als – Übersetzung – Wörterbuch Keybot

Spacer TTN Translation Network TTN TTN Login Deutsch English Spacer Help
Ausgangssprachen Zielsprachen
Keybot 5 Ergebnisse  ar2005.emcdda.europa.eu
  Kasten 2  
Dieses ausgewählte Thema ist ausschließlich in englischer Sprache als Druckfassung oder im Internet verfügbar.
This selected issue is available in print and on the internet in English only.
Cette question particulière est disponible sur support papier et sur l'Internet en version anglaise uniquement.
Esta cuestión particular está disponible en forma impresa o a través de Internet únicamente en su versión inglesa.
La presente questione specifica è disponibile in lingua inglese in formato cartaceo e tramite Internet in formato elettronico.
Este tema específico encontra-se disponível em versão impressa e na Internet, apenas em inglês.
Αυτό το επιλεγμένο θέμα είναι διαθέσιμο σε έντυπη μορφή και στο Διαδίκτυο μόνον στην αγγλική γλώσσα.
Deze speciale kwestie is, uitsluitend in het Engels, op papier en via internet beschikbaar.
Toto vybrané téma je k dispozici pouze v angličtině v tištěné verzi a na internetu.
Dette udvalgte tema foreligger kun på engelsk på tryk og på internettet.
See valikteema on kättesaadav trükituna ja Internetis vaid inglise keeles.
Tämä erityiskysymys on saatavilla painetussa muodossa ja Internetin kautta ainoastaan englanniksi.
Ez a kiválasztott téma nyomtatott formában és az Interneten csak angolul érhető el.
Dette utvalgte aspektet foreligger i papirutgave og på internett (bare på engelsk).
Niniejsze zagadnienie wybrane dostępne jest drukiem i w Internecie jedynie w angielskiej wersji językowej.
Acest extras există în format tipărit şi pe Internet, numai în limba engleză.
Táto vybraná otázka je v tlačenej verzii a na internete len v angličtine.
To izbrano poglavje je na voljo v tiskani obliki in na medmrežju samo v angleškem besedilu.
Det här temakapitlet finns endast på engelska i tryckt version och på Internet.
  Abbildung 14  
Es sind ausschließlich die Länder erfasst, in denen es Patienten gibt, die Opiate als Primärdroge konsumieren, und/oder Länder, die Daten bereitgestellt haben.
Only countries where there are clients with opiates as primary drug and/or countries supplying data are reported.
Seuls les pays dans lesquels on recense des patients consommant des opiacés comme drogue primaire et/ou des pays fournissant des données sont repris.
Solamente se informa de países donde hay pacientes que consumen opiáceos como droga principal y/o países que suministran datos.
Sono riportati solo i paesi in cui sono presenti pazienti che riferiscono gli oppiacei come droga primaria e/o i paesi che hanno fornito informazioni.
Só estão abrangidos os países com utentes que consomem opiáceos como primeira droga e/ou os países que fornecem dados.
Αναφέρονται μόνον οι χώρες όπου υπάρχουν άτομα υπό θεραπεία απεξάρτησης από τα οπιούχα ως κύρια ουσία ή/και οι χώρες που παρείχαν στοιχεία.
Heeft uitsluitend betrekking op landen met cliënten die opiaten als primaire drug gebruiken en/of landen die gegevens verstrekken..
Uvedeny jsou pouze země, kde jsou klienti, kteří užívají opiáty jako primární drogu, anebo země, které poskytly údaje.
Kun oplysninger fra lande, hvor der er klienter med opiater som primært stof, og/eller lande, der indberetter data.
Esitatud on andmed vaid nende riikide kohta, kus on opiaate esimese uimastina tarvitajaid ja/või riikide kohta, mis on andmeid esitanud.
Kaaviossa esitetään tiedot vain maista, joissa on opiaatteja päähuumeena käyttäviä asiakkaita, ja/tai maista, jotka ovat toimittaneet tietoja.
Csak azokról az országokról készült jelentés, ahol voltak elsődleges drogként opiátot használó páciensek és/vagy az adatközlő országokról.
Bare land som har klienter med opiater som primærrusmiddel og/eller land som har lagt fram data, er tatt med.
Ujęte są jedynie państwa, w których występują pacjenci zgłaszający opiaty jako narkotyk główny i/lub państwa, które przekazały dane.
Rapoartele vizează numai ţările în care există clienţi consumatori de opiacee ca drog principal şi/sau ţările care furnizează date.
