cz – -Translation – Keybot Dictionary

Spacer TTN Translation Network TTN TTN Login Deutsch Français Spacer Help
Source Languages Target Languages
Keybot 255 Results  ar2006.emcdda.europa.eu  Page 10
  Wykres 1  
Wykres 1: Wprowadzenie leczenia zachowawczego metadonem i leczenia dużymi dawkami buprenorfiny w państwach członkowskich UE, w krajach kandydujących i w Norwegii
Figure 1: Introduction of methadone maintenance and high-dose buprenorphine treatment in EU Member States, candidate countries and Norway
Figure 1: Introduction de traitement d’entretien à la méthadone et de traitement à forte dose de buprénorphine dans les États membres de l’UE, dans les pays candidats et en Norvège
Abbildung 1: Einführung der methadongestützten Erhaltungstherapie und der hochdosierten Buprenorphinbehandlung in den EU-Mitgliedstaaten, Kandidatenländern und Norwegen
Gráfico 1: Introducción de la terapia de mantenimiento con metadona y del tratamiento con buprenorfina a altas dosis en los Estados miembros de la UE, los países candidatos y Noruega
Grafico 1: Introduzione della terapia di mantenimento con metadone e del trattamento con buprenorfina a dosaggi elevati negli Stati membri dell’Unione europea, nei paesi candidati e in Norvegia
Διάγραμμα 1 : Εφαρμογή θεραπείας συντήρησης με μεθαδόνη και θεραπείας χορήγησης υψηλών δόσεων βουπρενορφίνης στα κράτη μέλη της ΕΕ, τις υποψήφιες χώρες και τη Νορβηγία
Obr. 1: Zavedení udržovací léčby metadonem a léčby vysokými dávkami buprenorfinu v členských státech EU, kandidátských zemích a Norsku
Figur 1: Indførelse af metadonvedligeholdelsesbehandling og højdosisbehandling med buprenorphin i EU-medlemsstater, kandidatlande og Norge
Joonis 1: Metadooni asendusravi ja suuredoosiline buprenorfiiniravi Euroopa Liidu liikmesriikides, kandidaatriikides ja Norras
1. ábra: A metadon fenntartó kezelés, illetve a nagy adagokkal végzett buprenorfin kezelés bevezetése az EU-tagállamokban, a tagjelölt országokban és Norvégiában
Figur 1: Innføring av vedlikeholdsbehandling med metadon og behandling med høydosert buprenorfin i EUs medlemsstater, søkerland og Norge
Figura 1: Introducerea în statele membre ale UE, în ţările candidate şi în Norvegia a tratamentului cu doze mari de buprenorfină şi a celui de menţinere cu metadonă
Obrázok 1: Zavedenie udržiavacej liečby metadónom a liečba vysokými dávkami buprenorfínu v členských štátoch EÚ, kandidátskych krajinách a Nórsku
Prikaz 1: Uvedba vzdrževalnega zdravljenja z metadonom in zdravljenja z visokim odmerkom buprenorfina v državah članicah EU, državah kandidatkah in na Norveškem
Şekil 1: AB Üye Devletleri, aday ülkeler ve Norveç’te metadon idame ve yüksek dozlu buprenorfin tedavisine başlanması
1. attēls: Metadona aizvietotājterapijas un lielu devu buprenorfīna terapijas ieviešana EU dalībvalstīs, kandidātvalstīs un Norvēģijā
  RozdziaÅ‚ 4: Amfetaminy...  
(118) Patrz wykres EYE-2 (część vi) w Biuletynie statystycznym za 2006 r.
(118) See Figure EYE-2 (part vi) in the 2006 statistical bulletin.
(118) Voir figure EYE-2 (partie vi) du bulletin statistique 2006.
(118) Siehe Abbildung EYE-2 (Teil vi) im Statistical Bulletin 2006.
(118) Véase el gráfico EYE-2 (parte vi) del boletín estadístico de 2006.
(118) Cfr. il grafico EYE-2 (parte vi) nel bollettino statistico 2006.
(118) Ver figura EYE-2 (part vi) no Boletim Estatístico de 2006.
(118) Βλέπε Διάγραμμα EYE-2 (μέρος vi) στο Δελτίο στατιστικών στοιχείων 2006.
(118) Zie figuur EYE-2 (deel vi) in het Statistical Bulletin 2006.
(118) Viz obr. EYE-2 (část vi) ve Statistickém věstníku 2006.
(118) Se figur EYE-2 (del vi) i Statistical bulletin 2006.
(118) Vt joonis EYE-2 (vi osa) 2006. a statistikabülletäänis.
(118) Ks. kaavio EYE-2 (osa vi) vuoden 2006 Tilastotiedotteessa.
(118) . az EYE-2 (vi. rész) ábrát a 2006. évi statisztikai közlönyben.
(118) Se figur EYE-2 (del vi) i Statistiske opplysninger 2006.
(118) Vezi Figura EYE-2 (partea vi) din Buletinul statistic 2006.
(118) Pozri obrázok EYE-2 (časť vi) v štatistickej ročenke 2006.
(118) Glej prikaz EYE-2 (del vi) v Statističnem biltenu 2006.
(118) Se figur EYE-2 (part vi) i statistikbulletinen 2006.
(118) Bkz. 2006 istatistik bülteninde Şekil EYE-2 (bölüm vi).
(118) Skatīt attēlu EYE-2 (vi. daļu) 2006. gada statistikas biļetenā.
  Sprawozdanie roczne 2006  
Sprawozdania krajowe Państw Członkowskich oraz Norwegii zawierają szczegółowe opisy i analizy zjawiska narkomanii w poszczególnych krajach.
The national reports from the Member States and Norway contain a detailed description and analysis of the drugs phenomenon per country.
Les rapports nationaux des États membres et de la Norvège contiennent une description détaillée et une analyse par pays du phénomène de la drogue.
Die nationalen Berichte aus den Mitgliedstaaten und Norwegen bieten eine ausführliche Beschreibung und Analyse der Drogenproblematik in den einzelnen Ländern.
Los informes nacionales de los Estados miembros y Noruega contienen una descripción y un análisis detallados del fenómeno de la drogodependencia por países.
le relazionali nazionali degli Stati membri e della Norvegia contengono una descrizione dettagliata e un’analisi completa sul fenomeno della droga in ogni paese.
Os relatórios nacionais dos Estados‑Membros e da Noruega contêm uma descrição e uma análise detalhada do fenómeno da droga por país.
Οι εθνικές εκθέσεις των κρατών μελών και της Νορβηγίας παρέχουν λεπτομερή περιγραφή και ανάλυση του φαινομένου των ναρκωτικών κατά χώρα.
De nationale verslagen van de lidstaten en Noorwegen geven een uitvoerige beschrijving en analyse van de drugsproblematiek in ieder land.
Národní zprávy členských zemí a Norska obsahují podrobný popis a analýzu drogového fenoménu v členění podle jednotlivých zemí.
De nationale rapporter fra medlemsstaterne og Norge giver en udførlig beskrivelse og analyse af narkotikaspørgsmålet i de forskellige lande.
Liikmesriikide ja Norra riiklikes aruannetes esitatakse vastava riigi kohta narkomaania kui nähtuse üksikasjalik kirjeldus ja analüüs.
Kansallisissa raporteissa jäsenvaltioista ja Norjasta on yksityiskohtainen kuvaus ja analyysi huumeilmiöstä kussakin maassa.
A tagállamok és Norvégia nemzeti jelentései a kábítószerhelyzet részletes leírását és elemzését országonkénti bontásban tartalmazzák.
De nasjonale rapportene fra medlemsstatene og Norge inneholder en detaljert beskrivelse og analyse av narkotikasituasjonen i hvert land.
Rapoartele naţionale din partea statelor membre şi a Norvegiei conţin descrierea şi analiza detaliată a fenomenului drogurilor în fiecare ţară.
Národné správy členských štátov a Nórska poskytujú podrobný opis a analýzu drogovej problematiky v danej krajine.
Nacionalna poročila iz posameznih držav članic in Norveške vsebujejo podroben opis in analizo pojava drog po posameznih državah.
Narkotikaproblemet i de olika medlemsstaterna och Norge beskrivs och analyseras utförligt i de nationella rapporterna.
Üye Devletler ve Norveç’ten elde edilen ulusal raporlar, uyuşturucu sorununun ülkeye göre ayrıntılı bir tanımı ile analizini içerir.
valstu ziņojumi, kas saņemti no dalībvalstīm un Norvēģijas, ietver sīku aprakstu par narkomānijas problēmu katrā valstī un šīs problēmas analīzi.
  RozdziaÅ‚ 4: Amfetaminy...  
(125) atrz tabela TDI-17 (część iii) w Biuletynie statystycznym za 2006 r.
(125) ee Table TDI-17 (part iii) in the 2006 statistical bulletin.
(125) oir tableau TDI-17 (partie iii) du bulletin statistique 2006.
(125) iehe Tabelle TDI-17 (Teil iii) im Statistical Bulletin 2006.
(125) éase el cuadro TDI-17 (parte iii) del boletín estadístico de 2006.
(125) fr. la tabella TDI-17 (parte iii) nel bollettino statistico 2006.
(125) Ver quadro TDI-17 (parte iii) no Boletim Estatístico de 2006.
(125) λέπε Πίνακα TDI-17 (μέρος iii) στο Δελτίο στατιστικών στοιχείων 2006.
(125) Zie tabel TDI-17 (deel iii) in het Statistical Bulletin 2006.
(125) iz tab. TDI-17 (část iii) ve Statistickém věstníku 2006.
(125) e tabel TDI-17 (del iii) i Statistical bulletin 2006.
(125) Vt tabel TDI-17 (iii osa) 2006. a statistikabülletäänis.
(125) s. taulukko TDI-17 (osa iii) vuoden 2006 Tilastotiedotteessa.
(125) . a TDI-17 (iii. rész) táblázatot a 2006. évi statisztikai közlönyben.
(125) e tabell TDI-17 (del iii) i Statistiske opplysninger 2006.
(125) ezi Tabelul TDI-17 (partea iii) din Buletinul statistic 2006.
(125) ozri tabuľku TDI-17 (časť iii) v štatistickej ročenke 2006.
(125) lej tabelo TDI-17 (del iii) v Statističnem biltenu 2006.
(125) e tabell TDI-17 (part iii) i statistikbulletinen 2006.
(125) kz. 2006 istatistik bülteninde Tablo TDI-17 (bölüm iii).
(125) katīt tabulu TDI-17 (iii. daļu) 2006. gada statistikas biļetenā.
  RozdziaÅ‚ 4: Amfetaminy...  
(117)  Patrz wykres EYE-2 (część i) w Biuletynie statystycznym za 2006 r.
(117)  See Figure EYE-2 (part i) in the 2006 statistical bulletin.
(117)  Voir figure EYE-2 (partie i) du bulletin statistique 2006.
(117) Siehe Abbildung EYE-2 (Teil i) im Statistical Bulletin 2006.
(117)  Véase el gráfico EYE-2 (parte i) del boletín estadístico de 2006.
(117)  Cfr. il grafico EYE-2 (parte i) nel bollettino statistico 2006.
(117)  Ver figura EYE-2 (part i) no Boletim Estatístico de 2006.
(117)  Βλέπε Διάγραμμα EYE-2 (μέρος i) στο Δελτίο στατιστικών στοιχείων 2006.
(117)  Zie figuur EYE-2 (deel i) in het Statistical Bulletin 2006.
(117)  Viz obr. EYE-2 (část i) ve Statistickém věstníku 2006.
(117)  Se figur EYE-2 (del i) i Statistical bulletin 2006.
(117) Vt joonis EYE-2 (i osa) 2006. a statistikabülletäänis.
(117)  Ks. kaavio EYE-2 (osa i) vuoden 2006 Tilastotiedotteessa.
(117) d. az EYE-2 (i. rész) ábrát a 2006. évi statisztikai közlönyben.
(117)  Se figur EYE-2 (del i) i Statistiske opplysninger 2006.
(117)  Vezi Figura EYE-2 (partea i) din Buletinul statistic 2006.
(117) Pozri obrázok EYE-2 (časť i) v štatistickej ročenke 2006.
(117)  Glej prikaz EYE-2 (del i) v Statističnem biltenu 2006.
(117)  Se figur EYE-2 (part i) i statistikbulletinen 2006.
(117)  Bkz. 2006 istatistik bülteninde Şekil EYE-2 (bölüm i).
(117)  Skatīt attēlu EYE-2 (i. daļu) 2006. gada statistikas biļetenā.
  RozdziaÅ‚ 4: Amfetaminy...  
W państwach członkowskich UE spożycie amfetamin (113) oraz ekstazy wydaje się być stosunkowo wysokie jedynie w kilku krajach, a mianowicie w Czechach, w Estonii i w Wielkiej Brytanii.
Among EU Member States, use of amphetamines (113) and ecstasy appears to be relatively high in only a few countries, namely the Czech Republic, Estonia and the United Kingdom.
Parmi les États membres de l'UE, la consommation d'amphétamines (113) et d'ecstasy ne semble élevée que dans quelques pays, à savoir la République tchèque, l'Estonie et le Royaume-Uni.
Innerhalb der EU ist der Konsum von Amphetaminen (113) und Ecstasy offenbar nur in einigen wenigen Ländern relativ hoch, namentlich in der Tschechischen Republik, Estland und dem Vereinigten Königreich.
Entre los Estados miembros de la UE, el consumo de anfetaminas (113) y de éxtasis parece ser relativamente alto en sólo unos pocos países, concretamente en la República Checa, Estonia y el Reino Unido.
Tra gli Stati membri dell’Unione europea il consumo di anfetamine (113) ed ecstasy sembra relativamente più elevato soltanto in alcuni paesi, vale a dire Repubblica ceca, Estonia e Regno Unito.
Entre os Estados-Membros da UE, o consumo de anfetaminas (113) e de ecstasy apenas parece ser relativamente elevado em alguns países, nomeadamente na República Checa, Estónia e Reino Unido.
Στα κράτη μέλη της ΕΕ, η χρήση αμφεταμινών (113) και έκστασης φαίνεται να είναι σχετικά υψηλή σε λίγες μόνο χώρες, δηλαδή την Τσεχική Δημοκρατία, την Εσθονία και το Ηνωμένο Βασίλειο.
Onder de EU-lidstaten blijkt het gebruik van amfetaminen (113) en ecstasy in slechts enkele landen relatief veel voor te komen, namelijk in Tsjechië, Estland en het Verenigd Koninkrijk.
Z členských států EU se míra užívání amfetaminů (113) a extáze zdá být poměrně vysoká pouze v několika málo zemích, a to v České republice, Estonsku a Spojeném království.
Blandt EU-medlemsstaterne synes brugen af amfetaminer (113) og ecstasy at være forholdsvis høj i kun nogle få lande, nemlig Tjekkiet, Estland og Det Forenede Kongerige.
EL liikmesriikidest on amfetamiinide(113) ja ecstasy levimus suhteliselt suur vaid mõnes riigis, täpsemalt Tšehhi Vabariigis, Eestis ja Ühendkuningriigis.
EU:n jäsenvaltioista amfetamiinien (113) ja ekstaasin käyttö näyttää olevan runsasta vain muutamassa maassa, nimittäin Tšekissä, Virossa ja Yhdistyneessä kuningaskunnassa.
Az EU-tagállamok körében az amfetamin113 és az extasy használata csak néhány országban tűnik viszonylag magasnak, konkrétan Csehországban, Észtországban és az Egyesült Királyságban.
Blant EU-landene forekommer utbredt bruk av amfetamin (113) og ecstasy bare i noen få land, nemlig Den tsjekkiske republikk, Estland og Storbritannia.
Între statele membre ale Uniunii Europene, consumul de amfetamine (113) şi de ecstasy pare să fie relativ ridicat în doar câteva ţări, şi anume Republica Cehă, Estonia şi Regatul Unit.
Zdá sa, že v rámci členských štátov EÚ je užívanie amfetamínov  (113) a extázy relatívne vysoké iba v niekoľkých krajinách, menovite v Českej republike, Estónsku a Spojenom kráľovstve.
Med državami članicami EU se zdi uživanje amfetaminov (113) in ekstazija sorazmerno razširjeno samo v nekaj državah, in sicer v Češki republiki, Estoniji in Združenem kraljestvu.
Användning av amfetaminer (113) och ecstasy i EU:s medlemsstater förefaller vara förhållandevis hög endast i ett fåtal länder, nämligen Tjeckien, Estland och Storbritannien.
AB Üye Devletleri arasında, amfetamin (113) ve ecstasy kullanımı yalnızca birkaç ülkede nispeten yüksek görünmekte olup bunlar Çek Cumhuriyeti, Estonya ve Birleşik Krallık'tır.
No ES dalībvalstīm amfetamīnu (113) un ekstazī lietošanas līmenis, šķiet, ir samērā augsts tikai dažās valstīs, proti, Čehijā, Igaunijā un Apvienotajā Karalistē.
  PodziÄ™kowania  
członkom Zarządu i Komitetu Naukowego EMCDDA;
les membres du conseil d'administration et du comité scientifique de l'OEDT;
los miembros del Consejo de Administración y del Comité científico del OEDT;
os membros do Conselho de Administração e do Comité Científico do OEDT;
τα μέλη του διοικητικού συμβουλίου και την Επιστημονική Επιτροπή του ΕΚΠΝΤ·
de leden van de raad van bestuur en het Wetenschappelijk Comité van het EWDD;
členům správní rady a vědeckého výboru EMCDDA,
medlemmerne af bestyrelsen og Det Videnskabelige Udvalg under EONN
EMCDDA haldusnõukogu ja teaduskomitee liikmeid;
EMCDDA:n hallintoneuvoston ja tieteellisen komitean jäsenet;
az EMCDDA igazgatási tanácsának és Tudományos Bizottságának tagjai;
medlemmene av EONNs styre og vitenskapelige komité,
membrilor Comitetului de conducere şi Comitetului ştiinţific ale OEDT;
členom správnej rady a vedeckému výboru EMCDDA;
članom upravnega odbora in znanstvenega odbora Centra;
ledamöterna av ECNN:s styrelse och vetenskapliga kommitté,
EMCDDA Yönetim Kurulu ve Bilimsel Komitesi’nin Üyeleri;
EMCDDA valdes un zinātniskās komitejas locekļiem;
  Wykres 10  
*Dane obejmują częściowo lub w całości okres sprzed 2003 r. (Hiszpania 2002–2003; Francja 2002–2003; Łotwa 2002–2003; Holandia 2002 r.) lub pochodzą z 2005 r.(Estonia).
* Data in part or totally before 2003 (Spain 2002–03; France 2002–03; Latvia 2002–03; Netherlands 2002) and from 2005 from Estonia.
* Données partiellement ou totalement antérieures à 2003 (Espagne: 2002–2003; France: 2002–2003; Lettonie: 2002–2003; Pays-Bas: 2002) ou à partir de 2005 (Estonie).
* Die Daten wurden teilweise oder vollständig vor dem Jahr 2003 (Spanien 2002/2003; Frankreich 2002/2003; Lettland 2002/2003; Niederlande 2002) bzw. im Jahr 2005 (Estland) erhoben.
* Información parcial o totalmente anterior a 2003 (España 2002-2003; Francia 2002-2003; Letonia 2002-2003; Países Bajos 2002; Suecia 1996-1997) o a partir de 2005 (Estonia).
* Dati in parte o in toto riferiti al periodo prima del 2003 (Spagna: 2002–2003; Francia 2002–2003; Lettonia: 2002–2003; Paesi Bassi: 2002) o dal 2005 (Estonia).
*Dados parcial ou totalmente anteriores a 2003 (Espanha 2002–2003; França 2002–2003; Letónia 2002–2003; Países Baixos 2002) ou de 2005 (Estónia).
* Στοιχεία εν μέρει ή στο σύνολό τους προ του 2003 (Ισπανία 2002–03· Γαλλία 2002–03· Λεττονία 2002–03· Κάτω Χώρες 2002) ή από το 2005 (Εσθονία).
* Gegevens deels of volledig van voor 2003 (Spanje 2002-2003; Frankrijk 2002-2003; Letland 2002-2003; Nederland 2002; of van 2005 (Estland).
* Údaje částečně nebo úplně za období před rokem 2003 (Španělsko 2002–2003; Francie 2002–2003; Lotyšsko 2002–2003; Nizozemsko 2002) nebo z roku 2005 (Estonsko).
* Data, som delvist eller helt er fra før 2003 (Spanien 2002–2003; Frankrig 2002–2003; Letland 2002–2003; Nederlandene 2002) eller fra 2005 (Estland).
* Osalised või täielikud andmed enne 2003. aastat (Hispaania 2002–2003, Prantsusmaa 2002–2003, Läti 2002–2003, Madalmaad 2002) või 2005. aastast (Eesti).
* Tiedot osittain tai kokonaan ajalta ennen vuotta 2003 (Espanja 2002–2003; Ranska 2002–2003; Latvia 2002–2003; Alankomaat 2002) tai vuodelta 2005 (Viro).
*Az adatok egy része vagy egésze 2003 előtti (Spanyolországnál 2002–03-as; Franciaországnál 2002–03-as; Lettországnál 2002–03-as; Hollandiánál 2002-es) vagy 2005-ből való (Észtország).
*Data før eller delvis før 2003 (Spania 2002-03, Frankrike 2002-3, Latvia 2002-03, Nederland 2002) eller fra 2005 (Estland).
* Datele parţiale sau totale înainte de 2003 (Spania 2002–2003; Franţa 2002–2003; Letonia 2002–2003; Ţările de Jos 2002) sau din 2005 (Estonia).
* Údaje čiastočne alebo úplne pred rokom 2003 (Španielsko 2002 – 2003; Francúzsko 2002 – 2003; Lotyšsko 2002 – 2003; Holandsko 2002) alebo z roku 2005 (Estónsko).
* Podatki deloma ali v celoti pred letom 2003 (Španija 2002–2003; Francija 2002–2003; Latvija 2002–2003; Nizozemska 2002) ali iz leta 2005 (Estonija).
* Uppgifter delvis eller helt före 2003 (Spanien 2002–2003; Frankrike 2002–2003; Lettland 2002–2003; Nederländerna 2002) eller från 2005 (Estland).
Kısmen veya tamamen 2003’ten önceki veriler (İspanya 2002-03; Fransa 2002-03; Letonya 2002-03; Hollanda 2002) veya 2005 verileri (Estonya) .
*Dati, kas daļēji vai pilnīgi attiecas uz laikposmu līdz 2003. gadam: Spānija 2002. – 2003. g.; Francija 2002. – 2003. g.; Latvija 2002. – 2003. g.; Nīderlande 2002. g.; vai Igaunija 2005.g.
  Okienka  
Okienko 3: Działania i interwencje podejmowane w nowych państwach członkowskich wobec więźniów zażywających narkotyki
Box 3: Actions and interventions concerning drug users in prisons in the new Member States
Encadré 3: Actions et interventions en faveur des usagers de drogue incarcérés dans les nouveaux États membres
Kasten 3: Aktionen und Maßnahmen für Drogenkonsumenten in Haftanstalten in den neuen Mitgliedstaaten
Recuadro 3: Medidas e intervenciones relacionadas con los consumidores de drogas en centros penitenciarios de los nuevos Estados miembros
Riquadro 3: Azioni e interventi sui consumatori di stupefacenti in carcere nei nuovi Stati membri
Caixa 3: Acções e intervenções dirigidas aos toxicodependentes reclusos nos novos Estados-Membros
Πλαίσιο 3: Δράσεις και παρεμβάσεις για τους χρήστες ναρκωτικών σε σωφρονιστικά ιδρύματα στα νέα κράτη μέλη
Kader 3: Acties en interventies in verband met drugsgebruikers in gevangenissen in de nieuwe lidstaten
Rámeček 3: Akce a intervence týkající se uživatelů drog ve věznicích v nových členských státech
Boks 3: Foranstaltninger og tiltag vedrørende stofbrugere i fængsler i de nye medlemsstater
Kast 3: Vanglas viibivatele uimastitarvitajatele suunatud tegevus ja mõjutamine uutes liikmesriikides
Laatikko 3: Vankiloissa oleviin huumeidenkäyttäjiin kohdistuvat toimet ja interventiot uusissa jäsenvaltioissa
3. rovat: A börtönben lévő kábítószer-használókkal kapcsolatos intézkedések és beavatkozások az új tagállamokban
Boks 3: Tiltak og intervensjoner for narkotikabrukere i fengsel i de nye medlemsstatene
Căsuţa 3: Acţiuni şi intervenţii privind consumatorii de droguri în închisori din noile state membre
Rámček 3: Akcie a zásahy týkajúce sa užívateľov drog vo väzniciach v nových členských štátoch
Polje 3: Ukrepi in intervencije v zvezi z uživalci drog v zaporih v novih državah članicah
Ruta 3: Åtgärder och insatser avseende narkotikamissbrukare i fängelser i de nya medlemsstaterna
Kutu 3: Yeni Üye Devletler’de hapishanelerdeki uyuşturucu kullanıcılarıyla ilgili eylemler ve müdahaleler
3. logs. Narkotiku lietotāji cietumā: jauno dalībvalstu iejaukšanās un citi pasākumi
  Sprawozdanie roczne 2006  
Pliki w formacie PDF do wydruku w różnych wersjach językowych dostępne są w części do pobrania.
PDF files of the printed version in the various languages are available from the downloads section.
Les fichiers PDF de la version imprimée dans les différentes langues sont disponibles dans la partie téléchargement.
PDF-Dateien der gedruckten Version des Jahresberichts finden Sie in den verschiedenen Sprachen im Bereich Downloads.
Los ficheros PDF de la versión impresa, en todas las lenguas existentes, están disponibles en la sección descargas.
I file in formato PDF nelle varie lingue, si possono scaricare dalla sezione download.
Na secção de downloads poderá aceder a ficheiros PDF contendo as diversas versões linguísticas da versão impressa do relatório.
Σε μορφή PDF θα βρείτε τα πλήρη κείμενα των έντυπων εκδόσεων στις διάφορες γλώσσες. Είναι διαθέσιμα από το τμήμα μεταφορτώσεων.
De download-pagina bevat PDF-bestanden met de gepubliceerde versie van het jaarverslag in de verschillende talen.
Soubory ve formátu PDF, obsahující tištěnou verzi zprávy v jednotlivých jazycích, jsou k dispozici v sekci „soubory ke stažení“ (downloads).
Beretningen findes som PDF-filer på de forskellige sprog i downloadsektionen.
Trükiversioonid eri keeltes on PDF failidena saadaval allalaadimiseks.
Painetun version pdf-tiedostot ovat saatavissa useilla kielillä lataussivulta.
A különböző nyelvű nyomtatott változatok PDF-állományai a letöltés résznél érhetők el.
PDF-filer av papirutgaven av rapporten på de forskjellige språkene kan lastes ned fra nedlastingsdelen.
Fişierele PDF conţinând versiunile textului în diferitele limbi sunt disponibile la secţiunea descărcare.
Súbory vo formáte PDF, obsahujúce tlačenú verziu správy v jednotlivých jazykoch, sú k dispozícii v sekcii súbory na prevzatie (downloads).
Datoteke natisnjene različice v formatu PDF v različnih jezikih so na voljo v razdelku Prenosi.
PDF-filer med den tryckta versionen på de olika språken kan hämtas i avdelningen för nedladdning av filer.
PDF files of the printed version in the various languages are available from the downloads section.
Drukātie dokumenti PDF formātā dažādajās ES valodās ir pieejami lejupielādes sadaļā.
  Okienko 15  
Chociaż prawie wszystkie państwa członkowskie zgłosiły pewną dostępność programów wymiany igieł i strzykawek, wpływ tego typu działań interwencyjnych zależy od tego, czy dostarczane ilości są wystarczające do zaspokojenia potrzeb osób zażywających narkotyki dożylnie.
Although nearly all Member States report some availability of needle and syringe programmes (NSPs), the impact of this kind of intervention depends on the level of provision being adequate to meet the needs of IDUs.
Bien que près de la moitié des États membres déclarent l’existence de programmes d’échange de seringues (PES), l’impact de ce genre d’intervention dépend de l’adéquation entre l’offre de PES et les besoins des UDVI.
Zwar berichten fast alle Mitgliedstaaten über eine gewisse Verfügbarkeit von Nadel- und Spritzenaustauschprogrammen, jedoch ist die Wirkung dieser Maßnahmen davon abhängig, ob der Versorgungsgrad geeignet ist, den Bedarf der injizierenden Drogenkonsumenten zu decken.
Si bien casi todos los Estados miembros disponen de programas de intercambio de agujas y jeringuillas, el impacto de estas intervenciones depende de si el nivel de suministro es suficiente para cubrir las necesidades de los consumidores por vía parenteral.
Benché non tutti gli Stati membri riferiscano la disponibilità di programmi di scambio di aghi e siringhe (NSP), l’impatto di questo tipo di intervento dipende dalla capacità del servizio di erogazione di rispondere alle esigenze dei consumatori di stupefacenti per via parenterale.
Apesar de quase todos os Estados-Membros afirmarem dispor de programas de troca de agulhas e seringas (PTS), o impacto deste tipo de intervenção depende da existência de um nível de oferta adequado para satisfazer as necessidades dos consumidores de droga injectada (CDI).
Μολονότι το σύνολο σχεδόν των κρατών μελών αναφέρουν την ύπαρξη προγραμμάτων ανταλλαγής βελόνων και συρίγγων, ο αντίκτυπος των παρεμβάσεων αυτού του είδους εξαρτάται από το κατά πόσο η χορήγηση επαρκεί για να καλύψει τις ανάγκες των χρηστών ενέσιμων ναρκωτικών.
Ofschoon bijna alle lidstaten de beschikbaarheid van omruilprogramma’s voor naalden en spuiten (OvN’s) melden, is het effect van deze vorm van interventie afhankelijk van de vraag of het niveau van de verstrekking volstaat om tegemoet te komen aan de behoeften van injecterende drugsgebruikers.
Přestože téměř všechny členské státy hlásí dostupnost programů výměny injekčních jehel a stříkaček, dopad tohoto druhu intervence závisí na tom, zda míra poskytování je adekvátní potřebě injekčních uživatelů drog.
Selv om næsten alle medlemsstater har meldt om en eller anden form for adgang til nåle- og sprøjteprogrammer, er virkningen af denne form for tiltag betinget af, at adgangen hertil er tilstrækkelig til at imødekomme behovene blandt intravenøse stofbrugere.
Kuigi peaaegu kõik liikmesriigid teatavad teatud ulatuses nõela- ja süstlavahetusprogrammide olemasolust, sõltub selle meetodi mõju sellest, kuivõrd see vastab süstivate narkomaanide vajadustele.
Lähes kaikki jäsenvaltiot ilmoittavat jonkinasteisesta neulojen ja ruiskujen vaihto-ohjelmien saatavuudesta, mutta tällaisen intervention tehokkuus riippuu siitä, riittääkö tarjonta kattamaan injektiokäyttäjien tarpeet.
Bár szinte valamennyi tagállam beszámolt a tű- és fecskendőcsere-programok (NSP-k) meglétéről, az ilyen beavatkozás hatása attól függ, hogy a szolgáltatás szintje alkalmas-e az injekciós kábítószer-használók igényeinek kielégítésére.
Selv om nesten alle medlemsstatene rapporterer om en viss tilgjengelighet av sprøytespiss- og sprøytebytteprogrammer (NSP), avhenger effekten av denne typen intervensjoner av at de er godt nok utbygget til å dekke sprøytebrukernes behov.
Deşi aproape toate statele membre raportează disponibilitatea programelor pentru ace şi seringi (PAS), pentru ca impactul acestui tip de intervenţie să aibă urmări pozitive, este necesar ca nivelul asigurării să facă faţă nevoilor CDI.
Hoci takmer všetky členské štáty uvádzajú určitú dostupnosť programov pre injekčné ihly a striekačky (NSP), vplyv tohto druhu intervencie závisí od toho, či je úroveň poskytovania primeraná na splnenie týchto potrieb IDU.
Čeprav skoraj vse države članice poročajo o določeni razpoložljivosti programov za izmenjavo igel in brizg (NSP), je učinek te vrste intervencije odvisen od tega, ali raven nudenja te storitve ustreza potrebam injicirajočih uživalcev drog.
I nästan alla medlemsstater finns någon form av program för nål- och sprututbyte. Effekten av denna form av insatser beror dock på om programmens omfattning är tillräcklig för att fylla injektionsmissbrukarnas behov.
Neredeyse bütün Üye Devletler, iğne ve şırınga programlarının (İŞP’ler) bulunduğunu rapor etmekle beraber, bu tür bir müdahalenin etkisi, hizmet düzeyinin EUK’ların gereksinimlerini karşılamaya yeterli olup olmadığına göre değişmektedir.
Lai arī gandrīz visas dalībvalstis informē par tādām vai citādām adatu un šļirču apmaiņas programmām (NSP), šo iejaukšanās pasākumu ietekme ir atkarīga no nodrošinājuma līmeņa atbilstības IDU vajadzībām.
  RozdziaÅ‚ 4: Amfetaminy...  
, gdy za pośrednictwem systemu wczesnego ostrzegania zaczęto monitorować nowe narkotyki (syntetyczne), mCPP wykrywano w państwach członkowskich znacznie częściej niż jakąkolwiek inną nową substancję psychoaktywną.
mCPP has been more widely identified by Member States than any other new psychoactive substance since the EWS started to monitor new (synthetic) drugs in 1997. It has been identified within the space of a year in 20 Member States as well as in Romania and Norway.
La mCPP a été plus souvent identifiée par les États membres que n'importe quelle autre nouvelle substance psychoactive depuis que le SAP a commencé à surveiller les nouvelles drogues (de synthèse) en 1997. En l'espace d'un an, 20 États membres, sans compter la Roumanie et la Norvège, ont identifié ce produit.
mCPP wird in den Mitgliedstaaten wesentlich häufiger nachgewiesen als andere neue psychoaktive Substanzen, seit im Jahr 1997 mit der Beobachtung neuer (synthetischer) Drogen im Rahmen des Frühwarnsystems begonnen wurde. Im Laufe eines Jahres wurde es in 20 Mitgliedstaaten sowie in Rumänien und Norwegen nachgewiesen.
La mCPP ha sido identificado en un número mayor de Estados miembros que ninguna otra nueva sustancia psicoactiva desde que el SAR empezó a controlar nuevas drogas (sintéticas) en 1997. En el período de un año se ha detectado en 20 Estados miembros, además de en Rumanía y Noruega.
Dal 1997, epoca in cui l’EWS ha iniziato a monitorare le nuove droghe (sintetiche), la mCPP è la sostanza individuata più spesso dagli Stati membri rispetto ad altre nuove sostanze psicoattive. Nell’arco di un anno è stata individuata in 20 Stati membri, in Romania e Norvegia
A mCPP tem sido mais amplamente identificada pelos Estados-Membros do que qualquer outra nova substância psicoactiva desde que o EWS começou a monitorizar as novas drogas (sintéticas) em 1997. No espaço de um ano, foi identificada em 20 Estados-Membros, bem como na Roménia e na Noruega.
Η mCPP εντοπίζεται από τα κράτη μέλη περισσότερο από οποιαδήποτε άλλη νέα ψυχοδραστική ουσία από τη στιγμή που το EWS ξεκίνησε να παρακολουθεί νέα (συνθετικά) ναρκωτικά το 1997. Εντοπίστηκε σε διάστημα ενός έτους σε 20 κράτη μέλη καθώς και στη Ρουμανία και τη Νορβηγία.
mCPP is door lidstaten breder in kaart gebracht dan alle andere nieuwe psychoactieve stoffen, sinds het EWS in 1997 is begonnen met het volgen van nieuwe (synthetische) drugs. De stof is binnen een tijdsbestek van een jaar getraceerd in twintig lidstaten, evenals in Roemenië en Noorwegen.
Od roku 1997, kdy se prostřednictvím systému včasného varování začaly sledovat nové (syntetické) drogy, je mCPP v členských státech EU z hlediska zjištěných případů rozšířenější než jakákoli jiná nová psychoaktivní látka. V rozmezí jednoho roku byla zjištěna ve 20 členských státech, jakož i v Rumunsku a Norsku.
Medlemsstaterne har i højere grad påvist mCPP end noget andet nyt psykoaktivt stof, siden EWS begyndte at overvåge nye (syntetiske) stoffer i 1997. Det er i løbet af et år blevet identificeret i 20 medlemsstater samt i Rumænien og Norge.
Sellest peale, kui 1997. a hakati EWSi kaudu uusi (sünteetilisi) uimasteid kontrollima, on mCPPd liikmesriikides tuvastatud rohkem kui ühtki teist uut psühhoaktiivset ainet. Aasta jooksul tuvastati seda kahekümnes liikmesriigis ning samuti Rumeenias ja Norras.
Jäsenvaltioissa mCPP:stä on tehty havaintoja laajemmin kuin mistään muusta uudesta psykoaktiivisesta aineesta sen jälkeen, kun uusia (synteettisiä) huumeita alettiin seurata nopeassa tiedonvaihtojärjestelmässä vuonna 1997. Vuoden sisällä havaintoja on tehty kaikkiaan 20 jäsenvaltiossa sekä Romaniassa ja Norjassa.
A tagállamok az mCPP-t szélesebb körben azonosították, mint bármely más új pszichoaktív anyagot azóta, hogy az EWS 1997-ben megkezdte az új (szintetikus) kábítószerek figyelését. Egy év leforgása alatt 20 tagállamban, valamint Romániában és Norvégiában is sikerült azonosítani.
Stoffet er blitt langt hyppigere identifisert i medlemsstatene enn noe annet psykoaktivt stoff siden EWS begynte å overvåke nye (syntetiske) stoffer i 1997. I løpet av et år har det blitt identifisert i 20 medlemsstater, i tillegg til Romania og Norge.
Statele membre au identificat mCPP la scară mai largă decât orice altă nouă substanţă psihoactivă din momentul în care EWS a început să monitorizeze noile droguri (sintetice) în 1997. În decurs de un an, substanţa a fost identificată în 20 de state membre, precum şi în România şi Norvegia.
Členské štáty identifikovali mCPP oveľa častejšie ako akúkoľvek inú novú psychoaktívnu látku, odkedy EWS začal v roku 1997 monitorovať nové (syntetické) drogy. V priebehu roku bol identifikovaný v 20 členských štátoch ako aj v Rumunsku a Nórsku.
Države članice so začele mCPP odkrivati v večjem obsegu kot druge nove psihoaktivne snovi, odkar se je leta 1997 začelo s sistemom zgodnjega opozarjanja spremljati nove (sintetične) droge. V enem letu je bil odkrit v 20 državah članicah ter v Romuniji in na Norveškem.
Av de nya psykoaktiva drogerna är mCPP den som har påträffats mest utbrett i medlemsstaterna sedan förvarningssystemet, EWS, 1997 började övervaka nya (syntetiska) droger. Inom loppet av ett år har mCPP identifierats i 20 medlemsstater samt i Rumänien och Norge.
mCPP, EWS 1997’de yeni (sentetik) uyuşturucuları izlemeye başladığından beri, Üye Devletler tarafından tüm diğer yeni psikoaktif uyuşturuculardan daha çok saptanmıştır. 1 yıllık süre zarfında 20 Üye Devlet’in yanı sıra Romanya ve Norveç’te saptanmıştır.
Kopš EWS 1997. gadā sāka pārraudzīt jaunas (sintētiskās) narkotikas, dalībvalstis ir konstatējušas mCPP biežāk nekā citas jaunās psihoaktīvās vielas. Vienā gadā šī viela ir konstatēta 20 dalībvalstīs, kā arī Rumānijā un Norvēģijā.
  RozdziaÅ‚ 4: Amfetaminy...  
, gdy za pośrednictwem systemu wczesnego ostrzegania zaczęto monitorować nowe narkotyki (syntetyczne), mCPP wykrywano w państwach członkowskich znacznie częściej niż jakąkolwiek inną nową substancję psychoaktywną.
mCPP has been more widely identified by Member States than any other new psychoactive substance since the EWS started to monitor new (synthetic) drugs in 1997. It has been identified within the space of a year in 20 Member States as well as in Romania and Norway.
La mCPP a été plus souvent identifiée par les États membres que n'importe quelle autre nouvelle substance psychoactive depuis que le SAP a commencé à surveiller les nouvelles drogues (de synthèse) en 1997. En l'espace d'un an, 20 États membres, sans compter la Roumanie et la Norvège, ont identifié ce produit.
mCPP wird in den Mitgliedstaaten wesentlich häufiger nachgewiesen als andere neue psychoaktive Substanzen, seit im Jahr 1997 mit der Beobachtung neuer (synthetischer) Drogen im Rahmen des Frühwarnsystems begonnen wurde. Im Laufe eines Jahres wurde es in 20 Mitgliedstaaten sowie in Rumänien und Norwegen nachgewiesen.
La mCPP ha sido identificado en un número mayor de Estados miembros que ninguna otra nueva sustancia psicoactiva desde que el SAR empezó a controlar nuevas drogas (sintéticas) en 1997. En el período de un año se ha detectado en 20 Estados miembros, además de en Rumanía y Noruega.
Dal 1997, epoca in cui l’EWS ha iniziato a monitorare le nuove droghe (sintetiche), la mCPP è la sostanza individuata più spesso dagli Stati membri rispetto ad altre nuove sostanze psicoattive. Nell’arco di un anno è stata individuata in 20 Stati membri, in Romania e Norvegia
A mCPP tem sido mais amplamente identificada pelos Estados-Membros do que qualquer outra nova substância psicoactiva desde que o EWS começou a monitorizar as novas drogas (sintéticas) em 1997. No espaço de um ano, foi identificada em 20 Estados-Membros, bem como na Roménia e na Noruega.
Η mCPP εντοπίζεται από τα κράτη μέλη περισσότερο από οποιαδήποτε άλλη νέα ψυχοδραστική ουσία από τη στιγμή που το EWS ξεκίνησε να παρακολουθεί νέα (συνθετικά) ναρκωτικά το 1997. Εντοπίστηκε σε διάστημα ενός έτους σε 20 κράτη μέλη καθώς και στη Ρουμανία και τη Νορβηγία.
mCPP is door lidstaten breder in kaart gebracht dan alle andere nieuwe psychoactieve stoffen, sinds het EWS in 1997 is begonnen met het volgen van nieuwe (synthetische) drugs. De stof is binnen een tijdsbestek van een jaar getraceerd in twintig lidstaten, evenals in Roemenië en Noorwegen.
Od roku 1997, kdy se prostřednictvím systému včasného varování začaly sledovat nové (syntetické) drogy, je mCPP v členských státech EU z hlediska zjištěných případů rozšířenější než jakákoli jiná nová psychoaktivní látka. V rozmezí jednoho roku byla zjištěna ve 20 členských státech, jakož i v Rumunsku a Norsku.
Medlemsstaterne har i højere grad påvist mCPP end noget andet nyt psykoaktivt stof, siden EWS begyndte at overvåge nye (syntetiske) stoffer i 1997. Det er i løbet af et år blevet identificeret i 20 medlemsstater samt i Rumænien og Norge.
Sellest peale, kui 1997. a hakati EWSi kaudu uusi (sünteetilisi) uimasteid kontrollima, on mCPPd liikmesriikides tuvastatud rohkem kui ühtki teist uut psühhoaktiivset ainet. Aasta jooksul tuvastati seda kahekümnes liikmesriigis ning samuti Rumeenias ja Norras.
Jäsenvaltioissa mCPP:stä on tehty havaintoja laajemmin kuin mistään muusta uudesta psykoaktiivisesta aineesta sen jälkeen, kun uusia (synteettisiä) huumeita alettiin seurata nopeassa tiedonvaihtojärjestelmässä vuonna 1997. Vuoden sisällä havaintoja on tehty kaikkiaan 20 jäsenvaltiossa sekä Romaniassa ja Norjassa.
A tagállamok az mCPP-t szélesebb körben azonosították, mint bármely más új pszichoaktív anyagot azóta, hogy az EWS 1997-ben megkezdte az új (szintetikus) kábítószerek figyelését. Egy év leforgása alatt 20 tagállamban, valamint Romániában és Norvégiában is sikerült azonosítani.
Stoffet er blitt langt hyppigere identifisert i medlemsstatene enn noe annet psykoaktivt stoff siden EWS begynte å overvåke nye (syntetiske) stoffer i 1997. I løpet av et år har det blitt identifisert i 20 medlemsstater, i tillegg til Romania og Norge.
Statele membre au identificat mCPP la scară mai largă decât orice altă nouă substanţă psihoactivă din momentul în care EWS a început să monitorizeze noile droguri (sintetice) în 1997. În decurs de un an, substanţa a fost identificată în 20 de state membre, precum şi în România şi Norvegia.
Členské štáty identifikovali mCPP oveľa častejšie ako akúkoľvek inú novú psychoaktívnu látku, odkedy EWS začal v roku 1997 monitorovať nové (syntetické) drogy. V priebehu roku bol identifikovaný v 20 členských štátoch ako aj v Rumunsku a Nórsku.
Države članice so začele mCPP odkrivati v večjem obsegu kot druge nove psihoaktivne snovi, odkar se je leta 1997 začelo s sistemom zgodnjega opozarjanja spremljati nove (sintetične) droge. V enem letu je bil odkrit v 20 državah članicah ter v Romuniji in na Norveškem.
Av de nya psykoaktiva drogerna är mCPP den som har påträffats mest utbrett i medlemsstaterna sedan förvarningssystemet, EWS, 1997 började övervaka nya (syntetiska) droger. Inom loppet av ett år har mCPP identifierats i 20 medlemsstater samt i Rumänien och Norge.
mCPP, EWS 1997’de yeni (sentetik) uyuşturucuları izlemeye başladığından beri, Üye Devletler tarafından tüm diğer yeni psikoaktif uyuşturuculardan daha çok saptanmıştır. 1 yıllık süre zarfında 20 Üye Devlet’in yanı sıra Romanya ve Norveç’te saptanmıştır.
Kopš EWS 1997. gadā sāka pārraudzīt jaunas (sintētiskās) narkotikas, dalībvalstis ir konstatējušas mCPP biežāk nekā citas jaunās psihoaktīvās vielas. Vienā gadā šī viela ir konstatēta 20 dalībvalstīs, kā arī Rumānijā un Norvēģijā.
  PodziÄ™kowania  
Reitox jest europejską siecią informacji o narkotykach i uzależnieniu od narkotyków. W skład sieci wchodzą krajowe punkty kontaktowe w państwach członkowskich UE, w Norwegii, w państwach kandydujących oraz przy Komisji Europejskiej.
Reitox is the European information network on drugs and drug addiction. The network is comprised of national focal points in the EU Member States, Norway, the candidate countries and at the European Commission. Under the responsibility of their governments, the focal points are the national authorities providing drug information to the EMCDDA.
Reitox est le réseau européen d’information sur la drogue et la toxicomanie. Il se compose de points focaux nationaux situés dans les États membres de l’UE, en Norvège, dans les pays candidats et à la Commission européenne. Placés sous la responsabilité de leurs gouvernements respectifs, les points focaux sont les autorités nationales chargées de fournir des informations sur la drogue à l’OEDT.
Reitox ist das Europäische Informationsnetz für Drogen und Drogensucht. Das Informationsnetz besteht aus nationalen Knotenpunkten in den EU-Mitgliedstaaten, Norwegen, den Kandidatenländern und bei der Europäischen Kommission. Die nationalen Knotenpunkte haben unter ihrer jeweiligen Regierung die fachliche Verantwortung für die Lieferung von drogenspezifischen Informationen an die EBDD.
Reitox es la red europea de información sobre drogas y drogadicciones. Está integrada por los puntos focales nacionales de los Estados miembros de la Unión Europea, Noruega, los países candidatos y la Comisión Europea. Los puntos focales son autoridades nacionales que, bajo la responsabilidad de sus gobiernos, facilitan información sobre drogas al OEDT.
Reitox è la rete informativa europea sulle droghe e sulle tossicodipendenze. La rete è costituita da punti focali nazionali situati negli Stati membri dell’Unione europea, in Norvegia, nei paesi candidati all’adesione e presso la Commissione europea. I punti focali, sotto la responsabilità dei rispettivi governi, sono le autorità nazionali che forniscono all’OEDT informazioni relative alla droga.
Reitox é a rede europeia de informação sobre a droga e a toxicodependência. A rede é constituída pelos pontos focais nacionais nos Estados-Membros da UE, na Noruega, nos países candidatos e na Comissão Europeia. Sob a responsabilidade dos seus governos, os pontos focais são as autoridades nacionais que fornecem informações sobre drogas ao Observatório.
Το Reitox είναι το ευρωπαϊκό δίκτυο πληροφόρησης για τα ναρκωτικά και την τοξικομανία. Το δίκτυο αποτελείται από εθνικά εστιακά σημεία στα κράτη μέλη της ΕΕ, την Νορβηγία, τις υποψήφιες χώρες και την Ευρωπαϊκή Επιτροπή. Τελώντας υπό την ευθύνη των κυβερνήσεών τους, τα εστιακά σημεία είναι οι εθνικές αρχές που παρέχουν πληροφόρηση σχετικά με τα ναρκωτικά στο ΕΚΠΝΤ
Reitox is het Europese informatienetwerk voor drugs en drugsverslaving. Het netwerk bestaat uit nationale focal points in de lidstaten van de EU, Noorwegen en de kandidaat-lidstaten en bij de Europese Commissie. Onder de verantwoordelijkheid van de nationale regeringen zijn de focal points de nationale instanties die het EWDD drugsinformatie verstrekken.
Reitox je evropská informační síť pro drogy a drogovou závislost. Je tvořena národními kontaktními místy v členských státech EU, Norsku, kandidátských zemích a kontaktním místem při Evropské komisi. Kontaktní místa, za která zodpovídají příslušné vlády, jsou vnitrostátní orgány, jež poskytují informace Evropskému monitorovacímu centru pro drogy a drogovou závislost (EMCDDA).
Reitox er det europæiske informationsnet for narkotika og narkotikamisbrug. Netværket består af nationale knudepunkter i EU-medlemsstaterne, Norge, kandidatlandene og Europa-Kommissionen. Knudepunkterne udnævnes af medlemsstaternes statslige myndigheder som de nationale myndigheder med ansvar for at formidle narkotikaoplysninger til EONN.
Reitox (Reseau europeen d'information sur les drogues et les toxicomanies) on narkootikumide ja narkomaania Euroopa teabevõrk. Reitox koosneb liikmesriikide, Norra, kandidaatriikide ja Euroopa Komisjoni teabekeskustest. Teabekeskused on valitsuse vastutusalas tegutsevad riiklikud asutused, mis pakuvad EMCDDAle uimastialast teavet.
Reitox on huumeita ja huumeriippuvuutta koskeva eurooppalainen tietoverkko. Se koostuu kansallisista koordinointikeskuksista EU:n jäsenvaltioissa, Norjassa, jäsenehdokasvaltioissa ja Euroopan komissiossa. Koordinointikeskukset ovat kansallisia viranomaisia, joista maan hallitus on vastuussa ja jotka toimittavat huumeita koskevaa tietoa EMCDDA:lle.
A Reitox a kábítószerekkel és kábítószer-függőséggel foglalkozó európai információs hálózat. A hálózat az EU-tagállamokban, Norvégiában, a tagjelölt országokban, illetve az Európai Bizottságnál működő nemzeti fókuszpontokból áll. A kormányaik fennhatósága alatt dolgozó fókuszpontok azok a nemzeti hatóságok, amelyek információt szolgáltatnak az EMCDDA részére.
Reitox er Det europeiske informasjonsnettet for narkotika og narkotikamisbruk. Nettet består av de nasjonale kontaktpunktene i medlemsstatene i EU, Norge, søkerlandene og ved Europakommisjonen. Kontaktpunktene er utnevnt av sine respektive regjeringer som nasjonal myndighet med ansvar for å levere narkotikainformasjon til EONN.
Reitox este reţeaua europeană de informaţii privind drogurile şi toxicomania. Reţeaua este constituită din puncte focale naţionale din statele membre, Norvegia, ţările candidate şi de la Comisia Europeană. Aflate sub responsabilitatea guvernelor lor, punctele focale sunt autorităţile naţionale care procură OEDT informaţiile privind drogurile.
Reitox je európska informačná sieť o drogách a drogovej závislosti. Sieť pozostáva z národných kontaktných miest v členských štátoch EÚ, Nórsku, kandidátskych krajinách a Európskej komisii. Kontaktné miesta, za ktoré zodpovedajú ich vlády, sú vnútroštátnymi orgánmi, ktoré poskytujú EMCDDA informácie o drogách.
Reitox je evropska informacijska mreža o drogah in zasvojenosti z njimi. Mrežo sestavljajo nacionalne kontaktne točke v državah članicah EU, na Norveškem, v državah kandidatkah in pri Evropski komisiji. Kontaktne točke so pristojni nacionalni organi, za katere so odgovorne njihove vlade in ki informacije o drogah posredujejo centru EMCDDA.
Reitox är ett europeiskt nätverk för information om narkotika och narkotikamissbruk. Nätverket består av nationella kontaktpunkter i EU:s medlemsstater, Norge och kandidatländerna samt Europeiska kommissionen. Kontaktpunkterna är de nationella myndigheter som under de nationella regeringarnas ansvar lämnar information om narkotika och narkotikamissbruk till ECNN.
Reitox, Avrupa’nın uyuşturucu ve uyuşturucu bağımlılığı hakkındaki bilgi ağıdır. Ağ, AB Üye Devletleri, Norveç, aday ülkeler ve Avrupa Komisyonu’ndaki ulusal odak noktalarından meydana gelir. Odak noktaları, hükümetlerinin sorumluluğu altında, EMCDDA’ya uyuşturucu hakkında bilgi sağlayan ulusal makamlardır.
Reitox ir Eiropas narkotiku un narkomānijas informācijas tīkls. To veido ES dalībvalstu, Norvēģijas, kandidātvalstu un Eiropas Komisijas valsts koordinācijas centri. Koordinācijas centri ir valsts iestādes, kas atrodas attiecīgo valsts pārvaldes iestāžu pārziņā un sniedz EMCDDA ar narkotiku jomu saistītu informāciju.
  PodziÄ™kowania  
służbom, które zajmowały się gromadzeniem danych pierwotnych do niniejszego sprawozdania we wszystkich państwach członkowskich,
the services within each Member State that collected the raw data for this report;
les services de chaque État membre qui ont recueilli les données brutes pour ce rapport;
den Dienststellen innerhalb der einzelnen Mitgliedstaaten, die die Rohdaten für den Bericht erfasst haben;
los servicios de cada Estado miembro encargados de recoger los datos básicos para el informe;
i servizi che in ogni Stato membro si sono occupati della raccolta dei dati da usare per la relazione;
os serviços que, nos diferentes Estados-Membros, recolheram os dados em bruto destinados ao relatório;
τις υπηρεσίες των κρατών μελών που συνέλεξαν ανεπεξέργαστα δεδομένα για την παρούσα έκθεση·
de instanties in de lidstaten die de ruwe gegevens voor dit verslag hebben verzameld;
subjektům v jednotlivých členských státech, které shromáždily vstupní údaje pro tuto zprávu,
tjenestegrenene i de enkelte medlemsstater, som indsamlede rådata til denne beretning
käesoleva aruande jaoks algmaterjali kogunud teenistusi kõigis liikmesriikides;
a jelentéshez szükséges nyers adatokat összegyűjtő szolgálatok minden tagállamban;
tjenestene i den enkelte medlemsstat som har samlet inn rådata til denne rapporten,
serviciilor din fiecare stat membru care au colectat date brute pentru acest raport;
inštitúciám každého členského štátu, ktoré zozbierali vstupné údaje pre túto správu;
službam v vseh državah članicah, ki so zbirale neobdelane podatke za to poročilo;
de myndigheter och organ i de enskilda medlemsstaterna som samlade in rådata för rapporten,
visiem dalībvalstu dienestiem, kas apkopoja šajā ziņojumā izmantotos datus;
  RozdziaÅ‚ 4: Amfetaminy...  
Kolejne badania ankietowe wykazują, że wśród 15- i 16-letniej młodzieży szkolnej ogólny odsetek osób, które przynajmniej raz zażywały ekstazy, wzrósł w latach 1995–2003, a jego największy wzrost nastąpił w Czechach i w większości nowych państw członkowskich UE (117).
Among 15- to 16-year-old school students, surveys show that overall lifetime prevalence of ecstasy use increased over the period 1995–2003, with the greatest increases occurring in the Czech Republic and most of the new EU Member States (117). In the 2003 ESPAD school surveys (Hibell et al., 2004), lifetime prevalence estimates for amphetamines remained between 1 % and 3 % higher than those for ecstasy in six Member states (Denmark, Germany, Estonia, Lithuania, Austria and Poland) (118).
Chez les élèves de 15-16 ans, les enquêtes montrent que la prévalence globale de l'usage d'ecstasy au cours de la vie a augmenté entre 1995 et 2003, les hausses les plus fortes se faisant sentir en République tchèque et dans la plupart des nouveaux États membres de l'UE (117). L'enquête ESPAD en milieu scolaire de 2003 (Hibell et al., 2004) a conclu que les estimations de prévalence au cours de la vie de l'usage d'amphétamines restaient supérieures de 1 à 3 % à celles de l'ecstasy dans six États membres (Allemagne, Danemark, Estonie, Lituanie, Autriche et Pologne) (118).
Erhebungen zeigen, dass die Lebenszeitprävalenz des Ecstasykonsums unter den 15- bis 16-jährigen Schülern im Zeitraum von 1995 bis 2003 generell gestiegen ist, wobei die stärkste Zunahme in der Tschechischen Republik und den meisten neuen EU-Mitgliedstaaten beobachtet wurde (117). Bei der ESPAD-Schulumfrage 2003 (Hibell et al., 2004) wurde festgestellt, dass die Schätzungen für die Lebenszeitprävalenz des Amphetaminkonsums in sechs Mitgliedstaaten (Deutschland, Dänemark, Estland, Litauen, Österreich und Polen) nach wie vor um 1 % bis 3 % über den geschätzten Lebenszeitprävalenzraten des Ecstasykonsums lagen (118).
Entre los escolares de 15 a 16- años, las encuestas revelan que la prevalencia general del consumo de éxtasis a lo largo de la vida experimentó un aumento durante el período 1995-2003, dándose los mayores incrementos en la República Checa y en la mayoría de los nuevos Estados miembros (117). En las encuestas escolares ESPAD de 2003 (Hibell et al., 2004) se estima que la prevalencia de consumo de anfetaminas a lo largo de la vida es entre un 1 % y un 3 % superior a la prevalencia de consumo de éxtasis en seis Estados miembros (Alemania, Dinamarca, Estonia, Lituania, Austria y Polonia) (118).
Le indagini condotte tra gli studenti di 15-16 anni mostrano che la prevalenza una tantum del consumo di ecstasy è aumentata nel periodo compreso tra il 1995 e il 2003, con i principali incrementi registrati nella Repubblica ceca e nella maggior parte dei nuovi Stati membri (117). Nelle indagini ESPAD realizzate nelle scuole nel 2003 (Hibell e altri, 2004), la prevalenza una tantum del consumo di anfetamine è rimasta più alta rispetto al dato riferito all’ecstasy dell’1-3% in sei Stati membri (Germania, Danimarca, Estonia, Lituania, Austria e Polonia) (118).
Os inquéritos mostram que a prevalência global do consumo de ecstasy ao longo da vida entre os estudantes de 15 e 16 anos aumentou no período de 1995 a 2003, registando-se os maiores aumentos na República Checa e na maior parte dos novos Estados-Membros da UE (117). Os inquéritos escolares ESPAD realizados em 2003 (Hibell et al., 2004) mostraram que as estimativas da prevalência do consumo de anfetaminas ao longo da vida continuaram a ser 1% a 3% mais elevadas do que as do consumo de ecstasy em seis Estados-Membros (Alemanha, Dinamarca, Estónia, Lituânia, Áustria e Polónia) (118).
Διάφορες έρευνες δείχνουν ότι η επικράτηση της χρήσης έκστασης σε όλη τη ζωή στους 15χρονους και 16χρονους μαθητές αυξήθηκε κατά την περίοδο από το 1995 έως το 2003, και η μεγαλύτερη αύξηση καταγράφεται στην Τσεχική Δημοκρατία και στα περισσότερα από τα νέα κράτη μέλη (117). Από τις έρευνες του ESPAD στο μαθητικό πληθυσμό το 2003 (Hibell κ.ά., 2004) διαπιστώνεται ότι οι εκτιμήσεις για την επικράτηση της χρήσης αμφεταμινών σε όλη τη ζωή παρέμειναν μεταξύ 1 % και 3 % υψηλότερες σε σχέση με εκείνες για την χρήση έκστασης σε έξι κράτη μέλη (Γερμανία, Δανία, Εσθονία, Λιθουανία, Αυστρία και Πολωνία) (118).
Uit enquêtes onder 15- en 16-jarige scholieren blijkt dat het “ooit”-gebruik van ecstasy in algemene zin is toegenomen in de periode 1995-2003, waarbij de grootste toenames worden gemeld door Tsjechië en de meeste nieuwe EU-lidstaten (117). Volgens de ESPAD-schoolenquête 2003 (Hibell et al., 2004) is in zes lidstaten (Duitsland, Denemarken, Estland, Litouwen, Oostenrijk en Polen) het aantal scholieren dat aangeeft ooit amfetaminen te hebben gebruikt, nog altijd 1 tot 3% hoger dan het aantal dat “ooit”-gebruik van ecstasy meldt (118).
Z průzkumů provedených mezi studenty ve věku 15–16 let vyplývá, že prevalence celoživotního užívání extáze se v období 1995–2003 zvýšila a nejvyšší nárůst zaznamenala v České republice a ve většině nových členských států EU (117). Podle průzkumu ESPAD provedeného ve školách v roce 2003 (Hibell a kol., 2004) zůstala v šesti členských státech (Německo, Dánsko, Estonsko, Litva, Rakouska a Polsko) odhadovaná celoživotní prevalence užívání amfetaminu o 1 až 3 % vyšší než v případě extáze (118).
Det fremgår af undersøgelserne, at den generelle langtidsprævalens for ecstasybrug blandt 15–16-årige skoleelever steg i perioden 1995–2003, med de største stigninger i Tjekkiet og størstedelen af de nye EU-medlemsstater (117). I ESPAD-skoleundersøgelserne fra 2003 (Hibell m.fl., 2004) var skønnene over langtidsprævalensen for amfetaminer fortsat mellem 1 og 3 % højere end skønnene for ecstasy i seks medlemsstater (Tyskland, Danmark, Estland, Litauen, Østrig og Polen) (118).
Uuringud näitavad, et ajavahemikul 1995–2003 suurenes 15–16aastaste kooliõpilaste hulgas üldine elu jooksul ecstasy tarbimise määr, kusjuures tõus oli kõige märgatavam Tšehhi Vabariigis ja enamikus uutes ELi liikmesriikides.(117) 2003. a ESPADi kooliuuringute (Hibell et al., 2004) põhjal oli elu jooksul amfetamiinide tarbimise levimus 1% kuni 3% kõrgem kui elu jooksul ecstasy tarbimise levimus kuues liikmesriigis (Saksamaa, Taani, Eesti, Leedu, Austria ja Poola).(118)
Tutkimukset viittaavat siihen, että 15- ja16-vuotiaiden koululaisten ryhmässä ekstaasia ainakin kerran käyttäneiden osuus on vuosina 1995–2003 lisääntynyt, ja tämä kasvu on ollut voimakkainta Tšekissä ja useimmissa EU:n uusista jäsenvaltioista (117). Vuoden 2003 ESPAD-koululaiskyselyn mukaan (Hibell et al., 2004) kuudessa jäsenvaltiossa (Saksa, Tanska, Viro, Liettua, Itävalta ja Puola) arvioidaan olevan 1–3 prosenttia enemmän ekstaasia kuin amfetamiinia ainakin kerran käyttäneitä (118).
A felmérések azt mutatták, hogy az extasyhasználat életprevalenciája a 15–16 éves diákok körében az 1995–2003 közötti időszak során nőtt, a legnagyobb mértékben Csehországban, illetve az EU új tagállamainak többségében117. A 2003-as ESPAD iskolai felmérések (Hibell és mások, 2004) szerint az amfetamin becsült életprevalenciája hat tagállamban (Németország, Dánia, Észtország, Litvánia, Ausztria és Lengyelország) továbbra is 1–3%-kal magasabb volt az extasyénál118.
Undersøkelser viser at livstidsprevalensen for ecstasybruk blant 15-16-årige skoleelever generelt har økt i tidsrommet 1995-2003. Den største økningen har funnet sted i Den tsjekkiske republikk og i de fleste nye medlemsstatene (117). I skoleundersøkelsen fra 2003, ESPAD (Hibell et al., 2004), lå livstidsprevalensen for amfetaminbruk 1-3 % høyere enn for ecstasy i seks medlemsstater (Tyskland, Danmark, Estland, Litauen, Østerrike og Polen) (118).
La elevii în vârstă de 15–16 ani, sondajele arată că prevalenţa generală a consumului de ecstasy pe parcursul vieţii a crescut în perioada 1995–2003, cele mai mari creşteri înregistrându-se în Republica Cehă şi majoritatea noilor state membre ale Uniunii Europene (117). În sondajele ESPAD din 2003 realizate în şcoli (Hibell et al., 2004), estimările prevalenţei pe parcursul vieţii pentru amfetamine au rămas cu 1 % – 3 % mai ridicate decât cele pentru ecstasy în şase state membre (Germania, Danemarca, Estonia, Lituania, Austria şi Polonia) (118).
Prieskumy medzi 15- až 16-ročnými žiakmi škôl ukazujú, že celková celoživotná prevalencia užívania extázy sa v období 1995 – 2003 zvýšila, pričom k najväčšiemu zvýšeniu došlo v Českej republike a vo väčšine nových členských štátov EÚ (117). V prieskumoch ESPAD na školách v roku 2003 (Hibell a kol., 2004) zostávali odhady celoživotnej prevalencie pre amfetamíny o 1 % až 3 % vyššie ako odhady pre extázu v šiestich členských štátoch (Nemecko, Dánsko, Estónsko, Litva, Rakúsko a Poľsko) (118).
Raziskave, opravljene med 15- in 16-letnimi dijaki, kažejo, da se je delež tistih, ki so ekstazi že kdaj poskusili, povečal v obdobju 1995–2003, pri čemer so bila največja povečanja v Češki republiki in večini novih držav članic EU (117). Raziskave ESPAD, ki so leta 2003 potekale med šolsko mladino (Hibell et al., 2004), so pokazale, da je ostal delež tistih, ki so amfetamine že kdaj poskusili, od 1 % do 3 % višji od deleža za ekstazi v šestih državah članicah (v Nemčiji, na Danskem, v Estoniji, Litvi, Avstriji in na Poljskem) (118).
Enkäter bland skolelever i åldern 15–16 år visar att andelen unga som någon gång provat ecstasy ökade under perioden 1995-2003. De största ökningarna konstaterades i Tjeckien och i de flesta av de nya medlemsstaterna (117). I ESPAD:s skolenkäter 2003 (Hibell et al., 2004), låg skattningarna av livstidsprevalensen för amfetamin mellan 1 % och 3 % högre än de för ecstasy i sex medlemsstater (Tyskland, Danmark, Estland, Litauen, Österrike och Polen) (118).
15-16 yaşındaki okul çocukları arasında yapılan araştırmalar göstermektedir ki ecstasy kullanımın genel yaşam boyu yaygınlığı 1995-2003 döneminde artmış ve en büyük artışlar Çek Cumhuriyeti ile çoğu yeni AB Üye Devleti’nde meydana gelmiştir (117). 2003 ESPAD okul araştırmalarında (Hibell vd., 2004), amfetaminler için yaşam boyu yaygınlık tahminleri altı Üye Devlet’te (Almanya, Danimarka, Estonya, Litvanya, Avusturya ve Polonya) ectasy için olanlardan % 1 ila % 3 daha yüksek kalmıştır (118).
Aptaujas 15 un 16 gadus vecu skolēnu vidū atklāj, ka laikposmā no 1995. līdz 2003. gadam kopējais ekstazī ilgtermiņa lietošanas līmenis ir pieaudzis, visvairāk Čehijā un lielākajā daļā jauno ES dalībvalstu (117). Saskaņā ar ESPAD 2003. gada skolu aptaujas datiem (Hibell u.c, 2004. g.) sešās dalībvalstīs (Vācijā, Dānijā, Igaunijā, Lietuvā, Austrijā un Polijā) (118) amfetamīnu ilgtermiņa lietošanas izplatības rādītāji ir bijuši par 1 % līdz 3 % augstāki nekā ekstazī izplatības rādītāji.
  Okienko 10  
Poważne problemy wiążące się z zażywaniem metamfetaminy odnotowano w wielu częściach świata, w tym w Stanach Zjednoczonych, w Azji Południowo-Wschodniej i w regionie Pacyfiku oraz w Afryce (UNODC, 2006).
Significant problems with methamphetamine use have been reported in many parts of the world, including the USA, South-east Asia and the Pacific, and Africa (UNODC, 2006). Methamphetamine use can lead to serious medical problems, including psychosis and dependence, and may be associated with risky behaviours, including some that could lead to HIV transmission.
Des problèmes considérables liés à l’usage de méthamphétamines ont été signalés dans de nombreuses régions du monde, y compris aux États-Unis, en Asie du Sud-Est, dans le Pacifique et en Afrique (ONUDC, 2006). La consommation de méthamphétamines peut induire de graves problèmes de santé, dont la psychose et la dépendance, et peut déclencher des comportements à risques, certains pouvant aboutir à la transmission du VIH.
Aus vielen Teilen der Welt wird über erhebliche Probleme im Zusammenhang mit dem Methamphetaminkonsum berichtet, unter anderem aus den USA, Südostasien, dem Pazifischen Raum und Afrika (UNODC, 2006). Der Konsum von Methamphetamin kann schwerwiegende gesundheitliche Probleme nach sich ziehen, darunter Psychosen und Abhängigkeit. Darüber hinaus ist er unter Umständen mit riskanten Verhaltensweisen verbunden, von denen einige zu einer Übertragung von HIV führen können.
En varios lugares del mundo se ha informado de problemas significativos por consumo de metanfetaminas, incluidos los Estados Unidos, el sureste asiático y el Pacífico, y África (ONUDD, 2006). El consumo de metanfetaminas puede ocasionar problemas graves para la salud, como la psicosis y la dependencia, y puede estar vinculado a comportamientos de riesgo, que incluso podrían implicar la transmisión del VIH.
Problemi significativi relativi all’uso delle metanfetamine sono stati riferiti in molte parti del mondo, tra cui USA, Asia sudorientale e Pacifico, e Africa (UNODC, 2006). Il consumo di metanfetamine può creare problemi medici gravi, tra cui psicosi e dipendenza, e può essere associato a comportamenti a rischio, alcuni dei quali possono provocare la trasmissione del virus HIV.
Têm sido notificados problemas significativos com o consumo de metanfetaminas em muitas partes do mundo, nomeadamente nos EUA, no Sudeste Asiático e no Pacífico, e em África (UNODC, 2006). O consumo de metanfetaminas pode causar problemas médicos graves, incluindo psicose e dependência, e estar associado a comportamentos de risco, incluindo alguns susceptíveis de levar à transmissão do VIH.
Σημαντικά προβλήματα από τη χρήση μεθαμφεταμίνης έχουν αναφερθεί σε πολλά μέρη του κόσμου, συμπεριλαμβανομένων των ΗΠΑ, της Νοτιοανατολικής Ασίας και του Ειρηνικού, και της Αφρικής (UNODC, 2006). Η χρήση μεθαμφεταμίνης μπορεί να οδηγήσει σε σοβαρά ιατρικά προβλήματα, όπως ψύχωση και εξάρτηση, και ενδέχεται να συνδέεται με επικίνδυνες συμπεριφορές, μερικές από τις οποίες μπορούν να έχουν ως αποτέλεσμα τη μετάδοση του ιού HIV.
Er zijn aanzienlijke problemen gemeld in verband met het gebruik van metamfetamine in allerlei delen van de wereld, waaronder de Verenigde Staten, Zuidoost-Azië en de Stille Oceaan, en Afrika (UNODC, 2006). Het gebruik van metamfetamine kan leiden tot ernstige medische problemen, met inbegrip van psychosen en verslaving, en kan in verband worden gebracht met risicogedrag, inclusief gedrag dat zou kunnen leiden tot HIV-besmetting.
V mnoha částech světa, včetně USA, jihovýchodní Asie, Tichomoří a Afriky, byly hlášeny významné problémy s užíváním metamfetaminu (UNODC, 2006). Užívání metamfetaminu může vést k závažným zdravotním problémům, včetně psychózy a závislosti, a může být spojeno s riskantními vzorci chování, včetně některých, které mohou vést k přenosu HIV.
Der er meldt om betydelige problemer med metamfetaminbrug i mange dele af verden, herunder USA, Sydøstasien og Stillehavsområdet samt Afrika (UNODC, 2006). Metamfetaminbrug kan medføre alvorlige medicinske problemer, herunder psykose og afhængighed, og kan være forbundet med risikoadfærd, herunder adfærd, der kan medføre overførsel af hiv.
Mitmelt poolt maailmas, sealhulgas USAst, Kagu-Aasiast ja Vaikse ookeani piirkonnast ning Aafrikast (UNODC, 2006) on teatatud märkimisväärsetest probleemidest seoses metamfetamiini tarvitamisega. Metamfetamiini tarbimine võib kaasa tuua raskeid terviseprobleeme, sealhulgas psühhoosi ja sõltuvust ning sellega võib kaasneda riskikäitumine, muuhulgas ka niisugune käitumine, mis võib kaasa tuua HIV edasikandumise.
Merkittäviä metamfetamiinin käyttöön liittyviä ongelmia on raportoitu eri puolilla maailmaa, muun muassa Yhdysvalloissa, Kaakkois-Aasiassa, Tyynenmeren maissa ja Afrikassa (UNODC, 2006). Metamfetamiinin käyttö voi johtaa vakaviin terveysongelmiin, kuten psykoosiin ja riippuvuuteen, ja siihen voi liittyä riskikäyttäytymistä, myös sellaista, joka voi johtaa hiv:n leviämiseen.
A világ számos részéből számoltak be a metamfetaminhasználattal kapcsolatos jelentős problémákról, többek között az USA-ból, Délkelet-Ázsiából és a csendes-óceáni régióból, illetve Afrikából (UNODC, 2006). A metamfetamin használata súlyos orvosi problémákhoz, például pszichózishoz és függőséghez vezethet, és kockázatos viselkedésmódokkal járhat együtt, amelyek némelyike HIV-fertőzést eredményezhet.
Det er rapportert om betydelige problemer med metamfetaminbruk i mange deler av verden, herunder USA, Sørøst-Asia og Stillehavsområdet samt Afrika (UNODC, 2006). Metamfetaminbruk kan føre til alvorlige helseproblemer, herunder psykose og avhengighet, og kan være forbundet med risikoatferd, også atferd som kan føre til overføring av HIV.
S-au raportat probleme majore legate de consumul de metamfetamină în multe părţi ale lumii, inclusiv în SUA, Asia de Sud-Est, zona Pacificului şi Africa (UNODC, 2006). Consumul de metamfetamină poate provoca probleme medicale grave, inclusiv psihoză şi dependenţă, şi poate fi asociat comportamentelor riscante, inclusiv unele care pot duce la transmiterea infecţiei cu HIV.
Významné problémy s užívaním metamfetamínu sa uvádzali v mnohých častiach sveta vrátane USA, juhovýchodnej Ázie, Pacifiku a Afriky (UNODC, 2006). Užívanie metamfetamínu môže viesť k závažným zdravotným problémom vrátane psychózy a závislosti a môže súvisieť s rizikovými správaniami vrátane tých, ktoré môžu viesť k prenosu HIV.
Na mnogih koncih sveta, tudi v ZDA, jugovzhodni Aziji in Pacifiku ter Afriki (UNODC, 2006), poročajo o precejšnjih problemih zaradi uživanja metamfetamina. Uživanje metamfetamina lahko pripelje do resnih zdravstvenih težav, vključno s psihozo in odvisnostjo, in je lahko povezano s tveganimi vedenji, vključno z nekaterimi, ki lahko vodijo v prenašanje virusa HIV.
Betydande problem med metamfetaminanvändning har redovisats i många delar av världen, bland annat i USA, Sydostasien och Stilla havsområdet, samt Afrika (UNODC, 2006). Metamfetamissbruk kan leda till allvarliga medicinska problem inklusive psykos och beroende och kan vara förenat med riskbeteenden, bland annat sådana som kan leda till hiv-smitta.
Metamfetamin kullanımına ilişkin önemli sorunlar, ABD, Güneydoğu Asya ile Pasifik ve Afrika dahil olmak üzere, dünyanın pek çok bölgesinden rapor edilmiştir (UNODC, 2006). Metamfetamin kullanımı, psikoz ve bağımlılık dahil, pek çok ağır tıbbi soruna yol açabileceği gibi HIV yayılmasına yol açabilecek olanlar da dahil, riskli davranışlarla bağlantılı olabilir.
Ziņas par ievērojamām ar metamfetamīna lietošanu saistītām problēmām pienāk no dažādām pasaules malām, tostarp no ASV, Dienvidaustrumāzijas un Klusā okeāna reģiona valstīm, kā arī no Āfrikas (UNODC, 2006. g.). Metamfetamīna lietošana var radīt nopietnas veselības problēmas, ieskaitot psihozes un atkarību, turklāt tā var būt saistīta ar riska uzvedību, tostarp ar tādiem uzvedības modeļiem, kas draud ar HIV pārnešanuu.
  Wykres 11  
Oceny priorytetów z 23 państw członkowskich UE oraz Bułgarii i Norwegii. Państwa, które nie dostarczyły wskaźników to Irlandia, Cypr, Litwa i Holandia.
Priority ratings from 23 EU countries plus Bulgaria and Norway. Countries not supplying these ratings were Ireland, Cyprus, Lithuania and the Netherlands.
Notes de priorité de 23 États membres plus la Bulgarie et la Norvège. Les pays n’ayant pas communiqué ces notes sont l’Irlande, Chypre, la Lituanie et les Pays-Bas.
Rangliste der Prioritäten aus 23 EU‑Ländern sowie Bulgarien und Norwegen. Irland, Zypern, Litauen und die Niederlande haben keine diesbezüglichen Ranglisten vorgelegt.
Clasificación de las prioridades de 23 países de la UE, más Bulgaria y Noruega. Los países que no participaron fueron Irlanda, Chipre, Lituania y los Países Bajos.
Informazioni sulla priorità fornite da 23 paesi UE più Bulgaria e Norvegia. I paesi che non hanno fornito queste informazioni sono Irlanda, Cipro, Lituania e Paesi Bassi.
Classificação de prioridades de 23 Estados-Membros da UE, da Bulgária e da Noruega. Os países que não fornecem estas classificações são a Irlanda, Chipre, a Lituânia e os Países Baixos.
Στοιχεία σχετικά με τις προτεραιότητες 23 χωρών της ΕΕ, καθώς επίσης της Βουλγαρίας και της Νορβηγίας. Οι χώρες που δεν προσκόμισαν τα εν λόγω στοιχεία είναι η Ιρλανδία, η Κύπρος, η Λιθουανία και οι Κάτω Χώρες.
Classificatie van prioriteiten in 23 EU-landen plus Bulgarije en Noorwegen. Landen die geen classificatie verschaft hebben zijn Ierland, Cyprus, Litouwen en Nederland.
Hodnocení priorit z 23 zemí EU a Bulharska a Norska. Toto hodnocení neposkytlo Irsko, Kypr, Litva a Nizozemsko.
Prioriteringslister fra 23 EU-lande plus Bulgarien og Norge. Irland, Cypern, Litauen og Nederlandene havde ikke forelagt sådanne.
Prioriteetsuse hinnangud ELi 23 liikmesriigist, samuti Bulgaariast ja Norrast. Hinnanguid ei saatnud Iirimaa, Küpros, Leedu ja Madalmaad.
Prioriteettisijat 23 jäsenvaltiosta sekä Bulgariasta ja Norjasta. Irlanti, Kypros, Liettua ja Alankomaat eivät toimittaneet näitä tietoja.
Prioritási besorolások 23 EU-tagállamból plusz Bulgáriából és Norvégiából. Ilyen besorolásokat nem bocsátott rendelkezésre Írország, Ciprus, Litvánia és Hollandia.
Prioritering i 23 EU-land pluss Bulgaria og Norge. Ingen opplysning om prioritering i Irland, Kypros, Litauen og Nederland.
Clasamente în ordinea priorităţii, din 23 de ţări ale Uniunii Europene, plus Bulgaria şi Norvegia. Ţări care n-au furnizat aceste clasamente: Irlanda, Cipru, Lituania şi Ţările de Jos.
Ohodnotenie priorít z 23 krajín EÚ, z Bulharska a Nórska. Toto ohodnotenie neposkytlo Írsko, Cyprus, Litva a Holandsko.
Prednostna lestvica iz 23 držav EU ter Bolgarije in Norveške. Države, ki te lestvice niso posredovale so Irska, Ciper, Litva in Nizozemska.
Prioriteringsuppgifter från 23 EU-länder plus Bulgarien och Norge. Länder som inte lämnade dessa uppgifter var Irland, Cypern, Litauen och Nederländerna.
23 AB ülkesi ile Bulgaristan ve Norveç'ten öncelik değerlendirmeleri alınmıştır. Bu değerlendirmeleri sağlamayan ülkeler İrlanda, Kıbrıs, Litvanya ve Hollanda idi.
Prioritātes novērtējums no 23 ES valstīm, kā arī no Bulgārijas un Norvēģijas. Valstis, kas šo novērtējumu nesniedz ir Īrija, Kipra, Lietuva un Nīderlande.
  Sprawozdanie roczne 2006  
Strona główna, zawierająca spis treści, zapewnia łatwy dostęp do różnych części sprawozdania.
The main contents page offers easy access to the various sections of the report.
La table des matières principale offre un accès facile aux différentes parties du rapport.
Die Seite mit dem Inhaltsverzeichnis erlaubt einen einfachen Zugang zu den einzelnen Abschnitten des Berichts.
El índice permite acceder con facilidad a las diferentes secciones del informe.
l’indice offre un facile accesso alle singole sezioni della relazione;
O índice oferece um acesso fácil às várias secções do relatório.
Η κεντρική σελίδα περιεχομένων παρέχει εύκολη πρόσβαση σε διάφορα τμήματα της έκθεσης.
De hoofdpagina met de inhoudsopgave geeft gemakkelijk toegang tot de verschillende onderdelen van het rapport.
Snadný přístup k jednotlivým částem zprávy umožňuje hlavní stránka s obsahem.
Indholdsfortegnelsen giver let adgang til de forskellige afsnit i beretningen.
Pääsisältösivu tarjoaa helpon pääsyn vuosiraportin eri osiin.
A fő tartalomjegyzék lehetővé teszi, hogy könnyen hozzáférjünk a jelentés különböző részeihez.
Ved hjelp av innholdssiden får du lett tilgang til de ulike delene av rapporten.
Principala pagină a site-ului oferă acces uşor la diferite capitole ale raportului.
Hlavná stránka s obsahom poskytuje jednoduchý prístup k rôznym častiam správy.
Glavna stran s pregledom vsebine nudi enostaven dostop do različnih razdelkov poročila.
Innehållssidan gör det lätt att få tillgång till rapportens olika avsnitt.
Ana içerik sayfası raporun çeşitli kısımlarına kolay erişim sunar.
galvenais satura rādītājs sniedz iespēju viegli izvēlēties ziņojuma dažādās sadaļas;
  RozdziaÅ‚ 4: Amfetaminy...  
, gdy za pośrednictwem systemu wczesnego ostrzegania zaczęto monitorować nowe narkotyki (syntetyczne), mCPP wykrywano w państwach członkowskich znacznie częściej niż jakąkolwiek inną nową substancję psychoaktywną.
mCPP has been more widely identified by Member States than any other new psychoactive substance since the EWS started to monitor new (synthetic) drugs in 1997. It has been identified within the space of a year in 20 Member States as well as in Romania and Norway.
La mCPP a été plus souvent identifiée par les États membres que n'importe quelle autre nouvelle substance psychoactive depuis que le SAP a commencé à surveiller les nouvelles drogues (de synthèse) en 1997. En l'espace d'un an, 20 États membres, sans compter la Roumanie et la Norvège, ont identifié ce produit.
mCPP wird in den Mitgliedstaaten wesentlich häufiger nachgewiesen als andere neue psychoaktive Substanzen, seit im Jahr 1997 mit der Beobachtung neuer (synthetischer) Drogen im Rahmen des Frühwarnsystems begonnen wurde. Im Laufe eines Jahres wurde es in 20 Mitgliedstaaten sowie in Rumänien und Norwegen nachgewiesen.
La mCPP ha sido identificado en un número mayor de Estados miembros que ninguna otra nueva sustancia psicoactiva desde que el SAR empezó a controlar nuevas drogas (sintéticas) en 1997. En el período de un año se ha detectado en 20 Estados miembros, además de en Rumanía y Noruega.
Dal 1997, epoca in cui l’EWS ha iniziato a monitorare le nuove droghe (sintetiche), la mCPP è la sostanza individuata più spesso dagli Stati membri rispetto ad altre nuove sostanze psicoattive. Nell’arco di un anno è stata individuata in 20 Stati membri, in Romania e Norvegia
A mCPP tem sido mais amplamente identificada pelos Estados-Membros do que qualquer outra nova substância psicoactiva desde que o EWS começou a monitorizar as novas drogas (sintéticas) em 1997. No espaço de um ano, foi identificada em 20 Estados-Membros, bem como na Roménia e na Noruega.
Η mCPP εντοπίζεται από τα κράτη μέλη περισσότερο από οποιαδήποτε άλλη νέα ψυχοδραστική ουσία από τη στιγμή που το EWS ξεκίνησε να παρακολουθεί νέα (συνθετικά) ναρκωτικά το 1997. Εντοπίστηκε σε διάστημα ενός έτους σε 20 κράτη μέλη καθώς και στη Ρουμανία και τη Νορβηγία.
mCPP is door lidstaten breder in kaart gebracht dan alle andere nieuwe psychoactieve stoffen, sinds het EWS in 1997 is begonnen met het volgen van nieuwe (synthetische) drugs. De stof is binnen een tijdsbestek van een jaar getraceerd in twintig lidstaten, evenals in Roemenië en Noorwegen.
Od roku 1997, kdy se prostřednictvím systému včasného varování začaly sledovat nové (syntetické) drogy, je mCPP v členských státech EU z hlediska zjištěných případů rozšířenější než jakákoli jiná nová psychoaktivní látka. V rozmezí jednoho roku byla zjištěna ve 20 členských státech, jakož i v Rumunsku a Norsku.
Medlemsstaterne har i højere grad påvist mCPP end noget andet nyt psykoaktivt stof, siden EWS begyndte at overvåge nye (syntetiske) stoffer i 1997. Det er i løbet af et år blevet identificeret i 20 medlemsstater samt i Rumænien og Norge.
Sellest peale, kui 1997. a hakati EWSi kaudu uusi (sünteetilisi) uimasteid kontrollima, on mCPPd liikmesriikides tuvastatud rohkem kui ühtki teist uut psühhoaktiivset ainet. Aasta jooksul tuvastati seda kahekümnes liikmesriigis ning samuti Rumeenias ja Norras.
Jäsenvaltioissa mCPP:stä on tehty havaintoja laajemmin kuin mistään muusta uudesta psykoaktiivisesta aineesta sen jälkeen, kun uusia (synteettisiä) huumeita alettiin seurata nopeassa tiedonvaihtojärjestelmässä vuonna 1997. Vuoden sisällä havaintoja on tehty kaikkiaan 20 jäsenvaltiossa sekä Romaniassa ja Norjassa.
A tagállamok az mCPP-t szélesebb körben azonosították, mint bármely más új pszichoaktív anyagot azóta, hogy az EWS 1997-ben megkezdte az új (szintetikus) kábítószerek figyelését. Egy év leforgása alatt 20 tagállamban, valamint Romániában és Norvégiában is sikerült azonosítani.
Stoffet er blitt langt hyppigere identifisert i medlemsstatene enn noe annet psykoaktivt stoff siden EWS begynte å overvåke nye (syntetiske) stoffer i 1997. I løpet av et år har det blitt identifisert i 20 medlemsstater, i tillegg til Romania og Norge.
Statele membre au identificat mCPP la scară mai largă decât orice altă nouă substanţă psihoactivă din momentul în care EWS a început să monitorizeze noile droguri (sintetice) în 1997. În decurs de un an, substanţa a fost identificată în 20 de state membre, precum şi în România şi Norvegia.
Členské štáty identifikovali mCPP oveľa častejšie ako akúkoľvek inú novú psychoaktívnu látku, odkedy EWS začal v roku 1997 monitorovať nové (syntetické) drogy. V priebehu roku bol identifikovaný v 20 členských štátoch ako aj v Rumunsku a Nórsku.
Države članice so začele mCPP odkrivati v večjem obsegu kot druge nove psihoaktivne snovi, odkar se je leta 1997 začelo s sistemom zgodnjega opozarjanja spremljati nove (sintetične) droge. V enem letu je bil odkrit v 20 državah članicah ter v Romuniji in na Norveškem.
Av de nya psykoaktiva drogerna är mCPP den som har påträffats mest utbrett i medlemsstaterna sedan förvarningssystemet, EWS, 1997 började övervaka nya (syntetiska) droger. Inom loppet av ett år har mCPP identifierats i 20 medlemsstater samt i Rumänien och Norge.
mCPP, EWS 1997’de yeni (sentetik) uyuşturucuları izlemeye başladığından beri, Üye Devletler tarafından tüm diğer yeni psikoaktif uyuşturuculardan daha çok saptanmıştır. 1 yıllık süre zarfında 20 Üye Devlet’in yanı sıra Romanya ve Norveç’te saptanmıştır.
Kopš EWS 1997. gadā sāka pārraudzīt jaunas (sintētiskās) narkotikas, dalībvalstis ir konstatējušas mCPP biežāk nekā citas jaunās psihoaktīvās vielas. Vienā gadā šī viela ir konstatēta 20 dalībvalstīs, kā arī Rumānijā un Norvēģijā.
  RozdziaÅ‚ 6: Zażywanie...  
(173) Patrz wykres PDU-3 (część i) w Biuletynie statystycznym za 2006 r.
(173) See Figure PDU-3 (part i) in the 2006 statistical bulletin.
(173) Voir figure PDU-3 (partie i) du bulletin statistique 2006.
(173) Siehe Abbildung PDU-3 (Teil i) im Statistical Bulletin 2006.
(173) Véase el gráfico PDU-3 (parte i) del boletín estadístico de 2006.
(173) Cfr. il grafico PDU-3 (parte i) nel bollettino statistico 2006.
(173) Ver figura PDU-3 (part i) no Boletim Estatístico de 2006.
(173) Βλέπε Διάγραμμα PDU-3 (μέρος i) στο Δελτίο στατιστικών στοιχείων 2006.
(173) Zie figuur PDU-3 (deel i) in het Statistical Bulletin 2006.
(173) Viz. obr. PDU-3 (část i) ve Statistickém věstníku 2006.
(173) Se figur PDU-3 (del i) i Statistical bulletin 2006.
(173) Vt joonis PDU-3 (i osa) 2006. a statistikabülletäänis.
(173) Ks. kaavio PDU-3 (osa i) vuoden 2006 Tilastotiedotteessa.
(173) . a PDU-3 (i. rész) ábrát a 2006. évi statisztikai közlönyben.
(173) Se figur PDU-3 (del i) i Statistiske opplysninger 2006.
(173) Vezi Figura PDU-3 (partea i) din Buletinul statistic 2006.
(173) Pozri obrázok PDU-3 (časť i) v štatistickej ročenke 2006.
(173) Glej prikaz PDU-3 (del i) v Statističnem biltenu 2006.
(173) Se figur PDU-3 (part i) i statistikbulletinen 2006.
(173) Bkz. 2006 istatistik bülteninde Şekil PDU-3 (bölüm i).
(173) Skatīt attēlu PDU-3 (i. daļu) 2006. gada statistikas biļetenā.
  Okienko 15  
Znanych jest wiele czynników wpływających na częstotliwość dokonywania iniekcji przez osoby zażywające narkotyki, są to m.in. schematy zażywania, stopień uzależnienia i rodzaj zażywanego narkotyku. Najnowsze badanie zależności między rozpowszechnieniem wirusa HIV i zasięgiem dystrybucji strzykawek wskazuje, że czynniki behawioralne, np.
Many factors are known to influence injecting frequency among those using drugs, including patterns of use, level of dependency and type of drug used. A recent study exploring the relationship between HIV prevalence and the coverage of syringe distribution suggested that behavioural factors, e.g. injecting frequency and personal re-use of syringes, strongly influence the level of syringe distribution required to achieve a substantial decrease in HIV prevalence (Vickerman et al., 2006).
Il est notoire que de nombreux facteurs influencent la fréquence d’injection chez les usagers de drogue, comme les habitudes de consommation, le degré de dépendance et le type de drogue consommée. Une étude récente portant sur la relation entre la prévalence du VIH et la couverture des programmes de distribution de seringues suggère que des facteurs comportementaux, par exemple la fréquence d’injection et la réutilisation personnelle de seringues, influencent fortement le niveau de distribution de seringues nécessaire pour parvenir à une diminution sensible de la prévalence du VIH (Vickerman et al., 2006).
Bekanntermaßen beeinflussen viele Faktoren die Injektionshäufigkeit der Drogenkonsumenten, darunter die Konsummuster, der Grad der Abhängigkeit und die Art der konsumierten Droge. Bei einer vor kurzem durchgeführten Studie über den Zusammenhang zwischen der HIV-Prävalenz und dem Versorgungsgrad der Spritzenverteilungsprogramme wurde festgestellt, dass bestimmte Verhaltensweisen, z. B. die Injektionshäufigkeit und die Wiederverwendung von Spritzen durch den Einzelnen, starken Einfluss darauf haben, welcher Versorgungsgrad erreicht werden muss, um einen substanziellen Rückgang der HIV-Prävalenz zu erzielen (Vickerman et al., 2006).
Es bien sabido que existe un gran número de factores que repercuten en la frecuencia de consumo por vía parenteral, como las pautas de consumo, el nivel de dependencia y el tipo de droga consumido. Un estudio reciente que analiza la relación entre la prevalencia de VIH y la cobertura de los programas de distribución de jeringuillas revela que determinados comportamientos, a saber, la frecuencia de consumo por vía parenteral y la reutilización personal de las jeringuillas, influyen de manera decisiva en el nivel de distribución de jeringuillas necesario para lograr un descenso sustancial en la prevalencia de VIH (Vickerman et al., 2006).
Sono numerosi i fattori noti per influenzare la frequenza delle iniezioni tra i tossicodipendenti, compresi tra questi i modelli di consumo, il grado di dipendenza e il tipo di sostanza utilizzata. Uno studio recente volto a esaminare il rapporto tra prevalenza dell’HIV e portata della distribuzione delle siringhe ha suggerito che i fattori comportamentali, vale a dire la frequenza delle iniezioni e il riuso personale delle siringhe, possono influenzare enormemente il livello di distribuzione delle siringhe necessario per ottenere una flessione significativa della prevalenza dell’HIV (Vickerman e altri, 2006).
Conhecem-se muitos factores que influenciam a frequência do consumo por via endovenosa entre os consumidores de drogas, incluindo os padrões de consumo, o nível de dependência e o tipo de droga consumido. Um estudo recente que investigou a relação entre a prevalência do VIH e a cobertura da distribuição de seringas sugeriu que factores comportamentais, designadamente a frequência e a reutilização pessoal das seringas, influencia fortemente o nível de distribuição de seringas necessário para obter uma diminuição substancial da prevalência do VIH (Vickerman et al., 2006).
Πολλοί παράγοντες είναι γνωστό ότι επηρεάζουν τη συχνότητα της ενέσιμης χρήσης στους χρήστες ναρκωτικών, όπως τα πρότυπα χρήσης, το επίπεδο της εξάρτησης και ο τύπος της ναρκωτικής ουσίας που χρησιμοποιείται. Σε πρόσφατη μελέτη που διερεύνησε τη σχέση μεταξύ του επιπολασμού του HIV και της κάλυψης της διανομής συρίγγων υποδηλώνεται ότι συμπεριφοριστικοί παράγοντες, όπως π.χ. η συχνότητα ενέσιμης χρήσης και η προσωπική επαναχρησιμοποίηση των συρίγγων, επηρεάζουν σημαντικά το επίπεδο διανομής συρίγγων που απαιτείται προκειμένου να επιτευχθεί ουσιαστική μείωση του επιπολασμού του HIV (Vickerman κ.ά., 2006).
Het is bekend dat er tal van factoren zijn die van invloed zijn op de frequentie waarmee drugsgebruikers injecteren, waaronder gebruikspatronen, het verslavingsniveau en het type drugs dat wordt gebruikt. Uit een recente studie naar de relatie tussen HIV-prevalentie en de dekking van omruilprogramma’s voor naalden en spuiten bleek dat gedragsfactoren, bijvoorbeeld de injectiefrequentie en het persoonlijk hergebruik van spuiten, sterk van invloed zijn op de toereikendheid van de dekking van omruilprogramma’s voor naalden en spuiten om een aanzienlijke afname in HIV-prevalentie te bewerkstelligen (Vickerman et al., 2006).
Je známo, že četnost injekčního užívání mezi uživateli drog ovlivňuje řada faktorů, včetně vzorců užívání, stupně závislosti a typu užívané drogy. Nedávná studie, která zkoumala vztah mezi prevalencí HIV a pokrytím programy distribuce injekčních stříkaček, naznačila, že behaviorální faktory, jako např. četnost injekčního užívání a osobní opakované používání stříkaček, výrazně ovlivňují počet distribuovaných stříkaček nutných k dosažení významného poklesu prevalence HIV (Vickermann a kol., 2006).
Mange faktorer vides at påvirke injektionshyppigheden blandt stofbrugere, herunder brugsmønstre, afhængighedsgrad og anvendt stoftype. Det fremgik af en nylig undersøgelse, hvor forholdet mellem hiv-prævalens og sprøjteudleveringens dækning blev analyseret, at adfærdsmæssige faktorer som f.eks. injektionshyppighed og personlig genbrug af sprøjter i vid udstrækning er bestemmende for, hvor stor en mængde sprøjter det er nødvendigt at udlevere for at opnå et betydeligt fald i hiv-prævalensen (Vickerman m.fl., 2006).
Teada on mitmeid tegureid, mis mõjutavad süstimise sagedust uimastitarvitajate seas, seejuures tarvitamise struktuuri, sõltuvuse taset ja kasutatavate uimastite tüüpi. Hiljutisest uuringust, milles uuriti HIV esinemissageduse ja süstlavahetusprogrammi hõlmavuse seoseid, selgus, et käitumuslikud tegurid, näiteks süstimise sagedus ja isiku tava kasutada süstlaid korduvalt, mõjutavad oluliselt seda, kui ulatuslikku süstlavahetust on vaja, et oluliselt vähendada HIV esinemissagedust (Vickerman et al., 2006).
Useiden tekijöiden tiedetään vaikuttavan injektiokäytön tiheyteen huumeidenkäyttäjien keskuudessa. Niitä ovat muun muassa käyttötavat, riippuvuusaste ja käytettävä huume. Hiv:n levinneisyyden ja ruiskujen jakeluohjelmien kattavuuden välisestä suhteesta hiljattain tehty tutkimus viittaa siihen, että käyttäytymistekijät, kuten injektiokäytön tiheys ja ruiskujen henkilökohtainen uudelleenkäyttö, vaikuttavat voimakkaasti siihen, kuinka paljon ruiskuja on jaettava, jotta hiv:n levinneisyysastetta voidaan laskea huomattavasti (Vickerman et al., 2006).
Az injekciózás gyakoriságát a kábítószer-használók körében köztudottan sok tényező befolyásolja, köztük a használati minták, a függőség típusa és a használt kábítószer típusa. A HIV előfordulása és a fecskendőosztás közötti összefüggést vizsgáló tanulmány a közelmúltban arra a következtetésre jutott, hogy a viselkedési tényezők, pl. az injekciózás gyakorisága és a saját fecskendők újbóli használata nagyban befolyásolják azt, hogy milyen mértékű fecskendőosztásra van szükség a HIV előfordulásának jelentős visszaszorításához (Vickerman és mások, 2006).
Mange faktorer er kjent for å påvirke injeksjonshyppigheten, inkludert bruksmønstre, grad av avhengighet og typen narkotika brukt. En nyere studie som ser på forholdet mellom HIV-prevalens og dekningen av sprøyteutdeling, tilsier at atferdsmessige faktorer, f.eks. injeksjonshyppighet og personlig gjenbruk av sprøyter, har stor betydning for hvor stort omfanget av sprøyteutdelingen må være for å oppnå en betydelig reduksjon i utbredelsen av HIV (Vickerman et al., 2006).
Se ştie că există mulţi factori care influenţează frecvenţa injectării în rândul celor care consumă droguri, inclusiv modele de consum, nivelul dependenţei şi tipul de drog consumat. În urma unui studiu recent privind relaţia dintre prevalenţa HIV şi acoperirea distribuirii de seringi s-a arătat că factorii comportamentali, de ex. frecvenţa injectării şi refolosirea seringilor influenţează considerabil nivelul distribuirii de seringi necesare pentru scăderea substanţială a prevalenţei HIV (Vickerman et al., 2006).
Je známych mnoho faktorov, ktoré ovplyvňujú frekvenciu injekčného užívania medzi tými, ktorí užívajú drogy vrátane foriem užívania, úrovne závislosti a druhu užívaných drog. Nedávna štúdia, ktorá skúma vzťah medzi prevalenciou HIV a rozsahom distribúcie injekčných striekačiek, naznačila, že faktory správania, napr. frekvencia injekčného užívania a osobné opakované používanie injekčných striekačiek silno ovplyvňujú úroveň distribúcie injekčných striekačiek požadovanú na dosiahnutie podstatného zníženia prevalencie HIV (Vickerman a kol., 2006).
Znani so mnogi dejavniki, ki vplivajo na pogostost vbrizgavanja pri uživalcih drog, vključno z vzorci uživanja, stopnjo odvisnosti in vrsto uporabljene droge. Nedavna študija, ki je raziskovala odnos med razširjenostjo virusa HIV in razdeljevanjem brizg, kaže, da vedenjski dejavniki, npr. pogostost vbrizgavanja in osebna ponovna uporaba brizg, močno vplivajo na raven razdeljevanja brizg, ki je potrebna za dosego znatnega zmanjšanja razširjenosti virusa HIV (Vickerman et al., 2006).
Många faktorer påverkar hur ofta narkotikamissbrukare injicerar drogen, bland annat användningsmönster, beroendegrad och typ av drog som används. En ny studie som utforskar förhållandet mellan hiv-prevalens och sprututbytesprogrammens täckning, tyder på att beteenderelaterade faktorer, t.ex. hur ofta individen injicerar och egen återanvändning av sprutor, starkt påverkar vilken omfattning sprutdistributionen måste ha för att uppnå betydande minskning av hiv-prevalens (Vickerman et al., 2006).
Ayrıca, şırıngalar eczanelerden de bulunabilmekte ve Çek Cumhuriyeti ile Finlandiya’dan elde edilen veriler genel şırınga bulunabilirliğinin tahmin edilmesine olanak tanımaktadır. Dağıtım ve satış verileri birleştirildiğinde, uyuşturucu enjekte edenlerin bir yıl içerisinde Çek Cumhuriyeti’nde ortalama 125 ve Finlandiya’da 140 şırınga elde ettiği ortaya çıkmaktadır. Uyuşturucu kullananlar arasında enjekte etme sıklığını etkilediği bilinen pek çok faktör vardır ve bunlar arasında kullanım şekilleri, bağımlılık düzeyi ve kullanılan uyuşturucunun türü bulunmaktadır. HIV yaygınlığı ile şırınga dağıtımının kapsamı arasındaki ilişkiyi inceleyen yeni bir çalışma, enjekte etme sıklığı ile şırıngaların kişisel yeniden kullanımı gibi davranışsal faktörlerin, HIV yaygınlığında ciddi bir düşüş yaratmak için gereken şırınga dağıtımı seviyesini kuvvetle etkilediğini ortaya koymaktadır (Vickerman vd., 2006).
Narkotiku lietotāju injicēšanas biežumu, kā zināms, ietekmē daudzi faktori, tostarp lietošanas paradumi, atkarības līmenis un lietojamo narkotiku veids. Nesenā pētījumā, kurā ir analizēta saistība starp HIV izplatību un šļirču izplatīšanas pārklājumu, ir secināts, ka uzvedības faktori, piemēram, injicēšanas biežums un šļirču vairākkārtēja personiska izmantošana ievērojami iespaido HIV izplatības būtiskai samazināšanai vajadzīgo šļirču izplatīšanas apjomu (Vickerman u.c., 2006. g.).
  RozdziaÅ‚ 4: Amfetaminy...  
Dane EMCDDA pochodzące z europejskiego kwestionariusza modelowego. Dane o grzybach halucynogennych dostarczyło jedenaście państw członkowskich (Czechy, Dania, Niemcy, Francja, Irlandia, Litwa, Węgry, Holandia, Polska, Finlandia, Wielka Brytania).
(128) EMCDDA data from European Model Questionnaire. Eleven Member States provide data on hallucinogenic mushrooms (Czech Republic, Denmark, Germany, France, Ireland, Lithuania, Hungary, Netherlands, Poland, Finland, United Kingdom).
(128) Données de l’OEDT provenant du questionnaire modèle européen. Onze États membres fournissent des données sur les champignons hallucinogènes (République tchèque, Danemark, Allemagne, France, Irlande, Lituanie, Hongrie, Pays-Bas, Pologne, Finlande, Royaume‑Uni).
(128) EBDD-Daten aus dem European Model Questionnaire [Europäischer Musterfragebogen]. Elf Mitgliedstaaten stellen Daten über halluzinogene Pilze zur Verfügung (Tschechische Republik, Dänemark, Deutschland, Frankreich, Irland, Litauen, Ungarn, Niederlande, Polen, Finnland und das Vereinigte Königreich).
(128)  Datos del OEDT procedentes del Modelo de cuestionario europeo. Once Estados miembros facilitan datos sobre hongos alucinógenos (República Checa, Dinamarca, Alemania, Francia, Irlanda, Lituania, Hungría, Países Bajos, Polonia, Finlandia, Reino Unido).
(128) Dati dell’OEDT dal “Questionario europeo”. Undici Stati membri forniscono dati sui funghi allucinogeni (Repubblica ceca, Danimarca, Germania, Francia, Irlanda, Lituania, Ungheria, Paesi Bassi, Polonia, Finlandia, Regno Unito).
(128) Dados do OEDT provenientes do Questionário-Modelo Europeu. Onze Estados-Membros fornecem dados sobre os cogumelos alucinogénios (República Checa, Dinamarca, Alemanha, França, Irlanda, Lituânia, Hungria, Países Baixos, Polónia, Finlândia, Reino Unido).
(128) Στοιχεία του ΕΚΠΝΤ από το πρότυπο ευρωπαϊκό ερωτηματολόγιο. Έντεκα κράτη μέλη παρείχαν στοιχεία για τα παραισθησιογόνα μανιτάρια (Τσεχική Δημοκρατία, Δανία, Γερμανία, Γαλλία, Ιρλανδία, Λιθουανία, Ουγγαρία, Κάτω Χώρες, Πολωνία, Φινλανδία, Ηνωμένο Βασίλειο).
(128) EWDD-gegevens uit de Europese modelenquête. Elf lidstaten verstrekken gegevens over hallucinogene paddestoelen (Tsjechië, Denemarken, Duitsland, Frankrijk, Ierland, Litouwen, Hongarije, Nederland, Polen, Finland en het Verenigd Koninkrijk).
(128) Údaje EMCDDA z evropského vzorového dotazníku. Údaje o halucinogenních houbách poskytuje jedenáct členských států (Česká republika, Dánsko, Německo, Francie, Irsko, Litva, Maďarsko, Nizozemsko, Polsko, Finsko, Spojené království).
(128) EONN-data fra det europæiske modelspørgeskema. Elleve medlemsstater fremlægger data om hallucinogene svampe (Tjekkiet, Danmark, Tyskland, Frankrig, Irland, Litauen, Ungarn, Nederlandene, Polen, Finland, Det Forenede Kongerige).
(128) EMCDDA andmed, mis on saadud Euroopa näidisküsimustikust. Üksteist liikmesriiki esitavad andmed hallutsinogeensete seente kohta (Tšehhi Vabariik, Taani, Saksamaa, Prantsusmaa, Iirimaa, Leedu, Ungari, Madalmaad, Poola, Soome, Ühendkuningriik).
(128) EMCDDA:n tiedot ovat peräisin eurooppalaisesta mallikyselylomakkeesta. Hallusinogeenisista sienistä saatiin tietoja 11 jäsenvaltiosta (Tšekki, Tanska, Saksa, Ranska, Irlanti, Liettua, Unkari, Alankomaat, Puola, Suomi ja Yhdistynyt kuningaskunta).
(128) európai mintakérdőívből származó EMCDDA-adatok. A hallucinogén gombákról tizenegy tagállam közölt adatokat (Csehország, Dánia, Németország, Franciaország, Írország, Litvánia, Magyarország, Hollandia, Lengyelország, Finnország, Egyesült Királyság).
(128)  EONN-data fra Den europeiske spørreskjemamodellen. Elleve medlemsland oppgir data om hallusinogene sopper (Den tsjekkiske republikk, Danmark, Tyskland, Frankrike, Irland, Litauen, Ungarn, Nederland, Polen, Finland, Storbritannia).
(128) Datele OEDT din chestionarul model european. Unsprezece state membre furnizează date privind ciupercile halucinogene (Republica Cehă, Danemarca, Germania, Franţa, Irlanda, Lituania, Ungaria, Ţările de Jos, Polonia, Finlanda, Regatul Unit).
(128) Údaje EMCDDA z európskeho vzorového dotazníka. Jedenásť členských štátov poskytuje údaje halucinogénnych hubách (Česká republika, Dánsko, Nemecko, Francúzsko, Írsko, Litva, Maďarsko, Holandsko, Poľsko, Fínsko, Spojené kráľovstvo).
(128) Podatki Centra iz evropskega vzorčnega vprašalnika. Podatke o halucinogenih gobah je poslalo enajst držav članic (Češka, Danska, Nemčija, Francija, Irska, Litva, Madžarska, Nizozemska, Poljska, Finska, Združeno kraljestvo).
(128) ECNN:s uppgifter är hämtade från den Europeiska modellenkäten, EMQ. Elva medlemsstater har lämnat uppgifter om hallucinogena svampar (Tjeckien, Danmark, Tyskland, Frankrike, Irland, Litauen, Ungern, Nederländerna, Polen, Finland och Storbritannien).
(128) Avrupa Model Anketi’nden alınan EMCDDA verileri. Halüsinonejik mantarlara dair onbir Üye Devlet veri sağlamaktadır (Çek Cumhuriyeti, Danimarka, Almanya, Fransa, İrlanda, Litvanya, Macaristan, Hollanda, Polonya, Finlandiya, Birleşik Krallık).
(128) EMCDDA dati no Eiropas paraugaptaujas. Informāciju par halucinogēnajām sēnēm ir sniegušas vienpadsmit dalībvalstis (Čehija, Dānija, Vācija, Francija, Īrija, Lietuva, Ungārija, Nīderlande, Polija, Somija, Apvienotā Karaliste).
  Okienko 15  
Znanych jest wiele czynników wpływających na częstotliwość dokonywania iniekcji przez osoby zażywające narkotyki, są to m.in. schematy zażywania, stopień uzależnienia i rodzaj zażywanego narkotyku. Najnowsze badanie zależności między rozpowszechnieniem wirusa HIV i zasięgiem dystrybucji strzykawek wskazuje, że czynniki behawioralne, np.
Many factors are known to influence injecting frequency among those using drugs, including patterns of use, level of dependency and type of drug used. A recent study exploring the relationship between HIV prevalence and the coverage of syringe distribution suggested that behavioural factors, e.g. injecting frequency and personal re-use of syringes, strongly influence the level of syringe distribution required to achieve a substantial decrease in HIV prevalence (Vickerman et al., 2006).
Il est notoire que de nombreux facteurs influencent la fréquence d’injection chez les usagers de drogue, comme les habitudes de consommation, le degré de dépendance et le type de drogue consommée. Une étude récente portant sur la relation entre la prévalence du VIH et la couverture des programmes de distribution de seringues suggère que des facteurs comportementaux, par exemple la fréquence d’injection et la réutilisation personnelle de seringues, influencent fortement le niveau de distribution de seringues nécessaire pour parvenir à une diminution sensible de la prévalence du VIH (Vickerman et al., 2006).
Bekanntermaßen beeinflussen viele Faktoren die Injektionshäufigkeit der Drogenkonsumenten, darunter die Konsummuster, der Grad der Abhängigkeit und die Art der konsumierten Droge. Bei einer vor kurzem durchgeführten Studie über den Zusammenhang zwischen der HIV-Prävalenz und dem Versorgungsgrad der Spritzenverteilungsprogramme wurde festgestellt, dass bestimmte Verhaltensweisen, z. B. die Injektionshäufigkeit und die Wiederverwendung von Spritzen durch den Einzelnen, starken Einfluss darauf haben, welcher Versorgungsgrad erreicht werden muss, um einen substanziellen Rückgang der HIV-Prävalenz zu erzielen (Vickerman et al., 2006).
Es bien sabido que existe un gran número de factores que repercuten en la frecuencia de consumo por vía parenteral, como las pautas de consumo, el nivel de dependencia y el tipo de droga consumido. Un estudio reciente que analiza la relación entre la prevalencia de VIH y la cobertura de los programas de distribución de jeringuillas revela que determinados comportamientos, a saber, la frecuencia de consumo por vía parenteral y la reutilización personal de las jeringuillas, influyen de manera decisiva en el nivel de distribución de jeringuillas necesario para lograr un descenso sustancial en la prevalencia de VIH (Vickerman et al., 2006).
Sono numerosi i fattori noti per influenzare la frequenza delle iniezioni tra i tossicodipendenti, compresi tra questi i modelli di consumo, il grado di dipendenza e il tipo di sostanza utilizzata. Uno studio recente volto a esaminare il rapporto tra prevalenza dell’HIV e portata della distribuzione delle siringhe ha suggerito che i fattori comportamentali, vale a dire la frequenza delle iniezioni e il riuso personale delle siringhe, possono influenzare enormemente il livello di distribuzione delle siringhe necessario per ottenere una flessione significativa della prevalenza dell’HIV (Vickerman e altri, 2006).
Conhecem-se muitos factores que influenciam a frequência do consumo por via endovenosa entre os consumidores de drogas, incluindo os padrões de consumo, o nível de dependência e o tipo de droga consumido. Um estudo recente que investigou a relação entre a prevalência do VIH e a cobertura da distribuição de seringas sugeriu que factores comportamentais, designadamente a frequência e a reutilização pessoal das seringas, influencia fortemente o nível de distribuição de seringas necessário para obter uma diminuição substancial da prevalência do VIH (Vickerman et al., 2006).
Πολλοί παράγοντες είναι γνωστό ότι επηρεάζουν τη συχνότητα της ενέσιμης χρήσης στους χρήστες ναρκωτικών, όπως τα πρότυπα χρήσης, το επίπεδο της εξάρτησης και ο τύπος της ναρκωτικής ουσίας που χρησιμοποιείται. Σε πρόσφατη μελέτη που διερεύνησε τη σχέση μεταξύ του επιπολασμού του HIV και της κάλυψης της διανομής συρίγγων υποδηλώνεται ότι συμπεριφοριστικοί παράγοντες, όπως π.χ. η συχνότητα ενέσιμης χρήσης και η προσωπική επαναχρησιμοποίηση των συρίγγων, επηρεάζουν σημαντικά το επίπεδο διανομής συρίγγων που απαιτείται προκειμένου να επιτευχθεί ουσιαστική μείωση του επιπολασμού του HIV (Vickerman κ.ά., 2006).
Het is bekend dat er tal van factoren zijn die van invloed zijn op de frequentie waarmee drugsgebruikers injecteren, waaronder gebruikspatronen, het verslavingsniveau en het type drugs dat wordt gebruikt. Uit een recente studie naar de relatie tussen HIV-prevalentie en de dekking van omruilprogramma’s voor naalden en spuiten bleek dat gedragsfactoren, bijvoorbeeld de injectiefrequentie en het persoonlijk hergebruik van spuiten, sterk van invloed zijn op de toereikendheid van de dekking van omruilprogramma’s voor naalden en spuiten om een aanzienlijke afname in HIV-prevalentie te bewerkstelligen (Vickerman et al., 2006).
Je známo, že četnost injekčního užívání mezi uživateli drog ovlivňuje řada faktorů, včetně vzorců užívání, stupně závislosti a typu užívané drogy. Nedávná studie, která zkoumala vztah mezi prevalencí HIV a pokrytím programy distribuce injekčních stříkaček, naznačila, že behaviorální faktory, jako např. četnost injekčního užívání a osobní opakované používání stříkaček, výrazně ovlivňují počet distribuovaných stříkaček nutných k dosažení významného poklesu prevalence HIV (Vickermann a kol., 2006).
Mange faktorer vides at påvirke injektionshyppigheden blandt stofbrugere, herunder brugsmønstre, afhængighedsgrad og anvendt stoftype. Det fremgik af en nylig undersøgelse, hvor forholdet mellem hiv-prævalens og sprøjteudleveringens dækning blev analyseret, at adfærdsmæssige faktorer som f.eks. injektionshyppighed og personlig genbrug af sprøjter i vid udstrækning er bestemmende for, hvor stor en mængde sprøjter det er nødvendigt at udlevere for at opnå et betydeligt fald i hiv-prævalensen (Vickerman m.fl., 2006).
Teada on mitmeid tegureid, mis mõjutavad süstimise sagedust uimastitarvitajate seas, seejuures tarvitamise struktuuri, sõltuvuse taset ja kasutatavate uimastite tüüpi. Hiljutisest uuringust, milles uuriti HIV esinemissageduse ja süstlavahetusprogrammi hõlmavuse seoseid, selgus, et käitumuslikud tegurid, näiteks süstimise sagedus ja isiku tava kasutada süstlaid korduvalt, mõjutavad oluliselt seda, kui ulatuslikku süstlavahetust on vaja, et oluliselt vähendada HIV esinemissagedust (Vickerman et al., 2006).
Useiden tekijöiden tiedetään vaikuttavan injektiokäytön tiheyteen huumeidenkäyttäjien keskuudessa. Niitä ovat muun muassa käyttötavat, riippuvuusaste ja käytettävä huume. Hiv:n levinneisyyden ja ruiskujen jakeluohjelmien kattavuuden välisestä suhteesta hiljattain tehty tutkimus viittaa siihen, että käyttäytymistekijät, kuten injektiokäytön tiheys ja ruiskujen henkilökohtainen uudelleenkäyttö, vaikuttavat voimakkaasti siihen, kuinka paljon ruiskuja on jaettava, jotta hiv:n levinneisyysastetta voidaan laskea huomattavasti (Vickerman et al., 2006).
Az injekciózás gyakoriságát a kábítószer-használók körében köztudottan sok tényező befolyásolja, köztük a használati minták, a függőség típusa és a használt kábítószer típusa. A HIV előfordulása és a fecskendőosztás közötti összefüggést vizsgáló tanulmány a közelmúltban arra a következtetésre jutott, hogy a viselkedési tényezők, pl. az injekciózás gyakorisága és a saját fecskendők újbóli használata nagyban befolyásolják azt, hogy milyen mértékű fecskendőosztásra van szükség a HIV előfordulásának jelentős visszaszorításához (Vickerman és mások, 2006).
Mange faktorer er kjent for å påvirke injeksjonshyppigheten, inkludert bruksmønstre, grad av avhengighet og typen narkotika brukt. En nyere studie som ser på forholdet mellom HIV-prevalens og dekningen av sprøyteutdeling, tilsier at atferdsmessige faktorer, f.eks. injeksjonshyppighet og personlig gjenbruk av sprøyter, har stor betydning for hvor stort omfanget av sprøyteutdelingen må være for å oppnå en betydelig reduksjon i utbredelsen av HIV (Vickerman et al., 2006).
Se ştie că există mulţi factori care influenţează frecvenţa injectării în rândul celor care consumă droguri, inclusiv modele de consum, nivelul dependenţei şi tipul de drog consumat. În urma unui studiu recent privind relaţia dintre prevalenţa HIV şi acoperirea distribuirii de seringi s-a arătat că factorii comportamentali, de ex. frecvenţa injectării şi refolosirea seringilor influenţează considerabil nivelul distribuirii de seringi necesare pentru scăderea substanţială a prevalenţei HIV (Vickerman et al., 2006).
Je známych mnoho faktorov, ktoré ovplyvňujú frekvenciu injekčného užívania medzi tými, ktorí užívajú drogy vrátane foriem užívania, úrovne závislosti a druhu užívaných drog. Nedávna štúdia, ktorá skúma vzťah medzi prevalenciou HIV a rozsahom distribúcie injekčných striekačiek, naznačila, že faktory správania, napr. frekvencia injekčného užívania a osobné opakované používanie injekčných striekačiek silno ovplyvňujú úroveň distribúcie injekčných striekačiek požadovanú na dosiahnutie podstatného zníženia prevalencie HIV (Vickerman a kol., 2006).
Znani so mnogi dejavniki, ki vplivajo na pogostost vbrizgavanja pri uživalcih drog, vključno z vzorci uživanja, stopnjo odvisnosti in vrsto uporabljene droge. Nedavna študija, ki je raziskovala odnos med razširjenostjo virusa HIV in razdeljevanjem brizg, kaže, da vedenjski dejavniki, npr. pogostost vbrizgavanja in osebna ponovna uporaba brizg, močno vplivajo na raven razdeljevanja brizg, ki je potrebna za dosego znatnega zmanjšanja razširjenosti virusa HIV (Vickerman et al., 2006).
Många faktorer påverkar hur ofta narkotikamissbrukare injicerar drogen, bland annat användningsmönster, beroendegrad och typ av drog som används. En ny studie som utforskar förhållandet mellan hiv-prevalens och sprututbytesprogrammens täckning, tyder på att beteenderelaterade faktorer, t.ex. hur ofta individen injicerar och egen återanvändning av sprutor, starkt påverkar vilken omfattning sprutdistributionen måste ha för att uppnå betydande minskning av hiv-prevalens (Vickerman et al., 2006).
Ayrıca, şırıngalar eczanelerden de bulunabilmekte ve Çek Cumhuriyeti ile Finlandiya’dan elde edilen veriler genel şırınga bulunabilirliğinin tahmin edilmesine olanak tanımaktadır. Dağıtım ve satış verileri birleştirildiğinde, uyuşturucu enjekte edenlerin bir yıl içerisinde Çek Cumhuriyeti’nde ortalama 125 ve Finlandiya’da 140 şırınga elde ettiği ortaya çıkmaktadır. Uyuşturucu kullananlar arasında enjekte etme sıklığını etkilediği bilinen pek çok faktör vardır ve bunlar arasında kullanım şekilleri, bağımlılık düzeyi ve kullanılan uyuşturucunun türü bulunmaktadır. HIV yaygınlığı ile şırınga dağıtımının kapsamı arasındaki ilişkiyi inceleyen yeni bir çalışma, enjekte etme sıklığı ile şırıngaların kişisel yeniden kullanımı gibi davranışsal faktörlerin, HIV yaygınlığında ciddi bir düşüş yaratmak için gereken şırınga dağıtımı seviyesini kuvvetle etkilediğini ortaya koymaktadır (Vickerman vd., 2006).
Narkotiku lietotāju injicēšanas biežumu, kā zināms, ietekmē daudzi faktori, tostarp lietošanas paradumi, atkarības līmenis un lietojamo narkotiku veids. Nesenā pētījumā, kurā ir analizēta saistība starp HIV izplatību un šļirču izplatīšanas pārklājumu, ir secināts, ka uzvedības faktori, piemēram, injicēšanas biežums un šļirču vairākkārtēja personiska izmantošana ievērojami iespaido HIV izplatības būtiskai samazināšanai vajadzīgo šļirču izplatīšanas apjomu (Vickerman u.c., 2006. g.).
  RozdziaÅ‚ 4: Amfetaminy...  
Ponieważ GHB jest rozpuszczalny w wodzie i alkoholu i ze względu na jego potencjalnie działanie obezwładniające, po którym często występuje amnezja, pojawiły się obawy o jego stosowanie w przypadkach ułatwionej przez narkotyki napaści seksualnej (tzw. „gwałtu na randce”).
As GHB is water/alcohol-soluble, and because of its potentially incapacitating effects, often followed by amnesia, there have been concerns that it is being used in drug-facilitated sexual assaults (so-called ‘date rapes’). However, as cases may remain unreported, and because forensic evidence is scarce and such crimes are difficult to prove, there is no sound evidence on the extent of this phenomenon. Further research is therefore needed to determine the nature and extent of this potentially worrying development.
Étant donné que le GHB est soluble dans l'eau et dans l'alcool et en raison de ses effets potentiellement incapacitants, souvent suivis d'amnésie, on craint qu'il ne soit utilisé pour les agressions sexuelles facilitées par la drogue (les «viols commis par une connaissance» ou «date rapes»). Cependant, étant donné que ces cas ne sont pas toujours déclarés, que les preuves apportées par la médecine légale sont rares et que ces crimes sont difficiles à établir, l'étendue de ce phénomène n'est pas clairement prouvée. Des recherches supplémentaires sont donc nécessaires pour déterminer la nature et l'ampleur de ce phénomène potentiellement inquiétant.
Da GHB wasser- und alkohollöslich ist und potenziell zu Willenlosigkeit mit anschließendem Gedächtnisverlust führt, wurden Befürchtungen laut, die Substanz werde bei Sexualstraftaten eingesetzt, bei denen das Opfer durch Drogen gefügig gemacht wird (so genannte „Date Rapes“). Da diese Fälle jedoch unter Umständen nicht gemeldet werden, nur wenige gerichtsmedizinische Belege vorliegen und solche Verbrechen nur schwer zu beweisen sind, gibt es keinen zuverlässigen Nachweis über das Ausmaß dieses Phänomens. Darum sind weitere Forschungsarbeiten erforderlich, um Art und Umfang dieser möglicherweise beunruhigenden Entwicklung zu ermitteln.
Dado que el GHB es soluble en agua/alcohol y debido a sus potenciales efectos de abulia, con frecuencia seguidos de amnesia, existe la preocupación de que se esté utilizando en agresiones sexuales facilitadas por el suministro de drogas (conocidas como «date rapes»). Sin embargo, dado que es posible que algunos casos no se denuncien y debido a que las pruebas forenses son escasas y este tipo de delitos son difíciles de probar, no existen datos fiables sobre la extensión de este fenómeno. Por este motivo, es necesario seguir investigando para determinar la naturaleza y el alcance de lo que podría ser una evolución inquietante.
Essendo solubile in acqua e in alcol e a causa dei suoi effetti potenzialmente debilitanti, spesso seguiti da amnesia, si teme che il GHB possa essere usato nelle aggressioni sessuali con l’aiuto della droga (i cosiddetti “date rapes”, appuntamenti stupro). Tuttavia, dal momento che molti casi non vengono denunciati e poiché gli elementi probatori sono scarsi e questi reati sono difficili da dimostrare, non esistono solidi elementi che danno un quadro fedele della portata di questo fenomeno. Sono necessari pertanto ulteriori studi per determinare la natura e l’estensione di questo fenomeno potenzialmente allarmante.
Dado que o GHB é solúvel na água e no álcool, e devido aos seus efeitos potencialmente incapacitantes, frequentemente seguidos de amnésia, tem suscitado o receio de estar a ser utilizado na facilitação de abusos sexuais (os denominados “date rapes”). No entanto, como há casos que podem não ser notificados e os dados forenses são escassos, sendo tais crimes difíceis de provar, não há provas sólidas sobre a amplitude deste fenómeno. São, por isso, necessários mais estudos para determinar a natureza e a dimensão desta evolução potencialmente preocupante.
Καθώς το GHB είναι διαλυτό σε νερό/αλκοόλ και λόγω των αποτελεσμάτων του που μπορεί να προκαλέσουν αδυναμία αντίδρασης, η οποία ακολουθείται συχνά από αμνησία, εκφράζονται ανησυχίες ότι χρησιμοποιείται σε σεξουαλικές επιθέσεις που διευκολύνονται με τη χρήση ναρκωτικών ουσιών (γνωστές ως «date rapes»). Ωστόσο, καθώς πολλά περιστατικά δεν αναφέρονται και επειδή τα ιατροδικαστικά στοιχεία σπανίζουν και τα εγκλήματα αυτής της μορφής δεν είναι εύκολο να αποδειχτούν, δεν υπάρχουν σαφή στοιχεία ως προς την έκταση του φαινομένου. Απαιτείται λοιπόν περαιτέρω έρευνα για τον προσδιορισμό του χαρακτήρα και της έκτασης αυτής της δυνητικά ανησυχητικής εξέλιξης.
Aangezien GHB in water/alcohol oplosbaar is en uitschakeling van de gebruiker tot gevolg kan hebben, vaak gevolgd door geheugenverlies, is er onrust ontstaan over het mogelijke gebruik ervan bij seksueel geweld (zogenaamde “date rapes”). Omdat gevallen mogelijk niet worden gemeld en omdat forensisch bewijs schaars is en dergelijke delicten moeilijk te bewijzen zijn, zijn er echter geen harde gegevens over de omvang van dit verschijnsel. Verder onderzoek is derhalve nodig om de aard en omvang van deze mogelijk zorgwekkende ontwikkeling vast te stellen.
Jelikož je GHB rozpustné ve vodě či alkoholu a vzhledem k jeho potenciálním účinkům vyvolávajícím fyzickou bezmocnost a častou následnou amnézii, vznikají obavy z jeho zneužití při sexuálním útoku za pomoci drogy (znásilnění známou osobou, tzv. „date rape“). Jelikož však může existovat řada neohlášených případů a protože soudních důkazů je málo a podobné zločiny se obtížně prokazují, nemáme dostatek solidních dat o rozšířenosti tohoto jevu. Pro zhodnocení povahy a rozsahu tohoto možného nežádoucího vývoje je proto zapotřebí dalšího výzkumu.
Da GHB er vand-/alkoholopløseligt og på grund af dets potentielt lammende virkninger, ofte efterfulgt af amnesi, har det givet anledning til bekymring, at det bruges i forbindelse med seksuelle overgreb under anvendelse af narkotika (såkaldte "date rapes"). Da tilfældene imidlertid i givet fald ikke indberettes, og fordi der foreligger meget lidt retsmedicinsk bevismateriale, og sådanne forbrydelser er vanskelige at bevise, er der ingen pålidelig dokumentation for omfanget af dette fænomen. Der er derfor behov for yderligere forskning for at fastslå arten og omfanget af denne udvikling, der potentielt kan give anledning til bekymring.
Kuna GHB on vees ja alkoholis lahustuv aine ning võib tekitada tegutsemisvõimetust, millele sageli järgneb mälukaotus, on tekkinud kahtlusi, et seda ainet kasutatakse uimastitega seotud seksuaalkuritegudes (nn “kohtamistel vägistamistes”). Kuid kuna sellistest juhtumitest ei teatata alati, kohtuekspertiisi tõendeid ei ole piisavalt ja selliseid kuritegusid on raske tõestada, siis ei ole kõnealuste juhtumite ulatuse kohta konkreetseid tõendeid. Seepärast tuleb teha täiendavaid uuringuid, et selgitada selle murettekitava probleemi olemus ja ulatus.
GHB on veteen ja alkoholiin liukeneva aine, jolla voi olla lamauttava vaikutus, ja usein sen käytöstä seuraa muistinmenetys; GHB:n käytön liittyminen seksuaaliseen väkivaltaan (ns. treffiraiskaukset) onkin herättänyt huolta. Ilmiön laajuudesta ei kuitenkaan ole varsinaista näyttöä, koska tapauksia saatetaan jättää ilmoittamatta ja koska näitä rikoksia on niukan rikosteknisen näytön takia vaikea todistaa. Tämän huolestuttavan suuntauksen luonteen ja laajuuden määrittämiseksi tarvitaankin jatkotutkimuksia.
Mivel a GHB vízben/alkoholban oldódik, és a fogyasztót potenciálisan beszámíthatatlanná is teheti – amit sokszor amnézia követ –, olyan aggályok is felmerültek, hogy a kábítószerrel elősegített szexuális zaklatások (az úgynevezett „randi erőszak”) céljával is használják. Mivel azonban az ilyen esetekben könnyen elmaradhat a bejelentés, az igazságügyi bizonyíték ritka és maga a bűncselekmény nehezen bizonyítható, nincs határozott bizonyíték e jelenség elterjedtségére vonatkozóan. E potenciálisan aggodalomra okot adó fejlemény jellegének és mértékének meghatározásához ezért további kutatásra van szükség.
Ettersom GHB er løselig i vann og alkohol og har en potensielt lammende effekt som ofte etterfølges av hukommelsestap, er man bekymret for at det brukes som voldtektsdop. Fordi en del tilfeller kanskje ikke rapporteres, rettsmedisinske beviser er utilstrekkelige og slike overgrep er vanskelige å bevise, finnes det ikke pålitelig dokumentasjon på hvor utbredt dette fenomenet er. Det er derfor behov for mer forskning for å avgjøre omfanget og karakteren av denne potensielt bekymringsverdige utviklingen.
Deoarece GHB este solubil în apă/alcool şi din cauza efectelor sale potenţial incapacitante, deseori urmate de amnezie, au existat îngrijorări că se foloseşte pentru abuzuri sexuale facilitate de droguri (aşa-numitele, „violuri prin întâlnire”). Totuşi, deoarece este posibil ca aceste cazuri să rămână nedeclarate şi pentru că nu prea există probe legale şi asemenea infracţiuni sunt dificil de dovedit, nu există dovezi solide privind amploarea acestui fenomen. Prin urmare, este necesar să se efectueze cercetări suplimentare pentru a determina natura şi amploarea acestei evoluţii potenţial îngrijorătoare.
Keďže GHB je rozpustný vo vode a alkohole a kvôli jeho potenciálne zneschopňujúcim účinkom, po ktorým často nasleduje strata pamäti, existujú obavy, že sa používa ako droga uľahčujúca sexuálne zneužitie (takzvané „znásilnenia pri randení“). Pretože však niektoré prípady môžu zostať neohlásené a pretože kriminologické dôkazy sú nedostatočné a takéto trestné činy sa ťažko preukazujú, neexistujú spoľahlivé dôkazy o rozsahu tohto javu. Preto je potrebný ďalší výskum, aby sa stanovil charakter a rozsah tohto potenciálne znepokojujúceho vývoja.
Ker se GHB topi v vodi in alkoholu in zaradi njegovih morebitnih onesposobitvenih učinkov, ki jim pogosto sledi izguba spomina, se je pojavila zaskrbljenost, da se uporablja pri spolnih zlorabah s pomočjo drog (t.i. "posilstvih na zmenku"). Ker pa se primeri vedno ne prijavijo in ker so forenzični dokazi redki, takšna kazniva dejanja pa je težko dokazati, ni trdnih dokazov o razširjenosti tega pojava. Potrebne bodo torej nadaljnje raziskave, da se določi narava in obseg tega potencialno zaskrbljujočega razvoja dogodkov.
Eftersom GHB är lösligt i vatten/alkohol och eftersom det har potentiellt handlingsförlamande effekt ofta följt av minnesförlust, har farhågor förekommit om att drogen används i drogunderstödda våldtäkter. Eftersom alla sådana fall sannolikt inte rapporteras, och eftersom kriminaltekniska bevis är sällsynta och sådana brott svåra att bevisa, finns inga välgrundade belägg för omfattningen av denna företeelse. Ytterligare forskning krävs därför för att avgöra art och omfattning av denna potentiellt oroväckande utveckling.
GHB suda/alkolde çözülür olduğundan ve genellikle amnezinin izlediği potansiyel olarak sakatlayıcı etkileri yüzünden, uyuşturucuyla kolaylaştırılan cinsel tacizlerde (sözde ‘randevu tecavüzleri’) kullanıldığına dair kaygılar oluşmuştur. Ancak vakalar raporsuz kalabildiğinden ve çok az adli kanıt bulunduğundan ve bu gibi suçları kanıtlamak zor olduğundan dolayı, bu olayın ne ölçüde gerçekleştiğine dair sağlam kanıt bulunmamaktadır. Dolayısıyla potansiyel olarak kaygılandırıcı olan bu gelişmenin niteliğini ve kapsamını belirlemek üzere daha ileri araştırmalara ihtiyaç duyulmaktadır.
Ņemot vērā, ka GHB šķīst ūdenī un spirtā un ka tā lietošanas rezultātā cilvēks var zaudēt rīcībspēju, kam bieži seko amnēzija, ir izskanējušas bažas par GBH izmantošanu ar narkotikām saistītā seksuālā vardarbībā (t.s. ,,randiņu izvarošana”). Tomēr cietušie par šādiem gadījumiem, iespējams, neziņo, turklāt tiesu medicīnas pierādījumi ir trūcīgi un šādus noziegumus ir grūti pierādīt, tādēļ drošu datu par šīs parādības apmēriem nav. Lai varētu spriest par šīs potenciāli satraucošās jaunās ievirzes raksturu un apmēriem, ir jāveic papildu pētījumi.
  RozdziaÅ‚ 4: Amfetaminy...  
Wyniki nowych badań populacji świadczą o tym, że spożycie amfetaminy i ekstazy, które w ostatnich latach wykazywało tendencję zwyżkową, może ustabilizować się na obecnym poziomie lub nawet spaść. W Wielkiej Brytanii, podobnie jak w dwóch innych państwach członkowskich, w których spożycie tych narkotyków było stosunkowo wysokie (w Czechach i Hiszpanii), w ostatnim roku wśród młodych osób dorosłych odnotowano jego stabilizację, a nawet spadek (120).
There is evidence from new population surveys that amphetamine and ecstasy consumption, which has shown an increasing trend in recent years, may be stabilising or even decreasing. In the United Kingdom, as well as in two other Member States where consumption of these drugs has been relatively high (the Czech Republic and Spain), last year use of amphetamines among young adults is now reported to be stabilising or even decreasing (120). And, similarly, ecstasy use appears to be levelling off or even declining in two high-prevalence countries, Spain and the United Kingdom, although not in the Czech Republic (121).
Les nouvelles enquêtes de population montrent que la consommation d'amphétamines et d'ecstasy, qui avait suivi une courbe ascendante ces dernières années, pourrait se stabiliser, voire décroître. Au Royaume-Uni et dans deux autres États membres où la consommation de ces drogues était relativement élevée (République tchèque et Espagne), l'usage d'amphétamines au cours des douze derniers mois chez les jeunes adultes se stabilise désormais, voire s’inscrit à la baisse (120). De même, la consommation d'ecstasy semble diminuer, voire chuter, dans deux pays où la prévalence était élevée (Espagne et Royaume-Uni), mais pas en République tchèque (121).
