cz – Übersetzung – Keybot-Wörterbuch

Spacer TTN Translation Network TTN TTN Login Français English Spacer Help
Ausgangssprachen Zielsprachen
Keybot 255 Ergebnisse  ar2006.emcdda.europa.eu  Seite 5
  WstÄ™p  
Refleksja nad dostępnymi informacjami przypomina nam również o potrzebie ciągłej ostrożności i o niebezpieczeństwie „spoczęcia na laurach”. Niniejsze sprawozdanie zawiera ostrzeżenia przeciw zagrożeniom zakażeniem HIV i śmierci w wyniku przedawkowania narkotyków.
A reflection on the information available also reminds us of the need for continued vigilance and of the dangers of complacency. Warning notes are sounded in this report in respect of drug-related HIV infections and drug-related deaths. Nonetheless, in Europe as a whole, a tremendous effort has been made to address these sorts of problems, and tangible progress has been made. This has meant that European policy makers have had to make difficult choices, and they have largely done so after carefully studying the available evidence. Such a policy perspective should be applauded. The global debate on the drug problem is not short on rhetoric regarding the need for a balanced and evidence-based approach. In Europe, perhaps more than anywhere else, this rhetoric has become reality. Despite differences between our Member States in the details of the drug problems they each face and in their priorities for action, there is common agreement on the importance of sharing information and cooperating in order to reduce the supply of drugs as well as on the need to balance supply reduction activities with demand reduction measures, and there is a growing consensus regarding the need to be guided by the evidence in making hard choices about what programmes and actions are in the best interests of our citizens. This European approach is manifested not only in the new European drug strategy, but also in the national drug strategies that our Member States have adopted, in the stronger and more unified voice that emerges from Europe on this issue, and in the work of the EMCDDA as we strive to play our part in facilitating informed policy making by providing an unbiased and scientifically rigorous analysis of the information available on the drug phenomenon in Europe.
Une réflexion sur les informations disponibles nous rappelle également les dangers de la complaisance et la nécessité de ne pas baisser la garde. Le présent rapport se fait l’écho d’avertissements concernant les infections au VIH et les décès liés à la drogue. Néanmoins, dans l’ensemble de l’Europe, un effort considérable a été déployé pour aborder ce type de problèmes, et des progrès tangibles ont été réalisés, ce qui signifie que les décideurs européens ont dû faire des choix difficiles et qu’ils y ont largement procédé après une analyse minutieuse des preuves en présence. Une telle perspective politique mérite des applaudissements. Dans sa globalité, le débat sur le problème de la drogue n’est pas avare d’une rhétorique équilibrée et axée sur les preuves. En Europe, plus peut-être que partout ailleurs, cette rhétorique est devenue réalité. En dépit des différences existant entre nos États membres dans le détail des problèmes de drogue qu’ils doivent affronter et dans leurs priorités d’action, ils reconnaissent d’un commun accord l’importance de partager des informations et de coopérer afin de réduire l’offre de drogue, de même que la nécessité d’équilibrer les activités de réduction de l’offre avec des mesures de réduction de la demande, et ils s’inscrivent dans un consensus toujours plus large sur la nécessité de se laisser guider par les preuves en présence dès lors qu’il faut faire des choix difficiles sur les meilleurs programmes et actions à mettre en œuvre dans l’intérêt des citoyens. Cette approche européenne se matérialise non seulement dans la nouvelle stratégie antidrogue de l’UE, mais aussi dans les stratégies nationales antidrogue que nos États membres ont adoptées, dans la voix plus forte et plus unifiée que fait entendre l’Europe sur ce sujet, ainsi que dans les travaux de l’OEDT, dans la mesure où nous nous efforçons de remplir notre mission en facilitant la prise de décisions éclairées par la mise à disposition d’analyses scientifiques rigoureuses et non biaisées des informations disponibles sur le phénomène de la drogue en Europe.
Die Betrachtung der zur Verfügung stehenden Informationen führt uns darüber hinaus erneut die Notwendigkeit fortgesetzter Wachsamkeit und die Gefahr der Selbstzufriedenheit vor Augen. In dem vorliegenden Bericht werden Warnsignale im Hinblick auf drogenbedingte HIV-Infektionen und drogenbedingte Todesfälle gegeben. Dies soll jedoch weder die enormen Anstrengungen, die europaweit unternommen wurden, um derartige Probleme in Angriff zu nehmen, noch die greifbaren Fortschritte schmälern, die bereits erzielt wurden. Die politischen Entscheidungsträger in Europa mussten zu diesem Zweck schwierige Entscheidungen treffen, denen im Wesentlichen eine sorgfältige Prüfung der vorliegenden Fakten vorausgegangen war. Einem solchen politischen Blickwinkel kann man nur Beifall zollen. In der weltweiten Debatte über das Drogenproblem fehlt es nicht an Rhetorik, wenn es um die Notwendigkeit eines ausgewogenen und faktengestützten Konzepts geht. In Europa hat diese Rhetorik – vielleicht mehr, als irgendwo anders auf der Welt – reale Erfolge gezeitigt. Trotz der Unterschiede zwischen den Mitgliedstaaten bezüglich der Ausprägung ihrer Drogenprobleme und ihrer Maßnahmenschwerpunkte besteht Einigkeit darüber, wie wichtig die gemeinsame Nutzung von Informationen und die Zusammenarbeit sind, um das Angebot an Drogen zu verringern, und darüber, dass Maßnahmen zur Angebotsreduzierung mit Maßnahmen zur Nachfragereduzierung einhergehen müssen. Überdies ist man sich zunehmend einig, dass konkrete Entscheidungen darüber, welche Programme und Maßnahmen dem Interesse der Bürger am besten dienen, sich auf Fakten stützen müssen. Dieser europäische Ansatz manifestiert sich nicht nur in der neuen Europäischen Drogenstrategie, sondern auch in den nationalen Drogenstrategien der Mitgliedstaaten, der stärkeren und einheitlicheren Stimme Europas in dieser Problematik und den Tätigkeiten der EBDD, wenn wir uns bemühen, unseren Teil dazu beizutragen, faktengestützte Entscheidungen auf politischer Ebene zu ermöglichen, indem wir die über die Drogenproblematik in Europa verfügbaren Informationen unvoreingenommen und streng wissenschaftlich analysieren.
Una reflexión sobre la información de que hoy disponemos nos recuerda también la necesidad de no bajar la guardia y nos previene de los peligros de la complacencia. En este informe suenan voces que alertan sobre las infecciones por VIH en el contexto de las drogas y de las muertes relacionadas con drogas. En cualquier caso, en Europa se ha hecho en general un gran esfuerzo por tratar este tipo de problemas, y los avances logrados son palpables. Ello significa que los políticos europeos han tenido que tomar decisiones difíciles, y que lo han hecho tras estudiar minuciosamente todos los datos a su alcance, una forma de hacer política digna de aplauso. En el debate global sobre el problema de las drogas abunda la retórica sobre la necesidad de un planteamiento equilibrado y basado en hechos concretos: en Europa, tal vez más que en ningún otro lugar, hemos pasado de las palabras a los hechos. Pese a las diferencias entre los Estados miembros en cuestiones de detalle sobre los problemas que la droga les plantea y las prioridades de actuación, todos ellos coinciden en la importancia de compartir la información y de colaborar para reducir la oferta de drogas, así como en la necesidad de equilibrar las acciones destinadas a reducir la oferta con las que pretenden reducir la demanda. Además, cada vez es mayor el consenso sobre la necesidad de que sean los datos fehacientes los que orienten las decisiones sobre qué programas y acciones son los mejores para nuestros ciudadanos. Este planteamiento europeo se manifiesta no sólo en la nueva estrategia europea en materia de drogas que han adoptado los Estados miembros, sino en la aparición en Europa de una voz más fuerte y unísona en esta materia y en el trabajo del OEDT, donde nos esforzamos por cumplir nuestra misión de facilitar a los políticos la toma de decisiones ofreciéndoles unos análisis imparciales y de rigor científico de la información sobre el fenómeno de las drogas en Europa.
Le informazioni di cui disponiamo ci inducono inoltre a riflettere sulla necessità di una sorveglianza costante, evitando i pericoli che potrebbe comportare il compiacimento dei risultati ottenuti. Nella presente relazione vengono lanciati segnali di allarme per quanto riguarda le infezioni da HIV connesse con la droga ed i decessi connessi con la droga. Ciò nonostante, in tutt’Europa è stato fatto uno sforzo immane per affrontare questo tipo di problemi e sono stati fatti notevoli progressi, il che significa che i decisori politici europei hanno dovuto operare scelte difficili e lo hanno fatto ampiamente, studiando con attenzione le testimonianze disponibili. Una prospettiva strategica di questo tipo deve essere applaudita. Nell’ambito del dibattito globale sul problema della droga si parla molto della necessità di un approccio bilanciato e basato sull’evidenza. In Europa, forse più che altrove, questo discorso è stato messo in pratica. Nonostante le differenze fra i nostri Stati membri per quanto riguarda taluni aspetti dei problemi di droga che devono affrontare e le loro priorità d’azione, tutti questi Stati sono d’accordo sul fatto che è importante scambiare informazioni e cooperare al fine di ridurre l’offerta di droga e che è necessario bilanciare le attività di riduzione dell’offerta con misure di riduzione della domanda e sono sempre più d’accordo sul fatto che è necessario basarsi su prove oggettive quando si tratta di fare scelte importanti circa i programmi e le azioni da adottare nell’interesse dei nostri cittadini. Questo approccio europeo si manifesta non soltanto nella nuova strategia europea antidroga, ma anche nelle strategie nazionali in materia adottate dai nostri Stati membri, nel tono più deciso e più unanime che si leva dall’Europa su questo tema e nell’attività dell’OEDT, che si adopera strenuamente per svolgere il suo compito di favorire una presa di decisioni informata fornendo un’analisi oggettiva e scientificamente rigorosa delle informazioni disponibili sul fenomeno della droga in Europa.
Uma reflexão sobre a informação disponível recorda igualmente a necessidade de uma vigilância contínua e os perigos da complacência. O presente relatório alerta para as infecções pelo VIH e as mortes associadas ao consumo de droga. Não obstante, no conjunto da Europa, têm sido envidados enormes esforços para sanar este tipo de problemas, tendo‑se já alcançado progressos tangíveis. Tal significou para os decisores políticos europeus a imposição de opções difíceis, em grande medida realizadas após uma análise exaustiva das provas disponíveis. Esta perspectiva política é digna de louvor. O debate global sobre o problema da droga revela-se bastante retórico no que respeita à necessidade de uma abordagem equilibrada e baseada em provas. Na Europa, talvez mais do que em qualquer outra parte, esta retórica tornou-se realidade. Apesar das diferenças entre Estados‑Membros no que se refere às particularidades dos problemas de droga que cada um enfrenta e às suas prioridades de acção, existe acordo sobre a importância de partilhar informação e cooperar no sentido de reduzir a oferta de drogas, bem como sobre a necessidade de equilibrar as acções de redução de oferta com as medidas de redução da procura. Verifica-se igualmente um consenso crescente quanto à necessidade de basear em provas as escolhas difíceis sobre os programas e as acções de maior interesse para os cidadãos. Esta abordagem europeia manifesta-se não apenas na nova estratégia comunitária de luta contra a droga, mas igualmente nas estratégias nacionais de luta contra a droga adoptadas pelos Estados-Membros, na voz mais forte e unificada que emerge da Europa no que concerne esta questão, e no trabalho do OEDT, que procura desempenhar o seu papel de facilitador de decisões políticas fundamentadas, fornecendo uma análise imparcial e cientificamente rigorosa das informações disponíveis sobre o fenómeno da droga na Europa.
Ο προβληματισμός σχετικά με τις διαθέσιμες πληροφορίες μας υπενθυμίζει επίσης την ανάγκη για συνεχή επαγρύπνηση καθώς και τους κινδύνους που εγκυμονεί ο εφησυχασμός. Στην παρούσα έκθεση διατυπώνονται προειδοποιήσεις σχετικά με τα λοιμώδη νοσήματα και τους θανάτους που συνδέονται με τα ναρκωτικά. Ωστόσο, σε ολόκληρη την Ευρώπη έχουν καταβληθεί τεράστιες προσπάθειες για την αντιμετώπιση αυτού του είδους των προβλημάτων και έχει σημειωθεί πραγματική πρόοδος. Αυτό σημαίνει ότι οι Ευρωπαίοι αρμόδιοι για τη χάραξη πολιτικής αναγκάστηκαν να προβούν σε δύσκολες επιλογές, έπειτα από ενδελεχή εξέταση των διαθέσιμων στοιχείων. Μια τέτοια πολιτική προοπτική πρέπει να επιδοκιμάζεται. Η γενικότερη συζήτηση σχετικά με το πρόβλημα των ναρκωτικών δεν στερείται ρητορικής σχετικά με την ανάγκη ισορροπημένης και τεκμηριωμένης προσέγγισης. Στην Ευρώπη, περισσότερο ίσως από οπουδήποτε αλλού, η εν λόγω ρητορική έχει γίνει πραγματικότητα. Παρά τις διαφορές που υπάρχουν μεταξύ των κρατών μελών μας σε ό,τι αφορά τα ιδιαίτερα προβλήματα που καθένα από αυτά αντιμετωπίζει σε σχέση με τα ναρκωτικά καθώς και τις προτεραιότητές τους για δράση, τα κράτη μέλη συμφωνούν ως προς τη σημασία της ανταλλαγής πληροφοριών και της συνεργασίας με στόχο τη μείωση της προμήθειας ναρκωτικών, καθώς και ως προς την ανάγκη επίτευξης ισορροπίας ανάμεσα στις δραστηριότητες μείωσης της προμήθειας και τα μέτρα μείωσης της ζήτησης. Εξάλλου, υπάρχει όλο και μεγαλύτερη συναίνεση σχετικά με την ανάγκη τεκμηριωμένης καθοδήγησης κατά τη λήψη δύσκολων αποφάσεων όσον αφορά τα προγράμματα και τις δράσεις που εξυπηρετούν καλύτερα το συμφέρον των πολιτών μας. Η ευρωπαϊκή αυτή προσέγγιση είναι έκδηλη όχι μόνο στη νέα ευρωπαϊκή στρατηγική για τα ναρκωτικά αλλά και στις εθνικές στρατηγικές για τα ναρκωτικά που έχουν υιοθετήσει τα κράτη μέλη μας, στην ισχυρότερη και πιο ενιαία φωνή που υψώνεται στην Ευρώπη σχετικά με το θέμα αυτό καθώς και στο έργο του ΕΚΠΝΤ, το οποίο προσπαθεί να εκτελέσει την αποστολή του διευκολύνοντας τη λήψη ενημερωμένων αποφάσεων μέσω της παροχής αμερόληπτων και επιστημονικά ακριβών αναλύσεων των πληροφοριών που υπάρχουν διαθέσιμες σχετικά με το πρόβλημα των ναρκωτικών στην Ευρώπη.
Een beschouwing van de beschikbare informatie herinnert ons aan de gevaren van zelfgenoegzaamheid en de noodzaak van voortdurende waakzaamheid. In dit verslag weerklinken waarschuwingen met betrekking tot HIV-infecties en sterfgevallen ten gevolge van drugsgebruik. Desalniettemin is in Europa als geheel een enorme inspanning geleverd om dit soort problemen aan te pakken en is er concrete voortgang geboekt, hetgeen betekent dat Europese beleidsmakers moeilijke keuzen hebben moeten maken na zorgvuldige bestudering van aanwezige bewijzen. Een dergelijk beleidsperspectief moet toegejuicht worden. In de wereldwijde discussie over het drugsprobleem is er geen gebrek aan retoriek wat betreft de behoefte aan een evenwichtige en op bewijzen gebaseerde aanpak. In Europa is deze retoriek, wellicht meer dan elders, werkelijkheid geworden. Ondanks de verschillen tussen de lidstaten in de details van de drugsproblematiek waar zij elk mee te kampen hebben en in hun prioriteiten voor actie bestaat er algemene overeenstemming over het belang van het delen van informatie en samenwerking om de drugstoevoer terug te brengen alsook over de noodzaak toevoerbeperkende activiteiten in evenwicht te brengen met vraagbeperkende maatregelen; in toenemende mate bestaat er ook consensus over de noodzaak zich te laten leiden door bewijzen bij het maken van moeilijke keuzen over programma’s en actiemaatregelen die het meest in het belang van de burgers zijn. De Europese aanpak manifesteert zich niet alleen in de nieuwe Europese drugsstrategie, maar ook in de nationale drugsstrategieën die de lidstaten hebben goedgekeurd; deze klinkt bovendien door in de steeds luidere en meer verenigde stem van Europa inzake dit vraagstuk en in het werk van het EWDD. Wij streven ernaar onze rol te vervullen bij het bevorderen van besluitvorming met kennis van zaken door onbevooroordeelde en wetenschappelijk zorgvuldige analyses van de beschikbare informatie over het drugsfenomeen in Europa ter beschikking te stellen.
Zamyslíme-li se nad dostupnými informacemi, opět si uvědomíme, že je třeba být stále na pozoru a vyvarovat se sebeuspokojení. Varovné tóny zaznívají v této zprávě ve vztahu k infekcím HIV a úmrtím souvisejícím s drogami. V celé Evropě však bylo řešení tohoto typu problémů věnováno nesmírné úsilí a bylo dosaženo značného pokroku. To znamená, že evropští političtí činitelé museli přijmout obtížná rozhodnutí, což povětšinou učinili po pečlivém prostudování dostupných údajů. Takovýto politický přístup je třeba ocenit. V celém světě se vedou rozsáhlé diskuse o tom, že přístup k drogové problematice by měl být vyvážený a založený na důkazech. To se v Evropě, možná více než kde jinde, podařilo. Navzdory odlišnostem ve specifikách drogových problémů, kterým jednotlivé členské státy čelí, a rozdílným prioritám v oblasti reakce na ně, panuje společná shoda o důležitosti sdílení informací a spolupráce s cílem omezit nabídku drog, jakož i o nutnosti vyvážit aktivity usilující o omezení nabídky opatřeními na snížení poptávky. Čím dál silnější je také konsenzus ohledně skutečnosti, že při přijímání těžkých rozhodnutí v souvislosti s výběrem programů a akcí, jež jsou v nejlepším zájmu našich občanů, je třeba se řídit doloženými informacemi. Tento evropský přístup je znatelný nejen v nové protidrogové strategii EU, ale také v národních strategiích přijatých členskými státy, v silnějším a jednotnějším mínění, které se v Evropě vytváří v souvislosti s danou problematikou, a v činnosti agentury EMCDDA, která se snaží podílet na usnadňování zasvěceného politického rozhodování prostřednictvím nezaujaté a vědecky přesné analýzy dostupných informací vztahujících se k drogovému fenoménu v Evropě.
De tilgængelige oplysninger minder os også om behovet for løbende overvågning og farerne ved efterladenhed. Denne beretning anslår en advarende tone i forbindelse med narkotikarelaterede hiv-infektioner og narkotikarelaterede dødsfald. Ikke desto mindre er der i Europa gjort en kolossal indsats for at løse denne type problemer, og der er gjort konkrete fremskridt. Det har betydet, at de politiske beslutningstagere i Europa har måttet træffe svære valg, hvilket de har gjort i stor målestok efter nøje at have undersøgt de foreliggende oplysninger. Et sådant politisk perspektiv fortjener ros. I den globale debat om narkotikaproblemet skortes der ikke på retorikken, når det gælder behovet for en afbalanceret og evidensbaseret tilgang. Denne retorik er, måske mere end noget andet sted, blevet til virkelighed i Europa. Selv om der er forskel på medlemsstaternes narkotikaproblemer og indsatsprioritering, er alle enige om, at det er vigtigt at udveksle oplysninger og at samarbejde med henblik på at begrænse narkotikaudbuddet og afbalancere indsatsen for at begrænse henholdsvis udbuddet og efterspørgslen. Der er stigende enighed om, at de svære valg med hensyn til, hvilke programmer og aktioner der er i EU-borgernes bedste interesse, bør træffes med udgangspunkt i den foreliggende dokumentation. Den europæiske tilgang er ikke blot synlig i den nye europæiske narkotikastrategi, men også i de nationale narkotikastrategier, som medlemsstaterne har vedtaget, i Europas styrkede og forenede stemme på dette område og i EONN’s arbejde, idet vi stræber mod at yde vores bidrag til at muliggøre beslutningstagning på et velinformeret grundlag gennem forelæggelse af en nøje, objektiv og videnskabelig analyse af de oplysninger, der er tilgængelige om narkotikafænomenet i Europa.
Pilk kättesaadavale teabele meenutab ka tarvidust olla jätkuvalt valvel ja paneb südamele mitte unustada ohtusid, mis tekivad enesega rahulolust. Aruandes kõlavad hoiatavad teated narkootikumidega seotud HIV nakatumiste ja surmade kohta. Siiski on Euroopas tervikuna tehtud suuri jõupingutusi selliste probleemide käsitlemiseks ja on olemas käegakatsutavad tulemused. Järelikult on Euroopa poliitikakujundajatel tulnud teha raskeid valikuid ja neid on tehtud pärast olemasolevate andmete hoolikat uurimist. Sellist tegevussuunda saab üksnes tervitada. Narkootikumide probleemi üldarutelus pühendatakse palju sõnu vajadusele tasakaalustatud ja tõenditega kinnitatud lähenemise järele. Euroopas on võib-olla rohkem kui kusagil mujal saanud sõnad tegudeks. Hoolimata liikmesriikide vahelistest erinevustest lahendamist vajavate uimastiprobleemide üksikasjades ja tegevuse prioriteetides, on kõik üksmeelel teabejagamise ja koostöö tähtsuses vähendamaks narkootikumide pakkumist, vajaduses hoida pakkumise ja nõudluse vähendamismeetmed tasakaalus, ning üha enam mõistetakse tarvidust tugineda tõenditele, kui tehakse raskeid valikuid programmide ja meetmete osas, mis vastaksid kõige enam meie kaaskondlaste huvidele. Euroopalik lähenemine ei ilmne mitte üksnes Euroopa uues narkostrateegias, vaid ka liikmesriikide poolt vastu võetud riiklikes narkostrateegiates, tugevamas ja ühtsemas hääles, millega Euroopa seda küsimust arutab, ja EMCDDA töös, mis püüab anda oma panuse poliitikakujundajate teavitamise hõlbustamisse, pakkudes neile erapooletu ja teaduslikult täpse analüüsi teabest, mis on Euroopas narkootikumide kohta kättesaadav.
Saatavissa olevat tiedot osoittavat myös, että jatkuva valvonta on tarpeen ja ettei meillä ole varaa omahyväisyyteen. Tämä raportti varoittaa huumeisiin liittyvistä hiv-infektioista ja huumekuolemista. Euroopassa on kuitenkin yleisesti ottaen nähty hyvin paljon vaivaa näiden ongelmien käsittelemiseksi, ja selvästi havaittavaa edistystä on saavutettu. Se merkitsee, että Euroopan päättäjien on täytynyt tehdä vaikeita valintoja, ja hyvin usein he ovat ensin tarkastelleet huolellisesti asiasta saatavilla olevaa aineistoa. Tällainen asenne politiikassa on kiitettävä. Koko maailmassa puhutaan paljon tasapainoisesta ja havaittuihin tosiasioihin perustuvasta lähestymistavasta. Euroopassa tällaisesta puheesta on ehkä enemmän kuin missään muualla edetty käytännön toimiin. Vaikka jäsenvaltioidemme välillä on eroja niiden kohtaamien huumeongelmien yksityiskohdissa ja toiminnan prioriteeteissa, ollaan yleisesti yksimielisiä tiedon jakamisen ja yhteistyön tärkeydestä, kun tavoitteena on vähentää huumeiden tarjontaa. Ymmärretään myös tarve tasapainottaa tarjonnan ja kysynnän vähentämisen toimenpiteet, ja maat ovat yhä yleisemmin yksimielisiä siitä, että on käytettävä tietoaineistoa pohjana tehtäessä vaikeita päätöksiä siitä, mitkä ohjelmat ja toimenpiteet edistäisivät eniten kansalaistemme etua. Tämä eurooppalainen lähestymistapa heijastuu paitsi uudessa Euroopan huumestrategiassa, myös jäsenvaltioidemme hyväksymissä kansallisissa huumestrategioissa, Euroopan entistä vahvemmassa ja yhtenäisemmässä äänessä tästä asiasta sekä seurantakeskuksemme työssä, kun pyrimme roolimme mukaisesti helpottamaan tietoon perustuvaa päätöksentekoa tarjoamalla puolueettomia ja tieteellisesti tarkkoja analyyseja tiedoista, joita Euroopan huumeilmiöstä on saatavissa.
A rendelkezésre álló információkon gondolkozva nem feledhetjük, hogy továbbra is szükség van az éberség fenntartására, és észre kell vennünk a megelégedettséggel járó veszélyeket is. Ez a jelentés figyelmeztető jelzésekkel szolgál a kábítószerrel összefüggő HIV-fertőzésekkel és kábítószerrel összefüggő halálesetekkel kapcsolatban. Európa egészét tekintve azonban hatalmas erőfeszítések történtek az ilyen típusú problémák kezelésére, és kézzelfogható eredmények születtek. Ez nehéz döntések terhét rótta az európai politikaformálókra, akik a rendelkezésre álló bizonyítékok alapos tanulmányozása után a legtöbb esetben meg is hozták ezeket a döntéseket. Az ilyen szakpolitikai perspektíva elismerést érdemel. A kábítószer-problémáról szóló globális vita nincs híján a kiegyensúlyozott és bizonyítékokon alapuló szemlélet igényével kapcsolatos retorikai fordulatoknak. Európában, talán még inkább mint máshol, ez a retorika valósággá vált. Annak ellenére, hogy a kábítószer-problémák részletei és a fellépésre vonatkozó prioritások tagállamonként változnak, egyetértés uralkodik a kábítószer-kínálat csökkentését célzó információ-megosztás és együttműködés fontosságával kapcsolatban, továbbá arra vonatkozóan, hogy a kínálat csökkentésére irányuló intézkedéseket a kereslet csökkentésére vonatkozó intézkedésekkel kell kiegészíteni. Egyre szélesebb körű konszenzus van kialakulóban abban a tekintetben is, hogy az állampolgáraink érdekeit leginkább szolgáló programok és cselekvések meghatározása során a nehéz döntéseket bizonyítékok alapján kell meghozni. Ez az európai szemléletmód nem csupán az új európai kábítószer-stratégiában mutatkozik meg, hanem a tagállamaink által elfogadott nemzeti kábítószer-stratégiákban is, az erőteljesebb és egységesebb hangütésben, ami Európát egyre inkább jellemzi ezzel a témával kapcsolatban, továbbá az EMCDDA tevékenységét tekintve abban a törekvésünkben, hogy az európai kábítószer-jelenségre vonatkozó, rendelkezésre álló információk objektív és tudományosan megalapozott elemzésével – feladatunknak megfelelően – elősegítsük az információkon alapuló politikaformálást.
Tanker rundt den informasjonen vi har tilgjengelig, minner oss også om at vi hele tiden må være på vakt, og om hvor farlig det er å slå seg til ro med situasjonen. Rapporten sender ut varselsignaler når det gjelder narkotikarelatert HIV-smitte og narkotikarelaterte dødsfall. Det har likevel blitt lagt ned en enorm innsats i hele Europa for å gripe fatt i disse problemene, noe som har resultert i en merkbar framgang på området. Europeiske beslutningstakere har på bakgrunn av dette måttet ta vanskelige valg, noe de har gjort etter å ha gått grundig gjennom tilgjengelig bevismateriale. Denne typen tilnærming er prisverdig. Den globale narkotikadebatten er ikke uten retorikk når det gjelder behovet for en balansert og evidensbasert tilnærming. I Europa, kanskje mer enn noe annet sted, har denne retorikken blitt virkelighet. Til tross for forskjeller mellom medlemslandene når det gjelder detaljer ved narkotikaproblemene de står overfor og hvilke tiltak de prioriterer, er det generell enighet dem imellom om betydningen av informasjonsutveksling og samarbeid for å redusere narkotikatilgangen, og om behovet for å balansere tilbuds- og etterspørselsreduserende tiltak. Det er også økende enighet om nødvendigheten av å la bevisene styre når vanskelige avgjørelser skal tas om hvilke programmer og tiltak som er til innbyggernes beste. Denne europeiske tilnærmingen viser seg ikke bare i den nye europeiske narkotikastrategien, men også i de nasjonale narkotikastrategiene som våre medlemsland har vedtatt, i Europas stadig sterkere og mer forente stemme, og i EONNS arbeid for å legge til rette for informerte politiske avgjørelser ved å sørge for en upartisk og grundig vitenskapelig analyse av den tilgjengelige informasjonen om narkotikasituasjonen i Europa.
O reflecţie asupra informaţiilor disponibile ne aminteşte şi de necesitatea unei vigilenţe mereu treze şi de pericolele pe care le prezintă acceptarea stării de fapt. Prezentul raport lansează semnale de alarmă privind infecţiile HIV legate de droguri, sau decesele legate de droguri. Cu toate acestea, în Europa, pe ansamblu, s-a desfăşurat un efort enorm pentru a aborda acest tip de probleme şi s-au înregistrat progrese palpabile. Aceasta înseamnă că factorii de răspundere din Europa a trebuit să facă alegeri dificile, şi au luat aceste decizii în special în urma studierii atente a dovezilor disponibile. Trebuie să salutăm o astfel de abordare politică. Dezbaterea globală în problema drogurilor nu duce lipsă de discursuri privind necesitatea unei abordări echilibrate şi bazate pe dovezi. În Europa, poate mai mult decât în alte părţi, această retorică a devenit realitate. Cu toate diferenţele dintre statele noastre membre în detaliile privind problema drogurilor cu care se confruntă fiecare dintre acestea sau în priorităţile lor de acţiune, există un acord comun privind importanţa comunicării informaţiilor şi a cooperării, cu scopul de a reduce oferta de droguri, precum şi privind necesitatea de a contrabalansa activităţile de reducere a ofertei cu măsuri de reducere a cererii; se manifestă un consens tot mai larg privind necesitatea ca alegerile dificile privind programele şi măsurile care răspund cel mai bine intereselor cetăţenilor noştri să se întemeieze pe dovezi verificabile. Această abordare europeană este evidentă nu numai în noua strategie europeană privind drogurile, ci şi în strategiile naţionale adoptate de statele membre, în vocea tot mai puternică şi mai unită a Europei în această chestiune şi în activitatea OEDT, întrucât depunem toate eforturile pentru a ne îndeplini rolul de a facilita luarea de decizii în cunoştinţă de cauză, oferind o analiză obiectivă şi riguros ştiinţifică a informaţiilor disponibile privind fenomenul drogurilor în Europa.
Reflexia dostupných informácií nám pripomína potrebu neustálej bdelosti a nebezpečenstvo stagnácie. V tejto správe odznievajú varovania týkajúce sa HIV infekcií súvisiacimi s drogami a úmrtí zapríčinených drogami. A predsa sa v celej Európe vynaložilo veľké úsilie na riešenie týchto problémov a urobil sa značný pokrok. To znamená, že európski politickí činitelia museli urobiť zložité rozhodnutia a urobili ich po dôkladnom preskúmaní dostupných dôkazov. Takýto prístup k politike treba oceniť. V celosvetovej diskusii o drogovom problému prevláda potreba vyváženého prístupu na základe dôkazov. V Európe, viac ako kdekoľvek inde, sa to stalo skutočnosťou. Aj napriek odlišnostiam v rámci drogovej problematiky, ktorým každý členský štát čelí, a rozdielom v prioritách opatrení, panuje spoločná zhoda v tom, že zdieľanie informácií a spolupráca s cieľom znížiť ponuku drog je dôležitá a že je potrebné, aby činnosti na znižovanie ponuky a opatrenia na znižovanie dopytu boli vyvážené. Existuje čoraz výraznejší súhlas s tým, že je potrebné riadiť sa dôkazmi pri realizácii ťažkých rozhodnutí o tom, ktoré programy a opatrenia by najviac reprezentovali záujmy občanov. Európsky prístup sa prejavuje nielen v novej európskej protidrogovej stratégii, ale aj v národných stratégiách schválených členskými štátmi, silnejším a jednotnejším ohlasom, ktorý vzniká v Európe v súvislosti s touto problematikou. Prostredníctvom činnosti EMCDDA sa snažíme plniť svoju úlohu pri uľahčovaní prijímania politických rozhodnutí na základe informácií a to poskytovaním zjednotených a vedecky podložených analýz dostupných údajov o drogovom fenoméne v Európe.
Presoja vseh razpoložljivih informacijah nas opozarja tudi, da je potrebna stalna opreznost in da obstaja nevarnost, da bi bili prehitro zadovoljni z rezultati. Opozorila v tem poročilu se nanašajo na okužbe s HIV, povezane z uživanjem drog, ter na smrti zaradi drog. Evropa kot celota si izjemno prizadeva pri spopadanju s temi problemi in je pri tem že dosegla znaten napredek. To pomeni, da so oblikovalci politike v Evropi imeli zelo težko delo pri sprejemanju odločitev, odločali pa so se večinoma po tem, ko so pazljivo preučili vse razpoložljive podatke. Takšni usmeritvi politik bi bilo treba zaploskati. Kadar razprave o problemu drog potekajo na globalni ravni, se vedno mnogo govori o potrebi po uravnoteženem in na dokazih temelječem pristopu. V Evropi so morda bolj kot kjerkoli drugje te besede postale resničnost. Kljub razlikam med državami članicami glede posameznih problemov, s katerim se zaradi drog spopada vsaka med njimi, in kljub razlikam glede prednostnih ukrepov, vse države soglašajo, kako pomembna sta izmenjava informacij in sodelovanje za zmanjšanje dobave drog kot tudi, da je potrebno dejavnosti za zmanjšanje dobave uravnotežiti z ukrepi za zmanjšanje povpraševanja. Poleg tega pa se čedalje bolj strinjajo tudi glede tega, da je treba izbiro najboljših programov in ukrepov za naše državljane utemeljiti z dokazi. Ta evropski pristop se ne odraža samo v novi evropski strategiji o drogah, ampak tudi v nacionalnih strategijah boja proti drogam, ki so jih sprejele države članice. Odraža se tudi kot močnejši in enotnejši glas, ki se v Evropi razširja v zvezi s tem vprašanjem, ter je razviden iz dela Centra, ko si ta prizadeva izpolnjevati vlogo, ki jo ima pri spodbujanju informiranega oblikovanja politik, in sicer tako, da nudi nepristranske in znanstveno natančne analize razpoložljivih informacij o pojavu drog v Evropi.
En reflektion över den information som finns påminner också om behovet av fortsatt vaksamhet och faran med självbelåtenhet. En varnande röst höjs i denna rapport när det gäller narkotikarelaterade HIV-infektioner och narkotikarelaterade dödsfall. En enorm ansträngning har trots allt gjorts över hela Europa för att ta itu med denna typ av problem och påtagliga framsteg har gjorts. Detta har inneburit att politiska beslutsfattare i Europa varit tvungna att fatta svåra beslut och de har i stor utsträckning gjort så efter att noggrant studera tillgängliga uppgifter. Ett sådant politiskt perspektiv förtjänar stöd. I den globala debatten om narkotikaproblemet saknas inte retorik om behovet av ett balanserat och bevisbaserat angreppssätt. I Europa, kanske mer än någon annanstans, har denna retorik omsatts i handling. Trots att det finns skillnader mellan våra medlemsstater när det gäller de narkotikaproblem de står inför och de prioriterade åtgärder de vidtar, så finns det en gemensam överenskommelse om vikten av att dela information och samarbeta för att minska tillgången på narkotika liksom om behovet att balansera åtgärder för att minska tillgången med åtgärder för att minska efterfrågan. Det finns också ett växande samförstånd om behovet att vägledas av bevisunderlag när svåra val görs om vilka program och åtgärder som tjänar våra medborgare bäst. Detta europeiska angreppssätt visar sig inte endast i EU:s nya narkotikastrategi utan också i de nationella narkotikastrategier som våra medlemsstater har antagit, i det starkare och enhetligare uttryck som träder fram i Europa om denna fråga samt i ECNN:s arbete där vi eftersträvar att ta vårt ansvar för att underlätta välgrundade politiska beslut genom att göra en opartisk och ytterst noggrann vetenskaplig analys av den information som finns om narkotikafenomenet i Europa.
Mevcut bilgiler bize sürekli dikkatli olma gereğini ve rahatlamanın tehlikelerini hatırlatmaktadır. Bu raporda uyuşturucuya bağlı HIV enfeksiyonları ve uyuşturucuya bağlı ölümlere ilişkin olarak uyarılar yer almaktadır. Bununla beraber, genel olarak Avrupa’da, bu gibi sorunlara eğilmek için olağanüstü çabalar gösterilmiş ve somut ilerlemeler kaydedilmiştir. Bu durum, Avrupa’da politika yapıcıların güç tercihlerde bulunmak durumunda kalmış oldukları ve eldeki kanıtları dikkatle inceledikten sonra da bu tercihleri yaptıkları anlamına gelmiştir. Böylesi bir politika perspektifi alkışlanmalıdır. Dünyadaki uyuşturucu sorunu tartışmasında, dengeli ve kanıt esaslı bir yaklaşım ihtiyacına ilişkin görüşler de oldukça fazladır. Avrupa’da, belki de başka hiçbir yerde olmadığı kadar, bu konuşmalar gerçek olmuştur. Üye Devletlerimiz arasında, her birinin karşı karşıya olduğu uyuşturucu sorununun ayrıntılarındaki ve eyleme yönelik önceliklerindeki farklılıklara rağmen, uyuşturucu arzını azaltmak üzere bilgi paylaşımı ve işbirliği yapmanın önemi için olduğu kadar, arz azaltma faaliyetlerini talep azaltma tedbirleriyle dengeleme ihtiyacına yönelik de ortak bir fikir birliği bulunmaktadır ve hangi program ve eylemlerin vatandaşlarımız için en iyi faydayı sağlayabileceğine dair zor kararların alınmasında kanıt esaslı hareket etme gereğine ilişkin olarak da mutabakat artmaktadır. Bu Avrupa yaklaşımı yalnızca Avrupa’nın yeni uyuşturucu stratejisinde değil, aynı zamanda Üye Devletlerimiz’in kabul etmiş olduğu ulusal uyuşturucu stratejilerinde, Avrupa’dan bu konu hakkında çıkan daha güçlü ve ortak seste ve EMCDDA’nın çalışmalarında da kendini göstermekte olup, biz de Avrupa’daki uyuşturucu sorunu hakkındaki mevcut bilgilerin tarafsız ve bilimsel açıdan sıkı bir analizini sunmak yoluyla bilgilendirilen politika yapıcılığını kolaylaştırmak konusunda üzerimize düşeni yerine getirmeye çalışmaktayız.
Atskats uz pieejamo informāciju mums atgādina arī par vajadzību būt pastāvīgi modriem un par bezrūpības radītām sekām. Brīdinošās piezīmes šajā pārskatā norāda uz iespējamu ar narkotiku lietošanu saistītu HIV infekciju un narkotiku lietošanas izraisītiem nāves gadījumiem. Tomēr Eiropā kopumā ir daudz veikts, lai pievērstos šādām problēmām un ir sasniegti redzami panākumi. Tas nozīmē, ka Eiropas politikas veidotāji bija grūtas izvēles priekšā un ka viņi lielā mērā par to ir izšķīrušies, iepriekš rūpīgi izskatot pieejamos faktus. Šāda politikas virzība ir apsveicama. Diskusijās par narkomānijas problēmu visā pasaulē plaši runā par vajadzību pēc saskaņotas un liecību pamatotas pieejas. Eiropā varbūt plašāk nekā jebkur citur šīs pārrunas pārtapušas par reālu rīcību. Par spīti mūsu dalībvalstu atšķirīgajām narkomānijas problēmas niansēm un narkomānijas apkarošanas rīcības prioritātēm, pastāv vispārēja vienprātība par to, cik svarīga ir informācijas apmaiņa un sadarbība, lai mazinātu narkotiku pieejamību, kā arī par to, cik nozīmīgi ir sagādes mazināšanas pasākumus pielīdzināt pieprasījuma samazināšanai, un ir novērojama arvien lielāka vienprātība par pierādījumu izmantošanu, izdarot grūtu izvēli par to, kādas programmas un rīcība vislabāk aizstāv mūsu pilsoņu intereses. Šī Eiropas pieeja ir redzama ne tikai jaunajā Eiropas narkomānijas apkarošanas stratēģijā, bet arī valstu narkomānijas apkarošanas stratēģijās, ko mūsu dalībvalstis ir pieņēmušas stiprākā un vienotākā kopbalsī par šo jautājumu Eiropā un EMCDDA, tā kā mēs tiecamies no savas puses palīdzēt atvieglot uz informāciju balstītas politikas veidošanu, sniedzot neietekmētu un zinātniski uzticamu pieejamās informācijas analīzi par narkotiku jautājumu Eiropā.
  WstÄ™p  
Refleksja nad dostępnymi informacjami przypomina nam również o potrzebie ciągłej ostrożności i o niebezpieczeństwie „spoczęcia na laurach”. Niniejsze sprawozdanie zawiera ostrzeżenia przeciw zagrożeniom zakażeniem HIV i śmierci w wyniku przedawkowania narkotyków.
A reflection on the information available also reminds us of the need for continued vigilance and of the dangers of complacency. Warning notes are sounded in this report in respect of drug-related HIV infections and drug-related deaths. Nonetheless, in Europe as a whole, a tremendous effort has been made to address these sorts of problems, and tangible progress has been made. This has meant that European policy makers have had to make difficult choices, and they have largely done so after carefully studying the available evidence. Such a policy perspective should be applauded. The global debate on the drug problem is not short on rhetoric regarding the need for a balanced and evidence-based approach. In Europe, perhaps more than anywhere else, this rhetoric has become reality. Despite differences between our Member States in the details of the drug problems they each face and in their priorities for action, there is common agreement on the importance of sharing information and cooperating in order to reduce the supply of drugs as well as on the need to balance supply reduction activities with demand reduction measures, and there is a growing consensus regarding the need to be guided by the evidence in making hard choices about what programmes and actions are in the best interests of our citizens. This European approach is manifested not only in the new European drug strategy, but also in the national drug strategies that our Member States have adopted, in the stronger and more unified voice that emerges from Europe on this issue, and in the work of the EMCDDA as we strive to play our part in facilitating informed policy making by providing an unbiased and scientifically rigorous analysis of the information available on the drug phenomenon in Europe.
Une réflexion sur les informations disponibles nous rappelle également les dangers de la complaisance et la nécessité de ne pas baisser la garde. Le présent rapport se fait l’écho d’avertissements concernant les infections au VIH et les décès liés à la drogue. Néanmoins, dans l’ensemble de l’Europe, un effort considérable a été déployé pour aborder ce type de problèmes, et des progrès tangibles ont été réalisés, ce qui signifie que les décideurs européens ont dû faire des choix difficiles et qu’ils y ont largement procédé après une analyse minutieuse des preuves en présence. Une telle perspective politique mérite des applaudissements. Dans sa globalité, le débat sur le problème de la drogue n’est pas avare d’une rhétorique équilibrée et axée sur les preuves. En Europe, plus peut-être que partout ailleurs, cette rhétorique est devenue réalité. En dépit des différences existant entre nos États membres dans le détail des problèmes de drogue qu’ils doivent affronter et dans leurs priorités d’action, ils reconnaissent d’un commun accord l’importance de partager des informations et de coopérer afin de réduire l’offre de drogue, de même que la nécessité d’équilibrer les activités de réduction de l’offre avec des mesures de réduction de la demande, et ils s’inscrivent dans un consensus toujours plus large sur la nécessité de se laisser guider par les preuves en présence dès lors qu’il faut faire des choix difficiles sur les meilleurs programmes et actions à mettre en œuvre dans l’intérêt des citoyens. Cette approche européenne se matérialise non seulement dans la nouvelle stratégie antidrogue de l’UE, mais aussi dans les stratégies nationales antidrogue que nos États membres ont adoptées, dans la voix plus forte et plus unifiée que fait entendre l’Europe sur ce sujet, ainsi que dans les travaux de l’OEDT, dans la mesure où nous nous efforçons de remplir notre mission en facilitant la prise de décisions éclairées par la mise à disposition d’analyses scientifiques rigoureuses et non biaisées des informations disponibles sur le phénomène de la drogue en Europe.
Die Betrachtung der zur Verfügung stehenden Informationen führt uns darüber hinaus erneut die Notwendigkeit fortgesetzter Wachsamkeit und die Gefahr der Selbstzufriedenheit vor Augen. In dem vorliegenden Bericht werden Warnsignale im Hinblick auf drogenbedingte HIV-Infektionen und drogenbedingte Todesfälle gegeben. Dies soll jedoch weder die enormen Anstrengungen, die europaweit unternommen wurden, um derartige Probleme in Angriff zu nehmen, noch die greifbaren Fortschritte schmälern, die bereits erzielt wurden. Die politischen Entscheidungsträger in Europa mussten zu diesem Zweck schwierige Entscheidungen treffen, denen im Wesentlichen eine sorgfältige Prüfung der vorliegenden Fakten vorausgegangen war. Einem solchen politischen Blickwinkel kann man nur Beifall zollen. In der weltweiten Debatte über das Drogenproblem fehlt es nicht an Rhetorik, wenn es um die Notwendigkeit eines ausgewogenen und faktengestützten Konzepts geht. In Europa hat diese Rhetorik – vielleicht mehr, als irgendwo anders auf der Welt – reale Erfolge gezeitigt. Trotz der Unterschiede zwischen den Mitgliedstaaten bezüglich der Ausprägung ihrer Drogenprobleme und ihrer Maßnahmenschwerpunkte besteht Einigkeit darüber, wie wichtig die gemeinsame Nutzung von Informationen und die Zusammenarbeit sind, um das Angebot an Drogen zu verringern, und darüber, dass Maßnahmen zur Angebotsreduzierung mit Maßnahmen zur Nachfragereduzierung einhergehen müssen. Überdies ist man sich zunehmend einig, dass konkrete Entscheidungen darüber, welche Programme und Maßnahmen dem Interesse der Bürger am besten dienen, sich auf Fakten stützen müssen. Dieser europäische Ansatz manifestiert sich nicht nur in der neuen Europäischen Drogenstrategie, sondern auch in den nationalen Drogenstrategien der Mitgliedstaaten, der stärkeren und einheitlicheren Stimme Europas in dieser Problematik und den Tätigkeiten der EBDD, wenn wir uns bemühen, unseren Teil dazu beizutragen, faktengestützte Entscheidungen auf politischer Ebene zu ermöglichen, indem wir die über die Drogenproblematik in Europa verfügbaren Informationen unvoreingenommen und streng wissenschaftlich analysieren.
Una reflexión sobre la información de que hoy disponemos nos recuerda también la necesidad de no bajar la guardia y nos previene de los peligros de la complacencia. En este informe suenan voces que alertan sobre las infecciones por VIH en el contexto de las drogas y de las muertes relacionadas con drogas. En cualquier caso, en Europa se ha hecho en general un gran esfuerzo por tratar este tipo de problemas, y los avances logrados son palpables. Ello significa que los políticos europeos han tenido que tomar decisiones difíciles, y que lo han hecho tras estudiar minuciosamente todos los datos a su alcance, una forma de hacer política digna de aplauso. En el debate global sobre el problema de las drogas abunda la retórica sobre la necesidad de un planteamiento equilibrado y basado en hechos concretos: en Europa, tal vez más que en ningún otro lugar, hemos pasado de las palabras a los hechos. Pese a las diferencias entre los Estados miembros en cuestiones de detalle sobre los problemas que la droga les plantea y las prioridades de actuación, todos ellos coinciden en la importancia de compartir la información y de colaborar para reducir la oferta de drogas, así como en la necesidad de equilibrar las acciones destinadas a reducir la oferta con las que pretenden reducir la demanda. Además, cada vez es mayor el consenso sobre la necesidad de que sean los datos fehacientes los que orienten las decisiones sobre qué programas y acciones son los mejores para nuestros ciudadanos. Este planteamiento europeo se manifiesta no sólo en la nueva estrategia europea en materia de drogas que han adoptado los Estados miembros, sino en la aparición en Europa de una voz más fuerte y unísona en esta materia y en el trabajo del OEDT, donde nos esforzamos por cumplir nuestra misión de facilitar a los políticos la toma de decisiones ofreciéndoles unos análisis imparciales y de rigor científico de la información sobre el fenómeno de las drogas en Europa.
Le informazioni di cui disponiamo ci inducono inoltre a riflettere sulla necessità di una sorveglianza costante, evitando i pericoli che potrebbe comportare il compiacimento dei risultati ottenuti. Nella presente relazione vengono lanciati segnali di allarme per quanto riguarda le infezioni da HIV connesse con la droga ed i decessi connessi con la droga. Ciò nonostante, in tutt’Europa è stato fatto uno sforzo immane per affrontare questo tipo di problemi e sono stati fatti notevoli progressi, il che significa che i decisori politici europei hanno dovuto operare scelte difficili e lo hanno fatto ampiamente, studiando con attenzione le testimonianze disponibili. Una prospettiva strategica di questo tipo deve essere applaudita. Nell’ambito del dibattito globale sul problema della droga si parla molto della necessità di un approccio bilanciato e basato sull’evidenza. In Europa, forse più che altrove, questo discorso è stato messo in pratica. Nonostante le differenze fra i nostri Stati membri per quanto riguarda taluni aspetti dei problemi di droga che devono affrontare e le loro priorità d’azione, tutti questi Stati sono d’accordo sul fatto che è importante scambiare informazioni e cooperare al fine di ridurre l’offerta di droga e che è necessario bilanciare le attività di riduzione dell’offerta con misure di riduzione della domanda e sono sempre più d’accordo sul fatto che è necessario basarsi su prove oggettive quando si tratta di fare scelte importanti circa i programmi e le azioni da adottare nell’interesse dei nostri cittadini. Questo approccio europeo si manifesta non soltanto nella nuova strategia europea antidroga, ma anche nelle strategie nazionali in materia adottate dai nostri Stati membri, nel tono più deciso e più unanime che si leva dall’Europa su questo tema e nell’attività dell’OEDT, che si adopera strenuamente per svolgere il suo compito di favorire una presa di decisioni informata fornendo un’analisi oggettiva e scientificamente rigorosa delle informazioni disponibili sul fenomeno della droga in Europa.
