dodat – Übersetzung – Keybot-Wörterbuch

Spacer TTN Translation Network TTN TTN Login Français English Spacer Help
Ausgangssprachen Zielsprachen
Keybot      352 Ergebnisse   175 Domänen   Seite 8
  www.nij.bg  
Pojímáním kyslíku z ovzduší, které není možné zcela vyloučit ani u svařování pod ochrannou atmosférou, je svarový kov neustálený a může zde docházet k tvorbě pórů oxidem uhelnatým. Možné řešení je, dodat co největší množství přídavných materiálů legovaných Si / Mn, čímž se kyslík bez problémů odstraní.
Ces aciers peuvent être assemblés avec tous les modes opératoires de soudage par fusion. Lors de la sélection du mode opératoire de soudage, ce sont généralement moins les aspects relatifs à la qualité que les considérations économiques qui sont décisifs. Le procédé TIG est donc sous représenté pour ces aciers en raison de son faible rendement. Le soudage de passe de racine est une exception à la règle. Pour les épaisseurs de paroi supérieures d'environ 6 mm, seule la racine n'est souvent soudée que par TIG et les couches restantes sont soudées avec un processus plus puissant. Une autre exception est le soudage de tuyaux de petits diamètres. Pour cela, il n'y a rien qui ne convienne mieux que le procédé TIG. Une particularité est que cela peut entraîner la formation de pores, par ex. pour des aciers tubulaires non alliés (par ex. P235) qui contiennent peu de silicium ou pour la soudure de petits tuyaux dans des fonds de cuve. Même pour les aciers emboutis qui ne sont calmés qu'avec de l'aluminium, des pores peuvent apparaître si l'on soude avec peu de métal d'apport. En raison de l'absorption de l'oxygène de l'atmosphère, qui ne peut pas être complètement empêché même pendant le soudage par gaz inerte, le métal fondu est à l'état effervescent et des pores peuvent se former dans le métal fondu par formation de monoxyde de carbone. Le remède consiste à introduire autant que possible du métal d'apport allié au Si / Mn, moyennant quoi l'oxygène est lié de façon inoffensive.
Estos aceros pueden unirse con cualquier proceso de soldadura por fusión. No obstante, un proceso de soldadura no suele elegirse tanto por aspectos de calidad como por consideraciones económicas. El bajo rendimiento del proceso TIG es el motivo de su escasa presencia en estos aceros. Salvo en el caso de la soldadura de pasadas de raíz. Con grosores de pared de más de 6 mm, a menudo se suelda TIG únicamente la raíz, mientras que en las otras capas se emplean procesos más potentes. Otra excepción es la soldadura de tuberías con diámetros inferiores. En estos casos, nada mejor que el proceso TIG. Una particularidad es que pueden formarse poros, por ejemplo, en el caso de aceros de tuberías no aleados (como P235), con bajo contenido de silicio, o cuando se sueldan estas tuberías en fondos de calderas. También en aceros de embutición profunda que solo se pueden calmar con aluminio, pueden producirse poros si se sueldan con poca cantidad de consumibles de soldadura. Debido a la absorción de oxígeno de la atmósfera, que no puede evitarse completamente en la soldadura con gas de protección, el material de soldadura es efervescente por lo que se pueden formar poros debido a la acumulación de monóxido de carbono. La solución consiste en utilizar la mayor cantidad posible de consumibles de soldadura aleados con Si/Mn, con lo que el oxígeno se une de forma inocua.