Aus neuen demografischen Erhebungen geht hervor, dass sich der Konsum von Amphetamin und Ecstasy, bei dem in den letzten Jahren eine zunehmende Tendenz verzeichnet wurde, unter Umständen stabilisiert oder sogar sinkt. Das Vereinigte Königreich sowie zwei weitere Mitgliedstaaten, in denen der Konsum dieser Drogen relativ hoch war (Tschechische Republik und Spanien) melden eine Stabilisierung oder sogar einen Rückgang der 12-Monats-Prävalenz unter jungen Erwachsenen (120). Auch der Ecstasykonsum verharrt offensichtlich in zwei Ländern mit hohen Prävalenzraten, Spanien und dem Vereinigten Königreich, auf dem erreichten Niveau oder geht zurück. Dies gilt allerdings nicht für die Tschechische Republik (121).
Las nuevas encuestas de población revelan que el consumo de anfetamina y éxtasis, que presentaba una tendencia al alza en los últimos años, podría estar estabilizándose o incluso disminuyendo. En el Reino Unido, así como en otros dos Estados miembros donde el consumo de estas drogas ha sido relativamente alto (la República Checa y España), los informes apuntan a que el consumo de anfetaminas en el último año entre adultos jóvenes está estabilizándose o incluso disminuyendo (120). Del mismo modo, parece que el consumo de éxtasis también está estabilizándose o incluso experimentando un descenso en dos países donde se suelen registrar altas tasas de prevalencia, como son España y el Reino Unido, aunque no sucede lo mismo en la República Checa (121).
Le nuove indagini condotte nella popolazione rivelano che il consumo di anfetamine ed ecstasy, che negli ultimi anni ha fatto registrare una tendenza all'aumento, potrebbe essersi stabilizzato o potrebbe essere persino in calo. Sembra che nel Regno Unito, così come in altri due Stati membri dove il consumo di queste sostanze è stato relativamente alto (Repubblica ceca e Spagna), il consumo di anfetamine nell’ultimo anno tra i giovani adulti si stia stabilizzando o sia in calo (120). Anche il consumo di ecstasy sembra stabilizzarsi o diminuire in due paesi ad alta prevalenza, Spagna e Regno Unito, ma non nella Repubblica ceca (121).
Os novos inquéritos à população produziram indícios de que o consumo de anfetaminas e de ecstasy, que tem revelado uma tendência crescente nos últimos anos, poderá estar a estabilizar ou mesmo a diminuir. No Reino Unido, bem como em dois outros Estados‑Membros, onde o consumo destas drogas tem sido relativamente elevado (República Checa e Espanha), o consumo de anfetaminas no último ano, entre os jovens adultos, está alegadamente a estabilizar ou mesmo a diminuir (120). Do mesmo modo, o consumo de ecstasy parece estar a estabilizar ou até a sofrer um declínio em dois países de prevalência elevada, Espanha e Reino Unido, embora o mesmo não aconteça na República Checa (121).
Από τα στοιχεία νέων ερευνών στον γενικό πληθυσμό προκύπτει ότι η χρήση έκστασης και αμφεταμινών, η οποία παρουσίασε αυξητικές τάσεις τα τελευταία χρόνια, μπορεί να σταθεροποιείται ή ακόμα και να μειώνεται. Στο Ηνωμένο Βασίλειο, καθώς και στα άλλα δύο κράτη μέλη όπου η χρήση των ναρκωτικών αυτών ήταν σχετικά υψηλή (Τσεχική Δημοκρατία και Ισπανία), η χρήση αμφεταμινών κατά το τελευταίο έτος στους νεαρούς ενηλίκους αναφέρεται ότι έχει πλέον σταθεροποιηθεί ή και μειωθεί ακόμη (120). Ομοίως, η χρήση έκστασης φαίνεται να σταθεροποιείται ή ακόμη και να μειώνεται σε δύο χώρες με υψηλή επικράτηση, την Ισπανία και το Ηνωμένο Βασίλειο, αλλά όχι στην Τσεχική Δημοκρατία (121).
Nieuwe bevolkingsonderzoeken lijken aan te geven dat het gebruik van amfetamine en ecstasy, dat in recente jaren een stijgende lijn liet zien, zich mogelijk stabiliseert of zelfs afneemt. Volgens de laatste meldingen is het gebruik van amfetaminen onder jongvolwassenen in de laatste 12 maanden in het Verenigd Koninkrijk, evenals in twee andere lidstaten waar het gebruik van deze drugs relatief hoog was (Tsjechië en Spanje), zich aan het stabiliseren of zelfs aan het afnemen (120). Hetzelfde lijkt te gebeuren met het gebruik van ecstasy in twee landen waar het gebruik van dit middel hoog was, namelijk Spanje en het Verenigd Koninkrijk, maar niet in Tsjechië (121).
Z nejnovějších výzkumů provedených v celé populaci vyplývá, že ve spotřebě amfetaminů a extáze, která v posledních letech vykazovala vzestupnou tendenci, možná dochází ke stabilizaci, nebo i poklesu. Ve Spojeném království i v dalších dvou členských státech EU, v nichž je spotřeba těchto drog relativně vysoká (tj. v České republice a ve Španělsku) se uvádí, že užívání amfetaminů mladými dospělými se nyní ustaluje, nebo dokonce klesá (120). Podobně je tomu v případě extáze, jejíž užívání se patrně stabilizuje, nebo dokonce klesá ve dvou zemích s nejvyšší prevalencí, tj. ve Španělsku a Spojeném království, i když to neplatí pro Českou republiku (121).
Det fremgår af nye befolkningsundersøgelser, at brugen af amfetamin og ecstasy, som har vist en stigende tendens i de senere år, muligvis er ved at stabilisere sig eller endog er faldende. I Det Forenede Kongerige såvel som i to andre medlemsstater, hvor brugen af disse stoffer har været forholdsvis høj (Tjekkiet og Spanien), angives det nu, at brugen inden for de seneste 12 måneder af amfetaminer blandt unge voksne er ved at stabilisere sig eller endog er faldende (120). Ligeledes synes brugen af ecstasy at være ved at stabilisere sig eller endog at falde i to lande med stor udbredelse, nemlig Spanien og Det Forenede Kongerige, men ikke i Tjekkiet (121).
Värskemad rahvastiku-uuringud näitavad, et viimastel aastatel suurenenud amfetamiini ja ecstasy tarbimine võib olla stabiliseerumas või isegi vähenemas. Ühendkuningriigis ja veel kahes liikmesriigis (Tšehhi Vabariigis ja Hispaanias), kus nende tarbimise määrad on olnud suhteliselt kõrged, on amfetamiinide tarbimine viimase aasta jooksul noorte täiskasvanute hulgas stabiliseerumas või isegi vähenemas.(120) Ka ecstasy tarbimine näib stabiliseeruvat või isegi vähenevat kahes suure levimusega riigis, Hispaanias ja Ühendkuningriigis, aga mitte Tšehhi Vabariigis.(121)
Uusimpien väestötutkimusten perusteella amfetamiinin ja ekstaasin kulutus, jossa on viime vuosina havaittu noususuuntausta, on vakaantunut tai jopa laskenut. Yhdistyneestä kuningaskunnasta samoin kuin niistä kahdesta muusta jäsenvaltiosta, joissa näiden huumeiden kulutus on ollut varsin runsasta (Tšekki ja Espanja), amfetamiinia viimeksi kuluneen vuoden aikana käyttäneiden nuorten aikuisten määrän ilmoitetaan nyt pysyneen ennallaan tai jopa vähentyneen (120). Samoin ekstaasin käyttö on tasoittunut tai vähentynyt Espanjassa ja Yhdistyneessä kuningaskunnassa, joissa levinneisyys on tavallisesti ollut korkein, mutta ei kuitenkaan Tšekissä (121).
Az új lakossági felmérések azt igazolták, hogy az elmúlt években növekedést mutató amfetamin- és extasyfogyasztás talán stabilizálódik, sőt, esetleg csökken is. Az Egyesült Királyságban, illetve két másik olyan tagállamban, ahol e kábítószerek fogyasztása viszonylag magas volt (Csehország és Spanyolország), ezúttal az amfetaminok elmúlt évi használatának stabilizálódásáról vagy akár csökkenéséről számoltak be120. Az extasyhasználat hasonlóképpen kiegyenlítődni, sőt, talán visszaesni is látszik két magas előfordulási aránnyal rendelkező országban –Spanyolországban és az Egyesült Királyságban –, ugyanakkor Csehországban ez nem érzékelhető121.
Nyere befolkningsundersøkelser viser at inntaket av amfetamin og ecstasy, som har vist en oppadgående trend de siste årene, kan være i ferd med å stabilisere seg eller til og med synke. I Storbritannia og to andre medlemsstater hvor bruken av disse stoffene har vært relativt utbredt (Den tsjekkiske republikk og Spania), rapporteres det om en stabilisering eller nedgang i bruk siste år av amfetamin blant unge voksne (120). Tilsvarende synes bruken av ecstasy å flate ut eller gå ned i to land med høy prevalens, nemlig Spania og Storbritannia, men ikke i Den tsjekkiske republikk (121).
Din noile sondaje realizate la nivelul populaţiei reiese posibilitatea de stabilizare sau chiar de scădere a consumului de amfetamină şi ecstasy, consum care urmase o tendinţă ascendentă în ultimii ani. În Regatul Unit, precum şi în alte două state membre în care consumul acestor droguri a fost relativ ridicat (Republica Cehă şi Spania), consumul de amfetamine din ultimul an în rândul adulţilor tineri tinde să se stabilizeze sau chiar să se reducă (120). Şi, la fel, consumul de ecstasy pare să se stabilizeze sau chiar să se reducă în două ţări ce înregistrau o prevalenţă ridicată, Spania şi Regatul Unit, cu toate că această tendinţă nu se manifestă în cazul Republicii Cehe (121).
Nové prieskumy medzi obyvateľstvom poskytli dôkazy, že užívanie amfetamínu a extázy, ktoré má v posledných rokoch narastajúci trend, môže byť stabilizované alebo dokonca môže klesať. V Spojenom kráľovstve, ako aj v dvoch ďalších členských štátoch, kde je spotreba týchto drog relatívne vysoká (Česká republika a Španielsko), užívanie amfetamínov v poslednom roku medzi mladými dospelými sa teraz uvádza ako stabilizované alebo dokonca klesajúce (120). Podobne sa zdá, že užívanie extázy sa vyrovnáva alebo klesá v dvoch krajinách s vysokou prevalenciou, v Španielsku a Spojenom kráľovstve, ale nie v Českej republike (121).
Novejše raziskave med prebivalstvom kažejo, da se je uživanje amfetaminov in ekstazija, za katera je v zadnjih letih veljal trend naraščanja, morda ustalilo ali celo zmanjšalo. V Združenem kraljestvu in dveh drugih državah članicah, v katerih je bila poraba teh drog sorazmerno visoka (Češka republika in Španija), se po poročilih delež mlajših odraslih, ki so amfetamine zaužili v zadnjem letu, zdaj umirja ali celo zmanjšuje (120). Podobno se zdi, da se umirja ali celo zmanjšuje uživanje ekstazija v dveh državah z visoko stopnjo razširjenosti, v Španiji in Združenem kraljestvu, ne pa tudi v Češki republiki (121).
Befolkningsundersökningar visar att konsumtionen av amfetamin och ecstasy, som har visat en uppåtgående trend på senare år, nu stabiliseras eller till och med minskar. I Storbritannien, liksom i två andra medlemsstater där konsumtionen av dessa droger har varit relativt hög (Tjeckien och Spanien) rapporteras nu en stabilisering eller till och med en minskning av antalet unga vuxna som använt amfetaminer under de senaste tolv månaderna (120). Användning av ecstasy förefaller på samma sätt plana ut eller faktiskt minska i två länder med hög prevalens, Spanien och Storbritannien, men däremot inte i Tjeckien (121).
Yeni nüfus araştırmalarında, son yıllarda artma eğilimi gösteren amfetamin ve ecstasy tüketiminin dengelenmekte ve hatta düşüyor olabileceğine dair kanıtlar bulunmaktadır. Birleşik Krallık'ın yanı sıra, bu uyuşturucuların tüketiminin nispeten yüksek olduğu diğer iki Üye Devlet’te de (Çek Cumhuriyeti ve İspanya), genç yetişkinler arasında amfetaminin geçmiş yılda kullanımın artık dengelenmekte veya belki de düşmekte olduğu rapor edilmektedir (120). Ayrıca, benzer şekilde, Çek Cumhuriyeti’nde olmamakla birlikte, iki yüksek yaygınlıklı ülke olan İspanya ve Birleşik Krallık’ta ecstasy kullanımı dengeleniyor, hatta düşüyor gibi görünmektedir (121).
Pēdējo iedzīvotāju aptauju rezultāti liecina, ka pēdējos gados pieaugošais amfetamīnu un ekstazī lietošanas līmenis, iespējams, stabilizējas vai pat krītas. Saskaņā ar ziņojumiem Apvienotajā Karalistē, kā arī divās citās dalībvalstīs, kur šo narkotiku lietošanas līmenis ir bijis salīdzinoši augsts (Čehijā un Spānijā), pēdējā gada amfetamīnu lietošanas līmenis gados jaunu pieaugušo vidū tagad stabilizējas vai pat krītas (120). Izskatās, ka tāpat izlīdzinās vai pat samazinās ekstazī lietošanas līmenis divās augstas izplatības valstīs, proti, Spānijā un Apvienotajā Karalistē, bet to diemžēl nevar teikt par Čehiju (121).
  Okienko 4  
Chociaż wszystkie jednostki niskoprogowe prowadzą dokumentację swoich usług, a ich system monitorowania i sprawozdawczości bywa rozbudowany, to działania te są przede wszystkim przeznaczone dla organów finansujących te placówki, a w mniejszym stopniu przyczyniają się do wewnętrznego zarządzania jakością czy planowania i oceny usług.
Although all low-threshold agencies have in place some system for documenting their service delivery, and monitoring and reporting can be extensive, these activities are primarily orientated towards accountability to funding bodies and less towards internal quality management or service planning and evaluation. All too often, valuable information that is collected remains at the level of the agency. Despite its potential importance for monitoring drug use patterns and trends as well as service access, the low-threshold setting appears to be largely underused. One main obstacle is lack of standardisation and comparability of the collected information.
Bien que toutes les agences à bas seuil disposent d’un système d’enregistrement des services qu’elles fournissent et que la surveillance et le signalement de cas puissent être étendus, ces activités sont essentiellement axées sur l’obligation de rendre des comptes aux organismes qui les financent et moins sur la gestion de la qualité interne ou sur la planification et l’évaluation du service. Trop souvent, de précieuses informations sont recueillies, mais ne dépassent pas la structure de l’agence à bas seuil. En dépit de son importance potentielle pour surveiller les habitudes et les tendances de l’usage de drogue et comme point d’accès aux services, la structure à bas seuil semble dans une large mesure sous-utilisée. L’un des obstacles principaux est l’absence de normalisation et de comparabilité des informations recueillies.
Obwohl es in allen niedrigschwelligen Diensten ein System für die Dokumentation der von ihnen erbrachten Leistungen gibt und zuweilen eine umfassende Beobachtung und Berichterstattung erfolgt, sind diese Tätigkeiten vorwiegend darauf ausgerichtet, gegenüber den finanzierenden Einrichtungen Rechenschaft abzulegen, und zielen weniger auf ein internes Qualitätsmanagement oder die Planung und Evaluierung von Leistungen ab. Allzu häufig verbleiben erhobene wertvolle Informationen innerhalb des Dienstes. Ungeachtet ihrer potenziellen Bedeutung für die Beobachtung von Mustern und Tendenzen des Drogenkonsums sowie des Zugangs zu Dienstleistungen, werden die Möglichkeiten niedrigschwelliger Dienste offenbar weitgehend unzureichend ausgeschöpft. Eines der größten Hindernisse ist die mangelnde Standardisierung und Vergleichbarkeit der erhobenen Daten.
A pesar de que los centros de bajo umbral disponen de algunos sistemas para documentar los servicios que ofrecen, y el seguimiento y los informes elaborados pueden ser considerables, estas actividades están principalmente destinadas a rendir cuentas ante los organismos de financiación y menos enfocadas a la gestión de calidad interna o la planificación y evaluación de servicios. A menudo, se recoge información muy útil que no se divulga fuera del centro. A pesar de su importancia potencial para realizar un seguimiento de las pautas y tendencias del consumo de drogas y el acceso a los servicios, aparentemente no se explota gran parte de las posibilidades que ofrecen los centros de de bajo umbral. Uno de los obstáculos principales es la falta de estandarización y comparabilidad de la información recabada.
Benché tutte le strutture a bassa soglia dispongano di un sistema per la documentazione dei servizi resi, e sebbene le attività di monitoraggio e segnalazione possano essere intense, tali attività sono prevalentemente orientate a garantire l’affidabilità nei confronti degli organi finanziatori e meno attente alla gestione interna della qualità o alla pianificazione e alla valutazione dei servizi. Troppo spesso le preziose informazioni raccolte non escono dalla struttura. Nonostante l’importanza potenziale del monitoraggio dei modelli e delle tendenze di consumo degli stupefacenti nonché dell’accesso ai servizi, sembra che l’ambiente a bassa soglia sia ancora troppo poco sfruttato. Uno degli ostacoli principali è la scarsa standardizzazione e confrontabilità delle informazioni raccolte.
Embora todos os serviços de porta aberta possuam algum tipo de sistema para documentar as actividades que desenvolvem, e por vezes assegurem uma monitorização e uma notificação muito vastas, tal documentação é primordialmente orientada para a prestação de contas às instituições financiadoras e não tanto para a gestão da qualidade a nível interno, ou para o planeamento e a avaliação dos serviços. É muito frequente serem recolhidas informações preciosas que permanecem ao nível do serviço e, não obstante a sua potencial importância para monitorizar os padrões e tendências do consumo de droga, bem como o acesso aos serviços, os recursos destas entidades parecem estar a ser largamente subutilizados. Um obstáculo importante é a ausência de normalização e de comparabilidade das informações recolhidas.
Μολονότι όλες οι υπηρεσίες άμεσης πρόσβασης διαθέτουν κάποιο σύστημα για την τεκμηρίωση της παροχής των υπηρεσιών τους, και παρά το γεγονός ότι η παρακολούθηση και η αναφορά μπορεί να είναι ευρείας κλίμακας, οι δραστηριότητες αυτές πραγματοποιούνται κυρίως στο πλαίσιο της υποχρέωσης λογοδοσίας προς τους φορείς χρηματοδότησης και λιγότερο με γνώμονα την εσωτερική διαχείριση ποιότητας ή τον σχεδιασμό και την αξιολόγηση των παρεχόμενων υπηρεσιών. Πολύ συχνά, οι πολύτιμες πληροφορίες που συλλέγονται παραμένουν στο επίπεδο κάθε μεμονωμένης υπηρεσίας. Παρά τη δυνητική σημασία της για την παρακολούθηση των προτύπων και των τάσεων της χρήσης ναρκωτικών καθώς και της πρόσβασης σε υπηρεσίες, η άμεση πρόσβαση φαίνεται ότι δεν αξιοποιείται επαρκώς. Ένα βασικό εμπόδιο είναι η έλλειψη τυποποίησης και συγκρισιμότητας των συλλεγόμενων πληροφοριών.
Hoewel alle laagdrempelige hulpverleningsinstanties beschikken over een bepaald systeem om hun dienstverlening te documenteren, en er soms sprake is van uitgebreide monitoring en rapportage, zijn deze activiteiten hoofdzakelijk gericht op het afleggen van verantwoording aan de financierende organen en minder op intern kwaliteitsbeheer of op de planning en evaluatie van de diensten. Het gebeurt maar al te vaak dat waardevolle informatie die wordt verzameld, op het niveau van de instelling blijft. Ondanks het potentiële belang van laagdrempelige hulpverleningsinstanties bij het in kaart brengen van patronen en trends in het drugsgebruik en de toegang tot diensten, lijkt dit potentieel over het algemeen te weinig benut te worden. Een belangrijk obstakel is het gebrek aan standaardisering en vergelijkbaarheid van de verzamelde informatie.
Přestože všechna nízkoprahová zařízení mají zaveden nějaký systém dokumentace poskytovaných služeb a přestože monitorování a hlášení může být rozsáhlé, tyto aktivity jsou zaměřeny především na doložení opodstatněnosti služeb financujícím institucím a méně na vnitřní řízení kvality nebo plánování a hodnocení služeb. Až příliš často tak zůstávají cenné informace, které jsou shromažďovány, na úrovni zařízení. Přes svůj potenciální význam pro sledování vzorců užívání drog a souvisejících trendů i přístupu ke službám se jeví nízkoprahová zařízení z velké části jako nedostatečně využívaná. Jednou z hlavních překážek je nedostatečná standardizace a srovnatelnost shromážděných informací.
Selv om alle lavtærskeltjenester har indført et eller andet system til dokumentation af deres tilbud, og overvågningen og indberetningen kan være omfattende, tager disse aktiviteter primært sigte på ansvaret over for finansieringsorganerne og i mindre omfang på den interne kvalitetskontrol eller planlægning og evaluering af tilbuddene. Værdifulde oplysninger, som indsamles, forbliver alt for ofte hos tjenesten. Trods deres potentielle betydning for overvågningen af stofbrugsmønstre og tendenser samt adgangen til tilbud, synes lavtærskeltjenesterne i vidt omfang at være uudnyttede. Én vigtig hindring er manglende standardisering og sammenlignelighed af de indsamlede oplysninger.
Kuigi madala läve keskustes on teatud määral olemas teenuste osutamise dokumenteerimise süsteem ning seire ja aruandlus võib olla üsna ulatuslik, on peamine siiski rahastajatele esitatav aruandlus ning vähem keskendutakse rahvusvahelisele kvaliteedijuhtimisele või teenuste planeerimisele ja hindamisele. Tihtipeale ei jõua kogutud informatsioon keskusest kaugemale. Vaatamata keskuste võimalustele jälgida narkootikumide tarvitamise tavasid ja suundumusi ning ka teenuste kättesaadavust, ilmneb, et madala läve keskuste potentsiaali kasutatakse liiga vähe. Üks peamisi takistusi on see, et kogutud informatsioon ei ole standardiseeritud ega võrreldav.
Kaikilla matalan kynnyksen keskuksilla on käytössä jonkinlainen järjestelmä palvelujen tarjonnan dokumentointiin, ja niiden seuranta- ja raportointityö voi olla laajaakin, mutta tällainen toiminta liittyy lähinnä tilivelvollisuuteen rahoittajia kohtaan eikä niinkään sisäiseen laadunhallintaan tai palvelujen suunnitteluun ja arviointiin. Arvokas tieto jää liian usein keskukseen. Matalan kynnyksen palveluja hyödynnetään aivan liian vähän, kun otetaan huomioon, miten suuri merkitys niillä voisi olla huumeiden käyttötapojen, huumeidenkäytön suuntausten ja palvelujen saatavuuden seurannassa. Yhtenä suurimmista esteistä on kerätyn tiedon standardoimattomuus ja vertailukelvottomuus.
Bár a szolgáltatásnyújtás dokumentálására szolgáló rendszer valamilyen formában mindegyik alacsonyküszöbű ügynökségnél működik, valamint a megfigyelés és a beszámolás adott esetben kiterjedt lehet, e tevékenységek célja elsősorban a finanszírozó szervek felé való elszámolás, és így kevésbé irányulnak a belső minőségirányításra vagy a szolgáltatások megtervezésére és értékelésére. Az összegyűjtött értékes információk nagyon gyakran megrekednek az egyes ügynökségek szintjén. Annak ellenére, hogy a kábítószer-használati minták és tendenciák, illetve a szolgáltatásokhoz való hozzáférés megfigyelésében fontos szerepet tudna vállalni, az alacsonyküszöbű rendszer nagyrészt kihasználatlannak tűnik. Ennek egyik fő akadálya a gyűjtött információ szabványosításának és összehasonlíthatóságának hiánya.
Selv om lavterskeltjenestene har et visst system for å dokumentere tjenestene som benyttes hos dem, og selv om kartleggingen og rapporteringen kan være omfattende, er disse aktivitetene primært forbundet med rapporteringsplikten de har til finansierende organer og mindre med intern kvalitetsstyring eller planlegging og evaluering av tilbudene. Altfor ofte forblir verdifull informasjon hos lavterskeltjenesten. Til tross for at informasjonen kunne ha spilt en viktig rolle i kartleggingen av bruksmønstre, trender og tjenestetilgang, synes det som om lavterskelmiljøet for en stor del er dårlig utnyttet. En av de største hindringene er mangelen på standardisering og sammenlignbarhet av de innsamlede dataene.
Deşi toate agenţiile cu acces necondiţionat deţin un anume sistem de confirmare prin documente a furnizării de servicii, iar monitorizarea şi raportarea pot fi vaste, aceste activităţi au în primul rând scopul de justificare în faţa organismelor de finanţare şi mai puţin pentru gestionarea internă a calităţii sau planificarea şi evaluarea serviciilor. De cele mai multe ori, informaţii preţioase colectate rămân la nivelul agenţiei. În ciuda importanţei potenţiale pentru monitorizarea modelelor şi tendinţelor de consum de droguri, agenţia cu acces necondiţionat este foarte puţin folosită. Un obstacol esenţial este absenţa standardizării şi comparabilităţii informaţiilor colectate.
Hoci všetky nízkoprahové agentúry majú zavedený systém pre dokumentovanie poskytovania ich služieb a monitorovanie a poskytovanie správ môže byť rozsiahle, tieto činnosti sú v prvom rade orientované smerom k zodpovednosti voči financujúcim orgánom a menej smerom k riadeniu vnútornej kvality alebo plánovaniu a hodnoteniu služieb. Príliš často zostávajú cenné informácie, ktoré sú zhromaždené, na úrovni agentúry. Napriek jeho potenciálnej dôležitosti pre monitorovanie foriem užívania drog a trendov, ako aj prístupu k službám sa zdá, že nízkoprahové zariadenie je zväčša málo využívané. Jednou hlavnou prekážkou je chýbanie štandardizácie a porovnateľnosti zhromaždených informácií.
Čeprav imajo nizkopražne agencije nekakšen sistem evidentiranja svojih storitev in bi lahko zagotovile obsežno spremljanje in poročanje, so te dejavnosti usmerjene predvsem v odgovornost do organov, ki jih financirajo, in manj v interno obvladovanje kakovosti ali načrtovanje in vrednotenje storitev. Dragocene zbrane informacije preveč pogosto ostanejo na ravni agencije. Kljub potencialni pomembnosti pri spremljanju vzorcev in trendov uživanja drog ter dostopa do storitev se zdi, da je nizkopražno okolje večinoma premalo izkoriščeno. Glavna ovira je pomanjkanje standardizacije in primerljivosti zbranih informacij.
Även om samtliga myndigheter som erbjuder lågtröskelvård har något system för att dokumentera den service de har givit, och övervakning och rapportering kan ofta vara omfattande, är dessa insatser främst avsedda som redovisning till de organ som finansierar verksamheten och mindre inriktade på intern kvalitetsstyrning eller planering och utvärdering av tjänsterna. Värdefull information som samlas in stannar alltför ofta på plats. Trots att uppgifter från lågtröskelvården kan vara viktiga för att följa mönster och trender för drogbruk och tillgång på tjänster, förefaller de i stor utsträckning vara underutnyttjade. Det främsta hindret är brist på standardisering av och jämförbarhet för insamlade uppgifter.
Her ne kadar tüm düşük eşikli kurumların verdikleri hizmetleri belgelendirmek için bir sistemleri bulunsa ve izleme ile raporlama çok kapsamlı olabilmekteyse de bu faaliyetler, öncelikli olarak finansman organlarına hesap vermeye ve daha az oranda da iç kalite yönetimi veya hizmet planlama ve değerlendirmeye yöneliktir. Toplanan değerli bilgiler fazlasıyla kurum düzeyinde kalmaktadır. Uyuşturucu şekilleri ve eğilimlerini izlemenin yanı sıra hizmet erişimi için olan potansiyel önemine rağmen, düşük eşikli ortamın çoğu zaman yeterince kullanılmadığı gözlemlenmektedir. Bunun önündeki başlıca engellerden biri, toplanan bilgilerin standardizasyonu ve karşılaştırılabilirliğindeki eksikliktir.
Lai gan visās zema sliekšņa pakalpojumu aģentūrās ir ieviesta tāda vai citāda sniegto pakalpojumu reģistrācijas sistēma un pārraudzības un paziņošanas apjoms mēdz būt plašs, šis darbs tiek veikts galvenokārt, lai atskaitītos finansētājiem, un daudz mazākā mērā, lai novērtētu iekšējās kvalitātes vadību vai pakalpojumu plānošanu. Diemžēl pārāk bieži vērtīga aģentūru apkopota informācija tā arī nenokļūst ārpus aģentūru sienām. Lai gan zema sliekšņa pakalpojumu iestādes varētu kļūt par svarīgiem narkotiku lietošanas ieviržu un tendenču, kā arī pakalpojumu pieejamības pārraudzības centriem, šajā ziņā to iespējas lielā mērā paliek novārtā. Viens no galvenajiem šķēršļiem ir apkopotās informācijas nepietiekama standartizācija un salīdzināmība.
  Nota prawna  
EMCDDA nie przyjmuje na siebie żadnej odpowiedzialności ani odpowiedzialności prawnej za jakiekolwiek skutki wynikające z wykorzystania danych zawartych w niniejszym dokumencie. Treść niniejszej publikacji niekoniecznie odzwierciedla oficjalne opinie partnerów EMCDDA, państw członkowskich UE czy innych instytucji lub organów Unii Europejskiej lub Wspólnot Europejskich.
This publication of the European Monitoring Centre for Drugs and Drug Addiction (EMCDDA) is protected by copyright. The EMCDDA accepts no responsibility or liability for any consequences arising from the use of the data contained in this document. The contents of this publication do not necessarily reflect the official opinions of the EMCDDA’s partners, the EU Member States or any institution or agency of the European Union or European Communities.
Cette publication de l'Observatoire européen des drogues et des toxicomanies (OEDT) est protégée par la législation sur le droit d'auteur. L'OEDT décline toute responsabilité quant aux conséquences de l'utilisation des données figurant dans ce document. Le contenu de cette publication ne reflète pas nécessairement l'opinion officielle des partenaires de l'OEDT, des États membres de l'Union européenne ou de toute institution ou organe de l'Union européenne ou des Communautés européennes.
Diese Publikation ist Eigentum der Europäischen Beobachtungsstelle für Drogen und Drogensucht (EBDD) und urheberrechtlich geschützt. Die EBDD übernimmt keine Verantwortung bzw. Haftung für die Folgen der möglichen Weiterverwendung der hierin enthaltenen Daten. Der Inhalt dieser Veröffentlichung gibt nicht unbedingt den offiziellen Standpunkt der Partner der EBDD, der EU-Mitgliedstaaten oder anderer Einrichtungen und Agenturen der Europäischen Union oder der Europäischen Gemeinschaften wieder.
Esta publicación es propiedad del Observatorio Europeo de las Drogas y las Toxicomanías (OEDT) y está protegida por los derechos de autor. El OEDT no acepta responsabilidad alguna por las consecuencias que pudieran derivarse del uso de los datos contenidos en este documento. El contenido de esta publicación no refleja necesariamente las opiniones oficiales de los socios del OEDT, los Estados miembros de la UE o cualquier institución o agencia de la Unión Europea o de las Comunidades Europeas.
Questa pubblicazione dell’Osservatorio europeo delle droghe e delle tossicodipendenze (OEDT) è protetta da copyright. L’OEDT declina ogni responsabilità, reale o presunta, per l’uso che venga fatto delle informazioni contenute nel presente documento. Il contenuto della presente pubblicazione non rispecchia necessariamente il parere ufficiale dei partner dell’OEDT, degli Stati membri dell’UE o di qualsiasi istituzione o agenzia dell’Unione europea o delle Comunità europee.
A presente publicação é propriedade do Observatório Europeu da Droga e da Toxicodependência (OEDT) e encontra-se protegida por direitos de autor. O OEDT não tem qualquer responsabilidade, real ou implícita, pela utilização que venha a ser feita das informações contidas no presente documento. O conteúdo da presente publicação não reflecte necessariamente as opiniões oficiais dos parceiros do OEDT, dos Estados-Membros da UE ou de qualquer instituição ou agência da União Europeia ou das Comunidades Europeias.
Η παρούσα έκδοση αποτελεί ιδιοκτησία του Ευρωπαϊκού Κέντρου Παρακολούθησης Ναρκωτικών και Τοξικομανίας (ΕΚΠΝΤ) και καλύπτεται από δικαιώματα πνευματικής ιδιοκτησίας. Το ΕΚΠΝΤ δεν φέρει καμία ευθύνη ή υπαιτιότητα για τυχόν συνέπειες από τη χρήση των στοιχείων που περιέχει το παρόν έγγραφο. Το περιεχόμενο της παρούσας έκδοσης δεν αντιπροσωπεύει υποχρεωτικά την επίσημη θέση των εταίρων του ΕΚΠΝΤ, των κρατών μελών της ΕΕ ή των θεσμικών οργάνων και οργανισμών της Ευρωπαϊκής Ένωσης ή των Ευρωπαϊκών Κοινοτήτων.
Deze uitgave is eigendom van het Europees Waarnemingscentrum voor drugs en drugsverslaving (EWDD) en is auteursrechtelijk beschermd. Het EWDD wijst elke verantwoordelijkheid en aansprakelijkheid van de hand voor mogelijke gevolgen die voortvloeien uit het gebruik van de gegevens uit dit document. De inhoud van deze uitgave geeft niet noodzakelijkerwijs de standpunten weer van de partners van het EWDD, van de lidstaten van de EU of van de instellingen of agentschappen van de Europese Unie of de Europese Gemeenschappen.
Tato publikace Evropského monitorovacího centra pro drogy a drogovou závislost (EMCDDA) je chráněna autorským právem. EMCDDA odmítá jakoukoli občanskoprávní či jinou odpovědnost za jakékoli důsledky vyplývající z použití údajů uvedených v tomto dokumentu. Obsah této publikace nemusí nutně vyjadřovat oficiální názory partnerů EMCDDA, členských států EU či jakékoli instituce nebo agentury Evropské unie nebo Evropských společenství.
Denne publikation tilhører Det Europæiske Overvågningscenter for Narkotika og Narkotikamisbrug (EONN) og er ophavsretligt beskyttet. EONN påtager sig ingen form for ansvar for eventuelle følger af anvendelsen af de i dette dokument indeholdte oplysninger. Publikationens indhold er ikke nødvendigvis udtryk for de officielle holdninger hos EONN's partnere, EU-medlemsstaterne eller Den Europæiske Unions eller De Europæiske Fællesskabers institutioner eller agenturer.
Käesolev Euroopa Narkootikumide ja Narkomaania Seirekeskuse (EMCDDA) väljaanne on autoriõigusega kaitstud. EMCDDA ei võta enesele vastutust ega kohustusi seoses käesolevas dokumendis sisalduvate andmete kasutamisest tulenevate tagajärgedega. Käesoleva väljaande sisu ei pruugi kajastada EMCDDA partnerite, ELi liikmesriikide või Euroopa Liidu või Euroopa Ühenduste mis tahes institutsioonide või asutuste ametlikku seisukohta.
Tällä Euroopan huumausaineiden ja niiden väärinkäytön seurantakeskuksen (EMCDDA) julkaisulla on tekijänoikeussuoja. EMCDDA ei ota vastuuta tämän asiakirjan sisältämien tietojen käytön seurauksista. Tämän julkaisun sisältö ei välttämättä vastaa EMCDDA:n yhteistyökumppaneiden, EU:n jäsenvaltioiden tai minkään Euroopan unionin tai Euroopan yhteisöjen toimielimen tai viraston virallisia näkemyksiä.
A Kábítószer és Kábítószer-függőség Európai Megfigyelőközpontjának (European Monitoring Centre for Drugs and Drug Addiction, EMCDDA) e jelentését szerzői jog védi. Az EMCDDA nem vállal felelősséget vagy kötelezettséget az ebben a dokumentumban szereplő adatok felhasználásából eredő következményekért. A kiadvány tartalma nem feltétlenül tükrözi az EMCDDA partnereinek, az Európai Unió tagállamainak vagy az Európai Unió, illetve az Európai Közösségek bármely intézményének vagy hivatalának hivatalos véleményét.
Denne publikasjonen fra Det europeiske overvåkingssenter for narkotika og narkotikamisbruk (EONN) er opphavsrettslig beskyttet. EONN påtar seg intet juridisk eller erstatningsrettslig ansvar for følger av bruken av opplysningene i dette dokumentet. Innholdet i denne publikasjonen representerer ikke nødvendigvis de offisielle holdningene til EONNs partnere, medlemsstatene i EU eller andre institusjoner eller organer i Den europeiske union eller De europeiske fellesskap.
Această publicaţie a Observatorului European pentru Droguri şi Toxicomanie (OEDT) este protejată de dreptul de autor. OEDT nu îşi asumă nici un fel de răspundere pentru consecinţele care decurg din folosirea datelor cuprinse în acest document. Conţinutul acestei publicaţii nu reflectă în mod necesar opiniile oficiale ale partenerilor OEDT, ale statelor membre ale Uniunii Europene, sau ale vreunei instituţii sau agenţii a Uniunii Europene sau a Comunităţilor Europene.
Táto publikácia Európskeho monitorovacieho centra pre drogy a drogovú závislosť (EMCDDA) je chránená autorským právom. EMCDDA odmieta právnu a inú zodpovednosť za akékoľvek dôsledky vyplývajúce z použitia údajov uvádzaných v tomto dokumente. Obsah tejto publikácie nemusí vyjadrovať oficiálne názory partnerov EMCDDA, členských štátov EÚ ani inštitúcií alebo agentúr Európskej únie alebo Európskych spoločenstiev.
Pričujoča publikacija Evropskega centra za spremljanje drog in zasvojenosti z drogami (EMCDDA, v nadaljevanju: Center) je zaščitena z avtorskimi pravicami. Center ne sprejema odgovornosti za posledice, ki izhajajo iz uporabe podatkov iz tega dokumenta. Vsebina te publikacije ne odseva nujno uradnih mnenj partnerjev Centra, držav članic EU ali katere koli ustanove ali agencije Evropske unije ali Evropskih skupnosti.
Denna publikation från Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk (ECNN) är upphovsrättsligt skyddad. ECNN tar inget ansvar för eventuella konsekvenser av hur uppgifterna i dokumentet används. Innehållet återspeglar inte nödvändigtvis den officiella ståndpunkten för ECNN:s partner, EU-medlemsstaterna eller de övriga institutionerna eller inrättningarna i Europeiska unionen eller gemenskapen.
Avrupa Uyuşturucu ve Uyuşturucu Bağımlılığını İzleme Merkezi’nin (EMCDDA) bu yayını telif hakkıyla korunmaktadır. EMCDDA, bu belgede yer alan verilerin kullanımından kaynaklanan herhangi bir sonuç için hiçbir sorumluluk veya yükümlülük kabul etmez. Bu yayının içindekiler, EMCDDA’nın ortakları, AB Üye Devletleri veya Avrupa Birliği ya da Avrupa Toplulukları’nın herhangi bir kurumu ya da kuruluşunun resmi görüşlerini yansıtmıyor olabilir.
Šīs Eiropas Narkotiku un narkomānijas uzraudzības centra (EMCDDA) publikācijas autortiesības ir aizsargātas ar likumu. EMCDDA neuzņemas nekādas saistības vai atbildību par sekām, kas var rasties, izmantojot dokumentā atrodamo informāciju. Dokumentā paustie atzinumi var nesakrist ar EMCDDA partneru, ES dalībvalstu vai citu Eiropas Savienības vai Eiropas Kopienu institūciju vai iestāžu oficiālo viedokli.
  Okienko 8  
Fakt, że intensywne zażywanie konopi indyjskich często towarzyszy problemom psychicznym o podłożu innym niż narkotyki, ma określone skutki praktyczne. Przy opracowywaniu planu leczenia dla osób zażywających konopie indyjskie lekarze mogą mieć trudności z ustaleniem, czy najpierw należy zająć się problemem narkotyków czy zdrowiem psychicznym.
The fact that intensive cannabis use often co-occurs with non-drug-specific mental problems has practical implications. When forming a treatment plan for cannabis users it may be difficult for clinicians to know whether to start with the drug use or the mental health problem. Studies of the effects of treatment for problem cannabis use are still scarce, and the few that exist cover only specific psychosocial treatments. All other treatment modalities have either not been studied at all or insufficiently studied; thus evidence for efficacy and effectiveness is lacking.
Le fait que l’usage intensif de cannabis coïncide souvent avec des problèmes mentaux non spécifiques à la drogue a des conséquences pratiques. En effet, lors de l’élaboration d’un programme de traitement pour usagers de cannabis, les cliniciens peuvent éprouver des difficultés à savoir s’ils doivent commencer par traiter l’usage de cannabis ou le problème de santé mentale. Des études portant sur les effets du traitement pour usage problématique de cannabis sont encore peu nombreuses et les rares qui existent ne couvrent que des traitements psychosociaux spécifiques. Toutes les autres modalités de traitement n’ont soit pas été étudiées du tout, soit l’ont été insuffisamment. En conséquence, les données relatives à l’efficacité manquent.
Die Tatsache, dass intensiver Cannabiskonsum häufig mit nicht drogenspezifischen psychischen Problemen einhergeht, hat Auswirkungen in der Praxis. Bei der Erarbeitung eines Behandlungsplans für Cannabiskonsumenten kann der Arzt unter Umständen nur schwer entscheiden, ob er zunächst den Drogenkonsum oder das psychische Problem behandeln soll. Noch immer gibt es nur vereinzelte Studien über die Behandlungserfolge bei problematischen Cannabiskonsumenten, und die wenigen vorliegenden Untersuchungen befassen sich lediglich mit bestimmten psychosozialen Behandlungsformen. Alle anderen Behandlungsmöglichkeiten wurden entweder noch gar nicht oder nur unzureichend untersucht. Daher liegen kaum Evidenzdaten über ihre Wirksamkeit vor.
El hecho de que el consumo intensivo de cannabis coincida a menudo con problemas mentales que no están específicamente relacionados con las drogas tiene implicaciones prácticas. Cuando se elabora un plan de tratamiento para consumidores de cannabis, puede resultar complicado para el personal médico saber si es mejor tratar el consumo de droga o el problema de salud mental en primer lugar. Los estudios sobre los efectos del tratamiento para consumo problemático de cannabis todavía siguen siendo escasos, y los pocos que existen versan sobre tratamientos psicosociales específicos. Por lo que se refiere a las demás modalidades de tratamiento, o bien no se han investigado o bien los estudios realizados no son suficientes. Por este motivo, no disponemos de información que pruebe la eficacia y la efectividad de estos tratamientos.
Il fatto che il consumo intensivo di cannabis spesso concomiti con disturbi mentali non specificamente dipendenti dal consumo di droga ha delle implicazioni pratiche. I medici, nel definire un piano di trattamento per i consumatori di cannabis, non sempre riescono a capire se sia preferibile iniziare a curare la tossicodipendenza o il disturbo mentale. Sono ancora pochi gli studi condotti sugli effetti del trattamento del consumo problematico di cannabis e i pochi studi disponibili fanno riferimento soltanto a trattamenti psicosociali specifici. Tutte le altre modalità di trattamento non sono state analizzate o sono state studiate soltanto in maniera superficiale; pertanto, mancano le prove dell’efficacia e dell’efficienza di questi interventi.
O facto de o consumo intensivo de cannabis ser, muitas vezes, concomitante com a existência de problemas mentais que não são específicos da droga tem implicações de ordem prática. Ao formularem um plano de tratamento para os consumidores de cannabis os médicos poderão ter dificuldade em saber se devem começar pelo consumo de droga ou pelo problema de saúde mental. Os estudos sobre os efeitos do tratamento do consumo problemático de cannabis ainda são escassos e os poucos que existem apenas abrangem tratamentos psicossociais específicos. Todas as outras modalidades de tratamento ainda não foram estudadas ou foram-no insuficientemente, pelo que faltam dados sobre a sua eficácia e eficiência.
Το γεγονός ότι η εντατική χρήση κάνναβης συχνά συνυπάρχει με προβλήματα ψυχικής υγείας που δεν συνδέονται με τη χρήση ναρκωτικών έχει πρακτικές συνέπειες. Κατά τον σχεδιασμό θεραπείας για τους χρήστες κάνναβης οι ιατροί ενδεχομένως δυσκολεύονται να αποφασίσουν εάν πρέπει να ξεκινήσουν από την αντιμετώπιση της χρήσης ναρκωτικών ή το πρόβλημα ψυχικής υγείας. Οι μελέτες για τα αποτελέσματα της θεραπείας της προβληματικής χρήσης κάνναβης εξακολουθούν να σπανίζουν και οι λιγοστές που υπάρχουν καλύπτουν μόνον συγκεκριμένες ψυχοκοινωνικές θεραπείες. Όλες οι άλλες μέθοδοι θεραπείας είτε δεν έχουν μελετηθεί καθόλου είτε δεν έχουν μελετηθεί επαρκώς. Ως εκ τούτου, δεν υπάρχουν στοιχεία για την αποδοτικότητα και την αποτελεσματικότητά τους.
Het feit dat intensief cannabisgebruik vaak voorkomt in samenhang met mentale problemen die niet drugsspecifiek zijn, heeft praktische gevolgen. Wanneer clinici een behandelplan opstellen voor cannabisgebruikers, kan het voor hen moeilijk te bepalen zijn of zij moeten beginnen met het drugsgebruik of met het mentale probleem. Studies naar de effecten van de behandeling van problematisch cannabisgebruik zijn nog altijd schaars, en de weinige studies die uitgevoerd zijn hebben uitsluitend betrekking op specifieke psychosociale behandelingen. Alle overige behandelingsmogelijkheden zijn nog helemaal niet of onvoldoende bestudeerd; bewijzen voor de werkzaamheid en doeltreffendheid ontbreken derhalve.
Skutečnost, že intenzivní užívání konopí se mnohdy vyskytuje souběžně s mentálními problémy nesouvisejícími specificky s drogami, má praktické důsledky. Při stanovování léčebného plánu pro uživatele konopí může být pro klinické pracovníky obtížné poznat, zda mají nejprve léčit užívání drogy nebo mentální poruchu. Studie účinků léčby problémového užívání konopí jsou dosud vzácné a těch několik málo, které existují, se zabývá pouze specifickými psychosociálními léčebnými postupy. Všechny ostatní léčebné postupy buďto nebyly zkoumány studiemi vůbec, nebo pouze nedostatečně; důkazy o účinnosti a efektivnosti proto scházejí.
Den omstændighed, at intensiv cannabisbrug ofte forekommer sammen med ikke-narkotikaspecifikke psykiske problemer, har praktiske konsekvenser. Ved udarbejdelsen af en behandlingsplan til cannabisbrugere kan det være vanskeligt for klinikerne at vide, om de skal begynde med stofbrugen eller det psykiske problem. Der foreligger stadig kun få undersøgelser af virkningerne af behandling for problematisk cannabisbrug, og de få, der findes, dækker kun specifikke psykosociale behandlinger. Alle andre behandlingsmetoder er enten overhovedet ikke blevet undersøgt eller ikke tilstrækkeligt; der mangler således beviser for effektiviteten heraf.
Intensiivse kanepitarvitamisega kaasnevad tihti vaimsed probleemid, mis ei pruugi sõltuda ainult narkootilistest ainetest ning sellel on ka praktilised mõjud. Kanepitarvitajate raviplaani koostades võib meedikutel olla raske kindlaks teha, kas alustada narkomaania või vaimse haiguse ravist. Problemaatiliste kanepitarvitajate ravi tulemuste kohta on uuringuid ikka veel napilt ning needki vähesed, mis olemas on, keskenduvad kitsalt psühhosotsiaalsele ravile. Teisi ravimeetodeid ei ole kas üldse uuritud või on uuritud ebapiisavalt, seetõttu puuduvad andmed ravi tõhususe ja tulemuste kohta.
Sillä seikalla, että runsaaseen kannabiksen käyttöön liittyy usein tietystä päihteestä riippumattomia mielenterveysongelmia, on käytännön seurauksia. Kun lääkäri laatii hoitosuunnitelmaa kannabiksen käyttäjälle, hänen voi olla vaikea päättää, pitäisikö aloittaa huumeidenkäytöstä vai mielenterveysongelmasta. Kannabiksen ongelmakäytön hoidon tehoamista ei ole vielä tutkittu kovin paljon, ja niissä harvoissa tutkimuksissa, joita alalla on tehty, on käsitelty vain erityisiä psykososiaalisia hoitomuotoja. Muita hoitomuotoja ei joko ole tutkittu lainkaan tai niitä ei ole tutkittu riittävästi, joten niiden tehoamisesta ei ole näyttöä.
Az a tény, hogy az intenzív kannabiszhasználat gyakran nem drogspecifikus mentális betegségekkel együtt fordul elő, gyakorlati kihatásokkal is bír. A kannabiszhasználók kezelési tervének összeállításakor az orvosoknak olykor nehéz eldönteniük, hogy a kábítószer-használat vagy a mentális egészségügyi probléma felől kezdjék-e meg a kezelést. A problémás kannabiszhasználat kezelésének hatásairól készült vizsgálatok még mindig ritkák, és a néhány meglévő is csak konkrét pszichoszociális kezelésekre terjed ki. A többi kezelési módot még egyáltalán nem, illetve nem kellőképpen tanulmányozták; ezért nincsenek bizonyítékok a hatékonyságra és az eredményességre vonatkozóan.
Det faktum at intensiv cannabisbruk ofte forekommer samtidig med ikke-stoff-spesifikke psykiske problemer, har praktiske konsekvenser. Under utarbeidelsen av en behandlingsplan for cannabisbrukere kan det være vanskelig for klinikere å vite om de skal starte med narkotikabruken eller med de psykiske helseproblemene. Studier av effekten av behandling for problembruk av cannabis er fremdeles sjeldne, og de få som eksisterer, dekker bare spesifikke psykososiale behandlingstilbud. Alle andre behandlingsopplegg har enten ikke vært undersøkt i det hele tatt eller har ikke vært tilstrekkelig undersøkt. Dermed har vi heller ingen dokumentasjon på effekten og effektiviteten av behandlingsoppleggene.
Deoarece consumul intensiv de canabis apare deseori în asociere cu probleme mintale care nu sunt specifice consumului de droguri, apar implicaţii practice. Atunci când elaborează o schemă de tratament pentru consumatorii de canabis, clinicienilor le este greu să se decidă dacă să înceapă cu consumul de droguri sau cu problema de sănătate mintală. Studiile privind efectele tratamentului pentru consumul problematic de droguri sunt încă limitate, iar puţinele care există se referă numai la tratamente psihologice specifice. Celelalte tipuri de tratament fie nu au fost studiate deloc, fie au fost insuficient studiate, de aceea dovezile privind eficacitatea şi eficienţa lipsesc.
Skutočnosť, že intenzívne užívanie kanabisu sa často vyskytuje spoločne s duševnými problémami, ktoré nie sú špecifické pre drogy, má praktické dôsledky. Keď sa vytvára plán liečby pre užívateľov kanabisu, pre lekárov je ťažké určiť, či majú začať s problémom užívania drog alebo problémom duševného zdravia. Štúdie účinkov liečby kvôli problémovému užívaniu kanabisu sú stále zriedkavé a tých málo, ktoré existujú, pokrýva iba špecifické psychosociálne liečby. Všetky ostatné spôsoby liečby buď neboli študované vôbec alebo boli študované nedostatočne; takže dôkazy o účinnosti a efektívnosti chýbajú.
Obstajajo praktične posledice dejstva, da se intenzivno uživanje konoplje pogosto pojavlja skupaj s psihičnimi težavami, ki za drogo niso specifične. Pri oblikovanju načrta zdravljenja uživalcev konoplje se lahko zdravniki znajdejo v precepu, ali naj začnejo zdraviti uživanje droge ali problem psihičnega zdravja. Študije učinkov zdravljenja problema uživanja konoplje so še vedno pičle in tistih nekaj, kar jih je, obravnava izključno specifična psihosocialna zdravljenja. Vsi drugi načini zdravljenja bodisi sploh niso bili preučeni ali pa so bili nezadostno preučeni, dokazov o učinkovitosti in uspešnosti zato primanjkuje.
Det faktum att intensivt cannabisbruk ofta sammanfaller med psykiska problem som inte är specifika för droger har praktiska följder. När en behandlingsplan för en cannabisanvändare utformas kan det vara svårt för kliniken att veta om de ska börja med missbruket eller det psykiska hälsoproblemet. Fortfarande har bara ett fåtal studier gjorts av effekterna av behandling för problematiskt cannabismissbruk, och de få studier som finns täcker enbart specifika psykosociala behandlingar. Andra behandlingsmöjligheter har antingen inte studerats alls eller är otillräckligt undersökta. Bevis för effektivitet och ändamålsenlighet saknas alltså.
Yoğun esrar kullanımının genellikle uyuşturucu tipine özel olmayan ruhsal sorunlarla birlikte meydana gelmesi gerçeğinin uygulamaya yönelik sonuçları vardır. Esrar kullanıcıları için bir tedavi planı oluştururken, klinisyenler için uyuşturucu kullanımından mı yoksa ruhsal sağlık sorunundan mı başlamak gerektiğini bilmek güç olabilir. Sorunlu esrar kullanımı tedavisinin etkilerine dair çalışmalar hala seyrek olup, var olan birkaçı da yalnızca belirli psikososyal tedavileri kapsamaktadır. Tüm diğer tedavi şekilleri üzerinde ya hiç çalışılamamış ya da yeterince çalışma yapılmamıştır; dolayısıyla etkinlik ve verimliliğe dair kanıt bulunmamaktadır.
Kaņepju intensīvas lietošanas un ar konkrētām narkotikām nesaistītu psihisku problēmu biežā līdzāspastāvēšana rada praktiskas problēmas. Izstrādājot kaņepju lietotāju ārstēšanas plānus, mediķiem ir grūti izlemt, vai labāk sākt ar narkotiku problēmu vai ar psihisko problēmu risināšanu. Pētījumi par problemātisku kaņepju lietotāju ārstēšanas rezultātiem joprojām ir nepietiekami, turklāt veiktie pētījumi attiecas tikai uz atsevišķām psihosociālām ārstēšanas metodēm. Pārējie ārstniecības veidi vai nu vispār nav pētīti, vai ir pētīti nepietiekami, tādēļ trūkst pierādījumu par to iedarbīgumu un efektivitāti.
  Okienko 2  
W Europie zakres polityki antynarkotykowej zaczyna wykraczać poza narkotyki nielegalne i obejmuje inne substancje uzależniające czy nawet rodzaje zachowań. Znajduje to swoje odbicie w polityce antynarkotykowej niektórych państw członkowskich i w strategiach antynarkotykowych UE.
In Europe, the scope of drug policies is beginning to stretch beyond illicit drugs and to encompass other addictive substances or even types of behaviour. This is found in the drug policies of some Member States and in EU drugs strategies. Increasingly, research is addressing the issue of addiction or addictive behaviours irrespective of the substances concerned. The selected issue on the increasing attention being given in national illicit drugs strategies or policy documents to licit substances or to addiction per se aims at presenting a first insight into this emerging phenomenon in the European Union.
En Europe, la portée des politiques antidrogue commence à s’étendre au-delà des drogues illicites et à englober d’autres substances engendrant une dépendance ou des comportements similaires. Cette tendance transparaît dans les politiques antidrogue de certains États membres et dans les stratégies antidrogue de l’Union européenne. La recherche se penche de plus en plus sur la question de la toxicomanie ou des comportements de dépendance, quelle que soit la substance concernée. La question particulière consacrée à l’attention croissante accordée aux substances licites ou à la toxicomanie proprement dite dans les stratégies nationales sur les drogues illicites ou dans les politiques nationales a pour objet de donner un premier aperçu de ce phénomène émergent dans l’Union européenne.
In Europa beginnt man, den Gegenstand der Drogenpolitik über illegale Drogen hinaus auf andere Suchtmittel oder auch Verhaltensweisen auszuweiten. Dies geht aus der Drogenpolitik einiger Mitgliedstaaten und den EU-Drogenstrategien hervor. Die Forschungen befassen sich zunehmend mit dem Thema Sucht oder Suchtverhalten, ohne die betreffenden Substanzen zu berücksichtigen. Das ausgewählte Thema über die zunehmende Aufmerksamkeit, die in nationalen Strategien zur Bekämpfung illegaler Drogen oder in politischen Dokumenten legalen Substanzen oder dem Thema Sucht als solches gezollt wird, soll erste Einblicke in dieses in der Europäischen Union neu aufkommende Phänomen gewähren.
En Europa, el ámbito de aplicación de las políticas en materia de drogas está empezando a extenderse más allá de las drogas ilegales y a abarcar otras sustancias adictivas o incluso tipos de comportamiento. Esto queda reflejado en las políticas en materia de drogas de algunos Estados miembros y en las estrategias de la UE en este terreno. Cada vez más, las investigaciones se dirigen hacia el problema de la adicción o los comportamientos adictivos, indistintamente de las sustancias que implique. La cuestión particular sobre la creciente atención que se presta a las sustancias legales o a la adicción por sí misma en las estrategias o documentos de orientación nacionales en materia de drogas ilegales tiene como objetivo presentar una primera visión de este fenómeno emergente en la Unión Europea.
Il campo di applicazione delle politiche in materia di droga in Europa non si limita più alle sostanze illecite, ma si sta allargando a comprendere altre sostanze che provocano dipendenza o altri tipi di comportamento. Questa evoluzione è propria sia delle politiche in materia di droga di alcuni Stati membri sia delle strategie dell’Unione europea. Sono sempre più numerosi gli studi volti a far luce sul problema della dipendenza e dei comportamenti dipendenti, indipendentemente dalle sostanze implicate. La questione specifica sull’attenzione sempre crescente riservata nelle strategie nazionali in materia di sostanze illecite o nei documenti strategici alle sostanze lecite o alla dipendenza in sé e per sé è finalizzata a tracciare una prima panoramica su questo fenomeno emergente nell’Unione europea.
Na Europa, o âmbito das políticas em matéria de droga está a começar a alargar-se para além das drogas ilegais e a englobar outras substâncias ou mesmo tipos de comportamento causadores de dependência. Esta mudança é observável nas políticas de alguns Estados‑Membros e nas estratégias da UE neste domínio. A investigação aborda cada vez mais a questão da dependência ou dos comportamentos que geram dependência, independentemente das substâncias envolvidas. O tema específico relativo à crescente atenção conferida nas estratégias nacionais e nos documentos políticos de luta contra a droga às substâncias legais ou à dependência em si mesma procura apresentar uma primeira perspectiva deste fenómeno emergente na União Europeia.
Στην Ευρώπη το πεδίο εφαρμογής των πολιτικών για τα ναρκωτικά αρχίζει να επεκτείνεται πέραν των παράνομων ναρκωτικών και να περικλείει άλλες εθιστικές ουσίες ή ακόμα και μορφές συμπεριφοράς. Αυτό διαπιστώνεται στις πολιτικές για τα ναρκωτικά ορισμένων κρατών μελών και στις στρατηγικές της ΕΕ για τα ναρκωτικά. Ολοένα και περισσότερο, η έρευνα ασχολείται με το θέμα του εθισμού ή των εθιστικών συμπεριφορών ανεξαρτήτως ουσίας. Το επιλεγμένο θέμα για την αυξανόμενη προσοχή που δίνεται στο πλαίσιο εθνικών στρατηγικών ή εγγράφων πολιτικής στις νόμιμες ουσίες ή στον ίδιο τον εθισμό έχει στόχο να φωτίσει για πρώτη φορά αυτό το νέο φαινόμενο στην Ευρωπαϊκή Ένωση.
In Europa begint de reikwijdte van het drugsbeleid zich verder uit te strekken dan illegale drugs alleen en ook andere verslavende stoffen en zelfs gedragstypen te omvatten. Dit is terug te vinden in het drugsbeleid van bepaalde lidstaten en in drugsstrategieën van de EU. In toenemende mate richt het onderzoek zich op het onderwerp verslaving of verslavingsgedrag onafhankelijk van de betreffende stoffen. De speciale kwestie over de toenemende aandacht die in nationale strategieën of beleidsdocumenten inzake illegale drugs wordt geschonken aan legale stoffen of aan verslaving als zodanig heeft tot doel een eerste inzicht te verschaffen in dit nieuwe fenomeen in de Europese Unie.
Protidrogové politiky v Evropě začínají přesahovat rámec nezákonných drog a začínají zahrnovat další návykové látky nebo i typy chování. To je patrné v protidrogových politikách některých členských států a v protidrogových strategiích EU. Výzkum se v rostoucí míře zabývá otázkou závislosti nebo návykového chování bez ohledu na to, o jaké látky se jedná. Toto vybrané téma týkající se zvýšené pozornosti, kterou legálním látkám nebo závislosti jako takové věnují národní strategie boje proti nezákonným drogám nebo politické dokumenty, se pokouší přinést první vhled do tohoto nastupujícího fenoménu v Evropské unii.
I Europa er narkotikapolitikkerne begyndt at strække sig ud over illegale stoffer og omfatte andre afhængighedsskabende stoffer eller endog adfærdsformer. Dette ses i narkotikapolitikkerne i nogle medlemsstater og i EU's narkotikastrategier. Forskningen sætter i stigende grad fokus på spørgsmålet om afhængighed eller afhængighedsskabende adfærdsmønstre, uanset hvilke stoffer der er tale om. Det udvalgte tema om den øgede vægt, som legale stoffer eller afhængighed i sig selv tillægges i nationale strategier eller policydokumenter vedrørende illegale stoffer, tager sigte på at give et første indblik i dette nye fænomen i Den Europæiske Union.
Euroopas hakkab narkopoliitika hõlmama enamat kui ebaseaduslikke narkootilisi aineid ja haarama ka muid sõltuvusaineid ja isegi käitumistüüpe. Seda võib näha mõnede liikmesriikide narkoennetusstrateegiates ja Euroopa Liidu narkostrateegiates. Üha enam uuritakse mitte-ainespetsiifilist sõltuvust või sõltuvuskäitumist. Valikteema sellest, et riiklikes ebaseaduslikke uimasteid käsitlevates strateegiates või juhtnöörides pööratakse üha enam tähelepanu seaduslikele ainetele või sõltuvusele kui niisugusele, püüab esmakordselt tutvustada seda Euroopa Liidus esilekerkivat nähtust.
Huumepolitiikkaan on Euroopassa alettu sisällyttää laittomien huumausaineiden lisäksi muitakin riippuvuutta aiheuttavia aineita ja jopa käyttäytymisen muotoja. Näin on tehty joidenkin jäsenvaltioiden huumepolitiikassa ja EU:n huumausainestrategiassa. Tutkimuksessa käsitellään yhä enemmän riippuvuutta tai riippuvaista käyttäytymistä aineeseen katsomatta. Erityiskysymyksessä, jossa käsitellään laillisten aineiden tai itse riippuvuuden merkityksen kasvua laittomia huumausaineita koskevassa kansallisessa strategiassa tai politiikassa, on tarkoitus esittää ensimmäinen katsaus tähän Euroopan unionissa yleistyvään ilmiöön.
Az európai kábítószer-politikák hatóköre kezd túlnyúlni a tiltott kábítószereken, és más addiktív anyagok, sőt, akár viselkedésformák felé is terjeszkedik. Ez néhány tagállam kábítószer-politikájából és az EU kábítószer-stratégiájából állapítható meg. Az addikció vagy az addiktív viselkedések kérdése egyre nagyobb szerepet kap a kutatásban, függetlenül a szóban forgó anyagtól. A tiltott kábítószerekre vonatkozó nemzeti stratégiákban vagy politikai dokumentumokban a legális anyagoknak vagy magának az addikciónak szentelt figyelem növekedéséről szóló kiválasztott témakör célja, hogy kiinduló betekintést adjon ebbe az Európai Unióban kialakulóban lévő jelenségbe.
I Europa er rammene for narkotikapolitikken i ferd med å utvides til ikke bare å gjelde illegale rusmidler, men også andre vanedannende stoffer eller til og med atferder. Dette framgår av narkotikapolitikken i enkelte medlemsstater og i EUs narkotikastrategier. Forskningen ser i økende grad på problemet med avhengighet eller avhengighetsatferd uavhengig av de aktuelle stoffene. Den økende oppmerksomheten mot lovlige rusmidler eller avhengighet som sådan i nasjonale narkotikastrategier eller policy-dokumenter, omhandles i dette utvalgte aspektet, som har som mål å gi et første innblikk i dette nye fenomenet i Den europeiske union.
În Europa, sfera de acoperire a politicilor privind drogurile începe să se extindă dincolo de drogurile ilicite şi să cuprindă alte substanţe care implică dependenţa sau chiar tipuri de comportament. Această abordare se regăseşte în politicile privind drogurile ale unor state membre şi în strategiile UE privind drogurile. Tot mai mult, cercetările efectuate abordează problema dependenţei sau a comportamentelor dependente indiferent de substanţele implicate. Extrasul privind atenţia mărită acordată strategiilor naţionale privind drogurile ilicite sau politicile privind substanţele licite sau dependenţa în sine, are scopul de a prezenta o primă analiză a acestui fenomen care se dezvoltă în Uniunea Europeană.
V Európe sa začína rozsah protidrogových politík rozširovať mimo rámca nezákonných drog a zahŕňať ďalšie návykové látky alebo dokonca typy správania. Toto sa zistilo v protidrogových politikách niektorých členských štátov a v protidrogových stratégiách EÚ. Výskum čoraz viac rieši otázku závislosti alebo závislého správania bez ohľadu na príslušné látky. Vybraná otázka zvýšenej pozornosti venovanej v národných stratégiách súvisiacich s nezákonnými drogami alebo v dokumentoch politiky zákonným látkam alebo závislosti samej o sebe sa zameriava na prezentovanie prvého hlbokého pohľadu do tohto objavujúceho sa javu v Európskej únii.
V Evropi začenja obseg politik drog zajemati več kot samo prepovedane droge in vključevati druge snovi, ki povzročajo odvisnost, ali celo tipe vedenja. To je mogoče zaslediti v politikah drog nekaterih držav članic in v strategijah EU za boj proti drogam. Raziskave vedno pogosteje obravnavajo vprašanje odvisnosti ali vedenj, ki povzročajo odvisnost, ne glede na zadevno snov. Izbrano vprašanje o povečani pozornosti, ki se posveča nacionalnim strategijam boja proti prepovedanim drogam, dokumentom politike za dovoljene snovi ali odvisnosti kot taki, je namenjeno predstavitvi prvega vpogleda v ta vedno bolj navzoč pojav v Evropski uniji.
I Europa börjar narkotikapolitiken vidgas utöver olagliga droger till att omfatta andra beroendeframkallande ämnen eller till och med andra typer av beteenden. Detta framkommer av vissa medlemsstaters narkotikapolitik och av EU:s narkotikastrategier. Forskningen inriktas i allt högre grad på frågan om beroende eller beroendeframkallande beteenden oavsett vilket ämne det gäller. Temakapitlet om den allt större uppmärksamhet som ägnas lagliga ämnen eller beroende i sig i nationella strategier för att bekämpa olagliga droger eller i policydokument, syftar till att ge en första inblick i detta framväxande fenomen i EU.
Avrupa’da, uyuşturucu politikalarının kapsamı, yasadışı uyuşturucuların ötesine yayılmaya ve başka bağımlılık yapıcı maddeler ve hatta davranış şekillerini dahi kapsamaya başlamıştır. Bu durum bazı Üye Devletler ile AB uyuşturucu stratejilerinde bulunmaktadır. Araştırma, giderek daha çok ilgili maddelere bakmaksızın bağımlılık veya bağımlı davranışları konusuyla ilgilenmektedir. Ulusal yasadışı uyuşturucu stratejileri veya politika belgelerinde yasal maddeler veya başlı başına bağımlılığa verilen artan önem hakkındaki seçili yayın, Avrupa Birliği’nde yeni ortaya çıkan bu duruma dair bir ilk içgörü sunmayı amaçlamaktadır.
Eiropas narkotiku politikas darbības joma sāk paplašināties, aptverot ne vien nelegālās narkotikas, bet arī citas atkarību izraisošas vielas un pat uzvedību ar noslieci uz atkarībām. Par to liecina dažu dalībvalstu narkotiku politika un ES narkotiku stratēģijas. Pētniecība arvien vairāk pievēršas atkarībām un uzvedībai ar noslieci uz atkarībām, nešķirojot iesaistītās vielas. Īpašā tēma par pieaugošo uzmanību, kas valsts nelegālo narkotiku stratēģijās un politikas dokumentos tiek pievērsta atļautajām vielām un atkarībām vispār, ir izvēlēta, lai pirmo reizi ļautu ielūkoties šajā Eiropas Savienībā topošajā ievirzē.
  Wprowadzenie  
Niniejsze sprawozdanie roczne sporządzono na podstawie informacji udostępnionych Centrum EMCDDA przez państwa członkowskie UE, państwa kandydujące oraz Norwegię (biorącą udział w pracach EMCDDA od 2001 r.) w postaci sprawozdań krajowych.
This annual report is based on information provided to the EMCDDA by the EU Member States and candidate countries and Norway (participating in the work of the EMCDDA since 2001) in the form of a national report. The statistical data reported here relate to the year 2004 (or the last year available). Graphics and tables in this report may reflect a subset of EU countries: the selection is made on the basis of those countries from which data are available for the period of interest.
Ce rapport annuel se fonde sur les informations fournies à l'OEDT par les États membres de l'Union européenne, les pays candidats et la Norvège (participant aux travaux de l'OEDT depuis 2001) sous la forme d'un rapport national. Les données statistiques rapportées ici portent sur l'année 2004 (ou sur la dernière année disponible). Les graphiques et tableaux figurant dans ce rapport peuvent ne refléter qu'un sous-ensemble de pays de l'Union. En effet, la sélection repose sur les pays pour lesquels des données sont disponibles pour la période considérée.
Der Jahresbericht beruht auf Informationen, die der EBDD von den EU-Mitgliedstaaten, den Kandidatenländern und von Norwegen (das seit 2001 an der Arbeit der EBDD beteiligt ist) in Form nationaler Berichte zur Verfügung gestellt wurden. Die hier veröffentlichten statistischen Angaben beziehen sich auf das Jahr 2004 (oder das letzte Jahr, für das Daten vorlagen). Die Grafiken und Tabellen in diesem Bericht beziehen sich in einigen Fällen nur auf einen Teil der EU-Länder: Die Auswahl erfolgte auf der Grundlage der Länder, die für den Bezugszeitraum Daten zur Verfügung gestellt haben.
El presente Informe anual se basa en la información facilitada al Observatorio Europeo de las Drogas y las Toxicomanías (OEDT) por los Estados miembros de la Unión Europea (UE) y los países candidatos, así como Noruega (que participa en las actividades del OEDT desde 2001), en forma de informes nacionales. Los datos estadísticos que aquí presentamos se refieren al año 2004 (o al último año para el que se dispone de datos). A veces, los gráficos y los cuadros se refieren sólo a un subgrupo de países de la Unión Europea: para la selección se han considerado aquellos países que cuentan con datos para el período de interés.
La relazione annuale si basa sulle informazioni fornite all’OEDT dagli Stati membri dell’Unione europea, dai paesi candidati all’adesione e dalla Norvegia (che partecipa all’attività dell’OEDT dal 2001) sotto forma di relazioni nazionali. I dati statistici qui riportati si riferiscono al 2004 (o all’ultimo anno disponibile). I grafici e le tabelle contenuti nella presente relazione possono riferirsi a un gruppo ristretto di paesi dell’UE: la selezione viene fatta in base ai paesi sui quali sono disponibili informazioni per il periodo oggetto della relazione.
O presente relatório anual baseia-se em informação fornecida ao OEDT pelos Estados‑Membros da UE, os países candidatos e a Noruega (que participa no trabalho do OEDT desde 2001) através dos respectivos relatórios nacionais. Os dados estatísticos aqui incluídos referem-se ao ano de 2004 (ou ao último ano disponível). Os gráficos e quadros incluídos no presente relatório podem reflectir a situação existente num subconjunto de Estados-Membros da UE: a selecção é efectuada com base nos países que dispõem de dados em relação ao período em causa.
Η ετήσια έκθεση βασίζεται σε πληροφορίες που παρέχουν στο ΕΚΠΝΤ τα κράτη μέλη της ΕΕ και οι υποψήφιες χώρες και η Νορβηγία (η οποία συμμετέχει στο έργο του ΕΚΠΝΤ από το 2001) μέσω των εθνικών εκθέσεων που εκπονούν. Τα στατιστικά στοιχεία που αναφέρονται σε αυτήν αφορούν το έτος 2004 (ή το τελευταίο έτος για το οποίο υπάρχουν διαθέσιμα στοιχεία). Οι γραφικές παραστάσεις και οι πίνακες που περιέχονται στην έκθεση ενδέχεται να αφορούν ένα υποσύνολο χωρών της ΕΕ: η επιλογή γίνεται με βάση τις χώρες εκείνες για τις οποίες υπάρχουν διαθέσιμα στοιχεία για την υπό εξέταση περίοδο.
Dit jaarverslag is gebaseerd op informatie die de lidstaten van de EU, de kandidaat-lidstaten en Noorwegen (dit land neemt sinds 2001 deel aan de activiteiten van het EWDD) in de vorm van nationale verslagen aan het EWDD verstrekken. De statistische gegevens in dit jaarverslag hebben betrekking op 2004 (of het meest recente jaar waarover informatie beschikbaar is). De grafieken en tabellen in dit verslag hoeven niet altijd een weerspiegeling van de situatie in alle EU-lidstaten te zijn: selectie vindt plaats op basis van de landen die gegevens over de desbetreffende periode beschikbaar hebben.
Tato výroční zpráva vychází z informací, které EMCDDA poskytly členské státy EU, kandidátské země a Norsko (jež se na činnosti EMCDDA podílí od roku 2001) v podobě národních zpráv. Zde uváděné statistické údaje se vztahují k roku 2004 (nebo k poslednímu roku, za který byly k dispozici). Grafy a tabulky obsažené v této zprávě se mohou týkat podskupiny zemí EU: výběr je proveden na základě zemí, z nichž jsou k dispozici údaje pro příslušné období.
Årsberetningen er baseret på oplysninger, som EONN har modtaget fra EU-medlemsstaterne, kandidatlandene og Norge (der har deltaget i EONN's arbejde siden 2001) i form af nationale rapporter. De her anvendte statistiske data vedrører 2004 (eller det seneste år, for hvilket der foreligger data). Figurer og tabeller i denne beretning kan afspejle en delmængde af EU-lande: Udvælgelsen er foretaget på grundlag af de lande, for hvilke der foreligger data i den pågældende periode.
Käesolev aastaaruanne on koostatud teabe põhjal, mis on EMCDDAle esitatud Euroopa Liidu liikmesriikide, kandidaatriikide ja Norra (osaleb seirekeskuse töös alates 2001. aastast) riiklike aruannetena. Aastaaruandes on kasutatud 2004. aasta (või viimase aasta, mille kohta andmed olid kättesaadavad) statistilisi andmeid. Aastaaruande graafikud ja tabelid võivad kajastada Euroopa Liidu liikmesriikide andmeid valikuliselt: valik on tehtud riikidest, mille kohta andmed uuritavast ajavahemikust olid olemas.
Tämä vuosiraportti perustuu tietoihin, joita seurantakeskus on saanut EU:n jäsenvaltioilta, jäsenehdokasvaltioilta ja Norjalta (joka on osallistunut seurantakeskuksen työhön vuodesta 2001) kansallisen raportin muodossa. Tässä esitetyt tilastotiedot koskevat vuotta 2004 (tai viimeisintä vuotta, jolta tietoja on saatavissa). Raportin graafiset esitykset ja taulukot saattavat kuvata vain joidenkin EU-maiden tilannetta: ne on valittu sillä perusteella, mistä maista tietoja on ollut saatavissa kyseiseltä ajanjaksolta.
Ez az éves jelentés az Európai Unió tagállamai, a tagjelölt országok és Norvégia (amely 2001 óta vesz részt az EMCDDA munkájában) részéről az EMCDDA számára országjelentés formájában rendelkezésre bocsátott információkon alapul. Az itt közölt statisztikai adatok a 2004. évre (illetve az utolsó rendelkezésre álló évre) vonatkoznak. A jelentésben szereplő ábrák és táblázatok olykor csak az EU-országok egy alcsoportjára vonatkoznak; a kiválasztás ilyen esetben a tárgyalt időszakra vonatkozó adatok elérhetősége alapján történik.
Årsrapporten er utarbeidet på grunnlag av de nasjonale rapportene EONN har mottatt fra EUs medlemsstater, søkerlandene og Norge (som har deltatt i EONNs arbeid siden 2001). De statistiske dataene som presenteres her, gjelder for år 2004 (eventuelt siste år med tilgjengelige data). Grafiske framstillinger og tabeller i rapporten kan vise til undersett av EU-land. Utvalget er gjort på grunnlag av de landene som har data tilgjengelig for den aktuelle perioden.
Acest raport anual se bazează pe informaţiile furnizate OEDT de statele membre ale Uniunii Europene, de ţările candidate şi de Norvegia (care participă la lucrările OEDT din 2001) sub formă de rapoarte naţionale. Datele statistice prezentate sunt pentru 2004 (sau pentru ultimul an pentru care există). Graficele şi tabelele din acest raport pot să se refere numai la un subset de ţări ale Uniunii Europene: au fost selectate ţările pentru care au existat date privind perioada respectivă.
Táto výročná správa je založená na informáciách, ktoré vo forme národných správ poskytli EMCDDA členské štáty EÚ, kandidátske krajiny a Nórsko (ktoré sa zúčastňuje na práci EMCDDA od roku 2001). Uvádzané štatistické údaje sa vzťahujú na rok 2004 (alebo na posledný rok, za ktorý boli k dispozícii). Grafy a tabuľky v tejto správe môžu niekedy zobrazovať podskupinu štátov EÚ: výber sa robil na základe tých krajín, ktoré poskytli údaje za sledované obdobie.
Pričujoče letno poročilo temelji na podatkih, ki so jih v obliki nacionalnih poročil Centru poslale države članice EU, države kandidatke in Norveška (ki sodeluje pri delu Centra od leta 2001). Vsi tukaj uporabljeni statistični podatki se nanašajo na leto 2004 (ali na zadnje razpoložljivo leto). Grafični prikazi in tabele v tem poročilu lahko odražajo podskupino držav članic EU: izbor je narejen na podlagi tistih držav, katerih podatki so na voljo za zadevno obdobje.
Årsrapporten bygger på den information som ECNN har fått i form av nationella rapporter från EU-medlemsstaterna, kandidatländerna och Norge (som har deltagit i ECNN:s arbete sedan 2001). Den statistik som redovisas avser 2004 (eller det senaste år för vilket uppgifter finns tillgängliga). Diagram och tabeller kan avse en undergrupp av EU-länderna: urvalet har gjorts utifrån för vilka länder det funnits tillgängliga uppgifter för den berörda perioden.
Bu yıllık rapor, EMCDDA’ya AB Üye Devletleri ve aday ülkeler ile (EMCDDA’nın çalışmalarına 2001’den beri katılan) Norveç tarafından ulusal bir rapor şeklinde sunulan bilgilere dayanmaktadır. Burada raporlanan istatistiksel veriler 2004 yılına (ya da mevcut son yıla) aittir. Bu raporda yer alan Şekil ve tablolar AB ülkelerinin bir alt kümesini yansıtabilir: seçim işlemi, ilgili dönem için veri sağlayabilen ülkeler temel alınarak yapılmıştır.
Šis gada ziņojums ir sagatavots, pamatojoties uz informāciju, ko valsts pārskatos EMCDDA sniegušas ES dalībvalstis, kandidātvalstis un Norvēģija (piedalās EMCDDA kopš 2001. gada). Pārskatā minētie statistikas dati attiecas uz 2004. gadu (vai pēdējo gadu, par kuru ir pieejama informācija). Pārskatam pievienotajās diagrammās un tabulās var būt atspoguļota informācija tikai par tām ES valstīm, kas ir sniegušas informāciju par attiecīgo laikposmu.
  RozdziaÅ‚ 4: Amfetaminy...  
Kolejne badania ankietowe wykazują, że wśród 15- i 16-letniej młodzieży szkolnej ogólny odsetek osób, które przynajmniej raz zażywały ekstazy, wzrósł w latach 1995–2003, a jego największy wzrost nastąpił w Czechach i w większości nowych państw członkowskich UE (117).
Among 15- to 16-year-old school students, surveys show that overall lifetime prevalence of ecstasy use increased over the period 1995–2003, with the greatest increases occurring in the Czech Republic and most of the new EU Member States (117). In the 2003 ESPAD school surveys (Hibell et al., 2004), lifetime prevalence estimates for amphetamines remained between 1 % and 3 % higher than those for ecstasy in six Member states (Denmark, Germany, Estonia, Lithuania, Austria and Poland) (118).
Chez les élèves de 15-16 ans, les enquêtes montrent que la prévalence globale de l'usage d'ecstasy au cours de la vie a augmenté entre 1995 et 2003, les hausses les plus fortes se faisant sentir en République tchèque et dans la plupart des nouveaux États membres de l'UE (117). L'enquête ESPAD en milieu scolaire de 2003 (Hibell et al., 2004) a conclu que les estimations de prévalence au cours de la vie de l'usage d'amphétamines restaient supérieures de 1 à 3 % à celles de l'ecstasy dans six États membres (Allemagne, Danemark, Estonie, Lituanie, Autriche et Pologne) (118).
Erhebungen zeigen, dass die Lebenszeitprävalenz des Ecstasykonsums unter den 15- bis 16-jährigen Schülern im Zeitraum von 1995 bis 2003 generell gestiegen ist, wobei die stärkste Zunahme in der Tschechischen Republik und den meisten neuen EU-Mitgliedstaaten beobachtet wurde (117). Bei der ESPAD-Schulumfrage 2003 (Hibell et al., 2004) wurde festgestellt, dass die Schätzungen für die Lebenszeitprävalenz des Amphetaminkonsums in sechs Mitgliedstaaten (Deutschland, Dänemark, Estland, Litauen, Österreich und Polen) nach wie vor um 1 % bis 3 % über den geschätzten Lebenszeitprävalenzraten des Ecstasykonsums lagen (118).
Entre los escolares de 15 a 16- años, las encuestas revelan que la prevalencia general del consumo de éxtasis a lo largo de la vida experimentó un aumento durante el período 1995-2003, dándose los mayores incrementos en la República Checa y en la mayoría de los nuevos Estados miembros (117). En las encuestas escolares ESPAD de 2003 (Hibell et al., 2004) se estima que la prevalencia de consumo de anfetaminas a lo largo de la vida es entre un 1 % y un 3 % superior a la prevalencia de consumo de éxtasis en seis Estados miembros (Alemania, Dinamarca, Estonia, Lituania, Austria y Polonia) (118).
Le indagini condotte tra gli studenti di 15-16 anni mostrano che la prevalenza una tantum del consumo di ecstasy è aumentata nel periodo compreso tra il 1995 e il 2003, con i principali incrementi registrati nella Repubblica ceca e nella maggior parte dei nuovi Stati membri (117). Nelle indagini ESPAD realizzate nelle scuole nel 2003 (Hibell e altri, 2004), la prevalenza una tantum del consumo di anfetamine è rimasta più alta rispetto al dato riferito all’ecstasy dell’1-3% in sei Stati membri (Germania, Danimarca, Estonia, Lituania, Austria e Polonia) (118).
Os inquéritos mostram que a prevalência global do consumo de ecstasy ao longo da vida entre os estudantes de 15 e 16 anos aumentou no período de 1995 a 2003, registando-se os maiores aumentos na República Checa e na maior parte dos novos Estados-Membros da UE (117). Os inquéritos escolares ESPAD realizados em 2003 (Hibell et al., 2004) mostraram que as estimativas da prevalência do consumo de anfetaminas ao longo da vida continuaram a ser 1% a 3% mais elevadas do que as do consumo de ecstasy em seis Estados-Membros (Alemanha, Dinamarca, Estónia, Lituânia, Áustria e Polónia) (118).
Διάφορες έρευνες δείχνουν ότι η επικράτηση της χρήσης έκστασης σε όλη τη ζωή στους 15χρονους και 16χρονους μαθητές αυξήθηκε κατά την περίοδο από το 1995 έως το 2003, και η μεγαλύτερη αύξηση καταγράφεται στην Τσεχική Δημοκρατία και στα περισσότερα από τα νέα κράτη μέλη (117). Από τις έρευνες του ESPAD στο μαθητικό πληθυσμό το 2003 (Hibell κ.ά., 2004) διαπιστώνεται ότι οι εκτιμήσεις για την επικράτηση της χρήσης αμφεταμινών σε όλη τη ζωή παρέμειναν μεταξύ 1 % και 3 % υψηλότερες σε σχέση με εκείνες για την χρήση έκστασης σε έξι κράτη μέλη (Γερμανία, Δανία, Εσθονία, Λιθουανία, Αυστρία και Πολωνία) (118).
Uit enquêtes onder 15- en 16-jarige scholieren blijkt dat het “ooit”-gebruik van ecstasy in algemene zin is toegenomen in de periode 1995-2003, waarbij de grootste toenames worden gemeld door Tsjechië en de meeste nieuwe EU-lidstaten (117). Volgens de ESPAD-schoolenquête 2003 (Hibell et al., 2004) is in zes lidstaten (Duitsland, Denemarken, Estland, Litouwen, Oostenrijk en Polen) het aantal scholieren dat aangeeft ooit amfetaminen te hebben gebruikt, nog altijd 1 tot 3% hoger dan het aantal dat “ooit”-gebruik van ecstasy meldt (118).
Z průzkumů provedených mezi studenty ve věku 15–16 let vyplývá, že prevalence celoživotního užívání extáze se v období 1995–2003 zvýšila a nejvyšší nárůst zaznamenala v České republice a ve většině nových členských států EU (117). Podle průzkumu ESPAD provedeného ve školách v roce 2003 (Hibell a kol., 2004) zůstala v šesti členských státech (Německo, Dánsko, Estonsko, Litva, Rakouska a Polsko) odhadovaná celoživotní prevalence užívání amfetaminu o 1 až 3 % vyšší než v případě extáze (118).
Det fremgår af undersøgelserne, at den generelle langtidsprævalens for ecstasybrug blandt 15–16-årige skoleelever steg i perioden 1995–2003, med de største stigninger i Tjekkiet og størstedelen af de nye EU-medlemsstater (117). I ESPAD-skoleundersøgelserne fra 2003 (Hibell m.fl., 2004) var skønnene over langtidsprævalensen for amfetaminer fortsat mellem 1 og 3 % højere end skønnene for ecstasy i seks medlemsstater (Tyskland, Danmark, Estland, Litauen, Østrig og Polen) (118).
Uuringud näitavad, et ajavahemikul 1995–2003 suurenes 15–16aastaste kooliõpilaste hulgas üldine elu jooksul ecstasy tarbimise määr, kusjuures tõus oli kõige märgatavam Tšehhi Vabariigis ja enamikus uutes ELi liikmesriikides.(117) 2003. a ESPADi kooliuuringute (Hibell et al., 2004) põhjal oli elu jooksul amfetamiinide tarbimise levimus 1% kuni 3% kõrgem kui elu jooksul ecstasy tarbimise levimus kuues liikmesriigis (Saksamaa, Taani, Eesti, Leedu, Austria ja Poola).(118)
Tutkimukset viittaavat siihen, että 15- ja16-vuotiaiden koululaisten ryhmässä ekstaasia ainakin kerran käyttäneiden osuus on vuosina 1995–2003 lisääntynyt, ja tämä kasvu on ollut voimakkainta Tšekissä ja useimmissa EU:n uusista jäsenvaltioista (117). Vuoden 2003 ESPAD-koululaiskyselyn mukaan (Hibell et al., 2004) kuudessa jäsenvaltiossa (Saksa, Tanska, Viro, Liettua, Itävalta ja Puola) arvioidaan olevan 1–3 prosenttia enemmän ekstaasia kuin amfetamiinia ainakin kerran käyttäneitä (118).
A felmérések azt mutatták, hogy az extasyhasználat életprevalenciája a 15–16 éves diákok körében az 1995–2003 közötti időszak során nőtt, a legnagyobb mértékben Csehországban, illetve az EU új tagállamainak többségében117. A 2003-as ESPAD iskolai felmérések (Hibell és mások, 2004) szerint az amfetamin becsült életprevalenciája hat tagállamban (Németország, Dánia, Észtország, Litvánia, Ausztria és Lengyelország) továbbra is 1–3%-kal magasabb volt az extasyénál118.
Undersøkelser viser at livstidsprevalensen for ecstasybruk blant 15-16-årige skoleelever generelt har økt i tidsrommet 1995-2003. Den største økningen har funnet sted i Den tsjekkiske republikk og i de fleste nye medlemsstatene (117). I skoleundersøkelsen fra 2003, ESPAD (Hibell et al., 2004), lå livstidsprevalensen for amfetaminbruk 1-3 % høyere enn for ecstasy i seks medlemsstater (Tyskland, Danmark, Estland, Litauen, Østerrike og Polen) (118).
La elevii în vârstă de 15–16 ani, sondajele arată că prevalenţa generală a consumului de ecstasy pe parcursul vieţii a crescut în perioada 1995–2003, cele mai mari creşteri înregistrându-se în Republica Cehă şi majoritatea noilor state membre ale Uniunii Europene (117). În sondajele ESPAD din 2003 realizate în şcoli (Hibell et al., 2004), estimările prevalenţei pe parcursul vieţii pentru amfetamine au rămas cu 1 % – 3 % mai ridicate decât cele pentru ecstasy în şase state membre (Germania, Danemarca, Estonia, Lituania, Austria şi Polonia) (118).
Prieskumy medzi 15- až 16-ročnými žiakmi škôl ukazujú, že celková celoživotná prevalencia užívania extázy sa v období 1995 – 2003 zvýšila, pričom k najväčšiemu zvýšeniu došlo v Českej republike a vo väčšine nových členských štátov EÚ (117). V prieskumoch ESPAD na školách v roku 2003 (Hibell a kol., 2004) zostávali odhady celoživotnej prevalencie pre amfetamíny o 1 % až 3 % vyššie ako odhady pre extázu v šiestich členských štátoch (Nemecko, Dánsko, Estónsko, Litva, Rakúsko a Poľsko) (118).
Raziskave, opravljene med 15- in 16-letnimi dijaki, kažejo, da se je delež tistih, ki so ekstazi že kdaj poskusili, povečal v obdobju 1995–2003, pri čemer so bila največja povečanja v Češki republiki in večini novih držav članic EU (117). Raziskave ESPAD, ki so leta 2003 potekale med šolsko mladino (Hibell et al., 2004), so pokazale, da je ostal delež tistih, ki so amfetamine že kdaj poskusili, od 1 % do 3 % višji od deleža za ekstazi v šestih državah članicah (v Nemčiji, na Danskem, v Estoniji, Litvi, Avstriji in na Poljskem) (118).
Enkäter bland skolelever i åldern 15–16 år visar att andelen unga som någon gång provat ecstasy ökade under perioden 1995-2003. De största ökningarna konstaterades i Tjeckien och i de flesta av de nya medlemsstaterna (117). I ESPAD:s skolenkäter 2003 (Hibell et al., 2004), låg skattningarna av livstidsprevalensen för amfetamin mellan 1 % och 3 % högre än de för ecstasy i sex medlemsstater (Tyskland, Danmark, Estland, Litauen, Österrike och Polen) (118).
15-16 yaşındaki okul çocukları arasında yapılan araştırmalar göstermektedir ki ecstasy kullanımın genel yaşam boyu yaygınlığı 1995-2003 döneminde artmış ve en büyük artışlar Çek Cumhuriyeti ile çoğu yeni AB Üye Devleti’nde meydana gelmiştir (117). 2003 ESPAD okul araştırmalarında (Hibell vd., 2004), amfetaminler için yaşam boyu yaygınlık tahminleri altı Üye Devlet’te (Almanya, Danimarka, Estonya, Litvanya, Avusturya ve Polonya) ectasy için olanlardan % 1 ila % 3 daha yüksek kalmıştır (118).
Aptaujas 15 un 16 gadus vecu skolēnu vidū atklāj, ka laikposmā no 1995. līdz 2003. gadam kopējais ekstazī ilgtermiņa lietošanas līmenis ir pieaudzis, visvairāk Čehijā un lielākajā daļā jauno ES dalībvalstu (117). Saskaņā ar ESPAD 2003. gada skolu aptaujas datiem (Hibell u.c, 2004. g.) sešās dalībvalstīs (Vācijā, Dānijā, Igaunijā, Lietuvā, Austrijā un Polijā) (118) amfetamīnu ilgtermiņa lietošanas izplatības rādītāji ir bijuši par 1 % līdz 3 % augstāki nekā ekstazī izplatības rādītāji.
  Okienko 14  
Znaczna część dostępnych w Europie danych pochodzi z badań prowadzonych doraźnie, czasami na poziomie lokalnym w zakładach, które nie są reprezentatywne dla krajowego systemu więziennictwa i obejmują grupy więźniów o bardzo zróżnicowanej liczebności.
Information on drug use among prisoners is patchy. Many of the data available in Europe come from ad hoc studies, sometimes carried out at local level in establishments not representative of the national prison system, and using samples of prisoners that vary considerably in size. As a result, differences in terms of the characteristics of the populations studied limit comparisons of data between surveys – within and between countries – as well as extrapolation of results and trend analysis.
Les informations sur l’usage de drogue au sein de la population carcérale sont clairsemées. Une grande partie des données disponibles en Europe proviennent d’études ad hoc, parfois menées au niveau local dans des établissements qui ne sont pas représentatifs du système pénitentiaire national et fondées sur des échantillons de prisonniers dont la taille varie considérablement. De ce fait, les différences au niveau des caractéristiques des populations étudiées limitent les comparaisons de données entre les différentes enquêtes, ainsi qu’à l’intérieur d’un pays et entre les pays, tout comme l’extrapolation des résultats et l’analyse des tendances.
Es liegen nur lückenhafte Informationen über den Drogenkonsum unter Haftinsassen vor. Viele der in Europa verfügbaren Daten stammen aus Ad-hoc-Studien, die zuweilen auf unterschiedlich großen Stichproben beruhen und auf lokaler Ebene in nicht für den nationalen Strafvollzug repräsentativen Einrichtungen durchgeführt wurden. Aufgrund der unterschiedlichen Merkmale der untersuchten Bevölkerungsgruppen können somit nur in begrenztem Maße Vergleiche der Daten aus den einzelnen Erhebungen – sowohl innerhalb als auch zwischen den Ländern –, Extrapolationen der Ergebnisse und Trendanalysen vorgenommen werden.
La información sobre el consumo de drogas entre los presidiarios de los centros penitenciarios es incompleta. Muchos de los datos disponibles en Europa provienen de estudios ad hoc que a veces se realizan a escala local, en centros que no son representativos del sistema penitenciario nacional. Además, el tamaño de las muestras de presidiarios que se utilizan varía considerablemente. Como consecuencia, las diferencias entre las características de las poblaciones estudiadas reducen la posibilidad de comparar los datos de las distintas encuestas (dentro de un mismo país y entre distintos países), así como de extrapolar los resultados y analizar las tendencias.
Le informazioni sul consumo di stupefacenti tra i prigionieri sono lacunose. Molti dei dati disponibili in Europa provengono da studi ad hoc, svolti talvolta a livello locale in istituti non rappresentativi del sistema carcerario nazionale, e utilizzando campioni di prigionieri di dimensioni marcatamente diverse. Di conseguenza, le differenze che emergono in termini di caratteristiche delle popolazioni studiate limitano i confronti dei dati tra le indagini (tra e all’interno dei paesi) nonché l’estrapolazione dei risultati e l’analisi delle tendenze.
As informações sobre o consumo de droga entre os reclusos são desiguais. Grande parte dos dados disponíveis na Europa provêm de estudos ad hoc, por vezes realizados a nível local e em estabelecimentos não representativos do sistema prisional nacional e utilizando amostras de reclusos cuja dimensão varia consideravelmente. Em consequência, as diferentes características das populações estudadas limitam a comparação dos dados dos diversos inquéritos – tanto entre países como no interior de um mesmo país –, a extrapolação dos resultados e a análise das tendências.
Οι πληροφορίες που είναι διαθέσιμες σε εθνικό επίπεδο σχετικά με τη χρήση ναρκωτικών στους κρατουμένους είναι αποσπασματικές. Πολλά από τα στοιχεία που διατίθενται στην ΕΕ προέρχονται από ειδικές μελέτες, οι οποίες μερικές φορές διενεργούνται σε τοπικό επίπεδο σε ιδρύματα που δεν είναι αντιπροσωπευτικά του εθνικού σωφρονιστικού συστήματος και με χρήση δειγμάτων κρατουμένων που ποικίλλουν ως προς το μέγεθος. Ως εκ τούτου, οι διαφορές από την άποψη των χαρακτηριστικών των πληθυσμών που εξετάζονται θέτουν περιορισμούς στις συγκρίσεις στοιχείων από μελέτη σε μελέτη – στο εσωτερικό μιας χώρας και από χώρα σε χώρα – καθώς και στην παρέκταση των αποτελεσμάτων και την ανάλυση των τάσεων.
De informatie over drugsgebruik onder gevangenen is fragmentarisch. Veel van de beschikbare gegevens in Europa zijn afkomstig uit ad-hocstudies, die soms zijn uitgevoerd op lokaal niveau in inrichtingen die niet representatief zijn voor het nationale gevangeniswezen, en waarbij gebruik is gemaakt van steekproeven van gevangenen die aanzienlijk verschillen in omvang. Dit heeft tot gevolg dat de verschillende eigenschappen van de bestudeerde populaties de vergelijkbaarheid van gegevens tussen enquêtes – zowel binnen als tussen landen – beperken, en hetzelfde geldt voor de mogelijkheid resultaten te extrapoleren en trends te analyseren.
Informace o užívání drog mezi vězni jsou kusé. Mnohé z údajů dostupných v Evropě pocházejí z ad-hoc studií, někdy prováděných na místní úrovni v zařízeních, která nejdou dostatečně reprezentativním vzorkem národního vězeňského systému, a za použití vzorků vězeňské populace, které se velikostí značně liší. V důsledku toho rozdíly v charakteristikách sledovaných populací omezují možnost srovnávat údaje mezi průzkumy – v rámci jedné země a mezi zeměmi – a také extrapolaci výsledků a analýzu trendů.
Der foreligger kun ufuldstændige oplysninger om stofbrug blandt fængselsindsatte. Mange af de data, der foreligger i Europa, hidrører fra ad hoc-undersøgelser, der undertiden er gennemført på lokalt plan i institutioner, der ikke er repræsentative for det nationale fængselssystem, og på grundlag af stikprøver af indsatte, der varierer betragteligt i størrelse. Som følge heraf begrænser forskellene mellem de undersøgte gruppers karakteristika muligheden for at sammenligne data fra forskellige undersøgelser – i og mellem de enkelte lande – samt at ekstrapolere resultater og foretage tendensanalyser.
Informatsioon uimastite tarbimisest vangide seas on lünklik. Enamik Euroopas kättesaadavast teabest on kogutud sihtuuringutega, mis vahel on läbi viidud kohalikul tasandil, asutustes, mis ei ole iseloomulikud riigi vanglasüsteemile ning väga erineva suurusega näidisrühmade põhjal. Seetõttu seavad erinevused rühmade tüüptunnustes piirid uuringute andmete võrdlemisele – nii riigisiseselt kui teiste riikidega – samuti tulemuste üldistamisele ja suundumuste analüüsile.
Tiedot vankien huumeidenkäytöstä ovat hajanaisia. Suuri osa Euroopassa saatavilla olevasta tiedosta on peräisin yksittäisistä tutkimuksista, jotka on toisinaan tehty paikallisella tasolla laitoksissa, jotka eivät edusta kansallista vankilajärjestelmää, ja joissa vankien otosten koot vaihtelevat merkittävästi. Tutkimuskohteena olevien ryhmien erilaiset ominaispiirteet rajoittavat tutkimustietojen vertailua – maiden sisällä ja maiden välillä – sekä tulosten ja suuntausanalyysien yleistämistä.
A bebörtönzöttek körében történő kábítószer-használatról csak szórványos információk vannak. Európában a rendelkezésre álló adatok közül sok eseti tanulmányokból származik, amelyeket olykor az országos börtönrendszerre nézve nem reprezentatív létesítményekben, helyi szinten végeznek, a foglyok közül kiválasztott, igen változatos méretű mintákon. Ennek megfelelően a vizsgált populáció tulajdonságaiban meglévő különbségek korlátozzák az egyes felmérések adatainak – országon belüli és országok közötti – összehasonlíthatóságát, csakúgy mint az eredmények extrapolálását és a tendenciák elemzését.
Informasjon om narkotikabruken blant innsatte er av ujevn kvalitet. Mange av dataene som er tilgjengelige i Europa, stammer fra ad hoc-studier som noen ganger er utført på lokalt plan i institusjoner som ikke er representative for det nasjonale fengselssystemet, og det har vært store variasjoner i utvalgsstørrelse. Forskjellene i karakteristika mellom de undersøkte gruppene begrenser derfor sammenlignbarheten mellom de ulike undersøkelsene – både innenfor og mellom land – og muligheten for å ekstrapolere resultater og lage en trendanalyse.
Informaţiile privind consumul de droguri în rândul deţinuţilor sunt inconsecvente. O mare parte a datelor existente în Europa provin din studii ad hoc realizate uneori la nivel local în locuri care nu sunt reprezentative pentru sistemul naţional de închisori şi bazate pe eşantioane de dimensiuni variabile. Ca urmare, diferenţele privind caracteristicile populaţiilor studiate limitează comparaţiile de date ale anchetelor - atât în interiorul aceleiaşi ţări, cât şi între ţări diferite – precum şi extrapolarea rezultatelor acestora şi tendinţelor.
Informácie o užívaní drog medzi väzňami sú kusé. Mnoho z dostupných údajov v Európe prichádza zo štúdií ad hoc, ktoré sa niekedy vykonávajú na lokálnej úrovni v zariadeniach, ktoré nereprezentujú národný väzenský systém a používajú štatistické vzorky väzňov, ktorých veľkosť sa veľmi líši. V dôsledku toho rozdiely z hľadiska charakteristík študovaných populácií obmedzujú porovnania údajov medzi prieskumami – v rámci krajín a medzi nimi – ako aj extrapoláciu výsledkov a analýzu trendov.
Informacije o uživanju drog med zaporniki so pomanjkljive. Mnogi podatki, ki so na voljo v Evropi, izhajajo iz priložnostnih študij, ki so včasih opravljene na lokalni ravni v ustanovah, ki niso reprezentativne za nacionalni sistem zaporov, in uporabljajo precej različno velike vzorce zapornikov. Posledično razlike glede značilnosti preučenih populacij omejujejo primerjave podatkov med raziskavami – v državah in med njimi – ter ekstrapolacijo rezultatov in analize trendov.
Informationen om narkotikamissbruket bland intagna är ofullständig. Många av de uppgifterna som finns i EU kommer från enstaka studier, som ibland har genomförts på lokal nivå i anstalter som inte är representativa för det nationella fängelsesystemet, eller som bygger på urval av varierande storlek. Skillnader när det gäller de studerade populationernas egenskaper gör att jämförbarheten hos de olika undersökningarnas uppgifter begränsas, både mellan länder och i ett givet land, och att resultat och trender blir svåra att extrapolera.
Mahkumlar arasında uyuşturucu kullanımına dair bilgiler parçalıdır. Avrupa’daki mevcut verilerin pek çoğu, yerel düzeyde ulusal hapishane sisteminin temsilcisi olmayan kurumlarda ve büyüklük bakımından önemli farklar gösteren mahkum örnekleri kullanılarak gerçekleştirilen, özel çalışmalardan elde edilmiştir. Dolayısıyla, incelenen toplulukların özellikleri arasındaki farklılıklar – ülkeler içerisinde ve arasındaki – araştırmalar arasındaki verilerin karşılaştırmalarının yanı sıra sonuçların değerlendirilmesini ve eğilim analizini de sınırlandırmaktadır.
Informācija par narkotiku lietotājiem cietumos ir fragmentāra. Daudzi no Eiropā pieejamajiem datiem ir iegūti speciālos pētījumos, kas dažkārt ir veikti vietējā mērogā un ieslodzījuma vietās, ko attiecībā uz valsts cietumu sistēmu nevar uzskatīt par reprezentatīvām, turklāt izlases veidā aptaujāto cietumnieku skaits ir ļoti dažāds. Tādējādi pētījumos iesaistītā kontingenta atšķirības ierobežo gan aptauju datu salīdzināšanu atsevišķās valstīs un starp valstīm, gan rezultātu ekstrapolāciju un tendenču analīzi.
  Okienko 9  
Krótkie działanie interwencyjne często przeprowadza się na wczesnym etapie zażywania alkoholu lub narkotyków, aby zapobiec powstaniu poważnych problemów narkotykowych w przyszłości. Udowodniono skuteczność krótkich działań interwencyjnych w zapobieganiu nadużywaniu alkoholu i tytoniu.
Brief intervention is often targeted at an early stage of a person’s alcohol or drug use to prevent the development of serious drug problems later on. There is evidence for the effectiveness of brief intervention in preventing alcohol and tobacco misuse, and there is growing interest in the value of this approach for other substances.
Une intervention brève vise souvent une personne qui se trouve à un stade précoce d’usage de drogue ou de consommation d’alcool afin d’éviter qu’elle ne développe par la suite de graves problèmes de drogue. L’efficacité des interventions brèves dans la prévention de l’excès d’alcool et de tabac a été démontrée et l’application de cette approche à d’autres substances suscite un intérêt croissant.
Kurzinterventionen werden häufig im Frühstadium des Alkohol- oder Drogenkonsums eingesetzt, um der späteren Entwicklung schwerwiegender Drogenprobleme vorzubeugen. Kurzinterventionen sind erwiesenermaßen bei der Prävention des Alkohol- und Tabakmissbrauchs wirksam, und es besteht zunehmend Interesse an der Anwendung dieses Konzepts im Zusammenhang mit anderen Substanzen.
La intervención de corta duración se suele emplear durante la primera etapa de consumo de alcohol o drogas para evitar que se convierta en un problema de adicción grave más adelante. Existen datos que prueban la efectividad de este tipo de intervenciones en la prevención del consumo inadecuado de alcohol y tabaco y, además, hay un creciente interés por utilizar esta estrategia en relación con otras sustancias.
Un intervento breve spesso viene messo in atto in una fase iniziale del consumo di alcol o stupefacenti da parte di una persona, per prevenire la futura comparsa di gravi problemi di droga. L'efficacia dell'intervento breve è dimostrata nel caso della prevenzione dell’abuso di alcol e tabacco; cresce inoltre l’interesse per la validità di questo approccio nella prevenzione del consumo di altre sostanze.
As intervenções de curta duração são frequentemente direccionadas para a fase inicial do consumo individual de álcool ou drogas, a fim de evitar que este evolua para um consumo gravemente problemático. Estas intervenções são comprovadamente eficazes na prevenção do abuso de álcool e tabaco, havendo um interesse crescente pela sua eventual utilidade em relação a outras substâncias.
Η σύντομη παρέμβαση συχνά στοχεύει στα αρχικά στάδια της χρήσης αλκοόλ ή ναρκωτικών από τα άτομα, ώστε να αποτραπεί η μετέπειτα εκδήλωση σοβαρών προβλημάτων με τα ναρκωτικά. Υπάρχουν στοιχεία που αποδεικνύουν την αποτελεσματικότητα της σύντομης παρέμβασης στην πρόληψη της κατάχρησης αλκοόλ και καπνού, και το ενδιαφέρον για την αξία της προσέγγισης αυτής και για άλλες ουσίες αυξάνεται ολοένα.
Korte interventies worden vaak ingezet in een vroege fase van iemands alcohol- of drugsgebruik om de ontwikkeling van ernstige drugsproblemen in een latere fase te voorkomen. Er zijn bewijzen voor de doeltreffendheid van korte interventies ter voorkoming van alcohol- en tabaksmisbruik, en er is in toenemende mate belangstelling voor de waarde van deze benadering voor andere stoffen.
Krátká intervence se často zaměřuje na rané stádium užívání alkoholu nebo drog s cílem předejít vzniku pozdějších závažných drogových problémů. Existují důkazy o efektivnosti krátké intervence při prevenci zneužívání alkoholu a tabáku, a narůstá zájem o přínos tohoto přístupu v případě dalších látek.
Kort intervention er ofte målrettet mod en tidlig fase i en persons alkohol- eller stofbrug for at forebygge, at der senere udvikles alvorlige narkotikaproblemer. Der er beviser for, at kort intervention effektivt kan forebygge alkohol- og tobaksmisbrug, og der er en stigende interesse for værdien af denne tilgang i forbindelse med andre stoffer.
Lühimõjutuse sihtmärk on sageli alkoholi või uimasti tarvitamise varane staadium, et ennetada tõsisemate probleemide kujunemist. Alkoholi ja tubaka kuritarvitamise ennetamisel on lühimõjutus osutunud tõhusaks ning üha enam tuntakse huvi, kui kasulik oleks selline lähenemine teiste ainete puhul.
Lyhyt interventio toteutetaan yleensä henkilön alkoholin- tai huumeidenkäytön varhaisessa vaiheessa vakavien päihdeongelmien kehittymisen ehkäisemiseksi. Lyhyen intervention on osoitettu tehoavan alkoholin ja tupakan väärinkäytön ehkäisemisessä, ja tämän lähestymistavan noudattaminen muiden aineiden yhteydessä herättää yhä enemmän kiinnostusta.
A rövid beavatkozást gyakran a személyek alkohol- vagy kábítószer-használatának korai szakaszára időzítik, hogy megelőzzék a komolyabb drogproblémák kialakulását a későbbiekben. Az alkohollal és a dohányzással való visszaélés esetében a rövid beavatkozás hatékonysága már bizonyítást nyert, és egyre nagyobb az érdeklődés e módszer hasznossága iránt az egyéb anyagok tekintetében.
Kortvarig intervensjon brukes ofte på et tidlig stadium av en persons alkohol- eller narkotikabruk for å forebygge utviklingen av alvorlige rusproblemer senere. Det er dokumentert at kortvarig intervensjon kan være effektiv når det gjelder å forebygge alkohol- og tobakksmisbruk, og det er en økende interesse for å benytte denne tilnærmingsmåten til andre rusmidler.
Intervenţia de scurtă durată se aplică de cele mai multe ori într-o etapă incipientă a consumului de alcool sau de droguri al unei persoane pentru a preveni apariţia în viitor a unor probleme serioase legate de droguri. Există dovezi privind eficacitatea intervenţiei de scurtă durată în prevenirea abuzului de alcool şi tabac, existând de asemenea un interes crescut privind însemnătatea acestei abordări şi în cazul altor substanţe.
Krátky zásah je často zameraný na rané štádium užívania alkoholu alebo drogy osobou, aby sa zabránilo rozvoju závažných drogových problémov neskôr. Existujú dôkazy o účinnosti krátkeho zásahu pri prevencii zneužívania alkoholu a tabaku a existuje narastajúci záujem o hodnotu tohto prístupu pre iné látky.
Kratka intervencija je pogosto usmerjena v zelo zgodnjo fazo posameznikovega uživanja alkohola ali droge, da bi preprečili kasnejši razvoj resnega problema z drogo. Obstajajo dokazi o učinkovitosti kratke intervencije pri preprečevanju zlorabe alkohola in tobaka, vedno večje pa je tudi zanimanje za vrednost tega pristopa pri drugih snoveh.
Kortvariga insatser inriktas ofta på det tidiga skedet i en persons alkohol- eller drogbruk för att förhindra att det utvecklas till allvarliga missbruksproblem. Det finns bevis för att kortvariga insatser för att förhindra alkohol- och tobaksmissbruk är effektiva och det finns ett allt större intresse för att utforska värdet av denna strategi också för andra ämnen.
Kısa müdahale, daha sonra ciddi uyuşturucu sorunlarının ortaya çıkmasını önlemek için çoğunlukla bir kişinin alkol veya uyuşturucu kullanımının erken bir aşamasını hedef almaktadır. Kısa müdahalenin alkol ve tütün alışkanlığını önlemedeki etkinliğine dair kanıtlar bulunmakta ve bu yaklaşımın başka maddeler için sağlayabileceği faydalara yönelik ilgi artmaktadır.
Īslaicīgos iejaukšanās pasākumus nereti piemēro alkohola vai narkotiku lietošanas agrīnajās stadijās, lai novērstu nopietnu narkotiku problēmu attīstību vēlāk. Fakti liecina, ka īslaicīga iejaukšanās efektīvi palīdz novērst alkohola un tabakas kaitīgu lietošanu, un pieaug interese par šā risinājuma piemērošanas iespējām arī citu vielu lietošanas gadījumos.
  RozdziaÅ‚ 4: Amfetaminy...  
Europa nadal jest głównym ośrodkiem produkcji ekstazy na świecie, choć jej znaczenie w tej dziedzinie wydaje się maleć, gdyż w ostatnich latach produkcja ekstazy rozprzestrzeniła się także w innych częściach świata, zwłaszcza w Ameryce Północnej (w Stanach Zjednoczonych i Kanadzie) oraz w Azji Wschodniej i Południowo-Wschodniej (w Chinach, Indonezji i Hongkongu) (CND, 2006; UNODC, 2006.).
Globally, Europe remains the main centre of ecstasy production, although its relative importance appears to be declining as ecstasy manufacture has spread in recent years to other parts of the world, notably to North America (United States, Canada) and East and South-east Asia (China, Indonesia, Hong Kong) (CND, 2006; UNODC, 2006). Although the Netherlands remained in 2004 the main source of ecstasy for Europe and the world as a whole, ecstasy laboratories were also uncovered in Belgium, Estonia, Spain and Norway (Reitox national reports, 2005; UNODC, 2006). The ecstasy seized in the EU is reported to originate from the Netherlands and Belgium, and to a lesser extent Poland and the United Kingdom (Reitox national reports, 2005).
Dans l'ensemble, l'Europe reste le principal centre de production d'ecstasy, bien que son importance relative semble décliner depuis l'essaimage, ces dernières années, de la fabrication d'ecstasy dans d'autres parties du monde, en particulier l'Amérique du Nord (États-Unis, Canada) et l'Asie de l'Est et du Sud-Est (Chine, Indonésie, Hong Kong) (CND, 2006; ONUDC, 2006). Bien que les Pays‑Bas soient restés la principale source d'ecstasy en Europe et dans le monde en 2004, des laboratoires d'ecstasy ont également été découverts en Belgique, Estonie, Espagne et Norvège (rapports nationaux Reitox, 2005; ONUDC, 2006). L'ecstasy saisie dans l'UE provenait des Pays‑Bas et de Belgique et, dans une moindre mesure, de Pologne et du Royaume-Uni (rapports nationaux Reitox, 2005).
Weltweit bleibt Europa das Hauptzentrum für die Herstellung von Ecstasy, obwohl seine relative Bedeutung abzunehmen scheint, da sich die Ecstasy-Herstellung in den letzten Jahren auf andere Teile der Welt, insbesondere auf Nordamerika (Vereinigte Staaten, Kanada) sowie Ost- und Südostasien (China, Indonesien, Hongkong), ausgeweitet hat (CND, 2006; UNODC, 2006). Zwar wurde auch 2004 sowohl innerhalb Europas als auch weltweit das meiste Ecstasy in den Niederlanden hergestellt, jedoch wurden auch Ecstasy-Labors in Belgien, Estland, Spanien und Norwegen entdeckt (nationale Reitox-Berichte, 2005; UNODC, 2006). Das in der EU sichergestellte Ecstasy stammt den Berichten zufolge aus den Niederlanden und Belgien sowie in geringerem Maße aus Polen und dem Vereinigten Königreich (nationale Reitox-Berichte, 2005).
A escala mundial, Europa sigue siendo el principal centro productor de éxtasis, si bien parece haber perdido importancia relativa en los últimos años, a medida que se ha extendido la producción de esta sustancia a otras partes del mundo, sobre todo Norteamérica (Estados Unidos, Canadá) y el este y sureste asiático (China, Indonesia, Hong Kong) (CND, 2006; ONUDD, 2006). Si bien los Países Bajos siguieron ostentando en 2004 el título de principal país de origen de éxtasis de Europa y de todo el mundo, se descubrieron también laboratorios de fabricación de éxtasis en Bélgica, Estonia, España y Noruega (informes nacionales de la red Reitox, 2005; ONUDD, 2006). El éxtasis incautado en la UE procede principalmente de los Países Bajos y Bélgica, seguidos de Polonia y el Reino Unido (informes nacionales de la red Reitox, 2005).
Complessivamente, l’Europa resta il principale centro di produzione dell’ecstasy, sebbene negli ultimi anni la sua importanza sembri in calo, stando alla diffusione della produzione di ecstasy in altre parti del mondo, in particolare nell’America settentrionale (Stati Uniti, Canada) e nell’Asia orientale e sudorientale (Cina, Indonesia, Hong Kong) (CND, 2006; INCB, 2006). Benché i Paesi Bassi siano rimasti nel 2004 la principale fonte di ecstasy per l’Europa e il mondo intero, laboratori per la produzione di questa sostanza sono stati scoperti anche in Belgio, Estonia, Spagna e Norvegia (relazioni nazionali Reitox, 2005; UNODC, 2006). Stando alle segnalazioni, l’ecstasy sequestrata nell’Unione europea proviene da Paesi Bassi e Belgio, e in misura minore da Polonia e Regno Unito (relazioni nazionali Reitox, 2005).
Em termos globais, a Europa continua a ser o principal centro de produção de ecstasy, embora a sua importância relativa pareça estar a decrescer, já que essa produção alastrou a outras partes do mundo nos últimos anos, nomeadamente à América do Norte (Estados Unidos, Canadá) e ao Leste e Sudeste Asiático (China, Indonésia, Hong Kong) (CND, 2006; UNODC, 2006). Apesar de, em 2004, os Países Baixos terem continuado a ser a principal fonte de ecstasy para a Europa e o resto mundo, também foram descobertos laboratórios de ecstasy na Bélgica, Estónia, Espanha e Noruega (Relatórios Nacionais Reitox, 2005; UNODC, 2006). Segundo as informações de que dispomos, o ecstasy apreendido na UE é originário dos Países Baixos e da Bélgica, e em menor grau da Polónia e do Reino Unido (Relatórios Nacionais Reitox, 2005).
Σε παγκόσμιο επίπεδο, η Ευρώπη παραμένει το κυριότερο κέντρο παρασκευής έκστασης, παρότι η σχετική σημασία της φαίνεται να υποχωρεί, καθώς η παρασκευή έκστασης επεκτείνεται και σε άλλα σημεία του πλανήτη τα τελευταία χρόνια και ειδικότερα στη Βόρεια Αμερική (Ηνωμένες Πολιτείες, Καναδάς) και την Ανατολική και Νοτιοανατολική Ασία (Κίνα, Ινδονησία, Χονγκ Κονγκ) (CND, 2006· UNODC, 2006). Μολονότι οι Κάτω Χώρες παρέμειναν το 2004 η κύρια πηγή έκστασης για την Ευρώπη και για τον υπόλοιπο κόσμο, εργαστήρια έκστασης ανακαλύφθηκαν επίσης στο Βέλγιο, την Εσθονία, την Ισπανία και τη Νορβηγία (εθνικές εκθέσεις δικτύου Reitox, 2005· UNODC, 2006). Οι ποσότητες έκστασης που κατασχέθηκαν στην ΕΕ αναφέρεται ότι προέρχονταν από τις Κάτω Χώρες και το Βέλγιο, και δευτερευόντως από την Πολωνία και το Ηνωμένο Βασίλειο (εθνικές εκθέσεις δικτύου Reitox, 2005).
Europa blijft ‘s werelds grootste productiecentrum voor ecstasy, hoewel het relatieve belang van Europa kleiner lijkt te worden nu de productie van ecstasy zich de afgelopen jaren ook verspreidt naar andere delen van de wereld, met name naar Noord-Amerika (Verenigde Staten, Canada) en Oost- en Zuidoost-Azië (China, Indonesië, Hongkong) (CND, 2006; UNODC, 2006). Hoewel Nederland in 2004 nog steeds de belangrijkste bron van ecstasy voor Europa en de wereld als geheel was, zijn ook ecstasylaboratoria ontdekt in België, Estland, Spanje en Noorwegen (nationale Reitox-verslagen, 2005; UNODC, 2006). De in de EU in beslag genomen ecstasy is afkomstig uit Nederland en België, en in mindere mate uit Polen en het Verenigd Koninkrijk (nationale Reitox-verslagen, 2005).
Z globálního hlediska zůstává hlavním centrem produkce extáze Evropa, ačkoli její relativní význam patrně klesá s tím, jak se v posledních letech výroba extáze šíří do dalších částí světa, zejména do Severní Ameriky (USA, Kanady) a do jižní a jihovýchodní Asie (Číny, Indonésie, Hongkongu) (CND, 2006; UNODC, 2006). Ačkoli v Evropě zůstalo v roce 2004 hlavním zdrojem extáze Nizozemsko, byly laboratoře vyrábějící extázi rovněž odhaleny v Belgii, Estonsku, Španělsku a Norsku (národní zprávy zemí zapojených do sítě Reitox, 2005; UNODC, 2006). V případě extáze zachycené v rámci EU se uvádí původ z Nizozemska a Belgie, v menší míře pak z Polska a Spojeného království (národní zprávy zemí zapojených do sítě Reitox, 2005).
På internationalt plan er Europa fortsat den verdensdel, der har den største ecstasyproduktion, men dette er tilsyneladende ved at ændre sig, idet ecstasyproduktionen i de senere år har bredt sig til andre dele af verden, især Nordamerika (USA, Canada) og Øst- og Sydøstasien (Kina, Indonesien, Hong Kong) (CND, 2006; UNODC, 2006). Selv om Nederlandene i 2004 fortsat har været hovedkilden til ecstasy til Europa og verden som helhed, blev der også afsløret ecstasylaboratorier i Belgien, Estland, Spanien og Norge (nationale Reitox-rapporter, 2005; UNODC, 2006). Den ecstasy, der er beslaglagt i EU, angives at stamme fra Nederlandene og Belgien og i mindre omfang fra Polen og Det Forenede Kongerige (nationale Reitox-rapporter, 2005).
Euroopa on endiselt peamine ecstasy tootmise keskus maailmas, kuigi tema suhteline tähtsus näib olevat vähenemas, sest viimastel aastatel on ecstasy tootmine levinud ka teistesse maailmajagudesse, eelkõige Põhja-Ameerikasse (Ameerika Ühendriigid, Kanada) ning Ida- ja Kagu-Aasiasse (Hiina, Indoneesia, Hong Kong) (CND, 2006; UNODC, 2006). Kuigi Madalmaad olid 2004. a endiselt peamine ecstasy tootmise keskus Euroopas ja kogu maailmas, avastati ecstasy-laboreid ka Belgias, Eestis, Hispaanias ja Norras (Reitoxi riikide aruanded, 2005; UNODC, 2006). Aruannete kohaselt pärineb ELis konfiskeeritud ecstasy Madalmaadest ja Belgiast ning vähemal määral ka Poolast ja Ühendkuningriigist (Reitoxi riikide aruanded, 2005).
Eurooppa on maailmanlaajuisesti tärkein ekstaasin tuotannon keskus, vaikka sen suhteellinen merkitys onkin vähenemässä ekstaasin valmistuksen levittyä viime vuosina muualle maailmaan, varsinkin Pohjois-Amerikkaan (Yhdysvallat, Kanada) sekä Itä- ja Kaakkois-Aasiaan (Kiina, Indonesia, Hongkong) (CND, 2006; UNODC, 2006). Vaikka Alankomaat oli vuonna 2004 edelleen Euroopan ja koko maailman suurin ekstaasin tuottaja, ekstaasilaboratorioita paljastettiin myös Belgiassa, Virossa, Espanjassa ja Norjassa (Reitoxin kansalliset raportit, 2005; UNODC, 2006). EU:ssa takavarikoitu ekstaasi on ilmoitusten mukaan lähtöisin pääasiassa Alankomaista ja Belgiasta ja toiseksi useammin Puolasta ja Yhdistyneestä kuningaskunnasta (Reitoxin kansalliset raportit, 2005).
Globális értelemben változatlanul Európa az extasy termelésének fő központja, bár ennek viszonylagos jelentősége, úgy tűnik, csökkenőben van, mivel az extasy gyártása kezd elterjedni a világ más területein is, elsősorban Észak-Amerikában (Egyesült Államok, Kanada), valamint Kelet- és Délkelet-Ázsiában (Kína, Indonézia, Hongkong) (CND, 2006; UNODC, 2006). Bár 2004-ben Hollandia maradt az extasy fő forrása Európa és a világ egésze számára, Belgiumban, Észtországban, Spanyolországban és Norvégiában szintén találtak extasy-laboratóriumokat (Reitox országjelentések, 2005; UNODC, 2006). Az EU-ban lefoglalt extasy a jelentések szerint elsősorban Hollandiából és Belgiumból, illetve kisebb mértékben Lengyelországból és az Egyesült Királyságból származik (Reitox országjelentések, 2005).
Selv om Europa fortsatt er sentrum for verdens produksjon av ecstasy, synes Europas relative betydning å avta i takt med at ecstasyproduksjonen i andre deler av verden tar seg opp, særlig i Nord-Amerika (USA, Canada) og Øst- og Sørøst-Asia (Kina, Indonesia, Hongkong) (CND, 2006; UNODC, 2006). Selv om Nederland i 2004 fortsatt var hovedkilden til ecstasy for Europa og verden for øvrig, ble det også oppdaget ecstasylaboratorier i Belgia, Estland, Spania og Norge (nasjonale Reitox-rapporter, 2005; UNODC, 2006). Ecstasyen som ble beslaglagt i EU rapporteres å stamme fra Nederland og Belgia, og i mindre grad fra Polen og Storbritannia (nasjonale Reitox-rapporter, 2005).
La nivel global, Europa rămâne principalul centru de producţie de ecstasy, deşi importanţa sa relativă pare în declin deoarece producţia de ecstasy s-a extins şi în alte părţi ale lumii în ultimii ani, în special în America de Nord (Statele Unite, Canada) şi în Asia de Est şi de Sud-Est (China, Indonezia, Hong Kong) (CND, 2006; UNODC, 2006). Deşi Ţările de Jos au rămas în 2004 principala sursă de ecstasy pentru Europa şi întreaga lume, s-au depistat laboratoare de ecstasy şi în Belgia, Estonia, Spania şi Norvegia (Rapoartele naţionale Reitox, 2005; UNODC, 2006). S-a raportat că ecstasy-ul capturat în Uniunea Europeană provine din Ţările de Jos şi Belgia, şi într-o mai mică măsură din Polonia şi Regatul Unit (Rapoartele naţionale Reitox, 2005).
V celosvetovom meradle zostáva Európa hlavným centrom výroby extázy, hoci jej relatívny význam v posledných rokoch zdanlivo klesá so šírením výroby extázy do iných častí sveta, najmä do Severnej Ameriky (Spojené štáty americké, Kanada) a východnej a juhovýchodnej Ázie (Čína, Indonézia, Hongkong) (CND, 2006; UNODC, 2006). Hoci Holandsko zostalo v roku 2004 hlavným zdrojom extázy pre Európu a svet ako celok, laboratóriá extázy sa odhalili aj v Belgicku, Estónsku, Španielsku a Nórsku (národné správy siete Reitox, 2005; UNODC, 2006). Uvádza sa, že extáza zachytená v EÚ pochádza z Holandska a Belgicka a v menšej miere z Poľska a Spojeného kráľovstva (národné správy siete Reitox, 2005).
V svetovnem merilu ostaja Evropa glavno središče proizvodnje ekstazija, čeprav se zdi, da njena sorazmerna pomembnost upada, saj se njegova proizvodnja v zadnjih letih širi na druge konce sveta, predvsem v Severno Ameriko (Združene države, Kanada) ter vzhodno in jugovzhodno Azijo (Kitajska, Indonezija, Hongkong) (CND, 2006; UNODC, 2006). Čeprav je Nizozemska leta 2004 ostala glavni vir ekstazija za Evropo in svet kot celoto, so laboratorije ekstazija odkrili tudi v Belgiji, Estoniji, Španiji in na Norveškem (nacionalna poročila Reitox, 2005; UNODC, 2006). Po poročilih je ekstazi, zasežen v EU, izhajal iz Nizozemske in Belgije, v manjšem obsegu pa iz Poljske in Združenega kraljestva (nacionalna poročila Reitox, 2005).
Globalt sett är Europa fortfarande centrum för framställningen av ecstasy, även om dess relativa betydelse tycks minska i takt med att ecstasy på senare år har börjat framställas i andra delar av världen, framför allt Nordamerika (USA och Canada) samt Ost- och Sydostasien (Kina, Indonesien, Hong Kong) (CND, 2006; UNODC, 2006). Även om Nederländerna även under 2004 var det främsta ursprungslandet för ecstasy i Europa och världen som helhet, upptäcktes ecstasylaboratorier också i Belgien, Estland, Spanien och Norge (nationella Reitoxrapporter, 2005; UNODC, 2006). Den ecstasy som beslagtas i EU rapporteras främst ha sitt ursprung i Nederländerna och Belgien, och i mindre utsträckning i Polen och Storbritannien (nationella Reitoxrapporter, 2005).
Avrupa, ecstasy imalatı son yıllarda dünyanın başka bölümlerine, yani Kuzey Amerika (Amerika Birleşik Devletleri, Kanada) ve Doğu ile Güneydoğu Asya’ya (Çin, Endonezya, Hong Kong) yayıldığından göreli önemi düşmekte gibi görünse de, tüm dünyada ecstasy üretiminin ana merkezi olmaya devam etmektedir (CND, 2006; UNODC, 2006). Hollanda 2004’te Avrupa ve dünya genelinde ecstasy için başlıca kaynak olmaya devam etmiş olsa da, Belçika, Estonya, İspanya ve Norveç’te de ecstasy laboratuvarları ortaya çıkarılmıştı (Reitox ulusal raporları, 2005; UNODC, 2006). AB’de ele geçirilen ecstasy’nin Hollanda ve Belçika ile daha az ölçüde Polonya ve Birleşik Krallık kaynaklı olduğu rapor edilmiştir (Reitox ulusal raporları, 2005).
Pasaules mērogā Eiropa vēl arvien ir galvenais ekstazī ražošanas centrs, lai gan izskatās, ka relatīvi Eiropas loma ekstazī ražošanā mazinās, jo pēdējos gados ražošana ir izplatījusies arī uz citām pasaules daļām, jo īpaši uz Ziemeļameriku (ASV, Kanādu) un Austrum- un Dienvidaustrumāziju (Ķīnu, Indonēziju, Honkongu) (CND, 2006. g.; UNODC, 2006. g.). Lai gan 2004. gadā galvenais ekstazī avots Eiropā un visā pasaulē joprojām ir bijusi Nīderlande, ekstazī laboratorijas ir atklātas arī Beļģijā, Igaunijā, Spānijā un Norvēģijā (Reitox valsts ziņojumi, 2005. g.; UNODC, 2006. g.). Saskaņā ziņojumiem ES konfiscētā ekstazī izcelsmes valstis ir galvenokārt Nīderlande un Beļģija, un mazākā mērā arī Polija un Apvienotā Karaliste (Reitox valsts ziņojumi, 2005. g.).
  RozdziaÅ‚ 4: Amfetaminy...  
Pomimo wzrostu liczby wniosków o leczenie w związku z zażywaniem amfetamin i ekstazy, w większości krajów zażywanie tych narkotyków rzadko stanowi główny powód poddania się leczeniu uzależnienia (123).
Although the number of demands for treatment relating to the use of amphetamines and ecstasy is increasing, in general, this form of drug use is rarely the primary reason for attending drug treatment in most countries (123). An important exception is that a few countries do report a substantial proportion of treatment requests related to amphetamine or methamphetamine use. In the Czech Republic, Slovakia, Finland and Sweden these drugs account for anything from a quarter to around a half of all treatment demands (124). In the Czech Republic and Slovakia, a large proportion of reported treatment demands relate to a primary methamphetamine problem (see box on methamphetamine). In those countries where amphetamines users account for a substantial portion of treatment requests, between one-third and two-thirds of amphetamines clients inject the drug (125).
Bien que le nombre de demandes de traitement pour usage d'amphétamines et d'ecstasy soit en hausse, de manière générale, dans la plupart des pays, cette forme de consommation de drogue est rarement la raison principale pour suivre un traitement (123). On observe toutefois une exception importante: quelques pays déclarent un nombre important de demandes de traitement pour usage d'amphétamines ou de méthamphétamines. En République tchèque, en Slovaquie, en Finlande et en Suède, ces drogues représentent entre environ un quart et la moitié des demandes totales de traitement (124). En République tchèque et en Slovaquie, un grand nombre des demandes de traitement déclarées concernent un problème primaire de méthamphétamines (voir encadré sur les méthamphétamines). Dans les pays où les usagers de méthamphétamines représentent une part importante des demandes de traitement, entre un et deux tiers des patients prennent des amphétamines par voie intraveineuse (125).
Die Zahl der Behandlungsnachfragen im Zusammenhang mit dem Konsum von Amphetaminen und Ecstasy nimmt zwar zu, insgesamt ist diese Form des Drogenkonsums jedoch in den meisten Ländern nur selten der Hauptgrund für die Inanspruchnahme einer Drogenbehandlung (123). Eine bemerkenswerte Ausnahme bilden einige wenige Länder, die einen erheblichen Anteil der Behandlungsnachfragen im Zusammenhang mit dem Konsum von Amphetamin oder Methamphetamin melden. In der Tschechischen Republik, der Slowakei, Finnland und Schweden entfällt auf diese Drogen ein Viertel bis etwa die Hälfte aller Behandlungsnachfragen (124). In der Tschechischen Republik und der Slowakei ist ein Großteil aller gemeldeten Behandlungsnachfragen auf ein primäres Methamphetaminproblem zurückzuführen (siehe Kasten über Methamphetamin). In den Ländern, in denen ein erheblicher Anteil der Behandlungsnachfragen auf Amphetaminkonsumenten entfällt, wird die Droge von einem Drittel bis zwei Dritteln der Amphetaminpatienten injiziert (125).
Si bien está aumentando el número de solicitudes de tratamiento por consumo de anfetaminas y éxtasis, por lo general, en la mayoría de los países el consumo de estas drogas rara vez supone el principal motivo para asistir a un tratamiento por consumo de droga (123). Una excepción importante a lo anterior es el hecho de que unos pocos países hayan declarado un porcentaje considerable de solicitudes de tratamiento relativas al consumo de anfetamina o metanfetamina. En la República Checa, Eslovaquia, Finlandia y Suecia el consumo de estas drogas representa desde una cuarta parte hasta aproximadamente la mitad de todas las solicitudes de tratamiento (124). En la República Checa y Eslovaquia una gran proporción de las solicitudes de tratamiento están relacionadas con el consumo principal de metanfetaminas (véase recuadro sobre metanfetamina). En los países en los que los consumidores de anfetaminas representan un porcentaje importante de las solicitudes de tratamiento, entre uno y dos tercios de los pacientes de anfetaminas se inyectan la droga (125).
Benché il numero di domande di trattamento correlate all’uso di anfetamine ed ecstasy sia in crescita, in generale soltanto in rari casi questa forma di consumo di stupefacenti rappresenta, nella maggior parte dei paesi, il principale motivo per rivolgersi a un centro terapeutico specializzato (123). Un ristretto numero di paesi segnala una percentuale elevata di richieste di trattamento relative al consumo di anfetamina o metanfetamina. Nella Repubblica ceca, in Slovacchia, Finlandia e Svezia queste sostanze sono menzionate in un numero di richieste compreso tra un quarto e la metà di tutte le richieste di trattamento (124). Nella Repubblica ceca e in Slovacchia buona parte delle richieste di trattamento segnalate si riferisce a un problema primario con metanfetamine (cfr. il riquadro sulla metanfetamina). Nei paesi in cui i consumatori di anfetamine rappresentano una percentuale significativa dei soggetti che fanno domanda di trattamento, un numero compreso tra un terzo e due terzi dei consumatori si somministra la droga per via parentelare (125).
Apesar de o número de pedidos de tratamento por consumo de anfetaminas e de ecstasy estar a aumentar, este tipo de consumo de droga raramente está na base da procura de tratamento da toxicodependência na maioria dos países (123). Uma excepção importante é o facto de alguns países referirem uma percentagem substancial de pedidos de tratamento relacionados com o consumo de anfetaminas ou de metanfetaminas. Na República Checa, Eslováquia, Finlândia e Suécia estas drogas são responsáveis por entre um quarto e cerca de metade dos pedidos de tratamento (124). Na República Checa e na Eslováquia, uma grande percentagem da procura de tratamento registada está relacionada com problemas de dependência principal de metanfetaminas (ver caixa sobre as metanfetaminas). Nos países onde os consumidores de anfetaminas são responsáveis por uma percentagem substancial dos pedidos de tratamento, um a dois terços desses utentes injectam a droga (125).
Μολονότι ο αριθμός των αιτήσεων για απεξάρτηση από τις αμφεταμίνες και την έκσταση αυξάνεται, σε γενικές γραμμές, αυτή η μορφή χρήσης ναρκωτικών σπανίως αποτελεί τον βασικό λόγο για την προσφυγή σε θεραπεία απεξάρτησης στις περισσότερες χώρες (123). Μια σημαντική εξαίρεση είναι ότι μερικές χώρες αναφέρουν ότι σημαντικό ποσοστό των αιτήσεων για θεραπεία αφορά τη χρήση αμφεταμίνης ή μεθαμφεταμίνης. Στην Τσεχική Δημοκρατία, τη Σλοβακία, τη Φινλανδία και τη Σουηδία τα ναρκωτικά αυτά αφορούν από το ένα τέταρτο έως το ένα δεύτερο του συνόλου των αιτήσεων για θεραπεία (124). Στην Τσεχική Δημοκρατία και τη Σλοβακία μεγάλο ποσοστό των αναφερόμενων αιτήσεων για θεραπεία αφορά κατά κύριο λόγο πρόβλημα χρήσης μεθαμφεταμίνης (βλέπε πλαίσιο σχετικά με τη μεθαμφεταμίνη). Στις χώρες στις οποίες οι χρήστες αμφεταμινών αντιπροσωπεύουν σημαντικό ποσοστό των αιτήσεων για θεραπεία, το ένα τρίτο έως τα δύο τρίτα των ατόμων που ζητούν θεραπεία απεξάρτησης από τις αμφεταμίνες κάνουν ενέσιμη χρήση του ναρκωτικού (125).