Uma reflexão sobre a informação disponível recorda igualmente a necessidade de uma vigilância contínua e os perigos da complacência. O presente relatório alerta para as infecções pelo VIH e as mortes associadas ao consumo de droga. Não obstante, no conjunto da Europa, têm sido envidados enormes esforços para sanar este tipo de problemas, tendo‑se já alcançado progressos tangíveis. Tal significou para os decisores políticos europeus a imposição de opções difíceis, em grande medida realizadas após uma análise exaustiva das provas disponíveis. Esta perspectiva política é digna de louvor. O debate global sobre o problema da droga revela-se bastante retórico no que respeita à necessidade de uma abordagem equilibrada e baseada em provas. Na Europa, talvez mais do que em qualquer outra parte, esta retórica tornou-se realidade. Apesar das diferenças entre Estados‑Membros no que se refere às particularidades dos problemas de droga que cada um enfrenta e às suas prioridades de acção, existe acordo sobre a importância de partilhar informação e cooperar no sentido de reduzir a oferta de drogas, bem como sobre a necessidade de equilibrar as acções de redução de oferta com as medidas de redução da procura. Verifica-se igualmente um consenso crescente quanto à necessidade de basear em provas as escolhas difíceis sobre os programas e as acções de maior interesse para os cidadãos. Esta abordagem europeia manifesta-se não apenas na nova estratégia comunitária de luta contra a droga, mas igualmente nas estratégias nacionais de luta contra a droga adoptadas pelos Estados-Membros, na voz mais forte e unificada que emerge da Europa no que concerne esta questão, e no trabalho do OEDT, que procura desempenhar o seu papel de facilitador de decisões políticas fundamentadas, fornecendo uma análise imparcial e cientificamente rigorosa das informações disponíveis sobre o fenómeno da droga na Europa.
Ο προβληματισμός σχετικά με τις διαθέσιμες πληροφορίες μας υπενθυμίζει επίσης την ανάγκη για συνεχή επαγρύπνηση καθώς και τους κινδύνους που εγκυμονεί ο εφησυχασμός. Στην παρούσα έκθεση διατυπώνονται προειδοποιήσεις σχετικά με τα λοιμώδη νοσήματα και τους θανάτους που συνδέονται με τα ναρκωτικά. Ωστόσο, σε ολόκληρη την Ευρώπη έχουν καταβληθεί τεράστιες προσπάθειες για την αντιμετώπιση αυτού του είδους των προβλημάτων και έχει σημειωθεί πραγματική πρόοδος. Αυτό σημαίνει ότι οι Ευρωπαίοι αρμόδιοι για τη χάραξη πολιτικής αναγκάστηκαν να προβούν σε δύσκολες επιλογές, έπειτα από ενδελεχή εξέταση των διαθέσιμων στοιχείων. Μια τέτοια πολιτική προοπτική πρέπει να επιδοκιμάζεται. Η γενικότερη συζήτηση σχετικά με το πρόβλημα των ναρκωτικών δεν στερείται ρητορικής σχετικά με την ανάγκη ισορροπημένης και τεκμηριωμένης προσέγγισης. Στην Ευρώπη, περισσότερο ίσως από οπουδήποτε αλλού, η εν λόγω ρητορική έχει γίνει πραγματικότητα. Παρά τις διαφορές που υπάρχουν μεταξύ των κρατών μελών μας σε ό,τι αφορά τα ιδιαίτερα προβλήματα που καθένα από αυτά αντιμετωπίζει σε σχέση με τα ναρκωτικά καθώς και τις προτεραιότητές τους για δράση, τα κράτη μέλη συμφωνούν ως προς τη σημασία της ανταλλαγής πληροφοριών και της συνεργασίας με στόχο τη μείωση της προμήθειας ναρκωτικών, καθώς και ως προς την ανάγκη επίτευξης ισορροπίας ανάμεσα στις δραστηριότητες μείωσης της προμήθειας και τα μέτρα μείωσης της ζήτησης. Εξάλλου, υπάρχει όλο και μεγαλύτερη συναίνεση σχετικά με την ανάγκη τεκμηριωμένης καθοδήγησης κατά τη λήψη δύσκολων αποφάσεων όσον αφορά τα προγράμματα και τις δράσεις που εξυπηρετούν καλύτερα το συμφέρον των πολιτών μας. Η ευρωπαϊκή αυτή προσέγγιση είναι έκδηλη όχι μόνο στη νέα ευρωπαϊκή στρατηγική για τα ναρκωτικά αλλά και στις εθνικές στρατηγικές για τα ναρκωτικά που έχουν υιοθετήσει τα κράτη μέλη μας, στην ισχυρότερη και πιο ενιαία φωνή που υψώνεται στην Ευρώπη σχετικά με το θέμα αυτό καθώς και στο έργο του ΕΚΠΝΤ, το οποίο προσπαθεί να εκτελέσει την αποστολή του διευκολύνοντας τη λήψη ενημερωμένων αποφάσεων μέσω της παροχής αμερόληπτων και επιστημονικά ακριβών αναλύσεων των πληροφοριών που υπάρχουν διαθέσιμες σχετικά με το πρόβλημα των ναρκωτικών στην Ευρώπη.
Een beschouwing van de beschikbare informatie herinnert ons aan de gevaren van zelfgenoegzaamheid en de noodzaak van voortdurende waakzaamheid. In dit verslag weerklinken waarschuwingen met betrekking tot HIV-infecties en sterfgevallen ten gevolge van drugsgebruik. Desalniettemin is in Europa als geheel een enorme inspanning geleverd om dit soort problemen aan te pakken en is er concrete voortgang geboekt, hetgeen betekent dat Europese beleidsmakers moeilijke keuzen hebben moeten maken na zorgvuldige bestudering van aanwezige bewijzen. Een dergelijk beleidsperspectief moet toegejuicht worden. In de wereldwijde discussie over het drugsprobleem is er geen gebrek aan retoriek wat betreft de behoefte aan een evenwichtige en op bewijzen gebaseerde aanpak. In Europa is deze retoriek, wellicht meer dan elders, werkelijkheid geworden. Ondanks de verschillen tussen de lidstaten in de details van de drugsproblematiek waar zij elk mee te kampen hebben en in hun prioriteiten voor actie bestaat er algemene overeenstemming over het belang van het delen van informatie en samenwerking om de drugstoevoer terug te brengen alsook over de noodzaak toevoerbeperkende activiteiten in evenwicht te brengen met vraagbeperkende maatregelen; in toenemende mate bestaat er ook consensus over de noodzaak zich te laten leiden door bewijzen bij het maken van moeilijke keuzen over programma’s en actiemaatregelen die het meest in het belang van de burgers zijn. De Europese aanpak manifesteert zich niet alleen in de nieuwe Europese drugsstrategie, maar ook in de nationale drugsstrategieën die de lidstaten hebben goedgekeurd; deze klinkt bovendien door in de steeds luidere en meer verenigde stem van Europa inzake dit vraagstuk en in het werk van het EWDD. Wij streven ernaar onze rol te vervullen bij het bevorderen van besluitvorming met kennis van zaken door onbevooroordeelde en wetenschappelijk zorgvuldige analyses van de beschikbare informatie over het drugsfenomeen in Europa ter beschikking te stellen.
Zamyslíme-li se nad dostupnými informacemi, opět si uvědomíme, že je třeba být stále na pozoru a vyvarovat se sebeuspokojení. Varovné tóny zaznívají v této zprávě ve vztahu k infekcím HIV a úmrtím souvisejícím s drogami. V celé Evropě však bylo řešení tohoto typu problémů věnováno nesmírné úsilí a bylo dosaženo značného pokroku. To znamená, že evropští političtí činitelé museli přijmout obtížná rozhodnutí, což povětšinou učinili po pečlivém prostudování dostupných údajů. Takovýto politický přístup je třeba ocenit. V celém světě se vedou rozsáhlé diskuse o tom, že přístup k drogové problematice by měl být vyvážený a založený na důkazech. To se v Evropě, možná více než kde jinde, podařilo. Navzdory odlišnostem ve specifikách drogových problémů, kterým jednotlivé členské státy čelí, a rozdílným prioritám v oblasti reakce na ně, panuje společná shoda o důležitosti sdílení informací a spolupráce s cílem omezit nabídku drog, jakož i o nutnosti vyvážit aktivity usilující o omezení nabídky opatřeními na snížení poptávky. Čím dál silnější je také konsenzus ohledně skutečnosti, že při přijímání těžkých rozhodnutí v souvislosti s výběrem programů a akcí, jež jsou v nejlepším zájmu našich občanů, je třeba se řídit doloženými informacemi. Tento evropský přístup je znatelný nejen v nové protidrogové strategii EU, ale také v národních strategiích přijatých členskými státy, v silnějším a jednotnějším mínění, které se v Evropě vytváří v souvislosti s danou problematikou, a v činnosti agentury EMCDDA, která se snaží podílet na usnadňování zasvěceného politického rozhodování prostřednictvím nezaujaté a vědecky přesné analýzy dostupných informací vztahujících se k drogovému fenoménu v Evropě.
De tilgængelige oplysninger minder os også om behovet for løbende overvågning og farerne ved efterladenhed. Denne beretning anslår en advarende tone i forbindelse med narkotikarelaterede hiv-infektioner og narkotikarelaterede dødsfald. Ikke desto mindre er der i Europa gjort en kolossal indsats for at løse denne type problemer, og der er gjort konkrete fremskridt. Det har betydet, at de politiske beslutningstagere i Europa har måttet træffe svære valg, hvilket de har gjort i stor målestok efter nøje at have undersøgt de foreliggende oplysninger. Et sådant politisk perspektiv fortjener ros. I den globale debat om narkotikaproblemet skortes der ikke på retorikken, når det gælder behovet for en afbalanceret og evidensbaseret tilgang. Denne retorik er, måske mere end noget andet sted, blevet til virkelighed i Europa. Selv om der er forskel på medlemsstaternes narkotikaproblemer og indsatsprioritering, er alle enige om, at det er vigtigt at udveksle oplysninger og at samarbejde med henblik på at begrænse narkotikaudbuddet og afbalancere indsatsen for at begrænse henholdsvis udbuddet og efterspørgslen. Der er stigende enighed om, at de svære valg med hensyn til, hvilke programmer og aktioner der er i EU-borgernes bedste interesse, bør træffes med udgangspunkt i den foreliggende dokumentation. Den europæiske tilgang er ikke blot synlig i den nye europæiske narkotikastrategi, men også i de nationale narkotikastrategier, som medlemsstaterne har vedtaget, i Europas styrkede og forenede stemme på dette område og i EONN’s arbejde, idet vi stræber mod at yde vores bidrag til at muliggøre beslutningstagning på et velinformeret grundlag gennem forelæggelse af en nøje, objektiv og videnskabelig analyse af de oplysninger, der er tilgængelige om narkotikafænomenet i Europa.
Pilk kättesaadavale teabele meenutab ka tarvidust olla jätkuvalt valvel ja paneb südamele mitte unustada ohtusid, mis tekivad enesega rahulolust. Aruandes kõlavad hoiatavad teated narkootikumidega seotud HIV nakatumiste ja surmade kohta. Siiski on Euroopas tervikuna tehtud suuri jõupingutusi selliste probleemide käsitlemiseks ja on olemas käegakatsutavad tulemused. Järelikult on Euroopa poliitikakujundajatel tulnud teha raskeid valikuid ja neid on tehtud pärast olemasolevate andmete hoolikat uurimist. Sellist tegevussuunda saab üksnes tervitada. Narkootikumide probleemi üldarutelus pühendatakse palju sõnu vajadusele tasakaalustatud ja tõenditega kinnitatud lähenemise järele. Euroopas on võib-olla rohkem kui kusagil mujal saanud sõnad tegudeks. Hoolimata liikmesriikide vahelistest erinevustest lahendamist vajavate uimastiprobleemide üksikasjades ja tegevuse prioriteetides, on kõik üksmeelel teabejagamise ja koostöö tähtsuses vähendamaks narkootikumide pakkumist, vajaduses hoida pakkumise ja nõudluse vähendamismeetmed tasakaalus, ning üha enam mõistetakse tarvidust tugineda tõenditele, kui tehakse raskeid valikuid programmide ja meetmete osas, mis vastaksid kõige enam meie kaaskondlaste huvidele. Euroopalik lähenemine ei ilmne mitte üksnes Euroopa uues narkostrateegias, vaid ka liikmesriikide poolt vastu võetud riiklikes narkostrateegiates, tugevamas ja ühtsemas hääles, millega Euroopa seda küsimust arutab, ja EMCDDA töös, mis püüab anda oma panuse poliitikakujundajate teavitamise hõlbustamisse, pakkudes neile erapooletu ja teaduslikult täpse analüüsi teabest, mis on Euroopas narkootikumide kohta kättesaadav.
Saatavissa olevat tiedot osoittavat myös, että jatkuva valvonta on tarpeen ja ettei meillä ole varaa omahyväisyyteen. Tämä raportti varoittaa huumeisiin liittyvistä hiv-infektioista ja huumekuolemista. Euroopassa on kuitenkin yleisesti ottaen nähty hyvin paljon vaivaa näiden ongelmien käsittelemiseksi, ja selvästi havaittavaa edistystä on saavutettu. Se merkitsee, että Euroopan päättäjien on täytynyt tehdä vaikeita valintoja, ja hyvin usein he ovat ensin tarkastelleet huolellisesti asiasta saatavilla olevaa aineistoa. Tällainen asenne politiikassa on kiitettävä. Koko maailmassa puhutaan paljon tasapainoisesta ja havaittuihin tosiasioihin perustuvasta lähestymistavasta. Euroopassa tällaisesta puheesta on ehkä enemmän kuin missään muualla edetty käytännön toimiin. Vaikka jäsenvaltioidemme välillä on eroja niiden kohtaamien huumeongelmien yksityiskohdissa ja toiminnan prioriteeteissa, ollaan yleisesti yksimielisiä tiedon jakamisen ja yhteistyön tärkeydestä, kun tavoitteena on vähentää huumeiden tarjontaa. Ymmärretään myös tarve tasapainottaa tarjonnan ja kysynnän vähentämisen toimenpiteet, ja maat ovat yhä yleisemmin yksimielisiä siitä, että on käytettävä tietoaineistoa pohjana tehtäessä vaikeita päätöksiä siitä, mitkä ohjelmat ja toimenpiteet edistäisivät eniten kansalaistemme etua. Tämä eurooppalainen lähestymistapa heijastuu paitsi uudessa Euroopan huumestrategiassa, myös jäsenvaltioidemme hyväksymissä kansallisissa huumestrategioissa, Euroopan entistä vahvemmassa ja yhtenäisemmässä äänessä tästä asiasta sekä seurantakeskuksemme työssä, kun pyrimme roolimme mukaisesti helpottamaan tietoon perustuvaa päätöksentekoa tarjoamalla puolueettomia ja tieteellisesti tarkkoja analyyseja tiedoista, joita Euroopan huumeilmiöstä on saatavissa.
A rendelkezésre álló információkon gondolkozva nem feledhetjük, hogy továbbra is szükség van az éberség fenntartására, és észre kell vennünk a megelégedettséggel járó veszélyeket is. Ez a jelentés figyelmeztető jelzésekkel szolgál a kábítószerrel összefüggő HIV-fertőzésekkel és kábítószerrel összefüggő halálesetekkel kapcsolatban. Európa egészét tekintve azonban hatalmas erőfeszítések történtek az ilyen típusú problémák kezelésére, és kézzelfogható eredmények születtek. Ez nehéz döntések terhét rótta az európai politikaformálókra, akik a rendelkezésre álló bizonyítékok alapos tanulmányozása után a legtöbb esetben meg is hozták ezeket a döntéseket. Az ilyen szakpolitikai perspektíva elismerést érdemel. A kábítószer-problémáról szóló globális vita nincs híján a kiegyensúlyozott és bizonyítékokon alapuló szemlélet igényével kapcsolatos retorikai fordulatoknak. Európában, talán még inkább mint máshol, ez a retorika valósággá vált. Annak ellenére, hogy a kábítószer-problémák részletei és a fellépésre vonatkozó prioritások tagállamonként változnak, egyetértés uralkodik a kábítószer-kínálat csökkentését célzó információ-megosztás és együttműködés fontosságával kapcsolatban, továbbá arra vonatkozóan, hogy a kínálat csökkentésére irányuló intézkedéseket a kereslet csökkentésére vonatkozó intézkedésekkel kell kiegészíteni. Egyre szélesebb körű konszenzus van kialakulóban abban a tekintetben is, hogy az állampolgáraink érdekeit leginkább szolgáló programok és cselekvések meghatározása során a nehéz döntéseket bizonyítékok alapján kell meghozni. Ez az európai szemléletmód nem csupán az új európai kábítószer-stratégiában mutatkozik meg, hanem a tagállamaink által elfogadott nemzeti kábítószer-stratégiákban is, az erőteljesebb és egységesebb hangütésben, ami Európát egyre inkább jellemzi ezzel a témával kapcsolatban, továbbá az EMCDDA tevékenységét tekintve abban a törekvésünkben, hogy az európai kábítószer-jelenségre vonatkozó, rendelkezésre álló információk objektív és tudományosan megalapozott elemzésével – feladatunknak megfelelően – elősegítsük az információkon alapuló politikaformálást.
Tanker rundt den informasjonen vi har tilgjengelig, minner oss også om at vi hele tiden må være på vakt, og om hvor farlig det er å slå seg til ro med situasjonen. Rapporten sender ut varselsignaler når det gjelder narkotikarelatert HIV-smitte og narkotikarelaterte dødsfall. Det har likevel blitt lagt ned en enorm innsats i hele Europa for å gripe fatt i disse problemene, noe som har resultert i en merkbar framgang på området. Europeiske beslutningstakere har på bakgrunn av dette måttet ta vanskelige valg, noe de har gjort etter å ha gått grundig gjennom tilgjengelig bevismateriale. Denne typen tilnærming er prisverdig. Den globale narkotikadebatten er ikke uten retorikk når det gjelder behovet for en balansert og evidensbasert tilnærming. I Europa, kanskje mer enn noe annet sted, har denne retorikken blitt virkelighet. Til tross for forskjeller mellom medlemslandene når det gjelder detaljer ved narkotikaproblemene de står overfor og hvilke tiltak de prioriterer, er det generell enighet dem imellom om betydningen av informasjonsutveksling og samarbeid for å redusere narkotikatilgangen, og om behovet for å balansere tilbuds- og etterspørselsreduserende tiltak. Det er også økende enighet om nødvendigheten av å la bevisene styre når vanskelige avgjørelser skal tas om hvilke programmer og tiltak som er til innbyggernes beste. Denne europeiske tilnærmingen viser seg ikke bare i den nye europeiske narkotikastrategien, men også i de nasjonale narkotikastrategiene som våre medlemsland har vedtatt, i Europas stadig sterkere og mer forente stemme, og i EONNS arbeid for å legge til rette for informerte politiske avgjørelser ved å sørge for en upartisk og grundig vitenskapelig analyse av den tilgjengelige informasjonen om narkotikasituasjonen i Europa.
O reflecţie asupra informaţiilor disponibile ne aminteşte şi de necesitatea unei vigilenţe mereu treze şi de pericolele pe care le prezintă acceptarea stării de fapt. Prezentul raport lansează semnale de alarmă privind infecţiile HIV legate de droguri, sau decesele legate de droguri. Cu toate acestea, în Europa, pe ansamblu, s-a desfăşurat un efort enorm pentru a aborda acest tip de probleme şi s-au înregistrat progrese palpabile. Aceasta înseamnă că factorii de răspundere din Europa a trebuit să facă alegeri dificile, şi au luat aceste decizii în special în urma studierii atente a dovezilor disponibile. Trebuie să salutăm o astfel de abordare politică. Dezbaterea globală în problema drogurilor nu duce lipsă de discursuri privind necesitatea unei abordări echilibrate şi bazate pe dovezi. În Europa, poate mai mult decât în alte părţi, această retorică a devenit realitate. Cu toate diferenţele dintre statele noastre membre în detaliile privind problema drogurilor cu care se confruntă fiecare dintre acestea sau în priorităţile lor de acţiune, există un acord comun privind importanţa comunicării informaţiilor şi a cooperării, cu scopul de a reduce oferta de droguri, precum şi privind necesitatea de a contrabalansa activităţile de reducere a ofertei cu măsuri de reducere a cererii; se manifestă un consens tot mai larg privind necesitatea ca alegerile dificile privind programele şi măsurile care răspund cel mai bine intereselor cetăţenilor noştri să se întemeieze pe dovezi verificabile. Această abordare europeană este evidentă nu numai în noua strategie europeană privind drogurile, ci şi în strategiile naţionale adoptate de statele membre, în vocea tot mai puternică şi mai unită a Europei în această chestiune şi în activitatea OEDT, întrucât depunem toate eforturile pentru a ne îndeplini rolul de a facilita luarea de decizii în cunoştinţă de cauză, oferind o analiză obiectivă şi riguros ştiinţifică a informaţiilor disponibile privind fenomenul drogurilor în Europa.
Reflexia dostupných informácií nám pripomína potrebu neustálej bdelosti a nebezpečenstvo stagnácie. V tejto správe odznievajú varovania týkajúce sa HIV infekcií súvisiacimi s drogami a úmrtí zapríčinených drogami. A predsa sa v celej Európe vynaložilo veľké úsilie na riešenie týchto problémov a urobil sa značný pokrok. To znamená, že európski politickí činitelia museli urobiť zložité rozhodnutia a urobili ich po dôkladnom preskúmaní dostupných dôkazov. Takýto prístup k politike treba oceniť. V celosvetovej diskusii o drogovom problému prevláda potreba vyváženého prístupu na základe dôkazov. V Európe, viac ako kdekoľvek inde, sa to stalo skutočnosťou. Aj napriek odlišnostiam v rámci drogovej problematiky, ktorým každý členský štát čelí, a rozdielom v prioritách opatrení, panuje spoločná zhoda v tom, že zdieľanie informácií a spolupráca s cieľom znížiť ponuku drog je dôležitá a že je potrebné, aby činnosti na znižovanie ponuky a opatrenia na znižovanie dopytu boli vyvážené. Existuje čoraz výraznejší súhlas s tým, že je potrebné riadiť sa dôkazmi pri realizácii ťažkých rozhodnutí o tom, ktoré programy a opatrenia by najviac reprezentovali záujmy občanov. Európsky prístup sa prejavuje nielen v novej európskej protidrogovej stratégii, ale aj v národných stratégiách schválených členskými štátmi, silnejším a jednotnejším ohlasom, ktorý vzniká v Európe v súvislosti s touto problematikou. Prostredníctvom činnosti EMCDDA sa snažíme plniť svoju úlohu pri uľahčovaní prijímania politických rozhodnutí na základe informácií a to poskytovaním zjednotených a vedecky podložených analýz dostupných údajov o drogovom fenoméne v Európe.
Presoja vseh razpoložljivih informacijah nas opozarja tudi, da je potrebna stalna opreznost in da obstaja nevarnost, da bi bili prehitro zadovoljni z rezultati. Opozorila v tem poročilu se nanašajo na okužbe s HIV, povezane z uživanjem drog, ter na smrti zaradi drog. Evropa kot celota si izjemno prizadeva pri spopadanju s temi problemi in je pri tem že dosegla znaten napredek. To pomeni, da so oblikovalci politike v Evropi imeli zelo težko delo pri sprejemanju odločitev, odločali pa so se večinoma po tem, ko so pazljivo preučili vse razpoložljive podatke. Takšni usmeritvi politik bi bilo treba zaploskati. Kadar razprave o problemu drog potekajo na globalni ravni, se vedno mnogo govori o potrebi po uravnoteženem in na dokazih temelječem pristopu. V Evropi so morda bolj kot kjerkoli drugje te besede postale resničnost. Kljub razlikam med državami članicami glede posameznih problemov, s katerim se zaradi drog spopada vsaka med njimi, in kljub razlikam glede prednostnih ukrepov, vse države soglašajo, kako pomembna sta izmenjava informacij in sodelovanje za zmanjšanje dobave drog kot tudi, da je potrebno dejavnosti za zmanjšanje dobave uravnotežiti z ukrepi za zmanjšanje povpraševanja. Poleg tega pa se čedalje bolj strinjajo tudi glede tega, da je treba izbiro najboljših programov in ukrepov za naše državljane utemeljiti z dokazi. Ta evropski pristop se ne odraža samo v novi evropski strategiji o drogah, ampak tudi v nacionalnih strategijah boja proti drogam, ki so jih sprejele države članice. Odraža se tudi kot močnejši in enotnejši glas, ki se v Evropi razširja v zvezi s tem vprašanjem, ter je razviden iz dela Centra, ko si ta prizadeva izpolnjevati vlogo, ki jo ima pri spodbujanju informiranega oblikovanja politik, in sicer tako, da nudi nepristranske in znanstveno natančne analize razpoložljivih informacij o pojavu drog v Evropi.
En reflektion över den information som finns påminner också om behovet av fortsatt vaksamhet och faran med självbelåtenhet. En varnande röst höjs i denna rapport när det gäller narkotikarelaterade HIV-infektioner och narkotikarelaterade dödsfall. En enorm ansträngning har trots allt gjorts över hela Europa för att ta itu med denna typ av problem och påtagliga framsteg har gjorts. Detta har inneburit att politiska beslutsfattare i Europa varit tvungna att fatta svåra beslut och de har i stor utsträckning gjort så efter att noggrant studera tillgängliga uppgifter. Ett sådant politiskt perspektiv förtjänar stöd. I den globala debatten om narkotikaproblemet saknas inte retorik om behovet av ett balanserat och bevisbaserat angreppssätt. I Europa, kanske mer än någon annanstans, har denna retorik omsatts i handling. Trots att det finns skillnader mellan våra medlemsstater när det gäller de narkotikaproblem de står inför och de prioriterade åtgärder de vidtar, så finns det en gemensam överenskommelse om vikten av att dela information och samarbeta för att minska tillgången på narkotika liksom om behovet att balansera åtgärder för att minska tillgången med åtgärder för att minska efterfrågan. Det finns också ett växande samförstånd om behovet att vägledas av bevisunderlag när svåra val görs om vilka program och åtgärder som tjänar våra medborgare bäst. Detta europeiska angreppssätt visar sig inte endast i EU:s nya narkotikastrategi utan också i de nationella narkotikastrategier som våra medlemsstater har antagit, i det starkare och enhetligare uttryck som träder fram i Europa om denna fråga samt i ECNN:s arbete där vi eftersträvar att ta vårt ansvar för att underlätta välgrundade politiska beslut genom att göra en opartisk och ytterst noggrann vetenskaplig analys av den information som finns om narkotikafenomenet i Europa.
Mevcut bilgiler bize sürekli dikkatli olma gereğini ve rahatlamanın tehlikelerini hatırlatmaktadır. Bu raporda uyuşturucuya bağlı HIV enfeksiyonları ve uyuşturucuya bağlı ölümlere ilişkin olarak uyarılar yer almaktadır. Bununla beraber, genel olarak Avrupa’da, bu gibi sorunlara eğilmek için olağanüstü çabalar gösterilmiş ve somut ilerlemeler kaydedilmiştir. Bu durum, Avrupa’da politika yapıcıların güç tercihlerde bulunmak durumunda kalmış oldukları ve eldeki kanıtları dikkatle inceledikten sonra da bu tercihleri yaptıkları anlamına gelmiştir. Böylesi bir politika perspektifi alkışlanmalıdır. Dünyadaki uyuşturucu sorunu tartışmasında, dengeli ve kanıt esaslı bir yaklaşım ihtiyacına ilişkin görüşler de oldukça fazladır. Avrupa’da, belki de başka hiçbir yerde olmadığı kadar, bu konuşmalar gerçek olmuştur. Üye Devletlerimiz arasında, her birinin karşı karşıya olduğu uyuşturucu sorununun ayrıntılarındaki ve eyleme yönelik önceliklerindeki farklılıklara rağmen, uyuşturucu arzını azaltmak üzere bilgi paylaşımı ve işbirliği yapmanın önemi için olduğu kadar, arz azaltma faaliyetlerini talep azaltma tedbirleriyle dengeleme ihtiyacına yönelik de ortak bir fikir birliği bulunmaktadır ve hangi program ve eylemlerin vatandaşlarımız için en iyi faydayı sağlayabileceğine dair zor kararların alınmasında kanıt esaslı hareket etme gereğine ilişkin olarak da mutabakat artmaktadır. Bu Avrupa yaklaşımı yalnızca Avrupa’nın yeni uyuşturucu stratejisinde değil, aynı zamanda Üye Devletlerimiz’in kabul etmiş olduğu ulusal uyuşturucu stratejilerinde, Avrupa’dan bu konu hakkında çıkan daha güçlü ve ortak seste ve EMCDDA’nın çalışmalarında da kendini göstermekte olup, biz de Avrupa’daki uyuşturucu sorunu hakkındaki mevcut bilgilerin tarafsız ve bilimsel açıdan sıkı bir analizini sunmak yoluyla bilgilendirilen politika yapıcılığını kolaylaştırmak konusunda üzerimize düşeni yerine getirmeye çalışmaktayız.
Atskats uz pieejamo informāciju mums atgādina arī par vajadzību būt pastāvīgi modriem un par bezrūpības radītām sekām. Brīdinošās piezīmes šajā pārskatā norāda uz iespējamu ar narkotiku lietošanu saistītu HIV infekciju un narkotiku lietošanas izraisītiem nāves gadījumiem. Tomēr Eiropā kopumā ir daudz veikts, lai pievērstos šādām problēmām un ir sasniegti redzami panākumi. Tas nozīmē, ka Eiropas politikas veidotāji bija grūtas izvēles priekšā un ka viņi lielā mērā par to ir izšķīrušies, iepriekš rūpīgi izskatot pieejamos faktus. Šāda politikas virzība ir apsveicama. Diskusijās par narkomānijas problēmu visā pasaulē plaši runā par vajadzību pēc saskaņotas un liecību pamatotas pieejas. Eiropā varbūt plašāk nekā jebkur citur šīs pārrunas pārtapušas par reālu rīcību. Par spīti mūsu dalībvalstu atšķirīgajām narkomānijas problēmas niansēm un narkomānijas apkarošanas rīcības prioritātēm, pastāv vispārēja vienprātība par to, cik svarīga ir informācijas apmaiņa un sadarbība, lai mazinātu narkotiku pieejamību, kā arī par to, cik nozīmīgi ir sagādes mazināšanas pasākumus pielīdzināt pieprasījuma samazināšanai, un ir novērojama arvien lielāka vienprātība par pierādījumu izmantošanu, izdarot grūtu izvēli par to, kādas programmas un rīcība vislabāk aizstāv mūsu pilsoņu intereses. Šī Eiropas pieeja ir redzama ne tikai jaunajā Eiropas narkomānijas apkarošanas stratēģijā, bet arī valstu narkomānijas apkarošanas stratēģijās, ko mūsu dalībvalstis ir pieņēmušas stiprākā un vienotākā kopbalsī par šo jautājumu Eiropā un EMCDDA, tā kā mēs tiecamies no savas puses palīdzēt atvieglot uz informāciju balstītas politikas veidošanu, sniedzot neietekmētu un zinātniski uzticamu pieejamās informācijas analīzi par narkotiku jautājumu Eiropā.
  RozdziaÅ‚ 7: Choroby za...  
(189) Patrz wykres INF-14 (część iii) i (część iv) w Biuletynie statystycznym za 2006 r.
(189) See Figure INF-14 (part iii) and (part iv) in the 2006 statistical bulletin.
(189) Voir figure INF-14 (partie iii) et (partie iv) du bulletin statistique 2006.
(189) Siehe Abbildung INF-14 (Teil iii) und (Teil iv) im Statistical Bulletin 2006.
(189) Véase el gráfico INF-14 (parte iii) y (parte iv) del boletín estadístico de 2006.
(189) Cfr. il grafico INF-14 (parte iii) e (parte iv) nel bollettino statistico 2006.
(189) Ver figura INF-14 (parte iii) e (parte iv) no Boletim Estatístico de 2006.
(189) Βλέπε Διάγραμμα INF-14 (μέρος iii) και (μέρος vi) στο Δελτίο στατιστικών στοιχείων 2006.
(189) Zie de figuren INF-14 (deel iii) en (deel iv) in het Statistical Bulletin 2006.
(189) Viz obr. INF-14 (část iii) a (část iv) ve Statistickém věstníku 2006.
(189) Se figur INF-14 (del iii) og (del iv) i Statistical bulletin 2006.
(189) Vt joonis INF-14 (iii osa) ja (iv osa) 2006. a statistikabülletäänis.
(189) Ks. kaavio INF-14 (osa iii) ja (osa iv) vuoden 2006 Tilastotiedotteessa.
(189) . az INF-14 (iii. rész) és (iv. rész) ábrát a 2006. évi statisztikai közlönyben.
(189)  Se figur INF-14 (del iii) og (del iv) i Statistiske opplysninger
(189) Vezi Figura INF-14 (partea iii) şi (partea iv) din Buletinul statistic 2006.
(189) Pozri obrázok INF-14 (časť iii) a (časť iv) v štatistickej ročenke 2006.
(189) Glej prikaz INF-14 (del iii) in (del iv) v Statističnem biltenu 2006.
(189) Se figur INF-14 (part iii) and (part iv) i statistikbulletinen 2006.
(189) Bkz. 2006 istatistik bülteninde Şekil INF-14 (bölüm iii) ve (bölüm iv).
(189) Skatīt attēlu INF-14 (iii. un iv. daļu) 2006. gada statistikas biļetenā.
  RozdziaÅ‚ 7: Choroby za...  
(189) Patrz wykres INF-14 (część iii) i (część iv) w Biuletynie statystycznym za 2006 r.
(189) See Figure INF-14 (part iii) and (part iv) in the 2006 statistical bulletin.
(189) Voir figure INF-14 (partie iii) et (partie iv) du bulletin statistique 2006.
(189) Siehe Abbildung INF-14 (Teil iii) und (Teil iv) im Statistical Bulletin 2006.
(189) Véase el gráfico INF-14 (parte iii) y (parte iv) del boletín estadístico de 2006.
(189) Cfr. il grafico INF-14 (parte iii) e (parte iv) nel bollettino statistico 2006.
(189) Ver figura INF-14 (parte iii) e (parte iv) no Boletim Estatístico de 2006.
(189) Βλέπε Διάγραμμα INF-14 (μέρος iii) και (μέρος vi) στο Δελτίο στατιστικών στοιχείων 2006.
(189) Zie de figuren INF-14 (deel iii) en (deel iv) in het Statistical Bulletin 2006.
(189) Viz obr. INF-14 (část iii) a (část iv) ve Statistickém věstníku 2006.
(189) Se figur INF-14 (del iii) og (del iv) i Statistical bulletin 2006.
(189) Vt joonis INF-14 (iii osa) ja (iv osa) 2006. a statistikabülletäänis.
(189) Ks. kaavio INF-14 (osa iii) ja (osa iv) vuoden 2006 Tilastotiedotteessa.
(189) . az INF-14 (iii. rész) és (iv. rész) ábrát a 2006. évi statisztikai közlönyben.
(189)  Se figur INF-14 (del iii) og (del iv) i Statistiske opplysninger
(189) Vezi Figura INF-14 (partea iii) şi (partea iv) din Buletinul statistic 2006.
(189) Pozri obrázok INF-14 (časť iii) a (časť iv) v štatistickej ročenke 2006.
(189) Glej prikaz INF-14 (del iii) in (del iv) v Statističnem biltenu 2006.
(189) Se figur INF-14 (part iii) and (part iv) i statistikbulletinen 2006.
(189) Bkz. 2006 istatistik bülteninde Şekil INF-14 (bölüm iii) ve (bölüm iv).
(189) Skatīt attēlu INF-14 (iii. un iv. daļu) 2006. gada statistikas biļetenā.
  RozdziaÅ‚ 3: Konopie in...  
(79) Patrz tabela TDI-10 (część i) i (część ii) w Biuletynie statystycznym za 2006 r.
(79) See Table TDI-10 (part i) and (part ii) in the 2006 statistical bulletin.
(79) Voir tableau TDI-10 (partie i) et (partie ii) du bulletin statistique 2006.
(79) Siehe Tabelle TDI-10 (Teil i) und (Teil ii) im Statistical Bulletin 2006.
(79) Véase el cuadro TDI-10 (parte i) y (parte ii) del boletín estadístico de 2006.
(79) Cfr. la tabella TDI-10 (parte i e (parte ii) nel bollettino statistico 2006.
(79) Ver quadro TDI-10 (parte i) e (parte ii) no Boletim Estatístico de 2006.
(79) Βλέπε Πίνακα TDI-10 (μέρος i) και (μέρος ii) στο Δελτίο στατιστικών στοιχείων 2006.
(79) Zie tabel TDI-10 (deel i) en (deel ii) in het Statistical Bulletin 2006.
(79) Viz tab. TDI-10 (část i) a (část ii) ve Statistickém věstníku 2006.
(79) Se tabel TDI-10 (del i) og (del ii) i Statistical bulletin 2006.
(79) Vt tabel TDI-10 (i osa) ja (ii osa) 2006. a statistikabülletäänis.
(79) Ks. taulukko TDI-10 (osa i) ja (osa ii) vuoden 2006 Tilastotiedotteessa.
(79) . a TDI-10 (i. rész) és (ii. rész) táblázatot a 2006. évi statisztikai közlönyben.
(79) Se tabell TDI-10 (del i) i Statistiske opplysninger 2006.
(79) Vezi Tabelul TDI-10 (partea i) şi (partea ii) din Buletinul statistic 2006.
(79) Pozri tabuľku TDI-10 (časť i) a (časť ii) v štatistickej ročenke 2006.
(79) Glej tabelo TDI-10 (del i) in (del ii) v Statističnem biltenu 2006.
(79) Se tabell TDI-10 (part i) and (part ii) i statistikbulletinen 2006.
(79) Bkz. 2006 istatistik bülteninde Tablo TDI-10 (bölüm i) ve (bölüm ii).
(79) Skatīt tabulu TDI-10 (i. daļu) un (ii. daļu) 2006. gada statistikas biļetenā.
  RozdziaÅ‚ 7: Choroby za...  
(187) Patrz wykres INF-5 (część ii) i (część vi) w Biuletynie statystycznym za 2006 r.
(187) See Figure INF-5 (part ii) and (part vi) in the 2006 statistical bulletin.
(187) Voir figure INF-5 (partie ii) et (partie vi) du bulletin statistique 2006.
(187) Siehe Abbildung INF-5 (Teil ii) und (Teil vi) im Statistical Bulletin 2006.
(187) Véase el gráfico INF-5 (parte ii) y (parte vi) del boletín estadístico de 2006.
(187) Cfr. il grafico INF-5 (parte ii) e (parte vi) nel bollettino statistico 2006.
(187) Ver figura INF-5 (parte ii) e (parte vi) no Boletim Estatístico de 2006.
(187) Βλέπε Διάγραμμα INF-5 (μέρος ii) και (μέρος vi) στο Δελτίο στατιστικών στοιχείων 2006.
(187) Zie de figuren INF-5 (deel ii) en (deel vi) in het Statistical Bulletin 2006.
(187) Viz obr. INF-5 (část ii) a (část vi) ve Statistickém věstníku 2006.
(187) Se figur INF-5 (del ii) og (del vi) i Statistical bulletin 2006.
(187) Vt joonis INF-5 (ii osa) ja (vi osa) 2006. a statistikabülletäänis.
(187) Ks. kaavio INF-5 (osa ii) ja (osa vi) vuoden 2006 Tilastotiedotteessa.
(187) . az INF-5 (ii. rész) és (vi. rész) ábrát a 2006. évi statisztikai közlönyben.
(187)  Se figur INF-5 (del ii) og (del vi) i Statistiske opplysninger 2006.
(187) Vezi Figura INF-5 (partea ii) şi (partea vi) din Buletinul statistic 2006.
(187) Pozri obrázok INF-5 (časť ii) a (časť vi) v štatistickej ročenke 2006.
(187) Glej prikaz INF-5 (del ii) in (del vi) v Statističnem biltenu 2006.
(187) Se figur INF-5 (del ii) och (del vi) i statistikbulletinen 2006.
(187) Bkz. 2006 istatistik bülteninde Şekil INF-5 (bölüm ii) ve (bölüm vi).
(187) Skatīt attēlu INF-5 (ii. un vi. daļu) 2006. gada statistikas biļetenā.
  RozdziaÅ‚ 7: Choroby za...  
(200) Patrz tabela DRD-1 (część iii) i (część iv) w Biuletynie statystycznym za 2006 r.
(200) See Table DRD-1 (part iii) and (part iv) in the 2006 statistical bulletin.
(200) Voir tableau DRD-1 (partie iii) et (partie iv) du bulletin statistique 2006.
(200) Siehe Tabelle DRD-1 (Teil iii) und (Teil iv) im Statistical Bulletin 2006.
(200) Véase el cuadro DRD-1 (parte iii) y (parte iv) del boletín estadístico de 2006.
(200) Cfr. il grafico DRD-1 (parte iii) e (parte iv) nel bollettino statistico 2006.
(200) Ver quadro DRD-1 (parte iii) e (parte iv) no Boletim Estatístico de 2006.
(200) Βλέπε Διάγραμμα DRD-1(μέρος iii) και (μέρος iv) στο Δελτίο στατιστικών στοιχείων 2006.
(200) Zie tabel DRD-1 (deel iii) en (deel iv) in het Statistical Bulletin 2006.
(200) Viz tab. DRD-1 (část iii) a (část iv) ve Statistickém věstníku 2006.
(200) Se tabel DRD-1 (del iii) og (del iv) i Statistical bulletin 2006.
(200) Vt tabel DRD-1 (iii osa) ja (iv osa) 2006. a statistikabülletäänis.
(200) Ks. taulukko DRD-1 (osa iii) ja (osa iv) vuoden 2006 Tilastotiedotteessa.
(200) . a DRD-1 (iii. rész) és (iv. rész) táblázatot a 2006. évi statisztikai közlönyben.
(200)  Se tabell DRD-1 (del iii) og (del iv) i Statistiske opplysninger
(200) Vezi Tabelul DRD-1 (partea iii) şi (partea iv) din Buletinul statistic 2006.
(200) Pozri tabuľku DRD-1 (časť iii) a (časť iv) v štatistickej ročenke 2006.
(200) Glej tabelo DRD-1 (del iii) in (del iv) v Statističnem biltenu 2006.
(200) Se tabell DRD-1 (part iii) och (part iv) i statistikbulletinen 2006.
(200) Bkz. 2006 istatistik bülteninde Tablo DRD-1 (bölüm iii) ve (bölüm iv).
(200) Skatīt tabulu DRD-1 (iii. un iv. daļu) 2006. gada statistikas biļetenā.
  RozdziaÅ‚ 4: Amfetaminy...  
Wśród młodzieży szkolnej w wieku 15-16 lat szacunkowy odsetek osób, które przynajmniej raz zażywały grzyby halucynogenne, jest w dziewięciu państwach członkowskich taki sam lub wyższy w porównaniu z szacunkowym odsetkiem osób, które przynajmniej raz zażywały ekstazy (Hibell et al., 2004 r.).
Recent adult and school population surveys in the EU indicate that, among young people aged 15–24 years, lifetime use of hallucinogenic mushrooms ranges from less than 1 % to 8 % (128). Lifetime prevalence estimates for use of hallucinogenic mushrooms among school students aged 15–16 years are equal to, or higher than, lifetime prevalence estimates for ecstasy use in nine of the EU Member States (Hibell et al., 2004). However, there are indications that continuation rates are lower for hallucinogenic mushrooms than for most other drugs. This is a common feature of hallucinogenic drug use and reflects the fact that young people generally choose to confine this type of drug use to experimenting and rarely go on to develop patterns of regular use.
Des enquêtes récentes menées dans l'UE auprès de la population adulte et en milieu scolaire indiquent que, chez les jeunes âgés de 15 à 24 ans, l'usage au cours de la vie de champignons hallucinogènes est compris entre moins de 1 % et 8% (128). Les estimations de prévalence au cours de la vie de la consommation de champignons hallucinogènes parmi les élèves de 15-16 ans sont égales ou supérieures à celles de la prévalence au cours de la vie de l'usage d'ecstasy dans neuf États membres de l'UE (Hibell et al., 2004). Toutefois, certains indices donnent à penser que les pourcentages de continuité de la consommation de champignons hallucinogènes sont inférieurs à ceux de la plupart des autres drogues. Il s'agit d'une caractéristique commune à la consommation des substances hallucinogènes, qui traduit le fait que les jeunes choisissent généralement de limiter ce genre de consommation de drogue à l'expérimentation et passent rarement au stade d'un usage régulier.
Vor kurzem in der EU durchgeführte demografische Erhebungen unter Erwachsenen und an Schulen weisen darauf hin, dass unter jungen Menschen im Alter zwischen 15 und 24 Jahren die Lebenszeitprävalenz des Konsums halluzinogener Pilze zwischen unter 1 % und 8 % liegt (128). Die Schätzungen für die Lebenszeitprävalenz des Konsums halluzinogener Pilze unter Schülern im Alter von 15 bis 16 Jahren sind in neun EU-Mitgliedstaaten ebenso hoch wie die Schätzungen für die Lebenszeitprävalenz des Konsums von Ecstasy oder sogar höher (Hibell et al., 2004). Es gibt jedoch Anzeichen dafür, dass die Fortsetzungsraten bei halluzinogenen Pilzen niedriger sind als bei den meisten anderen Drogen. Dies ist ein weit verbreitetes Merkmal des Konsums halluzinogener Drogen und spiegelt die Tatsache wider, dass junge Menschen in der Regel mit dieser Form des Drogenkonsums nur experimentieren möchten und sich in der Folge nur selten regelmäßige Konsummuster herausbilden.
Las encuestas realizadas recientemente entre la población adulta y escolares de la UE indican que, entre los jóvenes de 15 a 24 años, la prevalencia de consumo de hongos alucinógenos a lo largo de la vida oscila entre menos del 1 % y un 8 % (128). Se estima que, en nueve Estados miembros de la UE, la prevalencia de consumo de hongos alucinógenos a lo largo de la vida entre escolares de 15 a 16 años es igual o superior a la prevalencia de consumo de éxtasis a lo largo de la vida (Hibell et al., 2004). No obstante, existen indicios de que, en el caso de los hongos alucinógenos, las tasas de continuación son inferiores que en la mayoría de las demás drogas. Esta es una característica común del consumo de drogas alucinógenas y viene a reflejar el hecho de que los jóvenes, en general, optan por consumir este tipo de droga de forma experimental y rara vez continúan desarrollando pautas de consumo regular.
Da recenti indagini condotte tra adulti e studenti nell’Unione europea si evince che tra i giovani di 15–24 anni il consumo una tantum di funghi allucinogeni è compreso in una percentuale che va da meno dell’1% all’8% (128). La prevalenza una tantum del consumo di funghi allucinogeni tra i ragazzi di 15–16 anni è equivalente o superiore alla prevalenza una tantum del consumo di ecstasy in nove Stati membri dell’Unione europea (Hibell e altri, 2004). Tuttavia, vi sono segnali che le “percentuali di continuità” sono inferiori per i funghi allucinogeni rispetto alla maggior parte delle altre droghe. Questo è un aspetto caratteristico del consumo di sostanze allucinogene, dovuto al fatto che i giovani generalmente scelgono di circoscrivere l’uso di queste sostanze alla sperimentazione e raramente sviluppano modelli di consumo regolare.
Inquéritos recentemente realizados à população adulta e à população escolar da UE indicam que, entre os jovens dos 15 aos 24 anos, o consumo ao longo da vida de cogumelos alucinogénios varia entre menos de 1% e 8% (128). As estimativas da prevalência ao longo da vida do consumo de cogumelos alucinogénios entre os estudantes de 15–16 anos são idênticas, ou superiores, às estimativas da prevalência do consumo de ecstasy ao longo da vida em nove Estados-Membros da UE (Hibell et al., 2004). Contudo, há indícios de que as taxas de continuação são mais baixas para os cogumelos alucinogénios do que para a maioria das outras drogas. Esta é uma característica comum do consumo de alucinogénios e reflecte o facto de os jovens preferirem, de um modo geral, limitar este tipo de consumo à experimentação, raramente desenvolvendo padrões de consumo regular.
Από πρόσφατες έρευνες στον ενήλικο και μαθητικό πληθυσμό στην ΕΕ προκύπτει ότι στους νέους ηλικίας 15–24 ετών η χρήση παραισθησιογόνων μανιταριών σε όλη τη ζωή κυμαίνεται από λιγότερο από 1 % έως 8 % (128). Οι εκτιμήσεις για την επικράτηση της χρήσης παραισθησιογόνων μανιταριών σε όλη τη ζωή στους μαθητές ηλικίας 15–16 ετών βρίσκονται στα ίδια επίπεδα ή είναι υψηλότερες από τις εκτιμήσεις για την επικράτηση της χρήσης έκστασης σε εννέα από τα κράτη μέλη της ΕΕ (Hibell κ.ά., 2004). Ωστόσο, υπάρχουν ενδείξεις ότι τα ποσοστά συνεχούς χρήσης είναι χαμηλότερα για τα παραισθησιογόνα μανιτάρια από ό,τι για τα περισσότερα άλλα ναρκωτικά. Αυτό είναι ένα σύνηθες χαρακτηριστικό της χρήσης παραισθησιογόνων ουσιών και απηχεί το γεγονός ότι οι νέοι συνήθως επιλέγουν να περιορίζονται στον πειραματισμό σε σχέση με αυτή τη μορφή χρήσης ναρκωτικών και σπανίως αναπτύσσουν πρότυπα συστηματικής χρήσης.