Uvedené sú iba údaje z krajín, v ktorých užívajú klienti opiáty ako primárnu drogu alebo z krajín, ktoré poskytli údaje.
Prijavljene so samo države, v katerih se osebe zdravijo zaradi uživanja opiatov kot primarne droge, in/ali države, ki so poslale podatke.
Endast länder där det finns klienter som har opiater som primärdrog och/eller länder som lämnat uppgifter redovisas.
Ziņoti dati tikai par tām valstīm, kur pacientiem primārā narkotika ir opiāti, un/ vai valstīm, kas iesniegušas datus.
  Soziale Reintegration  
Soziale Reintegration ist definiert als „jede soziale Maßnahme mit dem Ziel der Integration ehemaliger oder aktueller problematischer Drogenkonsumenten in die Gemeinschaft“. Die drei „Säulen“ der sozialen Reintegration sind (1) Wohnen, (2) Bildung und (3) Beschäftigung (einschließlich der beruflichen Ausbildung).
Social reintegration is defined as ‘any social intervention with the aim of integrating former or current problem drug users into the community’. The three ‘pillars’ of social reintegration are (1) housing; (2) education; and (3) employment (including vocational training). Other measures, such as counselling and leisure activities, may also be used.
La réinsertion sociale se définit comme «toute intervention sociale visant à insérer des usagers de drogue à problème, anciens ou actuels, dans la communauté». Les trois «piliers» de la réinsertion sociale sont: (1) le logement; (2) l'éducation et (3) l'emploi (y compris la formation professionnelle). D'autres mesures, comme le conseil et les activités de loisirs, peuvent également intervenir.
La reintegración social se define como «cualquier intervención social cuyo objetivo sea integrar en la comunidad a los antiguos y actuales drogodependientes». Los tres «pilares» de la reintegración social son (1) el alojamiento, (2) la educación y (3) el empleo (incluida la formación profesional). También pueden utilizarse otras medidas como el asesoramiento y las actividades de ocio.
Per reinserimento sociale si intende “un qualsiasi intervento sociale finalizzato a inserire nella comunità gli ex o gli attuali consumatori problematici di droga”. I tre “pilastri” del reinserimento sociale sono: (1) la casa; (2) l’istruzione; (3) l’occupazione (compresa la formazione professionale). Possono inoltre essere utilizzate altre misure, come la consulenza e le attività nel tempo libero.
A reintegração social é definida como “qualquer intervenção social com o objectivo de integrar os antigos ou actuais consumidores problemáticos de droga na comunidade”. Os três “pilares” da reintegração social são: (1) a habitação; (2) a educação; e (3) o emprego (incluindo a formação profissional). Também podem ser utilizadas outras medidas, como o aconselhamento e as actividades de lazer.
Ως κοινωνική επανένταξη νοείται «κάθε κοινωνική παρέμβαση με στόχο την ένταξη πρώην ή νυν προβληματικών χρηστών ναρκωτικών στην κοινότητα». Τρεις είναι οι άξονες της κοινωνικής επανένταξης: (1) στέγη· (2) εκπαίδευση· και (3) απασχόληση (συμπεριλαμβανομένης της επαγγελματικής κατάρτισης). Είναι επίσης δυνατό να χρησιμοποιούνται και άλλα μέτρα, όπως η συμβουλευτική και οι ψυχαγωγικές δραστηριότητες.
Sociale reïntegratie kan worden gedefinieerd als elke sociale interventie die gericht is op het integreren van voormalige of huidige problematische drugsgebruikers in de samenleving. Sociale integratie berust op drie “pijlers”: (1) huisvesting; (2) opleiding; en (3) werk (inclusief beroepsopleidingen). Daarnaast kunnen ook andere maatregelen worden toegepast, zoals counseling en vrijetijdsactiviteiten.
Sociální reintegrace se definuje jako „jakýkoli sociální zásah s cílem integrovat bývalé nebo současné problémové uživatele drog do společenství“. Tři „pilíře“ sociální reintegrace jsou (1) bydlení, (2) vzdělání a (3) zaměstnání (včetně odborné přípravy). Také je možné využít dalších opatření jako poradenství a činností ve volném čase.
Social reintegration defineres som 'enhver social intervention med henblik på at integrere tidligere eller aktuelle problematiske stofbrugere i samfundet'. Social reintegration bygger på tre søjler: 1) boligtilbud, 2) uddannelse og 3) beskæftigelse (herunder erhvervsuddannelse). Andre foranstaltninger, f.eks. rådgivning og fritidsaktiviteter, kan også indgå.