Hoewel het aantal aanvragen voor behandeling in verband met het gebruik van amfetaminen en ecstasy toeneemt, is deze vorm van drugsgebruik in de meeste landen vrijwel nooit de eerste aanleiding om in behandeling te gaan (123). Een belangrijke uitzondering betreft enkele landen die wel een aanzienlijk aantal aanvragen voor behandeling in verband met het gebruik van amfetamine of metamfetamine melden. In Tsjechië, Slowakije, Finland en Zweden is het gebruik van deze drugs in een kwart tot ongeveer de helft van alle gevallen de primaire reden om in behandeling te gaan (124). In Tsjechië en Slowakije houdt een groot deel van de gerapporteerde aanvragen voor behandeling verband met een primair metamfetamineprobleem (zie het kader “metamfetamine”). In de landen waar een aanzienlijk deel van de aanvragen voor behandeling wordt ingediend door gebruikers van amfetaminen, injecteert tussen een derde en twee derde van de cliënten de drug (125).
Ačkoli se počet žádostí o léčbu v souvislosti s užíváním amfetaminů a extáze zvyšuje, tato forma užívání drog obvykle ve většině zemí nebývá primárním důvodem nástupu do protidrogové léčby (123). Důležitou výjimkou tvoří několik zemí, které hlásí významný podíl žádostí o léčbu v souvislosti s užíváním amfetaminu nebo metamfetaminu. V České republice, na Slovensku, ve Finsku a Švédsku se tyto drogy uvádějí v souvislosti se čtvrtinou až polovinou všech žádostí o léčbu (124). V České republice a na Slovensku se velká část ohlášených žádostí o léčbu týká primárního problému s metamfetaminem (viz rámeček o metamfetaminu). V zemích, v nichž uživatelé amfetaminů představují značnou část žadatelů o léčbu, užívá amfetamin jedna až dvě třetiny uživatelů injekčně (125).
Selv om antallet af anmodninger om behandling for brug af amfetaminer og ecstasy er stigende, er denne form for stofbrug generelt sjældent den primære grund til at søge narkotikabehandling i de fleste lande (123). Som en vigtig undtagelse har nogle få lande dog meldt om, at en væsentlig andel af behandlingsanmodningerne vedrørte amfetamin- eller metamfetaminbrug. I Tjekkiet, Slovakiet, Finland og Sverige tegner disse stoffer sig for alt mellem en fjerdedel og ca. halvdelen af alle behandlingsanmodninger (124). I Tjekkiet og Slovakiet vedrører en stor andel af de indberettede behandlingsanmodninger et primært metamfetaminproblem (se boksen om metamfetamin). I de lande, hvor amfetaminbrugere tegner sig for en væsentlig andel af behandlingsanmodningerne, tager mellem en og to tredjedele af amfetaminklienterne stoffet ved injektion (125).
Kuigi amfetamiinide ja ecstasy tarbimisega seotud ravitaotluste arv on suurenemas, on need enamikus riikides üldiselt harva esmaseks põhjuseks ravile pöördumisel.(123) Oluliseks erandiks on aga asjaolu, et mõned riigid teatavad amfetamiini või metamfetamiini tarbimisega seotud ravitaotluste suhteliselt suurest arvust. Tšehhi Vabariigis, Slovakkias, Soomes ja Rootsis on kõnealuste uimastitega seotud veerand kuni pool kõikidest ravitaotlustest kokku.(124) Tšehhi Vabariigis ja Slovakkias on suure osa registreeritud ravitaotluste puhul esmaseks põhjuseks metamfetamiini-probleem (vt kasti metamfetamiin). Riikides, kus amfetamiinitarbijate ravitaotlused moodustavad arvestatava osa kõikidest ravitaotlustest kokku, manustab üks kolmandik kuni kaks kolmandikku patsientidest amfetamiini süstimise teel.(125)
Vaikka amfetamiineihin ja ekstaasiin liittyvä hoidon kysyntä kasvaa jatkuvasti, useimmissa maissa niiden käyttö on harvoin pääasiallinen syy huumehoitoon hakeutumiselle (123). Tähän on kuitenkin poikkeuksia: muutamassa maassa huomattava osa ilmoitetusta hoidon kysynnästä liittyy amfetamiinin tai metamfetamiinin käyttöön. Tšekissä, Slovakiassa, Suomessa ja Ruotsissa näiden aineiden takia hoitoon hakeutuvien osuus vaihtelee 25:stä noin 50 prosenttiin (124). Tšekissä ja Slovakiassa suuri osa ilmoitetusta hoidon kysynnästä liittyy ensisijaisesti metamfetamiiniongelmaan (ks. metamfetamiinia koskeva laatikko). Niissä maissa, joissa merkittävä osuus hoitoon hakeutuneista on amfetamiinin käyttäjiä, yhdestä kahteen kolmasosaan asiakkaista käyttää sitä suonensisäisesti (125).
Bár az amfetaminok és az extasy használatához kapcsolódó kezelési igények száma nő, a legtöbb országban a kábítószer-használat e formája ritkán szolgál elsődleges indokul a kábítószer miatti kezelés igénybevételére123. Fontos kivétel ez alól az a néhány ország, ahonnan az amfetamin vagy metamfetamin használatával kapcsolatos kezelési igények jelentős arányát jelezték. Csehországban, Szlovákiában, Finnországban és Svédországban ezek a kábítószerek felelnek az összes kezelési igény negyedéért–feléért124. Csehországban és Szlovákiában a bejelentett kezelési igények nagy része elsődleges metamfetaminproblémához kapcsolódik (lásd a metamfetaminról szóló rovatot). Azokban az országokban, ahol az amfetaminhasználóknak tulajdonítható a kezelési igények jelentős hányada, az amfetaminhasználó páciensek egyharmada–kétharmada injekció formájában használja a kábítószert125.
Selv om antallet behandlingssøknader relatert til bruken av amfetamin og ecstasy er økende, er det generelt sjelden at denne typen stoffer er den primære grunnen til narkotikabehandling i de fleste land (123). Et viktig unntak er det faktum at et par land rapporterer at en vesentlig andel av behandlingssøknadene er relatert til bruken av amfetamin eller metamfetamin. I Den tsjekkiske republikk, Slovakia, Finland og Sverige utgjør disse stoffene alt mellom en firedel og halvparten av alle søknader om behandling (124). I Den tsjekkiske republikk og Slovakia er en stor del av rapporterte behandlingssøknader relatert til problemer med metamfetamin (se boks om metamfetamin). I landene hvor amfetaminbrukere utgjør en stor del av søkermassen, står sprøytebrukere for mellom en og to tredeler av amfetaminklientene (125).
Deşi numărul de cereri de tratament legate de consumul de amfetamine şi de ecstasy creşte, în general, în majoritatea ţărilor, această formă de consum de droguri rareori este principalul motiv pentru tratament (123). O excepţie importantă este că există câteva ţări care raportează un procent substanţial de cereri de tratament legate de consumul de amfetamină sau metamfetamină. În Republica Cehă, Slovacia, Finlanda şi Suedia, cererile de tratament pentru aceste droguri reprezintă de la un sfert la aproximativ o jumătate din toate cererile de tratament (124). În Republica Cehă şi Slovacia, un mare procent al cererilor de tratament raportate se referă la o problemă principală legată de metamfetamină (vezi căsuţa privind metamfetamina). În ţările în care consumatorii de amfetamină reprezintă o parte semnificativă a cererilor de tratament, între o treime şi două treimi din pacienţii consumatori de amfetamină îşi injectează acest drog (125).
Hoci počet dopytov po liečbe súvisiacej s užívaním amfetamínov a extázy vo všeobecnosti narastá, táto forma užívania drog je vo väčšine krajín zriedkavo prvotnou príčinou účasti na protidrogovej liečbe (123). Dôležitou výnimkou je, že niekoľko krajín uvádza podstatný podiel žiadostí o liečbu súvisiacu s užívaním amfetamínu alebo metamfetamínu. V Českej republike, na Slovensku, vo Fínsku a Švédsku tieto drogy predstavujú približne štvrtinu až polovicu všetkých žiadostí o liečbu (124). V Českej republike a na Slovensku sa veľká časť uvádzaných žiadostí o liečbu vzťahuje na prvotný problém s metamfetamínom (pozri rámček o metamfetamíne). V tých krajinách, kde užívatelia amfetamínov predstavujú podstatnú časť žiadostí o liečbu, jedna tretina až dve tretiny amfetamínových klientov si vstrekuje drogu (125).
Čeprav število povpraševanj po zdravljenju zaradi uživanja amfetaminov in ekstazija narašča, je na splošno v večini držav ta oblika uživanja drog redko primarni vzrok za vključitev v zdravljenje zaradi odvisnosti od drog (123). Pomembna izjema je, da nekaj držav pa le poroča o znatnem deležu zahtev za zdravljenje zaradi uživanja amfetamina ali metemfetamina. V Češki republiki, na Slovaškem, Finskem in Švedskem je zaradi teh drog od ene četrtine do približno polovice vseh povpraševanj po zdravljenju (124). V Češki republiki in na Slovaškem se velik delež zabeleženih povpraševanj po zdravljenju nanaša na primarni problem odvisnosti od metamfetamina (glej polje o metamfetaminu). V državah, v katerih predstavljajo uživalci amfetaminov znaten delež zahtev za zdravljenje, si ena do dve tretjini uživalcev amfetaminov drogo vbrizgava (125).
Även om behandlingsefterfrågan när det gäller missbruk av amfetaminer och ecstasy ökar är användning av denna typ av droger i de flesta länder sällan huvudskälet till att personer genomgår missbruksbehandling (123). Ett viktigt undantag är att några länder faktiskt rapporterar en betydande andel av behandlingsbegäran med anknytning till användning av amfetamin eller metamfetamin. I Tjeckien, Slovakien, Finland och Sverige står dessa droger för allt ifrån en fjärdedel till ungefär hälften av alla behandlingsbegäran (124). I Tjeckien och Slovakien avser en stor andel av rapporterade behandlingsbegäran ett primärt metamfetaminproblem (se ruta metamfetamin). I länder där amfetaminmissbrukare utgör en betydande andel av behandlingsbegäran är mellan en tredjedel och två tredjedelar av amfetaminklienterna injektionsmissbrukare (125).
Amfetamin ve ecstasy kullanımına bağlı tedavi taleplerinin sayısı her ne kadar artıyor olsa da, genelde bu tür uyuşturucu kullanımı çoğu ülkede nadiren uyuşturucu tedavisi görmenin birincil sebebini teşkil eder (123). Bu konuda önemli bir istisna ise, ciddi oranda amfetamin veya metamfetamin kullanımına bağlı tedavi isteği rapor eden birkaç ülke olmasıdır. Çek Cumhuriyeti, Slovakya, Finlandiya ve İsveç’te tüm tedavi taleplerinin dörtte birinden yaklaşık yarısına kadarından bu uyuşturucular sorumludur (124). Çek Cumhuriyeti ve Slovakya’da, rapor edilen tedavi taleplerinin büyük bir bölümü birincil bir metamfetamin sorununa bağlıdır (metamfetamin hakkındaki kutuya bakınız). Tedavi isteklerinin önemli bir bölümünün amfetamin kullanıcılarından geldiği söz konusu ülkelerde, amfetamin hastalarının üçte biri ila üçte ikisi uyuşturucuyu enjekte etmektedir (125).
Lai gan ar amfetamīnu un estazī lietošanu saistīto ārstniecības pieprasījumu skaits aug, kopumā lielākajā daļā valstu šo narkotiku lietošana reti ir primārais narkotiku terapijas iemesls (123). Taču ir arī vērā ņemami izņēmumi: dažas valstis ziņo par ievērojamu ar amfetamīna un metamfetamīna lietošanu saistītu ārstniecības pieprasījumu skaitu. Čehijā, Slovākijā, Somijā un Zviedrijā ar šo narkotiku lietošanu saistīto ārstniecības pieprasījumu skaits ir no ceturtdaļas līdz gandrīz pusei visu ārstniecības pieprasījumu (124). Čehijā un Slovākijā liela daļa ārstniecības pieprasījumu primāri attiecas uz metamfetamīna problēmām (skatīt logu par metamfetamīnu). Valstīs, kur amfetamīna lietotāji visbiežāk ir terapijas pieprasītāji, viena līdz divas trešdaļas amfetamīna pacientu šo narkotiku injicē (125).
  RozdziaÅ‚ 4: Amfetaminy...  
Wśród młodzieży szkolnej w wieku 15-16 lat szacunkowy odsetek osób, które przynajmniej raz zażywały grzyby halucynogenne, jest w dziewięciu państwach członkowskich taki sam lub wyższy w porównaniu z szacunkowym odsetkiem osób, które przynajmniej raz zażywały ekstazy (Hibell et al., 2004 r.).
Recent adult and school population surveys in the EU indicate that, among young people aged 15–24 years, lifetime use of hallucinogenic mushrooms ranges from less than 1 % to 8 % (128). Lifetime prevalence estimates for use of hallucinogenic mushrooms among school students aged 15–16 years are equal to, or higher than, lifetime prevalence estimates for ecstasy use in nine of the EU Member States (Hibell et al., 2004). However, there are indications that continuation rates are lower for hallucinogenic mushrooms than for most other drugs. This is a common feature of hallucinogenic drug use and reflects the fact that young people generally choose to confine this type of drug use to experimenting and rarely go on to develop patterns of regular use.
Des enquêtes récentes menées dans l'UE auprès de la population adulte et en milieu scolaire indiquent que, chez les jeunes âgés de 15 à 24 ans, l'usage au cours de la vie de champignons hallucinogènes est compris entre moins de 1 % et 8% (128). Les estimations de prévalence au cours de la vie de la consommation de champignons hallucinogènes parmi les élèves de 15-16 ans sont égales ou supérieures à celles de la prévalence au cours de la vie de l'usage d'ecstasy dans neuf États membres de l'UE (Hibell et al., 2004). Toutefois, certains indices donnent à penser que les pourcentages de continuité de la consommation de champignons hallucinogènes sont inférieurs à ceux de la plupart des autres drogues. Il s'agit d'une caractéristique commune à la consommation des substances hallucinogènes, qui traduit le fait que les jeunes choisissent généralement de limiter ce genre de consommation de drogue à l'expérimentation et passent rarement au stade d'un usage régulier.
Vor kurzem in der EU durchgeführte demografische Erhebungen unter Erwachsenen und an Schulen weisen darauf hin, dass unter jungen Menschen im Alter zwischen 15 und 24 Jahren die Lebenszeitprävalenz des Konsums halluzinogener Pilze zwischen unter 1 % und 8 % liegt (128). Die Schätzungen für die Lebenszeitprävalenz des Konsums halluzinogener Pilze unter Schülern im Alter von 15 bis 16 Jahren sind in neun EU-Mitgliedstaaten ebenso hoch wie die Schätzungen für die Lebenszeitprävalenz des Konsums von Ecstasy oder sogar höher (Hibell et al., 2004). Es gibt jedoch Anzeichen dafür, dass die Fortsetzungsraten bei halluzinogenen Pilzen niedriger sind als bei den meisten anderen Drogen. Dies ist ein weit verbreitetes Merkmal des Konsums halluzinogener Drogen und spiegelt die Tatsache wider, dass junge Menschen in der Regel mit dieser Form des Drogenkonsums nur experimentieren möchten und sich in der Folge nur selten regelmäßige Konsummuster herausbilden.
Las encuestas realizadas recientemente entre la población adulta y escolares de la UE indican que, entre los jóvenes de 15 a 24 años, la prevalencia de consumo de hongos alucinógenos a lo largo de la vida oscila entre menos del 1 % y un 8 % (128). Se estima que, en nueve Estados miembros de la UE, la prevalencia de consumo de hongos alucinógenos a lo largo de la vida entre escolares de 15 a 16 años es igual o superior a la prevalencia de consumo de éxtasis a lo largo de la vida (Hibell et al., 2004). No obstante, existen indicios de que, en el caso de los hongos alucinógenos, las tasas de continuación son inferiores que en la mayoría de las demás drogas. Esta es una característica común del consumo de drogas alucinógenas y viene a reflejar el hecho de que los jóvenes, en general, optan por consumir este tipo de droga de forma experimental y rara vez continúan desarrollando pautas de consumo regular.
Da recenti indagini condotte tra adulti e studenti nell’Unione europea si evince che tra i giovani di 15–24 anni il consumo una tantum di funghi allucinogeni è compreso in una percentuale che va da meno dell’1% all’8% (128). La prevalenza una tantum del consumo di funghi allucinogeni tra i ragazzi di 15–16 anni è equivalente o superiore alla prevalenza una tantum del consumo di ecstasy in nove Stati membri dell’Unione europea (Hibell e altri, 2004). Tuttavia, vi sono segnali che le “percentuali di continuità” sono inferiori per i funghi allucinogeni rispetto alla maggior parte delle altre droghe. Questo è un aspetto caratteristico del consumo di sostanze allucinogene, dovuto al fatto che i giovani generalmente scelgono di circoscrivere l’uso di queste sostanze alla sperimentazione e raramente sviluppano modelli di consumo regolare.
Inquéritos recentemente realizados à população adulta e à população escolar da UE indicam que, entre os jovens dos 15 aos 24 anos, o consumo ao longo da vida de cogumelos alucinogénios varia entre menos de 1% e 8% (128). As estimativas da prevalência ao longo da vida do consumo de cogumelos alucinogénios entre os estudantes de 15–16 anos são idênticas, ou superiores, às estimativas da prevalência do consumo de ecstasy ao longo da vida em nove Estados-Membros da UE (Hibell et al., 2004). Contudo, há indícios de que as taxas de continuação são mais baixas para os cogumelos alucinogénios do que para a maioria das outras drogas. Esta é uma característica comum do consumo de alucinogénios e reflecte o facto de os jovens preferirem, de um modo geral, limitar este tipo de consumo à experimentação, raramente desenvolvendo padrões de consumo regular.
Από πρόσφατες έρευνες στον ενήλικο και μαθητικό πληθυσμό στην ΕΕ προκύπτει ότι στους νέους ηλικίας 15–24 ετών η χρήση παραισθησιογόνων μανιταριών σε όλη τη ζωή κυμαίνεται από λιγότερο από 1 % έως 8 % (128). Οι εκτιμήσεις για την επικράτηση της χρήσης παραισθησιογόνων μανιταριών σε όλη τη ζωή στους μαθητές ηλικίας 15–16 ετών βρίσκονται στα ίδια επίπεδα ή είναι υψηλότερες από τις εκτιμήσεις για την επικράτηση της χρήσης έκστασης σε εννέα από τα κράτη μέλη της ΕΕ (Hibell κ.ά., 2004). Ωστόσο, υπάρχουν ενδείξεις ότι τα ποσοστά συνεχούς χρήσης είναι χαμηλότερα για τα παραισθησιογόνα μανιτάρια από ό,τι για τα περισσότερα άλλα ναρκωτικά. Αυτό είναι ένα σύνηθες χαρακτηριστικό της χρήσης παραισθησιογόνων ουσιών και απηχεί το γεγονός ότι οι νέοι συνήθως επιλέγουν να περιορίζονται στον πειραματισμό σε σχέση με αυτή τη μορφή χρήσης ναρκωτικών και σπανίως αναπτύσσουν πρότυπα συστηματικής χρήσης.
Uit recent onderzoek onder volwassenen en scholieren in de EU blijkt dat het “ooit”-gebruik van hallucinogene paddestoelen onder 15- tot 24-jarigen varieert van minder dan 1% tot 8% (128). Naar schatting is in negen EU-lidstaten het “ooit”-gebruik van hallucinogene paddestoelen onder 15- en 16-jarige scholieren gelijk aan of hoger dan dat van ecstasy (Hibell et al., 2004). Er zijn echter aanwijzingen dat de continueringspercentages voor hallucinogene paddestoelen lager zijn dan voor de meeste andere drugs. Dat is een algemeen kenmerk van het gebruik van hallucinogene drugs en weerspiegelt het feit dat jongeren in het algemeen alleen willen experimenteren met dit soort drugs en ze zelden regelmatig gaan gebruiken.
Nedávné průzkumy provedené v EU u dospělé a školní populace naznačují, že mezi mladými lidmi ve věku 15–24 let se celoživotní prevalence užívání halucinogenních hub pohybuje od méně než 1 % do 8 % (128). V devíti členských státech EU je odhadovaná celoživotní prevalence užívání halucinogenních hub mezi studenty ve věku 15–16 let stejná jako odhadovaná celoživotní prevalence užívání extáze nebo vyšší (Hibell a kol., 2004). Existují však náznaky, že míra pokračujícího užívání je v případě halucinogenních hub nižší než v případě většiny ostatních drog. To je častým rysem užívání halucinogenních drog a svědčí to o skutečnosti, že mladí lidé tento typ drog obecně spojují s experimenty a málokdy se u nich pokračujícím užíváním vytvoří vzorce pravidelného užívání.
Det fremgår af nylige befolkningsundersøgelser blandt voksne og skoleundersøgelser i EU, at langtidsprævalensen for brug af hallucinogene svampe blandt unge i alderen 15–24 år varierer fra under 1 til 8 % (128). Skønnene over langtidsprævalensen for brug af hallucinogene svampe blandt skoleelever i alderen 15–16 år ligger på samme niveau som, eller er højere end, skønnene over langtidsprævalensen for ecstasybrug i ni af EU-medlemsstaterne (Hibell m.fl., 2004). Der er imidlertid tegn på, at fortsættelsesfrekvenserne er lavere for hallucinogene svampe end for de fleste andre stoffer. Dette er et almindeligt træk ved brug af hallucinogener og er en afspejling af, at unge generelt vælger at begrænse denne form for stofbrug til eksperimenter og sjældent går over til regelmæssig brug heraf.
Hiljutised täiskasvanuid ja kooliõpilasi hõlmavad rahvastiku-uuringud ELis näitavad, et 15–24aastaste noorte hulgas ulatub elu jooksul hallutsinogeensete seente tarbimise määr vähem kui 1%-st kuni 8%-ni.(128) Elu jooksul hallutsinogeensete seente tarbimise määr 15–16aastaste kooliõpilaste hulgas on võrdne elu jooksul ecstasy tarbimise määraga (või sellest kõrgem) üheksas EL liikmesriigis (Hibell et al., 2004). Siiski tundub, et hallutsinogeensete seente puhul on kestva tarbimise määr madalam kui enamiku muude uimastite puhul. See on hallutsinogeensete uimastite tarbimisel tavaline ning peegeldab asjaolu, et noored inimesed enamasti eksperimenteerivad selliste uimastitega ja harva juhtub, et tarbimine muutub regulaarseks.
EU:ssa äskettäin tehdyissä aikuis- ja koululaiskyselyissä havaittiin, että 15–24-vuotiaiden ikäryhmässä 1–8 prosenttia nuorista oli käyttänyt hallusinogeenisia sieniä ainakin kerran (128). Yhdeksässä EU:n jäsenvaltiossa laadittujen arvioiden mukaan 15–16-vuotiaiden ikäryhmässä on yhtä paljon tai enemmän hallusinogeenisia sieniä kuin ekstaasia ainakin kerran käyttäneitä (Hibell et al., 2004). Vaikuttaa kuitenkin siltä, että käytönjatkamisaste on alhaisempi kuin muiden huumeiden. Tämä on hallusinogeenisten huumeiden käytölle tyypillinen piirre; nuorilla tämänkaltaisten huumeiden käyttö jää yleensä kokeiluksi, ja niitä aletaan harvoin käyttää säännöllisesti.
A közelmúltban az EU-ban végzett felnőtt és iskolai populációs felmérések azt jelzik, hogy a 15–24 éves fiatalok körében a hallucinogén gombák használatának életprevalenciája az 1%-nál kevesebbtől 8%-ig terjed128. A hallucinogén gombák használatának becsült életprevalenciája a 15–16 éves diákok körében kilenc EU-tagállamban megegyezik az extasyhasználatéval, vagy meg is haladja azt (Hibell és mások, 2004). Vannak azonban arra utaló jelek, hogy a folytatási ráta a hallucinogén gombák esetében alacsonyabb, mint a legtöbb más kábítószernél. Ez a hallucinogén kábítószerek használatára általában is jellemző, és azt a tényt tükrözi, hogy a fiatalok a kábítószer-használat e típusában rendszerint a kipróbálásra szorítkoznak, így ritkán lépnek tovább a rendszeres használati szokások kialakítása felé.
Nyere befolkningsundersøkelser blant voksne og skoleungdom i EU tyder på en livstidsbruk av hallusinogene sopper blant ungdom mellom 15 og 24 på mellom knappe 1 % og 8 % (128). Estimater av livstidsprevalensen for bruk av hallusinogene stoffer blant skoleelever i aldersgruppen 15-16 år ligger på samme nivå som, eller høyere enn, estimatene for livstidsprevalens for ecstasy i ni av EUs medlemsstater (Hibell et al., 2004). Det er imidlertid indikasjoner på at fortsettelsesratene er lavere for hallusinogene sopper enn for de fleste andre stoffer. Dette er et vanlig kjennetegn ved bruken av hallusinogene stoffer, og gjenspeiler det faktum at unge mennesker generelt velger bare å eksperimentere med denne typen stoffer og sjelden utvikler regelmessige bruksmønstre.
Unele sondaje recente realizate în Uniunea Europeană la nivelul populaţiei adulte şi în şcoli arată că, în rândul tinerilor de 15–24 de ani, consumul de ciuperci halucinogene pe parcursul vieţii variază de la sub 1 % până la 8 % (128). Estimările prevalenţei consumului de ciuperci halucinogene pe parcursul vieţii în rândul elevilor de 15–16 ani sunt mai mari sau egale cu estimările prevalenţei consumului de ecstasy pe parcursul vieţii în nouă state membre ale Uniunii Europene (Hibell et al., 2004). Cu toate acestea, realitatea arată că ratele de continuare sunt mai mici pentru ciupercile halucinogene decât pentru majoritatea drogurilor. Aceasta este o trăsătură obişnuită a consumului de droguri halucinogene şi reflectă faptul că tinerii în general limitează la experimentare acest tip de consum şi rareori se întâmplă să dezvolte forme de consum regulat.
Nedávne výskumy medzi dospelými a žiakmi škôl v EÚ naznačujú, že medzi mladými ľuďmi vo veku 15 – 24 rokov sa celoživotné užívanie halucinogénnych húb pohybuje od menej ako 1 % do 8 % (128). Odhady celoživotnej prevalencie užívania halucinogénnych húb medzi žiakmi škôl vo veku 15 – 16 rokov sú rovnaké alebo vyššie ako odhady celoživotnej prevalencie užívania extázy v deviatich členských štátoch EÚ (Hibell a kol., 2004). Existujú však indikácie, že miery trvania sú pre halucinogénne huby nižšie ako pre väčšinu iných drog. Toto je bežný hlavný rys užívania halucinogénnych drog a odráža skutočnosť, že mladí ľudia si vo všeobecnosti volia obmedzenie tohto typu užívania drog na experimentovanie a zriedkavo pokračujú v rozvoji foriem pravidelného užívania.
Najnovejše raziskave med odraslimi in šolsko mladino v EU so pokazale, da delež mladih v starosti od 15 do 24 let, ki so že kdaj poskusili halucinogene gobe, znaša od manj kot 1 % do 8 % (128). Delež dijakov v starosti od 15 do 16 let, ki so že kdaj poskusili halucinogene gobe, je v devetih državah članicah EU enak ali višji od deleža uživalcev, ki so že kdaj poskusili ekstazi (Hibell et al., 2004). Nekateri kazalci kažejo, da so stopnje nadaljevanja uživanja nižje za halucinogene gobe kot za večino drugih drog. To je skupna značilnost uživanja halucinogenih drog in odraža dejstvo, da mladi na splošno omejijo to vrsto uživanja droge na eksperimentiranje in redko razvijejo vzorce rednega uživanja.
Enkäter i den vuxna befolkningen och bland skolelever i EU tyder på att andelen ungdomar i åldern 15-24 år som någon gång provat hallucinogena svampar varierar mellan under 1 % och 8 % (128). I nio av EU:s medlemsstater är skattningar av livstidsprevalens i fråga om användning av hallucinogena svampar bland skolelever i åldrarna 15-16 år lika höga som eller högre än skattningar av livstidsprevalensen för ecstasyanvändning (Hibell et al., 2004). Det finns dock tecken som tyder på att siffrorna för fortsatt användning är lägre för hallucinogena svampar än för de flesta andra droger. Detta är vanligt för användning av hallucinogena droger och speglar det faktum att ungdomar vanligen bara testar dessa typer av droger och sällan fortsätter till att utveckla ett mönster av regelbunden användning.
AB’deki son yetişkin ve okul nüfusu araştırmaları, 15-24 yaşındaki gençler arasında yaşam boyu halüsinojenik mantar kullanımının % 1’in altı ile % 8 arasında değiştiğini göstermektedir (128). 15-16 yaşındaki okul çocukları arasında halüsinojenik mantar kullanımı için yaşam boyu yaygınlık tahminleri, dokuz AB Üye Devleti’ndeki ecstasy kullanımı için yaşam boyu yaygınlık tahminlerine eşit veya bunlardan daha yüksektir (Hibell vd., 2004). Ancak halüsinojenik mantarlar için devam ettirme oranının diğer çoğu uyuşturucununkinden daha düşük olduğuna dair göstergeler bulunmaktadır. Bu, halüsinojenik uyuşturucu kullanımının genel bir özelliğidir ve gençlerin bu tip uyuşturucu kullanımını genellikle deneyimlemekle sınırlı tutup nadiren düzenli kullanım alışkanlıkları geliştirdiği gerçeğini yansıtmaktadır.
Nesen veiktu pieaugušo iedzīvotāju un skolu aptauju rezultāti liecina, ka 15–24 gadus vecu jauniešu vidū halucinogēno sēņu ilgtermiņa lietošanas izplatības rādītāji svārstās no mazāk nekā 1 % līdz 8 % (128). Aplēstie halucinogēno sēņu ilgtermiņa lietošanas izplatības rādītāji 15-16 gadus vecu skolu audzēkņu vidū deviņās ES dalībvalstīs ir tādi paši kā ekstazī ilgtermiņa lietošanas izplatības rādītāji vai tos pārsniedz (Hibell u.c., 2004. g.). Tomēr cita informācija liecina, ka turpināšanas rādītāji halucinogēnajām sēnēm ir zemāki nekā lielākajai daļai pārējo narkotiku. Tā ir raksturīga halucinogēno vielu lietošanas iezīme, kas apliecina, ka jaunieši parasti aprobežojas ar šāda veida narkotiku izmēģināšanu un reti turpina tās lietot regulāri.
  RozdziaÅ‚ 4: Amfetaminy...  
W marcu 2001 r. system kontroli narkotyków ONZ dodał GHB do listy narkotyków objętych kontrolą międzynarodową i w związku z tym wszystkie państwa członkowskie UE znowelizowały przepisy dotyczące tej substancji.
Both gamma-hydroxybutyrate (GHB) and ketamine are being monitored following EU concerns arising in 2000 about the misuse of these drugs for recreational purposes (130). In March 2001 the UN drugs control system added GHB to the list of internationally controlled drugs, and as a result all EU Member States have been updating their legislation on this substance. More recently, in March 2006, the INCB recommended that the WHO expedite its review to determine whether ketamine should be placed under international control (INCB, 2006a). At national level, ketamine is controlled under drugs legislation, as opposed to medicine regulations, in almost half of the EU Member States.
Le gamma-hydroxybutyrate (GHB) et la kétamine sont contrôlés en raison des préoccupations suscitées en 2000 au niveau européen par l'abus de ces substances dans un cadre récréatif (130). En mars 2001, le système de contrôle des stupéfiants des Nations unies a ajouté le GHB à la liste des substances contrôlées au niveau international. À la suite de cela, tous les États membres de l'UE ont actualisé leur législation pour inclure cette substance. Plus récemment, en mars 2006, l'OICS a recommandé que l'OMS accélère son étude pour déterminer si la kétamine devait être placée sous contrôle international (OICS, 2006a). À l'échelle nationale, la kétamine est contrôlée dans le cadre de la législation antidrogue et non en vertu de la réglementation sur les médicaments dans près de la moitié des États membres de l'Union européenne.
Sowohl Gamma-Hydroxybuttersäure (GHB) als auch Ketamin werden beobachtet, seit im Jahr 2000 in der EU Besorgnis über den Missbrauch dieser Drogen in der Freizeit aufkam (130). Im März 2001 wurde GHB im Rahmen des Drogenkontrollsystems der Vereinten Nationen in die Liste der international kontrollierten Drogen aufgenommen. In der Folge änderten alle EU-Mitgliedstaaten ihre Rechtsvorschriften hinsichtlich dieser Substanz. Im März 2006 empfahl das INCB eine Ausweitung der Untersuchungen der WHO, um festzustellen, ob Ketamin ebenfalls unter internationale Kontrolle gestellt werden sollte ($fn,$fn). Auf nationaler Ebene wird Ketamin in fast der Hälfte der EU-Mitgliedstaaten nicht im Rahmen der Arzneimittelgesetzgebung, sondern durch die Drogengesetzgebung kontrolliert.
Tanto el gammahidroxibutirato (GHB) como la ketamina están sometidos a vigilancia desde que en el año 2000 se despertara en la UE la inquietud acerca del abuso de estas drogas con fines recreativos (130). En marzo de 2001 el sistema de control de drogas de las Naciones Unidas añadió el GHB a la lista de drogas controladas a escala internacional, y, en consecuencia, todos los Estados miembros de la UE han actualizado su legislación con respecto a esta sustancia. Más recientemente, en marzo de 2006, la JIFE recomendó a la OMS que acelerase su revisión para determinar si la ketamina debería someterse a control internacional (JIFE,$fn). A escala nacional, la ketamina es controlada en virtud de la legislación sobre droga, y no por las disposiciones sobre medicina, en casi la mitad de los Estados miembros de la UE.
Gamma-idrossibutirato (GHB) e chetamina sono monitorate da quando nel 2000 sono dilagati nel territorio europeo i timori sull’abuso di queste sostanze per scopi edonistici (130). Nel marzo 2001 il sistema delle Nazioni Unite di controllo degli stupefacenti ha inserito il GHB nell’elenco delle sostanze controllate a livello internazionale, con la conseguenza che tutti gli Stati membri dell’Unione europea hanno aggiornato la propria legislazione in materia. Di recente, nel marzo 2006, l’INCB ha raccomandato all’OMS di accelerare la sua revisione per capire se la chetamina dovesse essere sottoposta al controllo internazionale (INCB, 2006a). A livello nazionale, in quasi la metà degli Stati membri dell’UE la chetamina è controllata nell’ambito della legislazione sugli stupefacenti e non di quella sui medicinali.
Tanto o gama-hidroxibutirato (GHB) como a cetamina estão a ser monitorizados depois das preocupações que surgiram na UE no ano 2000 a respeito do consumo destas drogas para fins recreativos (130). Em Março de 2001, o sistema de controlo da droga das Nações Unidas acrescentou o GHB à lista de drogas controladas a nível internacional e, em consequência disso, todos os Estados-Membros da UE têm vindo a actualizar a sua legislação sobre esta substância. Mais recentemente, em Março de 2006, o INCB recomendou que a OMS acelerasse a sua análise para determinar se a cetamina deve ser ou não colocada sob controlo internacional (INCB, 2006a). A nível nacional, a cetamina é controlada ao abrigo da legislação em matéria de droga, e não da regulamentação relativa aos medicamentos, em quase metade dos Estados-Membros da UE.
Τόσο το γάμα-υδροξυβουτυρικό οξύ (GHB) όσο και η κεταμίνη τελούν υπό παρακολούθηση μετά τις ανησυχίες που εκφράστηκαν στην ΕΕ το 2000 σχετικά με την κατάχρηση αυτών των ναρκωτικών ουσιών για ψυχαγωγικούς σκοπούς (130). Τον Μάρτιο του 2001 το σύστημα ελέγχου ναρκωτικών των Ηνωμένων Εθνών πρόσθεσε το GHB στον κατάλογο των διεθνώς ελεγχόμενων ναρκωτικών και, ως εκ τούτου, όλα τα κράτη μέλη της ΕΕ επικαιροποίησαν τη νομοθεσία τους σε σχέση με την ουσία αυτή. Πιο πρόσφατα, τον Μάρτιο του 2006, το INCB ζήτησε την επίσπευση της έρευνας της ΠΟΥ για το εάν η κεταμίνη θα πρέπει να τεθεί υπό διεθνή έλεγχο (INCB, 2006α). Σε εθνικό επίπεδο, η κεταμίνη ελέγχεται βάσει νόμων περί ναρκωτικών και όχι βάσει κανονισμών περί φαρμάκων στα μισά περίπου κράτη μέλη της ΕΕ.
Gamma-hydroxybutyraat (GHB) en ketamine worden beide nauwlettend gevolgd nadat in 2000 bezorgdheid was ontstaan in de EU over misbruik van deze drugs voor recreatieve doeleinden (130). In maart 2001 is GHB door het VN-drugscontrolesysteem toegevoegd aan de lijst van internationaal gecontroleerde drugs, en naar aanleiding daarvan hebben alle EU-lidstaten hun wetgeving over deze stof aangepast. Meer recentelijk, in maart 2006, heeft het INCB de WHO aanbevolen om vaart te maken met haar beoordeling ten aanzien van de vraag of ketamine al dan niet in aanmerking komt voor internationale controle (INCB, 2006a). In bijna de helft van de EU-lidstaten valt ketamine op nationaal niveau onder de drugswetgeving, niet onder de regelgeving voor medicijnen.
Gama-hydroxybutyrát (GHB) i ketamin se sledují poté, co se v roce 2000 objevily v EU obavy ze zneužívání těchto drog k rekreačním účelům (130). V březnu 2001 systém OSN pro kontrolu omamných látek přidal GHB na seznam mezinárodně kontrolovaných látek a od té doby díky tomu všechny členské státy EU novelizují svou legislativu týkající se této látky. Nedávno, v březnu 2006, doporučil úřad INCB, aby Světová zdravotnická organizace uspíšila vypracování svého posudku, aby bylo možné rozhodnout, zda by měl ketamin podléhat mezinárodní kontrole (INCB, 2006a). Na národní úrovni se téměř v polovině členských států EU zabývá ketaminem drogová legislativa namísto legislativy zdravotnické.
Både gammahydroxybutyrat (GHB) og ketamin overvåges, efter at der i EU i 2000 opstod bekymring over misbrug af disse stoffer til fritidsbrug (130). I marts 2001 blev GHB som led i FN's narkotikakontrolsystem anført i fortegnelsen over internationalt kontrollerede stoffer, og som følge heraf har alle EU-medlemsstater ajourført deres lovgivning om dette stof. For kort tid siden, i marts 2006, anbefalede INCB, at WHO fremskynder sin gennemgang med henblik på at fastslå, om ketamin bør omfattes af international kontrol (INCB, 2006a). På nationalt plan kontrolleres ketamin på grundlag af narkotikalovgivningen, i modsætning til lægemiddellovgivningen, i næsten halvdelen af EU-medlemsstaterne.
Nii gamma-hüdroksübutüraati (GHB) kui ka ketamiini hakati kontrollima pärast seda, kui ELis tekkis 2000. a mure nende uimastite kuritarvitamise tõttu meelelahutuslikel eesmärkidel.(130) ÜRO rahvusvaheline uimastite kontrolli büroo (International Narcotics Control Board, INCB) lisas 2001. a märtsis GHB rahvusvaheliselt reguleeritavate uimastite nimekirja ning seejärel on kõik ELi liikmesriigid ajakohastanud oma vastavaid õigusakte. Hiljuti, 2006. a märtsis, soovitas ÜRO rahvusvaheline uimastite kontrolli büroo Maailma Terviseorganisatsioonil kiirendada oma revisjoni selles kohta, kas ketamiin peaks olema rahvusvahelise kontrolli all ($fn,$fn). Siseriiklikul tasandil on ketamiin kontrollitav uimasteid käsitlevate õigusaktide ja mitte meditsiini käsitlevate määruste alusel peaaegu pooltes ELi liikmesriikides.
Sekä gammahydroksibutyraatti (GHB) että ketamiini asetettiin valvontaan sen jälkeen, kun EU ilmaisi vuonna 2000 huolensa näiden huumeiden väärinkäytöstä viihdeympäristöissä (130). YK:n huumevalvontajärjestelmässä GHB lisättiin kansainvälisesti valvottujen huumeiden luetteloon maaliskuussa 2001, minkä seurauksena kaikki EU:n jäsenvaltiot ovat päivittäneet tätä ainetta koskevaa lainsäädäntöään. Sittemmin maaliskuussa 2006 INCB suositteli, että WHO jouduttaisi lausuntoaan siitä, tulisiko ketamiinikin asettaa kansainväliseen valvontaan (INCB, 2006a). Kansallisella tasolla ketamiinin valvonta perustuu lähes puolessa EU:n jäsenvaltioista huumelainsäädäntöön eikä lääkelainsäädäntöön.
Mind a gamma-hidroxibutirátot (GHB), mind a ketamint folyamatosan figyelik azóta, hogy az EU-ban 2000-ben aggályok merültek fel az e kábítószerekkel való rekreációs célú visszaélésekkel kapcsolatban130. 2001. márciusban az ENSZ kábítószer-ellenőrző rendszere felvette a GHB-t a nemzetközi felügyelet alá eső kábítószerek listájára, és ennek következtében az összes EU-tagállam frissítette az erre az anyagra vonatkozó jogszabályait. Újabb fejleményként az INCB 2006. márciusban azt ajánlotta, hogy a WHO gyorsítsa meg az annak eldöntésére irányuló felülvizsgálatát, hogy a ketamint is nemzetközi ellenőrzés alá kell-e vonni (INCB, 2006a). Nemzeti szinten a ketamint az országok közel felében a kábítószerügyi jogszabályok szerint ellenőrzik, nem pedig az orvosi rendeletek alapján.
Både gamma-hydroksybutyrat (GHB) og ketamin overvåkes som følge av EUs økende bekymringer i 2000 for misbruk av disse stoffene i rekreasjonssammenheng (130). I mars 2001 satte FNs narkotikakontrollsystem GHB opp på listen over internasjonalt kontrollerte stoffer, og som et resultat av dette har alle EUs medlemsstater oppdatert sin lovgivning vedrørende dette stoffet. I mars 2006 anbefalte INBC WHO å framskynde sin vurdering av hvorvidt ketamin skulle være gjenstand for internasjonal kontroll (INBC, 2006a). På nasjonalt plan er ketamin regulert av narkotikalovgivningen i halvparten av EUs medlemsstater, og ikke av legemiddellovgivningen.
Atât gama-hidroxibutiratul (GHB), cât şi ketamina se monitorizează în prezent ca urmare a îngrijorării manifestate de Uniunea Europeană în 2000 în ceea ce priveşte utilizarea necorespunzătoare a acestor droguri în scopuri recreative (130). În martie 2001, sistemul de control al drogurilor al Naţiunilor Unite a adăugat GHB pe lista drogurilor controlate la nivel internaţional şi, prin urmare, toate statele membre ale Uniunii Europene şi-au actualizat legislaţia privind substanţa în cauză. Mai recent, în martie 2006, INCB a recomandat ca OMS să îşi urgenteze analiza pentru a stabili în ce măsură ketamina ar trebui plasată sub control internaţional (INCB, 2006a). La nivel naţional, în aproape jumătate din statele membre ale Uniunii Europene, ketamina este controlată în conformitate cu legislaţia privind drogurile, spre deosebire de reglementările privind medicamentele.
Gama-hydroxybutyrát (GHB) a ketamín sa monitorujú v dôsledku obáv EÚ, ktoré sa objavili v roku 2000, zo zneužívania týchto drog na rekreačné účely (130). V marci 2001 systém OSN na kontrolu drog pridal GHB do zoznamu medzinárodne kontrolovaných drog, v dôsledku toho všetky členské štáty EÚ aktualizujú svoju legislatívu o tejto látke. Nedávnejšie, v marci 2006, odporučil INCB, aby WHO urýchlila svoju analýzu, či by sa mal ketamín dať pod medzinárodnú kontrolu ($fn,$fn). Na národnej úrovni je ketamín kontrolovaný podľa legislatívy súvisiacej s drogami, na rozdiel od právnych predpisov týkajúcich sa liekov, v takmer polovici členských štátov EÚ.
Spremljanje gamahidroksibutirata (GHB) in ketamina poteka odkar se je leta 2000 v EU pojavila zaskrbljenost zaradi zlorabe teh drog za rekreativne namene (130). Marca 2001 je sistem ZN za nadzor prepovedanih drog dodal GHB na seznam mednarodno nadzorovanih drog, zato so vse države članice EU dopolnile svojo zakonodajo o tej snovi. Še kasneje, marca 2006, je INCB priporočil, da SZO pospeši svoj pregled in določi, ali bi bilo treba za ketamin izvajati mednarodni nadzor (INCB, 2006a). Na nacionalni ravni se v skoraj polovici držav članic EU ketamin nadzoruje z zakonodajo o drogah, in ne s predpisi o zdravilih.
Både gammahydroxybutyrat (GHB) och ketamin övervakas efter det att farhågor väckts i EU 2000 om missbruk av dessa droger i rekreationella syften (130). I mars 2001 införde FN:s narkotikakontrollsystem GNB på listan över internationellt narkotikaklassade droger. Som ett resultat av detta har samtliga medlemsstater i EU uppdaterat sin lagstiftning beträffande detta ämne. I mars 2006 rekommenderade INCB att Världshälsoorganisationen påskyndar sin översyn för att avgöra om ketamin borde placeras under internationell tillsyn (INCB,2006a). I nästan hälften av EU:s medlemsstater regleras ketamin på nationell nivå under narkotikalagstiftningen, i stället för i bestämmelser om läkemedel.
Gama-hidroksibütrat (GHB) ve ketaminin eğlence amacıyla suistimal edilmesinin 2000 yılında AB’de endişe yaratmasını takiben her iki uyuşturucu da izlenmektedir (130). BM uyuşturucu kontrol sistemi Mart 2001’de GHB’yi uluslararası olarak kontrol edilen uyuşturucular listesine eklediğinden dolayı, tüm AB Üye Devletleri bu madde hakkındaki mevzuatını güncellemektedir. Daha yakın zamanda, Mart 2006’da, INCB, WHO’nun ketaminin uluslararası kontrol altına alınıp alınmamasına dair değerlendirmesini hızlandırmasını tavsiye etmiştir (INCB, 2006a). Ulusal düzeyde, ketamin AB Üye Devletleri’nin neredeyse yarısında, ilaç düzenlemelerinin yerine, uyuşturucu mevzuatı kapsamında kontrol edilmektedir.
Gan gamma-hidroksibutirāta (GHB), gan ketamīna pārraudzība ir sākta pēc tam, kad ES 2000. gadā bija paudusi bažas par šo vielu ļaunprātīgu, ar izklaidi saistītu izmantošanu (130). GHB 2001. gadā ir iekļauts ANO narkotiku kontroles sistēmas starptautiski kontrolējamo narkotiku sarakstā, līdz ar to visas ES dalībvalstis ir precizējušas ar šo vielu saistītos valsts tiesību aktus. Turklāt pavisam nesen, 2006. gada martā INCB ir aicinājusi PVO pasteidzināt pārbaudes, lai noteiktu, vai par starptautiski kontrolējamu vielu būtu jāuzskata arī ketamīns (INCB, 2006a). Valsts līmenī gandrīz puse ES dalībvalstu kontrolē ketamīnu saskaņā ar narkotiku tiesisko regulējumu pretstatā medicīnas tiesiskajam regulējumam.
  Okienko 6  
Liczbę konfiskat narkotyków w danym kraju zwykle odbiera się jako pośredni wskaźnik wielkości podaży i dostępności narkotyków, ale odzwierciedla ona również sprawność organów ścigania, priorytety i strategie, jak również podatność handlarzy narkotyków na krajowe i międzynarodowe strategie ograniczania podaży oraz praktyki sprawozdawczości.
Drug seizures in a country are usually considered an indirect indicator of the supply and availability of drugs, although they also reflect law enforcement resources, priorities and strategies, as well as the vulnerability of traffickers to national and international supply reduction activities, and reporting practices. Quantities seized may fluctuate widely from one year to the next, for example if in one year a few of the seizures are very large. For this reason, the number of seizures is sometimes a better indicator of trends. In all countries, the number of seizures includes a major proportion of small seizures at the retail (street) level. Where known, origin and destination of drugs seized may indicate trafficking routes and producing areas. The price and purity/potency of drugs at retail level are reported by most of the Member States. However, data come from a range of different sources, which are not always comparable, making accurate comparisons between countries difficult.
Le nombre de saisies de drogue réalisées dans un pays est généralement considéré comme un indicateur indirect de l’offre et de la disponibilité des drogues, bien qu’il reflète également les ressources, priorités et stratégies répressives, la vulnérabilité des trafiquants face aux actions nationales et internationales de réduction de l’offre et les pratiques en matière de notification. Les quantités saisies peuvent varier considérablement d’une année à l’autre, notamment si, au cours d’une année, quelques saisies de grosses quantités de drogue sont réalisées. C’est la raison pour laquelle le nombre de saisies est parfois un meilleur indicateur de tendance. Dans tous les pays, le nombre de saisies comprend un pourcentage élevé de petites saisies au niveau du détail (dans la rue). Lorsqu’elles sont connues, l’origine et la destination des drogues saisies peuvent donner des indications sur les routes qu’emprunte le trafic et sur les zones de production. Le prix et la pureté/puissance des drogues au détail sont communiqués par la plupart des États membres. Toutefois, les données proviennent de diverses sources, qui ne sont pas toujours comparables et rendent malaisées les comparaisons entre pays.
Die Zahl der Sicherstellungen in einem Land wird in der Regel als indirekter Indikator für das Angebot und die Verfügbarkeit von Drogen angesehen, spiegelt jedoch auch Strafverfolgungsressourcen, -prioritäten und -strategien, Meldeverfahren sowie die Wahrscheinlichkeit wider, dass sich nationale und internationale Maßnahmen zur Reduzierung des Angebots auf Drogenhändler auswirken. Die sichergestellten Mengen können von Jahr zu Jahr stark schwanken, etwa wenn in einem Jahr einige besonders umfangreiche Sicherstellungen erfolgt sind. Aus diesem Grund gilt die Zahl der Sicherstellungen zuweilen als der bessere Indikator für Tendenzen. In allen Ländern umfasst die Zahl der Sicherstellungen einen größeren Anteil kleinerer Sicherstellungen auf Kleinhandelsebene (im Straßenhandel). Sofern sie bekannt sind, können Ursprungs- und Zielort der sichergestellten Drogen Hinweise auf die Route des Drogenhandels und die Herstellungsgebiete liefern. Daten über Preis und Reinheit/Stärke der auf Kleinhandelsebene verkauften Drogen werden von den meisten Mitgliedstaaten bereitgestellt. Jedoch stammen die Daten aus einer Reihe verschiedener Quellen, die nicht immer vergleichbar sind, so dass es nur schwer möglich ist, genaue Vergleiche zwischen den Ländern anzustellen.
El número de incautaciones de drogas en un país suele considerarse un indicador indirecto de la oferta y disponibilidad de estas sustancias, aunque también refleja los recursos, prioridades y estrategias de las fuerzas de seguridad, así como la vulnerabilidad de los traficantes ante las actividades nacionales e internacionales destinadas a reducir la oferta y las prácticas de elaboración de informes. Las cantidades incautadas pueden variar en gran medida de un año a otro, por ejemplo si un año algunas incautaciones son especialmente grandes. Por esta razón, en ocasiones el número de incautaciones es un mejor indicador de las tendencias. En todos los países, la cifra total de incautaciones incluye un porcentaje muy elevado de pequeñas incautaciones en el ámbito minorista (a pie de calle). Cuando se conocen, el origen y el destino de las drogas incautadas pueden ser indicadores de rutas de tráfico y áreas de producción. La mayoría de Estados miembros comunica el precio y la pureza/potencia de las drogas vendidas en el ámbito minorista. No obstante, los datos proceden de una gran variedad de fuentes que no siempre son comparables, lo que hace difícil establecer una comparación exacta entre países.
Normalmente i sequestri di stupefacenti in un paese sono considerati un indicatore indiretto dell’offerta e della disponibilità di queste sostanze, sebbene dipenda anche dalle risorse, dalle priorità e dalle strategie delle forze dell’ordine, nonché dalla vulnerabilità  degli spacciatori nei confronti delle strategie nazionali e internazionali di riduzione dell’offerta, e dalle pratiche di segnalazione. I quantitativi sequestrati possono variare notevolmente da un anno all’altro, per esempio se in un anno alcuni dei sequestri interessano quantitativi ingenti. Per tale motivo il numero di intercettazioni è considerato talvolta un migliore indicatore di tendenza. In tutti i paesi, una grande percentuale del numero di sequestri avviene al livello dello spaccio al dettaglio (nelle strade). Quando si conoscono, l’origine e la destinazione delle sostanze sequestrate possono fornire indicazioni sulle vie del traffico e sulle aree di produzione. Il prezzo e la purezza degli stupefacenti a livello di spaccio al dettaglio vengono segnalati dalla maggior parte degli Stati membri. Tuttavia i dati provengono da fonti diverse e non sempre sono comparabili, il che rende difficile operare un confronto tra paesi.
As apreensões de droga ocorridas num país são normalmente consideradas como um indicador indirecto da oferta e disponibilidade de drogas, embora também reflictam os recursos, as prioridades e as estratégias dos serviços de aplicação da lei, bem como a vulnerabilidade dos traficantes às actividades nacionais e internacionais de redução da oferta, e também as práticas de notificação. As quantidades apreendidas podem variar muito de ano para ano, por exemplo, se num determinado ano se efectuarem apreensões muito volumosas. Por esta razão, o número de apreensões é, por vezes, um melhor indicador das tendências. Em todos os países, o número de apreensões inclui uma grande percentagem de pequenas apreensões a nível da venda a retalho (rua). Quando conhecidos, a origem e o destino das drogas apreendidas podem dar indicações sobre as rotas de tráfico e as zonas de produção. O preço e a pureza/potência das drogas a nível da venda a retalho são mencionados pela maioria dos Estados-Membros, mas os dados provêm de uma série de fontes diferentes, nem sempre comparáveis, o que dificulta a realização de comparações precisas.
Ο αριθμός των κατασχέσεων ναρκωτικών σε μια χώρα θεωρείται συνήθως έμμεσος δείκτης της προσφοράς και της διαθεσιμότητας ναρκωτικών, μολονότι απηχεί επίσης τους πόρους, τις προτεραιότητες και τις στρατηγικές της επιβολής του νόμου, την αδυναμία των διακινητών απέναντι στις εθνικές και διεθνείς στρατηγικές με στόχο τη μείωση της προσφοράς, καθώς και τις πρακτικές αναφοράς. Οι κατασχεθείσες ποσότητες είναι δυνατόν να ποικίλλουν σημαντικά από χρόνο σε χρόνο, για παράδειγμα εάν σε ένα έτος μερικές από τις κατασχέσεις αφορούσαν πολύ μεγάλες ποσότητες. Για τον λόγο αυτό, ο αριθμός των κατασχέσεων είναι μερικές φορές καλύτερος δείκτης τάσεων. Σε όλες τις χώρες ο αριθμός των κατασχέσεων περιλαμβάνει ένα μεγάλο ποσοστό κατασχέσεων μικρών ποσοτήτων σε επίπεδο λιανικής πώλησης. Όπου είναι γνωστά, η προέλευση και ο προορισμός των ναρκωτικών που κατάσχονται μπορούν να αποκαλύψουν τις οδούς διακίνησης και τις περιοχές παραγωγής. Η τιμή και η καθαρότητα των ναρκωτικών σε επίπεδο λιανικής πώλησης αναφέρονται από τα περισσότερα κράτη μέλη. Ωστόσο, τα στοιχεία προέρχονται από πολλές διαφορετικές πηγές, οι οποίες δεν είναι πάντοτε συγκρίσιμες, γεγονός που καθιστά δυσχερείς τις ακριβείς συγκρίσεις μεταξύ χωρών.
Drugsvangsten in een land worden meestal als een indirecte indicatie beschouwd van de aanvoer en beschikbaarheid van drugs. Zij zijn echter ook een weerspiegeling van de middelen, prioriteiten en strategieën van rechtshandhavingsinstanties, van de kwetsbaarheid van drugshandelaren voor nationale en internationale strategieën voor het terugdringen van het aanbod en van de rapportagepraktijken. De in beslag genomen hoeveelheden kunnen van jaar tot jaar sterk fluctueren, bijvoorbeeld als in een bepaald jaar een paar grote vangsten hebben plaatsgevonden. Daarom is het aantal inbeslagnames soms een betere indicatie voor trends. In alle landen bestaan de inbeslagnames voor een groot deel uit kleinere confiscaties op straathandelniveau. Indien bekend, kunnen de herkomst en bestemming van de in beslag genomen drugs een indicatie geven van de routes en productielocaties. De meeste landen melden de zuiverheid/sterkte van de drugs op straathandelniveau. De gegevens zijn echter afkomstig uit veel verschillende bronnen die niet altijd vergelijkbaar zijn, hetgeen een exacte vergelijking tussen landen bemoeilijkt.
Záchyty drog v zemi jsou obvykle považovány za nepřímý ukazatel nabídky a dostupnosti drog, i když odrážejí také prostředky na vynucování zákonů, priority a strategie, i to, do jaké míry jsou překupníci s drogami zasažitelní národními a mezinárodními aktivitami ke snižování nabídky drog, a také evidenční praxi. Zabavená množství mohou meziročně velmi kolísat, například jestliže v jednom roce jsou některé ze zachycených zásilek velmi velké. Z tohoto důvodu je někdy lepším ukazatelem trendu počet záchytů. Ve všech zemích mají na celkovém počtu záchytů velký podíl malé záchyty na spotřebitelské úrovni (ulice). Tam, kde je známo místo původu a místo určení zadržených drog, mohou tyto údaje ukazovat, o které obchodní cesty a oblasti produkce jde. Většina členských zemí nahlašuje i cenu a čistotu/potenci drog na spotřebitelské úrovni. Údaje však pocházejí z nejrůznějších pramenů, které nejsou vždy srovnatelné, takže přesné porovnání jednotlivých zemí je obtížné.
Narkotikabeslaglæggelser i et land betragtes sædvanligvis som en indirekte indikator for forsyning og tilgængelighed af narkotika, selv om de også afspejler retshåndhævelsesmyndighedernes ressourcer, prioriteringer og strategier samt den udstrækning, hvori omsætningsleddene er udsat for at blive omfattet af nationale og internationale udbudsbegrænsende strategier, samt indberetningsprocedurer. Mængderne, som beslaglægges, kan variere meget fra år til år, f.eks. hvis nogle af beslaglæggelserne et år er meget store. Af den grund er antallet af beslaglæggelser undertiden en bedre indikator for tendenser. I alle lande sker størstedelen af beslaglæggelserne i detailleddet (gadeplan). Beslaglagte stoffers oprindelse og destination kan, hvis disse kendes, give et pingerpeg om smuglerruter og produktionsområder. De fleste medlemsstater rapporterer om priser og renhed/styrke for stoffer i detailleddet. Oplysningerne kommer imidlertid fra en række forskellige kilder, som ikke altid er sammenlignelige, og dette gør det vanskeligt at foretage nøjagtige sammenligninger landene imellem.
Konfiskeeritud uimastite kogust peetakse tavaliselt nende pakkumise ja kättesaadavuse kaudseks indikaatoriks, kuigi see kajastab ka õiguskaitseorganite ressursse, prioriteete ja strateegiaid, aruandlust, samuti narkokaubitsejate tundlikkust selles suhtes, missugused on riiklikud ja rahvusvahelised jõupingutused kättesaadavuse vähendamiseks. Konfiskeeritud kogused võivad aastate lõikes väga erinevad olla, näiteks kui ühel aastal saadakse kätte mitu väga suurt kogust. Seetõttu näitab mõnikord konfiskeerimiste arv suundumusi paremini. Kõigis riikides sisaldab konfiskeerimiste arv suurt hulka väikesi konfiskeerimisi jae(tänava)müügis. Kui konfiskeeritud uimastite päritolu ja sihtkoht on teada, võib see anda teavet nende liikumisteede ja tootmispaikade kohta. Enamikust liikmesriikidest on teada antud ka uimastite hind ja puhtus/kangus tänavamüügis. Siiski pärinevad andmed mitmest eri allikast, mis ei ole alati võrreldavad, see teeb riikide kohta täpsete võrdluste koostamise keeruliseks.
Tietyssä maassa tehtyjä huumetakavarikkoja pidetään yleensä huumeiden tarjonnan ja saatavuuden epäsuorana indikaattorina, joskin ne kuvastavat myös lainvalvonnan resursseja, prioriteetteja ja strategioita, raportointikäytäntöjä sekä sitä, miten hyvin kansalliset ja kansainväliset tarjonnanvähentämistoimet tehoavat salakuljettajiin. Takavarikoidut määrät saattavat vaihdella voimakkaasti eri vuosina esimerkiksi siksi, että jonakin vuonna on tehty muutama hyvin suuri takavarikko. Tästä syystä takavarikkojen lukumäärä kertoo enemmän suuntauksista. Takavarikkojen lukumäärään sisältyy kaikissa maissa suuri osuus vähittäiskaupan tasolla tehtyjä pieniä takavarikkoja. Jos takavarikoitujen huumeiden alkuperä ja määränpää ovat tiedossa, ne saattavat kertoa salakuljetusreiteistä ja tuotantoalueista. Useimmat jäsenvaltiot ilmoittavat huumeiden puhtauden ja hinnan vähittäiskaupassa. Tiedot ovat kuitenkin peräisin useista erilaisista lähteistä, jotka eivät aina ole vertailukelpoisia, joten maiden välillä on vaikea tehdä tarkkoja vertailuja.
Az adott országon belüli kábítószer-lefoglalásokat a kábítószerek kínálata és elérhetősége szempontjából közvetett mutatónak tekintik, bár ugyancsak tükrözi a bűnüldöző szervek erőforrásait, prioritásait és stratégiáit, valamint a kereskedők sebezhetőségét a nemzeti és nemzetközi készletcsökkentő stratégiákkal szemben, illetve a beszámolási gyakorlatokat. A lefoglalt mennyiségek egyik évről a másikra nagyfokú ingadozást mutathatnak, ha például az adott évben a lefoglalások némelyike nagyon nagy. Emiatt a lefoglalások száma olykor pontosabb mutatót ad a tendenciákról. A lefoglalások száma minden országban nagy arányban tartalmaz kiskereskedelmi (utcai) szintű kis lefoglalásokat. Amennyiben ismert a lefoglalt kábítószerek származása és rendeltetési helye, ez jelezheti a kereskedelmi útvonalakat és termelőterületeket. A kiskereskedelmi szinten eladott kábítószerek tisztaságáról és áráról a legtöbb tagállam beszámol. Az adatok azonban számos különböző, nem mindig összehasonlítható vagy megbízható forrásból származnak, ami megnehezíti az országok közötti pontos összehasonlítást.
Narkotikabeslagene i et land betraktes gjerne som en indirekte indikator på tilgjengeligheten av narkotika og tilbudssituasjonen, selv om beslagene også gjenspeiler rapporteringsrutiner og politi- og tollmyndighetenes ressurser, prioriteringer og strategier, og likeledes i hvilken grad nasjonale og internasjonale tilbudsreduserende tiltak virker inn på omsetningsleddene. Mengdene som beslaglegges kan variere fra år til år, f.eks. hvis noen av beslagene et år er svært store. Derfor er antall beslag noen ganger en bedre indikator på trender. I alle land omfatter antallet beslag en stor del små beslag på detaljistnivå (gatenivå). Der dette er kjent, vil opprinnelse og destinasjon for beslaglagte stoffer gi en indikasjon på smuglerruter og produksjonsområder. Stoffenes pris og renhet/styrke på detaljistnivå rapporteres av de fleste medlemsstatene, men opplysningene kommer fra en rekke ulike kilder som ikke alltid er sammenlignbare, og dette gjør det vanskelig å foreta nøyaktige sammenligninger landene imellom.
De obicei se consideră că numărul capturilor de droguri dintr-o ţară este un indicator indirect al ofertei şi disponibilităţii drogurilor, deşi reflectă de asemenea resursele, priorităţile şi strategiile de aplicare a legii, precum şi vulnerabilitatea traficanţilor faţă de activităţile naţionale şi internaţionale de reducere a ofertei de droguri şi faţă de practicile de raportare. Cantităţile capturate pot fluctua considerabil de la un an la altul, de exemplu dacă într-un an câteva capturi sunt de dimensiuni foarte mari. Din acest motiv, numărul capturilor este uneori un indicator mai bun al tendinţelor. În toate ţările, numărul capturilor include o proporţie ridicată de capturi mici la nivelul comerţului cu amănuntul (pe stradă). Acolo unde sunt cunoscute, originea şi destinaţia drogurilor capturate pot indica rutele de trafic şi zonele de producţie. Majoritatea statelor membre furnizează date privind preţul şi puritatea/puterea drogurilor vândute cu amănuntul. Cu toate acestea, datele provin dintr-o varietate de surse diferite, care nu pot fi comparate întotdeauna, ceea ce îngreunează comparaţiile corecte dintre ţări.
Zachytenia drog v krajine sa obvykle považujú za nepriamy ukazovateľ ponuky a dostupnosti drog, hoci odrážajú aj zdroje presadzovania práva, priority a stratégie, ako aj citlivosť priekupníkov na vnútroštátne a medzinárodné činnosti znižovania ponuky a postupy poskytovania správ. Zachytené množstvá môžu z roka na rok veľmi kolísať, napríklad ak v jednom roku je niekoľko zachytení veľmi veľkých. Z tohto dôvodu je niekedy počet zachytení lepším ukazovateľom trendov. Vo všetkých krajinách zahŕňa počet zachytení veľkú časť malých zachytení na maloobchodnej (pouličnej) úrovni. Tam, kde sú známe, pôvod a miesto určenia zachytených drog môžu udávať obchodné cesty a výrobné oblasti. Cenu a čistotu/potenciu drog na maloobchodnej úrovni uvádza väčšina členských štátov. Údaje však prichádzajú z viacerých odlišných zdrojov, ktoré nie sú vždy porovnateľné, čo sťažuje presné porovnania medzi krajinami.
Zasegi drog v državi običajno veljajo za posredni kazalec ponudbe in razpoložljivosti drog, čeprav odražajo tudi vire, prednostne naloge in strategije kazenskega pregona, občutljivost preprodajalcev za nacionalne in mednarodne dejavnosti za zmanjšanje ponudbe in prakse poročanja. Zasežene količine se lahko od enega do drugega leta precej razlikujejo, na primer, če je v enem letu nekaj zelo velikih zasegov. Zato je število zasegov včasih boljši kazalec trendov. V vseh državah vključuje število zasegov velik del majhnih zasegov na maloprodajni ravni (na cesti). Kjer sta izvor in namembni kraj zaseženih drog znana, lahko pokažeta preprodajalske poti in območja proizvodnje. Večina držav članic je sporočila ceno in čistost/moč drog na maloprodajni ravni. Vendar pa podatki prihajajo iz vrste različnih virov, ki niso vedno primerljivi, zaradi česar so natančne primerjave med državami otežene.
Narkotikabeslag i ett land anses vanligtvis vara en indirekt indikator på tillgången på narkotika och hur lätt det är att få tag på den, men speglar också kontrollorganens resurser, prioriteringar och strategier, samt i vilken mån de nationella och internationella strategierna för att minska tillgången kommer åt de personer som ägnar sig åt narkotikahandel, och slutligen vilka rapporteringsmetoder som används. De beslagtagna mängderna kan variera kraftigt från år till år, till exempel om några av beslagen under ett år är mycket stora. Av den anledningen anses det i många länder att antalet beslag är en bättre trendindikator. I alla länderna står små beslag i missbrukarledet (på gatan) för majoriteten av antalet beslag. Om man känner till var den beslagtagna narkotikan kommer ifrån och vart den ska, kan det ge en fingervisning om handelsvägar och produktionsområden, men denna information finns inte alltid tillgänglig. Renhetsgraden och priset på narkotikan i missbrukarledet rapporteras av de flesta medlemsländer. Men uppgifterna kommer från en rad olika källor, vilka inte alltid är jämförbara eller tillförlitliga och det blir därmed svårt att göra korrekta jämförelser mellan länderna.
Bir ülkedeki uyuşturucu ele geçirme vakaları, aynı zamanda kanun uygulayıcı kaynaklar, öncelikler ve stratejilerinin yanı sıra kaçakçıların ulusal ve uluslararası arz azaltma faaliyetlerinin zayıf yönleri ile raporlama faaliyetlerini de yansıtmakla beraber, genellikle uyuşturucu arzı ile bulunabilirliğinin dolaylı bir göstergesi olarak kabul edilir. Ele geçirilen miktarlar, örneğin bir yılda ele geçirilenlerin birkaçı çok büyükse, bir yıldan diğerine büyük farklar gösterebilir. Bu sebeple, ele geçirmelerin sayısı bazen eğilimlerin daha iyi bir göstergesidir. Tüm ülkelerde, ele geçirmelerin sayısı, perakende (sokak) düzeyindeki küçük ele geçirmelerin büyük bir oranını içerir. Ele geçirilen uyuşturucuların kaynağı ve hedefi biliniyorsa, kaçakçılık yolları ile üretim alanlarına işaret edebilir. Perakende düzeyindeki uyuşturucuların fiyatı ve saflığı/etkisi, Üye Devletler’in çoğu tarafından rapor edilmektedir. Bununla beraber, veriler, her daim karşılaştırılabilir olmayan bir dizi farklı kaynaktan geldiğinden, ülkeler arasında hassas karşılaştırmalar yapmak güçleşmektedir.
Datus par narkotiku atsavināšanu parasti uzskata par attiecīgās valsts narkotiku piegāžu un pieejamības netiešiem rādītājiem, lai gan tie atspoguļo arī tiesībsargājošo iestāžu rīcībā esošos līdzekļus, prioritātes un stratēģijas, kā arī narkotiku tirgoņu nespēju izvairīties no valsts un starptautisko piegāžu mazināšanas pasākumiem un paziņošanas praksi. Atsavināto narkotiku daudzums pa gadiem var būt ļoti svārstīgs, piemēram, ja vienā gadā dažas konfiskācijas ir ļoti apjomīgas. Tādēļ tendences dažkārt labāk raksturo atsavināšanas gadījumu skaits. Visās valstīs atsavināšanas gadījumu skaitā ietilpst liela daļa maza apjoma konfiskāciju mazumtirdzniecības (ielas) līmenī. Ja ir zināma atsavināto narkotiku izcelsme un galamērķis, var izsecināt kontrabandas ceļus un ražošanas reģionus. Lielākā daļa dalībvalstu ziņo par narkotiku cenu un tīrību/iedarbību mazumtirdzniecības līmenī. Tomēr dati nāk no daudziem un dažādiem avotiem, kas ne vienmēr ir salīdzināmi, tādēļ precīzus salīdzinājumus starp valstīm veikt ir grūti.
  RozdziaÅ‚ 4: Amfetaminy...  
Od grudnia 2004 r. Europol prowadzi projekt Synergia dotyczący narkotyków syntetycznych (107). Wspiera go 20 państw członkowskich UE i niektóre państwa trzecie. Projekt obejmuje plik analityczny (AWF) i podprojekty operacyjne prowadzone w kilku krajach na obszarze UE, jak również szereg instrumentów stosowanych w celach analitycznych i strategicznych, takich jak system Europolu do identyfikacji logo ekstazy (EELS) (w tym katalog logo ekstazy) oraz system Europolu do porównywania nielegalnych laboratoriów (ELICS).
In the area of synthetic drugs, Europol has been running Project Synergy since December 2004 (107). It is supported by 20 EU Member States and some third states, and includes an analytical work file (AWF) with operational sub-projects carried out throughout the EU across several countries, as well as a number of instruments used for analytical and strategic purposes, such as the Europol ecstasy logo system (EELS) (including the ecstasy logo catalogue) and the Europol illicit laboratory comparison system (ELICS). Europol continues to support the CHAIN Project (108) on amphetamine profiling and the European Joint Unit on Precursors (EUJP). Besides on-the-spot expert assistance in dismantling illicit synthetic drug production, recent sub-projects have focused on comparing the laboratories dismantled, on uncovering chemical dump sites as starting points for investigations, on back-tracking tablet machines, and on investigating trafficking in precursor chemicals to the EU countries.
Dans le domaine des drogues de synthèse, Europol dirige le projet Synergy depuis décembre 2004 (107). Ce projet est soutenu par 20 États membres de l'UE et certains pays tiers et englobe un fichier de travail analytique (AWF - Analytical Work File) et des sous-projets opérationnels menés dans plusieurs pays de l'UE, ainsi qu'une série d'instruments servant à des fins analytiques et stratégiques, comme le système des logos d'ecstasy d'Europol (EELS) (qui comprend un catalogue des logos d'ecstasy) et le système de comparaison des laboratoires clandestins d'Europol (ELICS). Europol apporte toujours son aide au projet CHAIN (108) sur le profilage des amphétamines et à l'Unité européenne d'enquête sur les précurseurs (EUJP – European Joint Unit on Precursors). Outre l'assistance d'experts sur le terrain pour le démantèlement de la production illicite de drogues de synthèse, des sous-projets se sont récemment concentrés sur la comparaison des laboratoires démantelés, sur la découverte de décharges de produits chimiques servant de point de départ aux enquêtes, sur le traçage des machines servant à fabriquer les comprimés et sur les investigations relatives au trafic de produits chimiques précurseurs vers l'UE.
Im Bereich synthetischer Drogen führt Europol seit Dezember 2004 das Projekt Synergy durch (107). Dieses Projekt, an dem 20 EU-Mitgliedstaaten und einige Drittstaaten beteiligt sind, umfasst eine Arbeitsdatei zu Analysezwecken (Analytical Work File – AWF) mit in der gesamten EU länderübergreifend durchgeführten operativen Teilprojekten sowie eine Reihe von Instrumenten, die zu analytischen und strategischen Zwecken genutzt werden, wie beispielsweise das Europol Ecstasy Logo System (EELS) (das den Europol Ecstasy Logo Catalogue [Europol-Katalog der Ecstasy-Logos] beinhaltet) und das Europol Illicit Laboratory Comparison System [Europol-System für den Vergleich von illegalen Labors] (ELICS). Europol unterstützt weiterhin das Projekt CHAIN (108) zur Erstellung von Profilen für Amphetamin sowie die European Joint Unit on Precursors [Gemeinsame Europäische Stelle für Grundstoffe] (EJUP). Neben der Vor-Ort-Unterstützung durch Sachverständige bei der Aushebung von Labors zur Herstellung illegaler synthetischer Drogen lag der Schwerpunkt der jüngsten Teilprojekte auf dem Vergleich der ausgehobenen Labors, dem Aufspüren von Deponien für chemische Abfälle als Ausgangspunkt für Ermittlungen, der Rückverfolgung von Tablettiermaschinen und der Untersuchung des Schmuggels chemischer Grundstoffe in die EU-Länder.
En el área de las drogas sintéticas, Europol dirige el proyecto Synergy desde diciembre de 2004 (107). Este proyecto es apoyado por 20 Estados miembros y algunos Estados terceros, y comprende un fichero de análisis (analytical work file, AWF) con subproyectos operativos transnacionales que se llevan a cabo en toda la UE, así como una serie de instrumentos utilizados con fines analíticos y estratégicos, como el Sistema Europol de Logos de Éxtasis (Europol Ecstasy Logo System, EELS) (incluido el Catálogo Europol de Logos del Éxtasis) y el Sistema Europol de Comparación de Laboratorios Ilegales (Europol Illicit Laboratory Comparison System, EILCS). Europol sigue brindando apoyo al proyecto CHAIN (108) sobre determinación de perfiles de anfetaminas y la Unidad Conjunta Europea en materia de Precursores (European Joint Unit on Precursors, EJUP). Además de en la asistencia de expertos in situ para desmantelar laboratorios de fabricación de drogas sintéticas ilegales, algunos subproyectos recientes se han centrado en comparar los laboratorios desmantelados, en localizar vertederos de residuos químicos como punto de partida para las investigaciones, en investigar la procedencia de las máquinas para fabricar pastillas, y en investigar el tráfico de precursores químicos en los países de la UE.
Nel settore delle droghe sintetiche l’Europol sta attuando il progetto “Sinergy” dal dicembre 2004 (107). Il progetto gode del sostegno di 20 Stati membri dell’Unione europea e di alcuni paesi terzi, e comprende un archivio di lavoro per fini di analisi (AWF) con sottoprogetti operativi svolti in diversi paesi dell’Unione europea, nonché una serie di strumenti utilizzati per scopi analitici e strategici, come il sistema LOGO dell’Europol sull’ecstasy (EELS) (che comprende il catalogo dei loghi dell’ecstasy) e il sistema dell’Europol di confronto dei laboratori illeciti (ELICS). L’Europol continua a offrire sostegno al progetto CHAIN (108) sulla definizione dei profili delle anfetamine e all’Unità comune europea sui precursori (EJUP). Oltre all’assistenza con esperti sul campo, finalizzata allo smantellamento della produzione di droghe sintetiche illecite, i recenti sottoprogetti si sono focalizzati sul confronto dei laboratori smantellati, sull’individuazione delle discariche abusive di sostanze chimiche come punto di partenza delle indagini, sul rintracciamento delle macchine produttrici di pasticche e sulle indagini sul traffico dei precursori chimici verso i paesi dell’Unione europea.
A Europol tem vindo a executar o Projecto Synergy, no domínio das drogas sintéticas, desde Dezembro de 2004 (107). Este projecto é apoiado por 20 Estados-Membros da UE e alguns países terceiros, e inclui um ficheiro de trabalho para fins de análise com subprojectos operacionais realizados em vários países da UE, bem como diversos instrumentos utilizados para fins analíticos e estratégicos, como o Sistema de Logótipos de Ecstasy (EELS) da Europol (incluindo o Catálogo sobre os Logótipos do Ecstasy) e o sistema de comparação de laboratórios clandestinos de drogas ilícitas (ELICS). A Europol continua a apoiar o Projecto CHAIN (108) relativo à caracterização das anfetaminas e a Unidade Comum Europeia em matéria de precursores (European Joint Unit on Precursors (EUJP)). Para além da prestação de assistência especializada in loco ao desmantelamento da produção ilegal de drogas sintéticas, os subprojectos mais recentes têm incidido sobre a comparação dos laboratórios desmantelados, a detecção de lixeiras químicas como pontos de partida para as investigações, a investigação das máquinas de fabrico de comprimidos e do tráfico de substâncias químicas precursoras para os países da União Europeia.
Στον τομέα των συνθετικών ναρκωτικών, η Ευρωπόλ έχει θέσει σε εφαρμογή το σχέδιο Synergy από τον Δεκέμβριο του 2004 (107). Το σχέδιο υποστηρίζεται από 20 κράτη μέλη της ΕΕ και ορισμένα τρίτα κράτη και περιλαμβάνει ένα αρχείο δεδομένων προς ανάλυση (AWF) με επιχειρησιακά υποσχέδια που υλοποιούνται ανά την ΕΕ σε διάφορες χώρες, καθώς και έναν αριθμό μέσων που χρησιμοποιούνται για αναλυτικούς και στρατηγικούς σκοπούς, όπως το σύστημα λογοτύπων για την έκσταση της Ευρωπόλ (EELS) (συμπεριλαμβανομένου του καταλόγου των λογοτύπων της έκστασης) και το σύστημα σύγκρισης παράνομων εργαστηρίων της Ευρωπόλ (EILCS). Η Ευρωπόλ εξακολουθεί να υποστηρίζει το σχέδιο CHAIN (108) για τα χαρακτηριστικά των αμφεταμινών καθώς και την ευρωπαϊκή κοινή μονάδα για τις πρόδρομες ουσίες (EJUP). Πέρα από την επιτόπια παροχή συνδρομής από εμπειρογνώμονες για την εξάρθρωση της παράνομης παραγωγής συνθετικών ναρκωτικών, διάφορα πρόσφατα υποσχέδια επικεντρώνονται στη σύγκριση των εργαστηρίων που εξαρθρώνονται, στην ανακάλυψη χώρων διάθεσης χημικών αποβλήτων ως σημείων εκκίνησης ερευνών, στον εντοπισμό εξοπλισμού παρασκευής χαπιών, καθώς και στη διερεύνηση της διακίνησης πρόδρομων χημικών ουσιών στις χώρες της ΕΕ.
Op het gebied van synthetische drugs voert Europol sinds december 2004 het SYNERGY-project uit (107). Het wordt ondersteund door twintig lidstaten en een aantal derde landen, en bestaat uit een analysebestand met operationele subprojecten die in de hele EU in diverse landen worden uitgevoerd, naast een aantal instrumenten voor analytische en strategische doeleinden, zoals het Europol Ecstasy Logo System (EELS) (onder andere bestaande uit de Ecstasy Logo Catalogue) en het Europol Illicit Laboratory Comparison System (EILCS). Europol blijft het CHAIN-project (108) voor amfetamine-profiling en de European Joint Unit on Precursors (EUJP) steunen. Naast het ter plaatse verlenen van deskundige assistentie bij het ontmantelen van productiefaciliteiten voor illegale synthetische drugs, is in recente subprojecten aandacht besteed aan het vergelijken van de ontmantelde laboratoria, het opsporen van stortplaatsen voor chemisch afval als uitgangspunt voor onderzoek, het traceren van de herkomst van machines voor het maken van pillen en het onderzoeken van de handel in precursorchemicaliën bestemd voor de EU-landen.
V oblasti syntetických drog funguje v rámci Europolu od prosince 2004 projekt Synergy (107). Podporuje ho 20 členských států EU a některé třetí země. Jeho součástí je pracovní soubor pro účely analýzy s operačními dílčími projekty realizovanými v různých zemích EU a dále také řada nástrojů užívaných k analytickým a strategickým účelům, jako např. systém Europolu pro loga extáze (Europol Ecstasy Logo System, EELS) (včetně katalogu log extáze) a srovnávací systém Europolu pro nezákonné laboratoře (Europol Illicit Laboratory Comparison System, EILCS). Europol nadále podporuje projekt CHAIN (108) týkající se profilace amfetaminu a dále také Evropské společné jednotky pro prekurzory (European Joint Unit on Precursors, EJUP). Kromě odborné pomoci poskytované na místě při likvidaci nezákonných výroben syntetických drog se dílčí projekty v poslední době zaměřují na porovnání likvidovaných laboratoří, odhalování chemických skládek jako výchozích bodů pro vyšetřování, zpětné dohledání strojů na výrobu tablet a na vyšetřování nezákonného obchodu s chemickými prekurzory v zemích EU.
I forbindelse med syntetiske stoffer har Europol siden december 2004 gennemført projektet Synergy (107). Det understøttes af 20 EU-medlemsstater og en række tredjelande og består af en analysedatabase med operationelle underprojekter, der gennemføres i flere lande i hele EU, samt en række instrumenter, der anvendes til analytiske og strategiske formål, f.eks. Europols system for ecstasylogoer (Europol Ecstasy Logo System – EELS) (herunder oversigten over ecstasylogoer) og Europols system til sammenligning af ulovlige laboratorier (Europol Illicit Laboratory Comparison System – EILCS). Europol støtter fortsat CHAIN-projektet (108) om amfetaminprofilering og den europæiske fællesinstans for prækursorer (European Joint Unit on Precursors – EUJP). Foruden ekspertbistand på stedet i forbindelse med lukning af illegal produktion af syntetiske stoffer har nylige underprojekter fokuseret på at sammenligne de lukkede laboratorier, afsløre kemikalieaffaldsdepoter som udgangspunkter for undersøgelser, spore tabletmaskiner og efterforske ulovlig handel med prækursorer til EU-landene.
Sünteetiliste uimastite valdkonnas on Europol alates 2004. a detsembrist viinud läbi projekti „Sünergia”.(107) Seda toetavad 20 EL liikmesriiki ja mõned kolmandad riigid ning see hõlmab analüüsifaili (AWF), mille rakenduslikke allprojekte viiakse läbi kogu ELis mitmetes riikides, ning samuti mitmeid analüütilisi ja strateegilisi vahendeid nagu näiteks Europoli ecstasy-logosüsteem (EELS) (sh ecstasy-logokataloog) ning Europoli ebaseaduslike laborite võrdlussüsteem (EILCS). Europol toetab jätkuvalt amfetamiini iseloomustuse koostamiseks mõeldud projekti CHAIN(108) ja Euroopa lähteainete ühisüksust (EUJP). Lisaks ekspertabile, mida pakuti sünteetiliste ainete ebaseaduslike laborite demonteerimisel, keskenduti hiljutistes allprojektides ka demonteeritud laborite võrdlemisele, keemiliste jäätmete ladustamiskohtadele kui uurimise lähtekohtade avastamisele, tabletimasinatega seotud järeleuurimistele ning lähteainete salaja EL riikidesse toimetamise uurimisele.
Europolin käynnistämä synteettisiä huumeita koskeva Synergy-hanke on jatkunut joulukuusta 2004 lähtien (107). Hankkeessa on mukana 20 jäsenvaltiota ja joitakin EU:n ulkopuolisia maita, ja siihen kuuluu analyysitietokanta, jonka puitteissa toteutetaan pienempiä operatiivisia hankkeita useissa maissa eri puolilla EU:ta. Lisäksi hankkeeseen kuuluu erilaisia analyyttisiin ja strategisiin tarkoituksiin käytettäviä välineitä, kuten Europolin ekstaasilogojärjestelmä (Europol Ecstasy Logo System, EELS) ja siihen sisältyvä ekstaasilogoluettelo sekä Europolin laittomien laboratorioiden vertailujärjestelmä (Europol Illicit Laboratory Comparison System, EILCS). Europol tukee edelleen amfetamiinin profilointia koskevassa CHAIN-hankkeessa (108) sekä huumausaineiden lähtöaineita käsittelevässä eurooppalaisessa yksikössä (EJUP) tehtävää työtä. Laittomien synteettisten huumeiden tuotannon paljastamiseksi kentällä annetun asiantuntija-avun ohella hankkeissa on keskitytty lakkautettujen laboratorioiden vertailuun, kemikaalien kaatopaikkojen esiin kaivamiseen tutkinnan lähtökohtina, tablettikoneiden jäljitykseen ja EU-maihin suuntautuvan lähtöainekaupan tutkimiseen.
A szintetikus kábítószerek területén az Europol 2004. december óta folytatja a Szinergia projektet107. A projektet 20 EU-tagállam és néhány harmadik állam támogatja; ennek része egy elemzési munkafájl (AWF) az EU számos országában végrehajtott operatív részprojektekkel, illetve számos elemzési és stratégiai célra használatos eszköz, amilyen az Europol extasy logó rendszere (EELS) (benne az extasy logók katalógusával) és az Europol tiltott laboratóriumokat összehasonlító rendszere (ELICS). Az Europol továbbra is támogatja az amfetamin-profilozással foglalkozó CHAIN projektet108 és a prekurzorokkal foglalkozó közös európai egységet (EUJP). A szintetikus kábítószerek tiltott előállításának megszüntetésében nyújtott helyszíni szakértői segítség mellett a közelmúltban néhány részprojekt a megszüntetett laboratóriumok összehasonlítására, a nyomozás kiinduló pontjaként a vegyi szemétlerakó helyek feltárására, a tablettázógépek visszanyomozására és a vegyi prekurzorok EU-országokba irányuló kereskedelmének vizsgálatára koncentrált.
Når det gjelder syntetiske stoffer, har Europol drevet Project Synergy siden desember 2004 (107). Prosjektet støttes av 20 EU-land og enkelte tredjestater, og omfatter en analytisk arbeidsfil (AWF) med underprosjekter som gjennomføres i flere land i EU. Det omfatter også en rekke hjelpemidler som brukes for analytiske og strategiske formål, som Europols system for ecstasylogoer (EELS) (inkludert logokatalogen for ecstasy) og Europols system for sammenligning av illegale laboratorier (ELICS). Europol støtter fortsatt prosjektet CHAIN (108) som gjelder amfetaminprofilering, og Europeisk felles enhet for prekursorer (European Joint Unit on Precursors – EUJP). I tillegg til assistanse på stedet til destruering av ulovlig produksjon av syntetiske stoffer har nyere underprosjekter fokusert på å sammenlikne de destruerte laboratoriene, oppdage kjemiske deponier som utgangspunkt for etterforskning, spore opp tablettmaskiner og etterforske handel med prekursorer til EU-land.
În domeniul drogurilor sintetice, Europolul a desfăşurat, începând din decembrie 2004, proiectul Synergy (107). Acesta este susţinut de 20 de state membre ale Uniunii Europene şi câteva ţări terţe şi cuprinde un fişier analitic de lucru (AWF) cu subproiecte operaţionale desfăşurate în câteva ţări din Uniunea Europeană, precum şi o serie de instrumente folosite în scopuri analitice şi strategice, precum Europol ecstasy logo system [Sistemul Europol pentru pictogramele ecstasy] (EELS) (inclusiv catalogul pictogramelor ecstasy) şi Europol illicit laboratory comparison system [Sistemul Europol de comparare a laboratoarelor ilicite] (EILCS). Europol contină să susţină Proiectul CHAIN (108) privind analiza profilului amfetaminei şi European Joint Unit on Precursors [Unitatea europeană comună pentru precursori] (EUJP). În afară de asistenţa la faţa locului oferită de experţi pentru dezafectarea unităţilor de producţie a drogurilor sintetice ilicite, unele subproiecte recente s-au axat pe compararea laboratoarelor dezafectate, pe descoperirea locurilor de eliminare a deşeurilor chimice ca puncte de pornire a investigaţiilor, pe investigarea în sens invers a parcursului maşinilor de tabletare şi pe investigarea traficului de precursori chimici în ţările Uniunii Europene.
V oblasti syntetických drog Europol realizuje od decembra 2004 projekt Synergy (107). Tento je podporovaný 20 členskými štátmi EÚ a niektorými tretími štátmi a zahŕňa analytický pracovný súbor (Analytical work file, AWF) s operačnými dielčími projektmi realizovanými v celej EÚ vo viacerých krajinách ako aj viacero nástrojov používaných na analytické a strategické účely, napríklad systém loga Europolu pre extázu (EELS) (vrátane katalógu log pre extázu) a porovnávací systém Europolu pre protizákonné laboratóriá (ELICS). Europol naďalej podporuje projekt CHAIN (108) pre profilovanie amfetamínu a Európsku spoločnú jednotku pre prekurzory (EUJP). Okrem okamžitej pomoci expertov pri ničení nezákonnej výroby syntetických drog sa nedávne dielčie projekty zamerali na porovnávanie zničených laboratórií, na odhaľovanie chemických skládok ako východiskových bodov pre vyšetrovanie, na spätné sledovanie strojov na výrobu tabletiek a na vyšetrovanie obchodovania s prekurzorovými chemikáliami v krajinách EÚ.
Na področju sintetičnih drog Europol od decembra 2004 izvaja projekt Synergy (107). Podpira ga 20 držav članic in nekaj tretjih držav, vključuje pa delovno datoteko za analitične namene (AWF) z operativnimi podprojekti, ki se izvajajo v EU v več državah, in več instrumentov, ki se uporabljajo za analitične in strateške namene, kot sta Europolov sistem logotipov ekstazija (EELS) (vključno s katalogom logotipov ekstazija) in Europolov sistem za primerjavo nedovoljenih laboratorijev (ELICS). Europol še naprej podpira Projekt CHAIN (108) za analiziranje amfetaminov in Evropsko skupno enoto za predhodne sestavine (EUJP). V zadnjem času so se podprojekti, poleg zagotavljanja strokovne pomoči na kraju samem pri ukinjanju proizvodnje drog v nedovoljenih laboratorijih, usmerili v primerjavo ukinjenih laboratorijev, odkrivanje odlagališč kemičnih odpadkov kot izhodišč za preiskave, izsledovanje naprav za tabletiranje in raziskave prometa v EU s kemikalijami, ki se uporabljajo kot predhodne sestavine.
När det gäller området för syntetiska droger har Europol sedan december 2004 drivit Project Synergy (107). Projektet stöds av 20 medlemsstater och några tredje länder och innefattar ett register för analysändamål (AWF) med operativa underprojekt som genomförs i hela EU i flera länder liksom flera instrument som används för analytiska och strategiska ändamål, som Europol Ecstasy Logo System (EELS)(inklusive logokatalogen för ecstasy) och Europol Illicit Laboratory Comparison System (ELICS). Europol fortsätter att stödja CHAIN-projektet (108) som avser profilering av amfetamin och projektet om prekursorer, European Joint Unit on Precursors (EUJP). Utöver experthjälp på plats för att oskadliggöra olaglig framställning av syntetiska droger, har de nyare underprojekten inriktats på att jämföra de oskadliggjorda laboratorierna, avslöja anläggningar för kemiskt avfall som utgångspunkter för undersökningar, härleda tablettmaskiner och på att undersöka handel med prekursorer till EU-länderna.
Europol, sentetik uyuşturucular alanında, Aralık 2004’ten beri Synergy Projesi’ni yürütmektedir (107). Proje, 20 Üye Devlet ile bazı üçüncü devletler tarafından desteklenmekte olup AB’de birkaç ülke yoluyla gerçekleştirilen operasyonel alt projelerle birlikte analitik bir çalışma dosyasının (AÇD) yanı sıra Europol ecstasy logo sistemi (EELS) (ecstasy logo katalogu dahil) ve Europol yasadışı laboratuvar karşılaştırma sistemi (ELICS) gibi bir dizi araç içermektedir. Europol amfetamin çözümleme hakkındaki CHAIN projesi (108) ile Öncüllere ilişkin Avrupa Ortak Birimi’ni (EUJP) desteklemeyi sürdürmektedir. Yeni alt projeler, yasadışı sentetik uyuşturucu üretiminin tasfiyesi için sağladığı yerinde uzman desteğinin yanı sıra, tasfiye edilmiş laboratuvarların karşılaştırılmasına, kimyasal atık çöplüklerinin soruşturmalar için başlangıç noktaları olarak ortaya çıkarılmasına, hap makinelerinin kaynağına doğru izlenmesine ve öncül kimyasalların AB ülkelerine kaçakçılığının soruşturulmasına odaklanmıştır.
Sintētisko narkotiku jomā Eiropols kopš 2004. gada decembra īsteno ,,Synergy” projektu (107). To atbalsta 20 ES dalībvalstis un dažas trešās valstis, un tajā ietilpst analītiskā darba datne (AWF) ar operatīviem apakšprojektiem, ko īsteno vairākās valstīs visā ES, kā arī vairāki analītiskiem un stratēģiskiem mērķiem izmantojami instrumenti, piemēram, Eiropola ekstazī zīmolu sistēma (EELS) (ieskaitot ekstazī zīmolu katalogu) un Eiropola nelegālo laboratoriju salīdzināšanas sistēma (ELICS). Eiropols turpina atbalstīt ,,CHAIN” projektu (108) par amfetamīna profilēšanu un Eiropas Apvienoto prekursoru vienību (EUJP). Vienlaikus ar ekspertu palīdzību uz vietas, palīdzot likvidēt nelegālās sintētisko narkotiku ražotnes, pēdējā laikā īstenotie apakšprojekti ir bijuši veltīti likvidēto laboratoriju salīdzināšanai, ķīmisko atkritumu izgāztuvju kā izmeklēšanas sākumpunkta atklāšanai, tablešu izgatavošanas ierīču izsekošanai un prekursoru ķimikāliju kontrabandai uz ES valstīm.
  Okienko 10  
Spożycie metamfetaminy w Europie przeważnie skupiało się w Czechach, gdzie liczbę osób problemowo zażywających metamfetaminę (perwitynę) (20 300) ocenia się na dwa razy wyższą od liczby osób zażywających problemowo opiaty (9700).
Historically, methamphetamine use in Europe has been concentrated in the Czech Republic, where there are estimated to be twice as many problem methamphetamine (pervitin) users (20 300) as problem opioid users (9 700). In recent years, methamphetamine has become the most frequent primary drug among those demanding treatment for the first time in Slovakia, and high levels of methamphetamine use have also been found among some subpopulations in Hungary. In their 2005 Reitox reports, seven other countries (Denmark, France, Latvia, Slovenia, the United Kingdom, Bulgaria and Norway) reported an increase in seizures and/or use of this drug, mainly among frequent attendees at clubs and parties. Currently, the available information does not allow us to draw any firm conclusions on trends in methamphetamine use in these countries. Nevertheless, the spread of methamphetamine elsewhere in the world and the potential for this drug to cause significant health problems means that this is an area in which continued vigilance is required.
Historiquement, l’usage de méthamphétamines en Europe était concentrée en République tchèque, où l’on recense, selon les estimations, deux fois plus d’usagers de méthamphétamines (pervitine) à problème (20 300) que d’usagers d’opiacés à problème (9 700). Ces dernières années, les méthamphétamines sont devenues la drogue primaire la plus fréquente déclarée par les personnes qui demandent un traitement pour la première fois en Slovaquie, et des niveaux élevés de consommation de méthamphétamines ont également été observés dans certaines sous-populations en Hongrie. Dans leurs rapports Reitox 2005, sept autres pays (Danemark, France, Lettonie, Slovénie, Royaume-Uni, Bulgarie et Norvège) ont fait état d’une augmentation des saisies et/ou de l’usage de cette drogue, essentiellement au sein des personnes qui fréquentent assidûment les boîtes de nuit et les événements festifs. À l’heure actuelle, les informations disponibles ne permettent pas de tirer de conclusions définitives sur la tendance de l’usage de méthamphétamines dans ces pays. Néanmoins, la propagation des méthamphétamines dans d’autres régions du monde et les risques potentiels de graves problèmes de santé causés par cette drogue imposent une vigilance permanente dans ce domaine.
In der Vergangenheit konzentrierte sich der Methamphetaminkonsum in Europa auf die Tschechische Republik, wo die Zahl der problematische Konsumenten von Methamphetamin (Pervitin) (20 300) schätzungsweise doppelt so hoch ist wie die Zahl der problematischen Opioidkonsumenten (9 700). Seit einigen Jahren jedoch wird Methamphetamin von Erstpatienten in der Slowakei am häufigsten als Primärdroge angegeben, und auch in Ungarn wurde in einigen Teilgruppen ein hoher Konsum von Methamphetamin ermittelt. In ihren Reitox-Berichten 2005 melden sieben weitere Länder (Dänemark, Frankreich, Lettland, Slowenien, Vereinigtes Königreich, Bulgarien und Norwegen) eine Zunahme der Sicherstellungen und/oder des Konsums dieser Droge, vor allem unter Menschen, die häufig Klubs und Partys besuchen. Derzeit ermöglichen die verfügbaren Informationen keine gesicherten Rückschlüsse auf die Tendenzen beim Methamphetaminkonsum in diesen Ländern. Angesichts der Ausbreitung des Methamphetaminkonsums in anderen Teilen der Welt und der Tatsache, dass diese Droge schwerwiegende gesundheitliche Probleme verursachen kann, steht jedoch fest, dass in diesem Bereich auch künftig Wachsamkeit geboten ist.
Tradicionalmente, el consumo de metanfetaminas en Europa se ha concentrado en la República Checa, donde se calcula que los consumidores problemáticos de metanfetaminas, o pervitín, (20 300) son el doble que los consumidores problemáticos de opiáceos (9 700). Durante los últimos años, las metanfetaminas se han convertido en la droga principal más frecuente entre los consumidores que solicitan tratamiento por primera vez en Eslovaquia, y se han detectado altos niveles de consumo de metanfetaminas en algunas subpoblaciones de Hungría. Según los informes de 2005 de la red Reitox, otros siete países (Dinamarca, Francia, Letonia, Eslovenia, el Reino Unido, Bulgaria y Noruega) han registrado un aumento en las incautaciones y/o el consumo de esta droga, principalmente entre las personas que frecuentan clubes y fiestas. En la actualidad, la información disponible no nos permite extraer conclusiones sólidas sobre las tendencias en el consumo de metanfetaminas en estos países. Sin embargo, la difusión de esta droga en el resto del mundo y el potencial que posee esta sustancia para causar importantes problemas para la salud deja patente la necesidad de realizar controles frecuentes en este ámbito.
Storicamente, il consumo di metanfetamina in Europa è concentrato nella Repubblica ceca, dove si calcola che vi siano il doppio di consumatori di metanfetamina (pervitina) (20 300) rispetto ai consumatori problematici di oppiacei (9 700). Di recente la metanfetamina è diventata la droga primaria menzionata più di frequente tra le persone che per la prima volta fanno richiesta di trattamento in Slovacchia, mentre elevati livelli di consumo di metanfetamine sono stati scoperti anche in alcuni sottogruppi della popolazione in Ungheria. Nelle relazioni Reitox del 2005, altri sette paesi (Danimarca, Francia, Lettonia, Slovenia, Regno Unito, Bulgaria e Norvegia) hanno riferito un aumento dei sequestri e/o del consumo di questa sostanza, perlopiù tra i frequenti avventori di club e feste. Attualmente le informazioni disponibili non consentono di trarre conclusioni certe sulle tendenze del consumo di metanfetamine in questi paesi. Nonostante ciò, la diffusione della metanfetamina in altre regioni del mondo e le potenzialità che questa sostanza provochi problemi di salute importanti impongono di continuare a prestare la massima attenzione a questo problema.
Historicamente, o consumo de metanfetaminas na Europa tem-se concentrado na República Checa, onde se estima que o número de consumidores problemáticos de metanfetaminas (pervitin) corresponda ao dobro (20 300) do dos consumidores problemáticos de opiáceos (9 700). Nos últimos anos, as metanfetaminas passaram a ser a droga primária mais frequentemente citada entre as pessoas que procuram tratamento pela primeira vez na Eslováquia, e também já foram detectados níveis elevados de consumo de metanfetaminas entre algumas subpopulações da Hungria. Nos seus relatórios Reitox relativos a 2005, sete outros países (Dinamarca, França, Letónia, Eslovénia, Reino Unido, Bulgária e Noruega) mencionaram um aumento das apreensões e/ou do consumo desta droga, principalmente entre os frequentadores assíduos de discotecas e festas. As informações actualmente disponíveis não permitem tirar conclusões sólidas sobre as tendências do consumo de metanfetaminas nestes países. No entanto, a expansão das metanfetaminas noutras regiões do mundo e o potencial desta droga para causar problemas de saúde significativos leva a que este domínio exija uma vigilância contínua.
Ανέκαθεν, η χρήση μεθαμφεταμίνης στην Ευρώπη επικεντρωνόταν στην Τσεχική Δημοκρατία, όπου εκτιμάται ότι ο αριθμός των προβληματικών χρηστών μεθαμφεταμίνης (pervitin) (20 300) είναι διπλάσιος από εκείνον των προβληματικών χρηστών οπιοειδών (9 700). Τα τελευταία χρόνια, η μεθαμφεταμίνη έχει γίνει η πιο συχνά χρησιμοποιούμενη κύρια ναρκωτική ουσία από τα άτομα που ζητούν για πρώτη φορά θεραπεία απεξάρτησης στη Σλοβακία, και υψηλά επίπεδα χρήσης μεθαμφεταμίνης διαπιστώνονται επίσης σε μερικούς υποπληθυσμούς στην Ουγγαρία. Στις εθνικές εκθέσεις Reitox 2005, επτά άλλες χώρες (Δανία, Γαλλία, Λεττονία, Σλοβενία, Ηνωμένο Βασίλειο, Βουλγαρία και Νορβηγία) ανέφεραν αύξηση στις κατασχέσεις ή/και στη χρήση της εν λόγω ναρκωτικής ουσίας σε άτομα που συχνάζουν σε κλαμπ και πάρτι. Επί του παρόντος, τα διαθέσιμα στοιχεία δεν μας επιτρέπουν να συνάγουμε σταθερά συμπεράσματα για τις τάσεις της χρήσης μεθαμφεταμίνης στις χώρες αυτές. Παρ’ όλα αυτά, η εξάπλωση της μεθαμφεταμίνης σε άλλα μέρη του κόσμου και το γεγονός ότι η εν λόγω ναρκωτική ουσία μπορεί να προκαλέσει σημαντικά προβλήματα υγείας συνεπάγεται ότι στον συγκεκριμένο τομέα απαιτείται συνεχής επαγρύπνηση.
Historisch gezien concentreert het gebruik van metamfetamine in Europa zich in Tsjechië, waar naar schatting tweemaal zoveel problematische gebruikers van metamfetamine (pervitin) zijn (20 300) als problematische gebruikers van opioïden (9 700). In de afgelopen jaren is metamfetamine uitgegroeid tot de meest gebruikte primaire drug onder mensen die voor het eerst in behandeling gaan in Slowakije, en hoge gebruiksniveaus voor metamfetamine zijn ook aangetroffen onder bepaalde subpopulaties in Hongarije. In hun Reitox-verslagen over 2005 hebben zeven andere landen (Denemarken, Frankrijk, Letland, Slovenië, het Verenigd Koninkrijk, Bulgarije en Noorwegen) een toename gemeld in vangsten en/of gebruik van deze drug, voornamelijk onder frequente bezoekers van clubs en feesten. Op dit moment kunnen we op basis van de beschikbare informatie geen harde conclusies trekken over de trends in het metamfetaminegebruik in deze landen. Desalniettemin betekenen de opmars van metamfetamine elders in de wereld en de aanzienlijke potentiële gezondheidsproblemen die deze drug veroorzaakt dat dit een gebied is dat voortdurende waakzaamheid vergt.
Z historického hlediska se užívání metamfetaminu v Evropě soustředilo do České republiky, kde se odhaduje, že je dvojnásobný počet (20 300) problémových uživatelů metamfetaminu (pervitinu) ve srovnání s počtem uživatelů opiátů (9 700). V posledních letech se stal metamfetamin na Slovensku nejčastější primární drogou mezi osobami poprvé žádajícími o léčbu a vysoká míra užívání metamfetaminu byla rovněž zjištěna u některých skupin populace v Maďarsku. Ve své zprávě pro síť Reitox uvedlo sedm dalších zemí (Dánsko, Francie, Lotyšsko, Slovinsko, Spojené království, Bulharsko a Norsko) zvýšení záchytů anebo užívání této drogy, především mezi častými návštěvníky klubů a večírků. V současné době nám dostupné informace neumožňují vyvodit pevné závěry o trendech užívání metamfetaminu v těchto zemích. Šíření metamfetaminu jinde ve světě a potenciál této drogy způsobovat závažné zdravotní problémy znamená, že v této oblasti je i nadále potřebná ostražitost.
Traditionelt har brugen af metamfetamin i Europa været koncentreret i Tjekkiet, hvor der anslås at være dobbelt så mange problematiske brugere af metamfetamin (pervitin) (20 300) som problematiske opioidbrugere (9 700). I de senere år er metamfetamin blevet det hyppigst forekommende primære stof blandt klienter, der søger behandling for første gang i Slovakiet, og der er også registreret en omfattende metamfetaminbrug blandt nogle undergrupper i Ungarn. I de nationale Reitox-rapporter for 2005 har syv andre lande (Danmark, Frankrig, Letland, Slovenien, Det Forenede Kongerige, Bulgarien og Norge) meldt om en stigning i antallet af beslaglæggelser og/eller brugen af dette stof, især blandt personer, der hyppigt kommer i klubber og går til fester. På nuværende tidspunkt er det ikke muligt på grundlag af de foreliggende oplysninger at drage endelige konklusioner med hensyn til tendenserne i brugen af metamfetamin i disse lande. Dog betyder udbredelsen af metamfetamin andre steder i verden og dette stofs potentiale til at kunne forårsage betydelige sundhedsproblemer, at dette er et område, hvor der fortsat kræves agtpågivenhed.
Aja jooksul on metamfetamiini tarvitatud peamiselt Tšehhi Vabariigis, kus on hinnanguliselt kaks korda rohkem problemaatilisi metamfetamiini (pervitiini) tarvitajaid (20 300) kui problemaatilisi opioidide tarvitajaid (9 700). Slovakkias on metamfetamiinist saanud viimastel aastatel kõige sagedasem esmane narkootikum nende hulgas, kes esimest korda ravile satuvad ning ka Ungaris on mõnede kogukondade seas avastatud suur metamfetamiini tarbimise levik. Oma 2005. a Reitoxi aruandes teatas veel seitse riiki (Taani, Prantsusmaa, Läti, Sloveenia, Ühendkuningriik ja Norra) selle uimasti konfiskeerimiste ja/või tarvitamiste hulga suurenemisest, peamiselt nende hulgas, kes sageli klubides ja pidudel käivad. Praegu ei võimalda kättesaadav informatsioon teha kindlasõnalisi kokkuvõtteid metamfetamiini tarbimise suundumustest nendes riikides. Sellegipoolest näitab metamfetamiini levik mujalgi maailmas ning selle uimasti omadus põhjustada märkimisväärseid terviseprobleeme, et selles valdkonnas tuleb pidevalt valvsust säilitada.
Euroopassa metamfetamiinin käyttö on aikaisemmin keskittynyt Tšekkiin, jossa arvioidaan olevan kaksi kertaa enemmän metamfetamiinin (pervitiinin) ongelmakäyttäjiä (20 300) kuin opioidien ongelmakäyttäjiä (9 700). Viime vuosina metamfetamiini on yleistynyt ensimmäistä kertaa hoitoon hakeutuvien päähuumeena Slovakiassa, ja joissakin väestöryhmissä on todettu korkeita metamfetamiinin käyttöasteita Unkarissa. Vuoden 2005 Reitox-raporteissa seitsemän muuta maata (Tanska, Ranska, Latvia, Slovenia, Yhdistynyt kuningaskunta, Bulgaria ja Norja) ilmoittivat kyseisen huumeen takavarikkojen ja/tai käytön lisääntyneen pääasiallisesti yökerhoissa ja juhlissa usein käyvien henkilöiden keskuudessa. Saatavilla olevien tietojen perusteella ei voida tehdä vankkoja päätelmiä metamfetamiinin käytön suuntauksista näissä maissa. Tällä alalla on kuitenkin pysyttävä valppaana, kun otetaan huomioon metamfetamiinin yleistyminen muualla maailmassa ja se, että tämä huume voi aiheuttaa vakavia terveysongelmia.
Európán belül a metamfetaminhasználat történetileg nézve Csehországban koncentrálódott, ahol a becslések szerint kétszer annyi problémás metamfetamin- (pervitin) használó él (20 300), mint ahány problémás opiáthasználó (9700). Szlovákiában az elmúlt években a metamfetamin lett a leggyakrabban előforduló elsőszámú kábítószer az első alkalommal kezelésre jelentkezők körében, de Magyarország egyes részpopulációinál is nagyarányú metamfetaminhasználatot tapasztaltak. A 2005-ös Reitox-jelentésekben további hét ország (Dánia, Franciaország, Lettország, Szlovénia, az Egyesült Királyság, Bulgária és Norvégia) számolt be e kábítószer lefoglalásainak és/vagy használatának növekedéséről, főként a szórakozóhelyek és partik rendszeres látogatóinak körében. A rendelkezésre álló információk jelenleg nem teszik lehetővé, hogy bármilyen határozott következtetést vonjunk le a metamfetaminhasználat tendenciáiról ezekben az országokban. Mindenesetre a metamfetamin terjedése a világ más részein, valamint a komoly egészségügyi problémák előidézésére való képessége arra figyelmeztet, hogy ezen a területen továbbra is szükség van az éberségre.
Historisk sett har bruken av metamfetamin i Europa vært konsentrert til Den tsjekkiske republikk, som anslås å ha dobbelt så mange problembrukere av metamfetamin (pervitin) (20 300) som problembrukere av opioider (9 700). I de senere årene har metamfetamin blitt det hyppigst brukte primærrusmiddelet blant klienter om søker behandling for første gang i Slovakia, og utbredt metamfetaminbruk er også funnet i enkelte subpopulasjoner i Ungarn. I Reitox-rapportene for 2005 rapporterte syv andre land (Danmark, Frankrike, Latvia, Slovenia, Storbritannia, Bulgaria og Norge) om en økning i beslag og/eller bruken av dette rusmiddelet, framfor alt blant hyppige club- og festgjengere. På grunnlag av den informasjonen som er tilgjengelig, er det likevel umulig å trekke noen faste konklusjoner om trender for metamfetaminbruk i disse landene i dag. Spredningen av metamfetamin andre steder i verden og stoffets potensial for å forårsake betydelige helseproblemer betyr at dette er et område som krever kontinuerlig årvåkenhet.
Din punct de vedere istoric, consumul de metamfetamină în Europa s-a concentrat în Republica Cehă, unde se estimează că există de două ori mai mulţi consumatori problematici de metamfetamină (pervitin) (20 300) decât consumatori problematici de opiacee (9 700). În ultimii ani, metamfetamina a devenit drogul primar cel mai frecvent în rândul persoanelor care solicită tratament pentru prima dată în Slovacia, în timp ce în rândul unor subpopulaţii din Ungaria au fost depistate niveluri ridicate al consumului de metamfetamină. În rapoartele Reitox 2005, alte şapte ţări (Danemarca, Franţa, Letonia, Slovenia, Regatul Unit, Bulgaria şi Norvegia) au raportat o creştere a capturilor şi/sau a consumului acestui drog, în special în rândul celor care frecventează des cluburi şi petreceri. În prezent, informaţiile disponibile nu ne permit să tragem concluzii exacte privind tendinţele consumului de metamfetamină în ţările respective. Cu toate acestea, extinderea consumului de metamfetamină peste tot în lume şi probabilitatea ca acest drog să provoace probleme serioase de sănătate necesită acordarea unei precauţii permanente în această zonă.
Z historického hľadiska sa užívanie metamfetamínu sústredilo v Českej republike, kde sa odhaduje dvojnásobný počet problémových užívateľov metamfetamínu (pervitínu) (20 300) v porovnaní s počtom problémových užívateľov opiátov (9 700). V posledných rokoch sa metamfetamín stal najčastejšou primárnou drogou medzi tými, ktorí požadujú liečbu po prvýkrát na Slovensku a vysoké úrovne užívania metamfetamínu sa zistili aj medzi niektorými dielčími populáciami v Maďarsku. Vo svojich správach siete Reitox sedem ďalších krajín (Dánsko, Francúzsko, Lotyšsko, Slovinsko, Spojené kráľovstvo, Bulharsko a Nórsko) uvádzalo nárast zachytení a/alebo užívania tejto drogy, najmä medzi častými návštevníkmi klubov a večierkov. V súčasnosti nám dostupné informácie neumožňujú vyvodiť žiadne pevné závery o trendoch v užívaní metamfetamínu v týchto krajinách. Napriek tomu šírenie metamfetamínu inde vo svete a potenciál tejto drogy spôsobovať závažné zdravotné problémy znamená, že toto je oblasť, v ktorej sa naďalej vyžaduje ostražitosť.
V preteklosti je bilo uživanje metamfetamina v Evropi osredotočeno v Češki republiki, kjer ocenjujejo, da imajo dvakrat več problematičnih uživalcev metamfetamina (pervitina) (20.300) kot problematičnih uživalcev opioidov (9700). V zadnjih letih je metamfetamin postal najpogostejša primarna droga med tistimi, ki se na Slovaškem prvič odločijo za zdravljenje, visoke ravni uživanja metamfetamina pa so ugotovili tudi pri nekaterih podpopulacijah na Madžarskem. Še sedem drugih držav (Danska, Francija, Latvija, Slovenija, Združeno kraljestvo, Bolgarija in Norveška) je v svojih poročilih Reitox za leto 2005 poročalo o povečanju zasegov in/ali uživanja te droge, predvsem med pogostimi obiskovalci klubov in zabav. Trenutno razpoložljive informacije ne omogočajo, da bi oblikovali kakršne koli trdne sklepe glede trendov uživanja metamfetamina v teh državah. Vendar pa širjenje metamfetamina drugod po svetu in potencial te droge, da povzroči precejšnje zdravstvene probleme, kažeta, da gre za področje, ki ga je treba stalno budno spremljati.
Under lång tid har metamfetaminanvändningen i Europa varit koncentrerad till Tjeckien där man bedömer att det finns dubbelt så många problematiska missbrukare av metamfetamin (pervitin) (20 300) som problematiska missbrukare av opiater (9 700). På senare år har metamfetamin blivit den vanligast förekommande primärdrogen bland dem som begär behandling för första gången i Slovakien och höga nivåer av metamfetaminanvändning har också konstaterats i vissa subpopulationer i Ungern. Sju andra länder (Danmark, Frankrike, Lettland, Slovenien, Storbritannien, Bulgarien och Norge) redovisade i sina nationella Reitox-rapporter 2005 en ökning av beslagen och/eller användningen av denna drog, främst bland personer som ofta besöker klubbar och fester. Det går dock inte att dra några fasta slutsatser om trender i metamfetaminanvändningen i dessa länder baserat på tillgängliga uppgifter. Spridningen av metamfetamin på andra platser i världen och risken att denna drog kan förorsaka betydande hälsoproblem innebär att detta är ett område där fortsatt vaksamhet är påkallad.
Tarihsel olarak, Avrupa’da metamfetamin kullanımı, sorunlu opioid kullanıcılarından (9.700) iki kat fazla sorunlu metamfetamin (pervitin) kullanıcısı (20.300) bulunduğu tahmin edilen Çek Cumhuriyeti’nde yoğunlaşmıştır. Son yıllarda, metamfetamin, Slovakya’da ilk kez tedavi talep edenler arasındaki en yaygın birincil uyuşturucu haline gelmiştir ve Macaristan’ın bazı alt nüfusları arasında da yüksek düzeylerde metamfetamin kullanımına rastlanmıştır. Bundan başka yedi ülke (Danimarka, Fransa, Letonya, Slovenya, Birleşik Krallık, Bulgaristan ve Norveç) 2005 Reitox raporlarında, başta kulüp ve parti müdavimleri arasında olmak üzere, bu uyuşturucunun kullanımı ve/veya ele geçirme vakalarında bir artış rapor etmiştir. Şu anda, eldeki bilgiler bu ülkelerdeki metamfetamin kullanımı eğilimlerine dair kesin sonuçlara varmamızı engellemektedir. Yine de, metamfetaminin dünyanın başka yerlerinde yayılması ve bu uyuşturucunun önemli sağlık sorunları yaratma potansiyeli, bunun sürekli tedbir gerektiren bir alan olduğu anlamına gelmektedir.
Eiropā metamfetamīna lietošana vēsturiski koncentrējas Čehijā – aplēses liecina, ka šajā valstī problemātisku metamfetamīna (pervitīna) lietotāju (20 300) ir divreiz vairāk nekā problemātisku opioīdu lietotāju (9700). Pēdējos gados metamfetamīns ir kļuvis par visbiežāk minēto primāro narkotiku jaunajos ārstniecības pieprasījumos Slovākijā, un ir noskaidrots, ka arī dažās Ungārijas narkotiku lietotāju apakšgrupās ir augsts metamfetamīna lietošanas izplatības līmenis. Septiņas citas valstis (Dānija, Francija, Latvija, Slovēnija, Apvienotā Karaliste, Bulgārija un Norvēģija) 2005. gada Reitox ziņojumos informē par šīs narkotikas konfiskāciju skaita un/vai lietošanas pieaugumu, galvenokārt biežu klubu un sarīkojumu apmeklētāju vidū. Pašlaik pieejamā informācija neļauj izdarīt drošus secinājumus par metamfetamīna lietošanas tendencēm šajās valstīs. Tomēr metamfetamīna izplatīšanās citur pasaulē un šīs narkotikas iespējamā nopietnā ietekme uz veselību nozīmē, ka modrība šajā jomā nedrīkst atslābt.
  RozdziaÅ‚ 4: Amfetaminy...  
W marcu 2001 r. system kontroli narkotyków ONZ dodał GHB do listy narkotyków objętych kontrolą międzynarodową i w związku z tym wszystkie państwa członkowskie UE znowelizowały przepisy dotyczące tej substancji.
Both gamma-hydroxybutyrate (GHB) and ketamine are being monitored following EU concerns arising in 2000 about the misuse of these drugs for recreational purposes (130). In March 2001 the UN drugs control system added GHB to the list of internationally controlled drugs, and as a result all EU Member States have been updating their legislation on this substance. More recently, in March 2006, the INCB recommended that the WHO expedite its review to determine whether ketamine should be placed under international control (INCB, 2006a). At national level, ketamine is controlled under drugs legislation, as opposed to medicine regulations, in almost half of the EU Member States.
Le gamma-hydroxybutyrate (GHB) et la kétamine sont contrôlés en raison des préoccupations suscitées en 2000 au niveau européen par l'abus de ces substances dans un cadre récréatif (130). En mars 2001, le système de contrôle des stupéfiants des Nations unies a ajouté le GHB à la liste des substances contrôlées au niveau international. À la suite de cela, tous les États membres de l'UE ont actualisé leur législation pour inclure cette substance. Plus récemment, en mars 2006, l'OICS a recommandé que l'OMS accélère son étude pour déterminer si la kétamine devait être placée sous contrôle international (OICS, 2006a). À l'échelle nationale, la kétamine est contrôlée dans le cadre de la législation antidrogue et non en vertu de la réglementation sur les médicaments dans près de la moitié des États membres de l'Union européenne.
Sowohl Gamma-Hydroxybuttersäure (GHB) als auch Ketamin werden beobachtet, seit im Jahr 2000 in der EU Besorgnis über den Missbrauch dieser Drogen in der Freizeit aufkam (130). Im März 2001 wurde GHB im Rahmen des Drogenkontrollsystems der Vereinten Nationen in die Liste der international kontrollierten Drogen aufgenommen. In der Folge änderten alle EU-Mitgliedstaaten ihre Rechtsvorschriften hinsichtlich dieser Substanz. Im März 2006 empfahl das INCB eine Ausweitung der Untersuchungen der WHO, um festzustellen, ob Ketamin ebenfalls unter internationale Kontrolle gestellt werden sollte ($fn,$fn). Auf nationaler Ebene wird Ketamin in fast der Hälfte der EU-Mitgliedstaaten nicht im Rahmen der Arzneimittelgesetzgebung, sondern durch die Drogengesetzgebung kontrolliert.
Tanto el gammahidroxibutirato (GHB) como la ketamina están sometidos a vigilancia desde que en el año 2000 se despertara en la UE la inquietud acerca del abuso de estas drogas con fines recreativos (130). En marzo de 2001 el sistema de control de drogas de las Naciones Unidas añadió el GHB a la lista de drogas controladas a escala internacional, y, en consecuencia, todos los Estados miembros de la UE han actualizado su legislación con respecto a esta sustancia. Más recientemente, en marzo de 2006, la JIFE recomendó a la OMS que acelerase su revisión para determinar si la ketamina debería someterse a control internacional (JIFE,$fn). A escala nacional, la ketamina es controlada en virtud de la legislación sobre droga, y no por las disposiciones sobre medicina, en casi la mitad de los Estados miembros de la UE.
Gamma-idrossibutirato (GHB) e chetamina sono monitorate da quando nel 2000 sono dilagati nel territorio europeo i timori sull’abuso di queste sostanze per scopi edonistici (130). Nel marzo 2001 il sistema delle Nazioni Unite di controllo degli stupefacenti ha inserito il GHB nell’elenco delle sostanze controllate a livello internazionale, con la conseguenza che tutti gli Stati membri dell’Unione europea hanno aggiornato la propria legislazione in materia. Di recente, nel marzo 2006, l’INCB ha raccomandato all’OMS di accelerare la sua revisione per capire se la chetamina dovesse essere sottoposta al controllo internazionale (INCB, 2006a). A livello nazionale, in quasi la metà degli Stati membri dell’UE la chetamina è controllata nell’ambito della legislazione sugli stupefacenti e non di quella sui medicinali.
Tanto o gama-hidroxibutirato (GHB) como a cetamina estão a ser monitorizados depois das preocupações que surgiram na UE no ano 2000 a respeito do consumo destas drogas para fins recreativos (130). Em Março de 2001, o sistema de controlo da droga das Nações Unidas acrescentou o GHB à lista de drogas controladas a nível internacional e, em consequência disso, todos os Estados-Membros da UE têm vindo a actualizar a sua legislação sobre esta substância. Mais recentemente, em Março de 2006, o INCB recomendou que a OMS acelerasse a sua análise para determinar se a cetamina deve ser ou não colocada sob controlo internacional (INCB, 2006a). A nível nacional, a cetamina é controlada ao abrigo da legislação em matéria de droga, e não da regulamentação relativa aos medicamentos, em quase metade dos Estados-Membros da UE.
Τόσο το γάμα-υδροξυβουτυρικό οξύ (GHB) όσο και η κεταμίνη τελούν υπό παρακολούθηση μετά τις ανησυχίες που εκφράστηκαν στην ΕΕ το 2000 σχετικά με την κατάχρηση αυτών των ναρκωτικών ουσιών για ψυχαγωγικούς σκοπούς (130). Τον Μάρτιο του 2001 το σύστημα ελέγχου ναρκωτικών των Ηνωμένων Εθνών πρόσθεσε το GHB στον κατάλογο των διεθνώς ελεγχόμενων ναρκωτικών και, ως εκ τούτου, όλα τα κράτη μέλη της ΕΕ επικαιροποίησαν τη νομοθεσία τους σε σχέση με την ουσία αυτή. Πιο πρόσφατα, τον Μάρτιο του 2006, το INCB ζήτησε την επίσπευση της έρευνας της ΠΟΥ για το εάν η κεταμίνη θα πρέπει να τεθεί υπό διεθνή έλεγχο (INCB, 2006α). Σε εθνικό επίπεδο, η κεταμίνη ελέγχεται βάσει νόμων περί ναρκωτικών και όχι βάσει κανονισμών περί φαρμάκων στα μισά περίπου κράτη μέλη της ΕΕ.
Gamma-hydroxybutyraat (GHB) en ketamine worden beide nauwlettend gevolgd nadat in 2000 bezorgdheid was ontstaan in de EU over misbruik van deze drugs voor recreatieve doeleinden (130). In maart 2001 is GHB door het VN-drugscontrolesysteem toegevoegd aan de lijst van internationaal gecontroleerde drugs, en naar aanleiding daarvan hebben alle EU-lidstaten hun wetgeving over deze stof aangepast. Meer recentelijk, in maart 2006, heeft het INCB de WHO aanbevolen om vaart te maken met haar beoordeling ten aanzien van de vraag of ketamine al dan niet in aanmerking komt voor internationale controle (INCB, 2006a). In bijna de helft van de EU-lidstaten valt ketamine op nationaal niveau onder de drugswetgeving, niet onder de regelgeving voor medicijnen.
Gama-hydroxybutyrát (GHB) i ketamin se sledují poté, co se v roce 2000 objevily v EU obavy ze zneužívání těchto drog k rekreačním účelům (130). V březnu 2001 systém OSN pro kontrolu omamných látek přidal GHB na seznam mezinárodně kontrolovaných látek a od té doby díky tomu všechny členské státy EU novelizují svou legislativu týkající se této látky. Nedávno, v březnu 2006, doporučil úřad INCB, aby Světová zdravotnická organizace uspíšila vypracování svého posudku, aby bylo možné rozhodnout, zda by měl ketamin podléhat mezinárodní kontrole (INCB, 2006a). Na národní úrovni se téměř v polovině členských států EU zabývá ketaminem drogová legislativa namísto legislativy zdravotnické.
Både gammahydroxybutyrat (GHB) og ketamin overvåges, efter at der i EU i 2000 opstod bekymring over misbrug af disse stoffer til fritidsbrug (130). I marts 2001 blev GHB som led i FN's narkotikakontrolsystem anført i fortegnelsen over internationalt kontrollerede stoffer, og som følge heraf har alle EU-medlemsstater ajourført deres lovgivning om dette stof. For kort tid siden, i marts 2006, anbefalede INCB, at WHO fremskynder sin gennemgang med henblik på at fastslå, om ketamin bør omfattes af international kontrol (INCB, 2006a). På nationalt plan kontrolleres ketamin på grundlag af narkotikalovgivningen, i modsætning til lægemiddellovgivningen, i næsten halvdelen af EU-medlemsstaterne.
Nii gamma-hüdroksübutüraati (GHB) kui ka ketamiini hakati kontrollima pärast seda, kui ELis tekkis 2000. a mure nende uimastite kuritarvitamise tõttu meelelahutuslikel eesmärkidel.(130) ÜRO rahvusvaheline uimastite kontrolli büroo (International Narcotics Control Board, INCB) lisas 2001. a märtsis GHB rahvusvaheliselt reguleeritavate uimastite nimekirja ning seejärel on kõik ELi liikmesriigid ajakohastanud oma vastavaid õigusakte. Hiljuti, 2006. a märtsis, soovitas ÜRO rahvusvaheline uimastite kontrolli büroo Maailma Terviseorganisatsioonil kiirendada oma revisjoni selles kohta, kas ketamiin peaks olema rahvusvahelise kontrolli all ($fn,$fn). Siseriiklikul tasandil on ketamiin kontrollitav uimasteid käsitlevate õigusaktide ja mitte meditsiini käsitlevate määruste alusel peaaegu pooltes ELi liikmesriikides.
Sekä gammahydroksibutyraatti (GHB) että ketamiini asetettiin valvontaan sen jälkeen, kun EU ilmaisi vuonna 2000 huolensa näiden huumeiden väärinkäytöstä viihdeympäristöissä (130). YK:n huumevalvontajärjestelmässä GHB lisättiin kansainvälisesti valvottujen huumeiden luetteloon maaliskuussa 2001, minkä seurauksena kaikki EU:n jäsenvaltiot ovat päivittäneet tätä ainetta koskevaa lainsäädäntöään. Sittemmin maaliskuussa 2006 INCB suositteli, että WHO jouduttaisi lausuntoaan siitä, tulisiko ketamiinikin asettaa kansainväliseen valvontaan (INCB, 2006a). Kansallisella tasolla ketamiinin valvonta perustuu lähes puolessa EU:n jäsenvaltioista huumelainsäädäntöön eikä lääkelainsäädäntöön.
Mind a gamma-hidroxibutirátot (GHB), mind a ketamint folyamatosan figyelik azóta, hogy az EU-ban 2000-ben aggályok merültek fel az e kábítószerekkel való rekreációs célú visszaélésekkel kapcsolatban130. 2001. márciusban az ENSZ kábítószer-ellenőrző rendszere felvette a GHB-t a nemzetközi felügyelet alá eső kábítószerek listájára, és ennek következtében az összes EU-tagállam frissítette az erre az anyagra vonatkozó jogszabályait. Újabb fejleményként az INCB 2006. márciusban azt ajánlotta, hogy a WHO gyorsítsa meg az annak eldöntésére irányuló felülvizsgálatát, hogy a ketamint is nemzetközi ellenőrzés alá kell-e vonni (INCB, 2006a). Nemzeti szinten a ketamint az országok közel felében a kábítószerügyi jogszabályok szerint ellenőrzik, nem pedig az orvosi rendeletek alapján.
Både gamma-hydroksybutyrat (GHB) og ketamin overvåkes som følge av EUs økende bekymringer i 2000 for misbruk av disse stoffene i rekreasjonssammenheng (130). I mars 2001 satte FNs narkotikakontrollsystem GHB opp på listen over internasjonalt kontrollerte stoffer, og som et resultat av dette har alle EUs medlemsstater oppdatert sin lovgivning vedrørende dette stoffet. I mars 2006 anbefalte INBC WHO å framskynde sin vurdering av hvorvidt ketamin skulle være gjenstand for internasjonal kontroll (INBC, 2006a). På nasjonalt plan er ketamin regulert av narkotikalovgivningen i halvparten av EUs medlemsstater, og ikke av legemiddellovgivningen.
Atât gama-hidroxibutiratul (GHB), cât şi ketamina se monitorizează în prezent ca urmare a îngrijorării manifestate de Uniunea Europeană în 2000 în ceea ce priveşte utilizarea necorespunzătoare a acestor droguri în scopuri recreative (130). În martie 2001, sistemul de control al drogurilor al Naţiunilor Unite a adăugat GHB pe lista drogurilor controlate la nivel internaţional şi, prin urmare, toate statele membre ale Uniunii Europene şi-au actualizat legislaţia privind substanţa în cauză. Mai recent, în martie 2006, INCB a recomandat ca OMS să îşi urgenteze analiza pentru a stabili în ce măsură ketamina ar trebui plasată sub control internaţional (INCB, 2006a). La nivel naţional, în aproape jumătate din statele membre ale Uniunii Europene, ketamina este controlată în conformitate cu legislaţia privind drogurile, spre deosebire de reglementările privind medicamentele.
Gama-hydroxybutyrát (GHB) a ketamín sa monitorujú v dôsledku obáv EÚ, ktoré sa objavili v roku 2000, zo zneužívania týchto drog na rekreačné účely (130). V marci 2001 systém OSN na kontrolu drog pridal GHB do zoznamu medzinárodne kontrolovaných drog, v dôsledku toho všetky členské štáty EÚ aktualizujú svoju legislatívu o tejto látke. Nedávnejšie, v marci 2006, odporučil INCB, aby WHO urýchlila svoju analýzu, či by sa mal ketamín dať pod medzinárodnú kontrolu ($fn,$fn). Na národnej úrovni je ketamín kontrolovaný podľa legislatívy súvisiacej s drogami, na rozdiel od právnych predpisov týkajúcich sa liekov, v takmer polovici členských štátov EÚ.
Spremljanje gamahidroksibutirata (GHB) in ketamina poteka odkar se je leta 2000 v EU pojavila zaskrbljenost zaradi zlorabe teh drog za rekreativne namene (130). Marca 2001 je sistem ZN za nadzor prepovedanih drog dodal GHB na seznam mednarodno nadzorovanih drog, zato so vse države članice EU dopolnile svojo zakonodajo o tej snovi. Še kasneje, marca 2006, je INCB priporočil, da SZO pospeši svoj pregled in določi, ali bi bilo treba za ketamin izvajati mednarodni nadzor (INCB, 2006a). Na nacionalni ravni se v skoraj polovici držav članic EU ketamin nadzoruje z zakonodajo o drogah, in ne s predpisi o zdravilih.
Både gammahydroxybutyrat (GHB) och ketamin övervakas efter det att farhågor väckts i EU 2000 om missbruk av dessa droger i rekreationella syften (130). I mars 2001 införde FN:s narkotikakontrollsystem GNB på listan över internationellt narkotikaklassade droger. Som ett resultat av detta har samtliga medlemsstater i EU uppdaterat sin lagstiftning beträffande detta ämne. I mars 2006 rekommenderade INCB att Världshälsoorganisationen påskyndar sin översyn för att avgöra om ketamin borde placeras under internationell tillsyn (INCB,2006a). I nästan hälften av EU:s medlemsstater regleras ketamin på nationell nivå under narkotikalagstiftningen, i stället för i bestämmelser om läkemedel.
Gama-hidroksibütrat (GHB) ve ketaminin eğlence amacıyla suistimal edilmesinin 2000 yılında AB’de endişe yaratmasını takiben her iki uyuşturucu da izlenmektedir (130). BM uyuşturucu kontrol sistemi Mart 2001’de GHB’yi uluslararası olarak kontrol edilen uyuşturucular listesine eklediğinden dolayı, tüm AB Üye Devletleri bu madde hakkındaki mevzuatını güncellemektedir. Daha yakın zamanda, Mart 2006’da, INCB, WHO’nun ketaminin uluslararası kontrol altına alınıp alınmamasına dair değerlendirmesini hızlandırmasını tavsiye etmiştir (INCB, 2006a). Ulusal düzeyde, ketamin AB Üye Devletleri’nin neredeyse yarısında, ilaç düzenlemelerinin yerine, uyuşturucu mevzuatı kapsamında kontrol edilmektedir.
Gan gamma-hidroksibutirāta (GHB), gan ketamīna pārraudzība ir sākta pēc tam, kad ES 2000. gadā bija paudusi bažas par šo vielu ļaunprātīgu, ar izklaidi saistītu izmantošanu (130). GHB 2001. gadā ir iekļauts ANO narkotiku kontroles sistēmas starptautiski kontrolējamo narkotiku sarakstā, līdz ar to visas ES dalībvalstis ir precizējušas ar šo vielu saistītos valsts tiesību aktus. Turklāt pavisam nesen, 2006. gada martā INCB ir aicinājusi PVO pasteidzināt pārbaudes, lai noteiktu, vai par starptautiski kontrolējamu vielu būtu jāuzskata arī ketamīns (INCB, 2006a). Valsts līmenī gandrīz puse ES dalībvalstu kontrolē ketamīnu saskaņā ar narkotiku tiesisko regulējumu pretstatā medicīnas tiesiskajam regulējumam.
  RozdziaÅ‚ 6: Zażywanie...  
(171) Patrz wykres PDU-6 (część i) w Biuletynie statystycznym za 2006 r.
(171) See Figure PDU-6 (part i) in the 2006 statistical bulletin.
(171) Voir figure PDU-6 (partie i) du bulletin statistique 2006.
(171) Siehe Abbildung PDU-6 (Teil i) im Statistical Bulletin 2006.
(171) Véase el gráfico PDU-6 (parte i) del boletín estadístico de 2006.
(171) Cfr. il grafico PDU-6 (parte i) nel bollettino statistico 2006.
(171) Ver figura PDU-6 (parte i) no Boletim Estatístico de 2006.
(171) Βλέπε Διάγραμμα PDU-6 (μέρος i) στο Δελτίο στατιστικών στοιχείων 2006.
(171) Zie figuur PDU-6 (deel i) in het Statistical Bulletin 2006.
(171) Viz obr. PDU-6 (část i) ve Statistickém věstníku 2006.
(171) Se figur PDU-6 (del i) i Statistical bulletin 2006.
(171) Vt joonist PDU-6 (i osa) 2006. a statistikabülletäänis.
(171) Ks. kaavio PDU-6 (osa i) vuoden 2006 Tilastotiedotteessa.
(171) . a PDU-6 (i. rész) ábrát a 2006. évi statisztikai közlönyben.
(171) Se figur PDU-6 (del i) i Statistiske opplysninger 2006.
(171) Vezi Figura PDU-6 (partea i) din Buletinul statistic 2006.
(171) Pozri obrázok PDU-6 (časť i) v štatistickej ročenke 2006.
(171) Glej prikaz PDU-6 (del i) v Statističnem biltenu 2006.
(171) Se figur PDU-6 (part i) i statistikbulletinen 2006.
(171) Bkz. 2006 istatistik bülteninde Şekil PDU-6 (bölüm i).
(171) Skatīt attēlu PDU-6 (i. daļu) 2006. gada statistikas biļetenā.
  WstÄ™p  
Zakres informacji dostępnych w celu wsparcia naszej analizy znacznie się zwiększył. Tegoroczne sprawozdanie oparte jest na danych z 25 państw członkowskich UE i Norwegii, a także, w miarę dostępności, z Bułgarii, Rumunii i Turcji.
The information available to support our analysis has grown considerably. This year’s report is based on data from the 25 EU Member States and Norway and, where available, from Bulgaria, Romania and Turkey. Not only has the number of countries providing information increased, but the amount of comparable information available from each has continued to grow. This information provides us with a far more detailed picture of the European drug situation and its dynamics than ever before. It is the EMCDDA’s task to explore this complexity, drawing together common experiences where they exist as well as commenting on differences. In investing in data collection and collaborating in the work of the Monitoring Centre, our Member States have come to understand that their neighbours’ problems today may become their own problems tomorrow. This awareness is evidenced in the new European Union drug strategy and its accompanying action plans, which are underpinned by consensus on the importance of collecting and sharing information; the need to identify and disseminate good practice; and the value of cooperation and coordinated action in response to the common threat to the health, well-being and security of our citizens posed by drugs.
