt i alle landene i EU, med unntak av Estland og Latvia, hvor antallet amfetaminbeslag var høyere i 2003. Cannabis er også det stoffet som beslaglegges i størst mengder i EU, selv om en del land rapporterer om større beslag av andre stoffer i 2003 – amfetamin i Estland og Luxemburg, heroin i Ungarn og kokain i Polen. Historisk sett skjer de fleste cannabisbeslagene i EU i Storbritannia, etterfulgt av Spania og Frankrike, og dette er nok fremdeles tilfellet (52). De siste fem årene har imidlertid Spania stått for over halvparten av de totale mengdene som er beslaglagt i EU. På EU-nivå har antallet cannabisbeslag (53) vist en mer eller mindre oppadgående trend siden 1998, selv om ufullstendig datarapportering fra et par land gjør dette usikkert, samtidig som de beslaglagte kvanta (54) synes å ha gått opp siden 2000.
La nivel mondial au fost capturate în total 1 347 tone de răşină de canabis şi 5 821 tone de plante de canabis în 2003. Majoritatea răşinii de canabis a fost capturată în Europa de vest şi centrală (70 %) şi în Asia de sud-vest şi în Orientul Mijlociu şi Apropiat (21 %), iar cea mai mare concentraţie de capturi de plante de canabis s-a înregistrat în America de Nord şi în America de Sud (68 %) şi în Africa (26 %) (CND, 2005). Din punctul de vedere al numărului de capturi, canabisul este cel mai des capturat drog în toate ţările Uniunii Europene, cu excepţia Estoniei şi a Letoniei, unde în 2003 numărul de capturi de amfetamină a fost mai mare. Privind cantităţile, canabisul este cel mai capturat drog din Uniunea Europeană, deşi în 2003 au fost raportate capturi de cantităţi mai mari de alte droguri în câtva ţări – amfetamine în Estonia şi în Luxemburg, heroină în Ungaria şi cocaină în Polonia. Cronologic, majoritatea capturilor de canabis din Uniunea Europeană au fost făcute în Regatul Unit, urmat de Spania şi Franţa, situaţia fiind probabil aceeaşi şi în prezent (52). Totuşi, în ultimii cinci ani, în ceea ce priveşte cantităţile, în Spania au fost capturate mai mult de jumătate din totalul cantităţilor capturate în Uniunea Europeană. La nivelul Uniunii Europene, numărul capturilor de canabis (53) a prezentat o tendinţă mai mult sau mai puţin crescătoare începând din 1998, deşi raportările parţiale de date din câteva ţări aduc un element de incertitudine în acest sens, iar cantităţile (54) capturate par să fi crescut după 2000.
Celosvetovo sa v roku 2003 zachytilo spolu 1 347 ton kanabisovej živice a 5 821 ton trávového kanabisu. Väčšinu kanabisovej živice zachytili v západnej a strednej Európe (70 %), v juhovýchodnej Ázii a na Blízkom a Strednom východe (21 %), kým hlavné množstvá zachyteného trávového kanabisu boli sústredené v Severnej a Južnej Amerike (68 %) a v Afrike (26 %) (CND 2005). Pokiaľ ide o počet zachytení, kanabis je najčastejšie zachytenou drogou vo všetkých krajinách EÚ okrem Estónska a Lotyšska, kde bol v roku 2003 vyšší počet zachytení amfetamínu. Kanabis je najčastejšie zachytenou drogou v EÚ aj keď ide o množstvá, hoci v roku 2003 sa v niektorých málo krajinách uvádzali väčšie zachytené množstvá iných drog – amfetamínov v Estónsku a Luxembursku, heroínu v Maďarsku a kokaínu v Poľsku. Historicky sa v EÚ najviac kanabisu zachytilo v Spojenom kráľovstve, potom v Španielsku a vo Francúzsku a tento stav pravdepodobne trvá aj teraz (52). Počas posledných piatich rokov však bola viac ako polovica celkového množstva tejto drogy v EÚ zachytená v Španielsku. Na úrovni EÚ má počet zachytení kanabisu (53) od roku 1998 viac-menej stúpajúcu tendenciu, hoci to čiastkové vykazovanie údajov z niektorých krajín spochybňuje, od roku 2000 rastú aj zachytené množstvá (54).