Sotsiaalne reintegratsioon on defineeritud kui „igasugune sotsiaalne sekkumine endise või praeguse probleemse uimastitarbija ühiskonda lõimimise eesmärgil”. Sotsiaalse reintegratsiooni kolm tugisammast on (1) eluase, (2) haridus ja (3) tööhõive (sealhulgas kutseõpe). Võib kasutada teisigi meetmeid, nagu nõustamine ja vaba aja tegevused.
Sosiaalisen kuntoutuksen määritelmä kattaa kaikki yhteiskunnalliset tukitoimet, joilla entiset tai nykyiset huumeiden ongelmakäyttäjät pyritään palauttamaan osaksi yhteisöä. Sosiaalisessa kuntoutuksessa on kolme "osatekijää": (1) asunto, (2) koulutus sekä (3) työ (ja ammatillinen koulutus). Kuntoutukseen voi kuulua muitakin toimenpiteitä, kuten neuvontaa ja vapaa-ajan toimintaa.
A szociális visszailleszkedés meghatározása „bármilyen, a volt vagy jelenlegi problematikus kábítószer-használó közösségi beilleszkedését célzó szociális beavatkozás”. Három „pilléren” alapul: (1) lakhatás, (2) oktatás és (3) foglalkoztatás (a szakképzést is ideértve). Más intézkedések, például a tanácsadás és a szabadidős tevékenységek szintén alkalmazhatók.
Sosial reintegrasjon defineres som ”enhver sosial intervensjon med sikte på å integrere tidligere eller aktuelle problematiske narkotikabrukere i samfunnet”. De tre ”pilarene” i sosial integrasjon er 1) bolig, 2) utdanning og 3) arbeid (herunder yrkesrettet opplæring). Andre tiltak, som rådgivning og fritidsaktiviteter, kan også brukes som et ledd i sosial reintegrasjon.
Powtórna integracja społeczna definiowana jest jako „jakakolwiek interwencja społeczna mająca na celu integrację w społeczeństwo osób problemowo zażywających narkotyki dawniej lub obecnie”. Trzy „filary” integracji społecznej to (1) warunki mieszkaniowe, (2) wykształcenie oraz (3) zatrudnienie i szkolenia zawodowe. Można stosować także inne środki, takie jak doradztwo czy zajęcia w czasie wolnym.
Reinserţia socială se defineşte ca „orice intervenţie socială cu scopul de a-i integra pe foştii sau actualii consumatori problematici de droguri în comunitate”. Cei trei „piloni” ai reinserţiei sociale sunt (1) locuinţa, (2) educaţia şi (3) locul de muncă (inclusiv formarea profesională). Se poate recurge şi la alte măsuri, cum ar fi consilierea şi activităţile recreative.
Resocializácia sa definuje ako „akýkoľvek sociálny zásah s cieľom integrovať bývalých alebo súčasných problémových užívateľov drog do spoločenstva“. Tri „piliere“ resocializácie sú (1) bývanie, (2) vzdelávanie a (3) zamestnanie (vrátane odbornej prípravy). Uplatniť možno aj iné opatrenia, napr. poradenstvo a aktivity voľného času.
Socialna reintegracija je opredeljena kot "vsako socialno posredovanje z namenom vključiti nekdanjega ali trenutnega problematičnega uživalca drog v skupnost". Trije stebri socialne reintegracije so: (1) nastanitev, (2) izobraževanje ter (3) zaposlitev (vključno s poklicnim usposabljanjem). Uporabijo se lahko tudi drugi ukrepi, kot so svetovanje in dejavnosti v prostem času.
Återintegrering i samhället definieras som ”alla slags samhällsinsatser vars syfte är att integrera före detta eller aktiva problemmissbrukare i samhället”. De tre ”pelarna” som arbetet med att återintegrera missbrukare i samhället bygger på är (1) boende, (2) utbildning och (3) sysselsättning (inklusive yrkesutbildning). Andra åtgärder, exempelvis rådgivning och fritidsaktiviteter, kan också användas.
Sociālā reintegrāciju definē kā „visas sociālās darbības, kuru mērķis ir integrēt bijušos vai pašreizējos narkotiku lietotājus sabiedrībā”. Trīs sociālās reintegrācijas „pīlāri" ir: (1) dzīvesvieta, (2) izglītība, (3) darbs (ieskaitot profesionālo apmācību). Ir iespējams izmantot arī citus līdzekļus, kā piemēram, psihologa konsultācijas un brīvā laika aktivitātes.