Les informations utilisables aux fins de nos analyses ont connu une croissance considérable. Le rapport de cette année se fonde ainsi sur les données transmises par 25 États membres de l’UE et la Norvège et, lorsqu’elles existent, par la Bulgarie, la Roumanie et la Turquie. Non seulement le nombre de pays fournissant des informations a augmenté, mais le volume des données comparables provenant de chacun a lui-même continué à croître. Ces informations nous dressent un tableau plus détaillé que jamais de la situation de la drogue en Europe et de sa dynamique. Il incombe à l’OEDT d’analyser sa complexité, de tirer des expériences communes lorsqu’elles existent et de commenter les éventuelles différences. En s’investissant dans la collecte de données et en collaborant aux travaux de l’Observatoire, nos États membres ont fini par comprendre que les problèmes actuels de nos voisins risquent de devenir nos propres problèmes de demain. Cette prise de conscience apparaît clairement dans la nouvelle stratégie antidrogue de l’UE et s’accompagne de plans d’action sous-tendus par un consensus sur l’importance de la collecte et du partage des informations, sur la nécessité d’identifier et de diffuser les bonnes pratique, et sur la valeur de la coopération et des actions coordonnées en réponse à la menace commune que posent les drogues pour la santé, le bien-être et la sécurité de nos citoyens.
Heute stehen uns für unsere Analyse deutlich mehr Informationen zur Verfügung. Der diesjährige Bericht stützt sich auf Daten aus den 25 EU‑Mitgliedstaaten und Norwegen und, sofern verfügbar, Daten aus Bulgarien, Rumänien und der Türkei. Dabei ist nicht nur die Anzahl der Länder gestiegen, die Informationen bereitstellen, sondern auch das Volumen vergleichbarer Informationen aus den einzelnen Ländern hat stetig zugenommen. Diese Informationen vermitteln uns ein sehr viel genaueres Bild der Drogensituation in Europa und der ihr inhärenten Dynamik als je zuvor. Aufgabe der EBDD ist es, diese Vielschichtigkeit zu untersuchen und dabei mögliche gemeinsame Erfahrungen zusammenzuführen und Unterschiede zu beleuchten. Verstärkte Bemühungen im Bereich der Datenerhebung und die Zusammenarbeit im Rahmen der Tätigkeiten der Beobachtungsstelle haben in den Mitgliedstaaten die Einsicht bewirkt, dass die Probleme der Nachbarn von heute schon morgen zum Problem im eigenen Land werden können. Dieses Bewusstsein findet seinen Ausdruck in der neuen Drogenstrategie der Europäischen Union und ihren zugehörigen Aktionsplänen, die untermauert werden durch Einigkeit im Hinblick auf die Bedeutung der Datenerhebung und der gemeinsamen Nutzung von Daten, die Notwendigkeit, bewährte Vorgehensweisen zu ermitteln und zu verbreiten und die Bedeutung der Zusammenarbeit und koordinierter Maßnahmen als Reaktion auf die Bedrohung, die Drogen für die Gesundheit, das Wohlergehen und die Sicherheit unserer Bürger darstellen.
La información sometida a análisis ha incrementado considerablemente su volumen. El informe de este año se basa en datos aportados por los 25 Estados miembros y Noruega y, en algunos casos, Bulgaria, Rumanía y Turquía. No sólo es mayor el número de países que facilitan datos; también lo es la cantidad de datos comparables con que cada uno de ellos contribuye. Tal volumen de información dibuja un paisaje mucho más detallista que nunca de la situación de la droga en Europa y de su dinámica. El cometido del OEDT ha sido explorar esta complejidad, agrupando las experiencias comunes y explicando las divergencias. Los Estados miembros, que han invertido en la recopilación de datos y colaborado en el trabajo del Observatorio, han comprendido que los problemas que hoy sufren sus vecinos podrían ser los suyos un día. Esta convicción queda patente en la nueva estrategia de la Unión Europea en materia de drogas y los planes de acción en que ésta se plasma, que parten de un consenso sobre la importancia de recabar y compartir información, la necesidad de identificar y divulgar las buenas prácticas y el valor de la cooperación y la acción coordinada frente a esa amenaza común para la salud, el bienestar y la seguridad de nuestros ciudadanos que las drogas representan.
La quantità d’informazioni cui attingere per svolgere la nostra analisi è aumentata notevolmente. La relazione di quest’anno è basata sui dati provenienti dai 25 Stati membri dell’UE e dalla Norvegia e, ove possibile, da Bulgaria, Romania e Turchia. È aumentato non soltanto il numero dei paesi che hanno fornito informazioni, ma anche il quantitativo di informazioni comparabili fornite da ciascuno di essi. Queste informazioni ci offrono un quadro molto più preciso della situazione della droga in Europa e della sua evoluzione. L‘OEDT ha il compito di analizzare tale complessità, accostando le esperienze comuni, dove ci sono, e formulando commenti sulle differenze. Investendo nella raccolta di dati e collaborando nell’attività dell’Osservatorio, i nostri Stati membri hanno capito che i problemi che oggi affrontano i loro vicini, domani possono diventare i loro problemi. Questa consapevolezza è evidenziata nella nuova strategia dell’Unione europea sulla droga e nei relativi piani di azione, sostenuti dal consenso sull’importanza della raccolta e dello scambio di informazioni, della necessità di individuare e diffondere la buona prassi nonché del valore della cooperazione e dell’azione coordinata in risposta alla minaccia comune che le droghe rappresentano per la salute, il benessere e la sicurezza dei nostri cittadini.
A informação disponível para fundamentar a análise praticada pelo Observatório aumentou consideravelmente. O relatório deste ano baseia-se em dados dos 25 Estados-Membros da UE e da Noruega e, quando disponíveis, da Bulgária, da Roménia e da Turquia. Além de ter aumentado o número de países que fornecem informação, a quantidade de informação comparável disponível em cada um deles continuou também a crescer. Esta informação proporciona ao Observatório o retrato mais pormenorizado de sempre da situação do fenómeno da droga na Europa e da sua dinâmica. Compete ao Observatório explorar esta complexidade, reunindo experiências comuns onde elas existem e comentando as diferenças. Através do investimento na recolha de dados e da colaboração no trabalho do Observatório, os Estados‑Membros compreenderam que os problemas de hoje dos seus vizinhos poderão tornar-se os seus problemas de amanhã. Esta tomada de consciência reflecte-se na nova estratégia da União Europeia de luta contra a droga e nos planos de acção que a acompanham, que assentam no consenso sobre a importância de recolher e partilhar informação; a necessidade de identificar e divulgar boas práticas; e o valor da cooperação e de uma acção coordenada na resposta à ameaça comum que a droga constitui para a saúde, o bem-estar e a segurança dos cidadãos.
Οι πληροφορίες που έχουμε στη διάθεσή μας για τη διεξαγωγή των αναλύσεων έχουν αυξηθεί σημαντικά. Η φετινή έκθεση βασίζεται σε στοιχεία από τα 25 κράτη μέλη της ΕΕ και τη Νορβηγία καθώς και, όπου υπάρχουν διαθέσιμα, από τη Βουλγαρία, τη Ρουμανία και την Τουρκία. Δεν έχει αυξηθεί μόνο ο αριθμός των χωρών που παρέχουν πληροφορίες αλλά αυξάνεται συνεχώς και ο όγκος των συγκρίσιμων πληροφοριών που παρέχει καθεμία από αυτές. Οι πληροφορίες αυτές μας δίνουν τώρα μια πιο λεπτομερή από ποτέ άλλοτε εικόνα της κατάστασης των ναρκωτικών στην Ευρώπη και της δυναμικής της. Καθήκον του ΕΚΠΝΤ είναι να διερευνήσει αυτόν τον σύνθετο χαρακτήρα, συγκεντρώνοντας τις κοινές εμπειρίες, όπου υπάρχουν, και σχολιάζοντας τις διαφορές. Επενδύοντας στη συλλογή δεδομένων και συμμετέχοντας στο έργο του ΕΚΠΝΤ τα κράτη μέλη μας έχουν πλέον κατανοήσει ότι τα σημερινά προβλήματα των γειτόνων τους μπορεί να αποτελέσουν τα δικά τους αυριανά προβλήματα. Η συνειδητοποίηση αυτή καταδεικνύεται σαφώς στη νέα στρατηγική της Ευρωπαϊκής Ένωσης για τα ναρκωτικά και στα συνοδευτικά σχέδια δράσης της, τα οποία βασίζονται στη σύμπνοια απόψεων ως προς τη σημασία της συλλογής και ανταλλαγής πληροφοριών, την ανάγκη προσδιορισμού και διάδοσης των καλών πρακτικών, καθώς και την αξία της συνεργασίας και των συντονισμένων δράσεων για την αντιμετώπιση της κοινής απειλής που συνιστούν τα ναρκωτικά για την υγεία, την ευημερία και την ασφάλεια των πολιτών μας.
De ter onderbouwing van onze analyse bruikbare informatie is aanmerkelijk toegenomen. Dit jaarverslag is gebaseerd op gegevens uit de 25 EU-landen en Noorwegen en, voorzover mogelijk, Bulgarije, Roemenië en Turkije. Niet alleen is het aantal landen dat informatie verstrekt toegenomen, ook de hoeveelheid vergelijkbare informatie uit elk land is toegenomen. Dankzij deze informatie krijgen wij nu een veel gedetailleerder beeld van de drugssituatie in Europa dan ooit tevoren, en van haar dynamiek. Het is de taak van het EWDD deze complexe situatie te ontrafelen, eventuele gemeenschappelijke ervaringen samen te brengen en verschillen toe te lichten. Door te investeren in gegevensverzameling en samen te werken met het Waarnemingscentrum zijn de lidstaten tot het inzicht gekomen dat de problemen waarmee hun buurlanden vandaag de dag te kampen hebben, morgen hun eigen problemen kunnen worden. Van dit besef wordt blijk gegeven in de nieuwe drugsstrategie van de Europese Unie en de begeleidende actieplannen die geïnspireerd worden door onderlinge overeenstemming over: het belang van het verzamelen en delen van informatie, de behoefte goede praktijken vast te stellen en te verbreiden, en de waarde van samenwerking en gecoördineerde actie in antwoord op de gemeenschappelijke bedreiging van drugs voor de volksgezondheid, het welzijn en de veiligheid van onze burgers.
Množství informací, o něž se opírá naše analýza, výrazně vzrostlo. Letošní zpráva vychází z údajů z 25 členských států EU a Norska a, jsou-li k dispozici, také z Bulharska, Rumunska a Turecka. Nezvyšuje se pouze počet zemí poskytujících informace, ale nadále také roste množství porovnatelných údajů, které jsou k dispozici z každé z nich. Díky tomu si můžeme udělat mnohem podrobnější představu o drogové situaci v Evropě a její dynamičnosti než kdy dříve. Úkolem EMCDDA je prozkoumat složitost dané problematiky, shromáždit existující společné zkušenosti a poukázat na rozdíly. Při práci na shromažďování údajů a spolupráci s EMCDDA členské státy pochopily, že problémy, jimž čelí sousední země v současnosti, se mohou v budoucnu stát jejich vlastními problémy. O uvědomění si této skutečnosti svědčí nová protidrogová strategie Evropské unie a související akční plány, které se opírají o konsenzus ve věci důležitosti shromažďování a sdílení informací, nutnosti stanovit a šířit principy správné praxe a významu spolupráce a koordinované činnosti v reakci na všeobecnou hrozbu, kterou pro zdraví, duševní pohodu a bezpečnost našich občanů drogy představují.
Mængden af de oplysninger, som ligger til grund for vores analyser, er vokset betydeligt. Dette års beretning er baseret på data fra de 25 EU-medlemslande og Norge samt data fra Bulgarien, Rumænien og Tyrkiet, hvor sådanne foreligger. Der er ikke blot sket en stigning i antallet af lande, som indgiver oplysninger, men også i antallet af sammenlignelige oplysninger fra hvert af disse lande. Oplysningerne giver os et langt mere præcist billede end nogensinde af narkotikasituationen i Europa og udviklingstendenserne på området. Det er EONN’s opgave at undersøge denne kompleksitet, klarlægge, hvilke fælles erfaringer landene har gjort, og kommentere de forskelle, der er. Ved at investere i dataindsamling og deltage i Narkotikaovervågningscentrets arbejde er medlemsstaterne blevet bevidste om, at nabolandenes problemer i dag kan blive deres egne i morgen. Denne bevidsthed er synlig i Den Europæiske Unions nye narkotikastrategi og tilhørende handlingsplaner, som underbygges af enigheden om vigtigheden af at indsamle og udveksle oplysninger, behovet for at identificere og udbrede god praksis, og værdien af samarbejde og koordineret indsats over for den trussel, som narkotika udgør over for både EU-borgernes sundhed, trivsel og sikkerhed.
Tunduvalt on kasvanud analüüsi toetava kättesaadava teabe hulk. Käesoleva aasta aruanne põhineb Euroopa Liidu 25 liikmesriigist ja Norrast, samuti võimaluse korral Bulgaariast, Rumeeniast ja Türgist saadud andmetel. Kasvanud pole mitte üksnes teavet saatvate riikide arv, vaid jätkuvalt on suurenenud ka igast riigist saadava võrreldava teabe hulk. Sellise teabe alusel saame Euroopa uimastialasest olukorrast ja selle dünaamikast palju üksikasjalikuma pildi kui kunagi varem. EMCDDA ülesanne on uurida selle keerulisust, koondada ühiseid kogemusi, kui need on olemas, ja anda selgitusi erinevuste kohta. Investeerides andmekogumisse ja koostöösse seirekeskusega, on liikmesriigid jõudnud arusaamisele, et naabrite tänased probleemid võivad homme muutuda nende endi probleemideks. Teadlikkust tõendab Euroopa Liidu uus narkostrateegia ja sellega kaasnevad tegevusplaanid, mille aluseks on ühine arusaam andmekogumise ja info jagamise tähtsusest, vajadus määrata kindlaks ja levitada head tava, ning koostöö ja kooskõlastatud tegevuse väärtustamine, et reageerida ohtudele, mida narkootikumid tekitavad meie kaaskondlaste tervisele, heaolule ja julgeolekule.
Analyysimme pohjana olevien tietojen määrä on kasvanut huomattavasti. Tämän vuoden vuosiraportti perustuu EU:n 25 jäsenvaltion ja Norjan sekä joidenkin kysymysten osalta Bulgarian, Romanian ja Turkin antamiin tietoihin. Sen lisäksi, että tietoja toimittaneiden maiden lukumäärä on kasvanut, myös niiltä saatujen vertailukelpoisten tietojen määrä on yhä lisääntynyt. Nämä tiedot antavat meille paljon yksityiskohtaisemman kuvan Euroopan huumetilanteesta ja sen dynamiikasta kuin koskaan aikaisemmin. Seurantakeskuksen tehtävänä on tutkia tätä monimutkaista asiaa kokoamalla yhteen yhteisiä kokemuksia ja tuomalla esiin eroja. Panostaessaan tietojen keruuseen ja tehdessään yhteistyötä seurantakeskuksen kanssa jäsenvaltiomme ovat ymmärtäneet, että niiden naapurien ongelmista saattaa huomenna tulla niiden omia huolenaiheita. Tämä tietoisuus näkyy Euroopan unionin uudessa huumestrategiassa ja siihen liittyvissä toimintasuunnitelmissa, joiden tukena on yksimielisyys tietojen keruun ja jakamisen tärkeydestä, tarpeesta löytää hyviä käytännön ratkaisuja ja levittää niistä tietoa sekä yhteistyön ja koordinoidun toiminnan arvosta pyrkiessämme vastaamaan tähän yhteiseen uhkaan, jota huumeet merkitsevät kansalaistemme terveydelle, hyvinvoinnille ja turvallisuudelle.
Az elemzésünk alátámasztására szolgáló, elérhető információk mennyisége jelentősen megnövekedett. Az idei jelentés alapját a 25 tagországból és Norvégiából, illetve – rendelkezésre állásuk esetén – Bulgáriából, Romániából és Törökországból származó adatok alkotják. Nem csupán az információt közlő országok száma nőtt, hanem az egyes országokból rendelkezésre álló, összehasonlítható információ mennyisége is tovább gyarapodott. Ez az információ a korábbiaknál összehasonlíthatatlanul részletesebb képet nyújt számunkra az európai kábítószerhelyzetről és annak dinamikájáról. Az EMCDDA feladata, hogy vizsgálat tárgyává tegye ezt az összetett helyzetet, összegezze – ahol lehetősége nyílik rá – a közös tapasztalatokat, illetve megjegyzéseket fűzzön a különbségekhez. Az adatgyűjtésben való részvételük és a Megfigyelő Központ munkájához való hozzájárulásuk során tagállamaink megértették, hogy szomszédaik mai problémái holnap saját problémáikká válhatnak. Ez a tudatosság tetten érhető az Európai Unió új kábítószer-stratégiájában és az azt kísérő cselekvési tervekben, melyeket alátámaszt az információ gyűjtésének és megosztásának fontosságáról kialakult egyetértés, a helyes gyakorlatok azonosításának és terjesztésének igénye, továbbá az együttműködés és összehangolt fellépés értéke azzal a közös fenyegetéssel szemben, melyet a kábítószerek jelentenek állampolgáraink egészségére, jólétére és biztonságára.
Det har vært en betraktelig økning i mengden informasjon som ligger til grunn for våre analyser. Denne årsrapporten er basert på data fra EUs 25 medlemsstater og Norge, og der data er tilgjengelig, fra Bulgaria, Romania og Tyrkia. I tillegg til at vi har hatt en økning i antall rapporterende land, har også mengden sammenlignbar informasjon fra hvert land fortsatt å øke. Dette har gitt oss et langt mer detaljert bilde av narkotikasituasjonen i Europa og av dynamikken i den, enn noen gang tidligere. EONNs oppgave er å utforske denne kompleksiteten ved å sammenstille felles erfaringer hvor disse finnes, og kommentere forskjellene. I samarbeidet landene imellom og i arbeidet med å samle inn data til EONN har medlemslandene forstått at de problemene deres naboland har i dag, faktisk kan bli deres egne i morgen. Bevisstheten om dette kommer klart fram i Den europeiske unions nye narkotikastrategi og tiltaksplanene til den, som understøttes av en felles forståelse av hvor viktig informasjonsinnsamling og informasjonsutveksling er, av behovet for å identifisere og spre god praksis, og verdien av samarbeid og koordinerte tiltak i arbeidet mot den trusselen narkotika utgjør for våre innbyggeres helse, velvære og sikkerhet.
S-a mărit considerabil baza de informare pentru analizele pe care le întreprindem. Raportul din anul acesta se bazează pe date obţinute din 25 de state membre şi Norvegia, precum şi, în măsura în care au fost disponibile, din Bulgaria, România şi Turcia. Nu numai că a crescut numărul ţărilor care furnizează informaţii, ci s-a mărit continuu şi volumul de date comparative din fiecare ţară. Aceste informaţii ne oferă o imagine mult mai detaliată decât înainte a situaţiei drogurilor din Europa şi a dinamicii acesteia. Misiunea OEDT este de a explora această situaţie complexă, coroborând, unde este cazul, experienţele comune sau discutând diferenţele. Contribuind la colectarea de date şi participând la activităţile OEDT, statele membre au înţeles că problemele cu care se confruntă astăzi vecinii lor pot deveni mâine propriile lor probleme. Această conştientizare este vizibilă în noua strategie a Uniunii Europene privind drogurile şi în planurile de acţiune care o însoţesc, bazate prin consens pe importanţa colectării şi comunicării informaţiilor; pe necesitatea de a identifica şi disemina bunele practici şi pe importanţa cooperării şi acţiunilor coordonate, ca reacţie în faţa ameninţării comune prezentate de droguri la adresa prosperităţii, bunăstării şi securităţii cetăţenilor noştri.
Zaznamenali sme výrazný nárast údajov použitých v analýzach. Tohtoročná správa vychádza z údajov 25 členských štátov EÚ a Nórska a  z údajov Bulharska, Rumunska a Turecka, ak boli k dispozícii. Nezvyšuje sa len počet krajín poskytujúcich informácie, ale narastá aj množstvo porovnateľných údajov. Tieto údaje nám poskytujú podrobnejší obraz o drogovej situácii v Európe a jej dynamike viac ako kedykoľvek predtým. Úlohou EMCDDA je preskúmať zložitosť problematiky, zhromaždiť existujúce spoločné skúsenosti a zároveň poukázať na odlišnosti. Investovaním do zberu údajov a spolupráce s monitorovacím centrom členské štáty pochopili, že dnešné problémy ich susedov sa zajtra môžu stať ich vlastnými problémami. Uvedomenie si tejto skutočnosti sa premieta do novej protidrogovej stratégii Európskej únie a sprievodných akčných plánov. Stratégiu a programy posilňuje jednotná mienka o tom, že je dôležité zbierať a zdieľať informácie, identifikovať a rozširovať dobrú prax a že, spolupráca a koordinovaný postup pri riešení spoločného ohrozenia zdravia, zabezpečení fyzickej a duševnej pohody a bezpečnosti našich občanov v súvislosti s drogami má svoj význam.
Količina informacij, ki so na voljo za naše analize, se je močno povečala. Letošnje poročilo temelji na podatkih iz 25 držav članic in Norveške ter, kjer so na voljo, tudi na podatkih iz Bolgarije, Romunije in Turčije. Naraslo ni samo število držav, ki posredujejo podatke, ampak je tudi količina primerljivih informacij iz vsake od njih čedalje večja. S pomočjo teh informacij je slika stanja in trendov v zvezi z drogami v Evropi veliko bolj natančna kot kdajkoli prej. Naloga centra EMCDDA je preučiti to zapleteno sliko, strniti podobne izkušnje ter razložiti razlike. Ob zbiranju podatkov in sodelovanju pri delu Centra so države članice spoznale, da lahko težave, ki jih imajo njihovi sosedje danes, postanejo jutri njihovi lastni problemi. Da se tega zavedajo, je razvidno iz nove strategije EU za boj proti drogam ter spremljevalnih akcijskih načrtov, ki jih dodatno podpira soglasje o nujnosti zbiranja in izmenjave informacij, o potrebi prepoznavanja in razširjanja dobre prakse ter o pomembnosti sodelovanja in usklajevanja dejavnosti kot odziva na skupno grožnjo, ki jo za zdravje, dobrobit in varnost naših državljanov predstavljajo droge.
Den information som finns till stöd för vår analys har ökat väsentligt. Denna årsrapport bygger på uppgifter från 25 EU-medlemsstater och Norge samt, när det finns uppgifter, från Bulgarien, Rumänien och Turkiet. Det är inte bara antalet länder som lämnar information som ökat utan också mängden jämförbar information från varje land har fortsatt att öka. Denna information ger oss en mycket utförligare bild än någonsin tidigare av narkotikasituationen i Europa och dess dynamik. Det är ECNN:s uppgift att undersöka denna komplexa situation genom att ställa samman gemensamma erfarenheter där de finns och belysa skillnader. Genom att investera i datainsamling och samarbeta i narkotikacentrumets arbete har våra medlemsstater förstått att de problem deras grannar står inför idag kan bli deras eget problem imorgon. Denna medvetenhet visar sig i Europeiska unionens nya narkotikastrategi och de handlingsplaner som hör till den. Detta understryks av det samförstånd som råder om vikten av att samla in och dela med sig av information, behovet av att identifiera och sprida god praxis samt värdet av samarbete och samordnade åtgärder som svar på det gemensamma hot mot hälsa, välstånd och säkerhet som våra medborgare utsätts för genom narkotika.
Analizimizi destekleyecek eldeki bilgiler önemli oranda artmıştır. Bu yılın raporu, 25 AB Üye Devleti ve Norveç ile, elde edilebildiği durumlarda Bulgaristan, Romanya ve Türkiye’den gelmektedir. Yalnızca bilgi sağlayan ülkelerin sayısı artmakla kalmamış, aynı zamanda her birinden elde edilen karşılaştırılabilir bilgi miktarı da artmaya devam etmiştir. Bu bilgiler bize Avrupa’nın uyuşturucu durumu ve dinamiklerinin şu ana kadarkinden çok daha ayrıntılı bir tablosunu sunmaktadır. Bu karmaşıklığı inceleyerek, mevcut olduğu durumda ortak deneyimleri bir araya getirmenin yanı sıra, farklılıkları değerlendirmek de EMCDDA’nın görevleri arasındadır. Üye Devletlerimiz, veri toplamaya yatırım yapmak ve İzleme Merkezi’nin çalışmalarına ortak olmak suretiyle, bugün komşularının sorunu olanların yarın kendi sorunları olabileceğini anlamıştır. Bu bilinç, yeni Avrupa Birliği uyuşturucu stratejisi ile planlarında ortaya konmuş olup, bunlar bilgi toplama ve paylaşmanın önemi; iyi uygulamaları saptayıp yaygınlaştırma gereği ve uyuşturucunun vatandaşlarımıza yönelik oluşturduğu ortak sağlık, sıhhat ve güvenlik tehdidine tepki olarak işbirliği ile koordine eylemin değeri hakkında fikir birliğiyle desteklenmektedir.
Ir ievērojami pieaudzis tās informācijas apjoms, kas palīdz mūsu analītiskajā darbā. Šā gada pārskatā ir apkopoti dati no 25 ES dalībvalstīm un Norvēģijas un, dažviet, no Bulgārijas, Rumānijas un Turcijas. Ir palielinājies ne tikai informācijas sniedzēju valstu skaits, bet arī salīdzināmo datu apjoms no tām turpina augt. Šī informācija atspoguļo narkomānijas problēmu un tās attīstības gaitu Eiropā tagad daudz plašāk nekā jebkad agrāk. EMCDDA pienākums ir izzināt šo sarežģīto jautājumu, apkopojot kopīgi gūto pieredzi, kā arī izskatot atšķirības. Ieguldot datu vākšanā un līdzdarbojoties Uzraudzības centra darbā, mūsu dalībvalstis ir sapratušas, ka kaimiņvalstu problēmas var kādu dienu kļūt par viņu pašu problēmām. Šo izpratni apliecina jaunā Eiropas Savienības narkomānijas apkarošanas stratēģija un attiecīgie rīcības plāni, kas balstās uz uzskatu vienprātību par informācijas vākšanas un apmaiņas nozīmi, vajadzību noteikt un izplatīt labas prakses piemērus, un sadarbības un saskaņotas rīcības svarīgumu, vēršoties pret narkotiku radīto kopējo apdraudējumu mūsu pilsoņu veselībai, labklājībai un drošībai.
  Sprawozdanie  
Zażywanie narkotyków i ich podaż: pojęcia coraz częściej rozróżniane
Drug use and drug supply: a distinction increasingly made
Usage de drogue et offre de drogue: une distinction de plus en plus fréquente
Drogenkonsum und Drogenhandel: ein Unterschied von wachsender Bedeutung
Consumo y suministro de drogas: una distinción cada vez más clara
Consumo di droga e offerta di droga: una distinzione sempre più frequente
Consumo e venda de droga: uma distinção cada vez mais aplicada
Χρήση ναρκωτικών και προσφορά ναρκωτικών: μια διάκριση που γίνεται ολοένα συχνότερα
Drugsgebruik en drugsaanbod: een onderscheid dat steeds meer gemaakt wordt
Užívání a distribuci drog rozlišuje čím dál více zemí
Brug og salg af narkotika: en sondring, der i stigende grad foretages
Uimastite tarbimine ja pakkumine – tegevused, mida eristatakse järjest rohkem
Huumeiden käyttö ja niiden tarjonta erotetaan yhä useammin toisistaan
A kábítószer-használatot egyre gyakrabban különböztetik meg a kábítószerrel való ellátástól
Bruk og forsyning av narkotika: et stadig viktigere skille
Consumul de droguri şi oferta de droguri: o distincţie tot mai practicată
Užívanie drog a ponúkanie drog: rozlišovanie, ktoré sa robí čoraz častejšie
Uživanje drog in njihova ponudba: razlikovanje, ki se vse bolj uveljavlja
Narkotikamissbruk och handel med narkotika: en skiljelinje dras allt oftare mellan de två
Uyuşturucu kullanımı ve uyuşturucu arzı: giderek daha çok yapılan bir ayırım
  Sprawozdanie  
Częstotliwość zachorowań na AIDS i dostępność wysoce aktywnej terapii antyretrowirusowej (HAART)
Επίπτωση του AIDS και διαθεσιμότητα υψηλής δραστικότητας αντιρετροϊκής θεραπείας (HAART)
Výskyt AIDS a dostupnost léčby vysoce účinné antiretrovirové léčby
AIDSi haigestumus ja aktiivse retroviirusevastase ravi kättesaadavus
Incidenţa SIDA şi disponibilitatea terapiei antiretrovirale extrem de active (HAART)
Aids-incidens och tillgång på högaktiv antiretroviral terapi
  Okienko 12  
Wśród młodych ludzi zażywanie narkotyków jest często powiązane z rozrywką. W szczególności badania, w których grupą docelową byli młodzi ludzie uczestniczący w imprezach muzycznych i tanecznych, konsekwentnie wskazują na znacznie wyższe szacowane rozpowszechnienie zażywania narkotyków, niż odnotowane w badaniach obejmujących ogół populacji — wskazywano na szczególnie wysoki poziom zażywania narkotyków pobudzających.
Drug use and the recreational activities of young people are often linked. In particular, studies targeted at young people attending music and dance events consistently report much higher prevalence estimates for drug use than those found in general population surveys, with particularly high levels of stimulant drug use often being reported. Can differences between countries be explained in terms of the variety of commercial nightlife settings available, music culture, drug availability and disposable incomes? These questions are explored in this selected issue.
L’usage de drogue et les activités de détente des jeunes sont souvent liés. En particulier, les études portant sur les jeunes qui assistent à des événements musicaux ou de danse mentionnent régulièrement des estimations largement supérieures de la prévalence de l’usage de drogue que les enquêtes de population en général, avec des niveaux particulièrement élevés d’usage de stimulants. Les différences entre les pays peuvent-elles s’expliquer par la variété des lieux de divertissement commerciaux de nuit existants, par la culture musicale, la disponibilité de drogue ou les revenus? Ces questions sont étudiées dans cette question particulière.
Häufig besteht ein enger Zusammenhang zwischen dem Drogenkonsum und den Freizeitaktivitäten junger Menschen. Insbesondere wurden bei Studien unter jungen Besuchern von Tanz- und Musiklokalen für den Drogenkonsum wesentlich höhere Prävalenzschätzungen festgestellt als in der Allgemeinbevölkerung. Dabei wurden häufig besonders hohe Raten für den Konsum von Stimulanzien gemeldet. Können Abweichungen zwischen den Ländern durch Unterschiede hinsichtlich der vorhandenen Nachtlokale, der Musikkultur, der Verfügbarkeit von Drogen und der verfügbaren Einkommen erklärt werden? Diese Fragen werden in diesem ausgewählten Thema untersucht.
Con frecuencia, el consumo de drogas y las actividades recreativas de los jóvenes están estrechamente relacionados. En concreto, los estudios dedicados a los jóvenes que asisten a eventos de música y baile registran sistemáticamente estimaciones de prevalencia muy superiores en cuanto al consumo de drogas a las que se detectan en las encuestas de población general. Con frecuencia se informa de niveles especialmente altos de consumo de estimulantes. ¿Es posible explicar las diferencias entre países por la variedad de locales nocturnos, la cultura musical, la disponibilidad de drogas y la renta de cada uno? En esta cuestión particular se examinan estos argumentos.
Consumo di stupefacenti e attività ricreative dei giovani sono due aspetti spesso correlati. In particolare, gli studi sui giovani che frequentano eventi musicali e danzanti riferiscono in maniera coerente dati sulla prevalenza del consumo di stupefacenti enormemente più alti rispetto a quelli raccolti nelle indagini condotte sulla popolazione in generale, con livelli sovente particolarmente alti di consumo di sostanze stimolanti. Le differenze da paese a paese si possono spiegare in termini di varietà degli ambienti notturni commerciali, di cultura musicale, di disponibilità delle sostanze stupefacenti e di livelli di reddito conseguiti? Questa questione specifica cerca di dare una risposta a tale domanda.
O consumo de droga e as actividades recreativas dos jovens estão frequentemente interligados. Os estudos sobre os jovens frequentadores de eventos de música e dança, em especial, comunicam unanimemente estimativas da prevalência do consumo de droga muito superiores às encontradas nos inquéritos à população em geral, sendo frequente a referência a níveis particularmente elevados de consumo de estimulantes. Poderão as diferenças entre países ser explicadas pela variedade de locais de vida nocturna disponíveis, cultura musical, disponibilidade de droga e existência de rendimentos disponíveis para a adquirir? Estas questões são analisadas neste tema específico.
Η χρήση ναρκωτικών και οι ψυχαγωγικές δραστηριότητες των νέων συχνά συνδέονται. Ειδικότερα, μελέτες που επικεντρώνονται στους νέους που παρακολουθούν εκδηλώσεις μουσικής και χορού αναφέρουν συστηματικά υψηλότερες εκτιμήσεις για την επικράτηση της χρήσης ναρκωτικών συγκριτικά με τις εκτιμήσεις που περιλαμβάνονται σε μελέτες στον γενικό πληθυσμό, ενώ ιδιαίτερα υψηλά είναι συχνά τα επίπεδα χρήσης διεγερτικών ναρκωτικών ουσιών που αναφέρονται στις μελέτες αυτές. Μπορούν να εξηγηθούν οι διαφορές που παρατηρούνται από χώρα σε χώρα βάσει της ποικιλίας των διαθέσιμων εμπορικών χώρων νυχτερινής διασκέδασης, της μουσικής κουλτούρας, της διαθεσιμότητας ναρκωτικών και των διαθέσιμων εισοδημάτων; Τα ερωτήματα αυτά εξετάζονται στο εν λόγω επιλεγμένο θέμα.
Vaak is er een verband tussen drugsgebruik en de vrijetijdsbesteding van jongeren. Met name in studies die gericht zijn op jongeren die muziek- en dance-evenementen bezoeken wordt consequent melding gemaakt van veel hogere prevalentieschattingen voor drugsgebruik dan uit enquêtes onder de algemene bevolking blijkt. Vaak worden in dergelijke specifieke studies bijzonder hoge niveaus gemeld voor het gebruik van stimulerende middelen. Kunnen verschillen tussen landen worden verklaard op grond van verschillen in het beschikbare commerciële nachtleven, de muziekcultuur, de beschikbaarheid van drugs en de hoogte van besteedbare inkomens? Dergelijke vragen komen aan de orde in deze speciale kwestie.
Užívání drog a rekreační aktivity mladých lidí bývají často spjaty. Konkrétně studie zaměřené na mladé lidi navštěvující hudební a taneční akce soustavně hlásí mnohem vyšší odhady prevalence užívání drog než v průzkumech běžné populace, přičemž často je hlášena zvláště vysoká míra užívání stimulantů. Lze rozdíly mezi zeměmi vysvětlit rozmanitostí komerční nabídky nočního života, hudební kultury, dostupností drog a disponibilního příjmu? Těmito otázkami se zabývá následující vybrané téma.
Der er ofte en forbindelse mellem stofbrug og unges fritidsaktiviteter. Undersøgelser med fokus på unge, der deltager i musik- og dansearrangementer, har således konstant vist højere skøn over udbredelsen af stofbrug end de skøn, der fremgår af undersøgelser foretaget blandt den almindelige befolkning, og der meldes ofte om en særlig stor udbredelse af brugen af stimulanser. Kan forskelle mellem landene forklares ud fra rækken af tilbud inden for det kommercielle nattelivsmiljø, musikkultur, tilgængelighed af narkotika og disponibel indkomst? Disse spørgsmål undersøges i dette udvalgte tema.
Noorte meelelahutus on sageli seotud uimastitarbimisega. Muusika- ja tantsuüritusi külastavate noorte seas läbiviidud uuringutest selgub nimelt järjekindlalt palju suurem uimastitarvitamise levimus kui üldistes elanikkonna uuringutes, kusjuures eriti suur on stimulantide tarbimise sagedus. Kas eri riikide puhul ilmnenud erinevused tulenevad erinevatest ööelu võimalustest, muusikakultuurist, uimastite kättesaadavusest ja noorte käsutuses olevast rahast? Nendele küsimustele otsitakse selles valikteemas vastuseid.
Huumeidenkäyttö ja nuorten vapaa-ajan toiminta ovat usein yhteydessä toisiinsa. Etenkin musiikki- ja tanssitapahtumiin osallistuviin nuoriin kohdistuvissa tutkimuksissa todetaan säännöllisesti huomattavasti korkeampia huumeidenkäytön levinneisyysasteita kuin yleisissä väestötutkimuksissa, ja niissä todetaan usein erityisen korkeita piristeiden käyttöasteita. Voidaanko maiden väliset erot selittää kaupallisen yöelämän tarjonnan, musiikkikulttuurin, huumeiden saatavuuden ja käyttövarojen eroilla? Näitä kysymyksiä tarkastellaan tässä erityiskysymyksessä.
A kábítószer-használat és a fiatalok rekreációs tevékenységei gyakran összekapcsolódnak. Különösen a zenés-táncos eseményeket látogató fiatalokat megcélzó tanulmányoknál figyelhető meg, hogy következetesen jóval magasabb előfordulási becsléseket adnak ki, mint az általános népesség felmérései, és ezen belül a serkentőszerek használatának kifejezetten magas szintjeiről számolnak be. Magyarázatot ad-e az országok közötti különbségekre az elérhető kereskedelmi célú éjszakai élet, a zenei kultúra, a kábítószerek elérhetősége és az elkölthető jövedelem terén meglévő sokszínűség? Ezeket a kérdéseket járja körül a kiválasztott téma.
Det er ofte en sammenheng mellom narkotikabruk og rekreasjonsaktiviteter hos de unge. Studier gjennomført blant ungdom som deltar på musikk- og dance-tilstelninger rapporterer gjennomgående om langt høyere prevalensestimater for narkotikabruk enn i befolkningen generelt, og det rapporteres ofte om spesielt høye nivåer av bruk av sentralstimulerende stoffer. Kan forskjellene mellom landene forklares med hvilke kommersielle utelivsmiljøer som finnes, musikkultur, hvilke stoffer som er tilgjengelig og disponibel inntekt? Dette er spørsmål som utredes i dette utvalgte aspektet.
De cele mai multe ori există o legătură între consumul de droguri şi activităţile recreative ale tinerilor. În special, studiile asupra tinerilor care frecventează evenimente muzicale şi de dans indică fără dubiu o prevalenţă mult mai ridicată a consumului de droguri în rândul acestora, decât în ansamblul populaţiei, raportându-se de foarte multe ori niveluri ridicate ale consumului de droguri stimulatoare. Pot aceste diferenţe între ţări să fie explicate în funcţie de varietatea locaţiilor disponibile în care se desfăşoară viaţa de noapte, cultura muzicală, disponibilitatea drogurilor şi posibilităţile financiare? Întrebările respective sunt analizate în acest extras.
Užívanie drog a rekreačné činnosti mladých ľudí sú často prepojené. Najmä štúdie zamerané na mladých ľudí, ktorí navštevujú hudobné podujatia a tanečné zábavy, neustále uvádzajú oveľa vyššie odhady prevalencie užívania drog ako tie, ktoré sa zistili v prieskumoch medzi všeobecnou populáciou, pričom sa často uvádzajú najmä vysoké úrovne užívania stimulansov. Môžu sa rozdiely medzi krajinami vysvetliť z hľadiska rôznorodosti dostupných komerčných nočných zábavných podnikov, hudobnej kultúry, dostupnosti drog a disponibilných príjmov? Tieto otázky sú skúmané v tejto vybranej otázke.
Uživanje drog in nekatere sprostitvene dejavnosti mladih so pogosto povezani. Zlasti raziskave med mladimi, ki se udeležujejo glasbenih in plesnih dogodkov, ves čas beležijo višjih ocenah razširjenosti uživanja drog kot med splošnim prebivalstvom; s tem da se pogosto poroča o posebej visokih ravneh uživanja stimulansov. Ali je razlike med državami mogoče razložiti v smislu različnosti razpoložljivih komercialnih okolij nočnega življenja, glasbene kulture ter razpoložljivih drog in dohodkov? Te teme obravnava to izbrano vprašanje.
Narkotikaanvändning och unga människors nöjesaktiviteter hänger ofta ihop. I synnerhet visar studier av unga människor som deltar i musik- och dansevenemang alltid mycket högre prevalensestimat för narkotikaanvändning än de som rapporteras från enkäter bland den allmänna befolkningen, och särskilt höga nivåer av stimulantia rapporteras ofta. Kan skillnader mellan länderna förklaras av skillnader i nöjesmiljöer, musikkulturer, tillgång på droger och disponibla inkomster? Dessa frågor tas upp i detta temakapitel.
Gençlerin uyuşturucu kullanımı ile eğlence faaliyetleri genellikle birbirine bağlıdır. Özellikle, müzik ve dans etkinliklerine sürekli olarak katılan gençleri hedef alan çalışmalar, uyuşturucu kullanımı için genel nüfus anketlerinde bulunanlardan çok daha yüksek yaygınlık oranları ile uyarıcı uyuşturucu kullanımında özellikle yüksek düzeyler rapor etmektedir. Ülkeler arasındaki farklar, mevcut ticari amaçlı gece hayatı ortamları, müzik kültürü, uyuşturucu bulunabilirliği ve yüksek gelirlerle açıklanabilir mi? Bu sorular bu seçili yayında incelenmektedir.
Narkotiku lietošana un jauniešu izklaides pasākumi bieži iet roku rokā. Tieši pētījumos, kuru mērķgrupa ir jaunieši, kas apmeklē mūzikas un deju pasākumus, pastāvīgi atklājas daudz augstāks narkotiku izplatības līmenis nekā visu iedzīvotāju aptaujās, un bieži tiek ziņots par īpaši augstu stimulējošo narkotiku lietošanas līmeni. Vai atšķirības starp valstīm var skaidrot ar komerciālo nakts izklaides vietu atšķirīgo pieejamību, atšķirīgo mūzikas kultūru, narkotiku pieejamību un iedzīvotāju rīcībā esošajiem līdzekļiem? Šajā īpašajā tēmā ir meklētas atbildes uz šiem jautājumiem.
  WstÄ™p  
Zakres informacji dostępnych w celu wsparcia naszej analizy znacznie się zwiększył. Tegoroczne sprawozdanie oparte jest na danych z 25 państw członkowskich UE i Norwegii, a także, w miarę dostępności, z Bułgarii, Rumunii i Turcji.
The information available to support our analysis has grown considerably. This year’s report is based on data from the 25 EU Member States and Norway and, where available, from Bulgaria, Romania and Turkey. Not only has the number of countries providing information increased, but the amount of comparable information available from each has continued to grow. This information provides us with a far more detailed picture of the European drug situation and its dynamics than ever before. It is the EMCDDA’s task to explore this complexity, drawing together common experiences where they exist as well as commenting on differences. In investing in data collection and collaborating in the work of the Monitoring Centre, our Member States have come to understand that their neighbours’ problems today may become their own problems tomorrow. This awareness is evidenced in the new European Union drug strategy and its accompanying action plans, which are underpinned by consensus on the importance of collecting and sharing information; the need to identify and disseminate good practice; and the value of cooperation and coordinated action in response to the common threat to the health, well-being and security of our citizens posed by drugs.
Les informations utilisables aux fins de nos analyses ont connu une croissance considérable. Le rapport de cette année se fonde ainsi sur les données transmises par 25 États membres de l’UE et la Norvège et, lorsqu’elles existent, par la Bulgarie, la Roumanie et la Turquie. Non seulement le nombre de pays fournissant des informations a augmenté, mais le volume des données comparables provenant de chacun a lui-même continué à croître. Ces informations nous dressent un tableau plus détaillé que jamais de la situation de la drogue en Europe et de sa dynamique. Il incombe à l’OEDT d’analyser sa complexité, de tirer des expériences communes lorsqu’elles existent et de commenter les éventuelles différences. En s’investissant dans la collecte de données et en collaborant aux travaux de l’Observatoire, nos États membres ont fini par comprendre que les problèmes actuels de nos voisins risquent de devenir nos propres problèmes de demain. Cette prise de conscience apparaît clairement dans la nouvelle stratégie antidrogue de l’UE et s’accompagne de plans d’action sous-tendus par un consensus sur l’importance de la collecte et du partage des informations, sur la nécessité d’identifier et de diffuser les bonnes pratique, et sur la valeur de la coopération et des actions coordonnées en réponse à la menace commune que posent les drogues pour la santé, le bien-être et la sécurité de nos citoyens.
Heute stehen uns für unsere Analyse deutlich mehr Informationen zur Verfügung. Der diesjährige Bericht stützt sich auf Daten aus den 25 EU‑Mitgliedstaaten und Norwegen und, sofern verfügbar, Daten aus Bulgarien, Rumänien und der Türkei. Dabei ist nicht nur die Anzahl der Länder gestiegen, die Informationen bereitstellen, sondern auch das Volumen vergleichbarer Informationen aus den einzelnen Ländern hat stetig zugenommen. Diese Informationen vermitteln uns ein sehr viel genaueres Bild der Drogensituation in Europa und der ihr inhärenten Dynamik als je zuvor. Aufgabe der EBDD ist es, diese Vielschichtigkeit zu untersuchen und dabei mögliche gemeinsame Erfahrungen zusammenzuführen und Unterschiede zu beleuchten. Verstärkte Bemühungen im Bereich der Datenerhebung und die Zusammenarbeit im Rahmen der Tätigkeiten der Beobachtungsstelle haben in den Mitgliedstaaten die Einsicht bewirkt, dass die Probleme der Nachbarn von heute schon morgen zum Problem im eigenen Land werden können. Dieses Bewusstsein findet seinen Ausdruck in der neuen Drogenstrategie der Europäischen Union und ihren zugehörigen Aktionsplänen, die untermauert werden durch Einigkeit im Hinblick auf die Bedeutung der Datenerhebung und der gemeinsamen Nutzung von Daten, die Notwendigkeit, bewährte Vorgehensweisen zu ermitteln und zu verbreiten und die Bedeutung der Zusammenarbeit und koordinierter Maßnahmen als Reaktion auf die Bedrohung, die Drogen für die Gesundheit, das Wohlergehen und die Sicherheit unserer Bürger darstellen.
La información sometida a análisis ha incrementado considerablemente su volumen. El informe de este año se basa en datos aportados por los 25 Estados miembros y Noruega y, en algunos casos, Bulgaria, Rumanía y Turquía. No sólo es mayor el número de países que facilitan datos; también lo es la cantidad de datos comparables con que cada uno de ellos contribuye. Tal volumen de información dibuja un paisaje mucho más detallista que nunca de la situación de la droga en Europa y de su dinámica. El cometido del OEDT ha sido explorar esta complejidad, agrupando las experiencias comunes y explicando las divergencias. Los Estados miembros, que han invertido en la recopilación de datos y colaborado en el trabajo del Observatorio, han comprendido que los problemas que hoy sufren sus vecinos podrían ser los suyos un día. Esta convicción queda patente en la nueva estrategia de la Unión Europea en materia de drogas y los planes de acción en que ésta se plasma, que parten de un consenso sobre la importancia de recabar y compartir información, la necesidad de identificar y divulgar las buenas prácticas y el valor de la cooperación y la acción coordinada frente a esa amenaza común para la salud, el bienestar y la seguridad de nuestros ciudadanos que las drogas representan.
La quantità d’informazioni cui attingere per svolgere la nostra analisi è aumentata notevolmente. La relazione di quest’anno è basata sui dati provenienti dai 25 Stati membri dell’UE e dalla Norvegia e, ove possibile, da Bulgaria, Romania e Turchia. È aumentato non soltanto il numero dei paesi che hanno fornito informazioni, ma anche il quantitativo di informazioni comparabili fornite da ciascuno di essi. Queste informazioni ci offrono un quadro molto più preciso della situazione della droga in Europa e della sua evoluzione. L‘OEDT ha il compito di analizzare tale complessità, accostando le esperienze comuni, dove ci sono, e formulando commenti sulle differenze. Investendo nella raccolta di dati e collaborando nell’attività dell’Osservatorio, i nostri Stati membri hanno capito che i problemi che oggi affrontano i loro vicini, domani possono diventare i loro problemi. Questa consapevolezza è evidenziata nella nuova strategia dell’Unione europea sulla droga e nei relativi piani di azione, sostenuti dal consenso sull’importanza della raccolta e dello scambio di informazioni, della necessità di individuare e diffondere la buona prassi nonché del valore della cooperazione e dell’azione coordinata in risposta alla minaccia comune che le droghe rappresentano per la salute, il benessere e la sicurezza dei nostri cittadini.
A informação disponível para fundamentar a análise praticada pelo Observatório aumentou consideravelmente. O relatório deste ano baseia-se em dados dos 25 Estados-Membros da UE e da Noruega e, quando disponíveis, da Bulgária, da Roménia e da Turquia. Além de ter aumentado o número de países que fornecem informação, a quantidade de informação comparável disponível em cada um deles continuou também a crescer. Esta informação proporciona ao Observatório o retrato mais pormenorizado de sempre da situação do fenómeno da droga na Europa e da sua dinâmica. Compete ao Observatório explorar esta complexidade, reunindo experiências comuns onde elas existem e comentando as diferenças. Através do investimento na recolha de dados e da colaboração no trabalho do Observatório, os Estados‑Membros compreenderam que os problemas de hoje dos seus vizinhos poderão tornar-se os seus problemas de amanhã. Esta tomada de consciência reflecte-se na nova estratégia da União Europeia de luta contra a droga e nos planos de acção que a acompanham, que assentam no consenso sobre a importância de recolher e partilhar informação; a necessidade de identificar e divulgar boas práticas; e o valor da cooperação e de uma acção coordenada na resposta à ameaça comum que a droga constitui para a saúde, o bem-estar e a segurança dos cidadãos.
Οι πληροφορίες που έχουμε στη διάθεσή μας για τη διεξαγωγή των αναλύσεων έχουν αυξηθεί σημαντικά. Η φετινή έκθεση βασίζεται σε στοιχεία από τα 25 κράτη μέλη της ΕΕ και τη Νορβηγία καθώς και, όπου υπάρχουν διαθέσιμα, από τη Βουλγαρία, τη Ρουμανία και την Τουρκία. Δεν έχει αυξηθεί μόνο ο αριθμός των χωρών που παρέχουν πληροφορίες αλλά αυξάνεται συνεχώς και ο όγκος των συγκρίσιμων πληροφοριών που παρέχει καθεμία από αυτές. Οι πληροφορίες αυτές μας δίνουν τώρα μια πιο λεπτομερή από ποτέ άλλοτε εικόνα της κατάστασης των ναρκωτικών στην Ευρώπη και της δυναμικής της. Καθήκον του ΕΚΠΝΤ είναι να διερευνήσει αυτόν τον σύνθετο χαρακτήρα, συγκεντρώνοντας τις κοινές εμπειρίες, όπου υπάρχουν, και σχολιάζοντας τις διαφορές. Επενδύοντας στη συλλογή δεδομένων και συμμετέχοντας στο έργο του ΕΚΠΝΤ τα κράτη μέλη μας έχουν πλέον κατανοήσει ότι τα σημερινά προβλήματα των γειτόνων τους μπορεί να αποτελέσουν τα δικά τους αυριανά προβλήματα. Η συνειδητοποίηση αυτή καταδεικνύεται σαφώς στη νέα στρατηγική της Ευρωπαϊκής Ένωσης για τα ναρκωτικά και στα συνοδευτικά σχέδια δράσης της, τα οποία βασίζονται στη σύμπνοια απόψεων ως προς τη σημασία της συλλογής και ανταλλαγής πληροφοριών, την ανάγκη προσδιορισμού και διάδοσης των καλών πρακτικών, καθώς και την αξία της συνεργασίας και των συντονισμένων δράσεων για την αντιμετώπιση της κοινής απειλής που συνιστούν τα ναρκωτικά για την υγεία, την ευημερία και την ασφάλεια των πολιτών μας.
De ter onderbouwing van onze analyse bruikbare informatie is aanmerkelijk toegenomen. Dit jaarverslag is gebaseerd op gegevens uit de 25 EU-landen en Noorwegen en, voorzover mogelijk, Bulgarije, Roemenië en Turkije. Niet alleen is het aantal landen dat informatie verstrekt toegenomen, ook de hoeveelheid vergelijkbare informatie uit elk land is toegenomen. Dankzij deze informatie krijgen wij nu een veel gedetailleerder beeld van de drugssituatie in Europa dan ooit tevoren, en van haar dynamiek. Het is de taak van het EWDD deze complexe situatie te ontrafelen, eventuele gemeenschappelijke ervaringen samen te brengen en verschillen toe te lichten. Door te investeren in gegevensverzameling en samen te werken met het Waarnemingscentrum zijn de lidstaten tot het inzicht gekomen dat de problemen waarmee hun buurlanden vandaag de dag te kampen hebben, morgen hun eigen problemen kunnen worden. Van dit besef wordt blijk gegeven in de nieuwe drugsstrategie van de Europese Unie en de begeleidende actieplannen die geïnspireerd worden door onderlinge overeenstemming over: het belang van het verzamelen en delen van informatie, de behoefte goede praktijken vast te stellen en te verbreiden, en de waarde van samenwerking en gecoördineerde actie in antwoord op de gemeenschappelijke bedreiging van drugs voor de volksgezondheid, het welzijn en de veiligheid van onze burgers.
Množství informací, o něž se opírá naše analýza, výrazně vzrostlo. Letošní zpráva vychází z údajů z 25 členských států EU a Norska a, jsou-li k dispozici, také z Bulharska, Rumunska a Turecka. Nezvyšuje se pouze počet zemí poskytujících informace, ale nadále také roste množství porovnatelných údajů, které jsou k dispozici z každé z nich. Díky tomu si můžeme udělat mnohem podrobnější představu o drogové situaci v Evropě a její dynamičnosti než kdy dříve. Úkolem EMCDDA je prozkoumat složitost dané problematiky, shromáždit existující společné zkušenosti a poukázat na rozdíly. Při práci na shromažďování údajů a spolupráci s EMCDDA členské státy pochopily, že problémy, jimž čelí sousední země v současnosti, se mohou v budoucnu stát jejich vlastními problémy. O uvědomění si této skutečnosti svědčí nová protidrogová strategie Evropské unie a související akční plány, které se opírají o konsenzus ve věci důležitosti shromažďování a sdílení informací, nutnosti stanovit a šířit principy správné praxe a významu spolupráce a koordinované činnosti v reakci na všeobecnou hrozbu, kterou pro zdraví, duševní pohodu a bezpečnost našich občanů drogy představují.
Mængden af de oplysninger, som ligger til grund for vores analyser, er vokset betydeligt. Dette års beretning er baseret på data fra de 25 EU-medlemslande og Norge samt data fra Bulgarien, Rumænien og Tyrkiet, hvor sådanne foreligger. Der er ikke blot sket en stigning i antallet af lande, som indgiver oplysninger, men også i antallet af sammenlignelige oplysninger fra hvert af disse lande. Oplysningerne giver os et langt mere præcist billede end nogensinde af narkotikasituationen i Europa og udviklingstendenserne på området. Det er EONN’s opgave at undersøge denne kompleksitet, klarlægge, hvilke fælles erfaringer landene har gjort, og kommentere de forskelle, der er. Ved at investere i dataindsamling og deltage i Narkotikaovervågningscentrets arbejde er medlemsstaterne blevet bevidste om, at nabolandenes problemer i dag kan blive deres egne i morgen. Denne bevidsthed er synlig i Den Europæiske Unions nye narkotikastrategi og tilhørende handlingsplaner, som underbygges af enigheden om vigtigheden af at indsamle og udveksle oplysninger, behovet for at identificere og udbrede god praksis, og værdien af samarbejde og koordineret indsats over for den trussel, som narkotika udgør over for både EU-borgernes sundhed, trivsel og sikkerhed.
Tunduvalt on kasvanud analüüsi toetava kättesaadava teabe hulk. Käesoleva aasta aruanne põhineb Euroopa Liidu 25 liikmesriigist ja Norrast, samuti võimaluse korral Bulgaariast, Rumeeniast ja Türgist saadud andmetel. Kasvanud pole mitte üksnes teavet saatvate riikide arv, vaid jätkuvalt on suurenenud ka igast riigist saadava võrreldava teabe hulk. Sellise teabe alusel saame Euroopa uimastialasest olukorrast ja selle dünaamikast palju üksikasjalikuma pildi kui kunagi varem. EMCDDA ülesanne on uurida selle keerulisust, koondada ühiseid kogemusi, kui need on olemas, ja anda selgitusi erinevuste kohta. Investeerides andmekogumisse ja koostöösse seirekeskusega, on liikmesriigid jõudnud arusaamisele, et naabrite tänased probleemid võivad homme muutuda nende endi probleemideks. Teadlikkust tõendab Euroopa Liidu uus narkostrateegia ja sellega kaasnevad tegevusplaanid, mille aluseks on ühine arusaam andmekogumise ja info jagamise tähtsusest, vajadus määrata kindlaks ja levitada head tava, ning koostöö ja kooskõlastatud tegevuse väärtustamine, et reageerida ohtudele, mida narkootikumid tekitavad meie kaaskondlaste tervisele, heaolule ja julgeolekule.
Analyysimme pohjana olevien tietojen määrä on kasvanut huomattavasti. Tämän vuoden vuosiraportti perustuu EU:n 25 jäsenvaltion ja Norjan sekä joidenkin kysymysten osalta Bulgarian, Romanian ja Turkin antamiin tietoihin. Sen lisäksi, että tietoja toimittaneiden maiden lukumäärä on kasvanut, myös niiltä saatujen vertailukelpoisten tietojen määrä on yhä lisääntynyt. Nämä tiedot antavat meille paljon yksityiskohtaisemman kuvan Euroopan huumetilanteesta ja sen dynamiikasta kuin koskaan aikaisemmin. Seurantakeskuksen tehtävänä on tutkia tätä monimutkaista asiaa kokoamalla yhteen yhteisiä kokemuksia ja tuomalla esiin eroja. Panostaessaan tietojen keruuseen ja tehdessään yhteistyötä seurantakeskuksen kanssa jäsenvaltiomme ovat ymmärtäneet, että niiden naapurien ongelmista saattaa huomenna tulla niiden omia huolenaiheita. Tämä tietoisuus näkyy Euroopan unionin uudessa huumestrategiassa ja siihen liittyvissä toimintasuunnitelmissa, joiden tukena on yksimielisyys tietojen keruun ja jakamisen tärkeydestä, tarpeesta löytää hyviä käytännön ratkaisuja ja levittää niistä tietoa sekä yhteistyön ja koordinoidun toiminnan arvosta pyrkiessämme vastaamaan tähän yhteiseen uhkaan, jota huumeet merkitsevät kansalaistemme terveydelle, hyvinvoinnille ja turvallisuudelle.
Az elemzésünk alátámasztására szolgáló, elérhető információk mennyisége jelentősen megnövekedett. Az idei jelentés alapját a 25 tagországból és Norvégiából, illetve – rendelkezésre állásuk esetén – Bulgáriából, Romániából és Törökországból származó adatok alkotják. Nem csupán az információt közlő országok száma nőtt, hanem az egyes országokból rendelkezésre álló, összehasonlítható információ mennyisége is tovább gyarapodott. Ez az információ a korábbiaknál összehasonlíthatatlanul részletesebb képet nyújt számunkra az európai kábítószerhelyzetről és annak dinamikájáról. Az EMCDDA feladata, hogy vizsgálat tárgyává tegye ezt az összetett helyzetet, összegezze – ahol lehetősége nyílik rá – a közös tapasztalatokat, illetve megjegyzéseket fűzzön a különbségekhez. Az adatgyűjtésben való részvételük és a Megfigyelő Központ munkájához való hozzájárulásuk során tagállamaink megértették, hogy szomszédaik mai problémái holnap saját problémáikká válhatnak. Ez a tudatosság tetten érhető az Európai Unió új kábítószer-stratégiájában és az azt kísérő cselekvési tervekben, melyeket alátámaszt az információ gyűjtésének és megosztásának fontosságáról kialakult egyetértés, a helyes gyakorlatok azonosításának és terjesztésének igénye, továbbá az együttműködés és összehangolt fellépés értéke azzal a közös fenyegetéssel szemben, melyet a kábítószerek jelentenek állampolgáraink egészségére, jólétére és biztonságára.
Det har vært en betraktelig økning i mengden informasjon som ligger til grunn for våre analyser. Denne årsrapporten er basert på data fra EUs 25 medlemsstater og Norge, og der data er tilgjengelig, fra Bulgaria, Romania og Tyrkia. I tillegg til at vi har hatt en økning i antall rapporterende land, har også mengden sammenlignbar informasjon fra hvert land fortsatt å øke. Dette har gitt oss et langt mer detaljert bilde av narkotikasituasjonen i Europa og av dynamikken i den, enn noen gang tidligere. EONNs oppgave er å utforske denne kompleksiteten ved å sammenstille felles erfaringer hvor disse finnes, og kommentere forskjellene. I samarbeidet landene imellom og i arbeidet med å samle inn data til EONN har medlemslandene forstått at de problemene deres naboland har i dag, faktisk kan bli deres egne i morgen. Bevisstheten om dette kommer klart fram i Den europeiske unions nye narkotikastrategi og tiltaksplanene til den, som understøttes av en felles forståelse av hvor viktig informasjonsinnsamling og informasjonsutveksling er, av behovet for å identifisere og spre god praksis, og verdien av samarbeid og koordinerte tiltak i arbeidet mot den trusselen narkotika utgjør for våre innbyggeres helse, velvære og sikkerhet.
S-a mărit considerabil baza de informare pentru analizele pe care le întreprindem. Raportul din anul acesta se bazează pe date obţinute din 25 de state membre şi Norvegia, precum şi, în măsura în care au fost disponibile, din Bulgaria, România şi Turcia. Nu numai că a crescut numărul ţărilor care furnizează informaţii, ci s-a mărit continuu şi volumul de date comparative din fiecare ţară. Aceste informaţii ne oferă o imagine mult mai detaliată decât înainte a situaţiei drogurilor din Europa şi a dinamicii acesteia. Misiunea OEDT este de a explora această situaţie complexă, coroborând, unde este cazul, experienţele comune sau discutând diferenţele. Contribuind la colectarea de date şi participând la activităţile OEDT, statele membre au înţeles că problemele cu care se confruntă astăzi vecinii lor pot deveni mâine propriile lor probleme. Această conştientizare este vizibilă în noua strategie a Uniunii Europene privind drogurile şi în planurile de acţiune care o însoţesc, bazate prin consens pe importanţa colectării şi comunicării informaţiilor; pe necesitatea de a identifica şi disemina bunele practici şi pe importanţa cooperării şi acţiunilor coordonate, ca reacţie în faţa ameninţării comune prezentate de droguri la adresa prosperităţii, bunăstării şi securităţii cetăţenilor noştri.
Zaznamenali sme výrazný nárast údajov použitých v analýzach. Tohtoročná správa vychádza z údajov 25 členských štátov EÚ a Nórska a  z údajov Bulharska, Rumunska a Turecka, ak boli k dispozícii. Nezvyšuje sa len počet krajín poskytujúcich informácie, ale narastá aj množstvo porovnateľných údajov. Tieto údaje nám poskytujú podrobnejší obraz o drogovej situácii v Európe a jej dynamike viac ako kedykoľvek predtým. Úlohou EMCDDA je preskúmať zložitosť problematiky, zhromaždiť existujúce spoločné skúsenosti a zároveň poukázať na odlišnosti. Investovaním do zberu údajov a spolupráce s monitorovacím centrom členské štáty pochopili, že dnešné problémy ich susedov sa zajtra môžu stať ich vlastnými problémami. Uvedomenie si tejto skutočnosti sa premieta do novej protidrogovej stratégii Európskej únie a sprievodných akčných plánov. Stratégiu a programy posilňuje jednotná mienka o tom, že je dôležité zbierať a zdieľať informácie, identifikovať a rozširovať dobrú prax a že, spolupráca a koordinovaný postup pri riešení spoločného ohrozenia zdravia, zabezpečení fyzickej a duševnej pohody a bezpečnosti našich občanov v súvislosti s drogami má svoj význam.
Količina informacij, ki so na voljo za naše analize, se je močno povečala. Letošnje poročilo temelji na podatkih iz 25 držav članic in Norveške ter, kjer so na voljo, tudi na podatkih iz Bolgarije, Romunije in Turčije. Naraslo ni samo število držav, ki posredujejo podatke, ampak je tudi količina primerljivih informacij iz vsake od njih čedalje večja. S pomočjo teh informacij je slika stanja in trendov v zvezi z drogami v Evropi veliko bolj natančna kot kdajkoli prej. Naloga centra EMCDDA je preučiti to zapleteno sliko, strniti podobne izkušnje ter razložiti razlike. Ob zbiranju podatkov in sodelovanju pri delu Centra so države članice spoznale, da lahko težave, ki jih imajo njihovi sosedje danes, postanejo jutri njihovi lastni problemi. Da se tega zavedajo, je razvidno iz nove strategije EU za boj proti drogam ter spremljevalnih akcijskih načrtov, ki jih dodatno podpira soglasje o nujnosti zbiranja in izmenjave informacij, o potrebi prepoznavanja in razširjanja dobre prakse ter o pomembnosti sodelovanja in usklajevanja dejavnosti kot odziva na skupno grožnjo, ki jo za zdravje, dobrobit in varnost naših državljanov predstavljajo droge.
Den information som finns till stöd för vår analys har ökat väsentligt. Denna årsrapport bygger på uppgifter från 25 EU-medlemsstater och Norge samt, när det finns uppgifter, från Bulgarien, Rumänien och Turkiet. Det är inte bara antalet länder som lämnar information som ökat utan också mängden jämförbar information från varje land har fortsatt att öka. Denna information ger oss en mycket utförligare bild än någonsin tidigare av narkotikasituationen i Europa och dess dynamik. Det är ECNN:s uppgift att undersöka denna komplexa situation genom att ställa samman gemensamma erfarenheter där de finns och belysa skillnader. Genom att investera i datainsamling och samarbeta i narkotikacentrumets arbete har våra medlemsstater förstått att de problem deras grannar står inför idag kan bli deras eget problem imorgon. Denna medvetenhet visar sig i Europeiska unionens nya narkotikastrategi och de handlingsplaner som hör till den. Detta understryks av det samförstånd som råder om vikten av att samla in och dela med sig av information, behovet av att identifiera och sprida god praxis samt värdet av samarbete och samordnade åtgärder som svar på det gemensamma hot mot hälsa, välstånd och säkerhet som våra medborgare utsätts för genom narkotika.
Analizimizi destekleyecek eldeki bilgiler önemli oranda artmıştır. Bu yılın raporu, 25 AB Üye Devleti ve Norveç ile, elde edilebildiği durumlarda Bulgaristan, Romanya ve Türkiye’den gelmektedir. Yalnızca bilgi sağlayan ülkelerin sayısı artmakla kalmamış, aynı zamanda her birinden elde edilen karşılaştırılabilir bilgi miktarı da artmaya devam etmiştir. Bu bilgiler bize Avrupa’nın uyuşturucu durumu ve dinamiklerinin şu ana kadarkinden çok daha ayrıntılı bir tablosunu sunmaktadır. Bu karmaşıklığı inceleyerek, mevcut olduğu durumda ortak deneyimleri bir araya getirmenin yanı sıra, farklılıkları değerlendirmek de EMCDDA’nın görevleri arasındadır. Üye Devletlerimiz, veri toplamaya yatırım yapmak ve İzleme Merkezi’nin çalışmalarına ortak olmak suretiyle, bugün komşularının sorunu olanların yarın kendi sorunları olabileceğini anlamıştır. Bu bilinç, yeni Avrupa Birliği uyuşturucu stratejisi ile planlarında ortaya konmuş olup, bunlar bilgi toplama ve paylaşmanın önemi; iyi uygulamaları saptayıp yaygınlaştırma gereği ve uyuşturucunun vatandaşlarımıza yönelik oluşturduğu ortak sağlık, sıhhat ve güvenlik tehdidine tepki olarak işbirliği ile koordine eylemin değeri hakkında fikir birliğiyle desteklenmektedir.
Ir ievērojami pieaudzis tās informācijas apjoms, kas palīdz mūsu analītiskajā darbā. Šā gada pārskatā ir apkopoti dati no 25 ES dalībvalstīm un Norvēģijas un, dažviet, no Bulgārijas, Rumānijas un Turcijas. Ir palielinājies ne tikai informācijas sniedzēju valstu skaits, bet arī salīdzināmo datu apjoms no tām turpina augt. Šī informācija atspoguļo narkomānijas problēmu un tās attīstības gaitu Eiropā tagad daudz plašāk nekā jebkad agrāk. EMCDDA pienākums ir izzināt šo sarežģīto jautājumu, apkopojot kopīgi gūto pieredzi, kā arī izskatot atšķirības. Ieguldot datu vākšanā un līdzdarbojoties Uzraudzības centra darbā, mūsu dalībvalstis ir sapratušas, ka kaimiņvalstu problēmas var kādu dienu kļūt par viņu pašu problēmām. Šo izpratni apliecina jaunā Eiropas Savienības narkomānijas apkarošanas stratēģija un attiecīgie rīcības plāni, kas balstās uz uzskatu vienprātību par informācijas vākšanas un apmaiņas nozīmi, vajadzību noteikt un izplatīt labas prakses piemērus, un sadarbības un saskaņotas rīcības svarīgumu, vēršoties pret narkotiku radīto kopējo apdraudējumu mūsu pilsoņu veselībai, labklājībai un drošībai.
  Okienko 11  
w sprawie wymiany informacji, oceny ryzyka i kontroli nowych substancji psychoaktywnych (1) ustanawia mechanizm szybkiej wymiany informacji o nowych substancjach psychoaktywnych, które mogą stwarzać zagrożenie dla zdrowia publicznego i społeczeństwa.
Council Decision 2005/387/JHA of 10 May 2005 on the information exchange, risk assessment and control of new psychoactive substances (1) establishes a mechanism for the rapid exchange of information on new psychoactive substances that may pose public health and social threat, thus allowing the EU institutions and Member States to act on both new narcotic and new psychotropic drugs that appear on the European drug scene. The EMCDDA and Europol, in close cooperation with their networks – the Reitox national focal points (NFPs) and Europol national units (ENUs) respectively – have been assigned a central role in detecting and notifying new psychoactive substances. The decision also provides for an assessment of the risks associated with these new substances so that measures applicable in the Member States for the control of narcotic and psychotropic substances (2) can also be applied to new psychoactive substances if appropriate. The decision broadens the scope of, and replaces, the 1997 joint action (3), which was devoted exclusively to new synthetic drugs. The decision, however, maintains the three-step approach piloted by the joint action: information exchange/early warning, risk assessment and decision-making.
La décision 2005/387/JAI du Conseil du 10 mai 2005 relative à l’échange d’informations, à l’évaluation des risques et au contrôle des nouvelles substances psychoactives (1) crée un mécanisme d’échange rapide d’informations sur les nouvelles substances psychoactives susceptibles de représenter un danger pour la santé publique et la société, permettant par là même aux institutions de l’UE et aux États membres d’agir lors de l’apparition de nouveaux stupéfiants et de nouvelles substances psychotropes sur le marché européen de la drogue. L’OEDT et Europol, en étroite coopération avec leurs réseaux respectifs - les points focaux nationaux Reitox (PFN) et les unités nationales d’Europol (UNE) - se sont vu confier un rôle majeur dans la détection et la notification des nouvelles substances psychoactives. La décision prévoit également une évaluation des risques liés à ces nouvelles substances de sorte que les mesures applicables dans les États membres pour le contrôle des stupéfiants et des substances psychotropes (2) puissent aussi s’appliquer aux nouvelles substances psychoactives, le cas échéant. La décision élargit la portée et remplace l’action commune de 1997 (3), qui portait uniquement sur les nouvelles drogues de synthèse. La décision maintient toutefois l’approche en trois temps mise en place par l’action commune: échange d’informations/alerte rapide, évaluation des risques et prise de décision.
Mit dem Beschluss 2005/387/JI des Rates vom 10. Mai 2005 betreffend den Informationsaustausch, die Risikobewertung und die Kontrolle bei neuen psychoaktiven Substanzen (1) wird ein System zum raschen Austausch von Informationen über neue psychoaktive Substanzen eingeführt, die eine Bedrohung für die Gesundheit der Bevölkerung und die Gesellschaft darstellen können. Dieses System erlaubt es den Einrichtungen der EU und den Mitgliedstaaten, Maßnahmen zur Bekämpfung von in der europäischen Drogenszene aufkommenden neuen Suchtstoffen und psychotropen Substanzen zu ergreifen. In diesem Zusammenhang wurde der EBDD und Europol eine zentrale Rolle bei der Ermittlung und Meldung neuer psychoaktiver Substanzen übertragen, wobei auch die jeweiligen Netze – die nationalen Knotenpunkte des Reitox-Netzes und die nationalen Europol-Stellen – stark in die Zusammenarbeit einbezogen wurden. Der Beschluss sieht ferner eine Bewertung der mit diesen neuen psychoaktiven Substanzen verbundenen Risiken vor, damit die in den Mitgliedstaaten geltenden Kontrollmaßnahmen für Suchtstoffe und psychotrope Substanzen (2) gleichermaßen auf neue psychoaktive Substanzen angewandt werden können. Der Beschluss ersetzt die Gemeinsame Maßnahme aus dem Jahr 1997 (3). Er hat einen größeren Anwendungsbereich als die Gemeinsame Maßnahme, die ausschließlich auf neue synthetische Drogen beschränkt war, behält jedoch den durch sie eingeführten dreistufigen Ansatz bei: Informationsaustausch/Frühwarnung, Risikobewertung und Entscheidung.
La Decisión 2005/387/JAI del Consejo, de 10 de mayo de 2005, relativa al intercambio de información, la evaluación del riesgo y el control de las nuevas sustancias psicotrópicas (1) establece un mecanismo de intercambio rápido de información sobre las nuevas sustancias psicotrópicas que puedan suponer una amenaza para la salud pública y la sociedad. De esta forma, las instituciones y los Estados miembros de la UE podrán emprender acciones contra los nuevos estupefacientes y las nuevas drogas psicotrópicas que están apareciendo en el panorama europeo de las drogas. Al OEDT y Europol, en estrecha cooperación con sus redes respectivas los puntos focales nacionales Reitox (PFN) y las unidades nacionales de Europol (ENU) se les ha asignado un papel central para detectar y notificar las nuevas sustancias psicotrópicas. La Decisión también dispone la evaluación de los riesgos asociados con estas nuevas sustancias para permitir que se les apliquen las medidas de control de estupefacientes y sustancias psicotrópicas (2) vigentes en los Estados miembros, si procede. La Decisión amplía el alcance y reemplaza la Acción común de 1997 (3), que estaba destinada únicamente a las nuevas drogas sintéticas. No obstante, mantiene el enfoque de tres niveles puestos en práctica con la Acción común: intercambio de información/alerta rápida, evaluación del riesgo y toma de decisiones.
La decisione 2005/387/GAI del Consiglio del 10 maggio 2005 relativa allo scambio di informazioni, alla valutazione dei rischi e al controllo delle nuove sostanze psicoattive (1) istituisce un meccanismo per lo scambio rapido di informazioni in materia di nuove sostanze psicoattive che rappresentano una minaccia sociale e per la salute pubblica, consentendo quindi alle istituzioni dell'Unione europea e agli Stati membri di agire sia sulle nuove droghe sia sulle nuove sostanze psicotrope che compaiono sulla scena europea. All’OEDT e all’Europol, in stretta collaborazione con le loro reti – rispettivamente i punti focali nazionali Reitox (NFP) e le unità nazionali dell'Europol (ENU) – è stato assegnato un ruolo centrale nell'individuazione e nella notificazione delle sostanze psicoattive. La decisione prevede inoltre una valutazione dei rischi connessi con queste nuove sostanze, affinché le misure applicabili negli Stati membri per il controllo degli stupefacenti e delle sostanze psicotrope (2) possano essere applicate, se del caso, alle nuove sostanze psicoattive. La decisione estende il campo di applicazione di e sostituisce l’azione comune del 1997 (3), incentrata esclusivamente sulle nuove droghe sintetiche. La decisione, tuttavia, mantiene l’approccio in tre fasi già sperimentato dall’azione comune: scambio di informazioni/allarme rapido, valutazione del rischio e processo decisionale.
A Decisão 2005/387/JAI do Conselho, de 10 de Maio de 2005, relativa ao intercâmbio de informações, avaliação de riscos e controlo de novas substâncias psicoactivas (1) institui um mecanismo de intercâmbio rápido de informações sobre novas substâncias psicoactivas que possam constituir uma ameaça social e para a saúde pública, permitindo, assim, que as instituições da UE e os Estados-Membros tomem medidas em relação aos novos estupefacientes e drogas psicotrópicas que surgem no mercado de droga europeu. Ao OEDT e à Europol, em estreita cooperação com as suas redes – os pontos focais nacionais da Reitox (PFN) e as Unidades Nacionais da Europol (ENU), respectivamente – foi atribuído um papel central na detecção e na notificação das novas substâncias psicoactivas. A decisão também prevê uma avaliação dos riscos associados a estas novas substâncias, a fim de permitir que as medidas aplicáveis nos Estados-Membros aos estupefacientes e substâncias psicotrópicas (2) sejam igualmente aplicáveis às novas substâncias psicoactivas, se for caso disso. A decisão alarga o âmbito da Acção Comum de 1997 (3), exclusivamente consagrada às novas drogas sintéticas, e substitui-a, embora mantenha a abordagem em três fases introduzida pela acção comum: intercâmbio de informações/alerta rápido, avaliação dos riscos e tomada de decisões.
Η απόφαση 2005/387/ΔΕΥ του Συμβουλίου, της 10ης Μαΐου 2005, σχετικά με την ανταλλαγή πληροφοριών, την αξιολόγηση κινδύνων και τον έλεγχο νέων ψυχοτρόπων ουσιών (1) θεσπίζει έναν μηχανισμό για την ταχεία ανταλλαγή πληροφοριών για νέες ψυχοτρόπους ουσίες που ενδέχεται να συνιστούν απειλή για τη δημόσια υγεία και κοινωνική απειλή, επιτρέποντας έτσι στα θεσμικά όργανα της ΕΕ και στα κράτη μέλη να λάβουν μέτρα τόσο για τις νέες ναρκωτικές ουσίες όσο και για τις νέες ψυχοτρόπους ουσίες που κάνουν την εμφάνισή τους στην Ευρώπη. Στο ΕΚΠΝΤ και την Ευρωπόλ, σε στενή συνεργασία με τα δίκτυά τους – το δίκτυο εθνικών εστιακών σημείων Reitox και τις εθνικές υπηρεσίες της Ευρωπόλ αντίστοιχα – έχει ανατεθεί κεντρικός ρόλος για τον εντοπισμό και τη γνωστοποίηση νέων ψυχοτρόπων ουσιών. Η απόφαση προβλέπει την αξιολόγηση των κινδύνων που συνδέονται με τις νέες αυτές ουσίες, ώστε τα μέτρα που ισχύουν στα κράτη μέλη για τον έλεγχο των ναρκωτικών και ψυχοτρόπων ουσιών (2) να μπορούν να τύχουν εφαρμογής και για νέες ψυχοτρόπους ουσίες, εφόσον αρμόζει. Η απόφαση διευρύνει το πεδίο εφαρμογής της κοινής δράσης του 1997 (3) που αφορούσε αποκλειστικά νέα συνθετικά ναρκωτικά, την οποία και αντικαθιστά. Η απόφαση, ωστόσο, διατηρεί την προσέγγιση τριών βημάτων που προέβλεπε πιλοτικά η κοινή δράση: ανταλλαγή πληροφοριών/έγκαιρη προειδοποίηση, αξιολόγηση κινδύνων και λήψη αποφάσεων.
Bij Besluit 2005/387/JBZ van de Raad van 10 mei 2005 inzake de uitwisseling van informatie, de risicobeoordeling en de controle ten aanzien van nieuwe psychoactieve stoffen (1) is een systeem ingesteld voor de snelle uitwisseling van informatie over nieuwe psychoactieve stoffen die een bedreiging kunnen vormen voor de volksgezondheid of de maatschappij. Dit stelt de EU-instellingen en de lidstaten in staat om actie te ondernemen met betrekking tot zowel nieuwe verdovende middelen als nieuwe psychoactieve stoffen die op de Europese drugsmarkt verschijnen. Het EWDD en Europol hebben, in nauwe samenwerking met hun netwerken – respectievelijk de nationale focal points van het Reitox-netwerk en de nationale Europol-eenheden – een centrale rol gekregen bij het opsporen en melden van nieuwe psychoactieve stoffen. Het besluit voorziet ook in een beoordeling van de aan deze nieuwe stoffen verbonden risico’s, zodat de in de lidstaten geldende controlemaatregelen inzake verdovende middelen en psychotrope stoffen (2) ook op nieuwe psychoactieve stoffen kunnen worden toegepast. Het besluit verruimt het toepassingsgebied van, en vervangt het Gemeenschappelijk Optreden van 1997 (3), dat uitsluitend betrekking had op nieuwe synthetische drugs. In het besluit wordt echter vastgehouden aan de driefasenaanpak die in het gemeenschappelijk optreden was vastgelegd: uitwisseling van informatie/vroegtijdige waarschuwing, risicobeoordeling en besluitvorming.
Rozhodnutí Rady 2005/387/JVV ze dne 10. května 2005 o výměně informací, hodnocení rizik a kontrole nových psychoaktivních látek (1) zavádí mechanismus pro rychlou výměnu informací o nových psychoaktivních látkách, které mohou představovat hrozbu pro veřejné zdraví nebo sociální hrozbu, čímž umožňuje institucím Evropské unie a členských států jednat v případě, že se na evropské drogové scéně objeví jak nové omamné látky, tak nové psychotropní látky. Agentuře EMCDDA a Europolu v těsné spolupráci s jejich sítěmi – národními kontaktními místy sítě Reitox, respektive národními jednotkami Europolu – byla vymezena ústřední úloha při zjišťování a oznamování nových psychoaktivních látek. Rozhodnutí také upravuje hodnocení rizik spojených s těmito novými látkami, aby se opatření kontroly omamných a psychotropních látek (2) platná v členských státech případně vztahovala také na nové psychoaktivní látky. Rozhodnutí rozšiřuje a nahrazuje společnou akci z roku 1997 (3), která se soustředila výhradně na nové syntetické drogy. Rozhodnutí však zachovává přístup tří kroků, který pilotně ověřila společná akce: výměna informací/včasné varování, hodnocení rizik a rozhodování.
I medfør af Rådets afgørelse 2005/387/RIA af 10. maj 2005 om udveksling af oplysninger om, risikovurdering af og kontrol med nye psykoaktive stoffer (1) etableres en mekanisme for hurtig udveksling af oplysninger om nye psykoaktive stoffer, der kan udgøre en trussel mod folkesundheden og en social trussel, hvorved EU-institutionerne og medlemsstaterne får mulighed for at gribe ind over for både nye narkotiske og nye psykotrope stoffer, som dukker op i det europæiske narkotikamiljø. EONN og Europol har i nært samarbejde med deres netværk – henholdsvis de nationale Reitox-knudepunkter og Europols nationale enheder – fået tildelt en central rolle med hensyn til at afsløre og indberette nye psykoaktive stoffer. Afgørelsen indeholder endvidere bestemmelser om en vurdering af risiciene ved disse nye stoffer, der gør det muligt i givet fald at anvende de kontrolforanstaltninger, der også i medlemsstaterne anvendes på nye psykoaktive stoffer i forbindelse med narkotiske og psykotrope stoffer (2). Afgørelsen udvider anvendelsesområdet for og erstatter den fælles aktion fra 1997 (3), som udelukkende vedrørte nye syntetiske stoffer. I afgørelsen fastholdes imidlertid den tretrinsstrategi, der blev iværksat med den fælles aktion: udveksling af oplysninger/tidlig varsling, risikovurdering og beslutningstagning.
Nõukogu otsus 2005/387/JSK, 10. mai 2005, uusi psühhoaktiivseid aineid käsitleva teabe vahetamise, riski hindamise ja kontrolli kohta(1) loob mehhanismi kiireks infovahetuseks uute psühhoaktiivsete ainete kohta, mis võivad ohustada rahvatervist või kujutavad endast sotsiaalset ohtu, seega võimaldab see Euroopa Liidu institutsioonidel ja liikmesriikidel tegelda nii uute narkootikumide kui ka psühhotroopsete ainetega, mis Euroopa narkoturule ilmuvad. Euroopa Narkootikumide ja Narkomaania Seirekeskus ja Europol on koos oma võrgustikega – Reitoxi riikide teabekeskuste ja Europoli riikide asutustega – määratud täitma keskset rolli uute psühhoaktiivsete ainete avastamisel ja nendest teatamisel. Otsus võimaldab hinnata ka nende uute ainetega kaasnevaid riske, nii et liikmesriikides narkootiliste ja psühhotroopsete ainete(2) kontrolliks rakendatavaid meetmeid saaks rakendada võimalusel ka uute psühhotroopsete ainete puhul. Otsusega laiendatakse ja asendatakse 1997. a ühismeedet,(3) mis oli pühendatud ainult sünteetilistele narkootikumidele. Otsusega säilib siiski ühismeetmega käivitatud kolmeastmeline lähenemine: teabe vahetamine ja varajane hoiatamine, riskihindamine ning otsustamine.
Uusia psykoaktiivisia aineita koskevasta tietojenvaihdosta, riskienarvioinnista ja valvonnasta 10 päivänä toukokuuta 2005 tehdyllä neuvoston päätöksellä 2005/387/YOS (1) perustetaan järjestelmä, jossa vaihdetaan nopeasti tietoja kansanterveyttä ja yhteiskuntaa mahdollisesti uhkaavista uusista psykoaktiivisista aineista siten, että EU:n toimielimet ja jäsenvaltiot voivat ryhtyä toimiin Euroopan huumepiireihin ilmaantuvien uusien huumausaineiden ja uusien psykotrooppisten huumausaineiden osalta. EMCDDA:lla ja Europolilla, jotka tekevät tiivistä yhteistyötä verkostojensa – Reitoxin kansallisten seurantakeskusten ja Europolin kansallisten yksiköiden – kanssa, on keskeinen rooli uusien psykoaktiivisten aineiden havaitsemisessa ja ilmoittamisessa. Päätös edellyttää myös tällaisiin uusiin psykoaktiivisiin aineisiin liittyvien riskien arviointia, jotta jäsenvaltioissa sovellettavia huumausaineiden ja psykotrooppisten aineiden valvontatoimenpiteitä (2) voidaan soveltaa myös uusiin psykoaktiivisiin aineisiin. Päätöksellä laajennetaan vuonna 1997 hyväksytyn, yksinomaan uusia synteettisiä huumeita koskeneen yhteisen toiminnan (3) soveltamisalaa ja korvataan se. Päätöksessä säilytetään kuitenkin yhteisessä toiminnassa käyttöönotettu kolmivaiheinen lähestymistapa: tiedonvaihto/varhaisvaroitus, riskien arviointi ja päätöksenteko.
Az új pszichoaktív anyagokra vonatkozó információcseréről, kockázatértékelésről és ellenőrzésről szóló, 2005. május 10-i 2005/387/IB tanácsi határozat1 létrehozott egy mechanizmust a potenciálisan közegészségügyi és társadalmi fenyegetést jelentő, új pszichoaktív anyagokra vonatkozó gyors információcseréhez, ezáltal lehetővé tette, hogy az EU intézményei és tagállamai az európai kábítószerek között megjelenő új kábítószerekkel és új pszichoaktív kábítószerekkel szemben egyaránt fellépjenek. Az EMCDDA és az Europol, szorosan együttműködve hálózataikkal – a Reitox nemzeti fókuszpontokkal (NFP-k), illetve az Europol nemzeti egységekkel (ENU-k) – központi szerepet kapott az új pszichoaktív anyagok felderítésében és bejelentésében. A határozat az ezekkel az új anyagokkal kapcsolatos kockázatok értékelését is előírta, hogy a kábítószerek és pszichotróp anyagok ellenőrzésére2 a tagállamokban alkalmazandó intézkedések megfelelő esetben az új pszichoaktív anyagokra is vonatkozzanak. A határozat kiterjeszti a kizárólag az új szintetikus kábítószereknek szentelt 1997-es együttes fellépés hatályát3, és annak helyébe lép. A határozatban ugyanakkor megmaradt az együttes fellépés által kísérleti jelleggel bevezetett háromlépéses szemlélet: információcsere/korai figyelmeztetés, kockázatértékelés és döntéshozatal.
Rådsbeslutning 2005/387/JIS av 10. mai 2005 om informasjonsutveksling, risikovurdering og kontroll av nye psykoaktive stoffer (1) oppretter en ordning for rask utveksling av informasjon om nye psykoaktive stoffer som kan utgjøre en folkehelse- og samfunnstrussel. På den måten kan EUs institusjoner og medlemsstater reagere både på nye narkotiske og nye psykotrope stoffer som dukker opp i det europeiske narkotikamiljøet. EONN og Europol har i tett samarbeid med sine nettverk – henholdsvis de nasjonale kontaktpunktene i Reitox-nettet (NFP) og Europols nasjonale enheter (ENU) – fått tildelt en sentral rolle i arbeidet med å oppdage og rapportere om nye psykoaktive stoffer. Beslutningen gir også rom for å vurdere risikoene forbundet med disse nye stoffene slik at tiltak som anvendes for å kontrollere narkotiske og psykotrope stoffer i medlemsstatene (2), også kan tilpasses nye psykoaktive stoffer dersom det er hensiktsmessig. Beslutningen utvider omfanget og erstatter Fellestiltaket av 1997 (3), som utelukkende gjaldt nye syntetiske stoffer. Beslutningen opprettholder imidlertid tretrinnsmetoden i fellestiltaket: informasjonsutveksling/tidlig varsling, risikovurdering og beslutningstaking.
Decizia 2005/387/JAI a Consiliului din 10 mai 2005 privind schimbul de informaţii, evaluarea riscului şi controlul noilor substanţe psihoactive (1) stabileşte un mecanism pentru schimbul rapid de informaţii privind noile substanţe psihoactive care aduc în discuţie sănătatea publică şi ameninţarea socială, permiţând astfel instituţiilor UE şi statelor membre să acţioneze împotriva noilor narcotice şi a noilor substanţe psihotropice care apar pe scena europeană a drogurilor. OEDT şi Europol, în strânsă cooperare cu reţelele acestora – punctele focale naţionale Reitox (NFPs), respectiv unităţile naţionale Europol (ENUs) – au rolul de a depista şi notifica noile substanţe psihoactive. Decizia în cauză prevede de asemenea evaluarea riscurilor asociate acestor noi substanţe astfel încât măsurile aplicabile în statele membre pentru controlul substanţelor narcotice şi psihotropice (2) să se poată aplica şi în cazul noilor substanţe psihoactive, după caz. Decizia extinde sfera de aplicare şi înlocuieşte acţiunea comună din 1997 (3), dedicată exclusiv noilor droguri sintetice. Cu toate acestea, decizia menţine abordarea în trei trepte iniţiată de acţiunea comună: schimb de informaţii/avertizare rapidă, evaluarea riscurilor şi luare deciziilor.
Rozhodnutie Rady 2005/387/JHA z 10. mája 2005 o výmene informácií, hodnotení rizika a kontrole nových psychoaktívnych látok (1) vytvára mechanizmus pre rýchlu výmenu informácií o nových psychoaktívnych látkach, ktoré môžu predstavovať hrozbu pre verejné zdravie a sociálnu hrozbu, čím umožňuje inštitúciám EÚ a členským štátom konať v súvislosti s novými omamnými látkami a novými psychotropnými látkami, ktoré sa objavia na európskej drogovej scéne. EMCDDA a Europol v úzkej spolupráci so svojimi sieťami – národnými kontaktnými miestami Reitox (NFP) a národnými ústredňami Europolu (ENU) – dostali pridelenú ústrednú úlohu pri zisťovaní a oznamovaní nových psychoaktívnych látok. Rozhodnutie tiež zabezpečuje hodnotenie rizík súvisiacich s týmito novými látkami, aby sa opatrenia platné v nových členských štátoch pre kontrolu omamných a psychotropných látok (2) mohli aplikovať aj na nové psychoaktívne látky, ak je to vhodné. Rozhodnutie rozširuje rámec a nahrádza jednotnú akciu z roku 1997 (3), ktorá bola venovaná výlučne novým syntetickým drogám. Rozhodnutie však udržiava trojkrokový prístup riadený spoločnou akciou: výmena informácií/včasné varovanie, hodnotenie rizík a rozhodovanie.
Sklep Sveta 2005/387/PNZ z dne 10. maja 2005 o izmenjavi podatkov, oceni tveganja in nadzoru nad novimi psihoaktivnimi snovmi (1) določa mehanizem hitre izmenjave podatkov o novih psihoaktivnih snoveh, ki lahko pomenijo grožnjo javnemu zdravju ali socialno grožnjo, in tako omogoča institucijam EU in državam članicam, da ukrepajo glede novih narkotičnih snovi in psihotropnih drog, ki se pojavljajo na evropskem prizorišču drog. Centru EMCDDA in Europolu, v tesnem sodelovanju z njunima mrežama (mrežo nacionalnih kontaktnih točk Reitox in mrežo nacionalnih enot Europola ), je bila dodeljena osrednja vloga pri odkrivanju in prijavljanju novih psihoaktivnih snovi. Sklep določa tudi oceno tveganj, povezanih s temi novimi snovmi, tako da je mogoče ukrepe, ki se v državah članicah uporabljajo za nadzor narkotičnih in psihotropnih snovi (2), uporabiti tudi za nove psihoaktivne snovi, če je primerno. Sklep razširja obseg skupnega ukrepa iz leta 1997 (3), ki je bil namenjen izključno novim sintetičnim drogam, in ga nadomešča. Ohranja pa pristop v treh korakih, ki ga je uvedel skupni ukrep: izmenjava podatkov/zgodnje opozarjanje, ocena tveganja in odločanje.
Genom rådets beslut 2005/387/RIF av den 10 maj 2005 om informationsutbyte, riskbedömning och kontroll avseende nya psykoaktiva ämnen (1) upprättas ett system för snabbt utbyte av information om nya psykoaktiva ämnen som kan utgöra hälsorisker och sociala risker. Syftet är att ge EU:s institutioner och medlemsstaterna möjligheter att vidta åtgärder för att kontrollera både nya narkotiska och nya psykotropa droger som dyker upp på den europeiska narkotikamarknaden. ECNN och Europol, i nära samarbete med respektive nätverk – de nationella Reitox-kontaktpunkterna och Europols nationella enheter – har givits en central roll när det gäller att upptäcka och anmäla nya psykoaktiva ämnen. Genom beslutet föreskrivs också att en bedömning av riskerna med dessa nya psykoaktiva ämnen ska ske, så att åtgärder som är används i medlemsstaterna för att kontrollera narkotika och psykotropa ämnen (2) även kan tillämpas på nya psykoaktiva ämnen. Beslutet breddar räckvidden för och ersätter den gemensamma åtgärden från 1997(3), som uteslutande avsåg nya syntetiska droger. Beslutet bygger dock på den trestegsmetod som infördes genom den gemensamma åtgärden: informationsutbyte/förvarning, riskbedömning och beslutsfattande.
Yeni psikoaktif maddelerin bilgi değişimi, risk değerlendirmesi ve kontrolü hakkında 10 Mayıs 2005 tarih ve 2005/387/JHA sayılı Konsey Kararı (1), kamu sağlığına ilişkin ve sosyal tehdit oluşturabilecek yeni psikoaktif maddeler hakkında hızlı bilgi alış verişi sağlayan bir mekanizma kurarak AB kurumları ile Üye Devletler’in Avrupa uyuşturucu piyasasına çıkan yeni narkotik ve yeni psikotropik uyuşturuculara karşı harekete geçmesine olanak vermektedir. EMCDDA ve Europol’a, ağlarıyla – Reitox ulusal odak noktaları (UON’ler) ve Europol ulusal birimleri (EUB’ler) – yakın işbirliği içerisinde, yeni psikoaktif maddeleri tespit etmek ve bildirmekte merkezi bir rol verilmiştir. Karar aynı zamanda, Üye Devletler’de narkotik ve psikotropik maddelerin kontrolü için geçerli olan tedbirlerin (2) uygun durumda yeni psikoaktif maddeler için de geçerli olabilmesi için, bu yeni maddelerle ilişkili risklerin bir değerlendirmesine olanak sağlamaktadır. Karar, özel olarak yeni sentetik uyuşturuculara ayrılmış olan 1997 ortak eyleminin (3) kapsamını genişletmekte ve değiştirmektedir. Karar, bununla birlikte, ortak eylemin yönlendirdiği üç adım yaklaşımını korumaktadır: bilgi alışverişi/erken uyarı, risk değerlendirme ve karar alma.
Padomes 2005. gada 10. maija Lēmums 2005/387/JHA par apmainīšanos ar informāciju par jaunām psihoaktīvām vielām, to riska novērtējumu un kontroli (1) paredz ātras informācijas apmaiņas mehānismu attiecībā uz jaunām, sabiedrības veselību apdraudošām un sociāli bīstamām psihoaktīvām vielām, tādējādi ļaujot ES institūcijām un dalībvalstīm reaģēt gan uz jaunu narkotiku, gan psihotropu vielu parādīšanos un Eiropas narkotiku skatuves. Saskaņā ar lēmumu svarīga loma jaunu psihoaktīvu vielu atklāšanā un paziņošanā ir ierādīta EMCDDA un Eiropola ciešā sadarbībā ar to attiecīgajiem tīklojumiem – Reitox valsts koordinācijas centriem (VKC) un Eiropola valsts nodaļām (EVN). Lēmums paredz veikt arī jauno vielu risku novērtējumu, lai tādējādi dalībvalstu piemērojamos narkotiku un psihotropo vielu kontroles pasākumus (2) vajadzības gadījumā varētu piemērot arī jaunām psihoaktīvām vielām. Lēmums paplašina vienīgi jaunām sintētiskām narkotiskām vielām veltītās 1997. gada Vienotās rīcības darbības jomu un aizstāj to (3). Lēmumā tomēr ir saglabāta Vienotās rīcības eksperimentālā trīspakāpju nostāja: informācijas apmaiņa/agrīna brīdināšana, risku novērtējums un lēmumu pieņemšana.
  RozdziaÅ‚ 3: Konopie in...  
(72) Patrz tabela TDI-4 (część ii) w Biuletynie statystycznym za 2006 r.
(72) See Table TDI-4 (part ii) in the 2006 statistical bulletin.
(72) Voir tableau TDI-4 (partie ii) du bulletin statistique 2006.
(72) Siehe Tabelle TDI-4 (Teil ii) im Statistical Bulletin 2006.
(72) Véase el cuadro TDI-4 (parte ii) del boletín estadístico de 2006.
(72) Cfr. la tabella TDI-4 (parte ii nel bollettino statistico 2006.
(72) Ver quadro TDI-4 (parte ii) no Boletim Estatístico de 2006.
(72) Βλέπε Πίνακα TDI-4 (μέρος ii) στο Δελτίο στατιστικών στοιχείων 2006.
(72) Zie tabel TDI-4 (deel ii) in het Statistical Bulletin 2006.
(72) Viz tab. TDI-4 (část ii) ve Statistickém věstníku 2006.
(72) Se tabel TDI-4 (del ii) i Statistical bulletin 2006.
(72) Vt tabel TDI-4 (ii osa) 2006. a statistikabülletäänis.
(72) Ks. taulukko TDI-4 (osa ii) vuoden 2006 Tilastotiedotteessa.
(72) . a TDI-4 (ii. rész) táblázatot a 2006. évi statisztikai közlönyben.
(72) Se tabell TDI-4 (del ii) i Statistiske opplysninger 2006.
(72) Vezi Tabelul TDI-4 (partea ii) din Buletinul statistic 2006.
(72) Pozri tabuľku TDI-4 (časť ii) v štatistickej ročenke 2006.
(72) Glej tabelo TDI-4 (del ii) v Statističnem biltenu 2006.
(72) Se tabell TDI-4 (part ii) i statistikbulletinen 2006.
(72) Bkz. 2006 istatistik bülteninde Tablo TDI-4 (bölüm ii).
(72) Skatīt tabulu TDI-4 (ii. daļu) 2006. gada statistikas biļetenā.
  RozdziaÅ‚ 7: Choroby za...  
(188) Patrz wykres INF-3 (część v) w Biuletynie statystycznym za 2006 r.
(188) See Figure INF-3 (part v) in the 2006 statistical bulletin.
(188) Voir figure INF-3 (partie v) du bulletin statistique 2006.
(188) Siehe Abbildung INF-3 (Teil v) im Statistical Bulletin 2006.
(188) Véase el gráfico INF-3 (parte v) del boletín estadístico de 2006.
(188) Cfr. il grafico INF-3 (parte v) nel bollettino statistico 2006.
(188) Ver figura INF-3 (parte v) no Boletim Estatístico de 2006.
(188) Βλέπε Διάγραμμα INF-3 (μέρος v) στο Δελτίο στατιστικών στοιχείων 2006.
(188) Zie figuur INF-3 (deel v) in het Statistical Bulletin 2006.
(188) Viz obr. INF-3 (část v) ve Statistickém věstníku 2006.
(188) Se figur INF-3 (del v) i Statistical bulletin 2006.
(188) Vt joonis INF-3 (v osa) 2006. a statistikabülletäänis.
(188) Ks. kaavio INF-3 (osa v) vuoden 2006 Tilastotiedotteessa.
(188) . az INF-3 (v. rész) ábrát a 2006. évi statisztikai közlönyben.
(188) Se figur INF-3 (del v) i Statistiske opplysninger 2006.
(188) Vezi Figura INF-3 (partea v) din Buletinul statistic 2006.
(188) Pozri obrázok INF-3 (časť v) v štatistickej ročenke 2006.
(188) Glej prikaz INF-3 (del v) v Statističnem biltenu 2006.
(188) Se figur INF-3 (part v) i statistikbulletinen 2006.
(188) Bkz. 2006 istatistik bülteninde Şekil INF-3 (bölüm v).
(188) Skatīt attēlu INF-3 (v. daļu) 2006. gada statistikas biļetenā.
  RozdziaÅ‚ 7: Choroby za...  
(191) Patrz wykres INF-6 (część i) w Biuletynie statystycznym za 2006 r
(191) See Figure INF-6 (part i) in the 2006 statistical bulletin.
(191) Voir figure INF-6 (partie i) du bulletin statistique 2006.
(191) Siehe Abbildung INF-6 (Teil i) im Statistical Bulletin 2006.
(191) Véase el gráfico INF-6 (parte i) del boletín estadístico de 2006.
(191) Cfr. il grafico INF-6 (parte i) nel bollettino statistico 2006.
(191) Ver figura INF-6 (parte i) no Boletim Estatístico de 2006.
(191) Βλέπε Διάγραμμα INF-6 (μέρος i) στο Δελτίο στατιστικών στοιχείων 2006.
(191) Zie figuur INF-6 (deel i) in het Statistical Bulletin 2006.
(191) Viz obr. INF-6 (část i) ve Statistickém věstníku 2006.
(191) Se figur INF-6 (del i) i Statistical bulletin 2006.
(191) Vt joonis INF-6 (i osa) 2006. a statistikabülletäänis.
(191) Ks. kaavio INF-6 (osa i) vuoden 2006 Tilastotiedotteessa.
(191) . az INF-6 (i. rész) ábrát a 2006. évi statisztikai közlönyben.
(191) Se figur INF-6 (del i) i Statistiske opplysninger 2006.
(191) Vezi Figura INF-6 (partea i) din Buletinul statistic 2006.
(191) Pozri obrázok INF-6 (časť i) v štatistickej ročenke 2006.
(191) Glej prikaz INF-6 (del i) v Statističnem biltenu 2006.
(191) Se figur INF-6 (del i) i statistikbulletinen 2006.
(191) Bkz. 2006 istatistik bülteninde Şekil INF-6 (bölüm i).
(191) Skatīt attēlu INF-6 (i. daļu) 2006. gada statistikas biļetenā.
  RozdziaÅ‚ 7: Choroby za...  
(192) Patrz wykres INF-12 (część i) w Biuletynie statystycznym za 2006 r.
(192) See Figure INF-12 (part i) in the 2006 statistical bulletin.
(192) Voir figure INF-12 (partie i) du bulletin statistique 2006.
(192) Siehe Abbildung INF-12 (Teil i) im Statistical Bulletin 2006.
(192) Véase el gráfico INF-12 (parte i) del boletín estadístico de 2006.
(192) Cfr. il grafico INF-12 (parte i) nel bollettino statistico 2006.
(192) Ver figura INF-12 (parte i) no Boletim Estatístico de 2006.
(192) Βλέπε Διάγραμμα INF-12 (μέρος i) στο Δελτίο στατιστικών στοιχείων 2006.
(192) Zie figuur INF-12 (deel i) in het Statistical Bulletin 2006.
(192) Viz obr. INF-12 (část i) ve Statistickém věstníku 2006.
(192) Se figur INF-12 (del i) i Statistical bulletin 2006.
(192) Vt joonist INF-12 (i osa) 2006. a statistikabülletäänis.
(192) Ks. kaavio INF-12 (osa i) vuoden 2006 Tilastotiedotteessa.
(192) . az INF-12 (i. rész) ábrát a 2006. évi statisztikai közlönyben.
(192) Se figur INF-12 (del i) i Statistiske opplysninger 2006.
(192) Vezi Figura INF-12 (partea i) din Buletinul statistic 2006.
(192) Pozri obrázok INF-12 (časť i) v štatistickej ročenke 2006.
(192) Glej prikaz INF-12 (del i) v Statističnem biltenu 2006.
(192) Se figur INF-12 (part i) i statistikbulletinen 2006.
(192) Bkz. 2006 istatistik bülteninde Şekil INF-12 (bölüm i).
(192) Skatīt attēlu INF-12 (i. daļu) 2006. gada statistikas biļetenā.
  RozdziaÅ‚ 7: Choroby za...  
(190) Patrz wykres INF-1 (część i) w Biuletynie statystycznym za 2006 r.
(190) See Figure INF-1 (part i) in the 2006 statistical bulletin.
(190) Voir figure INF-1 (partie i) du bulletin statistique 2006.
(190) Siehe Abbildung INF-1 (Teil i) im Statistical Bulletin 2006.
(190) Véase el gráfico INF-1 (parte i) del boletín estadístico de 2006.
(190) Cfr. il grafico INF-1 (parte i) nel bollettino statistico 2006.
(190) Ver figura INF-1 (parte i) no Boletim Estatístico de 2006.
(190) Βλέπε Διάγραμμα INF-1 (μέρος i) στο Δελτίο στατιστικών στοιχείων 2006.
(190) Zie figuur INF-1 (deel i) in het Statistical Bulletin 2006.
(190) Viz obr. INF-1 (část i) ve Statistickém věstníku 2006.
(190) Se figur INF-1 (del i) i Statistical bulletin 2006.
(190) Vt joonis INF-1 (i osa) 2006. a statistikabülletäänis.
(190) Ks. kaavio INF-1 (osa i) vuoden 2006 Tilastotiedotteessa.
(190) . az INF-1 (i. rész) ábrát a 2006. évi statisztikai közlönyben.
(190) Se figur INF-1 (del i) i Statistiske opplysninger 2006.
(190) Vezi Figura INF-1 (partea i) din Buletinul statistic 2006.
(190) Pozri obrázok INF-1 (časť i) v štatistickej ročenke 2006.
(190) Glej prikaz INF-1 (del i) v Statističnem biltenu 2006.
(190) Se figur INF-1 (del i) i statistikbulletinen 2006.
(190) Bkz. 2006 istatistik bülteninde Şekil INF-1 (bölüm i).
(190) Skatīt attēlu INF-1 (i. daļu) 2006. gada statistikas biļetenā.
  RozdziaÅ‚ 4: Amfetaminy...  
było pojawienie się i szybkie rozpowszechnienie nowej substancji psychoaktywnej – 1-(3-chlorofenylo)piperazyny (mCPP). mCPP oznacza pochodną piperazyny podstawioną grupą arylową, np. benzylopiperazynę (BZP), substancję monitorowaną przez system wczesnego ostrzegania od 1999 r.
The most significant new development in 2005 was the appearance and rapid spread of the new psychoactive substance 1-(3-chlorophenyl)piperazine (mCPP). mCPP is an aryl-substituted piperazine, as is benzylpiperazine (BZP), a substance monitored by the EWS since 1999. The first official notifications of the detection of mCPP were received by the EMCDDA and Europol in February/March 2005, concerning samples collected in France and Sweden. By the end of 2005, mCPP-containing tablets had been seized by the law enforcement authorities or found in the context of various recreational activities (open-air dance/music festivals, dance clubs, etc.) in almost all Member States. They are almost always designed to look like, and presumably marketed as, ecstasy. The drug is chiefly available in tablet form, and the subjective effects of mCPP and MDMA are partially comparable (Bossong et al., 2005). In addition, mCPP is often found in combination with MDMA. Since this is unlikely to be the result of accidental contamination, it suggests that the deliberate addition of mCPP may be intended to potentiate or modify the effects of MDMA. There seems to be little specific demand or market for mCPP in its own right in the EU.
Le nouveau développement le plus significatif survenu en 2005 a été l'apparition et la diffusion rapide de la nouvelle substance psychoactive qu'est la 1‑(3‑chlorophényl)piperazine (mCPP). La mCPP est une pipérazine avec substitution du noyau aromatique, comme la benzylpipérazine (BZP), une substance surveillée par le système d'alerte rapide depuis 1999. L'OEDT et Europol ont reçu les premières notifications officielles de signalement de la mCPP en février-mars 2005. Elles concernaient des échantillons trouvés en France et en Suède. Fin 2005, des comprimés contenant de la mCPP ont été saisis par les services répressifs ou trouvés dans le cadre de diverses activités de loisirs (festivals de danse ou de musique en plein air, discothèques, etc.) dans presque tous les États membres. Elles sont pratiquement toujours élaborées de manière à ressembler à de l'ecstasy et sont, selon toute hypothèse, vendues comme ecstasy. Cette drogue est surtout disponible sous la forme de comprimés et les effets subjectifs de la mCPP et du MDMA sont en partie comparables (Bossong et al., 2005). Par ailleurs, la mCPP est souvent combinée à du MDMA. Étant donné qu'il est peu probable qu'il s'agisse du résultat d'une contamination accidentelle, cette constatation donne à penser que l'ajout délibéré de mCPP pourrait avoir pour but de renforcer ou de modifier les effets du MDMA. Il semble qu'il n'existe qu'une faible demande ou un petit marché spécifique pour la mCPP propremente dit dans l'UE.
Die wichtigste neue Entwicklung des Jahres 2005 war das Auftauchen und die rasche Verbreitung der neuen psychoaktiven Substanz 1-(3-Chlorphenyl)-Piperazin (mCPP). mCPP ist ebenso wie Benzylpiperazin (BZP), das seit 1999 im Rahmen des Frühwarnsystems beobachtet wird, ein Aryl-substituiertes Piperazin. Die ersten offiziellen Meldungen über den Nachweis von mCPP gingen im Februar/März 2005 bei der EBDD und Europol ein und betrafen Stichproben aus Frankreich und Schweden. Bis Ende 2005 wurden in fast allen Mitgliedstaaten mCPP-haltige Tabletten von den Strafverfolgungsbehörden sichergestellt oder im Rahmen verschiedener Freizeitveranstaltungen (Open-Air-Tanz-/-Musikfestivals, Tanzlokale usw.) gefunden. Fast immer sehen sie aus wie Ecstasy und werden vermutlich auch als solches gehandelt. mCPP ist vorwiegend in Tablettenform erhältlich, und seine subjektive Wirkung ist teilweise mit der von MDMA vergleichbar (Bossong et al., 2005). Darüber hinaus wird mCPP häufig in Kombination mit MDMA nachgewiesen. Da es unwahrscheinlich ist, dass dies auf eine versehentliche Verunreinigung zurückzuführen ist, liegt der Schluss nahe, dass mCPP vorsätzlich beigemischt wird, um eine Verstärkung oder Veränderung der Wirkung des MDMA zu erzielen. mCPP alleine wird in der EU offenbar weder in größerem Umfang nachgefragt, noch gibt es einen speziellen Markt für diese Droge.
El nuevo desarrollo más significativo en 2005 fue la aparición y rápida expansión de la nueva sustancia psicoactiva 1-(3-clorofenil)piperazina (mCPP). La sustancia mCPP es una piperazina aril sustituida, al igual que la benzilpiperazina (BZP), una sustancia controlada por el SAR desde 1999. El OEDT y Europol recibieron las primeras notificaciones oficiales de la detección de mCPP en febrero y marzo de 2005, a raíz de unas muestras recogidas en Francia y Suecia. Hasta finales de 2005, las fuerzas y cuerpos de seguridad incautaron pastillas que contenían mCPP, o éstas se encontraron en el marco de diferentes actividades recreativas (festivales de baile/música al aire libre, locales de baile, etc.) en casi todos los Estados miembros. En casi todos los casos se habían diseñado para tener el mismo aspecto que el éxtasis y probablemente ser comercializadas como tal. La droga se encuentra disponible principalmente en forma de pastilla, y los efectos subjetivos de la mCPP se pueden comparar en parte a los de la MDMA (Bossong et al., 2005). Además, la mCPP suele encontrarse en combinación con MDMA. Puesto que es muy poco probable que esta combinación sea fruto de una contaminación accidental, este hecho sugiere que con la adición deliberada de mCPP se pretende potenciar o modificar los efectos de la MDMA. Aparentemente, en la UE no existe una gran demanda específica de la mCPP ni un mercado especial para esta droga.
La novità più significativa nel 2005 è stata la comparsa e la rapida diffusione della nuova sostanza psicoattiva 1-(3-clorofenil)piperazina (mCPP). La mCPP è una piperazina di aril sostituito, come la benzilpiperazina (BZP), una sostanza monitorata dall’EWS dal 1999. Le prime notifiche ufficiali di individuazione della mCPP sono state inviate all’OEDT e all’Europol nel febbraio/marzo 2005 e riguardano campioni raccolti in Francia e Svezia. Alla fine del 2005 le forze di polizia avevano sequestrato o trovato pasticche a base di mCPP nell’ambito di diverse attività ricreative (danza all’aria aperta/festival musicali, locali da ballo, ecc.) in quasi tutti gli Stati membri. Nella quasi totalità dei casi le pasticche erano state fabbricate in modo che somigliassero all’ecstasy e presumibilmente vendute come ecstasy. La droga è perlopiù disponibile sotto forma di pasticca e gli effetti soggettivi di mCPP e MDMA possono essere parzialmente equiparati (Bossong e altri, 2005). Inoltre, spesso la mCPP viene associata alla MDMA. Essendo improbabile che questo sia il frutto di una contaminazione accidentale, sembra di capire che l’aggiunta intenzionale di mCPP sia fatta per potenziare o modificare gli effetti della MDMA. La domanda specifica o il mercato specifico della mCPP sembrano di poco conto nell’Unione europea.
A evolução mais significativa ocorrida em 2005 foi o aparecimento e a rápida expansão da nova substância psicoactiva 1-(3-clorofenil) piperazina (mCPP). A mCPP é uma piperazina substituível pelo aril, tal como a benzilpiperazina (BZP), uma substância monitorizada pelo EWS desde 1999. As primeiras notificações oficiais da detecção de mCPP foram recebidas pelo OEDT e pela Europol em Fevereiro/Março de 2005, e referiam-se a amostras colhidas em França e na Suécia. Em finais de 2005, as autoridades de aplicação da lei apreenderam comprimidos com mCPP, ou detectaram-nos no contexto de várias actividades recreativas (dança ao ar livre/festivais de música, clubes de dança, etc.), em quase todos os Estados-Membros. Estes comprimidos são quase sempre desenhados de modo a assemelhar-se e, presumivelmente, a serem comercializados como ecstasy. A droga está principalmente disponível em comprimidos, sendo os efeitos subjectivos da mCPP e do MDMA parcialmente comparáveis (Bossong et al., 2005). Além disso, a mCPP é frequentemente encontrada em combinação com o MDMA. Dado ser improvável que esta situação resulte de uma contaminação acidental, afigura-se que a adição deliberada de mCPP se poderá destinar a potenciar ou alterar os efeitos do MDMA. Na UE parece existir pouca procura específica, ou um mercado específico, para a mCPP propriamente dita.
Η πιο σημαντική νέα εξέλιξη το 2005 ήταν η εμφάνιση και η ραγδαία εξάπλωση της νέας ψυχοδραστικής ουσίας 1-(3-χλωροφαινυλο)πιπεραζίνης (mCPP). Η mCPP είναι μια πιπεραζίνη υποκατάστασης αρυλίου, όπως είναι και η βενζυλοπιπεραζίνη (BZP), ουσία που παρακολουθείται από το EWS από το 1999. Οι πρώτες επίσημες γνωστοποιήσεις ανίχνευσης mCPP λήφθηκαν από το ΕΚΠΝΤ και την Ευρωπόλ τον Φεβρουάριο/Μάρτιο 2005 και αφορούσαν δείγματα που λήφθηκαν στη Γαλλία και τη Σουηδία. Έως τα τέλη του 2005, χάπια που περιείχαν mCPP κατασχέθηκαν από τις αρχές επιβολής του νόμου ή εντοπίστηκαν στο πλαίσιο διάφορων ψυχαγωγικών δραστηριοτήτων (υπαίθρια φεστιβάλ χορού/μουσικής, χορευτικά κλαμπ κλπ.) σε όλα σχεδόν τα κράτη μέλη. Σχεδόν πάντοτε είναι σχεδιασμένα ώστε να μοιάζουν με, και πιθανώς να διατίθενται ως, έκσταση. Το ναρκωτικό διατίθεται κυρίως σε μορφή χαπιού και τα υποκειμενικά αποτελέσματα της mCPP και της MDMA είναι μερικώς συγκρίσιμα (Bossong κ.ά., 2005). Επίσης, η mCPP συχνά βρίσκεται σε συνδυασμό με MDMA. Καθώς κάτι τέτοιο δεν είναι πιθανό να είναι αποτέλεσμα τυχαίας μόλυνσης υποδηλώνει ότι η σκόπιμη προσθήκη mCPP ενδεχομένως να έχει σκοπό την ενίσχυση ή την τροποποίηση των αποτελεσμάτων της MDMA. Η ζήτηση ή η αγορά της mCPP για αυτοτελή χρήση φαίνεται να είναι περιορισμένη στην ΕΕ.
De belangrijkste nieuwe ontwikkeling in 2005 was de komst en snelle verspreiding van de nieuwe psychoactieve stof 1-(3-chlorofenyl)piperazine (mCPP). mCPP is een aryl-gesubstitueerde piperazine, evenals benzylpiperazine (BZP), een stof die sinds 1999 door het EWS wordt gevolgd. De eerste officiële meldingen van waarneming van mCPP zijn in februari/maart 2005 ontvangen door het EWDD en Europol naar aanleiding van steekproeven die zijn genomen in Frankrijk en Zweden. Tegen het einde van 2005 zijn in bijna alle lidstaten pillen met mCPP in beslag genomen door de rechtshandhavingsinstanties of aangetroffen in de context van uiteenlopende recreatieve activiteiten (dance- of muziekfestivals in de open lucht, danceclubs e.d.). Ze zien er vrijwel steeds als ecstasy uit en worden vermoedelijk ook als zodanig verkocht. De drug is vooral als pil verkrijgbaar en de subjectieve werking van mCPP is gedeeltelijk vergelijkbaar met die van MDMA (Bossong et al., 2005). Daarnaast wordt mCPP vaak aangetroffen in combinatie met MDMA. Dit is waarschijnlijk niet het gevolg van toevallige verontreiniging, en dat wijst erop dat mCPP mogelijk bewust wordt toegevoegd om de werking van MDMA te versterken of te beïnvloeden. Er schijnt in de EU weinig vraag naar, of nauwelijks een markt voor, mCPP op zich te zijn.
Nejvýznamnější nový posun v roce 2005 představovalo objevení a rychlé rozšíření nové psychoaktivní látky 1-(3-chlorfenyl)piperazinu (mCPP). mCPP je piperazin s nahrazeným arylem, stejně jako benzylpiperazin (BZP), což je látka sledovaná prostřednictvím systému včasného varování od roku 1999. První oficiální upozornění na detekci mCPP bylo EMCDDA a Europolem přijato v únoru/březnu 2005 a týkalo se vzorků získaných ve Francii a Švédsku. Do konce roku 2005 byly tablety obsahující mCPP zadrženy orgány činnými v trestním řízení či zjištěny v souvislosti s nejrůznějšími volnočasovými aktivitami (tanečními či hudebními festivaly pod širým nebem, tanečními kluby apod.) takřka ve všech členských státech. Tablety téměř vždy svým vzhledem připomínají extázi a jako extáze se také podle všeho prodávají. Droga je k dispozici především ve formě tablet a subjektivní účinky mCPP a MDMA jsou do jisté míry srovnatelné (Bossong a kol., 2005). Navíc se mCPP často nachází v kombinaci s MDMA. Protože je nepravděpodobné, že by k tomu došlo náhodnou kontaminací, zdá se, že úmyslným přidáním mCPP se mají účinky MDMA umocňovat či upravovat. V rámci EU prakticky neexistuje specifická poptávka po mCPP či trh s touto látkou.
Den væsentligste nye udvikling i 2005 var fremkomsten og den hurtige udbredelse af det nye psykoaktive stof 1-(3-chlorphenyl)piperazin (mCPP). mCPP er en arylsubstitueret piperazin, og det samme gælder benzylpiperazin (BZP), et stof, der er blevet overvåget af EWS siden 1999. De første officielle indberetninger af, at der var påvist mCPP, blev modtaget af EONN og Europol i februar/marts 2005, vedrørende prøver indsamlet i Frankrig og Sverige. Inden udgangen af 2005 var tabletter, der indeholdt mCPP, blevet beslaglagt af retshåndhævelsesmyndighederne i næsten alle medlemsstater eller fundet i forbindelse med forskellige fritidsaktiviteter (open air-danse-/musikfestivaler, danseklubber osv.). De er næsten altid udformet, så de ligner, og formentlig sælges som, ecstasy. Stoffet fås hovedsagelig i tabletform, og de subjektive virkninger af mCPP og MDMA er til dels sammenlignelige (Bossong m.fl., 2005). Endvidere findes mCPP ofte i kombination med MDMA. Da det er usandsynligt, at dette er resultatet af en tilfældig kontaminering, viser det, at formålet med den bevidste tilsætning af mCPP kan være at forstærke eller ændre virkningerne af MDMA. Der synes kun at være en mindre specifik efterspørgsel efter eller marked for mCPP alene i EU.
Kõige olulisem uus areng 2005. a oli uue psühhoaktiivse aine 1-(3-klorofenüül)piperasiini (mCPP) turule ilmumine ja kiire levik. mCPP on arüül-asendajaga piperasiin, nagu ka bensüülpiperasiin (BZP), aine, mida kontrollitakse varajase hoiatamise süsteemi kaudu alates 1999. aastast. Esimesed ametlikud teated mCPP tuvastamise kohta said EMCDDA ja Europol 2005. a veebruaris-märtsis ning need puudutasid Prantsusmaal ja Rootsis kogutud proove. 2005. a lõpuks olid õiguskaitseasutused konfiskeerinud mCPPd sisaldavaid tablette või oli neid avastatud mitmesuguste meelelahutusürituste käigus (vabaõhu tantsu- ja muusikafestivalidel, tantsuklubides jne) peaaegu kõikides liikmesriikides. Need tabletid näevad peaaegu alati välja nagu ecstasy ja arvatavasti neid selle nime all müüaksegi. Kõnealune uimasti on saadaval peamiselt tablettidena, ning mCPP ja MDMA subjektiivne toime on osaliselt sarnane (Bossong et al., 2005). Samuti leitakse mCPPd sageli kombineerituna MDMAga. Kuna on ebatõenäoline, et tegemist on juhusliku segunemisega, võib arvata, et mCPP lisamise eesmärgiks võib olla MDMA toime võimendamine või muutmine. Tundub, et puhtal kujul mCPP järele ei ole ELis selget nõudmist ega ole sel ka turgu.
Vuonna 2005 tapahtui merkittävä muutos, kun markkinoille ilmaantui uusi psykoaktiivinen aine, 1-(3-klorofenyyli)piperatsiini (mCPP), jonka käyttö levisi nopeasti. Tämä mCPP on aryylisubstituoitu piperatsiini, kuten bentsyylipiperatsiinikin (BZP), jota tiedonvaihtojärjestelmässä on seurattu jo vuodesta 1999 lähtien. Ensimmäiset viralliset ilmoitukset mCPP-havainnoista saapuivat EMCDDA:lle ja Europolille helmi- ja maaliskuussa 2005, ja ne koskivat Ranskassa ja Ruotsissa kerättyjä tietoja. Vuoden 2005 loppuun mennessä lainvalvontaviranomaiset olivat takavarikoineet tai löytäneet mCPP:tä sisältäviä tabletteja erilaisten ajanvietetapahtumien yhteydessä (tanssiin tai musiikkiin liittyvistä ulkoilmatapahtumista, yökerhoista jne.) lähes kaikissa jäsenvaltioissa. Tabletit on lähes aina muotoiltu ekstaasin näköisiksi, ja oletettavasti niitä myös markkinoidaan ekstaasina. Huumetta on tarjolla pääasiassa tabletteina, ja mCPP:n subjektiiviset vaikutukset ovat osittain samankaltaiset kuin MDMA:n (Bossong et al., 2005). Lisäksi mCPP:tä tavataan usein MDMA:han yhdistettynä. Kyse tuskin on tahattomasta sekoittumisesta, vaan todennäköisesti mCPP:tä on lisätty tabletteihin tarkoituksellisesti voimistamaan tai muuntamaan MDMA:n vaikutuksia. EU:ssa näyttää olevan vähän kysyntää tai markkinoita mCPP:lle sellaisenaan.
2005-ben a legfontosabb új fejlemény az 1-(3-klorofenil)piperazin (mCPP) új pszichoaktív anyag megjelenése és gyors terjedése volt. Az mCPP arilcsoporttal helyettesített piperazin, akárcsak a benzilpiperazin (BZP) nevű anyag, amelyet az EWS 1999 óta figyel. Az EMCDDA és az Europol 2005. február-márciusban kapta az első hivatalos értesítéseket az mCPP kimutatásáról, Franciaországban és Svédországban gyűjtött mintákkal kapcsolatban. A bűnüldöző hatóságok 2005 végére már szinte valamennyi tagállamban lefoglaltak vagy találtak mCPP-tartalmú tablettákat, különféle rekreációs tevékenységekkel összefüggésben (szabadtéri zenei/táncos fesztiválokon, táncos szórakozóhelyeken stb.). Ezek külsejüket és feltehetőleg forgalmazásukat tekintve is szinte minden esetben az extasyra hasonlítanak. A kábítószer elsősorban tabletta formájában érhető el; az mCPP és az MDMA szubjektív hatásai részben összemérhetőek (Bossong és mások, 2005). Az mCPP-t emellett gyakran az MDMA-val kombinálva mutatják ki. Mivel nem valószínű, hogy véletlen vegyítésről lenne szó, ez arra utal, hogy az MDMA hatásainak fokozása vagy módosítása érdekében talán szándékosan adnak hozzá mCPP-t. Úgy tűnik, hogy egymagában az mCPP-re csekély mértékben van határozott kereslet vagy piac az EU-ban.
Det mest betydningsfulle ved utviklingen i 2005 var påvisningen og den raske spredningen av det nye psykoaktive stoffet 1-(3-klorofenyl)piperazin (mCPP). mCPP er en aryl-substituert piperazin, på samme måte som benzylpiperazin (BZP), et stoff som har vært under EWS’ overvåking siden 1999. EONN og Europol fikk de første offisielle meldingene om funn av mCPP i februar-mars 2005. Meldingene gjaldt prøver funnet i Frankrike og Sverige. Innen utgangen av 2005 var tabletter som inneholdt mCPP beslaglagt av politi- og tollmyndigheter eller funnet i forbindelse med diverse rekreasjonsaktiviteter (utendørs dance-/musikkfestivaler, dance-klubber, osv.) i nesten alle medlemsstatene. De er omtrent alltid utformet slik at de ligner på, og kan markedsføres som, ecstasy. Stoffet kommer hovedsakelig i tablettform, og de subjektive virkningene av mCPP og MDMA er delvis sammenlignbare (Bossong et al., 2005). I tillegg finnes ofte mCPP i kombinasjon med MDMA. Siden det er lite sannsynlig at dette skyldes tilfeldig forurensning med MDMA, antas det derfor at mCPP aktivt blandes med MDMA for å styrke eller endre effekten av sistnevnte. Det kan synes som om det er lite spesifikk etterspørsel etter eller marked i EU for mCPP som sådan.
Cea mai importantă nouă evoluţie în 2005 a fost apariţia şi răspândirea rapidă a noii substanţe psihoactive 1-(3-clorfenil)piperazină (mCPP). mCPP este o piperazină cu aril substituit, la fel ca benzilpiperazina (BZP), o substanţă monitorizată de EWS din 1999. OEDT şi Europol au primit primele notificări oficiale privind depistarea de mCPP în februarie/martie 2005, în ceea ce priveşte probele colectate în Franţa şi Suedia. Până la sfârşitul anului 2005, tabletele cu conţinut de mCPP au fost capturate de autorităţile de aplicare a legii sau au fost descoperite în diferite contexte de recreere (dans în aer liber/festivaluri de muzică, cluburi de dans etc.) în aproape toate statele membre. Aceste tablete sunt aproape întotdeauna concepute pentru a semăna şi, probabil, a se comercializa ca ecstasy. Drogul este în principal disponibil sub formă de tablete, iar efectele subiective ale mCPP şi MDMA sunt parţial comparabile (Bossong et al., 2005). În plus, mCPP se găseşte deseori în combinaţie cu MDMA. Prin faptul că este puţin probabil ca acest lucru să se datoreze unei contaminări accidentale, se sugerează că adăugarea deliberată de mCPP poate avea scopul de a potenţa sau modifica efectele MDMA. Se pare că nu prea există cerere sau piaţă specifică a mCPP în Uniunea Europeană.
V roku 2005 bolo najvýznamnejším novým vývojom objavenie sa a šírenie novej psychoaktívnej látky 1-(3-chlorofenyl) piperazínu (mCPP). mCPP je piperazín s nahradeným arylom, podobne ako benzylpiperazín (BZP), čo je látka monitorovaná EWS od roku 1999. Prvé oficiálne oznámenia o zistení mCPP dostali EMCDDA a Europol vo februári/marci 2005 v súvislosti so vzorkami odobratými vo Francúzsku a Švédsku. Do konca roku 2005 orgány činné v trestnom konaní zachytili alebo našli tabletky obsahujúce mCPP v súvislosti s viacerými rekreačnými činnosťami (tanečné/hudobné festivaly pod šírym nebom, tanečné kluby atď.) v takmer všetkých členských štátoch. Takmer vždy sú navrhnuté tak, aby vyzerali ako extáza a podľa všetkého sa ako extáza aj predávajú. Droga je dostupná najmä vo forme tabletiek a subjektívne účinky mCPP a MDMA sú čiastočne porovnateľné (Bossong a kol., 2005). Okrem toho sa mCPP často nachádza v kombinácii s MDMA. Keďže je nepravdepodobné, že je to výsledok náhodnej kontaminácie, naznačuje to, že úmyselné pridávanie mCPP môže byť určené na posilnenie alebo modifikovanie účinkov MDMA. Zdá sa, že v EÚ existuje malý špecifický dopyt alebo trh pre mCPP pod jeho vlastným menom.
Najpomembnejše novo dogajanje je bil leta 2005 pojav in hitro širjenje nove psihoaktivne snovi 1-(3-klorofenil)piperazin (mCPP). mCPP je z arilom substituiran piperazin, kot je benzilpiperazin (BZP), snov, ki se spremlja prek sistema zgodnjega opozarjanja že od leta 1999. Prva uradna obvestila o odkritju mCPP sta Center in Europol prejela februarja/marca 2005 v zvezi z vzorci, zbranimi v Franciji in na Švedskem. Do konca leta 2005 so tabletke, ki so vsebovale mCPP, zasegli organi kazenskega pregona ali pa so bile odkrite v okviru različnih prostočasnih dejavnosti (na plesnih/glasbenih festivalih na prostem, v plesnih klubih itd.) v skoraj vseh državah članicah. Skoraj vedno so bile oblikovane tako, da so bile podobne ekstaziju, in domnevno so se tudi podobno prodajale. Droga je na voljo predvsem v obliki tablet, subjektivni učinki mCPP in MDMA pa so delno primerljivi (Bossong et al., 2005). mCPP se pogosto odkrije tudi v kombinaciji z MDMA. Ker ni verjetno, da bi šlo za naključno kontaminacijo, to kaže, da se z namernim dodajanjem mCPP morda želi povečati ali spremeniti učinke MDMA. Kaže, da sta v EU povpraševanje in trg za mCPP kot takšen omejena.
Den mest betydelsefulla nya utvecklingen 2005 var uppdykandet och den snabba spridningen av det nya psykoaktiva ämnet 1-(3-klorofenyl)piperazin (mCPP). mCPP är en aryl-substituterad piperazin, precis som benzylpiperazin (BZP) som är ett ämne som övervakas genom förvarningssystemet sedan 1999. ECNN och Europol mottog i februari/mars 2005 de första officiella anmälningarna av upptäckt av mCPP i prov som hade samlats in i Frankrike och Sverige. I slutet av 2005 hade tabletter innehållande mCPP beslagtagits av kontrollorgan eller påträffats i olika nöjesmiljöer (dans/musikfestivaler, dansklubbar etc.) i nästan alla medlemsstater. Tabletterna är nästan alltid utformade för att se ut som, och sannolikt säljas som, ecstasy. Drogen är främst tillgänglig i tablettform och de subjektiva effekterna av mCPP och MDMA är delvis jämförbara (Bossong et al., 2005). mCPP påträffas dessutom ofta i kombination med MDMA. Det är föga troligt att detta beror på oavsiktlig kontamination och tyder istället på att avsiktlig tillförsel av mCPP kan vara avsedd att förstärka eller modifiera effekterna av MDMA. Det förefaller finnas liten specifik efterfrågan eller marknad för mCPP i EU.
2005’teki en dikkate değer yeni gelişme, yeni psikoaktif madde 1-(3-klorofenil)piperazinin (mCPP) ortaya çıkışı ve hızla yayılmasıydı. mCPP, benzilpiperazin (BZP) gibi aril mukabili bir piperazin olup EWS tarafından 1999’dan beri izlenen bir maddedir. Fransa ve İsveç’te toplanan numunelerle ilgili olarak, mCPP tespitlerinin ilk resmi bildirimleri EMCDDA ve Europol tarafından Şubat/Mart 2005’te alınmıştır. mCPP içeren haplar 2005 sonu itibariyle, neredeyse tüm Üye Devletler’de kanun uygulayıcı kurumlar tarafından ele geçirilmiş veya çeşitli eğlence amaçlı faaliyetlerde (açık hava dans/müzik festivalleri, dans klüpleri, vs.) bulunmuştur. Hemen her zaman ecstasy’e benzeyecek şekilde tasarlanmakta büyük ihtimalle ecstasy gibi pazarlanmaktadır. Bu uyuşturucu en çok hap şeklinde bulunmaktadır ve mCPP ile MDMA’nın öznel etkileri kısmen karşılaştırılabilir niteliktedir (Bossong vd., 2005). Ayrıca, mCPP genellikle MDMA’yla birleşik olarak bulunmaktadır. Bunun kazara bir bulaşmadan kaynaklanması olası olmadığından, kasıtlı olarak mCPP eklenmesinin MDMA’nın etkilerini değiştirmek veya artırmak amaçlı olmasının mümkün olduğu anlamına gelmektedir. AB’de tek başına mCPP’ye özel, spesifik talep veya pazar az gibi görünmektedir.
Svarīgākais jaunums 2005. gadā ir bijusi jaunās psihoaktīvās vielas 1-(3-hlorofenil)piperazīna (mCPP) parādīšanās un straujā izplatīšanās. Viela mCPP ir arilsubstituēts piperazīns tāpat kā benzilpiperazīns (BZP), ko EWS pārrauga kopš 1999. gada. Pirmos oficiālos paziņojumus par mCPP atklāšanu EMCDDA un Eiropols ir saņēmis 2005. gada martā/februārī saistībā ar Francijā un Zviedrijā iegūtiem paraugiem. Līdz 2005. gada beigām tiesiskās kārtības nodrošināšanas iestādes bija atsavinājušas mCPP saturošas tabletes gandrīz visās dalībvalstīs, turklāt tabletes bija atrastas arī dažādos izkaides apstākļos (brīvdabas deju/mūzikas festivālos, deju klubos utt.). Gandrīz vienmēr šīs tabletes pēc izskata atgādina ekstazī tabletes un visticamāk tās arī pārdod kā ekstazī tabletes. Jaunā narkotika lielākoties ir sastopama tablešu formā, un mCPP un MDMA subjektīvā iedarbība ir daļēji līdzīga (Bossong u.c., 2005. g.). Turklāt mCPP bieži ir sastopams kombinācijā ar MDMA. Tā kā ir maz ticams, ka šāds sajaukums varētu rasties nejauša piesārņojuma rezultātā, jādomā, ka tīšās mCPP pievienošanas mērķis varētu būt MDMA iedarbības pastiprināšana vai modifikācija. Izskatās, ka mCPP ES pats par sevi ir maz pieprasīts un šīs vielas tirgus ir neliels.
  RozdziaÅ‚ 4: Amfetaminy...  
było pojawienie się i szybkie rozpowszechnienie nowej substancji psychoaktywnej – 1-(3-chlorofenylo)piperazyny (mCPP). mCPP oznacza pochodną piperazyny podstawioną grupą arylową, np. benzylopiperazynę (BZP), substancję monitorowaną przez system wczesnego ostrzegania od 1999 r.
The most significant new development in 2005 was the appearance and rapid spread of the new psychoactive substance 1-(3-chlorophenyl)piperazine (mCPP). mCPP is an aryl-substituted piperazine, as is benzylpiperazine (BZP), a substance monitored by the EWS since 1999. The first official notifications of the detection of mCPP were received by the EMCDDA and Europol in February/March 2005, concerning samples collected in France and Sweden. By the end of 2005, mCPP-containing tablets had been seized by the law enforcement authorities or found in the context of various recreational activities (open-air dance/music festivals, dance clubs, etc.) in almost all Member States. They are almost always designed to look like, and presumably marketed as, ecstasy. The drug is chiefly available in tablet form, and the subjective effects of mCPP and MDMA are partially comparable (Bossong et al., 2005). In addition, mCPP is often found in combination with MDMA. Since this is unlikely to be the result of accidental contamination, it suggests that the deliberate addition of mCPP may be intended to potentiate or modify the effects of MDMA. There seems to be little specific demand or market for mCPP in its own right in the EU.