V svetovnem merilu je bilo leta 2003 zaseženo skupaj 1347 ton hašiša in 5821 ton marihuane. Večina hašiša je bila zasežena v osrednji Evropi (70 %) in jugozahodni Aziji ter Bližnjem in Daljnem Vzhodu (21 %), medtem ko je bilo največ zasegov marihuane opravljenih v obeh Amerikah (68 %) in Afriki (26 %) (CND, 2005). Z vidika števila zasegov je konoplja najpogosteje zasežena droga v vseh državah EU, z izjemo Estonije in Latvije, kjer je bilo število zasegov amfetamina leta 2003 večje. Z vidika količin je konoplja prav tako običajno najpogosteje zasežena droga v EU, čeprav so leta 2003 poročali, da so količine drugih zaseženih drog v nekaterih državah višje – amfetaminov v Estoniji in Luksemburgu, heroina na Madžarskem in kokaina na Poljskem. V preteklosti so največ zasegov konoplje v EU opravili v Združenem kraljestvu, ki sta mu sledili Španija in Francija, in to verjetno velja še danes (52). Vendar pa je bila v zadnjih petih letih z vidika količin v Španiji zasežena več kot polovica vseh količin v EU. Na ravni EU število zasegov konoplje (53) niha v okviru naraščajočega trenda od leta 1998, čeprav zaradi nepopolnega poročanja podatkov iz nekaterih držav to ni zagotovo, medtem ko se zdi, da zasežene količine (54) od leta 2000 naraščajo.
I hela världen beslagtogs totalt 1 347 ton hasch och 5 821 ton marijuana under 2003. För de största haschbeslagen stod Väst- och Centraleuropa (70 %) och Sydvästasien, Främre Orienten och Mellanöstern (21 %), medan marijuanabeslagen koncentrerades till Nord- och Sydamerika (68 %) och Afrika (26 %) (CND, 2005). När det gäller antal beslag är cannabis den drog som beslagtas mest i alla EU-länderna utom Estland och Lettland, där antalet amfetaminbeslag var högre 2003. Även i fråga om mängd är cannabis normalt den mest beslagtagna drogen i EU, även om mängderna av andra beslagtagna droger under 2003 rapporterades ha ökat i ett par länder – amfetamin i Estland och Luxemburg, heroin i Ungern och kokain i Polen. Historiskt sett har de flesta cannabisbeslagen i EU skett i Storbritannien, följt av Spanien och Frankrike, vilket förmodligen fortfarande är fallet(52). När det gäller beslagtagna mängder har Spanien dock under de senaste fem åren stått för mer än hälften av beslagen i EU. I EU totalt har antalet cannabisbeslag(53) haft en mer eller mindre stigande trend sedan 1998, även om den ofullständiga rapporteringen av uppgifter från ett par länder innebär att detta är osäkert, medan de beslagtagna mängderna(54) verkar ha ökat sedan 2000.
Visā pasaulē 2003. gada laikā ir konfiscētas 1347 tonnas kaņepju sveķu un 5821 tonna augu izcelsmes kaņepju. Rietumu un Centrālajā Eiropā (70%) un Dienvidrietumu Āzijā, un Tuvajos un Vidējos Austrumos (21%) ir konfiscēta lielākā daļa kaņepju sveķu, taču lielākā daļa atsavinātās augu izcelsmes kaņepju ir koncentrēta Amerikas kontinentā (68 %) un Āfrikā (26 %) (CND, 2005). Runājot par atsavināšanas gadījumu skaitu, kaņepes ir starp tām narkotikām, kuras konfiscē visbiežāk visās ES valstīs, izņemot Igauniju un Latviju, kur 2003. gadā augstāks bija konfiscēto amfetamīnu daudzums. Attiecībā uz daudzumiem, kaņepes ir arī parasti visbiežāk atsavinātā narkotika ES, lai arī 2003. gadā dažās valstīs citu konfiscēto narkotiku daudzums atbilstoši atskaitēm bija lielāks – amfetamīni Igaunijā un Luksemburgā, heroīns Ungārijā un kokaīns Polijā. Vēsturiski, lielākā daļa konfiscēto kaņepju gadījumu attiecas uz Apvienoto Karalisti, pēc tam seko Spānija un Francija, un, iespējams, tas atbilst arī pašreizējai situācijai (52). Taču pēdējo piecu gadu laikā daudzuma ziņā uz Spāniju attiecas vairāk kā puse no kopējā ES atsavinātā daudzuma. ES līmenī kaņepju atsavināšanu skaitam (53) ir bijusi palielināšanās tendence kopš 1998. gada, lai arī nepilnīgie atskaites dati no atsevišķām valstīm neļauj pilnībā noskaidrot šo jautājumu, taču konfiscētais daudzums (54) kopš 2000. gada ir pieaudzis.