Questi acciai possono essere giuntati con tutti i processi di saldatura per fusione. Nella scelta del processo di saldatura, però, sono spesso determinanti riflessioni economico-commerciali piuttosto che l'aspetto della qualità. Il processo TIG è quindi sotto-rappresentato, per via della potenza ridotta con acciai di questo tipo. Fa però eccezione la saldatura di passate alla radice. Con pareti di spessore pari a circa 6 mm, viene spesso saldata con processo TIG solo la radice, mentre le altre passate vengono realizzate con un processo più potente. Un'altra eccezione è rappresentata dalla saldatura di tubazioni di piccolo diametro. In questo caso non esiste niente di più adatto del processo TIG. La particolarità sta nel fatto che potrebbe verificarsi la formazione di pori, ad esempio nel caso di acciai non legati per tubi (ad es. P235) che contengono poco silicio, oppure nella saldatura di tubi di questo tipo nel fondo della caldaia. Anche nel caso di acciai per imbutitura, che sono calmati solo con alluminio, possono formarsi dei poro se la saldatura viene eseguita con poco materiale d'apporto. Per via dell'assorbimento di ossigeno dall'atmosfera, impossibile da impedire completamente anche nel caso della saldatura con gas di protezione, il materiale di saldatura diviene effervescente e la formazione di monossido di carbonio può produrre dei pori. Una soluzione consiste nel apportare quanto più possibile del materiale d'apporto in lega Si/Mn, che consente di inglobare l'ossigeno senza danni.
Deze staalsoorten kunnen met alle smeltlasmethodes worden gelast. Bij de keuze van de lasmethode zijn de economische aspecten meestal belangrijker dan de kwalitatieve aspecten. De TIG-lasmethode is vanwege het geringe vermogen bij deze staalsoorten ondervertegenwoordigd. Een uitzondering hierop is het lassen van grondlagen. Bij materiaaldiktes groter dan ong. 6 mm wordt vaak alleen de grondlaag TIG-gelast en bij de overige lagen worden krachtigere lasmethodes gebruikt. Een andere uitzondering is het lassen van buisleidingen met kleine diameters. Hiervoor is alleen de TIG-methode geschikt. Een bijzonderheid is dat er poriënvorming kan ontstaan, bijv. bij ongelegeerde buisstaalsoorten (bijv. P235) die weinig silicium bevatten, of bij het lassen van deze buizen in ketelbodems. Ook bij dieptrekstaalsoorten, die alleen met aluminium zijn gekalmeerd, kunnen poriën optreden, wanneer er met te weinig lastoevoegmateriaal wordt gelast. Door de opname van zuurstof uit de atmosfeer, dat ook bij beschermgaslassen niet volledig kan worden voorkomen, wordt het lasmateriaal niet gekalmeerd en kunnen er poriën optreden door de vorming van koolmonoxide in het lasmateriaal. De oplossing bestaat erin om zoveel mogelijk Si/Mn-gelegeerd lastoevoegmateriaal in te brengen, waardoor het zuurstof onschadelijk wordt gemaakt.
Disse ståltyper kan samles med alle smeltesvejsemetoder. Men ved valget af svejsemetoden er det for det meste ikke kvalitetssynspunkter, men økonomiske overvejelser, der er afgørende. TIG-metoden er derfor underrepræsenteret ved disse ståltyper pga. dens lave ydelse. En undtagelse er svejsning af rodstrenge. Ved vægtykkelser, der er større end ca. 6 mm, er det ofte kun roden, der bliver TIG-svejset, og de øvrige svejsestrenge påføres med en metode med en bedre ydelse. En anden undtagelse er svejsning af rørledninger med mindre diametre. Her er der ikke noget, der egner sig bedre end TIG-metoden. En særegenhed er, at der kan opstå porer, f.eks. ved ulegeret rørstål (f.eks. P235), som indeholder lidt silicium, eller ved indsvejsning af sådanne rør i kedelfundamenter. Også ved dybtrækningsstål, som kun er beroliget med aluminium, kan der opstå porer, hvis der svejses med få tilsatstråde. Ved iltoptagelse fra atmosfæren, som heller ikke ved beskyttelsesgassvejsning kan undgås helt, bliver svejsemetallet uberoliget, og der kan opstå porer ved dannelse af kulilte i svejsemetallet. Hjælpen består i at påføre så meget Si-/Mn-legeret tilsatstråd som muligt, som gør, at ilten bliver afbundet uskadeligt.