Uit recent onderzoek onder volwassenen en scholieren in de EU blijkt dat het “ooit”-gebruik van hallucinogene paddestoelen onder 15- tot 24-jarigen varieert van minder dan 1% tot 8% (128). Naar schatting is in negen EU-lidstaten het “ooit”-gebruik van hallucinogene paddestoelen onder 15- en 16-jarige scholieren gelijk aan of hoger dan dat van ecstasy (Hibell et al., 2004). Er zijn echter aanwijzingen dat de continueringspercentages voor hallucinogene paddestoelen lager zijn dan voor de meeste andere drugs. Dat is een algemeen kenmerk van het gebruik van hallucinogene drugs en weerspiegelt het feit dat jongeren in het algemeen alleen willen experimenteren met dit soort drugs en ze zelden regelmatig gaan gebruiken.
Nedávné průzkumy provedené v EU u dospělé a školní populace naznačují, že mezi mladými lidmi ve věku 15–24 let se celoživotní prevalence užívání halucinogenních hub pohybuje od méně než 1 % do 8 % (128). V devíti členských státech EU je odhadovaná celoživotní prevalence užívání halucinogenních hub mezi studenty ve věku 15–16 let stejná jako odhadovaná celoživotní prevalence užívání extáze nebo vyšší (Hibell a kol., 2004). Existují však náznaky, že míra pokračujícího užívání je v případě halucinogenních hub nižší než v případě většiny ostatních drog. To je častým rysem užívání halucinogenních drog a svědčí to o skutečnosti, že mladí lidé tento typ drog obecně spojují s experimenty a málokdy se u nich pokračujícím užíváním vytvoří vzorce pravidelného užívání.
Det fremgår af nylige befolkningsundersøgelser blandt voksne og skoleundersøgelser i EU, at langtidsprævalensen for brug af hallucinogene svampe blandt unge i alderen 15–24 år varierer fra under 1 til 8 % (128). Skønnene over langtidsprævalensen for brug af hallucinogene svampe blandt skoleelever i alderen 15–16 år ligger på samme niveau som, eller er højere end, skønnene over langtidsprævalensen for ecstasybrug i ni af EU-medlemsstaterne (Hibell m.fl., 2004). Der er imidlertid tegn på, at fortsættelsesfrekvenserne er lavere for hallucinogene svampe end for de fleste andre stoffer. Dette er et almindeligt træk ved brug af hallucinogener og er en afspejling af, at unge generelt vælger at begrænse denne form for stofbrug til eksperimenter og sjældent går over til regelmæssig brug heraf.
Hiljutised täiskasvanuid ja kooliõpilasi hõlmavad rahvastiku-uuringud ELis näitavad, et 15–24aastaste noorte hulgas ulatub elu jooksul hallutsinogeensete seente tarbimise määr vähem kui 1%-st kuni 8%-ni.(128) Elu jooksul hallutsinogeensete seente tarbimise määr 15–16aastaste kooliõpilaste hulgas on võrdne elu jooksul ecstasy tarbimise määraga (või sellest kõrgem) üheksas EL liikmesriigis (Hibell et al., 2004). Siiski tundub, et hallutsinogeensete seente puhul on kestva tarbimise määr madalam kui enamiku muude uimastite puhul. See on hallutsinogeensete uimastite tarbimisel tavaline ning peegeldab asjaolu, et noored inimesed enamasti eksperimenteerivad selliste uimastitega ja harva juhtub, et tarbimine muutub regulaarseks.
EU:ssa äskettäin tehdyissä aikuis- ja koululaiskyselyissä havaittiin, että 15–24-vuotiaiden ikäryhmässä 1–8 prosenttia nuorista oli käyttänyt hallusinogeenisia sieniä ainakin kerran (128). Yhdeksässä EU:n jäsenvaltiossa laadittujen arvioiden mukaan 15–16-vuotiaiden ikäryhmässä on yhtä paljon tai enemmän hallusinogeenisia sieniä kuin ekstaasia ainakin kerran käyttäneitä (Hibell et al., 2004). Vaikuttaa kuitenkin siltä, että käytönjatkamisaste on alhaisempi kuin muiden huumeiden. Tämä on hallusinogeenisten huumeiden käytölle tyypillinen piirre; nuorilla tämänkaltaisten huumeiden käyttö jää yleensä kokeiluksi, ja niitä aletaan harvoin käyttää säännöllisesti.
A közelmúltban az EU-ban végzett felnőtt és iskolai populációs felmérések azt jelzik, hogy a 15–24 éves fiatalok körében a hallucinogén gombák használatának életprevalenciája az 1%-nál kevesebbtől 8%-ig terjed128. A hallucinogén gombák használatának becsült életprevalenciája a 15–16 éves diákok körében kilenc EU-tagállamban megegyezik az extasyhasználatéval, vagy meg is haladja azt (Hibell és mások, 2004). Vannak azonban arra utaló jelek, hogy a folytatási ráta a hallucinogén gombák esetében alacsonyabb, mint a legtöbb más kábítószernél. Ez a hallucinogén kábítószerek használatára általában is jellemző, és azt a tényt tükrözi, hogy a fiatalok a kábítószer-használat e típusában rendszerint a kipróbálásra szorítkoznak, így ritkán lépnek tovább a rendszeres használati szokások kialakítása felé.
Nyere befolkningsundersøkelser blant voksne og skoleungdom i EU tyder på en livstidsbruk av hallusinogene sopper blant ungdom mellom 15 og 24 på mellom knappe 1 % og 8 % (128). Estimater av livstidsprevalensen for bruk av hallusinogene stoffer blant skoleelever i aldersgruppen 15-16 år ligger på samme nivå som, eller høyere enn, estimatene for livstidsprevalens for ecstasy i ni av EUs medlemsstater (Hibell et al., 2004). Det er imidlertid indikasjoner på at fortsettelsesratene er lavere for hallusinogene sopper enn for de fleste andre stoffer. Dette er et vanlig kjennetegn ved bruken av hallusinogene stoffer, og gjenspeiler det faktum at unge mennesker generelt velger bare å eksperimentere med denne typen stoffer og sjelden utvikler regelmessige bruksmønstre.
Unele sondaje recente realizate în Uniunea Europeană la nivelul populaţiei adulte şi în şcoli arată că, în rândul tinerilor de 15–24 de ani, consumul de ciuperci halucinogene pe parcursul vieţii variază de la sub 1 % până la 8 % (128). Estimările prevalenţei consumului de ciuperci halucinogene pe parcursul vieţii în rândul elevilor de 15–16 ani sunt mai mari sau egale cu estimările prevalenţei consumului de ecstasy pe parcursul vieţii în nouă state membre ale Uniunii Europene (Hibell et al., 2004). Cu toate acestea, realitatea arată că ratele de continuare sunt mai mici pentru ciupercile halucinogene decât pentru majoritatea drogurilor. Aceasta este o trăsătură obişnuită a consumului de droguri halucinogene şi reflectă faptul că tinerii în general limitează la experimentare acest tip de consum şi rareori se întâmplă să dezvolte forme de consum regulat.
Nedávne výskumy medzi dospelými a žiakmi škôl v EÚ naznačujú, že medzi mladými ľuďmi vo veku 15 – 24 rokov sa celoživotné užívanie halucinogénnych húb pohybuje od menej ako 1 % do 8 % (128). Odhady celoživotnej prevalencie užívania halucinogénnych húb medzi žiakmi škôl vo veku 15 – 16 rokov sú rovnaké alebo vyššie ako odhady celoživotnej prevalencie užívania extázy v deviatich členských štátoch EÚ (Hibell a kol., 2004). Existujú však indikácie, že miery trvania sú pre halucinogénne huby nižšie ako pre väčšinu iných drog. Toto je bežný hlavný rys užívania halucinogénnych drog a odráža skutočnosť, že mladí ľudia si vo všeobecnosti volia obmedzenie tohto typu užívania drog na experimentovanie a zriedkavo pokračujú v rozvoji foriem pravidelného užívania.
Najnovejše raziskave med odraslimi in šolsko mladino v EU so pokazale, da delež mladih v starosti od 15 do 24 let, ki so že kdaj poskusili halucinogene gobe, znaša od manj kot 1 % do 8 % (128). Delež dijakov v starosti od 15 do 16 let, ki so že kdaj poskusili halucinogene gobe, je v devetih državah članicah EU enak ali višji od deleža uživalcev, ki so že kdaj poskusili ekstazi (Hibell et al., 2004). Nekateri kazalci kažejo, da so stopnje nadaljevanja uživanja nižje za halucinogene gobe kot za večino drugih drog. To je skupna značilnost uživanja halucinogenih drog in odraža dejstvo, da mladi na splošno omejijo to vrsto uživanja droge na eksperimentiranje in redko razvijejo vzorce rednega uživanja.
Enkäter i den vuxna befolkningen och bland skolelever i EU tyder på att andelen ungdomar i åldern 15-24 år som någon gång provat hallucinogena svampar varierar mellan under 1 % och 8 % (128). I nio av EU:s medlemsstater är skattningar av livstidsprevalens i fråga om användning av hallucinogena svampar bland skolelever i åldrarna 15-16 år lika höga som eller högre än skattningar av livstidsprevalensen för ecstasyanvändning (Hibell et al., 2004). Det finns dock tecken som tyder på att siffrorna för fortsatt användning är lägre för hallucinogena svampar än för de flesta andra droger. Detta är vanligt för användning av hallucinogena droger och speglar det faktum att ungdomar vanligen bara testar dessa typer av droger och sällan fortsätter till att utveckla ett mönster av regelbunden användning.
AB’deki son yetişkin ve okul nüfusu araştırmaları, 15-24 yaşındaki gençler arasında yaşam boyu halüsinojenik mantar kullanımının % 1’in altı ile % 8 arasında değiştiğini göstermektedir (128). 15-16 yaşındaki okul çocukları arasında halüsinojenik mantar kullanımı için yaşam boyu yaygınlık tahminleri, dokuz AB Üye Devleti’ndeki ecstasy kullanımı için yaşam boyu yaygınlık tahminlerine eşit veya bunlardan daha yüksektir (Hibell vd., 2004). Ancak halüsinojenik mantarlar için devam ettirme oranının diğer çoğu uyuşturucununkinden daha düşük olduğuna dair göstergeler bulunmaktadır. Bu, halüsinojenik uyuşturucu kullanımının genel bir özelliğidir ve gençlerin bu tip uyuşturucu kullanımını genellikle deneyimlemekle sınırlı tutup nadiren düzenli kullanım alışkanlıkları geliştirdiği gerçeğini yansıtmaktadır.
Nesen veiktu pieaugušo iedzīvotāju un skolu aptauju rezultāti liecina, ka 15–24 gadus vecu jauniešu vidū halucinogēno sēņu ilgtermiņa lietošanas izplatības rādītāji svārstās no mazāk nekā 1 % līdz 8 % (128). Aplēstie halucinogēno sēņu ilgtermiņa lietošanas izplatības rādītāji 15-16 gadus vecu skolu audzēkņu vidū deviņās ES dalībvalstīs ir tādi paši kā ekstazī ilgtermiņa lietošanas izplatības rādītāji vai tos pārsniedz (Hibell u.c., 2004. g.). Tomēr cita informācija liecina, ka turpināšanas rādītāji halucinogēnajām sēnēm ir zemāki nekā lielākajai daļai pārējo narkotiku. Tā ir raksturīga halucinogēno vielu lietošanas iezīme, kas apliecina, ka jaunieši parasti aprobežojas ar šāda veida narkotiku izmēģināšanu un reti turpina tās lietot regulāri.
  RozdziaÅ‚ 7: Choroby za...  
(187) Patrz wykres INF-5 (część ii) i (część vi) w Biuletynie statystycznym za 2006 r.
(187) See Figure INF-5 (part ii) and (part vi) in the 2006 statistical bulletin.
(187) Voir figure INF-5 (partie ii) et (partie vi) du bulletin statistique 2006.
(187) Siehe Abbildung INF-5 (Teil ii) und (Teil vi) im Statistical Bulletin 2006.
(187) Véase el gráfico INF-5 (parte ii) y (parte vi) del boletín estadístico de 2006.
(187) Cfr. il grafico INF-5 (parte ii) e (parte vi) nel bollettino statistico 2006.
(187) Ver figura INF-5 (parte ii) e (parte vi) no Boletim Estatístico de 2006.
(187) Βλέπε Διάγραμμα INF-5 (μέρος ii) και (μέρος vi) στο Δελτίο στατιστικών στοιχείων 2006.
(187) Zie de figuren INF-5 (deel ii) en (deel vi) in het Statistical Bulletin 2006.
(187) Viz obr. INF-5 (část ii) a (část vi) ve Statistickém věstníku 2006.
(187) Se figur INF-5 (del ii) og (del vi) i Statistical bulletin 2006.
(187) Vt joonis INF-5 (ii osa) ja (vi osa) 2006. a statistikabülletäänis.
(187) Ks. kaavio INF-5 (osa ii) ja (osa vi) vuoden 2006 Tilastotiedotteessa.
(187) . az INF-5 (ii. rész) és (vi. rész) ábrát a 2006. évi statisztikai közlönyben.
(187)  Se figur INF-5 (del ii) og (del vi) i Statistiske opplysninger 2006.
(187) Vezi Figura INF-5 (partea ii) şi (partea vi) din Buletinul statistic 2006.
(187) Pozri obrázok INF-5 (časť ii) a (časť vi) v štatistickej ročenke 2006.
(187) Glej prikaz INF-5 (del ii) in (del vi) v Statističnem biltenu 2006.
(187) Se figur INF-5 (del ii) och (del vi) i statistikbulletinen 2006.
(187) Bkz. 2006 istatistik bülteninde Şekil INF-5 (bölüm ii) ve (bölüm vi).
(187) Skatīt attēlu INF-5 (ii. un vi. daļu) 2006. gada statistikas biļetenā.
  RozdziaÅ‚ 4: Amfetaminy...  
Od grudnia 2004 r. Europol prowadzi projekt Synergia dotyczący narkotyków syntetycznych (107). Wspiera go 20 państw członkowskich UE i niektóre państwa trzecie. Projekt obejmuje plik analityczny (AWF) i podprojekty operacyjne prowadzone w kilku krajach na obszarze UE, jak również szereg instrumentów stosowanych w celach analitycznych i strategicznych, takich jak system Europolu do identyfikacji logo ekstazy (EELS) (w tym katalog logo ekstazy) oraz system Europolu do porównywania nielegalnych laboratoriów (ELICS).
In the area of synthetic drugs, Europol has been running Project Synergy since December 2004 (107). It is supported by 20 EU Member States and some third states, and includes an analytical work file (AWF) with operational sub-projects carried out throughout the EU across several countries, as well as a number of instruments used for analytical and strategic purposes, such as the Europol ecstasy logo system (EELS) (including the ecstasy logo catalogue) and the Europol illicit laboratory comparison system (ELICS). Europol continues to support the CHAIN Project (108) on amphetamine profiling and the European Joint Unit on Precursors (EUJP). Besides on-the-spot expert assistance in dismantling illicit synthetic drug production, recent sub-projects have focused on comparing the laboratories dismantled, on uncovering chemical dump sites as starting points for investigations, on back-tracking tablet machines, and on investigating trafficking in precursor chemicals to the EU countries.
Dans le domaine des drogues de synthèse, Europol dirige le projet Synergy depuis décembre 2004 (107). Ce projet est soutenu par 20 États membres de l'UE et certains pays tiers et englobe un fichier de travail analytique (AWF - Analytical Work File) et des sous-projets opérationnels menés dans plusieurs pays de l'UE, ainsi qu'une série d'instruments servant à des fins analytiques et stratégiques, comme le système des logos d'ecstasy d'Europol (EELS) (qui comprend un catalogue des logos d'ecstasy) et le système de comparaison des laboratoires clandestins d'Europol (ELICS). Europol apporte toujours son aide au projet CHAIN (108) sur le profilage des amphétamines et à l'Unité européenne d'enquête sur les précurseurs (EUJP – European Joint Unit on Precursors). Outre l'assistance d'experts sur le terrain pour le démantèlement de la production illicite de drogues de synthèse, des sous-projets se sont récemment concentrés sur la comparaison des laboratoires démantelés, sur la découverte de décharges de produits chimiques servant de point de départ aux enquêtes, sur le traçage des machines servant à fabriquer les comprimés et sur les investigations relatives au trafic de produits chimiques précurseurs vers l'UE.
Im Bereich synthetischer Drogen führt Europol seit Dezember 2004 das Projekt Synergy durch (107). Dieses Projekt, an dem 20 EU-Mitgliedstaaten und einige Drittstaaten beteiligt sind, umfasst eine Arbeitsdatei zu Analysezwecken (Analytical Work File – AWF) mit in der gesamten EU länderübergreifend durchgeführten operativen Teilprojekten sowie eine Reihe von Instrumenten, die zu analytischen und strategischen Zwecken genutzt werden, wie beispielsweise das Europol Ecstasy Logo System (EELS) (das den Europol Ecstasy Logo Catalogue [Europol-Katalog der Ecstasy-Logos] beinhaltet) und das Europol Illicit Laboratory Comparison System [Europol-System für den Vergleich von illegalen Labors] (ELICS). Europol unterstützt weiterhin das Projekt CHAIN (108) zur Erstellung von Profilen für Amphetamin sowie die European Joint Unit on Precursors [Gemeinsame Europäische Stelle für Grundstoffe] (EJUP). Neben der Vor-Ort-Unterstützung durch Sachverständige bei der Aushebung von Labors zur Herstellung illegaler synthetischer Drogen lag der Schwerpunkt der jüngsten Teilprojekte auf dem Vergleich der ausgehobenen Labors, dem Aufspüren von Deponien für chemische Abfälle als Ausgangspunkt für Ermittlungen, der Rückverfolgung von Tablettiermaschinen und der Untersuchung des Schmuggels chemischer Grundstoffe in die EU-Länder.
En el área de las drogas sintéticas, Europol dirige el proyecto Synergy desde diciembre de 2004 (107). Este proyecto es apoyado por 20 Estados miembros y algunos Estados terceros, y comprende un fichero de análisis (analytical work file, AWF) con subproyectos operativos transnacionales que se llevan a cabo en toda la UE, así como una serie de instrumentos utilizados con fines analíticos y estratégicos, como el Sistema Europol de Logos de Éxtasis (Europol Ecstasy Logo System, EELS) (incluido el Catálogo Europol de Logos del Éxtasis) y el Sistema Europol de Comparación de Laboratorios Ilegales (Europol Illicit Laboratory Comparison System, EILCS). Europol sigue brindando apoyo al proyecto CHAIN (108) sobre determinación de perfiles de anfetaminas y la Unidad Conjunta Europea en materia de Precursores (European Joint Unit on Precursors, EJUP). Además de en la asistencia de expertos in situ para desmantelar laboratorios de fabricación de drogas sintéticas ilegales, algunos subproyectos recientes se han centrado en comparar los laboratorios desmantelados, en localizar vertederos de residuos químicos como punto de partida para las investigaciones, en investigar la procedencia de las máquinas para fabricar pastillas, y en investigar el tráfico de precursores químicos en los países de la UE.
Nel settore delle droghe sintetiche l’Europol sta attuando il progetto “Sinergy” dal dicembre 2004 (107). Il progetto gode del sostegno di 20 Stati membri dell’Unione europea e di alcuni paesi terzi, e comprende un archivio di lavoro per fini di analisi (AWF) con sottoprogetti operativi svolti in diversi paesi dell’Unione europea, nonché una serie di strumenti utilizzati per scopi analitici e strategici, come il sistema LOGO dell’Europol sull’ecstasy (EELS) (che comprende il catalogo dei loghi dell’ecstasy) e il sistema dell’Europol di confronto dei laboratori illeciti (ELICS). L’Europol continua a offrire sostegno al progetto CHAIN (108) sulla definizione dei profili delle anfetamine e all’Unità comune europea sui precursori (EJUP). Oltre all’assistenza con esperti sul campo, finalizzata allo smantellamento della produzione di droghe sintetiche illecite, i recenti sottoprogetti si sono focalizzati sul confronto dei laboratori smantellati, sull’individuazione delle discariche abusive di sostanze chimiche come punto di partenza delle indagini, sul rintracciamento delle macchine produttrici di pasticche e sulle indagini sul traffico dei precursori chimici verso i paesi dell’Unione europea.
A Europol tem vindo a executar o Projecto Synergy, no domínio das drogas sintéticas, desde Dezembro de 2004 (107). Este projecto é apoiado por 20 Estados-Membros da UE e alguns países terceiros, e inclui um ficheiro de trabalho para fins de análise com subprojectos operacionais realizados em vários países da UE, bem como diversos instrumentos utilizados para fins analíticos e estratégicos, como o Sistema de Logótipos de Ecstasy (EELS) da Europol (incluindo o Catálogo sobre os Logótipos do Ecstasy) e o sistema de comparação de laboratórios clandestinos de drogas ilícitas (ELICS). A Europol continua a apoiar o Projecto CHAIN (108) relativo à caracterização das anfetaminas e a Unidade Comum Europeia em matéria de precursores (European Joint Unit on Precursors (EUJP)). Para além da prestação de assistência especializada in loco ao desmantelamento da produção ilegal de drogas sintéticas, os subprojectos mais recentes têm incidido sobre a comparação dos laboratórios desmantelados, a detecção de lixeiras químicas como pontos de partida para as investigações, a investigação das máquinas de fabrico de comprimidos e do tráfico de substâncias químicas precursoras para os países da União Europeia.
Στον τομέα των συνθετικών ναρκωτικών, η Ευρωπόλ έχει θέσει σε εφαρμογή το σχέδιο Synergy από τον Δεκέμβριο του 2004 (107). Το σχέδιο υποστηρίζεται από 20 κράτη μέλη της ΕΕ και ορισμένα τρίτα κράτη και περιλαμβάνει ένα αρχείο δεδομένων προς ανάλυση (AWF) με επιχειρησιακά υποσχέδια που υλοποιούνται ανά την ΕΕ σε διάφορες χώρες, καθώς και έναν αριθμό μέσων που χρησιμοποιούνται για αναλυτικούς και στρατηγικούς σκοπούς, όπως το σύστημα λογοτύπων για την έκσταση της Ευρωπόλ (EELS) (συμπεριλαμβανομένου του καταλόγου των λογοτύπων της έκστασης) και το σύστημα σύγκρισης παράνομων εργαστηρίων της Ευρωπόλ (EILCS). Η Ευρωπόλ εξακολουθεί να υποστηρίζει το σχέδιο CHAIN (108) για τα χαρακτηριστικά των αμφεταμινών καθώς και την ευρωπαϊκή κοινή μονάδα για τις πρόδρομες ουσίες (EJUP). Πέρα από την επιτόπια παροχή συνδρομής από εμπειρογνώμονες για την εξάρθρωση της παράνομης παραγωγής συνθετικών ναρκωτικών, διάφορα πρόσφατα υποσχέδια επικεντρώνονται στη σύγκριση των εργαστηρίων που εξαρθρώνονται, στην ανακάλυψη χώρων διάθεσης χημικών αποβλήτων ως σημείων εκκίνησης ερευνών, στον εντοπισμό εξοπλισμού παρασκευής χαπιών, καθώς και στη διερεύνηση της διακίνησης πρόδρομων χημικών ουσιών στις χώρες της ΕΕ.
Op het gebied van synthetische drugs voert Europol sinds december 2004 het SYNERGY-project uit (107). Het wordt ondersteund door twintig lidstaten en een aantal derde landen, en bestaat uit een analysebestand met operationele subprojecten die in de hele EU in diverse landen worden uitgevoerd, naast een aantal instrumenten voor analytische en strategische doeleinden, zoals het Europol Ecstasy Logo System (EELS) (onder andere bestaande uit de Ecstasy Logo Catalogue) en het Europol Illicit Laboratory Comparison System (EILCS). Europol blijft het CHAIN-project (108) voor amfetamine-profiling en de European Joint Unit on Precursors (EUJP) steunen. Naast het ter plaatse verlenen van deskundige assistentie bij het ontmantelen van productiefaciliteiten voor illegale synthetische drugs, is in recente subprojecten aandacht besteed aan het vergelijken van de ontmantelde laboratoria, het opsporen van stortplaatsen voor chemisch afval als uitgangspunt voor onderzoek, het traceren van de herkomst van machines voor het maken van pillen en het onderzoeken van de handel in precursorchemicaliën bestemd voor de EU-landen.
V oblasti syntetických drog funguje v rámci Europolu od prosince 2004 projekt Synergy (107). Podporuje ho 20 členských států EU a některé třetí země. Jeho součástí je pracovní soubor pro účely analýzy s operačními dílčími projekty realizovanými v různých zemích EU a dále také řada nástrojů užívaných k analytickým a strategickým účelům, jako např. systém Europolu pro loga extáze (Europol Ecstasy Logo System, EELS) (včetně katalogu log extáze) a srovnávací systém Europolu pro nezákonné laboratoře (Europol Illicit Laboratory Comparison System, EILCS). Europol nadále podporuje projekt CHAIN (108) týkající se profilace amfetaminu a dále také Evropské společné jednotky pro prekurzory (European Joint Unit on Precursors, EJUP). Kromě odborné pomoci poskytované na místě při likvidaci nezákonných výroben syntetických drog se dílčí projekty v poslední době zaměřují na porovnání likvidovaných laboratoří, odhalování chemických skládek jako výchozích bodů pro vyšetřování, zpětné dohledání strojů na výrobu tablet a na vyšetřování nezákonného obchodu s chemickými prekurzory v zemích EU.
I forbindelse med syntetiske stoffer har Europol siden december 2004 gennemført projektet Synergy (107). Det understøttes af 20 EU-medlemsstater og en række tredjelande og består af en analysedatabase med operationelle underprojekter, der gennemføres i flere lande i hele EU, samt en række instrumenter, der anvendes til analytiske og strategiske formål, f.eks. Europols system for ecstasylogoer (Europol Ecstasy Logo System – EELS) (herunder oversigten over ecstasylogoer) og Europols system til sammenligning af ulovlige laboratorier (Europol Illicit Laboratory Comparison System – EILCS). Europol støtter fortsat CHAIN-projektet (108) om amfetaminprofilering og den europæiske fællesinstans for prækursorer (European Joint Unit on Precursors – EUJP). Foruden ekspertbistand på stedet i forbindelse med lukning af illegal produktion af syntetiske stoffer har nylige underprojekter fokuseret på at sammenligne de lukkede laboratorier, afsløre kemikalieaffaldsdepoter som udgangspunkter for undersøgelser, spore tabletmaskiner og efterforske ulovlig handel med prækursorer til EU-landene.
Sünteetiliste uimastite valdkonnas on Europol alates 2004. a detsembrist viinud läbi projekti „Sünergia”.(107) Seda toetavad 20 EL liikmesriiki ja mõned kolmandad riigid ning see hõlmab analüüsifaili (AWF), mille rakenduslikke allprojekte viiakse läbi kogu ELis mitmetes riikides, ning samuti mitmeid analüütilisi ja strateegilisi vahendeid nagu näiteks Europoli ecstasy-logosüsteem (EELS) (sh ecstasy-logokataloog) ning Europoli ebaseaduslike laborite võrdlussüsteem (EILCS). Europol toetab jätkuvalt amfetamiini iseloomustuse koostamiseks mõeldud projekti CHAIN(108) ja Euroopa lähteainete ühisüksust (EUJP). Lisaks ekspertabile, mida pakuti sünteetiliste ainete ebaseaduslike laborite demonteerimisel, keskenduti hiljutistes allprojektides ka demonteeritud laborite võrdlemisele, keemiliste jäätmete ladustamiskohtadele kui uurimise lähtekohtade avastamisele, tabletimasinatega seotud järeleuurimistele ning lähteainete salaja EL riikidesse toimetamise uurimisele.
Europolin käynnistämä synteettisiä huumeita koskeva Synergy-hanke on jatkunut joulukuusta 2004 lähtien (107). Hankkeessa on mukana 20 jäsenvaltiota ja joitakin EU:n ulkopuolisia maita, ja siihen kuuluu analyysitietokanta, jonka puitteissa toteutetaan pienempiä operatiivisia hankkeita useissa maissa eri puolilla EU:ta. Lisäksi hankkeeseen kuuluu erilaisia analyyttisiin ja strategisiin tarkoituksiin käytettäviä välineitä, kuten Europolin ekstaasilogojärjestelmä (Europol Ecstasy Logo System, EELS) ja siihen sisältyvä ekstaasilogoluettelo sekä Europolin laittomien laboratorioiden vertailujärjestelmä (Europol Illicit Laboratory Comparison System, EILCS). Europol tukee edelleen amfetamiinin profilointia koskevassa CHAIN-hankkeessa (108) sekä huumausaineiden lähtöaineita käsittelevässä eurooppalaisessa yksikössä (EJUP) tehtävää työtä. Laittomien synteettisten huumeiden tuotannon paljastamiseksi kentällä annetun asiantuntija-avun ohella hankkeissa on keskitytty lakkautettujen laboratorioiden vertailuun, kemikaalien kaatopaikkojen esiin kaivamiseen tutkinnan lähtökohtina, tablettikoneiden jäljitykseen ja EU-maihin suuntautuvan lähtöainekaupan tutkimiseen.
A szintetikus kábítószerek területén az Europol 2004. december óta folytatja a Szinergia projektet107. A projektet 20 EU-tagállam és néhány harmadik állam támogatja; ennek része egy elemzési munkafájl (AWF) az EU számos országában végrehajtott operatív részprojektekkel, illetve számos elemzési és stratégiai célra használatos eszköz, amilyen az Europol extasy logó rendszere (EELS) (benne az extasy logók katalógusával) és az Europol tiltott laboratóriumokat összehasonlító rendszere (ELICS). Az Europol továbbra is támogatja az amfetamin-profilozással foglalkozó CHAIN projektet108 és a prekurzorokkal foglalkozó közös európai egységet (EUJP). A szintetikus kábítószerek tiltott előállításának megszüntetésében nyújtott helyszíni szakértői segítség mellett a közelmúltban néhány részprojekt a megszüntetett laboratóriumok összehasonlítására, a nyomozás kiinduló pontjaként a vegyi szemétlerakó helyek feltárására, a tablettázógépek visszanyomozására és a vegyi prekurzorok EU-országokba irányuló kereskedelmének vizsgálatára koncentrált.
Når det gjelder syntetiske stoffer, har Europol drevet Project Synergy siden desember 2004 (107). Prosjektet støttes av 20 EU-land og enkelte tredjestater, og omfatter en analytisk arbeidsfil (AWF) med underprosjekter som gjennomføres i flere land i EU. Det omfatter også en rekke hjelpemidler som brukes for analytiske og strategiske formål, som Europols system for ecstasylogoer (EELS) (inkludert logokatalogen for ecstasy) og Europols system for sammenligning av illegale laboratorier (ELICS). Europol støtter fortsatt prosjektet CHAIN (108) som gjelder amfetaminprofilering, og Europeisk felles enhet for prekursorer (European Joint Unit on Precursors – EUJP). I tillegg til assistanse på stedet til destruering av ulovlig produksjon av syntetiske stoffer har nyere underprosjekter fokusert på å sammenlikne de destruerte laboratoriene, oppdage kjemiske deponier som utgangspunkt for etterforskning, spore opp tablettmaskiner og etterforske handel med prekursorer til EU-land.
În domeniul drogurilor sintetice, Europolul a desfăşurat, începând din decembrie 2004, proiectul Synergy (107). Acesta este susţinut de 20 de state membre ale Uniunii Europene şi câteva ţări terţe şi cuprinde un fişier analitic de lucru (AWF) cu subproiecte operaţionale desfăşurate în câteva ţări din Uniunea Europeană, precum şi o serie de instrumente folosite în scopuri analitice şi strategice, precum Europol ecstasy logo system [Sistemul Europol pentru pictogramele ecstasy] (EELS) (inclusiv catalogul pictogramelor ecstasy) şi Europol illicit laboratory comparison system [Sistemul Europol de comparare a laboratoarelor ilicite] (EILCS). Europol contină să susţină Proiectul CHAIN (108) privind analiza profilului amfetaminei şi European Joint Unit on Precursors [Unitatea europeană comună pentru precursori] (EUJP). În afară de asistenţa la faţa locului oferită de experţi pentru dezafectarea unităţilor de producţie a drogurilor sintetice ilicite, unele subproiecte recente s-au axat pe compararea laboratoarelor dezafectate, pe descoperirea locurilor de eliminare a deşeurilor chimice ca puncte de pornire a investigaţiilor, pe investigarea în sens invers a parcursului maşinilor de tabletare şi pe investigarea traficului de precursori chimici în ţările Uniunii Europene.
V oblasti syntetických drog Europol realizuje od decembra 2004 projekt Synergy (107). Tento je podporovaný 20 členskými štátmi EÚ a niektorými tretími štátmi a zahŕňa analytický pracovný súbor (Analytical work file, AWF) s operačnými dielčími projektmi realizovanými v celej EÚ vo viacerých krajinách ako aj viacero nástrojov používaných na analytické a strategické účely, napríklad systém loga Europolu pre extázu (EELS) (vrátane katalógu log pre extázu) a porovnávací systém Europolu pre protizákonné laboratóriá (ELICS). Europol naďalej podporuje projekt CHAIN (108) pre profilovanie amfetamínu a Európsku spoločnú jednotku pre prekurzory (EUJP). Okrem okamžitej pomoci expertov pri ničení nezákonnej výroby syntetických drog sa nedávne dielčie projekty zamerali na porovnávanie zničených laboratórií, na odhaľovanie chemických skládok ako východiskových bodov pre vyšetrovanie, na spätné sledovanie strojov na výrobu tabletiek a na vyšetrovanie obchodovania s prekurzorovými chemikáliami v krajinách EÚ.
Na področju sintetičnih drog Europol od decembra 2004 izvaja projekt Synergy (107). Podpira ga 20 držav članic in nekaj tretjih držav, vključuje pa delovno datoteko za analitične namene (AWF) z operativnimi podprojekti, ki se izvajajo v EU v več državah, in več instrumentov, ki se uporabljajo za analitične in strateške namene, kot sta Europolov sistem logotipov ekstazija (EELS) (vključno s katalogom logotipov ekstazija) in Europolov sistem za primerjavo nedovoljenih laboratorijev (ELICS). Europol še naprej podpira Projekt CHAIN (108) za analiziranje amfetaminov in Evropsko skupno enoto za predhodne sestavine (EUJP). V zadnjem času so se podprojekti, poleg zagotavljanja strokovne pomoči na kraju samem pri ukinjanju proizvodnje drog v nedovoljenih laboratorijih, usmerili v primerjavo ukinjenih laboratorijev, odkrivanje odlagališč kemičnih odpadkov kot izhodišč za preiskave, izsledovanje naprav za tabletiranje in raziskave prometa v EU s kemikalijami, ki se uporabljajo kot predhodne sestavine.
När det gäller området för syntetiska droger har Europol sedan december 2004 drivit Project Synergy (107). Projektet stöds av 20 medlemsstater och några tredje länder och innefattar ett register för analysändamål (AWF) med operativa underprojekt som genomförs i hela EU i flera länder liksom flera instrument som används för analytiska och strategiska ändamål, som Europol Ecstasy Logo System (EELS)(inklusive logokatalogen för ecstasy) och Europol Illicit Laboratory Comparison System (ELICS). Europol fortsätter att stödja CHAIN-projektet (108) som avser profilering av amfetamin och projektet om prekursorer, European Joint Unit on Precursors (EUJP). Utöver experthjälp på plats för att oskadliggöra olaglig framställning av syntetiska droger, har de nyare underprojekten inriktats på att jämföra de oskadliggjorda laboratorierna, avslöja anläggningar för kemiskt avfall som utgångspunkter för undersökningar, härleda tablettmaskiner och på att undersöka handel med prekursorer till EU-länderna.
Europol, sentetik uyuşturucular alanında, Aralık 2004’ten beri Synergy Projesi’ni yürütmektedir (107). Proje, 20 Üye Devlet ile bazı üçüncü devletler tarafından desteklenmekte olup AB’de birkaç ülke yoluyla gerçekleştirilen operasyonel alt projelerle birlikte analitik bir çalışma dosyasının (AÇD) yanı sıra Europol ecstasy logo sistemi (EELS) (ecstasy logo katalogu dahil) ve Europol yasadışı laboratuvar karşılaştırma sistemi (ELICS) gibi bir dizi araç içermektedir. Europol amfetamin çözümleme hakkındaki CHAIN projesi (108) ile Öncüllere ilişkin Avrupa Ortak Birimi’ni (EUJP) desteklemeyi sürdürmektedir. Yeni alt projeler, yasadışı sentetik uyuşturucu üretiminin tasfiyesi için sağladığı yerinde uzman desteğinin yanı sıra, tasfiye edilmiş laboratuvarların karşılaştırılmasına, kimyasal atık çöplüklerinin soruşturmalar için başlangıç noktaları olarak ortaya çıkarılmasına, hap makinelerinin kaynağına doğru izlenmesine ve öncül kimyasalların AB ülkelerine kaçakçılığının soruşturulmasına odaklanmıştır.
Sintētisko narkotiku jomā Eiropols kopš 2004. gada decembra īsteno ,,Synergy” projektu (107). To atbalsta 20 ES dalībvalstis un dažas trešās valstis, un tajā ietilpst analītiskā darba datne (AWF) ar operatīviem apakšprojektiem, ko īsteno vairākās valstīs visā ES, kā arī vairāki analītiskiem un stratēģiskiem mērķiem izmantojami instrumenti, piemēram, Eiropola ekstazī zīmolu sistēma (EELS) (ieskaitot ekstazī zīmolu katalogu) un Eiropola nelegālo laboratoriju salīdzināšanas sistēma (ELICS). Eiropols turpina atbalstīt ,,CHAIN” projektu (108) par amfetamīna profilēšanu un Eiropas Apvienoto prekursoru vienību (EUJP). Vienlaikus ar ekspertu palīdzību uz vietas, palīdzot likvidēt nelegālās sintētisko narkotiku ražotnes, pēdējā laikā īstenotie apakšprojekti ir bijuši veltīti likvidēto laboratoriju salīdzināšanai, ķīmisko atkritumu izgāztuvju kā izmeklēšanas sākumpunkta atklāšanai, tablešu izgatavošanas ierīču izsekošanai un prekursoru ķimikāliju kontrabandai uz ES valstīm.
  RozdziaÅ‚ 3: Konopie in...  
(80) Patrz tabela TDI-11 (część ii) i (część ix) w Biuletynie statystycznym za 2006 r.
(80) See Table TDI-11 (part ii) and (part ix) in the 2006 statistical bulletin.
(80) Voir tableau TDI-11 (partie ii) et (partie ix) du bulletin statistique 2006.
(80) Siehe Tabelle TDI-11 (Teil ii) und (Teil ix) im Statistical Bulletin 2006.
(80) Véase el cuadro TDI-11 (parte ii) y (parte ix) del boletín estadístico de 2006.
(80) Cfr. la tabella TDI-11 (parte ii) e (parte ix) nel bollettino statistico 2006.
(80) Ver quadro TDI-11 (parte ii) e (parte ix) no Boletim Estatístico de 2006.
(80) Βλέπε Πίνακα TDI-11 (μέρος ii) και (μέρος ix) στο Δελτίο στατιστικών στοιχείων 2006.
(80) Zie tabel TDI-11 (deel ii) en (deel ix) in het Statistical Bulletin 2006.
(80) Viz tab. TDI-11 (část ii) a (část ix) ve Statistickém věstníku 2006.
(80) Se tabel TDI-11 (del ii) og (del ix) i Statistical bulletin 2006.
(80) Vt tabel TDI-11 (ii osa) ja (ix osa) 2006. a statistikabülletäänis.
(80) Ks. taulukko TDI-11 (osa ii) ja (osa ix) vuoden 2006 Tilastotiedotteessa.
(80) . a TDI-11 (ii. rész) és (ix. rész) táblázatot a 2006. évi statisztikai közlönyben.
(80) Se tabell TDI-11 (del ii) i Statistiske opplysninger 2006.
(80) Vezi Tabelul TDI-11 (partea ii) şi (partea ix) din Buletinul statistic 2006.
(80) Pozri tabuľku TDI-11 (časť ii) a (časť ix) v štatistickej ročenke 2006.
(80) Glej tabelo TDI-11 (del ii) in (del ix) v Statističnem biltenu 2006.
(80) Se tabell TDI-11 (part ii) och (part ix) i statistikbulletinen 2006.
(80) Bkz. 2006 istatistik bülteninde Tablo TDI-11 (bölüm ii) ve (bölüm ix).
(80) Skatīt tabulu TDI-11 (ii. daļu) un (ix. daļu) 2006. gada statistikas biļetenā.
  RozdziaÅ‚ 3: Konopie in...  
(63) Patrz tabela EYE 3 i wykres EYE 1 (część i) w Biuletynie statystycznym za 2006 r.
(63) See Table EYE-3 and Figure EYE-1 (part i) in the 2006 statistical bulletin.
(63) Voir tableau EYE 3 et figure EYE 1 (partie i) du bulletin statistique 2006.
(63) Siehe Tabelle EYE 3 und Abbildung EYE 1 (Teil i) im Statistical Bulletin 2006.
(63) Véase el cuadro EYE 3 y el gráfico EYE 1 (parte i) del boletín estadístico de 2006.
(63) Cfr. la tabella EYE 3 e il grafico EYE 1 (parte i) nel bollettino statistico 2006.
(63) Ver quadro EYE 3 e Figura EYE 1 (parte i) no Boletim Estatístico de 2006.
(63) Βλέπε Πίνακα EYE 3 και Διάγραμμα EYE 1 (μέρος i) στο Δελτίο στατιστικών στοιχείων 2006.
(63) Zie tabel EYE-3 en figuur EYE-1 (deel i) in het Statistical Bulletin 2006.
(63) Viz tab. EYE-3 a obr. EYE-1 (část i) ve Statistickém věstníku 2006.
(63) Se tabel EYE-3 og figur EYE-1 (part i) i Statistical bulletin 2006.
(63) Vt tabel EYE 3 ja joonis EYE 1 (i osa) 2006. a statistikabülletäänis.
(63) Ks. taulukko EYE-1 ja kaavio EYE-1 (osa i) vuoden 2006 Tilastotiedotteessa.
(63) . az EYE 3 táblázatot és az EYE 1 (i. rész) ábrát a 2006. évi statisztikai közlönyben.
(63) Se tabell EYE 3 og figur EYE 1 (del i) i Statistiske opplysninger 2006.
(63) Vezi Tabelul EYE 3 şi Figura EYE 1 (partea i) din Buletinul statistic 2006.
(63) Pozri tabuľku EYE-3 a obrázok EYE-1 (časť i) v štatistickej ročenke 2006.
(63) Glej tabelo EYE-3 in prikaz EYE-1 (del i) v Statističnem biltenu 2006.
(63) Se tabell EYE-3 and figur EYE-1 (part i) i statistikbulletinen 2006.
(63) Bkz. 2006 istatistik bülteninde Tablo EYE-3 ve Şekil EYE-1 (bölüm i).
(63) Skatīt tabulu EYE-3 un attēlu EYE-1 (i. daļu) 2006. gada statistikas biļetenā.
  RozdziaÅ‚ 3: Konopie in...  
(79) Patrz tabela TDI-10 (część i) i (część ii) w Biuletynie statystycznym za 2006 r.
(79) See Table TDI-10 (part i) and (part ii) in the 2006 statistical bulletin.
(79) Voir tableau TDI-10 (partie i) et (partie ii) du bulletin statistique 2006.
(79) Siehe Tabelle TDI-10 (Teil i) und (Teil ii) im Statistical Bulletin 2006.
(79) Véase el cuadro TDI-10 (parte i) y (parte ii) del boletín estadístico de 2006.
(79) Cfr. la tabella TDI-10 (parte i e (parte ii) nel bollettino statistico 2006.
(79) Ver quadro TDI-10 (parte i) e (parte ii) no Boletim Estatístico de 2006.
(79) Βλέπε Πίνακα TDI-10 (μέρος i) και (μέρος ii) στο Δελτίο στατιστικών στοιχείων 2006.
(79) Zie tabel TDI-10 (deel i) en (deel ii) in het Statistical Bulletin 2006.
(79) Viz tab. TDI-10 (část i) a (část ii) ve Statistickém věstníku 2006.
(79) Se tabel TDI-10 (del i) og (del ii) i Statistical bulletin 2006.
(79) Vt tabel TDI-10 (i osa) ja (ii osa) 2006. a statistikabülletäänis.
(79) Ks. taulukko TDI-10 (osa i) ja (osa ii) vuoden 2006 Tilastotiedotteessa.
(79) . a TDI-10 (i. rész) és (ii. rész) táblázatot a 2006. évi statisztikai közlönyben.
(79) Se tabell TDI-10 (del i) i Statistiske opplysninger 2006.
(79) Vezi Tabelul TDI-10 (partea i) şi (partea ii) din Buletinul statistic 2006.
(79) Pozri tabuľku TDI-10 (časť i) a (časť ii) v štatistickej ročenke 2006.
(79) Glej tabelo TDI-10 (del i) in (del ii) v Statističnem biltenu 2006.
(79) Se tabell TDI-10 (part i) and (part ii) i statistikbulletinen 2006.
(79) Bkz. 2006 istatistik bülteninde Tablo TDI-10 (bölüm i) ve (bölüm ii).
(79) Skatīt tabulu TDI-10 (i. daļu) un (ii. daļu) 2006. gada statistikas biļetenā.
  RozdziaÅ‚ 7: Choroby za...  
(186) Patrz wykresy INF-2 (część i) i INF-2 (część ii) w Biuletynie statystycznym za 2006 r.
(186) See Figures INF-2 (part i) and INF-2 (part ii) in the 2006 statistical bulletin.
(186) Voir figures INF-2 (partie i) et INF-2 (partie ii) du bulletin statistique 2006.
(186) Siehe Abbildungen INF-2 (Teil i) und INF-2 (Teil ii) im Statistical Bulletin 2006.
(186) Véanse los gráficos INF-2 (parte i) e INF-2 (parte ii) del boletín estadístico de 2006.
(186) Cfr. i grafici INF-2 (parte i) e INF-2 (parte ii) nel bollettino statistico 2006.
(186) Ver figuras INF-2 (parte i) e INF-2 (parte ii) no Boletim Estatístico de 2006.
(186) Βλέπε Διαγράμματα INF-2 (μέρος i) και INF-2 (μέρος ii) στο Δελτίο στατιστικών στοιχείων 2006.
(186) Zie de figuren INF-2 (deel i) en INF-2 (deel ii) in het Statistical Bulletin 2006.
(186) Viz obr. INF-2 (část i) a INF-2 (část ii) ve Statistickém věstníku 2006.
(186) Se figur INF-2 (del i) og INF-2 (del ii) i Statistical bulletin 2006.
(186) Vt joonised INF-2 (i osa) ja INF-5 (iv osa) 2006. a statistikabülletäänis.
(186) Ks. kaaviot INF-2 (osa i) ja INF-5 (osa iv) vuoden 2006 Tilastotiedotteessa.
(186) . az INF-2 (i. rész) és INF-2 (ii. rész) ábrát a 2006. évi statisztikai közlönyben.
(186)  Se figur INF-2 (del i) og INF-2 (del ii) i Statistiske opplysninger 2006.
(186) Vezi Figurile INF-2 (partea i) şi INF-5 (partea iv) din Buletinul statistic 2006.
(186)  Pozri obrázok INF-2 (časť i) a INF-2 (časť ii) v štatistickej ročenke 2006.
(186) Glej prikaz INF-2 (del i) in INF-2 (del ii) v Statističnem biltenu 2006.
(186) Se figur INF-2 (part i) och INF-2 (part ii) i statistikbulletinen 2006.
(186) Bkz. 2006 istatistik bülteninde Şekiller INF-2 (bölüm i) ve INF-2 (bölüm ii).
(186) Skatīt attēlus INF-2 (i. daļu) un INF-2 (ii. daļu) 2006. gada statistikas biļetenā.
  RozdziaÅ‚ 3: Konopie in...  
(69)  Patrz tabela EYE-5 (część i) i wykres EYE-1 (część ii) w Biuletynie statystycznym za 2006 r.
(69)  See Table EYE-5 (part i) and Figure EYE-1 (part ii) in the 2006 statistical bulletin.
(69)  Voir tableau EYE-5 (partie i) et figure EYE-1 (partie ii) du bulletin statistique 2006.
(69) Siehe Tabelle EYE-5 (Teil i) und Abbildung EYE-1 (Teil ii) im Statistical Bulletin 2006.
(69)  Véase el cuadro EYE-5 (parte i) y gráfico EYE-1 (parte ii) del boletín estadístico de 2006.
(69)  Cfr. la tabella EYE-5 (parte i) e il grafico EYE-1 (parte ii) nel bollettino statistico 2006.
(69)  Ver quadro EYE-5 (parte i) e Figura EYE-1 (parte ii) no Boletim Estatístico de 2006.
(69)  Βλέπε Πίνακα EYE-5 (μέρος i) και Διάγραμμα EYE-1 (μέρος ii) στο Δελτίο στατιστικών στοιχείων 2006.
(69)  Zie tabel EYE-5 (deel i) en figuur EYE-1 (deel ii) in het Statistical Bulletin 2006.