  Leczenie z uzależnieni...  
Możliwości dostępne w leczeniu osób problemowo zażywających opiaty mogą zostać podzielone na trzy ogólne kategorie: leczenie farmakologiczne (MAT), leczenie niefarmakologiczne i leczenie odwykowe (ostatni z wymienionych typów leczenia nie będzie tutaj analizowany).
In simple terms, the options available for the treatment of problem opiate use can be divided into three general categories: medically assisted treatment (MAT), drug-free treatment and withdrawal treatment (the last mentioned will not be explored here). However, addressing issues of dependence and withdrawal is only one aspect of successfully treating opiate problems. Helping the individual re-enter society through social integration, i.e. finding work and secure housing, and developing the necessary social and coping skills to avoid relapse, are likely to be equally important in ensuring a positive outcome in the longer term. Numerous studies have noted that those with opiate drug problems often have multiple treatment contacts and that therapeutic goals, especially abstinence, may not necessarily be achieved in an individual’s first treatment contact, but may be gained through repeated therapeutic interventions.
Pour parler simplement, on peut répartir en trois catégories les options disponibles pour traiter l'usage problématique d'opiacés: le traitement médicalement assisté (TMA), l'abstinence sans substitution («drug-free») et le traitement du syndrome de sevrage (ce dernier traitement ne sera pas détaillé ici).Toutefois, s'attaquer à la dépendance et au syndrome de sevrage n'est qu'un aspect d'une résolution efficace des problèmes liés à l'usage d'opiacés. Aider l'individu à se réinsérer dans la société par l'intégration sociale, c'est-à-dire à trouver un travail et un logement, et développer les compétences sociales et de contrôle de soi nécessaires pour éviter la rechute, sont probablement deux éléments tout aussi importants pour garantir un résultat positif à long terme. De nombreuses études ont révélé que les personnes qui ont un problème de consommation d'opiacés ont souvent de multiples contacts de traitement et que les objectifs thérapeutiques, en particulier l'abstinence, ne sont pas nécessairement atteints lors du premier contact, mais peuvent l'être via des interventions thérapeutiques répétées.
Vereinfacht können die für die Behandlung problematischen Opiatkonsums verfügbaren Möglichkeiten in drei allgemeine Kategorien eingeteilt werden: medikamentengestützte Behandlung, drogenfreie Behandlung und Entzugsbehandlung (letztere wird in diesem Bericht nicht weiter ausgeführt). Die Auseinandersetzung mit der Abhängigkeit und dem Entzug ist jedoch nur ein Aspekt einer erfolgreichen Behandlung problematischer Opiatkonsumenten. Die Unterstützung des Einzelnen bei der Wiedereingliederung in die Gesellschaft durch soziale Integration, d. h. die Beschaffung eines Arbeitsplatzes und einer sicheren Wohnung, sowie die Entwicklung der erforderlichen sozialen Kompetenz und der Fähigkeit zur Problembewältigung, um einen Rückfall zu vermeiden, sind vermutlich ebenso wichtig, um langfristig ein positives Ergebnis zu erzielen. In zahlreichen Studien wurde festgestellt, dass problematische Opiatkonsumenten häufig zahlreiche Behandlungskontakte haben und therapeutische Ziele, insbesondere Abstinenz, nicht unbedingt bei der ersten Behandlung, sondern erst durch wiederholte therapeutische Maßnahmen erreicht werden können.
En términos generales, las opciones disponibles para el tratamiento del consumo problemático de opiáceos pueden dividirse en tres categorías: tratamiento con asistencia médica (TAM), tratamiento sin drogas y tratamiento de privación (este último no se analiza en este informe). Sin embargo, solucionar los problemas de dependencia y de privación es tan sólo uno de los aspectos del correcto tratamiento de los problemas de consumo de opiáceos. Ayudar a que el individuo se reintegre en la sociedad, es decir, a que encuentre trabajo y un alojamiento estable, y que desarrolle las capacidades sociales y la fortaleza de ánimo necesarias para evitar la recaída, probablemente sean factores igual de importantes para asegurar un resultado positivo a largo plazo. Numerosos estudios demuestran que las personas que tienen problemas de consumo de opiáceos suelen realizar varios intentos de someterse a tratamiento y que los objetivos terapéuticos, sobre todo la abstinencia, pueden no alcanzarse en el primer contacto de la persona con el tratamiento, pero sí mediante repetidas intervenciones terapéuticas.