  Kasten 2  
Die Störung der öffentlichen Ordnung ist sowohl auf nationaler als auch auf europäischer Ebene in zunehmendem Maße Gegenstand der politischen Drogendebatte. Die Verhaltensweisen und Aktivitäten, die gewöhnlich unter dem Begriff „drogenbedingte Störung der öffentlichen Ordnung“ zusammengefasst werden, sind in den meisten Mitgliedstaaten, den Beitritts- bzw. Kandidatenländern und in Norwegen bereits seit langer Zeit zu beobachten.
Public nuisance is an emerging concern within drug policy debate, at both national and European level. Behaviours and activities usually covered by the term ‘drug-related public nuisance’ have long existed in most of the Member States, candidate countries and Norway. Hence, we are looking not at new phenomena, but rather at a new tendency in drug policy, apparent in at least some Member States, to categorise and collate these phenomena under an umbrella concept, and to set the reduction in their occurrence as an objective of national drug strategy.
Les nuisances publiques constituent une préoccupation nouvelle dans le débat politique sur la drogue au plan national et européen. Les comportements et activités généralement couverts par l'expression «nuisances publiques liées à la drogue» existent depuis longtemps dans la plupart des États membres, les pays candidats et la Norvège. Il ne s'agit donc pas d'un phénomène nouveau, mais plutôt d'une nouvelle tendance de la politique antidrogue, qui émerge dans quelques États membres, à classer et à regrouper ces phénomènes sous un concept générique et à considérer la réduction de leur fréquence comme un objectif de la stratégie nationale antidrogue.
Las alteraciones del orden público constituyen una nueva preocupación en el debate sobre la política en materia de drogas, tanto a nivel nacional como europeo. Los comportamientos y actividades comprendidas normalmente bajo el término «alteraciones del orden público relacionadas con las drogas» existen desde hace mucho tiempo en la mayoría de Estados miembros, los países candidatos y Noruega. Por lo tanto, no se trata de un fenómeno nuevo, sino de una nueva tendencia en la política antidroga -evidente por lo menos en algunos Estados miembros- a clasificar y comparar estos conceptos englobándolos en una misma categoría, y a convertir en objetivo de la estrategia nacional en materia de drogas la reducción de su incidencia.
I reati contro l’ordine pubblico rappresentano un problema emergente nel dibattito sulle politiche in materia di droga a livello tanto nazionale quanto europeo. I comportamenti e le azioni solitamente compresi nella definizione di “reati contro l’ordine pubblico connessi alla droga” si osservano da tempo nella maggior parte degli Stati membri, dei paesi candidati all’adesione e in Norvegia. Non si sta quindi prendendo atto di nuovi fenomeni, bensì si osserva una nuova tendenza della strategia in materia di droga, perlomeno in alcuni Stati membri, a classificare e a raggruppare tali fenomeni sotto un’unica definizione e a fissare tra gli obiettivi della strategia nazionale in materia di droga la riduzione di tali fenomeni.
A perturbação da ordem pública é uma preocupação emergente no debate sobre a política em matéria de droga, tanto a nível nacional como a nível europeu. Os comportamentos e actividades normalmente abrangidos pelo termo “perturbação da ordem pública relacionada com a droga” já existem há muito na maioria dos Estados-Membros, nos países candidatos e na Noruega. Não estamos, portanto, perante um fenómeno novo, mas sim face a uma nova tendência nesta política, visível pelo menos em alguns Estados-Membros, para classificar e compilar estes fenómenos sob um conceito central e para integrar a redução da sua ocorrência entre os objectivos da estratégia nacional de luta contra a droga.
Η όχληση του κοινού είναι ένα πρόβλημα που αναφέρεται ολοένα και περισσότερο στις συζητήσεις σχετικά με την πολιτική για τα ναρκωτικά, τόσο σε εθνικό όσο και σε ευρωπαϊκό επίπεδο. Οι συμπεριφορές και οι δραστηριότητες που καλύπτονται συνήθως από τον όρο «όχληση του κοινού συνδεόμενη με τα ναρκωτικά» υπάρχουν εδώ και καιρό στα περισσότερα κράτη μέλη, στις υποψήφιες χώρες και στη Νορβηγία. Επομένως, δεν πρόκειται για νέα φαινόμενα, αλλά μάλλον για μια νέα τάση στην πολιτική για τα ναρκωτικά, εμφανή σε ορισμένα τουλάχιστον κράτη μέλη, με στόχο την ταξινόμηση σε κατηγορίες και τη συγκέντρωση των φαινομένων αυτών κάτω από μια συνολική έννοια, και τη συμπερίληψη της μείωσης της εμφάνισής τους στους στόχους της εθνικής στρατηγικής για την καταπολέμηση των ναρκωτικών.