(69)  Viz tab. EYE-5 (část i) a obr. EYE-1 (část ii) ve Statistickém věstníku 2006.
(69)  Se tabel EYE-5 (del i) og figur EYE-1 (del ii) i Statistical bulletin 2006.
(69) Vt tabel EYE-5 (i osa) ja joonist EYE-1 (ii osa) 2006. a statistikabülletäänis.
(69)  Ks. taulukko EYE-5 (osa i) ja kaavio EYE-1 (osa ii) vuoden 2006 Tilastotiedotteessa.
(69) d. az EYE-5 (i. rész) táblázatot és az EYE-1 (ii. rész) ábrát a 2006. évi statisztikai közlönyben.
(69)  Se tabell EYE -5 (del i) og figur EYE 1 (del ii) i Statistiske opplysninger 2006.
(69)  Vezi Tabelul EYE-5 (partea i) şi Figura EYE-1 (partea ii) din Buletinul statistic 2006.
(69) Pozri tabuľku EYE-5 (časť i) a obrázok EYE-1 (časť ii) v štatistickej ročenke 2006.
(69)  Glej tabelo EYE 5 (del i) in prikaz EYE 1 (del ii) v Statističnem biltenu 2006.
(69)  Se tabell EYE-5 (part i) och Figur EYE-1 (part ii) i statistikbulletinen 2006.
(69)  Bkz. 2006 istatistik bülteninde Tablo EYE-5 (bölüm i) ve Şekil EYE-1 (bölüm ii).
(69)  Skatīt tabulu EYE-5 (i. daļu) un attēlu EYE-1 (ii. daļu) 2006. gada statistikas biļetenā.
  RozdziaÅ‚ 7: Choroby za...  
(199) Patrz tabele DRD-2 (część i), DRD-3, DRD-4 w Biuletynie statystycznym za 2006 r.
(199) See Tables DRD-2 (part i), DRD-3, DRD-4 in the 2006 statistical bulletin.
(199) Voir tableaux DRD-2 (partie i), DRD-3, DRD-4 du bulletin statistique 2006.
(199) Siehe Tabellen DRD-2 (Teil i), DRD-3, DRD-4 im Statistical Bulletin 2006.
(199) Véanse los cuadros DRD-2 (parte i), DRD-3 y DRD-4 del boletín estadístico de 2006.
(199) Cfr. le tabelle DRD-2 (parte i), DRD-3, DRD-4 nel bollettino statistico 2006.
(199) Ver quadros DRD-2 (parte i), DRD-3, DRD-4 no Boletim Estatístico de 2006.
(199) Βλέπε Πίνακες DRD-2 (μέρος i), DRD-3, DRD-4 στο Δελτίο στατιστικών στοιχείων 2006.
(199) Zie de tabellen DRD-2 (deel i), DRD-3 en DRD-4 in het Statistical Bulletin 2006.
(199) Viz tab. DRD-2 (část i), DRD-3, DRD-4 ve Statistickém věstníku 2006.
(199) Se tabel DRD-2 (del i), DRD-3, DRD-4 i Statistical bulletin 2006.
(199) Vt tabelid DRD-2 (i osa), DRD-3, DRD-4 2006. a statistikabülletäänis.
(199) Ks. taulukot DRD-2 (osa i), DRD-3, DRD-4 vuoden 2006 Tilastotiedotteessa.
(199) . a DRD-2 (i. rész), DRD-3, DRD-4 táblázatot a 2006. évi statisztikai közlönyben.
(199)  Se tabell DRD-2 (del i), DRD-3, DRD-4 i Statistiske opplysninger 2006.
(199) Vezi Tabelele DRD-2 (partea i), DRD-3, DRD-4 din Buletinul statistic 2006.
(199) Pozri tabuľky DRD-2 (časť i), DRD-3, DRD-4 v štatistickej ročenke 2006.
(199) Glej tabele DRD-2 (del i), DRD-3, DRD-4 v Statističnem biltenu 2006.
(199) Se tabell DRD-2 (part i), DRD-3, DRD-4 i statistikbulletinen 2006.
(199) Bkz. 2006 istatistik bülteninde Tablolar DRD-2 (bölüm i), DRD-3, DRD-4.
(199) Skatīt tabulas DRD-2 (i. daļu), DRD-3, DRD-4 2006. gada statistikas biļetenā.
  RozdziaÅ‚ 7: Choroby za...  
(186) Patrz wykresy INF-2 (część i) i INF-2 (część ii) w Biuletynie statystycznym za 2006 r.
(186) See Figures INF-2 (part i) and INF-2 (part ii) in the 2006 statistical bulletin.
(186) Voir figures INF-2 (partie i) et INF-2 (partie ii) du bulletin statistique 2006.
(186) Siehe Abbildungen INF-2 (Teil i) und INF-2 (Teil ii) im Statistical Bulletin 2006.
(186) Véanse los gráficos INF-2 (parte i) e INF-2 (parte ii) del boletín estadístico de 2006.
(186) Cfr. i grafici INF-2 (parte i) e INF-2 (parte ii) nel bollettino statistico 2006.
(186) Ver figuras INF-2 (parte i) e INF-2 (parte ii) no Boletim Estatístico de 2006.
(186) Βλέπε Διαγράμματα INF-2 (μέρος i) και INF-2 (μέρος ii) στο Δελτίο στατιστικών στοιχείων 2006.
(186) Zie de figuren INF-2 (deel i) en INF-2 (deel ii) in het Statistical Bulletin 2006.
(186) Viz obr. INF-2 (část i) a INF-2 (část ii) ve Statistickém věstníku 2006.
(186) Se figur INF-2 (del i) og INF-2 (del ii) i Statistical bulletin 2006.
(186) Vt joonised INF-2 (i osa) ja INF-5 (iv osa) 2006. a statistikabülletäänis.
(186) Ks. kaaviot INF-2 (osa i) ja INF-5 (osa iv) vuoden 2006 Tilastotiedotteessa.
(186) . az INF-2 (i. rész) és INF-2 (ii. rész) ábrát a 2006. évi statisztikai közlönyben.
(186)  Se figur INF-2 (del i) og INF-2 (del ii) i Statistiske opplysninger 2006.
(186) Vezi Figurile INF-2 (partea i) şi INF-5 (partea iv) din Buletinul statistic 2006.
(186)  Pozri obrázok INF-2 (časť i) a INF-2 (časť ii) v štatistickej ročenke 2006.
(186) Glej prikaz INF-2 (del i) in INF-2 (del ii) v Statističnem biltenu 2006.
(186) Se figur INF-2 (part i) och INF-2 (part ii) i statistikbulletinen 2006.
(186) Bkz. 2006 istatistik bülteninde Şekiller INF-2 (bölüm i) ve INF-2 (bölüm ii).
(186) Skatīt attēlus INF-2 (i. daļu) un INF-2 (ii. daļu) 2006. gada statistikas biļetenā.
  Nota prawna  
EMCDDA nie przyjmuje na siebie żadnej odpowiedzialności ani odpowiedzialności prawnej za jakiekolwiek skutki wynikające z wykorzystania danych zawartych w niniejszym dokumencie. Treść niniejszej publikacji niekoniecznie odzwierciedla oficjalne opinie partnerów EMCDDA, państw członkowskich UE czy innych instytucji lub organów Unii Europejskiej lub Wspólnot Europejskich.
This publication of the European Monitoring Centre for Drugs and Drug Addiction (EMCDDA) is protected by copyright. The EMCDDA accepts no responsibility or liability for any consequences arising from the use of the data contained in this document. The contents of this publication do not necessarily reflect the official opinions of the EMCDDA’s partners, the EU Member States or any institution or agency of the European Union or European Communities.
Cette publication de l'Observatoire européen des drogues et des toxicomanies (OEDT) est protégée par la législation sur le droit d'auteur. L'OEDT décline toute responsabilité quant aux conséquences de l'utilisation des données figurant dans ce document. Le contenu de cette publication ne reflète pas nécessairement l'opinion officielle des partenaires de l'OEDT, des États membres de l'Union européenne ou de toute institution ou organe de l'Union européenne ou des Communautés européennes.
Diese Publikation ist Eigentum der Europäischen Beobachtungsstelle für Drogen und Drogensucht (EBDD) und urheberrechtlich geschützt. Die EBDD übernimmt keine Verantwortung bzw. Haftung für die Folgen der möglichen Weiterverwendung der hierin enthaltenen Daten. Der Inhalt dieser Veröffentlichung gibt nicht unbedingt den offiziellen Standpunkt der Partner der EBDD, der EU-Mitgliedstaaten oder anderer Einrichtungen und Agenturen der Europäischen Union oder der Europäischen Gemeinschaften wieder.
Esta publicación es propiedad del Observatorio Europeo de las Drogas y las Toxicomanías (OEDT) y está protegida por los derechos de autor. El OEDT no acepta responsabilidad alguna por las consecuencias que pudieran derivarse del uso de los datos contenidos en este documento. El contenido de esta publicación no refleja necesariamente las opiniones oficiales de los socios del OEDT, los Estados miembros de la UE o cualquier institución o agencia de la Unión Europea o de las Comunidades Europeas.
Questa pubblicazione dell’Osservatorio europeo delle droghe e delle tossicodipendenze (OEDT) è protetta da copyright. L’OEDT declina ogni responsabilità, reale o presunta, per l’uso che venga fatto delle informazioni contenute nel presente documento. Il contenuto della presente pubblicazione non rispecchia necessariamente il parere ufficiale dei partner dell’OEDT, degli Stati membri dell’UE o di qualsiasi istituzione o agenzia dell’Unione europea o delle Comunità europee.
A presente publicação é propriedade do Observatório Europeu da Droga e da Toxicodependência (OEDT) e encontra-se protegida por direitos de autor. O OEDT não tem qualquer responsabilidade, real ou implícita, pela utilização que venha a ser feita das informações contidas no presente documento. O conteúdo da presente publicação não reflecte necessariamente as opiniões oficiais dos parceiros do OEDT, dos Estados-Membros da UE ou de qualquer instituição ou agência da União Europeia ou das Comunidades Europeias.
Η παρούσα έκδοση αποτελεί ιδιοκτησία του Ευρωπαϊκού Κέντρου Παρακολούθησης Ναρκωτικών και Τοξικομανίας (ΕΚΠΝΤ) και καλύπτεται από δικαιώματα πνευματικής ιδιοκτησίας. Το ΕΚΠΝΤ δεν φέρει καμία ευθύνη ή υπαιτιότητα για τυχόν συνέπειες από τη χρήση των στοιχείων που περιέχει το παρόν έγγραφο. Το περιεχόμενο της παρούσας έκδοσης δεν αντιπροσωπεύει υποχρεωτικά την επίσημη θέση των εταίρων του ΕΚΠΝΤ, των κρατών μελών της ΕΕ ή των θεσμικών οργάνων και οργανισμών της Ευρωπαϊκής Ένωσης ή των Ευρωπαϊκών Κοινοτήτων.
Deze uitgave is eigendom van het Europees Waarnemingscentrum voor drugs en drugsverslaving (EWDD) en is auteursrechtelijk beschermd. Het EWDD wijst elke verantwoordelijkheid en aansprakelijkheid van de hand voor mogelijke gevolgen die voortvloeien uit het gebruik van de gegevens uit dit document. De inhoud van deze uitgave geeft niet noodzakelijkerwijs de standpunten weer van de partners van het EWDD, van de lidstaten van de EU of van de instellingen of agentschappen van de Europese Unie of de Europese Gemeenschappen.
Tato publikace Evropského monitorovacího centra pro drogy a drogovou závislost (EMCDDA) je chráněna autorským právem. EMCDDA odmítá jakoukoli občanskoprávní či jinou odpovědnost za jakékoli důsledky vyplývající z použití údajů uvedených v tomto dokumentu. Obsah této publikace nemusí nutně vyjadřovat oficiální názory partnerů EMCDDA, členských států EU či jakékoli instituce nebo agentury Evropské unie nebo Evropských společenství.
Denne publikation tilhører Det Europæiske Overvågningscenter for Narkotika og Narkotikamisbrug (EONN) og er ophavsretligt beskyttet. EONN påtager sig ingen form for ansvar for eventuelle følger af anvendelsen af de i dette dokument indeholdte oplysninger. Publikationens indhold er ikke nødvendigvis udtryk for de officielle holdninger hos EONN's partnere, EU-medlemsstaterne eller Den Europæiske Unions eller De Europæiske Fællesskabers institutioner eller agenturer.
Käesolev Euroopa Narkootikumide ja Narkomaania Seirekeskuse (EMCDDA) väljaanne on autoriõigusega kaitstud. EMCDDA ei võta enesele vastutust ega kohustusi seoses käesolevas dokumendis sisalduvate andmete kasutamisest tulenevate tagajärgedega. Käesoleva väljaande sisu ei pruugi kajastada EMCDDA partnerite, ELi liikmesriikide või Euroopa Liidu või Euroopa Ühenduste mis tahes institutsioonide või asutuste ametlikku seisukohta.
Tällä Euroopan huumausaineiden ja niiden väärinkäytön seurantakeskuksen (EMCDDA) julkaisulla on tekijänoikeussuoja. EMCDDA ei ota vastuuta tämän asiakirjan sisältämien tietojen käytön seurauksista. Tämän julkaisun sisältö ei välttämättä vastaa EMCDDA:n yhteistyökumppaneiden, EU:n jäsenvaltioiden tai minkään Euroopan unionin tai Euroopan yhteisöjen toimielimen tai viraston virallisia näkemyksiä.
A Kábítószer és Kábítószer-függőség Európai Megfigyelőközpontjának (European Monitoring Centre for Drugs and Drug Addiction, EMCDDA) e jelentését szerzői jog védi. Az EMCDDA nem vállal felelősséget vagy kötelezettséget az ebben a dokumentumban szereplő adatok felhasználásából eredő következményekért. A kiadvány tartalma nem feltétlenül tükrözi az EMCDDA partnereinek, az Európai Unió tagállamainak vagy az Európai Unió, illetve az Európai Közösségek bármely intézményének vagy hivatalának hivatalos véleményét.
Denne publikasjonen fra Det europeiske overvåkingssenter for narkotika og narkotikamisbruk (EONN) er opphavsrettslig beskyttet. EONN påtar seg intet juridisk eller erstatningsrettslig ansvar for følger av bruken av opplysningene i dette dokumentet. Innholdet i denne publikasjonen representerer ikke nødvendigvis de offisielle holdningene til EONNs partnere, medlemsstatene i EU eller andre institusjoner eller organer i Den europeiske union eller De europeiske fellesskap.
Această publicaţie a Observatorului European pentru Droguri şi Toxicomanie (OEDT) este protejată de dreptul de autor. OEDT nu îşi asumă nici un fel de răspundere pentru consecinţele care decurg din folosirea datelor cuprinse în acest document. Conţinutul acestei publicaţii nu reflectă în mod necesar opiniile oficiale ale partenerilor OEDT, ale statelor membre ale Uniunii Europene, sau ale vreunei instituţii sau agenţii a Uniunii Europene sau a Comunităţilor Europene.
Táto publikácia Európskeho monitorovacieho centra pre drogy a drogovú závislosť (EMCDDA) je chránená autorským právom. EMCDDA odmieta právnu a inú zodpovednosť za akékoľvek dôsledky vyplývajúce z použitia údajov uvádzaných v tomto dokumente. Obsah tejto publikácie nemusí vyjadrovať oficiálne názory partnerov EMCDDA, členských štátov EÚ ani inštitúcií alebo agentúr Európskej únie alebo Európskych spoločenstiev.
Pričujoča publikacija Evropskega centra za spremljanje drog in zasvojenosti z drogami (EMCDDA, v nadaljevanju: Center) je zaščitena z avtorskimi pravicami. Center ne sprejema odgovornosti za posledice, ki izhajajo iz uporabe podatkov iz tega dokumenta. Vsebina te publikacije ne odseva nujno uradnih mnenj partnerjev Centra, držav članic EU ali katere koli ustanove ali agencije Evropske unije ali Evropskih skupnosti.
Denna publikation från Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk (ECNN) är upphovsrättsligt skyddad. ECNN tar inget ansvar för eventuella konsekvenser av hur uppgifterna i dokumentet används. Innehållet återspeglar inte nödvändigtvis den officiella ståndpunkten för ECNN:s partner, EU-medlemsstaterna eller de övriga institutionerna eller inrättningarna i Europeiska unionen eller gemenskapen.
Avrupa Uyuşturucu ve Uyuşturucu Bağımlılığını İzleme Merkezi’nin (EMCDDA) bu yayını telif hakkıyla korunmaktadır. EMCDDA, bu belgede yer alan verilerin kullanımından kaynaklanan herhangi bir sonuç için hiçbir sorumluluk veya yükümlülük kabul etmez. Bu yayının içindekiler, EMCDDA’nın ortakları, AB Üye Devletleri veya Avrupa Birliği ya da Avrupa Toplulukları’nın herhangi bir kurumu ya da kuruluşunun resmi görüşlerini yansıtmıyor olabilir.
Šīs Eiropas Narkotiku un narkomānijas uzraudzības centra (EMCDDA) publikācijas autortiesības ir aizsargātas ar likumu. EMCDDA neuzņemas nekādas saistības vai atbildību par sekām, kas var rasties, izmantojot dokumentā atrodamo informāciju. Dokumentā paustie atzinumi var nesakrist ar EMCDDA partneru, ES dalībvalstu vai citu Eiropas Savienības vai Eiropas Kopienu institūciju vai iestāžu oficiālo viedokli.
  Okienko 6  
Liczbę konfiskat narkotyków w danym kraju zwykle odbiera się jako pośredni wskaźnik wielkości podaży i dostępności narkotyków, ale odzwierciedla ona również sprawność organów ścigania, priorytety i strategie, jak również podatność handlarzy narkotyków na krajowe i międzynarodowe strategie ograniczania podaży oraz praktyki sprawozdawczości.
Drug seizures in a country are usually considered an indirect indicator of the supply and availability of drugs, although they also reflect law enforcement resources, priorities and strategies, as well as the vulnerability of traffickers to national and international supply reduction activities, and reporting practices. Quantities seized may fluctuate widely from one year to the next, for example if in one year a few of the seizures are very large. For this reason, the number of seizures is sometimes a better indicator of trends. In all countries, the number of seizures includes a major proportion of small seizures at the retail (street) level. Where known, origin and destination of drugs seized may indicate trafficking routes and producing areas. The price and purity/potency of drugs at retail level are reported by most of the Member States. However, data come from a range of different sources, which are not always comparable, making accurate comparisons between countries difficult.
Le nombre de saisies de drogue réalisées dans un pays est généralement considéré comme un indicateur indirect de l’offre et de la disponibilité des drogues, bien qu’il reflète également les ressources, priorités et stratégies répressives, la vulnérabilité des trafiquants face aux actions nationales et internationales de réduction de l’offre et les pratiques en matière de notification. Les quantités saisies peuvent varier considérablement d’une année à l’autre, notamment si, au cours d’une année, quelques saisies de grosses quantités de drogue sont réalisées. C’est la raison pour laquelle le nombre de saisies est parfois un meilleur indicateur de tendance. Dans tous les pays, le nombre de saisies comprend un pourcentage élevé de petites saisies au niveau du détail (dans la rue). Lorsqu’elles sont connues, l’origine et la destination des drogues saisies peuvent donner des indications sur les routes qu’emprunte le trafic et sur les zones de production. Le prix et la pureté/puissance des drogues au détail sont communiqués par la plupart des États membres. Toutefois, les données proviennent de diverses sources, qui ne sont pas toujours comparables et rendent malaisées les comparaisons entre pays.
Die Zahl der Sicherstellungen in einem Land wird in der Regel als indirekter Indikator für das Angebot und die Verfügbarkeit von Drogen angesehen, spiegelt jedoch auch Strafverfolgungsressourcen, -prioritäten und -strategien, Meldeverfahren sowie die Wahrscheinlichkeit wider, dass sich nationale und internationale Maßnahmen zur Reduzierung des Angebots auf Drogenhändler auswirken. Die sichergestellten Mengen können von Jahr zu Jahr stark schwanken, etwa wenn in einem Jahr einige besonders umfangreiche Sicherstellungen erfolgt sind. Aus diesem Grund gilt die Zahl der Sicherstellungen zuweilen als der bessere Indikator für Tendenzen. In allen Ländern umfasst die Zahl der Sicherstellungen einen größeren Anteil kleinerer Sicherstellungen auf Kleinhandelsebene (im Straßenhandel). Sofern sie bekannt sind, können Ursprungs- und Zielort der sichergestellten Drogen Hinweise auf die Route des Drogenhandels und die Herstellungsgebiete liefern. Daten über Preis und Reinheit/Stärke der auf Kleinhandelsebene verkauften Drogen werden von den meisten Mitgliedstaaten bereitgestellt. Jedoch stammen die Daten aus einer Reihe verschiedener Quellen, die nicht immer vergleichbar sind, so dass es nur schwer möglich ist, genaue Vergleiche zwischen den Ländern anzustellen.
El número de incautaciones de drogas en un país suele considerarse un indicador indirecto de la oferta y disponibilidad de estas sustancias, aunque también refleja los recursos, prioridades y estrategias de las fuerzas de seguridad, así como la vulnerabilidad de los traficantes ante las actividades nacionales e internacionales destinadas a reducir la oferta y las prácticas de elaboración de informes. Las cantidades incautadas pueden variar en gran medida de un año a otro, por ejemplo si un año algunas incautaciones son especialmente grandes. Por esta razón, en ocasiones el número de incautaciones es un mejor indicador de las tendencias. En todos los países, la cifra total de incautaciones incluye un porcentaje muy elevado de pequeñas incautaciones en el ámbito minorista (a pie de calle). Cuando se conocen, el origen y el destino de las drogas incautadas pueden ser indicadores de rutas de tráfico y áreas de producción. La mayoría de Estados miembros comunica el precio y la pureza/potencia de las drogas vendidas en el ámbito minorista. No obstante, los datos proceden de una gran variedad de fuentes que no siempre son comparables, lo que hace difícil establecer una comparación exacta entre países.
Normalmente i sequestri di stupefacenti in un paese sono considerati un indicatore indiretto dell’offerta e della disponibilità di queste sostanze, sebbene dipenda anche dalle risorse, dalle priorità e dalle strategie delle forze dell’ordine, nonché dalla vulnerabilità  degli spacciatori nei confronti delle strategie nazionali e internazionali di riduzione dell’offerta, e dalle pratiche di segnalazione. I quantitativi sequestrati possono variare notevolmente da un anno all’altro, per esempio se in un anno alcuni dei sequestri interessano quantitativi ingenti. Per tale motivo il numero di intercettazioni è considerato talvolta un migliore indicatore di tendenza. In tutti i paesi, una grande percentuale del numero di sequestri avviene al livello dello spaccio al dettaglio (nelle strade). Quando si conoscono, l’origine e la destinazione delle sostanze sequestrate possono fornire indicazioni sulle vie del traffico e sulle aree di produzione. Il prezzo e la purezza degli stupefacenti a livello di spaccio al dettaglio vengono segnalati dalla maggior parte degli Stati membri. Tuttavia i dati provengono da fonti diverse e non sempre sono comparabili, il che rende difficile operare un confronto tra paesi.
As apreensões de droga ocorridas num país são normalmente consideradas como um indicador indirecto da oferta e disponibilidade de drogas, embora também reflictam os recursos, as prioridades e as estratégias dos serviços de aplicação da lei, bem como a vulnerabilidade dos traficantes às actividades nacionais e internacionais de redução da oferta, e também as práticas de notificação. As quantidades apreendidas podem variar muito de ano para ano, por exemplo, se num determinado ano se efectuarem apreensões muito volumosas. Por esta razão, o número de apreensões é, por vezes, um melhor indicador das tendências. Em todos os países, o número de apreensões inclui uma grande percentagem de pequenas apreensões a nível da venda a retalho (rua). Quando conhecidos, a origem e o destino das drogas apreendidas podem dar indicações sobre as rotas de tráfico e as zonas de produção. O preço e a pureza/potência das drogas a nível da venda a retalho são mencionados pela maioria dos Estados-Membros, mas os dados provêm de uma série de fontes diferentes, nem sempre comparáveis, o que dificulta a realização de comparações precisas.
Ο αριθμός των κατασχέσεων ναρκωτικών σε μια χώρα θεωρείται συνήθως έμμεσος δείκτης της προσφοράς και της διαθεσιμότητας ναρκωτικών, μολονότι απηχεί επίσης τους πόρους, τις προτεραιότητες και τις στρατηγικές της επιβολής του νόμου, την αδυναμία των διακινητών απέναντι στις εθνικές και διεθνείς στρατηγικές με στόχο τη μείωση της προσφοράς, καθώς και τις πρακτικές αναφοράς. Οι κατασχεθείσες ποσότητες είναι δυνατόν να ποικίλλουν σημαντικά από χρόνο σε χρόνο, για παράδειγμα εάν σε ένα έτος μερικές από τις κατασχέσεις αφορούσαν πολύ μεγάλες ποσότητες. Για τον λόγο αυτό, ο αριθμός των κατασχέσεων είναι μερικές φορές καλύτερος δείκτης τάσεων. Σε όλες τις χώρες ο αριθμός των κατασχέσεων περιλαμβάνει ένα μεγάλο ποσοστό κατασχέσεων μικρών ποσοτήτων σε επίπεδο λιανικής πώλησης. Όπου είναι γνωστά, η προέλευση και ο προορισμός των ναρκωτικών που κατάσχονται μπορούν να αποκαλύψουν τις οδούς διακίνησης και τις περιοχές παραγωγής. Η τιμή και η καθαρότητα των ναρκωτικών σε επίπεδο λιανικής πώλησης αναφέρονται από τα περισσότερα κράτη μέλη. Ωστόσο, τα στοιχεία προέρχονται από πολλές διαφορετικές πηγές, οι οποίες δεν είναι πάντοτε συγκρίσιμες, γεγονός που καθιστά δυσχερείς τις ακριβείς συγκρίσεις μεταξύ χωρών.
Drugsvangsten in een land worden meestal als een indirecte indicatie beschouwd van de aanvoer en beschikbaarheid van drugs. Zij zijn echter ook een weerspiegeling van de middelen, prioriteiten en strategieën van rechtshandhavingsinstanties, van de kwetsbaarheid van drugshandelaren voor nationale en internationale strategieën voor het terugdringen van het aanbod en van de rapportagepraktijken. De in beslag genomen hoeveelheden kunnen van jaar tot jaar sterk fluctueren, bijvoorbeeld als in een bepaald jaar een paar grote vangsten hebben plaatsgevonden. Daarom is het aantal inbeslagnames soms een betere indicatie voor trends. In alle landen bestaan de inbeslagnames voor een groot deel uit kleinere confiscaties op straathandelniveau. Indien bekend, kunnen de herkomst en bestemming van de in beslag genomen drugs een indicatie geven van de routes en productielocaties. De meeste landen melden de zuiverheid/sterkte van de drugs op straathandelniveau. De gegevens zijn echter afkomstig uit veel verschillende bronnen die niet altijd vergelijkbaar zijn, hetgeen een exacte vergelijking tussen landen bemoeilijkt.
Záchyty drog v zemi jsou obvykle považovány za nepřímý ukazatel nabídky a dostupnosti drog, i když odrážejí také prostředky na vynucování zákonů, priority a strategie, i to, do jaké míry jsou překupníci s drogami zasažitelní národními a mezinárodními aktivitami ke snižování nabídky drog, a také evidenční praxi. Zabavená množství mohou meziročně velmi kolísat, například jestliže v jednom roce jsou některé ze zachycených zásilek velmi velké. Z tohoto důvodu je někdy lepším ukazatelem trendu počet záchytů. Ve všech zemích mají na celkovém počtu záchytů velký podíl malé záchyty na spotřebitelské úrovni (ulice). Tam, kde je známo místo původu a místo určení zadržených drog, mohou tyto údaje ukazovat, o které obchodní cesty a oblasti produkce jde. Většina členských zemí nahlašuje i cenu a čistotu/potenci drog na spotřebitelské úrovni. Údaje však pocházejí z nejrůznějších pramenů, které nejsou vždy srovnatelné, takže přesné porovnání jednotlivých zemí je obtížné.
Narkotikabeslaglæggelser i et land betragtes sædvanligvis som en indirekte indikator for forsyning og tilgængelighed af narkotika, selv om de også afspejler retshåndhævelsesmyndighedernes ressourcer, prioriteringer og strategier samt den udstrækning, hvori omsætningsleddene er udsat for at blive omfattet af nationale og internationale udbudsbegrænsende strategier, samt indberetningsprocedurer. Mængderne, som beslaglægges, kan variere meget fra år til år, f.eks. hvis nogle af beslaglæggelserne et år er meget store. Af den grund er antallet af beslaglæggelser undertiden en bedre indikator for tendenser. I alle lande sker størstedelen af beslaglæggelserne i detailleddet (gadeplan). Beslaglagte stoffers oprindelse og destination kan, hvis disse kendes, give et pingerpeg om smuglerruter og produktionsområder. De fleste medlemsstater rapporterer om priser og renhed/styrke for stoffer i detailleddet. Oplysningerne kommer imidlertid fra en række forskellige kilder, som ikke altid er sammenlignelige, og dette gør det vanskeligt at foretage nøjagtige sammenligninger landene imellem.
Konfiskeeritud uimastite kogust peetakse tavaliselt nende pakkumise ja kättesaadavuse kaudseks indikaatoriks, kuigi see kajastab ka õiguskaitseorganite ressursse, prioriteete ja strateegiaid, aruandlust, samuti narkokaubitsejate tundlikkust selles suhtes, missugused on riiklikud ja rahvusvahelised jõupingutused kättesaadavuse vähendamiseks. Konfiskeeritud kogused võivad aastate lõikes väga erinevad olla, näiteks kui ühel aastal saadakse kätte mitu väga suurt kogust. Seetõttu näitab mõnikord konfiskeerimiste arv suundumusi paremini. Kõigis riikides sisaldab konfiskeerimiste arv suurt hulka väikesi konfiskeerimisi jae(tänava)müügis. Kui konfiskeeritud uimastite päritolu ja sihtkoht on teada, võib see anda teavet nende liikumisteede ja tootmispaikade kohta. Enamikust liikmesriikidest on teada antud ka uimastite hind ja puhtus/kangus tänavamüügis. Siiski pärinevad andmed mitmest eri allikast, mis ei ole alati võrreldavad, see teeb riikide kohta täpsete võrdluste koostamise keeruliseks.
Tietyssä maassa tehtyjä huumetakavarikkoja pidetään yleensä huumeiden tarjonnan ja saatavuuden epäsuorana indikaattorina, joskin ne kuvastavat myös lainvalvonnan resursseja, prioriteetteja ja strategioita, raportointikäytäntöjä sekä sitä, miten hyvin kansalliset ja kansainväliset tarjonnanvähentämistoimet tehoavat salakuljettajiin. Takavarikoidut määrät saattavat vaihdella voimakkaasti eri vuosina esimerkiksi siksi, että jonakin vuonna on tehty muutama hyvin suuri takavarikko. Tästä syystä takavarikkojen lukumäärä kertoo enemmän suuntauksista. Takavarikkojen lukumäärään sisältyy kaikissa maissa suuri osuus vähittäiskaupan tasolla tehtyjä pieniä takavarikkoja. Jos takavarikoitujen huumeiden alkuperä ja määränpää ovat tiedossa, ne saattavat kertoa salakuljetusreiteistä ja tuotantoalueista. Useimmat jäsenvaltiot ilmoittavat huumeiden puhtauden ja hinnan vähittäiskaupassa. Tiedot ovat kuitenkin peräisin useista erilaisista lähteistä, jotka eivät aina ole vertailukelpoisia, joten maiden välillä on vaikea tehdä tarkkoja vertailuja.
Az adott országon belüli kábítószer-lefoglalásokat a kábítószerek kínálata és elérhetősége szempontjából közvetett mutatónak tekintik, bár ugyancsak tükrözi a bűnüldöző szervek erőforrásait, prioritásait és stratégiáit, valamint a kereskedők sebezhetőségét a nemzeti és nemzetközi készletcsökkentő stratégiákkal szemben, illetve a beszámolási gyakorlatokat. A lefoglalt mennyiségek egyik évről a másikra nagyfokú ingadozást mutathatnak, ha például az adott évben a lefoglalások némelyike nagyon nagy. Emiatt a lefoglalások száma olykor pontosabb mutatót ad a tendenciákról. A lefoglalások száma minden országban nagy arányban tartalmaz kiskereskedelmi (utcai) szintű kis lefoglalásokat. Amennyiben ismert a lefoglalt kábítószerek származása és rendeltetési helye, ez jelezheti a kereskedelmi útvonalakat és termelőterületeket. A kiskereskedelmi szinten eladott kábítószerek tisztaságáról és áráról a legtöbb tagállam beszámol. Az adatok azonban számos különböző, nem mindig összehasonlítható vagy megbízható forrásból származnak, ami megnehezíti az országok közötti pontos összehasonlítást.
Narkotikabeslagene i et land betraktes gjerne som en indirekte indikator på tilgjengeligheten av narkotika og tilbudssituasjonen, selv om beslagene også gjenspeiler rapporteringsrutiner og politi- og tollmyndighetenes ressurser, prioriteringer og strategier, og likeledes i hvilken grad nasjonale og internasjonale tilbudsreduserende tiltak virker inn på omsetningsleddene. Mengdene som beslaglegges kan variere fra år til år, f.eks. hvis noen av beslagene et år er svært store. Derfor er antall beslag noen ganger en bedre indikator på trender. I alle land omfatter antallet beslag en stor del små beslag på detaljistnivå (gatenivå). Der dette er kjent, vil opprinnelse og destinasjon for beslaglagte stoffer gi en indikasjon på smuglerruter og produksjonsområder. Stoffenes pris og renhet/styrke på detaljistnivå rapporteres av de fleste medlemsstatene, men opplysningene kommer fra en rekke ulike kilder som ikke alltid er sammenlignbare, og dette gjør det vanskelig å foreta nøyaktige sammenligninger landene imellom.
De obicei se consideră că numărul capturilor de droguri dintr-o ţară este un indicator indirect al ofertei şi disponibilităţii drogurilor, deşi reflectă de asemenea resursele, priorităţile şi strategiile de aplicare a legii, precum şi vulnerabilitatea traficanţilor faţă de activităţile naţionale şi internaţionale de reducere a ofertei de droguri şi faţă de practicile de raportare. Cantităţile capturate pot fluctua considerabil de la un an la altul, de exemplu dacă într-un an câteva capturi sunt de dimensiuni foarte mari. Din acest motiv, numărul capturilor este uneori un indicator mai bun al tendinţelor. În toate ţările, numărul capturilor include o proporţie ridicată de capturi mici la nivelul comerţului cu amănuntul (pe stradă). Acolo unde sunt cunoscute, originea şi destinaţia drogurilor capturate pot indica rutele de trafic şi zonele de producţie. Majoritatea statelor membre furnizează date privind preţul şi puritatea/puterea drogurilor vândute cu amănuntul. Cu toate acestea, datele provin dintr-o varietate de surse diferite, care nu pot fi comparate întotdeauna, ceea ce îngreunează comparaţiile corecte dintre ţări.
Zachytenia drog v krajine sa obvykle považujú za nepriamy ukazovateľ ponuky a dostupnosti drog, hoci odrážajú aj zdroje presadzovania práva, priority a stratégie, ako aj citlivosť priekupníkov na vnútroštátne a medzinárodné činnosti znižovania ponuky a postupy poskytovania správ. Zachytené množstvá môžu z roka na rok veľmi kolísať, napríklad ak v jednom roku je niekoľko zachytení veľmi veľkých. Z tohto dôvodu je niekedy počet zachytení lepším ukazovateľom trendov. Vo všetkých krajinách zahŕňa počet zachytení veľkú časť malých zachytení na maloobchodnej (pouličnej) úrovni. Tam, kde sú známe, pôvod a miesto určenia zachytených drog môžu udávať obchodné cesty a výrobné oblasti. Cenu a čistotu/potenciu drog na maloobchodnej úrovni uvádza väčšina členských štátov. Údaje však prichádzajú z viacerých odlišných zdrojov, ktoré nie sú vždy porovnateľné, čo sťažuje presné porovnania medzi krajinami.
Zasegi drog v državi običajno veljajo za posredni kazalec ponudbe in razpoložljivosti drog, čeprav odražajo tudi vire, prednostne naloge in strategije kazenskega pregona, občutljivost preprodajalcev za nacionalne in mednarodne dejavnosti za zmanjšanje ponudbe in prakse poročanja. Zasežene količine se lahko od enega do drugega leta precej razlikujejo, na primer, če je v enem letu nekaj zelo velikih zasegov. Zato je število zasegov včasih boljši kazalec trendov. V vseh državah vključuje število zasegov velik del majhnih zasegov na maloprodajni ravni (na cesti). Kjer sta izvor in namembni kraj zaseženih drog znana, lahko pokažeta preprodajalske poti in območja proizvodnje. Večina držav članic je sporočila ceno in čistost/moč drog na maloprodajni ravni. Vendar pa podatki prihajajo iz vrste različnih virov, ki niso vedno primerljivi, zaradi česar so natančne primerjave med državami otežene.
Narkotikabeslag i ett land anses vanligtvis vara en indirekt indikator på tillgången på narkotika och hur lätt det är att få tag på den, men speglar också kontrollorganens resurser, prioriteringar och strategier, samt i vilken mån de nationella och internationella strategierna för att minska tillgången kommer åt de personer som ägnar sig åt narkotikahandel, och slutligen vilka rapporteringsmetoder som används. De beslagtagna mängderna kan variera kraftigt från år till år, till exempel om några av beslagen under ett år är mycket stora. Av den anledningen anses det i många länder att antalet beslag är en bättre trendindikator. I alla länderna står små beslag i missbrukarledet (på gatan) för majoriteten av antalet beslag. Om man känner till var den beslagtagna narkotikan kommer ifrån och vart den ska, kan det ge en fingervisning om handelsvägar och produktionsområden, men denna information finns inte alltid tillgänglig. Renhetsgraden och priset på narkotikan i missbrukarledet rapporteras av de flesta medlemsländer. Men uppgifterna kommer från en rad olika källor, vilka inte alltid är jämförbara eller tillförlitliga och det blir därmed svårt att göra korrekta jämförelser mellan länderna.
Bir ülkedeki uyuşturucu ele geçirme vakaları, aynı zamanda kanun uygulayıcı kaynaklar, öncelikler ve stratejilerinin yanı sıra kaçakçıların ulusal ve uluslararası arz azaltma faaliyetlerinin zayıf yönleri ile raporlama faaliyetlerini de yansıtmakla beraber, genellikle uyuşturucu arzı ile bulunabilirliğinin dolaylı bir göstergesi olarak kabul edilir. Ele geçirilen miktarlar, örneğin bir yılda ele geçirilenlerin birkaçı çok büyükse, bir yıldan diğerine büyük farklar gösterebilir. Bu sebeple, ele geçirmelerin sayısı bazen eğilimlerin daha iyi bir göstergesidir. Tüm ülkelerde, ele geçirmelerin sayısı, perakende (sokak) düzeyindeki küçük ele geçirmelerin büyük bir oranını içerir. Ele geçirilen uyuşturucuların kaynağı ve hedefi biliniyorsa, kaçakçılık yolları ile üretim alanlarına işaret edebilir. Perakende düzeyindeki uyuşturucuların fiyatı ve saflığı/etkisi, Üye Devletler’in çoğu tarafından rapor edilmektedir. Bununla beraber, veriler, her daim karşılaştırılabilir olmayan bir dizi farklı kaynaktan geldiğinden, ülkeler arasında hassas karşılaştırmalar yapmak güçleşmektedir.
Datus par narkotiku atsavināšanu parasti uzskata par attiecīgās valsts narkotiku piegāžu un pieejamības netiešiem rādītājiem, lai gan tie atspoguļo arī tiesībsargājošo iestāžu rīcībā esošos līdzekļus, prioritātes un stratēģijas, kā arī narkotiku tirgoņu nespēju izvairīties no valsts un starptautisko piegāžu mazināšanas pasākumiem un paziņošanas praksi. Atsavināto narkotiku daudzums pa gadiem var būt ļoti svārstīgs, piemēram, ja vienā gadā dažas konfiskācijas ir ļoti apjomīgas. Tādēļ tendences dažkārt labāk raksturo atsavināšanas gadījumu skaits. Visās valstīs atsavināšanas gadījumu skaitā ietilpst liela daļa maza apjoma konfiskāciju mazumtirdzniecības (ielas) līmenī. Ja ir zināma atsavināto narkotiku izcelsme un galamērķis, var izsecināt kontrabandas ceļus un ražošanas reģionus. Lielākā daļa dalībvalstu ziņo par narkotiku cenu un tīrību/iedarbību mazumtirdzniecības līmenī. Tomēr dati nāk no daudziem un dažādiem avotiem, kas ne vienmēr ir salīdzināmi, tādēļ precīzus salīdzinājumus starp valstīm veikt ir grūti.
  RozdziaÅ‚ 3: Konopie in...  
(80) Patrz tabela TDI-11 (część ii) i (część ix) w Biuletynie statystycznym za 2006 r.
(80) See Table TDI-11 (part ii) and (part ix) in the 2006 statistical bulletin.
(80) Voir tableau TDI-11 (partie ii) et (partie ix) du bulletin statistique 2006.
(80) Siehe Tabelle TDI-11 (Teil ii) und (Teil ix) im Statistical Bulletin 2006.
(80) Véase el cuadro TDI-11 (parte ii) y (parte ix) del boletín estadístico de 2006.
(80) Cfr. la tabella TDI-11 (parte ii) e (parte ix) nel bollettino statistico 2006.
(80) Ver quadro TDI-11 (parte ii) e (parte ix) no Boletim Estatístico de 2006.
(80) Βλέπε Πίνακα TDI-11 (μέρος ii) και (μέρος ix) στο Δελτίο στατιστικών στοιχείων 2006.
(80) Zie tabel TDI-11 (deel ii) en (deel ix) in het Statistical Bulletin 2006.
(80) Viz tab. TDI-11 (část ii) a (část ix) ve Statistickém věstníku 2006.
(80) Se tabel TDI-11 (del ii) og (del ix) i Statistical bulletin 2006.
(80) Vt tabel TDI-11 (ii osa) ja (ix osa) 2006. a statistikabülletäänis.
(80) Ks. taulukko TDI-11 (osa ii) ja (osa ix) vuoden 2006 Tilastotiedotteessa.
(80) . a TDI-11 (ii. rész) és (ix. rész) táblázatot a 2006. évi statisztikai közlönyben.
(80) Se tabell TDI-11 (del ii) i Statistiske opplysninger 2006.
(80) Vezi Tabelul TDI-11 (partea ii) şi (partea ix) din Buletinul statistic 2006.
(80) Pozri tabuľku TDI-11 (časť ii) a (časť ix) v štatistickej ročenke 2006.
(80) Glej tabelo TDI-11 (del ii) in (del ix) v Statističnem biltenu 2006.
(80) Se tabell TDI-11 (part ii) och (part ix) i statistikbulletinen 2006.
(80) Bkz. 2006 istatistik bülteninde Tablo TDI-11 (bölüm ii) ve (bölüm ix).
(80) Skatīt tabulu TDI-11 (ii. daļu) un (ix. daļu) 2006. gada statistikas biļetenā.
  RozdziaÅ‚ 7: Choroby za...  
(200) Patrz tabela DRD-1 (część iii) i (część iv) w Biuletynie statystycznym za 2006 r.
(200) See Table DRD-1 (part iii) and (part iv) in the 2006 statistical bulletin.
(200) Voir tableau DRD-1 (partie iii) et (partie iv) du bulletin statistique 2006.
(200) Siehe Tabelle DRD-1 (Teil iii) und (Teil iv) im Statistical Bulletin 2006.
(200) Véase el cuadro DRD-1 (parte iii) y (parte iv) del boletín estadístico de 2006.
(200) Cfr. il grafico DRD-1 (parte iii) e (parte iv) nel bollettino statistico 2006.
(200) Ver quadro DRD-1 (parte iii) e (parte iv) no Boletim Estatístico de 2006.
(200) Βλέπε Διάγραμμα DRD-1(μέρος iii) και (μέρος iv) στο Δελτίο στατιστικών στοιχείων 2006.
(200) Zie tabel DRD-1 (deel iii) en (deel iv) in het Statistical Bulletin 2006.
(200) Viz tab. DRD-1 (část iii) a (část iv) ve Statistickém věstníku 2006.
(200) Se tabel DRD-1 (del iii) og (del iv) i Statistical bulletin 2006.
(200) Vt tabel DRD-1 (iii osa) ja (iv osa) 2006. a statistikabülletäänis.
(200) Ks. taulukko DRD-1 (osa iii) ja (osa iv) vuoden 2006 Tilastotiedotteessa.
(200) . a DRD-1 (iii. rész) és (iv. rész) táblázatot a 2006. évi statisztikai közlönyben.
(200)  Se tabell DRD-1 (del iii) og (del iv) i Statistiske opplysninger
(200) Vezi Tabelul DRD-1 (partea iii) şi (partea iv) din Buletinul statistic 2006.
(200) Pozri tabuľku DRD-1 (časť iii) a (časť iv) v štatistickej ročenke 2006.
(200) Glej tabelo DRD-1 (del iii) in (del iv) v Statističnem biltenu 2006.
(200) Se tabell DRD-1 (part iii) och (part iv) i statistikbulletinen 2006.
(200) Bkz. 2006 istatistik bülteninde Tablo DRD-1 (bölüm iii) ve (bölüm iv).
(200) Skatīt tabulu DRD-1 (iii. un iv. daļu) 2006. gada statistikas biļetenā.
  RozdziaÅ‚ 4: Amfetaminy...  
było pojawienie się i szybkie rozpowszechnienie nowej substancji psychoaktywnej – 1-(3-chlorofenylo)piperazyny (mCPP). mCPP oznacza pochodną piperazyny podstawioną grupą arylową, np. benzylopiperazynę (BZP), substancję monitorowaną przez system wczesnego ostrzegania od 1999 r.
The most significant new development in 2005 was the appearance and rapid spread of the new psychoactive substance 1-(3-chlorophenyl)piperazine (mCPP). mCPP is an aryl-substituted piperazine, as is benzylpiperazine (BZP), a substance monitored by the EWS since 1999. The first official notifications of the detection of mCPP were received by the EMCDDA and Europol in February/March 2005, concerning samples collected in France and Sweden. By the end of 2005, mCPP-containing tablets had been seized by the law enforcement authorities or found in the context of various recreational activities (open-air dance/music festivals, dance clubs, etc.) in almost all Member States. They are almost always designed to look like, and presumably marketed as, ecstasy. The drug is chiefly available in tablet form, and the subjective effects of mCPP and MDMA are partially comparable (Bossong et al., 2005). In addition, mCPP is often found in combination with MDMA. Since this is unlikely to be the result of accidental contamination, it suggests that the deliberate addition of mCPP may be intended to potentiate or modify the effects of MDMA. There seems to be little specific demand or market for mCPP in its own right in the EU.
Le nouveau développement le plus significatif survenu en 2005 a été l'apparition et la diffusion rapide de la nouvelle substance psychoactive qu'est la 1‑(3‑chlorophényl)piperazine (mCPP). La mCPP est une pipérazine avec substitution du noyau aromatique, comme la benzylpipérazine (BZP), une substance surveillée par le système d'alerte rapide depuis 1999. L'OEDT et Europol ont reçu les premières notifications officielles de signalement de la mCPP en février-mars 2005. Elles concernaient des échantillons trouvés en France et en Suède. Fin 2005, des comprimés contenant de la mCPP ont été saisis par les services répressifs ou trouvés dans le cadre de diverses activités de loisirs (festivals de danse ou de musique en plein air, discothèques, etc.) dans presque tous les États membres. Elles sont pratiquement toujours élaborées de manière à ressembler à de l'ecstasy et sont, selon toute hypothèse, vendues comme ecstasy. Cette drogue est surtout disponible sous la forme de comprimés et les effets subjectifs de la mCPP et du MDMA sont en partie comparables (Bossong et al., 2005). Par ailleurs, la mCPP est souvent combinée à du MDMA. Étant donné qu'il est peu probable qu'il s'agisse du résultat d'une contamination accidentelle, cette constatation donne à penser que l'ajout délibéré de mCPP pourrait avoir pour but de renforcer ou de modifier les effets du MDMA. Il semble qu'il n'existe qu'une faible demande ou un petit marché spécifique pour la mCPP propremente dit dans l'UE.
Die wichtigste neue Entwicklung des Jahres 2005 war das Auftauchen und die rasche Verbreitung der neuen psychoaktiven Substanz 1-(3-Chlorphenyl)-Piperazin (mCPP). mCPP ist ebenso wie Benzylpiperazin (BZP), das seit 1999 im Rahmen des Frühwarnsystems beobachtet wird, ein Aryl-substituiertes Piperazin. Die ersten offiziellen Meldungen über den Nachweis von mCPP gingen im Februar/März 2005 bei der EBDD und Europol ein und betrafen Stichproben aus Frankreich und Schweden. Bis Ende 2005 wurden in fast allen Mitgliedstaaten mCPP-haltige Tabletten von den Strafverfolgungsbehörden sichergestellt oder im Rahmen verschiedener Freizeitveranstaltungen (Open-Air-Tanz-/-Musikfestivals, Tanzlokale usw.) gefunden. Fast immer sehen sie aus wie Ecstasy und werden vermutlich auch als solches gehandelt. mCPP ist vorwiegend in Tablettenform erhältlich, und seine subjektive Wirkung ist teilweise mit der von MDMA vergleichbar (Bossong et al., 2005). Darüber hinaus wird mCPP häufig in Kombination mit MDMA nachgewiesen. Da es unwahrscheinlich ist, dass dies auf eine versehentliche Verunreinigung zurückzuführen ist, liegt der Schluss nahe, dass mCPP vorsätzlich beigemischt wird, um eine Verstärkung oder Veränderung der Wirkung des MDMA zu erzielen. mCPP alleine wird in der EU offenbar weder in größerem Umfang nachgefragt, noch gibt es einen speziellen Markt für diese Droge.