In breve, le opzioni disponibili per il trattamento del consumo problematico di oppiacei possono essere raggruppate in tre grandi categorie: trattamento medicalmente assistito (MAT), trattamento in regime di astinenza e trattamento di disassuefazione (non considerato nella relazione annuale). Affrontare la questione della dipendenza e della disassuefazione è tuttavia soltanto uno degli aspetti del trattamento efficace del problema degli oppiacei. Altrettanto importanti nel garantire un esito positivo nel lungo termine sono i tentativi di aiutare l’individuo a rientrare nella società attraverso un’integrazione sociale, ossia trovandogli un lavoro e un alloggio sicuro, favorendo lo sviluppo delle indispensabili competenze sociali e delle strategie di coping per evitare le ricadute. Numerosi studi hanno messo in evidenza che i soggetti che consumano oppiacei si sottopongono a più cicli terapeutici e che gli obiettivi terapeutici, tra i quali soprattutto l’astinenza, vengono raggiunti non necessariamente nel corso del primo trattamento, bensì attraverso ripetuti interventi terapeutici.
Sucintamente, as opções disponíveis para o tratamento do consumo problemático de opiáceos podem ser divididas em três categorias gerais: tratamento medicamente assistido (TMA), tratamento sem droga e tratamento da síndroma da abstinência (este último não será aqui analisado). Contudo, a abordagem dos problemas da dependência e da desabituação física é apenas um dos aspectos a considerar para um tratamento bem sucedido dos problemas relacionados com os opiáceos. É provável que ajudar os indivíduos a reinserirem-se na sociedade através da integração social, isto é, arranjando trabalho e um alojamento seguro e desenvolvendo as competências sociais e de resistência necessárias para evitarem recaídas, seja igualmente importante para garantir um resultado positivo a longo prazo. Numerosos estudos salientam que as pessoas com problemas de consumo de opiáceos têm frequentemente múltiplos contactos de tratamento e que os objectivos terapêuticos, sobretudo o da abstinência, podem não ser necessariamente alcançados no primeiro contacto de tratamento de um indivíduo, mas sim obtidos através de intervenções terapêuticas repetidas.
Οι διαθέσιμες επιλογές για τη θεραπεία της προβληματικής χρήσης οπιούχων μπορούν να ταξινομηθούν σχηματικά σε τρεις ευρείες κατηγορίες: θεραπεία με ιατρική υποστήριξη, στεγνά θεραπευτικά προγράμματα και αποτοξίνωση (η τελευταία δεν θα εξετασθεί στην παρούσα έκθεση). Ωστόσο, η αντιμετώπιση της εξάρτησης και της αποτοξίνωσης είναι μία μόνον πτυχή της επιτυχημένης θεραπείας της προβληματικής χρήσης οπιούχων. Η παροχή συνδρομής στους ενδιαφερομένους ώστε να επανενταχθούν στην κοινωνία, δηλαδή η εξεύρεση εργασίας και ασφαλούς κατοικίας και η ανάπτυξη των αναγκαίων κοινωνικών δεξιοτήτων και δεξιοτήτων αντιμετώπισης κρίσης για την αποφυγή της υποτροπής, είναι πιθανό να είναι εξίσου σημαντικοί παράγοντες για την εξασφάλιση θετικής έκβασης μακροπρόθεσμα. Πολλές εκθέσεις επισημαίνουν ότι οι προβληματικοί χρήστες οπιούχων έχουν συχνά πολλαπλές επαφές με θεραπευτικές υπηρεσίες και ότι οι θεραπευτικοί στόχοι, και ιδίως η αποχή, δεν είναι απαραίτητο να επιτευχθούν από την πρώτη επαφή του ενδιαφερόμενου με θεραπευτική υπηρεσία αλλά μπορούν να επιτευχθούν μέσω επαναλαμβανόμενων θεραπευτικών παρεμβάσεων.