Op zowel nationaal als Europees niveau speelt de problematiek van de publieke overlast een steeds grotere rol in het debat over het drugsbeleid. De meeste lidstaten, kandidaat-lidstaten en Noorwegen rangschikken al geruime tijd bepaalde gedragingen en activiteiten onder het begrip “drugsgerelateerde publieke overlast”. Het gaat dan ook niet om nieuwe verschijnselen, maar meer om een nieuwe tendens in het drugsbeleid, die zich in ieder geval in een aantal lidstaten voordoet, om deze verschijnselen onder een parapluconcept samen te brengen en om het terugdringen ervan als een van de doelstellingen van de nationale drugsstrategie op te nemen.
Rušení veřejného pořádku je otázka, která se stává předmětem debat v rámci protidrogové politiky na národní i evropské úrovni. Chování a aktivity, jež lze obvykle zahrnout pod pojem „rušení veřejného pořádku související s drogami“, již dlouho existují ve většině členských států, kandidátských zemí a v Norsku. Proto před námi nestojí nové jevy, ale spíše nová tendence v protidrogové politice, která je patrná alespoň v některých členských státech. Jedná se o trend kategorizovat a shrnout tyto jevy pod určitou zastřešující koncepci a stanovit omezení jejich výskytu jako cíl národní protidrogové strategie.
Forstyrrelse af den offentlige orden giver anledning til stigende bekymring i den narkotikapolitiske debat på både nationalt og europæisk plan. De adfærdsmønstre og aktiviteter, der normalt er omfattet af udtrykket 'narkotikarelateret forstyrrelse af den offentlige orden', har længe eksisteret i hovedparten af medlemsstaterne, kandidatlandene og Norge. Der er således ikke tale om nye fænomener, men snarere om en ny tendens i forbindelse med narkotikapolitikken, som har gjort sig gældende i det mindste i nogle medlemsstater, hvor disse fænomener henføres og samles under et paraplybegreb, og en nedbringelse af forekomsten heraf opstilles som et mål for den nationale narkotikastrategi.
Üldust häiriv tegevus on üha suurenev mure uimastipoliitika alastes aruteludes nii riiklikul kui Euroopa tasandil. „Uimastitega seotud üldust häiriva tegevuse” mõiste all käsitletav käitumine ja tegevused on enamikus liikmesriikides, kandidaatriikides ja Norras kaua eksisteerinud. Seega ei ole tegemist uue nähtusega, küll aga uue, vähemalt mõnedes liikmesriikides täheldatava suundumusega uimastipoliitikas, liigitada ja koondada need nähtused ühe ja sama mõiste alla ja seada nende esinemise vähendamine riikliku uimastistrateegia eesmärgiks.
Yleinen haitta on kasvava huolenaihe huumepolitiikasta sekä kansallisella että Euroopan tasolla käytävissä keskusteluissa. "Huumeisiin liittyvällä yleisellä haitalla" tavallisesti tarkoitettua käyttäytymistä ja toimintaa on esiintynyt useimmissa jäsenvaltioissa, ehdokasvaltioissa ja Norjassa jo pitkään. Ilmiö ei siis ole uusi, mutta ainakin joissakin maissa on huumepolitiikan alalla ilmaantunut uusi suuntaus tämän ilmiön luokittelemiseksi ja yhdistämiseksi yleisen käsitteen alle ja sen esiintymisen vähentämisen asettamiseksi kansallisen huumestrategian tavoitteeksi.
A drogpolitikáról folyó vitán belül a közrend megzavarása mind országos, mind európai szinten egyre nagyobb figyelmet kap. A „kábítószerrel összefüggő közrendzavarás” kifejezéshez tartozó viselkedések és tevékenységek régóta léteznek a tagállamokban, tagjelölt országokban és Norvégiában. Nem új jelenséggel van tehát dolgunk, inkább csak egy új tendenciával a drogpolitikán belül – legalábbis néhány tagállamban –, amely arra irányul, hogy egy gyűjtőfogalomhoz sorolják és összevessék ezeket a jelenségeket, előfordulásuk csökkentését pedig a nemzeti drogstratégia egyik célkitűzésévé emeljék.