Le nouveau développement le plus significatif survenu en 2005 a été l'apparition et la diffusion rapide de la nouvelle substance psychoactive qu'est la 1‑(3‑chlorophényl)piperazine (mCPP). La mCPP est une pipérazine avec substitution du noyau aromatique, comme la benzylpipérazine (BZP), une substance surveillée par le système d'alerte rapide depuis 1999. L'OEDT et Europol ont reçu les premières notifications officielles de signalement de la mCPP en février-mars 2005. Elles concernaient des échantillons trouvés en France et en Suède. Fin 2005, des comprimés contenant de la mCPP ont été saisis par les services répressifs ou trouvés dans le cadre de diverses activités de loisirs (festivals de danse ou de musique en plein air, discothèques, etc.) dans presque tous les États membres. Elles sont pratiquement toujours élaborées de manière à ressembler à de l'ecstasy et sont, selon toute hypothèse, vendues comme ecstasy. Cette drogue est surtout disponible sous la forme de comprimés et les effets subjectifs de la mCPP et du MDMA sont en partie comparables (Bossong et al., 2005). Par ailleurs, la mCPP est souvent combinée à du MDMA. Étant donné qu'il est peu probable qu'il s'agisse du résultat d'une contamination accidentelle, cette constatation donne à penser que l'ajout délibéré de mCPP pourrait avoir pour but de renforcer ou de modifier les effets du MDMA. Il semble qu'il n'existe qu'une faible demande ou un petit marché spécifique pour la mCPP propremente dit dans l'UE.
Die wichtigste neue Entwicklung des Jahres 2005 war das Auftauchen und die rasche Verbreitung der neuen psychoaktiven Substanz 1-(3-Chlorphenyl)-Piperazin (mCPP). mCPP ist ebenso wie Benzylpiperazin (BZP), das seit 1999 im Rahmen des Frühwarnsystems beobachtet wird, ein Aryl-substituiertes Piperazin. Die ersten offiziellen Meldungen über den Nachweis von mCPP gingen im Februar/März 2005 bei der EBDD und Europol ein und betrafen Stichproben aus Frankreich und Schweden. Bis Ende 2005 wurden in fast allen Mitgliedstaaten mCPP-haltige Tabletten von den Strafverfolgungsbehörden sichergestellt oder im Rahmen verschiedener Freizeitveranstaltungen (Open-Air-Tanz-/-Musikfestivals, Tanzlokale usw.) gefunden. Fast immer sehen sie aus wie Ecstasy und werden vermutlich auch als solches gehandelt. mCPP ist vorwiegend in Tablettenform erhältlich, und seine subjektive Wirkung ist teilweise mit der von MDMA vergleichbar (Bossong et al., 2005). Darüber hinaus wird mCPP häufig in Kombination mit MDMA nachgewiesen. Da es unwahrscheinlich ist, dass dies auf eine versehentliche Verunreinigung zurückzuführen ist, liegt der Schluss nahe, dass mCPP vorsätzlich beigemischt wird, um eine Verstärkung oder Veränderung der Wirkung des MDMA zu erzielen. mCPP alleine wird in der EU offenbar weder in größerem Umfang nachgefragt, noch gibt es einen speziellen Markt für diese Droge.
El nuevo desarrollo más significativo en 2005 fue la aparición y rápida expansión de la nueva sustancia psicoactiva 1-(3-clorofenil)piperazina (mCPP). La sustancia mCPP es una piperazina aril sustituida, al igual que la benzilpiperazina (BZP), una sustancia controlada por el SAR desde 1999. El OEDT y Europol recibieron las primeras notificaciones oficiales de la detección de mCPP en febrero y marzo de 2005, a raíz de unas muestras recogidas en Francia y Suecia. Hasta finales de 2005, las fuerzas y cuerpos de seguridad incautaron pastillas que contenían mCPP, o éstas se encontraron en el marco de diferentes actividades recreativas (festivales de baile/música al aire libre, locales de baile, etc.) en casi todos los Estados miembros. En casi todos los casos se habían diseñado para tener el mismo aspecto que el éxtasis y probablemente ser comercializadas como tal. La droga se encuentra disponible principalmente en forma de pastilla, y los efectos subjetivos de la mCPP se pueden comparar en parte a los de la MDMA (Bossong et al., 2005). Además, la mCPP suele encontrarse en combinación con MDMA. Puesto que es muy poco probable que esta combinación sea fruto de una contaminación accidental, este hecho sugiere que con la adición deliberada de mCPP se pretende potenciar o modificar los efectos de la MDMA. Aparentemente, en la UE no existe una gran demanda específica de la mCPP ni un mercado especial para esta droga.
La novità più significativa nel 2005 è stata la comparsa e la rapida diffusione della nuova sostanza psicoattiva 1-(3-clorofenil)piperazina (mCPP). La mCPP è una piperazina di aril sostituito, come la benzilpiperazina (BZP), una sostanza monitorata dall’EWS dal 1999. Le prime notifiche ufficiali di individuazione della mCPP sono state inviate all’OEDT e all’Europol nel febbraio/marzo 2005 e riguardano campioni raccolti in Francia e Svezia. Alla fine del 2005 le forze di polizia avevano sequestrato o trovato pasticche a base di mCPP nell’ambito di diverse attività ricreative (danza all’aria aperta/festival musicali, locali da ballo, ecc.) in quasi tutti gli Stati membri. Nella quasi totalità dei casi le pasticche erano state fabbricate in modo che somigliassero all’ecstasy e presumibilmente vendute come ecstasy. La droga è perlopiù disponibile sotto forma di pasticca e gli effetti soggettivi di mCPP e MDMA possono essere parzialmente equiparati (Bossong e altri, 2005). Inoltre, spesso la mCPP viene associata alla MDMA. Essendo improbabile che questo sia il frutto di una contaminazione accidentale, sembra di capire che l’aggiunta intenzionale di mCPP sia fatta per potenziare o modificare gli effetti della MDMA. La domanda specifica o il mercato specifico della mCPP sembrano di poco conto nell’Unione europea.
A evolução mais significativa ocorrida em 2005 foi o aparecimento e a rápida expansão da nova substância psicoactiva 1-(3-clorofenil) piperazina (mCPP). A mCPP é uma piperazina substituível pelo aril, tal como a benzilpiperazina (BZP), uma substância monitorizada pelo EWS desde 1999. As primeiras notificações oficiais da detecção de mCPP foram recebidas pelo OEDT e pela Europol em Fevereiro/Março de 2005, e referiam-se a amostras colhidas em França e na Suécia. Em finais de 2005, as autoridades de aplicação da lei apreenderam comprimidos com mCPP, ou detectaram-nos no contexto de várias actividades recreativas (dança ao ar livre/festivais de música, clubes de dança, etc.), em quase todos os Estados-Membros. Estes comprimidos são quase sempre desenhados de modo a assemelhar-se e, presumivelmente, a serem comercializados como ecstasy. A droga está principalmente disponível em comprimidos, sendo os efeitos subjectivos da mCPP e do MDMA parcialmente comparáveis (Bossong et al., 2005). Além disso, a mCPP é frequentemente encontrada em combinação com o MDMA. Dado ser improvável que esta situação resulte de uma contaminação acidental, afigura-se que a adição deliberada de mCPP se poderá destinar a potenciar ou alterar os efeitos do MDMA. Na UE parece existir pouca procura específica, ou um mercado específico, para a mCPP propriamente dita.
Η πιο σημαντική νέα εξέλιξη το 2005 ήταν η εμφάνιση και η ραγδαία εξάπλωση της νέας ψυχοδραστικής ουσίας 1-(3-χλωροφαινυλο)πιπεραζίνης (mCPP). Η mCPP είναι μια πιπεραζίνη υποκατάστασης αρυλίου, όπως είναι και η βενζυλοπιπεραζίνη (BZP), ουσία που παρακολουθείται από το EWS από το 1999. Οι πρώτες επίσημες γνωστοποιήσεις ανίχνευσης mCPP λήφθηκαν από το ΕΚΠΝΤ και την Ευρωπόλ τον Φεβρουάριο/Μάρτιο 2005 και αφορούσαν δείγματα που λήφθηκαν στη Γαλλία και τη Σουηδία. Έως τα τέλη του 2005, χάπια που περιείχαν mCPP κατασχέθηκαν από τις αρχές επιβολής του νόμου ή εντοπίστηκαν στο πλαίσιο διάφορων ψυχαγωγικών δραστηριοτήτων (υπαίθρια φεστιβάλ χορού/μουσικής, χορευτικά κλαμπ κλπ.) σε όλα σχεδόν τα κράτη μέλη. Σχεδόν πάντοτε είναι σχεδιασμένα ώστε να μοιάζουν με, και πιθανώς να διατίθενται ως, έκσταση. Το ναρκωτικό διατίθεται κυρίως σε μορφή χαπιού και τα υποκειμενικά αποτελέσματα της mCPP και της MDMA είναι μερικώς συγκρίσιμα (Bossong κ.ά., 2005). Επίσης, η mCPP συχνά βρίσκεται σε συνδυασμό με MDMA. Καθώς κάτι τέτοιο δεν είναι πιθανό να είναι αποτέλεσμα τυχαίας μόλυνσης υποδηλώνει ότι η σκόπιμη προσθήκη mCPP ενδεχομένως να έχει σκοπό την ενίσχυση ή την τροποποίηση των αποτελεσμάτων της MDMA. Η ζήτηση ή η αγορά της mCPP για αυτοτελή χρήση φαίνεται να είναι περιορισμένη στην ΕΕ.
De belangrijkste nieuwe ontwikkeling in 2005 was de komst en snelle verspreiding van de nieuwe psychoactieve stof 1-(3-chlorofenyl)piperazine (mCPP). mCPP is een aryl-gesubstitueerde piperazine, evenals benzylpiperazine (BZP), een stof die sinds 1999 door het EWS wordt gevolgd. De eerste officiële meldingen van waarneming van mCPP zijn in februari/maart 2005 ontvangen door het EWDD en Europol naar aanleiding van steekproeven die zijn genomen in Frankrijk en Zweden. Tegen het einde van 2005 zijn in bijna alle lidstaten pillen met mCPP in beslag genomen door de rechtshandhavingsinstanties of aangetroffen in de context van uiteenlopende recreatieve activiteiten (dance- of muziekfestivals in de open lucht, danceclubs e.d.). Ze zien er vrijwel steeds als ecstasy uit en worden vermoedelijk ook als zodanig verkocht. De drug is vooral als pil verkrijgbaar en de subjectieve werking van mCPP is gedeeltelijk vergelijkbaar met die van MDMA (Bossong et al., 2005). Daarnaast wordt mCPP vaak aangetroffen in combinatie met MDMA. Dit is waarschijnlijk niet het gevolg van toevallige verontreiniging, en dat wijst erop dat mCPP mogelijk bewust wordt toegevoegd om de werking van MDMA te versterken of te beïnvloeden. Er schijnt in de EU weinig vraag naar, of nauwelijks een markt voor, mCPP op zich te zijn.
Nejvýznamnější nový posun v roce 2005 představovalo objevení a rychlé rozšíření nové psychoaktivní látky 1-(3-chlorfenyl)piperazinu (mCPP). mCPP je piperazin s nahrazeným arylem, stejně jako benzylpiperazin (BZP), což je látka sledovaná prostřednictvím systému včasného varování od roku 1999. První oficiální upozornění na detekci mCPP bylo EMCDDA a Europolem přijato v únoru/březnu 2005 a týkalo se vzorků získaných ve Francii a Švédsku. Do konce roku 2005 byly tablety obsahující mCPP zadrženy orgány činnými v trestním řízení či zjištěny v souvislosti s nejrůznějšími volnočasovými aktivitami (tanečními či hudebními festivaly pod širým nebem, tanečními kluby apod.) takřka ve všech členských státech. Tablety téměř vždy svým vzhledem připomínají extázi a jako extáze se také podle všeho prodávají. Droga je k dispozici především ve formě tablet a subjektivní účinky mCPP a MDMA jsou do jisté míry srovnatelné (Bossong a kol., 2005). Navíc se mCPP často nachází v kombinaci s MDMA. Protože je nepravděpodobné, že by k tomu došlo náhodnou kontaminací, zdá se, že úmyslným přidáním mCPP se mají účinky MDMA umocňovat či upravovat. V rámci EU prakticky neexistuje specifická poptávka po mCPP či trh s touto látkou.
Den væsentligste nye udvikling i 2005 var fremkomsten og den hurtige udbredelse af det nye psykoaktive stof 1-(3-chlorphenyl)piperazin (mCPP). mCPP er en arylsubstitueret piperazin, og det samme gælder benzylpiperazin (BZP), et stof, der er blevet overvåget af EWS siden 1999. De første officielle indberetninger af, at der var påvist mCPP, blev modtaget af EONN og Europol i februar/marts 2005, vedrørende prøver indsamlet i Frankrig og Sverige. Inden udgangen af 2005 var tabletter, der indeholdt mCPP, blevet beslaglagt af retshåndhævelsesmyndighederne i næsten alle medlemsstater eller fundet i forbindelse med forskellige fritidsaktiviteter (open air-danse-/musikfestivaler, danseklubber osv.). De er næsten altid udformet, så de ligner, og formentlig sælges som, ecstasy. Stoffet fås hovedsagelig i tabletform, og de subjektive virkninger af mCPP og MDMA er til dels sammenlignelige (Bossong m.fl., 2005). Endvidere findes mCPP ofte i kombination med MDMA. Da det er usandsynligt, at dette er resultatet af en tilfældig kontaminering, viser det, at formålet med den bevidste tilsætning af mCPP kan være at forstærke eller ændre virkningerne af MDMA. Der synes kun at være en mindre specifik efterspørgsel efter eller marked for mCPP alene i EU.
Kõige olulisem uus areng 2005. a oli uue psühhoaktiivse aine 1-(3-klorofenüül)piperasiini (mCPP) turule ilmumine ja kiire levik. mCPP on arüül-asendajaga piperasiin, nagu ka bensüülpiperasiin (BZP), aine, mida kontrollitakse varajase hoiatamise süsteemi kaudu alates 1999. aastast. Esimesed ametlikud teated mCPP tuvastamise kohta said EMCDDA ja Europol 2005. a veebruaris-märtsis ning need puudutasid Prantsusmaal ja Rootsis kogutud proove. 2005. a lõpuks olid õiguskaitseasutused konfiskeerinud mCPPd sisaldavaid tablette või oli neid avastatud mitmesuguste meelelahutusürituste käigus (vabaõhu tantsu- ja muusikafestivalidel, tantsuklubides jne) peaaegu kõikides liikmesriikides. Need tabletid näevad peaaegu alati välja nagu ecstasy ja arvatavasti neid selle nime all müüaksegi. Kõnealune uimasti on saadaval peamiselt tablettidena, ning mCPP ja MDMA subjektiivne toime on osaliselt sarnane (Bossong et al., 2005). Samuti leitakse mCPPd sageli kombineerituna MDMAga. Kuna on ebatõenäoline, et tegemist on juhusliku segunemisega, võib arvata, et mCPP lisamise eesmärgiks võib olla MDMA toime võimendamine või muutmine. Tundub, et puhtal kujul mCPP järele ei ole ELis selget nõudmist ega ole sel ka turgu.
Vuonna 2005 tapahtui merkittävä muutos, kun markkinoille ilmaantui uusi psykoaktiivinen aine, 1-(3-klorofenyyli)piperatsiini (mCPP), jonka käyttö levisi nopeasti. Tämä mCPP on aryylisubstituoitu piperatsiini, kuten bentsyylipiperatsiinikin (BZP), jota tiedonvaihtojärjestelmässä on seurattu jo vuodesta 1999 lähtien. Ensimmäiset viralliset ilmoitukset mCPP-havainnoista saapuivat EMCDDA:lle ja Europolille helmi- ja maaliskuussa 2005, ja ne koskivat Ranskassa ja Ruotsissa kerättyjä tietoja. Vuoden 2005 loppuun mennessä lainvalvontaviranomaiset olivat takavarikoineet tai löytäneet mCPP:tä sisältäviä tabletteja erilaisten ajanvietetapahtumien yhteydessä (tanssiin tai musiikkiin liittyvistä ulkoilmatapahtumista, yökerhoista jne.) lähes kaikissa jäsenvaltioissa. Tabletit on lähes aina muotoiltu ekstaasin näköisiksi, ja oletettavasti niitä myös markkinoidaan ekstaasina. Huumetta on tarjolla pääasiassa tabletteina, ja mCPP:n subjektiiviset vaikutukset ovat osittain samankaltaiset kuin MDMA:n (Bossong et al., 2005). Lisäksi mCPP:tä tavataan usein MDMA:han yhdistettynä. Kyse tuskin on tahattomasta sekoittumisesta, vaan todennäköisesti mCPP:tä on lisätty tabletteihin tarkoituksellisesti voimistamaan tai muuntamaan MDMA:n vaikutuksia. EU:ssa näyttää olevan vähän kysyntää tai markkinoita mCPP:lle sellaisenaan.
2005-ben a legfontosabb új fejlemény az 1-(3-klorofenil)piperazin (mCPP) új pszichoaktív anyag megjelenése és gyors terjedése volt. Az mCPP arilcsoporttal helyettesített piperazin, akárcsak a benzilpiperazin (BZP) nevű anyag, amelyet az EWS 1999 óta figyel. Az EMCDDA és az Europol 2005. február-márciusban kapta az első hivatalos értesítéseket az mCPP kimutatásáról, Franciaországban és Svédországban gyűjtött mintákkal kapcsolatban. A bűnüldöző hatóságok 2005 végére már szinte valamennyi tagállamban lefoglaltak vagy találtak mCPP-tartalmú tablettákat, különféle rekreációs tevékenységekkel összefüggésben (szabadtéri zenei/táncos fesztiválokon, táncos szórakozóhelyeken stb.). Ezek külsejüket és feltehetőleg forgalmazásukat tekintve is szinte minden esetben az extasyra hasonlítanak. A kábítószer elsősorban tabletta formájában érhető el; az mCPP és az MDMA szubjektív hatásai részben összemérhetőek (Bossong és mások, 2005). Az mCPP-t emellett gyakran az MDMA-val kombinálva mutatják ki. Mivel nem valószínű, hogy véletlen vegyítésről lenne szó, ez arra utal, hogy az MDMA hatásainak fokozása vagy módosítása érdekében talán szándékosan adnak hozzá mCPP-t. Úgy tűnik, hogy egymagában az mCPP-re csekély mértékben van határozott kereslet vagy piac az EU-ban.
Det mest betydningsfulle ved utviklingen i 2005 var påvisningen og den raske spredningen av det nye psykoaktive stoffet 1-(3-klorofenyl)piperazin (mCPP). mCPP er en aryl-substituert piperazin, på samme måte som benzylpiperazin (BZP), et stoff som har vært under EWS’ overvåking siden 1999. EONN og Europol fikk de første offisielle meldingene om funn av mCPP i februar-mars 2005. Meldingene gjaldt prøver funnet i Frankrike og Sverige. Innen utgangen av 2005 var tabletter som inneholdt mCPP beslaglagt av politi- og tollmyndigheter eller funnet i forbindelse med diverse rekreasjonsaktiviteter (utendørs dance-/musikkfestivaler, dance-klubber, osv.) i nesten alle medlemsstatene. De er omtrent alltid utformet slik at de ligner på, og kan markedsføres som, ecstasy. Stoffet kommer hovedsakelig i tablettform, og de subjektive virkningene av mCPP og MDMA er delvis sammenlignbare (Bossong et al., 2005). I tillegg finnes ofte mCPP i kombinasjon med MDMA. Siden det er lite sannsynlig at dette skyldes tilfeldig forurensning med MDMA, antas det derfor at mCPP aktivt blandes med MDMA for å styrke eller endre effekten av sistnevnte. Det kan synes som om det er lite spesifikk etterspørsel etter eller marked i EU for mCPP som sådan.
Cea mai importantă nouă evoluţie în 2005 a fost apariţia şi răspândirea rapidă a noii substanţe psihoactive 1-(3-clorfenil)piperazină (mCPP). mCPP este o piperazină cu aril substituit, la fel ca benzilpiperazina (BZP), o substanţă monitorizată de EWS din 1999. OEDT şi Europol au primit primele notificări oficiale privind depistarea de mCPP în februarie/martie 2005, în ceea ce priveşte probele colectate în Franţa şi Suedia. Până la sfârşitul anului 2005, tabletele cu conţinut de mCPP au fost capturate de autorităţile de aplicare a legii sau au fost descoperite în diferite contexte de recreere (dans în aer liber/festivaluri de muzică, cluburi de dans etc.) în aproape toate statele membre. Aceste tablete sunt aproape întotdeauna concepute pentru a semăna şi, probabil, a se comercializa ca ecstasy. Drogul este în principal disponibil sub formă de tablete, iar efectele subiective ale mCPP şi MDMA sunt parţial comparabile (Bossong et al., 2005). În plus, mCPP se găseşte deseori în combinaţie cu MDMA. Prin faptul că este puţin probabil ca acest lucru să se datoreze unei contaminări accidentale, se sugerează că adăugarea deliberată de mCPP poate avea scopul de a potenţa sau modifica efectele MDMA. Se pare că nu prea există cerere sau piaţă specifică a mCPP în Uniunea Europeană.
V roku 2005 bolo najvýznamnejším novým vývojom objavenie sa a šírenie novej psychoaktívnej látky 1-(3-chlorofenyl) piperazínu (mCPP). mCPP je piperazín s nahradeným arylom, podobne ako benzylpiperazín (BZP), čo je látka monitorovaná EWS od roku 1999. Prvé oficiálne oznámenia o zistení mCPP dostali EMCDDA a Europol vo februári/marci 2005 v súvislosti so vzorkami odobratými vo Francúzsku a Švédsku. Do konca roku 2005 orgány činné v trestnom konaní zachytili alebo našli tabletky obsahujúce mCPP v súvislosti s viacerými rekreačnými činnosťami (tanečné/hudobné festivaly pod šírym nebom, tanečné kluby atď.) v takmer všetkých členských štátoch. Takmer vždy sú navrhnuté tak, aby vyzerali ako extáza a podľa všetkého sa ako extáza aj predávajú. Droga je dostupná najmä vo forme tabletiek a subjektívne účinky mCPP a MDMA sú čiastočne porovnateľné (Bossong a kol., 2005). Okrem toho sa mCPP často nachádza v kombinácii s MDMA. Keďže je nepravdepodobné, že je to výsledok náhodnej kontaminácie, naznačuje to, že úmyselné pridávanie mCPP môže byť určené na posilnenie alebo modifikovanie účinkov MDMA. Zdá sa, že v EÚ existuje malý špecifický dopyt alebo trh pre mCPP pod jeho vlastným menom.
Najpomembnejše novo dogajanje je bil leta 2005 pojav in hitro širjenje nove psihoaktivne snovi 1-(3-klorofenil)piperazin (mCPP). mCPP je z arilom substituiran piperazin, kot je benzilpiperazin (BZP), snov, ki se spremlja prek sistema zgodnjega opozarjanja že od leta 1999. Prva uradna obvestila o odkritju mCPP sta Center in Europol prejela februarja/marca 2005 v zvezi z vzorci, zbranimi v Franciji in na Švedskem. Do konca leta 2005 so tabletke, ki so vsebovale mCPP, zasegli organi kazenskega pregona ali pa so bile odkrite v okviru različnih prostočasnih dejavnosti (na plesnih/glasbenih festivalih na prostem, v plesnih klubih itd.) v skoraj vseh državah članicah. Skoraj vedno so bile oblikovane tako, da so bile podobne ekstaziju, in domnevno so se tudi podobno prodajale. Droga je na voljo predvsem v obliki tablet, subjektivni učinki mCPP in MDMA pa so delno primerljivi (Bossong et al., 2005). mCPP se pogosto odkrije tudi v kombinaciji z MDMA. Ker ni verjetno, da bi šlo za naključno kontaminacijo, to kaže, da se z namernim dodajanjem mCPP morda želi povečati ali spremeniti učinke MDMA. Kaže, da sta v EU povpraševanje in trg za mCPP kot takšen omejena.
Den mest betydelsefulla nya utvecklingen 2005 var uppdykandet och den snabba spridningen av det nya psykoaktiva ämnet 1-(3-klorofenyl)piperazin (mCPP). mCPP är en aryl-substituterad piperazin, precis som benzylpiperazin (BZP) som är ett ämne som övervakas genom förvarningssystemet sedan 1999. ECNN och Europol mottog i februari/mars 2005 de första officiella anmälningarna av upptäckt av mCPP i prov som hade samlats in i Frankrike och Sverige. I slutet av 2005 hade tabletter innehållande mCPP beslagtagits av kontrollorgan eller påträffats i olika nöjesmiljöer (dans/musikfestivaler, dansklubbar etc.) i nästan alla medlemsstater. Tabletterna är nästan alltid utformade för att se ut som, och sannolikt säljas som, ecstasy. Drogen är främst tillgänglig i tablettform och de subjektiva effekterna av mCPP och MDMA är delvis jämförbara (Bossong et al., 2005). mCPP påträffas dessutom ofta i kombination med MDMA. Det är föga troligt att detta beror på oavsiktlig kontamination och tyder istället på att avsiktlig tillförsel av mCPP kan vara avsedd att förstärka eller modifiera effekterna av MDMA. Det förefaller finnas liten specifik efterfrågan eller marknad för mCPP i EU.
2005’teki en dikkate değer yeni gelişme, yeni psikoaktif madde 1-(3-klorofenil)piperazinin (mCPP) ortaya çıkışı ve hızla yayılmasıydı. mCPP, benzilpiperazin (BZP) gibi aril mukabili bir piperazin olup EWS tarafından 1999’dan beri izlenen bir maddedir. Fransa ve İsveç’te toplanan numunelerle ilgili olarak, mCPP tespitlerinin ilk resmi bildirimleri EMCDDA ve Europol tarafından Şubat/Mart 2005’te alınmıştır. mCPP içeren haplar 2005 sonu itibariyle, neredeyse tüm Üye Devletler’de kanun uygulayıcı kurumlar tarafından ele geçirilmiş veya çeşitli eğlence amaçlı faaliyetlerde (açık hava dans/müzik festivalleri, dans klüpleri, vs.) bulunmuştur. Hemen her zaman ecstasy’e benzeyecek şekilde tasarlanmakta büyük ihtimalle ecstasy gibi pazarlanmaktadır. Bu uyuşturucu en çok hap şeklinde bulunmaktadır ve mCPP ile MDMA’nın öznel etkileri kısmen karşılaştırılabilir niteliktedir (Bossong vd., 2005). Ayrıca, mCPP genellikle MDMA’yla birleşik olarak bulunmaktadır. Bunun kazara bir bulaşmadan kaynaklanması olası olmadığından, kasıtlı olarak mCPP eklenmesinin MDMA’nın etkilerini değiştirmek veya artırmak amaçlı olmasının mümkün olduğu anlamına gelmektedir. AB’de tek başına mCPP’ye özel, spesifik talep veya pazar az gibi görünmektedir.
Svarīgākais jaunums 2005. gadā ir bijusi jaunās psihoaktīvās vielas 1-(3-hlorofenil)piperazīna (mCPP) parādīšanās un straujā izplatīšanās. Viela mCPP ir arilsubstituēts piperazīns tāpat kā benzilpiperazīns (BZP), ko EWS pārrauga kopš 1999. gada. Pirmos oficiālos paziņojumus par mCPP atklāšanu EMCDDA un Eiropols ir saņēmis 2005. gada martā/februārī saistībā ar Francijā un Zviedrijā iegūtiem paraugiem. Līdz 2005. gada beigām tiesiskās kārtības nodrošināšanas iestādes bija atsavinājušas mCPP saturošas tabletes gandrīz visās dalībvalstīs, turklāt tabletes bija atrastas arī dažādos izkaides apstākļos (brīvdabas deju/mūzikas festivālos, deju klubos utt.). Gandrīz vienmēr šīs tabletes pēc izskata atgādina ekstazī tabletes un visticamāk tās arī pārdod kā ekstazī tabletes. Jaunā narkotika lielākoties ir sastopama tablešu formā, un mCPP un MDMA subjektīvā iedarbība ir daļēji līdzīga (Bossong u.c., 2005. g.). Turklāt mCPP bieži ir sastopams kombinācijā ar MDMA. Tā kā ir maz ticams, ka šāds sajaukums varētu rasties nejauša piesārņojuma rezultātā, jādomā, ka tīšās mCPP pievienošanas mērķis varētu būt MDMA iedarbības pastiprināšana vai modifikācija. Izskatās, ka mCPP ES pats par sevi ir maz pieprasīts un šīs vielas tirgus ir neliels.
  RozdziaÅ‚ 3: Konopie in...  
(80) Patrz tabela TDI-11 (część ii) i (część ix) w Biuletynie statystycznym za 2006 r.
(80) See Table TDI-11 (part ii) and (part ix) in the 2006 statistical bulletin.
(80) Voir tableau TDI-11 (partie ii) et (partie ix) du bulletin statistique 2006.
(80) Siehe Tabelle TDI-11 (Teil ii) und (Teil ix) im Statistical Bulletin 2006.
(80) Véase el cuadro TDI-11 (parte ii) y (parte ix) del boletín estadístico de 2006.
(80) Cfr. la tabella TDI-11 (parte ii) e (parte ix) nel bollettino statistico 2006.
(80) Ver quadro TDI-11 (parte ii) e (parte ix) no Boletim Estatístico de 2006.
(80) Βλέπε Πίνακα TDI-11 (μέρος ii) και (μέρος ix) στο Δελτίο στατιστικών στοιχείων 2006.
(80) Zie tabel TDI-11 (deel ii) en (deel ix) in het Statistical Bulletin 2006.
(80) Viz tab. TDI-11 (část ii) a (část ix) ve Statistickém věstníku 2006.
(80) Se tabel TDI-11 (del ii) og (del ix) i Statistical bulletin 2006.
(80) Vt tabel TDI-11 (ii osa) ja (ix osa) 2006. a statistikabülletäänis.
(80) Ks. taulukko TDI-11 (osa ii) ja (osa ix) vuoden 2006 Tilastotiedotteessa.
(80) . a TDI-11 (ii. rész) és (ix. rész) táblázatot a 2006. évi statisztikai közlönyben.
(80) Se tabell TDI-11 (del ii) i Statistiske opplysninger 2006.
(80) Vezi Tabelul TDI-11 (partea ii) şi (partea ix) din Buletinul statistic 2006.
(80) Pozri tabuľku TDI-11 (časť ii) a (časť ix) v štatistickej ročenke 2006.
(80) Glej tabelo TDI-11 (del ii) in (del ix) v Statističnem biltenu 2006.
(80) Se tabell TDI-11 (part ii) och (part ix) i statistikbulletinen 2006.
(80) Bkz. 2006 istatistik bülteninde Tablo TDI-11 (bölüm ii) ve (bölüm ix).
(80) Skatīt tabulu TDI-11 (ii. daļu) un (ix. daļu) 2006. gada statistikas biļetenā.
  RozdziaÅ‚ 4: Amfetaminy...  
było pojawienie się i szybkie rozpowszechnienie nowej substancji psychoaktywnej – 1-(3-chlorofenylo)piperazyny (mCPP). mCPP oznacza pochodną piperazyny podstawioną grupą arylową, np. benzylopiperazynę (BZP), substancję monitorowaną przez system wczesnego ostrzegania od 1999 r.
The most significant new development in 2005 was the appearance and rapid spread of the new psychoactive substance 1-(3-chlorophenyl)piperazine (mCPP). mCPP is an aryl-substituted piperazine, as is benzylpiperazine (BZP), a substance monitored by the EWS since 1999. The first official notifications of the detection of mCPP were received by the EMCDDA and Europol in February/March 2005, concerning samples collected in France and Sweden. By the end of 2005, mCPP-containing tablets had been seized by the law enforcement authorities or found in the context of various recreational activities (open-air dance/music festivals, dance clubs, etc.) in almost all Member States. They are almost always designed to look like, and presumably marketed as, ecstasy. The drug is chiefly available in tablet form, and the subjective effects of mCPP and MDMA are partially comparable (Bossong et al., 2005). In addition, mCPP is often found in combination with MDMA. Since this is unlikely to be the result of accidental contamination, it suggests that the deliberate addition of mCPP may be intended to potentiate or modify the effects of MDMA. There seems to be little specific demand or market for mCPP in its own right in the EU.
Le nouveau développement le plus significatif survenu en 2005 a été l'apparition et la diffusion rapide de la nouvelle substance psychoactive qu'est la 1‑(3‑chlorophényl)piperazine (mCPP). La mCPP est une pipérazine avec substitution du noyau aromatique, comme la benzylpipérazine (BZP), une substance surveillée par le système d'alerte rapide depuis 1999. L'OEDT et Europol ont reçu les premières notifications officielles de signalement de la mCPP en février-mars 2005. Elles concernaient des échantillons trouvés en France et en Suède. Fin 2005, des comprimés contenant de la mCPP ont été saisis par les services répressifs ou trouvés dans le cadre de diverses activités de loisirs (festivals de danse ou de musique en plein air, discothèques, etc.) dans presque tous les États membres. Elles sont pratiquement toujours élaborées de manière à ressembler à de l'ecstasy et sont, selon toute hypothèse, vendues comme ecstasy. Cette drogue est surtout disponible sous la forme de comprimés et les effets subjectifs de la mCPP et du MDMA sont en partie comparables (Bossong et al., 2005). Par ailleurs, la mCPP est souvent combinée à du MDMA. Étant donné qu'il est peu probable qu'il s'agisse du résultat d'une contamination accidentelle, cette constatation donne à penser que l'ajout délibéré de mCPP pourrait avoir pour but de renforcer ou de modifier les effets du MDMA. Il semble qu'il n'existe qu'une faible demande ou un petit marché spécifique pour la mCPP propremente dit dans l'UE.
Die wichtigste neue Entwicklung des Jahres 2005 war das Auftauchen und die rasche Verbreitung der neuen psychoaktiven Substanz 1-(3-Chlorphenyl)-Piperazin (mCPP). mCPP ist ebenso wie Benzylpiperazin (BZP), das seit 1999 im Rahmen des Frühwarnsystems beobachtet wird, ein Aryl-substituiertes Piperazin. Die ersten offiziellen Meldungen über den Nachweis von mCPP gingen im Februar/März 2005 bei der EBDD und Europol ein und betrafen Stichproben aus Frankreich und Schweden. Bis Ende 2005 wurden in fast allen Mitgliedstaaten mCPP-haltige Tabletten von den Strafverfolgungsbehörden sichergestellt oder im Rahmen verschiedener Freizeitveranstaltungen (Open-Air-Tanz-/-Musikfestivals, Tanzlokale usw.) gefunden. Fast immer sehen sie aus wie Ecstasy und werden vermutlich auch als solches gehandelt. mCPP ist vorwiegend in Tablettenform erhältlich, und seine subjektive Wirkung ist teilweise mit der von MDMA vergleichbar (Bossong et al., 2005). Darüber hinaus wird mCPP häufig in Kombination mit MDMA nachgewiesen. Da es unwahrscheinlich ist, dass dies auf eine versehentliche Verunreinigung zurückzuführen ist, liegt der Schluss nahe, dass mCPP vorsätzlich beigemischt wird, um eine Verstärkung oder Veränderung der Wirkung des MDMA zu erzielen. mCPP alleine wird in der EU offenbar weder in größerem Umfang nachgefragt, noch gibt es einen speziellen Markt für diese Droge.
El nuevo desarrollo más significativo en 2005 fue la aparición y rápida expansión de la nueva sustancia psicoactiva 1-(3-clorofenil)piperazina (mCPP). La sustancia mCPP es una piperazina aril sustituida, al igual que la benzilpiperazina (BZP), una sustancia controlada por el SAR desde 1999. El OEDT y Europol recibieron las primeras notificaciones oficiales de la detección de mCPP en febrero y marzo de 2005, a raíz de unas muestras recogidas en Francia y Suecia. Hasta finales de 2005, las fuerzas y cuerpos de seguridad incautaron pastillas que contenían mCPP, o éstas se encontraron en el marco de diferentes actividades recreativas (festivales de baile/música al aire libre, locales de baile, etc.) en casi todos los Estados miembros. En casi todos los casos se habían diseñado para tener el mismo aspecto que el éxtasis y probablemente ser comercializadas como tal. La droga se encuentra disponible principalmente en forma de pastilla, y los efectos subjetivos de la mCPP se pueden comparar en parte a los de la MDMA (Bossong et al., 2005). Además, la mCPP suele encontrarse en combinación con MDMA. Puesto que es muy poco probable que esta combinación sea fruto de una contaminación accidental, este hecho sugiere que con la adición deliberada de mCPP se pretende potenciar o modificar los efectos de la MDMA. Aparentemente, en la UE no existe una gran demanda específica de la mCPP ni un mercado especial para esta droga.
La novità più significativa nel 2005 è stata la comparsa e la rapida diffusione della nuova sostanza psicoattiva 1-(3-clorofenil)piperazina (mCPP). La mCPP è una piperazina di aril sostituito, come la benzilpiperazina (BZP), una sostanza monitorata dall’EWS dal 1999. Le prime notifiche ufficiali di individuazione della mCPP sono state inviate all’OEDT e all’Europol nel febbraio/marzo 2005 e riguardano campioni raccolti in Francia e Svezia. Alla fine del 2005 le forze di polizia avevano sequestrato o trovato pasticche a base di mCPP nell’ambito di diverse attività ricreative (danza all’aria aperta/festival musicali, locali da ballo, ecc.) in quasi tutti gli Stati membri. Nella quasi totalità dei casi le pasticche erano state fabbricate in modo che somigliassero all’ecstasy e presumibilmente vendute come ecstasy. La droga è perlopiù disponibile sotto forma di pasticca e gli effetti soggettivi di mCPP e MDMA possono essere parzialmente equiparati (Bossong e altri, 2005). Inoltre, spesso la mCPP viene associata alla MDMA. Essendo improbabile che questo sia il frutto di una contaminazione accidentale, sembra di capire che l’aggiunta intenzionale di mCPP sia fatta per potenziare o modificare gli effetti della MDMA. La domanda specifica o il mercato specifico della mCPP sembrano di poco conto nell’Unione europea.
A evolução mais significativa ocorrida em 2005 foi o aparecimento e a rápida expansão da nova substância psicoactiva 1-(3-clorofenil) piperazina (mCPP). A mCPP é uma piperazina substituível pelo aril, tal como a benzilpiperazina (BZP), uma substância monitorizada pelo EWS desde 1999. As primeiras notificações oficiais da detecção de mCPP foram recebidas pelo OEDT e pela Europol em Fevereiro/Março de 2005, e referiam-se a amostras colhidas em França e na Suécia. Em finais de 2005, as autoridades de aplicação da lei apreenderam comprimidos com mCPP, ou detectaram-nos no contexto de várias actividades recreativas (dança ao ar livre/festivais de música, clubes de dança, etc.), em quase todos os Estados-Membros. Estes comprimidos são quase sempre desenhados de modo a assemelhar-se e, presumivelmente, a serem comercializados como ecstasy. A droga está principalmente disponível em comprimidos, sendo os efeitos subjectivos da mCPP e do MDMA parcialmente comparáveis (Bossong et al., 2005). Além disso, a mCPP é frequentemente encontrada em combinação com o MDMA. Dado ser improvável que esta situação resulte de uma contaminação acidental, afigura-se que a adição deliberada de mCPP se poderá destinar a potenciar ou alterar os efeitos do MDMA. Na UE parece existir pouca procura específica, ou um mercado específico, para a mCPP propriamente dita.
Η πιο σημαντική νέα εξέλιξη το 2005 ήταν η εμφάνιση και η ραγδαία εξάπλωση της νέας ψυχοδραστικής ουσίας 1-(3-χλωροφαινυλο)πιπεραζίνης (mCPP). Η mCPP είναι μια πιπεραζίνη υποκατάστασης αρυλίου, όπως είναι και η βενζυλοπιπεραζίνη (BZP), ουσία που παρακολουθείται από το EWS από το 1999. Οι πρώτες επίσημες γνωστοποιήσεις ανίχνευσης mCPP λήφθηκαν από το ΕΚΠΝΤ και την Ευρωπόλ τον Φεβρουάριο/Μάρτιο 2005 και αφορούσαν δείγματα που λήφθηκαν στη Γαλλία και τη Σουηδία. Έως τα τέλη του 2005, χάπια που περιείχαν mCPP κατασχέθηκαν από τις αρχές επιβολής του νόμου ή εντοπίστηκαν στο πλαίσιο διάφορων ψυχαγωγικών δραστηριοτήτων (υπαίθρια φεστιβάλ χορού/μουσικής, χορευτικά κλαμπ κλπ.) σε όλα σχεδόν τα κράτη μέλη. Σχεδόν πάντοτε είναι σχεδιασμένα ώστε να μοιάζουν με, και πιθανώς να διατίθενται ως, έκσταση. Το ναρκωτικό διατίθεται κυρίως σε μορφή χαπιού και τα υποκειμενικά αποτελέσματα της mCPP και της MDMA είναι μερικώς συγκρίσιμα (Bossong κ.ά., 2005). Επίσης, η mCPP συχνά βρίσκεται σε συνδυασμό με MDMA. Καθώς κάτι τέτοιο δεν είναι πιθανό να είναι αποτέλεσμα τυχαίας μόλυνσης υποδηλώνει ότι η σκόπιμη προσθήκη mCPP ενδεχομένως να έχει σκοπό την ενίσχυση ή την τροποποίηση των αποτελεσμάτων της MDMA. Η ζήτηση ή η αγορά της mCPP για αυτοτελή χρήση φαίνεται να είναι περιορισμένη στην ΕΕ.
De belangrijkste nieuwe ontwikkeling in 2005 was de komst en snelle verspreiding van de nieuwe psychoactieve stof 1-(3-chlorofenyl)piperazine (mCPP). mCPP is een aryl-gesubstitueerde piperazine, evenals benzylpiperazine (BZP), een stof die sinds 1999 door het EWS wordt gevolgd. De eerste officiële meldingen van waarneming van mCPP zijn in februari/maart 2005 ontvangen door het EWDD en Europol naar aanleiding van steekproeven die zijn genomen in Frankrijk en Zweden. Tegen het einde van 2005 zijn in bijna alle lidstaten pillen met mCPP in beslag genomen door de rechtshandhavingsinstanties of aangetroffen in de context van uiteenlopende recreatieve activiteiten (dance- of muziekfestivals in de open lucht, danceclubs e.d.). Ze zien er vrijwel steeds als ecstasy uit en worden vermoedelijk ook als zodanig verkocht. De drug is vooral als pil verkrijgbaar en de subjectieve werking van mCPP is gedeeltelijk vergelijkbaar met die van MDMA (Bossong et al., 2005). Daarnaast wordt mCPP vaak aangetroffen in combinatie met MDMA. Dit is waarschijnlijk niet het gevolg van toevallige verontreiniging, en dat wijst erop dat mCPP mogelijk bewust wordt toegevoegd om de werking van MDMA te versterken of te beïnvloeden. Er schijnt in de EU weinig vraag naar, of nauwelijks een markt voor, mCPP op zich te zijn.
Nejvýznamnější nový posun v roce 2005 představovalo objevení a rychlé rozšíření nové psychoaktivní látky 1-(3-chlorfenyl)piperazinu (mCPP). mCPP je piperazin s nahrazeným arylem, stejně jako benzylpiperazin (BZP), což je látka sledovaná prostřednictvím systému včasného varování od roku 1999. První oficiální upozornění na detekci mCPP bylo EMCDDA a Europolem přijato v únoru/březnu 2005 a týkalo se vzorků získaných ve Francii a Švédsku. Do konce roku 2005 byly tablety obsahující mCPP zadrženy orgány činnými v trestním řízení či zjištěny v souvislosti s nejrůznějšími volnočasovými aktivitami (tanečními či hudebními festivaly pod širým nebem, tanečními kluby apod.) takřka ve všech členských státech. Tablety téměř vždy svým vzhledem připomínají extázi a jako extáze se také podle všeho prodávají. Droga je k dispozici především ve formě tablet a subjektivní účinky mCPP a MDMA jsou do jisté míry srovnatelné (Bossong a kol., 2005). Navíc se mCPP často nachází v kombinaci s MDMA. Protože je nepravděpodobné, že by k tomu došlo náhodnou kontaminací, zdá se, že úmyslným přidáním mCPP se mají účinky MDMA umocňovat či upravovat. V rámci EU prakticky neexistuje specifická poptávka po mCPP či trh s touto látkou.
Den væsentligste nye udvikling i 2005 var fremkomsten og den hurtige udbredelse af det nye psykoaktive stof 1-(3-chlorphenyl)piperazin (mCPP). mCPP er en arylsubstitueret piperazin, og det samme gælder benzylpiperazin (BZP), et stof, der er blevet overvåget af EWS siden 1999. De første officielle indberetninger af, at der var påvist mCPP, blev modtaget af EONN og Europol i februar/marts 2005, vedrørende prøver indsamlet i Frankrig og Sverige. Inden udgangen af 2005 var tabletter, der indeholdt mCPP, blevet beslaglagt af retshåndhævelsesmyndighederne i næsten alle medlemsstater eller fundet i forbindelse med forskellige fritidsaktiviteter (open air-danse-/musikfestivaler, danseklubber osv.). De er næsten altid udformet, så de ligner, og formentlig sælges som, ecstasy. Stoffet fås hovedsagelig i tabletform, og de subjektive virkninger af mCPP og MDMA er til dels sammenlignelige (Bossong m.fl., 2005). Endvidere findes mCPP ofte i kombination med MDMA. Da det er usandsynligt, at dette er resultatet af en tilfældig kontaminering, viser det, at formålet med den bevidste tilsætning af mCPP kan være at forstærke eller ændre virkningerne af MDMA. Der synes kun at være en mindre specifik efterspørgsel efter eller marked for mCPP alene i EU.
Kõige olulisem uus areng 2005. a oli uue psühhoaktiivse aine 1-(3-klorofenüül)piperasiini (mCPP) turule ilmumine ja kiire levik. mCPP on arüül-asendajaga piperasiin, nagu ka bensüülpiperasiin (BZP), aine, mida kontrollitakse varajase hoiatamise süsteemi kaudu alates 1999. aastast. Esimesed ametlikud teated mCPP tuvastamise kohta said EMCDDA ja Europol 2005. a veebruaris-märtsis ning need puudutasid Prantsusmaal ja Rootsis kogutud proove. 2005. a lõpuks olid õiguskaitseasutused konfiskeerinud mCPPd sisaldavaid tablette või oli neid avastatud mitmesuguste meelelahutusürituste käigus (vabaõhu tantsu- ja muusikafestivalidel, tantsuklubides jne) peaaegu kõikides liikmesriikides. Need tabletid näevad peaaegu alati välja nagu ecstasy ja arvatavasti neid selle nime all müüaksegi. Kõnealune uimasti on saadaval peamiselt tablettidena, ning mCPP ja MDMA subjektiivne toime on osaliselt sarnane (Bossong et al., 2005). Samuti leitakse mCPPd sageli kombineerituna MDMAga. Kuna on ebatõenäoline, et tegemist on juhusliku segunemisega, võib arvata, et mCPP lisamise eesmärgiks võib olla MDMA toime võimendamine või muutmine. Tundub, et puhtal kujul mCPP järele ei ole ELis selget nõudmist ega ole sel ka turgu.
Vuonna 2005 tapahtui merkittävä muutos, kun markkinoille ilmaantui uusi psykoaktiivinen aine, 1-(3-klorofenyyli)piperatsiini (mCPP), jonka käyttö levisi nopeasti. Tämä mCPP on aryylisubstituoitu piperatsiini, kuten bentsyylipiperatsiinikin (BZP), jota tiedonvaihtojärjestelmässä on seurattu jo vuodesta 1999 lähtien. Ensimmäiset viralliset ilmoitukset mCPP-havainnoista saapuivat EMCDDA:lle ja Europolille helmi- ja maaliskuussa 2005, ja ne koskivat Ranskassa ja Ruotsissa kerättyjä tietoja. Vuoden 2005 loppuun mennessä lainvalvontaviranomaiset olivat takavarikoineet tai löytäneet mCPP:tä sisältäviä tabletteja erilaisten ajanvietetapahtumien yhteydessä (tanssiin tai musiikkiin liittyvistä ulkoilmatapahtumista, yökerhoista jne.) lähes kaikissa jäsenvaltioissa. Tabletit on lähes aina muotoiltu ekstaasin näköisiksi, ja oletettavasti niitä myös markkinoidaan ekstaasina. Huumetta on tarjolla pääasiassa tabletteina, ja mCPP:n subjektiiviset vaikutukset ovat osittain samankaltaiset kuin MDMA:n (Bossong et al., 2005). Lisäksi mCPP:tä tavataan usein MDMA:han yhdistettynä. Kyse tuskin on tahattomasta sekoittumisesta, vaan todennäköisesti mCPP:tä on lisätty tabletteihin tarkoituksellisesti voimistamaan tai muuntamaan MDMA:n vaikutuksia. EU:ssa näyttää olevan vähän kysyntää tai markkinoita mCPP:lle sellaisenaan.
2005-ben a legfontosabb új fejlemény az 1-(3-klorofenil)piperazin (mCPP) új pszichoaktív anyag megjelenése és gyors terjedése volt. Az mCPP arilcsoporttal helyettesített piperazin, akárcsak a benzilpiperazin (BZP) nevű anyag, amelyet az EWS 1999 óta figyel. Az EMCDDA és az Europol 2005. február-márciusban kapta az első hivatalos értesítéseket az mCPP kimutatásáról, Franciaországban és Svédországban gyűjtött mintákkal kapcsolatban. A bűnüldöző hatóságok 2005 végére már szinte valamennyi tagállamban lefoglaltak vagy találtak mCPP-tartalmú tablettákat, különféle rekreációs tevékenységekkel összefüggésben (szabadtéri zenei/táncos fesztiválokon, táncos szórakozóhelyeken stb.). Ezek külsejüket és feltehetőleg forgalmazásukat tekintve is szinte minden esetben az extasyra hasonlítanak. A kábítószer elsősorban tabletta formájában érhető el; az mCPP és az MDMA szubjektív hatásai részben összemérhetőek (Bossong és mások, 2005). Az mCPP-t emellett gyakran az MDMA-val kombinálva mutatják ki. Mivel nem valószínű, hogy véletlen vegyítésről lenne szó, ez arra utal, hogy az MDMA hatásainak fokozása vagy módosítása érdekében talán szándékosan adnak hozzá mCPP-t. Úgy tűnik, hogy egymagában az mCPP-re csekély mértékben van határozott kereslet vagy piac az EU-ban.
Det mest betydningsfulle ved utviklingen i 2005 var påvisningen og den raske spredningen av det nye psykoaktive stoffet 1-(3-klorofenyl)piperazin (mCPP). mCPP er en aryl-substituert piperazin, på samme måte som benzylpiperazin (BZP), et stoff som har vært under EWS’ overvåking siden 1999. EONN og Europol fikk de første offisielle meldingene om funn av mCPP i februar-mars 2005. Meldingene gjaldt prøver funnet i Frankrike og Sverige. Innen utgangen av 2005 var tabletter som inneholdt mCPP beslaglagt av politi- og tollmyndigheter eller funnet i forbindelse med diverse rekreasjonsaktiviteter (utendørs dance-/musikkfestivaler, dance-klubber, osv.) i nesten alle medlemsstatene. De er omtrent alltid utformet slik at de ligner på, og kan markedsføres som, ecstasy. Stoffet kommer hovedsakelig i tablettform, og de subjektive virkningene av mCPP og MDMA er delvis sammenlignbare (Bossong et al., 2005). I tillegg finnes ofte mCPP i kombinasjon med MDMA. Siden det er lite sannsynlig at dette skyldes tilfeldig forurensning med MDMA, antas det derfor at mCPP aktivt blandes med MDMA for å styrke eller endre effekten av sistnevnte. Det kan synes som om det er lite spesifikk etterspørsel etter eller marked i EU for mCPP som sådan.
Cea mai importantă nouă evoluţie în 2005 a fost apariţia şi răspândirea rapidă a noii substanţe psihoactive 1-(3-clorfenil)piperazină (mCPP). mCPP este o piperazină cu aril substituit, la fel ca benzilpiperazina (BZP), o substanţă monitorizată de EWS din 1999. OEDT şi Europol au primit primele notificări oficiale privind depistarea de mCPP în februarie/martie 2005, în ceea ce priveşte probele colectate în Franţa şi Suedia. Până la sfârşitul anului 2005, tabletele cu conţinut de mCPP au fost capturate de autorităţile de aplicare a legii sau au fost descoperite în diferite contexte de recreere (dans în aer liber/festivaluri de muzică, cluburi de dans etc.) în aproape toate statele membre. Aceste tablete sunt aproape întotdeauna concepute pentru a semăna şi, probabil, a se comercializa ca ecstasy. Drogul este în principal disponibil sub formă de tablete, iar efectele subiective ale mCPP şi MDMA sunt parţial comparabile (Bossong et al., 2005). În plus, mCPP se găseşte deseori în combinaţie cu MDMA. Prin faptul că este puţin probabil ca acest lucru să se datoreze unei contaminări accidentale, se sugerează că adăugarea deliberată de mCPP poate avea scopul de a potenţa sau modifica efectele MDMA. Se pare că nu prea există cerere sau piaţă specifică a mCPP în Uniunea Europeană.
V roku 2005 bolo najvýznamnejším novým vývojom objavenie sa a šírenie novej psychoaktívnej látky 1-(3-chlorofenyl) piperazínu (mCPP). mCPP je piperazín s nahradeným arylom, podobne ako benzylpiperazín (BZP), čo je látka monitorovaná EWS od roku 1999. Prvé oficiálne oznámenia o zistení mCPP dostali EMCDDA a Europol vo februári/marci 2005 v súvislosti so vzorkami odobratými vo Francúzsku a Švédsku. Do konca roku 2005 orgány činné v trestnom konaní zachytili alebo našli tabletky obsahujúce mCPP v súvislosti s viacerými rekreačnými činnosťami (tanečné/hudobné festivaly pod šírym nebom, tanečné kluby atď.) v takmer všetkých členských štátoch. Takmer vždy sú navrhnuté tak, aby vyzerali ako extáza a podľa všetkého sa ako extáza aj predávajú. Droga je dostupná najmä vo forme tabletiek a subjektívne účinky mCPP a MDMA sú čiastočne porovnateľné (Bossong a kol., 2005). Okrem toho sa mCPP často nachádza v kombinácii s MDMA. Keďže je nepravdepodobné, že je to výsledok náhodnej kontaminácie, naznačuje to, že úmyselné pridávanie mCPP môže byť určené na posilnenie alebo modifikovanie účinkov MDMA. Zdá sa, že v EÚ existuje malý špecifický dopyt alebo trh pre mCPP pod jeho vlastným menom.
Najpomembnejše novo dogajanje je bil leta 2005 pojav in hitro širjenje nove psihoaktivne snovi 1-(3-klorofenil)piperazin (mCPP). mCPP je z arilom substituiran piperazin, kot je benzilpiperazin (BZP), snov, ki se spremlja prek sistema zgodnjega opozarjanja že od leta 1999. Prva uradna obvestila o odkritju mCPP sta Center in Europol prejela februarja/marca 2005 v zvezi z vzorci, zbranimi v Franciji in na Švedskem. Do konca leta 2005 so tabletke, ki so vsebovale mCPP, zasegli organi kazenskega pregona ali pa so bile odkrite v okviru različnih prostočasnih dejavnosti (na plesnih/glasbenih festivalih na prostem, v plesnih klubih itd.) v skoraj vseh državah članicah. Skoraj vedno so bile oblikovane tako, da so bile podobne ekstaziju, in domnevno so se tudi podobno prodajale. Droga je na voljo predvsem v obliki tablet, subjektivni učinki mCPP in MDMA pa so delno primerljivi (Bossong et al., 2005). mCPP se pogosto odkrije tudi v kombinaciji z MDMA. Ker ni verjetno, da bi šlo za naključno kontaminacijo, to kaže, da se z namernim dodajanjem mCPP morda želi povečati ali spremeniti učinke MDMA. Kaže, da sta v EU povpraševanje in trg za mCPP kot takšen omejena.
Den mest betydelsefulla nya utvecklingen 2005 var uppdykandet och den snabba spridningen av det nya psykoaktiva ämnet 1-(3-klorofenyl)piperazin (mCPP). mCPP är en aryl-substituterad piperazin, precis som benzylpiperazin (BZP) som är ett ämne som övervakas genom förvarningssystemet sedan 1999. ECNN och Europol mottog i februari/mars 2005 de första officiella anmälningarna av upptäckt av mCPP i prov som hade samlats in i Frankrike och Sverige. I slutet av 2005 hade tabletter innehållande mCPP beslagtagits av kontrollorgan eller påträffats i olika nöjesmiljöer (dans/musikfestivaler, dansklubbar etc.) i nästan alla medlemsstater. Tabletterna är nästan alltid utformade för att se ut som, och sannolikt säljas som, ecstasy. Drogen är främst tillgänglig i tablettform och de subjektiva effekterna av mCPP och MDMA är delvis jämförbara (Bossong et al., 2005). mCPP påträffas dessutom ofta i kombination med MDMA. Det är föga troligt att detta beror på oavsiktlig kontamination och tyder istället på att avsiktlig tillförsel av mCPP kan vara avsedd att förstärka eller modifiera effekterna av MDMA. Det förefaller finnas liten specifik efterfrågan eller marknad för mCPP i EU.
2005’teki en dikkate değer yeni gelişme, yeni psikoaktif madde 1-(3-klorofenil)piperazinin (mCPP) ortaya çıkışı ve hızla yayılmasıydı. mCPP, benzilpiperazin (BZP) gibi aril mukabili bir piperazin olup EWS tarafından 1999’dan beri izlenen bir maddedir. Fransa ve İsveç’te toplanan numunelerle ilgili olarak, mCPP tespitlerinin ilk resmi bildirimleri EMCDDA ve Europol tarafından Şubat/Mart 2005’te alınmıştır. mCPP içeren haplar 2005 sonu itibariyle, neredeyse tüm Üye Devletler’de kanun uygulayıcı kurumlar tarafından ele geçirilmiş veya çeşitli eğlence amaçlı faaliyetlerde (açık hava dans/müzik festivalleri, dans klüpleri, vs.) bulunmuştur. Hemen her zaman ecstasy’e benzeyecek şekilde tasarlanmakta büyük ihtimalle ecstasy gibi pazarlanmaktadır. Bu uyuşturucu en çok hap şeklinde bulunmaktadır ve mCPP ile MDMA’nın öznel etkileri kısmen karşılaştırılabilir niteliktedir (Bossong vd., 2005). Ayrıca, mCPP genellikle MDMA’yla birleşik olarak bulunmaktadır. Bunun kazara bir bulaşmadan kaynaklanması olası olmadığından, kasıtlı olarak mCPP eklenmesinin MDMA’nın etkilerini değiştirmek veya artırmak amaçlı olmasının mümkün olduğu anlamına gelmektedir. AB’de tek başına mCPP’ye özel, spesifik talep veya pazar az gibi görünmektedir.
Svarīgākais jaunums 2005. gadā ir bijusi jaunās psihoaktīvās vielas 1-(3-hlorofenil)piperazīna (mCPP) parādīšanās un straujā izplatīšanās. Viela mCPP ir arilsubstituēts piperazīns tāpat kā benzilpiperazīns (BZP), ko EWS pārrauga kopš 1999. gada. Pirmos oficiālos paziņojumus par mCPP atklāšanu EMCDDA un Eiropols ir saņēmis 2005. gada martā/februārī saistībā ar Francijā un Zviedrijā iegūtiem paraugiem. Līdz 2005. gada beigām tiesiskās kārtības nodrošināšanas iestādes bija atsavinājušas mCPP saturošas tabletes gandrīz visās dalībvalstīs, turklāt tabletes bija atrastas arī dažādos izkaides apstākļos (brīvdabas deju/mūzikas festivālos, deju klubos utt.). Gandrīz vienmēr šīs tabletes pēc izskata atgādina ekstazī tabletes un visticamāk tās arī pārdod kā ekstazī tabletes. Jaunā narkotika lielākoties ir sastopama tablešu formā, un mCPP un MDMA subjektīvā iedarbība ir daļēji līdzīga (Bossong u.c., 2005. g.). Turklāt mCPP bieži ir sastopams kombinācijā ar MDMA. Tā kā ir maz ticams, ka šāds sajaukums varētu rasties nejauša piesārņojuma rezultātā, jādomā, ka tīšās mCPP pievienošanas mērķis varētu būt MDMA iedarbības pastiprināšana vai modifikācija. Izskatās, ka mCPP ES pats par sevi ir maz pieprasīts un šīs vielas tirgus ir neliels.
  RozdziaÅ‚ 7: Choroby za...  
(200) Patrz tabela DRD-1 (część iii) i (część iv) w Biuletynie statystycznym za 2006 r.
(200) See Table DRD-1 (part iii) and (part iv) in the 2006 statistical bulletin.
(200) Voir tableau DRD-1 (partie iii) et (partie iv) du bulletin statistique 2006.
(200) Siehe Tabelle DRD-1 (Teil iii) und (Teil iv) im Statistical Bulletin 2006.
(200) Véase el cuadro DRD-1 (parte iii) y (parte iv) del boletín estadístico de 2006.
(200) Cfr. il grafico DRD-1 (parte iii) e (parte iv) nel bollettino statistico 2006.
(200) Ver quadro DRD-1 (parte iii) e (parte iv) no Boletim Estatístico de 2006.
(200) Βλέπε Διάγραμμα DRD-1(μέρος iii) και (μέρος iv) στο Δελτίο στατιστικών στοιχείων 2006.
(200) Zie tabel DRD-1 (deel iii) en (deel iv) in het Statistical Bulletin 2006.
(200) Viz tab. DRD-1 (část iii) a (část iv) ve Statistickém věstníku 2006.
(200) Se tabel DRD-1 (del iii) og (del iv) i Statistical bulletin 2006.
(200) Vt tabel DRD-1 (iii osa) ja (iv osa) 2006. a statistikabülletäänis.
(200) Ks. taulukko DRD-1 (osa iii) ja (osa iv) vuoden 2006 Tilastotiedotteessa.
(200) . a DRD-1 (iii. rész) és (iv. rész) táblázatot a 2006. évi statisztikai közlönyben.
(200)  Se tabell DRD-1 (del iii) og (del iv) i Statistiske opplysninger
(200) Vezi Tabelul DRD-1 (partea iii) şi (partea iv) din Buletinul statistic 2006.
(200) Pozri tabuľku DRD-1 (časť iii) a (časť iv) v štatistickej ročenke 2006.
(200) Glej tabelo DRD-1 (del iii) in (del iv) v Statističnem biltenu 2006.
(200) Se tabell DRD-1 (part iii) och (part iv) i statistikbulletinen 2006.
(200) Bkz. 2006 istatistik bülteninde Tablo DRD-1 (bölüm iii) ve (bölüm iv).
(200) Skatīt tabulu DRD-1 (iii. un iv. daļu) 2006. gada statistikas biļetenā.
  Okienko 11  
w sprawie wymiany informacji, oceny ryzyka i kontroli nowych substancji psychoaktywnych (1) ustanawia mechanizm szybkiej wymiany informacji o nowych substancjach psychoaktywnych, które mogą stwarzać zagrożenie dla zdrowia publicznego i społeczeństwa.
Council Decision 2005/387/JHA of 10 May 2005 on the information exchange, risk assessment and control of new psychoactive substances (1) establishes a mechanism for the rapid exchange of information on new psychoactive substances that may pose public health and social threat, thus allowing the EU institutions and Member States to act on both new narcotic and new psychotropic drugs that appear on the European drug scene. The EMCDDA and Europol, in close cooperation with their networks – the Reitox national focal points (NFPs) and Europol national units (ENUs) respectively – have been assigned a central role in detecting and notifying new psychoactive substances. The decision also provides for an assessment of the risks associated with these new substances so that measures applicable in the Member States for the control of narcotic and psychotropic substances (2) can also be applied to new psychoactive substances if appropriate. The decision broadens the scope of, and replaces, the 1997 joint action (3), which was devoted exclusively to new synthetic drugs. The decision, however, maintains the three-step approach piloted by the joint action: information exchange/early warning, risk assessment and decision-making.
La décision 2005/387/JAI du Conseil du 10 mai 2005 relative à l’échange d’informations, à l’évaluation des risques et au contrôle des nouvelles substances psychoactives (1) crée un mécanisme d’échange rapide d’informations sur les nouvelles substances psychoactives susceptibles de représenter un danger pour la santé publique et la société, permettant par là même aux institutions de l’UE et aux États membres d’agir lors de l’apparition de nouveaux stupéfiants et de nouvelles substances psychotropes sur le marché européen de la drogue. L’OEDT et Europol, en étroite coopération avec leurs réseaux respectifs - les points focaux nationaux Reitox (PFN) et les unités nationales d’Europol (UNE) - se sont vu confier un rôle majeur dans la détection et la notification des nouvelles substances psychoactives. La décision prévoit également une évaluation des risques liés à ces nouvelles substances de sorte que les mesures applicables dans les États membres pour le contrôle des stupéfiants et des substances psychotropes (2) puissent aussi s’appliquer aux nouvelles substances psychoactives, le cas échéant. La décision élargit la portée et remplace l’action commune de 1997 (3), qui portait uniquement sur les nouvelles drogues de synthèse. La décision maintient toutefois l’approche en trois temps mise en place par l’action commune: échange d’informations/alerte rapide, évaluation des risques et prise de décision.
Mit dem Beschluss 2005/387/JI des Rates vom 10. Mai 2005 betreffend den Informationsaustausch, die Risikobewertung und die Kontrolle bei neuen psychoaktiven Substanzen (1) wird ein System zum raschen Austausch von Informationen über neue psychoaktive Substanzen eingeführt, die eine Bedrohung für die Gesundheit der Bevölkerung und die Gesellschaft darstellen können. Dieses System erlaubt es den Einrichtungen der EU und den Mitgliedstaaten, Maßnahmen zur Bekämpfung von in der europäischen Drogenszene aufkommenden neuen Suchtstoffen und psychotropen Substanzen zu ergreifen. In diesem Zusammenhang wurde der EBDD und Europol eine zentrale Rolle bei der Ermittlung und Meldung neuer psychoaktiver Substanzen übertragen, wobei auch die jeweiligen Netze – die nationalen Knotenpunkte des Reitox-Netzes und die nationalen Europol-Stellen – stark in die Zusammenarbeit einbezogen wurden. Der Beschluss sieht ferner eine Bewertung der mit diesen neuen psychoaktiven Substanzen verbundenen Risiken vor, damit die in den Mitgliedstaaten geltenden Kontrollmaßnahmen für Suchtstoffe und psychotrope Substanzen (2) gleichermaßen auf neue psychoaktive Substanzen angewandt werden können. Der Beschluss ersetzt die Gemeinsame Maßnahme aus dem Jahr 1997 (3). Er hat einen größeren Anwendungsbereich als die Gemeinsame Maßnahme, die ausschließlich auf neue synthetische Drogen beschränkt war, behält jedoch den durch sie eingeführten dreistufigen Ansatz bei: Informationsaustausch/Frühwarnung, Risikobewertung und Entscheidung.
La Decisión 2005/387/JAI del Consejo, de 10 de mayo de 2005, relativa al intercambio de información, la evaluación del riesgo y el control de las nuevas sustancias psicotrópicas (1) establece un mecanismo de intercambio rápido de información sobre las nuevas sustancias psicotrópicas que puedan suponer una amenaza para la salud pública y la sociedad. De esta forma, las instituciones y los Estados miembros de la UE podrán emprender acciones contra los nuevos estupefacientes y las nuevas drogas psicotrópicas que están apareciendo en el panorama europeo de las drogas. Al OEDT y Europol, en estrecha cooperación con sus redes respectivas los puntos focales nacionales Reitox (PFN) y las unidades nacionales de Europol (ENU) se les ha asignado un papel central para detectar y notificar las nuevas sustancias psicotrópicas. La Decisión también dispone la evaluación de los riesgos asociados con estas nuevas sustancias para permitir que se les apliquen las medidas de control de estupefacientes y sustancias psicotrópicas (2) vigentes en los Estados miembros, si procede. La Decisión amplía el alcance y reemplaza la Acción común de 1997 (3), que estaba destinada únicamente a las nuevas drogas sintéticas. No obstante, mantiene el enfoque de tres niveles puestos en práctica con la Acción común: intercambio de información/alerta rápida, evaluación del riesgo y toma de decisiones.
La decisione 2005/387/GAI del Consiglio del 10 maggio 2005 relativa allo scambio di informazioni, alla valutazione dei rischi e al controllo delle nuove sostanze psicoattive (1) istituisce un meccanismo per lo scambio rapido di informazioni in materia di nuove sostanze psicoattive che rappresentano una minaccia sociale e per la salute pubblica, consentendo quindi alle istituzioni dell'Unione europea e agli Stati membri di agire sia sulle nuove droghe sia sulle nuove sostanze psicotrope che compaiono sulla scena europea. All’OEDT e all’Europol, in stretta collaborazione con le loro reti – rispettivamente i punti focali nazionali Reitox (NFP) e le unità nazionali dell'Europol (ENU) – è stato assegnato un ruolo centrale nell'individuazione e nella notificazione delle sostanze psicoattive. La decisione prevede inoltre una valutazione dei rischi connessi con queste nuove sostanze, affinché le misure applicabili negli Stati membri per il controllo degli stupefacenti e delle sostanze psicotrope (2) possano essere applicate, se del caso, alle nuove sostanze psicoattive. La decisione estende il campo di applicazione di e sostituisce l’azione comune del 1997 (3), incentrata esclusivamente sulle nuove droghe sintetiche. La decisione, tuttavia, mantiene l’approccio in tre fasi già sperimentato dall’azione comune: scambio di informazioni/allarme rapido, valutazione del rischio e processo decisionale.
A Decisão 2005/387/JAI do Conselho, de 10 de Maio de 2005, relativa ao intercâmbio de informações, avaliação de riscos e controlo de novas substâncias psicoactivas (1) institui um mecanismo de intercâmbio rápido de informações sobre novas substâncias psicoactivas que possam constituir uma ameaça social e para a saúde pública, permitindo, assim, que as instituições da UE e os Estados-Membros tomem medidas em relação aos novos estupefacientes e drogas psicotrópicas que surgem no mercado de droga europeu. Ao OEDT e à Europol, em estreita cooperação com as suas redes – os pontos focais nacionais da Reitox (PFN) e as Unidades Nacionais da Europol (ENU), respectivamente – foi atribuído um papel central na detecção e na notificação das novas substâncias psicoactivas. A decisão também prevê uma avaliação dos riscos associados a estas novas substâncias, a fim de permitir que as medidas aplicáveis nos Estados-Membros aos estupefacientes e substâncias psicotrópicas (2) sejam igualmente aplicáveis às novas substâncias psicoactivas, se for caso disso. A decisão alarga o âmbito da Acção Comum de 1997 (3), exclusivamente consagrada às novas drogas sintéticas, e substitui-a, embora mantenha a abordagem em três fases introduzida pela acção comum: intercâmbio de informações/alerta rápido, avaliação dos riscos e tomada de decisões.
Η απόφαση 2005/387/ΔΕΥ του Συμβουλίου, της 10ης Μαΐου 2005, σχετικά με την ανταλλαγή πληροφοριών, την αξιολόγηση κινδύνων και τον έλεγχο νέων ψυχοτρόπων ουσιών (1) θεσπίζει έναν μηχανισμό για την ταχεία ανταλλαγή πληροφοριών για νέες ψυχοτρόπους ουσίες που ενδέχεται να συνιστούν απειλή για τη δημόσια υγεία και κοινωνική απειλή, επιτρέποντας έτσι στα θεσμικά όργανα της ΕΕ και στα κράτη μέλη να λάβουν μέτρα τόσο για τις νέες ναρκωτικές ουσίες όσο και για τις νέες ψυχοτρόπους ουσίες που κάνουν την εμφάνισή τους στην Ευρώπη. Στο ΕΚΠΝΤ και την Ευρωπόλ, σε στενή συνεργασία με τα δίκτυά τους – το δίκτυο εθνικών εστιακών σημείων Reitox και τις εθνικές υπηρεσίες της Ευρωπόλ αντίστοιχα – έχει ανατεθεί κεντρικός ρόλος για τον εντοπισμό και τη γνωστοποίηση νέων ψυχοτρόπων ουσιών. Η απόφαση προβλέπει την αξιολόγηση των κινδύνων που συνδέονται με τις νέες αυτές ουσίες, ώστε τα μέτρα που ισχύουν στα κράτη μέλη για τον έλεγχο των ναρκωτικών και ψυχοτρόπων ουσιών (2) να μπορούν να τύχουν εφαρμογής και για νέες ψυχοτρόπους ουσίες, εφόσον αρμόζει. Η απόφαση διευρύνει το πεδίο εφαρμογής της κοινής δράσης του 1997 (3) που αφορούσε αποκλειστικά νέα συνθετικά ναρκωτικά, την οποία και αντικαθιστά. Η απόφαση, ωστόσο, διατηρεί την προσέγγιση τριών βημάτων που προέβλεπε πιλοτικά η κοινή δράση: ανταλλαγή πληροφοριών/έγκαιρη προειδοποίηση, αξιολόγηση κινδύνων και λήψη αποφάσεων.
Bij Besluit 2005/387/JBZ van de Raad van 10 mei 2005 inzake de uitwisseling van informatie, de risicobeoordeling en de controle ten aanzien van nieuwe psychoactieve stoffen (1) is een systeem ingesteld voor de snelle uitwisseling van informatie over nieuwe psychoactieve stoffen die een bedreiging kunnen vormen voor de volksgezondheid of de maatschappij. Dit stelt de EU-instellingen en de lidstaten in staat om actie te ondernemen met betrekking tot zowel nieuwe verdovende middelen als nieuwe psychoactieve stoffen die op de Europese drugsmarkt verschijnen. Het EWDD en Europol hebben, in nauwe samenwerking met hun netwerken – respectievelijk de nationale focal points van het Reitox-netwerk en de nationale Europol-eenheden – een centrale rol gekregen bij het opsporen en melden van nieuwe psychoactieve stoffen. Het besluit voorziet ook in een beoordeling van de aan deze nieuwe stoffen verbonden risico’s, zodat de in de lidstaten geldende controlemaatregelen inzake verdovende middelen en psychotrope stoffen (2) ook op nieuwe psychoactieve stoffen kunnen worden toegepast. Het besluit verruimt het toepassingsgebied van, en vervangt het Gemeenschappelijk Optreden van 1997 (3), dat uitsluitend betrekking had op nieuwe synthetische drugs. In het besluit wordt echter vastgehouden aan de driefasenaanpak die in het gemeenschappelijk optreden was vastgelegd: uitwisseling van informatie/vroegtijdige waarschuwing, risicobeoordeling en besluitvorming.
Rozhodnutí Rady 2005/387/JVV ze dne 10. května 2005 o výměně informací, hodnocení rizik a kontrole nových psychoaktivních látek (1) zavádí mechanismus pro rychlou výměnu informací o nových psychoaktivních látkách, které mohou představovat hrozbu pro veřejné zdraví nebo sociální hrozbu, čímž umožňuje institucím Evropské unie a členských států jednat v případě, že se na evropské drogové scéně objeví jak nové omamné látky, tak nové psychotropní látky. Agentuře EMCDDA a Europolu v těsné spolupráci s jejich sítěmi – národními kontaktními místy sítě Reitox, respektive národními jednotkami Europolu – byla vymezena ústřední úloha při zjišťování a oznamování nových psychoaktivních látek. Rozhodnutí také upravuje hodnocení rizik spojených s těmito novými látkami, aby se opatření kontroly omamných a psychotropních látek (2) platná v členských státech případně vztahovala také na nové psychoaktivní látky. Rozhodnutí rozšiřuje a nahrazuje společnou akci z roku 1997 (3), která se soustředila výhradně na nové syntetické drogy. Rozhodnutí však zachovává přístup tří kroků, který pilotně ověřila společná akce: výměna informací/včasné varování, hodnocení rizik a rozhodování.
I medfør af Rådets afgørelse 2005/387/RIA af 10. maj 2005 om udveksling af oplysninger om, risikovurdering af og kontrol med nye psykoaktive stoffer (1) etableres en mekanisme for hurtig udveksling af oplysninger om nye psykoaktive stoffer, der kan udgøre en trussel mod folkesundheden og en social trussel, hvorved EU-institutionerne og medlemsstaterne får mulighed for at gribe ind over for både nye narkotiske og nye psykotrope stoffer, som dukker op i det europæiske narkotikamiljø. EONN og Europol har i nært samarbejde med deres netværk – henholdsvis de nationale Reitox-knudepunkter og Europols nationale enheder – fået tildelt en central rolle med hensyn til at afsløre og indberette nye psykoaktive stoffer. Afgørelsen indeholder endvidere bestemmelser om en vurdering af risiciene ved disse nye stoffer, der gør det muligt i givet fald at anvende de kontrolforanstaltninger, der også i medlemsstaterne anvendes på nye psykoaktive stoffer i forbindelse med narkotiske og psykotrope stoffer (2). Afgørelsen udvider anvendelsesområdet for og erstatter den fælles aktion fra 1997 (3), som udelukkende vedrørte nye syntetiske stoffer. I afgørelsen fastholdes imidlertid den tretrinsstrategi, der blev iværksat med den fælles aktion: udveksling af oplysninger/tidlig varsling, risikovurdering og beslutningstagning.
Nõukogu otsus 2005/387/JSK, 10. mai 2005, uusi psühhoaktiivseid aineid käsitleva teabe vahetamise, riski hindamise ja kontrolli kohta(1) loob mehhanismi kiireks infovahetuseks uute psühhoaktiivsete ainete kohta, mis võivad ohustada rahvatervist või kujutavad endast sotsiaalset ohtu, seega võimaldab see Euroopa Liidu institutsioonidel ja liikmesriikidel tegelda nii uute narkootikumide kui ka psühhotroopsete ainetega, mis Euroopa narkoturule ilmuvad. Euroopa Narkootikumide ja Narkomaania Seirekeskus ja Europol on koos oma võrgustikega – Reitoxi riikide teabekeskuste ja Europoli riikide asutustega – määratud täitma keskset rolli uute psühhoaktiivsete ainete avastamisel ja nendest teatamisel. Otsus võimaldab hinnata ka nende uute ainetega kaasnevaid riske, nii et liikmesriikides narkootiliste ja psühhotroopsete ainete(2) kontrolliks rakendatavaid meetmeid saaks rakendada võimalusel ka uute psühhotroopsete ainete puhul. Otsusega laiendatakse ja asendatakse 1997. a ühismeedet,(3) mis oli pühendatud ainult sünteetilistele narkootikumidele. Otsusega säilib siiski ühismeetmega käivitatud kolmeastmeline lähenemine: teabe vahetamine ja varajane hoiatamine, riskihindamine ning otsustamine.
Uusia psykoaktiivisia aineita koskevasta tietojenvaihdosta, riskienarvioinnista ja valvonnasta 10 päivänä toukokuuta 2005 tehdyllä neuvoston päätöksellä 2005/387/YOS (1) perustetaan järjestelmä, jossa vaihdetaan nopeasti tietoja kansanterveyttä ja yhteiskuntaa mahdollisesti uhkaavista uusista psykoaktiivisista aineista siten, että EU:n toimielimet ja jäsenvaltiot voivat ryhtyä toimiin Euroopan huumepiireihin ilmaantuvien uusien huumausaineiden ja uusien psykotrooppisten huumausaineiden osalta. EMCDDA:lla ja Europolilla, jotka tekevät tiivistä yhteistyötä verkostojensa – Reitoxin kansallisten seurantakeskusten ja Europolin kansallisten yksiköiden – kanssa, on keskeinen rooli uusien psykoaktiivisten aineiden havaitsemisessa ja ilmoittamisessa. Päätös edellyttää myös tällaisiin uusiin psykoaktiivisiin aineisiin liittyvien riskien arviointia, jotta jäsenvaltioissa sovellettavia huumausaineiden ja psykotrooppisten aineiden valvontatoimenpiteitä (2) voidaan soveltaa myös uusiin psykoaktiivisiin aineisiin. Päätöksellä laajennetaan vuonna 1997 hyväksytyn, yksinomaan uusia synteettisiä huumeita koskeneen yhteisen toiminnan (3) soveltamisalaa ja korvataan se. Päätöksessä säilytetään kuitenkin yhteisessä toiminnassa käyttöönotettu kolmivaiheinen lähestymistapa: tiedonvaihto/varhaisvaroitus, riskien arviointi ja päätöksenteko.
Az új pszichoaktív anyagokra vonatkozó információcseréről, kockázatértékelésről és ellenőrzésről szóló, 2005. május 10-i 2005/387/IB tanácsi határozat1 létrehozott egy mechanizmust a potenciálisan közegészségügyi és társadalmi fenyegetést jelentő, új pszichoaktív anyagokra vonatkozó gyors információcseréhez, ezáltal lehetővé tette, hogy az EU intézményei és tagállamai az európai kábítószerek között megjelenő új kábítószerekkel és új pszichoaktív kábítószerekkel szemben egyaránt fellépjenek. Az EMCDDA és az Europol, szorosan együttműködve hálózataikkal – a Reitox nemzeti fókuszpontokkal (NFP-k), illetve az Europol nemzeti egységekkel (ENU-k) – központi szerepet kapott az új pszichoaktív anyagok felderítésében és bejelentésében. A határozat az ezekkel az új anyagokkal kapcsolatos kockázatok értékelését is előírta, hogy a kábítószerek és pszichotróp anyagok ellenőrzésére2 a tagállamokban alkalmazandó intézkedések megfelelő esetben az új pszichoaktív anyagokra is vonatkozzanak. A határozat kiterjeszti a kizárólag az új szintetikus kábítószereknek szentelt 1997-es együttes fellépés hatályát3, és annak helyébe lép. A határozatban ugyanakkor megmaradt az együttes fellépés által kísérleti jelleggel bevezetett háromlépéses szemlélet: információcsere/korai figyelmeztetés, kockázatértékelés és döntéshozatal.
Rådsbeslutning 2005/387/JIS av 10. mai 2005 om informasjonsutveksling, risikovurdering og kontroll av nye psykoaktive stoffer (1) oppretter en ordning for rask utveksling av informasjon om nye psykoaktive stoffer som kan utgjøre en folkehelse- og samfunnstrussel. På den måten kan EUs institusjoner og medlemsstater reagere både på nye narkotiske og nye psykotrope stoffer som dukker opp i det europeiske narkotikamiljøet. EONN og Europol har i tett samarbeid med sine nettverk – henholdsvis de nasjonale kontaktpunktene i Reitox-nettet (NFP) og Europols nasjonale enheter (ENU) – fått tildelt en sentral rolle i arbeidet med å oppdage og rapportere om nye psykoaktive stoffer. Beslutningen gir også rom for å vurdere risikoene forbundet med disse nye stoffene slik at tiltak som anvendes for å kontrollere narkotiske og psykotrope stoffer i medlemsstatene (2), også kan tilpasses nye psykoaktive stoffer dersom det er hensiktsmessig. Beslutningen utvider omfanget og erstatter Fellestiltaket av 1997 (3), som utelukkende gjaldt nye syntetiske stoffer. Beslutningen opprettholder imidlertid tretrinnsmetoden i fellestiltaket: informasjonsutveksling/tidlig varsling, risikovurdering og beslutningstaking.
Decizia 2005/387/JAI a Consiliului din 10 mai 2005 privind schimbul de informaţii, evaluarea riscului şi controlul noilor substanţe psihoactive (1) stabileşte un mecanism pentru schimbul rapid de informaţii privind noile substanţe psihoactive care aduc în discuţie sănătatea publică şi ameninţarea socială, permiţând astfel instituţiilor UE şi statelor membre să acţioneze împotriva noilor narcotice şi a noilor substanţe psihotropice care apar pe scena europeană a drogurilor. OEDT şi Europol, în strânsă cooperare cu reţelele acestora – punctele focale naţionale Reitox (NFPs), respectiv unităţile naţionale Europol (ENUs) – au rolul de a depista şi notifica noile substanţe psihoactive. Decizia în cauză prevede de asemenea evaluarea riscurilor asociate acestor noi substanţe astfel încât măsurile aplicabile în statele membre pentru controlul substanţelor narcotice şi psihotropice (2) să se poată aplica şi în cazul noilor substanţe psihoactive, după caz. Decizia extinde sfera de aplicare şi înlocuieşte acţiunea comună din 1997 (3), dedicată exclusiv noilor droguri sintetice. Cu toate acestea, decizia menţine abordarea în trei trepte iniţiată de acţiunea comună: schimb de informaţii/avertizare rapidă, evaluarea riscurilor şi luare deciziilor.
Rozhodnutie Rady 2005/387/JHA z 10. mája 2005 o výmene informácií, hodnotení rizika a kontrole nových psychoaktívnych látok (1) vytvára mechanizmus pre rýchlu výmenu informácií o nových psychoaktívnych látkach, ktoré môžu predstavovať hrozbu pre verejné zdravie a sociálnu hrozbu, čím umožňuje inštitúciám EÚ a členským štátom konať v súvislosti s novými omamnými látkami a novými psychotropnými látkami, ktoré sa objavia na európskej drogovej scéne. EMCDDA a Europol v úzkej spolupráci so svojimi sieťami – národnými kontaktnými miestami Reitox (NFP) a národnými ústredňami Europolu (ENU) – dostali pridelenú ústrednú úlohu pri zisťovaní a oznamovaní nových psychoaktívnych látok. Rozhodnutie tiež zabezpečuje hodnotenie rizík súvisiacich s týmito novými látkami, aby sa opatrenia platné v nových členských štátoch pre kontrolu omamných a psychotropných látok (2) mohli aplikovať aj na nové psychoaktívne látky, ak je to vhodné. Rozhodnutie rozširuje rámec a nahrádza jednotnú akciu z roku 1997 (3), ktorá bola venovaná výlučne novým syntetickým drogám. Rozhodnutie však udržiava trojkrokový prístup riadený spoločnou akciou: výmena informácií/včasné varovanie, hodnotenie rizík a rozhodovanie.
Sklep Sveta 2005/387/PNZ z dne 10. maja 2005 o izmenjavi podatkov, oceni tveganja in nadzoru nad novimi psihoaktivnimi snovmi (1) določa mehanizem hitre izmenjave podatkov o novih psihoaktivnih snoveh, ki lahko pomenijo grožnjo javnemu zdravju ali socialno grožnjo, in tako omogoča institucijam EU in državam članicam, da ukrepajo glede novih narkotičnih snovi in psihotropnih drog, ki se pojavljajo na evropskem prizorišču drog. Centru EMCDDA in Europolu, v tesnem sodelovanju z njunima mrežama (mrežo nacionalnih kontaktnih točk Reitox in mrežo nacionalnih enot Europola ), je bila dodeljena osrednja vloga pri odkrivanju in prijavljanju novih psihoaktivnih snovi. Sklep določa tudi oceno tveganj, povezanih s temi novimi snovmi, tako da je mogoče ukrepe, ki se v državah članicah uporabljajo za nadzor narkotičnih in psihotropnih snovi (2), uporabiti tudi za nove psihoaktivne snovi, če je primerno. Sklep razširja obseg skupnega ukrepa iz leta 1997 (3), ki je bil namenjen izključno novim sintetičnim drogam, in ga nadomešča. Ohranja pa pristop v treh korakih, ki ga je uvedel skupni ukrep: izmenjava podatkov/zgodnje opozarjanje, ocena tveganja in odločanje.
Genom rådets beslut 2005/387/RIF av den 10 maj 2005 om informationsutbyte, riskbedömning och kontroll avseende nya psykoaktiva ämnen (1) upprättas ett system för snabbt utbyte av information om nya psykoaktiva ämnen som kan utgöra hälsorisker och sociala risker. Syftet är att ge EU:s institutioner och medlemsstaterna möjligheter att vidta åtgärder för att kontrollera både nya narkotiska och nya psykotropa droger som dyker upp på den europeiska narkotikamarknaden. ECNN och Europol, i nära samarbete med respektive nätverk – de nationella Reitox-kontaktpunkterna och Europols nationella enheter – har givits en central roll när det gäller att upptäcka och anmäla nya psykoaktiva ämnen. Genom beslutet föreskrivs också att en bedömning av riskerna med dessa nya psykoaktiva ämnen ska ske, så att åtgärder som är används i medlemsstaterna för att kontrollera narkotika och psykotropa ämnen (2) även kan tillämpas på nya psykoaktiva ämnen. Beslutet breddar räckvidden för och ersätter den gemensamma åtgärden från 1997(3), som uteslutande avsåg nya syntetiska droger. Beslutet bygger dock på den trestegsmetod som infördes genom den gemensamma åtgärden: informationsutbyte/förvarning, riskbedömning och beslutsfattande.
Yeni psikoaktif maddelerin bilgi değişimi, risk değerlendirmesi ve kontrolü hakkında 10 Mayıs 2005 tarih ve 2005/387/JHA sayılı Konsey Kararı (1), kamu sağlığına ilişkin ve sosyal tehdit oluşturabilecek yeni psikoaktif maddeler hakkında hızlı bilgi alış verişi sağlayan bir mekanizma kurarak AB kurumları ile Üye Devletler’in Avrupa uyuşturucu piyasasına çıkan yeni narkotik ve yeni psikotropik uyuşturuculara karşı harekete geçmesine olanak vermektedir. EMCDDA ve Europol’a, ağlarıyla – Reitox ulusal odak noktaları (UON’ler) ve Europol ulusal birimleri (EUB’ler) – yakın işbirliği içerisinde, yeni psikoaktif maddeleri tespit etmek ve bildirmekte merkezi bir rol verilmiştir. Karar aynı zamanda, Üye Devletler’de narkotik ve psikotropik maddelerin kontrolü için geçerli olan tedbirlerin (2) uygun durumda yeni psikoaktif maddeler için de geçerli olabilmesi için, bu yeni maddelerle ilişkili risklerin bir değerlendirmesine olanak sağlamaktadır. Karar, özel olarak yeni sentetik uyuşturuculara ayrılmış olan 1997 ortak eyleminin (3) kapsamını genişletmekte ve değiştirmektedir. Karar, bununla birlikte, ortak eylemin yönlendirdiği üç adım yaklaşımını korumaktadır: bilgi alışverişi/erken uyarı, risk değerlendirme ve karar alma.
Padomes 2005. gada 10. maija Lēmums 2005/387/JHA par apmainīšanos ar informāciju par jaunām psihoaktīvām vielām, to riska novērtējumu un kontroli (1) paredz ātras informācijas apmaiņas mehānismu attiecībā uz jaunām, sabiedrības veselību apdraudošām un sociāli bīstamām psihoaktīvām vielām, tādējādi ļaujot ES institūcijām un dalībvalstīm reaģēt gan uz jaunu narkotiku, gan psihotropu vielu parādīšanos un Eiropas narkotiku skatuves. Saskaņā ar lēmumu svarīga loma jaunu psihoaktīvu vielu atklāšanā un paziņošanā ir ierādīta EMCDDA un Eiropola ciešā sadarbībā ar to attiecīgajiem tīklojumiem – Reitox valsts koordinācijas centriem (VKC) un Eiropola valsts nodaļām (EVN). Lēmums paredz veikt arī jauno vielu risku novērtējumu, lai tādējādi dalībvalstu piemērojamos narkotiku un psihotropo vielu kontroles pasākumus (2) vajadzības gadījumā varētu piemērot arī jaunām psihoaktīvām vielām. Lēmums paplašina vienīgi jaunām sintētiskām narkotiskām vielām veltītās 1997. gada Vienotās rīcības darbības jomu un aizstāj to (3). Lēmumā tomēr ir saglabāta Vienotās rīcības eksperimentālā trīspakāpju nostāja: informācijas apmaiņa/agrīna brīdināšana, risku novērtējums un lēmumu pieņemšana.
  RozdziaÅ‚ 3: Konopie in...  
(69)  Patrz tabela EYE-5 (część i) i wykres EYE-1 (część ii) w Biuletynie statystycznym za 2006 r.
(69)  See Table EYE-5 (part i) and Figure EYE-1 (part ii) in the 2006 statistical bulletin.
(69)  Voir tableau EYE-5 (partie i) et figure EYE-1 (partie ii) du bulletin statistique 2006.
(69) Siehe Tabelle EYE-5 (Teil i) und Abbildung EYE-1 (Teil ii) im Statistical Bulletin 2006.
(69)  Véase el cuadro EYE-5 (parte i) y gráfico EYE-1 (parte ii) del boletín estadístico de 2006.
(69)  Cfr. la tabella EYE-5 (parte i) e il grafico EYE-1 (parte ii) nel bollettino statistico 2006.
(69)  Ver quadro EYE-5 (parte i) e Figura EYE-1 (parte ii) no Boletim Estatístico de 2006.
(69)  Βλέπε Πίνακα EYE-5 (μέρος i) και Διάγραμμα EYE-1 (μέρος ii) στο Δελτίο στατιστικών στοιχείων 2006.
(69)  Zie tabel EYE-5 (deel i) en figuur EYE-1 (deel ii) in het Statistical Bulletin 2006.
(69)  Viz tab. EYE-5 (část i) a obr. EYE-1 (část ii) ve Statistickém věstníku 2006.
(69)  Se tabel EYE-5 (del i) og figur EYE-1 (del ii) i Statistical bulletin 2006.
(69) Vt tabel EYE-5 (i osa) ja joonist EYE-1 (ii osa) 2006. a statistikabülletäänis.
(69)  Ks. taulukko EYE-5 (osa i) ja kaavio EYE-1 (osa ii) vuoden 2006 Tilastotiedotteessa.
(69) d. az EYE-5 (i. rész) táblázatot és az EYE-1 (ii. rész) ábrát a 2006. évi statisztikai közlönyben.
(69)  Se tabell EYE -5 (del i) og figur EYE 1 (del ii) i Statistiske opplysninger 2006.
(69)  Vezi Tabelul EYE-5 (partea i) şi Figura EYE-1 (partea ii) din Buletinul statistic 2006.
(69) Pozri tabuľku EYE-5 (časť i) a obrázok EYE-1 (časť ii) v štatistickej ročenke 2006.
(69)  Glej tabelo EYE 5 (del i) in prikaz EYE 1 (del ii) v Statističnem biltenu 2006.
(69)  Se tabell EYE-5 (part i) och Figur EYE-1 (part ii) i statistikbulletinen 2006.
(69)  Bkz. 2006 istatistik bülteninde Tablo EYE-5 (bölüm i) ve Şekil EYE-1 (bölüm ii).
(69)  Skatīt tabulu EYE-5 (i. daļu) un attēlu EYE-1 (ii. daļu) 2006. gada statistikas biļetenā.
  RozdziaÅ‚ 7: Choroby za...  
(187) Patrz wykres INF-5 (część ii) i (część vi) w Biuletynie statystycznym za 2006 r.
(187) See Figure INF-5 (part ii) and (part vi) in the 2006 statistical bulletin.
(187) Voir figure INF-5 (partie ii) et (partie vi) du bulletin statistique 2006.
(187) Siehe Abbildung INF-5 (Teil ii) und (Teil vi) im Statistical Bulletin 2006.
(187) Véase el gráfico INF-5 (parte ii) y (parte vi) del boletín estadístico de 2006.
(187) Cfr. il grafico INF-5 (parte ii) e (parte vi) nel bollettino statistico 2006.
(187) Ver figura INF-5 (parte ii) e (parte vi) no Boletim Estatístico de 2006.
(187) Βλέπε Διάγραμμα INF-5 (μέρος ii) και (μέρος vi) στο Δελτίο στατιστικών στοιχείων 2006.
(187) Zie de figuren INF-5 (deel ii) en (deel vi) in het Statistical Bulletin 2006.
(187) Viz obr. INF-5 (část ii) a (část vi) ve Statistickém věstníku 2006.
(187) Se figur INF-5 (del ii) og (del vi) i Statistical bulletin 2006.
(187) Vt joonis INF-5 (ii osa) ja (vi osa) 2006. a statistikabülletäänis.
(187) Ks. kaavio INF-5 (osa ii) ja (osa vi) vuoden 2006 Tilastotiedotteessa.
(187) . az INF-5 (ii. rész) és (vi. rész) ábrát a 2006. évi statisztikai közlönyben.
(187)  Se figur INF-5 (del ii) og (del vi) i Statistiske opplysninger 2006.
(187) Vezi Figura INF-5 (partea ii) şi (partea vi) din Buletinul statistic 2006.
(187) Pozri obrázok INF-5 (časť ii) a (časť vi) v štatistickej ročenke 2006.
(187) Glej prikaz INF-5 (del ii) in (del vi) v Statističnem biltenu 2006.
(187) Se figur INF-5 (del ii) och (del vi) i statistikbulletinen 2006.
(187) Bkz. 2006 istatistik bülteninde Şekil INF-5 (bölüm ii) ve (bölüm vi).
(187) Skatīt attēlu INF-5 (ii. un vi. daļu) 2006. gada statistikas biļetenā.
  RozdziaÅ‚ 7: Choroby za...  
(187) Patrz wykres INF-5 (część ii) i (część vi) w Biuletynie statystycznym za 2006 r.
(187) See Figure INF-5 (part ii) and (part vi) in the 2006 statistical bulletin.
(187) Voir figure INF-5 (partie ii) et (partie vi) du bulletin statistique 2006.
(187) Siehe Abbildung INF-5 (Teil ii) und (Teil vi) im Statistical Bulletin 2006.
(187) Véase el gráfico INF-5 (parte ii) y (parte vi) del boletín estadístico de 2006.
(187) Cfr. il grafico INF-5 (parte ii) e (parte vi) nel bollettino statistico 2006.
(187) Ver figura INF-5 (parte ii) e (parte vi) no Boletim Estatístico de 2006.
(187) Βλέπε Διάγραμμα INF-5 (μέρος ii) και (μέρος vi) στο Δελτίο στατιστικών στοιχείων 2006.
(187) Zie de figuren INF-5 (deel ii) en (deel vi) in het Statistical Bulletin 2006.
(187) Viz obr. INF-5 (část ii) a (část vi) ve Statistickém věstníku 2006.
(187) Se figur INF-5 (del ii) og (del vi) i Statistical bulletin 2006.
(187) Vt joonis INF-5 (ii osa) ja (vi osa) 2006. a statistikabülletäänis.
(187) Ks. kaavio INF-5 (osa ii) ja (osa vi) vuoden 2006 Tilastotiedotteessa.
(187) . az INF-5 (ii. rész) és (vi. rész) ábrát a 2006. évi statisztikai közlönyben.
(187)  Se figur INF-5 (del ii) og (del vi) i Statistiske opplysninger 2006.
(187) Vezi Figura INF-5 (partea ii) şi (partea vi) din Buletinul statistic 2006.
(187) Pozri obrázok INF-5 (časť ii) a (časť vi) v štatistickej ročenke 2006.
(187) Glej prikaz INF-5 (del ii) in (del vi) v Statističnem biltenu 2006.
(187) Se figur INF-5 (del ii) och (del vi) i statistikbulletinen 2006.
(187) Bkz. 2006 istatistik bülteninde Şekil INF-5 (bölüm ii) ve (bölüm vi).
(187) Skatīt attēlu INF-5 (ii. un vi. daļu) 2006. gada statistikas biļetenā.
  RozdziaÅ‚ 7: Choroby za...  
(186) Patrz wykresy INF-2 (część i) i INF-2 (część ii) w Biuletynie statystycznym za 2006 r.
(186) See Figures INF-2 (part i) and INF-2 (part ii) in the 2006 statistical bulletin.
(186) Voir figures INF-2 (partie i) et INF-2 (partie ii) du bulletin statistique 2006.
(186) Siehe Abbildungen INF-2 (Teil i) und INF-2 (Teil ii) im Statistical Bulletin 2006.
(186) Véanse los gráficos INF-2 (parte i) e INF-2 (parte ii) del boletín estadístico de 2006.
(186) Cfr. i grafici INF-2 (parte i) e INF-2 (parte ii) nel bollettino statistico 2006.
(186) Ver figuras INF-2 (parte i) e INF-2 (parte ii) no Boletim Estatístico de 2006.
(186) Βλέπε Διαγράμματα INF-2 (μέρος i) και INF-2 (μέρος ii) στο Δελτίο στατιστικών στοιχείων 2006.
(186) Zie de figuren INF-2 (deel i) en INF-2 (deel ii) in het Statistical Bulletin 2006.
(186) Viz obr. INF-2 (část i) a INF-2 (část ii) ve Statistickém věstníku 2006.
(186) Se figur INF-2 (del i) og INF-2 (del ii) i Statistical bulletin 2006.
(186) Vt joonised INF-2 (i osa) ja INF-5 (iv osa) 2006. a statistikabülletäänis.
(186) Ks. kaaviot INF-2 (osa i) ja INF-5 (osa iv) vuoden 2006 Tilastotiedotteessa.
(186) . az INF-2 (i. rész) és INF-2 (ii. rész) ábrát a 2006. évi statisztikai közlönyben.
(186)  Se figur INF-2 (del i) og INF-2 (del ii) i Statistiske opplysninger 2006.
(186) Vezi Figurile INF-2 (partea i) şi INF-5 (partea iv) din Buletinul statistic 2006.
(186)  Pozri obrázok INF-2 (časť i) a INF-2 (časť ii) v štatistickej ročenke 2006.
(186) Glej prikaz INF-2 (del i) in INF-2 (del ii) v Statističnem biltenu 2006.
(186) Se figur INF-2 (part i) och INF-2 (part ii) i statistikbulletinen 2006.
(186) Bkz. 2006 istatistik bülteninde Şekiller INF-2 (bölüm i) ve INF-2 (bölüm ii).
(186) Skatīt attēlus INF-2 (i. daļu) un INF-2 (ii. daļu) 2006. gada statistikas biļetenā.
  RozdziaÅ‚ 3: Konopie in...  
(69)  Patrz tabela EYE-5 (część i) i wykres EYE-1 (część ii) w Biuletynie statystycznym za 2006 r.
(69)  See Table EYE-5 (part i) and Figure EYE-1 (part ii) in the 2006 statistical bulletin.
(69)  Voir tableau EYE-5 (partie i) et figure EYE-1 (partie ii) du bulletin statistique 2006.
(69) Siehe Tabelle EYE-5 (Teil i) und Abbildung EYE-1 (Teil ii) im Statistical Bulletin 2006.
(69)  Véase el cuadro EYE-5 (parte i) y gráfico EYE-1 (parte ii) del boletín estadístico de 2006.
(69)  Cfr. la tabella EYE-5 (parte i) e il grafico EYE-1 (parte ii) nel bollettino statistico 2006.
(69)  Ver quadro EYE-5 (parte i) e Figura EYE-1 (parte ii) no Boletim Estatístico de 2006.
(69)  Βλέπε Πίνακα EYE-5 (μέρος i) και Διάγραμμα EYE-1 (μέρος ii) στο Δελτίο στατιστικών στοιχείων 2006.
(69)  Zie tabel EYE-5 (deel i) en figuur EYE-1 (deel ii) in het Statistical Bulletin 2006.
(69)  Viz tab. EYE-5 (část i) a obr. EYE-1 (část ii) ve Statistickém věstníku 2006.
(69)  Se tabel EYE-5 (del i) og figur EYE-1 (del ii) i Statistical bulletin 2006.
(69) Vt tabel EYE-5 (i osa) ja joonist EYE-1 (ii osa) 2006. a statistikabülletäänis.
(69)  Ks. taulukko EYE-5 (osa i) ja kaavio EYE-1 (osa ii) vuoden 2006 Tilastotiedotteessa.
(69) d. az EYE-5 (i. rész) táblázatot és az EYE-1 (ii. rész) ábrát a 2006. évi statisztikai közlönyben.
(69)  Se tabell EYE -5 (del i) og figur EYE 1 (del ii) i Statistiske opplysninger 2006.
(69)  Vezi Tabelul EYE-5 (partea i) şi Figura EYE-1 (partea ii) din Buletinul statistic 2006.
(69) Pozri tabuľku EYE-5 (časť i) a obrázok EYE-1 (časť ii) v štatistickej ročenke 2006.
(69)  Glej tabelo EYE 5 (del i) in prikaz EYE 1 (del ii) v Statističnem biltenu 2006.
(69)  Se tabell EYE-5 (part i) och Figur EYE-1 (part ii) i statistikbulletinen 2006.
(69)  Bkz. 2006 istatistik bülteninde Tablo EYE-5 (bölüm i) ve Şekil EYE-1 (bölüm ii).
(69)  Skatīt tabulu EYE-5 (i. daļu) un attēlu EYE-1 (ii. daļu) 2006. gada statistikas biļetenā.
  RozdziaÅ‚ 3: Konopie in...  
(79) Patrz tabela TDI-10 (część i) i (część ii) w Biuletynie statystycznym za 2006 r.
(79) See Table TDI-10 (part i) and (part ii) in the 2006 statistical bulletin.
(79) Voir tableau TDI-10 (partie i) et (partie ii) du bulletin statistique 2006.
(79) Siehe Tabelle TDI-10 (Teil i) und (Teil ii) im Statistical Bulletin 2006.
(79) Véase el cuadro TDI-10 (parte i) y (parte ii) del boletín estadístico de 2006.
(79) Cfr. la tabella TDI-10 (parte i e (parte ii) nel bollettino statistico 2006.
(79) Ver quadro TDI-10 (parte i) e (parte ii) no Boletim Estatístico de 2006.
(79) Βλέπε Πίνακα TDI-10 (μέρος i) και (μέρος ii) στο Δελτίο στατιστικών στοιχείων 2006.
(79) Zie tabel TDI-10 (deel i) en (deel ii) in het Statistical Bulletin 2006.
(79) Viz tab. TDI-10 (část i) a (část ii) ve Statistickém věstníku 2006.
(79) Se tabel TDI-10 (del i) og (del ii) i Statistical bulletin 2006.
(79) Vt tabel TDI-10 (i osa) ja (ii osa) 2006. a statistikabülletäänis.
(79) Ks. taulukko TDI-10 (osa i) ja (osa ii) vuoden 2006 Tilastotiedotteessa.
(79) . a TDI-10 (i. rész) és (ii. rész) táblázatot a 2006. évi statisztikai közlönyben.
(79) Se tabell TDI-10 (del i) i Statistiske opplysninger 2006.
(79) Vezi Tabelul TDI-10 (partea i) şi (partea ii) din Buletinul statistic 2006.
(79) Pozri tabuľku TDI-10 (časť i) a (časť ii) v štatistickej ročenke 2006.
(79) Glej tabelo TDI-10 (del i) in (del ii) v Statističnem biltenu 2006.
(79) Se tabell TDI-10 (part i) and (part ii) i statistikbulletinen 2006.
(79) Bkz. 2006 istatistik bülteninde Tablo TDI-10 (bölüm i) ve (bölüm ii).
(79) Skatīt tabulu TDI-10 (i. daļu) un (ii. daļu) 2006. gada statistikas biļetenā.
  RozdziaÅ‚ 3: Konopie in...  
(80) Patrz tabela TDI-11 (część ii) i (część ix) w Biuletynie statystycznym za 2006 r.
(80) See Table TDI-11 (part ii) and (part ix) in the 2006 statistical bulletin.
(80) Voir tableau TDI-11 (partie ii) et (partie ix) du bulletin statistique 2006.
(80) Siehe Tabelle TDI-11 (Teil ii) und (Teil ix) im Statistical Bulletin 2006.
(80) Véase el cuadro TDI-11 (parte ii) y (parte ix) del boletín estadístico de 2006.
(80) Cfr. la tabella TDI-11 (parte ii) e (parte ix) nel bollettino statistico 2006.
(80) Ver quadro TDI-11 (parte ii) e (parte ix) no Boletim Estatístico de 2006.
(80) Βλέπε Πίνακα TDI-11 (μέρος ii) και (μέρος ix) στο Δελτίο στατιστικών στοιχείων 2006.
(80) Zie tabel TDI-11 (deel ii) en (deel ix) in het Statistical Bulletin 2006.
(80) Viz tab. TDI-11 (část ii) a (část ix) ve Statistickém věstníku 2006.
(80) Se tabel TDI-11 (del ii) og (del ix) i Statistical bulletin 2006.
(80) Vt tabel TDI-11 (ii osa) ja (ix osa) 2006. a statistikabülletäänis.
(80) Ks. taulukko TDI-11 (osa ii) ja (osa ix) vuoden 2006 Tilastotiedotteessa.
(80) . a TDI-11 (ii. rész) és (ix. rész) táblázatot a 2006. évi statisztikai közlönyben.
(80) Se tabell TDI-11 (del ii) i Statistiske opplysninger 2006.
(80) Vezi Tabelul TDI-11 (partea ii) şi (partea ix) din Buletinul statistic 2006.
(80) Pozri tabuľku TDI-11 (časť ii) a (časť ix) v štatistickej ročenke 2006.
(80) Glej tabelo TDI-11 (del ii) in (del ix) v Statističnem biltenu 2006.
(80) Se tabell TDI-11 (part ii) och (part ix) i statistikbulletinen 2006.
(80) Bkz. 2006 istatistik bülteninde Tablo TDI-11 (bölüm ii) ve (bölüm ix).
(80) Skatīt tabulu TDI-11 (ii. daļu) un (ix. daļu) 2006. gada statistikas biļetenā.
  RozdziaÅ‚ 6: Zażywanie...  
(170) Patrz wykres PDU-1 (część i) w Biuletynie statystycznym za 2006 r.
(170) See Figure PDU-1 (part i) in the 2006 statistical bulletin.
(170) Voir figure PDU-1 (partie i) du bulletin statistique 2006.
(170) Siehe Abbildung PDU-1 (Teil i) im Statistical Bulletin 2006.
(170) Véase el gráfico PDU-1 (parte i) del boletín estadístico de 2006.
(170) Cfr. il grafico PDU-1 (parte i) nel bollettino statistico 2006.
(170) Ver figura PDU-1 (parte i) no Boletim Estatístico de 2006.
(170) Βλέπε Διάγραμμα PDU-1 (μέρος i) στο Δελτίο στατιστικών στοιχείων 2006.
(170) Zie figuur PDU-1 (deel i) in het Statistical Bulletin 2006.
(170) Viz obr. PDU-1 (část i) ve Statistickém věstníku 2006.
(170) Se figur PDU-1 (del i) i Statistical bulletin 2006.
(170) Vt joonist PDU-1 (i osa) 2006. a statistikabülletäänis.
(170) Ks. kaavio PDU-1 (osa i) vuoden 2006 Tilastotiedotteessa.
(170) . a PDU-1 (i. rész) ábrát a 2006. évi statisztikai közlönyben.
(170) Se figur PDU-1 (del i) i Statistiske opplysninger 2006.
(170) Vezi Figura PDU-1 (partea i) din Buletinul statistic 2006.
(170)  Pozri obrázok PDU-1 (časť i) v štatistickej ročenke 2006.
(170) Glej prikaz PDU-1 (del i) v Statističnem biltenu 2006.
(170) Se figur PDU-1 (part i) i statistikbulletinen 2006.
(170) Bkz. 2006 istatistik bülteninde Şekil PDU-1 (bölüm i).
(170) Skatīt attēlu PDU-1 (i. daļu) 2006. gada statistikas biļetenā.
  RozdziaÅ‚ 3: Konopie in...  
(74) Patrz tabele TDI-3 (część iii) i TDI-4 (część iii) w Biuletynie statystycznym za 2006 r.
(74) See Tables TDI-3 (part iii) and TDI-4 (part iii) in the 2006 statistical bulletin.
(74) Voir tableaux TDI-3 (partie iii) et TDI-4 (partie iii) du bulletin statistique 2006.
(74) Siehe Tabellen TDI-3 (Teil iii) und TDI-4 (Teil iii) im Statistical Bulletin 2006.
(74) Véanse los cuadros TDI-3 (parte iii) y TDI-4 (parte iii) del boletín estadístico de 2006.
(74) Cfr. le tabelle TDI-3 (parte iii) e TDI-4 (parte iii) nel bollettino statistico 2006.
(74) Ver quadros TDI-3 (parte iii) e TDI-4 (parte iii) no Boletim Estatístico de 2006.
(74) Βλέπε Πίνακες TDI-3 (μέρος iii) και TDI-4 (μέρος iii) στο Δελτίο στατιστικών στοιχείων 2006.
(74) Zie de tabellen TDI-3 (deel iii) en TDI-4 (deel iii) in het Statistical Bulletin 2006.
(74) Viz tab. TDI-3 (část iii) a TDI-4 (část iii) ve Statistickém věstníku 2006.
(74) Se tabel TDI-3 (del iii) og TDI-4 (del iii) i Statistical bulletin 2006.
(74) Vt tabelid TDI-3 (iii osa) ja TDI-4 (iii osa) 2006. a statistikabülletäänis.
(74) Ks. taulukot TDI-3 (osa iii) ja TDI-4 (osa iii) vuoden 2006 Tilastotiedotteessa.
(74) . a TDI-3 (iii. rész) és a TDI-4 (iii. rész) táblázatot a 2006. évi statisztikai közlönyben.
(74) Se tabell TDI-3 (del iii) og TDI-4 (del iii) i Statistiske opplysninger 2006.
(74) Vezi Tabelele TDI-3 (partea iii) şi TDI-4 (partea iii) din Buletinul statistic 2006.
(74) Pozri tabuľka TDI-3 (časť iii) a TDI-4 (časť iii) v štatistickej ročenke 2006.
(74) Glej tabele TDI-3 (part iii) in TDI-4 (part iii) v Statističnem biltenu 2006.
(74) Se tabell TDI-3 (part iii) och TDI-4 (part iii) i statistikbulletinen 2006.
(74) Bkz. 2006 istatistik bülteninde Tablolar TDI-3 (bölüm iii) ve TDI-4 (bölüm iii).
(74) Skatīt tabulas TDI-3 (iii. daļu) un TDI-4 (iii. daļu) 2006. gada statistikas biļetenā.
  RozdziaÅ‚ 7: Choroby za...  
(199) Patrz tabele DRD-2 (część i), DRD-3, DRD-4 w Biuletynie statystycznym za 2006 r.
(199) See Tables DRD-2 (part i), DRD-3, DRD-4 in the 2006 statistical bulletin.
(199) Voir tableaux DRD-2 (partie i), DRD-3, DRD-4 du bulletin statistique 2006.
(199) Siehe Tabellen DRD-2 (Teil i), DRD-3, DRD-4 im Statistical Bulletin 2006.
(199) Véanse los cuadros DRD-2 (parte i), DRD-3 y DRD-4 del boletín estadístico de 2006.
(199) Cfr. le tabelle DRD-2 (parte i), DRD-3, DRD-4 nel bollettino statistico 2006.
(199) Ver quadros DRD-2 (parte i), DRD-3, DRD-4 no Boletim Estatístico de 2006.
(199) Βλέπε Πίνακες DRD-2 (μέρος i), DRD-3, DRD-4 στο Δελτίο στατιστικών στοιχείων 2006.
(199) Zie de tabellen DRD-2 (deel i), DRD-3 en DRD-4 in het Statistical Bulletin 2006.
(199) Viz tab. DRD-2 (část i), DRD-3, DRD-4 ve Statistickém věstníku 2006.
(199) Se tabel DRD-2 (del i), DRD-3, DRD-4 i Statistical bulletin 2006.
(199) Vt tabelid DRD-2 (i osa), DRD-3, DRD-4 2006. a statistikabülletäänis.
(199) Ks. taulukot DRD-2 (osa i), DRD-3, DRD-4 vuoden 2006 Tilastotiedotteessa.
(199) . a DRD-2 (i. rész), DRD-3, DRD-4 táblázatot a 2006. évi statisztikai közlönyben.
(199)  Se tabell DRD-2 (del i), DRD-3, DRD-4 i Statistiske opplysninger 2006.
(199) Vezi Tabelele DRD-2 (partea i), DRD-3, DRD-4 din Buletinul statistic 2006.
(199) Pozri tabuľky DRD-2 (časť i), DRD-3, DRD-4 v štatistickej ročenke 2006.
(199) Glej tabele DRD-2 (del i), DRD-3, DRD-4 v Statističnem biltenu 2006.
(199) Se tabell DRD-2 (part i), DRD-3, DRD-4 i statistikbulletinen 2006.
(199) Bkz. 2006 istatistik bülteninde Tablolar DRD-2 (bölüm i), DRD-3, DRD-4.
(199) Skatīt tabulas DRD-2 (i. daļu), DRD-3, DRD-4 2006. gada statistikas biļetenā.
  RozdziaÅ‚ 2: PrzeglÄ…d ...  
Wykres 1: Wprowadzenie leczenia zachowawczego metadonem i leczenia dużymi dawkami buprenorfiny w państwach członkowskich UE, w krajach kandydujących i w Norwegii
Figure 1: Introduction of methadone maintenance and high-dose buprenorphine treatment in EU Member States, candidate countries and Norway
Figure 1: Introduction de traitement d’entretien à la méthadone et de traitement à forte dose de buprénorphine dans les États membres de l’UE, dans les pays candidats et en Norvège
Abbildung 1: Einführung der methadongestützten Erhaltungstherapie und der hochdosierten Buprenorphinbehandlung in den EU-Mitgliedstaaten, Kandidatenländern und Norwegen
Gráfico 1: Introducción de la terapia de mantenimiento con metadona y del tratamiento con buprenorfina a altas dosis en los Estados miembros de la UE, los países candidatos y Noruega
Grafico 1: Introduzione della terapia di mantenimento con metadone e del trattamento con buprenorfina a dosaggi elevati negli Stati membri dell’Unione europea, nei paesi candidati e in Norvegia
Figura 1: Introdução do tratamento de manutenção com metadona e do tratamento com buprenorfina em altas doses nos Estados-Membros da UE, países candidatos e Noruega
Διάγραμμα 1 : Εφαρμογή θεραπείας συντήρησης με μεθαδόνη και θεραπείας χορήγησης υψηλών δόσεων βουπρενορφίνης στα κράτη μέλη της ΕΕ, τις υποψήφιες χώρες και τη Νορβηγία
Figuur 1: Introductie van onderhoudsbehandeling met methadon en behandeling met buprenorfine in hoge doses in de EU-lidstaten, de kandidaat-lidstaten en Noorwegen
Obr. 1: Zavedení udržovací léčby metadonem a léčby vysokými dávkami buprenorfinu v členských státech EU, kandidátských zemích a Norsku
Figur 1: Indførelse af metadonvedligeholdelsesbehandling og højdosisbehandling med buprenorphin i EU-medlemsstater, kandidatlande og Norge
Joonis 1: Metadooni asendusravi ja suuredoosiline buprenorfiiniravi Euroopa Liidu liikmesriikides, kandidaatriikides ja Norras
1. ábra: A metadon fenntartó kezelés, illetve a nagy adagokkal végzett buprenorfin kezelés bevezetése az EU-tagállamokban, a tagjelölt országokban és Norvégiában
Figur 1: Innføring av vedlikeholdsbehandling med metadon og behandling med høydosert buprenorfin i EUs medlemsstater, søkerland og Norge
Figura 1: Introducerea în statele membre ale UE, în ţările candidate şi în Norvegia a tratamentului cu doze mari de buprenorfină şi a celui de menţinere cu metadonă
Obrázok 1: Zavedenie udržiavacej liečby metadónom a liečba vysokými dávkami buprenorfínu v členských štátoch EÚ, kandidátskych krajinách a Nórsku
Prikaz 1: Uvedba vzdrževalnega zdravljenja z metadonom in zdravljenja z visokim odmerkom buprenorfina v državah članicah EU, državah kandidatkah in na Norveškem
Figur 1: Införande av underhållsbehandling med metadon och buprenorfinbehandling i stora doser i EU
Şekil 1: AB Üye Devletleri, aday ülkeler ve Norveç’te metadon idame ve yüksek dozlu buprenorfin tedavisine başlanması
1. attēls: Metadona aizvietotājterapijas un lielu devu buprenorfīna terapijas ieviešana EU dalībvalstīs, kandidātvalstīs un Norvēģijā
  RozdziaÅ‚ 7: Choroby za...  
(189) Patrz wykres INF-14 (część iii) i (część iv) w Biuletynie statystycznym za 2006 r.
(189) See Figure INF-14 (part iii) and (part iv) in the 2006 statistical bulletin.
(189) Voir figure INF-14 (partie iii) et (partie iv) du bulletin statistique 2006.
(189) Siehe Abbildung INF-14 (Teil iii) und (Teil iv) im Statistical Bulletin 2006.
(189) Véase el gráfico INF-14 (parte iii) y (parte iv) del boletín estadístico de 2006.
(189) Cfr. il grafico INF-14 (parte iii) e (parte iv) nel bollettino statistico 2006.
(189) Ver figura INF-14 (parte iii) e (parte iv) no Boletim Estatístico de 2006.
(189) Βλέπε Διάγραμμα INF-14 (μέρος iii) και (μέρος vi) στο Δελτίο στατιστικών στοιχείων 2006.
(189) Zie de figuren INF-14 (deel iii) en (deel iv) in het Statistical Bulletin 2006.
(189) Viz obr. INF-14 (část iii) a (část iv) ve Statistickém věstníku 2006.
(189) Se figur INF-14 (del iii) og (del iv) i Statistical bulletin 2006.
(189) Vt joonis INF-14 (iii osa) ja (iv osa) 2006. a statistikabülletäänis.
(189) Ks. kaavio INF-14 (osa iii) ja (osa iv) vuoden 2006 Tilastotiedotteessa.
(189) . az INF-14 (iii. rész) és (iv. rész) ábrát a 2006. évi statisztikai közlönyben.
(189)  Se figur INF-14 (del iii) og (del iv) i Statistiske opplysninger
(189) Vezi Figura INF-14 (partea iii) şi (partea iv) din Buletinul statistic 2006.
(189) Pozri obrázok INF-14 (časť iii) a (časť iv) v štatistickej ročenke 2006.
(189) Glej prikaz INF-14 (del iii) in (del iv) v Statističnem biltenu 2006.
(189) Se figur INF-14 (part iii) and (part iv) i statistikbulletinen 2006.
(189) Bkz. 2006 istatistik bülteninde Şekil INF-14 (bölüm iii) ve (bölüm iv).
(189) Skatīt attēlu INF-14 (iii. un iv. daļu) 2006. gada statistikas biļetenā.
  RozdziaÅ‚ 7: Choroby za...  
(189) Patrz wykres INF-14 (część iii) i (część iv) w Biuletynie statystycznym za 2006 r.
(189) See Figure INF-14 (part iii) and (part iv) in the 2006 statistical bulletin.
(189) Voir figure INF-14 (partie iii) et (partie iv) du bulletin statistique 2006.
(189) Siehe Abbildung INF-14 (Teil iii) und (Teil iv) im Statistical Bulletin 2006.
(189) Véase el gráfico INF-14 (parte iii) y (parte iv) del boletín estadístico de 2006.
(189) Cfr. il grafico INF-14 (parte iii) e (parte iv) nel bollettino statistico 2006.
(189) Ver figura INF-14 (parte iii) e (parte iv) no Boletim Estatístico de 2006.
(189) Βλέπε Διάγραμμα INF-14 (μέρος iii) και (μέρος vi) στο Δελτίο στατιστικών στοιχείων 2006.
(189) Zie de figuren INF-14 (deel iii) en (deel iv) in het Statistical Bulletin 2006.
(189) Viz obr. INF-14 (část iii) a (část iv) ve Statistickém věstníku 2006.
(189) Se figur INF-14 (del iii) og (del iv) i Statistical bulletin 2006.
(189) Vt joonis INF-14 (iii osa) ja (iv osa) 2006. a statistikabülletäänis.
(189) Ks. kaavio INF-14 (osa iii) ja (osa iv) vuoden 2006 Tilastotiedotteessa.
(189) . az INF-14 (iii. rész) és (iv. rész) ábrát a 2006. évi statisztikai közlönyben.
(189)  Se figur INF-14 (del iii) og (del iv) i Statistiske opplysninger
(189) Vezi Figura INF-14 (partea iii) şi (partea iv) din Buletinul statistic 2006.
(189) Pozri obrázok INF-14 (časť iii) a (časť iv) v štatistickej ročenke 2006.
(189) Glej prikaz INF-14 (del iii) in (del iv) v Statističnem biltenu 2006.
(189) Se figur INF-14 (part iii) and (part iv) i statistikbulletinen 2006.
(189) Bkz. 2006 istatistik bülteninde Şekil INF-14 (bölüm iii) ve (bölüm iv).
(189) Skatīt attēlu INF-14 (iii. un iv. daļu) 2006. gada statistikas biļetenā.
  RozdziaÅ‚ 2: PrzeglÄ…d ...  
Trudno jest stwierdzić, czy spadek liczby pacjentów poddanych leczeniu metadonem oznacza, że osoby te przeszły na leczenie buprenorfiną w przypadku, gdy jest ono dostępne. Na poziomie krajowym często nie jest znany zakres leczenia uzależnienia od narkotyków prowadzonego przez lekarzy rodzinnych.
It is difficult to determine if decreasing numbers of clients receiving methadone treatment mean that such clients are switching to buprenorphine treatment when available. The extent to which drug dependence treatment is delivered by GPs is often not known at national level.
Il est difficile de savoir si le nombre décroissant de patients qui suivent un traitement à la méthadone signifie que ceux-ci passent à un traitement à la buprénorphine lorsqu'il est disponible. Par ailleurs, la mesure dans laquelle les médecins généralistes prescrivent des traitements pour soigner la dépendance à la drogue constitue souvent une inconnue au niveau national.
Es ist kaum festzustellen, ob die rückläufigen Zahlen der mit Methadon behandelten Patienten darauf schließen lassen, dass diese Patienten stattdessen eine Buprenorphinbehandlung erhalten, sofern diese verfügbar ist. Häufig ist auf nationaler Ebene nicht bekannt, in welchem Umfang die Behandlung der Drogenabhängigkeit von Hausärzten durchgeführt wird.
Resulta difícil determinar si el descenso en el número de pacientes que reciben tratamiento con metadona significa que estos pacientes se pasan al tratamiento con buprenorfina en cuanto éste existe. Con frecuencia se desconoce a escala nacional hasta qué punto tratan los médicos de cabecera la drogodependencia.
Non è facile stabilire se il numero in calo di pazienti sottoposti a terapia con metadone debba essere interpretato come una preferenza da parte di questi soggetti al trattamento con buprenorfina, se disponibile. Spesso, infatti, a livello nazionale l’estensione dei trattamenti delle tossicodipendenze erogati dai medici generici non è nota.
É difícil determinar se o número de utentes que recebem tratamento de substituição com metadona diminuiu por esses utentes estarem a mudar para o tratamento com buprenorfina, quando este se encontra disponível. A nível nacional, desconhece-se, muitas vezes, em que medida o tratamento da toxicodependência é ministrado pelos médicos de clínica geral.
Είναι δύσκολο να προσδιοριστεί εάν ο μειούμενος αριθμός ατόμων που υποβάλλονται σε θεραπεία με μεθαδόνη σημαίνει ότι τα άτομα αυτά στρέφονται στη θεραπεία με βουπρενορφίνη. Ο βαθμός παροχής θεραπείας απεξάρτησης από γενικούς ιατρούς συχνά δεν είναι γνωστός σε εθνικό επίπεδο.
Het is moeilijk vast te stellen of een daling van het aantal cliënten dat een methadonbehandeling volgt betekent dat deze cliënten overgestapt zijn op een behandeling met buprenofine wanneer die beschikbaar is. Op nationaal niveau is vaak niet bekend in hoeverre huisartsen behandelingen voor drugsverslaafden verzorgen.
Je obtížné stanovit, zda klesající počty klientů substituční léčby metadonem znamenají, že tito klienti přecházejí na léčbu buprenorfinem, jakmile je k dispozici. Rozsah, v jakém léčbu drogové závislosti zajišťují praktičtí lékaři, mnohdy není na národní úrovni znám.
Det er vanskeligt at afgøre, om faldet i antallet af klienter i metadonbehandling betyder, at disse klienter går over til buprenorphinbehandling, når dette er en mulighed. Man har på nationalt plan ofte ikke kendskab til, hvor mange klienter der er i behandling for stofafhængighed hos praktiserende læger.
Raske on kindlaks teha, kas metadooni asendusravi saavate patsientide arvu vähenemine tähendab seda, et niisugused patsiendid lähevad võimalusel üle buprenofiiniravile. Tihti puuduvad üleriigilised andmed, kui palju ravivad narkosõltuvust perearstid.
On vaikea sanoa, onko metadonihoitoa saavien asiakkaiden määrä laskenut siksi, että asiakkaat siirtyvät buprenorfiinihoitoon aina, kun sitä on saatavilla. Kansallisella tasolla ei useinkaan ole selvillä, missä määrin yleislääkärit vastaavat huumeriippuvuuksien hoidosta.
Nehéz eldönteni, hogy a metadonkezelésben részesülő páciensek számának csökkenése azt jelenti-e, hogy az ilyen páciensek lehetőség szerint buprenorfinkezelésre állnak át. Országos szinten gyakran nem tudni, hogy a háziorvosok milyen gyakorisággal kezelnek kábítószer-függőséget.
Det er vanskelig å si om et synkende antall klienter som mottar metadonbehandling betyr at disse klientene bytter til buprenorfinbehandling der det er tilgjengelig. I hvilket omfang allmennleger tilbyr behandling for narkotikaavhengighet, er ofte ikke kjent på nasjonalt plan.
Este dificil să se stabilească dacă scăderea numărului de beneficiari ai tratamentului cu metadonă înseamnă că respectivii beneficiari trec pe tratament cu buprenorfină în cazul în care acesta este disponibil. Adesea, nu se cunoaşte la nivel naţional măsura în care tratamentul pentru dependenţa de droguri este furnizat de medici generalişti.
Je ťažké stanoviť, či klesajúci počet klientov, ktorí dostávajú liečbu metadónom, znamená, že takíto klienti prechádzajú na liečbu buprenorfínom, ak je dostupná. Rozsah, v akom je poskytovaná liečba závislosti na drogách praktickými lekármi, často nie je na národnej úrovni známy.
Težko je reči, ali zmanjševanje števila uživalcev, ki prejemajo zdravljenje z metadonom, pomeni, da so se ti uživalci preusmerili v zdravljenje z buprenorfinom, kjer je na voljo. Pogosto tudi ni znano, v kakšnem obsegu izvajajo zdravljenje odvisnosti od drog osebni zdravniki na nacionalni ravni.
Det är svårt att avgöra om det faktum att ett minskande antalet klienter får metadonbehandling innebär att sådana klienter byter till buprenorfinbehandling i de fall sådan finns. På nationell nivå känner man ofta inte till i vilken omfattning allmänläkare behandlar narkotikaberoende.
Metadon tedavisi gören hastaların sayısındaki azalmanın bu gibi hastaların erişilebilir hale geldiğinde buprenorfin tedavisine geçtikleri anlamına gelip gelmediğini saptamak zordur. Uyuşturucu bağımlılığı tedavisinin ne ölçüde pratisyen hekimler tarafından verildiği ulusal düzeyde genellikle bilinmemektedir.
Ir grūti teikt, vai metadona terapijas pacientu skaita samazināšanās liecina, ka šie pacienti pie izdevības ir pārgājuši uz buprenorfīna terapiju. Dati par ģimenes ārstu nozīmētās narkotiku atkarības terapijas apjomu valsts līmenī nereti nav pieejami.
  RozdziaÅ‚ 7: Choroby za...  
(186) Patrz wykresy INF-2 (część i) i INF-2 (część ii) w Biuletynie statystycznym za 2006 r.
(186) See Figures INF-2 (part i) and INF-2 (part ii) in the 2006 statistical bulletin.
(186) Voir figures INF-2 (partie i) et INF-2 (partie ii) du bulletin statistique 2006.
(186) Siehe Abbildungen INF-2 (Teil i) und INF-2 (Teil ii) im Statistical Bulletin 2006.
(186) Véanse los gráficos INF-2 (parte i) e INF-2 (parte ii) del boletín estadístico de 2006.
(186) Cfr. i grafici INF-2 (parte i) e INF-2 (parte ii) nel bollettino statistico 2006.
(186) Ver figuras INF-2 (parte i) e INF-2 (parte ii) no Boletim Estatístico de 2006.
(186) Βλέπε Διαγράμματα INF-2 (μέρος i) και INF-2 (μέρος ii) στο Δελτίο στατιστικών στοιχείων 2006.
(186) Zie de figuren INF-2 (deel i) en INF-2 (deel ii) in het Statistical Bulletin 2006.
(186) Viz obr. INF-2 (část i) a INF-2 (část ii) ve Statistickém věstníku 2006.
(186) Se figur INF-2 (del i) og INF-2 (del ii) i Statistical bulletin 2006.
(186) Vt joonised INF-2 (i osa) ja INF-5 (iv osa) 2006. a statistikabülletäänis.
(186) Ks. kaaviot INF-2 (osa i) ja INF-5 (osa iv) vuoden 2006 Tilastotiedotteessa.
(186) . az INF-2 (i. rész) és INF-2 (ii. rész) ábrát a 2006. évi statisztikai közlönyben.
(186)  Se figur INF-2 (del i) og INF-2 (del ii) i Statistiske opplysninger 2006.
(186) Vezi Figurile INF-2 (partea i) şi INF-5 (partea iv) din Buletinul statistic 2006.
(186)  Pozri obrázok INF-2 (časť i) a INF-2 (časť ii) v štatistickej ročenke 2006.
(186) Glej prikaz INF-2 (del i) in INF-2 (del ii) v Statističnem biltenu 2006.
(186) Se figur INF-2 (part i) och INF-2 (part ii) i statistikbulletinen 2006.
(186) Bkz. 2006 istatistik bülteninde Şekiller INF-2 (bölüm i) ve INF-2 (bölüm ii).
(186) Skatīt attēlus INF-2 (i. daļu) un INF-2 (ii. daļu) 2006. gada statistikas biļetenā.
  RozdziaÅ‚ 7: Choroby za...  
(200) Patrz tabela DRD-1 (część iii) i (część iv) w Biuletynie statystycznym za 2006 r.
(200) See Table DRD-1 (part iii) and (part iv) in the 2006 statistical bulletin.
(200) Voir tableau DRD-1 (partie iii) et (partie iv) du bulletin statistique 2006.
(200) Siehe Tabelle DRD-1 (Teil iii) und (Teil iv) im Statistical Bulletin 2006.
(200) Véase el cuadro DRD-1 (parte iii) y (parte iv) del boletín estadístico de 2006.
(200) Cfr. il grafico DRD-1 (parte iii) e (parte iv) nel bollettino statistico 2006.
(200) Ver quadro DRD-1 (parte iii) e (parte iv) no Boletim Estatístico de 2006.
(200) Βλέπε Διάγραμμα DRD-1(μέρος iii) και (μέρος iv) στο Δελτίο στατιστικών στοιχείων 2006.
(200) Zie tabel DRD-1 (deel iii) en (deel iv) in het Statistical Bulletin 2006.
(200) Viz tab. DRD-1 (část iii) a (část iv) ve Statistickém věstníku 2006.
(200) Se tabel DRD-1 (del iii) og (del iv) i Statistical bulletin 2006.
(200) Vt tabel DRD-1 (iii osa) ja (iv osa) 2006. a statistikabülletäänis.
(200) Ks. taulukko DRD-1 (osa iii) ja (osa iv) vuoden 2006 Tilastotiedotteessa.
(200) . a DRD-1 (iii. rész) és (iv. rész) táblázatot a 2006. évi statisztikai közlönyben.
(200)  Se tabell DRD-1 (del iii) og (del iv) i Statistiske opplysninger
(200) Vezi Tabelul DRD-1 (partea iii) şi (partea iv) din Buletinul statistic 2006.
(200) Pozri tabuľku DRD-1 (časť iii) a (časť iv) v štatistickej ročenke 2006.
(200) Glej tabelo DRD-1 (del iii) in (del iv) v Statističnem biltenu 2006.
(200) Se tabell DRD-1 (part iii) och (part iv) i statistikbulletinen 2006.
(200) Bkz. 2006 istatistik bülteninde Tablo DRD-1 (bölüm iii) ve (bölüm iv).
(200) Skatīt tabulu DRD-1 (iii. un iv. daļu) 2006. gada statistikas biļetenā.
  RozdziaÅ‚ 6: Zażywanie...  
Do krajów, w których znaczna część pacjentów zażywających opiaty zażywa substancje inne niż heroina, należą Węgry, gdzie rozpowszechnione są domowej produkcji wyroby z maku lekarskiego, oraz Finlandia, gdzie większość pacjentów zażywających opiaty nadużywa buprenorfiny (177).
Countries where a sizable proportion of opioid clients are using substances other than heroin include Hungary, where the use of home-made opium poppy products is widespread, and Finland, where most opioid clients are misusing buprenorphine (177).
Parmi les pays où un pourcentage considérable des usagers d'opiacés consomment des substances autres que l'héroïne figurent la Hongrie, où l'usage de produits à base de pavot de fabrication «maison» est répandu, et la Finlande, où la plupart des patients traités pour dépendance aux opiacés abusent de buprénorphine (177).
Zu den Ländern, in denen ein erheblicher Anteil der Opioidpatienten andere Substanzen als Heroin konsumiert, gehören unter anderem Ungarn und Finnland. In Ungarn ist der Konsum von Produkten aus selbst angebautem Mohn weit verbreitet, während in Finnland die meisten Opioidpatienten Buprenorphin konsumieren (177).
En dos países se da una proporción considerable de pacientes de opiáceos que consumen sustancias distintas a la heroína: Hungría, donde es común el consumo de productos de adormidera caseros, y Finlandia, donde una gran parte de los pacientes de opiáceos abusan de la buprenorfina (177).
Tra i paesi con una percentuale rilevante di tossicodipendenti con problemi di oppiacei che fanno uso di sostanze diverse dall’eroina si annoverano l’Ungheria, dove è diffuso l’uso di derivati domestici del papavero da oppio, e la Finlandia, dove la maggior parte dei pazienti in cura per dipendenza da oppiacei fa uso di buprenorfina (177).
Entre os países com uma percentagem considerável de utentes consumidores de opiáceos que consomem outras substâncias para além da heroína figuram a Hungria, onde o consumo de produtos caseiros à base de papoilas opiáceas está muito difundido, e a Finlândia, onde a maioria dos utentes consumidores de opiáceos abusa da buprenorfina  (177).
Στις χώρες που παρουσιάζουν αυξημένο ποσοστό ατόμων υπό θεραπεία απεξάρτησης από οπιοειδή, τα οποία κάνουν χρήση άλλων ουσιών πέραν της ηρωίνης, συγκαταλέγονται η Ουγγαρία, όπου είναι διαδεδομένη η χρήση παρασκευασμένων «κατ’ οίκον» προϊόντων παπαρούνας, και η Φινλανδία, όπου τα περισσότερα άτομα υπό θεραπεία απεξάρτησης από οπιοειδή κάνουν κατάχρηση βουπρενορφίνης (177).
Landen waar een aanzienlijk deel van de opioïdencliënten andere stoffen dan heroïne gebruikt, zijn onder meer Hongarije, waar het gebruik van “homemade” opiumpapaverproducten wijdverbreid is, en Finland, waar het merendeel van de opioïdencliënten buprenorfine misbruikt (177).