Stale te można łączyć za pomocą różnych metod spawania. Podczas wyboru metody spawania najczęściej bierze się jednak pod uwagę mniej względy jakościowe, a bardziej względy ekonomiczne. Dlatego proces TIG w przypadku tych stali jest stosowany nieco rzadziej z powodu jego mniejszej wydajności. Wyjątkiem jest spawanie warstw graniowych. W przypadku grubości ścian wynoszącej ok. 6 mm często tylko grań jest spawana metodą TIG, a pozostałe warstwy są nanoszone wydajniejszymi metodami. Innym wyjątkiem jest spawanie rurociągów o mniejszych średnicach. Nie ma tu lepszej metody niż proces TIG. Szczególną cechą jest tu możliwość powstawania porów, np. w przypadku niestopowych stali rurowych (np. P235) o niskiej zawartości krzemu lub podczas wtapiania takich rur w dno kotła. Również w przypadku stali głębokotłocznej uspokojonej aluminium mogą występować pory, jeżeli spawanie odbywa się z wykorzystaniem małej ilości materiału dodatkowego. Pobór tlenu z atmosfery, który występuje w pewnym stopniu nawet podczas spawania w osłonie gazów powoduje, że spawany materiał nie jest uspokojony i mogą w nim występować pory wskutek tworzenia się tlenku węgla. Można temu zapobiec stosując większą ilość materiału dodatkowego z dodatkami stopowymi Si i Mn, dzięki którym tlen zostaje związany w sposób nieszkodliwy dla procesu spawania.
Эти стали можно соединять всеми методами сварки плавлением. При выборе метода сварки чаще руководствуются экономическими соображениями, чем качеством. Поэтому сварка TIG редко применяется для обработки этих сталей ввиду недостаточной мощности. Исключением является сварка корневых слоев. При толщине стенок более 6 мм метод сварки TIG применяется только для заварки корня, а остальные слои сваривают более мощным методом. Еще одно исключение – сварка трубопроводов небольших диаметров. Для этой задачи не существует лучшего метода, чем TIG. Особенностью является риск образования пор, например при сварке нелегированных трубных сталей (например, P235) с низким содержанием кремния или при приваривании таких труб к основанию котла. Поры могут образовываться и на сталях для глубокой вытяжки, стабилизированных только алюминием, если в процессе сварки использовано недостаточное количество расходного материала. Вследствие поглощения кислорода из атмосферы, полностью предотвратить которое не удается даже при сварке в среде защитного газа, наплавляемый металл становится нестабильным и в нем могут возникать поры из-за образования окиси углерода. Устранить проблему можно путем использования как можно большего количества марганцево-кремниевых легированных расходных материалов, способствующих связыванию кислорода без вреда для шва.
Dessa stål kan inte sammanfogas med alla smältsvetsmetoder. Vid val av svetsmetod är det dock oftast inte kvalitetsaspekter som är avgörande utan snarare ekonomiska överväganden. TIG-metoden är därför underrepresenterad på grund av dess låga effekt för dessa ståltyper. Ett undantag är svetsning av rotsträngar. Vid väggtjocklekar som är större än 6 mm svetsas ofta rotsträngen och de övriga lagren med en effektivare metod. Ett annat undantag är svetsning av rörledningar med små diametrar. För detta finns det inget som är bättre lämpat än TIG-metoden. En egenhet är att det kan bildas porer, t.ex. vid olegerade rörstål (t.ex. P235), som innehåller lite kisel eller vid insvetsning av sådana rör i pannbotten. Även vid djupdragningsstål, som endast har tätats med aluminium, kan det uppträda porer, när man svetsar med lite tillsatsmaterial. Genom syreupptagningen från atmosfären, som inte heller går att helt förhindra vid skyddsgassvetsning, blir svetsgodset otätat och det kan uppträda porer på grund av kolmonoxidbildning i svetsgodset. Detta åtgärdas genom att föra in så mycket Si/Mn-legerat tillsatsmaterial som möjligt varvid syret binds upp på ett oskadligt sätt.