Ordensforstyrrelse er et tema som stadig oftere dukker opp i den narkotikapolitiske debatten på nasjonalt og europeisk plan. De fleste medlemsstatene, søkerlandene og Norge har lenge opplevd atferd og aktiviteter som vanligvis omfattes av begrepet “narkotikarelatert ordensforstyrrelse”. Det er altså ikke snakk om et nytt fenomen, men heller en ny tendens innen narkotikapolitikken – som i hvert fall kan sees i noen medlemsstater – til å kategorisere og kollatere disse fenomenene under et paraplybegrep og sette reduksjon av forekomsten av disse opp som et mål for den nasjonale narkotikastrategien.
Naruszanie porządku publicznego to nowy temat poruszany w ramach debat prowadzonych nad polityką antynarkotykową zarówno na szczeblu krajowym, jak i europejskim. Zachowania i działania obejmowane zwyczajowo terminem „naruszanie porządku publicznego związane z narkotykami” od dawna obserwowane są w większości Państw Członkowskich, państw kandydujących i w Norwegii. Nie jest to zatem zjawisko nowe, chodzi raczej o nową tendencję widoczną w polityce antynarkotykowej przynajmniej kilku Państw Członkowskich. Tendencja ta ma doprowadzić do kategoryzacji i zestawiania tych zjawisk w ramach jednej, łącznej koncepcji oraz do ograniczenia ich występowania jako celu krajowej strategii antynarkotykowej.
Tulburarea ordinii publice constituie o preocupare tot mai importantă în cadrul dezbaterii asupra politicilor privind drogurile atât la nivel naţional cât şi la nivel european. Comportamentele şi activităţile definite de obicei de termenul „tulburarea ordinii publice legată de droguri” există de mult timp în statele membre, în ţările candidate şi în Norvegia. Prin urmare, nu este vorba de un fenomen nou, ci mai degrabă de o nouă tendinţă în cadrul politicilor privind drogurile, care a devenit evidentă cel puţin în câteva state membre, de a clasifica şi reuni aceste fenomene într-un concept de tip umbrelă, precum şi de a transforma reducerea incidenţei acestora în obiectiv al strategiei naţionale privind drogurile.
Verejné pohoršenie je nový problém v politickej diskusii o drogách tak na národnej, ako aj európskej úrovni. Správanie a aktivity, na ktoré sa „verejné pohoršenie súvisiace s drogami“ vzťahuje, existujú vo väčšine členských štátov, kandidátskych krajín a v Nórsku dávno. Nedívame sa teda na nové javy, ale skôr na novú snahu, zrejmú prinajmenšom v protidrogovej politike niektorých členských štátov, kategorizovať a zhromaždiť tieto javy v rámci jedného zastrešujúceho pojmu a ako cieľ národnej protidrogovej stratégie znížiť ich výskyt.
Motenje javnega reda in miru je naraščajoča skrb v razpravah o politiki drog na nacionalni in evropski ravni. Vedenja in dejavnosti, ki so po navadi zajeti z izrazom "motenje javnega reda in miru zaradi drog", že dolgo obstajajo v večini držav članic, držav kandidatk in na Norveškem. Tako se sedaj ne srečujemo z novim pojavom, ampak z novo težnjo na področju politike drog, ki se je pojavila vsaj v nekaterih državah članicah, da bi te pojave razvrstili in zbrali v okvir krovnega koncepta ter zmanjšanje njihovega pojavljanja postavili kot cilj v nacionalni strategiji boja proti drogam.
Inom den politiska debatten om narkotika på både nationell och europeisk nivå har den olägenhet som narkotikamissbruk innebär för allmänheten i allt högre grad kommit att bli en fråga som ger upphov till oro. Beteenden och aktiviteter som oftast omfattas av termen ”olägenhet som narkotikamissbruk innebär för allmänheten” har länge funnits i de flesta medlemsstater, kandidatländer och Norge. Det handlar alltså inte om något nytt fenomen, utan snarare om en ny tendens inom narkotikapolitiken, som är tydlig i åtminstone några medlemsstater, och som går ut på att kategorisera och samla dessa fenomen under ett paraplykoncept och att ha som mål att minska deras förekomst.