K zemím, kde značné procento klientů užívajících opiáty užívá ještě jiné látky než heroin, patří Maďarsko, kde je užívání podomácku vyráběných produktů z opiového máku velmi rozšířené, a Finsko, kde většina klientů užívajících opiáty zneužívá buprenorfin (177).
De lande, hvor en betydelig andel af opioidklienterne bruger andre stoffer end heroin, omfatter Ungarn, hvor der er en udbredt brug af hjemmelavede produkter fremstillet af opiumsvalmuer, og Finland, hvor de fleste opioidklienter misbruger buprenorphin (177).
Riikide hulka, kus suur osa opioidide tarbijatest tarbib muid uimasteid peale heroiini, kuuluvad Ungari, kus on laialt levinud kodusel teel valmistatud unimagunatoodete tarbimine, ja Soome, kus enamik opioidide tarbijatest kuritarvitab buprenorfiini.(177)
Maihin, joissa merkittävä osa opioidiasiakkaista käyttää muita aineita kuin heroiinia, kuuluvat Unkari, jossa kotitekoisten oopiumunikkotuotteiden käyttö on yleistä, ja Suomi, jossa suurin osa opioidiasiakkaista on buprenorfiinin väärinkäyttäjiä (177).
Az országok közül többek között Magyarországon tapasztalható, hogy az opiátok miatt kezelt páciensek körében számottevő a herointól eltérő anyagokat használók aránya – ebben az országban elterjedt az ópiummákból házilag készített termékek használata –, Finnországban pedig az opiátok miatt kezelt páciensek többsége a buprenorfinnal él vissza177.
Land som har en betydelig andel av opioidbrukere som bruker andre stoffer enn heroin, inkluderer Ungarn, hvor bruken av hjemmelagde opiumsvalmueprodukter er utbredt, og Finland, hvor de fleste opioidklientene misbruker buprenorfin (177).
Printre ţările în care o proporţie foarte importantă de pacienţi ai tratamentului pentru dependenţă de opiacee folosesc substanţe altele decât heroina, se află Ungaria, unde consumul de preparatele „de casă” din mac opiaceu este larg răspândit, şi Finlanda, unde majoritatea pacienţilor tratamentului pentru dependenţă de opiacee, prezintă abuz de buprenorfină (177).
Krajiny, kde pomerne veľká časť klientov, ktorí užívajú opiáty, užíva iné látky ako heroín, zahŕňajú Maďarsko, kde je široko rozšírené užívanie domácky vyrobených ópiových výrobkov z maku siateho a Fínsko, kde väčšina klientov, ktorí užívajú opiáty, zneužíva buprenorfín (177).
Med državami, v katerih precejšen del uživalcev opiatov uporablja druge snovi kot heroin, sta Madžarska, kjer je zelo razširjeno uživanje domačih izdelkov iz vrtnega maka, in Finska, kjer največ uživalcev opiatov zlorablja buprenorfin (177).
I några länder använder en betydande andel av opiatklienterna andra substanser än heroin. Så är exempelvis fallet i Ungern där bruket av hemmagjorda opiumvallmoprodukter är vanlig, och i Finland där de flesta opiatklienterna missbrukar buprenorfin (177).
Önemli oranda opioid hastasının eroin dışında maddeler kullandığı ülkeler arasında, ev yapımı haşhaş ürünlerinin yaygın olduğu Macaristan ile çoğu opioid hastasının buprenorfin alışkanlığı olan Finlandiya bulunmaktadır (177).
Starp valstīm, kur ievērojama daļa opioīdu pacientu lieto vielas, kas nav heroīns, var minēt Ungāriju, kur ir izplatīta mājās gatavotu opija magoņu preparātu lietošana, un Somiju, kur lielākā daļa opioīdu pacientu ļaunprātīgi izmanto buprenorfīnu (177).
  RozdziaÅ‚ 6: Zażywanie...  
(166)  Te dwie liczby odpowiadają danym z dwóch różnych systemów monitorowania (patrz tabela PPP-6 (część iii) w Biuletynie statystycznym za 2006 r. ) Dane należy interpretować ostrożnie, gdyż wartość 50% opiera się na tylko jednej próbce.
(166)  These two figures correspond to data from two different monitoring systems (see Table PPP-6 (part iii) in the 2006 statistical bulletin); caution is required as the figure 50 % is based on one sample only.
(166)  Ces deux chiffres correspondent aux données provenant de deux systèmes de surveillance différents (voir tableau PPP-6 (partie iii) du bulletin statistique 2006); la prudence est de mise étant donné que le chiffre de 50 % repose uniquement sur un échantillon.
(166)  Diese Angaben entsprechen den Daten aus zwei unterschiedlichen Beobachtungssystemen (siehe Tabelle PPP-6 (Teil iii) im Statistical Bulletin 2006); die Angabe von 50 % basiert auf nur einer Stichprobe und ist somit mit Vorsicht zu interpretieren.
(166)  Estas dos cifras corresponden a información de dos sistemas de seguimiento diferentes (véase el cuadro PPP-6 (parte iii) del boletín estadístico de 2006); hay que ser prudente en su interpretación, ya que el porcentaje del 50 % se basa solamente en una muestra.
(166)  Queste due percentuali corrispondono ai dati forniti da due diversi sistemi di monitoraggio (cfr. la tabella nel bollettino statistico 2006); si raccomanda cautela, poiché la percentuale del 50% proviene da un unico campione.
(166)  Estes dois valores correspondem a dados provenientes de dois sistemas de monitorização diferentes (ver quadro PPP-6 (parte iii) no Boletim Estatístico de 2006); é necessária prudência porque o valor de 50% se baseia numa única amostra.
(166)  Τα δύο αυτά ποσοστά αντιστοιχούν σε στοιχεία από δύο διαφορετικά συστήματα παρακολούθησης (βλέπε Πίνακα PPP-6 (μέρος iii) στο Δελτίο στατιστικών στοιχείων 2006)· απαιτείται προσοχή καθώς το ποσοστό 50 % βασίζεται σε ένα μόνο δείγμα.
(166)  Deze twee percentages komen overeen met de gegevens van twee verschillende bewakingssystemen (zie tabel PPP-6 (deel iii) in het Statistical Bulletin 2006); terughoudendheid is geboden, omdat het percentage van 50% op slechts één steekproef is gebaseerd.
(166) Tato dvě čísla odpovídají údajům ze dvou nezávislých monitorovacích systémů (viz tab. PPP-6 (část iii) ve Statistickém věstníku 2006). Na místě je však obezřetnost, protože údaj 50 % vychází pouze z jediného vzorku.
(166)  Disse to tal svarer til data fra to forskellige overvågningssystemer (se tabel PPP-6 (del iii) i Statistical bulletin 2006); der skal udvises forsigtighed, da tallet 50 % er baseret på kun enkelt stikprøve.
(166) Need kaks näitajat on vastavuses kahe erineva seiresüsteemi kaudu saadud andmetega (vt tabel PPP-6 (iii osa) 2006. a statistikabülletäänis); andmetesse tuleb suhtuda ettevaatusega, kuna näitaja 50% põhineb vaid ühel proovil.
(166)  Nämä kaksi lukua vastaavat kahdesta eri seurantajärjestelmästä peräisin olevia tietoja (ks. taulukko PPP-6 (osa iii) vuoden 2006 Tilastotiedotteessa). Tietoja on tulkittava varoen, sillä 50 prosentin luku perustuu vain yhteen otokseen.
(166) z a két számadat a két különböző nyomon követő rendszerből kapott adatoknak felel meg (ld. a PPP-6 (iii. rész) táblázatot a 2006. évi statisztikai közlönyben); szükség van némi óvatosságra, mivel az 50%-os adat csak egyetlen mintavételen alapul.
(166) ) Disse to tallene viser til data fra to forskjellige overvåkingssystemer (se tabell PPP-6 (del iii) i Statistiske opplysninger 2006). Vær oppmerksom på at tallet 50 % bare er basert på én prøve.
(166) Aceste două cifre corespund datelor de la două sisteme de monitorizare (vezi Tabelul PPP-6 (partea iii) din Buletinul statistic 2006; se impune precauţie deoarece cifra 50 % se bazează numai pe un singur eşantion.
(166)  Tieto dva údaje zodpovedajú údajom z dvoch rôznych monitorovacích systémov (pozri tabuľku PPP-6 (časť iii) v štatistickej ročenke 2006); je potrebná opatrnosť, pretože údaj 50 % sa zakladá iba na jednej vzorke.
(166)  Ti dve številki ustrezata podatkom iz dveh različnih sistemov spremljanja (glej tabelo PPP-6 (del iii) v Statističnem biltenu 2006); treba je biti previden, ker vrednost 50 % temelji na samo enem vzorcu.
(166)  Dessa två siffror representerar uppgifter från två olika kontrollsystem (Se tabell PPP-6 (part iii) i statistikbulletinen 2006); tolkningen bör ske med viss försiktighet eftersom siffran 50 % baseras på ett enda prov.
(166)  Šie divi rādītāji atbilst divu dažādu uzraudzības sistēmu datiem (skatīt tabulu PPP-6 (iii. daļu) 2006. gada statistikas biļetenā); šī informācija ir jāvērtē piesardzīgi, jo 50 % rādītāja pamatā ir tikai viens paraugs.
  RozdziaÅ‚ 6: Zażywanie...  
Większość pacjentów leczonych z powodu opiatów wywodzi się z grup marginalizowanych społecznie, charakteryzuje się niskim poziomem wykształcenia, wysokim wskaźnikiem bezrobocia i często nieustabilizowaną sytuacją mieszkaniową.
Opioid clients are reported to be marginalised in society, with low levels of education, high unemployment rates and often unstable accommodation; Spain reports that 17–18 % of opioid clients are homeless.
Les patients usagers d'opiacés sont des marginaux, peu éduqués, fortement touchés par le chômage et souvent dans une situation instable en termes de logement. L'Espagne rapporte que 17 à 18 % des patients usagers d'opiacés sont sans domicile fixe.
Im Zusammenhang mit Opioidpatienten werden in den Berichten soziale Ausgrenzung, niedriges Bildungsniveau, hohe Arbeitslosenraten und häufig instabile Wohnverhältnisse genannt. Beispielsweise berichtet Spanien, dass 17 % bis 18 % der Opioidpatienten obdachlos sind.
Según los informes, los pacientes de opiáceos viven marginados en la sociedad, poseen un nivel educativo bajo, presentan tasas de desempleo elevadas y, a menudo, no disponen de alojamiento estable. El informe español señala que entre el 17 % y el 18 % de los pacientes de opiáceos no tienen hogar.
I pazienti consumatori di oppiacei sono in genere emarginati, con un basso livello di alfabetizzazione, prevalentemente disoccupati e spesso senza fissa dimora; la Spagna riferisce che il 17-18% di questi pazienti è costituito da senzatetto.
Segundo os relatórios, os utentes que consomem opiáceos são marginalizados pela sociedade, têm baixos níveis de instrução, taxas de desemprego elevadas e, muitas vezes, uma situação instável no que se refere à habitação; a Espanha informa que 17‑18% dos utentes consumidores de opiáceos são sem-abrigo.
Τα άτομα που ζητούν θεραπεία απεξάρτησης από τα οπιοειδή αναφέρεται ότι είναι περιθωριοποιημένα στην κοινωνία, έχουν χαμηλό μορφωτικό επίπεδο, παρουσιάζουν υψηλά ποσοστά ανεργίας και συχνά δεν διαθέτουν σταθερή στέγη. Η Ισπανία αναφέρει ότι το 17–18 % των ατόμων που ζητούν θεραπεία απεξάρτησης από τα οπιοειδή είναι άστεγοι.
Opioïdencliënten worden volgens de rapporten maatschappelijk gemarginaliseerd, hebben weinig opleiding genoten, zijn vaak werkloos en hebben veelal geen vast onderkomen; Spanje meldt dat 17 tot 18% van de opioïdencliënten dakloos is.
Uvádí se, že klienti užívající opiáty jsou vytlačováni na okraj společnosti, mají nízké vzdělání, vykazují vysokou nezaměstnanost a často nemají stabilní bydlení. Španělsko hlásí, že 17–18 % klientů užívajících opiáty jsou osoby bez domova.
Opioidklienter angives at være marginaliserede i samfundet med lavt et uddannelsesniveau, høje arbejdsløshedstal og ofte uden fast bopæl; Spanien har angivet, at 17–18 % af opioidklienterne er hjemløse.
Opioidide tarbivad patsiendid on ühiskonnas marginaliseeritud, nende haridustase on madal, tööpuuduse määr on nende hulgas kõrge ning sageli elavad nad ebamugavates elutingimustes; Hispaania andmetel on 17–18% opioide tarbivatest patsientidest kodutud.
Raporttien mukaan opioidiasiakkaat ovat syrjäytyneitä, he ovat heikosti koulutettuja, heidän työttömyysasteensa on korkea ja heidän asuinolonsa ovat usein epävakaat. Espanja raportoi, että 17–18 prosenttia opioidiasiakkaista on kodittomia.
Az opiátok miatt kezelt páciensek a jelentések szerint a társadalom peremén élnek, alacsony iskolai végzettséggel, magas munkanélküliségi rátákkal és gyakran bizonytalan lakóhellyel rendelkeznek; Spanyolország azt jelentette, hogy az opiátok miatt kezelt páciensek 17–18%-a hajléktalan.
Opioidklientene rapporteres å være marginalisert i samfunnet og har lavt utdanningsnivå, høy arbeidsledighet og ofte ustabile boforhold. Spania rapporterer at 17-18 % av opioidklientene er hjemløse.
S-a raportat faptul că pacienţii care solicită tratament pentru dependenţa de opiacee sunt persoane marginalizate în cadrul societăţii, cu nivele scăzute de educaţie, rate ridicate de şomaj şi frecvent, cu locuinţe instabile ; Spania raportează că 17‑18 % dintre pacienţii dependenţi de opiacee sunt persoane fără adăpost.
Uvádza sa, že klienti, ktorí užívajú opiáty, sú v spoločnosti marginalizovaní, s nízkymi úrovňami vzdelania, vysokými mierami nezamestnanosti a často bez stáleho ubytovania; Španielsko uvádza, že 17 – 18 % klientov, ktorí užívajú opiáty, sú bezdomovci.
Poroča se, da so uživalci heroina odrinjeni na rob družbe, imajo nizko raven izobrazbe, visoko stopnjo nezaposlenosti in pogosto niso nikjer stalno nastanjeni. Španija na primer poroča, da je 17 do 18 % uživalcev opiatov brezdomcev.
Opiatklienterna rapporteras tillhöra en marginaliserad grupp i samhället, ha låg utbildningsnivå, hög arbetslöshet och ofta vara utan fast boende. Spanien rapporterar att 17–18 % av opiatklienterna är hemlösa.
Opioid hastalarının, düşük eğitim seviyeleri, yüksek işsizlik oranları ve genellikle istikrarsız yerleşmeyle toplumda marjinalleşmiş oldukları rapor edilmektedir; İspanya opioid hastalarının % 17-18’inin evsiz olduğunu bildirmektedir.
Saskaņā ar ziņojumiem opioīdu pacienti ir sociāli atsvešināti, ar zemu izglītības līmeni, daudzi ir bezdarbnieki un bez pastāvīgas dzīvesvietas; Spānija informē, ka 17–18 % opioīdu pacientu ir bezpajumtnieki.
  RozdziaÅ‚ 6: Zażywanie...  
Oszacowanie liczby osób problemowo zażywających opiaty jest trudne i aby uzyskać takie dane z dostępnych źródeł konieczne są bardziej zaawansowane metody analizy. Ponadto oszacowania często dotyczą określonego regionu geograficznego i ich ekstrapolacja w celu uzyskania danych krajowych nie zawsze jest wiarygodna.
Estimating the number of problem opioid users is difficult, and analyses of a sophisticated nature are required to obtain prevalence figures from the available data sources. Moreover, estimates are often localised geographically, and extrapolation to form national estimates are not necessarily reliable.
Il est difficile d'évaluer le nombre d'usagers d'opiacés à problème, et des analyses approfondies sont nécessaires pour extraire les taux de prévalence des sources de données disponibles. En outre, les estimations sont souvent géographiquement concentrées et les extrapolations pour obtenir des estimations nationales ne sont pas nécessairement fiables.
Die Zahl der problematischen Opioidkonsumenten ist schwer zu schätzen, und es sind komplexe Analysen erforderlich, um aus den verfügbaren Datenquellen Prävalenzraten zu gewinnen. Darüber hinaus beziehen sich die Schätzungen häufig auf bestimmte geografisch eingegrenzte Gebiete, und bei der Extrapolation auf nationale Schätzungen werden nicht unbedingt zuverlässige Ergebnisse erzielt.
Resulta difícil estimar el número de consumidores problemáticos de opiáceos y es necesario realizar análisis complejos para obtener las cifras de prevalencia de las fuentes de datos disponibles. Además, las estimaciones se refieren con frecuencia a zonas geográficas limitadas y la extrapolación para obtener estimaciones nacionales no arroja siempre resultados fiables.
Non è facile stabilire il numero di consumatori problematici di oppiacei e per ottenere cifre sulla prevalenza dalle fonti di dati disponibili è necessario effettuare analisi sofisticate. Inoltre, le stime sono spesso localizzate geograficamente e non sempre l’estrapolazione finalizzata alla produzione di stime nazionali è affidabile.
O número de consumidores problemáticos de opiáceos é difícil de calcular, sendo necessárias análises sofisticadas para obter valores relativos à prevalência a partir das fontes de dados disponíveis. Além disso, as estimativas referem-se, muitas vezes, a zonas geograficamente circunscritas e as extrapolações para criar estimativas nacionais nem sempre são fiáveis.
Ο αριθμός προβληματικών χρηστών οπιοειδών είναι δύσκολο να εκτιμηθεί και απαιτούνται εξειδικευμένες αναλύσεις για την εξαγωγή ποσοστών επικράτησης από τις διαθέσιμες πηγές στοιχείων. Επιπλέον, οι εκτιμήσεις συχνά αφορούν περιορισμένες γεωγραφικά περιοχές και η παρέκτασή τους για τη διαμόρφωση εκτιμήσεων σε εθνικό επίπεδο δεν είναι κατ’ ανάγκη αξιόπιστη.
Het schatten van het aantal problematische opioïdengebruikers is lastig, en om prevalentiecijfers te verkrijgen op basis van de beschikbare gegevensbronnen zijn geavanceerde analyses nodig. Bovendien zijn schattingen veelal geografisch beperkt, en is extrapolatie naar nationale schattingen niet per definitie betrouwbaar.
Odhadování počtu problémových uživatelů opiátů je obtížné a ke zjištění prevalence z dostupných zdrojů dat jsou nutné složité analýzy. Navíc jsou odhady mnohdy zeměpisně ohraničeny a extrapolace pro vytvoření národních odhadů není vždy spolehlivá.
Det er vanskeligt at anslå antallet af problematiske opioidbrugere, og der kræves sofistikerede analyser for at nå frem til prævalenssatser på grundlag af de foreliggende datakilder. Endvidere er skøn ofte begrænset til bestemte geografiske områder, og en ekstrapolering med henblik på at nå frem til nationale skøn er ikke nødvendigvis pålidelig.
Opioidide probleemsete tarbijate arvu on raske hinnata ning levimuse näitajate väljaselgitamine kättesaadavate andmete põhjal nõuab keerulist analüüsimist. Veelgi enam, need määrad on sageli geograafiliselt lokaliseeritud ning ekstrapoleerimine üleriigiliste määrade saamiseks ei pruugi olla usaldusväärne meetod.
Opioidien ongelmakäyttäjien määrää on vaikea arvioida, ja levinneisyystietojen selvittäminen saatavilla olevista tietolähteistä edellyttää monimutkaisia analyysejä. Arviot ovat lisäksi usein paikallisia ja niiden ekstrapolointi kansallisten arvioiden muodostamiseksi ei välttämättä tuota luotettavaa tietoa.
A problémás opiáthasználók számát nehéz felbecsülni, és már az is körültekintő elemzést kíván, hogy a rendelkezésre álló adatforrásokból kinyerjük az előfordulási adatokat. A becslések ráadásul gyakran földrajzi helyhez kötöttek, emiatt az országos becsléshez végzett extrapolálásuk nem feltétlenül megbízható.
Det er vanskelig å anslå hvor mange som er problembrukere av opioider, og sofistikerte analyser er nødvendig for å utarbeide prevalenstall på grunnlag av tilgjengelige data. Anslag vil dessuten være geografisk begrenset, og ekstrapoleringer for å få fram nasjonale tall vil ikke nødvendigvis være pålitelige.
Estimarea numărului de consumatori problematici de opiacee este dificilă şi sunt necesare analize complicate pentru a se obţine din sursele de date disponibile cifre privind prevalenţa. Mai mult, estimările sunt adesea localizate geografic, iar extrapolările pentru a obţine estimări la nivel naţional nu sunt, neapărat, fiabile.
Odhadovanie počtu problémových užívateľov opiátov je ťažké a sú potrebné dômyselné analýzy, aby sa získali údaje o prevalencii z dostupných zdrojov údajov. Okrem toho odhady sú často lokalizované geograficky a extrapolácie na vytvorenie národných odhadov nie sú nevyhnutne spoľahlivé.
Ocenjevanje števila problematičnih uživalcev opiatov je zahtevno in potrebne so zahtevne analize, da se iz razpoložljivih virov podatkov pridobijo vrednosti razširjenosti. Poleg tega so ocene pogosto geografsko omejene, ekstrapolacije za oblikovanje nacionalnih ocen pa niso nujno zanesljive.
Det är svårt att uppskatta antalet problematiska opiatmissbrukare, och en mer avancerade typ av analys krävs om man ska få fram prevalens ur de uppgifter som finns tillgängliga. Estimat är dessutom ofta geografiskt begränsade och extrapolering för att beräkna nationella estimat blir osäkra.
Sorunlu opioid kullanıcılarının sayısını tahmin etmek güçtür ve mevcut veri kaynaklarından yaygınlık rakamları elde etmek için çok hassas nitelikte analizler gerekmektedir. Bunun yanında, tahminler genellikle coğrafi olarak belirlenmiş olup ulusal değerlendirmeler yapmak amacıyla tahminde bulunmak güvenilir olmayabilir.
Problemātisko opioīdu lietotāju skaitu noteikt ir grūti un, lai no pieejamajiem datiem izsecinātu izplatības rādītājus, ir jāveic sarežģīta analīze. Turklāt aplēses bieži tiek veiktas atsevišķās ģeogrāfiskās teritorijās un ekstrapolācijas ceļā iegūtus valsts rādītājus šādos gadījumos ne vienmēr var uzskatīt par drošiem.
  RozdziaÅ‚ 7: Choroby za...  
Zażywanie kokainy jest częste wśród osób zażywających opiaty, a wyniki analizy toksykologicznej przeprowadzanej w przypadkach przedawkowania opiatów często wykazują jej obecność, jak również obecność innych substancji, takich jak alkohol i benzodiazepiny.
Cocaine use is frequent among opioid users, and it is common to find cocaine in toxicological analyses of opioid overdoses, as well as other substances such as alcohol and benzodiazepines Cocaine is commonly consumed together with alcohol, a combination that may result in increased toxicity
L’usage de cocaïne est courant chez les usagers d’opiacés et il est fréquent de trouver de la cocaïne dans les analyses toxicologiques des victimes de surdoses d’opiacés, sans compter d’autres substances comme l’alcool et les benzodiazépines. La cocaïne est souvent consommée avec de l’alcool, une combinaison qui peut accroître sa toxicité.
Kokain wird häufig von Opioidkonsumenten eingenommen, und in der Regel werden in Fällen einer Überdosierung von Opioiden bei der toxikologischen Analyse Kokain sowie andere Substanzen wie Alkohol und Benzodiazepine festgestellt. Kokain wird häufig gemeinsam mit Alkohol konsumiert, was eine erhöhte Toxizität zur Folge haben kann.
Es frecuente el consumo de cocaína entre los consumidores de opiáceos y resulta normal encontrar cocaína en los análisis toxicológicos de los casos de sobredosis por opiáceos, además de otras sustancias como el alcohol y las benzodiazepinas. La cocaína se suele consumir junto con alcohol, una combinación que puede aumentar su toxicidad.
Il consumo di cocaina è diffuso tra i consumatori di oppiacei ed è facile riscontrare tracce di cocaina nelle analisi tossicologiche delle overdosi da oppiacei, accanto a tracce di altre sostanze come alcol e benzodiazepine. Solitamente la cocaina viene consumata assieme ad alcol, una combinazione questa che può intensificare il livello di tossicità.
O consumo de cocaína é frequente entre os consumidores de opiáceos, sendo comum encontrar cocaína nas análises toxicológicas das vítimas de overdose de opiáceos, bem como outras substâncias, designadamente o álcool e as benzodiazepinas. A cocaína é frequentemente consumida em conjunto com o álcool, uma associação que pode aumentar a toxicidade.
Η χρήση κοκαΐνης είναι διαδεδομένη στους χρήστες οπιοειδών και στις τοξικολογικές αναλύσεις ανιχνεύεται συχνά κοκαΐνη σε περιπτώσεις υπερβολικής δόσης οπιοειδών, σε συνδυασμό με άλλες ουσίες, όπως αλκοόλ και βενζοδιαζεπίνες. Η κοκαΐνη καταναλώνεται συχνά μαζί με αλκοόλ, συνδυασμός που μπορεί να επιφέρει αύξηση της τοξικότητας.
Cocaïnegebruik komt vaak voor onder opioïdengebruikers en het is niet ongebruikelijk dat in de toxicologische analysen van slachtoffers van een overdosis opioïden niet alleen andere stoffen zoals alcohol en benzodiazepinen, maar ook cocaïne wordt aangetroffen. Cocaïne wordt dikwijls samen met alcohol gebruikt, een combinatie die tot een verhoogde toxiciteit kan leiden.
Užívání kokainu je časté mezi uživateli opiátů. Kokain je vedle dalších látek, jako alkohol a benzodiazepiny, běžně zjištěn během toxikologických šetřeních při předávkování opiáty. Kokain se běžně užívá v kombinaci s alkoholem, což může vyvolat zvýšenou toxicitu.
Kokainbrug er udbredt blandt opioidbrugere, og det er almindeligt at finde kokain i toksikologiske analyser af opioidoverdoser ved siden af andre stoffer som f.eks. alkohol og benzodiazepiner. Kokain indtages sædvanligvis sammen med alkohol, en kombination, som kan føre til øget forgiftning.
Kokaiini tarbimine on sagedane opioidide tarbijate hulgas ning kokaiini tuvastatakse sageli toksikoloogilistes analüüsides opioidide üleannustamise korral, lisaks muudele ainetele nagu näiteks alkohol ja bensodiasepiinid. Kokaiini tarbitakse sageli koos alkoholiga, selle tulemuseks võib aga olla suurenenud toksilisus.
Kokaiinin käyttö on yleistä opioidien käyttäjien keskuudessa, ja opioidien yliannostustapausten toksikologisissa analyyseissä löydetään usein kokaiinia muiden aineiden, kuten alkoholin ja bentsodiatsepiinien lisäksi. Kokaiinia käytetään usein alkoholin kanssa, mikä saattaa lisätä sen toksisuutta.
A kokainhasználat az opiáthasználók között gyakori, ezért az opiáttúladagolásos esetek toxikológiai elemzése gyakran kimutatja a kokaint is az egyéb anyagok, pl. alkohol és benzodiazepinek mellett. A kokaint gyakran fogyasztják együtt az alkohollal, és ez a kombináció fokozott toxicitáshoz vezethet.
Kokainbruk er vanlig blant opioidbrukere, og det er vanlig å finne kokain i toksikologiske analyser av opioidoverdoser, i tillegg til andre stoffer som alkohol og benzodiazepiner. Kokain konsumeres ofte sammen med alkohol, en kombinasjon som kan gi økt toksisitet.
Consumul de cocaină este frecvent în rândul consumatorilor de opiacee, iar cocaina este identificată de multe ori în analizele toxicologice pentru cazurile de supradoză de opiacee, pe lângă alte substanţe cum sunt alcoolul şi bezodiazepinele. Cocaina se consumă de obicei în combinaţie cu alcoolul, o combinaţie care provoacă toxicitate ridicată.
Užívanie kokaínu je časté medzi užívateľmi opiátov a kokaín sa bežne nachádza pri toxikologických analýzach predávkovania opiátmi, ako aj inými látkami, napríklad alkoholom a benzodiazepínmi. Kokaín sa bežne užíva spolu s alkoholom, čo je kombinácia, ktorá môže viesť k zvýšenej toxicite.
Kokain pogosto uživajo uživalci opioidov in običajno se ga najde pri toksikoloških analizah prevelikih odmerkov opioidov in drugih snovi, kot so alkohol in benzodiazepini. Kokain se pogosto uživa skupaj z alkoholom, kar je kombinacija, ki ima lahko za posledico povečano toksičnost.
Kokainanvändning är vanlig bland opiatmissbrukare och kokain påträffas ofta i toxikologiska analyser i samband med opiatöverdoser, vid sidan om andra ämnen som alkohol och benzodiazepiner. Kokain konsumeras ofta tillsammans med alkohol, en kombination som kan resultera i ökad toxicitet.
Kokain, opioid kullanıcıları tarafından sıklıkla kullanılmaktadır ve opioid aşırı dozlarının toksikolojik analizlerinde alkol ve benzodiazepinlerin yanı sıra kokain de yaygın olarak bulunmaktadır. Kokain genellikle alkolle birlikte tüketilmekte olup, bu kombinasyon zehirlilik oranının artmasına sebep olabilecek türdendir.
Kokaīnu bieži lieto opioīdu lietotāji, un opioīdu pārdozēšanas toksikoloģiskajās analīzēs kokaīna klātbūtne nav nekas neparasts, tāpat kā citu vielu, piemēram, alkohola un benzodiazepīnu klātbūtne. Kokaīnu nereti lieto kopā ar alkoholu, un šāda kombinācija draud ar palielinātu toksiskumu.
  RozdziaÅ‚ 2: PrzeglÄ…d ...  
Po uznaniu i opracowaniu przez większość państw członkowskich metody zapobiegania wybiórczego podejmuje się działania w coraz większym stopniu ukierunkowane na grupy zagrożone. Na przykład Niemcy, Grecja, Luksemburg, Austria, Finlandia i Wielka Brytania donoszą o programach skierowanych do młodych przestępców.
With the recognition and development of the selective prevention approach by most Member States, vulnerable groups are increasingly being targeted. For example, Germany, Greece, Luxembourg, Austria, Finland and the United Kingdom report programmes targeting young offenders.
L'approche de prévention sélective ayant été reconnue et s'étant développée dans la plupart des États membres, elle vise de plus en plus les groupes vulnérables. Ainsi, l'Allemagne, la Grèce, le Luxembourg, l'Autriche, la Finlande et le Royaume‑Uni font état de programmes ciblés pour les jeunes délinquants.
Da mittlerweile die meisten Mitgliedstaaten selektive Präventionsansätze anerkennen und erarbeiten, zielen die Präventionsstrategien zunehmend auf gefährdete Gruppen ab. Beispielsweise berichten Deutschland, Griechenland, Luxemburg, Österreich, Finnland und das Vereinigte Königreich über Programme für jugendliche Straftäter.
Dado que actualmente la mayoría de los Estados miembros reconoce y desarrolla enfoques de prevención selectiva, las estrategias preventivas se dirigen cada vez más a grupos vulnerables. Por ejemplo, Alemania, Grecia, Luxemburgo, Austria, Finlandia y el Reino Unido cuentan con programas destinados a jóvenes delincuentes.
La strategia della prevenzione selettiva, una volta che è stata riconosciuta e sviluppata nella maggior parte degli Stati membri, viene finalizzata sempre più ai gruppi vulnerabili. Per esempio, Germania, Grecia, Lussemburgo, Austria, Finlandia e Regno Unito riferiscono di programmi mirati ai giovani delinquenti.
Com o reconhecimento e o desenvolvimento da abordagem de prevenção selectiva pela maioria dos Estados-Membros, as acções são cada vez mais direccionadas para os grupos vulneráveis. Por exemplo, a Alemanha, a Grécia, o Luxemburgo, a Áustria, a Finlândia e o Reino Unido mencionam programas dirigidos aos jovens delinquentes.
Με την αναγνώριση και την ανάπτυξη της προσέγγισης επικεντρωμένης πρόληψης από τα περισσότερα κράτη μέλη, οι ευάλωτες ομάδες αποτελούν όλο και περισσότερο στόχο σχετικών προγραμμάτων. Για παράδειγμα, η Γερμανία, η Ελλάδα, το Λουξεμβούργο, η Αυστρία, η Φινλανδία και το Ηνωμένο Βασίλειο αναφέρουν προγράμματα με στόχο τους νεαρούς παραβάτες.
Nu selectieve preventie als methode in de meeste lidstaten erkend is en verder ontwikkeld wordt, richt de aandacht zich in toenemende mate op kwetsbare groepen. Zo maken Duitsland, Griekenland, Luxemburg, Oostenrijk, Finland en het Verenigd Koninkrijk melding van programma’s waarmee beoogd wordt jonge overtreders van de drugswetgeving te bereiken.
S uznáním a rozvojem přístupu selektivní prevence většinou členských států se v rostoucí míře stávají středem pozornosti ohrožené skupiny populace. Například Německo, Řecko, Lucembursko, Rakousko, Finsko a Spojené království hlásí programy zaměřené na mladé pachatele.
Efter at de fleste medlemsstater har anerkendt og udviklet tilgangen med selektiv forebyggelse, målrettes indsatsen i stigende grad mod udsatte grupper. F.eks. har Tyskland, Grækenland, Luxembourg, Østrig, Finland og Det Forenede Kongerige meldt om programmer, der er målrettet mod unge lovovertrædere.
Enamikus liikmesriikides tunnistatakse valikulise ennetustöö vajadust ja töötatakse seda ka välja, üha enam keskendudes haavatavatele sihtrühmadele. Näiteks Saksamaa, Kreeka, Luksemburg, Austria, Soome ja Ühendkuningriik annavad teada noortele õigusrikkujatele suunatud programmidest.
Nyt kun useimmat jäsenvaltiot suosivat ja kehittävät valikoivia ehkäiseviä lähestymistapoja, yhä enemmän toimia on alettu keskittää haavoittuvassa asemassa oleviin ryhmiin. Nuorille rikoksentekijöille suunnattuja ohjelmia on toteutettu esimerkiksi Saksassa, Kreikassa, Luxemburgissa, Itävallassa, Suomessa ja Yhdistyneessä kuningaskunnassa.
A célzott megelőzési szemlélet elismerésével és fejlesztésével a legtöbb tagállamban egyre inkább a sérülékeny csoportokat veszik célba. Németország, Görögország, Luxemburg, Ausztria, Finnország és az Egyesült Királyság például a fiatalkorú elkövetőket célzó programokról számolt be.
Etter hvert som selektiv forebygging blir anerkjent og bygget ut i de fleste medlemsstatene, etableres det stadig flere tiltak som er særskilt rettet mot sårbare grupper. For eksempel rapporterer Tyskland, Hellas, Luxembourg, Østerrike, Finland og Storbritannia om programmer utformet for unge lovbrytere.
Odată cu recunoaşterea şi răspândirea abordării prin prevenire selectivă de către majoritatea statelor membre, atenţia se concentrează tot mai mult pe grupurile vulnerabile. De exemplu, Germania, Grecia, Luxemburg, Austria, Finlanda şi Regatul Unit au raport programe care au în vizor tinerii infractori.
Po tom, čo väčšina členských štátov uznala a vyvinula metódu selektívnej prevencie, sa zraniteľné skupiny stávajú čoraz viac cieľom. Napríklad Nemecko, Grécko, Luxembursko, Rakúsko, Fínsko a Spojené kráľovstvo uvádzajú programy zamerané na mladých páchateľov trestných činov.
S priznanjem in razvojem selektivnega pristopa preprečevanja v večini držav članic se vse več pozornosti namenja ranljivim skupinam. Tako na primer Nemčija, Grčija, Luksemburg, Avstrija, Finska in Združeno kraljestvo poročajo o programih, namenjenih mladim storilcem kaznivih dejanj.
Efter att riktad prevention vunnit erkännande och börjat utvecklas i de flesta medlemsstater blir riktade insatser till utsatta grupper allt vanligare. Exempelvis Tyskland, Grekland, Luxemburg, Österrike, Finland och Storbritannien uppger att de har program som riktar sig till unga brottslingar.
Seçici önleme yaklaşımının çoğu Üye Devlet tarafından onaylanması ve geliştirilmesiyle, etkilenmeye daha açık gruplar giderek daha fazla hedef alınmaktadır. Örneğin, Almanya, Yunanistan, Lüksemburg, Avusturya, Finlandiya ve Birleşik Krallık, genç suçluları hedefleyen programlar rapor etmektedir.
Lielākā daļa dalībvalstu ir atzinušas selektīvo profilaksi un izstrādājušas atbilstīgu nostāju, līdz ar to arvien vairāk pievēršoties neaizsargātajām sabiedrības grupām. Piemēram, Vācija, Grieķija, Luksemburga, Austrija, Somija un Apvienotā Karaliste informē par programmām, kuru mērķgrupa ir gados jauni likumpārkāpēji.
  WstÄ™p  
Refleksja nad dostępnymi informacjami przypomina nam również o potrzebie ciągłej ostrożności i o niebezpieczeństwie „spoczęcia na laurach”. Niniejsze sprawozdanie zawiera ostrzeżenia przeciw zagrożeniom zakażeniem HIV i śmierci w wyniku przedawkowania narkotyków.
A reflection on the information available also reminds us of the need for continued vigilance and of the dangers of complacency. Warning notes are sounded in this report in respect of drug-related HIV infections and drug-related deaths. Nonetheless, in Europe as a whole, a tremendous effort has been made to address these sorts of problems, and tangible progress has been made. This has meant that European policy makers have had to make difficult choices, and they have largely done so after carefully studying the available evidence. Such a policy perspective should be applauded. The global debate on the drug problem is not short on rhetoric regarding the need for a balanced and evidence-based approach. In Europe, perhaps more than anywhere else, this rhetoric has become reality. Despite differences between our Member States in the details of the drug problems they each face and in their priorities for action, there is common agreement on the importance of sharing information and cooperating in order to reduce the supply of drugs as well as on the need to balance supply reduction activities with demand reduction measures, and there is a growing consensus regarding the need to be guided by the evidence in making hard choices about what programmes and actions are in the best interests of our citizens. This European approach is manifested not only in the new European drug strategy, but also in the national drug strategies that our Member States have adopted, in the stronger and more unified voice that emerges from Europe on this issue, and in the work of the EMCDDA as we strive to play our part in facilitating informed policy making by providing an unbiased and scientifically rigorous analysis of the information available on the drug phenomenon in Europe.
Une réflexion sur les informations disponibles nous rappelle également les dangers de la complaisance et la nécessité de ne pas baisser la garde. Le présent rapport se fait l’écho d’avertissements concernant les infections au VIH et les décès liés à la drogue. Néanmoins, dans l’ensemble de l’Europe, un effort considérable a été déployé pour aborder ce type de problèmes, et des progrès tangibles ont été réalisés, ce qui signifie que les décideurs européens ont dû faire des choix difficiles et qu’ils y ont largement procédé après une analyse minutieuse des preuves en présence. Une telle perspective politique mérite des applaudissements. Dans sa globalité, le débat sur le problème de la drogue n’est pas avare d’une rhétorique équilibrée et axée sur les preuves. En Europe, plus peut-être que partout ailleurs, cette rhétorique est devenue réalité. En dépit des différences existant entre nos États membres dans le détail des problèmes de drogue qu’ils doivent affronter et dans leurs priorités d’action, ils reconnaissent d’un commun accord l’importance de partager des informations et de coopérer afin de réduire l’offre de drogue, de même que la nécessité d’équilibrer les activités de réduction de l’offre avec des mesures de réduction de la demande, et ils s’inscrivent dans un consensus toujours plus large sur la nécessité de se laisser guider par les preuves en présence dès lors qu’il faut faire des choix difficiles sur les meilleurs programmes et actions à mettre en œuvre dans l’intérêt des citoyens. Cette approche européenne se matérialise non seulement dans la nouvelle stratégie antidrogue de l’UE, mais aussi dans les stratégies nationales antidrogue que nos États membres ont adoptées, dans la voix plus forte et plus unifiée que fait entendre l’Europe sur ce sujet, ainsi que dans les travaux de l’OEDT, dans la mesure où nous nous efforçons de remplir notre mission en facilitant la prise de décisions éclairées par la mise à disposition d’analyses scientifiques rigoureuses et non biaisées des informations disponibles sur le phénomène de la drogue en Europe.
Die Betrachtung der zur Verfügung stehenden Informationen führt uns darüber hinaus erneut die Notwendigkeit fortgesetzter Wachsamkeit und die Gefahr der Selbstzufriedenheit vor Augen. In dem vorliegenden Bericht werden Warnsignale im Hinblick auf drogenbedingte HIV-Infektionen und drogenbedingte Todesfälle gegeben. Dies soll jedoch weder die enormen Anstrengungen, die europaweit unternommen wurden, um derartige Probleme in Angriff zu nehmen, noch die greifbaren Fortschritte schmälern, die bereits erzielt wurden. Die politischen Entscheidungsträger in Europa mussten zu diesem Zweck schwierige Entscheidungen treffen, denen im Wesentlichen eine sorgfältige Prüfung der vorliegenden Fakten vorausgegangen war. Einem solchen politischen Blickwinkel kann man nur Beifall zollen. In der weltweiten Debatte über das Drogenproblem fehlt es nicht an Rhetorik, wenn es um die Notwendigkeit eines ausgewogenen und faktengestützten Konzepts geht. In Europa hat diese Rhetorik – vielleicht mehr, als irgendwo anders auf der Welt – reale Erfolge gezeitigt. Trotz der Unterschiede zwischen den Mitgliedstaaten bezüglich der Ausprägung ihrer Drogenprobleme und ihrer Maßnahmenschwerpunkte besteht Einigkeit darüber, wie wichtig die gemeinsame Nutzung von Informationen und die Zusammenarbeit sind, um das Angebot an Drogen zu verringern, und darüber, dass Maßnahmen zur Angebotsreduzierung mit Maßnahmen zur Nachfragereduzierung einhergehen müssen. Überdies ist man sich zunehmend einig, dass konkrete Entscheidungen darüber, welche Programme und Maßnahmen dem Interesse der Bürger am besten dienen, sich auf Fakten stützen müssen. Dieser europäische Ansatz manifestiert sich nicht nur in der neuen Europäischen Drogenstrategie, sondern auch in den nationalen Drogenstrategien der Mitgliedstaaten, der stärkeren und einheitlicheren Stimme Europas in dieser Problematik und den Tätigkeiten der EBDD, wenn wir uns bemühen, unseren Teil dazu beizutragen, faktengestützte Entscheidungen auf politischer Ebene zu ermöglichen, indem wir die über die Drogenproblematik in Europa verfügbaren Informationen unvoreingenommen und streng wissenschaftlich analysieren.
Una reflexión sobre la información de que hoy disponemos nos recuerda también la necesidad de no bajar la guardia y nos previene de los peligros de la complacencia. En este informe suenan voces que alertan sobre las infecciones por VIH en el contexto de las drogas y de las muertes relacionadas con drogas. En cualquier caso, en Europa se ha hecho en general un gran esfuerzo por tratar este tipo de problemas, y los avances logrados son palpables. Ello significa que los políticos europeos han tenido que tomar decisiones difíciles, y que lo han hecho tras estudiar minuciosamente todos los datos a su alcance, una forma de hacer política digna de aplauso. En el debate global sobre el problema de las drogas abunda la retórica sobre la necesidad de un planteamiento equilibrado y basado en hechos concretos: en Europa, tal vez más que en ningún otro lugar, hemos pasado de las palabras a los hechos. Pese a las diferencias entre los Estados miembros en cuestiones de detalle sobre los problemas que la droga les plantea y las prioridades de actuación, todos ellos coinciden en la importancia de compartir la información y de colaborar para reducir la oferta de drogas, así como en la necesidad de equilibrar las acciones destinadas a reducir la oferta con las que pretenden reducir la demanda. Además, cada vez es mayor el consenso sobre la necesidad de que sean los datos fehacientes los que orienten las decisiones sobre qué programas y acciones son los mejores para nuestros ciudadanos. Este planteamiento europeo se manifiesta no sólo en la nueva estrategia europea en materia de drogas que han adoptado los Estados miembros, sino en la aparición en Europa de una voz más fuerte y unísona en esta materia y en el trabajo del OEDT, donde nos esforzamos por cumplir nuestra misión de facilitar a los políticos la toma de decisiones ofreciéndoles unos análisis imparciales y de rigor científico de la información sobre el fenómeno de las drogas en Europa.
Le informazioni di cui disponiamo ci inducono inoltre a riflettere sulla necessità di una sorveglianza costante, evitando i pericoli che potrebbe comportare il compiacimento dei risultati ottenuti. Nella presente relazione vengono lanciati segnali di allarme per quanto riguarda le infezioni da HIV connesse con la droga ed i decessi connessi con la droga. Ciò nonostante, in tutt’Europa è stato fatto uno sforzo immane per affrontare questo tipo di problemi e sono stati fatti notevoli progressi, il che significa che i decisori politici europei hanno dovuto operare scelte difficili e lo hanno fatto ampiamente, studiando con attenzione le testimonianze disponibili. Una prospettiva strategica di questo tipo deve essere applaudita. Nell’ambito del dibattito globale sul problema della droga si parla molto della necessità di un approccio bilanciato e basato sull’evidenza. In Europa, forse più che altrove, questo discorso è stato messo in pratica. Nonostante le differenze fra i nostri Stati membri per quanto riguarda taluni aspetti dei problemi di droga che devono affrontare e le loro priorità d’azione, tutti questi Stati sono d’accordo sul fatto che è importante scambiare informazioni e cooperare al fine di ridurre l’offerta di droga e che è necessario bilanciare le attività di riduzione dell’offerta con misure di riduzione della domanda e sono sempre più d’accordo sul fatto che è necessario basarsi su prove oggettive quando si tratta di fare scelte importanti circa i programmi e le azioni da adottare nell’interesse dei nostri cittadini. Questo approccio europeo si manifesta non soltanto nella nuova strategia europea antidroga, ma anche nelle strategie nazionali in materia adottate dai nostri Stati membri, nel tono più deciso e più unanime che si leva dall’Europa su questo tema e nell’attività dell’OEDT, che si adopera strenuamente per svolgere il suo compito di favorire una presa di decisioni informata fornendo un’analisi oggettiva e scientificamente rigorosa delle informazioni disponibili sul fenomeno della droga in Europa.
Uma reflexão sobre a informação disponível recorda igualmente a necessidade de uma vigilância contínua e os perigos da complacência. O presente relatório alerta para as infecções pelo VIH e as mortes associadas ao consumo de droga. Não obstante, no conjunto da Europa, têm sido envidados enormes esforços para sanar este tipo de problemas, tendo‑se já alcançado progressos tangíveis. Tal significou para os decisores políticos europeus a imposição de opções difíceis, em grande medida realizadas após uma análise exaustiva das provas disponíveis. Esta perspectiva política é digna de louvor. O debate global sobre o problema da droga revela-se bastante retórico no que respeita à necessidade de uma abordagem equilibrada e baseada em provas. Na Europa, talvez mais do que em qualquer outra parte, esta retórica tornou-se realidade. Apesar das diferenças entre Estados‑Membros no que se refere às particularidades dos problemas de droga que cada um enfrenta e às suas prioridades de acção, existe acordo sobre a importância de partilhar informação e cooperar no sentido de reduzir a oferta de drogas, bem como sobre a necessidade de equilibrar as acções de redução de oferta com as medidas de redução da procura. Verifica-se igualmente um consenso crescente quanto à necessidade de basear em provas as escolhas difíceis sobre os programas e as acções de maior interesse para os cidadãos. Esta abordagem europeia manifesta-se não apenas na nova estratégia comunitária de luta contra a droga, mas igualmente nas estratégias nacionais de luta contra a droga adoptadas pelos Estados-Membros, na voz mais forte e unificada que emerge da Europa no que concerne esta questão, e no trabalho do OEDT, que procura desempenhar o seu papel de facilitador de decisões políticas fundamentadas, fornecendo uma análise imparcial e cientificamente rigorosa das informações disponíveis sobre o fenómeno da droga na Europa.
Ο προβληματισμός σχετικά με τις διαθέσιμες πληροφορίες μας υπενθυμίζει επίσης την ανάγκη για συνεχή επαγρύπνηση καθώς και τους κινδύνους που εγκυμονεί ο εφησυχασμός. Στην παρούσα έκθεση διατυπώνονται προειδοποιήσεις σχετικά με τα λοιμώδη νοσήματα και τους θανάτους που συνδέονται με τα ναρκωτικά. Ωστόσο, σε ολόκληρη την Ευρώπη έχουν καταβληθεί τεράστιες προσπάθειες για την αντιμετώπιση αυτού του είδους των προβλημάτων και έχει σημειωθεί πραγματική πρόοδος. Αυτό σημαίνει ότι οι Ευρωπαίοι αρμόδιοι για τη χάραξη πολιτικής αναγκάστηκαν να προβούν σε δύσκολες επιλογές, έπειτα από ενδελεχή εξέταση των διαθέσιμων στοιχείων. Μια τέτοια πολιτική προοπτική πρέπει να επιδοκιμάζεται. Η γενικότερη συζήτηση σχετικά με το πρόβλημα των ναρκωτικών δεν στερείται ρητορικής σχετικά με την ανάγκη ισορροπημένης και τεκμηριωμένης προσέγγισης. Στην Ευρώπη, περισσότερο ίσως από οπουδήποτε αλλού, η εν λόγω ρητορική έχει γίνει πραγματικότητα. Παρά τις διαφορές που υπάρχουν μεταξύ των κρατών μελών μας σε ό,τι αφορά τα ιδιαίτερα προβλήματα που καθένα από αυτά αντιμετωπίζει σε σχέση με τα ναρκωτικά καθώς και τις προτεραιότητές τους για δράση, τα κράτη μέλη συμφωνούν ως προς τη σημασία της ανταλλαγής πληροφοριών και της συνεργασίας με στόχο τη μείωση της προμήθειας ναρκωτικών, καθώς και ως προς την ανάγκη επίτευξης ισορροπίας ανάμεσα στις δραστηριότητες μείωσης της προμήθειας και τα μέτρα μείωσης της ζήτησης. Εξάλλου, υπάρχει όλο και μεγαλύτερη συναίνεση σχετικά με την ανάγκη τεκμηριωμένης καθοδήγησης κατά τη λήψη δύσκολων αποφάσεων όσον αφορά τα προγράμματα και τις δράσεις που εξυπηρετούν καλύτερα το συμφέρον των πολιτών μας. Η ευρωπαϊκή αυτή προσέγγιση είναι έκδηλη όχι μόνο στη νέα ευρωπαϊκή στρατηγική για τα ναρκωτικά αλλά και στις εθνικές στρατηγικές για τα ναρκωτικά που έχουν υιοθετήσει τα κράτη μέλη μας, στην ισχυρότερη και πιο ενιαία φωνή που υψώνεται στην Ευρώπη σχετικά με το θέμα αυτό καθώς και στο έργο του ΕΚΠΝΤ, το οποίο προσπαθεί να εκτελέσει την αποστολή του διευκολύνοντας τη λήψη ενημερωμένων αποφάσεων μέσω της παροχής αμερόληπτων και επιστημονικά ακριβών αναλύσεων των πληροφοριών που υπάρχουν διαθέσιμες σχετικά με το πρόβλημα των ναρκωτικών στην Ευρώπη.
Een beschouwing van de beschikbare informatie herinnert ons aan de gevaren van zelfgenoegzaamheid en de noodzaak van voortdurende waakzaamheid. In dit verslag weerklinken waarschuwingen met betrekking tot HIV-infecties en sterfgevallen ten gevolge van drugsgebruik. Desalniettemin is in Europa als geheel een enorme inspanning geleverd om dit soort problemen aan te pakken en is er concrete voortgang geboekt, hetgeen betekent dat Europese beleidsmakers moeilijke keuzen hebben moeten maken na zorgvuldige bestudering van aanwezige bewijzen. Een dergelijk beleidsperspectief moet toegejuicht worden. In de wereldwijde discussie over het drugsprobleem is er geen gebrek aan retoriek wat betreft de behoefte aan een evenwichtige en op bewijzen gebaseerde aanpak. In Europa is deze retoriek, wellicht meer dan elders, werkelijkheid geworden. Ondanks de verschillen tussen de lidstaten in de details van de drugsproblematiek waar zij elk mee te kampen hebben en in hun prioriteiten voor actie bestaat er algemene overeenstemming over het belang van het delen van informatie en samenwerking om de drugstoevoer terug te brengen alsook over de noodzaak toevoerbeperkende activiteiten in evenwicht te brengen met vraagbeperkende maatregelen; in toenemende mate bestaat er ook consensus over de noodzaak zich te laten leiden door bewijzen bij het maken van moeilijke keuzen over programma’s en actiemaatregelen die het meest in het belang van de burgers zijn. De Europese aanpak manifesteert zich niet alleen in de nieuwe Europese drugsstrategie, maar ook in de nationale drugsstrategieën die de lidstaten hebben goedgekeurd; deze klinkt bovendien door in de steeds luidere en meer verenigde stem van Europa inzake dit vraagstuk en in het werk van het EWDD. Wij streven ernaar onze rol te vervullen bij het bevorderen van besluitvorming met kennis van zaken door onbevooroordeelde en wetenschappelijk zorgvuldige analyses van de beschikbare informatie over het drugsfenomeen in Europa ter beschikking te stellen.
Zamyslíme-li se nad dostupnými informacemi, opět si uvědomíme, že je třeba být stále na pozoru a vyvarovat se sebeuspokojení. Varovné tóny zaznívají v této zprávě ve vztahu k infekcím HIV a úmrtím souvisejícím s drogami. V celé Evropě však bylo řešení tohoto typu problémů věnováno nesmírné úsilí a bylo dosaženo značného pokroku. To znamená, že evropští političtí činitelé museli přijmout obtížná rozhodnutí, což povětšinou učinili po pečlivém prostudování dostupných údajů. Takovýto politický přístup je třeba ocenit. V celém světě se vedou rozsáhlé diskuse o tom, že přístup k drogové problematice by měl být vyvážený a založený na důkazech. To se v Evropě, možná více než kde jinde, podařilo. Navzdory odlišnostem ve specifikách drogových problémů, kterým jednotlivé členské státy čelí, a rozdílným prioritám v oblasti reakce na ně, panuje společná shoda o důležitosti sdílení informací a spolupráce s cílem omezit nabídku drog, jakož i o nutnosti vyvážit aktivity usilující o omezení nabídky opatřeními na snížení poptávky. Čím dál silnější je také konsenzus ohledně skutečnosti, že při přijímání těžkých rozhodnutí v souvislosti s výběrem programů a akcí, jež jsou v nejlepším zájmu našich občanů, je třeba se řídit doloženými informacemi. Tento evropský přístup je znatelný nejen v nové protidrogové strategii EU, ale také v národních strategiích přijatých členskými státy, v silnějším a jednotnějším mínění, které se v Evropě vytváří v souvislosti s danou problematikou, a v činnosti agentury EMCDDA, která se snaží podílet na usnadňování zasvěceného politického rozhodování prostřednictvím nezaujaté a vědecky přesné analýzy dostupných informací vztahujících se k drogovému fenoménu v Evropě.
De tilgængelige oplysninger minder os også om behovet for løbende overvågning og farerne ved efterladenhed. Denne beretning anslår en advarende tone i forbindelse med narkotikarelaterede hiv-infektioner og narkotikarelaterede dødsfald. Ikke desto mindre er der i Europa gjort en kolossal indsats for at løse denne type problemer, og der er gjort konkrete fremskridt. Det har betydet, at de politiske beslutningstagere i Europa har måttet træffe svære valg, hvilket de har gjort i stor målestok efter nøje at have undersøgt de foreliggende oplysninger. Et sådant politisk perspektiv fortjener ros. I den globale debat om narkotikaproblemet skortes der ikke på retorikken, når det gælder behovet for en afbalanceret og evidensbaseret tilgang. Denne retorik er, måske mere end noget andet sted, blevet til virkelighed i Europa. Selv om der er forskel på medlemsstaternes narkotikaproblemer og indsatsprioritering, er alle enige om, at det er vigtigt at udveksle oplysninger og at samarbejde med henblik på at begrænse narkotikaudbuddet og afbalancere indsatsen for at begrænse henholdsvis udbuddet og efterspørgslen. Der er stigende enighed om, at de svære valg med hensyn til, hvilke programmer og aktioner der er i EU-borgernes bedste interesse, bør træffes med udgangspunkt i den foreliggende dokumentation. Den europæiske tilgang er ikke blot synlig i den nye europæiske narkotikastrategi, men også i de nationale narkotikastrategier, som medlemsstaterne har vedtaget, i Europas styrkede og forenede stemme på dette område og i EONN’s arbejde, idet vi stræber mod at yde vores bidrag til at muliggøre beslutningstagning på et velinformeret grundlag gennem forelæggelse af en nøje, objektiv og videnskabelig analyse af de oplysninger, der er tilgængelige om narkotikafænomenet i Europa.
Pilk kättesaadavale teabele meenutab ka tarvidust olla jätkuvalt valvel ja paneb südamele mitte unustada ohtusid, mis tekivad enesega rahulolust. Aruandes kõlavad hoiatavad teated narkootikumidega seotud HIV nakatumiste ja surmade kohta. Siiski on Euroopas tervikuna tehtud suuri jõupingutusi selliste probleemide käsitlemiseks ja on olemas käegakatsutavad tulemused. Järelikult on Euroopa poliitikakujundajatel tulnud teha raskeid valikuid ja neid on tehtud pärast olemasolevate andmete hoolikat uurimist. Sellist tegevussuunda saab üksnes tervitada. Narkootikumide probleemi üldarutelus pühendatakse palju sõnu vajadusele tasakaalustatud ja tõenditega kinnitatud lähenemise järele. Euroopas on võib-olla rohkem kui kusagil mujal saanud sõnad tegudeks. Hoolimata liikmesriikide vahelistest erinevustest lahendamist vajavate uimastiprobleemide üksikasjades ja tegevuse prioriteetides, on kõik üksmeelel teabejagamise ja koostöö tähtsuses vähendamaks narkootikumide pakkumist, vajaduses hoida pakkumise ja nõudluse vähendamismeetmed tasakaalus, ning üha enam mõistetakse tarvidust tugineda tõenditele, kui tehakse raskeid valikuid programmide ja meetmete osas, mis vastaksid kõige enam meie kaaskondlaste huvidele. Euroopalik lähenemine ei ilmne mitte üksnes Euroopa uues narkostrateegias, vaid ka liikmesriikide poolt vastu võetud riiklikes narkostrateegiates, tugevamas ja ühtsemas hääles, millega Euroopa seda küsimust arutab, ja EMCDDA töös, mis püüab anda oma panuse poliitikakujundajate teavitamise hõlbustamisse, pakkudes neile erapooletu ja teaduslikult täpse analüüsi teabest, mis on Euroopas narkootikumide kohta kättesaadav.
Saatavissa olevat tiedot osoittavat myös, että jatkuva valvonta on tarpeen ja ettei meillä ole varaa omahyväisyyteen. Tämä raportti varoittaa huumeisiin liittyvistä hiv-infektioista ja huumekuolemista. Euroopassa on kuitenkin yleisesti ottaen nähty hyvin paljon vaivaa näiden ongelmien käsittelemiseksi, ja selvästi havaittavaa edistystä on saavutettu. Se merkitsee, että Euroopan päättäjien on täytynyt tehdä vaikeita valintoja, ja hyvin usein he ovat ensin tarkastelleet huolellisesti asiasta saatavilla olevaa aineistoa. Tällainen asenne politiikassa on kiitettävä. Koko maailmassa puhutaan paljon tasapainoisesta ja havaittuihin tosiasioihin perustuvasta lähestymistavasta. Euroopassa tällaisesta puheesta on ehkä enemmän kuin missään muualla edetty käytännön toimiin. Vaikka jäsenvaltioidemme välillä on eroja niiden kohtaamien huumeongelmien yksityiskohdissa ja toiminnan prioriteeteissa, ollaan yleisesti yksimielisiä tiedon jakamisen ja yhteistyön tärkeydestä, kun tavoitteena on vähentää huumeiden tarjontaa. Ymmärretään myös tarve tasapainottaa tarjonnan ja kysynnän vähentämisen toimenpiteet, ja maat ovat yhä yleisemmin yksimielisiä siitä, että on käytettävä tietoaineistoa pohjana tehtäessä vaikeita päätöksiä siitä, mitkä ohjelmat ja toimenpiteet edistäisivät eniten kansalaistemme etua. Tämä eurooppalainen lähestymistapa heijastuu paitsi uudessa Euroopan huumestrategiassa, myös jäsenvaltioidemme hyväksymissä kansallisissa huumestrategioissa, Euroopan entistä vahvemmassa ja yhtenäisemmässä äänessä tästä asiasta sekä seurantakeskuksemme työssä, kun pyrimme roolimme mukaisesti helpottamaan tietoon perustuvaa päätöksentekoa tarjoamalla puolueettomia ja tieteellisesti tarkkoja analyyseja tiedoista, joita Euroopan huumeilmiöstä on saatavissa.
A rendelkezésre álló információkon gondolkozva nem feledhetjük, hogy továbbra is szükség van az éberség fenntartására, és észre kell vennünk a megelégedettséggel járó veszélyeket is. Ez a jelentés figyelmeztető jelzésekkel szolgál a kábítószerrel összefüggő HIV-fertőzésekkel és kábítószerrel összefüggő halálesetekkel kapcsolatban. Európa egészét tekintve azonban hatalmas erőfeszítések történtek az ilyen típusú problémák kezelésére, és kézzelfogható eredmények születtek. Ez nehéz döntések terhét rótta az európai politikaformálókra, akik a rendelkezésre álló bizonyítékok alapos tanulmányozása után a legtöbb esetben meg is hozták ezeket a döntéseket. Az ilyen szakpolitikai perspektíva elismerést érdemel. A kábítószer-problémáról szóló globális vita nincs híján a kiegyensúlyozott és bizonyítékokon alapuló szemlélet igényével kapcsolatos retorikai fordulatoknak. Európában, talán még inkább mint máshol, ez a retorika valósággá vált. Annak ellenére, hogy a kábítószer-problémák részletei és a fellépésre vonatkozó prioritások tagállamonként változnak, egyetértés uralkodik a kábítószer-kínálat csökkentését célzó információ-megosztás és együttműködés fontosságával kapcsolatban, továbbá arra vonatkozóan, hogy a kínálat csökkentésére irányuló intézkedéseket a kereslet csökkentésére vonatkozó intézkedésekkel kell kiegészíteni. Egyre szélesebb körű konszenzus van kialakulóban abban a tekintetben is, hogy az állampolgáraink érdekeit leginkább szolgáló programok és cselekvések meghatározása során a nehéz döntéseket bizonyítékok alapján kell meghozni. Ez az európai szemléletmód nem csupán az új európai kábítószer-stratégiában mutatkozik meg, hanem a tagállamaink által elfogadott nemzeti kábítószer-stratégiákban is, az erőteljesebb és egységesebb hangütésben, ami Európát egyre inkább jellemzi ezzel a témával kapcsolatban, továbbá az EMCDDA tevékenységét tekintve abban a törekvésünkben, hogy az európai kábítószer-jelenségre vonatkozó, rendelkezésre álló információk objektív és tudományosan megalapozott elemzésével – feladatunknak megfelelően – elősegítsük az információkon alapuló politikaformálást.
Tanker rundt den informasjonen vi har tilgjengelig, minner oss også om at vi hele tiden må være på vakt, og om hvor farlig det er å slå seg til ro med situasjonen. Rapporten sender ut varselsignaler når det gjelder narkotikarelatert HIV-smitte og narkotikarelaterte dødsfall. Det har likevel blitt lagt ned en enorm innsats i hele Europa for å gripe fatt i disse problemene, noe som har resultert i en merkbar framgang på området. Europeiske beslutningstakere har på bakgrunn av dette måttet ta vanskelige valg, noe de har gjort etter å ha gått grundig gjennom tilgjengelig bevismateriale. Denne typen tilnærming er prisverdig. Den globale narkotikadebatten er ikke uten retorikk når det gjelder behovet for en balansert og evidensbasert tilnærming. I Europa, kanskje mer enn noe annet sted, har denne retorikken blitt virkelighet. Til tross for forskjeller mellom medlemslandene når det gjelder detaljer ved narkotikaproblemene de står overfor og hvilke tiltak de prioriterer, er det generell enighet dem imellom om betydningen av informasjonsutveksling og samarbeid for å redusere narkotikatilgangen, og om behovet for å balansere tilbuds- og etterspørselsreduserende tiltak. Det er også økende enighet om nødvendigheten av å la bevisene styre når vanskelige avgjørelser skal tas om hvilke programmer og tiltak som er til innbyggernes beste. Denne europeiske tilnærmingen viser seg ikke bare i den nye europeiske narkotikastrategien, men også i de nasjonale narkotikastrategiene som våre medlemsland har vedtatt, i Europas stadig sterkere og mer forente stemme, og i EONNS arbeid for å legge til rette for informerte politiske avgjørelser ved å sørge for en upartisk og grundig vitenskapelig analyse av den tilgjengelige informasjonen om narkotikasituasjonen i Europa.
O reflecţie asupra informaţiilor disponibile ne aminteşte şi de necesitatea unei vigilenţe mereu treze şi de pericolele pe care le prezintă acceptarea stării de fapt. Prezentul raport lansează semnale de alarmă privind infecţiile HIV legate de droguri, sau decesele legate de droguri. Cu toate acestea, în Europa, pe ansamblu, s-a desfăşurat un efort enorm pentru a aborda acest tip de probleme şi s-au înregistrat progrese palpabile. Aceasta înseamnă că factorii de răspundere din Europa a trebuit să facă alegeri dificile, şi au luat aceste decizii în special în urma studierii atente a dovezilor disponibile. Trebuie să salutăm o astfel de abordare politică. Dezbaterea globală în problema drogurilor nu duce lipsă de discursuri privind necesitatea unei abordări echilibrate şi bazate pe dovezi. În Europa, poate mai mult decât în alte părţi, această retorică a devenit realitate. Cu toate diferenţele dintre statele noastre membre în detaliile privind problema drogurilor cu care se confruntă fiecare dintre acestea sau în priorităţile lor de acţiune, există un acord comun privind importanţa comunicării informaţiilor şi a cooperării, cu scopul de a reduce oferta de droguri, precum şi privind necesitatea de a contrabalansa activităţile de reducere a ofertei cu măsuri de reducere a cererii; se manifestă un consens tot mai larg privind necesitatea ca alegerile dificile privind programele şi măsurile care răspund cel mai bine intereselor cetăţenilor noştri să se întemeieze pe dovezi verificabile. Această abordare europeană este evidentă nu numai în noua strategie europeană privind drogurile, ci şi în strategiile naţionale adoptate de statele membre, în vocea tot mai puternică şi mai unită a Europei în această chestiune şi în activitatea OEDT, întrucât depunem toate eforturile pentru a ne îndeplini rolul de a facilita luarea de decizii în cunoştinţă de cauză, oferind o analiză obiectivă şi riguros ştiinţifică a informaţiilor disponibile privind fenomenul drogurilor în Europa.
Reflexia dostupných informácií nám pripomína potrebu neustálej bdelosti a nebezpečenstvo stagnácie. V tejto správe odznievajú varovania týkajúce sa HIV infekcií súvisiacimi s drogami a úmrtí zapríčinených drogami. A predsa sa v celej Európe vynaložilo veľké úsilie na riešenie týchto problémov a urobil sa značný pokrok. To znamená, že európski politickí činitelia museli urobiť zložité rozhodnutia a urobili ich po dôkladnom preskúmaní dostupných dôkazov. Takýto prístup k politike treba oceniť. V celosvetovej diskusii o drogovom problému prevláda potreba vyváženého prístupu na základe dôkazov. V Európe, viac ako kdekoľvek inde, sa to stalo skutočnosťou. Aj napriek odlišnostiam v rámci drogovej problematiky, ktorým každý členský štát čelí, a rozdielom v prioritách opatrení, panuje spoločná zhoda v tom, že zdieľanie informácií a spolupráca s cieľom znížiť ponuku drog je dôležitá a že je potrebné, aby činnosti na znižovanie ponuky a opatrenia na znižovanie dopytu boli vyvážené. Existuje čoraz výraznejší súhlas s tým, že je potrebné riadiť sa dôkazmi pri realizácii ťažkých rozhodnutí o tom, ktoré programy a opatrenia by najviac reprezentovali záujmy občanov. Európsky prístup sa prejavuje nielen v novej európskej protidrogovej stratégii, ale aj v národných stratégiách schválených členskými štátmi, silnejším a jednotnejším ohlasom, ktorý vzniká v Európe v súvislosti s touto problematikou. Prostredníctvom činnosti EMCDDA sa snažíme plniť svoju úlohu pri uľahčovaní prijímania politických rozhodnutí na základe informácií a to poskytovaním zjednotených a vedecky podložených analýz dostupných údajov o drogovom fenoméne v Európe.
Presoja vseh razpoložljivih informacijah nas opozarja tudi, da je potrebna stalna opreznost in da obstaja nevarnost, da bi bili prehitro zadovoljni z rezultati. Opozorila v tem poročilu se nanašajo na okužbe s HIV, povezane z uživanjem drog, ter na smrti zaradi drog. Evropa kot celota si izjemno prizadeva pri spopadanju s temi problemi in je pri tem že dosegla znaten napredek. To pomeni, da so oblikovalci politike v Evropi imeli zelo težko delo pri sprejemanju odločitev, odločali pa so se večinoma po tem, ko so pazljivo preučili vse razpoložljive podatke. Takšni usmeritvi politik bi bilo treba zaploskati. Kadar razprave o problemu drog potekajo na globalni ravni, se vedno mnogo govori o potrebi po uravnoteženem in na dokazih temelječem pristopu. V Evropi so morda bolj kot kjerkoli drugje te besede postale resničnost. Kljub razlikam med državami članicami glede posameznih problemov, s katerim se zaradi drog spopada vsaka med njimi, in kljub razlikam glede prednostnih ukrepov, vse države soglašajo, kako pomembna sta izmenjava informacij in sodelovanje za zmanjšanje dobave drog kot tudi, da je potrebno dejavnosti za zmanjšanje dobave uravnotežiti z ukrepi za zmanjšanje povpraševanja. Poleg tega pa se čedalje bolj strinjajo tudi glede tega, da je treba izbiro najboljših programov in ukrepov za naše državljane utemeljiti z dokazi. Ta evropski pristop se ne odraža samo v novi evropski strategiji o drogah, ampak tudi v nacionalnih strategijah boja proti drogam, ki so jih sprejele države članice. Odraža se tudi kot močnejši in enotnejši glas, ki se v Evropi razširja v zvezi s tem vprašanjem, ter je razviden iz dela Centra, ko si ta prizadeva izpolnjevati vlogo, ki jo ima pri spodbujanju informiranega oblikovanja politik, in sicer tako, da nudi nepristranske in znanstveno natančne analize razpoložljivih informacij o pojavu drog v Evropi.
En reflektion över den information som finns påminner också om behovet av fortsatt vaksamhet och faran med självbelåtenhet. En varnande röst höjs i denna rapport när det gäller narkotikarelaterade HIV-infektioner och narkotikarelaterade dödsfall. En enorm ansträngning har trots allt gjorts över hela Europa för att ta itu med denna typ av problem och påtagliga framsteg har gjorts. Detta har inneburit att politiska beslutsfattare i Europa varit tvungna att fatta svåra beslut och de har i stor utsträckning gjort så efter att noggrant studera tillgängliga uppgifter. Ett sådant politiskt perspektiv förtjänar stöd. I den globala debatten om narkotikaproblemet saknas inte retorik om behovet av ett balanserat och bevisbaserat angreppssätt. I Europa, kanske mer än någon annanstans, har denna retorik omsatts i handling. Trots att det finns skillnader mellan våra medlemsstater när det gäller de narkotikaproblem de står inför och de prioriterade åtgärder de vidtar, så finns det en gemensam överenskommelse om vikten av att dela information och samarbeta för att minska tillgången på narkotika liksom om behovet att balansera åtgärder för att minska tillgången med åtgärder för att minska efterfrågan. Det finns också ett växande samförstånd om behovet att vägledas av bevisunderlag när svåra val görs om vilka program och åtgärder som tjänar våra medborgare bäst. Detta europeiska angreppssätt visar sig inte endast i EU:s nya narkotikastrategi utan också i de nationella narkotikastrategier som våra medlemsstater har antagit, i det starkare och enhetligare uttryck som träder fram i Europa om denna fråga samt i ECNN:s arbete där vi eftersträvar att ta vårt ansvar för att underlätta välgrundade politiska beslut genom att göra en opartisk och ytterst noggrann vetenskaplig analys av den information som finns om narkotikafenomenet i Europa.
Mevcut bilgiler bize sürekli dikkatli olma gereğini ve rahatlamanın tehlikelerini hatırlatmaktadır. Bu raporda uyuşturucuya bağlı HIV enfeksiyonları ve uyuşturucuya bağlı ölümlere ilişkin olarak uyarılar yer almaktadır. Bununla beraber, genel olarak Avrupa’da, bu gibi sorunlara eğilmek için olağanüstü çabalar gösterilmiş ve somut ilerlemeler kaydedilmiştir. Bu durum, Avrupa’da politika yapıcıların güç tercihlerde bulunmak durumunda kalmış oldukları ve eldeki kanıtları dikkatle inceledikten sonra da bu tercihleri yaptıkları anlamına gelmiştir. Böylesi bir politika perspektifi alkışlanmalıdır. Dünyadaki uyuşturucu sorunu tartışmasında, dengeli ve kanıt esaslı bir yaklaşım ihtiyacına ilişkin görüşler de oldukça fazladır. Avrupa’da, belki de başka hiçbir yerde olmadığı kadar, bu konuşmalar gerçek olmuştur. Üye Devletlerimiz arasında, her birinin karşı karşıya olduğu uyuşturucu sorununun ayrıntılarındaki ve eyleme yönelik önceliklerindeki farklılıklara rağmen, uyuşturucu arzını azaltmak üzere bilgi paylaşımı ve işbirliği yapmanın önemi için olduğu kadar, arz azaltma faaliyetlerini talep azaltma tedbirleriyle dengeleme ihtiyacına yönelik de ortak bir fikir birliği bulunmaktadır ve hangi program ve eylemlerin vatandaşlarımız için en iyi faydayı sağlayabileceğine dair zor kararların alınmasında kanıt esaslı hareket etme gereğine ilişkin olarak da mutabakat artmaktadır. Bu Avrupa yaklaşımı yalnızca Avrupa’nın yeni uyuşturucu stratejisinde değil, aynı zamanda Üye Devletlerimiz’in kabul etmiş olduğu ulusal uyuşturucu stratejilerinde, Avrupa’dan bu konu hakkında çıkan daha güçlü ve ortak seste ve EMCDDA’nın çalışmalarında da kendini göstermekte olup, biz de Avrupa’daki uyuşturucu sorunu hakkındaki mevcut bilgilerin tarafsız ve bilimsel açıdan sıkı bir analizini sunmak yoluyla bilgilendirilen politika yapıcılığını kolaylaştırmak konusunda üzerimize düşeni yerine getirmeye çalışmaktayız.
Atskats uz pieejamo informāciju mums atgādina arī par vajadzību būt pastāvīgi modriem un par bezrūpības radītām sekām. Brīdinošās piezīmes šajā pārskatā norāda uz iespējamu ar narkotiku lietošanu saistītu HIV infekciju un narkotiku lietošanas izraisītiem nāves gadījumiem. Tomēr Eiropā kopumā ir daudz veikts, lai pievērstos šādām problēmām un ir sasniegti redzami panākumi. Tas nozīmē, ka Eiropas politikas veidotāji bija grūtas izvēles priekšā un ka viņi lielā mērā par to ir izšķīrušies, iepriekš rūpīgi izskatot pieejamos faktus. Šāda politikas virzība ir apsveicama. Diskusijās par narkomānijas problēmu visā pasaulē plaši runā par vajadzību pēc saskaņotas un liecību pamatotas pieejas. Eiropā varbūt plašāk nekā jebkur citur šīs pārrunas pārtapušas par reālu rīcību. Par spīti mūsu dalībvalstu atšķirīgajām narkomānijas problēmas niansēm un narkomānijas apkarošanas rīcības prioritātēm, pastāv vispārēja vienprātība par to, cik svarīga ir informācijas apmaiņa un sadarbība, lai mazinātu narkotiku pieejamību, kā arī par to, cik nozīmīgi ir sagādes mazināšanas pasākumus pielīdzināt pieprasījuma samazināšanai, un ir novērojama arvien lielāka vienprātība par pierādījumu izmantošanu, izdarot grūtu izvēli par to, kādas programmas un rīcība vislabāk aizstāv mūsu pilsoņu intereses. Šī Eiropas pieeja ir redzama ne tikai jaunajā Eiropas narkomānijas apkarošanas stratēģijā, bet arī valstu narkomānijas apkarošanas stratēģijās, ko mūsu dalībvalstis ir pieņēmušas stiprākā un vienotākā kopbalsī par šo jautājumu Eiropā un EMCDDA, tā kā mēs tiecamies no savas puses palīdzēt atvieglot uz informāciju balstītas politikas veidošanu, sniedzot neietekmētu un zinātniski uzticamu pieejamās informācijas analīzi par narkotiku jautājumu Eiropā.
  RozdziaÅ‚ 2: PrzeglÄ…d ...  
(39) Państwa członkowskie oraz Bułgaria, Rumunia, Turcja i Norwegia; brak informacji o Estonii.
(39) Member States plus Bulgaria, Romania, Turkey and Norway, but no information available for Estonia.
(39)  États membres plus Bulgarie, Roumanie, Turquie et Norvège, mais aucune information n’est disponible pour l’Estonie.
(39) Die Mitgliedstaaten sowie Bulgarien, Rumänien, die Türkei und Norwegen, wobei jedoch für Estland keine Informationen verfügbar sind.
(39) Estados miembros más Bulgaria, Rumanía, Turquía y Noruega, si bien no existe información disponible sobre Estonia.
(39) Gli Stati membri e Bulgaria, Romania, Turchia e Norvegia; nessuna informazione disponibile per l’Estonia.
(39) Os Estados-Membros mais a Bulgária, a Roménia, a Turquia e a Noruega, mas não há informações disponíveis em relação à Estónia.
(39) Τα κράτη μέλη συν Βουλγαρία, Ρουμανία, Τουρκία και Νορβηγία, ωστόσο δεν υπάρχουν διαθέσιμα στοιχεία για την Εσθονία.
(39) De lidstaten plus Bulgarije, Roemenië, Turkije en Noorwegen, maar er is geen informatie beschikbaar over Estland.
(39) Členské státy plus Bulharsko, Rumunsko, Turecko a Norsko, k dispozici však nejsou žádné informace o Estonsku.
(39) Medlemsstater plus Bulgarien, Rumænien, Tyrkiet og Norge, men der mangler oplysninger for Estland.
(39) ikmesriigid pluss Bulgaaria, Rumeenia, Türgi ja Norra, kuid informatsioon puudub Eesti kohta.
(39) EU:n jäsenvaltioiden lisäksi Bulgaria, Romania, Turkki ja Norja; Virosta ei saatu lainkaan tietoja.
(39) tagállamok plusz Bulgária, Románia, Törökország és Norvégia, de Észtországról nem áll rendelkezésre információ.
(39) Medlemsstatene pluss Bulgaria, Romania, Tyrkia og Norge. Ingen informasjon tilgjengelig for Estland.
(39) Statele membre plus Bulgaria, România, Turcia şi Norvegia, însă nu există informaţii disponibile privind Estonia.
(39) Členské štáty plus Bulharsko, Rumunsko, Turecko a Nórsko, ale žiadne informácie nie sú k dispozícii pre Estónsko.
(39)  Države članice ter Bolgarija, Romunija, Turčija in Norveška, za Estonijo pa informacije niso na voljo.
(39)  Medlemsstaterna plus Bulgarien, Rumänien, Turkiet och Norge, men uppgifter för Estland saknas.
(39) Üye Devletler, ayrıca Bulgaristan, Romanya, Türkiye ve Norveç ama Estonya için bilgi bulunmamaktadır.
(39) Dalībvalstis, kā arī Bulgārija, Rumānija, Turcija un Norvēģija; nav informācijas par Igauniju.
  RozdziaÅ‚ 3: Konopie in...  
(79) Patrz tabela TDI-10 (część i) i (część ii) w Biuletynie statystycznym za 2006 r.
(79) See Table TDI-10 (part i) and (part ii) in the 2006 statistical bulletin.
(79) Voir tableau TDI-10 (partie i) et (partie ii) du bulletin statistique 2006.
(79) Siehe Tabelle TDI-10 (Teil i) und (Teil ii) im Statistical Bulletin 2006.
(79) Véase el cuadro TDI-10 (parte i) y (parte ii) del boletín estadístico de 2006.
(79) Cfr. la tabella TDI-10 (parte i e (parte ii) nel bollettino statistico 2006.
(79) Ver quadro TDI-10 (parte i) e (parte ii) no Boletim Estatístico de 2006.
(79) Βλέπε Πίνακα TDI-10 (μέρος i) και (μέρος ii) στο Δελτίο στατιστικών στοιχείων 2006.
(79) Zie tabel TDI-10 (deel i) en (deel ii) in het Statistical Bulletin 2006.
(79) Viz tab. TDI-10 (část i) a (část ii) ve Statistickém věstníku 2006.
(79) Se tabel TDI-10 (del i) og (del ii) i Statistical bulletin 2006.
(79) Vt tabel TDI-10 (i osa) ja (ii osa) 2006. a statistikabülletäänis.
(79) Ks. taulukko TDI-10 (osa i) ja (osa ii) vuoden 2006 Tilastotiedotteessa.
(79) . a TDI-10 (i. rész) és (ii. rész) táblázatot a 2006. évi statisztikai közlönyben.
(79) Se tabell TDI-10 (del i) i Statistiske opplysninger 2006.
(79) Vezi Tabelul TDI-10 (partea i) şi (partea ii) din Buletinul statistic 2006.
(79) Pozri tabuľku TDI-10 (časť i) a (časť ii) v štatistickej ročenke 2006.
(79) Glej tabelo TDI-10 (del i) in (del ii) v Statističnem biltenu 2006.
(79) Se tabell TDI-10 (part i) and (part ii) i statistikbulletinen 2006.
(79) Bkz. 2006 istatistik bülteninde Tablo TDI-10 (bölüm i) ve (bölüm ii).
(79) Skatīt tabulu TDI-10 (i. daļu) un (ii. daļu) 2006. gada statistikas biļetenā.
  RozdziaÅ‚ 7: Choroby za...  
Dane liczbowe nie obejmują nowych państw członkowskich ani krajów kandydujących ze względu na brak danych retrospektywnych w większości wypadków.
New Member States and candidate countries are not included in this figure owing to the lack of retrospective data in most cases.
Les nouveaux États membres et les pays candidats ne sont pas compris dans ce chiffre en raison de l’absence de données rétrospectives dans la plupart des cas.
In diesen Daten sind die neuen Mitgliedstaaten und die Kandidatenländer nicht berücksichtigt, da für diese in den meisten Fällen keine retrospektiven Daten vorliegen.
Los nuevos Estados miembros y los países candidatos no se incluyen en este gráfico, ya que, en la mayoría de casos, no disponen de información retrospectiva.
I nuovi Stati membri e i paesi candidati all’adesione non sono compresi in questo dato, per la mancanza di dati retrospettivi nella maggior parte dei casi.
Os novos Estados-Membros e países candidatos não estão incluídos nesta figura devido à falta de dados retrospectivos, na maioria dos casos.
Τα κράτη μέλη και οι υποψήφιες χώρες δεν περιλαμβάνονται στο ποσοστό αυτό λόγω της έλλειψης αναδρομικών στοιχείων στις περισσότερες περιπτώσεις.
De nieuwe en kandidaat-lidstaten zijn niet in dit cijfer verwerkt omdat retrospectieve gegevens in de meeste gevallen niet beschikbaar zijn.
Nové členské státy a kandidátské země nejsou v tomto číselném údaji zahrnuty, protože ve většině případů nebyly k dispozici retrospektivní údaje.
Nye medlemsstater og kandidatlande indgår ikke i dette tal, da der i de fleste tilfælde mangler retrospektive data.
Uued liikmesriigid ja kandidaatriigid sellel joonisel ei kajastu, kuna enamasti puuduvad tagasiulatuvad andmed.
Uusia jäsenvaltioita ja ehdokasvaltioita ei ole sisällytetty tähän kaavioon, koska useimpien osalta ei ole saatavilla takautuvia tietoja.
Mivel a retrospektív adatok a legtöbb esetben hiányoznak, az új tagállamok és tagjelölt országok ebben a számadatban nem szerepelnek.
Nye medlemsstater og søkerland er ikke tatt med her på grunn av mangelen på retrospektive data i de fleste tilfeller.
Noile state membre şi ţările candidate nu sunt incluse în această cifră din cauza lipsei datelor retrospective în majoritatea cazurilor.
Nové členské štáty a kandidátske krajiny nie sú zahrnuté do tohto údaju kvôli chýbaniu retrospektívnych údajov vo väčšine prípadov.
Nove države članice in države kandidatke v ta podatek niso vključene zaradi pomanjkanja podatkov za preteklost v večini primerov.
De nya medlemsstaterna och kandidatländerna ingår inte i denna siffra på grund av att det i många fall saknas uppgifter för de tidigare åren i intervallet.
Çoğu vakadaki geriye dönük veri eksikliğinden dolayı, yeni Üye Devletler ile aday ülkeler bu rakama dahil değildir.
Jaunās dalībvalstis un kandidātvalstis šajā attēlā nav atspoguļotas, jo pārsvarā trūkst retrospektīvu datu.
  RozdziaÅ‚ 7: Choroby za...  
Przypadki zgonów związanych z ekstazy zaczęto rejestrować w Europie w latach 90-tych, kiedy wzrosła popularność narkotyku. Zgony spowodowane przez ekstazy dają poważne powody do niepokoju, gdyż często występują niespodziewanie wśród młodych ludzi o wysokim stopniu integracji społecznej.
Deaths related to ecstasy started to be reported in Europe during the 1990s as the drug became popular. Ecstasy deaths cause considerable concern as they often occur unexpectedly among socially integrated young people.
En Europe, les décès liés à l’ecstasy ont commencé à apparaître dans les rapports durant les années 1990, lorsque cette drogue s’est popularisée. Les décès liés à l’ecstasy sont très préoccupants, dans la mesure où ils surviennent souvent de manière inattendue chez des jeunes socialement intégrés.
Todesfälle in Verbindung mit Ecstasy werden aus den europäischen Ländern seit den 90er Jahren gemeldet, als sich der Konsum der Droge verbreitete. Diese Todesfälle sind besonders besorgniserregend, da häufig völlig unerwartet sozial integrierte junge Menschen betroffen sind.
Las muertes relacionadas con el éxtasis comenzaron a registrarse en Europa durante los años noventa, cuando esta droga empezó a ser conocida. Las muertes causadas por esta droga suelen ser motivo de una gran preocupación, ya que a menudo ocurren inesperadamente y entre jóvenes integrados en la sociedad.
I decessi correlati al consumo di ecstasy sono stati segnalati per la prima volta in Europa negli anni Novanta, in parallelo con l’accresciuta popolarità di questa sostanza. I decessi riconducibili al consumo di ecstasy sono fonte di enorme apprensione, poiché spesso avvengono in maniera del tutto inaspettata tra giovani socialmente integrati.
As mortes relacionadas com o consumo de ecstasy começaram a ser notificadas na Europa na década de 90, altura em que a esta droga se popularizou, e suscitam grande preocupação, pois muitas vezes ocorrem de forma inesperada entre jovens socialmente bem integrados.
Η αναφορά των θανάτων που συνδέονται με την έκσταση ξεκίνησε στην Ευρώπη κατά τη διάρκεια της δεκαετίας του 1990 καθώς αυξανόταν η διάδοση της ουσίας. Οι θάνατοι που οφείλονται στην έκσταση προκαλούν ιδιαίτερο προβληματισμό, καθώς συχνά επέρχονται απροσδόκητα σε ενταγμένους στην κοινωνία νέους.
De eerste sterfgevallen als gevolg van ecstasy in Europa werden gerapporteerd in de jaren negentig, naarmate de drug ingang vond. Sterfgevallen als gevolg van ecstasy geven aanleiding tot grote bezorgdheid, daar ze dikwijls onverwacht optreden onder sociaal geïntegreerde jongeren.
Úmrtí související s extází začala být v Evropě hlášena během 90. let 20. století, kdy tato droga získala popularitu. Úmrtí související s extází vyvolávají značné obavy, neboť k nim často nečekaně dochází u mladých lidí integrovaných do společnosti.
Ecstasyrelaterede dødsfald begyndte at blive indberettet i Europa i 1990'erne, efterhånden som stoffet blev populært. Ecstasydødsfald giver anledning til betydelig bekymring, da de ofte indtræffer uventet blandt socialt integrerede unge.
Euroopas hakati ecstasyga seotud surmadest teatama 1990ndatel aastatel, mil see uimasti populaarseks muutus. Ecstasyga seotud surmajuhtumid tekitavad tõsist muret, sest neid esineb sotsiaalselt integreeritud noorte inimeste hulgas sageli ootamatult.
Ekstaasikuolemia alettiin ilmoittaa Euroopassa 1990-luvulla, kun huumeen suosio alkoi kasvaa. Ekstaasikuolemat ovat erittäin huolestuttavia, koska ne tapahtuvat usein odottamatta yhteiskuntaan sopeutuneille nuorille ihmisille.
Az extasyval összefüggő halálesetekről Európában az 1990-es években, e drog népszerűvé válásakor kezdtek beszámolni. Az extasy okozta halálesetek komoly aggodalomra adnak okot, mivel gyakran váratlanul, társadalmilag integrált fiatalok között következnek be.
Etter hvert som ecstasy ble populært på 1990-tallet, begynte det å komme rapporter om dødsfall i Europa. Ecstasydødsfall skaper stor bekymring for de skjer ofte uten forvarsel blant sosialt integrerte unge mennesker.
Decesele legate de consumul de ecstasy au început să fie raportate în Europa în anii 1990, când acest drog a ajuns să fie răspândit. Decesele legate de consumul de ecstasy constituie un motiv serios de îngrijorare, deoarece apar pe neaşteptate în rândul tinerilor integraţi social.
Úmrtia súvisiace s extázou sa začali uvádzať v Európe počas deväťdesiatych rokov minulého storočia, keď sa táto droga stala populárnou. Úmrtia súvisiace s extázou vyvolávajú značné obavy, pretože sa často vyskytujú neočakávane medzi sociálne integrovanými mladými ľuďmi.
O smrtnih primerih, povezanih z uživanjem ekstazija, so v Evropi začeli poročati v devetdesetih letih, ko je ta droga postala priljubljena. Smrtni primeri zaradi uživanja ekstazija povzročajo precejšnjo zaskrbljenost, saj se pojavljajo nepričakovano med socialno integriranimi mladimi ljudmi.
Ecstasyrelaterade dödsfall började rapporteras i Europa under 1990-talet när drogen blev populär. Ecstasyrelaterade dödsfall ger anledning till åtskillig oro eftersom de ofta inträffar oväntat bland socialt välintegrerade unga människor.
Avrupa’da ecstasy’e bağlı ölümler, uyuşturucunun yaygınlaşmaya başladığı 1990’larda rapor edilmeye başlanmıştır. Ecstasy ölümleri, sosyal açıdan entegre olmuş gençler arasında genellikle beklenmedik şekilde meydana geldiğinden, ciddi bir kaygı sebebidir.
Par nāves gadījumiem, kas ir saistīti ar ekstazī lietošanu, Eiropā kļuva zināms 90. gados, kad šī narkotika ieguva popularitāti. Ekstazī nāves gadījumi rada lielas bažas, jo no ekstazī lietošanas bieži negaidīti mirst sociāli integrēti jaunieši.
  RozdziaÅ‚ 3: Konopie in...  
(74) Patrz tabele TDI-3 (część iii) i TDI-4 (część iii) w Biuletynie statystycznym za 2006 r.
(74) See Tables TDI-3 (part iii) and TDI-4 (part iii) in the 2006 statistical bulletin.
(74) Voir tableaux TDI-3 (partie iii) et TDI-4 (partie iii) du bulletin statistique 2006.
(74) Siehe Tabellen TDI-3 (Teil iii) und TDI-4 (Teil iii) im Statistical Bulletin 2006.
(74) Véanse los cuadros TDI-3 (parte iii) y TDI-4 (parte iii) del boletín estadístico de 2006.
(74) Cfr. le tabelle TDI-3 (parte iii) e TDI-4 (parte iii) nel bollettino statistico 2006.
(74) Ver quadros TDI-3 (parte iii) e TDI-4 (parte iii) no Boletim Estatístico de 2006.
(74) Βλέπε Πίνακες TDI-3 (μέρος iii) και TDI-4 (μέρος iii) στο Δελτίο στατιστικών στοιχείων 2006.
(74) Zie de tabellen TDI-3 (deel iii) en TDI-4 (deel iii) in het Statistical Bulletin 2006.
(74) Viz tab. TDI-3 (část iii) a TDI-4 (část iii) ve Statistickém věstníku 2006.
(74) Se tabel TDI-3 (del iii) og TDI-4 (del iii) i Statistical bulletin 2006.
(74) Vt tabelid TDI-3 (iii osa) ja TDI-4 (iii osa) 2006. a statistikabülletäänis.
(74) Ks. taulukot TDI-3 (osa iii) ja TDI-4 (osa iii) vuoden 2006 Tilastotiedotteessa.
(74) . a TDI-3 (iii. rész) és a TDI-4 (iii. rész) táblázatot a 2006. évi statisztikai közlönyben.
(74) Se tabell TDI-3 (del iii) og TDI-4 (del iii) i Statistiske opplysninger 2006.
(74) Vezi Tabelele TDI-3 (partea iii) şi TDI-4 (partea iii) din Buletinul statistic 2006.
(74) Pozri tabuľka TDI-3 (časť iii) a TDI-4 (časť iii) v štatistickej ročenke 2006.
(74) Glej tabele TDI-3 (part iii) in TDI-4 (part iii) v Statističnem biltenu 2006.
(74) Se tabell TDI-3 (part iii) och TDI-4 (part iii) i statistikbulletinen 2006.
(74) Bkz. 2006 istatistik bülteninde Tablolar TDI-3 (bölüm iii) ve TDI-4 (bölüm iii).
(74) Skatīt tabulas TDI-3 (iii. daļu) un TDI-4 (iii. daļu) 2006. gada statistikas biļetenā.
  RozdziaÅ‚ 2: PrzeglÄ…d ...  
Ogólnie rzecz biorąc wśród osób zażywających narkotyki zdecydowanie przeważają mężczyźni. W państwach członkowskich UE nie tylko zażywanie nielegalnych narkotyków jest bardziej rozpowszechnione wśród mężczyzn.
Generally, among drug users males far outnumber. In the EU Member States, not only is the use of illicit drugs more common in males, but men are much more likely to develop problems, seek treatment and die from drug use.
De manière générale, les hommes qui consomment de la drogue sont plus nombreux que les femmes. Dans les États membres de l’Union européenne, non seulement l’usage de drogues illicites est plus répandu chez les hommes, mais ils sont également beaucoup plus susceptibles de développer des problèmes, de rechercher un traitement et de mourir des suites de leur usage de drogue.
Insgesamt ist der weit überwiegende Teil der Drogenkonsumenten männlich. In den EU-Mitgliedstaaten ist nicht nur der Konsum illegaler Drogen unter Männern stärker verbreitet, sondern Männer entwickeln auch häufiger Drogenprobleme. Darüber hinaus ist die Zahl der Behandlungsnachfragen und der drogenbedingten Todesfälle unter Männern höher.
En general, el número de consumidores de drogas de sexo masculino supera con creces al de sexo femenino. En los Estados miembros de la UE, el consumo de drogas ilegales no sólo es más común entre los hombres sino que, además, éstos tienen mucha más probabilidad de desarrollar problemas solicitar tratamiento y fallecer a causa del consumo de drogas.
In genere, gli uomini sono molto più frequenti delle donne tra i consumatori di droga. Negli Stati membri dell’Unione europea gli uomini non sono soltanto più dediti al consumo di sostanze illecite rispetto alle donne, ma hanno anche più probabilità di avere problemi, di fare richiesta di trattamento e di morire a causa della droga.
De um modo geral, os consumidores de droga do género masculino são em muito maior número do que os do sexo feminino. Nos Estados-Membros da UE, o consumo de drogas ilegais não só é mais comum entre os homens, como estes têm muito mais probabilidades de desenvolver problemas, de procurar tratamento ou de morrer vitimados por esse consumo.
Γενικά, στους χρήστες ναρκωτικών οι άνδρες υπερβαίνουν κατά πολύ σε αριθμό τις γυναίκες. Στα κράτη μέλη της ΕΕ, αφενός η χρήση παράνομων ναρκωτικών είναι πιο συχνή στους άνδρες από ό,τι στις γυναίκες και αφετέρου οι τελευταίοι έχουν πολύ μεγαλύτερες πιθανότητες να παρουσιάσουν προβλήματα, να προσφύγουν σε θεραπεία και να πεθάνουν από τη χρήση ναρκωτικών.
In het algemeen zijn mannen onder drugsgebruikers veel sterker vertegenwoordigd dan vrouwen. In de EU-lidstaten komt niet alleen het gebruik van illegale drugs vaker voor onder mannen, maar mannen lopen ook een veel grotere kans problemen te ontwikkelen, in behandeling te gaan en te overlijden ten gevolge van drugsgebruik.
Obecně mezi uživateli drog výrazně převažují muži. Nejenže je v členských státech EU užívání nezákonných drog běžnější u mužů, ale je u nich i mnohem vyšší pravděpodobnost vzniku problémů, vyhledání léčby a úmrtí v důsledku užívání drog.
Generelt er der langt flere mænd blandt stofbrugere. I EU-medlemsstaterne er brugen af illegale stoffer ikke kun mere udbredt blandt mænd, men det er også meget mere sandsynligt, at mænd udvikler problemer, søger behandling og dør af stofbrug.
Üldiselt on uimastitarvitajate seas ülekaalus mehed. Euroopa Liidu liikmesriikides on ebaseaduslike uimastite tarvitamine meeste seas enam levinud ning mehed muutuvad ka suurema tõenäosusega problemaatilisteks uimastitarbijateks, otsivad sagedamini ravi ja surevad uimastite tarvitamise tõttu.
Huumeidenkäyttäjistä on yleisesti katsoen paljon suurempi osa miehiä kuin naisia. EU:n jäsenvaltioissa laittomien huumausaineiden käyttö on yleisempää miesten keskuudessa, mutta sen lisäksi miehet myös useammin kohtaavat ongelmia, hakevat hoitoa ja kuolevat huumeidenkäyttöön.
A kábítószer-használók között a férfiak általában véve nagy többségben vannak. Az EU-tagállamokban nemcsak a tiltott kábítószerek használata sokkal gyakoribb a férfiak körében, de esetükben a problémák kialakulásának, a kezelés felkeresésének, illetve a kábítószer-használat miatti elhalálozásnak is nagyobb az esélye.
Det er generelt langt flere menn enn kvinner som bruker narkotika. I EUs medlemsstater er ikke bare bruken av illegale rusmidler mer utbredt blant menn, men menn har også mye større sjanse for å utvikle problemer, søke behandling og dø av narkotikabruken.
În general, în rândul consumatorilor de droguri, numărul bărbaţilor este mult mai mare. În statele membre UE, consumul de droguri ilicite este mult mai frecvent la bărbaţi şi tot în rândul bărbaţilor este mult mai probabil să apară probleme, să solicite tratament şi să moară din cauza consumului de droguri.
Vo všeobecnosti prevládajú medzi užívateľmi drog muži. V členských štátoch EÚ je užívanie nezákonných drog nielen bežnejšie u mužov, ale je oveľa pravdepodobnejšie, že sa u mužov rozvinú problémy, že muži vyhľadávajú liečbu a umierajú na užívanie drog.
Na splošno je med uživalci drog veliko več moških. V državah članicah EU moški niso le pogostejši uživalci prepovedanih drog, temveč pri njih obstaja tudi večja verjetnost, da bodo zabredli v težave, poiskali zdravstveno pomoč in umrli zaradi uživanja drog.
Männen är oftast i majoritet bland narkotikamissbrukarna. I EU:s medlemsstater är användning av olagliga droger mer vanlig bland män, och det är också mer sannolikt att män utvecklar problem, söker behandling eller dör av sitt missbruk.
Genel olarak, uyuşturucu kullanıcıları arasında erkekler açık arayla çoğunluktadır. AB Üye Devletleri’nde, yalnızca yasadışı uyuşturucu kullanımı erkekler arasında daha yaygın olmakla kalmayıp, erkekler sorun geliştirmeye, tedavi istemeye ve uyuşturucu kullanımı yüzünden ölmeye de daha yatkındır.
Narkotiku lietotāju vidū kopumā ir liels vīriešu pārsvars. ES dalībvalstīs vīrieši ne vien daudz biežāk lieto nelegālās narkotikas, vīriešiem arī daudz biežāk rodas problēmas, viņi biežāk meklē medicīnisku palīdzību un narkotiku lietošanas iespaidā arī biežāk mirst.
  RozdziaÅ‚ 7: Choroby za...  
Zażywanie kokainy jest częste wśród osób zażywających opiaty, a wyniki analizy toksykologicznej przeprowadzanej w przypadkach przedawkowania opiatów często wykazują jej obecność, jak również obecność innych substancji, takich jak alkohol i benzodiazepiny.
Cocaine use is frequent among opioid users, and it is common to find cocaine in toxicological analyses of opioid overdoses, as well as other substances such as alcohol and benzodiazepines Cocaine is commonly consumed together with alcohol, a combination that may result in increased toxicity
L’usage de cocaïne est courant chez les usagers d’opiacés et il est fréquent de trouver de la cocaïne dans les analyses toxicologiques des victimes de surdoses d’opiacés, sans compter d’autres substances comme l’alcool et les benzodiazépines. La cocaïne est souvent consommée avec de l’alcool, une combinaison qui peut accroître sa toxicité.
Kokain wird häufig von Opioidkonsumenten eingenommen, und in der Regel werden in Fällen einer Überdosierung von Opioiden bei der toxikologischen Analyse Kokain sowie andere Substanzen wie Alkohol und Benzodiazepine festgestellt. Kokain wird häufig gemeinsam mit Alkohol konsumiert, was eine erhöhte Toxizität zur Folge haben kann.
Es frecuente el consumo de cocaína entre los consumidores de opiáceos y resulta normal encontrar cocaína en los análisis toxicológicos de los casos de sobredosis por opiáceos, además de otras sustancias como el alcohol y las benzodiazepinas. La cocaína se suele consumir junto con alcohol, una combinación que puede aumentar su toxicidad.
Il consumo di cocaina è diffuso tra i consumatori di oppiacei ed è facile riscontrare tracce di cocaina nelle analisi tossicologiche delle overdosi da oppiacei, accanto a tracce di altre sostanze come alcol e benzodiazepine. Solitamente la cocaina viene consumata assieme ad alcol, una combinazione questa che può intensificare il livello di tossicità.
O consumo de cocaína é frequente entre os consumidores de opiáceos, sendo comum encontrar cocaína nas análises toxicológicas das vítimas de overdose de opiáceos, bem como outras substâncias, designadamente o álcool e as benzodiazepinas. A cocaína é frequentemente consumida em conjunto com o álcool, uma associação que pode aumentar a toxicidade.
Η χρήση κοκαΐνης είναι διαδεδομένη στους χρήστες οπιοειδών και στις τοξικολογικές αναλύσεις ανιχνεύεται συχνά κοκαΐνη σε περιπτώσεις υπερβολικής δόσης οπιοειδών, σε συνδυασμό με άλλες ουσίες, όπως αλκοόλ και βενζοδιαζεπίνες. Η κοκαΐνη καταναλώνεται συχνά μαζί με αλκοόλ, συνδυασμός που μπορεί να επιφέρει αύξηση της τοξικότητας.
Cocaïnegebruik komt vaak voor onder opioïdengebruikers en het is niet ongebruikelijk dat in de toxicologische analysen van slachtoffers van een overdosis opioïden niet alleen andere stoffen zoals alcohol en benzodiazepinen, maar ook cocaïne wordt aangetroffen. Cocaïne wordt dikwijls samen met alcohol gebruikt, een combinatie die tot een verhoogde toxiciteit kan leiden.
Užívání kokainu je časté mezi uživateli opiátů. Kokain je vedle dalších látek, jako alkohol a benzodiazepiny, běžně zjištěn během toxikologických šetřeních při předávkování opiáty. Kokain se běžně užívá v kombinaci s alkoholem, což může vyvolat zvýšenou toxicitu.
Kokainbrug er udbredt blandt opioidbrugere, og det er almindeligt at finde kokain i toksikologiske analyser af opioidoverdoser ved siden af andre stoffer som f.eks. alkohol og benzodiazepiner. Kokain indtages sædvanligvis sammen med alkohol, en kombination, som kan føre til øget forgiftning.
Kokaiini tarbimine on sagedane opioidide tarbijate hulgas ning kokaiini tuvastatakse sageli toksikoloogilistes analüüsides opioidide üleannustamise korral, lisaks muudele ainetele nagu näiteks alkohol ja bensodiasepiinid. Kokaiini tarbitakse sageli koos alkoholiga, selle tulemuseks võib aga olla suurenenud toksilisus.
Kokaiinin käyttö on yleistä opioidien käyttäjien keskuudessa, ja opioidien yliannostustapausten toksikologisissa analyyseissä löydetään usein kokaiinia muiden aineiden, kuten alkoholin ja bentsodiatsepiinien lisäksi. Kokaiinia käytetään usein alkoholin kanssa, mikä saattaa lisätä sen toksisuutta.
A kokainhasználat az opiáthasználók között gyakori, ezért az opiáttúladagolásos esetek toxikológiai elemzése gyakran kimutatja a kokaint is az egyéb anyagok, pl. alkohol és benzodiazepinek mellett. A kokaint gyakran fogyasztják együtt az alkohollal, és ez a kombináció fokozott toxicitáshoz vezethet.
Kokainbruk er vanlig blant opioidbrukere, og det er vanlig å finne kokain i toksikologiske analyser av opioidoverdoser, i tillegg til andre stoffer som alkohol og benzodiazepiner. Kokain konsumeres ofte sammen med alkohol, en kombinasjon som kan gi økt toksisitet.
Consumul de cocaină este frecvent în rândul consumatorilor de opiacee, iar cocaina este identificată de multe ori în analizele toxicologice pentru cazurile de supradoză de opiacee, pe lângă alte substanţe cum sunt alcoolul şi bezodiazepinele. Cocaina se consumă de obicei în combinaţie cu alcoolul, o combinaţie care provoacă toxicitate ridicată.
Užívanie kokaínu je časté medzi užívateľmi opiátov a kokaín sa bežne nachádza pri toxikologických analýzach predávkovania opiátmi, ako aj inými látkami, napríklad alkoholom a benzodiazepínmi. Kokaín sa bežne užíva spolu s alkoholom, čo je kombinácia, ktorá môže viesť k zvýšenej toxicite.
Kokain pogosto uživajo uživalci opioidov in običajno se ga najde pri toksikoloških analizah prevelikih odmerkov opioidov in drugih snovi, kot so alkohol in benzodiazepini. Kokain se pogosto uživa skupaj z alkoholom, kar je kombinacija, ki ima lahko za posledico povečano toksičnost.
Kokainanvändning är vanlig bland opiatmissbrukare och kokain påträffas ofta i toxikologiska analyser i samband med opiatöverdoser, vid sidan om andra ämnen som alkohol och benzodiazepiner. Kokain konsumeras ofta tillsammans med alkohol, en kombination som kan resultera i ökad toxicitet.
Kokain, opioid kullanıcıları tarafından sıklıkla kullanılmaktadır ve opioid aşırı dozlarının toksikolojik analizlerinde alkol ve benzodiazepinlerin yanı sıra kokain de yaygın olarak bulunmaktadır. Kokain genellikle alkolle birlikte tüketilmekte olup, bu kombinasyon zehirlilik oranının artmasına sebep olabilecek türdendir.
Kokaīnu bieži lieto opioīdu lietotāji, un opioīdu pārdozēšanas toksikoloģiskajās analīzēs kokaīna klātbūtne nav nekas neparasts, tāpat kā citu vielu, piemēram, alkohola un benzodiazepīnu klātbūtne. Kokaīnu nereti lieto kopā ar alkoholu, un šāda kombinācija draud ar palielinātu toksiskumu.
  RozdziaÅ‚ 3: Konopie in...  
(63) Patrz tabela EYE 3 i wykres EYE 1 (część i) w Biuletynie statystycznym za 2006 r.
(63) See Table EYE-3 and Figure EYE-1 (part i) in the 2006 statistical bulletin.
(63) Voir tableau EYE 3 et figure EYE 1 (partie i) du bulletin statistique 2006.
(63) Siehe Tabelle EYE 3 und Abbildung EYE 1 (Teil i) im Statistical Bulletin 2006.
(63) Véase el cuadro EYE 3 y el gráfico EYE 1 (parte i) del boletín estadístico de 2006.
(63) Cfr. la tabella EYE 3 e il grafico EYE 1 (parte i) nel bollettino statistico 2006.
(63) Ver quadro EYE 3 e Figura EYE 1 (parte i) no Boletim Estatístico de 2006.
(63) Βλέπε Πίνακα EYE 3 και Διάγραμμα EYE 1 (μέρος i) στο Δελτίο στατιστικών στοιχείων 2006.
(63) Zie tabel EYE-3 en figuur EYE-1 (deel i) in het Statistical Bulletin 2006.
(63) Viz tab. EYE-3 a obr. EYE-1 (část i) ve Statistickém věstníku 2006.
(63) Se tabel EYE-3 og figur EYE-1 (part i) i Statistical bulletin 2006.
(63) Vt tabel EYE 3 ja joonis EYE 1 (i osa) 2006. a statistikabülletäänis.
(63) Ks. taulukko EYE-1 ja kaavio EYE-1 (osa i) vuoden 2006 Tilastotiedotteessa.
(63) . az EYE 3 táblázatot és az EYE 1 (i. rész) ábrát a 2006. évi statisztikai közlönyben.
(63) Se tabell EYE 3 og figur EYE 1 (del i) i Statistiske opplysninger 2006.
(63) Vezi Tabelul EYE 3 şi Figura EYE 1 (partea i) din Buletinul statistic 2006.
(63) Pozri tabuľku EYE-3 a obrázok EYE-1 (časť i) v štatistickej ročenke 2006.
(63) Glej tabelo EYE-3 in prikaz EYE-1 (del i) v Statističnem biltenu 2006.
(63) Se tabell EYE-3 and figur EYE-1 (part i) i statistikbulletinen 2006.
(63) Bkz. 2006 istatistik bülteninde Tablo EYE-3 ve Şekil EYE-1 (bölüm i).
(63) Skatīt tabulu EYE-3 un attēlu EYE-1 (i. daļu) 2006. gada statistikas biļetenā.
  Komentarz ‘“ problem na...  
Przedstawione tendencje odzwierciedlają dostępne informacje na temat krajowych cen detalicznych poszczególnych narkotyków w państwach członkowskich UE i Norwegii. Dane są ważone według liczby ludności krajów tak, aby uzyskać ogólną tendencję europejską.
The trends represent the available information on national street-level prices for each drug in the EU Member States and Norway, weighted by country population sizes to form an overall European trend. Prices have been adjusted for national inflation rates (base year 1999) and all series indexed to a base of 100 in 1999.
Les tendances représentent les informations disponibles sur les prix dans la rue pour chaque drogue dans les États membres de l’UE et en Norvège, pondérés selon les tailles de population par pays afin de constituer une tendance européenne globale. Les prix ont été ajustés selon les taux d’inflation nationaux (année de référence 1999) et toutes les séries indexées sur une base de 100 en 1999.
Die Trends ergeben sich aus den verfügbaren Daten zu den nationalen Straßenpreisen der einzelnen Drogen in den EU-Mitgliedstaaten und Norwegen; der gesamteuropäische Trend wurde durch Gewichtung mit der Einwohnerzahl der Länder ermittelt. Die Preise wurden mit den nationalen Inflationsraten bereinigt (Basisjahr 1999), und für alle Indexreihen gilt Basis 1999 = 100.
Estas tendencias recogen la información disponible sobre los precios en la calle a nivel nacional de cada una de estas drogas en los Estados miembros de la UE y Noruega, ponderadas por la población del país para establecer una tendencia general europea. Los precios se han ajustado a las tasas de inflación nacionales (año base: 1999) y todas las series se han indiciado a una base de 100 correspondiente a 1999.
Le tendenze si riferiscono alle informazioni disponibili sui prezzi al dettaglio a livello nazionale di ciascuna droga negli Stati membri dell’Unione europea e in Norvegia, ponderati per numero di abitanti per paese, in modo da ottenere un andamento europeo generale. I prezzi sono stati corretti dei tassi di inflazione nazionali (anno di riferimento: 1999) e tutte le serie indicizzate su una base di 100 nel 1999.
As tendências representam a informação disponível sobre os preços de cada uma das drogas a nível da rua, nos Estados-Membros da UE e na Noruega, ponderados pela dimensão da população de cada país de modo a formar uma tendência europeia global. Os preços foram ajustados às taxas de inflação nacionais (ano de base 1999) e todas as séries indexadas a uma base de 100 em 1999.
Οι τάσεις αντιπροσωπεύουν τις διαθέσιμες πληροφορίες για τις εθνικές τιμές σε επίπεδο λιανικής πώλησης για κάθε ναρκωτική ουσία στα κράτη μέλη της ΕΕ και τη Νορβηγία, σταθμισμένων βάσει του πληθυσμιακού μεγέθους κάθε χώρας για τη διαμόρφωση μιας συνολικής ευρωπαϊκής τάσης. Οι τιμές διορθώθηκαν ώστε να ληφθούν υπόψη οι εθνικοί ρυθμοί πληθωρισμού (έτος βάσης: 1999) και όλες οι σειρές αναπροσαρμόστηκαν βάσει του 100 το έτος 1999.
De trends geven de beschikbare informatie weer over nationale straatprijzen voor elke drug in de EU-lidstaten en Noorwegen, waarbij de wegingsfactoren gerelateerd zijn aan de omvang van de bevolking per land om een algemene Europese trend vast te stellen. De prijzen zijn aangepast aan de nationale inflatiekoersen (uitgangsjaar 1999) en alle reeksen zijn geïndexeerd tegen een basisniveau van 100 in 1999.
Trendy představují dostupné informace o pouličních cenách jednotlivých drog na národní úrovni v členských státech EU a Norsku, vážené podle velikosti populace země pro stanovení celkového evropského trendu. Ceny byly upraveny o míru inflace v zemi (výchozí rok 1999) a všechny řady indexovány k základu 100 v roce 1999.
Tendenserne er baseret på de tilgængelige oplysninger om nationale priser på gadeplan for hvert stof i EU-medlemsstaterne og Norge, vægtet efter landenes befolkningsstørrelse for at nå frem til en generel tendens på europæisk plan. Priserne er blevet korrigeret for national inflation (basisår 1999), og alle serier er indekseret til 100 i 1999.
Suundumustes on esindatud kättesaadav info erinevate uimastite tänavahindade kohta ELi liikmesriikides ja Norras, mida on kaalutud iga riigi rahvaarvuga, et kujundada pilt üleeuroopalisest suundumusest. Hindu on korrigeeritud riikide inflatsioonimääradega (baasaasta 1999) ning kõik seeriad on indekseeritud vastavalt 1999. aasta baasile 100.
Suuntaukset perustuvat kunkin huumeen katukauppahinnoista EU:n jäsenvaltioissa ja Norjassa saatuihin tietoihin, joista on maan väkiluvun mukaan painottamalla muodostettu Euroopan tason kokonaissuuntaus. Hintoja on tarkistettu kansallisen inflaatioprosentin mukaan (vertailuvuosi 1999), ja kaikki aikasarjat on indeksoitu vuoden 1999 perustasoon 100.
A tendencia a kábítószerek országonkénti utcai árára vonatkozóan az EU tagállamaiban és Norvégiában rendelkezésre álló adatokat tükrözi; az Európára általánosan jellemző tendencia megállapítása érdekében az árakat az országok népessége szerint súlyozták. Az árakat a nemzeti inflációs rátákkal korrigálták (bázisév: 1999.), és minden sorozatot egy 100-as bázishoz indexáltak 1999-ben.
Trendene er basert på tilgjengelig informasjon om nasjonale priser på gatenivå for hvert stoff i EUs medlemsstater og Norge. Den generelle europeiske trenden er basert på nasjonale priser vektet etter befolkningsstørrelse. Prisene er korrigert for inflasjon (basisår 1999), og alle serier er indeksert (1999=100).
Tendinţele reprezintă informaţiile disponibile privind preţurile naţionale la nivelul străzii pentru fiecare drog din statele membre UE şi Norvegia, ponderate în funcţie de mărimea populaţiei din fiecare ţară, pentru a calcula o tendinţă generală europeană. Preţurile au fost ajustate în funcţie de ratele naţionale ale inflaţiei (luând ca bază anul 1999), iar toate seriile au fost raportate la baza 100 pentru 1999.
Trendy predstavujú dostupné informácie o národných cenách na pouličnej úrovni pre každú drogu v členských štátoch EÚ a Nórsku vážené veľkosťami populácie príslušnej krajiny, aby sa vytvoril celkový európsky trend. Ceny boli upravené kvôli národným mieram inflácie (východiskový rok 1999) a všetky série boli indexované na základ 100 v roku 1999.
Gibanja so določena na podlagi razpoložljivih informacij o nacionalnih maloprodajnih cenah za posamezne droge v državah članicah EU in na Norveškem, ponderiranih s številom prebivalstva v posamezni državi, da se določi splošen evropski trend. Cene so bile prilagojene glede na nacionalne inflacijske stopnje (izhodiščno leto je leto 1999) in za vse vrste, indeksirane z osnovo 100 za leto 1999.
Trenderna visar tillgängliga uppgifter om nationella priser i missbrukarledet för var och en av drogerna i EU:s medlemsstater och Norge, viktade för landets befolkningsstorlek för att bilda en övergripande europeisk trend. Priserna har justerats för nationella inflationstakter (basår 1999) och alla serier är indexerade till en bas på 100 år 1999.
Eğilimler, AB Üye Devletleri ve Norveç’te her bir uyuşturucunun ulusal sokak düzeyi fiyatları hakkındaki mevcut bilgileri temsil etmekte olup, bunlar genel bir Avrupa eğilimi oluşturmak üzere ülke nüfuslarının büyüklüğüne göre ağırlıklandırılmıştır. Fiyatlar ulusal enflasyon oranlarına göre düzeltilmiş (taban yılı 1999) ve tüm diziler 1999’da 100’lük bir tabana göre endekslenmiştir.
Tendenču aplēsēs ir izmantota pieejamā informācija par katras narkotikas ielas cenām ES dalībvalstīs un Norvēģijā, svērtām ar katras valsts iedzīvotāju skaitu, lai iegūtu viendabīgu Eiropas tendenci. Cenas ir koriģētas, ievērojot valsts inflācijas rādītājus (par bāzes gadu ir ņemts 1999. gads), un visas datu rindas ir indeksētas ar 1999. gada bāzes koeficientu 100.
  RozdziaÅ‚ 6: Zażywanie...  
Według EMCDDA minimalne szacunkowe dane z państw członkowskich UE, Bułgarii, Rumunii i Norwegii wskazują, że ponad 500 000 pacjentów poddano w ciągu roku leczeniu zastępczemu (patrz tabela 4 w Sprawozdaniu rocznym za 2004 r.).
According to the EMCDDA, as a minimum estimate from the EU Member States, Bulgaria, Romania and Norway, more than 500 000 clients received substitution treatment during the year (see Table 4 in the 2005 annual report). Excluding the Czech Republic and France, where high-dose buprenorphine treatment (HDBT) is reported to be the most common option, more than 90 % of treatments in all other countries were with methadone.
Selon l'OEDT, les estimations minimales des États membres de l'UE, de Bulgarie, de Roumanie et de Norvège situent à plus de 500 000 le nombre de patients qui ont reçu un traitement de substitution durant l'année (voir Tableau 4 du rapport annuel 2005). À l'exclusion de la République tchèque et de la France, où le traitement de substitution à forte dose de buprénorphine est l'option la plus courante, dans les autres pays, plus de 90 % des traitements ont recours à la méthadone.
Einer Mindestschätzung der EBDD zufolge haben im Laufe des Jahres in den EU-Mitgliedstaaten sowie in Bulgarien, Rumänien und Norwegen mehr als 500 000 Patienten eine Substitutionsbehandlung erhalten (siehe Tabelle 4 im Jahresbericht 2005). Lediglich in der Tschechischen Republik und Frankreich findet den Berichten zufolge die hochdosierte Buprenorphintherapie am häufigsten Anwendung, während in allen anderen Ländern bei 90 % der Substitutionsbehandlungen Methadon eingesetzt wird.
Según el OEDT, se calcula que en los Estados miembros de la UE, Bulgaria, Rumanía y Noruega, como mínimo, más de 500 000 pacientes recibieron tratamiento de sustitución a lo largo del año (véase el cuadro 4 del Informe anual de 2005). Exceptuando la República Checa y Francia, donde la opción más frecuente es el tratamiento con buprenorfina a altas dosis, en más del 90 % de los tratamientos que se ofrecen en los demás países se emplea la metadona.
Secondo l’OEDT, una stima minima per gli Stati membri dell’Unione europea e Bulgaria, Romania e Norvegia fa pensare a un numero di oltre 500 000 pazienti in trattamento sostitutivo nel corso dell’anno (cfr. la tabella 4 nella relazione annuale del 2005). Escludendo Repubblica ceca e Francia, dove il trattamento con buprenorfina a dosaggi elevati (HDBT) è riferito come l’opzione più diffusa, la sostanza d’elezione in oltre il 90% dei trattamenti in tutti gli altri paesi è il metadone.
De acordo com o OEDT, calcula-se que, no mínimo, mais de 500 000 utentes receberam tratamento de substituição, durante o ano, nos Estados-Membros da UE, Bulgária, Roménia e Noruega (ver Quadro 4 no relatório anual de 2005). Excluindo a República Checa e a França, países onde o tratamento com buprenorfina em altas doses é mencionado como a opção mais comum, mais de 90% dos tratamentos realizados em todos os outros países utilizam a metadona.
Σύμφωνα με το ΕΚΠΝΤ, κατ’ ελάχιστη εκτίμηση στα κράτη μέλη της ΕΕ, τη Βουλγαρία, τη Ρουμανία και τη Νορβηγία, περισσότερα από 500 000 άτομα υποβλήθηκαν σε θεραπεία υποκατάστασης κατά τη διάρκεια του έτους (βλέπε Πίνακα 4 στην ετήσια έκθεση για το 2005). Εξαιρουμένων της Τσεχικής Δημοκρατίας και της Γαλλίας, όπου η θεραπεία απεξάρτησης μέσω της χορήγησης υψηλών δόσεων βουπρενορφίνης (HDBT) αναφέρεται ως η πιο διαδεδομένη θεραπευτική επιλογή, περισσότερο από το 90 % των θεραπειών υποκατάστασης σε όλες τις υπόλοιπες χώρες αφορούσαν τη χρήση μεθαδόνης.
Volgens het EWDD hebben op basis van minimumschattingen van de EU-lidstaten, Bulgarije, Roemenië en Noorwegen ruim 500 000 cliënten in de loop van het jaar substitutiebehandeling ontvangen (zie tabel 4 in het jaarverslag 2005). Met uitzondering van Tsjechië en Frankrijk, waar behandelingen met hoge doses buprenorfine volgens de meldingen het meest worden toegepast, gaat het in alle overige landen in meer dan 90% van de gevallen om behandelingen met methadon.
Podle EMCDDA (na základě minimálních odhadů z členských států EU, Bulharska, Rumunska a Norska,) podstoupilo substituční léčbu v daném roce více než 500 000 klientů (viz tab. 4 ve výroční zprávě za rok 2005). S výjimkou České republiky a Francie, které uvádějí jako nejběžnější volbu léčbu vysokými dávkami buprenorfinu, se jednalo ve více než 90 % případů substituční léčby ve všech ostatních zemích o léčbu metadonem.
Som et minimumsskøn fra EU-medlemsstaterne, Bulgarien, Rumænien og Norge modtog over 500 000 klienter ifølge EONN substitutionsbehandling i løbet af året (se tabel 4 i årsberetningen for 2005). Bortset fra Tjekkiet og Frankrig, hvor højdosisbehandling med buprenorphin (HDBT) angives at være den mest almindelige behandlingsmetode, var over 90 % af behandlingerne i alle andre lande med metadon.
EMCDDA andmetel oli aasta jooksul EL liikmesriikides, Rumeenias ja Norras asendusravi saanud patsientide arv miinimumhinnangul rohkem kui 500 000 (vaata tabel 4 2005. a aruandes). Peale Tšehhi Vabariigi ja Prantsusmaa, kus ravi suurtes annustes buprenorfiiniga on kõige tavalisem ravivõimalus, kasutati kõikides teistes riikides rohkem kui 90% juhtudest metadooniravi.
EMCDDA arvioi, että viime vuonna vähintään 500 000 potilasta sai korvaushoitoa EU:n jäsenvaltioissa, Norjassa, Bulgariassa ja Romaniassa (ks. taulukko 4 vuoden 2005 vuosikertomuksessa). Metadonia käytetään yli 90 prosentissa hoidoista kaikissa muissa maissa kuin Tšekissä ja Ranskassa, joissa buprenorfiinihoito on yleisin vaihtoehto.
Az EMCDDA szerint az EU-tagállamoktól, Bulgáriától, Romániától és Norvégiától származó minimum becslés alapján az év folyamán több mint 500 000 páciens részesült helyettesítő kezelésben (lásd a 2005-ös éves jelentés 4. táblázatát). Leszámítva Csehországot és Franciaországot, ahol a jelentések szerint a nagy adagokban adott buprenorfinnal végzett kezelés (HDBT) a gyakoribb, az összes többi országban a kezelések több mint 90%-ában metadont használtak.
Ifølge EONN viser et minsteanslag fra EUs medlemsstater samt Bulgaria, Romania og Norge at mer enn 500 000 klienter mottok substitusjonsbehandling i løpet av året (se tabell 4 i årsrapporten for 2005). Med unntak av Den tsjekkiske republikk og Frankrike, hvor behandling med høydosert buprenorfin er vanligst, omfatter over 90 % av all behandling i de andre landene metadon.
Potrivit OEDT, ca o estimare minimă a ţărilor membre ale Uniunii Europene, Bulgaria, România şi Norvegia, peste 500 000 pacienţi au beneficiat de terapie de substituţie în timpul anului (vezi Tabelul 4 din Raportul anual 2005). Cu excepţia Republicii Cehe şi a Franţei, unde tratamentul cu buprenorfină în doză mare (HDBT) este raportat ca fiind opţiunea cea mai obişnuită, peste 90 % dintre tratamentele din celelalte ţări s-au făcut cu metadonă.
Podľa EMCDDA, ako minimálny odhad z členských štátov EÚ, Bulharska, Rumunska a Nórska, počas roku viac ako 500 000 klientov dostávalo substitučnú liečbu (pozri tabuľku 4 vo výročnej správe za rok 2005). Ak sa vylúčia Česká republika a Francúzsko, ktoré uvádzajú liečbu vysokými dávkami buprenorfínu (HDBT) ako najbežnejšiu možnosť, viac ako 90 % liečby vo všetkých ostatných krajinách predstavuje metadón.
Po podatkih Centra je bilo po najnižji oceni v državah članicah EU, na Norveškem, v Bolgariji in Romuniji med letom vključenih v nadomestno zdravljenje več kot 500.000 oseb (glej tabelo 4 v letnem poročilu 2005). Razen Češke republike in Francije, kjer se poroča, da je najbolj pogosto zdravljenje z visokimi odmerki buprenorfina, se pri več kot 90 % zdravljenj v vseh drugih državah uporablja metadon.
Ett minimiestimat baserat på EU:s medlemsstater, Bulgarien, Rumänien och Norge är enligt ECNN att drygt 500 000 klienter erhåller substitutionsbehandling under ett år (se Tabell 4 i årsrapporten 2005). Med undantag av Tjeckien och Frankrike, där behandling med höga doser av buprenorfin (HDBT) rapporteras vara vanligast används metadon i drygt 90 % av behandlingarna i alla andra länder.
EMCDDA’ya göre, AB Üye Devletler, Bulgaristan, Romanya’dan ve Norveç elde edilen asgari bir tahmin olarak, yıl boyunca 500.000’den fazla hasta ikame tedavisi görmüştür (bkz. 2005 yıllık raporunda Tablo 4). Yüksek dozda buprenorfin tedavisinin (YDBT) en yaygın seçenek olduğu bildirilen Çek Cumhuriyeti ve Fransa dışında, diğer ülkelerin tümünde tedavilerin % 90’ından fazlası metadonlu idi.
Saskaņā ar EMCDDA informāciju pēc ES dalībvalstu, Bulgārijas, Rumānijas un Norvēģijas minimālajām aplēsēm gadā aizvietotājterapiju ir saņēmuši vairāk nekā 500 000 pacientu (skatīt 4. tabulu 2005. gada ziņojumā). Izņemot Čehiju un Franciju, kur vairāk izplatīta ir ārstēšana ar lielām buprenorfīna devām (HDBT), pārējās valstīs vairāk nekā 90 % pacientu ir ārstēti ar metadonu.
  RozdziaÅ‚ 2: PrzeglÄ…d ...  
W odniesieniu do opieki szpitalnej często stosowanym modelem w domach stałego pobytu w Irlandii, na Litwie, na Węgrzech i w Turcji jest 12-etapowy model Minnesota, natomiast w sześciu krajach stosuje się przede wszystkim leczenie psychoterapeutyczne, w pięciu krajach metody „wspierające”, a w 10 krajach łączy się te metody.
Concerning inpatient care, the 12-step Minnesota model is a frequently used model in residential care in Ireland, Lithuania, Hungary and Turkey, while six countries predominantly apply psychotherapeutic treatment modalities, five countries ‘supportive’ methods and 10 countries a combination of such approaches.
S'agissant des traitements en centre résidentiel, le modèle en 12 étapes du Minnesota est fréquemment utilisé en Irlande, en Lituanie, en Hongrie et en Turquie, tandis que six pays appliquent surtout les traitements psychothérapeutiques, que cinq autres suivent des méthodes de «soutien» et que dix autres combinent ces différentes approches.
Was die stationäre Betreuung betrifft, so kommt in Irland, Litauen, Ungarn und der Türkei häufig das zwölfstufige Minnesota-Modell zur Anwendung, während sechs Länder vor allem psychotherapeutische Behandlungsformen, fünf Länder „unterstützende“ Verfahren und zehn Länder eine Kombination dieser Ansätze einsetzen.
En lo que respecta a la atención hospitalaria, el modelo Minnesota de 12 pasos es un modelo utilizado frecuentemente en Irlanda, Lituania, Hungría y Turquía, mientras que seis países aplican predominantemente modalidades de tratamiento psicoterapéutico, cinco países métodos «de apoyo» y diez países una combinación de estos enfoques.
Per quanto riguarda il regime ospedaliero, il modello Minnesota (a 12 passi) è spesso usato in Irlanda, Lituania, Ungheria e Turchia, mentre altri sei paesi applicano di preferenza modalità psicoterapeutiche, cinque ricorrono a metodi “di supporto” e 10 a una combinazione di questi diversi approcci.
Quanto ao tratamento em regime de internamento, o modelo Minnesota em doze passos é frequentemente utilizado na Irlanda, Lituânia, Hungria e Turquia, ao passo que seis países aplicam predominantemente modalidades de tratamento psicoterapêuticas, cinco países métodos de “apoio” e dez países uma combinação das duas abordagens.
Όσον αφορά τη θεραπεία σε κέντρα θεραπείας εσωτερικής παραμονής, το μοντέλο 12 βημάτων της πολιτείας Minnesota (ΗΠΑ) χρησιμοποιείται συχνά στην Ιρλανδία, τη Λιθουανία, την Ουγγαρία και την Τουρκία, ενώ έξι χώρες εφαρμόζουν κυρίως ψυχοθεραπευτικές μεθόδους απεξάρτησης, πέντε χώρες «υποστηρικτικές» μεθόδους και 10 χώρες συνδυασμό των προσεγγίσεων αυτών.
Wat intramurale zorg betreft, wordt het twaalfstappenmodel van de Minnesota-therapie vaak gebruikt in intramurale zorginstellingen in Ierland, Litouwen, Hongarije en Turkije. Zes landen passen hoofdzakelijk psychotherapeutische behandelingsmethoden toe, vijf landen maken gebruik van “ondersteunende” methoden en in tien landen worden dergelijke benaderingen gecombineerd.
Co se týká ústavní léčby, je Minnesotský model založený na principu dvanácti kroků často používaným modelem pobytové péče v Irsku, Litvě, Maďarsku a Turecku, zatímco šest zemí převážně aplikuje psychoterapeutické léčebné postupy, pět zemí „podpůrné“ metody a deset zemí kombinaci obou.
Med hensyn til døgnbehandling er Minnesotamodellen med de 12 trin en model, der hyppigt anvendes i forbindelse med stationær behandling i Irland, Litauen, Ungarn og Tyrkiet, mens seks lande især anvender psykoterapeutiske behandlingsmetoder, fem lande "understøttende" metoder og 10 lande en kombination af sådanne metoder.
Statsionaarses ravis kasutatakse Iirimaal. Leedus, Ungaris ja Türgis sageli 12etapilist Minnesota mudelit, kuues riigis aga kasutatakse peamiselt psühhoteraapilise ravi meetodeid, viies riigis toetavaid meetodeid ning kümnes riigis nende meetodite kombinatsiooni.
Laitoshoidossa 12-vaiheista Minnesota-terapiamallia käytetään yleisesti hoitomallina Irlannissa, Liettuassa, Unkarissa ja Turkissa. Kuudessa maassa suositaan hoitona psykoterapeuttisia hoitomuotoja, viidessä maassa ”tukevia” menetelmiä ja kymmenessä maassa näiden kaikkien yhdistelmiä.
A fekvőbeteg-ellátást tekintve Írországban, Litvániában, Magyarországon és Törökországban gyakran használják a 12 lépcsős Minnesota-modellt a bentlakásos gondozásban, hat ország elsődlegesen pszichoterápiás módszereket alkalmaz, öt ország a „támogató” módszereket részesíti előnyben, 10 országban pedig a felsorolt hozzáállások ötvözetét tapasztalhatjuk.
Når det gjelder innleggelser, blir den såkalte 12-trinns Minnesota-modellen hyppig brukt i institusjonsbehandlingen i Irland, Litauen, Ungarn og Tyrkia, mens seks land hovedsakelig benytter psykoterapeutiske behandlingsmetoder, fem land ”understøttende” metoder, og 10 land en kombinasjon av disse.
În ceea ce priveşte îngrijirea în cadrul spitalelor, Irlanda, Lituania, Ungaria şi Turcia utilizează frecvent modelul Minnesota în 12 paşi în îngrijirea rezidenţială, în timp ce în şase ţări se aplică predominant modalităţile psihoterapeutice de tratament, cinci ţări aplică metode „de sprijin”, iar 10 ţări folosesc o combinaţie a acestor abordări.
Čo sa týka starostlivosti o hospitalizovaných pacientov, 12-krokový model Minnesota je najčastejšie používaným modelom v nemocničnej starostlivosti v Írsku, Litve, Maďarsku a Turecku, kým šesť krajín používa prevažne metódy psychoterapeutického liečenia, päť krajín „podporné“ metódy a 10 krajín kombináciu týchto postupov.
Na področju bolnišničnega zdravljenja se na Irskem, v Litvi, na Madžarskem in v Turčiji pri zdravljenju v nastanitvenih ustanovah pogosto uporablja 12-stopenjski model Minnesota , medtem ko šest držav uporablja pretežno psihoterapevtske načine zdravljenja, pet držav "podporne" metode in deset kombinacijo teh pristopov.
När det gäller den slutna vården är 12-stegsprogrammet Minnesotamodellen en ofta använd metod i behandlingshem i Irland, Litauen, Ungern och Turkiet, sex länder tillämpar främst psykoterapeutiska behandlingsmetoder, fem länder förlitar sig på ”stödjande” metoder och 10 länder använder en kombination av dessa metoder
Yatarak tedaviyle ilgili olarak, 12 adımlı Minesota modeli İrlanda, Litvanya, Macaristan ve Türkiye’de yatarak bakım kurumlarında sıklıkla kullanılan bir modelken, altı ülke ağırlıklı olarak psikoterapötik tedavi şekilleri, beş ülke ‘destekleyici’ yöntemler ve 10 ülke de bu gibi yaklaşımların bir birleşimini uygulamaktadır.
Stacionārajā aprūpē Lietuvā, Ungārijā un Turcijā pacientus bieži ārstē, piemērojot divpadsmit soļu Minesotas programmu, sešas valstis pārsvarā izmanto psihoterapeitiskas ārstniecības metodes, piecas valstis ,,atbalsta” metodes, bet 10 valstis kombinē dažādas metodes.
  RozdziaÅ‚ 3: Konopie in...  
Podstawą funkcjonowania „kursów szkoleniowych” dotyczących konopi indyjskich jest często fakt, że zażywanie lub posiadanie tego narkotyku jest nielegalne, a uczestnicy kursów są na nie kierowani przez system wymiaru sprawiedliwości.
Often, cannabis-specific ‘training courses’ rely on the fact that cannabis use or possession is illegal and participants are referred via the criminal justice system. Motivation to participate largely comes from the fact that attendance at such courses is an obligatory part of a judicial sentence. Nonetheless, these methods enable contact with at least part of the group at risk to be established.
Les «cours de formation» spécifiques au cannabis reposent souvent sur le fait que la consommation ou la possession de cannabis est illégale et que les participants sont envoyés par le système judiciaire. La motivation à la participation à ces groupes réside essentiellement dans le fait que la fréquentation de ces cours est obligatoire dans le cadre d'une sanction pénale. Néanmoins, ces méthodes permettent d'établir le contact avec au moins une partie du groupe à risques.
Speziell auf den Cannabiskonsum abzielende „Schulungskurse“ basieren häufig auf der Tatsache, dass der Konsum oder Besitz von Cannabis illegal ist, und die Teilnehmer werden aus dem Strafvollzugssystem überwiesen. Die Motivation zur Teilnahme erwächst weitgehend aus der Tatsache, dass die obligatorische Anwesenheit bei diesen Kursen in einem Gerichtsurteil verfügt wurde. Ungeachtet dessen ist es im Rahmen dieser Verfahren möglich, zumindest Kontakt zu einem Teil der Risikogruppe herzustellen.