De beschikbare behandelingen voor problematisch drugsgebruik kunnen globaal in drie categorieën worden onderverdeeld: behandelingen met behulp van medicatie, drugsvrije therapieën en ontwenningskuren (op deze laatste behandelingsvorm zal in het kader van dit verslag niet nader worden ingegaan). De aanpak van verslavings- en ontwenningsverschijnselen is echter slechts een van de aspecten die een rol spelen bij een succesvolle behandeling van opiatenproblemen. Voor een positief resultaat op lange termijn is het waarschijnlijk net zo belangrijk om de betrokkenen te ondersteunen bij de terugkeer in de maatschappij via sociale integratie, d.w.z. door het zoeken van werk en een vaste huisvesting en het ontwikkelen van de noodzakelijke sociale en andere vaardigheden om een terugval te voorkomen. Uit talloze studies is gebleken dat problematische opiatengebruikers vaak meerdere behandelingen volgen en dat de therapeutische doelstellingen, met name volledige drugsonthouding, niet noodzakelijkerwijs tijdens de eerste behandeling van een drugsgebruiker verwezenlijkt hoeven te worden, maar dat die doelen ook middels herhaalde behandelinterventies bereikt kunnen worden.
Jednoduše řečeno lze možnosti léčby problémového užívání opiátů rozdělit do tří obecných kategorií: léčba s farmakologickou podporou, abstinenčně orientovaná léčba a detoxifikace (posledně uvedená kategorie zde nebude zkoumána). Avšak pojmenování problémů závislosti a abstinence je jen jeden aspekt úspěšného léčení problémů s opiáty. Pomoci jednotlivci znovu se začlenit do společnosti přes sociální integraci, tj. najít práci a jisté bydlení a rozvíjet nutné sociální a jiné dovednosti umožňující zabránit návratu do původního stavu, je pravděpodobně stejně důležité pro dosažení kladného výsledku v delším období. Četné studie uváděly, že osoby s problémy s opiáty mají často četné léčebné kontakty a že terapeutických cílů, zejména abstinence, nemusí být nutně dosaženo v prvním léčebném kontaktu jednotlivce, ale lze k nim dospět opakovanými terapeutickými zásahy.
I korte træk kan behandlingsmulighederne i forbindelse med problematisk opiatbrug inddeles i tre generelle kategorier: medicinsk støttet behandling, stoffri behandling og abstinensbehandling (sidstnævnte vil ikke blive behandlet nærmere i denne forbindelse). Løsningen af afhængigheds- og abstinensproblemer indgår imidlertid kun som ét aspekt af en vellykket behandling af opiatproblemer. For at sikre et positivt resultat på længere sigt er det formentlig lige så vigtigt at hjælpe den enkelte med at genindtræde i samfundet gennem social integration, dvs. finde arbejde og bolig, og udvikle de nødvendige sociale færdigheder og evnen til at kunne klare sig for at undgå tilbagefald. Det er fremgået af talrige undersøgelser, at personer med opiatproblemer ofte har mange behandlingskontakter, og at de terapeutiske målsætninger, især afholdenhed, ikke nødvendigvis opnås i forbindelse med en persons første behandlingskontakt, men først gennem gentagne terapeutiske interventioner.
Lihtsustatult võib probleemse opiaaditarbimise olemasolevad ravivõimalused jagada kolme üldkategooriasse: ravimitega ravi, ravimivaba ravi ja võõrutusravi (viimast siinkohal ei puudutata). Siiski moodustab sõltuvuse ja võõrutuse teema käsitlemine vaid ühe tahu opiaadiprobleemi edukast ravimisest. Pikaajalises perspektiivis on positiivse tulemuse kindlustamiseks sama oluline aidata inimesel sotsiaalse lõimimise teel − töökoha ja turvalise kodu leidmine, tagasilanguse vältimiseks vajaliku sotsiaalse toimetulekuvõime arendamine − ühiskonda naasta. Arvukad uuringud on näidanud, et probleemsetel opiaaditarbijatel on sageli mitmeid ravikontakte ning et esimene ravikontakt ei vii alati ravieesmärkide, eelkõige karskuse saavutamiseni, kuid neid eesmärke on võimalik saavutada korduvate raviotstarbeliste sekkumiste kaudu.