  Kasten 2  

Die Störung der öffentlichen Ordnung ist sowohl auf nationaler als auch auf europäischer Ebene in zunehmendem Maße Gegenstand der politischen Drogendebatte. Die Verhaltensweisen und Aktivitäten, die gewöhnlich unter dem Begriff „drogenbedingte Störung der öffentlichen Ordnung“ zusammengefasst werden, sind in den meisten Mitgliedstaaten, den Beitritts- bzw. Kandidatenländern und in Norwegen bereits seit langer Zeit zu beobachten.
Public nuisance is an emerging concern within drug policy debate, at both national and European level. Behaviours and activities usually covered by the term ‘drug-related public nuisance’ have long existed in most of the Member States, candidate countries and Norway. Hence, we are looking not at new phenomena, but rather at a new tendency in drug policy, apparent in at least some Member States, to categorise and collate these phenomena under an umbrella concept, and to set the reduction in their occurrence as an objective of national drug strategy.
Les nuisances publiques constituent une préoccupation nouvelle dans le débat politique sur la drogue au plan national et européen. Les comportements et activités généralement couverts par l'expression «nuisances publiques liées à la drogue» existent depuis longtemps dans la plupart des États membres, les pays candidats et la Norvège. Il ne s'agit donc pas d'un phénomène nouveau, mais plutôt d'une nouvelle tendance de la politique antidrogue, qui émerge dans quelques États membres, à classer et à regrouper ces phénomènes sous un concept générique et à considérer la réduction de leur fréquence comme un objectif de la stratégie nationale antidrogue.
Las alteraciones del orden público constituyen una nueva preocupación en el debate sobre la política en materia de drogas, tanto a nivel nacional como europeo. Los comportamientos y actividades comprendidas normalmente bajo el término «alteraciones del orden público relacionadas con las drogas» existen desde hace mucho tiempo en la mayoría de Estados miembros, los países candidatos y Noruega. Por lo tanto, no se trata de un fenómeno nuevo, sino de una nueva tendencia en la política antidroga -evidente por lo menos en algunos Estados miembros- a clasificar y comparar estos conceptos englobándolos en una misma categoría, y a convertir en objetivo de la estrategia nacional en materia de drogas la reducción de su incidencia.
I reati contro l’ordine pubblico rappresentano un problema emergente nel dibattito sulle politiche in materia di droga a livello tanto nazionale quanto europeo. I comportamenti e le azioni solitamente compresi nella definizione di “reati contro l’ordine pubblico connessi alla droga” si osservano da tempo nella maggior parte degli Stati membri, dei paesi candidati all’adesione e in Norvegia. Non si sta quindi prendendo atto di nuovi fenomeni, bensì si osserva una nuova tendenza della strategia in materia di droga, perlomeno in alcuni Stati membri, a classificare e a raggruppare tali fenomeni sotto un’unica definizione e a fissare tra gli obiettivi della strategia nazionale in materia di droga la riduzione di tali fenomeni.
A perturbação da ordem pública é uma preocupação emergente no debate sobre a política em matéria de droga, tanto a nível nacional como a nível europeu. Os comportamentos e actividades normalmente abrangidos pelo termo “perturbação da ordem pública relacionada com a droga” já existem há muito na maioria dos Estados-Membros, nos países candidatos e na Noruega. Não estamos, portanto, perante um fenómeno novo, mas sim face a uma nova tendência nesta política, visível pelo menos em alguns Estados-Membros, para classificar e compilar estes fenómenos sob um conceito central e para integrar a redução da sua ocorrência entre os objectivos da estratégia nacional de luta contra a droga.
Η όχληση του κοινού είναι ένα πρόβλημα που αναφέρεται ολοένα και περισσότερο στις συζητήσεις σχετικά με την πολιτική για τα ναρκωτικά, τόσο σε εθνικό όσο και σε ευρωπαϊκό επίπεδο. Οι συμπεριφορές και οι δραστηριότητες που καλύπτονται συνήθως από τον όρο «όχληση του κοινού συνδεόμενη με τα ναρκωτικά» υπάρχουν εδώ και καιρό στα περισσότερα κράτη μέλη, στις υποψήφιες χώρες και στη Νορβηγία. Επομένως, δεν πρόκειται για νέα φαινόμενα, αλλά μάλλον για μια νέα τάση στην πολιτική για τα ναρκωτικά, εμφανή σε ορισμένα τουλάχιστον κράτη μέλη, με στόχο την ταξινόμηση σε κατηγορίες και τη συγκέντρωση των φαινομένων αυτών κάτω από μια συνολική έννοια, και τη συμπερίληψη της μείωσης της εμφάνισής τους στους στόχους της εθνικής στρατηγικής για την καταπολέμηση των ναρκωτικών.