El nuevo desarrollo más significativo en 2005 fue la aparición y rápida expansión de la nueva sustancia psicoactiva 1-(3-clorofenil)piperazina (mCPP). La sustancia mCPP es una piperazina aril sustituida, al igual que la benzilpiperazina (BZP), una sustancia controlada por el SAR desde 1999. El OEDT y Europol recibieron las primeras notificaciones oficiales de la detección de mCPP en febrero y marzo de 2005, a raíz de unas muestras recogidas en Francia y Suecia. Hasta finales de 2005, las fuerzas y cuerpos de seguridad incautaron pastillas que contenían mCPP, o éstas se encontraron en el marco de diferentes actividades recreativas (festivales de baile/música al aire libre, locales de baile, etc.) en casi todos los Estados miembros. En casi todos los casos se habían diseñado para tener el mismo aspecto que el éxtasis y probablemente ser comercializadas como tal. La droga se encuentra disponible principalmente en forma de pastilla, y los efectos subjetivos de la mCPP se pueden comparar en parte a los de la MDMA (Bossong et al., 2005). Además, la mCPP suele encontrarse en combinación con MDMA. Puesto que es muy poco probable que esta combinación sea fruto de una contaminación accidental, este hecho sugiere que con la adición deliberada de mCPP se pretende potenciar o modificar los efectos de la MDMA. Aparentemente, en la UE no existe una gran demanda específica de la mCPP ni un mercado especial para esta droga.
La novità più significativa nel 2005 è stata la comparsa e la rapida diffusione della nuova sostanza psicoattiva 1-(3-clorofenil)piperazina (mCPP). La mCPP è una piperazina di aril sostituito, come la benzilpiperazina (BZP), una sostanza monitorata dall’EWS dal 1999. Le prime notifiche ufficiali di individuazione della mCPP sono state inviate all’OEDT e all’Europol nel febbraio/marzo 2005 e riguardano campioni raccolti in Francia e Svezia. Alla fine del 2005 le forze di polizia avevano sequestrato o trovato pasticche a base di mCPP nell’ambito di diverse attività ricreative (danza all’aria aperta/festival musicali, locali da ballo, ecc.) in quasi tutti gli Stati membri. Nella quasi totalità dei casi le pasticche erano state fabbricate in modo che somigliassero all’ecstasy e presumibilmente vendute come ecstasy. La droga è perlopiù disponibile sotto forma di pasticca e gli effetti soggettivi di mCPP e MDMA possono essere parzialmente equiparati (Bossong e altri, 2005). Inoltre, spesso la mCPP viene associata alla MDMA. Essendo improbabile che questo sia il frutto di una contaminazione accidentale, sembra di capire che l’aggiunta intenzionale di mCPP sia fatta per potenziare o modificare gli effetti della MDMA. La domanda specifica o il mercato specifico della mCPP sembrano di poco conto nell’Unione europea.
A evolução mais significativa ocorrida em 2005 foi o aparecimento e a rápida expansão da nova substância psicoactiva 1-(3-clorofenil) piperazina (mCPP). A mCPP é uma piperazina substituível pelo aril, tal como a benzilpiperazina (BZP), uma substância monitorizada pelo EWS desde 1999. As primeiras notificações oficiais da detecção de mCPP foram recebidas pelo OEDT e pela Europol em Fevereiro/Março de 2005, e referiam-se a amostras colhidas em França e na Suécia. Em finais de 2005, as autoridades de aplicação da lei apreenderam comprimidos com mCPP, ou detectaram-nos no contexto de várias actividades recreativas (dança ao ar livre/festivais de música, clubes de dança, etc.), em quase todos os Estados-Membros. Estes comprimidos são quase sempre desenhados de modo a assemelhar-se e, presumivelmente, a serem comercializados como ecstasy. A droga está principalmente disponível em comprimidos, sendo os efeitos subjectivos da mCPP e do MDMA parcialmente comparáveis (Bossong et al., 2005). Além disso, a mCPP é frequentemente encontrada em combinação com o MDMA. Dado ser improvável que esta situação resulte de uma contaminação acidental, afigura-se que a adição deliberada de mCPP se poderá destinar a potenciar ou alterar os efeitos do MDMA. Na UE parece existir pouca procura específica, ou um mercado específico, para a mCPP propriamente dita.
Η πιο σημαντική νέα εξέλιξη το 2005 ήταν η εμφάνιση και η ραγδαία εξάπλωση της νέας ψυχοδραστικής ουσίας 1-(3-χλωροφαινυλο)πιπεραζίνης (mCPP). Η mCPP είναι μια πιπεραζίνη υποκατάστασης αρυλίου, όπως είναι και η βενζυλοπιπεραζίνη (BZP), ουσία που παρακολουθείται από το EWS από το 1999. Οι πρώτες επίσημες γνωστοποιήσεις ανίχνευσης mCPP λήφθηκαν από το ΕΚΠΝΤ και την Ευρωπόλ τον Φεβρουάριο/Μάρτιο 2005 και αφορούσαν δείγματα που λήφθηκαν στη Γαλλία και τη Σουηδία. Έως τα τέλη του 2005, χάπια που περιείχαν mCPP κατασχέθηκαν από τις αρχές επιβολής του νόμου ή εντοπίστηκαν στο πλαίσιο διάφορων ψυχαγωγικών δραστηριοτήτων (υπαίθρια φεστιβάλ χορού/μουσικής, χορευτικά κλαμπ κλπ.) σε όλα σχεδόν τα κράτη μέλη. Σχεδόν πάντοτε είναι σχεδιασμένα ώστε να μοιάζουν με, και πιθανώς να διατίθενται ως, έκσταση. Το ναρκωτικό διατίθεται κυρίως σε μορφή χαπιού και τα υποκειμενικά αποτελέσματα της mCPP και της MDMA είναι μερικώς συγκρίσιμα (Bossong κ.ά., 2005). Επίσης, η mCPP συχνά βρίσκεται σε συνδυασμό με MDMA. Καθώς κάτι τέτοιο δεν είναι πιθανό να είναι αποτέλεσμα τυχαίας μόλυνσης υποδηλώνει ότι η σκόπιμη προσθήκη mCPP ενδεχομένως να έχει σκοπό την ενίσχυση ή την τροποποίηση των αποτελεσμάτων της MDMA. Η ζήτηση ή η αγορά της mCPP για αυτοτελή χρήση φαίνεται να είναι περιορισμένη στην ΕΕ.
De belangrijkste nieuwe ontwikkeling in 2005 was de komst en snelle verspreiding van de nieuwe psychoactieve stof 1-(3-chlorofenyl)piperazine (mCPP). mCPP is een aryl-gesubstitueerde piperazine, evenals benzylpiperazine (BZP), een stof die sinds 1999 door het EWS wordt gevolgd. De eerste officiële meldingen van waarneming van mCPP zijn in februari/maart 2005 ontvangen door het EWDD en Europol naar aanleiding van steekproeven die zijn genomen in Frankrijk en Zweden. Tegen het einde van 2005 zijn in bijna alle lidstaten pillen met mCPP in beslag genomen door de rechtshandhavingsinstanties of aangetroffen in de context van uiteenlopende recreatieve activiteiten (dance- of muziekfestivals in de open lucht, danceclubs e.d.). Ze zien er vrijwel steeds als ecstasy uit en worden vermoedelijk ook als zodanig verkocht. De drug is vooral als pil verkrijgbaar en de subjectieve werking van mCPP is gedeeltelijk vergelijkbaar met die van MDMA (Bossong et al., 2005). Daarnaast wordt mCPP vaak aangetroffen in combinatie met MDMA. Dit is waarschijnlijk niet het gevolg van toevallige verontreiniging, en dat wijst erop dat mCPP mogelijk bewust wordt toegevoegd om de werking van MDMA te versterken of te beïnvloeden. Er schijnt in de EU weinig vraag naar, of nauwelijks een markt voor, mCPP op zich te zijn.
Nejvýznamnější nový posun v roce 2005 představovalo objevení a rychlé rozšíření nové psychoaktivní látky 1-(3-chlorfenyl)piperazinu (mCPP). mCPP je piperazin s nahrazeným arylem, stejně jako benzylpiperazin (BZP), což je látka sledovaná prostřednictvím systému včasného varování od roku 1999. První oficiální upozornění na detekci mCPP bylo EMCDDA a Europolem přijato v únoru/březnu 2005 a týkalo se vzorků získaných ve Francii a Švédsku. Do konce roku 2005 byly tablety obsahující mCPP zadrženy orgány činnými v trestním řízení či zjištěny v souvislosti s nejrůznějšími volnočasovými aktivitami (tanečními či hudebními festivaly pod širým nebem, tanečními kluby apod.) takřka ve všech členských státech. Tablety téměř vždy svým vzhledem připomínají extázi a jako extáze se také podle všeho prodávají. Droga je k dispozici především ve formě tablet a subjektivní účinky mCPP a MDMA jsou do jisté míry srovnatelné (Bossong a kol., 2005). Navíc se mCPP často nachází v kombinaci s MDMA. Protože je nepravděpodobné, že by k tomu došlo náhodnou kontaminací, zdá se, že úmyslným přidáním mCPP se mají účinky MDMA umocňovat či upravovat. V rámci EU prakticky neexistuje specifická poptávka po mCPP či trh s touto látkou.
Den væsentligste nye udvikling i 2005 var fremkomsten og den hurtige udbredelse af det nye psykoaktive stof 1-(3-chlorphenyl)piperazin (mCPP). mCPP er en arylsubstitueret piperazin, og det samme gælder benzylpiperazin (BZP), et stof, der er blevet overvåget af EWS siden 1999. De første officielle indberetninger af, at der var påvist mCPP, blev modtaget af EONN og Europol i februar/marts 2005, vedrørende prøver indsamlet i Frankrig og Sverige. Inden udgangen af 2005 var tabletter, der indeholdt mCPP, blevet beslaglagt af retshåndhævelsesmyndighederne i næsten alle medlemsstater eller fundet i forbindelse med forskellige fritidsaktiviteter (open air-danse-/musikfestivaler, danseklubber osv.). De er næsten altid udformet, så de ligner, og formentlig sælges som, ecstasy. Stoffet fås hovedsagelig i tabletform, og de subjektive virkninger af mCPP og MDMA er til dels sammenlignelige (Bossong m.fl., 2005). Endvidere findes mCPP ofte i kombination med MDMA. Da det er usandsynligt, at dette er resultatet af en tilfældig kontaminering, viser det, at formålet med den bevidste tilsætning af mCPP kan være at forstærke eller ændre virkningerne af MDMA. Der synes kun at være en mindre specifik efterspørgsel efter eller marked for mCPP alene i EU.
Kõige olulisem uus areng 2005. a oli uue psühhoaktiivse aine 1-(3-klorofenüül)piperasiini (mCPP) turule ilmumine ja kiire levik. mCPP on arüül-asendajaga piperasiin, nagu ka bensüülpiperasiin (BZP), aine, mida kontrollitakse varajase hoiatamise süsteemi kaudu alates 1999. aastast. Esimesed ametlikud teated mCPP tuvastamise kohta said EMCDDA ja Europol 2005. a veebruaris-märtsis ning need puudutasid Prantsusmaal ja Rootsis kogutud proove. 2005. a lõpuks olid õiguskaitseasutused konfiskeerinud mCPPd sisaldavaid tablette või oli neid avastatud mitmesuguste meelelahutusürituste käigus (vabaõhu tantsu- ja muusikafestivalidel, tantsuklubides jne) peaaegu kõikides liikmesriikides. Need tabletid näevad peaaegu alati välja nagu ecstasy ja arvatavasti neid selle nime all müüaksegi. Kõnealune uimasti on saadaval peamiselt tablettidena, ning mCPP ja MDMA subjektiivne toime on osaliselt sarnane (Bossong et al., 2005). Samuti leitakse mCPPd sageli kombineerituna MDMAga. Kuna on ebatõenäoline, et tegemist on juhusliku segunemisega, võib arvata, et mCPP lisamise eesmärgiks võib olla MDMA toime võimendamine või muutmine. Tundub, et puhtal kujul mCPP järele ei ole ELis selget nõudmist ega ole sel ka turgu.
Vuonna 2005 tapahtui merkittävä muutos, kun markkinoille ilmaantui uusi psykoaktiivinen aine, 1-(3-klorofenyyli)piperatsiini (mCPP), jonka käyttö levisi nopeasti. Tämä mCPP on aryylisubstituoitu piperatsiini, kuten bentsyylipiperatsiinikin (BZP), jota tiedonvaihtojärjestelmässä on seurattu jo vuodesta 1999 lähtien. Ensimmäiset viralliset ilmoitukset mCPP-havainnoista saapuivat EMCDDA:lle ja Europolille helmi- ja maaliskuussa 2005, ja ne koskivat Ranskassa ja Ruotsissa kerättyjä tietoja. Vuoden 2005 loppuun mennessä lainvalvontaviranomaiset olivat takavarikoineet tai löytäneet mCPP:tä sisältäviä tabletteja erilaisten ajanvietetapahtumien yhteydessä (tanssiin tai musiikkiin liittyvistä ulkoilmatapahtumista, yökerhoista jne.) lähes kaikissa jäsenvaltioissa. Tabletit on lähes aina muotoiltu ekstaasin näköisiksi, ja oletettavasti niitä myös markkinoidaan ekstaasina. Huumetta on tarjolla pääasiassa tabletteina, ja mCPP:n subjektiiviset vaikutukset ovat osittain samankaltaiset kuin MDMA:n (Bossong et al., 2005). Lisäksi mCPP:tä tavataan usein MDMA:han yhdistettynä. Kyse tuskin on tahattomasta sekoittumisesta, vaan todennäköisesti mCPP:tä on lisätty tabletteihin tarkoituksellisesti voimistamaan tai muuntamaan MDMA:n vaikutuksia. EU:ssa näyttää olevan vähän kysyntää tai markkinoita mCPP:lle sellaisenaan.
2005-ben a legfontosabb új fejlemény az 1-(3-klorofenil)piperazin (mCPP) új pszichoaktív anyag megjelenése és gyors terjedése volt. Az mCPP arilcsoporttal helyettesített piperazin, akárcsak a benzilpiperazin (BZP) nevű anyag, amelyet az EWS 1999 óta figyel. Az EMCDDA és az Europol 2005. február-márciusban kapta az első hivatalos értesítéseket az mCPP kimutatásáról, Franciaországban és Svédországban gyűjtött mintákkal kapcsolatban. A bűnüldöző hatóságok 2005 végére már szinte valamennyi tagállamban lefoglaltak vagy találtak mCPP-tartalmú tablettákat, különféle rekreációs tevékenységekkel összefüggésben (szabadtéri zenei/táncos fesztiválokon, táncos szórakozóhelyeken stb.). Ezek külsejüket és feltehetőleg forgalmazásukat tekintve is szinte minden esetben az extasyra hasonlítanak. A kábítószer elsősorban tabletta formájában érhető el; az mCPP és az MDMA szubjektív hatásai részben összemérhetőek (Bossong és mások, 2005). Az mCPP-t emellett gyakran az MDMA-val kombinálva mutatják ki. Mivel nem valószínű, hogy véletlen vegyítésről lenne szó, ez arra utal, hogy az MDMA hatásainak fokozása vagy módosítása érdekében talán szándékosan adnak hozzá mCPP-t. Úgy tűnik, hogy egymagában az mCPP-re csekély mértékben van határozott kereslet vagy piac az EU-ban.
Det mest betydningsfulle ved utviklingen i 2005 var påvisningen og den raske spredningen av det nye psykoaktive stoffet 1-(3-klorofenyl)piperazin (mCPP). mCPP er en aryl-substituert piperazin, på samme måte som benzylpiperazin (BZP), et stoff som har vært under EWS’ overvåking siden 1999. EONN og Europol fikk de første offisielle meldingene om funn av mCPP i februar-mars 2005. Meldingene gjaldt prøver funnet i Frankrike og Sverige. Innen utgangen av 2005 var tabletter som inneholdt mCPP beslaglagt av politi- og tollmyndigheter eller funnet i forbindelse med diverse rekreasjonsaktiviteter (utendørs dance-/musikkfestivaler, dance-klubber, osv.) i nesten alle medlemsstatene. De er omtrent alltid utformet slik at de ligner på, og kan markedsføres som, ecstasy. Stoffet kommer hovedsakelig i tablettform, og de subjektive virkningene av mCPP og MDMA er delvis sammenlignbare (Bossong et al., 2005). I tillegg finnes ofte mCPP i kombinasjon med MDMA. Siden det er lite sannsynlig at dette skyldes tilfeldig forurensning med MDMA, antas det derfor at mCPP aktivt blandes med MDMA for å styrke eller endre effekten av sistnevnte. Det kan synes som om det er lite spesifikk etterspørsel etter eller marked i EU for mCPP som sådan.
Cea mai importantă nouă evoluţie în 2005 a fost apariţia şi răspândirea rapidă a noii substanţe psihoactive 1-(3-clorfenil)piperazină (mCPP). mCPP este o piperazină cu aril substituit, la fel ca benzilpiperazina (BZP), o substanţă monitorizată de EWS din 1999. OEDT şi Europol au primit primele notificări oficiale privind depistarea de mCPP în februarie/martie 2005, în ceea ce priveşte probele colectate în Franţa şi Suedia. Până la sfârşitul anului 2005, tabletele cu conţinut de mCPP au fost capturate de autorităţile de aplicare a legii sau au fost descoperite în diferite contexte de recreere (dans în aer liber/festivaluri de muzică, cluburi de dans etc.) în aproape toate statele membre. Aceste tablete sunt aproape întotdeauna concepute pentru a semăna şi, probabil, a se comercializa ca ecstasy. Drogul este în principal disponibil sub formă de tablete, iar efectele subiective ale mCPP şi MDMA sunt parţial comparabile (Bossong et al., 2005). În plus, mCPP se găseşte deseori în combinaţie cu MDMA. Prin faptul că este puţin probabil ca acest lucru să se datoreze unei contaminări accidentale, se sugerează că adăugarea deliberată de mCPP poate avea scopul de a potenţa sau modifica efectele MDMA. Se pare că nu prea există cerere sau piaţă specifică a mCPP în Uniunea Europeană.
V roku 2005 bolo najvýznamnejším novým vývojom objavenie sa a šírenie novej psychoaktívnej látky 1-(3-chlorofenyl) piperazínu (mCPP). mCPP je piperazín s nahradeným arylom, podobne ako benzylpiperazín (BZP), čo je látka monitorovaná EWS od roku 1999. Prvé oficiálne oznámenia o zistení mCPP dostali EMCDDA a Europol vo februári/marci 2005 v súvislosti so vzorkami odobratými vo Francúzsku a Švédsku. Do konca roku 2005 orgány činné v trestnom konaní zachytili alebo našli tabletky obsahujúce mCPP v súvislosti s viacerými rekreačnými činnosťami (tanečné/hudobné festivaly pod šírym nebom, tanečné kluby atď.) v takmer všetkých členských štátoch. Takmer vždy sú navrhnuté tak, aby vyzerali ako extáza a podľa všetkého sa ako extáza aj predávajú. Droga je dostupná najmä vo forme tabletiek a subjektívne účinky mCPP a MDMA sú čiastočne porovnateľné (Bossong a kol., 2005). Okrem toho sa mCPP často nachádza v kombinácii s MDMA. Keďže je nepravdepodobné, že je to výsledok náhodnej kontaminácie, naznačuje to, že úmyselné pridávanie mCPP môže byť určené na posilnenie alebo modifikovanie účinkov MDMA. Zdá sa, že v EÚ existuje malý špecifický dopyt alebo trh pre mCPP pod jeho vlastným menom.
Najpomembnejše novo dogajanje je bil leta 2005 pojav in hitro širjenje nove psihoaktivne snovi 1-(3-klorofenil)piperazin (mCPP). mCPP je z arilom substituiran piperazin, kot je benzilpiperazin (BZP), snov, ki se spremlja prek sistema zgodnjega opozarjanja že od leta 1999. Prva uradna obvestila o odkritju mCPP sta Center in Europol prejela februarja/marca 2005 v zvezi z vzorci, zbranimi v Franciji in na Švedskem. Do konca leta 2005 so tabletke, ki so vsebovale mCPP, zasegli organi kazenskega pregona ali pa so bile odkrite v okviru različnih prostočasnih dejavnosti (na plesnih/glasbenih festivalih na prostem, v plesnih klubih itd.) v skoraj vseh državah članicah. Skoraj vedno so bile oblikovane tako, da so bile podobne ekstaziju, in domnevno so se tudi podobno prodajale. Droga je na voljo predvsem v obliki tablet, subjektivni učinki mCPP in MDMA pa so delno primerljivi (Bossong et al., 2005). mCPP se pogosto odkrije tudi v kombinaciji z MDMA. Ker ni verjetno, da bi šlo za naključno kontaminacijo, to kaže, da se z namernim dodajanjem mCPP morda želi povečati ali spremeniti učinke MDMA. Kaže, da sta v EU povpraševanje in trg za mCPP kot takšen omejena.
Den mest betydelsefulla nya utvecklingen 2005 var uppdykandet och den snabba spridningen av det nya psykoaktiva ämnet 1-(3-klorofenyl)piperazin (mCPP). mCPP är en aryl-substituterad piperazin, precis som benzylpiperazin (BZP) som är ett ämne som övervakas genom förvarningssystemet sedan 1999. ECNN och Europol mottog i februari/mars 2005 de första officiella anmälningarna av upptäckt av mCPP i prov som hade samlats in i Frankrike och Sverige. I slutet av 2005 hade tabletter innehållande mCPP beslagtagits av kontrollorgan eller påträffats i olika nöjesmiljöer (dans/musikfestivaler, dansklubbar etc.) i nästan alla medlemsstater. Tabletterna är nästan alltid utformade för att se ut som, och sannolikt säljas som, ecstasy. Drogen är främst tillgänglig i tablettform och de subjektiva effekterna av mCPP och MDMA är delvis jämförbara (Bossong et al., 2005). mCPP påträffas dessutom ofta i kombination med MDMA. Det är föga troligt att detta beror på oavsiktlig kontamination och tyder istället på att avsiktlig tillförsel av mCPP kan vara avsedd att förstärka eller modifiera effekterna av MDMA. Det förefaller finnas liten specifik efterfrågan eller marknad för mCPP i EU.
2005’teki en dikkate değer yeni gelişme, yeni psikoaktif madde 1-(3-klorofenil)piperazinin (mCPP) ortaya çıkışı ve hızla yayılmasıydı. mCPP, benzilpiperazin (BZP) gibi aril mukabili bir piperazin olup EWS tarafından 1999’dan beri izlenen bir maddedir. Fransa ve İsveç’te toplanan numunelerle ilgili olarak, mCPP tespitlerinin ilk resmi bildirimleri EMCDDA ve Europol tarafından Şubat/Mart 2005’te alınmıştır. mCPP içeren haplar 2005 sonu itibariyle, neredeyse tüm Üye Devletler’de kanun uygulayıcı kurumlar tarafından ele geçirilmiş veya çeşitli eğlence amaçlı faaliyetlerde (açık hava dans/müzik festivalleri, dans klüpleri, vs.) bulunmuştur. Hemen her zaman ecstasy’e benzeyecek şekilde tasarlanmakta büyük ihtimalle ecstasy gibi pazarlanmaktadır. Bu uyuşturucu en çok hap şeklinde bulunmaktadır ve mCPP ile MDMA’nın öznel etkileri kısmen karşılaştırılabilir niteliktedir (Bossong vd., 2005). Ayrıca, mCPP genellikle MDMA’yla birleşik olarak bulunmaktadır. Bunun kazara bir bulaşmadan kaynaklanması olası olmadığından, kasıtlı olarak mCPP eklenmesinin MDMA’nın etkilerini değiştirmek veya artırmak amaçlı olmasının mümkün olduğu anlamına gelmektedir. AB’de tek başına mCPP’ye özel, spesifik talep veya pazar az gibi görünmektedir.
Svarīgākais jaunums 2005. gadā ir bijusi jaunās psihoaktīvās vielas 1-(3-hlorofenil)piperazīna (mCPP) parādīšanās un straujā izplatīšanās. Viela mCPP ir arilsubstituēts piperazīns tāpat kā benzilpiperazīns (BZP), ko EWS pārrauga kopš 1999. gada. Pirmos oficiālos paziņojumus par mCPP atklāšanu EMCDDA un Eiropols ir saņēmis 2005. gada martā/februārī saistībā ar Francijā un Zviedrijā iegūtiem paraugiem. Līdz 2005. gada beigām tiesiskās kārtības nodrošināšanas iestādes bija atsavinājušas mCPP saturošas tabletes gandrīz visās dalībvalstīs, turklāt tabletes bija atrastas arī dažādos izkaides apstākļos (brīvdabas deju/mūzikas festivālos, deju klubos utt.). Gandrīz vienmēr šīs tabletes pēc izskata atgādina ekstazī tabletes un visticamāk tās arī pārdod kā ekstazī tabletes. Jaunā narkotika lielākoties ir sastopama tablešu formā, un mCPP un MDMA subjektīvā iedarbība ir daļēji līdzīga (Bossong u.c., 2005. g.). Turklāt mCPP bieži ir sastopams kombinācijā ar MDMA. Tā kā ir maz ticams, ka šāds sajaukums varētu rasties nejauša piesārņojuma rezultātā, jādomā, ka tīšās mCPP pievienošanas mērķis varētu būt MDMA iedarbības pastiprināšana vai modifikācija. Izskatās, ka mCPP ES pats par sevi ir maz pieprasīts un šīs vielas tirgus ir neliels.
  RozdziaÅ‚ 3: Konopie in...  
(74) Patrz tabele TDI-3 (część iii) i TDI-4 (część iii) w Biuletynie statystycznym za 2006 r.
(74) See Tables TDI-3 (part iii) and TDI-4 (part iii) in the 2006 statistical bulletin.
(74) Voir tableaux TDI-3 (partie iii) et TDI-4 (partie iii) du bulletin statistique 2006.
(74) Siehe Tabellen TDI-3 (Teil iii) und TDI-4 (Teil iii) im Statistical Bulletin 2006.
(74) Véanse los cuadros TDI-3 (parte iii) y TDI-4 (parte iii) del boletín estadístico de 2006.
(74) Cfr. le tabelle TDI-3 (parte iii) e TDI-4 (parte iii) nel bollettino statistico 2006.
(74) Ver quadros TDI-3 (parte iii) e TDI-4 (parte iii) no Boletim Estatístico de 2006.
(74) Βλέπε Πίνακες TDI-3 (μέρος iii) και TDI-4 (μέρος iii) στο Δελτίο στατιστικών στοιχείων 2006.
(74) Zie de tabellen TDI-3 (deel iii) en TDI-4 (deel iii) in het Statistical Bulletin 2006.
(74) Viz tab. TDI-3 (část iii) a TDI-4 (část iii) ve Statistickém věstníku 2006.
(74) Se tabel TDI-3 (del iii) og TDI-4 (del iii) i Statistical bulletin 2006.
(74) Vt tabelid TDI-3 (iii osa) ja TDI-4 (iii osa) 2006. a statistikabülletäänis.
(74) Ks. taulukot TDI-3 (osa iii) ja TDI-4 (osa iii) vuoden 2006 Tilastotiedotteessa.
(74) . a TDI-3 (iii. rész) és a TDI-4 (iii. rész) táblázatot a 2006. évi statisztikai közlönyben.
(74) Se tabell TDI-3 (del iii) og TDI-4 (del iii) i Statistiske opplysninger 2006.
(74) Vezi Tabelele TDI-3 (partea iii) şi TDI-4 (partea iii) din Buletinul statistic 2006.
(74) Pozri tabuľka TDI-3 (časť iii) a TDI-4 (časť iii) v štatistickej ročenke 2006.
(74) Glej tabele TDI-3 (part iii) in TDI-4 (part iii) v Statističnem biltenu 2006.
(74) Se tabell TDI-3 (part iii) och TDI-4 (part iii) i statistikbulletinen 2006.
(74) Bkz. 2006 istatistik bülteninde Tablolar TDI-3 (bölüm iii) ve TDI-4 (bölüm iii).
(74) Skatīt tabulas TDI-3 (iii. daļu) un TDI-4 (iii. daļu) 2006. gada statistikas biļetenā.
  Okienko 9  
Krótkie działanie interwencyjne często przeprowadza się na wczesnym etapie zażywania alkoholu lub narkotyków, aby zapobiec powstaniu poważnych problemów narkotykowych w przyszłości. Udowodniono skuteczność krótkich działań interwencyjnych w zapobieganiu nadużywaniu alkoholu i tytoniu.
Brief intervention is often targeted at an early stage of a person’s alcohol or drug use to prevent the development of serious drug problems later on. There is evidence for the effectiveness of brief intervention in preventing alcohol and tobacco misuse, and there is growing interest in the value of this approach for other substances.
Une intervention brève vise souvent une personne qui se trouve à un stade précoce d’usage de drogue ou de consommation d’alcool afin d’éviter qu’elle ne développe par la suite de graves problèmes de drogue. L’efficacité des interventions brèves dans la prévention de l’excès d’alcool et de tabac a été démontrée et l’application de cette approche à d’autres substances suscite un intérêt croissant.
Kurzinterventionen werden häufig im Frühstadium des Alkohol- oder Drogenkonsums eingesetzt, um der späteren Entwicklung schwerwiegender Drogenprobleme vorzubeugen. Kurzinterventionen sind erwiesenermaßen bei der Prävention des Alkohol- und Tabakmissbrauchs wirksam, und es besteht zunehmend Interesse an der Anwendung dieses Konzepts im Zusammenhang mit anderen Substanzen.
La intervención de corta duración se suele emplear durante la primera etapa de consumo de alcohol o drogas para evitar que se convierta en un problema de adicción grave más adelante. Existen datos que prueban la efectividad de este tipo de intervenciones en la prevención del consumo inadecuado de alcohol y tabaco y, además, hay un creciente interés por utilizar esta estrategia en relación con otras sustancias.
Un intervento breve spesso viene messo in atto in una fase iniziale del consumo di alcol o stupefacenti da parte di una persona, per prevenire la futura comparsa di gravi problemi di droga. L'efficacia dell'intervento breve è dimostrata nel caso della prevenzione dell’abuso di alcol e tabacco; cresce inoltre l’interesse per la validità di questo approccio nella prevenzione del consumo di altre sostanze.
As intervenções de curta duração são frequentemente direccionadas para a fase inicial do consumo individual de álcool ou drogas, a fim de evitar que este evolua para um consumo gravemente problemático. Estas intervenções são comprovadamente eficazes na prevenção do abuso de álcool e tabaco, havendo um interesse crescente pela sua eventual utilidade em relação a outras substâncias.
Η σύντομη παρέμβαση συχνά στοχεύει στα αρχικά στάδια της χρήσης αλκοόλ ή ναρκωτικών από τα άτομα, ώστε να αποτραπεί η μετέπειτα εκδήλωση σοβαρών προβλημάτων με τα ναρκωτικά. Υπάρχουν στοιχεία που αποδεικνύουν την αποτελεσματικότητα της σύντομης παρέμβασης στην πρόληψη της κατάχρησης αλκοόλ και καπνού, και το ενδιαφέρον για την αξία της προσέγγισης αυτής και για άλλες ουσίες αυξάνεται ολοένα.
Korte interventies worden vaak ingezet in een vroege fase van iemands alcohol- of drugsgebruik om de ontwikkeling van ernstige drugsproblemen in een latere fase te voorkomen. Er zijn bewijzen voor de doeltreffendheid van korte interventies ter voorkoming van alcohol- en tabaksmisbruik, en er is in toenemende mate belangstelling voor de waarde van deze benadering voor andere stoffen.
Krátká intervence se často zaměřuje na rané stádium užívání alkoholu nebo drog s cílem předejít vzniku pozdějších závažných drogových problémů. Existují důkazy o efektivnosti krátké intervence při prevenci zneužívání alkoholu a tabáku, a narůstá zájem o přínos tohoto přístupu v případě dalších látek.
Kort intervention er ofte målrettet mod en tidlig fase i en persons alkohol- eller stofbrug for at forebygge, at der senere udvikles alvorlige narkotikaproblemer. Der er beviser for, at kort intervention effektivt kan forebygge alkohol- og tobaksmisbrug, og der er en stigende interesse for værdien af denne tilgang i forbindelse med andre stoffer.
Lühimõjutuse sihtmärk on sageli alkoholi või uimasti tarvitamise varane staadium, et ennetada tõsisemate probleemide kujunemist. Alkoholi ja tubaka kuritarvitamise ennetamisel on lühimõjutus osutunud tõhusaks ning üha enam tuntakse huvi, kui kasulik oleks selline lähenemine teiste ainete puhul.
Lyhyt interventio toteutetaan yleensä henkilön alkoholin- tai huumeidenkäytön varhaisessa vaiheessa vakavien päihdeongelmien kehittymisen ehkäisemiseksi. Lyhyen intervention on osoitettu tehoavan alkoholin ja tupakan väärinkäytön ehkäisemisessä, ja tämän lähestymistavan noudattaminen muiden aineiden yhteydessä herättää yhä enemmän kiinnostusta.
A rövid beavatkozást gyakran a személyek alkohol- vagy kábítószer-használatának korai szakaszára időzítik, hogy megelőzzék a komolyabb drogproblémák kialakulását a későbbiekben. Az alkohollal és a dohányzással való visszaélés esetében a rövid beavatkozás hatékonysága már bizonyítást nyert, és egyre nagyobb az érdeklődés e módszer hasznossága iránt az egyéb anyagok tekintetében.
Kortvarig intervensjon brukes ofte på et tidlig stadium av en persons alkohol- eller narkotikabruk for å forebygge utviklingen av alvorlige rusproblemer senere. Det er dokumentert at kortvarig intervensjon kan være effektiv når det gjelder å forebygge alkohol- og tobakksmisbruk, og det er en økende interesse for å benytte denne tilnærmingsmåten til andre rusmidler.
Intervenţia de scurtă durată se aplică de cele mai multe ori într-o etapă incipientă a consumului de alcool sau de droguri al unei persoane pentru a preveni apariţia în viitor a unor probleme serioase legate de droguri. Există dovezi privind eficacitatea intervenţiei de scurtă durată în prevenirea abuzului de alcool şi tabac, existând de asemenea un interes crescut privind însemnătatea acestei abordări şi în cazul altor substanţe.
Krátky zásah je často zameraný na rané štádium užívania alkoholu alebo drogy osobou, aby sa zabránilo rozvoju závažných drogových problémov neskôr. Existujú dôkazy o účinnosti krátkeho zásahu pri prevencii zneužívania alkoholu a tabaku a existuje narastajúci záujem o hodnotu tohto prístupu pre iné látky.
Kratka intervencija je pogosto usmerjena v zelo zgodnjo fazo posameznikovega uživanja alkohola ali droge, da bi preprečili kasnejši razvoj resnega problema z drogo. Obstajajo dokazi o učinkovitosti kratke intervencije pri preprečevanju zlorabe alkohola in tobaka, vedno večje pa je tudi zanimanje za vrednost tega pristopa pri drugih snoveh.
Kortvariga insatser inriktas ofta på det tidiga skedet i en persons alkohol- eller drogbruk för att förhindra att det utvecklas till allvarliga missbruksproblem. Det finns bevis för att kortvariga insatser för att förhindra alkohol- och tobaksmissbruk är effektiva och det finns ett allt större intresse för att utforska värdet av denna strategi också för andra ämnen.
Kısa müdahale, daha sonra ciddi uyuşturucu sorunlarının ortaya çıkmasını önlemek için çoğunlukla bir kişinin alkol veya uyuşturucu kullanımının erken bir aşamasını hedef almaktadır. Kısa müdahalenin alkol ve tütün alışkanlığını önlemedeki etkinliğine dair kanıtlar bulunmakta ve bu yaklaşımın başka maddeler için sağlayabileceği faydalara yönelik ilgi artmaktadır.
Īslaicīgos iejaukšanās pasākumus nereti piemēro alkohola vai narkotiku lietošanas agrīnajās stadijās, lai novērstu nopietnu narkotiku problēmu attīstību vēlāk. Fakti liecina, ka īslaicīga iejaukšanās efektīvi palīdz novērst alkohola un tabakas kaitīgu lietošanu, un pieaug interese par šā risinājuma piemērošanas iespējām arī citu vielu lietošanas gadījumos.
  RozdziaÅ‚ 4: Amfetaminy...  
było pojawienie się i szybkie rozpowszechnienie nowej substancji psychoaktywnej – 1-(3-chlorofenylo)piperazyny (mCPP). mCPP oznacza pochodną piperazyny podstawioną grupą arylową, np. benzylopiperazynę (BZP), substancję monitorowaną przez system wczesnego ostrzegania od 1999 r.
The most significant new development in 2005 was the appearance and rapid spread of the new psychoactive substance 1-(3-chlorophenyl)piperazine (mCPP). mCPP is an aryl-substituted piperazine, as is benzylpiperazine (BZP), a substance monitored by the EWS since 1999. The first official notifications of the detection of mCPP were received by the EMCDDA and Europol in February/March 2005, concerning samples collected in France and Sweden. By the end of 2005, mCPP-containing tablets had been seized by the law enforcement authorities or found in the context of various recreational activities (open-air dance/music festivals, dance clubs, etc.) in almost all Member States. They are almost always designed to look like, and presumably marketed as, ecstasy. The drug is chiefly available in tablet form, and the subjective effects of mCPP and MDMA are partially comparable (Bossong et al., 2005). In addition, mCPP is often found in combination with MDMA. Since this is unlikely to be the result of accidental contamination, it suggests that the deliberate addition of mCPP may be intended to potentiate or modify the effects of MDMA. There seems to be little specific demand or market for mCPP in its own right in the EU.
Le nouveau développement le plus significatif survenu en 2005 a été l'apparition et la diffusion rapide de la nouvelle substance psychoactive qu'est la 1‑(3‑chlorophényl)piperazine (mCPP). La mCPP est une pipérazine avec substitution du noyau aromatique, comme la benzylpipérazine (BZP), une substance surveillée par le système d'alerte rapide depuis 1999. L'OEDT et Europol ont reçu les premières notifications officielles de signalement de la mCPP en février-mars 2005. Elles concernaient des échantillons trouvés en France et en Suède. Fin 2005, des comprimés contenant de la mCPP ont été saisis par les services répressifs ou trouvés dans le cadre de diverses activités de loisirs (festivals de danse ou de musique en plein air, discothèques, etc.) dans presque tous les États membres. Elles sont pratiquement toujours élaborées de manière à ressembler à de l'ecstasy et sont, selon toute hypothèse, vendues comme ecstasy. Cette drogue est surtout disponible sous la forme de comprimés et les effets subjectifs de la mCPP et du MDMA sont en partie comparables (Bossong et al., 2005). Par ailleurs, la mCPP est souvent combinée à du MDMA. Étant donné qu'il est peu probable qu'il s'agisse du résultat d'une contamination accidentelle, cette constatation donne à penser que l'ajout délibéré de mCPP pourrait avoir pour but de renforcer ou de modifier les effets du MDMA. Il semble qu'il n'existe qu'une faible demande ou un petit marché spécifique pour la mCPP propremente dit dans l'UE.
Die wichtigste neue Entwicklung des Jahres 2005 war das Auftauchen und die rasche Verbreitung der neuen psychoaktiven Substanz 1-(3-Chlorphenyl)-Piperazin (mCPP). mCPP ist ebenso wie Benzylpiperazin (BZP), das seit 1999 im Rahmen des Frühwarnsystems beobachtet wird, ein Aryl-substituiertes Piperazin. Die ersten offiziellen Meldungen über den Nachweis von mCPP gingen im Februar/März 2005 bei der EBDD und Europol ein und betrafen Stichproben aus Frankreich und Schweden. Bis Ende 2005 wurden in fast allen Mitgliedstaaten mCPP-haltige Tabletten von den Strafverfolgungsbehörden sichergestellt oder im Rahmen verschiedener Freizeitveranstaltungen (Open-Air-Tanz-/-Musikfestivals, Tanzlokale usw.) gefunden. Fast immer sehen sie aus wie Ecstasy und werden vermutlich auch als solches gehandelt. mCPP ist vorwiegend in Tablettenform erhältlich, und seine subjektive Wirkung ist teilweise mit der von MDMA vergleichbar (Bossong et al., 2005). Darüber hinaus wird mCPP häufig in Kombination mit MDMA nachgewiesen. Da es unwahrscheinlich ist, dass dies auf eine versehentliche Verunreinigung zurückzuführen ist, liegt der Schluss nahe, dass mCPP vorsätzlich beigemischt wird, um eine Verstärkung oder Veränderung der Wirkung des MDMA zu erzielen. mCPP alleine wird in der EU offenbar weder in größerem Umfang nachgefragt, noch gibt es einen speziellen Markt für diese Droge.
El nuevo desarrollo más significativo en 2005 fue la aparición y rápida expansión de la nueva sustancia psicoactiva 1-(3-clorofenil)piperazina (mCPP). La sustancia mCPP es una piperazina aril sustituida, al igual que la benzilpiperazina (BZP), una sustancia controlada por el SAR desde 1999. El OEDT y Europol recibieron las primeras notificaciones oficiales de la detección de mCPP en febrero y marzo de 2005, a raíz de unas muestras recogidas en Francia y Suecia. Hasta finales de 2005, las fuerzas y cuerpos de seguridad incautaron pastillas que contenían mCPP, o éstas se encontraron en el marco de diferentes actividades recreativas (festivales de baile/música al aire libre, locales de baile, etc.) en casi todos los Estados miembros. En casi todos los casos se habían diseñado para tener el mismo aspecto que el éxtasis y probablemente ser comercializadas como tal. La droga se encuentra disponible principalmente en forma de pastilla, y los efectos subjetivos de la mCPP se pueden comparar en parte a los de la MDMA (Bossong et al., 2005). Además, la mCPP suele encontrarse en combinación con MDMA. Puesto que es muy poco probable que esta combinación sea fruto de una contaminación accidental, este hecho sugiere que con la adición deliberada de mCPP se pretende potenciar o modificar los efectos de la MDMA. Aparentemente, en la UE no existe una gran demanda específica de la mCPP ni un mercado especial para esta droga.
La novità più significativa nel 2005 è stata la comparsa e la rapida diffusione della nuova sostanza psicoattiva 1-(3-clorofenil)piperazina (mCPP). La mCPP è una piperazina di aril sostituito, come la benzilpiperazina (BZP), una sostanza monitorata dall’EWS dal 1999. Le prime notifiche ufficiali di individuazione della mCPP sono state inviate all’OEDT e all’Europol nel febbraio/marzo 2005 e riguardano campioni raccolti in Francia e Svezia. Alla fine del 2005 le forze di polizia avevano sequestrato o trovato pasticche a base di mCPP nell’ambito di diverse attività ricreative (danza all’aria aperta/festival musicali, locali da ballo, ecc.) in quasi tutti gli Stati membri. Nella quasi totalità dei casi le pasticche erano state fabbricate in modo che somigliassero all’ecstasy e presumibilmente vendute come ecstasy. La droga è perlopiù disponibile sotto forma di pasticca e gli effetti soggettivi di mCPP e MDMA possono essere parzialmente equiparati (Bossong e altri, 2005). Inoltre, spesso la mCPP viene associata alla MDMA. Essendo improbabile che questo sia il frutto di una contaminazione accidentale, sembra di capire che l’aggiunta intenzionale di mCPP sia fatta per potenziare o modificare gli effetti della MDMA. La domanda specifica o il mercato specifico della mCPP sembrano di poco conto nell’Unione europea.
A evolução mais significativa ocorrida em 2005 foi o aparecimento e a rápida expansão da nova substância psicoactiva 1-(3-clorofenil) piperazina (mCPP). A mCPP é uma piperazina substituível pelo aril, tal como a benzilpiperazina (BZP), uma substância monitorizada pelo EWS desde 1999. As primeiras notificações oficiais da detecção de mCPP foram recebidas pelo OEDT e pela Europol em Fevereiro/Março de 2005, e referiam-se a amostras colhidas em França e na Suécia. Em finais de 2005, as autoridades de aplicação da lei apreenderam comprimidos com mCPP, ou detectaram-nos no contexto de várias actividades recreativas (dança ao ar livre/festivais de música, clubes de dança, etc.), em quase todos os Estados-Membros. Estes comprimidos são quase sempre desenhados de modo a assemelhar-se e, presumivelmente, a serem comercializados como ecstasy. A droga está principalmente disponível em comprimidos, sendo os efeitos subjectivos da mCPP e do MDMA parcialmente comparáveis (Bossong et al., 2005). Além disso, a mCPP é frequentemente encontrada em combinação com o MDMA. Dado ser improvável que esta situação resulte de uma contaminação acidental, afigura-se que a adição deliberada de mCPP se poderá destinar a potenciar ou alterar os efeitos do MDMA. Na UE parece existir pouca procura específica, ou um mercado específico, para a mCPP propriamente dita.
Η πιο σημαντική νέα εξέλιξη το 2005 ήταν η εμφάνιση και η ραγδαία εξάπλωση της νέας ψυχοδραστικής ουσίας 1-(3-χλωροφαινυλο)πιπεραζίνης (mCPP). Η mCPP είναι μια πιπεραζίνη υποκατάστασης αρυλίου, όπως είναι και η βενζυλοπιπεραζίνη (BZP), ουσία που παρακολουθείται από το EWS από το 1999. Οι πρώτες επίσημες γνωστοποιήσεις ανίχνευσης mCPP λήφθηκαν από το ΕΚΠΝΤ και την Ευρωπόλ τον Φεβρουάριο/Μάρτιο 2005 και αφορούσαν δείγματα που λήφθηκαν στη Γαλλία και τη Σουηδία. Έως τα τέλη του 2005, χάπια που περιείχαν mCPP κατασχέθηκαν από τις αρχές επιβολής του νόμου ή εντοπίστηκαν στο πλαίσιο διάφορων ψυχαγωγικών δραστηριοτήτων (υπαίθρια φεστιβάλ χορού/μουσικής, χορευτικά κλαμπ κλπ.) σε όλα σχεδόν τα κράτη μέλη. Σχεδόν πάντοτε είναι σχεδιασμένα ώστε να μοιάζουν με, και πιθανώς να διατίθενται ως, έκσταση. Το ναρκωτικό διατίθεται κυρίως σε μορφή χαπιού και τα υποκειμενικά αποτελέσματα της mCPP και της MDMA είναι μερικώς συγκρίσιμα (Bossong κ.ά., 2005). Επίσης, η mCPP συχνά βρίσκεται σε συνδυασμό με MDMA. Καθώς κάτι τέτοιο δεν είναι πιθανό να είναι αποτέλεσμα τυχαίας μόλυνσης υποδηλώνει ότι η σκόπιμη προσθήκη mCPP ενδεχομένως να έχει σκοπό την ενίσχυση ή την τροποποίηση των αποτελεσμάτων της MDMA. Η ζήτηση ή η αγορά της mCPP για αυτοτελή χρήση φαίνεται να είναι περιορισμένη στην ΕΕ.
De belangrijkste nieuwe ontwikkeling in 2005 was de komst en snelle verspreiding van de nieuwe psychoactieve stof 1-(3-chlorofenyl)piperazine (mCPP). mCPP is een aryl-gesubstitueerde piperazine, evenals benzylpiperazine (BZP), een stof die sinds 1999 door het EWS wordt gevolgd. De eerste officiële meldingen van waarneming van mCPP zijn in februari/maart 2005 ontvangen door het EWDD en Europol naar aanleiding van steekproeven die zijn genomen in Frankrijk en Zweden. Tegen het einde van 2005 zijn in bijna alle lidstaten pillen met mCPP in beslag genomen door de rechtshandhavingsinstanties of aangetroffen in de context van uiteenlopende recreatieve activiteiten (dance- of muziekfestivals in de open lucht, danceclubs e.d.). Ze zien er vrijwel steeds als ecstasy uit en worden vermoedelijk ook als zodanig verkocht. De drug is vooral als pil verkrijgbaar en de subjectieve werking van mCPP is gedeeltelijk vergelijkbaar met die van MDMA (Bossong et al., 2005). Daarnaast wordt mCPP vaak aangetroffen in combinatie met MDMA. Dit is waarschijnlijk niet het gevolg van toevallige verontreiniging, en dat wijst erop dat mCPP mogelijk bewust wordt toegevoegd om de werking van MDMA te versterken of te beïnvloeden. Er schijnt in de EU weinig vraag naar, of nauwelijks een markt voor, mCPP op zich te zijn.
Nejvýznamnější nový posun v roce 2005 představovalo objevení a rychlé rozšíření nové psychoaktivní látky 1-(3-chlorfenyl)piperazinu (mCPP). mCPP je piperazin s nahrazeným arylem, stejně jako benzylpiperazin (BZP), což je látka sledovaná prostřednictvím systému včasného varování od roku 1999. První oficiální upozornění na detekci mCPP bylo EMCDDA a Europolem přijato v únoru/březnu 2005 a týkalo se vzorků získaných ve Francii a Švédsku. Do konce roku 2005 byly tablety obsahující mCPP zadrženy orgány činnými v trestním řízení či zjištěny v souvislosti s nejrůznějšími volnočasovými aktivitami (tanečními či hudebními festivaly pod širým nebem, tanečními kluby apod.) takřka ve všech členských státech. Tablety téměř vždy svým vzhledem připomínají extázi a jako extáze se také podle všeho prodávají. Droga je k dispozici především ve formě tablet a subjektivní účinky mCPP a MDMA jsou do jisté míry srovnatelné (Bossong a kol., 2005). Navíc se mCPP často nachází v kombinaci s MDMA. Protože je nepravděpodobné, že by k tomu došlo náhodnou kontaminací, zdá se, že úmyslným přidáním mCPP se mají účinky MDMA umocňovat či upravovat. V rámci EU prakticky neexistuje specifická poptávka po mCPP či trh s touto látkou.