Opiaattien ongelmakäytön hoitovaihtoehdot voidaan jakaa kolmeen pääluokkaan: lääkehoito, lääkkeetön hoito ja vieroitushoito (viimeksi mainittua ei tarkastella tässä raportissa). Riippuvuuteen ja vieroitukseen liittyvien näkökohtien käsittely on kuitenkin vain osa opiaattiongelmien menestyksekästä hoitoa. Yksilön auttaminen takaisin osaksi yhteiskuntaa sosiaalisen kuntoutuksen kautta, kuten auttamalla työn ja asunnon saannissa, sekä huumeisiin sortumisen ehkäisemiseen tarvittavien sosiaalisten taitojen ja selviytymistaitojen kehittäminen ovat todennäköisesti yhtä tärkeitä myönteisen tuloksen saavuttamiseksi pitkällä aikavälillä. Monissa tutkimuksissa on pantu merkille, että opiaattiongelmaisilla on usein lukuisia hoitokontakteja ja ettei hoitotavoitteita, etenkään huumeista pidättäytymistä, saavuteta aina ensimmäisen hoitokontaktin aikana, mutta ne voidaan saavuttaa toistuvilla hoitotoimilla.
Némileg leegyszerűsítve, a problematikus opiáthasználat kezelésére rendelkezésre álló lehetőségeket három átfogó kategóriába sorolhatjuk: ezek a gyógyszeresen támogatott kezelés (MAT), a gyógyszermentes kezelés és az elvonásos gyógykezelés (ez utóbbit itt részleteiben nem tárgyaljuk). Az opiátproblémák sikeres gyógykezelésének azonban csak egy aspektusa a függőség és az elvonás kérdéseinek kezelése. A hosszú távú pozitív eredmény érdekében valószínűleg ugyanennyire fontos az egyén társadalomba való visszatérése társadalmi integrációjának helyreállítása, például munkahely és a biztonságos lakáskörülmények megtalálása, illetve a visszaesés elkerüléséhez szükséges szociális és életvezetési készségek kialakítása révén. Számos tanulmány megállapította már, hogy az opiátproblémával küzdő páciensek gyakran többször lépnek be a kezelésbe, mivel a terápiás célokat, különösen az absztinenciát nem feltétlenül sikerül az egyén első kezelési kapcsolatában elérni, de ez sokszor ismételt terápiás beavatkozásokkal elérhető.
For å si det enkelt kan tilgjengelige alternativer for å behandle problematisk opiatbruk deles inn i tre hovedgrupper: legemiddelassistert rehabilitering (LAR), medikamentfri behandling og avvenningsbehandling (sistnevnte blir ikke behandlet her). Å ta for seg avhengighetsspørsmål og avvenning er imidlertid bare ett aspekt ved en vellykket behandling av opiatproblemer. Det å hjelpe en person tilbake til samfunnet gjennom sosial integrasjon, dvs. finne arbeid og sikre bolig, og utvikle nødvendige sosiale ferdigheter og mestringsferdigheter for å unngå tilbakefall, er sannsynligvis like viktig for å sikre et positivt resultat på lengre sikt. Tallrike studier har anført at personer med opiatproblemer ofte er flere ganger i kontakt med behandlingstjenestene, og at terapeutiske mål, særlig avholdenhet, ikke nødvendigvis kan oppnås ved den første kontakten, men kanskje gjennom gjentatt terapeutisk intervensjon.
În termeni simpli, opţiunile disponibile pentru tratamentul consumului problematic de opiacee pot fi clasificate în trei categorii generale: tratament sub supraveghere medicală (MAT), terapie prin abstinenţă şi terapie de menţinere (aceasta din urmă nu va fi analizată în prezentul document). Cu toate acestea, abordarea problemelor de dependenţă şi sevraj reprezintă doar un aspect al tratării cu succes a problemelor legate de consumul de opiacee. Sprijinirea indivizilor să se reintegreze în societate prin inserţie socială, adică prin găsirea unui loc de muncă şi a unei locuinţe stabile, şi dezvoltarea competenţelor sociale necesare pentru a evita recidiva pot fi la fel de importante în vederea asigurării unui rezultat pozitiv pe termen lung. Numeroase studii au arătat că persoanele cu probleme legate de consumul de opiacee încep de mai multe ori tratamentul, dar că este posibil ca obiectivele terapiei, în special abstinenţa, să nu fie îndeplinite la prima încercare de tratament a individului, ci se obţin prin intervenţii terapeutice repetate.