Bu çelikler tüm kaynak yöntemleriyle kaynatılabilirler. Ancak kaynak yönteminin seçiminde, kaliteye oranla daha çok ekonomik endişeler rol oynamaktadır. Bu çeliklerdeki düşük performansı nedeniyle TIG yöntemi daha az kullanılmaktadır. Buradaki bir istisnayı kök paso kaynakları oluşturur. Yaklaşık 6mm'den daha fazla et kalınlıklarında neredeyse sadece kök TIG kaynağı kullanılır ve diğer pasolarda daha yüksek performanslı yöntemler tercih edilir. Diğer bir istisna da küçük çapa sahip boru hatlarında uygulanan kaynaklardır. Bunun için TIG yönteminden daha uygun bir yöntem bulunmamaktadır. Diğer bir özel durum ise, az miktarda silisyum içeren alaşımsız boru çeliklerinde (örn. P235) veya böyle boruların gemi burnuna kaynaklanması sırasında gözenek oluşma ihtimalidir. Sadece alüminyumla işlenen derin çekme çeliklerinde de, az miktarda kaynak metaliyle kaynaklama yapıldığında gözenekler oluşabilmektedir. Koruyucu gaz kaynaklarında bile tamamen engellenmesi mümkün olmayan, atmosferden gelen oksijen nedeniyle, kaynaklanan ürün etkileşime girer ve kaynaklanan üründe karbon monoksit oluşumu nedeniyle gözenekler ortaya çıkabilir. Buna bir çözüm olarak, oksijenle hasar vermeyecek şekilde çözülen Si / Mn alaşımlı kaynak metalleri kullanılabilir.
  ar2006.emcdda.europa.eu  
V roce 2005 střednědobé přezkoumání irské protidrogové strategie na období 2001–2008, na základě konzultace s veřejností a analýzy klíčových národních údajů a údajů EU, doporučilo „nově zaměřit“ priority tak, aby řešily nastupující trendy v léčbě, užívání více drog současně, užívání kokainu a šíření HIV a hepatitidy C a „dodat nový impulz“ spuštění a realizaci všech klíčových kroků ve zbývajícím období strategie.
In 2005, the mid-term review of the Irish drug strategy 2001–08, based on a public consultation process and analysis of key national and EU data, recommended ‘refocusing’ priorities in order to address emerging trends in treatment, polydrug use, cocaine use and the spread of HIV and hepatitis C and ‘re-energising’ the roll-out and implementation of various key actions during the remaining period of the strategy. And in Romania, the national drug strategy 2003–04 was evaluated with the participation of all state institutions involved in the field of drugs with the findings forming the basis for the new national drug strategy 2005–12. In Luxembourg, 87 % of the measures set out in the 2000–04 national drugs action plan have been implemented within the specified deadlines. It is reported that the measures not introduced (e.g. a heroin distribution programme) have been delayed mainly for political reasons. Actions not yet implemented have been included in the new action plan.
En 2005, l’examen à mi-parcours de la stratégie antidrogue irlandaise pour la période 2001-2008, qui repose sur une consultation publique et une analyse des principales données nationales et communautaires, a recommandé le «recentrage» des priorités afin de répondre aux nouvelles tendances en matière de traitement, de polyconsommation de drogues, d’usage de la cocaïne et de propagation du VIH et de l’hépatite C, et la «redynamisation» de la mise en place et de la réalisation des différentes actions clés au cours de la période restante de la stratégie. En Roumanie, la stratégie antidrogue nationale 2003-2004 a fait l’objet d’une évaluation à laquelle ont participé toutes les institutions nationales impliquées dans la lutte contre la drogue et les résultats ont servi de base à la nouvelle stratégie antidrogue nationale pour la période 2005-2012. Au Luxembourg, 87 % des mesures annoncées dans le plan d’action national antidrogue pour la période 2000-2004 ont été mises en œuvre dans les délais prévus. Selon le rapport national, les mesures qui n’ont pas été exécutées (comme un programme de distribution d’héroïne) ont été reportées essentiellement pour des raisons d’ordre politique. Les actions qui n’ont pas encore été mises en oeuvre figurent dans le nouveau plan d’action.