Den væsentligste nye udvikling i 2005 var fremkomsten og den hurtige udbredelse af det nye psykoaktive stof 1-(3-chlorphenyl)piperazin (mCPP). mCPP er en arylsubstitueret piperazin, og det samme gælder benzylpiperazin (BZP), et stof, der er blevet overvåget af EWS siden 1999. De første officielle indberetninger af, at der var påvist mCPP, blev modtaget af EONN og Europol i februar/marts 2005, vedrørende prøver indsamlet i Frankrig og Sverige. Inden udgangen af 2005 var tabletter, der indeholdt mCPP, blevet beslaglagt af retshåndhævelsesmyndighederne i næsten alle medlemsstater eller fundet i forbindelse med forskellige fritidsaktiviteter (open air-danse-/musikfestivaler, danseklubber osv.). De er næsten altid udformet, så de ligner, og formentlig sælges som, ecstasy. Stoffet fås hovedsagelig i tabletform, og de subjektive virkninger af mCPP og MDMA er til dels sammenlignelige (Bossong m.fl., 2005). Endvidere findes mCPP ofte i kombination med MDMA. Da det er usandsynligt, at dette er resultatet af en tilfældig kontaminering, viser det, at formålet med den bevidste tilsætning af mCPP kan være at forstærke eller ændre virkningerne af MDMA. Der synes kun at være en mindre specifik efterspørgsel efter eller marked for mCPP alene i EU.
Kõige olulisem uus areng 2005. a oli uue psühhoaktiivse aine 1-(3-klorofenüül)piperasiini (mCPP) turule ilmumine ja kiire levik. mCPP on arüül-asendajaga piperasiin, nagu ka bensüülpiperasiin (BZP), aine, mida kontrollitakse varajase hoiatamise süsteemi kaudu alates 1999. aastast. Esimesed ametlikud teated mCPP tuvastamise kohta said EMCDDA ja Europol 2005. a veebruaris-märtsis ning need puudutasid Prantsusmaal ja Rootsis kogutud proove. 2005. a lõpuks olid õiguskaitseasutused konfiskeerinud mCPPd sisaldavaid tablette või oli neid avastatud mitmesuguste meelelahutusürituste käigus (vabaõhu tantsu- ja muusikafestivalidel, tantsuklubides jne) peaaegu kõikides liikmesriikides. Need tabletid näevad peaaegu alati välja nagu ecstasy ja arvatavasti neid selle nime all müüaksegi. Kõnealune uimasti on saadaval peamiselt tablettidena, ning mCPP ja MDMA subjektiivne toime on osaliselt sarnane (Bossong et al., 2005). Samuti leitakse mCPPd sageli kombineerituna MDMAga. Kuna on ebatõenäoline, et tegemist on juhusliku segunemisega, võib arvata, et mCPP lisamise eesmärgiks võib olla MDMA toime võimendamine või muutmine. Tundub, et puhtal kujul mCPP järele ei ole ELis selget nõudmist ega ole sel ka turgu.
Vuonna 2005 tapahtui merkittävä muutos, kun markkinoille ilmaantui uusi psykoaktiivinen aine, 1-(3-klorofenyyli)piperatsiini (mCPP), jonka käyttö levisi nopeasti. Tämä mCPP on aryylisubstituoitu piperatsiini, kuten bentsyylipiperatsiinikin (BZP), jota tiedonvaihtojärjestelmässä on seurattu jo vuodesta 1999 lähtien. Ensimmäiset viralliset ilmoitukset mCPP-havainnoista saapuivat EMCDDA:lle ja Europolille helmi- ja maaliskuussa 2005, ja ne koskivat Ranskassa ja Ruotsissa kerättyjä tietoja. Vuoden 2005 loppuun mennessä lainvalvontaviranomaiset olivat takavarikoineet tai löytäneet mCPP:tä sisältäviä tabletteja erilaisten ajanvietetapahtumien yhteydessä (tanssiin tai musiikkiin liittyvistä ulkoilmatapahtumista, yökerhoista jne.) lähes kaikissa jäsenvaltioissa. Tabletit on lähes aina muotoiltu ekstaasin näköisiksi, ja oletettavasti niitä myös markkinoidaan ekstaasina. Huumetta on tarjolla pääasiassa tabletteina, ja mCPP:n subjektiiviset vaikutukset ovat osittain samankaltaiset kuin MDMA:n (Bossong et al., 2005). Lisäksi mCPP:tä tavataan usein MDMA:han yhdistettynä. Kyse tuskin on tahattomasta sekoittumisesta, vaan todennäköisesti mCPP:tä on lisätty tabletteihin tarkoituksellisesti voimistamaan tai muuntamaan MDMA:n vaikutuksia. EU:ssa näyttää olevan vähän kysyntää tai markkinoita mCPP:lle sellaisenaan.
2005-ben a legfontosabb új fejlemény az 1-(3-klorofenil)piperazin (mCPP) új pszichoaktív anyag megjelenése és gyors terjedése volt. Az mCPP arilcsoporttal helyettesített piperazin, akárcsak a benzilpiperazin (BZP) nevű anyag, amelyet az EWS 1999 óta figyel. Az EMCDDA és az Europol 2005. február-márciusban kapta az első hivatalos értesítéseket az mCPP kimutatásáról, Franciaországban és Svédországban gyűjtött mintákkal kapcsolatban. A bűnüldöző hatóságok 2005 végére már szinte valamennyi tagállamban lefoglaltak vagy találtak mCPP-tartalmú tablettákat, különféle rekreációs tevékenységekkel összefüggésben (szabadtéri zenei/táncos fesztiválokon, táncos szórakozóhelyeken stb.). Ezek külsejüket és feltehetőleg forgalmazásukat tekintve is szinte minden esetben az extasyra hasonlítanak. A kábítószer elsősorban tabletta formájában érhető el; az mCPP és az MDMA szubjektív hatásai részben összemérhetőek (Bossong és mások, 2005). Az mCPP-t emellett gyakran az MDMA-val kombinálva mutatják ki. Mivel nem valószínű, hogy véletlen vegyítésről lenne szó, ez arra utal, hogy az MDMA hatásainak fokozása vagy módosítása érdekében talán szándékosan adnak hozzá mCPP-t. Úgy tűnik, hogy egymagában az mCPP-re csekély mértékben van határozott kereslet vagy piac az EU-ban.
Det mest betydningsfulle ved utviklingen i 2005 var påvisningen og den raske spredningen av det nye psykoaktive stoffet 1-(3-klorofenyl)piperazin (mCPP). mCPP er en aryl-substituert piperazin, på samme måte som benzylpiperazin (BZP), et stoff som har vært under EWS’ overvåking siden 1999. EONN og Europol fikk de første offisielle meldingene om funn av mCPP i februar-mars 2005. Meldingene gjaldt prøver funnet i Frankrike og Sverige. Innen utgangen av 2005 var tabletter som inneholdt mCPP beslaglagt av politi- og tollmyndigheter eller funnet i forbindelse med diverse rekreasjonsaktiviteter (utendørs dance-/musikkfestivaler, dance-klubber, osv.) i nesten alle medlemsstatene. De er omtrent alltid utformet slik at de ligner på, og kan markedsføres som, ecstasy. Stoffet kommer hovedsakelig i tablettform, og de subjektive virkningene av mCPP og MDMA er delvis sammenlignbare (Bossong et al., 2005). I tillegg finnes ofte mCPP i kombinasjon med MDMA. Siden det er lite sannsynlig at dette skyldes tilfeldig forurensning med MDMA, antas det derfor at mCPP aktivt blandes med MDMA for å styrke eller endre effekten av sistnevnte. Det kan synes som om det er lite spesifikk etterspørsel etter eller marked i EU for mCPP som sådan.
Cea mai importantă nouă evoluţie în 2005 a fost apariţia şi răspândirea rapidă a noii substanţe psihoactive 1-(3-clorfenil)piperazină (mCPP). mCPP este o piperazină cu aril substituit, la fel ca benzilpiperazina (BZP), o substanţă monitorizată de EWS din 1999. OEDT şi Europol au primit primele notificări oficiale privind depistarea de mCPP în februarie/martie 2005, în ceea ce priveşte probele colectate în Franţa şi Suedia. Până la sfârşitul anului 2005, tabletele cu conţinut de mCPP au fost capturate de autorităţile de aplicare a legii sau au fost descoperite în diferite contexte de recreere (dans în aer liber/festivaluri de muzică, cluburi de dans etc.) în aproape toate statele membre. Aceste tablete sunt aproape întotdeauna concepute pentru a semăna şi, probabil, a se comercializa ca ecstasy. Drogul este în principal disponibil sub formă de tablete, iar efectele subiective ale mCPP şi MDMA sunt parţial comparabile (Bossong et al., 2005). În plus, mCPP se găseşte deseori în combinaţie cu MDMA. Prin faptul că este puţin probabil ca acest lucru să se datoreze unei contaminări accidentale, se sugerează că adăugarea deliberată de mCPP poate avea scopul de a potenţa sau modifica efectele MDMA. Se pare că nu prea există cerere sau piaţă specifică a mCPP în Uniunea Europeană.
V roku 2005 bolo najvýznamnejším novým vývojom objavenie sa a šírenie novej psychoaktívnej látky 1-(3-chlorofenyl) piperazínu (mCPP). mCPP je piperazín s nahradeným arylom, podobne ako benzylpiperazín (BZP), čo je látka monitorovaná EWS od roku 1999. Prvé oficiálne oznámenia o zistení mCPP dostali EMCDDA a Europol vo februári/marci 2005 v súvislosti so vzorkami odobratými vo Francúzsku a Švédsku. Do konca roku 2005 orgány činné v trestnom konaní zachytili alebo našli tabletky obsahujúce mCPP v súvislosti s viacerými rekreačnými činnosťami (tanečné/hudobné festivaly pod šírym nebom, tanečné kluby atď.) v takmer všetkých členských štátoch. Takmer vždy sú navrhnuté tak, aby vyzerali ako extáza a podľa všetkého sa ako extáza aj predávajú. Droga je dostupná najmä vo forme tabletiek a subjektívne účinky mCPP a MDMA sú čiastočne porovnateľné (Bossong a kol., 2005). Okrem toho sa mCPP často nachádza v kombinácii s MDMA. Keďže je nepravdepodobné, že je to výsledok náhodnej kontaminácie, naznačuje to, že úmyselné pridávanie mCPP môže byť určené na posilnenie alebo modifikovanie účinkov MDMA. Zdá sa, že v EÚ existuje malý špecifický dopyt alebo trh pre mCPP pod jeho vlastným menom.
Najpomembnejše novo dogajanje je bil leta 2005 pojav in hitro širjenje nove psihoaktivne snovi 1-(3-klorofenil)piperazin (mCPP). mCPP je z arilom substituiran piperazin, kot je benzilpiperazin (BZP), snov, ki se spremlja prek sistema zgodnjega opozarjanja že od leta 1999. Prva uradna obvestila o odkritju mCPP sta Center in Europol prejela februarja/marca 2005 v zvezi z vzorci, zbranimi v Franciji in na Švedskem. Do konca leta 2005 so tabletke, ki so vsebovale mCPP, zasegli organi kazenskega pregona ali pa so bile odkrite v okviru različnih prostočasnih dejavnosti (na plesnih/glasbenih festivalih na prostem, v plesnih klubih itd.) v skoraj vseh državah članicah. Skoraj vedno so bile oblikovane tako, da so bile podobne ekstaziju, in domnevno so se tudi podobno prodajale. Droga je na voljo predvsem v obliki tablet, subjektivni učinki mCPP in MDMA pa so delno primerljivi (Bossong et al., 2005). mCPP se pogosto odkrije tudi v kombinaciji z MDMA. Ker ni verjetno, da bi šlo za naključno kontaminacijo, to kaže, da se z namernim dodajanjem mCPP morda želi povečati ali spremeniti učinke MDMA. Kaže, da sta v EU povpraševanje in trg za mCPP kot takšen omejena.
Den mest betydelsefulla nya utvecklingen 2005 var uppdykandet och den snabba spridningen av det nya psykoaktiva ämnet 1-(3-klorofenyl)piperazin (mCPP). mCPP är en aryl-substituterad piperazin, precis som benzylpiperazin (BZP) som är ett ämne som övervakas genom förvarningssystemet sedan 1999. ECNN och Europol mottog i februari/mars 2005 de första officiella anmälningarna av upptäckt av mCPP i prov som hade samlats in i Frankrike och Sverige. I slutet av 2005 hade tabletter innehållande mCPP beslagtagits av kontrollorgan eller påträffats i olika nöjesmiljöer (dans/musikfestivaler, dansklubbar etc.) i nästan alla medlemsstater. Tabletterna är nästan alltid utformade för att se ut som, och sannolikt säljas som, ecstasy. Drogen är främst tillgänglig i tablettform och de subjektiva effekterna av mCPP och MDMA är delvis jämförbara (Bossong et al., 2005). mCPP påträffas dessutom ofta i kombination med MDMA. Det är föga troligt att detta beror på oavsiktlig kontamination och tyder istället på att avsiktlig tillförsel av mCPP kan vara avsedd att förstärka eller modifiera effekterna av MDMA. Det förefaller finnas liten specifik efterfrågan eller marknad för mCPP i EU.
2005’teki en dikkate değer yeni gelişme, yeni psikoaktif madde 1-(3-klorofenil)piperazinin (mCPP) ortaya çıkışı ve hızla yayılmasıydı. mCPP, benzilpiperazin (BZP) gibi aril mukabili bir piperazin olup EWS tarafından 1999’dan beri izlenen bir maddedir. Fransa ve İsveç’te toplanan numunelerle ilgili olarak, mCPP tespitlerinin ilk resmi bildirimleri EMCDDA ve Europol tarafından Şubat/Mart 2005’te alınmıştır. mCPP içeren haplar 2005 sonu itibariyle, neredeyse tüm Üye Devletler’de kanun uygulayıcı kurumlar tarafından ele geçirilmiş veya çeşitli eğlence amaçlı faaliyetlerde (açık hava dans/müzik festivalleri, dans klüpleri, vs.) bulunmuştur. Hemen her zaman ecstasy’e benzeyecek şekilde tasarlanmakta büyük ihtimalle ecstasy gibi pazarlanmaktadır. Bu uyuşturucu en çok hap şeklinde bulunmaktadır ve mCPP ile MDMA’nın öznel etkileri kısmen karşılaştırılabilir niteliktedir (Bossong vd., 2005). Ayrıca, mCPP genellikle MDMA’yla birleşik olarak bulunmaktadır. Bunun kazara bir bulaşmadan kaynaklanması olası olmadığından, kasıtlı olarak mCPP eklenmesinin MDMA’nın etkilerini değiştirmek veya artırmak amaçlı olmasının mümkün olduğu anlamına gelmektedir. AB’de tek başına mCPP’ye özel, spesifik talep veya pazar az gibi görünmektedir.
Svarīgākais jaunums 2005. gadā ir bijusi jaunās psihoaktīvās vielas 1-(3-hlorofenil)piperazīna (mCPP) parādīšanās un straujā izplatīšanās. Viela mCPP ir arilsubstituēts piperazīns tāpat kā benzilpiperazīns (BZP), ko EWS pārrauga kopš 1999. gada. Pirmos oficiālos paziņojumus par mCPP atklāšanu EMCDDA un Eiropols ir saņēmis 2005. gada martā/februārī saistībā ar Francijā un Zviedrijā iegūtiem paraugiem. Līdz 2005. gada beigām tiesiskās kārtības nodrošināšanas iestādes bija atsavinājušas mCPP saturošas tabletes gandrīz visās dalībvalstīs, turklāt tabletes bija atrastas arī dažādos izkaides apstākļos (brīvdabas deju/mūzikas festivālos, deju klubos utt.). Gandrīz vienmēr šīs tabletes pēc izskata atgādina ekstazī tabletes un visticamāk tās arī pārdod kā ekstazī tabletes. Jaunā narkotika lielākoties ir sastopama tablešu formā, un mCPP un MDMA subjektīvā iedarbība ir daļēji līdzīga (Bossong u.c., 2005. g.). Turklāt mCPP bieži ir sastopams kombinācijā ar MDMA. Tā kā ir maz ticams, ka šāds sajaukums varētu rasties nejauša piesārņojuma rezultātā, jādomā, ka tīšās mCPP pievienošanas mērķis varētu būt MDMA iedarbības pastiprināšana vai modifikācija. Izskatās, ka mCPP ES pats par sevi ir maz pieprasīts un šīs vielas tirgus ir neliels.
  RozdziaÅ‚ 4: Amfetaminy...  
było pojawienie się i szybkie rozpowszechnienie nowej substancji psychoaktywnej – 1-(3-chlorofenylo)piperazyny (mCPP). mCPP oznacza pochodną piperazyny podstawioną grupą arylową, np. benzylopiperazynę (BZP), substancję monitorowaną przez system wczesnego ostrzegania od 1999 r.
The most significant new development in 2005 was the appearance and rapid spread of the new psychoactive substance 1-(3-chlorophenyl)piperazine (mCPP). mCPP is an aryl-substituted piperazine, as is benzylpiperazine (BZP), a substance monitored by the EWS since 1999. The first official notifications of the detection of mCPP were received by the EMCDDA and Europol in February/March 2005, concerning samples collected in France and Sweden. By the end of 2005, mCPP-containing tablets had been seized by the law enforcement authorities or found in the context of various recreational activities (open-air dance/music festivals, dance clubs, etc.) in almost all Member States. They are almost always designed to look like, and presumably marketed as, ecstasy. The drug is chiefly available in tablet form, and the subjective effects of mCPP and MDMA are partially comparable (Bossong et al., 2005). In addition, mCPP is often found in combination with MDMA. Since this is unlikely to be the result of accidental contamination, it suggests that the deliberate addition of mCPP may be intended to potentiate or modify the effects of MDMA. There seems to be little specific demand or market for mCPP in its own right in the EU.
Le nouveau développement le plus significatif survenu en 2005 a été l'apparition et la diffusion rapide de la nouvelle substance psychoactive qu'est la 1‑(3‑chlorophényl)piperazine (mCPP). La mCPP est une pipérazine avec substitution du noyau aromatique, comme la benzylpipérazine (BZP), une substance surveillée par le système d'alerte rapide depuis 1999. L'OEDT et Europol ont reçu les premières notifications officielles de signalement de la mCPP en février-mars 2005. Elles concernaient des échantillons trouvés en France et en Suède. Fin 2005, des comprimés contenant de la mCPP ont été saisis par les services répressifs ou trouvés dans le cadre de diverses activités de loisirs (festivals de danse ou de musique en plein air, discothèques, etc.) dans presque tous les États membres. Elles sont pratiquement toujours élaborées de manière à ressembler à de l'ecstasy et sont, selon toute hypothèse, vendues comme ecstasy. Cette drogue est surtout disponible sous la forme de comprimés et les effets subjectifs de la mCPP et du MDMA sont en partie comparables (Bossong et al., 2005). Par ailleurs, la mCPP est souvent combinée à du MDMA. Étant donné qu'il est peu probable qu'il s'agisse du résultat d'une contamination accidentelle, cette constatation donne à penser que l'ajout délibéré de mCPP pourrait avoir pour but de renforcer ou de modifier les effets du MDMA. Il semble qu'il n'existe qu'une faible demande ou un petit marché spécifique pour la mCPP propremente dit dans l'UE.
Die wichtigste neue Entwicklung des Jahres 2005 war das Auftauchen und die rasche Verbreitung der neuen psychoaktiven Substanz 1-(3-Chlorphenyl)-Piperazin (mCPP). mCPP ist ebenso wie Benzylpiperazin (BZP), das seit 1999 im Rahmen des Frühwarnsystems beobachtet wird, ein Aryl-substituiertes Piperazin. Die ersten offiziellen Meldungen über den Nachweis von mCPP gingen im Februar/März 2005 bei der EBDD und Europol ein und betrafen Stichproben aus Frankreich und Schweden. Bis Ende 2005 wurden in fast allen Mitgliedstaaten mCPP-haltige Tabletten von den Strafverfolgungsbehörden sichergestellt oder im Rahmen verschiedener Freizeitveranstaltungen (Open-Air-Tanz-/-Musikfestivals, Tanzlokale usw.) gefunden. Fast immer sehen sie aus wie Ecstasy und werden vermutlich auch als solches gehandelt. mCPP ist vorwiegend in Tablettenform erhältlich, und seine subjektive Wirkung ist teilweise mit der von MDMA vergleichbar (Bossong et al., 2005). Darüber hinaus wird mCPP häufig in Kombination mit MDMA nachgewiesen. Da es unwahrscheinlich ist, dass dies auf eine versehentliche Verunreinigung zurückzuführen ist, liegt der Schluss nahe, dass mCPP vorsätzlich beigemischt wird, um eine Verstärkung oder Veränderung der Wirkung des MDMA zu erzielen. mCPP alleine wird in der EU offenbar weder in größerem Umfang nachgefragt, noch gibt es einen speziellen Markt für diese Droge.
El nuevo desarrollo más significativo en 2005 fue la aparición y rápida expansión de la nueva sustancia psicoactiva 1-(3-clorofenil)piperazina (mCPP). La sustancia mCPP es una piperazina aril sustituida, al igual que la benzilpiperazina (BZP), una sustancia controlada por el SAR desde 1999. El OEDT y Europol recibieron las primeras notificaciones oficiales de la detección de mCPP en febrero y marzo de 2005, a raíz de unas muestras recogidas en Francia y Suecia. Hasta finales de 2005, las fuerzas y cuerpos de seguridad incautaron pastillas que contenían mCPP, o éstas se encontraron en el marco de diferentes actividades recreativas (festivales de baile/música al aire libre, locales de baile, etc.) en casi todos los Estados miembros. En casi todos los casos se habían diseñado para tener el mismo aspecto que el éxtasis y probablemente ser comercializadas como tal. La droga se encuentra disponible principalmente en forma de pastilla, y los efectos subjetivos de la mCPP se pueden comparar en parte a los de la MDMA (Bossong et al., 2005). Además, la mCPP suele encontrarse en combinación con MDMA. Puesto que es muy poco probable que esta combinación sea fruto de una contaminación accidental, este hecho sugiere que con la adición deliberada de mCPP se pretende potenciar o modificar los efectos de la MDMA. Aparentemente, en la UE no existe una gran demanda específica de la mCPP ni un mercado especial para esta droga.
La novità più significativa nel 2005 è stata la comparsa e la rapida diffusione della nuova sostanza psicoattiva 1-(3-clorofenil)piperazina (mCPP). La mCPP è una piperazina di aril sostituito, come la benzilpiperazina (BZP), una sostanza monitorata dall’EWS dal 1999. Le prime notifiche ufficiali di individuazione della mCPP sono state inviate all’OEDT e all’Europol nel febbraio/marzo 2005 e riguardano campioni raccolti in Francia e Svezia. Alla fine del 2005 le forze di polizia avevano sequestrato o trovato pasticche a base di mCPP nell’ambito di diverse attività ricreative (danza all’aria aperta/festival musicali, locali da ballo, ecc.) in quasi tutti gli Stati membri. Nella quasi totalità dei casi le pasticche erano state fabbricate in modo che somigliassero all’ecstasy e presumibilmente vendute come ecstasy. La droga è perlopiù disponibile sotto forma di pasticca e gli effetti soggettivi di mCPP e MDMA possono essere parzialmente equiparati (Bossong e altri, 2005). Inoltre, spesso la mCPP viene associata alla MDMA. Essendo improbabile che questo sia il frutto di una contaminazione accidentale, sembra di capire che l’aggiunta intenzionale di mCPP sia fatta per potenziare o modificare gli effetti della MDMA. La domanda specifica o il mercato specifico della mCPP sembrano di poco conto nell’Unione europea.
A evolução mais significativa ocorrida em 2005 foi o aparecimento e a rápida expansão da nova substância psicoactiva 1-(3-clorofenil) piperazina (mCPP). A mCPP é uma piperazina substituível pelo aril, tal como a benzilpiperazina (BZP), uma substância monitorizada pelo EWS desde 1999. As primeiras notificações oficiais da detecção de mCPP foram recebidas pelo OEDT e pela Europol em Fevereiro/Março de 2005, e referiam-se a amostras colhidas em França e na Suécia. Em finais de 2005, as autoridades de aplicação da lei apreenderam comprimidos com mCPP, ou detectaram-nos no contexto de várias actividades recreativas (dança ao ar livre/festivais de música, clubes de dança, etc.), em quase todos os Estados-Membros. Estes comprimidos são quase sempre desenhados de modo a assemelhar-se e, presumivelmente, a serem comercializados como ecstasy. A droga está principalmente disponível em comprimidos, sendo os efeitos subjectivos da mCPP e do MDMA parcialmente comparáveis (Bossong et al., 2005). Além disso, a mCPP é frequentemente encontrada em combinação com o MDMA. Dado ser improvável que esta situação resulte de uma contaminação acidental, afigura-se que a adição deliberada de mCPP se poderá destinar a potenciar ou alterar os efeitos do MDMA. Na UE parece existir pouca procura específica, ou um mercado específico, para a mCPP propriamente dita.
Η πιο σημαντική νέα εξέλιξη το 2005 ήταν η εμφάνιση και η ραγδαία εξάπλωση της νέας ψυχοδραστικής ουσίας 1-(3-χλωροφαινυλο)πιπεραζίνης (mCPP). Η mCPP είναι μια πιπεραζίνη υποκατάστασης αρυλίου, όπως είναι και η βενζυλοπιπεραζίνη (BZP), ουσία που παρακολουθείται από το EWS από το 1999. Οι πρώτες επίσημες γνωστοποιήσεις ανίχνευσης mCPP λήφθηκαν από το ΕΚΠΝΤ και την Ευρωπόλ τον Φεβρουάριο/Μάρτιο 2005 και αφορούσαν δείγματα που λήφθηκαν στη Γαλλία και τη Σουηδία. Έως τα τέλη του 2005, χάπια που περιείχαν mCPP κατασχέθηκαν από τις αρχές επιβολής του νόμου ή εντοπίστηκαν στο πλαίσιο διάφορων ψυχαγωγικών δραστηριοτήτων (υπαίθρια φεστιβάλ χορού/μουσικής, χορευτικά κλαμπ κλπ.) σε όλα σχεδόν τα κράτη μέλη. Σχεδόν πάντοτε είναι σχεδιασμένα ώστε να μοιάζουν με, και πιθανώς να διατίθενται ως, έκσταση. Το ναρκωτικό διατίθεται κυρίως σε μορφή χαπιού και τα υποκειμενικά αποτελέσματα της mCPP και της MDMA είναι μερικώς συγκρίσιμα (Bossong κ.ά., 2005). Επίσης, η mCPP συχνά βρίσκεται σε συνδυασμό με MDMA. Καθώς κάτι τέτοιο δεν είναι πιθανό να είναι αποτέλεσμα τυχαίας μόλυνσης υποδηλώνει ότι η σκόπιμη προσθήκη mCPP ενδεχομένως να έχει σκοπό την ενίσχυση ή την τροποποίηση των αποτελεσμάτων της MDMA. Η ζήτηση ή η αγορά της mCPP για αυτοτελή χρήση φαίνεται να είναι περιορισμένη στην ΕΕ.
De belangrijkste nieuwe ontwikkeling in 2005 was de komst en snelle verspreiding van de nieuwe psychoactieve stof 1-(3-chlorofenyl)piperazine (mCPP). mCPP is een aryl-gesubstitueerde piperazine, evenals benzylpiperazine (BZP), een stof die sinds 1999 door het EWS wordt gevolgd. De eerste officiële meldingen van waarneming van mCPP zijn in februari/maart 2005 ontvangen door het EWDD en Europol naar aanleiding van steekproeven die zijn genomen in Frankrijk en Zweden. Tegen het einde van 2005 zijn in bijna alle lidstaten pillen met mCPP in beslag genomen door de rechtshandhavingsinstanties of aangetroffen in de context van uiteenlopende recreatieve activiteiten (dance- of muziekfestivals in de open lucht, danceclubs e.d.). Ze zien er vrijwel steeds als ecstasy uit en worden vermoedelijk ook als zodanig verkocht. De drug is vooral als pil verkrijgbaar en de subjectieve werking van mCPP is gedeeltelijk vergelijkbaar met die van MDMA (Bossong et al., 2005). Daarnaast wordt mCPP vaak aangetroffen in combinatie met MDMA. Dit is waarschijnlijk niet het gevolg van toevallige verontreiniging, en dat wijst erop dat mCPP mogelijk bewust wordt toegevoegd om de werking van MDMA te versterken of te beïnvloeden. Er schijnt in de EU weinig vraag naar, of nauwelijks een markt voor, mCPP op zich te zijn.
Nejvýznamnější nový posun v roce 2005 představovalo objevení a rychlé rozšíření nové psychoaktivní látky 1-(3-chlorfenyl)piperazinu (mCPP). mCPP je piperazin s nahrazeným arylem, stejně jako benzylpiperazin (BZP), což je látka sledovaná prostřednictvím systému včasného varování od roku 1999. První oficiální upozornění na detekci mCPP bylo EMCDDA a Europolem přijato v únoru/březnu 2005 a týkalo se vzorků získaných ve Francii a Švédsku. Do konce roku 2005 byly tablety obsahující mCPP zadrženy orgány činnými v trestním řízení či zjištěny v souvislosti s nejrůznějšími volnočasovými aktivitami (tanečními či hudebními festivaly pod širým nebem, tanečními kluby apod.) takřka ve všech členských státech. Tablety téměř vždy svým vzhledem připomínají extázi a jako extáze se také podle všeho prodávají. Droga je k dispozici především ve formě tablet a subjektivní účinky mCPP a MDMA jsou do jisté míry srovnatelné (Bossong a kol., 2005). Navíc se mCPP často nachází v kombinaci s MDMA. Protože je nepravděpodobné, že by k tomu došlo náhodnou kontaminací, zdá se, že úmyslným přidáním mCPP se mají účinky MDMA umocňovat či upravovat. V rámci EU prakticky neexistuje specifická poptávka po mCPP či trh s touto látkou.
Den væsentligste nye udvikling i 2005 var fremkomsten og den hurtige udbredelse af det nye psykoaktive stof 1-(3-chlorphenyl)piperazin (mCPP). mCPP er en arylsubstitueret piperazin, og det samme gælder benzylpiperazin (BZP), et stof, der er blevet overvåget af EWS siden 1999. De første officielle indberetninger af, at der var påvist mCPP, blev modtaget af EONN og Europol i februar/marts 2005, vedrørende prøver indsamlet i Frankrig og Sverige. Inden udgangen af 2005 var tabletter, der indeholdt mCPP, blevet beslaglagt af retshåndhævelsesmyndighederne i næsten alle medlemsstater eller fundet i forbindelse med forskellige fritidsaktiviteter (open air-danse-/musikfestivaler, danseklubber osv.). De er næsten altid udformet, så de ligner, og formentlig sælges som, ecstasy. Stoffet fås hovedsagelig i tabletform, og de subjektive virkninger af mCPP og MDMA er til dels sammenlignelige (Bossong m.fl., 2005). Endvidere findes mCPP ofte i kombination med MDMA. Da det er usandsynligt, at dette er resultatet af en tilfældig kontaminering, viser det, at formålet med den bevidste tilsætning af mCPP kan være at forstærke eller ændre virkningerne af MDMA. Der synes kun at være en mindre specifik efterspørgsel efter eller marked for mCPP alene i EU.
Kõige olulisem uus areng 2005. a oli uue psühhoaktiivse aine 1-(3-klorofenüül)piperasiini (mCPP) turule ilmumine ja kiire levik. mCPP on arüül-asendajaga piperasiin, nagu ka bensüülpiperasiin (BZP), aine, mida kontrollitakse varajase hoiatamise süsteemi kaudu alates 1999. aastast. Esimesed ametlikud teated mCPP tuvastamise kohta said EMCDDA ja Europol 2005. a veebruaris-märtsis ning need puudutasid Prantsusmaal ja Rootsis kogutud proove. 2005. a lõpuks olid õiguskaitseasutused konfiskeerinud mCPPd sisaldavaid tablette või oli neid avastatud mitmesuguste meelelahutusürituste käigus (vabaõhu tantsu- ja muusikafestivalidel, tantsuklubides jne) peaaegu kõikides liikmesriikides. Need tabletid näevad peaaegu alati välja nagu ecstasy ja arvatavasti neid selle nime all müüaksegi. Kõnealune uimasti on saadaval peamiselt tablettidena, ning mCPP ja MDMA subjektiivne toime on osaliselt sarnane (Bossong et al., 2005). Samuti leitakse mCPPd sageli kombineerituna MDMAga. Kuna on ebatõenäoline, et tegemist on juhusliku segunemisega, võib arvata, et mCPP lisamise eesmärgiks võib olla MDMA toime võimendamine või muutmine. Tundub, et puhtal kujul mCPP järele ei ole ELis selget nõudmist ega ole sel ka turgu.
Vuonna 2005 tapahtui merkittävä muutos, kun markkinoille ilmaantui uusi psykoaktiivinen aine, 1-(3-klorofenyyli)piperatsiini (mCPP), jonka käyttö levisi nopeasti. Tämä mCPP on aryylisubstituoitu piperatsiini, kuten bentsyylipiperatsiinikin (BZP), jota tiedonvaihtojärjestelmässä on seurattu jo vuodesta 1999 lähtien. Ensimmäiset viralliset ilmoitukset mCPP-havainnoista saapuivat EMCDDA:lle ja Europolille helmi- ja maaliskuussa 2005, ja ne koskivat Ranskassa ja Ruotsissa kerättyjä tietoja. Vuoden 2005 loppuun mennessä lainvalvontaviranomaiset olivat takavarikoineet tai löytäneet mCPP:tä sisältäviä tabletteja erilaisten ajanvietetapahtumien yhteydessä (tanssiin tai musiikkiin liittyvistä ulkoilmatapahtumista, yökerhoista jne.) lähes kaikissa jäsenvaltioissa. Tabletit on lähes aina muotoiltu ekstaasin näköisiksi, ja oletettavasti niitä myös markkinoidaan ekstaasina. Huumetta on tarjolla pääasiassa tabletteina, ja mCPP:n subjektiiviset vaikutukset ovat osittain samankaltaiset kuin MDMA:n (Bossong et al., 2005). Lisäksi mCPP:tä tavataan usein MDMA:han yhdistettynä. Kyse tuskin on tahattomasta sekoittumisesta, vaan todennäköisesti mCPP:tä on lisätty tabletteihin tarkoituksellisesti voimistamaan tai muuntamaan MDMA:n vaikutuksia. EU:ssa näyttää olevan vähän kysyntää tai markkinoita mCPP:lle sellaisenaan.
2005-ben a legfontosabb új fejlemény az 1-(3-klorofenil)piperazin (mCPP) új pszichoaktív anyag megjelenése és gyors terjedése volt. Az mCPP arilcsoporttal helyettesített piperazin, akárcsak a benzilpiperazin (BZP) nevű anyag, amelyet az EWS 1999 óta figyel. Az EMCDDA és az Europol 2005. február-márciusban kapta az első hivatalos értesítéseket az mCPP kimutatásáról, Franciaországban és Svédországban gyűjtött mintákkal kapcsolatban. A bűnüldöző hatóságok 2005 végére már szinte valamennyi tagállamban lefoglaltak vagy találtak mCPP-tartalmú tablettákat, különféle rekreációs tevékenységekkel összefüggésben (szabadtéri zenei/táncos fesztiválokon, táncos szórakozóhelyeken stb.). Ezek külsejüket és feltehetőleg forgalmazásukat tekintve is szinte minden esetben az extasyra hasonlítanak. A kábítószer elsősorban tabletta formájában érhető el; az mCPP és az MDMA szubjektív hatásai részben összemérhetőek (Bossong és mások, 2005). Az mCPP-t emellett gyakran az MDMA-val kombinálva mutatják ki. Mivel nem valószínű, hogy véletlen vegyítésről lenne szó, ez arra utal, hogy az MDMA hatásainak fokozása vagy módosítása érdekében talán szándékosan adnak hozzá mCPP-t. Úgy tűnik, hogy egymagában az mCPP-re csekély mértékben van határozott kereslet vagy piac az EU-ban.
Det mest betydningsfulle ved utviklingen i 2005 var påvisningen og den raske spredningen av det nye psykoaktive stoffet 1-(3-klorofenyl)piperazin (mCPP). mCPP er en aryl-substituert piperazin, på samme måte som benzylpiperazin (BZP), et stoff som har vært under EWS’ overvåking siden 1999. EONN og Europol fikk de første offisielle meldingene om funn av mCPP i februar-mars 2005. Meldingene gjaldt prøver funnet i Frankrike og Sverige. Innen utgangen av 2005 var tabletter som inneholdt mCPP beslaglagt av politi- og tollmyndigheter eller funnet i forbindelse med diverse rekreasjonsaktiviteter (utendørs dance-/musikkfestivaler, dance-klubber, osv.) i nesten alle medlemsstatene. De er omtrent alltid utformet slik at de ligner på, og kan markedsføres som, ecstasy. Stoffet kommer hovedsakelig i tablettform, og de subjektive virkningene av mCPP og MDMA er delvis sammenlignbare (Bossong et al., 2005). I tillegg finnes ofte mCPP i kombinasjon med MDMA. Siden det er lite sannsynlig at dette skyldes tilfeldig forurensning med MDMA, antas det derfor at mCPP aktivt blandes med MDMA for å styrke eller endre effekten av sistnevnte. Det kan synes som om det er lite spesifikk etterspørsel etter eller marked i EU for mCPP som sådan.
Cea mai importantă nouă evoluţie în 2005 a fost apariţia şi răspândirea rapidă a noii substanţe psihoactive 1-(3-clorfenil)piperazină (mCPP). mCPP este o piperazină cu aril substituit, la fel ca benzilpiperazina (BZP), o substanţă monitorizată de EWS din 1999. OEDT şi Europol au primit primele notificări oficiale privind depistarea de mCPP în februarie/martie 2005, în ceea ce priveşte probele colectate în Franţa şi Suedia. Până la sfârşitul anului 2005, tabletele cu conţinut de mCPP au fost capturate de autorităţile de aplicare a legii sau au fost descoperite în diferite contexte de recreere (dans în aer liber/festivaluri de muzică, cluburi de dans etc.) în aproape toate statele membre. Aceste tablete sunt aproape întotdeauna concepute pentru a semăna şi, probabil, a se comercializa ca ecstasy. Drogul este în principal disponibil sub formă de tablete, iar efectele subiective ale mCPP şi MDMA sunt parţial comparabile (Bossong et al., 2005). În plus, mCPP se găseşte deseori în combinaţie cu MDMA. Prin faptul că este puţin probabil ca acest lucru să se datoreze unei contaminări accidentale, se sugerează că adăugarea deliberată de mCPP poate avea scopul de a potenţa sau modifica efectele MDMA. Se pare că nu prea există cerere sau piaţă specifică a mCPP în Uniunea Europeană.
V roku 2005 bolo najvýznamnejším novým vývojom objavenie sa a šírenie novej psychoaktívnej látky 1-(3-chlorofenyl) piperazínu (mCPP). mCPP je piperazín s nahradeným arylom, podobne ako benzylpiperazín (BZP), čo je látka monitorovaná EWS od roku 1999. Prvé oficiálne oznámenia o zistení mCPP dostali EMCDDA a Europol vo februári/marci 2005 v súvislosti so vzorkami odobratými vo Francúzsku a Švédsku. Do konca roku 2005 orgány činné v trestnom konaní zachytili alebo našli tabletky obsahujúce mCPP v súvislosti s viacerými rekreačnými činnosťami (tanečné/hudobné festivaly pod šírym nebom, tanečné kluby atď.) v takmer všetkých členských štátoch. Takmer vždy sú navrhnuté tak, aby vyzerali ako extáza a podľa všetkého sa ako extáza aj predávajú. Droga je dostupná najmä vo forme tabletiek a subjektívne účinky mCPP a MDMA sú čiastočne porovnateľné (Bossong a kol., 2005). Okrem toho sa mCPP často nachádza v kombinácii s MDMA. Keďže je nepravdepodobné, že je to výsledok náhodnej kontaminácie, naznačuje to, že úmyselné pridávanie mCPP môže byť určené na posilnenie alebo modifikovanie účinkov MDMA. Zdá sa, že v EÚ existuje malý špecifický dopyt alebo trh pre mCPP pod jeho vlastným menom.
Najpomembnejše novo dogajanje je bil leta 2005 pojav in hitro širjenje nove psihoaktivne snovi 1-(3-klorofenil)piperazin (mCPP). mCPP je z arilom substituiran piperazin, kot je benzilpiperazin (BZP), snov, ki se spremlja prek sistema zgodnjega opozarjanja že od leta 1999. Prva uradna obvestila o odkritju mCPP sta Center in Europol prejela februarja/marca 2005 v zvezi z vzorci, zbranimi v Franciji in na Švedskem. Do konca leta 2005 so tabletke, ki so vsebovale mCPP, zasegli organi kazenskega pregona ali pa so bile odkrite v okviru različnih prostočasnih dejavnosti (na plesnih/glasbenih festivalih na prostem, v plesnih klubih itd.) v skoraj vseh državah članicah. Skoraj vedno so bile oblikovane tako, da so bile podobne ekstaziju, in domnevno so se tudi podobno prodajale. Droga je na voljo predvsem v obliki tablet, subjektivni učinki mCPP in MDMA pa so delno primerljivi (Bossong et al., 2005). mCPP se pogosto odkrije tudi v kombinaciji z MDMA. Ker ni verjetno, da bi šlo za naključno kontaminacijo, to kaže, da se z namernim dodajanjem mCPP morda želi povečati ali spremeniti učinke MDMA. Kaže, da sta v EU povpraševanje in trg za mCPP kot takšen omejena.
Den mest betydelsefulla nya utvecklingen 2005 var uppdykandet och den snabba spridningen av det nya psykoaktiva ämnet 1-(3-klorofenyl)piperazin (mCPP). mCPP är en aryl-substituterad piperazin, precis som benzylpiperazin (BZP) som är ett ämne som övervakas genom förvarningssystemet sedan 1999. ECNN och Europol mottog i februari/mars 2005 de första officiella anmälningarna av upptäckt av mCPP i prov som hade samlats in i Frankrike och Sverige. I slutet av 2005 hade tabletter innehållande mCPP beslagtagits av kontrollorgan eller påträffats i olika nöjesmiljöer (dans/musikfestivaler, dansklubbar etc.) i nästan alla medlemsstater. Tabletterna är nästan alltid utformade för att se ut som, och sannolikt säljas som, ecstasy. Drogen är främst tillgänglig i tablettform och de subjektiva effekterna av mCPP och MDMA är delvis jämförbara (Bossong et al., 2005). mCPP påträffas dessutom ofta i kombination med MDMA. Det är föga troligt att detta beror på oavsiktlig kontamination och tyder istället på att avsiktlig tillförsel av mCPP kan vara avsedd att förstärka eller modifiera effekterna av MDMA. Det förefaller finnas liten specifik efterfrågan eller marknad för mCPP i EU.
2005’teki en dikkate değer yeni gelişme, yeni psikoaktif madde 1-(3-klorofenil)piperazinin (mCPP) ortaya çıkışı ve hızla yayılmasıydı. mCPP, benzilpiperazin (BZP) gibi aril mukabili bir piperazin olup EWS tarafından 1999’dan beri izlenen bir maddedir. Fransa ve İsveç’te toplanan numunelerle ilgili olarak, mCPP tespitlerinin ilk resmi bildirimleri EMCDDA ve Europol tarafından Şubat/Mart 2005’te alınmıştır. mCPP içeren haplar 2005 sonu itibariyle, neredeyse tüm Üye Devletler’de kanun uygulayıcı kurumlar tarafından ele geçirilmiş veya çeşitli eğlence amaçlı faaliyetlerde (açık hava dans/müzik festivalleri, dans klüpleri, vs.) bulunmuştur. Hemen her zaman ecstasy’e benzeyecek şekilde tasarlanmakta büyük ihtimalle ecstasy gibi pazarlanmaktadır. Bu uyuşturucu en çok hap şeklinde bulunmaktadır ve mCPP ile MDMA’nın öznel etkileri kısmen karşılaştırılabilir niteliktedir (Bossong vd., 2005). Ayrıca, mCPP genellikle MDMA’yla birleşik olarak bulunmaktadır. Bunun kazara bir bulaşmadan kaynaklanması olası olmadığından, kasıtlı olarak mCPP eklenmesinin MDMA’nın etkilerini değiştirmek veya artırmak amaçlı olmasının mümkün olduğu anlamına gelmektedir. AB’de tek başına mCPP’ye özel, spesifik talep veya pazar az gibi görünmektedir.
Svarīgākais jaunums 2005. gadā ir bijusi jaunās psihoaktīvās vielas 1-(3-hlorofenil)piperazīna (mCPP) parādīšanās un straujā izplatīšanās. Viela mCPP ir arilsubstituēts piperazīns tāpat kā benzilpiperazīns (BZP), ko EWS pārrauga kopš 1999. gada. Pirmos oficiālos paziņojumus par mCPP atklāšanu EMCDDA un Eiropols ir saņēmis 2005. gada martā/februārī saistībā ar Francijā un Zviedrijā iegūtiem paraugiem. Līdz 2005. gada beigām tiesiskās kārtības nodrošināšanas iestādes bija atsavinājušas mCPP saturošas tabletes gandrīz visās dalībvalstīs, turklāt tabletes bija atrastas arī dažādos izkaides apstākļos (brīvdabas deju/mūzikas festivālos, deju klubos utt.). Gandrīz vienmēr šīs tabletes pēc izskata atgādina ekstazī tabletes un visticamāk tās arī pārdod kā ekstazī tabletes. Jaunā narkotika lielākoties ir sastopama tablešu formā, un mCPP un MDMA subjektīvā iedarbība ir daļēji līdzīga (Bossong u.c., 2005. g.). Turklāt mCPP bieži ir sastopams kombinācijā ar MDMA. Tā kā ir maz ticams, ka šāds sajaukums varētu rasties nejauša piesārņojuma rezultātā, jādomā, ka tīšās mCPP pievienošanas mērķis varētu būt MDMA iedarbības pastiprināšana vai modifikācija. Izskatās, ka mCPP ES pats par sevi ir maz pieprasīts un šīs vielas tirgus ir neliels.
  RozdziaÅ‚ 4: Amfetaminy...  
W marcu 2001 r. system kontroli narkotyków ONZ dodał GHB do listy narkotyków objętych kontrolą międzynarodową i w związku z tym wszystkie państwa członkowskie UE znowelizowały przepisy dotyczące tej substancji.
Both gamma-hydroxybutyrate (GHB) and ketamine are being monitored following EU concerns arising in 2000 about the misuse of these drugs for recreational purposes (130). In March 2001 the UN drugs control system added GHB to the list of internationally controlled drugs, and as a result all EU Member States have been updating their legislation on this substance. More recently, in March 2006, the INCB recommended that the WHO expedite its review to determine whether ketamine should be placed under international control (INCB, 2006a). At national level, ketamine is controlled under drugs legislation, as opposed to medicine regulations, in almost half of the EU Member States.
Le gamma-hydroxybutyrate (GHB) et la kétamine sont contrôlés en raison des préoccupations suscitées en 2000 au niveau européen par l'abus de ces substances dans un cadre récréatif (130). En mars 2001, le système de contrôle des stupéfiants des Nations unies a ajouté le GHB à la liste des substances contrôlées au niveau international. À la suite de cela, tous les États membres de l'UE ont actualisé leur législation pour inclure cette substance. Plus récemment, en mars 2006, l'OICS a recommandé que l'OMS accélère son étude pour déterminer si la kétamine devait être placée sous contrôle international (OICS, 2006a). À l'échelle nationale, la kétamine est contrôlée dans le cadre de la législation antidrogue et non en vertu de la réglementation sur les médicaments dans près de la moitié des États membres de l'Union européenne.
Sowohl Gamma-Hydroxybuttersäure (GHB) als auch Ketamin werden beobachtet, seit im Jahr 2000 in der EU Besorgnis über den Missbrauch dieser Drogen in der Freizeit aufkam (130). Im März 2001 wurde GHB im Rahmen des Drogenkontrollsystems der Vereinten Nationen in die Liste der international kontrollierten Drogen aufgenommen. In der Folge änderten alle EU-Mitgliedstaaten ihre Rechtsvorschriften hinsichtlich dieser Substanz. Im März 2006 empfahl das INCB eine Ausweitung der Untersuchungen der WHO, um festzustellen, ob Ketamin ebenfalls unter internationale Kontrolle gestellt werden sollte ($fn,$fn). Auf nationaler Ebene wird Ketamin in fast der Hälfte der EU-Mitgliedstaaten nicht im Rahmen der Arzneimittelgesetzgebung, sondern durch die Drogengesetzgebung kontrolliert.
Tanto el gammahidroxibutirato (GHB) como la ketamina están sometidos a vigilancia desde que en el año 2000 se despertara en la UE la inquietud acerca del abuso de estas drogas con fines recreativos (130). En marzo de 2001 el sistema de control de drogas de las Naciones Unidas añadió el GHB a la lista de drogas controladas a escala internacional, y, en consecuencia, todos los Estados miembros de la UE han actualizado su legislación con respecto a esta sustancia. Más recientemente, en marzo de 2006, la JIFE recomendó a la OMS que acelerase su revisión para determinar si la ketamina debería someterse a control internacional (JIFE,$fn). A escala nacional, la ketamina es controlada en virtud de la legislación sobre droga, y no por las disposiciones sobre medicina, en casi la mitad de los Estados miembros de la UE.