Op zowel nationaal als Europees niveau speelt de problematiek van de publieke overlast een steeds grotere rol in het debat over het drugsbeleid. De meeste lidstaten, kandidaat-lidstaten en Noorwegen rangschikken al geruime tijd bepaalde gedragingen en activiteiten onder het begrip “drugsgerelateerde publieke overlast”. Het gaat dan ook niet om nieuwe verschijnselen, maar meer om een nieuwe tendens in het drugsbeleid, die zich in ieder geval in een aantal lidstaten voordoet, om deze verschijnselen onder een parapluconcept samen te brengen en om het terugdringen ervan als een van de doelstellingen van de nationale drugsstrategie op te nemen.
Rušení veřejného pořádku je otázka, která se stává předmětem debat v rámci protidrogové politiky na národní i evropské úrovni. Chování a aktivity, jež lze obvykle zahrnout pod pojem „rušení veřejného pořádku související s drogami“, již dlouho existují ve většině členských států, kandidátských zemí a v Norsku. Proto před námi nestojí nové jevy, ale spíše nová tendence v protidrogové politice, která je patrná alespoň v některých členských státech. Jedná se o trend kategorizovat a shrnout tyto jevy pod určitou zastřešující koncepci a stanovit omezení jejich výskytu jako cíl národní protidrogové strategie.
Forstyrrelse af den offentlige orden giver anledning til stigende bekymring i den narkotikapolitiske debat på både nationalt og europæisk plan. De adfærdsmønstre og aktiviteter, der normalt er omfattet af udtrykket 'narkotikarelateret forstyrrelse af den offentlige orden', har længe eksisteret i hovedparten af medlemsstaterne, kandidatlandene og Norge. Der er således ikke tale om nye fænomener, men snarere om en ny tendens i forbindelse med narkotikapolitikken, som har gjort sig gældende i det mindste i nogle medlemsstater, hvor disse fænomener henføres og samles under et paraplybegreb, og en nedbringelse af forekomsten heraf opstilles som et mål for den nationale narkotikastrategi.
Üldust häiriv tegevus on üha suurenev mure uimastipoliitika alastes aruteludes nii riiklikul kui Euroopa tasandil. „Uimastitega seotud üldust häiriva tegevuse” mõiste all käsitletav käitumine ja tegevused on enamikus liikmesriikides, kandidaatriikides ja Norras kaua eksisteerinud. Seega ei ole tegemist uue nähtusega, küll aga uue, vähemalt mõnedes liikmesriikides täheldatava suundumusega uimastipoliitikas, liigitada ja koondada need nähtused ühe ja sama mõiste alla ja seada nende esinemise vähendamine riikliku uimastistrateegia eesmärgiks.
Yleinen haitta on kasvava huolenaihe huumepolitiikasta sekä kansallisella että Euroopan tasolla käytävissä keskusteluissa. "Huumeisiin liittyvällä yleisellä haitalla" tavallisesti tarkoitettua käyttäytymistä ja toimintaa on esiintynyt useimmissa jäsenvaltioissa, ehdokasvaltioissa ja Norjassa jo pitkään. Ilmiö ei siis ole uusi, mutta ainakin joissakin maissa on huumepolitiikan alalla ilmaantunut uusi suuntaus tämän ilmiön luokittelemiseksi ja yhdistämiseksi yleisen käsitteen alle ja sen esiintymisen vähentämisen asettamiseksi kansallisen huumestrategian tavoitteeksi.
A drogpolitikáról folyó vitán belül a közrend megzavarása mind országos, mind európai szinten egyre nagyobb figyelmet kap. A „kábítószerrel összefüggő közrendzavarás” kifejezéshez tartozó viselkedések és tevékenységek régóta léteznek a tagállamokban, tagjelölt országokban és Norvégiában. Nem új jelenséggel van tehát dolgunk, inkább csak egy új tendenciával a drogpolitikán belül – legalábbis néhány tagállamban –, amely arra irányul, hogy egy gyűjtőfogalomhoz sorolják és összevessék ezeket a jelenségeket, előfordulásuk csökkentését pedig a nemzeti drogstratégia egyik célkitűzésévé emeljék.