Im Jahr 2005 wurde im Rahmen der Halbzeitbewertung der irischen Drogenstrategie 2001-2008, die auf der Grundlage eines öffentlichen Konsultationsverfahrens und der Analyse der wichtigsten nationalen und EU-Daten durchgeführt wurde, die Empfehlung ausgesprochen, die Schwerpunkte „neu auszurichten“, um neuen Entwicklungen in den Bereichen Drogentherapie, polyvalenter Drogenkonsum und Kokainkonsum Rechnung zu tragen sowie der Verbreitung von HIV und Hepatitis C entgegen zu wirken. Darüber hinaus wurde empfohlen, der Einführung und Umsetzung verschiedener zentraler Maßnahmen während des verbleibenden Strategiezeitraums „neuen Schub zu verleihen“. In Rumänien wurde die nationale Drogenstrategie 2003/2004 unter Mitwirkung aller mit der Drogenproblematik befassten staatlichen Einrichtungen evaluiert. Die Ergebnisse dieser Evaluierung bilden die Grundlage für die neue nationale Drogenstrategie 2005-2012. In Luxemburg wurden 87 % der im nationalen Drogenaktionsplan 2000-2004 festgelegten Maßnahmen innerhalb der vorgesehenen Fristen durchgeführt. Aus dem Bericht geht hervor, dass die nicht umgesetzten Maßnahmen (z. B. ein Programm für die kontrollierte Ausgabe von Heroin) vor allem aus politischen Gründen verzögert wurden. Die bisher nicht durchgeführten Maßnahmen wurden in den neuen Aktionsplan übernommen.
Nel 2005 la revisione intermedia della strategia nazionale irlandese in materia di droga per il periodo 2001-2008, fondata su un processo di consultazione pubblica e sull’analisi di dati chiave raccolti a livello nazionale ed europeo, raccomandava una “ridefinizione” delle priorità per poter stare al passo con le tendenze emergenti nell’ambito del trattamento, della poliassunzione, del consumo di cocaina e nella diffusione di HIV ed epatite C, nonché il “rafforzamento” dell’applicazione e dell’attuazione di diverse azioni fondamentali nel rimanente periodo. Infine, in Romania, la strategia nazionale antidroga per il periodo 2003-2004 è stata valutata con la partecipazione di tutte le istituzioni statali competenti; i risultati della valutazione sono stati quindi utilizzati per l’elaborazione della nuova strategia nazionale per il periodo 2005-2012. In Lussemburgo l’87% delle misure previste nel piano d’azione nazionale in materia di droga per il periodo 2000-2004 è stato messo in atto entro i termini previsti. È stato riferito che le misure non introdotte (per esempio, un programma di distribuzione dell’eroina) sono state ritardate per motivi di carattere prevalentemente politico. Le azioni che ancora devono essere realizzate sono state inserite nel nuovo piano d’azione.
Em 2005, a revisão intercalar da estratégia irlandesa para 2001–2008, baseada num processo de consulta pública e na análise dos principais dados nacionais e comunitários, recomendou que, nos anos remanescentes, se “reorientassem” as prioridades, para responder às tendências emergentes em matéria de tratamento, policonsumo de droga, consumo de cocaína e propagação do VIH e da hepatite C, e se incutisse “nova energia” ao lançamento e realização de várias acções fundamentais. Na Roménia, por seu turno, a estratégia nacional de luta contra a droga para 2003–2004 foi avaliada com a participação de todas as instituições estatais envolvidas neste domínio e os seus resultados serviram de base à elaboração da nova estratégia nacional para o período de 2005 a 2012. No Luxemburgo, 87% das medidas estabelecidas no plano de acção nacional referente a 2000–2004 foram aplicadas dentro dos prazos fixados, tendo sido mencionado que o atraso na introdução das restantes medidas (por exemplo, de um programa de distribuição de heroína) se deveu, sobretudo, a motivos políticos. As acções não realizadas foram incluídas no novo plano de acção.