Con frecuencia, los «cursos de formación» específicos sobre el cannabis se basan en el hecho de que el consumo o la posesión de cannabis son ilegales y los participantes son derivados por el sistema de justicia penal. La motivación a participar en dichos cursos se debe en gran medida a que la asistencia es parte obligatoria de la sentencia judicial. No obstante, estos métodos permiten establecer contacto con al menos una parte del grupo en riesgo.
Spesso i “corsi di formazione” specifici per i consumatori di cannabis poggiano sul fatto che il consumo o la detenzione di cannabis è illegale ed i partecipanti vengono affidati a queste strutture attraverso il sistema della giustizia penale. La motivazione a partecipare pertanto deriva perlopiù dal fatto che la frequenza di questi corsi è imposta dalla sentenza del giudice; però questi metodi permettono stabilire contatti almeno con parte dei gruppi a rischio.
Muitas vezes os “cursos de formação” específicos para a cannabis assentam no facto de o consumo ou a posse de cannabis serem ilegais, sendo os participantes encaminhados pelo sistema judicial. A motivação para participar decorre, em grande medida, do facto de a frequência desses cursos ser um dos elementos obrigatórios das sentenças judiciais. Apesar de tudo, estes métodos permitem que se estabeleça o contacto com pelo menos uma parte do grupo em risco.
Συχνά, τα «μαθήματα κατάρτισης» που αφορούν ειδικά την κάνναβη στηρίζονται στο γεγονός ότι η χρήση ή κατοχή κάνναβης είναι παράνομη και οι συμμετέχοντες παραπέμπονται σε αυτά μέσω του συστήματος ποινικής δικαιοσύνης. Το κίνητρο συμμετοχής βασίζεται σε μεγάλο βαθμό στο γεγονός ότι η παρακολούθηση των μαθημάτων αυτών αποτελεί υποχρεωτικό σκέλος της δικαστικής ποινής. Παρ’ όλα αυτά, αυτές οι μέθοδοι επιτρέπουν την ανάπτυξη επικοινωνίας με ένα τουλάχιστον τμήμα της ομάδας που διατρέχει κίνδυνο.
Vaak zijn cannabisspecifieke “trainingscursussen” gebaseerd op het feit dat cannabisgebruik of -bezit illegaal is en worden de deelnemers verwezen via het strafrechtelijk systeem. De motivatie om deel te nemen aan een dergelijke cursus berust grotendeels op het feit dat het volgen ervan verplicht is op grond van een gerechtelijke uitspraak. Niettemin is het via deze methoden mogelijk contact te leggen met in ieder geval een deel van de groep die risico loopt.
„Vzdělávací kurzy“ zaměřené konkrétně na konopí často spoléhají na nelegálnost užívání či držení konopí a účastníci se do kurzů dostávají prostřednictvím trestní justice. Motivace k účasti do velké míry vychází z toho, že docházka do kurzů je povinnou součástí uloženého trestu. Tyto metody nicméně umožňují navázat kontakt alespoň s určitou částí rizikové skupiny.
Cannabisrelaterede "uddannelseskurser" tager ofte udgangspunkt i, at brug eller besiddelse af cannabis er ulovlig, og deltagerne henvises via det strafferetlige system. Motivationen til at deltage udspringer i vidt omfang af den omstændighed, at deltagelse i sådanne kurser er en obligatorisk del af en straffedom. Alligevel giver disse metoder mulighed for, at der kan etableres kontakt til i det mindste en del af den udsatte gruppe.
Sageli on kanepiteemalised treeningkursused üles ehitatud asjaolule, et kanepi tarbimine või omamine on illegaalne ning osalejad suunatakse kursustele kriminaalõigussüsteemi kaudu. Motivatsioon osaleda tuleneb suuresti sellest, et sellistel kursustel käimine on kohtuotsusega kohustuslikuks tehtud. Siiski aitavad kõnealused meetodid luua kontakti vähemalt osaga riskirühmast.
Kannabikseen liittyvien ”valmennuskurssien” lähtökohtana on usein se, että kannabiksen käyttö tai hallussapito on laitonta, ja osallistujat ohjataan kurssille rikosoikeudellisen järjestelmän kautta. Motivaatio kurssille osallistumiseen tulee pääasiassa siitä, että se kuuluu pakollisena rikostuomioon. Tämänkaltaisilla menetelmillä saadaan kuitenkin luotua yhteydet ainakin osaan riskiryhmästä.
A kannabiszközpontú „tanfolyamok” gyakran arra a tényre épülnek, hogy a kannabisz használata vagy birtoklása törvényellenes, így a résztvevőket a büntetőjogi bírósági rendszerből utalják be. A részvételhez a motivációt nagyobbrészt az biztosítja, hogy a kurzusok látogatása a bírósági ítélet kötelező része. Mindazonáltal ezek a módszerek legalább a veszélyeztetett csoport egy részével lehetővé teszik a kapcsolatfelvételt.
Cannabisspesifikke “kurs” tar ofte utgangspunkt i at bruk og besittelse av cannabis er ulovlig, og deltakerne henvises via rettssystemet. Motivasjonen for å delta er ofte at deltakelse på kurset er en ubetinget del av dommen. Uansett sikrer disse metodene at det opprettes kontakt med i det minste en del av en risikoutsatt gruppe.
Deseori, „cursurile de instruire” privind problemele specifice legate de canabis se bazează pe faptul că posesia sau consumul de canabis sunt ilegale, iar participanţii sunt trimişi la aceste cursuri prin intermediul sistemului de urmărire penală. Motivaţia de a participa provine în mare măsură din faptul că frecventarea unor astfel de cursuri este o componentă obligatorie din sentinţa judecătorească. Totuşi, aceste metode facilitează stabilirea unei legături cu cel puţin o parte a grupului expus riscurilor.
„Školiace kurzy" súvisiace s kanabisom sa často opierajú o skutočnosť, že užívanie alebo prechovávanie kanabisu je nezákonné a účastníci sú zaraďovaní cez systém trestného súdnictva. Motivácia na účasť vychádza najmä zo skutočnosti, že účasť na takých kurzoch je povinnou súčasťou rozsudku súdu. Napriek tomu tieto metódy umožňujú nadviazať kontakt prinajmenšom s časťou ohrozenej skupiny.
Pogosto "tečaji usposabljanja", namenjeni izključno konoplji, temeljijo na dejstvu, da je uživanje ali posedovanje konoplje protizakonito, udeležence pa napotijo prek kazensko-sodnega sistema. Motivacija za udeležbo izhaja predvsem iz dejstva, da je udeležba na takšnih tečajih obvezen del sodne kazni. Kljub temu te metode omogočajo navezavo stikov vsaj z delom ogrožene skupine.
Särskilda cannabisinriktade “kurser” bygger ofta på det faktum att cannabisanvändning eller -innehav är olagligt och deltagarna har hänvisats till kursen via domstolarna. Motivationen till att delta baseras främst på att närvaro vid sådana kurser är en obligatorisk del i straffet. Dessa metoder möjliggör trots allt kontakt med åtminstone somliga personer i riskgruppen.
Genellikle, esrara özel ‘eğitim kursları’, esrar kullanımı veya bulundurmanın yasadışı olduğu gerçeğine dayanmakta ve katılımcılar cezai adalet sistemiyle gönderilmektedir. Katılma motivasyonu büyük ölçüde, bu gibi kurslara devam etmenin bir mahkeme kararının zorunlu bir parçası olmasından kaynaklanmaktadır. Bununla birlikte, bu yöntemler risk altındaki grubun en azından bir bölümüyle iletişim kurulmasına olanak tanımaktadır.
Tā kā kaņepju lietošana un turēšana ir nelegāla, kaņepju lietotāju ,,kursu” organizētāji nereti paļaujas uz to, ka par apmeklētāju nosūtīšanu uz kursiem parūpēsies kriminālās justīcijas iestādes. Motivāciju apmeklēt šos kursus lielā mērā nodrošina apstāklis, ka tie ir obligāta tiesas sprieduma daļa. Lai vai kā, šīs metodes ļauj vismaz daļēji nodibināt kontaktus ar riska grupas pārstāvjiem.
  RozdziaÅ‚ 2: PrzeglÄ…d ...  
zalecenie Rady z 18 czerwca 2003 r. (31) zawierające kolejne szczegółowe zalecenia dotyczące działań, których wdrożenie państwa członkowskie powinny rozważyć w celu zapobiegania i ograniczania szkód zdrowotnych związanych z uzależnieniem od narkotyków oraz zapewnienia ochrony zdrowia na wysokim poziomie.
The Council Recommendation of 18 June 2003 (31), which gives further specific recommendations on measures that Member States should consider implementing, in order to prevent and reduce health-related harm associated with drug dependence and to provide for a high level of health protection. This recommendation has been reinforced by its inclusion in the EU action plan as objective 14.
d'autre part, la recommandation du Conseil du 18 juin 2003 (31), qui énonce d'autres recommandations spécifiques sur les mesures que devraient envisager les États membres pour prévenir et réduire les risques sanitaires liés à la dépendance à la drogue et pour offrir un niveau élevé de protection de la santé. Cette recommandation a été renforcée par son inclusion en tant qu'objectif 14 dans le plan d'action de l'UE.
die Empfehlung des Rates vom 18. Juni 2003 (31), die weitere spezifische Empfehlungen für Maßnahmen zur Prävention und Reduzierung von Gesundheitsschäden im Zusammenhang mit der Drogenabhängigkeit sowie zur Gewährleistung eines hohen Gesundheitsschutzniveaus enthält, deren Durchführung von den Mitgliedstaaten in Erwägung gezogen werden sollte; diese Empfehlung wurde als Ziel 14 in den EU-Drogenaktionsplan aufgenommen und hat damit zusätzliches Gewicht erhalten.
La Recomendación del Consejo de 18 de junio de 2003 (31), que ofrece más recomendaciones específicas sobre medidas cuya aplicación deberían considerar los Estados miembros con el fin de prevenir y reducir los daños para la salud asociados a la drogodependencia, y de proporcionar un alto nivel de protección de la salud. Esta recomendación ha sido afianzada mediante su inclusión en el Plan de Acción de la UE como objetivo 14.
la raccomandazione del Consiglio del 18 giugno 2003 (31), che fornisce indicazioni specifiche sulle misure che gli Stati membri dovrebbero considerare di attuare per prevenire e ridurre gli effetti nocivi per la salute umana derivanti dall’uso di stupefacenti e per contribuire a conseguire un elevato livello di protezione della salute. Questa raccomandazione è stata ulteriormente rafforzata con la sua inclusione nel piano d’azione comunitario come obiettivo 14.
A Recomendação do Conselho de 18 de Junho de 2003 (31), com novas recomendações específicas sobre as medidas cuja aplicação os Estados-Membros deverão ponderar, para prevenir e reduzir os danos para a saúde associados à toxicodependência e assegurar um nível elevado de protecção da saúde. Esta recomendação foi reforçada pela sua inclusão no plano de acção da UE como objectivo nº 14.
τη σύσταση του Συμβουλίου της 18ης Ιουνίου 2003 (31), στην οποία παρέχονται περαιτέρω συστάσεις σχετικά με τα μέτρα των οποίων την εφαρμογή πρέπει να εξετάσουν τα κράτη μέλη για την πρόληψη και τη μείωση των επιβλαβών συνεπειών για την υγεία που συνδέονται με την εξάρτηση από τα ναρκωτικά και για την παροχή υψηλού επιπέδου προστασίας της υγείας. Η σύσταση αυτή ενισχύθηκε με τη συμπερίληψή της στο σχέδιο δράσης της ΕΕ ως στόχου 14.
De aanbeveling van de Raad van 18 juni 2003 (31), waarin nadere specifieke aanbevelingen zijn opgenomen inzake maatregelen die de lidstaten zouden kunnen overwegen om met drugsverslaving samenhangende schade voor de volksgezondheid te voorkomen en te beperken en om een hoog niveau van gezondheidsbescherming te waarborgen. Deze aanbeveling is als doelstelling 14 in het EU-actieplan opgenomen en heeft daardoor nog meer betekenis gekregen.
Doporučením Rady ze dne 18. června 2003 (31), které uvádí další konkrétní doporučení k opatřením, jejichž zavedení by členské státy měly zvážit při prevenci a zmírňování poškození zdraví v souvislosti s drogovou závislostí a zajišťování vysoké úrovně ochrany zdraví. Toto doporučení bylo posíleno tím, že bylo zařazeno do akčního plánu EU jako cíl 14.
Rådets henstilling af 18. juni 2003 (31), som indeholder yderligere specifikke anbefalinger til foranstaltninger, som medlemsstaterne bør overveje med henblik på at forebygge og reducere de helbredsskader, der forbundet med narkotikamisbrug, og sikre et højt sundhedsbeskyttelsesniveau. Denne henstilling er blevet styrket gennem sin medtagelse i EU's handlingsplan som foranstaltning 14.
Nõukogu soovitus 18. juunist 2003,(31) mis sisaldab täiendavalt täpsemaid meetmeid, mida liikmesriikides tuleks rakendada, et ennetada ja vähendada narkosõltuvusega seotud tervisekahjustusi ja pakkuda kõrgetasemelist tervisekaitset. Need soovitused on jõustunud, kuna need lülitati Euroopa Liidu tegevuskavasse 14. eesmärgina.
18. kesäkuuta 2003 annettu neuvoston suositus (31), jossa esitetään lisäsuosituksia toimenpiteiksi, joita jäsenvaltioiden tulisi harkita huumeriippuvuuteen liittyvien terveyshaittojen ehkäisemiseksi ja vähentämiseksi ja terveydensuojelun korkean tason turvaamiseksi. Suositus vahvistettiin ottamalla se EU:n toimintasuunnitelman tavoitteeksi 14.
A Tanács 2003. július 18-i ajánlása31, amely további konkrét ajánlásokat tartalmaz a tagállamok részéről mérlegelendő intézkedésekre vonatkozóan, a kábítószer-függőséggel járó egészségkárosodás megelőzése és csökkentése, illetve a magas szintű egészségvédelem biztosítása céljából. Ezt az ajánlást azzal is megerősítették, hogy felvették az EU cselekvési tervébe 14. célkitűzésként.
Rådsrekommandasjon av 18. juni 2003 (31), som gir nærmere anbefalinger om tiltak som medlemsstatene bør vurdere å gjennomføre for å forebygge og redusere helseskader forbundet med narkotikaavhengighet, og for å sikre et høyt helsevernnivå. Denne rekommandasjonen er styrket ved at den er inntatt som mål nr. 14 i EUs handlingsplan.
Recomandarea Consiliului din 18 iunie 2003(31), care prevede recomandări suplimentare specifice privind măsurile pe care statele membre ar trebui să le aplice pentru a combate şi pentru a reduce efectele nocive sănătăţii asociate cu dependenţa de droguri şi pentru a asigura un nivel mai ridicat de protecţie a sănătăţii. Această recomandare a fost consolidată prin introducerea sa în planul de acţiune al UE ca obiectivul 14.
Odporúčanie rady z 18. júna 2003 (31), ktoré uvádza ďalšie špecifické odporúčania opatrení, o ktorých realizácii by mali členské štáty uvažovať, aby sa zabránilo a znížilo poškodenie zdravia súvisiace s drogovou závislosťou a aby sa zabezpečila vysoká úroveň ochrany zdravia. Toto odporúčanie bolo zdôraznené jeho zaradením do akčného plánu EÚ ako cieľ 14.
Priporočilo Sveta z dne 18. junija 2003 (31), ki vsebuje dodatna posebna priporočila glede ukrepov, o uvedbi katerih bi morale razmisliti države članice, če želijo preprečiti in zmanjšati škodo za zdravje, povezano z odvisnostjo od drog, in zagotoviti visoko raven varovanja zdravja. To priporočilo se je okrepilo, ko so ga vključili v akcijski načrt EU kot cilj 14.
Rådets rekommendation av den 18 juni 2003 (31), som innehåller ytterligare rekommendationer om åtgärder som medlemsstaterna bör överväga att genomföra för att förebygga och minska hälsorelaterade skadeverkningar förenade med narkotikaberoende och för att ge ett högt hälsoskydd. Denna rekommendation har förstärkts genom att den har införts i EU:s handlingsplan som mål 14.
Üye Devletler’in, uyuşturucu bağımlılığıyla ilgili sağlık hasarlarının önlenmesi ve azaltılması ile sağlığın korunmasında yüksek bir düzey sağlanması için uygulamayı düşünmeleri gereken tedbirler hakkında daha fazla spesifik öneri sunan 18 Haziran 2003 tarihli Konsey Tavsiye Kararı (31). Bu tavsiye kararı, 14 sayılı hedef olarak AB eylem planına dahil edilmesiyle güçlenmiştir.
Padomes 2003. gada 18. jūnija ieteikumiem (31), kuros ir sniegti konkrēti papildu ieteikumi par pasākumiem, ko dalībvalstis varētu īstenot, lai novērstu un samazinātu narkotiku atkarības radīto veselības kaitējumu un nodrošinātu augstu veselības aizsardzības līmeni. Šie ieteikumi ir vēlreiz uzsvērti, iekļaujot tos ES rīcības plānā kā 14. mērķi.
  RozdziaÅ‚ 3: Konopie in...  
Wybiórcze działania zapobiegawcze w szkołach koncentrują się na czynnikach zagrożenia wiążących się z zażywaniem narkotyków, takich jak wczesne opuszczenie szkoły, zachowania antyspołeczne, zbyt słabe wyniki w nauce w porównaniu do możliwości, trudności w tworzeniu więzi, częsta absencja w szkole oraz problemy z nauką spowodowane zażywaniem narkotyków.
Selective prevention in schools targets risk factors associated with drug use such as early school leaving, antisocial behaviour, academic underachievement, low bonding, and infrequent attendance at school and impaired learning because of drug use.
La prévention sélective en milieu scolaire vise les facteurs de risques associés à l'usage de drogue comme l'abandon scolaire précoce, les comportements antisociaux, les mauvais résultats scolaires, le faible niveau de relations et la fréquentation irrégulière des cours, ainsi qu'un mauvais apprentissage dû à la consommation de drogue.
Selektive Prävention an Schulen zielt auf Risikofaktoren des Drogenkonsums ab, wie beispielsweise Schulabbruch, unsoziales Verhalten, schlechte schulische Leistungen, mangelnde soziale Bindungen, häufiges Fehlen in der Schule und eingeschränkte Lernfähigkeit infolge des Drogenkonsums.
La prevención selectiva en las escuelas tiene como objetivo los factores de riesgo asociados al consumo de drogas, como son el abandono escolar precoz, el comportamiento antisocial, el fracaso escolar, la falta de vinculación emocional, el absentismo escolar y la reducción en la capacidad de aprendizaje debido al consumo de droga.
La prevenzione selettiva nelle scuole ha come obiettivo i fattori di rischio associati al consumo di droga, come l’abbandono precoce della scuola, il comportamento antisociale, il cattivo rendimento scolastico, la presenza di scarsi legami, la bassa frequenza scolastica e le difficoltà di apprendimento riconducibile al consumo di stupefacenti.
A prevenção selectiva nas escolas atende aos factores de risco associados ao consumo de droga, como o abandono escolar, os comportamentos anti-sociais, o insucesso escolar, a dificuldade em assumir compromissos, a falta de assiduidade às aulas e as dificuldades de aprendizagem induzidas pelo consumo de droga.
Η επικεντρωμένη πρόληψη στα σχολεία επικεντρώνεται σε παράγοντες κινδύνου που σχετίζονται με τη χρήση ναρκωτικών όπως η πρόωρη εγκατάλειψη του σχολείου, η αντικοινωνική συμπεριφορά, οι χαμηλές σχολικές επιδόσεις, η αδυναμία σύναψης συναισθηματικών δεσμών, η μη τακτική παρακολούθηση των μαθημάτων και η ανεπαρκής μάθηση λόγω της χρήσης ναρκωτικών.
Selectieve preventie op scholen is gericht op risicofactoren die worden geassocieerd met drugsgebruik, zoals vroegtijdig schoolverlaten, asociaal gedrag, achterblijvende schoolprestaties, weinig sociale contacten, onregelmatige aanwezigheid op school en leerstoornissen vanwege drugsgebruik.
Selektivní prevence ve školách se zaměřuje na rizikové faktory spojené s užíváním drog, např. nedokončení školní docházky, antisociální chování, špatné školní výsledky, nedostatečnou schopnost vytváření vztahů a nepravidelnou školní docházku a zhoršenou schopnost učení v důsledku užívání drog.
Selektiv forebyggelse på skoler er målrettet mod risikofaktorer forbundet med stofbrug, f.eks. kort skolegang, antisocial adfærd, dårlige skoleresultater, ringe tilknytningsevne, begrænset deltagelse i skoleundervisning og nedsat indlæring på grund af stofbrug.
Koolides tehtava valikulise ennetustöö käigus pööratakse tähelepanu uimastitarbimisega seotud riskifaktoritele, nagu näiteks koolist väljalangemine, antisotsiaalne käitumine, halb õppeedukus, vähene seltsivus ning sagedane koolist puudumine ning uimastitarbimisest põhjustatud õppimisraskused.
Kouluissa tehtävässä valikoivassa ehkäisevässä huumetyössä keskitytään huumeidenkäyttöön liittyviin riskitekijöihin, kuten koulunkäynnin keskeyttämiseen, epäsosiaaliseen käytökseen, koulumenestyksen heikkenemiseen, syrjäytymiseen, koulupoissaoloihin ja huumeidenkäytöstä johtuviin oppimisvaikeuksiin.
Az iskolai célzott megelőzés a kábítószer-használattal kapcsolatos tényezőket veszi célba, mint például a tanulmányok korai abbahagyása, az antiszociális viselkedés, a rossz tanulmányi eredmények, az alacsony szintű kötődés, a rendszertelen iskolalátogatás, illetve a kábítószer-használat miatt hanyagolt tanulás.
Selektiv forebygging i skolen retter seg mot risikofaktorer forbundet med narkotikabruk, som at man avslutter skolegangen tidlig, antisosial atferd, dårlige skoleresultater, vanskeligheter med å knytte bånd til andre, lavt oppmøte på skolen og læringsvansker som følge av narkotikabruk.
Prevenirea selectivă în şcoli vizează factorii de risc asociaţi consumului de droguri, precum abandonarea timpurie a şcolii, comportamentul antisocial, performanţele şcolare reduse, gradul scăzut de ataşare faţă de alte persoane, frecvenţa redusă la şcoală şi diminuarea capacităţii de învăţare din cauza consumului de droguri.
Selektívna prevencia na školách sa zameriava na rizikové faktory súvisiace s užívaním drog, ako je predčasné opustenie školy, asociálne správanie, slabý prospech v škole, nízka väzba, slabá školská dochádzka a zhoršené učenie kvôli užívaniu drog.
Selektivno preprečevanje v šolah je usmerjeno v dejavnike tveganja, povezane z uživanjem drog, kot so prezgodnje zapuščanje šole, antisocialno vedenje, nezadovoljiv učni uspeh, težko vzpostavljanje vezi, neredno obiskovanje pouka in slabo učenje zaradi uživanja drog.
Selektiv prevention i skolorna inriktas på de riskfaktorer som är förenade med drogmissbruk, exempelvis att unga slutar skolan i förtid, antisocialt beteende, svaga skolresultat, få vänner och oregelbunden närvaro i skolan med begränsad inlärning på grund av drogmissbruk.
Okullarda seçici önleme, okulu erken terk, antisosyal davranışlar, akademik başarısızlık, ilişki kuramama ve okula devamlılığın az olması ile uyuşturucu kullanımı yüzünden öğrenme bozukluğu gibi uyuşturucu kullanımına bağlı risk faktörlerini hedeflemektedir.
Selektīvās skolu profilakses mērķis ir ar narkotiku lietošanu saistītie riska faktori, piemēram, priekšlaicīga skolas pamešana, antisociāla uzvedība, sliktas sekmes, slikts kontakts ar vecākiem, kā arī neregulārs skolas apmeklējums un narkotiku ietekmē apgrūtinātas mācības.
  RozdziaÅ‚ 2: PrzeglÄ…d ...  
Z całej dostępnej literatury, faktów i liczb podawanych przez państwa członkowskie bezsprzecznie wynika jedno: sytuacje życiowe u osób zażywających narkotyki bywają znacznie bardziej problematyczne i niebezpieczne niż u ogółu ludności.
All the available literature and facts and figures from Member states converge towards the same truth: the life situations of drug users are far more problematic and precarious than those of the general population. Thus, in the last two EU drugs action plans, social reintegration has been one of the ultimate aims in order to improve the health and social status of drug users.
L'ensemble de la littérature, des faits et des chiffres disponibles en provenance des États membres tendent vers la même vérité: les conditions de vie des usagers de drogue sont nettement plus problématiques et précaires que celles de la population en général. En conséquence, les deux derniers plans d'action drogue de l'UE ont inscrit la réinsertion sociale parmi leurs objectifs afin d'améliorer la situation sanitaire et sociale des usagers de drogue.
Sowohl die verfügbare Literatur als auch die Zahlen und Fakten aus den Mitgliedstaaten belegen ein und dieselbe traurige Wahrheit: Die Lebenssituation von Drogenkonsumenten ist wesentlich problematischer und prekärer als die der Allgemeinbevölkerung. Daher wurde in den beiden letzten EU-Drogenaktionsplänen die soziale Reintegration als eines der obersten Ziele mit Blick auf die Verbesserung der Gesundheit und des sozialen Status von Drogenkonsumenten festgelegt.
Tanto la bibliografía disponible como los datos y cifras de los Estados miembros convergen hacia la misma verdad: la vida de los consumidores de droga es mucho más problemática y precaria que la del resto de la población. Por este motivo, en los dos últimos planes de acción de la UE en materia de drogas, la reinserción social ha sido uno de los objetivos primordiales con vistas a mejorar la salud y el estatus social de los consumidores de droga.
La letteratura disponibile, nonché i dati messi a disposizione dagli Stati membri, confluiscono tutti verso l’asserzione che le condizioni di vita dei tossicodipendenti sono di gran lunga più problematiche e precarie rispetto alla popolazione in generale. Pertanto, negli ultimi due piani d’azione dell’Unione europea in materia di lotta contro la droga il reinserimento sociale è uno degli obiettivi principe finalizzati a migliorare le condizioni di salute e lo status sociale dei tossicodipendenti.
Toda a literatura e todos os dados disponíveis dos Estados-Membros convergem para a mesma realidade: a situação de vida dos consumidores de droga é, de longe, mais problemática e precária do que a da população em geral. Por isso a reintegração social constitui um dos objectivos fundamentais dos dois últimos planos de acção da UE em matéria de luta contra a droga, com vista a melhorar o estado de saúde e o estatuto social dos consumidores de droga.
Όλη η διαθέσιμη βιβλιογραφία και τα στοιχεία από τα κράτη μέλη συγκλίνουν προς την ίδια αλήθεια: η κατάσταση της ζωής των χρηστών ναρκωτικών είναι πολύ πιο προβληματική και επισφαλής από εκείνη του γενικού πληθυσμού. Ως εκ τούτου, στα δύο τελευταία σχέδια δράσης της ΕΕ η κοινωνική επανένταξη ήταν ένας από τους απώτερους στόχους για τη βελτίωση της υγείας και την κοινωνικής θέσης των χρηστών ναρκωτικών.
Alle beschikbare literatuur en feiten en cijfers afkomstig van de lidstaten komen op één punt overeen: de levenssituatie van drugsgebruikers is aanzienlijk problematischer en instabieler dan die van de bevolking in het algemeen. In de laatste twee actieplannen inzake drugs van de EU is sociale reïntegratie dan ook een van de fundamentele doelen met betrekking tot het verbeteren van de gezondheid en sociale status van drugsgebruikers.
Veškerá dostupná literatura i fakta a čísla z členských států směřují k téže pravdě: životní situace uživatelů drog je mnohem problematičtější a nebezpečnější než v obecné populaci. Proto v posledních dvou protidrogových akčních plánech EU bylo opětovné začlenění do společnosti jedním z hlavních cílů pro zlepšení zdraví a sociálního statusu uživatelů drog.
Al tilgængelig litteratur og alle foreliggende fakta og tal fra medlemsstaterne peger på samme kendsgerning: stofbrugeres livssituation er langt mere problematisk og vanskelig end den brede befolknings. I EU's seneste to narkotikahandlingsplaner har social reintegration således også været et af de endelige mål med henblik på at forbedre stofbrugeres sundhed og sociale status.
Kogu olemasolev selleteemaline kirjandus ning liikmesriikidest saadud üksikasjalikud andmed viitavad ühele: uimastitarvitajate elu on palju problemaatilisem ja etteaimamatum kui teistel inimestel. Seetõttu on Euroopa Liidu kahes viimases narkoennetuse tegevuskavas ühiskonda taasintegreerimine üks ülimaid eesmärke uimastitarvitajate tervise ja sotsiaalse seisundi parandamisel.
Alan kirjallisuus ja jäsenvaltioista saadut tiedot ja luvut osoittavat kaikki samaan suuntaan: huumeidenkäyttäjien elämäntilanteet ovat paljon ongelmallisempia ja epävarmempia kuin tavallisen väestön. Kahdessa viimeisessä huumausaineita koskevassa EU:n toimintasuunnitelmassa sosiaalinen kuntoutus onkin ollut yksi keskeisistä tavoitteista huumeidenkäyttäjien terveyden ja sosiaalisen aseman parantamiseksi.
A rendelkezésre álló szakirodalom és a tagállamokból származó tények és számadatok mind ugyanazon igazság irányába mutatnak: a kábítószer-használók sokkal problémásabb és bizonytalanabb élethelyzetekkel szembesülnek, mint a lakosság egésze. Az EU utóbbi két kábítószerügyi cselekvési tervében ezért a társadalmi visszailleszkedés a végső célok egyikeként szerepelt azzal a céllal, hogy javítsák a kábítószer-használók egészségi és társadalmi állapotát.
Tilgjengelig litteratur, fakta og tall fra medlemsstatene peker i samme retning: narkotikabrukernes livssituasjon er mer problematisk og prekær enn for befolkningen generelt. I EUs to siste handlingsplaner har sosial reintegrasjon vært et av de fremste målene for å forbedre narkotikabrukernes helse og sosiale status.
Întreaga documentaţie disponibilă, toate faptele şi cifrele obţinute de la statele membre converg spre acelaşi adevăr: situaţiile de viaţă ale consumatorilor de droguri sunt mult mai problematice şi precare decât cele ale populaţiei globale. Astfel, în ultimele două planuri de acţiune ale UE în domeniul drogurilor, reintegrarea socială a constituit unul dintre obiectivele majore de îmbunătăţire a sănătăţii şi a statutului social al consumatorilor de droguri.
Celá dostupná literatúra, skutočnosti a údaje z členských štátov smerujú k tej istej skutočnosti: životné situácie užívateľov drog sú oveľa problematickejšie a kritickejšie ako u príslušníkov všeobecnej populácie. Takže v posledných dvoch protidrogových akčných plánoch EÚ je sociálna reintegrácia jedným z konečných cieľov, aby sa zlepšil zdravotný a sociálny stav užívateľov drog.
Vsa razpoložljiva literatura ter dejstva in številke iz držav članic se nagibajo k isti resnici: življenjske razmere uživalcev drog so veliko bolj problematične in negotove od razmer celotnega prebivalstva. Zato je bila v zadnjih dveh akcijskih načrtih EU za droge socialna reintegracija eden od končnih ciljev, da se izboljša zdravstveno stanje in socialni položaj uživalcev drog.
All tillgänglig litteratur samt fakta och siffror från medlemsstaterna pekar på samma sak: missbrukarnas livssituation är betydligt mer problematisk och skör än den allmänna befolkningens. I EU:s två senaste handlingsplaner mot narkotika har återintegrering i samhället varit ett av de slutliga målen för att förbättra missbrukares hälsa och sociala status.
Üye Devletler’de mevcut tüm literatür, bilgi ve rakamlar, aynı gerçeğe işaret etmektedir: uyuşturucu kullanıcılarının hayatlarının durumu, genel halkın durumundan çok daha sorunlu ve istikrarsızdır. Böylelikle, son iki AB uyuşturucu eylem planında, uyuşturucu kullanıcılarının sağlık ve sosyal statüsünü geliştirmek üzere nihai hedeflerden biri sosyal yeniden entegrasyon olmuştur.
Visas pieejamās publikācijas un dalībvalstu sniegtie fakti un skaitļi apstiprina vienu patiesību: narkotiku lietotājiem dzīvē nākas sastapties ar daudz lielākām problēmām un apdraudējumiem nekā pārējiem iedzīvotājiem. Tādēļ pēdējos divos ES narkotiku rīcības plānos kā viens no augstākajiem mērķiem ir minēta narkotiku lietotāju sociālā reintegrācija, lai palīdzētu uzlabot šīs sabiedrības daļas veselības un sociālo stāvokli.
  RozdziaÅ‚ 2: PrzeglÄ…d ...  
Doświadczenia niektórych państw członkowskich wskazują, że skuteczność antynarkotykowych działań zapobiegawczych na poziomie jednostki można podnieść dzięki regulacjom dotyczącym legalnych narkotyków, które ograniczają dostęp młodych ludzi do tych substancji i pomagają obniżać tolerancję społeczną dla ich zażywania.
Experiences in some Member States suggest that drug prevention interventions at the individual level may be more effective if also supported by regulatory policies on legal drugs that can limit the access of young people to these substances and reduce their social acceptability. As a result, environmental prevention strategies that address the normative and cultural framework of substance use are gaining ground in parts of Europe, supported by the first steps taken at EU level: the tobacco advertisement directive and the WHO framework convention on tobacco control (see the section on environmental strategies in the selected issue on developments in drug use within recreational settings).
Les expériences rapportées par certains États membres laissent entendre que les actions de prévention de l'usage de drogue au niveau individuel peuvent se révéler plus efficaces lorsqu'elles sont soutenues par des politiques réglementaires sur les drogues licites, capables de limiter l'accès des jeunes à ces substances et de réduire leur acceptabilité sociale. En conséquence, les stratégies de prévention environnementale portant sur le cadre normatif et culturel de la consommation de drogue gagnent du terrain dans différentes régions d'Europe, soutenues par les premières mesures prises à l'échelle de l'UE, à savoir la directive relative à la publicité pour le tabac et la convention-cadre de l'OMS sur le contrôle du tabac (voir la section sur les stratégies de prévention environnementale dans la question particulière consacrée à l'usage de drogue dans les lieux de divertissement).
Die Erfahrungen in einigen Mitgliedstaaten legen den Schluss nahe, dass auf den Einzelnen abzielende Drogenpräventionsmaßnahmen unter Umständen wirksamer sind, wenn sie von Regulierungsmaßnahmen für legale Suchtmittel unterstützt werden, die geeignet sind, den Zugang Jugendlicher zu diesen Substanzen einzuschränken und deren gesellschaftliche Akzeptanz zu schwächen. Folglich sind milieubezogene Präventionsstrategien, die auf die normativen und kulturellen Rahmenbedingungen des Substanzmissbrauchs einwirken, in Teilen Europas auf dem Vormarsch. Unterstützt werden sie durch erste Maßnahmen auf EU-Ebene, namentlich die Richtlinie über die Tabakwerbung und die WHO-Rahmenkonvention zur Tabakkontrolle (siehe den Abschnitt über milieubezogene Strategien im ausgewählten Thema zu Entwicklungen des Drogenkonsums in Freizeitsettings).
Las experiencias en algunos Estados miembros sugieren que las medidas de prevención del consumo de drogas a nivel individual podrían ser más efectivas si tuviesen además el respaldo de políticas reguladoras sobre drogas legales capaces de restringir el acceso de los jóvenes a estas sustancias y reducir su aceptación social. En consecuencia, las estrategias de prevención dirigidas a entornos específicos que abordan el marco normativo y cultural del consumo de sustancias están ganando terreno en algunas partes de Europa, respaldadas por los primeros pasos dados en el ámbito de la UE: la Directiva sobre publicidad del tabaco y el Convenio Marco de la OMS para el Control del Tabaco (véase la sección sobre estrategias dirigidas a entornos específicos en la cuestión particular sobre la evolución del consumo de drogas en entornos recreativos).
Le esperienze raccolte in alcuni Stati membri suggeriscono che gli interventi di prevenzione a livello individuale sono più efficaci se supportati da misure di regolamentazione sulle droghe lecite che contribuiscano a limitare l’accesso dei giovani a queste sostanze ed a ridurne l’accettazione sociale. Di conseguenza, le strategie di prevenzione di tipo ambientale, che tengono conto del contesto normativo e culturale dell’uso di sostanze, stanno prendendo piede un po’ in tutta Europa, supportate dalle prime iniziative intraprese a livello comunitario: la direttiva sulla pubblicità dei prodotti del tabacco e la convenzione quadro dell’OMS sul controllo del tabacco (cfr. la sezione sulle strategie ambientali nella questione specifica sullo sviluppi nel consumo di droga negli ambienti ricreativi).
As experiências de alguns Estados-Membros sugerem que as intervenções de prevenção da toxicodependência a nível individual poderão ser mais eficazes se também forem apoiadas por medidas regulamentares aplicáveis às drogas legais que limitem o acesso dos jovens a estas substâncias e reduzam a sua aceitação social. Em consequência, as estratégias de prevenção ambiental dirigidas ao quadro normativo e cultural do consumo de substâncias estão a ganhar terreno em várias regiões da Europa, apoiadas pelas primeiras medidas tomadas a nível da UE: a directiva relativa à publicidade ao tabaco e a convenção-quadro da OMS relativa ao controlo do tabaco (ver secção sobre as estratégias ambientais no tema específico evolução do consumo de droga em contextos recreativos).
Από την εμπειρία που αποκομίστηκε σε ορισμένα κράτη μέλη προκύπτει ότι οι παρεμβάσεις για την πρόληψη των ναρκωτικών σε ατομικό επίπεδο μπορεί να είναι πιο αποτελεσματικές εάν υποστηρίζονται επίσης από κανονιστικές πολιτικές για τις νόμιμες ναρκωτικές ουσίες που μπορούν να περιορίσουν την πρόσβαση των νέων στις ουσίες αυτές και να περιορίσουν την κοινωνική αποδοχή τους. Ως εκ τούτου, οι στρατηγικές πρόληψης σχετικά με το περιβάλλον που επιλαμβάνονται του κανονιστικού και πολιτισμικού πλαισίου της χρήσης ουσιών κερδίζουν έδαφος σε ορισμένες περιοχές της Ευρώπης, υποστηριζόμενες από τα πρώτα μέτρα που λαμβάνονται σε επίπεδο ΕΕ: την οδηγία για τη διαφήμιση του καπνού και τη σύμβαση πλαίσιο της ΠΟΥ για τον έλεγχο του καπνού (βλέπε ενότητα για τις στρατηγικές σχετικά με το περιβάλλον στο επιλεγμένο θέμα για τις εξελίξεις στη χρήση ναρκωτικών σε χώρους ψυχαγωγίας).
Uit experimenten in sommige lidstaten blijkt dat de doeltreffendheid van preventieve maatregelen op individueel niveau verbeterd kan worden door ze vergezeld te laten gaan van regelgevingsmaatregelen inzake legale drugs die de toegang van jongeren tot deze middelen beperken en de sociale aanvaardbaarheid ervan beperken. We zien nu dan ook dat strategieën voor omgevingsgerichte preventie, waarbij de aandacht uitgaat naar het normatieve en culturele kader van drugsgebruik, terrein winnen in delen van Europa, mede dankzij ondersteuning van de eerste instrumenten die op EU-niveau zijn ingevoerd: de richtlijn inzake tabaksreclame en de kaderovereenkomst van de WHO inzake toezicht op tabaksgebruik (zie het deel over omgevingsgerichte strategieën in de speciale kwestie over ontwikkelingen in het drugsgebruik in recreatieve settings).
Zkušenosti v některých členských státech naznačují, že intervence drogové prevence na individuální úrovni mohou být účinnější, jestliže jsou podporovány i regulačními politikami u legálních drog, které mohou omezit přístup mladých lidí k těmto látkám a snížit jejich společenskou přijatelnost. V důsledku toho preventivní strategie týkající se prostředí, které se zabývají normativním a kulturním rámcem užívání látek, si v částech Evropy získávají své místo, podporovány prvními kroky přijatými na úrovni EU: směrnicí o tabákové reklamě a rámcovou úmluvou Světové zdravotnické organizace o kontrole tabáku (viz oddíl o strategiích týkajících se prostředí ve vybraném tématu o vývojem v užívání drog v rámci rekreačních zařízení).
Erfaringer fra nogle medlemsstater viser, at narkotikaforebyggelse på individuelt plan kan være mere effektiv, hvis den også understøttes af en regulerende politik for legale stoffer, som kan begrænse unges adgang til disse stoffer og mindske den sociale accept heraf. Som følge heraf er miljøbaserede forebyggelsesstrategier, som fokuserer på de normative og kulturelle rammer for stofbrug, ved at vinde frem i dele af Europa, støttet af de første skridt, der er taget på EU-plan: tobaksreklamedirektivet og WHO's rammekonvention om tobakskontrol (se afsnittet om miljøbaserede strategier i det udvalgte tema om udviklingen inden for stofbrug i fritidsmiljøer).
Mõne liikmesriigi kogemused näitavad, et individuaalne narkoennetustegevus on tõhusam, kui seda toetab ka seaduslike uimastite kasutamist reguleeriv poliitika, millega saab vähendada nende ainete kättesaadavust noortele ja aktsepteeritust ühiskonnas. Seetõttu on mitmel pool Euroopas üha enam kasutusel mõnuainete tarvitamist ennetava keskkonna strateegia, mis on seotud nende ainete tarbimise normide ja kultuuritaustaga, ning seda toetavad Euroopa Liidu tasandil tehtud esimesed sammud: tubakareklaami direktiiv ja Maailma Terviseorganisatsiooni (WHO) tubakatoodete tarbimise piiramist käsitlev raamkonventsioon (vt keskkonnastrateegia jaotis valikteemas, milles käsitletakse meelelahutuslikku uimastitarbimist).
Muutamissa jäsenvaltioissa saadun kokemuksen mukaan ehkäisevä huumetyö on yksilötasolla tehokkaampaa, jos sitä tuetaan sellaisella laillisten huumausaineiden sääntelypolitiikalla, jolla voidaan rajoittaa nuorten mahdollisuuksia saada käsiinsä näitä aineita ja vähentää niiden käytön sosiaalista hyväksyttävyyttä. Joissakin Euroopan osissa valtaavatkin yhä enemmän alaa sellaiset ympäristöön liittyvät ehkäisystrategiat, joilla vaikutetaan aineidenkäytön normatiivisiin ja kulttuurisiin puitteisiin. Näitä strategioita tukevat EU:n tasolla toteutetut uudet toimenpiteet: tupakan mainontaa koskeva direktiivi ja WHO:n puitesopimus tupakoinnin torjunnasta (ks. huumeidenkäyttöä viihdeympäristöissä koskevaan erityiskysymykseen sisältyvä ympäristöön liittyviä strategioita käsittelevä luku).
Néhány tagállam tapasztalatai azt jelezték, hogy a drogprevenciós beavatkozások egyéni szinten hatékonyabbnak bizonyulhatnak, ha azokat olyan, a legális drogokra vonatkozó szabályozói politikák is támogatják, amelyek korlátozhatják a fiatalok hozzáférését ezekhez az anyagokhoz és csökkentik társadalmi elfogadhatóságukat. Ennek eredményeként az anyagok használatának normatív és kulturális keretét célba vevő környezeti megelőzési stratégiák Európa egyes részein kezdenek teret nyerni az EU szintjén megtett első lépések – a dohánytermékek reklámozásáról szóló irányelv és a dohánytermékek ellenőrzéséről szóló WHO-keretegyezmény – támogatásával (ld. a rekreációs körülmények között történő kábítószer-használat kiválasztott témakörén belül a környezeti stratégiákról szóló szakaszt).
Erfaringen fra en del medlemsstater tyder på at narkotikaforebyggende intervensjoner på individuelt plan kan være mer effektive hvis de samtidig ledsages av en politikk som regulerer lovlige rusmidler slik at unge menneskers tilgang til disse stoffene begrenses og reduserer den sosiale aksepten av dem. Dette har ført til at forebyggende strategier som settes inn i miljøene og tar for seg rusmiddelbrukens normative og kulturelle rammer, har vunnet terreng i deler av Europa, med støtte i de første tiltakene på EU-plan, nemlig direktivet om tobakksreklame og WHOs rammekonvensjon om tobakkskontroll (se miljøstrategidelen i utvalgt aspekt om narkotikabruk i rekreasjonsmiljøer).
Experienţa mai multor state membre sugerează că intervenţiile pentru prevenirea consumului de droguri la nivel individual pot fi mai eficiente dacă sunt sprijinite şi prin politici de reglementare a medicamentelor legale care limitează accesul tinerilor la aceste substanţe şi reduc gradul de acceptare socială a acestora. Drept rezultat, strategiile de mediu de prevenire care discută problema abuzului de substanţe la nivelul cadrului normativ şi cultural câştigă teren în anumite părţi ale Europei, sprijinite de primii paşi făcuţi în acest sens la nivel european: directiva privind reclamele la tutun şi convenţia cadru a OMS privind controlul tutunului (vezi secţiunea referitoare la strategiile de mediu din extrasul dezvoltări în privinţa utilizării drogurilor în locaţii recreative.
Skúsenosti v niektorých členských štátoch svedčia o tom, že preventívne zásahy proti drogám na individuálnej úrovni by mohli byť účinnejšie, ak by boli podporované regulačnými politikami o zákonných drogách, ktoré môžu obmedziť prístup mladých ľudí k týmto látkam a znížiť ich sociálnu prijateľnosť. V dôsledku toho sú preventívne stratégie, ktoré sa týkajú prostredia a ktoré riešia normotvorný a kultúrny rámec používania danej látky, rozširujúcim základom v niektorých častiach Európy podporovaným prvými krokmi podniknutými na úrovni EÚ: smernica o propagácii tabaku a rámcový dohovor WHO o kontrole tabaku (pozri časť o stratégiách týkajúcich sa prostredia vo vybranej otázke a vývoj v užívaní drog v rámci rekreačných prostredí
Izkušnje iz nekaterih držav članic kažejo, da so lahko intervencije preprečevanja zlorabe drog na ravni posameznika učinkovitejše, če jih podpirajo regulativne politike o dovoljenih drogah, ki lahko omejijo dostop mladih do teh snovi in zmanjšajo njihovo družbeno sprejemljivost. Posledica tega je, da strategije preprečevanja v okolju, ki obravnavajo normativni in kulturni okvir uživanja snovi, pridobivajo na pomenu v delih Evrope, podpirajo pa jih prvi ukrepi na ravni EU: direktiva o tobačnem oglaševanju in okvirna konvencija SZO o nadzoru na tobakom (glej razdelek o okoljskih strategijah v izbranem vprašanju o uživanju drog v sprostitvenih okoljih).
Erfarenheter i vissa medlemsstater tyder på att narkotikapreventiva åtgärder på individuell nivå kan vara mer effektiva om de samtidigt stöds av reglering av lagliga droger som begränsar ungdomars tillgång till dessa ämnen och gör dem mindre socialt accepterade. Som ett resultat av detta har miljöpreventiva strategier som inriktas på den normativa och kulturella ramen för substansanvändning vunnit allt större terräng i vissa europeiska länder. Dessa insatser stöds av de första åtgärder på området som vidtagits på EU-nivå: direktivet om tobaksreklam och WHO:s ramkonvention om tobakskontroll (se avsnittet om miljöstrategier i temakapitlet om drogmissbrukets utveckling i nöjesmiljöer om narkotikaanvändning i nöjesmiljöer).
Bazı Üye Devletler’deki deneyimler, bireysel düzeyde uyuşturucuyu önleme müdahalelerinin, aynı zamanda gençlerin bu gibi maddelere erişimini sınırlandırıp bu maddelerin sosyal kabul edilebilirliğini azaltabilecek olan yasal uyuşturucular hakkında düzenleyici politikalarla desteklendikleri takdirde, daha etkin olabileceğini göstermektedir. Dolayısıyla, madde kullanımının normatif ve kültürel çerçevesine yönelik çevresel önleme stratejileri Avrupa’nın bazı bölümlerinde giderek önem kazanırken AB düzeyinde atılan ilk adımlarla desteklenmektedir: tütün reklam direktifi ile tütün kontrolü hakkında WHO çerçeve sözleşmesi (eğlenceye yönelik ortamlarda uyuşturucu kullanımı hakkındaki seçili yayında yer alan çevresel stratejilere dair bölüme bakın).
Dažu dalībvalstu pieredze vedina domāt, ka ar narkotiku profilaksi saistīta iejaukšanās individuālā līmenī var būt efektīvāka, ja to papildina arī reglamentējoša legālo narkotiku politika, kas var ierobežot jauniešu piekļuvi šīm vielām un samazināt to sociālo pieņemamību. Tā rezultātā dažās Eiropas daļās sāk iesakņoties vides profilakses stratēģijas, kas meklē kaitīgo vielu lietošanas novēršanas normatīvos un kultūras risinājumus un gūst pirmo atbalstu ES līmenī: ir pieņemta tabakas reklāmas direktīva un PVO pamatkonvencija par tabakas kontroli (skatīt sadaļu par vides stratēģiju īpašajā tēmā par narkotiku lietošanu izklaides vietās).
  RozdziaÅ‚ 2: PrzeglÄ…d ...  
Państwa członkowskie coraz częściej informują o ukierunkowaniu swojej polityki zapobiegania wybiórczego na określone grupy etniczne; cztery kraje (Belgia, Niemcy, Włochy i Luksemburg) donoszą o nowych projektach w tej dziedzinie.
Member States increasingly report targeting of specific ethnic groups in their selective prevention policies, with four countries (Belgium, Germany, Italy and Luxembourg) reporting on new projects in this area. In Italy, the priority of many projects is now to protect children, mothers and immigrant families or those belonging to ethnic minorities. Luxembourg reports that special attention is given to young people and to the biggest immigrant community, focusing on linguistic and sociocultural specificities.
Les États membres sont de plus en plus nombreux à préciser que leurs politiques de prévention sélective ciblent des groupes ethniques spécifiques, quatre pays (Belgique, Allemagne, Italie et Luxembourg) faisant état de nouveaux projets dans ce domaine. En Italie, la priorité de nombreux projets consiste aujourd'hui à protéger les enfants, les mères et les familles d'immigrants ou les membres de minorités ethniques. Le Luxembourg indique qu'une attention particulière est accordée aux jeunes et à la principale communauté d'immigrants, en insistant sur les spécificités linguistiques et socioculturelles.
In einigen Mitgliedstaaten werden selektive Präventionsstrategien auch zunehmend auf bestimmte ethnische Gruppen ausgerichtet, wobei vier Länder (Belgien, Deutschland, Italien und Luxemburg) über neue Projekte in diesem Bereich berichten. In Italien liegt der Schwerpunkt vieler Projekte nun auf dem Schutz von Kindern, Müttern, Migrantenfamilien und Angehörigen ethnischer Minderheiten. In Luxemburg liegt dem Bericht zufolge besonderes Augenmerk auf jungen Menschen und der größten Migrantengemeinde, wobei sprachliche und soziokulturelle Besonderheiten im Vordergrund stehen.
Los Estados miembros también orientan cada vez más sus políticas de prevención selectiva a grupos étnicos específicos: cuatro países (Bélgica, Alemania, Italia y Luxemburgo) informan de nuevos proyectos en esta área. En Italia, la prioridad de numerosos proyectos es ahora proteger a los niños, a las madres y a las familias de inmigrantes o a aquellas que pertenezcan a las minorías étnicas. Luxemburgo informa de que se presta una atención especial a los jóvenes y a la mayor comunidad de inmigrantes, abordando principalmente las particularidades lingüísticas y socioculturales.
Gli Stati membri riferiscono in misura crescente interventi destinati a gruppi etnici specifici nell’ambito delle loro politiche di prevenzione selettiva; tra questi, quattro paesi (Belgio, Germania, Italia e Lussemburgo) registrano nuovi progetti in questa sfera. In Italia la priorità di molti progetti ricade oggi sulla protezione di bambini, madri e famiglie di immigrati o di individui appartenenti alle minoranze etniche. In Lussemburgo si presta un’attenzione particolare ai giovani e alla più grande comunità di immigrati, concentrandosi sulle specificità linguistiche e socioculturali.
Os Estados-Membros mencionam crescentemente a atenção prestada a grupos étnicos específicos, nas suas políticas de prevenção selectiva, comunicando quatro países (Bélgica, Alemanha, Itália e Luxemburgo) novos projectos neste domínio. Em Itália, muitos projectos dão, presentemente, prioridade à protecção das crianças, mães e famílias imigrantes ou pertencentes a minorias étnicas. O Luxemburgo refere que é dada especial atenção aos jovens e à maior comunidade de imigrantes, centrada nas especificidades linguísticas e socioculturais.
Τα κράτη μέλη αναφέρουν όλο και συχνότερα τη στόχευση συγκεκριμένων εθνοτικών ομάδων στο πλαίσιο των πολιτικών επικεντρωμένης πρόληψης. Τέσσερις χώρες (Βέλγιο, Γερμανία, Ιταλία και Λουξεμβούργο) ανέφεραν νέα σχέδια στον τομέα αυτό. Στην Ιταλία, προτεραιότητα πολλών σχεδίων αποτελεί πλέον η προστασία παιδιών, μητέρων και οικογενειών μεταναστών ή ατόμων που ανήκουν σε εθνοτικές μειονότητες. Το Λουξεμβούργο αναφέρει ότι δίνεται ιδιαίτερη προσοχή στους νέους και στη μεγαλύτερη κοινότητα μεταναστών, με επικέντρωση στις γλωσσικές και κοινωνικοπολιτισμικές ιδιαιτερότητες.
Lidstaten rapporteren in toenemende mate dat ze in hun beleid voor selectieve preventie interventies opnemen die op specifieke etnische groepen gericht zijn. Vier landen (België, Duitsland, Italië en Luxemburg) maken melding van nieuwe projecten op dit gebied. In Italië ligt de prioriteit in veel projecten nu op de bescherming van kinderen, moeders en gezinnen van immigranten of leden van etnische minderheden. Luxemburg meldt dat speciale aandacht is geschonken aan jongeren en aan de grootste immigrantengemeenschap, met de nadruk op taalkundige en sociaal-culturele specifieke kenmerken.
Členské státy v rostoucí míře hlásí zaměření na konkrétní etnické skupiny ve svých programech selektivní prevence, přičemž čtyři země (Belgie, Německo, Itálie a Lucembursko) hlásí v této oblasti nové projekty. V Itálii je nyní prioritou mnoha projektů chránit děti, matky a rodiny přistěhovalců nebo příslušníky etnických menšin. Lucembursko uvádí, že věnuje zvláštní pozornost mladým lidem a nejpočetnější přistěhovalecké komunitě, přičemž se soustředí na jazykové a sociokulturní zvláštnosti.
Medlemsstaternes selektive forebyggelse er i stigende grad målrettet mod specifikke etniske grupper, og fire lande (Belgien, Tyskland, Italien og Luxembourg) har meldt om nye projekter på dette område. I Italien prioriteres beskyttelsen af børn, mødre og indvandrerfamilier eller personer, der tilhører etniske minoriteter, nu i mange projekter. Luxembourg har meldt om, at der fokuseres særligt på unge og det største indvandrersamfund med vægten lagt på sproglige og sociokulturelle specificiteter.
Liikmesriikidest tuleb aina rohkem teateid sellest, et valikulise ennetuse poliitika sihiks teatud rahvusrühmad, kusjuures neli riiki (Belgia, Saksamaa, Itaalia ja Luksemburg) annavad teada uutest projektidest selles valdkonnas. Itaalias on praegu paljude projektide prioriteediks kaitsta lapsi, emasid ja immigrantide perekondi ning rahvusvähemusi. Luksemburg annab teada, et erilist tähelepanu pööratakse noortele ja kõige suuremale immigrantide kogukonnale, keskendudes keelelistele ja sotsiaal-kultuurilistele eripäradele.
Yhä useammat jäsenvaltiot ovat ilmoittaneet kohdentaneensa toimia tiettyihin etnisiin ryhmiin valikoivaa ehkäisevää huumetyötä koskevan politiikkansa puitteissa. Neljä maata (Belgia, Saksa, Italia ja Luxemburg) on raportoinut uusista hankkeista tällä alalla. Italiassa monissa hankkeissa on korostuneesti esillä lasten, äitien ja maahanmuuttajaperheiden tai etnisiin vähemmistöihin kuuluvien perheiden suojelu. Luxemburgissa taas on nuorten ohella kiinnitetty erityistä huomiota maan suurimpaan maahanmuuttajayhteisöön ja sen kielellisiin ja sosio-kulttuurisiin erityispiirteisiin.
A tagállamok egyre gyakrabban számolnak be arról is, hogy a célzott megelőzési politikáikat konkrét etnikai csoportokhoz intézik: ezen a területen négy ország (Belgium, Németország, Olaszország és Luxemburg) számolt be új projektekről. Olaszországban sok projektben kapott kiemelt szerepet a gyermekek, anyák és bevándorló, illetve etnikai kisebbséghez tartozó családok védelme. Luxemburg arról számolt be, hogy külön figyelmet fordítanak a fiatalokra és a legnagyobb bevándorló közösségre, előtérben a nyelvi és társadalmi-kulturális sajátosságokkal.
Medlemsstatene rapporterer om økt fokus på bestemte etniske grupper i det selektive forebyggende arbeidet, og fire land (Belgia, Tyskland, Italia og Luxembourg) rapporterer om nye prosjekter på dette området. I Italia prioriterer mange prosjekter nå å beskytte barn, mødre og innvandrerfamilier, eller personer som tilhører etniske minoriteter. Luxembourg rapporterer at ungdom og de største innvandrergruppene nå vies særskilt oppmerksomhet, med fokus på språklige og sosiokulturelle særtrekk.
Statele membre raportează tot mai mult focalizarea pe anumite grupuri etnice în cadrul politicilor de prevenire selectivă, patru ţări (Belgia, Germania, Italia şi Luxemburg) raportând noi proiecte în acest domeniu. În Italia, prioritatea multor proiecte este cum protejarea copiilor, a mamelor şi a familiilor de imigranţi provenind din rândul minorităţilor etnice. Luxemburg raportează că se acordă o atenţie specială tinerilor şi celei mai mari comunităţi de imigranţi, cu accent pe specificitatea lingvistică şi socioculturală.
Členské štáty čoraz viac uvádzajú vo svojich politikách selektívnej prevencie zameranie na špecifické etnické skupiny, pričom štyri krajiny (Belgicko, Nemecko, Taliansko a Luxembursko) uvádzajú nové projekty v tejto oblasti. Prioritou mnohých projektov v Taliansku je teraz ochrana detí, matiek a imigrantských rodín alebo tých, ktorí patria k etnickým menšinám. Luxembursko uvádza, že špeciálna pozornosť sa venuje mladým ľuďom a najväčšej imigrantskej komunite so zameraním na lingvistické a sociálno-kultúrne špecifiká.
Države članice vse pogosteje poročajo o usmeritvi svojih selektivnih politik preprečevanja v posebne etnične skupine, pri čemer štiri države (Belgija, Nemčija, Italija in Luksemburg) poročajo o novih projektih na tem področju. V Italiji je zdaj prednostna naloga mnogih projektov zavarovati otroke, matere in priseljenske družine in tiste, ki pripadajo etničnim manjšinam. Luksemburg poroča, da posebno pozornost namenjajo mladim in največji priseljenski skupnosti, pri čemer se osredotočajo na jezikovne in socialnokulturne posebnosti.
Allt fler medlemsstater redovisar att insatser riktade till särskilda etniska grupper ingår som en viktig del i deras riktade preventionspolitik. Fyra länder (Belgien, Tyskland, Italien och Luxemburg) har rapporterat nya projekt på detta område. I Italien har många projekt som prioritet att skydda barn, mödrar och invandrarfamiljer eller människor som tillhör etniska minoriteter. Luxemburg rapporterar att särskild uppmärksamhet riktas mot unga människor och den största invandrargruppen, med fokus på språkliga och sociokulturella särarter.
Üye Devletler, seçici önleme politikalarında belirli etnik grupların hedeflendiğini giderek daha çok bildirmekte olup, dört ülke (Belçika, Almanya, İtalya ve Lüksemburg) bu alanda yeni projelere dair rapor vermiştir. İtalya’da, pek çok projenin önceliğini artık çocuklar, anneler ile göçmen ailelerin veya etnik azınlık mensubu olanların korunması oluşturmaktadır. Lüksemburg, dilbilimsel ve sosyokültürel özelliklere odaklanarak, gençlere ve en büyük göçmen topluluğuna özellikle dikkat edildiğini rapor etmektedir.
Dalībvalstis par selektīvās profilakses mērķgrupām arvien biežāk izvēlas konkrētas etniskās grupas, par jauniem projektiem šajā jomā informē četras valstis (Beļģija, Vācija, Itālija un Luksemburga). Daudzos Itālijas projektos prioritāra nozīme tagad ir piešķirta bērnu, māšu, kā arī imigrantu un etnisko minoritāšu ģimeņu aizsardzībai. Luksemburga informē par īpašu uzmanību jauniešiem un lielākajai imigrantu kopienai, jo īpaši tās lingvistiskajām, sociālajām un kultūras īpatnībām.
  RozdziaÅ‚ 7: Choroby za...  
Tendencje dotyczące liczby zgonów w grupie młodych ludzi w wieku poniżej 25 lat wyraźnie różnią się w starych i nowych państwach członkowskich. W 15 starych państwach członkowskich UE obserwowano od 1996 r.
There is a marked discrepancy between trends in the old and new Member States in the number of deaths among people younger than 25 years. Among the EU-15 Member States there has been a steady decrease since 1996, suggesting a decrease in the number of young opioid injectors, while in new Member States a sharp increase was observed until 2000–02, with an apparent decrease beginning only in 2003 (207).
Le nombre de décès chez les jeunes de moins de 25 ans affiche de fortes différences entre les anciens et les nouveaux États membres. Dans les États membres de l’UE‑15, la baisse du nombre de décès est constante depuis 1996, ce qui semble indiquer une réduction du nombre de jeunes usagers d’opiacés par voie intraveineuse, tandis que dans les nouveaux États membres, une forte progression a été observée jusqu’en 2000-2002, avec seulement l’amorce d’un recul apparent en 2003 (207).
Hinsichtlich der Zahl der drogenbedingten Todesfälle unter jungen Menschen im Alter von unter 25 Jahren ist eine starke Diskrepanz zwischen den Tendenzen in den alten und neuen Mitgliedstaaten zu beobachten. In den EU-15-Mitgliedstaaten ist seit 1996 ein kontinuierlicher Rückgang festzustellen, was auf eine sinkende Zahl junger injizierender Opioidkonsumenten schließen lässt. Dagegen wurde in den neuen Mitgliedstaaten bis zum Zeitraum 2000 bis 2002 ein deutlicher Anstieg beobachtet, der erst im Jahr 2003 von einem merklichen Rückgang abgelöst wurde (207).
Existe una importante discrepancia entre las tendencias de los antiguos y los nuevos Estados miembros en cuanto al número de muertes entre las personas menores de 25 años. En los antiguos Estados miembros se ha registrado un descenso constante desde 1996, que indica un declive en el número de consumidores jóvenes de opiáceos por vía parenteral. Por otro lado, en los nuevos Estados miembros se observó un aumento vertiginoso hasta el período 2000-2002, seguido de un aparente descenso a partir de 2003 (207).
La discrepanza nel numero di decessi tra i giovani di età inferiore ai 25 anni è più evidente nell’andamento riferito, rispettivamente, ai vecchi e ai nuovi Stati membri. Tra gli Stati membri dell’UE a 15 si è notato un costante calo a partire dal 1996, a sua volta testimonianza di una diminuzione del numero di giovani consumatori di oppiacei per via parenterale; nei nuovi Stati membri, invece, si è osservato un incremento netto fino al 2000-2002, seguito da un’apparente flessione a partire soltanto dal 2003 (207).
As tendências registadas nos antigos e nos novos Estados-Membros mostram uma forte discrepância quanto ao número de mortes de jovens com menos de 25 anos. Nos Estados‑Membros da UE-15 estas diminuíram progressivamente a partir de 1996, o que sugere uma diminuição do número de jovens que injectam opiáceos, ao passo que nos novos Estados-Membros se observou um forte aumento até 2000–2002 e só em 2003 se começou a notar alguma diminuição (207).
Υπάρχει σημαντική απόκλιση στις τάσεις που επικρατούν στα παλαιά και τα νέα κράτη μέλη όσον αφορά τον αριθμό των θανάτων στους νέους ηλικίας κάτω των 25 ετών. Στα κράτη μέλη της ΕΕ των 15 σημειώνεται σταθερή μείωση από το 1996, η οποία υποδηλώνει μείωση στον αριθμό των νεαρών χρηστών οπιοειδών που κάνουν ενέσιμη χρήση. Στα νέα κράτη μέλη μέχρι την περίοδο 2000–02 παρατηρήθηκε απότομη αύξηση, ενώ εμφανής μείωση άρχισε να παρατηρείται μόλις το 2003 (207).
Wat betreft de trends in het aantal sterfgevallen onder personen jonger dan 25 jaar is er een duidelijke discrepantie tussen de oude en de nieuwe lidstaten. Onder de vijftien oude lidstaten is er sprake van een gestage afname sinds 1996, hetgeen wijst op een afnemend aantal jonge opioïdenspuiters. In de nieuwe lidstaten daarentegen werd tot 2000-2002 een sterke toename waargenomen en zette een duidelijke afname pas in 2003 in (207).
Pokud se týká počtu úmrtí osob mladších 25 let, existují velké rozdíly mezi trendy ve starých a nových členských státech. Ve státech evropské patnáctky dochází od roku 1996 k trvalému poklesu, což svědčí o snížení počtu mladých injekčních uživatelů opiátů. Oproti tomu v nových členských státech byl do let 2000–2002 pozorován prudký nárůst a zřetelný pokles začal až v roce 2003 (207).
Der er en markant forskel mellem tendenserne i de gamle og de nye medlemsstater i antallet af dødsfald blandt unge under 25 år. Blandt EU-15-medlemsstaterne har der været et konstant fald siden 1996, hvilket tyder på et fald i antallet af unge intravenøse opioidbrugere, mens der indtil 2000–2002 blev registreret en markant stigning i nye medlemsstater, hvor der tilsyneladende først begyndte at ske et fald i 2003 (207).
Suundumused surmajuhtumite arvu osas alla 25aastaste inimeste hulgas on vanades ja uutes liikmesriikides märkimisväärselt erinevad. EL-15 riikides on alates 1996. a ilmnenud pidev langus, mis viitab opioidide süstijate arvu vähenemisele noorte hulgas, samas kui uutes liikmesriikides täheldati kuni aastateni 2000–2002 suurt tõusu, märgatav langus algas alles 2003. a.(207)
Vanhojen ja uusien jäsenvaltioiden välillä on suuria eroja alle 25-vuotiaiden huumekuolemien suuntauksissa. EU-15:n jäsenvaltioissa suuntaus on ollut tasaisesti laskeva vuodesta 1996 lähtien, mikä viittaa nuorten opioidien käyttäjien määrän vähenemiseen, kun taas uusissa jäsenvaltioissa kasvu oli voimakasta vuosiin 2000–2002 asti ja suuntaus kääntyi laskuun vasta vuonna 2003 (207).
A 25 évesnél fiatalabbak körében bekövetkező, kábítószerrel összefüggő halálesetek számát tekintve a régi és az új tagállamok tendenciáiban határozott eltérés figyelhető meg. Az EU-15 tagállamaiban ez a szám 1996 óta folyamatosan csökkent, ami a fiatal injekciós opiáthasználók számának csökkenésére utal, az új tagállamokban viszont 2000–02-ig éles emelkedést figyeltek meg, és a látható visszaesés csak 2003 után kezdődött el207.
Det er stor forskjell på trendene i de gamle og de nye medlemsstatene når det gjelder antallet dødsfall blant personer under 25 år. I EU 15-statene har det siden 1996 vært en jevn nedgang, noe som tyder på en nedgang i antallet unge som injiserer opioider. De nye medlemsstatene har derimot hatt n stor økning fram til 2000-02, mens en nedgang synes å ha inntruffet i 2003 (207).
Există o diferenţă accentuată între tendinţele din vechile şi noile state membre în ceea ce priveşte numărul deceselor în rândul persoanelor sub 25 de ani. În statele membre ale Europei celor 15, a existat o scădere constantă începând din 1996, ceea ce sugerează o scădere a numărului consumatorilor tineri de opiacee injectabile, în timp ce în noile state membre s-a observat o creştere evidentă până în 2000–2002, cu o scădere vizibilă începând numai din 2003 (207).
Existuje výrazná odchýlka medzi trendmi v starých a nových členských štátoch v počte úmrtí medzi ľuďmi mladšími ako 25 rokov. Medzi členskými štátmi EÚ-15 dochádzalo k stabilnému poklesu od roku 1996, čo naznačovalo pokles v počte mladých injekčných užívateľov opiátov, kým v nových členských štátoch sa pozoroval strmý nárast až do obdobia 2000 – 2002, pričom očividný pokles sa začal až v roku 2003 (207).
Razlika med trendi v starih in novih državah članicah pri številu smrtnih primerov med mlajšimi od 25 let je izrazita. Med državami članicami EU-15 je od leta 1996 opaziti stalno upadanje, kar kaže na zmanjševanje števila mladih injicirajočih uživalcev opioidov, v novih državah članicah pa je bilo do obdobja 2000–2002 opaziti strmo povečevanje, očitni upad pa se je začel šele v letu 2003 (207).
Trenderna för narkotikarelaterade dödsfall bland missbrukare som är yngre än 25 år skiljer sig markant i de gamla och de nya medlemsstaterna. Bland EU 15-medlemsstaterna har trenden varit obrutet fallande sedan 1996 vilket tyder på ett minskande antal unga som injicerar opiater. I de nya medlemsstaterna rapporterades en kraftig ökning av antalet dödsfall fram till 2000-2002 och en tydlig nedgång konstaterades först 2003 (207).
Eski ve yeni Üye Devletler’de 25 yaşın altındaki kişilerdeki ölümlerin sayısına dair eğilimler arasında belirgin bir tutarsızlık vardır. AB-15 Üye Devletleri arasında 1996’dan beri kaydedilen sürekli bir düşüş, opioid enjekte eden gençlerin sayısında bir azalma anlamına gelirken yeni Üye Devletler’de 2000-02’ye kadar keskin bir artış ve ancak 2003’te başlayan belirgin bir düşüş gözlemlenmiştir (207).
Ievērojami atšķiras veco un jauno dalībvalstu tendences saistībā ar nāves gadījumiem vecuma grupā līdz 25 gadiem. ES 15 dalībvalstīs kopš 1996. gada nāves gadījumu skaits šajā grupā ir stabili samazinājies, liecinot par mazāku gados jaunu opioīdu injicētāju skaitu, savukārt jaunajās dalībvalstīs līdz 2000. – 2002. gadam ir konstatēts straujš pieaugums, un šķietams samazinājums ir sācies tikai 2003. gadā (207).
  RozdziaÅ‚ 7: Choroby za...  
W wielu państwach członkowskich odnotowuje się wzrost wieku ofiar przedawkowania, co świadczy o spadku liczby osób rozpoczynających zażywanie heroiny wśród młodzieży. Tendencja ta występuje we wszystkich 15 „starych” państwach członkowskich UE od początku lat 90-tych, chociaż w Szwecji i Wielkiej Brytanii jest mniej wyraźna.
In many Member States, the age of overdose victims is increasing, suggesting a decrease in initiation to heroin use among young people. This trend is common in EU-15 Member States and has been observed since the early 1990s, although in Sweden and the United Kingdom it is less marked. In new Member States the trend is less clear and a decrease in mean age is even observed in many cases (204).
Bon nombre d’États membres constatent une élévation de l’âge des victimes de surdose, ce qui tend à indiquer une baisse de l’initiation à la consommation d’héroïne chez les jeunes. Cette tendance est générale dans les États membres de l’UE‑15 et elle est observée depuis le début des années 1990, bien qu’elle soit moins marquée en Suède et au Royaume-Uni. Dans les nouveaux États membres, la tendance est moins claire et une diminution de l’âge moyen a même été observée dans de nombreux cas (204).
In vielen Mitgliedstaaten ist zu beobachten, dass die Opfer einer Überdosis älter werden, woraus der Schluss gezogen werden kann, dass weniger junge Menschen Heroin konsumieren. Diese Tendenz ist seit Anfang der 90er Jahre in allen EU-15-Mitgliedstaaten festzustellen, wobei sie jedoch in Schweden und dem Vereinigten Königreich weniger ausgeprägt ist. Auch in den neuen Mitgliedstaaten ist die Tendenz weniger deutlich, und in vielen Fällen ist sogar ein sinkendes Durchschnittsalter zu beobachten (204).
En muchos Estados miembros, la edad de las víctimas por sobredosis está aumentando, lo que sugiere un descenso de la iniciación a la heroína entre los jóvenes. Esta tendencia es común en los antiguos Estados miembros y se ha observado desde principios de los años noventa, aunque en Suecia y el Reino Unido es menos pronunciada. En los nuevos Estados miembros la tendencia es menos clara y, en muchos casos, incluso se observa un descenso en la edad media (204).
In molti Stati membri l’età delle vittime dell’overdose è in aumento, a suggerire un calo dell'iniziazione al consumo di eroina tra i giovani. Questa tendenza è diffusa nell’Europa a 15 ed è stata osservata sin dall’inizio degli anni Novanta, pur essendo meno marcata in Svezia e Regno Unito. Nei nuovi Stati membri questa tendenza è meno chiara e in molti casi si osserva addirittura una diminuzione dell’età media (204).
Em muitos Estados-Membros, a idade das vítimas de overdose está a aumentar, o que sugere que o início do consumo de heroína entre os jovens está a diminuir. Esta tendência é comum nos Estados-Membros da UE-15 e já é visível desde o início da década de 90, embora seja menos acentuada na Suécia e no Reino Unido. Nos novos Estados-Membros, a tendência é menos clara, chegando, em muitos casos, a observar-se uma diminuição da média de idades (204).
Σε πολλά κράτη μέλη, η ηλικία των θυμάτων υπερβολικής δόσης ναρκωτικών αυξάνεται, γεγονός που υποδηλώνει μείωση στην έναρξη χρήσης ηρωίνης στους νέους. Η τάση αυτή είναι κοινή στα κράτη μέλη της ΕΕ των 15 και παρατηρείται από τις αρχές της δεκαετίας του 1990, μολονότι στη Σουηδία και το Ηνωμένο Βασίλειο είναι λιγότερο έντονη. Στα νέα κράτη μέλη η τάση είναι λιγότερο σαφής και σε πολλές περιπτώσεις παρατηρείται ακόμα και μείωση στον μέσο όρο ηλικίας (204).
In veel lidstaten stijgt de leeftijd van slachtoffers van overdoses, hetgeen wijst op een daling van het aantal jongeren dat overgaat tot het gebruik van heroïne. Dit is een algemene tendens in de vijftien oude lidstaten, die al sinds het begin van de jaren negentig wordt waargenomen, al is hij minder duidelijk in Zweden en het Verenigd Koninkrijk. In nieuwe lidstaten is de tendens minder evident en wordt in veel gevallen zelfs een daling van de gemiddelde leeftijd waargenomen (204).
V mnoha členských státech se věk obětí předávkování zvyšuje, což naznačuje pokles mladých lidí přivedených k užívání heroinu. Tento trend je běžný v zemích evropské patnáctky, kde byl pozorován od začátku 90. let 20. století, třebaže ve Švédsku a Spojeném království je méně markantní. V nových členských státech je tento trend méně zřetelný a v mnoha případech byl dokonce zaznamenán pokles středního věku (204).
I mange medlemsstater er gennemsnitsalderen for ofre for overdoser stigende, hvilket tyder på et fald i antallet af unge, der begynder at bruge heroin. Denne tendens er almindelig i EU-15-medlemsstaterne og er blevet registreret siden begyndelsen af 1990'erne, selv om den er mindre markant i Sverige og Det Forenede Kongerige. I de nye medlemsstater er tendensen mindre klar, og der er i mange tilfælde endog registreret et fald i gennemsnitsalderen (204).
Paljudes liikmesriikides on üleannustamise ohvrite vanus tõusmas, mis viitab heroiini tarbimise alustamise vähenemisele noorte inimeste hulgas. EL-15 riikides on see suundumus üldine ning seda on täheldatud juba 1990ndate aastate algusest peale, kuigi Rootsis ja Ühendkuningriigis on see vähem märgatav. Uutes liikmesriikides ei ole kõnealune suundumus nii selgelt märgatav ning mitmel juhul on täheldatud isegi keskmise vanuse kahanemist.(204)
Yliannostuksen uhrien ikä on useissa jäsenvaltioissa nousemassa, mikä viittaa siihen, että yhä harvempi nuori aloittaa heroiinin käytön. Tämä suuntaus vallitsee kaikissa EU-15:n jäsenvaltioissa, ja se on ollut havaittavissa 1990-luvun alusta lähtien, joskin Ruotsissa ja Yhdistyneessä kuningaskunnassa heikompana kuin muualla. Uusissa jäsenvaltioissa suuntaus ei ole yhtä selkeä, ja monissa tapauksissa on jopa havaittu keski-iän laskua (204).
A túladagolásos áldozatok életkora sok tagállamban emelkedik, ami arra utal, hogy a heroinhasználat elkezdése a fiatalok körében kezd visszaszorulni. Ez a tendencia az EU-15 tagállamaiban általános, és már az 1990-es évek eleje óta megfigyelhető, bár Svédországban és az Egyesült Királyságban kevésbé markáns. Az új tagállamokban a tendencia kevésbé egyértelmű, és sok esetben még az átlagéletkor csökkenése is megfigyelhető204.
I mange medlemsstater er alderen på overdoseofre stigende, noe som tyder på at unge i mindre grad begynner med heroin. Den samme trenden går igjen i EU-15 og har blitt observert siden begynnelsen av 1990-tallet, selv om den er mindre uttalt i Sverige og Storbritannia. I de nye medlemsstater er trenden mindre framtredende, og i flere tilfeller observeres lavere gjennomsnittsalder (204).
În multe state membre, vârsta victimelor supradozelor este în creştere, sugerând un nivel scăzut al iniţierii în consumul de heroină în rândul tinerilor. Această tendinţă este comună în statele membre UE-15 şi a fost observată de la începutul anilor 1990, deşi în Suedia şi Regatul Unit este mai puţin accentuată. În noile state membre, tendinţa este mai puţin evidentă şi, în anumite cazuri, se observă chiar o scădere a vârstei medii (204).
V mnohých členských štátoch sa vek obetí predávkovania zvyšuje, čo naznačuje zníženie začatia užívania heroínu medzi mladými ľuďmi. Tento trend je bežný v členských štátoch EÚ-15 a pozoruje sa od začiatku deväťdesiatych rokov minulého storočia, hoci vo Švédsku a v Spojenom kráľovstve je menej výrazný. V nových členských štátoch je trend menej jasný a v mnohých prípadoch sa dokonca pozoruje pokles priemerného veku (204).
V mnogih državah članicah se starost žrtev prevelikega odmerka povečuje, kar kaže na zniževanje starosti na začetku uživanja heroina med mladimi. Ta trend je skupen vsem državam članicam EU-15 in ga je opaziti od začetka devetdesetih let, čeprav je na Švedskem in v Združenem kraljestvu manj izrazit. V novih državah članicah je ta trend manj jasen in v mnogih primerih je celo opaziti zniževanje povprečne starosti (204).
I många medlemsstater är överdoseringsoffren allt äldre, vilket tyder på att färre yngre påbörjar heroinmissbruk. Denna trend är vanlig i de gamla EU-länderna och har observerats sedan början av 1990-talet, även om den är mindre markerad i Sverige och Storbritannien. I de nya medlemsstaterna är denna trend mindre tydlig och sänkt medelålder kan till och med konstateras i många fall (204).
Pek çok Üye Devlet’te, aşırı doz kurbanlarının yaşının yükselmesi, gençler arasında eroin kullanmaya başlamanın azaldığını düşündürmektedir. Bu eğilim İsveç ve Birleşik Krallık'ta daha az belirgin olmakla beraber, AB-15 Üye Devletleri’nde yaygın olup 1990’ların başlarından beri gözlemlenmektedir. Yeni Üye Devletler’de eğilim o kadar net değildir ve pek çok vakada ortalama yaşta bir düşüş olduğu dahi gözlemlenmektedir (204).
Daudzās dalībvalstīs pārdozēšanas upuru vecums pieaug, liecinot, ka cilvēki heroīnu sāk lietot vēlākos gados. Šī tendence ir raksturīga ES 15 dalībvalstīm un ir vērojama kopš 90. gadu sākuma, lai gan Zviedrijā un Apvienotajā Karalistē tā ir mazāk izteikta. Jaunajās dalībvalstīs šī tendence nav tik skaidra, un daudzos gadījumos vidējais vecums ir pat samazinājies (204).
  RozdziaÅ‚ 6: Zażywanie...  
Ilość danych dotyczących względnej dostępności różnych form leczenia problemów związanych z opiatami jest w Europie ograniczona. W ankiecie EMCDDA eksperci w większości (16) państw członkowskich wskazali leczenie zastępcze jako główny dostępny wariant leczenia.
Data on the relative availability of different types of treatment for opioid problems in Europe are currently limited. In response to an EMCDDA questionnaire, experts in most (16) Member States indicated that substitution treatment is the principal form of treatment available. However, in four countries (the Czech Republic, Hungary, Poland and Slovakia), drug-free treatment is reported to be more common, and in two countries, Spain and Sweden, a balance between medically assisted treatment and drug-free treatment options is reported.
Les données concernant la disponibilité relative des différents types de traitement de l'usage problématique d'opiacés en Europe sont actuellement limitées. En réponse à un questionnaire de l'OEDT, des experts de la plupart des États membres (16) ont indiqué que le traitement de substitution est la principale forme de traitement disponible. Cependant, dans quatre pays (République tchèque, Hongrie, Pologne et Slovaquie), le traitement sans substitution est plus fréquent et deux autres pays, l'Espagne et la Suède, rapportent qu'il existe un équilibre entre le traitement médicalement assisté et le traitement sans substitution.
In Europa liegen gegenwärtig nur in begrenztem Maße Daten über die relative Verfügbarkeit unterschiedlicher Therapieformen für Probleme im Zusammenhang mit Opioiden vor. In Beantwortung eines EBDD-Fragebogens gaben Fachleute in den meisten (16) Mitgliedstaaten an, dass die Substitutionsbehandlung die am häufigsten angebotene Therapieform darstellt. In vier Ländern (Tschechische Republik, Ungarn, Polen und Slowakei) sind den Berichten zufolge drogenfreie Behandlungen weiter verbreitet, und zwei Länder (Spanien und Schweden) melden ein ausgewogenes Verhältnis zwischen medikamentengestützten und drogenfreien Therapieformen.
Actualmente, la información sobre la disponibilidad de los distintos tipos de tratamiento para los problemas con opiáceos en Europa es limitada. De acuerdo con las respuestas a un cuestionario del OEDT, los expertos de la mayoría de Estados miembros (16) declararon que el tratamiento de sustitución es la forma principal de tratamiento disponible. No obstante, en cuatro países (República Checa, Hungría, Polonia y Eslovaquia), el tratamiento sin drogas es más común, y en dos países, España y Suecia, las opciones de tratamiento con asistencia médica y tratamiento sin drogas están equilibradas.
I dati sulla disponibilità relativa dei vari tipi di trattamento delle dipendenze dall’uso di oppiacei in Europa sono attualmente limitati. In risposta a un questionario dell’OEDT, gli esperti della maggior parte (16) degli Stati membri rivelano che il trattamento sostitutivo rappresenta la principale forma di cura disponibile. Tuttavia, in quattro paesi (Repubblica ceca, Ungheria, Polonia e Slovacchia) il trattamento in situazione di astinenza è il più diffuso, mentre altri due paesi (Spagna e Svezia) riferiscono un equilibrio tra il trattamento medicalmente assistito e il trattamento in situazione di astinenza.
Os dados sobre a disponibilidade relativa dos diversos tipos de tratamento para os problemas de consumo de opiáceos na Europa ainda são limitados. Em resposta a um questionário do OEDT, os peritos da maioria dos Estados-Membros (16) indicaram que o tratamento de substituição é a principal forma de tratamento disponível. Contudo, quatro países (República Checa, Hungria, Polónia e Eslováquia) informam que o tratamento sem droga é o mais comum, e dois países, Espanha e Suécia, afirmam que existe uma situação de equilíbrio entre as opções de tratamento medicamente assistido e as que não recorrem a drogas.
Επί του παρόντος δεν υπάρχουν πολλά στοιχεία για τη σχετική διαθεσιμότητα των διαφόρων μορφών θεραπείας στην Ευρώπη για προβλήματα οπιοειδών. Ανταποκρινόμενοι σε ερωτηματολόγιο του ΕΚΠΝΤ, εμπειρογνώμονες από τα περισσότερα (16) κράτη μέλη ανέφεραν ότι η θεραπεία υποκατάστασης είναι η κύρια διαθέσιμη μορφή θεραπείας. Ωστόσο, σε τέσσερις χώρες (Τσεχική Δημοκρατία, Ουγγαρία, Πολωνία και Σλοβακία), ως πιο διαδεδομένα αναφέρονται τα στεγνά θεραπευτικά προγράμματα, και σε δύο χώρες, την Ισπανία και τη Σουηδία, αναφέρεται ότι υπάρχει ισορροπία μεταξύ των επιλογών της θεραπείας με ιατρική υποστήριξη και των στεγνών θεραπευτικών προγραμμάτων.
Op dit moment zijn gegevens over de relatieve beschikbaarheid van verschillende soorten behandeling voor opioïdenproblemen in Europa slechts beperkt voorhanden. In het kader van een EWDD-enquête hebben deskundigen in de meeste (zestien) lidstaten aangegeven dat substitutiebehandeling de belangrijkste van de beschikbare behandelmethoden is. Vier landen (Tsjechië, Hongarije, Polen en Slowakije) melden echter dat drugsvrije behandeling meer gebruikelijk is, terwijl twee landen (Spanje en Zweden) melding maken van een evenwicht tussen behandelingen met behulp van medicatie en drugsvrije therapieën.
Údaje o relativní dostupnosti různých typů léčby problémů spojených s užíváním opiátů v Evropě jsou v současné době omezené. V dotazníku EMCDDA odborníci většiny (šestnácti) členských států uvedli, že substituční léčba je hlavní formou dostupné léčby. Čtyři země (Česká republika, Maďarsko, Polsko a Slovensko) však udávají abstinenční léčbu jako běžnější a další dvě země (Španělsko a Švédsko) uvádějí vyrovnaný podíl léčby s farmakologickou podporou a abstinenční léčby.
Der foreligger på nuværende tidspunkt kun begrænsede data om den relative tilgængelighed af forskellige former for behandling af opioidproblemer i Europa. I forbindelse med et spørgeskema fra EONN angav eksperter i de fleste (16) medlemsstater, at substitutionsbehandling er den primære behandlingsform, der er tilgængelig. I fire lande (Tjekkiet, Ungarn, Polen og Slovakiet) angives stoffri behandling imidlertid at være mere udbredt, og i to lande, Spanien og Sverige, meldes der om en balance mellem medicinsk støttet behandling og stoffrie behandlingsmuligheder.
Andmed opioiditarbijatele mõeldud eri tüüpi ravivõimaluste suhtelise kättesaadavuse kohta Euroopas on praegu piiratud. Vastuseks EMCDDA küsimustikule teatasid enamiku liikmesriikide (16) eksperdid, et peamine kättesaadav ravivõimalus on asendusravi. Kuid neljas riigis (Tšehhi Vabariigis, Ungaris, Poolas ja Slovakkias) on tavalisem ravimivaba ravi, ning kahes riigis, Hispaanias ja Rootsis, on tasakaalus ravimitega ravi ja ravimivaba ravi.
Opioidiongelmien erilaisten hoitomuotojen suhteellisesta saatavuudesta Euroopassa on tällä hetkellä vain vähän tietoa. EMCDDA:n kyselylomakkeeseen toimittamissaan vastauksissa useimpien (16:n) jäsenvaltioiden asiantuntijat ilmoittivat pääasialliseksi hoitomuodoksi korvaushoidon. Neljä maata (Tšekki, Unkari, Puola ja Slovakia) ilmoittivat kuitenkin lääkkeettömän hoidon yleisemmäksi, ja kaksi maata (Espanja ja Ruotsi) ilmoittivat lääkehoidon ja lääkkeettömän hoidon olevan yhtä yleisiä.
Az opiátproblémák különböző típusú kezeléseinek relatív elérhetőségéről jelenleg korlátozottan állnak rendelkezésre európai adatok. Az EMCDDA kérdőívére adott válaszukban a legtöbb (16) tagállam szakértői a helyettesítő kezelést nevezték meg az elérhető kezelés fő formájaként. Négy országból viszont (Csehország, Magyarország, Lengyelország és Szlovákia) a kábítószermentes kezelést jelentették gyakoribbnak, két ország – Spanyolország és Svédország – pedig úgy nyilatkozott, hogy a gyógyszeresen támogatott kezelés és a kábítószermentes lehetőségek egyensúlyban vannak.
Det er for tiden begrenset med data om den relative tilgjengeligheten av forskjellige typer behandling av opioidproblemer i Europa. I et spørreskjema fra EONN oppga de fleste (16) medlemsstatene at substitusjonsbehandling var den mest benyttede behandlingsformen. I fire land (Den tsjekkiske republikk, Ungarn, Polen og Slovakia) var imidlertid stoff-fri behandling vanligere, mens to land, Spania og Sverige, rapporterte at legemiddelassistert rehabilitering og stoff-fri behandling ble like mye benyttet.
Date privind disponibilitatea relativă a tipurilor diferite de tratament pentru problemele legate de consumul de opiacee în Europa sunt, în prezent, limitate. Drept răspuns la chestionarul OEDT, experţii din majoritatea statelor membre (16) au indicat faptul că terapia de substituţie constituie principala formă de tratament disponibil. Totuşi, în patru ţări (Republica Cehă, Ungaria, Polonia şi Slovacia), terapia prin abstinenţă a fost raportată ca fiind cea mai obişnuită, iar în două ţări, Spania şi Suedia, s-a raportat un echilibru între opţiunile pentru tratamentul sub supraveghere şi terapia prin abstinenţă.
Údaje o relatívnej dostupnosti rôznych druhov liečby kvôli problémom s opiátmi sú v súčasnosti v Európe obmedzené. V odpovedi na dotazník EMCDDA experti vo väčšine (16) členských štátov uviedli, že substitučná liečba je hlavnou formou dostupnej liečby. No v štyroch krajinách (Česká republika, Maďarsko, Poľsko a Slovensko) sa uvádza, že liečba bez drog je bežnejšia a v dvoch krajinách, v Španielsku a vo Švédsku sa uvádzala rovnováha medzi možnosťou lekársky podporovanej liečbou a liečby bez drog.
Podatki o sorazmerni razpoložljivosti različnih načinov zdravljenja težav z opiati v Evropi so trenutno omejeni. V odgovorih na vprašalnik Centra so strokovnjaki v večini (16) držav članic navedli, da je nadomestno zdravljenje glavna oblika zdravljenja, ki je na voljo. Vendar v štirih državah (Češki republiki, Madžarski, Poljski in Slovaški) poročajo, da je zdravljenje brez drog bolj pogosto, v dveh državah, Španiji in Švedski, pa poročajo, da sta z zdravili podprto zdravljenje in zdravljenje brez drog v ravnovesju.
De finns för närvarande få uppgifter om tillgång på olika alternativ för behandling av opiatmissbruk i Europa. Som svar på ett frågeformulär som ECNN sänt ut konstaterade experter i de flesta (16) medlemsstater att substitutionsbehandling är den vanligaste behandlingsformen. I fyra länder (Tjeckien, Ungern, Polen och Slovakien) rapporteras drogfri behandling vara vanligare och i två länder, Spanien och Sverige, redovisas alternativ som bygger på parallell behandling med läkemedel och drogfri behandling.
Avrupa’da opioid sorunları için farklı tipte tedavilerin göreli bulunabilirliğine dair veriler hali hazırda sınırlıdır. Çoğu Üye Devlet’teki (16) uzmanlar, bir EMCDDA anketine cevaben, ikame tedavisinin bulunan başlıca tedavi şekli olduğunu belirtmiştir. Ancak dört ülkede (Çek Cumhuriyeti, Macaristan, Polonya ve Slovakya), uyuşturucusuz tedavinin daha yaygın olduğu ve iki ülke, İspanya ve İsveç’te de, tıbbi destekli tedavi ile uyuşturucusuz tedavi seçenekleri arasında denge olduğu rapor edilmektedir.
Informācija par opioīdu problēmu ārstēšanas dažādo iespēju salīdzinošo pieejamību Eiropā pašlaik ir ierobežota. Atbildot uz EMCDDA aptaujas jautājumiem, eksperti lielākajā daļā (16) dalībvalstu apgalvo, ka galvenā pieejamā ārstniecības metode ir aizvietotājterapija. Tomēr četrās valstīs (Čehijā, Ungārijā, Polijā un Slovākijā) izplatītāka ir bezzāļu terapija, bet divas valstis, Spānija un Zviedrija, ziņo, ka vienādi izplatīta ir gan zāļu, gan bezzāļu terapija.
  RozdziaÅ‚ 2: PrzeglÄ…d ...  
Państwa członkowskie coraz częściej informują o ukierunkowaniu swojej polityki zapobiegania wybiórczego na określone grupy etniczne; cztery kraje (Belgia, Niemcy, Włochy i Luksemburg) donoszą o nowych projektach w tej dziedzinie.
Member States increasingly report targeting of specific ethnic groups in their selective prevention policies, with four countries (Belgium, Germany, Italy and Luxembourg) reporting on new projects in this area. In Italy, the priority of many projects is now to protect children, mothers and immigrant families or those belonging to ethnic minorities. Luxembourg reports that special attention is given to young people and to the biggest immigrant community, focusing on linguistic and sociocultural specificities.
Les États membres sont de plus en plus nombreux à préciser que leurs politiques de prévention sélective ciblent des groupes ethniques spécifiques, quatre pays (Belgique, Allemagne, Italie et Luxembourg) faisant état de nouveaux projets dans ce domaine. En Italie, la priorité de nombreux projets consiste aujourd'hui à protéger les enfants, les mères et les familles d'immigrants ou les membres de minorités ethniques. Le Luxembourg indique qu'une attention particulière est accordée aux jeunes et à la principale communauté d'immigrants, en insistant sur les spécificités linguistiques et socioculturelles.
In einigen Mitgliedstaaten werden selektive Präventionsstrategien auch zunehmend auf bestimmte ethnische Gruppen ausgerichtet, wobei vier Länder (Belgien, Deutschland, Italien und Luxemburg) über neue Projekte in diesem Bereich berichten. In Italien liegt der Schwerpunkt vieler Projekte nun auf dem Schutz von Kindern, Müttern, Migrantenfamilien und Angehörigen ethnischer Minderheiten. In Luxemburg liegt dem Bericht zufolge besonderes Augenmerk auf jungen Menschen und der größten Migrantengemeinde, wobei sprachliche und soziokulturelle Besonderheiten im Vordergrund stehen.
Los Estados miembros también orientan cada vez más sus políticas de prevención selectiva a grupos étnicos específicos: cuatro países (Bélgica, Alemania, Italia y Luxemburgo) informan de nuevos proyectos en esta área. En Italia, la prioridad de numerosos proyectos es ahora proteger a los niños, a las madres y a las familias de inmigrantes o a aquellas que pertenezcan a las minorías étnicas. Luxemburgo informa de que se presta una atención especial a los jóvenes y a la mayor comunidad de inmigrantes, abordando principalmente las particularidades lingüísticas y socioculturales.
Gli Stati membri riferiscono in misura crescente interventi destinati a gruppi etnici specifici nell’ambito delle loro politiche di prevenzione selettiva; tra questi, quattro paesi (Belgio, Germania, Italia e Lussemburgo) registrano nuovi progetti in questa sfera. In Italia la priorità di molti progetti ricade oggi sulla protezione di bambini, madri e famiglie di immigrati o di individui appartenenti alle minoranze etniche. In Lussemburgo si presta un’attenzione particolare ai giovani e alla più grande comunità di immigrati, concentrandosi sulle specificità linguistiche e socioculturali.
Os Estados-Membros mencionam crescentemente a atenção prestada a grupos étnicos específicos, nas suas políticas de prevenção selectiva, comunicando quatro países (Bélgica, Alemanha, Itália e Luxemburgo) novos projectos neste domínio. Em Itália, muitos projectos dão, presentemente, prioridade à protecção das crianças, mães e famílias imigrantes ou pertencentes a minorias étnicas. O Luxemburgo refere que é dada especial atenção aos jovens e à maior comunidade de imigrantes, centrada nas especificidades linguísticas e socioculturais.
Τα κράτη μέλη αναφέρουν όλο και συχνότερα τη στόχευση συγκεκριμένων εθνοτικών ομάδων στο πλαίσιο των πολιτικών επικεντρωμένης πρόληψης. Τέσσερις χώρες (Βέλγιο, Γερμανία, Ιταλία και Λουξεμβούργο) ανέφεραν νέα σχέδια στον τομέα αυτό. Στην Ιταλία, προτεραιότητα πολλών σχεδίων αποτελεί πλέον η προστασία παιδιών, μητέρων και οικογενειών μεταναστών ή ατόμων που ανήκουν σε εθνοτικές μειονότητες. Το Λουξεμβούργο αναφέρει ότι δίνεται ιδιαίτερη προσοχή στους νέους και στη μεγαλύτερη κοινότητα μεταναστών, με επικέντρωση στις γλωσσικές και κοινωνικοπολιτισμικές ιδιαιτερότητες.
Lidstaten rapporteren in toenemende mate dat ze in hun beleid voor selectieve preventie interventies opnemen die op specifieke etnische groepen gericht zijn. Vier landen (België, Duitsland, Italië en Luxemburg) maken melding van nieuwe projecten op dit gebied. In Italië ligt de prioriteit in veel projecten nu op de bescherming van kinderen, moeders en gezinnen van immigranten of leden van etnische minderheden. Luxemburg meldt dat speciale aandacht is geschonken aan jongeren en aan de grootste immigrantengemeenschap, met de nadruk op taalkundige en sociaal-culturele specifieke kenmerken.
Členské státy v rostoucí míře hlásí zaměření na konkrétní etnické skupiny ve svých programech selektivní prevence, přičemž čtyři země (Belgie, Německo, Itálie a Lucembursko) hlásí v této oblasti nové projekty. V Itálii je nyní prioritou mnoha projektů chránit děti, matky a rodiny přistěhovalců nebo příslušníky etnických menšin. Lucembursko uvádí, že věnuje zvláštní pozornost mladým lidem a nejpočetnější přistěhovalecké komunitě, přičemž se soustředí na jazykové a sociokulturní zvláštnosti.
Medlemsstaternes selektive forebyggelse er i stigende grad målrettet mod specifikke etniske grupper, og fire lande (Belgien, Tyskland, Italien og Luxembourg) har meldt om nye projekter på dette område. I Italien prioriteres beskyttelsen af børn, mødre og indvandrerfamilier eller personer, der tilhører etniske minoriteter, nu i mange projekter. Luxembourg har meldt om, at der fokuseres særligt på unge og det største indvandrersamfund med vægten lagt på sproglige og sociokulturelle specificiteter.
Liikmesriikidest tuleb aina rohkem teateid sellest, et valikulise ennetuse poliitika sihiks teatud rahvusrühmad, kusjuures neli riiki (Belgia, Saksamaa, Itaalia ja Luksemburg) annavad teada uutest projektidest selles valdkonnas. Itaalias on praegu paljude projektide prioriteediks kaitsta lapsi, emasid ja immigrantide perekondi ning rahvusvähemusi. Luksemburg annab teada, et erilist tähelepanu pööratakse noortele ja kõige suuremale immigrantide kogukonnale, keskendudes keelelistele ja sotsiaal-kultuurilistele eripäradele.
Yhä useammat jäsenvaltiot ovat ilmoittaneet kohdentaneensa toimia tiettyihin etnisiin ryhmiin valikoivaa ehkäisevää huumetyötä koskevan politiikkansa puitteissa. Neljä maata (Belgia, Saksa, Italia ja Luxemburg) on raportoinut uusista hankkeista tällä alalla. Italiassa monissa hankkeissa on korostuneesti esillä lasten, äitien ja maahanmuuttajaperheiden tai etnisiin vähemmistöihin kuuluvien perheiden suojelu. Luxemburgissa taas on nuorten ohella kiinnitetty erityistä huomiota maan suurimpaan maahanmuuttajayhteisöön ja sen kielellisiin ja sosio-kulttuurisiin erityispiirteisiin.
A tagállamok egyre gyakrabban számolnak be arról is, hogy a célzott megelőzési politikáikat konkrét etnikai csoportokhoz intézik: ezen a területen négy ország (Belgium, Németország, Olaszország és Luxemburg) számolt be új projektekről. Olaszországban sok projektben kapott kiemelt szerepet a gyermekek, anyák és bevándorló, illetve etnikai kisebbséghez tartozó családok védelme. Luxemburg arról számolt be, hogy külön figyelmet fordítanak a fiatalokra és a legnagyobb bevándorló közösségre, előtérben a nyelvi és társadalmi-kulturális sajátosságokkal.
Medlemsstatene rapporterer om økt fokus på bestemte etniske grupper i det selektive forebyggende arbeidet, og fire land (Belgia, Tyskland, Italia og Luxembourg) rapporterer om nye prosjekter på dette området. I Italia prioriterer mange prosjekter nå å beskytte barn, mødre og innvandrerfamilier, eller personer som tilhører etniske minoriteter. Luxembourg rapporterer at ungdom og de største innvandrergruppene nå vies særskilt oppmerksomhet, med fokus på språklige og sosiokulturelle særtrekk.
Statele membre raportează tot mai mult focalizarea pe anumite grupuri etnice în cadrul politicilor de prevenire selectivă, patru ţări (Belgia, Germania, Italia şi Luxemburg) raportând noi proiecte în acest domeniu. În Italia, prioritatea multor proiecte este cum protejarea copiilor, a mamelor şi a familiilor de imigranţi provenind din rândul minorităţilor etnice. Luxemburg raportează că se acordă o atenţie specială tinerilor şi celei mai mari comunităţi de imigranţi, cu accent pe specificitatea lingvistică şi socioculturală.
Členské štáty čoraz viac uvádzajú vo svojich politikách selektívnej prevencie zameranie na špecifické etnické skupiny, pričom štyri krajiny (Belgicko, Nemecko, Taliansko a Luxembursko) uvádzajú nové projekty v tejto oblasti. Prioritou mnohých projektov v Taliansku je teraz ochrana detí, matiek a imigrantských rodín alebo tých, ktorí patria k etnickým menšinám. Luxembursko uvádza, že špeciálna pozornosť sa venuje mladým ľuďom a najväčšej imigrantskej komunite so zameraním na lingvistické a sociálno-kultúrne špecifiká.
Države članice vse pogosteje poročajo o usmeritvi svojih selektivnih politik preprečevanja v posebne etnične skupine, pri čemer štiri države (Belgija, Nemčija, Italija in Luksemburg) poročajo o novih projektih na tem področju. V Italiji je zdaj prednostna naloga mnogih projektov zavarovati otroke, matere in priseljenske družine in tiste, ki pripadajo etničnim manjšinam. Luksemburg poroča, da posebno pozornost namenjajo mladim in največji priseljenski skupnosti, pri čemer se osredotočajo na jezikovne in socialnokulturne posebnosti.
Allt fler medlemsstater redovisar att insatser riktade till särskilda etniska grupper ingår som en viktig del i deras riktade preventionspolitik. Fyra länder (Belgien, Tyskland, Italien och Luxemburg) har rapporterat nya projekt på detta område. I Italien har många projekt som prioritet att skydda barn, mödrar och invandrarfamiljer eller människor som tillhör etniska minoriteter. Luxemburg rapporterar att särskild uppmärksamhet riktas mot unga människor och den största invandrargruppen, med fokus på språkliga och sociokulturella särarter.
Üye Devletler, seçici önleme politikalarında belirli etnik grupların hedeflendiğini giderek daha çok bildirmekte olup, dört ülke (Belçika, Almanya, İtalya ve Lüksemburg) bu alanda yeni projelere dair rapor vermiştir. İtalya’da, pek çok projenin önceliğini artık çocuklar, anneler ile göçmen ailelerin veya etnik azınlık mensubu olanların korunması oluşturmaktadır. Lüksemburg, dilbilimsel ve sosyokültürel özelliklere odaklanarak, gençlere ve en büyük göçmen topluluğuna özellikle dikkat edildiğini rapor etmektedir.
Dalībvalstis par selektīvās profilakses mērķgrupām arvien biežāk izvēlas konkrētas etniskās grupas, par jauniem projektiem šajā jomā informē četras valstis (Beļģija, Vācija, Itālija un Luksemburga). Daudzos Itālijas projektos prioritāra nozīme tagad ir piešķirta bērnu, māšu, kā arī imigrantu un etnisko minoritāšu ģimeņu aizsardzībai. Luksemburga informē par īpašu uzmanību jauniešiem un lielākajai imigrantu kopienai, jo īpaši tās lingvistiskajām, sociālajām un kultūras īpatnībām.
  RozdziaÅ‚ 7: Choroby za...  
Często poruszaną kwestią było ryzyko wiążące się z zażywaniem ekstazy. W dwóch krajach, gdzie możliwe było dokonanie obliczeń (z uwzględnieniem marginesu błędu danych szacunkowych dotyczących rozpowszechnienia opartych na badaniach ankietowych, a także trudności przy zgłaszaniu zgonów związanych z narkotykami) podzielenie liczby zgonów przez roczną liczbę osób zażywających narkotyki (211) (osób zagrożonych) daje wskaźniki wynoszące 5–8 przypadków i 2–5 przypadków zgonu na 100 000 osób zażywających narkotyki.
The issue of the risk of ecstasy use has often been raised. Bearing in mind the margin of error in survey-based estimates of prevalence and the difficulties in reporting drug deaths, dividing the number of fatalities observed by the number of users per year (211) (people at potential risk) yields rates of 5–8 cases and 2–5 cases per 100 000 users in the two countries for which this calculation can be made.
Le problème du risque lié à la consommation d’ecstasy a souvent été soulevé. Compte tenu de la marge d’erreur des estimations de prévalence réalisées à partir d’enquêtes et des difficultés à déclarer les décès liés à la drogue, en divisant le nombre de victimes recensées par le nombre d’usagers par an (211) (personnes présentant un risque potentiel), on obtient des pourcentages de 5 à 8 cas et de 2 à 5 cas par 100 000 usagers dans les deux pays pour lesquels ce calcul peut être effectué.
Das Thema der mit dem Ecstasykonsum verbundenen Risiken wurde häufig angesprochen. Dividiert man die Zahl der festgestellten Todesfälle durch die Zahl der jährlich erfassten Konsumenten (211) (potenziell gefährdete Menschen), ergeben sich in den beiden Ländern, für die diese Berechnung vorgenommen werden kann, Raten von fünf bis acht Fällen bzw. zwei bis fünf Fällen je 100 000 Konsumenten. Dabei sind jedoch die Fehlerspanne der auf Erhebungen basierenden Prävalenzschätzungen und die Schwierigkeiten bei der Meldung drogenbedingter Todesfälle zu berücksichtigen.
Se ha hablado a menudo del problema del riesgo asociado al consumo de éxtasis. Teniendo en cuenta el margen de error en las estimaciones de prevalencia basadas en encuestas y las dificultades para notificar las muertes relacionadas con las drogas, si dividimos el número de muertes anuales por el número de consumidores al año (211) (personas con riesgo potencial), las tasas resultantes son de 5 a 8 casos y de 2 a 5 casos por cada 100 000 consumidores en los dos países en los cuales podemos realizar este cálculo.
Il problema del rischio insito nel consumo di ecstasy è stato più volte sollevato. Senza dimenticare il margine di errore nelle stime della prevalenza fondate sulle indagini e le difficoltà incontrate nel segnalare i casi di decesso per droga, è possibile dividere il numero di vittime denunciato per il numero annuo dei consumatori (211) (soggetti potenzialmente a rischio), ottenendo un totale di 5–8 casi e di 2–5 casi ogni 100 000 consumatori nei due paesi nei quali è stato eseguito questo calcolo.
A questão do risco do consumo de ecstasy tem sido frequentemente levantada. Tendo em conta a margem de erro das estimativas de prevalência baseadas nos inquéritos e a difícil notificação das mortes relacionadas com o consumo de droga, divide-se o número de vítimas mortais observado pelo número de consumidores por ano (211) (pessoas potencialmente em risco) e obtêm-se taxas de 5 a 8 casos e de 2 a 5 casos por 100 000 consumidores, nos dois países em relação aos quais é possível efectuar este cálculo.
Το θέμα του κινδύνου που εγκυμονεί η χρήση έκστασης έχει τεθεί πολλές φορές. Λαμβάνοντας υπόψη το περιθώριο σφάλματος στις εκτιμήσεις της επικράτησης που βασίζονται σε έρευνες και τις δυσκολίες που υπάρχουν στην αναφορά των θανάτων που οφείλονται στα ναρκωτικά, από τη διαίρεση του αριθμού των θανάτων που καταγράφονται με τον αριθμό των χρηστών ανά έτος (211) (άτομα που δυνητικά διατρέχουν κίνδυνο) προκύπτει αναλογία 5–8 περιπτώσεων και 2–5 περιπτώσεων ανά 100 000 χρήστες στις δύο χώρες για τις οποίες μπορεί να γίνει αυτός ο υπολογισμός.
Het risico van ecstasygebruik is al dikwijls aan de orde gesteld. Rekening houdende met de foutmarge in prevalentieschattingen op basis van enquêtes en met de moeilijkheden omtrent de rapportage van drugsgerelateerde sterfgevallen, levert een berekening waarbij het aantal geregistreerde sterfgevallen wordt afgezet tegen het aantal gebruikers (personen die een risico lopen) per jaar (211) cijfers op van 5 tot 8 respectievelijk 2 tot 5 gevallen per 100 000 gebruikers in de twee landen waarvoor deze berekening gemaakt kan worden.
Riziko užívání extáze je často diskutovaným tématem. S přihlédnutím ke statistické odchylce odhadů prevalence získaných z průzkumů a potížím při hlášení úmrtí souvisejících s drogami získáme po vydělení zaznamenaných úmrtí počtem uživatelů ročně (211) (osoby v možném ohrožení) ve dvou zemích, u nichž je výpočty možné provést, počet 5–8 případů a 2–5 případů na 100 000 uživatelů.
Spørgsmålet om risikoen i forbindelse med ecstasybrug er ofte blevet rejst. Under hensyntagen til fejlmarginen i undersøgelsesbaserede prævalensskøn og vanskelighederne ved at indberette narkotikadødsfald når man, hvis antallet af registrerede dødsfald divideres med antallet af brugere pr. år (211) (potentielt udsatte personer), frem til 5–8 tilfælde og 2–5 tilfælde pr. 100 000 brugere i de to lande, som denne beregning kan foretages for.
Ecstasyga seotud ohtude teemat on sageli tõstatatud. Võttes arvesse vea ülemmäära uuringutel põhinevate levimuse määrade puhul ja raskusi andmete esitamisel uimastitega seotud surmade kohta, annab registreeritud surmajuhtumite arvu jagamine aasta jooksul tarbijate arvuga(211) (ohus olevad inimesed) tulemuseks vastavalt 5–8 surmajuhtumit ja 2–5 surmajuhtumit 100 000 tarbija kohta kahes riigis, mille kohta sellist arvutust on võimalik teha.
Ekstaasin käytön vaaroista on keskusteltu paljon. Kun pidetään mielessä virhemarginaali tutkimuspohjaisissa levinneisyysarvioissa ja huumekuolemien raportointivaikeudet, saadaan jakamalla vuotuiset kuolemantapaukset käyttäjien määrällä (211) (vaarassa olevat henkilöt) tulokseksi 5–8 ja 2–5 tapausta 100 000 käyttäjää kohti niissä kahdessa maassa, joissa tällainen laskelma on tehty.
Az extasyhasználat kockázatainak kérdése gyakran felmerül. Szem előtt tartva a felméréseken alapuló előfordulási becslések hibahatárát és a kábítószerrel összefüggő halálesetek bejelentésében rejlő nehézségeket, a megfigyelt halálesetek számát elosztva a használók évenkénti számával211 (a potenciális veszélyeztetettekével) 100 000 használóra jutó 5–8 esetet, illetve 2–5 esetet kapunk abban a két országban, ahol az adatok lehetővé teszik e számítás elvégzését.
Risikoen ved ecstasybruk har ofte blitt diskutert. Det hefter en viss feilmargin ved prevalensestimater basert på spørreundersøkelser, og i tillegg er det vanskeligheter forbundet med rapportering av narkotikadødsfall, men dersom antallet dødsfall divideres på antallet brukere pr. år (211) (risikoutsatte personer), gir dette en rate på henholdsvis 5-8 og 2-5 tilfeller pr. 100 000 brukere i de to landene som denne beregningen kan gjøres for.
S-a discutat de multe ori despre riscul consumului de ecstasy. Ţinând cont de marja de eroare din estimările pe bază de anchete a prevalenţei şi de dificultăţile de raportare a deceselor legate de consumul de droguri, împărţind numărul cazurilor mortale constatate la numărul total al consumatorilor anuali (211) (persoane cu risc potenţial), rezultă rate de 5–8 cazuri şi, respectiv, 2–5 cazuri la 100 000 de consumatori în cele două ţări pentru care se poate face acest calcul.
Často sa kladie otázka rizika užívania extázy. Majúc na pamäti hranicu chyby v odhadoch prevalencie založených na prieskumoch a ťažkosti pri uvádzaní úmrtí súvisiacich s drogami, delenie počtu pozorovaných úmrtí počtom užívateľov za rok (211) (potenciálne ohrození ľudia) poskytuje miery 5 – 8 prípadov a 2 – 5 prípadov na 100 000 užívateľov v dvoch krajinách, pre ktoré sa mohol urobiť tento výpočet.
Pogosto se sproža vprašanje tveganja pri uživanju ekstazija. Zavedajoč se dovoljenega odstopanja pri ocenah razširjenosti, ki temeljijo na raziskavah, in težav pri poročanju o smrtnih primerih zaradi uživanja drog, z deljenjem števila zabeleženih žrtev s številom uživalcev na leto (211) (potencialno ogroženi ljudje) pridemo do 5 do 8 primerov in 2 do 5 primerov na 100.000 uživalcev v dveh državah, za kateri je mogoče opraviti ta izračun.
Frågan om vilken risk användning av ecstasy medför har ofta ställts. Med beaktande av felmarginalen i enkätbaserade skattningar av prevalens och svårigheterna vid rapportering av narkotikarelaterade dödsfall, ger division av antalet observerade dödsfall med antalet användare per år (211) (individer som löper potentiell risk) 5-8 fall respektive 2-5 fall per 100 000 användare i de två länder där man kan genomföra denna beräkning.
Ecstasy kullanımanın riski konusu sıklıkla gündeme gelmiştir. Araştırma esaslı yaygınlık tahminlerindeki hata payını ve uyuşturucu ölümlerini raporlamanın güçlüklerini göz önünde bulundurarak, gözlemlenen ölümlerin sayısı bir yıldaki kullanıcı sayısına (potansiyel risk altında bulunan kişiler) bölündüğünde (211), bu hesabın yapılabileceği iki ülkede 100.000 kullanıcı başına 5-8 vaka ile 2-5 vaka oranlarını ortaya çıkmaktadır.
Jautājums par ekstazī lietošanas risku ir izvirzīts bieži. Ņemot vērā neprecizitātes, kas var rasties, veicot ar iedzīvotāju aptaujām saistītus izplatības aprēķinus, un narkotiku izraisītu nāves gadījumu paziņošanas grūtības, un izdalot gadā konstatēto nāves gadījumu skaitu ar lietotāju skaitu (211) (iespējamā riska grupa), iegūtie rādītāji divās valstīs, kur šādi aprēķini bija iespējami, ir 5–8 gadījumi un 2–5 gadījumi uz 100 000 lietotājiem.
  WstÄ™p  
Refleksja nad dostępnymi informacjami przypomina nam również o potrzebie ciągłej ostrożności i o niebezpieczeństwie „spoczęcia na laurach”. Niniejsze sprawozdanie zawiera ostrzeżenia przeciw zagrożeniom zakażeniem HIV i śmierci w wyniku przedawkowania narkotyków.
A reflection on the information available also reminds us of the need for continued vigilance and of the dangers of complacency. Warning notes are sounded in this report in respect of drug-related HIV infections and drug-related deaths. Nonetheless, in Europe as a whole, a tremendous effort has been made to address these sorts of problems, and tangible progress has been made. This has meant that European policy makers have had to make difficult choices, and they have largely done so after carefully studying the available evidence. Such a policy perspective should be applauded. The global debate on the drug problem is not short on rhetoric regarding the need for a balanced and evidence-based approach. In Europe, perhaps more than anywhere else, this rhetoric has become reality. Despite differences between our Member States in the details of the drug problems they each face and in their priorities for action, there is common agreement on the importance of sharing information and cooperating in order to reduce the supply of drugs as well as on the need to balance supply reduction activities with demand reduction measures, and there is a growing consensus regarding the need to be guided by the evidence in making hard choices about what programmes and actions are in the best interests of our citizens. This European approach is manifested not only in the new European drug strategy, but also in the national drug strategies that our Member States have adopted, in the stronger and more unified voice that emerges from Europe on this issue, and in the work of the EMCDDA as we strive to play our part in facilitating informed policy making by providing an unbiased and scientifically rigorous analysis of the information available on the drug phenomenon in Europe.
Une réflexion sur les informations disponibles nous rappelle également les dangers de la complaisance et la nécessité de ne pas baisser la garde. Le présent rapport se fait l’écho d’avertissements concernant les infections au VIH et les décès liés à la drogue. Néanmoins, dans l’ensemble de l’Europe, un effort considérable a été déployé pour aborder ce type de problèmes, et des progrès tangibles ont été réalisés, ce qui signifie que les décideurs européens ont dû faire des choix difficiles et qu’ils y ont largement procédé après une analyse minutieuse des preuves en présence. Une telle perspective politique mérite des applaudissements. Dans sa globalité, le débat sur le problème de la drogue n’est pas avare d’une rhétorique équilibrée et axée sur les preuves. En Europe, plus peut-être que partout ailleurs, cette rhétorique est devenue réalité. En dépit des différences existant entre nos États membres dans le détail des problèmes de drogue qu’ils doivent affronter et dans leurs priorités d’action, ils reconnaissent d’un commun accord l’importance de partager des informations et de coopérer afin de réduire l’offre de drogue, de même que la nécessité d’équilibrer les activités de réduction de l’offre avec des mesures de réduction de la demande, et ils s’inscrivent dans un consensus toujours plus large sur la nécessité de se laisser guider par les preuves en présence dès lors qu’il faut faire des choix difficiles sur les meilleurs programmes et actions à mettre en œuvre dans l’intérêt des citoyens. Cette approche européenne se matérialise non seulement dans la nouvelle stratégie antidrogue de l’UE, mais aussi dans les stratégies nationales antidrogue que nos États membres ont adoptées, dans la voix plus forte et plus unifiée que fait entendre l’Europe sur ce sujet, ainsi que dans les travaux de l’OEDT, dans la mesure où nous nous efforçons de remplir notre mission en facilitant la prise de décisions éclairées par la mise à disposition d’analyses scientifiques rigoureuses et non biaisées des informations disponibles sur le phénomène de la drogue en Europe.
Die Betrachtung der zur Verfügung stehenden Informationen führt uns darüber hinaus erneut die Notwendigkeit fortgesetzter Wachsamkeit und die Gefahr der Selbstzufriedenheit vor Augen. In dem vorliegenden Bericht werden Warnsignale im Hinblick auf drogenbedingte HIV-Infektionen und drogenbedingte Todesfälle gegeben. Dies soll jedoch weder die enormen Anstrengungen, die europaweit unternommen wurden, um derartige Probleme in Angriff zu nehmen, noch die greifbaren Fortschritte schmälern, die bereits erzielt wurden. Die politischen Entscheidungsträger in Europa mussten zu diesem Zweck schwierige Entscheidungen treffen, denen im Wesentlichen eine sorgfältige Prüfung der vorliegenden Fakten vorausgegangen war. Einem solchen politischen Blickwinkel kann man nur Beifall zollen. In der weltweiten Debatte über das Drogenproblem fehlt es nicht an Rhetorik, wenn es um die Notwendigkeit eines ausgewogenen und faktengestützten Konzepts geht. In Europa hat diese Rhetorik – vielleicht mehr, als irgendwo anders auf der Welt – reale Erfolge gezeitigt. Trotz der Unterschiede zwischen den Mitgliedstaaten bezüglich der Ausprägung ihrer Drogenprobleme und ihrer Maßnahmenschwerpunkte besteht Einigkeit darüber, wie wichtig die gemeinsame Nutzung von Informationen und die Zusammenarbeit sind, um das Angebot an Drogen zu verringern, und darüber, dass Maßnahmen zur Angebotsreduzierung mit Maßnahmen zur Nachfragereduzierung einhergehen müssen. Überdies ist man sich zunehmend einig, dass konkrete Entscheidungen darüber, welche Programme und Maßnahmen dem Interesse der Bürger am besten dienen, sich auf Fakten stützen müssen. Dieser europäische Ansatz manifestiert sich nicht nur in der neuen Europäischen Drogenstrategie, sondern auch in den nationalen Drogenstrategien der Mitgliedstaaten, der stärkeren und einheitlicheren Stimme Europas in dieser Problematik und den Tätigkeiten der EBDD, wenn wir uns bemühen, unseren Teil dazu beizutragen, faktengestützte Entscheidungen auf politischer Ebene zu ermöglichen, indem wir die über die Drogenproblematik in Europa verfügbaren Informationen unvoreingenommen und streng wissenschaftlich analysieren.
Una reflexión sobre la información de que hoy disponemos nos recuerda también la necesidad de no bajar la guardia y nos previene de los peligros de la complacencia. En este informe suenan voces que alertan sobre las infecciones por VIH en el contexto de las drogas y de las muertes relacionadas con drogas. En cualquier caso, en Europa se ha hecho en general un gran esfuerzo por tratar este tipo de problemas, y los avances logrados son palpables. Ello significa que los políticos europeos han tenido que tomar decisiones difíciles, y que lo han hecho tras estudiar minuciosamente todos los datos a su alcance, una forma de hacer política digna de aplauso. En el debate global sobre el problema de las drogas abunda la retórica sobre la necesidad de un planteamiento equilibrado y basado en hechos concretos: en Europa, tal vez más que en ningún otro lugar, hemos pasado de las palabras a los hechos. Pese a las diferencias entre los Estados miembros en cuestiones de detalle sobre los problemas que la droga les plantea y las prioridades de actuación, todos ellos coinciden en la importancia de compartir la información y de colaborar para reducir la oferta de drogas, así como en la necesidad de equilibrar las acciones destinadas a reducir la oferta con las que pretenden reducir la demanda. Además, cada vez es mayor el consenso sobre la necesidad de que sean los datos fehacientes los que orienten las decisiones sobre qué programas y acciones son los mejores para nuestros ciudadanos. Este planteamiento europeo se manifiesta no sólo en la nueva estrategia europea en materia de drogas que han adoptado los Estados miembros, sino en la aparición en Europa de una voz más fuerte y unísona en esta materia y en el trabajo del OEDT, donde nos esforzamos por cumplir nuestra misión de facilitar a los políticos la toma de decisiones ofreciéndoles unos análisis imparciales y de rigor científico de la información sobre el fenómeno de las drogas en Europa.
Le informazioni di cui disponiamo ci inducono inoltre a riflettere sulla necessità di una sorveglianza costante, evitando i pericoli che potrebbe comportare il compiacimento dei risultati ottenuti. Nella presente relazione vengono lanciati segnali di allarme per quanto riguarda le infezioni da HIV connesse con la droga ed i decessi connessi con la droga. Ciò nonostante, in tutt’Europa è stato fatto uno sforzo immane per affrontare questo tipo di problemi e sono stati fatti notevoli progressi, il che significa che i decisori politici europei hanno dovuto operare scelte difficili e lo hanno fatto ampiamente, studiando con attenzione le testimonianze disponibili. Una prospettiva strategica di questo tipo deve essere applaudita. Nell’ambito del dibattito globale sul problema della droga si parla molto della necessità di un approccio bilanciato e basato sull’evidenza. In Europa, forse più che altrove, questo discorso è stato messo in pratica. Nonostante le differenze fra i nostri Stati membri per quanto riguarda taluni aspetti dei problemi di droga che devono affrontare e le loro priorità d’azione, tutti questi Stati sono d’accordo sul fatto che è importante scambiare informazioni e cooperare al fine di ridurre l’offerta di droga e che è necessario bilanciare le attività di riduzione dell’offerta con misure di riduzione della domanda e sono sempre più d’accordo sul fatto che è necessario basarsi su prove oggettive quando si tratta di fare scelte importanti circa i programmi e le azioni da adottare nell’interesse dei nostri cittadini. Questo approccio europeo si manifesta non soltanto nella nuova strategia europea antidroga, ma anche nelle strategie nazionali in materia adottate dai nostri Stati membri, nel tono più deciso e più unanime che si leva dall’Europa su questo tema e nell’attività dell’OEDT, che si adopera strenuamente per svolgere il suo compito di favorire una presa di decisioni informata fornendo un’analisi oggettiva e scientificamente rigorosa delle informazioni disponibili sul fenomeno della droga in Europa.
Uma reflexão sobre a informação disponível recorda igualmente a necessidade de uma vigilância contínua e os perigos da complacência. O presente relatório alerta para as infecções pelo VIH e as mortes associadas ao consumo de droga. Não obstante, no conjunto da Europa, têm sido envidados enormes esforços para sanar este tipo de problemas, tendo‑se já alcançado progressos tangíveis. Tal significou para os decisores políticos europeus a imposição de opções difíceis, em grande medida realizadas após uma análise exaustiva das provas disponíveis. Esta perspectiva política é digna de louvor. O debate global sobre o problema da droga revela-se bastante retórico no que respeita à necessidade de uma abordagem equilibrada e baseada em provas. Na Europa, talvez mais do que em qualquer outra parte, esta retórica tornou-se realidade. Apesar das diferenças entre Estados‑Membros no que se refere às particularidades dos problemas de droga que cada um enfrenta e às suas prioridades de acção, existe acordo sobre a importância de partilhar informação e cooperar no sentido de reduzir a oferta de drogas, bem como sobre a necessidade de equilibrar as acções de redução de oferta com as medidas de redução da procura. Verifica-se igualmente um consenso crescente quanto à necessidade de basear em provas as escolhas difíceis sobre os programas e as acções de maior interesse para os cidadãos. Esta abordagem europeia manifesta-se não apenas na nova estratégia comunitária de luta contra a droga, mas igualmente nas estratégias nacionais de luta contra a droga adoptadas pelos Estados-Membros, na voz mais forte e unificada que emerge da Europa no que concerne esta questão, e no trabalho do OEDT, que procura desempenhar o seu papel de facilitador de decisões políticas fundamentadas, fornecendo uma análise imparcial e cientificamente rigorosa das informações disponíveis sobre o fenómeno da droga na Europa.
Ο προβληματισμός σχετικά με τις διαθέσιμες πληροφορίες μας υπενθυμίζει επίσης την ανάγκη για συνεχή επαγρύπνηση καθώς και τους κινδύνους που εγκυμονεί ο εφησυχασμός. Στην παρούσα έκθεση διατυπώνονται προειδοποιήσεις σχετικά με τα λοιμώδη νοσήματα και τους θανάτους που συνδέονται με τα ναρκωτικά. Ωστόσο, σε ολόκληρη την Ευρώπη έχουν καταβληθεί τεράστιες προσπάθειες για την αντιμετώπιση αυτού του είδους των προβλημάτων και έχει σημειωθεί πραγματική πρόοδος. Αυτό σημαίνει ότι οι Ευρωπαίοι αρμόδιοι για τη χάραξη πολιτικής αναγκάστηκαν να προβούν σε δύσκολες επιλογές, έπειτα από ενδελεχή εξέταση των διαθέσιμων στοιχείων. Μια τέτοια πολιτική προοπτική πρέπει να επιδοκιμάζεται. Η γενικότερη συζήτηση σχετικά με το πρόβλημα των ναρκωτικών δεν στερείται ρητορικής σχετικά με την ανάγκη ισορροπημένης και τεκμηριωμένης προσέγγισης. Στην Ευρώπη, περισσότερο ίσως από οπουδήποτε αλλού, η εν λόγω ρητορική έχει γίνει πραγματικότητα. Παρά τις διαφορές που υπάρχουν μεταξύ των κρατών μελών μας σε ό,τι αφορά τα ιδιαίτερα προβλήματα που καθένα από αυτά αντιμετωπίζει σε σχέση με τα ναρκωτικά καθώς και τις προτεραιότητές τους για δράση, τα κράτη μέλη συμφωνούν ως προς τη σημασία της ανταλλαγής πληροφοριών και της συνεργασίας με στόχο τη μείωση της προμήθειας ναρκωτικών, καθώς και ως προς την ανάγκη επίτευξης ισορροπίας ανάμεσα στις δραστηριότητες μείωσης της προμήθειας και τα μέτρα μείωσης της ζήτησης. Εξάλλου, υπάρχει όλο και μεγαλύτερη συναίνεση σχετικά με την ανάγκη τεκμηριωμένης καθοδήγησης κατά τη λήψη δύσκολων αποφάσεων όσον αφορά τα προγράμματα και τις δράσεις που εξυπηρετούν καλύτερα το συμφέρον των πολιτών μας. Η ευρωπαϊκή αυτή προσέγγιση είναι έκδηλη όχι μόνο στη νέα ευρωπαϊκή στρατηγική για τα ναρκωτικά αλλά και στις εθνικές στρατηγικές για τα ναρκωτικά που έχουν υιοθετήσει τα κράτη μέλη μας, στην ισχυρότερη και πιο ενιαία φωνή που υψώνεται στην Ευρώπη σχετικά με το θέμα αυτό καθώς και στο έργο του ΕΚΠΝΤ, το οποίο προσπαθεί να εκτελέσει την αποστολή του διευκολύνοντας τη λήψη ενημερωμένων αποφάσεων μέσω της παροχής αμερόληπτων και επιστημονικά ακριβών αναλύσεων των πληροφοριών που υπάρχουν διαθέσιμες σχετικά με το πρόβλημα των ναρκωτικών στην Ευρώπη.
Een beschouwing van de beschikbare informatie herinnert ons aan de gevaren van zelfgenoegzaamheid en de noodzaak van voortdurende waakzaamheid. In dit verslag weerklinken waarschuwingen met betrekking tot HIV-infecties en sterfgevallen ten gevolge van drugsgebruik. Desalniettemin is in Europa als geheel een enorme inspanning geleverd om dit soort problemen aan te pakken en is er concrete voortgang geboekt, hetgeen betekent dat Europese beleidsmakers moeilijke keuzen hebben moeten maken na zorgvuldige bestudering van aanwezige bewijzen. Een dergelijk beleidsperspectief moet toegejuicht worden. In de wereldwijde discussie over het drugsprobleem is er geen gebrek aan retoriek wat betreft de behoefte aan een evenwichtige en op bewijzen gebaseerde aanpak. In Europa is deze retoriek, wellicht meer dan elders, werkelijkheid geworden. Ondanks de verschillen tussen de lidstaten in de details van de drugsproblematiek waar zij elk mee te kampen hebben en in hun prioriteiten voor actie bestaat er algemene overeenstemming over het belang van het delen van informatie en samenwerking om de drugstoevoer terug te brengen alsook over de noodzaak toevoerbeperkende activiteiten in evenwicht te brengen met vraagbeperkende maatregelen; in toenemende mate bestaat er ook consensus over de noodzaak zich te laten leiden door bewijzen bij het maken van moeilijke keuzen over programma’s en actiemaatregelen die het meest in het belang van de burgers zijn. De Europese aanpak manifesteert zich niet alleen in de nieuwe Europese drugsstrategie, maar ook in de nationale drugsstrategieën die de lidstaten hebben goedgekeurd; deze klinkt bovendien door in de steeds luidere en meer verenigde stem van Europa inzake dit vraagstuk en in het werk van het EWDD. Wij streven ernaar onze rol te vervullen bij het bevorderen van besluitvorming met kennis van zaken door onbevooroordeelde en wetenschappelijk zorgvuldige analyses van de beschikbare informatie over het drugsfenomeen in Europa ter beschikking te stellen.
Zamyslíme-li se nad dostupnými informacemi, opět si uvědomíme, že je třeba být stále na pozoru a vyvarovat se sebeuspokojení. Varovné tóny zaznívají v této zprávě ve vztahu k infekcím HIV a úmrtím souvisejícím s drogami. V celé Evropě však bylo řešení tohoto typu problémů věnováno nesmírné úsilí a bylo dosaženo značného pokroku. To znamená, že evropští političtí činitelé museli přijmout obtížná rozhodnutí, což povětšinou učinili po pečlivém prostudování dostupných údajů. Takovýto politický přístup je třeba ocenit. V celém světě se vedou rozsáhlé diskuse o tom, že přístup k drogové problematice by měl být vyvážený a založený na důkazech. To se v Evropě, možná více než kde jinde, podařilo. Navzdory odlišnostem ve specifikách drogových problémů, kterým jednotlivé členské státy čelí, a rozdílným prioritám v oblasti reakce na ně, panuje společná shoda o důležitosti sdílení informací a spolupráce s cílem omezit nabídku drog, jakož i o nutnosti vyvážit aktivity usilující o omezení nabídky opatřeními na snížení poptávky. Čím dál silnější je také konsenzus ohledně skutečnosti, že při přijímání těžkých rozhodnutí v souvislosti s výběrem programů a akcí, jež jsou v nejlepším zájmu našich občanů, je třeba se řídit doloženými informacemi. Tento evropský přístup je znatelný nejen v nové protidrogové strategii EU, ale také v národních strategiích přijatých členskými státy, v silnějším a jednotnějším mínění, které se v Evropě vytváří v souvislosti s danou problematikou, a v činnosti agentury EMCDDA, která se snaží podílet na usnadňování zasvěceného politického rozhodování prostřednictvím nezaujaté a vědecky přesné analýzy dostupných informací vztahujících se k drogovému fenoménu v Evropě.
De tilgængelige oplysninger minder os også om behovet for løbende overvågning og farerne ved efterladenhed. Denne beretning anslår en advarende tone i forbindelse med narkotikarelaterede hiv-infektioner og narkotikarelaterede dødsfald. Ikke desto mindre er der i Europa gjort en kolossal indsats for at løse denne type problemer, og der er gjort konkrete fremskridt. Det har betydet, at de politiske beslutningstagere i Europa har måttet træffe svære valg, hvilket de har gjort i stor målestok efter nøje at have undersøgt de foreliggende oplysninger. Et sådant politisk perspektiv fortjener ros. I den globale debat om narkotikaproblemet skortes der ikke på retorikken, når det gælder behovet for en afbalanceret og evidensbaseret tilgang. Denne retorik er, måske mere end noget andet sted, blevet til virkelighed i Europa. Selv om der er forskel på medlemsstaternes narkotikaproblemer og indsatsprioritering, er alle enige om, at det er vigtigt at udveksle oplysninger og at samarbejde med henblik på at begrænse narkotikaudbuddet og afbalancere indsatsen for at begrænse henholdsvis udbuddet og efterspørgslen. Der er stigende enighed om, at de svære valg med hensyn til, hvilke programmer og aktioner der er i EU-borgernes bedste interesse, bør træffes med udgangspunkt i den foreliggende dokumentation. Den europæiske tilgang er ikke blot synlig i den nye europæiske narkotikastrategi, men også i de nationale narkotikastrategier, som medlemsstaterne har vedtaget, i Europas styrkede og forenede stemme på dette område og i EONN’s arbejde, idet vi stræber mod at yde vores bidrag til at muliggøre beslutningstagning på et velinformeret grundlag gennem forelæggelse af en nøje, objektiv og videnskabelig analyse af de oplysninger, der er tilgængelige om narkotikafænomenet i Europa.
Pilk kättesaadavale teabele meenutab ka tarvidust olla jätkuvalt valvel ja paneb südamele mitte unustada ohtusid, mis tekivad enesega rahulolust. Aruandes kõlavad hoiatavad teated narkootikumidega seotud HIV nakatumiste ja surmade kohta. Siiski on Euroopas tervikuna tehtud suuri jõupingutusi selliste probleemide käsitlemiseks ja on olemas käegakatsutavad tulemused. Järelikult on Euroopa poliitikakujundajatel tulnud teha raskeid valikuid ja neid on tehtud pärast olemasolevate andmete hoolikat uurimist. Sellist tegevussuunda saab üksnes tervitada. Narkootikumide probleemi üldarutelus pühendatakse palju sõnu vajadusele tasakaalustatud ja tõenditega kinnitatud lähenemise järele. Euroopas on võib-olla rohkem kui kusagil mujal saanud sõnad tegudeks. Hoolimata liikmesriikide vahelistest erinevustest lahendamist vajavate uimastiprobleemide üksikasjades ja tegevuse prioriteetides, on kõik üksmeelel teabejagamise ja koostöö tähtsuses vähendamaks narkootikumide pakkumist, vajaduses hoida pakkumise ja nõudluse vähendamismeetmed tasakaalus, ning üha enam mõistetakse tarvidust tugineda tõenditele, kui tehakse raskeid valikuid programmide ja meetmete osas, mis vastaksid kõige enam meie kaaskondlaste huvidele. Euroopalik lähenemine ei ilmne mitte üksnes Euroopa uues narkostrateegias, vaid ka liikmesriikide poolt vastu võetud riiklikes narkostrateegiates, tugevamas ja ühtsemas hääles, millega Euroopa seda küsimust arutab, ja EMCDDA töös, mis püüab anda oma panuse poliitikakujundajate teavitamise hõlbustamisse, pakkudes neile erapooletu ja teaduslikult täpse analüüsi teabest, mis on Euroopas narkootikumide kohta kättesaadav.