Gamma-idrossibutirato (GHB) e chetamina sono monitorate da quando nel 2000 sono dilagati nel territorio europeo i timori sull’abuso di queste sostanze per scopi edonistici (130). Nel marzo 2001 il sistema delle Nazioni Unite di controllo degli stupefacenti ha inserito il GHB nell’elenco delle sostanze controllate a livello internazionale, con la conseguenza che tutti gli Stati membri dell’Unione europea hanno aggiornato la propria legislazione in materia. Di recente, nel marzo 2006, l’INCB ha raccomandato all’OMS di accelerare la sua revisione per capire se la chetamina dovesse essere sottoposta al controllo internazionale (INCB, 2006a). A livello nazionale, in quasi la metà degli Stati membri dell’UE la chetamina è controllata nell’ambito della legislazione sugli stupefacenti e non di quella sui medicinali.
Tanto o gama-hidroxibutirato (GHB) como a cetamina estão a ser monitorizados depois das preocupações que surgiram na UE no ano 2000 a respeito do consumo destas drogas para fins recreativos (130). Em Março de 2001, o sistema de controlo da droga das Nações Unidas acrescentou o GHB à lista de drogas controladas a nível internacional e, em consequência disso, todos os Estados-Membros da UE têm vindo a actualizar a sua legislação sobre esta substância. Mais recentemente, em Março de 2006, o INCB recomendou que a OMS acelerasse a sua análise para determinar se a cetamina deve ser ou não colocada sob controlo internacional (INCB, 2006a). A nível nacional, a cetamina é controlada ao abrigo da legislação em matéria de droga, e não da regulamentação relativa aos medicamentos, em quase metade dos Estados-Membros da UE.
Τόσο το γάμα-υδροξυβουτυρικό οξύ (GHB) όσο και η κεταμίνη τελούν υπό παρακολούθηση μετά τις ανησυχίες που εκφράστηκαν στην ΕΕ το 2000 σχετικά με την κατάχρηση αυτών των ναρκωτικών ουσιών για ψυχαγωγικούς σκοπούς (130). Τον Μάρτιο του 2001 το σύστημα ελέγχου ναρκωτικών των Ηνωμένων Εθνών πρόσθεσε το GHB στον κατάλογο των διεθνώς ελεγχόμενων ναρκωτικών και, ως εκ τούτου, όλα τα κράτη μέλη της ΕΕ επικαιροποίησαν τη νομοθεσία τους σε σχέση με την ουσία αυτή. Πιο πρόσφατα, τον Μάρτιο του 2006, το INCB ζήτησε την επίσπευση της έρευνας της ΠΟΥ για το εάν η κεταμίνη θα πρέπει να τεθεί υπό διεθνή έλεγχο (INCB, 2006α). Σε εθνικό επίπεδο, η κεταμίνη ελέγχεται βάσει νόμων περί ναρκωτικών και όχι βάσει κανονισμών περί φαρμάκων στα μισά περίπου κράτη μέλη της ΕΕ.
Gamma-hydroxybutyraat (GHB) en ketamine worden beide nauwlettend gevolgd nadat in 2000 bezorgdheid was ontstaan in de EU over misbruik van deze drugs voor recreatieve doeleinden (130). In maart 2001 is GHB door het VN-drugscontrolesysteem toegevoegd aan de lijst van internationaal gecontroleerde drugs, en naar aanleiding daarvan hebben alle EU-lidstaten hun wetgeving over deze stof aangepast. Meer recentelijk, in maart 2006, heeft het INCB de WHO aanbevolen om vaart te maken met haar beoordeling ten aanzien van de vraag of ketamine al dan niet in aanmerking komt voor internationale controle (INCB, 2006a). In bijna de helft van de EU-lidstaten valt ketamine op nationaal niveau onder de drugswetgeving, niet onder de regelgeving voor medicijnen.
Gama-hydroxybutyrát (GHB) i ketamin se sledují poté, co se v roce 2000 objevily v EU obavy ze zneužívání těchto drog k rekreačním účelům (130). V březnu 2001 systém OSN pro kontrolu omamných látek přidal GHB na seznam mezinárodně kontrolovaných látek a od té doby díky tomu všechny členské státy EU novelizují svou legislativu týkající se této látky. Nedávno, v březnu 2006, doporučil úřad INCB, aby Světová zdravotnická organizace uspíšila vypracování svého posudku, aby bylo možné rozhodnout, zda by měl ketamin podléhat mezinárodní kontrole (INCB, 2006a). Na národní úrovni se téměř v polovině členských států EU zabývá ketaminem drogová legislativa namísto legislativy zdravotnické.
Både gammahydroxybutyrat (GHB) og ketamin overvåges, efter at der i EU i 2000 opstod bekymring over misbrug af disse stoffer til fritidsbrug (130). I marts 2001 blev GHB som led i FN's narkotikakontrolsystem anført i fortegnelsen over internationalt kontrollerede stoffer, og som følge heraf har alle EU-medlemsstater ajourført deres lovgivning om dette stof. For kort tid siden, i marts 2006, anbefalede INCB, at WHO fremskynder sin gennemgang med henblik på at fastslå, om ketamin bør omfattes af international kontrol (INCB, 2006a). På nationalt plan kontrolleres ketamin på grundlag af narkotikalovgivningen, i modsætning til lægemiddellovgivningen, i næsten halvdelen af EU-medlemsstaterne.
Nii gamma-hüdroksübutüraati (GHB) kui ka ketamiini hakati kontrollima pärast seda, kui ELis tekkis 2000. a mure nende uimastite kuritarvitamise tõttu meelelahutuslikel eesmärkidel.(130) ÜRO rahvusvaheline uimastite kontrolli büroo (International Narcotics Control Board, INCB) lisas 2001. a märtsis GHB rahvusvaheliselt reguleeritavate uimastite nimekirja ning seejärel on kõik ELi liikmesriigid ajakohastanud oma vastavaid õigusakte. Hiljuti, 2006. a märtsis, soovitas ÜRO rahvusvaheline uimastite kontrolli büroo Maailma Terviseorganisatsioonil kiirendada oma revisjoni selles kohta, kas ketamiin peaks olema rahvusvahelise kontrolli all ($fn,$fn). Siseriiklikul tasandil on ketamiin kontrollitav uimasteid käsitlevate õigusaktide ja mitte meditsiini käsitlevate määruste alusel peaaegu pooltes ELi liikmesriikides.
Sekä gammahydroksibutyraatti (GHB) että ketamiini asetettiin valvontaan sen jälkeen, kun EU ilmaisi vuonna 2000 huolensa näiden huumeiden väärinkäytöstä viihdeympäristöissä (130). YK:n huumevalvontajärjestelmässä GHB lisättiin kansainvälisesti valvottujen huumeiden luetteloon maaliskuussa 2001, minkä seurauksena kaikki EU:n jäsenvaltiot ovat päivittäneet tätä ainetta koskevaa lainsäädäntöään. Sittemmin maaliskuussa 2006 INCB suositteli, että WHO jouduttaisi lausuntoaan siitä, tulisiko ketamiinikin asettaa kansainväliseen valvontaan (INCB, 2006a). Kansallisella tasolla ketamiinin valvonta perustuu lähes puolessa EU:n jäsenvaltioista huumelainsäädäntöön eikä lääkelainsäädäntöön.
Mind a gamma-hidroxibutirátot (GHB), mind a ketamint folyamatosan figyelik azóta, hogy az EU-ban 2000-ben aggályok merültek fel az e kábítószerekkel való rekreációs célú visszaélésekkel kapcsolatban130. 2001. márciusban az ENSZ kábítószer-ellenőrző rendszere felvette a GHB-t a nemzetközi felügyelet alá eső kábítószerek listájára, és ennek következtében az összes EU-tagállam frissítette az erre az anyagra vonatkozó jogszabályait. Újabb fejleményként az INCB 2006. márciusban azt ajánlotta, hogy a WHO gyorsítsa meg az annak eldöntésére irányuló felülvizsgálatát, hogy a ketamint is nemzetközi ellenőrzés alá kell-e vonni (INCB, 2006a). Nemzeti szinten a ketamint az országok közel felében a kábítószerügyi jogszabályok szerint ellenőrzik, nem pedig az orvosi rendeletek alapján.
Både gamma-hydroksybutyrat (GHB) og ketamin overvåkes som følge av EUs økende bekymringer i 2000 for misbruk av disse stoffene i rekreasjonssammenheng (130). I mars 2001 satte FNs narkotikakontrollsystem GHB opp på listen over internasjonalt kontrollerte stoffer, og som et resultat av dette har alle EUs medlemsstater oppdatert sin lovgivning vedrørende dette stoffet. I mars 2006 anbefalte INBC WHO å framskynde sin vurdering av hvorvidt ketamin skulle være gjenstand for internasjonal kontroll (INBC, 2006a). På nasjonalt plan er ketamin regulert av narkotikalovgivningen i halvparten av EUs medlemsstater, og ikke av legemiddellovgivningen.
Atât gama-hidroxibutiratul (GHB), cât şi ketamina se monitorizează în prezent ca urmare a îngrijorării manifestate de Uniunea Europeană în 2000 în ceea ce priveşte utilizarea necorespunzătoare a acestor droguri în scopuri recreative (130). În martie 2001, sistemul de control al drogurilor al Naţiunilor Unite a adăugat GHB pe lista drogurilor controlate la nivel internaţional şi, prin urmare, toate statele membre ale Uniunii Europene şi-au actualizat legislaţia privind substanţa în cauză. Mai recent, în martie 2006, INCB a recomandat ca OMS să îşi urgenteze analiza pentru a stabili în ce măsură ketamina ar trebui plasată sub control internaţional (INCB, 2006a). La nivel naţional, în aproape jumătate din statele membre ale Uniunii Europene, ketamina este controlată în conformitate cu legislaţia privind drogurile, spre deosebire de reglementările privind medicamentele.
Gama-hydroxybutyrát (GHB) a ketamín sa monitorujú v dôsledku obáv EÚ, ktoré sa objavili v roku 2000, zo zneužívania týchto drog na rekreačné účely (130). V marci 2001 systém OSN na kontrolu drog pridal GHB do zoznamu medzinárodne kontrolovaných drog, v dôsledku toho všetky členské štáty EÚ aktualizujú svoju legislatívu o tejto látke. Nedávnejšie, v marci 2006, odporučil INCB, aby WHO urýchlila svoju analýzu, či by sa mal ketamín dať pod medzinárodnú kontrolu ($fn,$fn). Na národnej úrovni je ketamín kontrolovaný podľa legislatívy súvisiacej s drogami, na rozdiel od právnych predpisov týkajúcich sa liekov, v takmer polovici členských štátov EÚ.
Spremljanje gamahidroksibutirata (GHB) in ketamina poteka odkar se je leta 2000 v EU pojavila zaskrbljenost zaradi zlorabe teh drog za rekreativne namene (130). Marca 2001 je sistem ZN za nadzor prepovedanih drog dodal GHB na seznam mednarodno nadzorovanih drog, zato so vse države članice EU dopolnile svojo zakonodajo o tej snovi. Še kasneje, marca 2006, je INCB priporočil, da SZO pospeši svoj pregled in določi, ali bi bilo treba za ketamin izvajati mednarodni nadzor (INCB, 2006a). Na nacionalni ravni se v skoraj polovici držav članic EU ketamin nadzoruje z zakonodajo o drogah, in ne s predpisi o zdravilih.
Både gammahydroxybutyrat (GHB) och ketamin övervakas efter det att farhågor väckts i EU 2000 om missbruk av dessa droger i rekreationella syften (130). I mars 2001 införde FN:s narkotikakontrollsystem GNB på listan över internationellt narkotikaklassade droger. Som ett resultat av detta har samtliga medlemsstater i EU uppdaterat sin lagstiftning beträffande detta ämne. I mars 2006 rekommenderade INCB att Världshälsoorganisationen påskyndar sin översyn för att avgöra om ketamin borde placeras under internationell tillsyn (INCB,2006a). I nästan hälften av EU:s medlemsstater regleras ketamin på nationell nivå under narkotikalagstiftningen, i stället för i bestämmelser om läkemedel.
Gama-hidroksibütrat (GHB) ve ketaminin eğlence amacıyla suistimal edilmesinin 2000 yılında AB’de endişe yaratmasını takiben her iki uyuşturucu da izlenmektedir (130). BM uyuşturucu kontrol sistemi Mart 2001’de GHB’yi uluslararası olarak kontrol edilen uyuşturucular listesine eklediğinden dolayı, tüm AB Üye Devletleri bu madde hakkındaki mevzuatını güncellemektedir. Daha yakın zamanda, Mart 2006’da, INCB, WHO’nun ketaminin uluslararası kontrol altına alınıp alınmamasına dair değerlendirmesini hızlandırmasını tavsiye etmiştir (INCB, 2006a). Ulusal düzeyde, ketamin AB Üye Devletleri’nin neredeyse yarısında, ilaç düzenlemelerinin yerine, uyuşturucu mevzuatı kapsamında kontrol edilmektedir.
Gan gamma-hidroksibutirāta (GHB), gan ketamīna pārraudzība ir sākta pēc tam, kad ES 2000. gadā bija paudusi bažas par šo vielu ļaunprātīgu, ar izklaidi saistītu izmantošanu (130). GHB 2001. gadā ir iekļauts ANO narkotiku kontroles sistēmas starptautiski kontrolējamo narkotiku sarakstā, līdz ar to visas ES dalībvalstis ir precizējušas ar šo vielu saistītos valsts tiesību aktus. Turklāt pavisam nesen, 2006. gada martā INCB ir aicinājusi PVO pasteidzināt pārbaudes, lai noteiktu, vai par starptautiski kontrolējamu vielu būtu jāuzskata arī ketamīns (INCB, 2006a). Valsts līmenī gandrīz puse ES dalībvalstu kontrolē ketamīnu saskaņā ar narkotiku tiesisko regulējumu pretstatā medicīnas tiesiskajam regulējumam.
  Okienko 11  
w sprawie wymiany informacji, oceny ryzyka i kontroli nowych substancji psychoaktywnych (1) ustanawia mechanizm szybkiej wymiany informacji o nowych substancjach psychoaktywnych, które mogą stwarzać zagrożenie dla zdrowia publicznego i społeczeństwa.
Council Decision 2005/387/JHA of 10 May 2005 on the information exchange, risk assessment and control of new psychoactive substances (1) establishes a mechanism for the rapid exchange of information on new psychoactive substances that may pose public health and social threat, thus allowing the EU institutions and Member States to act on both new narcotic and new psychotropic drugs that appear on the European drug scene. The EMCDDA and Europol, in close cooperation with their networks – the Reitox national focal points (NFPs) and Europol national units (ENUs) respectively – have been assigned a central role in detecting and notifying new psychoactive substances. The decision also provides for an assessment of the risks associated with these new substances so that measures applicable in the Member States for the control of narcotic and psychotropic substances (2) can also be applied to new psychoactive substances if appropriate. The decision broadens the scope of, and replaces, the 1997 joint action (3), which was devoted exclusively to new synthetic drugs. The decision, however, maintains the three-step approach piloted by the joint action: information exchange/early warning, risk assessment and decision-making.
La décision 2005/387/JAI du Conseil du 10 mai 2005 relative à l’échange d’informations, à l’évaluation des risques et au contrôle des nouvelles substances psychoactives (1) crée un mécanisme d’échange rapide d’informations sur les nouvelles substances psychoactives susceptibles de représenter un danger pour la santé publique et la société, permettant par là même aux institutions de l’UE et aux États membres d’agir lors de l’apparition de nouveaux stupéfiants et de nouvelles substances psychotropes sur le marché européen de la drogue. L’OEDT et Europol, en étroite coopération avec leurs réseaux respectifs - les points focaux nationaux Reitox (PFN) et les unités nationales d’Europol (UNE) - se sont vu confier un rôle majeur dans la détection et la notification des nouvelles substances psychoactives. La décision prévoit également une évaluation des risques liés à ces nouvelles substances de sorte que les mesures applicables dans les États membres pour le contrôle des stupéfiants et des substances psychotropes (2) puissent aussi s’appliquer aux nouvelles substances psychoactives, le cas échéant. La décision élargit la portée et remplace l’action commune de 1997 (3), qui portait uniquement sur les nouvelles drogues de synthèse. La décision maintient toutefois l’approche en trois temps mise en place par l’action commune: échange d’informations/alerte rapide, évaluation des risques et prise de décision.
Mit dem Beschluss 2005/387/JI des Rates vom 10. Mai 2005 betreffend den Informationsaustausch, die Risikobewertung und die Kontrolle bei neuen psychoaktiven Substanzen (1) wird ein System zum raschen Austausch von Informationen über neue psychoaktive Substanzen eingeführt, die eine Bedrohung für die Gesundheit der Bevölkerung und die Gesellschaft darstellen können. Dieses System erlaubt es den Einrichtungen der EU und den Mitgliedstaaten, Maßnahmen zur Bekämpfung von in der europäischen Drogenszene aufkommenden neuen Suchtstoffen und psychotropen Substanzen zu ergreifen. In diesem Zusammenhang wurde der EBDD und Europol eine zentrale Rolle bei der Ermittlung und Meldung neuer psychoaktiver Substanzen übertragen, wobei auch die jeweiligen Netze – die nationalen Knotenpunkte des Reitox-Netzes und die nationalen Europol-Stellen – stark in die Zusammenarbeit einbezogen wurden. Der Beschluss sieht ferner eine Bewertung der mit diesen neuen psychoaktiven Substanzen verbundenen Risiken vor, damit die in den Mitgliedstaaten geltenden Kontrollmaßnahmen für Suchtstoffe und psychotrope Substanzen (2) gleichermaßen auf neue psychoaktive Substanzen angewandt werden können. Der Beschluss ersetzt die Gemeinsame Maßnahme aus dem Jahr 1997 (3). Er hat einen größeren Anwendungsbereich als die Gemeinsame Maßnahme, die ausschließlich auf neue synthetische Drogen beschränkt war, behält jedoch den durch sie eingeführten dreistufigen Ansatz bei: Informationsaustausch/Frühwarnung, Risikobewertung und Entscheidung.
La Decisión 2005/387/JAI del Consejo, de 10 de mayo de 2005, relativa al intercambio de información, la evaluación del riesgo y el control de las nuevas sustancias psicotrópicas (1) establece un mecanismo de intercambio rápido de información sobre las nuevas sustancias psicotrópicas que puedan suponer una amenaza para la salud pública y la sociedad. De esta forma, las instituciones y los Estados miembros de la UE podrán emprender acciones contra los nuevos estupefacientes y las nuevas drogas psicotrópicas que están apareciendo en el panorama europeo de las drogas. Al OEDT y Europol, en estrecha cooperación con sus redes respectivas los puntos focales nacionales Reitox (PFN) y las unidades nacionales de Europol (ENU) se les ha asignado un papel central para detectar y notificar las nuevas sustancias psicotrópicas. La Decisión también dispone la evaluación de los riesgos asociados con estas nuevas sustancias para permitir que se les apliquen las medidas de control de estupefacientes y sustancias psicotrópicas (2) vigentes en los Estados miembros, si procede. La Decisión amplía el alcance y reemplaza la Acción común de 1997 (3), que estaba destinada únicamente a las nuevas drogas sintéticas. No obstante, mantiene el enfoque de tres niveles puestos en práctica con la Acción común: intercambio de información/alerta rápida, evaluación del riesgo y toma de decisiones.
La decisione 2005/387/GAI del Consiglio del 10 maggio 2005 relativa allo scambio di informazioni, alla valutazione dei rischi e al controllo delle nuove sostanze psicoattive (1) istituisce un meccanismo per lo scambio rapido di informazioni in materia di nuove sostanze psicoattive che rappresentano una minaccia sociale e per la salute pubblica, consentendo quindi alle istituzioni dell'Unione europea e agli Stati membri di agire sia sulle nuove droghe sia sulle nuove sostanze psicotrope che compaiono sulla scena europea. All’OEDT e all’Europol, in stretta collaborazione con le loro reti – rispettivamente i punti focali nazionali Reitox (NFP) e le unità nazionali dell'Europol (ENU) – è stato assegnato un ruolo centrale nell'individuazione e nella notificazione delle sostanze psicoattive. La decisione prevede inoltre una valutazione dei rischi connessi con queste nuove sostanze, affinché le misure applicabili negli Stati membri per il controllo degli stupefacenti e delle sostanze psicotrope (2) possano essere applicate, se del caso, alle nuove sostanze psicoattive. La decisione estende il campo di applicazione di e sostituisce l’azione comune del 1997 (3), incentrata esclusivamente sulle nuove droghe sintetiche. La decisione, tuttavia, mantiene l’approccio in tre fasi già sperimentato dall’azione comune: scambio di informazioni/allarme rapido, valutazione del rischio e processo decisionale.
A Decisão 2005/387/JAI do Conselho, de 10 de Maio de 2005, relativa ao intercâmbio de informações, avaliação de riscos e controlo de novas substâncias psicoactivas (1) institui um mecanismo de intercâmbio rápido de informações sobre novas substâncias psicoactivas que possam constituir uma ameaça social e para a saúde pública, permitindo, assim, que as instituições da UE e os Estados-Membros tomem medidas em relação aos novos estupefacientes e drogas psicotrópicas que surgem no mercado de droga europeu. Ao OEDT e à Europol, em estreita cooperação com as suas redes – os pontos focais nacionais da Reitox (PFN) e as Unidades Nacionais da Europol (ENU), respectivamente – foi atribuído um papel central na detecção e na notificação das novas substâncias psicoactivas. A decisão também prevê uma avaliação dos riscos associados a estas novas substâncias, a fim de permitir que as medidas aplicáveis nos Estados-Membros aos estupefacientes e substâncias psicotrópicas (2) sejam igualmente aplicáveis às novas substâncias psicoactivas, se for caso disso. A decisão alarga o âmbito da Acção Comum de 1997 (3), exclusivamente consagrada às novas drogas sintéticas, e substitui-a, embora mantenha a abordagem em três fases introduzida pela acção comum: intercâmbio de informações/alerta rápido, avaliação dos riscos e tomada de decisões.
Η απόφαση 2005/387/ΔΕΥ του Συμβουλίου, της 10ης Μαΐου 2005, σχετικά με την ανταλλαγή πληροφοριών, την αξιολόγηση κινδύνων και τον έλεγχο νέων ψυχοτρόπων ουσιών (1) θεσπίζει έναν μηχανισμό για την ταχεία ανταλλαγή πληροφοριών για νέες ψυχοτρόπους ουσίες που ενδέχεται να συνιστούν απειλή για τη δημόσια υγεία και κοινωνική απειλή, επιτρέποντας έτσι στα θεσμικά όργανα της ΕΕ και στα κράτη μέλη να λάβουν μέτρα τόσο για τις νέες ναρκωτικές ουσίες όσο και για τις νέες ψυχοτρόπους ουσίες που κάνουν την εμφάνισή τους στην Ευρώπη. Στο ΕΚΠΝΤ και την Ευρωπόλ, σε στενή συνεργασία με τα δίκτυά τους – το δίκτυο εθνικών εστιακών σημείων Reitox και τις εθνικές υπηρεσίες της Ευρωπόλ αντίστοιχα – έχει ανατεθεί κεντρικός ρόλος για τον εντοπισμό και τη γνωστοποίηση νέων ψυχοτρόπων ουσιών. Η απόφαση προβλέπει την αξιολόγηση των κινδύνων που συνδέονται με τις νέες αυτές ουσίες, ώστε τα μέτρα που ισχύουν στα κράτη μέλη για τον έλεγχο των ναρκωτικών και ψυχοτρόπων ουσιών (2) να μπορούν να τύχουν εφαρμογής και για νέες ψυχοτρόπους ουσίες, εφόσον αρμόζει. Η απόφαση διευρύνει το πεδίο εφαρμογής της κοινής δράσης του 1997 (3) που αφορούσε αποκλειστικά νέα συνθετικά ναρκωτικά, την οποία και αντικαθιστά. Η απόφαση, ωστόσο, διατηρεί την προσέγγιση τριών βημάτων που προέβλεπε πιλοτικά η κοινή δράση: ανταλλαγή πληροφοριών/έγκαιρη προειδοποίηση, αξιολόγηση κινδύνων και λήψη αποφάσεων.
Bij Besluit 2005/387/JBZ van de Raad van 10 mei 2005 inzake de uitwisseling van informatie, de risicobeoordeling en de controle ten aanzien van nieuwe psychoactieve stoffen (1) is een systeem ingesteld voor de snelle uitwisseling van informatie over nieuwe psychoactieve stoffen die een bedreiging kunnen vormen voor de volksgezondheid of de maatschappij. Dit stelt de EU-instellingen en de lidstaten in staat om actie te ondernemen met betrekking tot zowel nieuwe verdovende middelen als nieuwe psychoactieve stoffen die op de Europese drugsmarkt verschijnen. Het EWDD en Europol hebben, in nauwe samenwerking met hun netwerken – respectievelijk de nationale focal points van het Reitox-netwerk en de nationale Europol-eenheden – een centrale rol gekregen bij het opsporen en melden van nieuwe psychoactieve stoffen. Het besluit voorziet ook in een beoordeling van de aan deze nieuwe stoffen verbonden risico’s, zodat de in de lidstaten geldende controlemaatregelen inzake verdovende middelen en psychotrope stoffen (2) ook op nieuwe psychoactieve stoffen kunnen worden toegepast. Het besluit verruimt het toepassingsgebied van, en vervangt het Gemeenschappelijk Optreden van 1997 (3), dat uitsluitend betrekking had op nieuwe synthetische drugs. In het besluit wordt echter vastgehouden aan de driefasenaanpak die in het gemeenschappelijk optreden was vastgelegd: uitwisseling van informatie/vroegtijdige waarschuwing, risicobeoordeling en besluitvorming.
Rozhodnutí Rady 2005/387/JVV ze dne 10. května 2005 o výměně informací, hodnocení rizik a kontrole nových psychoaktivních látek (1) zavádí mechanismus pro rychlou výměnu informací o nových psychoaktivních látkách, které mohou představovat hrozbu pro veřejné zdraví nebo sociální hrozbu, čímž umožňuje institucím Evropské unie a členských států jednat v případě, že se na evropské drogové scéně objeví jak nové omamné látky, tak nové psychotropní látky. Agentuře EMCDDA a Europolu v těsné spolupráci s jejich sítěmi – národními kontaktními místy sítě Reitox, respektive národními jednotkami Europolu – byla vymezena ústřední úloha při zjišťování a oznamování nových psychoaktivních látek. Rozhodnutí také upravuje hodnocení rizik spojených s těmito novými látkami, aby se opatření kontroly omamných a psychotropních látek (2) platná v členských státech případně vztahovala také na nové psychoaktivní látky. Rozhodnutí rozšiřuje a nahrazuje společnou akci z roku 1997 (3), která se soustředila výhradně na nové syntetické drogy. Rozhodnutí však zachovává přístup tří kroků, který pilotně ověřila společná akce: výměna informací/včasné varování, hodnocení rizik a rozhodování.
I medfør af Rådets afgørelse 2005/387/RIA af 10. maj 2005 om udveksling af oplysninger om, risikovurdering af og kontrol med nye psykoaktive stoffer (1) etableres en mekanisme for hurtig udveksling af oplysninger om nye psykoaktive stoffer, der kan udgøre en trussel mod folkesundheden og en social trussel, hvorved EU-institutionerne og medlemsstaterne får mulighed for at gribe ind over for både nye narkotiske og nye psykotrope stoffer, som dukker op i det europæiske narkotikamiljø. EONN og Europol har i nært samarbejde med deres netværk – henholdsvis de nationale Reitox-knudepunkter og Europols nationale enheder – fået tildelt en central rolle med hensyn til at afsløre og indberette nye psykoaktive stoffer. Afgørelsen indeholder endvidere bestemmelser om en vurdering af risiciene ved disse nye stoffer, der gør det muligt i givet fald at anvende de kontrolforanstaltninger, der også i medlemsstaterne anvendes på nye psykoaktive stoffer i forbindelse med narkotiske og psykotrope stoffer (2). Afgørelsen udvider anvendelsesområdet for og erstatter den fælles aktion fra 1997 (3), som udelukkende vedrørte nye syntetiske stoffer. I afgørelsen fastholdes imidlertid den tretrinsstrategi, der blev iværksat med den fælles aktion: udveksling af oplysninger/tidlig varsling, risikovurdering og beslutningstagning.
Nõukogu otsus 2005/387/JSK, 10. mai 2005, uusi psühhoaktiivseid aineid käsitleva teabe vahetamise, riski hindamise ja kontrolli kohta(1) loob mehhanismi kiireks infovahetuseks uute psühhoaktiivsete ainete kohta, mis võivad ohustada rahvatervist või kujutavad endast sotsiaalset ohtu, seega võimaldab see Euroopa Liidu institutsioonidel ja liikmesriikidel tegelda nii uute narkootikumide kui ka psühhotroopsete ainetega, mis Euroopa narkoturule ilmuvad. Euroopa Narkootikumide ja Narkomaania Seirekeskus ja Europol on koos oma võrgustikega – Reitoxi riikide teabekeskuste ja Europoli riikide asutustega – määratud täitma keskset rolli uute psühhoaktiivsete ainete avastamisel ja nendest teatamisel. Otsus võimaldab hinnata ka nende uute ainetega kaasnevaid riske, nii et liikmesriikides narkootiliste ja psühhotroopsete ainete(2) kontrolliks rakendatavaid meetmeid saaks rakendada võimalusel ka uute psühhotroopsete ainete puhul. Otsusega laiendatakse ja asendatakse 1997. a ühismeedet,(3) mis oli pühendatud ainult sünteetilistele narkootikumidele. Otsusega säilib siiski ühismeetmega käivitatud kolmeastmeline lähenemine: teabe vahetamine ja varajane hoiatamine, riskihindamine ning otsustamine.
Uusia psykoaktiivisia aineita koskevasta tietojenvaihdosta, riskienarvioinnista ja valvonnasta 10 päivänä toukokuuta 2005 tehdyllä neuvoston päätöksellä 2005/387/YOS (1) perustetaan järjestelmä, jossa vaihdetaan nopeasti tietoja kansanterveyttä ja yhteiskuntaa mahdollisesti uhkaavista uusista psykoaktiivisista aineista siten, että EU:n toimielimet ja jäsenvaltiot voivat ryhtyä toimiin Euroopan huumepiireihin ilmaantuvien uusien huumausaineiden ja uusien psykotrooppisten huumausaineiden osalta. EMCDDA:lla ja Europolilla, jotka tekevät tiivistä yhteistyötä verkostojensa – Reitoxin kansallisten seurantakeskusten ja Europolin kansallisten yksiköiden – kanssa, on keskeinen rooli uusien psykoaktiivisten aineiden havaitsemisessa ja ilmoittamisessa. Päätös edellyttää myös tällaisiin uusiin psykoaktiivisiin aineisiin liittyvien riskien arviointia, jotta jäsenvaltioissa sovellettavia huumausaineiden ja psykotrooppisten aineiden valvontatoimenpiteitä (2) voidaan soveltaa myös uusiin psykoaktiivisiin aineisiin. Päätöksellä laajennetaan vuonna 1997 hyväksytyn, yksinomaan uusia synteettisiä huumeita koskeneen yhteisen toiminnan (3) soveltamisalaa ja korvataan se. Päätöksessä säilytetään kuitenkin yhteisessä toiminnassa käyttöönotettu kolmivaiheinen lähestymistapa: tiedonvaihto/varhaisvaroitus, riskien arviointi ja päätöksenteko.
Az új pszichoaktív anyagokra vonatkozó információcseréről, kockázatértékelésről és ellenőrzésről szóló, 2005. május 10-i 2005/387/IB tanácsi határozat1 létrehozott egy mechanizmust a potenciálisan közegészségügyi és társadalmi fenyegetést jelentő, új pszichoaktív anyagokra vonatkozó gyors információcseréhez, ezáltal lehetővé tette, hogy az EU intézményei és tagállamai az európai kábítószerek között megjelenő új kábítószerekkel és új pszichoaktív kábítószerekkel szemben egyaránt fellépjenek. Az EMCDDA és az Europol, szorosan együttműködve hálózataikkal – a Reitox nemzeti fókuszpontokkal (NFP-k), illetve az Europol nemzeti egységekkel (ENU-k) – központi szerepet kapott az új pszichoaktív anyagok felderítésében és bejelentésében. A határozat az ezekkel az új anyagokkal kapcsolatos kockázatok értékelését is előírta, hogy a kábítószerek és pszichotróp anyagok ellenőrzésére2 a tagállamokban alkalmazandó intézkedések megfelelő esetben az új pszichoaktív anyagokra is vonatkozzanak. A határozat kiterjeszti a kizárólag az új szintetikus kábítószereknek szentelt 1997-es együttes fellépés hatályát3, és annak helyébe lép. A határozatban ugyanakkor megmaradt az együttes fellépés által kísérleti jelleggel bevezetett háromlépéses szemlélet: információcsere/korai figyelmeztetés, kockázatértékelés és döntéshozatal.
Rådsbeslutning 2005/387/JIS av 10. mai 2005 om informasjonsutveksling, risikovurdering og kontroll av nye psykoaktive stoffer (1) oppretter en ordning for rask utveksling av informasjon om nye psykoaktive stoffer som kan utgjøre en folkehelse- og samfunnstrussel. På den måten kan EUs institusjoner og medlemsstater reagere både på nye narkotiske og nye psykotrope stoffer som dukker opp i det europeiske narkotikamiljøet. EONN og Europol har i tett samarbeid med sine nettverk – henholdsvis de nasjonale kontaktpunktene i Reitox-nettet (NFP) og Europols nasjonale enheter (ENU) – fått tildelt en sentral rolle i arbeidet med å oppdage og rapportere om nye psykoaktive stoffer. Beslutningen gir også rom for å vurdere risikoene forbundet med disse nye stoffene slik at tiltak som anvendes for å kontrollere narkotiske og psykotrope stoffer i medlemsstatene (2), også kan tilpasses nye psykoaktive stoffer dersom det er hensiktsmessig. Beslutningen utvider omfanget og erstatter Fellestiltaket av 1997 (3), som utelukkende gjaldt nye syntetiske stoffer. Beslutningen opprettholder imidlertid tretrinnsmetoden i fellestiltaket: informasjonsutveksling/tidlig varsling, risikovurdering og beslutningstaking.
Decizia 2005/387/JAI a Consiliului din 10 mai 2005 privind schimbul de informaţii, evaluarea riscului şi controlul noilor substanţe psihoactive (1) stabileşte un mecanism pentru schimbul rapid de informaţii privind noile substanţe psihoactive care aduc în discuţie sănătatea publică şi ameninţarea socială, permiţând astfel instituţiilor UE şi statelor membre să acţioneze împotriva noilor narcotice şi a noilor substanţe psihotropice care apar pe scena europeană a drogurilor. OEDT şi Europol, în strânsă cooperare cu reţelele acestora – punctele focale naţionale Reitox (NFPs), respectiv unităţile naţionale Europol (ENUs) – au rolul de a depista şi notifica noile substanţe psihoactive. Decizia în cauză prevede de asemenea evaluarea riscurilor asociate acestor noi substanţe astfel încât măsurile aplicabile în statele membre pentru controlul substanţelor narcotice şi psihotropice (2) să se poată aplica şi în cazul noilor substanţe psihoactive, după caz. Decizia extinde sfera de aplicare şi înlocuieşte acţiunea comună din 1997 (3), dedicată exclusiv noilor droguri sintetice. Cu toate acestea, decizia menţine abordarea în trei trepte iniţiată de acţiunea comună: schimb de informaţii/avertizare rapidă, evaluarea riscurilor şi luare deciziilor.
Rozhodnutie Rady 2005/387/JHA z 10. mája 2005 o výmene informácií, hodnotení rizika a kontrole nových psychoaktívnych látok (1) vytvára mechanizmus pre rýchlu výmenu informácií o nových psychoaktívnych látkach, ktoré môžu predstavovať hrozbu pre verejné zdravie a sociálnu hrozbu, čím umožňuje inštitúciám EÚ a členským štátom konať v súvislosti s novými omamnými látkami a novými psychotropnými látkami, ktoré sa objavia na európskej drogovej scéne. EMCDDA a Europol v úzkej spolupráci so svojimi sieťami – národnými kontaktnými miestami Reitox (NFP) a národnými ústredňami Europolu (ENU) – dostali pridelenú ústrednú úlohu pri zisťovaní a oznamovaní nových psychoaktívnych látok. Rozhodnutie tiež zabezpečuje hodnotenie rizík súvisiacich s týmito novými látkami, aby sa opatrenia platné v nových členských štátoch pre kontrolu omamných a psychotropných látok (2) mohli aplikovať aj na nové psychoaktívne látky, ak je to vhodné. Rozhodnutie rozširuje rámec a nahrádza jednotnú akciu z roku 1997 (3), ktorá bola venovaná výlučne novým syntetickým drogám. Rozhodnutie však udržiava trojkrokový prístup riadený spoločnou akciou: výmena informácií/včasné varovanie, hodnotenie rizík a rozhodovanie.
Sklep Sveta 2005/387/PNZ z dne 10. maja 2005 o izmenjavi podatkov, oceni tveganja in nadzoru nad novimi psihoaktivnimi snovmi (1) določa mehanizem hitre izmenjave podatkov o novih psihoaktivnih snoveh, ki lahko pomenijo grožnjo javnemu zdravju ali socialno grožnjo, in tako omogoča institucijam EU in državam članicam, da ukrepajo glede novih narkotičnih snovi in psihotropnih drog, ki se pojavljajo na evropskem prizorišču drog. Centru EMCDDA in Europolu, v tesnem sodelovanju z njunima mrežama (mrežo nacionalnih kontaktnih točk Reitox in mrežo nacionalnih enot Europola ), je bila dodeljena osrednja vloga pri odkrivanju in prijavljanju novih psihoaktivnih snovi. Sklep določa tudi oceno tveganj, povezanih s temi novimi snovmi, tako da je mogoče ukrepe, ki se v državah članicah uporabljajo za nadzor narkotičnih in psihotropnih snovi (2), uporabiti tudi za nove psihoaktivne snovi, če je primerno. Sklep razširja obseg skupnega ukrepa iz leta 1997 (3), ki je bil namenjen izključno novim sintetičnim drogam, in ga nadomešča. Ohranja pa pristop v treh korakih, ki ga je uvedel skupni ukrep: izmenjava podatkov/zgodnje opozarjanje, ocena tveganja in odločanje.
Genom rådets beslut 2005/387/RIF av den 10 maj 2005 om informationsutbyte, riskbedömning och kontroll avseende nya psykoaktiva ämnen (1) upprättas ett system för snabbt utbyte av information om nya psykoaktiva ämnen som kan utgöra hälsorisker och sociala risker. Syftet är att ge EU:s institutioner och medlemsstaterna möjligheter att vidta åtgärder för att kontrollera både nya narkotiska och nya psykotropa droger som dyker upp på den europeiska narkotikamarknaden. ECNN och Europol, i nära samarbete med respektive nätverk – de nationella Reitox-kontaktpunkterna och Europols nationella enheter – har givits en central roll när det gäller att upptäcka och anmäla nya psykoaktiva ämnen. Genom beslutet föreskrivs också att en bedömning av riskerna med dessa nya psykoaktiva ämnen ska ske, så att åtgärder som är används i medlemsstaterna för att kontrollera narkotika och psykotropa ämnen (2) även kan tillämpas på nya psykoaktiva ämnen. Beslutet breddar räckvidden för och ersätter den gemensamma åtgärden från 1997(3), som uteslutande avsåg nya syntetiska droger. Beslutet bygger dock på den trestegsmetod som infördes genom den gemensamma åtgärden: informationsutbyte/förvarning, riskbedömning och beslutsfattande.
Yeni psikoaktif maddelerin bilgi değişimi, risk değerlendirmesi ve kontrolü hakkında 10 Mayıs 2005 tarih ve 2005/387/JHA sayılı Konsey Kararı (1), kamu sağlığına ilişkin ve sosyal tehdit oluşturabilecek yeni psikoaktif maddeler hakkında hızlı bilgi alış verişi sağlayan bir mekanizma kurarak AB kurumları ile Üye Devletler’in Avrupa uyuşturucu piyasasına çıkan yeni narkotik ve yeni psikotropik uyuşturuculara karşı harekete geçmesine olanak vermektedir. EMCDDA ve Europol’a, ağlarıyla – Reitox ulusal odak noktaları (UON’ler) ve Europol ulusal birimleri (EUB’ler) – yakın işbirliği içerisinde, yeni psikoaktif maddeleri tespit etmek ve bildirmekte merkezi bir rol verilmiştir. Karar aynı zamanda, Üye Devletler’de narkotik ve psikotropik maddelerin kontrolü için geçerli olan tedbirlerin (2) uygun durumda yeni psikoaktif maddeler için de geçerli olabilmesi için, bu yeni maddelerle ilişkili risklerin bir değerlendirmesine olanak sağlamaktadır. Karar, özel olarak yeni sentetik uyuşturuculara ayrılmış olan 1997 ortak eyleminin (3) kapsamını genişletmekte ve değiştirmektedir. Karar, bununla birlikte, ortak eylemin yönlendirdiği üç adım yaklaşımını korumaktadır: bilgi alışverişi/erken uyarı, risk değerlendirme ve karar alma.
Padomes 2005. gada 10. maija Lēmums 2005/387/JHA par apmainīšanos ar informāciju par jaunām psihoaktīvām vielām, to riska novērtējumu un kontroli (1) paredz ātras informācijas apmaiņas mehānismu attiecībā uz jaunām, sabiedrības veselību apdraudošām un sociāli bīstamām psihoaktīvām vielām, tādējādi ļaujot ES institūcijām un dalībvalstīm reaģēt gan uz jaunu narkotiku, gan psihotropu vielu parādīšanos un Eiropas narkotiku skatuves. Saskaņā ar lēmumu svarīga loma jaunu psihoaktīvu vielu atklāšanā un paziņošanā ir ierādīta EMCDDA un Eiropola ciešā sadarbībā ar to attiecīgajiem tīklojumiem – Reitox valsts koordinācijas centriem (VKC) un Eiropola valsts nodaļām (EVN). Lēmums paredz veikt arī jauno vielu risku novērtējumu, lai tādējādi dalībvalstu piemērojamos narkotiku un psihotropo vielu kontroles pasākumus (2) vajadzības gadījumā varētu piemērot arī jaunām psihoaktīvām vielām. Lēmums paplašina vienīgi jaunām sintētiskām narkotiskām vielām veltītās 1997. gada Vienotās rīcības darbības jomu un aizstāj to (3). Lēmumā tomēr ir saglabāta Vienotās rīcības eksperimentālā trīspakāpju nostāja: informācijas apmaiņa/agrīna brīdināšana, risku novērtējums un lēmumu pieņemšana.
  WstÄ™p  
Zakres informacji dostępnych w celu wsparcia naszej analizy znacznie się zwiększył. Tegoroczne sprawozdanie oparte jest na danych z 25 państw członkowskich UE i Norwegii, a także, w miarę dostępności, z Bułgarii, Rumunii i Turcji.
The information available to support our analysis has grown considerably. This year’s report is based on data from the 25 EU Member States and Norway and, where available, from Bulgaria, Romania and Turkey. Not only has the number of countries providing information increased, but the amount of comparable information available from each has continued to grow. This information provides us with a far more detailed picture of the European drug situation and its dynamics than ever before. It is the EMCDDA’s task to explore this complexity, drawing together common experiences where they exist as well as commenting on differences. In investing in data collection and collaborating in the work of the Monitoring Centre, our Member States have come to understand that their neighbours’ problems today may become their own problems tomorrow. This awareness is evidenced in the new European Union drug strategy and its accompanying action plans, which are underpinned by consensus on the importance of collecting and sharing information; the need to identify and disseminate good practice; and the value of cooperation and coordinated action in response to the common threat to the health, well-being and security of our citizens posed by drugs.
Les informations utilisables aux fins de nos analyses ont connu une croissance considérable. Le rapport de cette année se fonde ainsi sur les données transmises par 25 États membres de l’UE et la Norvège et, lorsqu’elles existent, par la Bulgarie, la Roumanie et la Turquie. Non seulement le nombre de pays fournissant des informations a augmenté, mais le volume des données comparables provenant de chacun a lui-même continué à croître. Ces informations nous dressent un tableau plus détaillé que jamais de la situation de la drogue en Europe et de sa dynamique. Il incombe à l’OEDT d’analyser sa complexité, de tirer des expériences communes lorsqu’elles existent et de commenter les éventuelles différences. En s’investissant dans la collecte de données et en collaborant aux travaux de l’Observatoire, nos États membres ont fini par comprendre que les problèmes actuels de nos voisins risquent de devenir nos propres problèmes de demain. Cette prise de conscience apparaît clairement dans la nouvelle stratégie antidrogue de l’UE et s’accompagne de plans d’action sous-tendus par un consensus sur l’importance de la collecte et du partage des informations, sur la nécessité d’identifier et de diffuser les bonnes pratique, et sur la valeur de la coopération et des actions coordonnées en réponse à la menace commune que posent les drogues pour la santé, le bien-être et la sécurité de nos citoyens.
Heute stehen uns für unsere Analyse deutlich mehr Informationen zur Verfügung. Der diesjährige Bericht stützt sich auf Daten aus den 25 EU‑Mitgliedstaaten und Norwegen und, sofern verfügbar, Daten aus Bulgarien, Rumänien und der Türkei. Dabei ist nicht nur die Anzahl der Länder gestiegen, die Informationen bereitstellen, sondern auch das Volumen vergleichbarer Informationen aus den einzelnen Ländern hat stetig zugenommen. Diese Informationen vermitteln uns ein sehr viel genaueres Bild der Drogensituation in Europa und der ihr inhärenten Dynamik als je zuvor. Aufgabe der EBDD ist es, diese Vielschichtigkeit zu untersuchen und dabei mögliche gemeinsame Erfahrungen zusammenzuführen und Unterschiede zu beleuchten. Verstärkte Bemühungen im Bereich der Datenerhebung und die Zusammenarbeit im Rahmen der Tätigkeiten der Beobachtungsstelle haben in den Mitgliedstaaten die Einsicht bewirkt, dass die Probleme der Nachbarn von heute schon morgen zum Problem im eigenen Land werden können. Dieses Bewusstsein findet seinen Ausdruck in der neuen Drogenstrategie der Europäischen Union und ihren zugehörigen Aktionsplänen, die untermauert werden durch Einigkeit im Hinblick auf die Bedeutung der Datenerhebung und der gemeinsamen Nutzung von Daten, die Notwendigkeit, bewährte Vorgehensweisen zu ermitteln und zu verbreiten und die Bedeutung der Zusammenarbeit und koordinierter Maßnahmen als Reaktion auf die Bedrohung, die Drogen für die Gesundheit, das Wohlergehen und die Sicherheit unserer Bürger darstellen.
La información sometida a análisis ha incrementado considerablemente su volumen. El informe de este año se basa en datos aportados por los 25 Estados miembros y Noruega y, en algunos casos, Bulgaria, Rumanía y Turquía. No sólo es mayor el número de países que facilitan datos; también lo es la cantidad de datos comparables con que cada uno de ellos contribuye. Tal volumen de información dibuja un paisaje mucho más detallista que nunca de la situación de la droga en Europa y de su dinámica. El cometido del OEDT ha sido explorar esta complejidad, agrupando las experiencias comunes y explicando las divergencias. Los Estados miembros, que han invertido en la recopilación de datos y colaborado en el trabajo del Observatorio, han comprendido que los problemas que hoy sufren sus vecinos podrían ser los suyos un día. Esta convicción queda patente en la nueva estrategia de la Unión Europea en materia de drogas y los planes de acción en que ésta se plasma, que parten de un consenso sobre la importancia de recabar y compartir información, la necesidad de identificar y divulgar las buenas prácticas y el valor de la cooperación y la acción coordinada frente a esa amenaza común para la salud, el bienestar y la seguridad de nuestros ciudadanos que las drogas representan.
La quantità d’informazioni cui attingere per svolgere la nostra analisi è aumentata notevolmente. La relazione di quest’anno è basata sui dati provenienti dai 25 Stati membri dell’UE e dalla Norvegia e, ove possibile, da Bulgaria, Romania e Turchia. È aumentato non soltanto il numero dei paesi che hanno fornito informazioni, ma anche il quantitativo di informazioni comparabili fornite da ciascuno di essi. Queste informazioni ci offrono un quadro molto più preciso della situazione della droga in Europa e della sua evoluzione. L‘OEDT ha il compito di analizzare tale complessità, accostando le esperienze comuni, dove ci sono, e formulando commenti sulle differenze. Investendo nella raccolta di dati e collaborando nell’attività dell’Osservatorio, i nostri Stati membri hanno capito che i problemi che oggi affrontano i loro vicini, domani possono diventare i loro problemi. Questa consapevolezza è evidenziata nella nuova strategia dell’Unione europea sulla droga e nei relativi piani di azione, sostenuti dal consenso sull’importanza della raccolta e dello scambio di informazioni, della necessità di individuare e diffondere la buona prassi nonché del valore della cooperazione e dell’azione coordinata in risposta alla minaccia comune che le droghe rappresentano per la salute, il benessere e la sicurezza dei nostri cittadini.