Možnosti dostupnej liečby problémového užívania opiátov sa zjednodušene dajú rozdeliť na tri hlavné kategórie: lekársky asistovanú liečbu (MAT), bezdrogovú, tzv. „čistú“ liečbu a abstinenčnú liečbu (o ktorej tu nebude reč). Riešenie problémov závislosti a abstinencie je však len jednou stránkou úspešnej liečby problémov s opiátmi. Pomoc jednotlivcovi pri jeho návrate do spoločnosti cestou sociálnej integrácie, t.j. nájdenie práce a bezpečného bývania a rozvinutie nevyhnutných sociálnych a iných zručností s cieľom zabrániť recidíve, sú pri dlhodobejšom zabezpečovaní kladného výsledku pravdepodobne rovnako dôležité. V početných štúdiách sa uvádza, že osoby, ktoré majú problémy s opiátovými drogami, často nastupujú na liečenie viackrát a že ciele liečby, najmä abstinencia, sa nemusia bezpodmienečne dosiahnuť pri prvom liečebnom styku, ale ich možno dosiahnuť opakovanými terapeutickými intervenciami.
Na splošno lahko možnosti, ki so na voljo za zdravljenje problematičnega uživanja opiatov, razdelimo v tri splošne kategorije: z zdravili podprto zdravljenje, zdravljenje brez drog in zdravljenje z odvajanjem (zadnja možnost ne bo obravnavana tukaj). Vendar je obravnavanje vprašanj odvisnosti in odvajanja samo en vidik uspešnega zdravljenja težav v zvezi z opiati. Pomoč posamezniku, da se ponovno vključi v družbo s t. i. socialno reintegracijo, kar pomeni, da si najde delo in zagotovi prebivališče, ter razvoj potrebnih družbenih spretnosti, s katerimi se lahko spopade in prepreči ponovitev težav, bosta verjetno enako pomembna pri zagotavljanju pozitivnega rezultata na dolgi rok. V številnih študijah je bilo ugotovljeno, da so ljudje s težavami zaradi uživanja opiatov stopili v stik z več službami za zdravljenje in ni nujno, da se terapevtski cilji, zlasti abstinenca, dosežejo pri prvem stiku posameznika z zdravstveno službo, ampak se dosežejo s ponavljajočimi terapevtskimi intervencijami.
De behandlingsalternativ som finns tillgängliga för problemmissbruk av opiater kan grovt sett delas in i tre huvudsakliga kategorier: behandling med läkemedel, drogfri behandling och avvänjning (det sista alternativet undersöks inte här). Hantering av beroende och avvänjning är emellertid bara en aspekt av en framgångsrik behandling av opiatproblem. När det gäller att säkerställa ett positivt resultat på lång sikt är det förmodligen lika viktigt att hjälpa personen att komma tillbaka till samhället genom social integrering, dvs. att hitta arbete och ett säkert boende samt att utveckla nödvändiga sociala egenskaper för att förhindra återfall. Ett stort antal studier har visat att opiatmissbrukare ofta har flera behandlingskontakter och att målen med behandlingen, framför allt abstinens, inte alltid uppnås vid individens första behandlingskontakt, utan först efter flera behandlingsinsatser.
), ārstēšana bez zālēm un ārstējot bez konkrētās narkotikas (pēdējais veids šajā ziņojumā nav apskatīts). Taču atkarības un atteikšanās problēmu risināšana ir tikai viens sekmīgas opiātu atkarības ārstēšanas aspekts. Palīdzība personai atgriezties sabiedrībā ar sociālās integrācijas palīdzību, piemēram, atrodot darbu un drošu mājvietu, un nepieciešamo sociālo prasmju attīstīšana, lai izvairītos no atkārtotiem gadījumiem, ir tikpat svarīga pozitīva rezultāta nodrošināšanā ilgtermiņā. Virkne pētījumu ir atzīmējuši, ka personām ar opiātu atkarības problēmām ir vairāki ārstēšanās mēģinājumi, un ka terapeitiskos mērķus, jo īpaši atturēšanos, ne vienmēr izdodas sasniegt ar pirmo ārstēšanās reizi, taču pie tiem var nonākt ar atkārtotas terapijas darbībām.
Arrow 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Arrow