Saatavissa olevat tiedot osoittavat myös, että jatkuva valvonta on tarpeen ja ettei meillä ole varaa omahyväisyyteen. Tämä raportti varoittaa huumeisiin liittyvistä hiv-infektioista ja huumekuolemista. Euroopassa on kuitenkin yleisesti ottaen nähty hyvin paljon vaivaa näiden ongelmien käsittelemiseksi, ja selvästi havaittavaa edistystä on saavutettu. Se merkitsee, että Euroopan päättäjien on täytynyt tehdä vaikeita valintoja, ja hyvin usein he ovat ensin tarkastelleet huolellisesti asiasta saatavilla olevaa aineistoa. Tällainen asenne politiikassa on kiitettävä. Koko maailmassa puhutaan paljon tasapainoisesta ja havaittuihin tosiasioihin perustuvasta lähestymistavasta. Euroopassa tällaisesta puheesta on ehkä enemmän kuin missään muualla edetty käytännön toimiin. Vaikka jäsenvaltioidemme välillä on eroja niiden kohtaamien huumeongelmien yksityiskohdissa ja toiminnan prioriteeteissa, ollaan yleisesti yksimielisiä tiedon jakamisen ja yhteistyön tärkeydestä, kun tavoitteena on vähentää huumeiden tarjontaa. Ymmärretään myös tarve tasapainottaa tarjonnan ja kysynnän vähentämisen toimenpiteet, ja maat ovat yhä yleisemmin yksimielisiä siitä, että on käytettävä tietoaineistoa pohjana tehtäessä vaikeita päätöksiä siitä, mitkä ohjelmat ja toimenpiteet edistäisivät eniten kansalaistemme etua. Tämä eurooppalainen lähestymistapa heijastuu paitsi uudessa Euroopan huumestrategiassa, myös jäsenvaltioidemme hyväksymissä kansallisissa huumestrategioissa, Euroopan entistä vahvemmassa ja yhtenäisemmässä äänessä tästä asiasta sekä seurantakeskuksemme työssä, kun pyrimme roolimme mukaisesti helpottamaan tietoon perustuvaa päätöksentekoa tarjoamalla puolueettomia ja tieteellisesti tarkkoja analyyseja tiedoista, joita Euroopan huumeilmiöstä on saatavissa.
A rendelkezésre álló információkon gondolkozva nem feledhetjük, hogy továbbra is szükség van az éberség fenntartására, és észre kell vennünk a megelégedettséggel járó veszélyeket is. Ez a jelentés figyelmeztető jelzésekkel szolgál a kábítószerrel összefüggő HIV-fertőzésekkel és kábítószerrel összefüggő halálesetekkel kapcsolatban. Európa egészét tekintve azonban hatalmas erőfeszítések történtek az ilyen típusú problémák kezelésére, és kézzelfogható eredmények születtek. Ez nehéz döntések terhét rótta az európai politikaformálókra, akik a rendelkezésre álló bizonyítékok alapos tanulmányozása után a legtöbb esetben meg is hozták ezeket a döntéseket. Az ilyen szakpolitikai perspektíva elismerést érdemel. A kábítószer-problémáról szóló globális vita nincs híján a kiegyensúlyozott és bizonyítékokon alapuló szemlélet igényével kapcsolatos retorikai fordulatoknak. Európában, talán még inkább mint máshol, ez a retorika valósággá vált. Annak ellenére, hogy a kábítószer-problémák részletei és a fellépésre vonatkozó prioritások tagállamonként változnak, egyetértés uralkodik a kábítószer-kínálat csökkentését célzó információ-megosztás és együttműködés fontosságával kapcsolatban, továbbá arra vonatkozóan, hogy a kínálat csökkentésére irányuló intézkedéseket a kereslet csökkentésére vonatkozó intézkedésekkel kell kiegészíteni. Egyre szélesebb körű konszenzus van kialakulóban abban a tekintetben is, hogy az állampolgáraink érdekeit leginkább szolgáló programok és cselekvések meghatározása során a nehéz döntéseket bizonyítékok alapján kell meghozni. Ez az európai szemléletmód nem csupán az új európai kábítószer-stratégiában mutatkozik meg, hanem a tagállamaink által elfogadott nemzeti kábítószer-stratégiákban is, az erőteljesebb és egységesebb hangütésben, ami Európát egyre inkább jellemzi ezzel a témával kapcsolatban, továbbá az EMCDDA tevékenységét tekintve abban a törekvésünkben, hogy az európai kábítószer-jelenségre vonatkozó, rendelkezésre álló információk objektív és tudományosan megalapozott elemzésével – feladatunknak megfelelően – elősegítsük az információkon alapuló politikaformálást.
Tanker rundt den informasjonen vi har tilgjengelig, minner oss også om at vi hele tiden må være på vakt, og om hvor farlig det er å slå seg til ro med situasjonen. Rapporten sender ut varselsignaler når det gjelder narkotikarelatert HIV-smitte og narkotikarelaterte dødsfall. Det har likevel blitt lagt ned en enorm innsats i hele Europa for å gripe fatt i disse problemene, noe som har resultert i en merkbar framgang på området. Europeiske beslutningstakere har på bakgrunn av dette måttet ta vanskelige valg, noe de har gjort etter å ha gått grundig gjennom tilgjengelig bevismateriale. Denne typen tilnærming er prisverdig. Den globale narkotikadebatten er ikke uten retorikk når det gjelder behovet for en balansert og evidensbasert tilnærming. I Europa, kanskje mer enn noe annet sted, har denne retorikken blitt virkelighet. Til tross for forskjeller mellom medlemslandene når det gjelder detaljer ved narkotikaproblemene de står overfor og hvilke tiltak de prioriterer, er det generell enighet dem imellom om betydningen av informasjonsutveksling og samarbeid for å redusere narkotikatilgangen, og om behovet for å balansere tilbuds- og etterspørselsreduserende tiltak. Det er også økende enighet om nødvendigheten av å la bevisene styre når vanskelige avgjørelser skal tas om hvilke programmer og tiltak som er til innbyggernes beste. Denne europeiske tilnærmingen viser seg ikke bare i den nye europeiske narkotikastrategien, men også i de nasjonale narkotikastrategiene som våre medlemsland har vedtatt, i Europas stadig sterkere og mer forente stemme, og i EONNS arbeid for å legge til rette for informerte politiske avgjørelser ved å sørge for en upartisk og grundig vitenskapelig analyse av den tilgjengelige informasjonen om narkotikasituasjonen i Europa.
O reflecţie asupra informaţiilor disponibile ne aminteşte şi de necesitatea unei vigilenţe mereu treze şi de pericolele pe care le prezintă acceptarea stării de fapt. Prezentul raport lansează semnale de alarmă privind infecţiile HIV legate de droguri, sau decesele legate de droguri. Cu toate acestea, în Europa, pe ansamblu, s-a desfăşurat un efort enorm pentru a aborda acest tip de probleme şi s-au înregistrat progrese palpabile. Aceasta înseamnă că factorii de răspundere din Europa a trebuit să facă alegeri dificile, şi au luat aceste decizii în special în urma studierii atente a dovezilor disponibile. Trebuie să salutăm o astfel de abordare politică. Dezbaterea globală în problema drogurilor nu duce lipsă de discursuri privind necesitatea unei abordări echilibrate şi bazate pe dovezi. În Europa, poate mai mult decât în alte părţi, această retorică a devenit realitate. Cu toate diferenţele dintre statele noastre membre în detaliile privind problema drogurilor cu care se confruntă fiecare dintre acestea sau în priorităţile lor de acţiune, există un acord comun privind importanţa comunicării informaţiilor şi a cooperării, cu scopul de a reduce oferta de droguri, precum şi privind necesitatea de a contrabalansa activităţile de reducere a ofertei cu măsuri de reducere a cererii; se manifestă un consens tot mai larg privind necesitatea ca alegerile dificile privind programele şi măsurile care răspund cel mai bine intereselor cetăţenilor noştri să se întemeieze pe dovezi verificabile. Această abordare europeană este evidentă nu numai în noua strategie europeană privind drogurile, ci şi în strategiile naţionale adoptate de statele membre, în vocea tot mai puternică şi mai unită a Europei în această chestiune şi în activitatea OEDT, întrucât depunem toate eforturile pentru a ne îndeplini rolul de a facilita luarea de decizii în cunoştinţă de cauză, oferind o analiză obiectivă şi riguros ştiinţifică a informaţiilor disponibile privind fenomenul drogurilor în Europa.
Reflexia dostupných informácií nám pripomína potrebu neustálej bdelosti a nebezpečenstvo stagnácie. V tejto správe odznievajú varovania týkajúce sa HIV infekcií súvisiacimi s drogami a úmrtí zapríčinených drogami. A predsa sa v celej Európe vynaložilo veľké úsilie na riešenie týchto problémov a urobil sa značný pokrok. To znamená, že európski politickí činitelia museli urobiť zložité rozhodnutia a urobili ich po dôkladnom preskúmaní dostupných dôkazov. Takýto prístup k politike treba oceniť. V celosvetovej diskusii o drogovom problému prevláda potreba vyváženého prístupu na základe dôkazov. V Európe, viac ako kdekoľvek inde, sa to stalo skutočnosťou. Aj napriek odlišnostiam v rámci drogovej problematiky, ktorým každý členský štát čelí, a rozdielom v prioritách opatrení, panuje spoločná zhoda v tom, že zdieľanie informácií a spolupráca s cieľom znížiť ponuku drog je dôležitá a že je potrebné, aby činnosti na znižovanie ponuky a opatrenia na znižovanie dopytu boli vyvážené. Existuje čoraz výraznejší súhlas s tým, že je potrebné riadiť sa dôkazmi pri realizácii ťažkých rozhodnutí o tom, ktoré programy a opatrenia by najviac reprezentovali záujmy občanov. Európsky prístup sa prejavuje nielen v novej európskej protidrogovej stratégii, ale aj v národných stratégiách schválených členskými štátmi, silnejším a jednotnejším ohlasom, ktorý vzniká v Európe v súvislosti s touto problematikou. Prostredníctvom činnosti EMCDDA sa snažíme plniť svoju úlohu pri uľahčovaní prijímania politických rozhodnutí na základe informácií a to poskytovaním zjednotených a vedecky podložených analýz dostupných údajov o drogovom fenoméne v Európe.
Presoja vseh razpoložljivih informacijah nas opozarja tudi, da je potrebna stalna opreznost in da obstaja nevarnost, da bi bili prehitro zadovoljni z rezultati. Opozorila v tem poročilu se nanašajo na okužbe s HIV, povezane z uživanjem drog, ter na smrti zaradi drog. Evropa kot celota si izjemno prizadeva pri spopadanju s temi problemi in je pri tem že dosegla znaten napredek. To pomeni, da so oblikovalci politike v Evropi imeli zelo težko delo pri sprejemanju odločitev, odločali pa so se večinoma po tem, ko so pazljivo preučili vse razpoložljive podatke. Takšni usmeritvi politik bi bilo treba zaploskati. Kadar razprave o problemu drog potekajo na globalni ravni, se vedno mnogo govori o potrebi po uravnoteženem in na dokazih temelječem pristopu. V Evropi so morda bolj kot kjerkoli drugje te besede postale resničnost. Kljub razlikam med državami članicami glede posameznih problemov, s katerim se zaradi drog spopada vsaka med njimi, in kljub razlikam glede prednostnih ukrepov, vse države soglašajo, kako pomembna sta izmenjava informacij in sodelovanje za zmanjšanje dobave drog kot tudi, da je potrebno dejavnosti za zmanjšanje dobave uravnotežiti z ukrepi za zmanjšanje povpraševanja. Poleg tega pa se čedalje bolj strinjajo tudi glede tega, da je treba izbiro najboljših programov in ukrepov za naše državljane utemeljiti z dokazi. Ta evropski pristop se ne odraža samo v novi evropski strategiji o drogah, ampak tudi v nacionalnih strategijah boja proti drogam, ki so jih sprejele države članice. Odraža se tudi kot močnejši in enotnejši glas, ki se v Evropi razširja v zvezi s tem vprašanjem, ter je razviden iz dela Centra, ko si ta prizadeva izpolnjevati vlogo, ki jo ima pri spodbujanju informiranega oblikovanja politik, in sicer tako, da nudi nepristranske in znanstveno natančne analize razpoložljivih informacij o pojavu drog v Evropi.
En reflektion över den information som finns påminner också om behovet av fortsatt vaksamhet och faran med självbelåtenhet. En varnande röst höjs i denna rapport när det gäller narkotikarelaterade HIV-infektioner och narkotikarelaterade dödsfall. En enorm ansträngning har trots allt gjorts över hela Europa för att ta itu med denna typ av problem och påtagliga framsteg har gjorts. Detta har inneburit att politiska beslutsfattare i Europa varit tvungna att fatta svåra beslut och de har i stor utsträckning gjort så efter att noggrant studera tillgängliga uppgifter. Ett sådant politiskt perspektiv förtjänar stöd. I den globala debatten om narkotikaproblemet saknas inte retorik om behovet av ett balanserat och bevisbaserat angreppssätt. I Europa, kanske mer än någon annanstans, har denna retorik omsatts i handling. Trots att det finns skillnader mellan våra medlemsstater när det gäller de narkotikaproblem de står inför och de prioriterade åtgärder de vidtar, så finns det en gemensam överenskommelse om vikten av att dela information och samarbeta för att minska tillgången på narkotika liksom om behovet att balansera åtgärder för att minska tillgången med åtgärder för att minska efterfrågan. Det finns också ett växande samförstånd om behovet att vägledas av bevisunderlag när svåra val görs om vilka program och åtgärder som tjänar våra medborgare bäst. Detta europeiska angreppssätt visar sig inte endast i EU:s nya narkotikastrategi utan också i de nationella narkotikastrategier som våra medlemsstater har antagit, i det starkare och enhetligare uttryck som träder fram i Europa om denna fråga samt i ECNN:s arbete där vi eftersträvar att ta vårt ansvar för att underlätta välgrundade politiska beslut genom att göra en opartisk och ytterst noggrann vetenskaplig analys av den information som finns om narkotikafenomenet i Europa.
Mevcut bilgiler bize sürekli dikkatli olma gereğini ve rahatlamanın tehlikelerini hatırlatmaktadır. Bu raporda uyuşturucuya bağlı HIV enfeksiyonları ve uyuşturucuya bağlı ölümlere ilişkin olarak uyarılar yer almaktadır. Bununla beraber, genel olarak Avrupa’da, bu gibi sorunlara eğilmek için olağanüstü çabalar gösterilmiş ve somut ilerlemeler kaydedilmiştir. Bu durum, Avrupa’da politika yapıcıların güç tercihlerde bulunmak durumunda kalmış oldukları ve eldeki kanıtları dikkatle inceledikten sonra da bu tercihleri yaptıkları anlamına gelmiştir. Böylesi bir politika perspektifi alkışlanmalıdır. Dünyadaki uyuşturucu sorunu tartışmasında, dengeli ve kanıt esaslı bir yaklaşım ihtiyacına ilişkin görüşler de oldukça fazladır. Avrupa’da, belki de başka hiçbir yerde olmadığı kadar, bu konuşmalar gerçek olmuştur. Üye Devletlerimiz arasında, her birinin karşı karşıya olduğu uyuşturucu sorununun ayrıntılarındaki ve eyleme yönelik önceliklerindeki farklılıklara rağmen, uyuşturucu arzını azaltmak üzere bilgi paylaşımı ve işbirliği yapmanın önemi için olduğu kadar, arz azaltma faaliyetlerini talep azaltma tedbirleriyle dengeleme ihtiyacına yönelik de ortak bir fikir birliği bulunmaktadır ve hangi program ve eylemlerin vatandaşlarımız için en iyi faydayı sağlayabileceğine dair zor kararların alınmasında kanıt esaslı hareket etme gereğine ilişkin olarak da mutabakat artmaktadır. Bu Avrupa yaklaşımı yalnızca Avrupa’nın yeni uyuşturucu stratejisinde değil, aynı zamanda Üye Devletlerimiz’in kabul etmiş olduğu ulusal uyuşturucu stratejilerinde, Avrupa’dan bu konu hakkında çıkan daha güçlü ve ortak seste ve EMCDDA’nın çalışmalarında da kendini göstermekte olup, biz de Avrupa’daki uyuşturucu sorunu hakkındaki mevcut bilgilerin tarafsız ve bilimsel açıdan sıkı bir analizini sunmak yoluyla bilgilendirilen politika yapıcılığını kolaylaştırmak konusunda üzerimize düşeni yerine getirmeye çalışmaktayız.
Atskats uz pieejamo informāciju mums atgādina arī par vajadzību būt pastāvīgi modriem un par bezrūpības radītām sekām. Brīdinošās piezīmes šajā pārskatā norāda uz iespējamu ar narkotiku lietošanu saistītu HIV infekciju un narkotiku lietošanas izraisītiem nāves gadījumiem. Tomēr Eiropā kopumā ir daudz veikts, lai pievērstos šādām problēmām un ir sasniegti redzami panākumi. Tas nozīmē, ka Eiropas politikas veidotāji bija grūtas izvēles priekšā un ka viņi lielā mērā par to ir izšķīrušies, iepriekš rūpīgi izskatot pieejamos faktus. Šāda politikas virzība ir apsveicama. Diskusijās par narkomānijas problēmu visā pasaulē plaši runā par vajadzību pēc saskaņotas un liecību pamatotas pieejas. Eiropā varbūt plašāk nekā jebkur citur šīs pārrunas pārtapušas par reālu rīcību. Par spīti mūsu dalībvalstu atšķirīgajām narkomānijas problēmas niansēm un narkomānijas apkarošanas rīcības prioritātēm, pastāv vispārēja vienprātība par to, cik svarīga ir informācijas apmaiņa un sadarbība, lai mazinātu narkotiku pieejamību, kā arī par to, cik nozīmīgi ir sagādes mazināšanas pasākumus pielīdzināt pieprasījuma samazināšanai, un ir novērojama arvien lielāka vienprātība par pierādījumu izmantošanu, izdarot grūtu izvēli par to, kādas programmas un rīcība vislabāk aizstāv mūsu pilsoņu intereses. Šī Eiropas pieeja ir redzama ne tikai jaunajā Eiropas narkomānijas apkarošanas stratēģijā, bet arī valstu narkomānijas apkarošanas stratēģijās, ko mūsu dalībvalstis ir pieņēmušas stiprākā un vienotākā kopbalsī par šo jautājumu Eiropā un EMCDDA, tā kā mēs tiecamies no savas puses palīdzēt atvieglot uz informāciju balstītas politikas veidošanu, sniedzot neietekmētu un zinātniski uzticamu pieejamās informācijas analīzi par narkotiku jautājumu Eiropā.
  RozdziaÅ‚ 2: PrzeglÄ…d ...  
W planie działania na lata 2005–2008 wzywa się państwa członkowskie do „zwiększenia dostępu do programów rehabilitacji i integracji społecznej oraz do rozszerzenia ich zakresu”. I chociaż działania społeczne nadal stanowią słabiej ugruntowany niż leczenie sposób przeciwdziałania problemowemu zażywaniu narkotyków, specjaliści uznają działania interwencyjne łączące terapię oraz działania zdrowotne i społeczne za najlepszą metodę rehabilitacji osób zażywających narkotyki.
The 2005–08 action plan calls on Member States to ‘improve access to and coverage of rehabilitation and social reintegration programmes’. Although social measures are still a less well-established response to problem drug use than treatment, interventions combining treatment, health and social actions are recognised by professionals as the best response to achieve drug user rehabilitation.
Le plan d'action pour la période 2005-2008 invite les États membres à «améliorer l'accès aux programmes de rééducation et de réinsertion sociale et à en élargir la portée». Bien que les mesures sociales soient encore une réponse moins répandue à l'usage problématique de drogue, les interventions combinant traitement et mesures sanitaires et sociales sont reconnues par les professionnels comme la meilleure réponse pour parvenir à rééduquer l'usager de drogue.
Im Drogenaktionsplan 2005-2008 werden die Mitgliedstaaten zur „Verbesserung des Zugangs zu Programmen zur Rehabilitation und gesellschaftlichen Wiedereingliederung sowie [zur] Verbesserung ihrer Reichweite“ aufgefordert. Zwar sind soziale Maßnahmen im Zusammenhang mit dem problematischen Drogenkonsum noch immer weniger verbreitet als Therapien, jedoch werden Konzepte, die therapeutische, gesundheitsbezogene und soziale Elemente kombinieren, von Fachleuten als optimale Strategie anerkannt, um eine Rehabilitation der Drogenkonsumenten zu erreichen.
El Plan de Acción 2005-2008 insta a los Estados miembros a la «mejora del acceso a los programas de rehabilitación y reinserción social y de la cobertura de los mismos». A pesar de que las medidas sociales aún son una respuesta al consumo problemático de drogas que no está tan extendida como el tratamiento, las intervenciones que combinan elementos sociales, terapéuticos y relativos a la salud son reconocidas por los profesionales como la mejor respuesta para lograr la rehabilitación de los consumidores de droga.
Il piano d’azione per il periodo 2005-2008 chiede agli Stati membri di “migliorare l’accesso ai programmi di recupero e reintegrazione sociale e la loro copertura”. Benché le misure sociali rappresentino ancora una risposta meno consolidata al fenomeno della tossicodipendenza rispetto al trattamento, gli interventi che combinano trattamento e azioni sanitarie e sociali sono riconosciuti dagli operatori del settore come la migliore strategia per conseguire l’obiettivo del recupero dei tossicodipendenti.
O plano de acção para 2005–2008 exorta os Estados-Membros a “melhorar o acesso e alargar o raio de acção dos programas de reabilitação e de reintegração social”. Apesar de as medidas sociais ainda serem uma resposta menos consolidada ao consumo problemático de drogas do que o tratamento, os profissionais reconhecem que as intervenções que combinam o tratamento com as acções sanitárias e sociais são a melhor forma de reabilitar os consumidores de droga.
Το σχέδιο δράσης για την περίοδο 2005-08 καλεί τα κράτη μέλη να βελτιώσουν την πρόσβαση και την κάλυψη των προγραμμάτων αποκατάστασης και κοινωνικής επανένταξης. Παρόλο που τα κοινωνικά μέτρα εξακολουθούν να αποτελούν λιγότερο καθιερωμένη μέθοδο αντιμετώπισης της προβληματικής χρήσης ναρκωτικών από την προσέγγιση της θεραπείας, οι παρεμβάσεις που συνδυάζουν τη θεραπεία με δράσεις για την υγεία και δράσεις κοινωνικού χαρακτήρα αναγνωρίζονται από τους επαγγελματίες του χώρου ως ο καλύτερος τρόπος για την επίτευξη της επανένταξης των χρηστών ναρκωτικών.
In het actieplan (2005-2008) worden de lidstaten opgeroepen “toegang en bereik van rehabilitatie- en socialeherintegratieprogramma’s te verbeteren”. Hoewel maatregelen op sociaal vlak nog steeds minder gangbaar zijn dan behandelingen als het gaat om de aanpak van problematisch drugsgebruik, worden interventies waarbij maatregelen op het gebied van behandeling, gezondheid en sociale situatie worden gecombineerd door beroepsbeoefenaren aangemerkt als de beste aanpak voor de reïntegratie van drugsgebruikers.
Protidrogový akční plán na období 2005–2008 vyzývá členské státy k tomu, aby „zlepšily přístup k rehabilitačním programům a programům pro opětovné začlenění do společnosti a zlepšily jejich rozsah“. Ačkoli sociální opatření nadále zůstávají méně zavedenou odezvou na problémové užívání drog než léčba, zásahy kombinující léčbu, zdravotní a sociální opatření uznávají odborníci jako nejlepší cestu k dosažení rehabilitace uživatelů drog.
I henhold til handlingsplanen for 2005–2008 skal medlemsstaterne sørge for en "forbedring af adgangen til og dækningen af programmer for revalidering og resocialisering". Selv om sociale foranstaltninger stadig anvendes sjældnere som løsning på et stofbrugsproblem end behandling, er tiltag, som kombinerer behandling og sundhedsmæssige og sociale foranstaltninger, af fagfolk anerkendt som den bedste metode til revalidering af stofbrugere.
Tegevuskava aastateks 2005–2008 kutsub liikmesriike üles parandama taastusabi ja ühiskonda taasintegreerimise programmide hõlmavust ja kättesaadavust. Kuigi sotsiaalsed meetmed on narkoprobleemide lahendamisel ikka veel vähem levinud kui ravi, on asjatundjad tunnistanud, et uimastitarvitajate taastusabis on kõige tõhusamad niisugused meetodid, kus ühendatakse ravi, tervislik ja sotsiaalne tegevus.
Toimintasuunnitelmassa vuosiksi 2005–2008 kehotetaan jäsenvaltioita ”parantamaan mahdollisuuksia osallistua kuntoutusohjelmiin ja yhteiskuntaan sopeutumista koskeviin ohjelmiin ja laajentamaan niitä”. Vaikka sosiaaliset toimenpiteet eivät vieläkään ole yhtä vakiintuneita huumeiden ongelmakäytön ehkäisymuotoja kuin varsinainen hoito, alan ammattilaiset pitävät hoidon, terveydenhuollon ja sosiaalisten toimien yhdistelmää parhaana keinona huumeidenkäyttäjien kuntouttamiseksi.
A 2005–08-ra szóló cselekvési terv felszólítja a tagállamokat, hogy „javítsák a rehabilitációs és a társadalmi visszailleszkedést szolgáló programok hozzáférhetőségét és lefedettségét”. Bár a szociális intézkedések a kezelésnél továbbra is kevésbé bejáratott megoldást kínálnak a problémás kábítószer-használatra, a szakemberek az egészségügyi és szociális intézkedéseket a kábítószer-használók rehabilitációjának eléréséhez adható legjobb válaszként ismerik el.
Handlingsplanen for 2005-08 oppfordrer alle medlemsstatene til å “forbedre tilgangen til og dekningen av rehabiliteringsprogrammer og programmer for sosial reintegrasjon”. Selv om sosiale tiltak ikke er en like veletablert respons mot problembruk som behandling, anser fagfolk en kombinasjon av behandling og helsemessige og sosiale tiltak å være den beste løsningen for rehabilitering av narkotikabrukere.
Planul de acţiune pe 2005-2008 cere, din partea statelor membre, „îmbunătăţirea accesului şi extinderea ariei de aplicare a programelor de reabilitare şi de reintegrare socială”. Deşi măsurile sociale reprezintă încă o reacţie mai puţin răspândită la problema consumului de droguri decât tratamentul, intervenţiile care combină tratamentul cu acţiuni sociale şi de protejare a sănătăţii sunt recunoscute de specialişti drept cea mai bună reacţie destinată să realizeze reabilitarea consumatorilor de droguri.
Akčný plán na roky 2005 – 2008 požaduje od členských štátov, aby „zlepšili prístup a pokrytie programami rehabilitácie a sociálnej reintegrácie“. Hoci sociálne opatrenia sú ešte stále menej zavedenou reakciou na problém užívania drog ako liečenie, zásahy, ktoré kombinujú liečenie, zdravotné a sociálne opatrenia, sú uznávané odborníkmi ako najlepšia reakcia na dosiahnutie rehabilitácie užívateľov drog.
Akcijski načrt 2005–2008 od držav članic zahteva, da "izboljšajo dostopnost in povečajo število vključenih v programe rehabilitacije in socialne reintegracije". Kljub temu da so socialni ukrepi še vedno manj uveljavljeni odziv na problematično uživanje drog kot zdravljenje, strokovnjaki priznavajo, da so intervencije, ki združujejo zdravljenje ter zdravstvene in socialne ukrepe, najboljši način za rehabilitacijo uživalcev drog.
I handlingsplanen 2005–2008 uppmanas medlemsstaterna att ”förbättra tillträde till och spridning av program för rehabilitering och återintegrering i samhället”. Även om sociala insatser fortfarande är en mindre väletablerad åtgärd för att komma till rätta med problemmissbruk än vad behandling är, erkänner personer som arbetar med missbrukare att åtgärder som kombinerar behandling, hälsovård och sociala åtgärder är den bästa lösningen för att lyckas med rehabilitering av missbrukare.
2005-08 eylem planı, Üye Devletler’den ‘rehabilitasyon ve sosyal yeniden entegrasyon programlarının kapsamını ve bunlara erişimi artırmayı’ talep etmektedir. Her ne kadar sosyal tedbirler uyuşturucu kullanımı sorununa karşı hala tedaviden daha az benimsenen bir tepki oluştursa da, tedavi, sağlık ve sosyal eylemleri birleştiren müdahaleler uzmanlarca uyuşturucu kullanıcısının rehabilitasyonunu gerçekleştirmek için en iyi tepki addedilmektedir.
ES 2005. – 2008. gada rīcības plāns aicina dalībvalstis ,,uzlabot rehabilitācijas un sociālās reintegrācijas programmu pieejamību un pārklājumu”. Lai gan problemātiskas narkotiku lietošanas gadījumos sociālos pasākumus joprojām piemēro retāk nekā ārstēšanas pasākumus, profesionāļi ir atzinuši, ka iejaukšanās, kas apvieno ārstēšanas, veselības aizsardzības un sociālos pasākumus, ir labākais risinājums narkotiku lietotāju rehabilitācijas panākšanai.
  RozdziaÅ‚ 2: PrzeglÄ…d ...  
strategia antynarkotykowa UE 2005–2012 i pierwszy ujęty w niej plan działania 2005–2008, stanowiące ramy dla polityki krajowej i zawierające szczegółowe zalecenia do podjęcia w państwach członkowskich działań, których celem jest zapobieganie zażywaniu narkotyków oraz zwiększenie zasięgu i jakości leczenia oraz usług związanych z ograniczaniem szkód zdrowotnych,
The EU drugs strategy 2005–12 and its first action plan 2005–08, which present a framework for national policies as well as detailed recommendations for actions in the Member States aiming at the prevention of drug use and at increasing the coverage and quality of treatment and harm reduction services;
d'une part, la stratégie antidrogue de l'UE 2005-2012 et son premier plan d'action 2005-2008, qui créent un cadre pour les politiques nationales et contiennent des recommandations détaillées concernant les actions à mener dans les États membres en matière de prévention de la toxicomanie et d’accroissement de la couverture et de la qualité des services de traitement et de réduction des risques;
die EU-Drogenstrategie 2005-2012 und ihr erster Aktionsplan 2005-2008, die den Rahmen für die einzelstaatlichen politischen Strategien darstellen und ausführliche Empfehlungen für Maßnahmen der Mitgliedstaaten zur Drogenprävention und zur Verbesserung der Reichweite und Qualität von Diensten zur Behandlung und Schadensminimierung beinhalten;
La Estrategia de la UE en materia de drogas (2005-2012) y su primer Plan de Acción 2005-2008, que presentan un marco para las políticas nacionales, así como recomendaciones detalladas para emprender medidas en los Estados miembros con el fin de prevenir el consumo de droga e incrementar la cobertura y la calidad del tratamiento y de los servicios de reducción de daños.
la strategia dell’UE in materia di stupefacenti per il 2005–2012 e il suo primo piano d’azione per il periodo 2005–2008, che forniscono un quadro per le politiche nazionali nonché raccomandazioni dettagliate per le azioni da intraprendere negli Stati membri allo scopo di prevenire il consumo di droga e di estendere il raggio dei servizi terapeutici e di riduzione del danno e di elevarne la qualità;
A estratégia da UE de luta contra a droga 2005–2012 e o seu primeiro plano de acção para 2005–2008, que enquadram as políticas nacionais e apresentam recomendações circunstanciadas sobre as acções a realizar nos Estados-Membros com vista à prevenção do consumo de droga e ao aumento da cobertura e da qualidade dos serviços de tratamento e redução dos danos;
τη στρατηγική της ΕΕ για τα ναρκωτικά (2005–12) και το πρώτο σχέδιο δράσης της (2005–08), όπου παρατίθεται το πλαίσιο για τις εθνικές πολιτικές καθώς και αναλυτικές συστάσεις για την ανάληψη δράσεων στα κράτη μέλη με στόχο την πρόληψη της χρήσης ναρκωτικών και την αύξηση της κάλυψης και της ποιότητας της θεραπείας και των υπηρεσιών μείωσης των επιβλαβών συνεπειών·
De EU-drugsstrategie 2005-2012 met het bijbehorende eerste actieplan 2005-2008, die samen een kader bieden voor nationale beleidsmaatregelen en tevens uitgebreide aanbevelingen bevatten voor acties in de lidstaten gericht op preventie van drugsgebruik en op uitbreiding van het bereik en de kwaliteit van diensten voor behandeling en schadebeperking;
Protidrogovou strategií EU na období 2005–2012 a jejím prvním akčním plánem na období 2005–2008, které stanovují rámec pro národní protidrogové politiky a zároveň podrobná doporučení pro aktivity v členských státech zaměřené na prevenci užívání drog a zvýšení pokrytí a kvality léčby a služeb minimalizace poškození uživatelů drog;
EU's narkotikastrategi for 2005–2012 og EU's første handlingsplan for 2005–2008, som udgør en ramme for nationale politikker og detaljerede anbefalinger til foranstaltninger i medlemsstaterne, der tager sigte på at forebygge stofbrug og øge behandlings- og skadesreduktionstilbuddenes dækning og kvalitet
ELi narkostrateegia 2005–2012 ning selle esimene tegevuskava aastateks 2005–2008, mis loob raamistiku riikide poliitikale ning sisaldab ka üksikasjalikke soovitusi liikmesriikides läbiviidavaks tegevuseks, mille eesmärk on narkootiliste ainete tarvitamise ennetamine, samuti üha enam kahju vähendamine ning ravi kättesaadavus ja kvaliteet;
EU:n huumestrategia vuosiksi 2005–2012 ja ensimmäinen toimintasuunnitelma vuosiksi 2005–2008, näissä asiakirjoissa määritetään kansallisen politiikan puitteet ja esitetään yksityiskohtaisia suosituksia jäsenvaltioissa toteutettavista toimista, joilla pyritään ehkäisemään huumeidenkäyttöä ja parantamaan hoitopalvelujen ja haittojen vähentämiseen tähtäävien palvelujen saatavuutta ja laatua;
Az EU 2005–12-re szóló kábítószer-stratégiája és 2005–08-as első cselekvési terve, amelyek bemutatják a nemzeti politikák keretét, valamint a tagállamokban a kábítószer-használat megelőzése és a kezelési, illetve ártalomcsökkentési szolgáltatások lefedettségének és minőségének javítása céljából meghozandó intézkedésekre vonatkozó részletes ajánlásokat;
EUs narkotikastrategi 2005-12 og den første handlingsplanen 2005-08, som fastsetter rammene for nasjonale retningslinjer og detaljerte anbefalinger for medlemsstatenes tiltak med sikte på forebygging av narkotikabruk og utvidet dekning av og økt kvalitet på behandlings- og skadereduksjonstjenestene,
Strategia UE privind drogurile 2005–2012 şi primul său plan de acţiune 2005–2008, care prezintă un cadru pentru politicile naţionale, precum şi recomandări detaliate pentru acţiunile din statele membre, destinate să combată utilizarea drogurilor şi să extindă sfera şi calitatea serviciilor de tratament şi reducere a efectelor nocive;
Protidrogová stratégia EÚ na roky 2005 – 2012 a jej prvý akčný plán na roky 2005 – 2008, ktorý predstavuje rámec pre národné politiky, ako aj podrobné odporúčania pre opatrenia v členských štátoch zamerané na prevenciu užívania drog a na zvyšovanie pokrytia a kvality služieb liečenia a znižovania škôd spôsobených užívaním drog;
Strategija EU na področju drog 2005–2012 in njen prvi akcijski načrt 2005–2008, ki predstavlja okvir za nacionalne politike in podrobna priporočila za ukrepe v državah članicah, katerih cilj je preprečevanje uživanja drog ter povečanje obsega in kakovosti storitev zdravljenja in zmanjševanja škode.
EU:s narkotikastrategi 2005–2012 och dess första handlingsplan 2005–2008, som ger en ram för nationell politik och detaljerade rekommendationer för åtgärder i medlemsstaterna som syftar till att förhindra narkotikaanvändning och förbättra tillgång och kvalitet på missbruksbehandling och tjänster för att minska narkotikans skadeverkningar.
Uyuşturucu kullanımının önlenmesi ile tedavi ve hasar azaltma servislerinin kapsamı ile kalitesinin artırılmasını amaçlayan ulusal politikalar için bir çerçevenin yanı sıra Üye Devletler’deki eylemler için ayrıntılı tavsiyeler sunan 2005-12 AB uyuşturucu stratejisi ile 2005-08 ilk eylem planı;
ES 2005. – 2012. gada narkotiku stratēģiju un tās pirmo, 2005. – 2008. gada rīcības plānu, kas veido valstu politikas pamatu un sniedz detalizētus ieteikumus par pasākumiem, ko dalībvalstīm vajadzētu veikt, lai novērstu narkotiku lietošanu un paplašinātu ārstniecības un kaitējuma mazināšanas pakalpojumu pārklājumu un kvalitāti;
  RozdziaÅ‚ 7: Choroby za...  
Dla części osób zażywających narkotyki dożylnie zakup strzykawek w aptece może stanowić podstawowe źródło kontaktu ze służbą zdrowia, który można niewątpliwie wykorzystać do zapewnienia innych usług pomocy.
The purchase of syringes through pharmacies may be a major source of contact with the health service for some injectors, and the potential to exploit this contact point as a conduit to other services clearly exists. Work to motivate and support pharmacists to develop the services they offer to drug users could form an important part of extending the role of pharmacies, but to date only France, Portugal and the United Kingdom appear to be making significant investments in this direction.
L’achat de seringues en officine peut constituer une source importante de contact avec le service sanitaire pour certains usagers de drogue par voie intraveineuse et il existe clairement une possibilité d’exploiter ce point de contact pour mener à d’autres services. Le travail de motivation et de soutien des pharmaciens à développer les services qu’ils offrent aux usagers de drogue pourrait être un volet important de l’extension du rôle des pharmacies mais, à ce jour, seuls la France, le Portugal et le Royaume-Uni semblent investir véritablement dans ce sens.
Der Erwerb von Spritzen in Apotheken könnte für einige injizierende Drogenkonsumenten eine gute Chance bieten, mit dem Gesundheitswesen in Berührung zu kommen, und es besteht eindeutig die Möglichkeit, diese Kontaktstellen als Anlaufpunkte für die Vermittlung in andere Betreuungsdienste zu nutzen. Die Motivation und Unterstützung der Apotheker bei der Erweiterung ihrer Leistungen auf Drogenkonsumenten könnten einen wichtigen Beitrag zur Ausweitung der Rolle der Apotheken leisten, jedoch werden offenbar nur in Frankreich, Portugal und im Vereinigten Königreich entsprechende Anstrengungen unternommen.
Para algunos consumidores por vía parenteral la adquisición de jeringuillas en las farmacias podría representar una importante oportunidad de contacto con el sistema sanitario que, a su vez, podría conducirlos a otros servicios de asistencia. Para desarrollar los servicios que las farmacias ofrecen a los consumidores de drogas se podrían llevar a cabo tareas a fin de motivar y apoyar a los farmacéuticos. Esta estrategia podría tener un peso sustancial a la hora de ampliar el papel de las farmacias, pero hasta la fecha sólo Francia, Portugal y el Reino Unido parecen estar realizando esfuerzos sustanciales en esta dirección.
L’acquisto di siringhe nelle farmacie può essere per alcuni consumatori di stupefacenti per via parenterale un’importante fonte di contatto con i servizi sanitari, per cui esistono chiaramente le potenzialità di sfruttare questo punto di contatto come canale verso altri tipi di servizio. Le iniziative volte a motivare e assistere i farmacisti nell’organizzazione dei servizi offerti ai tossicodipendenti possono rappresentare un elemento indispensabile per potenziare il ruolo delle farmacie. Ciò nonostante, finora soltanto Francia, Portogallo e Regno Unito sembrano intenzionati a investire risorse ingenti in questa direzione.
Para alguns consumidores de droga injectada, a compra de seringas nas farmácias pode ser uma importante fonte de contacto com os serviços de saúde, existindo claras possibilidades de explorar este ponto de contacto como um canal para outros serviços. O trabalho de motivação e apoio aos farmacêuticos, para desenvolverem os serviços que prestam aos consumidores de droga, poderá ser importante para alargar o papel das farmácias, mas até à data só a França, Portugal e o Reino Unido parecem estar a investir significativamente neste sentido.
Η αγορά συρίγγων μέσω φαρμακείων μπορεί να αποτελέσει σημαντικό δίαυλο επαφής με τις υπηρεσίες υγείας για ορισμένους ΧΕΝ, και υπάρχει σαφώς δυνατότητα αξιοποίησης αυτού του σημείου επαφής για την καθοδήγησή τους προς άλλες υπηρεσίες. Οι προσπάθειες για την παροχή κινήτρων και υποστήριξης στους φαρμακοποιούς ώστε να αυξήσουν τις υπηρεσίες που παρέχουν σε χρήστες ναρκωτικών θα μπορούσαν να επιτελέσουν σημαντικό ρόλο στη διεύρυνση του ρόλου των φαρμακείων, αλλά έως σήμερα μόνον η Γαλλία, η Πορτογαλία και το Ηνωμένο Βασίλειο φαίνεται να κάνουν σημαντικές επενδύσεις προς την κατεύθυνση αυτή.
De aankoop van spuiten in apotheken kan voor sommige drugsspuiters een belangrijke bron van contact zijn met de gezondheidsdiensten, en het potentieel om dit contactpunt aan te grijpen als ingang tot andere diensten is duidelijk aanwezig. Het motiveren en stimuleren van apothekers om hun dienstverlening aan drugsgebruikers te ontwikkelen zou een belangrijk onderdeel kunnen vormen van uitbreiding van de rol van apotheken, maar tot op heden lijken alleen Frankrijk, Portugal en het Verenigd Koninkrijk investeringen van enig gewicht in deze richting te doen.
Pro některé injekční uživatele drog může být nákup stříkaček v lékárnách hlavním zdrojem kontaktu se zdravotnickými službami, což skýtá možnost využít toto kontaktní místo pro další služby. V rámci rozšiřování úlohy lékáren je důležitá motivace a podpora lékárníků při rozvoji služeb nabízených uživatelům drog, ovšem v současné době provádí výraznější investice v této oblasti pouze Francie, Portugalsko a Spojené království.
Køb af sprøjter på apoteker kan for nogle intravenøse stofbrugere være en vigtig kilde til kontakt til sundhedstjenesten, og der er klart mulighed for, at dette kontaktsted kan udnyttes som kanal til andre tjenester. En indsats for at motivere apotekerne til og støtte dem i at udvikle deres tilbud til stofbrugere kunne være vigtig med hensyn til at udvide apotekernes rolle, men hidtil er det tilsyneladende kun Frankrig, Portugal og Det Forenede Kongerige, der har foretaget investeringer af betydning i denne retning.
Apteegist süstalde ostmine võib mõne uimastisüstija jaoks olla peamine kokkupuude tervishoiuteenustega ning võimalus, et see kokkupuude viib muude teenuste kasutamiseni, on selgelt olemas. Apteekrite motiveerimine ja toetamine uimastitarbijatele pakutavate teenuste väljaarendamisel võiks apteekide rolli laiendamise mõttes väga oluline olla, kuid praegu tehakse suuremaid sellesuunalisi investeeringuid vaid Prantsusmaal, Portugalis ja Ühendkuningriigis.
Ruiskujen ostaminen apteekeista saattaa olla joillekin injektiokäyttäjille tärkein väylä yhteydenpitoon terveydenhuoltopalvelujen kanssa, ja sitä voitaisiin hyödyntää muiden palvelujen tarjoamisessa. Apteekkien roolia voitaisiin kasvattaa kannustamalla apteekkareita kehittämään huumeidenkäyttäjille tarjottavia palveluja ja tukemalla heitä siinä, mutta tänä päivänä ainoastaan Ranska, Portugali ja Yhdistynyt kuningaskunta näyttävät tekevän merkittäviä investointeja siihen suuntaan.
A gyógyszertárakon keresztül történő fecskendővásárlás néhány injekciós kábítószer-használó számára fontos lehetőséget jelenthetne az egészségügyi szolgálatokkal való kapcsolatfelvételre, és ezt a kapcsolódási pontot egyértelműen ki lehetne használni arra, hogy utat mutassanak a többi szolgáltatás felé. A gyógyszertárak szerepének kiterjesztéséhez érdemben az is hozzájárulhatna, ha a patikusokat motiválnák és támogatnák a kábítószer-használóknak nyújtott szolgáltatások fejlesztésében, de úgy tűnik, hogy eddig csak Franciaország, Portugália és az Egyesült Királyság fordított jelentősebb beruházásokat erre a célra.
Kjøp av sprøyter på apotek kan for enkelte sprøytebrukere utgjøre en viktig kilde til kontakt med helsevesenet, og det eksisterer klart en mulighet for å bruke dette kontaktpunktet som en kanal til andre tjenester. Arbeidet med å motivere og støtte apotekene i utbyggingen av tjenestene de tilbyr narkotikabrukere, kan være et viktig ledd i utvidelsen av apotekenes rolle, men til nå er det bare Frankrike, Portugal og Storbritannia som synes å investere i en slik ordning.
Achiziţionarea seringilor din farmacii poate reprezenta o sursă importantă de stabilire a contactului cu serviciul de sănătate pentru anumiţi consumatori de droguri injectabile, iar potenţialul exploatării acestui punct de contact în sensul direcţionării către alte servicii există în mod evident. Misiunea de motivare şi sprijinire a farmaciştilor în dezvoltarea serviciilor pe care le oferă consumatorilor de droguri ar putea contribui la extinderea rolului farmaciştilor, dar până în prezent numai Franţa, Portugalia şi Regatul Unit fac investiţii semnificative în această direcţie.
Nákup injekčných striekačiek cez lekárne môže byť hlavným zdrojom kontaktu so zdravotnou službou pre niektorých injekčných užívateľov drog a potenciál na využitie tohto kontaktného miesta ako cesty k iným službám, ktoré nepochybne existuje. Práca na motivovaní a podpore lekárnikov, aby rozvíjali služby, ktoré ponúkajú užívateľom drog, tvorí dôležitú súčasť rozširujúcej sa úlohy lekární, ale zdá sa, že k dnešnému dňu iba Francúzsko, Portugalsko a Spojené kráľovstvo významne investovali v tomto smere.
Kupovanje igel v lekarnah bi lahko bil glavni vir stika z zdravstvenimi storitvami za nekatere injicirajoče uživalce drog, obstaja pa tudi jasna možnost uporabe te kontaktne točke za pot do drugih storitev. Delo na področju motiviranja in podpiranja lekarnarjev, da bi razvili storitve, ki jih ponujajo uživalcem drog, bi lahko pomembno prispevalo k razširitvi vloge lekarn, vendar zaenkrat kaže, da samo Francija, Portugalska in Združeno kraljestvo znatno napredujejo v tej smeri.
För vissa injektionsmissbrukare kan köp av sprutor i apotek vara en viktig inkörsport till kontakt med hälsovården och det finns uppenbarligen möjligheter att utnyttja denna kontaktpunkt som en väg till andra tjänster. Insatser för att motivera och stödja apotekare att utveckla de tjänster de erbjuder till missbrukare kan vara viktiga när det gäller att utöka apotekens roll. Hittills är det dock endast Frankrike, Portugal och Storbritannien som tycks göra mer betydande satsningar i denna riktning.
Şırıngaların eczanelerden satın alınması bazı enjekte edenler için sağlık servisiyle önemli bir iletişim kaynağı teşkil edebilir ve bu iletişim noktasını başka servislere ulaşma kanalı olarak kullanma potansiyeli açıkca mevcuttur. Eczacıları uyuşturucu kullanıcılarına sundukları hizmetleri geliştirmelerinde destekleyecek ve motive edecek çalışmalar eczanelerin rollerinin artırılmasında önemli bir pay sahibi olabilir ama bugüne kadar sadece Fransa, Portekiz ve Birleşik Krallık'ın bu yönde dikkate değer bir yatırım yapmakta olduğu görülmektedir.
Šļirču iegāde aptiekās dažiem injicētājiem var būt galvenais kontaktēšanās veids ar veselības aprūpes dienestiem, un nav noliedzams, ka šie kontaktpunkti potenciāli paver ceļu uz citiem dienestiem. Nolūkā paplašināt aptieku lomu svarīga nozīme ir aptiekāru motivācijai un atbalstam, lai viņi būtu ieinteresēti piedāvāt narkotiku lietotājiem domātus pakalpojumus, bet izskatās, ka līdz šim ievērojamus līdzekļus šajā virzienā iegulda tikai Francija, Portugāle un Apvienotā Karaliste.
  RozdziaÅ‚ 2: PrzeglÄ…d ...  
Informacji na temat integracji społecznej (37) jest w Europie niewiele, przede wszystkim ze względu na przeszkody w zbieraniu ilościowych danych z tej dziedziny. Z tego względu większość informacji zamieszczonych poniżej opiera się na ocenie jakościowej, dotyczącej głównie polityki, wdrażania strategii i zapewniania jakości w państwach członkowskich (38).
Data on social reintegration (37) are scarce in Europe, mostly because of the obstacles to collecting quantitative information in this field. Hence, most of the information related below is based on a qualitative assessment focusing on policy, implementations and quality assurance within the Member States (38).
Les données sur la réinsertion sociale (37) sont rares en Europe, essentiellement en raison des obstacles à la collecte d'informations quantitatives dans ce domaine. La plupart des informations mentionnées ci-dessous reposent donc sur une évaluation qualitative axée sur la politique, sur les mesures de mise en œuvre et sur l'assurance de qualité dans les États membres (38).
In Europa liegen nur wenige Daten zur sozialen Reintegration (37) vor, was vor allem auf die bestehenden Hindernisse für die Erhebung quantitativer Daten in diesem Bereich zurückzuführen ist. Daher basieren die unten genannten Informationen im Wesentlichen auf einer qualitativen Bewertung, deren Schwerpunkt auf politischen Strategien, ihrer Umsetzung und der Qualitätssicherung in den Mitgliedstaaten lag (38).
En Europa escasean los datos sobre la reinserción social (37), principalmente debido a los obstáculos para recopilar información cuantitativa en este campo. De ahí que la mayor parte de la información facilitada más abajo se base en una evaluación cualitativa que gira en torno a las políticas, su aplicación y el aseguramiento de la calidad dentro de los Estados miembros (38).
In Europa i dati sul reinserimento sociale (37) sono scarsi, soprattutto a causa degli ostacoli incontrati nella raccolta di informazioni di tipo quantitativo al riguardo. Ne consegue che il grosso delle informazioni riportate di seguito si fonda su una valutazione qualitativa incentrata su principi politici, realizzazioni concrete e assicurazione della qualità negli Stati membri (38).
Os dados relativos à reintegração social (37) são escassos na Europa, sobretudo devido aos obstáculos que se colocam à recolha informação quantitativa neste domínio. Em consequência, a maior parte das informações seguintes baseia-se numa avaliação qualitativa centrada na política, nas medidas aplicadas e na garantia de qualidade nos Estados-Membros (38).
Τα στοιχεία για την κοινωνική επανένταξη (37) είναι λιγοστά στην Ευρώπη, κυρίως λόγω των εμποδίων στη συλλογή ποσοτικών πληροφοριών στον τομέα αυτό. Ως εκ τούτου, οι περισσότερες από τις πληροφορίες που παρατίθενται κατωτέρω βασίζονται σε ποιοτική αξιολόγηση που επικεντρώθηκε στις πολιτικές, την εφαρμογή τους και τη διασφάλιση ποιότητας στα κράτη μέλη (38).
Over sociale reïntegratie (37) zijn maar weinig gegevens beschikbaar in Europa; belangrijkste reden daarvoor is dat er nogal wat belemmeringen bestaan voor het verzamelen van kwantitatieve informatie op dit terrein. De meeste informatie hieronder is dan ook gebaseerd op een kwalitatieve beoordeling die gericht was op beleid, tenuitvoerlegging en kwaliteitswaarborging in de lidstaten (38).
Údaje o opětovném začlenění do společnosti (37) jsou v Evropě vzácné, většinou z důvodu překážek shromaždování kvantitativních informací z této oblasti. Většina informací uváděných níže proto vychází z kvalitativního posouzení zaměřeného na politiku, její provádění a zajišťování kvality v členských státech (38).
Der foreligger kun meget begrænsede data om social reintegration (37) i Europa, hovedsagelig på grund af hindringerne for at indsamle kvantitative oplysninger på dette område. Hovedparten af de oplysninger, der refereres til nedenfor, er derfor baseret på en kvalitativ vurdering, der fokuserer på politik, gennemførelse og kvalitetskontrol i medlemsstaterne (38).
Ühiskonda taasintegreerimise(37) kohta on Euroopas andmeid napilt, peamiselt sellepärast, et arvandmete kogumine selles valdkonnas on takistatud. Seega põhineb suurem osa allpool järgnevast teabest kvalitatiivsetel hinnangutel, milles on keskendutud liikmesriikide poliitikale, meetmete rakendamisele ja nende kinnitusele kvaliteedi kohta.(38)
Euroopassa sosiaalista kuntoutusta koskevia tietoja (37) on saatavilla vain niukasti. Pääasiassa tämä johtuu siitä, ettei tällä alalla juuri voida kerätä määrällistä tietoa. Suurin osa jäljempänä esitetyistä tiedoista perustuukin laadullisiin arvioihin jäsenvaltioiden politiikasta, aikaansaannoksista ja laadunvarmistuksesta (38).
A társadalmi visszailleszkedésről37 kevés adat áll rendelkezésre Európában, leginkább az e területre vonatkozó mennyiségi információ összegyűjtésének akadályai miatt. Ezért az alábbiakban vázolt információk többnyire a tagállamokon belüli politikára, végrehajtásra és minőségbiztosításra összpontosító, minőségi értékelésen alapulnak38.
Det finnes lite data om sosial reintegrasjon i Europa (37). Dette skyldes hovedsakelig at det er vanskelig å innhente kvantitativ informasjon på området. Derfor er mesteparten av informasjonen basert på kvalitative vurderinger med fokus på retningslinjer, gjennomføring og kvalitetssikring i medlemsstatene (38).
Datele privind reintegrarea socială  (37) la nivel european nu sunt foarte consistente, mai ales din cauza obstacolelor în calea adunării de informaţii cantitative în acest domeniu. Prin urmare, majoritatea informaţiilor furnizate în continuare se bazează pe o evaluare calitativă concentrată pe politici, punere în aplicare şi asigurarea calităţii în statele membre (38).
Údaje o sociálnej reintegrácii (37) sú v Európe obmedzené, najmä kvôli prekážkam pri zhromažďovaní kvantitatívnych informácií v tejto oblasti. Takže väčšina informácií, ktoré sú uvedené nižšie, je založená na kvalitatívnom hodnotení, ktoré sa zameriava na politiku, realizáciu a zabezpečovanie kvality v rámci členských štátov (38).
Podatki o socialni reintegraciji (37) so v Evropi redki, predvsem zaradi ovir pri zbiranju kvantitativnih podatkov s tega področja. Zato večina spodaj navedenih informacij temelji na kakovostni oceni, usmerjeni v politiko, izvajanje in zagotavljanju kakovosti v državah članicah (38).
Uppgifter om återintegrering i samhället (37) är knapphändiga i Europa, vilket främst beror på svårigheter att samla in kvantitativ information på detta område. De flesta uppgifter som anges nedan baseras därför på en kvalitativ granskning som fokuserar på politik, genomförande och kvalitetssäkring i medlemsstaterna (38).
Özellikle bu alanda nicel bilgi toplamanın zorlukları yüzünden, sosyal yeniden entegrasyona ilişkin veriler (37) Avrupa’da nadirdir. Dolayısıyla aşağıda verilen bilgilerin pek çoğu, Üye Devletler içerisindeki politika, uygulamalar ve kalite güvencesine odaklanan nitel bir değerlendirmeye dayanmaktadır (38).
Informācija par sociālo reintegrāciju (37) Eiropā ir maz pieejama, galvenokārt tādēļ, ka kvantitatīvas informācijas apkopošana šajā jomā ir problemātiska. Tādēļ tālāk izklāstītās informācijas pamatā pārsvarā ir kvalitatīvs novērtējums, kurā galvenā uzmanība ir pievērsta dalībvalstu politikai, tās īstenošanai un kvalitātes nodrošināšanai (38).
  RozdziaÅ‚ 7: Choroby za...  
W kilku nowych państwach członkowskich i krajach kandydujących średni wiek ofiar jest stosunkowo niski (w Estonii, na Cyprze, na Łotwie, w Słowacji, Bułgarii i Rumunii), a ponadto odnotowano w nich wysoki odsetek przypadków przedawkowania wśród osób w wieku poniżej 25 lat, co może wskazywać na niższy wiek zażywających heroinę mieszkańców tych krajów.
In several new Member States and candidate countries the mean age at death is comparatively low (Estonia, Cyprus, Latvia, Slovakia, Bulgaria and Romania), and there is a high proportion of overdose cases younger than 25 years, which may signal a younger heroin-using population in these countries. The high mean age in the Czech Republic is related to the inclusion of many deaths due to psychoactive medicaments (Figure 12).
Dans plusieurs nouveaux États membres et dans les pays candidats, la moyenne d’âge lors du décès est comparativement basse (Estonie, Chypre, Lettonie, Slovaquie, Bulgarie et Roumanie) et l’on recense un nombre élevé de surdoses chez des jeunes de moins de 25 ans, ce qui peut refléter l’existence d’une population de consommateurs d’héroïne plus jeune dans ces pays. L’âge moyen élevé observé en République tchèque est dû à l’inclusion de nombreux décès liés à la consommation de médicaments psychoactifs (Figure 12).
In einigen neuen Mitgliedstaaten (Estland, Zypern, Lettland und Slowakei) sowie in den Kandidatenländern Bulgarien und Rumänien ist das Durchschnittsalter zum Todeszeitpunkt vergleichsweise niedrig. In diesen Ländern ist der Anteil der Opfer einer Überdosis im Alter von unter 25 Jahren hoch, was darauf schließen lässt, dass die Heroinkonsumenten in diesen Ländern im Durchschnitt jünger sind. Das hohe Durchschnittsalter in der Tschechischen Republik ist darauf zurückzuführen, dass hier zahlreiche Todesfälle infolge der Einnahme psychoaktiver Arzneimittel einbezogen werden (Abbildung 12).
En algunos de los nuevos Estados miembros (Estonia, Chipre, Letonia, Eslovaquia), así como en Bulgaria y Rumanía la edad media en el momento de la muerte es comparativamente baja, y se observa una elevada proporción de casos de sobredosis en menores de 25 años, factor que podría indicar la existencia de un segmento más joven de la población que consume heroína en estos países. La edad media elevada registrada en la República Checa se debe a la inclusión de numerosas muertes causadas por medicamentos psicotrópicos (gráfico 12).
Al confronto l’età media al momento del decesso è bassa in alcuni nuovi Stati membri e paesi candidati (Estonia, Cipro, Lettonia, Slovacchia, Bulgaria e Romania) ed esiste un’elevata percentuale di casi di overdose in soggetti di età inferiore ai 25 anni, un fatto questo che può essere indice di una popolazione di consumatori di eroina più giovane in questi paesi. L’età media elevata registrata nella Repubblica ceca si spiega con l’inserimento nelle statistiche di molti decessi derivanti dall'uso di farmaci psicoattivi (grafico 12).
Em vários dos novos Estados-Membros e dos países candidatos, a média de idades no momento da morte é relativamente baixa (Estónia, Chipre, Letónia, Eslováquia, Bulgária e Roménia), registando-se uma elevada percentagem de casos de overdose entre jovens com menos de 25 anos, o que poderá indicar que a população de consumidores de heroína é mais jovem nestes países. A elevada média de idades registada na República Checa está relacionada com a inclusão de muitas mortes causadas por medicamentos psicoactivos (Figura 12).
Σε αρκετά νέα κράτη μέλη και υποψήφιες χώρες ο μέσος όρος ηλικίας θανάτου είναι συγκριτικά χαμηλός (Εσθονία, Κύπρος, Λεττονία, Σλοβακία, Βουλγαρία και Ρουμανία) και υπάρχει υψηλό ποσοστό περιπτώσεων λήψης υπερβολικής δόσης σε άτομα ηλικίας κάτω των 25 ετών, γεγονός που ενδέχεται να σημαίνει την ύπαρξη ενός νεαρότερου πληθυσμού χρηστών ηρωίνης στις χώρες αυτές. Ο υψηλός μέσος όρος ηλικίας στην Τσεχική Δημοκρατία οφείλεται στη συμπερίληψη πολλών θανάτων που οφείλονται σε ψυχοδραστικά φάρμακα (Διάγραμμα 12).
In verschillende nieuwe lidstaten en kandidaat-lidstaten is de gemiddelde leeftijd bij overlijden relatief laag (Estland, Cyprus, Letland, Slowakije, Bulgarije en Roemenië) en hebben personen van onder de 25 jaar een groot aandeel in de overdosisgevallen. Dit kan erop wijzen dat de populatie van heroïnegebruikers in die landen gemiddeld jonger is. De hoge gemiddelde leeftijd in Tsjechië houdt verband met het feit dat veel sterfgevallen als gevolg van psychoactieve geneesmiddelen in de cijfers zijn opgenomen (Figuur 12).
V několika nových členských státech a kandidátských zemích je střední věk úmrtí relativně nízký (v Estonsku, na Kypr, Lotyšsku, Slovensku, Bulharsku a Rumunsku) a je v nich vysoký podíl obětí předávkování mladších 25 let, což může naznačovat, že v těchto zemích užívá heroin mladší populace. Vysoký střední věk v České republice souvisí se zahrnutím mnoha úmrtí způsobených psychoaktivními léky (obr. 12).
I en række nye medlemsstater er gennemsnitsalderen på dødstidspunktet forholdsvis lav (Estland, Cypern, Letland, Slovakiet, Bulgarien og Rumænien), og andelen af ofre for overdoser under 25 år er høj, hvilket kan være udtryk for yngre heroinbrugere i disse lande. Den høje gennemsnitsalder i Tjekkiet skyldes, at mange dødsfald forårsaget af psykoaktive medikamenter er omfattet (figur 12).
Paljudes uutes liikmesriikides on keskmine vanus surmajuhtumite puhul suhteliselt madal (Eestis, Küprosel, Lätis, Slovakkias, Bulgaarias ja Rumeenias) ning alla 25aastaste osakaal üleannustamise juhtumites on suur, mis võib tähendada, et nendes riikides on heroiinitarbijad nooremad kui 25. Kõrge keskmine vanus Tšehhi Vabariigis tuleneb paljude psühhoaktiivsetest ravimitest põhjustatud surmajuhtumite kaasaarvamisest (joonis 12).
Monissa uusissa jäsenvaltioissa sekä jäsenehdokasmaissa kuolleiden keski-ikä on melko alhainen (Virossa, Kyproksella, Latviassa, Slovakiassa, Bulgariassa ja Romaniassa) ja alle 25‑vuotiaiden osuus yliannostustapauksissa on korkea, mikä saattaa viitata siihen, että heroiinin käyttäjät ovat näissä maissa nuorempia kuin muualla. Tšekin korkea keski-ikä liittyy siihen, että lukuun on sisällytetty useita psykoaktiivisten lääkkeiden aiheuttamia kuolemia (kaavio 12).
A halálozáskor feljegyzett átlagéletkor sok új tagállamban és tagjelölt országban viszonylag alacsony (Észtország, Ciprus, Lettország, Szlovákia, Bulgária és Románia), és a túladagolásos esetek között nagy arányban fordulnak elő a 25 évesnél fiatalabbak, ami ezen országok fiatalabb heroinhasználó populációját tükrözheti. A Csehországból jelentett magas átlagéletkor annak tulajdonítható, hogy az összesítésbe sok pszichoaktív gyógyszer miatti halálesetet is belefoglaltak (Figure 12).
I flere av de nye medlemsstatene er ofrenes gjennomsnittsalder relativt lav (Estland, Kypros, Latvia, Slovakia, Bulgaria og Romania), og det er en høy andel overdosetilfeller under 25, noe som kan være et tegn på at heroinbrukerne i disse landene er yngre. Den høye gjennomsnittsalderen i Den tsjekkiske republikk skyldes at mange dødsfall relatert til psykoaktive medikamenter også er inkludert (figur 12).
În câteva noi state membre, vârsta medie la deces este relativ scăzută (Estonia, Cipru, Letonia, Slovacia, Bulgaria şi România), proporţia de victime ale supradozelor cu vârste sub 25 de ani fiind relativ mare, ceea ce poate sugera faptul că populaţia consumatoare de heroină din aceste ţări este mai tânără. Vârsta medie ridicată din Republica Cehă este legată de includerea multor decese provocate de medicamente psihoactive (Figura 12).
Vo viacerých nových členských štátoch a kandidátskych krajinách je priemerný vek pri úmrtí pomerne nízky (Estónsko, Cyprus, Lotyšsko, Slovensko, Bulharsko a Rumunsko) a existuje vysoký podiel prípadov predávkovania u osôb mladších ako 25 rokov, čo môže signalizovať mladšiu populáciu užívajúcu heroín v týchto krajinách. Vysoký priemerný vek v Českej republike súvisí so zahrnutím mnohých úmrtí kvôli psychoaktívnym liekom (obrázok 12).
V več novih državah članicah in državah kandidatkah je povprečna starost ob smrti sorazmerno nizka (Estonija, Ciper, Latvija, Slovaška, Bolgarija in Romunija) in imajo visok delež smrtnih primerov zaradi prevelikega odmerka med mlajšimi od 25 let, kar lahko kaže na mlajšo populacijo uživalcev heroina v teh državah. Povprečna starost v Češki republiki je visoka zato, ker so prišteti številni smrtni primeri zaradi uživanja psihoaktivnih zdravil (prikaz 12).
I flera av de nya medlemsstaterna och i kandidatländerna är medelåldern relativt låg (Estland, Cypern, Lettland, Slovakien, Bulgarien och Rumänien) och det finns en hög andel missbrukare under 25 år som dör av överdoser. Detta kan tyda på att populationen som missbrukar heroin är yngre i dessa länder. Den höga medelåldern i Tjeckien beror på att många dödsfall orsakade av psykoaktiva läkemedel innefattas i redovisningen (Figur 12).
Bazı yeni Üye Devletler’de ve aday ülkelerde ortalama ölüm yaşı nispeten düşük (Estonya, Kıbrıs, Letonya, Slovakya, Bulgaristan ve Romanya) ve 25 yaşın altındakiler arasında aşırı doz oranı yüksek olduğundan, bu durum söz konusu ülkelerde eroin kullanan kesimin daha genç olduğunun işareti olabilir. Çek Cumhuriyeti’nde ortalama yaşın yüksekliği, psikoaktif ilaçlardan kaynaklanan çok sayıda ölümün hesaba katılmasından kaynaklanmaktadır (Şekil 12).
Vairākās jaunajās dalībvalstīs mirušie vidēji ir samērā jauni (Igaunijā, Kiprā, Latvijā, Slovākijā, Bulgārijā un Rumānijā), un ir daudz pārdozēšanas upuru par 25 gadiem jaunāku narkotiku lietotāju vidū, liecinot, ka šajās valstīs heroīnu lieto gados jaunāki cilvēki. Lielais vidējais vecums Čehijā ir saistīts ar to, ka pie pārdozēšanas gadījumiem pieskaita arī daudzus gadījumus, kad nāves cēlonis ir psihoaktīvi medikamenti (12. attēls).
  Komentarz ‘“ problem na...  
Wiele krajów nie może dostarczyć danych z powodu trudności w ich uzyskaniu, a często są one niewiarygodne i niekompletne. Kraje, które nie miały danych o cenach z co najmniej dwóch kolejnych lat, zostały pominięte przy wyznaczaniu tendencji cenowych narkotyków: obliczenia dotyczące cen brązowej heroiny przeprowadzono na podstawie danych 9 krajów, amfetaminy — również 9 krajów, kokainy — 13 krajów, ekstazy — 13 krajów, marihuany — 13 krajów i żywicy konopnej — 14 krajów.
Many countries cannot supply these data, which are difficult to obtain and often unreliable and incomplete. Countries missing drug price information for two or more consecutive years are not included in the trend calculations for the drug: the trend for heroin brown is based on 9 countries, amphetamine on 9, cocaine on 13, ecstasy on 13, herbal cannabis on 13, and cannabis resin on 14.
Beaucoup de pays ne sont pas en mesure de fournir ces données, qui sont difficiles à obtenir et souvent peu fiables et incomplètes. Les pays ne disposant pas d’informations sur les prix des stupéfiants pour deux années consécutives ou plus ne sont pas compris dans les calculs de tendance pour les stupéfiants: la tendance est basée sur 9 pays pour l’héroïne brune, sur 9 pour les amphétamines, sur 13 pour la cocaïne, sur 13 pour l’ecstasy, sur 13 pour le cannabis (herbe) et sur 14 pour la résine de cannabis.
Viele Länder konnten diese Daten nicht liefern, weil sie schwer zu ermitteln und häufig unzuverlässig und unvollständig sind. Länder, bei denen Drogenpreisdaten für zwei oder mehr aufeinander folgende Jahre fehlen, wurden bei der Trendberechnung nicht berücksichtigt: Trendgrundlage bei Heroinbase sind 9 Länder, bei Amphetaminen 9, bei Kokain 13, bei Ecstasy 13, bei Cannabiskraut 13 und bei Cannabisharz 14.
Muchos países no pueden facilitar estos datos, que son difíciles de obtener, a menudo carecen de fiabilidad y no son completos. Los países que no han facilitado información sobre los precios de una droga durante dos o más años consecutivos no están incluidos en el cálculo de la tendencia de dicha droga: la tendencia correspondiente a la heroína se basa en información de 9 países, la de las anfetaminas de 9, la del éxtasis de 13, la de la hierba de cannabis de 13 y la de la resina de cannabis de 14.
Molti paesi non sono in grado di fornire questo genere di informazioni, che sono difficili da reperire e spesso inaffidabili e incomplete. I paesi per i quali non erano disponibili informazioni sui prezzi degli stupefacenti per due o più anni consecutivi sono stati esclusi dal calcolo sull’andamento del prezzo di quella determinata sostanza: l’andamento per l’eroina brown si basa su 9 paesi, quello per l’anfetamina su 9 paesi, quello per la cocaina su 13, quello per l’ecstasy su 13, quello per le foglie di cannabis su 13 e quello per la resina di cannabis su 14.
Muitos países não podem fornecer estes dados, que são difíceis de obter e frequentemente pouco fiáveis e incompletos. Os países que não possuem informações sobre o preço das drogas em relação a dois ou mais anos consecutivos não estão incluídos no cálculo das tendências da droga em causa: a tendência relativa à heroína castanha baseia-se em 9 países, a das anfetaminas em 9, a da cocaína em 13, a do ecstasy em 13, a da cannabis herbácea em 13 e a da resina de cannabis em 14.
Πολλές χώρες δεν μπορούν να παρέχουν τα στοιχεία αυτά, τα οποία είναι δυσεύρετα και συχνά αναξιόπιστα και ελλιπή. Τα κράτη που δεν έχουν πληροφορίες για τις τιμές των ναρκωτικών ουσιών για δύο ή περισσότερα διαδοχικά έτη δεν περιλαμβάνονται στον υπολογισμό των τάσεων για την εκάστοτε ναρκωτική ουσία: η τάση για την καφέ ηρωίνη βασίζεται σε 9 χώρες, για την αμφεταμίνη σε 9, για την κοκαΐνη σε 13, για την έκσταση σε 13, για την φυτική κάνναβη σε 13 και για τη ρητίνη κάνναβης σε 14.
Vele landen kunnen deze gegevens niet overleggen: ze zijn moeilijk te verkrijgen en vaak onbetrouwbaar en onvolledig. Landen die over twee of meer opeenvolgende jaren geen informatie over drugsprijzen hebben, zijn niet opgenomen in de trendberekeningen voor de drug: de trend voor bruine heroïne is gebaseerd op 9 landen, amfetamine op 9, cocaïne op 13, ecstasy op 13, cannabisbladeren op 13, en cannabishars op 14.
Tyto údaje, které jsou obtížně dosažitelné a často nespolehlivé a neúplné, nemůže řada zemí poskytnout. Státy, v nichž chyběly informace o cenách drog ve dvou nebo více po sobě následujících letech, nejsou do výpočtu cenových trendů příslušné drogy zařazeny: trend ceny hnědého heroinu vychází z dat, která poskytlo 9 zemí; v případě amfetaminů také 9 zemí; u kokainu, extáze a rostlinného konopí 13 zemí a v případě konopné pryskyřice 14 zemí.
Mange lande kan ikke fremlægge disse data, som det er vanskeligt at fremskaffe, og som ofte er upålidelige og ufuldstændige. Lande, der mangler oplysninger om priser for stoffer i to eller flere på hinanden følgende år, er ikke medtaget i tendensberegningerne for det pågældende stof: tendensen for brun heroin er baseret på 9 lande, amfetamin på 9, kokain på 13, ecstasy på 13, cannabisblade på 13 og cannabisharpiks på 14.
Paljudel riikidel ei ole võimalik vajalikke andmeid edastada, sest neid on raske saada ning need on tihti ebausaldusväärsed ja puudulikud. Riike, kus puuduvad andmed kahe või enama järjestikuse aasta kohta, ei ole uimastihindade suundumuse arvutamisel arvesse võetud: pruuni heroiini ja amfetamiini hind on arvutatud 9, kokaiini, ecstasy ja kanepiürdi 13 ning kanepivaigu hind 14 riigi põhjal.
Monet maat eivät pysty toimittamaan näitä tietoja, joita on vaikea saada ja jotka ovat usein epäluotettavia ja puutteellisia. Huumetta koskeviin suuntauslaskelmiin ei ole otettu mukaan maita, joiden hintatiedot puuttuvat vähintään kahdelta peräkkäiseltä vuodelta: ruskean heroiinin suuntaus perustuu 9 maahan, amfetamiinin suuntaus 9 maahan, kokaiinin suuntaus 13 maahan, ekstaasin suuntaus 13 maahan, kannabisruohon suuntaus 13 maahan ja kannabishartsin suuntaus 14 maahan.
Sok ország nem tudott ilyen adatokkal szolgálni, hiszen ezek nehezen szerezhetők meg, és gyakran megbízhatatlannak és hiányosnak bizonyulnak. Azokat az országokat, amelyek esetében legalább két egymást követő évből hiányoznak a kábítószerárakkal kapcsolatos adatok, az adott kábítószer tekintetében nem veszik figyelembe a tendencia megállapításakor. Így a tendencia megállapítása a barna heroinnál 9, az amfetaminnál 9, a kokainnál 13, az extasynál 13, a növényi kannabisznál 13, a kannabiszgyanta esetében pedig 14 ország adatai alapján történt.
Mange land er ikke i stand til å legge fram slike data, da de er vanskelig å innhente og ofte upålitelige og ufu nde år, er ikke medtatt i beregningsgrunnlaget for trenden. Trenden for brun heroin er basert llstendige. Land som ikke har framlagt informasjon om priser for to eller flere påfølge på tall fra 9 land, for amfetamin 9, kokain 13, ecstasy 13, marihuana 13 og hasj 14.
Multe ţări nu pot oferi aceste date, greu de obţinut şi deseori nesigure şi incomplete. Ţările pentru care lipsesc informaţiile privind preţul drogurilor pe doi sau mai mulţi ani consecutivi nu au fost cuprinse în calculul tendinţei pentru drogul respectiv: tendinţa pentru heroina brună se bazează pe datele din 9 ţări, din 9 ţări pentru amfetamină, din 13 pentru cocaină, din 13 pentru ecstasy, din 13 pentru plante de canabis şi din 14 ţări pentru răşina de canabis.
Mnoho krajín nemôže poskytnúť tieto údaje, ktoré sa ťažko získavajú a sú často nespoľahlivé a neúplné. Krajiny, ktoré neposkytli informácie o cenách drog dva za sebou idúce roky, nie sú zahrnuté do výpočtov trendov pre drogy: trend pre hnedý heroín je založený na 9 krajinách, pre amfetamín na 9 krajinách, pre kokaín na 13 krajinách, pre extázu na 13 krajinách, pre trávový kanabis na 13 krajinách a pre kanabisovú živicu na 14 krajinách.
Veliko držav ne more predložiti teh podatkov, saj jih je težko dobiti in so pogosto nezanesljivi in nepopolni. Države, za katere ni na voljo podatkov o cenah drog za dve ali več zaporednih let, niso vključene v izračune gibanja cen drog: določitev gibanja cen za rjavi heroin temelji na 9 državah, za amfetamin tudi na 9, za kokain na 13, za ekstazi na 13, za marihuano na 13 in za hašiš na 14.
Många länder kan inte lämna dessa uppgifter som är svåra att få tag i och ofta mindre tillförlitliga och ofullständiga. Länder som saknar uppgifter om priset på en viss drog för två eller flera på varandra följande år ingår inte i beräkningarna av trenden för den drogen. Trenden för brunt heroin är baserad på 9 länder, amfetamin på 9, kokain på 13, ecstasy på 13, marijuana på 13 och hasch på 14 länder.
Pek çok ülke, elde edilmesi güç ve çoğunlukla güvenilmez ve eksik olan bu verileri temin edememektedir. Birbirini takip eden iki veya daha çok yıl için uyuşturucu fiyatı bilgileri eksik olan ülkeler, söz konusu uyuşturucuya yönelik eğilimin hesaplarına katılmamıştır: kahverengi eroin için eğilim 9 ülkeye, amfetamin için 9 ülkeye, kokain için 13 ülkeye, ecstasy için 13 ülkeye, bitkisel esrar için 13 ülkeye ve kenevir sakızı için 14 ülkeye dayanmaktadır.
Daudzas valstis nav varējušas sniegt šos datus, kas ir grūti iegūstami un mēdz būt neuzticami un nepilnīgi. Tendenču aprēķinos nav iekļautas valstis, kas nav sniegušas datus par attiecīgās narkotikas cenām divus vai vairāk gadus pēc kārtas; atbilstīgus cenu datus par brūno heroīnu ir sniegušas 9, par amfetamīnu 9, par kokaīnu 13, par ekstazī 13, par kaņepju augiem 13 un par kaņepju sveķiem 14 valstis.
  RozdziaÅ‚ 7: Choroby za...  
W wielu państwach członkowskich odnotowuje się wzrost wieku ofiar przedawkowania, co świadczy o spadku liczby osób rozpoczynających zażywanie heroiny wśród młodzieży. Tendencja ta występuje we wszystkich 15 „starych” państwach członkowskich UE od początku lat 90-tych, chociaż w Szwecji i Wielkiej Brytanii jest mniej wyraźna.
In many Member States, the age of overdose victims is increasing, suggesting a decrease in initiation to heroin use among young people. This trend is common in EU-15 Member States and has been observed since the early 1990s, although in Sweden and the United Kingdom it is less marked. In new Member States the trend is less clear and a decrease in mean age is even observed in many cases (204).
Bon nombre d’États membres constatent une élévation de l’âge des victimes de surdose, ce qui tend à indiquer une baisse de l’initiation à la consommation d’héroïne chez les jeunes. Cette tendance est générale dans les États membres de l’UE‑15 et elle est observée depuis le début des années 1990, bien qu’elle soit moins marquée en Suède et au Royaume-Uni. Dans les nouveaux États membres, la tendance est moins claire et une diminution de l’âge moyen a même été observée dans de nombreux cas (204).
In vielen Mitgliedstaaten ist zu beobachten, dass die Opfer einer Überdosis älter werden, woraus der Schluss gezogen werden kann, dass weniger junge Menschen Heroin konsumieren. Diese Tendenz ist seit Anfang der 90er Jahre in allen EU-15-Mitgliedstaaten festzustellen, wobei sie jedoch in Schweden und dem Vereinigten Königreich weniger ausgeprägt ist. Auch in den neuen Mitgliedstaaten ist die Tendenz weniger deutlich, und in vielen Fällen ist sogar ein sinkendes Durchschnittsalter zu beobachten (204).
En muchos Estados miembros, la edad de las víctimas por sobredosis está aumentando, lo que sugiere un descenso de la iniciación a la heroína entre los jóvenes. Esta tendencia es común en los antiguos Estados miembros y se ha observado desde principios de los años noventa, aunque en Suecia y el Reino Unido es menos pronunciada. En los nuevos Estados miembros la tendencia es menos clara y, en muchos casos, incluso se observa un descenso en la edad media (204).
In molti Stati membri l’età delle vittime dell’overdose è in aumento, a suggerire un calo dell'iniziazione al consumo di eroina tra i giovani. Questa tendenza è diffusa nell’Europa a 15 ed è stata osservata sin dall’inizio degli anni Novanta, pur essendo meno marcata in Svezia e Regno Unito. Nei nuovi Stati membri questa tendenza è meno chiara e in molti casi si osserva addirittura una diminuzione dell’età media (204).
Em muitos Estados-Membros, a idade das vítimas de overdose está a aumentar, o que sugere que o início do consumo de heroína entre os jovens está a diminuir. Esta tendência é comum nos Estados-Membros da UE-15 e já é visível desde o início da década de 90, embora seja menos acentuada na Suécia e no Reino Unido. Nos novos Estados-Membros, a tendência é menos clara, chegando, em muitos casos, a observar-se uma diminuição da média de idades (204).
Σε πολλά κράτη μέλη, η ηλικία των θυμάτων υπερβολικής δόσης ναρκωτικών αυξάνεται, γεγονός που υποδηλώνει μείωση στην έναρξη χρήσης ηρωίνης στους νέους. Η τάση αυτή είναι κοινή στα κράτη μέλη της ΕΕ των 15 και παρατηρείται από τις αρχές της δεκαετίας του 1990, μολονότι στη Σουηδία και το Ηνωμένο Βασίλειο είναι λιγότερο έντονη. Στα νέα κράτη μέλη η τάση είναι λιγότερο σαφής και σε πολλές περιπτώσεις παρατηρείται ακόμα και μείωση στον μέσο όρο ηλικίας (204).
In veel lidstaten stijgt de leeftijd van slachtoffers van overdoses, hetgeen wijst op een daling van het aantal jongeren dat overgaat tot het gebruik van heroïne. Dit is een algemene tendens in de vijftien oude lidstaten, die al sinds het begin van de jaren negentig wordt waargenomen, al is hij minder duidelijk in Zweden en het Verenigd Koninkrijk. In nieuwe lidstaten is de tendens minder evident en wordt in veel gevallen zelfs een daling van de gemiddelde leeftijd waargenomen (204).
V mnoha členských státech se věk obětí předávkování zvyšuje, což naznačuje pokles mladých lidí přivedených k užívání heroinu. Tento trend je běžný v zemích evropské patnáctky, kde byl pozorován od začátku 90. let 20. století, třebaže ve Švédsku a Spojeném království je méně markantní. V nových členských státech je tento trend méně zřetelný a v mnoha případech byl dokonce zaznamenán pokles středního věku (204).
I mange medlemsstater er gennemsnitsalderen for ofre for overdoser stigende, hvilket tyder på et fald i antallet af unge, der begynder at bruge heroin. Denne tendens er almindelig i EU-15-medlemsstaterne og er blevet registreret siden begyndelsen af 1990'erne, selv om den er mindre markant i Sverige og Det Forenede Kongerige. I de nye medlemsstater er tendensen mindre klar, og der er i mange tilfælde endog registreret et fald i gennemsnitsalderen (204).
Paljudes liikmesriikides on üleannustamise ohvrite vanus tõusmas, mis viitab heroiini tarbimise alustamise vähenemisele noorte inimeste hulgas. EL-15 riikides on see suundumus üldine ning seda on täheldatud juba 1990ndate aastate algusest peale, kuigi Rootsis ja Ühendkuningriigis on see vähem märgatav. Uutes liikmesriikides ei ole kõnealune suundumus nii selgelt märgatav ning mitmel juhul on täheldatud isegi keskmise vanuse kahanemist.(204)
Yliannostuksen uhrien ikä on useissa jäsenvaltioissa nousemassa, mikä viittaa siihen, että yhä harvempi nuori aloittaa heroiinin käytön. Tämä suuntaus vallitsee kaikissa EU-15:n jäsenvaltioissa, ja se on ollut havaittavissa 1990-luvun alusta lähtien, joskin Ruotsissa ja Yhdistyneessä kuningaskunnassa heikompana kuin muualla. Uusissa jäsenvaltioissa suuntaus ei ole yhtä selkeä, ja monissa tapauksissa on jopa havaittu keski-iän laskua (204).
A túladagolásos áldozatok életkora sok tagállamban emelkedik, ami arra utal, hogy a heroinhasználat elkezdése a fiatalok körében kezd visszaszorulni. Ez a tendencia az EU-15 tagállamaiban általános, és már az 1990-es évek eleje óta megfigyelhető, bár Svédországban és az Egyesült Királyságban kevésbé markáns. Az új tagállamokban a tendencia kevésbé egyértelmű, és sok esetben még az átlagéletkor csökkenése is megfigyelhető204.
I mange medlemsstater er alderen på overdoseofre stigende, noe som tyder på at unge i mindre grad begynner med heroin. Den samme trenden går igjen i EU-15 og har blitt observert siden begynnelsen av 1990-tallet, selv om den er mindre uttalt i Sverige og Storbritannia. I de nye medlemsstater er trenden mindre framtredende, og i flere tilfeller observeres lavere gjennomsnittsalder (204).
În multe state membre, vârsta victimelor supradozelor este în creştere, sugerând un nivel scăzut al iniţierii în consumul de heroină în rândul tinerilor. Această tendinţă este comună în statele membre UE-15 şi a fost observată de la începutul anilor 1990, deşi în Suedia şi Regatul Unit este mai puţin accentuată. În noile state membre, tendinţa este mai puţin evidentă şi, în anumite cazuri, se observă chiar o scădere a vârstei medii (204).
V mnohých členských štátoch sa vek obetí predávkovania zvyšuje, čo naznačuje zníženie začatia užívania heroínu medzi mladými ľuďmi. Tento trend je bežný v členských štátoch EÚ-15 a pozoruje sa od začiatku deväťdesiatych rokov minulého storočia, hoci vo Švédsku a v Spojenom kráľovstve je menej výrazný. V nových členských štátoch je trend menej jasný a v mnohých prípadoch sa dokonca pozoruje pokles priemerného veku (204).
V mnogih državah članicah se starost žrtev prevelikega odmerka povečuje, kar kaže na zniževanje starosti na začetku uživanja heroina med mladimi. Ta trend je skupen vsem državam članicam EU-15 in ga je opaziti od začetka devetdesetih let, čeprav je na Švedskem in v Združenem kraljestvu manj izrazit. V novih državah članicah je ta trend manj jasen in v mnogih primerih je celo opaziti zniževanje povprečne starosti (204).
I många medlemsstater är överdoseringsoffren allt äldre, vilket tyder på att färre yngre påbörjar heroinmissbruk. Denna trend är vanlig i de gamla EU-länderna och har observerats sedan början av 1990-talet, även om den är mindre markerad i Sverige och Storbritannien. I de nya medlemsstaterna är denna trend mindre tydlig och sänkt medelålder kan till och med konstateras i många fall (204).
Pek çok Üye Devlet’te, aşırı doz kurbanlarının yaşının yükselmesi, gençler arasında eroin kullanmaya başlamanın azaldığını düşündürmektedir. Bu eğilim İsveç ve Birleşik Krallık'ta daha az belirgin olmakla beraber, AB-15 Üye Devletleri’nde yaygın olup 1990’ların başlarından beri gözlemlenmektedir. Yeni Üye Devletler’de eğilim o kadar net değildir ve pek çok vakada ortalama yaşta bir düşüş olduğu dahi gözlemlenmektedir (204).
Daudzās dalībvalstīs pārdozēšanas upuru vecums pieaug, liecinot, ka cilvēki heroīnu sāk lietot vēlākos gados. Šī tendence ir raksturīga ES 15 dalībvalstīm un ir vērojama kopš 90. gadu sākuma, lai gan Zviedrijā un Apvienotajā Karalistē tā ir mazāk izteikta. Jaunajās dalībvalstīs šī tendence nav tik skaidra, un daudzos gadījumos vidējais vecums ir pat samazinājies (204).
  RozdziaÅ‚ 6: Zażywanie...  
Strategia antynarkotykowa UE na lata 2005–2012 przyznaje wysoki priorytet kwestii poprawy dostępności leczenia i wzywa państwa członkowskie do opracowania wielu skutecznych form leczenia. W przeszłości ważnym sposobem leczenia osób problemowo zażywających opiaty była terapia stacjonarna.
The EU drug strategy 2005–12 places a high priority on improving the availability of and access to treatment and it calls on Member States to provide a comprehensive range of effective treatments. Historically, residential treatment represented an important setting for the treatment of problem opioid users. However, the increasing diversity of treatment options and, in particular, the considerable expansion of substitution treatment has meant that the relative importance of residential care has declined.
La stratégie antidrogue de l'UE pour la période 2005-2015 accorde une priorité élevée à l'amélioration de la disponibilité et de l'accès au traitement et appelle les États membres à offrir une large gamme de traitements efficaces. Historiquement, le traitement en centres de soins résidentiels constituait une option importante pour le traitement des usagers d'opiacés à problèmes. Cependant, la diversité croissante des options de traitement et, en particulier, l'expansion considérable prise par le traitement de substitution a réduit l'importance relative des soins résidentiels.
In der EU-Drogenstrategie 2005-1012 wird der Verbesserung der Verfügbarkeit und Zugänglichkeit von Therapieprogrammen hohe Priorität eingeräumt. Die Mitgliedstaaten werden aufgefordert, eine umfassende Palette wirksamer Therapieprogramme anzubieten. In der Vergangenheit bildete die stationäre Therapie einen wichtigen Rahmen für die Behandlung problematischer Opioidkonsumenten. Da jedoch immer mehr unterschiedliche Behandlungsoptionen verfügbar sind und vor allem die Substitutionsbehandlung in erheblich höherem Maße eingesetzt wird, hat die relative Bedeutung der stationären Behandlung abgenommen.
Estrategia de la UE en materia de drogas 2005-2012 considera prioritario mejorar la disponibilidad y el acceso al tratamiento e insta a los Estados miembros a que proporcionen una amplia gama de tratamientos efectivos. Históricamente, el tratamiento residencial representaba un entorno importante para el tratamiento de consumidores problemáticos de opiáceos. Sin embargo, el aumento de la diversidad de opciones de tratamiento y, en particular, la considerable expansión del tratamiento de sustitución, han comportado un declive de la importancia relativa de la asistencia residencial.
La strategia dell’Unione europea in materia di stupefacenti per il periodo 2005-2012 riconosce un'alta priorità all’ottimizzazione della disponibilità dei trattamenti e dell’accesso agli stessi, invitando gli Stati membri ad allestire un’ampia serie di trattamenti efficaci Il trattamento residenziale è stato, storicamente, un contesto importante per la cura dei consumatori problematici di oppiacei. Tuttavia, la crescente varietà delle opzioni terapeutiche e, in particolare, la diffusione capillare del trattamento sostitutivo ha determinato il declino dell’importanza relativa dei trattamenti residenziali.
A estratégia da UE de luta contra a droga 2005–2012 dá grande prioridade à melhoria da disponibilidade e do acesso ao tratamento e solicita aos Estados-Membros que ofereçam uma vasta gama de tratamentos eficazes. Historicamente, o tratamento em regime de internamento tem sido importante para o tratamento dos consumidores problemáticos de opiáceos. Contudo, a crescente diversidade das opções de tratamento e, em especial, a considerável expansão do tratamento de substituição reduziram a importância relativa do tratamento em regime de internamento.
Στο πλαίσιο της στρατηγικής της ΕΕ για τα ναρκωτικά (2005–12) τίθεται υψηλή προτεραιότητα στη βελτίωση της διαθεσιμότητας και της πρόσβασης σε θεραπεία και τα κράτη μέλη καλούνται να παρέχουν ολοκληρωμένο φάσμα αποτελεσματικών θεραπειών. Ανέκαθεν, η θεραπεία σε κέντρα εσωτερικής διαμονής ήταν ιδιαίτερα σημαντική για τη θεραπεία προβληματικών χρηστών οπιοειδών. Ωστόσο, η συνεχής διεύρυνση των θεραπευτικών επιλογών και, ιδίως, η σημαντική εξάπλωση της θεραπείας υποκατάστασης είχε ως αποτέλεσμα τη μείωση της σχετικής σημασίας της θεραπείας σε κέντρα εσωτερικής διαμονής.
De EU-strategie inzake drugs 2005-2012 kent hoge prioriteit toe aan een betere beschikbaarheid van, en toegang tot, behandeling, en roept de lidstaten op om te zorgen voor een uitgebreid scala van doeltreffende behandelingen. Intramurale behandeling heeft altijd een belangrijke plaats ingenomen in de behandeling van problematische opioïdengebruikers, maar omdat er nu steeds meer behandelmogelijkheden zijn en vooral ook omdat substitutiebehandelingen een vlucht hebben genomen, is het belang van de intramurale zorg in verhouding afgenomen.
Protidrogová strategie EU na období 2005–2012 vytýčila jako vysokou prioritu zlepšování dostupnosti a přístupnosti léčby a vyzývá členské státy, aby zajistily komplexní nabídku efektivních způsobů léčby. V minulosti ústavní léčba představovala důležité prostředí pro léčbu problémových uživatelů opiátů. Rostoucí rozmanitost léčebných postupů a zvláště pak značné rozšíření substituční léčby však znamenají, že význam lůžkové péče relativně poklesl.
I EU's narkotikastrategi for 2005–2012 prioriteres en forbedret tilgængelighed af og adgang til behandling, og medlemsstaterne opfordres til at stille en lang række effektive behandlingstilbud til rådighed. Stationær behandling har traditionelt været en vigtig form for behandling af problematiske opioidbrugere. Det stigende udbud af forskellige behandlingsmuligheder og navnlig den betydelige udvidelse af substitutionsbehandling har imidlertid betydet, at den relative betydning af stationær behandling er faldet.
ELi narkostrateegias 2005–2012 seatakse olulisele kohale ravi kättesaadavuse ja juurdepääsetavuse parandamine ning kutsutakse liikmesriike üles tagama laia valiku tõhusate raviteenuste pakkumise. Ambulatoorne ravi on läbi aegade olnud olulisel kohal opioidide probleemsete tarbijate ravis. Kuid ravivõimaluste pidev mitmekesistumine ning eelkõige asendusravi võimaluste märkimisväärne suurenemine on toonud kaasa ambulatoorse ravi suhtelise tähtsuse vähenemise.
Vuosiksi 2005–2012 laaditussa EU:n huumausainestrategiassa asetetaan etusijalle hoidon saatavuuden ja hoitoon pääsyn parantaminen, ja siinä kehotetaan jäsenvaltioita tarjoamaan kattava valikoima tehokkaita hoitomuotoja. Opioidien ongelmakäyttäjiä on perinteisesti hoidettu paljon laitosympäristössä. Hoitovaihtoehtojen monipuolistuminen ja etenkin korvaushoidon huomattava yleistyminen ovat kuitenkin johtaneet laitoshoidon suhteellisen osuuden vähenemiseen.
Az EU 2005–12-re szóló kábítószer-stratégiája fontos prioritásként kezeli a kezelés rendelkezésre állásának és hozzáférhetőségének javítását, és felszólítja a tagállamokat a hatékony kezelések széles skálájának biztosítására. A problémás opiáthasználók kezelésében a bentlakásos kezelési forma történetileg fontos szerepet töltött be. A kezelési lehetőségek változatosságának növekedésével, és főleg a helyettesítő kezelés jelentős kibővülésével azonban a bentlakásos ellátás veszített relatív fontosságából.
EUs narkotikastrategi for 2005-12 legger stor vekt på å forbedre tilgjengeligheten av og tilgangen på behandling og oppfordrer medlemsstatene til å bygge ut et bredt spekter av effektive behandlingstiltak. Historisk sett har behandling i døgninstitusjon vært et viktig tilbud for problembrukere av opioider. Etter hvert som behandlingstilbudet har blitt bredere, og spesielt etter at tilbudet om substitusjonsbehandling ble bygget ut i vesentlig grad, har behandling i døgninstitusjon mistet sin relative betydning.
Strategia Uniunii Europene privind drogurile 2005–2012 acordă o mare prioritate îmbunătăţirii disponibilităţii şi accesului la tratament şi cere statelor membre să ofere o gamă cuprinzătoare de tratamente eficiente. În mod istoric, tratamentul de tip rezidenţial a reprezentat un loc important pentru tratamentul consumatorilor problematici de opiacee. Totuşi, diversitatea în continuă creştere a opţiunilor de tratament şi, în special, extinderea considerabilă a terapiei de substituţie a indicat faptul că importanţa relativă a îngrijirii de tip rezidenţial a scăzut.
Protidrogová stratégia EÚ na roky 2005 – 2012 kladie veľký dôraz na zlepšovanie dostupnosti a prístupu k liečbe a vyzýva členské štáty, aby poskytovali komplexný rozsah účinnej liečby. Z historického hľadiska predstavovala nemocničná liečba dôležitý smer pre liečenie problémových užívateľov opiátov. Avšak narastajúca rozmanitosť možností liečby a najmä značné rozšírenie substitučnej liečby znamená, že relatívna dôležitosť nemocničnej starostlivosti sa znížila.
Strategija EU na področju drog 2005–2012 daje veliko prednost izboljševanju razpoložljivosti zdravljenja in dostopa do njega ter poziva države članice, naj zagotovijo obsežno ponudbo učinkovitih zdravljenj. V preteklosti je bilo bolnišnično zdravljenje pomemben način zdravljenja problematičnih uživalcev opiatov. Vendar pa se je zaradi vedno večje izbire možnosti zdravljenja in zlasti znatnega širjenja nadomestnega zdravljenja zmanjšal sorazmerni pomen bolnišnične oskrbe.
I EU:s narkotikastrategi 2005–12 läggs stor vikt vid förbättrad tillgång och tillträde till behandling och uppmanas medlemsstaterna att erbjuda heltäckande och effektiva behandlingsprogram. Under lång tid har behandlingshemmen stått för en betydande del av vården av problemmissbrukare av opiater. Allt flera behandlingsmöjligheter har dock tillkommit och i synnerhet substitutionsbehandling tillgrips allt oftare vilket har inneburit att vården på behandlingshem har minskat i omfattning.
2005-12 AB uyuşturucu stratejisi, tedavinin bulunulabilirliği ve tedaviye erişimi iyileştirmeye yüksek öncelik tanımakta olup Üye Devletler’i kapsamlı etkin tedaviler sunmaya çağırmaktadır. Tarihsel olarak, yatılı tedavi sorunlu opioid kullanıcılarının tedavisi için önemli bir ortam oluşturmuştur. Bununla beraber, tedavi seçeneklerinin artan çeşitliliği ile özellikle ikame tedavisinin belirgin ölçüde yaygınlaşması, yatılı bakımın göreli öneminin azaldığı anlamına gelmiştir.
Viena no svarīgākajām prioritātēm ES 2005. – 2012. gada narkotiku stratēģijā ir labāks ārstniecības iespēju un pieejamības nodrošinājums, stratēģija aicina dalībvalstis nodrošināt visaptverošu efektīvu ārstniecības iespēju klāstu. Vēsturiski problemātisku opioīdu lietotāju ārstēšanā svarīgu vietu ir ieņēmusi ārstēšana stacionāra apstākļos. Tomēr līdz ar pieaugošo ārstniecības iespēju daudzveidību un jo īpaši līdz ar aizvietotājterapijas ievērojami plašāko piemērošanu, stacionārās aprūpes salīdzinoši lielā nozīme ir mazinājusies.
  RozdziaÅ‚ 2: PrzeglÄ…d ...  
W chwili, gdy dotarcie do pacjenta i utrzymanie z nim kontaktu stało się celem samym w sobie, pomoc w terenie i opieka niskoprogowa zyskały uznanie i wsparcie, zaś obecnie są niezbędnym elementem kompleksowych działań podejmowanych w wielu państwach członkowskich.
At the same time as reaching clients and maintaining contact became an objective in itself, outreach and low-threshold service provision gained recognition and support and have now become essential parts of a comprehensive response in many Member States. Common response profiles are visible in Europe with regard to the prevention of infectious diseases among drug users and the reduction of drug-related deaths (see also Chapter 7).
Alors que toucher les patients et maintenir le contact avec eux devenait un objectif en soi, la fourniture de services de proximité et de seuil bas a été reconnue et soutenue et fait désormais partie intégrante d'une réponse globale dans de nombreux États membres. Des profils communs de réponse se dégagent en Europe en matière de prévention des maladies infectieuses parmi les usagers de drogue et de réduction des décès liés à la drogue (voir également Chapitre 7).
Während die Herstellung und Aufrechterhaltung von Kontakten zu den Patienten zu einem eigenständigen Ziel wurde, haben auch aufsuchende und niedrigschwellige Dienste an Anerkennung und Unterstützung gewonnen und sind nun in vielen Mitgliedstaaten wesentliche Bestandteile einer umfassenden Strategie. Hinsichtlich der Prävention von Infektionskrankheiten unter Drogenkonsumenten und der Reduzierung drogenbedingter Todesfälle gibt es in Europa gemeinsame Strategien (siehe auch Kapitel 7).
Al mismo tiempo que el establecimiento y el mantenimiento de contacto con los pacientes se han convertido en un objetivo en sí, los servicios de proximidad y de bajo umbral cuentan con un mayor reconocimiento y apoyo y han pasado a ser componentes esenciales de una respuesta global en numerosos Estados miembros. De cara a la prevención de enfermedades infecciosas entre los consumidores de drogas y la reducción de las muertes relacionadas con las drogas, en Europa existen estrategias generalizadas (véase también el capítulo 7).
Mentre raggiungere i pazienti e mantenere contatti con loro divenivano obiettivi in se stessi, veniva anche dato riconoscimento e sostegno all’erogazione di servizi di prima assistenza e a bassa soglia, che oggi sono componenti essenziali di una risposta globale in molti Stati membri. Profili di risposta comuni si osservano in Europa nei confronti della prevenzione delle malattie infettive tra i tossicodipendenti e della riduzione dei decessi correlati al consumo di stupefacenti (cfr. anche il capitolo 7).
Ao mesmo tempo que chegar aos utentes e manter o contacto se tornou um objectivo em si, a oferta de serviços de proximidade e de “porta aberta” obteve reconhecimento e apoio, tornando-se agora partes essenciais de uma resposta global em muitos Estados-Membros. Na Europa, são visíveis perfis de resposta comuns no tocante à prevenção das doenças infecto‑contagiosas entre os consumidores de droga e à redução de mortes relacionadas com o consumo de droga (ver também Capítulo 7).
Καθώς η προσέγγιση των ατόμων που ζητούν θεραπεία και η διατήρηση της επαφής μαζί τους καθίσταται αυτοτελής στόχος, οι υπηρεσίες εκτός δομών και άμεσης πρόσβασης έτυχαν αναγνώρισης και υποστήριξης, αποτελώντας πλέον σημαντικό σκέλος της συνολικής αντιμετώπισης σε πολλά κράτη μέλη. Στην Ευρώπη μπορεί να διακρίνει κανείς κοινές πολιτικές αντιμετώπισης όσον αφορά την πρόληψη λοιμωδών νοσημάτων στους χρήστες ναρκωτικών και τη μείωση των θανάτων που συνδέονται με τα ναρκωτικά (βλέπε επίσης Κεφάλαιο 7).
Op het moment waarop het bereiken van cliënten en het onderhouden van contact doelen op zich werden, kregen straathoekwerk en laagdrempelige dienstverlening, erkenning en steun, en inmiddels is deze vorm van hulpverlening een wezenlijk onderdeel geworden van een alomvattende aanpak in veel lidstaten. Gelijksoortige benaderingen op het gebied van preventie van besmettelijke ziekten onder drugsgebruikers en terugdringing van drugsgerelateerde doden zijn overal in Europa zichtbaar (zie ook Hoofdstuk 7).
Současně s tím, jak se oslovování klientů a udržování kontaktu stalo cílem samo o sobě, práce v terénu a poskytování nízkoprahových služeb si získaly uznání a podporu a staly se nyní zásadní součástí komplexních opatření v mnoha členských státech. V Evropě jsou nyní patrné společné profily opatření k prevenci infekčních chorob mezi uživateli drog a snižování počtu úmrtí souvisejících s drogami (viz též kapitola 7).
Samtidig med, at det blev et mål i sig selv at nå ud til og opretholde kontakt til klienter, har opsøgende arbejde og lavtærskeltilbud opnået anerkendelse og støtte og indgår nu som væsentlige dele af en omfattende indsats i mange medlemsstater. Fælles træk i indsatsen er synlige i Europa med hensyn til forebyggelsen af smitsomme sygdomme blandt stofbrugere og reduktionen af antallet af narkotikarelaterede dødsfald (se tillige kapitel 7).
Samal ajal kui eesmärgiks on saanud patsientidega kontakti saavutamine ja selle hoidmine, on kogunud üha enam tunnustust ja toetust abivajajate juurde mineku ja madala läve teenus ning nüüd on neil paljudes liikmesriikides narkoprobleemide kõikehõlmaval lahendamisel oluline roll. Nakkushaiguste leviku tõkestamisel narkomaanide seas ja uimastitega seotud surmade vähendamisel on Euroopas märgatav sarnane lähenemine (vt ka 7. peatükk).
Kun asiakkaiden tavoittamisesta ja yhteydenpidosta asiakkaisiin tuli itsenäinen päämäärä, kenttätyö ja matalan kynnyksen palvelut saivat enemmän tukea ja tunnustusta. Monissa jäsenvaltioissa niistä on tullut olennainen osa kokonaisvaltaista hoitoratkaisua. Euroopassa on nähtävissä keskenään hyvin samankaltaisia hoitoprofiileja huumekuolemien vähentämiseksi ja tartuntatautien leviämisen ehkäisemiseksi huumeidenkäyttäjien keskuudessa (ks. myös luku 7).
Azzal egy időben, hogy a páciensek elérése és a kapcsolat fenntartása önálló cél lett, az elérésre irányuló, illetve az alacsony küszöbű szolgáltatások nagyobb elismertségre és támogatásra tettek szert, és ma már sok tagállamban az átfogó megoldások kihagyhatatlan részét képezik. A fertőző betegségek kábítószer-használók körében történő terjedése és a kábítószerrel összefüggő halálozások csökkentése tekintetében Európában közös megoldási minták figyelhetők meg (ld. még a 7. fejezetet).
Da det å nå ut til klientene og holde kontakten med dem ble et mål i seg selv, fikk oppsøkende arbeid og lavterskeltjenester anerkjennelse og støtte. Nå har disse tilnærmingene blitt en integrerende del av et helhetlig arbeid i mange medlemsstater. Når det gjelder å forebygge infeksjonssykdommer blant narkotikabrukere og redusere antallet narkotikarelaterte dødsfall, avdekkes felles responsprofiler i Europa (se kapittel 7).
Pe măsură ce contactarea clienţilor şi menţinerea acestui contact a devenit un obiectiv în sine, asistenţa timpurie şi accesul necondiţionat au câştigat recunoaştere şi sprijin şi au devenit părţi esenţiale ale unei reacţii globale în multe state membre. Modelele comune de reacţie sunt vizibile în Europa în ceea ce priveşte prevenirea bolilor infecţioase la utilizatorii de droguri şi reducerea deceselor provocate de consumul de droguri (vezi şi Capitolul 7).
Keď sa dosahovanie klientov a udržiavanie kontaktu stalo samotným cieľom, zároveň získali uznanie a podporu dosah a poskytovanie nízkoprahových služieb a stali sa teraz podstatnými súčasťami komplexnej reakcie v mnohých členských štátoch. Spoločné profily reakcie sú viditeľné v Európe s ohľadom na prevenciu infekčných chorôb medzi užívateľmi drog a znížením úmrtí súvisiacich s drogami (pozri aj kapitolu 7).
Ko sta vzpostavitev in ohranitev stika z uživalcem postala cilj sama po sebi, so tudi nizkopražne storitve in terensko delo dobili potrebno priznanje in podporo, in postali bistven del celovitega odziva v mnogih državah članicah. V Evropi so opazne skupne značilnosti odziva v zvezi s preprečevanjem nalezljivih bolezni med uživalci drog in zmanjševanjem števila smrti zaradi drog (glej tudi poglavje 7).
Samtidigt som möjligheten att nå klienter och bibehålla kontakten med dem blivit ett mål i sig självt, har tillhandahållande av uppsökande tjänster och lågtröskeltjänster vunnit erkännande och stöd och har nu blivit en viktig del i en övergripande strategi i många medlemsstater. Det finns gemensamma åtgärdsprofiler i Europa när det gäller att förebygga infektionssjukdomar bland narkotikamissbrukare och att minska antalet narkotikarelaterade dödsfall (se också kapitel 7).
Hastalara ulaşmak ile onlarla iletişimi sürdürmek kendi içinde bir hedefe dönüşürken, sosyal yardım ile düşük eşikli hizmet sağlanması kabul ve destek kazanarak şimdi pek çok Üye Devlet’te kapsamlı bir tepkinin başlıca unsurları haline gelmiştir. Avrupa’da uyuşturucu kullanıcıları arasında bulaşıcı hastalıkların önlenmesi ile uyuşturucuya bağlı ölümlerin azaltılmasına ilişkin ortak tepki profilleri görülmektedir (ayrıca bkz. Bölüm 7).
Kad pacientu uzrunāšana un kontaktu uzturēšana kļuva par atsevišķu mērķi, atzinību un atbalstu ieguva arī palīdzības programmas un zema sliekšņa pakalpojumu nodrošinājums, kas daudzās dalībvalstīs tagad ir kļuvis par būtisku visaptveroša narkotiku problēmu risinājuma daļu. Saistībā ar infekcijas slimību profilaksi narkotiku lietotāju vidū un ar narkotikām saistītu nāves gadījumu skaita samazināšanu Eiropā parādās kopīgi risinājumu profili (skatīt arī 7. nodaļu).
  RozdziaÅ‚ 7: Choroby za...  
Tendencje dotyczące liczby zgonów w grupie młodych ludzi w wieku poniżej 25 lat wyraźnie różnią się w starych i nowych państwach członkowskich. W 15 starych państwach członkowskich UE obserwowano od 1996 r.
There is a marked discrepancy between trends in the old and new Member States in the number of deaths among people younger than 25 years. Among the EU-15 Member States there has been a steady decrease since 1996, suggesting a decrease in the number of young opioid injectors, while in new Member States a sharp increase was observed until 2000–02, with an apparent decrease beginning only in 2003 (207).
Le nombre de décès chez les jeunes de moins de 25 ans affiche de fortes différences entre les anciens et les nouveaux États membres. Dans les États membres de l’UE‑15, la baisse du nombre de décès est constante depuis 1996, ce qui semble indiquer une réduction du nombre de jeunes usagers d’opiacés par voie intraveineuse, tandis que dans les nouveaux États membres, une forte progression a été observée jusqu’en 2000-2002, avec seulement l’amorce d’un recul apparent en 2003 (207).
Hinsichtlich der Zahl der drogenbedingten Todesfälle unter jungen Menschen im Alter von unter 25 Jahren ist eine starke Diskrepanz zwischen den Tendenzen in den alten und neuen Mitgliedstaaten zu beobachten. In den EU-15-Mitgliedstaaten ist seit 1996 ein kontinuierlicher Rückgang festzustellen, was auf eine sinkende Zahl junger injizierender Opioidkonsumenten schließen lässt. Dagegen wurde in den neuen Mitgliedstaaten bis zum Zeitraum 2000 bis 2002 ein deutlicher Anstieg beobachtet, der erst im Jahr 2003 von einem merklichen Rückgang abgelöst wurde (207).
Existe una importante discrepancia entre las tendencias de los antiguos y los nuevos Estados miembros en cuanto al número de muertes entre las personas menores de 25 años. En los antiguos Estados miembros se ha registrado un descenso constante desde 1996, que indica un declive en el número de consumidores jóvenes de opiáceos por vía parenteral. Por otro lado, en los nuevos Estados miembros se observó un aumento vertiginoso hasta el período 2000-2002, seguido de un aparente descenso a partir de 2003 (207).
La discrepanza nel numero di decessi tra i giovani di età inferiore ai 25 anni è più evidente nell’andamento riferito, rispettivamente, ai vecchi e ai nuovi Stati membri. Tra gli Stati membri dell’UE a 15 si è notato un costante calo a partire dal 1996, a sua volta testimonianza di una diminuzione del numero di giovani consumatori di oppiacei per via parenterale; nei nuovi Stati membri, invece, si è osservato un incremento netto fino al 2000-2002, seguito da un’apparente flessione a partire soltanto dal 2003 (207).
As tendências registadas nos antigos e nos novos Estados-Membros mostram uma forte discrepância quanto ao número de mortes de jovens com menos de 25 anos. Nos Estados‑Membros da UE-15 estas diminuíram progressivamente a partir de 1996, o que sugere uma diminuição do número de jovens que injectam opiáceos, ao passo que nos novos Estados-Membros se observou um forte aumento até 2000–2002 e só em 2003 se começou a notar alguma diminuição (207).
Υπάρχει σημαντική απόκλιση στις τάσεις που επικρατούν στα παλαιά και τα νέα κράτη μέλη όσον αφορά τον αριθμό των θανάτων στους νέους ηλικίας κάτω των 25 ετών. Στα κράτη μέλη της ΕΕ των 15 σημειώνεται σταθερή μείωση από το 1996, η οποία υποδηλώνει μείωση στον αριθμό των νεαρών χρηστών οπιοειδών που κάνουν ενέσιμη χρήση. Στα νέα κράτη μέλη μέχρι την περίοδο 2000–02 παρατηρήθηκε απότομη αύξηση, ενώ εμφανής μείωση άρχισε να παρατηρείται μόλις το 2003 (207).
Wat betreft de trends in het aantal sterfgevallen onder personen jonger dan 25 jaar is er een duidelijke discrepantie tussen de oude en de nieuwe lidstaten. Onder de vijftien oude lidstaten is er sprake van een gestage afname sinds 1996, hetgeen wijst op een afnemend aantal jonge opioïdenspuiters. In de nieuwe lidstaten daarentegen werd tot 2000-2002 een sterke toename waargenomen en zette een duidelijke afname pas in 2003 in (207).
Pokud se týká počtu úmrtí osob mladších 25 let, existují velké rozdíly mezi trendy ve starých a nových členských státech. Ve státech evropské patnáctky dochází od roku 1996 k trvalému poklesu, což svědčí o snížení počtu mladých injekčních uživatelů opiátů. Oproti tomu v nových členských státech byl do let 2000–2002 pozorován prudký nárůst a zřetelný pokles začal až v roce 2003 (207).
Der er en markant forskel mellem tendenserne i de gamle og de nye medlemsstater i antallet af dødsfald blandt unge under 25 år. Blandt EU-15-medlemsstaterne har der været et konstant fald siden 1996, hvilket tyder på et fald i antallet af unge intravenøse opioidbrugere, mens der indtil 2000–2002 blev registreret en markant stigning i nye medlemsstater, hvor der tilsyneladende først begyndte at ske et fald i 2003 (207).
Suundumused surmajuhtumite arvu osas alla 25aastaste inimeste hulgas on vanades ja uutes liikmesriikides märkimisväärselt erinevad. EL-15 riikides on alates 1996. a ilmnenud pidev langus, mis viitab opioidide süstijate arvu vähenemisele noorte hulgas, samas kui uutes liikmesriikides täheldati kuni aastateni 2000–2002 suurt tõusu, märgatav langus algas alles 2003. a.(207)
Vanhojen ja uusien jäsenvaltioiden välillä on suuria eroja alle 25-vuotiaiden huumekuolemien suuntauksissa. EU-15:n jäsenvaltioissa suuntaus on ollut tasaisesti laskeva vuodesta 1996 lähtien, mikä viittaa nuorten opioidien käyttäjien määrän vähenemiseen, kun taas uusissa jäsenvaltioissa kasvu oli voimakasta vuosiin 2000–2002 asti ja suuntaus kääntyi laskuun vasta vuonna 2003 (207).
A 25 évesnél fiatalabbak körében bekövetkező, kábítószerrel összefüggő halálesetek számát tekintve a régi és az új tagállamok tendenciáiban határozott eltérés figyelhető meg. Az EU-15 tagállamaiban ez a szám 1996 óta folyamatosan csökkent, ami a fiatal injekciós opiáthasználók számának csökkenésére utal, az új tagállamokban viszont 2000–02-ig éles emelkedést figyeltek meg, és a látható visszaesés csak 2003 után kezdődött el207.
Det er stor forskjell på trendene i de gamle og de nye medlemsstatene når det gjelder antallet dødsfall blant personer under 25 år. I EU 15-statene har det siden 1996 vært en jevn nedgang, noe som tyder på en nedgang i antallet unge som injiserer opioider. De nye medlemsstatene har derimot hatt n stor økning fram til 2000-02, mens en nedgang synes å ha inntruffet i 2003 (207).
Există o diferenţă accentuată între tendinţele din vechile şi noile state membre în ceea ce priveşte numărul deceselor în rândul persoanelor sub 25 de ani. În statele membre ale Europei celor 15, a existat o scădere constantă începând din 1996, ceea ce sugerează o scădere a numărului consumatorilor tineri de opiacee injectabile, în timp ce în noile state membre s-a observat o creştere evidentă până în 2000–2002, cu o scădere vizibilă începând numai din 2003 (207).
Existuje výrazná odchýlka medzi trendmi v starých a nových členských štátoch v počte úmrtí medzi ľuďmi mladšími ako 25 rokov. Medzi členskými štátmi EÚ-15 dochádzalo k stabilnému poklesu od roku 1996, čo naznačovalo pokles v počte mladých injekčných užívateľov opiátov, kým v nových členských štátoch sa pozoroval strmý nárast až do obdobia 2000 – 2002, pričom očividný pokles sa začal až v roku 2003 (207).
Razlika med trendi v starih in novih državah članicah pri številu smrtnih primerov med mlajšimi od 25 let je izrazita. Med državami članicami EU-15 je od leta 1996 opaziti stalno upadanje, kar kaže na zmanjševanje števila mladih injicirajočih uživalcev opioidov, v novih državah članicah pa je bilo do obdobja 2000–2002 opaziti strmo povečevanje, očitni upad pa se je začel šele v letu 2003 (207).
Trenderna för narkotikarelaterade dödsfall bland missbrukare som är yngre än 25 år skiljer sig markant i de gamla och de nya medlemsstaterna. Bland EU 15-medlemsstaterna har trenden varit obrutet fallande sedan 1996 vilket tyder på ett minskande antal unga som injicerar opiater. I de nya medlemsstaterna rapporterades en kraftig ökning av antalet dödsfall fram till 2000-2002 och en tydlig nedgång konstaterades först 2003 (207).
Eski ve yeni Üye Devletler’de 25 yaşın altındaki kişilerdeki ölümlerin sayısına dair eğilimler arasında belirgin bir tutarsızlık vardır. AB-15 Üye Devletleri arasında 1996’dan beri kaydedilen sürekli bir düşüş, opioid enjekte eden gençlerin sayısında bir azalma anlamına gelirken yeni Üye Devletler’de 2000-02’ye kadar keskin bir artış ve ancak 2003’te başlayan belirgin bir düşüş gözlemlenmiştir (207).
Ievērojami atšķiras veco un jauno dalībvalstu tendences saistībā ar nāves gadījumiem vecuma grupā līdz 25 gadiem. ES 15 dalībvalstīs kopš 1996. gada nāves gadījumu skaits šajā grupā ir stabili samazinājies, liecinot par mazāku gados jaunu opioīdu injicētāju skaitu, savukārt jaunajās dalībvalstīs līdz 2000. – 2002. gadam ir konstatēts straujš pieaugums, un šķietams samazinājums ir sācies tikai 2003. gadā (207).
  RozdziaÅ‚ 2: PrzeglÄ…d ...  
W planie działania na lata 2005–2008 wzywa się państwa członkowskie do „zwiększenia dostępu do programów rehabilitacji i integracji społecznej oraz do rozszerzenia ich zakresu”. I chociaż działania społeczne nadal stanowią słabiej ugruntowany niż leczenie sposób przeciwdziałania problemowemu zażywaniu narkotyków, specjaliści uznają działania interwencyjne łączące terapię oraz działania zdrowotne i społeczne za najlepszą metodę rehabilitacji osób zażywających narkotyki.
The 2005–08 action plan calls on Member States to ‘improve access to and coverage of rehabilitation and social reintegration programmes’. Although social measures are still a less well-established response to problem drug use than treatment, interventions combining treatment, health and social actions are recognised by professionals as the best response to achieve drug user rehabilitation.
Le plan d'action pour la période 2005-2008 invite les États membres à «améliorer l'accès aux programmes de rééducation et de réinsertion sociale et à en élargir la portée». Bien que les mesures sociales soient encore une réponse moins répandue à l'usage problématique de drogue, les interventions combinant traitement et mesures sanitaires et sociales sont reconnues par les professionnels comme la meilleure réponse pour parvenir à rééduquer l'usager de drogue.
Im Drogenaktionsplan 2005-2008 werden die Mitgliedstaaten zur „Verbesserung des Zugangs zu Programmen zur Rehabilitation und gesellschaftlichen Wiedereingliederung sowie [zur] Verbesserung ihrer Reichweite“ aufgefordert. Zwar sind soziale Maßnahmen im Zusammenhang mit dem problematischen Drogenkonsum noch immer weniger verbreitet als Therapien, jedoch werden Konzepte, die therapeutische, gesundheitsbezogene und soziale Elemente kombinieren, von Fachleuten als optimale Strategie anerkannt, um eine Rehabilitation der Drogenkonsumenten zu erreichen.
El Plan de Acción 2005-2008 insta a los Estados miembros a la «mejora del acceso a los programas de rehabilitación y reinserción social y de la cobertura de los mismos». A pesar de que las medidas sociales aún son una respuesta al consumo problemático de drogas que no está tan extendida como el tratamiento, las intervenciones que combinan elementos sociales, terapéuticos y relativos a la salud son reconocidas por los profesionales como la mejor respuesta para lograr la rehabilitación de los consumidores de droga.
Il piano d’azione per il periodo 2005-2008 chiede agli Stati membri di “migliorare l’accesso ai programmi di recupero e reintegrazione sociale e la loro copertura”. Benché le misure sociali rappresentino ancora una risposta meno consolidata al fenomeno della tossicodipendenza rispetto al trattamento, gli interventi che combinano trattamento e azioni sanitarie e sociali sono riconosciuti dagli operatori del settore come la migliore strategia per conseguire l’obiettivo del recupero dei tossicodipendenti.
O plano de acção para 2005–2008 exorta os Estados-Membros a “melhorar o acesso e alargar o raio de acção dos programas de reabilitação e de reintegração social”. Apesar de as medidas sociais ainda serem uma resposta menos consolidada ao consumo problemático de drogas do que o tratamento, os profissionais reconhecem que as intervenções que combinam o tratamento com as acções sanitárias e sociais são a melhor forma de reabilitar os consumidores de droga.
Το σχέδιο δράσης για την περίοδο 2005-08 καλεί τα κράτη μέλη να βελτιώσουν την πρόσβαση και την κάλυψη των προγραμμάτων αποκατάστασης και κοινωνικής επανένταξης. Παρόλο που τα κοινωνικά μέτρα εξακολουθούν να αποτελούν λιγότερο καθιερωμένη μέθοδο αντιμετώπισης της προβληματικής χρήσης ναρκωτικών από την προσέγγιση της θεραπείας, οι παρεμβάσεις που συνδυάζουν τη θεραπεία με δράσεις για την υγεία και δράσεις κοινωνικού χαρακτήρα αναγνωρίζονται από τους επαγγελματίες του χώρου ως ο καλύτερος τρόπος για την επίτευξη της επανένταξης των χρηστών ναρκωτικών.
In het actieplan (2005-2008) worden de lidstaten opgeroepen “toegang en bereik van rehabilitatie- en socialeherintegratieprogramma’s te verbeteren”. Hoewel maatregelen op sociaal vlak nog steeds minder gangbaar zijn dan behandelingen als het gaat om de aanpak van problematisch drugsgebruik, worden interventies waarbij maatregelen op het gebied van behandeling, gezondheid en sociale situatie worden gecombineerd door beroepsbeoefenaren aangemerkt als de beste aanpak voor de reïntegratie van drugsgebruikers.
Protidrogový akční plán na období 2005–2008 vyzývá členské státy k tomu, aby „zlepšily přístup k rehabilitačním programům a programům pro opětovné začlenění do společnosti a zlepšily jejich rozsah“. Ačkoli sociální opatření nadále zůstávají méně zavedenou odezvou na problémové užívání drog než léčba, zásahy kombinující léčbu, zdravotní a sociální opatření uznávají odborníci jako nejlepší cestu k dosažení rehabilitace uživatelů drog.
I henhold til handlingsplanen for 2005–2008 skal medlemsstaterne sørge for en "forbedring af adgangen til og dækningen af programmer for revalidering og resocialisering". Selv om sociale foranstaltninger stadig anvendes sjældnere som løsning på et stofbrugsproblem end behandling, er tiltag, som kombinerer behandling og sundhedsmæssige og sociale foranstaltninger, af fagfolk anerkendt som den bedste metode til revalidering af stofbrugere.
Tegevuskava aastateks 2005–2008 kutsub liikmesriike üles parandama taastusabi ja ühiskonda taasintegreerimise programmide hõlmavust ja kättesaadavust. Kuigi sotsiaalsed meetmed on narkoprobleemide lahendamisel ikka veel vähem levinud kui ravi, on asjatundjad tunnistanud, et uimastitarvitajate taastusabis on kõige tõhusamad niisugused meetodid, kus ühendatakse ravi, tervislik ja sotsiaalne tegevus.
Toimintasuunnitelmassa vuosiksi 2005–2008 kehotetaan jäsenvaltioita ”parantamaan mahdollisuuksia osallistua kuntoutusohjelmiin ja yhteiskuntaan sopeutumista koskeviin ohjelmiin ja laajentamaan niitä”. Vaikka sosiaaliset toimenpiteet eivät vieläkään ole yhtä vakiintuneita huumeiden ongelmakäytön ehkäisymuotoja kuin varsinainen hoito, alan ammattilaiset pitävät hoidon, terveydenhuollon ja sosiaalisten toimien yhdistelmää parhaana keinona huumeidenkäyttäjien kuntouttamiseksi.
A 2005–08-ra szóló cselekvési terv felszólítja a tagállamokat, hogy „javítsák a rehabilitációs és a társadalmi visszailleszkedést szolgáló programok hozzáférhetőségét és lefedettségét”. Bár a szociális intézkedések a kezelésnél továbbra is kevésbé bejáratott megoldást kínálnak a problémás kábítószer-használatra, a szakemberek az egészségügyi és szociális intézkedéseket a kábítószer-használók rehabilitációjának eléréséhez adható legjobb válaszként ismerik el.
Handlingsplanen for 2005-08 oppfordrer alle medlemsstatene til å “forbedre tilgangen til og dekningen av rehabiliteringsprogrammer og programmer for sosial reintegrasjon”. Selv om sosiale tiltak ikke er en like veletablert respons mot problembruk som behandling, anser fagfolk en kombinasjon av behandling og helsemessige og sosiale tiltak å være den beste løsningen for rehabilitering av narkotikabrukere.
Planul de acţiune pe 2005-2008 cere, din partea statelor membre, „îmbunătăţirea accesului şi extinderea ariei de aplicare a programelor de reabilitare şi de reintegrare socială”. Deşi măsurile sociale reprezintă încă o reacţie mai puţin răspândită la problema consumului de droguri decât tratamentul, intervenţiile care combină tratamentul cu acţiuni sociale şi de protejare a sănătăţii sunt recunoscute de specialişti drept cea mai bună reacţie destinată să realizeze reabilitarea consumatorilor de droguri.
Akčný plán na roky 2005 – 2008 požaduje od členských štátov, aby „zlepšili prístup a pokrytie programami rehabilitácie a sociálnej reintegrácie“. Hoci sociálne opatrenia sú ešte stále menej zavedenou reakciou na problém užívania drog ako liečenie, zásahy, ktoré kombinujú liečenie, zdravotné a sociálne opatrenia, sú uznávané odborníkmi ako najlepšia reakcia na dosiahnutie rehabilitácie užívateľov drog.
Akcijski načrt 2005–2008 od držav članic zahteva, da "izboljšajo dostopnost in povečajo število vključenih v programe rehabilitacije in socialne reintegracije". Kljub temu da so socialni ukrepi še vedno manj uveljavljeni odziv na problematično uživanje drog kot zdravljenje, strokovnjaki priznavajo, da so intervencije, ki združujejo zdravljenje ter zdravstvene in socialne ukrepe, najboljši način za rehabilitacijo uživalcev drog.
I handlingsplanen 2005–2008 uppmanas medlemsstaterna att ”förbättra tillträde till och spridning av program för rehabilitering och återintegrering i samhället”. Även om sociala insatser fortfarande är en mindre väletablerad åtgärd för att komma till rätta med problemmissbruk än vad behandling är, erkänner personer som arbetar med missbrukare att åtgärder som kombinerar behandling, hälsovård och sociala åtgärder är den bästa lösningen för att lyckas med rehabilitering av missbrukare.
2005-08 eylem planı, Üye Devletler’den ‘rehabilitasyon ve sosyal yeniden entegrasyon programlarının kapsamını ve bunlara erişimi artırmayı’ talep etmektedir. Her ne kadar sosyal tedbirler uyuşturucu kullanımı sorununa karşı hala tedaviden daha az benimsenen bir tepki oluştursa da, tedavi, sağlık ve sosyal eylemleri birleştiren müdahaleler uzmanlarca uyuşturucu kullanıcısının rehabilitasyonunu gerçekleştirmek için en iyi tepki addedilmektedir.
ES 2005. – 2008. gada rīcības plāns aicina dalībvalstis ,,uzlabot rehabilitācijas un sociālās reintegrācijas programmu pieejamību un pārklājumu”. Lai gan problemātiskas narkotiku lietošanas gadījumos sociālos pasākumus joprojām piemēro retāk nekā ārstēšanas pasākumus, profesionāļi ir atzinuši, ka iejaukšanās, kas apvieno ārstēšanas, veselības aizsardzības un sociālos pasākumus, ir labākais risinājums narkotiku lietotāju rehabilitācijas panākšanai.
  RozdziaÅ‚ 3: Konopie in...  
Podstawą funkcjonowania „kursów szkoleniowych” dotyczących konopi indyjskich jest często fakt, że zażywanie lub posiadanie tego narkotyku jest nielegalne, a uczestnicy kursów są na nie kierowani przez system wymiaru sprawiedliwości.
Often, cannabis-specific ‘training courses’ rely on the fact that cannabis use or possession is illegal and participants are referred via the criminal justice system. Motivation to participate largely comes from the fact that attendance at such courses is an obligatory part of a judicial sentence. Nonetheless, these methods enable contact with at least part of the group at risk to be established.
Les «cours de formation» spécifiques au cannabis reposent souvent sur le fait que la consommation ou la possession de cannabis est illégale et que les participants sont envoyés par le système judiciaire. La motivation à la participation à ces groupes réside essentiellement dans le fait que la fréquentation de ces cours est obligatoire dans le cadre d'une sanction pénale. Néanmoins, ces méthodes permettent d'établir le contact avec au moins une partie du groupe à risques.
Speziell auf den Cannabiskonsum abzielende „Schulungskurse“ basieren häufig auf der Tatsache, dass der Konsum oder Besitz von Cannabis illegal ist, und die Teilnehmer werden aus dem Strafvollzugssystem überwiesen. Die Motivation zur Teilnahme erwächst weitgehend aus der Tatsache, dass die obligatorische Anwesenheit bei diesen Kursen in einem Gerichtsurteil verfügt wurde. Ungeachtet dessen ist es im Rahmen dieser Verfahren möglich, zumindest Kontakt zu einem Teil der Risikogruppe herzustellen.
Con frecuencia, los «cursos de formación» específicos sobre el cannabis se basan en el hecho de que el consumo o la posesión de cannabis son ilegales y los participantes son derivados por el sistema de justicia penal. La motivación a participar en dichos cursos se debe en gran medida a que la asistencia es parte obligatoria de la sentencia judicial. No obstante, estos métodos permiten establecer contacto con al menos una parte del grupo en riesgo.
Spesso i “corsi di formazione” specifici per i consumatori di cannabis poggiano sul fatto che il consumo o la detenzione di cannabis è illegale ed i partecipanti vengono affidati a queste strutture attraverso il sistema della giustizia penale. La motivazione a partecipare pertanto deriva perlopiù dal fatto che la frequenza di questi corsi è imposta dalla sentenza del giudice; però questi metodi permettono stabilire contatti almeno con parte dei gruppi a rischio.
Muitas vezes os “cursos de formação” específicos para a cannabis assentam no facto de o consumo ou a posse de cannabis serem ilegais, sendo os participantes encaminhados pelo sistema judicial. A motivação para participar decorre, em grande medida, do facto de a frequência desses cursos ser um dos elementos obrigatórios das sentenças judiciais. Apesar de tudo, estes métodos permitem que se estabeleça o contacto com pelo menos uma parte do grupo em risco.
Συχνά, τα «μαθήματα κατάρτισης» που αφορούν ειδικά την κάνναβη στηρίζονται στο γεγονός ότι η χρήση ή κατοχή κάνναβης είναι παράνομη και οι συμμετέχοντες παραπέμπονται σε αυτά μέσω του συστήματος ποινικής δικαιοσύνης. Το κίνητρο συμμετοχής βασίζεται σε μεγάλο βαθμό στο γεγονός ότι η παρακολούθηση των μαθημάτων αυτών αποτελεί υποχρεωτικό σκέλος της δικαστικής ποινής. Παρ’ όλα αυτά, αυτές οι μέθοδοι επιτρέπουν την ανάπτυξη επικοινωνίας με ένα τουλάχιστον τμήμα της ομάδας που διατρέχει κίνδυνο.
Vaak zijn cannabisspecifieke “trainingscursussen” gebaseerd op het feit dat cannabisgebruik of -bezit illegaal is en worden de deelnemers verwezen via het strafrechtelijk systeem. De motivatie om deel te nemen aan een dergelijke cursus berust grotendeels op het feit dat het volgen ervan verplicht is op grond van een gerechtelijke uitspraak. Niettemin is het via deze methoden mogelijk contact te leggen met in ieder geval een deel van de groep die risico loopt.
„Vzdělávací kurzy“ zaměřené konkrétně na konopí často spoléhají na nelegálnost užívání či držení konopí a účastníci se do kurzů dostávají prostřednictvím trestní justice. Motivace k účasti do velké míry vychází z toho, že docházka do kurzů je povinnou součástí uloženého trestu. Tyto metody nicméně umožňují navázat kontakt alespoň s určitou částí rizikové skupiny.
Cannabisrelaterede "uddannelseskurser" tager ofte udgangspunkt i, at brug eller besiddelse af cannabis er ulovlig, og deltagerne henvises via det strafferetlige system. Motivationen til at deltage udspringer i vidt omfang af den omstændighed, at deltagelse i sådanne kurser er en obligatorisk del af en straffedom. Alligevel giver disse metoder mulighed for, at der kan etableres kontakt til i det mindste en del af den udsatte gruppe.
Sageli on kanepiteemalised treeningkursused üles ehitatud asjaolule, et kanepi tarbimine või omamine on illegaalne ning osalejad suunatakse kursustele kriminaalõigussüsteemi kaudu. Motivatsioon osaleda tuleneb suuresti sellest, et sellistel kursustel käimine on kohtuotsusega kohustuslikuks tehtud. Siiski aitavad kõnealused meetodid luua kontakti vähemalt osaga riskirühmast.
Kannabikseen liittyvien ”valmennuskurssien” lähtökohtana on usein se, että kannabiksen käyttö tai hallussapito on laitonta, ja osallistujat ohjataan kurssille rikosoikeudellisen järjestelmän kautta. Motivaatio kurssille osallistumiseen tulee pääasiassa siitä, että se kuuluu pakollisena rikostuomioon. Tämänkaltaisilla menetelmillä saadaan kuitenkin luotua yhteydet ainakin osaan riskiryhmästä.
A kannabiszközpontú „tanfolyamok” gyakran arra a tényre épülnek, hogy a kannabisz használata vagy birtoklása törvényellenes, így a résztvevőket a büntetőjogi bírósági rendszerből utalják be. A részvételhez a motivációt nagyobbrészt az biztosítja, hogy a kurzusok látogatása a bírósági ítélet kötelező része. Mindazonáltal ezek a módszerek legalább a veszélyeztetett csoport egy részével lehetővé teszik a kapcsolatfelvételt.
Cannabisspesifikke “kurs” tar ofte utgangspunkt i at bruk og besittelse av cannabis er ulovlig, og deltakerne henvises via rettssystemet. Motivasjonen for å delta er ofte at deltakelse på kurset er en ubetinget del av dommen. Uansett sikrer disse metodene at det opprettes kontakt med i det minste en del av en risikoutsatt gruppe.
Deseori, „cursurile de instruire” privind problemele specifice legate de canabis se bazează pe faptul că posesia sau consumul de canabis sunt ilegale, iar participanţii sunt trimişi la aceste cursuri prin intermediul sistemului de urmărire penală. Motivaţia de a participa provine în mare măsură din faptul că frecventarea unor astfel de cursuri este o componentă obligatorie din sentinţa judecătorească. Totuşi, aceste metode facilitează stabilirea unei legături cu cel puţin o parte a grupului expus riscurilor.
„Školiace kurzy" súvisiace s kanabisom sa často opierajú o skutočnosť, že užívanie alebo prechovávanie kanabisu je nezákonné a účastníci sú zaraďovaní cez systém trestného súdnictva. Motivácia na účasť vychádza najmä zo skutočnosti, že účasť na takých kurzoch je povinnou súčasťou rozsudku súdu. Napriek tomu tieto metódy umožňujú nadviazať kontakt prinajmenšom s časťou ohrozenej skupiny.
Pogosto "tečaji usposabljanja", namenjeni izključno konoplji, temeljijo na dejstvu, da je uživanje ali posedovanje konoplje protizakonito, udeležence pa napotijo prek kazensko-sodnega sistema. Motivacija za udeležbo izhaja predvsem iz dejstva, da je udeležba na takšnih tečajih obvezen del sodne kazni. Kljub temu te metode omogočajo navezavo stikov vsaj z delom ogrožene skupine.
Särskilda cannabisinriktade “kurser” bygger ofta på det faktum att cannabisanvändning eller -innehav är olagligt och deltagarna har hänvisats till kursen via domstolarna. Motivationen till att delta baseras främst på att närvaro vid sådana kurser är en obligatorisk del i straffet. Dessa metoder möjliggör trots allt kontakt med åtminstone somliga personer i riskgruppen.
Genellikle, esrara özel ‘eğitim kursları’, esrar kullanımı veya bulundurmanın yasadışı olduğu gerçeğine dayanmakta ve katılımcılar cezai adalet sistemiyle gönderilmektedir. Katılma motivasyonu büyük ölçüde, bu gibi kurslara devam etmenin bir mahkeme kararının zorunlu bir parçası olmasından kaynaklanmaktadır. Bununla birlikte, bu yöntemler risk altındaki grubun en azından bir bölümüyle iletişim kurulmasına olanak tanımaktadır.
Tā kā kaņepju lietošana un turēšana ir nelegāla, kaņepju lietotāju ,,kursu” organizētāji nereti paļaujas uz to, ka par apmeklētāju nosūtīšanu uz kursiem parūpēsies kriminālās justīcijas iestādes. Motivāciju apmeklēt šos kursus lielā mērā nodrošina apstāklis, ka tie ir obligāta tiesas sprieduma daļa. Lai vai kā, šīs metodes ļauj vismaz daļēji nodibināt kontaktus ar riska grupas pārstāvjiem.
Arrow 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10