A informação disponível para fundamentar a análise praticada pelo Observatório aumentou consideravelmente. O relatório deste ano baseia-se em dados dos 25 Estados-Membros da UE e da Noruega e, quando disponíveis, da Bulgária, da Roménia e da Turquia. Além de ter aumentado o número de países que fornecem informação, a quantidade de informação comparável disponível em cada um deles continuou também a crescer. Esta informação proporciona ao Observatório o retrato mais pormenorizado de sempre da situação do fenómeno da droga na Europa e da sua dinâmica. Compete ao Observatório explorar esta complexidade, reunindo experiências comuns onde elas existem e comentando as diferenças. Através do investimento na recolha de dados e da colaboração no trabalho do Observatório, os Estados‑Membros compreenderam que os problemas de hoje dos seus vizinhos poderão tornar-se os seus problemas de amanhã. Esta tomada de consciência reflecte-se na nova estratégia da União Europeia de luta contra a droga e nos planos de acção que a acompanham, que assentam no consenso sobre a importância de recolher e partilhar informação; a necessidade de identificar e divulgar boas práticas; e o valor da cooperação e de uma acção coordenada na resposta à ameaça comum que a droga constitui para a saúde, o bem-estar e a segurança dos cidadãos.
Οι πληροφορίες που έχουμε στη διάθεσή μας για τη διεξαγωγή των αναλύσεων έχουν αυξηθεί σημαντικά. Η φετινή έκθεση βασίζεται σε στοιχεία από τα 25 κράτη μέλη της ΕΕ και τη Νορβηγία καθώς και, όπου υπάρχουν διαθέσιμα, από τη Βουλγαρία, τη Ρουμανία και την Τουρκία. Δεν έχει αυξηθεί μόνο ο αριθμός των χωρών που παρέχουν πληροφορίες αλλά αυξάνεται συνεχώς και ο όγκος των συγκρίσιμων πληροφοριών που παρέχει καθεμία από αυτές. Οι πληροφορίες αυτές μας δίνουν τώρα μια πιο λεπτομερή από ποτέ άλλοτε εικόνα της κατάστασης των ναρκωτικών στην Ευρώπη και της δυναμικής της. Καθήκον του ΕΚΠΝΤ είναι να διερευνήσει αυτόν τον σύνθετο χαρακτήρα, συγκεντρώνοντας τις κοινές εμπειρίες, όπου υπάρχουν, και σχολιάζοντας τις διαφορές. Επενδύοντας στη συλλογή δεδομένων και συμμετέχοντας στο έργο του ΕΚΠΝΤ τα κράτη μέλη μας έχουν πλέον κατανοήσει ότι τα σημερινά προβλήματα των γειτόνων τους μπορεί να αποτελέσουν τα δικά τους αυριανά προβλήματα. Η συνειδητοποίηση αυτή καταδεικνύεται σαφώς στη νέα στρατηγική της Ευρωπαϊκής Ένωσης για τα ναρκωτικά και στα συνοδευτικά σχέδια δράσης της, τα οποία βασίζονται στη σύμπνοια απόψεων ως προς τη σημασία της συλλογής και ανταλλαγής πληροφοριών, την ανάγκη προσδιορισμού και διάδοσης των καλών πρακτικών, καθώς και την αξία της συνεργασίας και των συντονισμένων δράσεων για την αντιμετώπιση της κοινής απειλής που συνιστούν τα ναρκωτικά για την υγεία, την ευημερία και την ασφάλεια των πολιτών μας.
De ter onderbouwing van onze analyse bruikbare informatie is aanmerkelijk toegenomen. Dit jaarverslag is gebaseerd op gegevens uit de 25 EU-landen en Noorwegen en, voorzover mogelijk, Bulgarije, Roemenië en Turkije. Niet alleen is het aantal landen dat informatie verstrekt toegenomen, ook de hoeveelheid vergelijkbare informatie uit elk land is toegenomen. Dankzij deze informatie krijgen wij nu een veel gedetailleerder beeld van de drugssituatie in Europa dan ooit tevoren, en van haar dynamiek. Het is de taak van het EWDD deze complexe situatie te ontrafelen, eventuele gemeenschappelijke ervaringen samen te brengen en verschillen toe te lichten. Door te investeren in gegevensverzameling en samen te werken met het Waarnemingscentrum zijn de lidstaten tot het inzicht gekomen dat de problemen waarmee hun buurlanden vandaag de dag te kampen hebben, morgen hun eigen problemen kunnen worden. Van dit besef wordt blijk gegeven in de nieuwe drugsstrategie van de Europese Unie en de begeleidende actieplannen die geïnspireerd worden door onderlinge overeenstemming over: het belang van het verzamelen en delen van informatie, de behoefte goede praktijken vast te stellen en te verbreiden, en de waarde van samenwerking en gecoördineerde actie in antwoord op de gemeenschappelijke bedreiging van drugs voor de volksgezondheid, het welzijn en de veiligheid van onze burgers.
Množství informací, o něž se opírá naše analýza, výrazně vzrostlo. Letošní zpráva vychází z údajů z 25 členských států EU a Norska a, jsou-li k dispozici, také z Bulharska, Rumunska a Turecka. Nezvyšuje se pouze počet zemí poskytujících informace, ale nadále také roste množství porovnatelných údajů, které jsou k dispozici z každé z nich. Díky tomu si můžeme udělat mnohem podrobnější představu o drogové situaci v Evropě a její dynamičnosti než kdy dříve. Úkolem EMCDDA je prozkoumat složitost dané problematiky, shromáždit existující společné zkušenosti a poukázat na rozdíly. Při práci na shromažďování údajů a spolupráci s EMCDDA členské státy pochopily, že problémy, jimž čelí sousední země v současnosti, se mohou v budoucnu stát jejich vlastními problémy. O uvědomění si této skutečnosti svědčí nová protidrogová strategie Evropské unie a související akční plány, které se opírají o konsenzus ve věci důležitosti shromažďování a sdílení informací, nutnosti stanovit a šířit principy správné praxe a významu spolupráce a koordinované činnosti v reakci na všeobecnou hrozbu, kterou pro zdraví, duševní pohodu a bezpečnost našich občanů drogy představují.
Mængden af de oplysninger, som ligger til grund for vores analyser, er vokset betydeligt. Dette års beretning er baseret på data fra de 25 EU-medlemslande og Norge samt data fra Bulgarien, Rumænien og Tyrkiet, hvor sådanne foreligger. Der er ikke blot sket en stigning i antallet af lande, som indgiver oplysninger, men også i antallet af sammenlignelige oplysninger fra hvert af disse lande. Oplysningerne giver os et langt mere præcist billede end nogensinde af narkotikasituationen i Europa og udviklingstendenserne på området. Det er EONN’s opgave at undersøge denne kompleksitet, klarlægge, hvilke fælles erfaringer landene har gjort, og kommentere de forskelle, der er. Ved at investere i dataindsamling og deltage i Narkotikaovervågningscentrets arbejde er medlemsstaterne blevet bevidste om, at nabolandenes problemer i dag kan blive deres egne i morgen. Denne bevidsthed er synlig i Den Europæiske Unions nye narkotikastrategi og tilhørende handlingsplaner, som underbygges af enigheden om vigtigheden af at indsamle og udveksle oplysninger, behovet for at identificere og udbrede god praksis, og værdien af samarbejde og koordineret indsats over for den trussel, som narkotika udgør over for både EU-borgernes sundhed, trivsel og sikkerhed.
Tunduvalt on kasvanud analüüsi toetava kättesaadava teabe hulk. Käesoleva aasta aruanne põhineb Euroopa Liidu 25 liikmesriigist ja Norrast, samuti võimaluse korral Bulgaariast, Rumeeniast ja Türgist saadud andmetel. Kasvanud pole mitte üksnes teavet saatvate riikide arv, vaid jätkuvalt on suurenenud ka igast riigist saadava võrreldava teabe hulk. Sellise teabe alusel saame Euroopa uimastialasest olukorrast ja selle dünaamikast palju üksikasjalikuma pildi kui kunagi varem. EMCDDA ülesanne on uurida selle keerulisust, koondada ühiseid kogemusi, kui need on olemas, ja anda selgitusi erinevuste kohta. Investeerides andmekogumisse ja koostöösse seirekeskusega, on liikmesriigid jõudnud arusaamisele, et naabrite tänased probleemid võivad homme muutuda nende endi probleemideks. Teadlikkust tõendab Euroopa Liidu uus narkostrateegia ja sellega kaasnevad tegevusplaanid, mille aluseks on ühine arusaam andmekogumise ja info jagamise tähtsusest, vajadus määrata kindlaks ja levitada head tava, ning koostöö ja kooskõlastatud tegevuse väärtustamine, et reageerida ohtudele, mida narkootikumid tekitavad meie kaaskondlaste tervisele, heaolule ja julgeolekule.
Analyysimme pohjana olevien tietojen määrä on kasvanut huomattavasti. Tämän vuoden vuosiraportti perustuu EU:n 25 jäsenvaltion ja Norjan sekä joidenkin kysymysten osalta Bulgarian, Romanian ja Turkin antamiin tietoihin. Sen lisäksi, että tietoja toimittaneiden maiden lukumäärä on kasvanut, myös niiltä saatujen vertailukelpoisten tietojen määrä on yhä lisääntynyt. Nämä tiedot antavat meille paljon yksityiskohtaisemman kuvan Euroopan huumetilanteesta ja sen dynamiikasta kuin koskaan aikaisemmin. Seurantakeskuksen tehtävänä on tutkia tätä monimutkaista asiaa kokoamalla yhteen yhteisiä kokemuksia ja tuomalla esiin eroja. Panostaessaan tietojen keruuseen ja tehdessään yhteistyötä seurantakeskuksen kanssa jäsenvaltiomme ovat ymmärtäneet, että niiden naapurien ongelmista saattaa huomenna tulla niiden omia huolenaiheita. Tämä tietoisuus näkyy Euroopan unionin uudessa huumestrategiassa ja siihen liittyvissä toimintasuunnitelmissa, joiden tukena on yksimielisyys tietojen keruun ja jakamisen tärkeydestä, tarpeesta löytää hyviä käytännön ratkaisuja ja levittää niistä tietoa sekä yhteistyön ja koordinoidun toiminnan arvosta pyrkiessämme vastaamaan tähän yhteiseen uhkaan, jota huumeet merkitsevät kansalaistemme terveydelle, hyvinvoinnille ja turvallisuudelle.
Az elemzésünk alátámasztására szolgáló, elérhető információk mennyisége jelentősen megnövekedett. Az idei jelentés alapját a 25 tagországból és Norvégiából, illetve – rendelkezésre állásuk esetén – Bulgáriából, Romániából és Törökországból származó adatok alkotják. Nem csupán az információt közlő országok száma nőtt, hanem az egyes országokból rendelkezésre álló, összehasonlítható információ mennyisége is tovább gyarapodott. Ez az információ a korábbiaknál összehasonlíthatatlanul részletesebb képet nyújt számunkra az európai kábítószerhelyzetről és annak dinamikájáról. Az EMCDDA feladata, hogy vizsgálat tárgyává tegye ezt az összetett helyzetet, összegezze – ahol lehetősége nyílik rá – a közös tapasztalatokat, illetve megjegyzéseket fűzzön a különbségekhez. Az adatgyűjtésben való részvételük és a Megfigyelő Központ munkájához való hozzájárulásuk során tagállamaink megértették, hogy szomszédaik mai problémái holnap saját problémáikká válhatnak. Ez a tudatosság tetten érhető az Európai Unió új kábítószer-stratégiájában és az azt kísérő cselekvési tervekben, melyeket alátámaszt az információ gyűjtésének és megosztásának fontosságáról kialakult egyetértés, a helyes gyakorlatok azonosításának és terjesztésének igénye, továbbá az együttműködés és összehangolt fellépés értéke azzal a közös fenyegetéssel szemben, melyet a kábítószerek jelentenek állampolgáraink egészségére, jólétére és biztonságára.
Det har vært en betraktelig økning i mengden informasjon som ligger til grunn for våre analyser. Denne årsrapporten er basert på data fra EUs 25 medlemsstater og Norge, og der data er tilgjengelig, fra Bulgaria, Romania og Tyrkia. I tillegg til at vi har hatt en økning i antall rapporterende land, har også mengden sammenlignbar informasjon fra hvert land fortsatt å øke. Dette har gitt oss et langt mer detaljert bilde av narkotikasituasjonen i Europa og av dynamikken i den, enn noen gang tidligere. EONNs oppgave er å utforske denne kompleksiteten ved å sammenstille felles erfaringer hvor disse finnes, og kommentere forskjellene. I samarbeidet landene imellom og i arbeidet med å samle inn data til EONN har medlemslandene forstått at de problemene deres naboland har i dag, faktisk kan bli deres egne i morgen. Bevisstheten om dette kommer klart fram i Den europeiske unions nye narkotikastrategi og tiltaksplanene til den, som understøttes av en felles forståelse av hvor viktig informasjonsinnsamling og informasjonsutveksling er, av behovet for å identifisere og spre god praksis, og verdien av samarbeid og koordinerte tiltak i arbeidet mot den trusselen narkotika utgjør for våre innbyggeres helse, velvære og sikkerhet.
S-a mărit considerabil baza de informare pentru analizele pe care le întreprindem. Raportul din anul acesta se bazează pe date obţinute din 25 de state membre şi Norvegia, precum şi, în măsura în care au fost disponibile, din Bulgaria, România şi Turcia. Nu numai că a crescut numărul ţărilor care furnizează informaţii, ci s-a mărit continuu şi volumul de date comparative din fiecare ţară. Aceste informaţii ne oferă o imagine mult mai detaliată decât înainte a situaţiei drogurilor din Europa şi a dinamicii acesteia. Misiunea OEDT este de a explora această situaţie complexă, coroborând, unde este cazul, experienţele comune sau discutând diferenţele. Contribuind la colectarea de date şi participând la activităţile OEDT, statele membre au înţeles că problemele cu care se confruntă astăzi vecinii lor pot deveni mâine propriile lor probleme. Această conştientizare este vizibilă în noua strategie a Uniunii Europene privind drogurile şi în planurile de acţiune care o însoţesc, bazate prin consens pe importanţa colectării şi comunicării informaţiilor; pe necesitatea de a identifica şi disemina bunele practici şi pe importanţa cooperării şi acţiunilor coordonate, ca reacţie în faţa ameninţării comune prezentate de droguri la adresa prosperităţii, bunăstării şi securităţii cetăţenilor noştri.
Zaznamenali sme výrazný nárast údajov použitých v analýzach. Tohtoročná správa vychádza z údajov 25 členských štátov EÚ a Nórska a  z údajov Bulharska, Rumunska a Turecka, ak boli k dispozícii. Nezvyšuje sa len počet krajín poskytujúcich informácie, ale narastá aj množstvo porovnateľných údajov. Tieto údaje nám poskytujú podrobnejší obraz o drogovej situácii v Európe a jej dynamike viac ako kedykoľvek predtým. Úlohou EMCDDA je preskúmať zložitosť problematiky, zhromaždiť existujúce spoločné skúsenosti a zároveň poukázať na odlišnosti. Investovaním do zberu údajov a spolupráce s monitorovacím centrom členské štáty pochopili, že dnešné problémy ich susedov sa zajtra môžu stať ich vlastnými problémami. Uvedomenie si tejto skutočnosti sa premieta do novej protidrogovej stratégii Európskej únie a sprievodných akčných plánov. Stratégiu a programy posilňuje jednotná mienka o tom, že je dôležité zbierať a zdieľať informácie, identifikovať a rozširovať dobrú prax a že, spolupráca a koordinovaný postup pri riešení spoločného ohrozenia zdravia, zabezpečení fyzickej a duševnej pohody a bezpečnosti našich občanov v súvislosti s drogami má svoj význam.
Količina informacij, ki so na voljo za naše analize, se je močno povečala. Letošnje poročilo temelji na podatkih iz 25 držav članic in Norveške ter, kjer so na voljo, tudi na podatkih iz Bolgarije, Romunije in Turčije. Naraslo ni samo število držav, ki posredujejo podatke, ampak je tudi količina primerljivih informacij iz vsake od njih čedalje večja. S pomočjo teh informacij je slika stanja in trendov v zvezi z drogami v Evropi veliko bolj natančna kot kdajkoli prej. Naloga centra EMCDDA je preučiti to zapleteno sliko, strniti podobne izkušnje ter razložiti razlike. Ob zbiranju podatkov in sodelovanju pri delu Centra so države članice spoznale, da lahko težave, ki jih imajo njihovi sosedje danes, postanejo jutri njihovi lastni problemi. Da se tega zavedajo, je razvidno iz nove strategije EU za boj proti drogam ter spremljevalnih akcijskih načrtov, ki jih dodatno podpira soglasje o nujnosti zbiranja in izmenjave informacij, o potrebi prepoznavanja in razširjanja dobre prakse ter o pomembnosti sodelovanja in usklajevanja dejavnosti kot odziva na skupno grožnjo, ki jo za zdravje, dobrobit in varnost naših državljanov predstavljajo droge.
Den information som finns till stöd för vår analys har ökat väsentligt. Denna årsrapport bygger på uppgifter från 25 EU-medlemsstater och Norge samt, när det finns uppgifter, från Bulgarien, Rumänien och Turkiet. Det är inte bara antalet länder som lämnar information som ökat utan också mängden jämförbar information från varje land har fortsatt att öka. Denna information ger oss en mycket utförligare bild än någonsin tidigare av narkotikasituationen i Europa och dess dynamik. Det är ECNN:s uppgift att undersöka denna komplexa situation genom att ställa samman gemensamma erfarenheter där de finns och belysa skillnader. Genom att investera i datainsamling och samarbeta i narkotikacentrumets arbete har våra medlemsstater förstått att de problem deras grannar står inför idag kan bli deras eget problem imorgon. Denna medvetenhet visar sig i Europeiska unionens nya narkotikastrategi och de handlingsplaner som hör till den. Detta understryks av det samförstånd som råder om vikten av att samla in och dela med sig av information, behovet av att identifiera och sprida god praxis samt värdet av samarbete och samordnade åtgärder som svar på det gemensamma hot mot hälsa, välstånd och säkerhet som våra medborgare utsätts för genom narkotika.
Analizimizi destekleyecek eldeki bilgiler önemli oranda artmıştır. Bu yılın raporu, 25 AB Üye Devleti ve Norveç ile, elde edilebildiği durumlarda Bulgaristan, Romanya ve Türkiye’den gelmektedir. Yalnızca bilgi sağlayan ülkelerin sayısı artmakla kalmamış, aynı zamanda her birinden elde edilen karşılaştırılabilir bilgi miktarı da artmaya devam etmiştir. Bu bilgiler bize Avrupa’nın uyuşturucu durumu ve dinamiklerinin şu ana kadarkinden çok daha ayrıntılı bir tablosunu sunmaktadır. Bu karmaşıklığı inceleyerek, mevcut olduğu durumda ortak deneyimleri bir araya getirmenin yanı sıra, farklılıkları değerlendirmek de EMCDDA’nın görevleri arasındadır. Üye Devletlerimiz, veri toplamaya yatırım yapmak ve İzleme Merkezi’nin çalışmalarına ortak olmak suretiyle, bugün komşularının sorunu olanların yarın kendi sorunları olabileceğini anlamıştır. Bu bilinç, yeni Avrupa Birliği uyuşturucu stratejisi ile planlarında ortaya konmuş olup, bunlar bilgi toplama ve paylaşmanın önemi; iyi uygulamaları saptayıp yaygınlaştırma gereği ve uyuşturucunun vatandaşlarımıza yönelik oluşturduğu ortak sağlık, sıhhat ve güvenlik tehdidine tepki olarak işbirliği ile koordine eylemin değeri hakkında fikir birliğiyle desteklenmektedir.
Ir ievērojami pieaudzis tās informācijas apjoms, kas palīdz mūsu analītiskajā darbā. Šā gada pārskatā ir apkopoti dati no 25 ES dalībvalstīm un Norvēģijas un, dažviet, no Bulgārijas, Rumānijas un Turcijas. Ir palielinājies ne tikai informācijas sniedzēju valstu skaits, bet arī salīdzināmo datu apjoms no tām turpina augt. Šī informācija atspoguļo narkomānijas problēmu un tās attīstības gaitu Eiropā tagad daudz plašāk nekā jebkad agrāk. EMCDDA pienākums ir izzināt šo sarežģīto jautājumu, apkopojot kopīgi gūto pieredzi, kā arī izskatot atšķirības. Ieguldot datu vākšanā un līdzdarbojoties Uzraudzības centra darbā, mūsu dalībvalstis ir sapratušas, ka kaimiņvalstu problēmas var kādu dienu kļūt par viņu pašu problēmām. Šo izpratni apliecina jaunā Eiropas Savienības narkomānijas apkarošanas stratēģija un attiecīgie rīcības plāni, kas balstās uz uzskatu vienprātību par informācijas vākšanas un apmaiņas nozīmi, vajadzību noteikt un izplatīt labas prakses piemērus, un sadarbības un saskaņotas rīcības svarīgumu, vēršoties pret narkotiku radīto kopējo apdraudējumu mūsu pilsoņu veselībai, labklājībai un drošībai.
  Okienko 11  
w sprawie wymiany informacji, oceny ryzyka i kontroli nowych substancji psychoaktywnych (1) ustanawia mechanizm szybkiej wymiany informacji o nowych substancjach psychoaktywnych, które mogą stwarzać zagrożenie dla zdrowia publicznego i społeczeństwa.
Council Decision 2005/387/JHA of 10 May 2005 on the information exchange, risk assessment and control of new psychoactive substances (1) establishes a mechanism for the rapid exchange of information on new psychoactive substances that may pose public health and social threat, thus allowing the EU institutions and Member States to act on both new narcotic and new psychotropic drugs that appear on the European drug scene. The EMCDDA and Europol, in close cooperation with their networks – the Reitox national focal points (NFPs) and Europol national units (ENUs) respectively – have been assigned a central role in detecting and notifying new psychoactive substances. The decision also provides for an assessment of the risks associated with these new substances so that measures applicable in the Member States for the control of narcotic and psychotropic substances (2) can also be applied to new psychoactive substances if appropriate. The decision broadens the scope of, and replaces, the 1997 joint action (3), which was devoted exclusively to new synthetic drugs. The decision, however, maintains the three-step approach piloted by the joint action: information exchange/early warning, risk assessment and decision-making.
La décision 2005/387/JAI du Conseil du 10 mai 2005 relative à l’échange d’informations, à l’évaluation des risques et au contrôle des nouvelles substances psychoactives (1) crée un mécanisme d’échange rapide d’informations sur les nouvelles substances psychoactives susceptibles de représenter un danger pour la santé publique et la société, permettant par là même aux institutions de l’UE et aux États membres d’agir lors de l’apparition de nouveaux stupéfiants et de nouvelles substances psychotropes sur le marché européen de la drogue. L’OEDT et Europol, en étroite coopération avec leurs réseaux respectifs - les points focaux nationaux Reitox (PFN) et les unités nationales d’Europol (UNE) - se sont vu confier un rôle majeur dans la détection et la notification des nouvelles substances psychoactives. La décision prévoit également une évaluation des risques liés à ces nouvelles substances de sorte que les mesures applicables dans les États membres pour le contrôle des stupéfiants et des substances psychotropes (2) puissent aussi s’appliquer aux nouvelles substances psychoactives, le cas échéant. La décision élargit la portée et remplace l’action commune de 1997 (3), qui portait uniquement sur les nouvelles drogues de synthèse. La décision maintient toutefois l’approche en trois temps mise en place par l’action commune: échange d’informations/alerte rapide, évaluation des risques et prise de décision.
Mit dem Beschluss 2005/387/JI des Rates vom 10. Mai 2005 betreffend den Informationsaustausch, die Risikobewertung und die Kontrolle bei neuen psychoaktiven Substanzen (1) wird ein System zum raschen Austausch von Informationen über neue psychoaktive Substanzen eingeführt, die eine Bedrohung für die Gesundheit der Bevölkerung und die Gesellschaft darstellen können. Dieses System erlaubt es den Einrichtungen der EU und den Mitgliedstaaten, Maßnahmen zur Bekämpfung von in der europäischen Drogenszene aufkommenden neuen Suchtstoffen und psychotropen Substanzen zu ergreifen. In diesem Zusammenhang wurde der EBDD und Europol eine zentrale Rolle bei der Ermittlung und Meldung neuer psychoaktiver Substanzen übertragen, wobei auch die jeweiligen Netze – die nationalen Knotenpunkte des Reitox-Netzes und die nationalen Europol-Stellen – stark in die Zusammenarbeit einbezogen wurden. Der Beschluss sieht ferner eine Bewertung der mit diesen neuen psychoaktiven Substanzen verbundenen Risiken vor, damit die in den Mitgliedstaaten geltenden Kontrollmaßnahmen für Suchtstoffe und psychotrope Substanzen (2) gleichermaßen auf neue psychoaktive Substanzen angewandt werden können. Der Beschluss ersetzt die Gemeinsame Maßnahme aus dem Jahr 1997 (3). Er hat einen größeren Anwendungsbereich als die Gemeinsame Maßnahme, die ausschließlich auf neue synthetische Drogen beschränkt war, behält jedoch den durch sie eingeführten dreistufigen Ansatz bei: Informationsaustausch/Frühwarnung, Risikobewertung und Entscheidung.
La Decisión 2005/387/JAI del Consejo, de 10 de mayo de 2005, relativa al intercambio de información, la evaluación del riesgo y el control de las nuevas sustancias psicotrópicas (1) establece un mecanismo de intercambio rápido de información sobre las nuevas sustancias psicotrópicas que puedan suponer una amenaza para la salud pública y la sociedad. De esta forma, las instituciones y los Estados miembros de la UE podrán emprender acciones contra los nuevos estupefacientes y las nuevas drogas psicotrópicas que están apareciendo en el panorama europeo de las drogas. Al OEDT y Europol, en estrecha cooperación con sus redes respectivas los puntos focales nacionales Reitox (PFN) y las unidades nacionales de Europol (ENU) se les ha asignado un papel central para detectar y notificar las nuevas sustancias psicotrópicas. La Decisión también dispone la evaluación de los riesgos asociados con estas nuevas sustancias para permitir que se les apliquen las medidas de control de estupefacientes y sustancias psicotrópicas (2) vigentes en los Estados miembros, si procede. La Decisión amplía el alcance y reemplaza la Acción común de 1997 (3), que estaba destinada únicamente a las nuevas drogas sintéticas. No obstante, mantiene el enfoque de tres niveles puestos en práctica con la Acción común: intercambio de información/alerta rápida, evaluación del riesgo y toma de decisiones.
La decisione 2005/387/GAI del Consiglio del 10 maggio 2005 relativa allo scambio di informazioni, alla valutazione dei rischi e al controllo delle nuove sostanze psicoattive (1) istituisce un meccanismo per lo scambio rapido di informazioni in materia di nuove sostanze psicoattive che rappresentano una minaccia sociale e per la salute pubblica, consentendo quindi alle istituzioni dell'Unione europea e agli Stati membri di agire sia sulle nuove droghe sia sulle nuove sostanze psicotrope che compaiono sulla scena europea. All’OEDT e all’Europol, in stretta collaborazione con le loro reti – rispettivamente i punti focali nazionali Reitox (NFP) e le unità nazionali dell'Europol (ENU) – è stato assegnato un ruolo centrale nell'individuazione e nella notificazione delle sostanze psicoattive. La decisione prevede inoltre una valutazione dei rischi connessi con queste nuove sostanze, affinché le misure applicabili negli Stati membri per il controllo degli stupefacenti e delle sostanze psicotrope (2) possano essere applicate, se del caso, alle nuove sostanze psicoattive. La decisione estende il campo di applicazione di e sostituisce l’azione comune del 1997 (3), incentrata esclusivamente sulle nuove droghe sintetiche. La decisione, tuttavia, mantiene l’approccio in tre fasi già sperimentato dall’azione comune: scambio di informazioni/allarme rapido, valutazione del rischio e processo decisionale.
A Decisão 2005/387/JAI do Conselho, de 10 de Maio de 2005, relativa ao intercâmbio de informações, avaliação de riscos e controlo de novas substâncias psicoactivas (1) institui um mecanismo de intercâmbio rápido de informações sobre novas substâncias psicoactivas que possam constituir uma ameaça social e para a saúde pública, permitindo, assim, que as instituições da UE e os Estados-Membros tomem medidas em relação aos novos estupefacientes e drogas psicotrópicas que surgem no mercado de droga europeu. Ao OEDT e à Europol, em estreita cooperação com as suas redes – os pontos focais nacionais da Reitox (PFN) e as Unidades Nacionais da Europol (ENU), respectivamente – foi atribuído um papel central na detecção e na notificação das novas substâncias psicoactivas. A decisão também prevê uma avaliação dos riscos associados a estas novas substâncias, a fim de permitir que as medidas aplicáveis nos Estados-Membros aos estupefacientes e substâncias psicotrópicas (2) sejam igualmente aplicáveis às novas substâncias psicoactivas, se for caso disso. A decisão alarga o âmbito da Acção Comum de 1997 (3), exclusivamente consagrada às novas drogas sintéticas, e substitui-a, embora mantenha a abordagem em três fases introduzida pela acção comum: intercâmbio de informações/alerta rápido, avaliação dos riscos e tomada de decisões.
Η απόφαση 2005/387/ΔΕΥ του Συμβουλίου, της 10ης Μαΐου 2005, σχετικά με την ανταλλαγή πληροφοριών, την αξιολόγηση κινδύνων και τον έλεγχο νέων ψυχοτρόπων ουσιών (1) θεσπίζει έναν μηχανισμό για την ταχεία ανταλλαγή πληροφοριών για νέες ψυχοτρόπους ουσίες που ενδέχεται να συνιστούν απειλή για τη δημόσια υγεία και κοινωνική απειλή, επιτρέποντας έτσι στα θεσμικά όργανα της ΕΕ και στα κράτη μέλη να λάβουν μέτρα τόσο για τις νέες ναρκωτικές ουσίες όσο και για τις νέες ψυχοτρόπους ουσίες που κάνουν την εμφάνισή τους στην Ευρώπη. Στο ΕΚΠΝΤ και την Ευρωπόλ, σε στενή συνεργασία με τα δίκτυά τους – το δίκτυο εθνικών εστιακών σημείων Reitox και τις εθνικές υπηρεσίες της Ευρωπόλ αντίστοιχα – έχει ανατεθεί κεντρικός ρόλος για τον εντοπισμό και τη γνωστοποίηση νέων ψυχοτρόπων ουσιών. Η απόφαση προβλέπει την αξιολόγηση των κινδύνων που συνδέονται με τις νέες αυτές ουσίες, ώστε τα μέτρα που ισχύουν στα κράτη μέλη για τον έλεγχο των ναρκωτικών και ψυχοτρόπων ουσιών (2) να μπορούν να τύχουν εφαρμογής και για νέες ψυχοτρόπους ουσίες, εφόσον αρμόζει. Η απόφαση διευρύνει το πεδίο εφαρμογής της κοινής δράσης του 1997 (3) που αφορούσε αποκλειστικά νέα συνθετικά ναρκωτικά, την οποία και αντικαθιστά. Η απόφαση, ωστόσο, διατηρεί την προσέγγιση τριών βημάτων που προέβλεπε πιλοτικά η κοινή δράση: ανταλλαγή πληροφοριών/έγκαιρη προειδοποίηση, αξιολόγηση κινδύνων και λήψη αποφάσεων.
Bij Besluit 2005/387/JBZ van de Raad van 10 mei 2005 inzake de uitwisseling van informatie, de risicobeoordeling en de controle ten aanzien van nieuwe psychoactieve stoffen (1) is een systeem ingesteld voor de snelle uitwisseling van informatie over nieuwe psychoactieve stoffen die een bedreiging kunnen vormen voor de volksgezondheid of de maatschappij. Dit stelt de EU-instellingen en de lidstaten in staat om actie te ondernemen met betrekking tot zowel nieuwe verdovende middelen als nieuwe psychoactieve stoffen die op de Europese drugsmarkt verschijnen. Het EWDD en Europol hebben, in nauwe samenwerking met hun netwerken – respectievelijk de nationale focal points van het Reitox-netwerk en de nationale Europol-eenheden – een centrale rol gekregen bij het opsporen en melden van nieuwe psychoactieve stoffen. Het besluit voorziet ook in een beoordeling van de aan deze nieuwe stoffen verbonden risico’s, zodat de in de lidstaten geldende controlemaatregelen inzake verdovende middelen en psychotrope stoffen (2) ook op nieuwe psychoactieve stoffen kunnen worden toegepast. Het besluit verruimt het toepassingsgebied van, en vervangt het Gemeenschappelijk Optreden van 1997 (3), dat uitsluitend betrekking had op nieuwe synthetische drugs. In het besluit wordt echter vastgehouden aan de driefasenaanpak die in het gemeenschappelijk optreden was vastgelegd: uitwisseling van informatie/vroegtijdige waarschuwing, risicobeoordeling en besluitvorming.
Rozhodnutí Rady 2005/387/JVV ze dne 10. května 2005 o výměně informací, hodnocení rizik a kontrole nových psychoaktivních látek (1) zavádí mechanismus pro rychlou výměnu informací o nových psychoaktivních látkách, které mohou představovat hrozbu pro veřejné zdraví nebo sociální hrozbu, čímž umožňuje institucím Evropské unie a členských států jednat v případě, že se na evropské drogové scéně objeví jak nové omamné látky, tak nové psychotropní látky. Agentuře EMCDDA a Europolu v těsné spolupráci s jejich sítěmi – národními kontaktními místy sítě Reitox, respektive národními jednotkami Europolu – byla vymezena ústřední úloha při zjišťování a oznamování nových psychoaktivních látek. Rozhodnutí také upravuje hodnocení rizik spojených s těmito novými látkami, aby se opatření kontroly omamných a psychotropních látek (2) platná v členských státech případně vztahovala také na nové psychoaktivní látky. Rozhodnutí rozšiřuje a nahrazuje společnou akci z roku 1997 (3), která se soustředila výhradně na nové syntetické drogy. Rozhodnutí však zachovává přístup tří kroků, který pilotně ověřila společná akce: výměna informací/včasné varování, hodnocení rizik a rozhodování.
I medfør af Rådets afgørelse 2005/387/RIA af 10. maj 2005 om udveksling af oplysninger om, risikovurdering af og kontrol med nye psykoaktive stoffer (1) etableres en mekanisme for hurtig udveksling af oplysninger om nye psykoaktive stoffer, der kan udgøre en trussel mod folkesundheden og en social trussel, hvorved EU-institutionerne og medlemsstaterne får mulighed for at gribe ind over for både nye narkotiske og nye psykotrope stoffer, som dukker op i det europæiske narkotikamiljø. EONN og Europol har i nært samarbejde med deres netværk – henholdsvis de nationale Reitox-knudepunkter og Europols nationale enheder – fået tildelt en central rolle med hensyn til at afsløre og indberette nye psykoaktive stoffer. Afgørelsen indeholder endvidere bestemmelser om en vurdering af risiciene ved disse nye stoffer, der gør det muligt i givet fald at anvende de kontrolforanstaltninger, der også i medlemsstaterne anvendes på nye psykoaktive stoffer i forbindelse med narkotiske og psykotrope stoffer (2). Afgørelsen udvider anvendelsesområdet for og erstatter den fælles aktion fra 1997 (3), som udelukkende vedrørte nye syntetiske stoffer. I afgørelsen fastholdes imidlertid den tretrinsstrategi, der blev iværksat med den fælles aktion: udveksling af oplysninger/tidlig varsling, risikovurdering og beslutningstagning.
Nõukogu otsus 2005/387/JSK, 10. mai 2005, uusi psühhoaktiivseid aineid käsitleva teabe vahetamise, riski hindamise ja kontrolli kohta(1) loob mehhanismi kiireks infovahetuseks uute psühhoaktiivsete ainete kohta, mis võivad ohustada rahvatervist või kujutavad endast sotsiaalset ohtu, seega võimaldab see Euroopa Liidu institutsioonidel ja liikmesriikidel tegelda nii uute narkootikumide kui ka psühhotroopsete ainetega, mis Euroopa narkoturule ilmuvad. Euroopa Narkootikumide ja Narkomaania Seirekeskus ja Europol on koos oma võrgustikega – Reitoxi riikide teabekeskuste ja Europoli riikide asutustega – määratud täitma keskset rolli uute psühhoaktiivsete ainete avastamisel ja nendest teatamisel. Otsus võimaldab hinnata ka nende uute ainetega kaasnevaid riske, nii et liikmesriikides narkootiliste ja psühhotroopsete ainete(2) kontrolliks rakendatavaid meetmeid saaks rakendada võimalusel ka uute psühhotroopsete ainete puhul. Otsusega laiendatakse ja asendatakse 1997. a ühismeedet,(3) mis oli pühendatud ainult sünteetilistele narkootikumidele. Otsusega säilib siiski ühismeetmega käivitatud kolmeastmeline lähenemine: teabe vahetamine ja varajane hoiatamine, riskihindamine ning otsustamine.
Uusia psykoaktiivisia aineita koskevasta tietojenvaihdosta, riskienarvioinnista ja valvonnasta 10 päivänä toukokuuta 2005 tehdyllä neuvoston päätöksellä 2005/387/YOS (1) perustetaan järjestelmä, jossa vaihdetaan nopeasti tietoja kansanterveyttä ja yhteiskuntaa mahdollisesti uhkaavista uusista psykoaktiivisista aineista siten, että EU:n toimielimet ja jäsenvaltiot voivat ryhtyä toimiin Euroopan huumepiireihin ilmaantuvien uusien huumausaineiden ja uusien psykotrooppisten huumausaineiden osalta. EMCDDA:lla ja Europolilla, jotka tekevät tiivistä yhteistyötä verkostojensa – Reitoxin kansallisten seurantakeskusten ja Europolin kansallisten yksiköiden – kanssa, on keskeinen rooli uusien psykoaktiivisten aineiden havaitsemisessa ja ilmoittamisessa. Päätös edellyttää myös tällaisiin uusiin psykoaktiivisiin aineisiin liittyvien riskien arviointia, jotta jäsenvaltioissa sovellettavia huumausaineiden ja psykotrooppisten aineiden valvontatoimenpiteitä (2) voidaan soveltaa myös uusiin psykoaktiivisiin aineisiin. Päätöksellä laajennetaan vuonna 1997 hyväksytyn, yksinomaan uusia synteettisiä huumeita koskeneen yhteisen toiminnan (3) soveltamisalaa ja korvataan se. Päätöksessä säilytetään kuitenkin yhteisessä toiminnassa käyttöönotettu kolmivaiheinen lähestymistapa: tiedonvaihto/varhaisvaroitus, riskien arviointi ja päätöksenteko.
Az új pszichoaktív anyagokra vonatkozó információcseréről, kockázatértékelésről és ellenőrzésről szóló, 2005. május 10-i 2005/387/IB tanácsi határozat1 létrehozott egy mechanizmust a potenciálisan közegészségügyi és társadalmi fenyegetést jelentő, új pszichoaktív anyagokra vonatkozó gyors információcseréhez, ezáltal lehetővé tette, hogy az EU intézményei és tagállamai az európai kábítószerek között megjelenő új kábítószerekkel és új pszichoaktív kábítószerekkel szemben egyaránt fellépjenek. Az EMCDDA és az Europol, szorosan együttműködve hálózataikkal – a Reitox nemzeti fókuszpontokkal (NFP-k), illetve az Europol nemzeti egységekkel (ENU-k) – központi szerepet kapott az új pszichoaktív anyagok felderítésében és bejelentésében. A határozat az ezekkel az új anyagokkal kapcsolatos kockázatok értékelését is előírta, hogy a kábítószerek és pszichotróp anyagok ellenőrzésére2 a tagállamokban alkalmazandó intézkedések megfelelő esetben az új pszichoaktív anyagokra is vonatkozzanak. A határozat kiterjeszti a kizárólag az új szintetikus kábítószereknek szentelt 1997-es együttes fellépés hatályát3, és annak helyébe lép. A határozatban ugyanakkor megmaradt az együttes fellépés által kísérleti jelleggel bevezetett háromlépéses szemlélet: információcsere/korai figyelmeztetés, kockázatértékelés és döntéshozatal.
Rådsbeslutning 2005/387/JIS av 10. mai 2005 om informasjonsutveksling, risikovurdering og kontroll av nye psykoaktive stoffer (1) oppretter en ordning for rask utveksling av informasjon om nye psykoaktive stoffer som kan utgjøre en folkehelse- og samfunnstrussel. På den måten kan EUs institusjoner og medlemsstater reagere både på nye narkotiske og nye psykotrope stoffer som dukker opp i det europeiske narkotikamiljøet. EONN og Europol har i tett samarbeid med sine nettverk – henholdsvis de nasjonale kontaktpunktene i Reitox-nettet (NFP) og Europols nasjonale enheter (ENU) – fått tildelt en sentral rolle i arbeidet med å oppdage og rapportere om nye psykoaktive stoffer. Beslutningen gir også rom for å vurdere risikoene forbundet med disse nye stoffene slik at tiltak som anvendes for å kontrollere narkotiske og psykotrope stoffer i medlemsstatene (2), også kan tilpasses nye psykoaktive stoffer dersom det er hensiktsmessig. Beslutningen utvider omfanget og erstatter Fellestiltaket av 1997 (3), som utelukkende gjaldt nye syntetiske stoffer. Beslutningen opprettholder imidlertid tretrinnsmetoden i fellestiltaket: informasjonsutveksling/tidlig varsling, risikovurdering og beslutningstaking.
Decizia 2005/387/JAI a Consiliului din 10 mai 2005 privind schimbul de informaţii, evaluarea riscului şi controlul noilor substanţe psihoactive (1) stabileşte un mecanism pentru schimbul rapid de informaţii privind noile substanţe psihoactive care aduc în discuţie sănătatea publică şi ameninţarea socială, permiţând astfel instituţiilor UE şi statelor membre să acţioneze împotriva noilor narcotice şi a noilor substanţe psihotropice care apar pe scena europeană a drogurilor. OEDT şi Europol, în strânsă cooperare cu reţelele acestora – punctele focale naţionale Reitox (NFPs), respectiv unităţile naţionale Europol (ENUs) – au rolul de a depista şi notifica noile substanţe psihoactive. Decizia în cauză prevede de asemenea evaluarea riscurilor asociate acestor noi substanţe astfel încât măsurile aplicabile în statele membre pentru controlul substanţelor narcotice şi psihotropice (2) să se poată aplica şi în cazul noilor substanţe psihoactive, după caz. Decizia extinde sfera de aplicare şi înlocuieşte acţiunea comună din 1997 (3), dedicată exclusiv noilor droguri sintetice. Cu toate acestea, decizia menţine abordarea în trei trepte iniţiată de acţiunea comună: schimb de informaţii/avertizare rapidă, evaluarea riscurilor şi luare deciziilor.
Rozhodnutie Rady 2005/387/JHA z 10. mája 2005 o výmene informácií, hodnotení rizika a kontrole nových psychoaktívnych látok (1) vytvára mechanizmus pre rýchlu výmenu informácií o nových psychoaktívnych látkach, ktoré môžu predstavovať hrozbu pre verejné zdravie a sociálnu hrozbu, čím umožňuje inštitúciám EÚ a členským štátom konať v súvislosti s novými omamnými látkami a novými psychotropnými látkami, ktoré sa objavia na európskej drogovej scéne. EMCDDA a Europol v úzkej spolupráci so svojimi sieťami – národnými kontaktnými miestami Reitox (NFP) a národnými ústredňami Europolu (ENU) – dostali pridelenú ústrednú úlohu pri zisťovaní a oznamovaní nových psychoaktívnych látok. Rozhodnutie tiež zabezpečuje hodnotenie rizík súvisiacich s týmito novými látkami, aby sa opatrenia platné v nových členských štátoch pre kontrolu omamných a psychotropných látok (2) mohli aplikovať aj na nové psychoaktívne látky, ak je to vhodné. Rozhodnutie rozširuje rámec a nahrádza jednotnú akciu z roku 1997 (3), ktorá bola venovaná výlučne novým syntetickým drogám. Rozhodnutie však udržiava trojkrokový prístup riadený spoločnou akciou: výmena informácií/včasné varovanie, hodnotenie rizík a rozhodovanie.
Sklep Sveta 2005/387/PNZ z dne 10. maja 2005 o izmenjavi podatkov, oceni tveganja in nadzoru nad novimi psihoaktivnimi snovmi (1) določa mehanizem hitre izmenjave podatkov o novih psihoaktivnih snoveh, ki lahko pomenijo grožnjo javnemu zdravju ali socialno grožnjo, in tako omogoča institucijam EU in državam članicam, da ukrepajo glede novih narkotičnih snovi in psihotropnih drog, ki se pojavljajo na evropskem prizorišču drog. Centru EMCDDA in Europolu, v tesnem sodelovanju z njunima mrežama (mrežo nacionalnih kontaktnih točk Reitox in mrežo nacionalnih enot Europola ), je bila dodeljena osrednja vloga pri odkrivanju in prijavljanju novih psihoaktivnih snovi. Sklep določa tudi oceno tveganj, povezanih s temi novimi snovmi, tako da je mogoče ukrepe, ki se v državah članicah uporabljajo za nadzor narkotičnih in psihotropnih snovi (2), uporabiti tudi za nove psihoaktivne snovi, če je primerno. Sklep razširja obseg skupnega ukrepa iz leta 1997 (3), ki je bil namenjen izključno novim sintetičnim drogam, in ga nadomešča. Ohranja pa pristop v treh korakih, ki ga je uvedel skupni ukrep: izmenjava podatkov/zgodnje opozarjanje, ocena tveganja in odločanje.
Genom rådets beslut 2005/387/RIF av den 10 maj 2005 om informationsutbyte, riskbedömning och kontroll avseende nya psykoaktiva ämnen (1) upprättas ett system för snabbt utbyte av information om nya psykoaktiva ämnen som kan utgöra hälsorisker och sociala risker. Syftet är att ge EU:s institutioner och medlemsstaterna möjligheter att vidta åtgärder för att kontrollera både nya narkotiska och nya psykotropa droger som dyker upp på den europeiska narkotikamarknaden. ECNN och Europol, i nära samarbete med respektive nätverk – de nationella Reitox-kontaktpunkterna och Europols nationella enheter – har givits en central roll när det gäller att upptäcka och anmäla nya psykoaktiva ämnen. Genom beslutet föreskrivs också att en bedömning av riskerna med dessa nya psykoaktiva ämnen ska ske, så att åtgärder som är används i medlemsstaterna för att kontrollera narkotika och psykotropa ämnen (2) även kan tillämpas på nya psykoaktiva ämnen. Beslutet breddar räckvidden för och ersätter den gemensamma åtgärden från 1997(3), som uteslutande avsåg nya syntetiska droger. Beslutet bygger dock på den trestegsmetod som infördes genom den gemensamma åtgärden: informationsutbyte/förvarning, riskbedömning och beslutsfattande.
Yeni psikoaktif maddelerin bilgi değişimi, risk değerlendirmesi ve kontrolü hakkında 10 Mayıs 2005 tarih ve 2005/387/JHA sayılı Konsey Kararı (1), kamu sağlığına ilişkin ve sosyal tehdit oluşturabilecek yeni psikoaktif maddeler hakkında hızlı bilgi alış verişi sağlayan bir mekanizma kurarak AB kurumları ile Üye Devletler’in Avrupa uyuşturucu piyasasına çıkan yeni narkotik ve yeni psikotropik uyuşturuculara karşı harekete geçmesine olanak vermektedir. EMCDDA ve Europol’a, ağlarıyla – Reitox ulusal odak noktaları (UON’ler) ve Europol ulusal birimleri (EUB’ler) – yakın işbirliği içerisinde, yeni psikoaktif maddeleri tespit etmek ve bildirmekte merkezi bir rol verilmiştir. Karar aynı zamanda, Üye Devletler’de narkotik ve psikotropik maddelerin kontrolü için geçerli olan tedbirlerin (2) uygun durumda yeni psikoaktif maddeler için de geçerli olabilmesi için, bu yeni maddelerle ilişkili risklerin bir değerlendirmesine olanak sağlamaktadır. Karar, özel olarak yeni sentetik uyuşturuculara ayrılmış olan 1997 ortak eyleminin (3) kapsamını genişletmekte ve değiştirmektedir. Karar, bununla birlikte, ortak eylemin yönlendirdiği üç adım yaklaşımını korumaktadır: bilgi alışverişi/erken uyarı, risk değerlendirme ve karar alma.
Padomes 2005. gada 10. maija Lēmums 2005/387/JHA par apmainīšanos ar informāciju par jaunām psihoaktīvām vielām, to riska novērtējumu un kontroli (1) paredz ātras informācijas apmaiņas mehānismu attiecībā uz jaunām, sabiedrības veselību apdraudošām un sociāli bīstamām psihoaktīvām vielām, tādējādi ļaujot ES institūcijām un dalībvalstīm reaģēt gan uz jaunu narkotiku, gan psihotropu vielu parādīšanos un Eiropas narkotiku skatuves. Saskaņā ar lēmumu svarīga loma jaunu psihoaktīvu vielu atklāšanā un paziņošanā ir ierādīta EMCDDA un Eiropola ciešā sadarbībā ar to attiecīgajiem tīklojumiem – Reitox valsts koordinācijas centriem (VKC) un Eiropola valsts nodaļām (EVN). Lēmums paredz veikt arī jauno vielu risku novērtējumu, lai tādējādi dalībvalstu piemērojamos narkotiku un psihotropo vielu kontroles pasākumus (2) vajadzības gadījumā varētu piemērot arī jaunām psihoaktīvām vielām. Lēmums paplašina vienīgi jaunām sintētiskām narkotiskām vielām veltītās 1997. gada Vienotās rīcības darbības jomu un aizstāj to (3). Lēmumā tomēr ir saglabāta Vienotās rīcības eksperimentālā trīspakāpju nostāja: informācijas apmaiņa/agrīna brīdināšana, risku novērtējums un lēmumu pieņemšana.
Arrow 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Arrow