Το 2005, στη μεσοπρόθεσμη επισκόπηση της ιρλανδικής στρατηγικής για τα ναρκωτικά για την περίοδο 2001–08, η οποία βασίστηκε σε δημόσια διαδικασία διαβούλευσης και ανάλυση βασικών στοιχείων σε εθνικό και κοινοτικό επίπεδο, διατυπώθηκαν συστάσεις για τον επαναπροσδιορισμό των προτεραιοτήτων για την αντιμετώπιση των νέων τάσεων στη θεραπεία, την πολλαπλή χρήση ναρκωτικών, τη χρήση κοκαΐνης και την εξάπλωση του ιού HIV και της ηπατίτιδας, καθώς και την επανενεργοποίηση της διάδοσης και της εφαρμογής διαφόρων καθοριστικών δράσεων κατά την εναπομένουσα περίοδο ισχύος της στρατηγικής. Και στη Ρουμανία η εθνική στρατηγική για τα ναρκωτικά για την περίοδο 2003–04 αξιολογήθηκε με τη συμμετοχή όλων των εμπλεκόμενων κρατικών φορέων στον τομέα των ναρκωτικών. Οι διαπιστώσεις της αξιολόγησης αποτέλεσαν τη βάση για τη νέα εθνική στρατηγική για τα ναρκωτικά για την περίοδο 2005–12. Στο Λουξεμβούργο, το 87 % των μέτρων που ορίζονται στο εθνικό πρόγραμμα δράσης για τα ναρκωτικά για την περίοδο 2000–04 υλοποιήθηκε εντός των καθορισθεισών προθεσμιών. Αναφέρθηκε ότι τα μέτρα που δεν εφαρμόστηκαν (π.χ. ένα πρόγραμμα διανομής ηρωίνης) καθυστέρησαν για πολιτικούς λόγους. Οι ενέργειες που δεν υλοποιήθηκαν συμπεριλήφθηκαν στο νέο πρόγραμμα δράσης.
Verder heeft in 2005 een tussentijdse evaluatie van de Ierse drugsstrategie 2001-2008 plaatsgevonden, op basis van een openbare raadpleging en een analyse van de belangrijkste gegevens op nationaal en EU-niveau. De conclusie luidde dat de prioriteiten moesten worden bijgesteld om de aandacht meer te richten op nieuwe trends in behandelingen, polydrugsgebruik, cocaïnegebruik en de verspreiding van HIV en hepatitis C, en dat een nieuwe impuls moest worden gegeven aan de invoering en tenuitvoerlegging van verschillende sleutelacties tijdens de resterende periode van de looptijd van de strategie. In Roemenië is de nationale drugsstrategie 2003-2004 geëvalueerd met deelname van alle overheidsinstellingen op het gebied van drugs; de bevindingen hebben als uitgangspunt gediend voor de nieuwe drugsstrategie 2005-2012. In Luxemburg is 87% van de maatregelen die in het nationale actieplan inzake drugs 2000-2004 zijn opgenomen binnen de gestelde termijnen ingevoerd. In de rapportage werd vermeld dat de maatregelen die niet ten uitvoer gelegd zijn (waaronder een programma voor heroïneverstrekking) hoofdzakelijk om politieke redenen vertraagd zijn. De maatregelen die nog ingevoerd moeten worden zijn in het nieuwe actieplan opgenomen.
I forbindelse med den midtvejsrevision af den irske narkotikastrategi for 2001–2008, der blev foretaget i 2005 på grundlag af en offentlig høringsproces og analyse af centrale nationale data og EU-data, blev det anbefalet at ændre prioriteringerne, så der fokuseres på nye tendenser inden for behandling, blandingsbrug, kokainbrug og spredning af hiv og hepatitis C og "pustes nyt liv" i udbredelsen og gennemførelsen af forskellige centrale foranstaltninger i strategiens resterende periode. I Rumænien blev den nationale narkotikastrategi for 2003–2004 evalueret med deltagelse af alle statslige institutioner, der er involveret på narkotikaområdet, og resultaterne dannede grundlag for den nye nationale narkotikastrategi for 2005–2012. I Luxembourg er 87 % af de foranstaltninger, der indgår i den nationale narkotikahandlingsplan for 2000–2004, blevet gennemført inden for de fastsatte frister. De foranstaltninger, der ikke er indført (f.eks. et heroinudleveringsprogram), er angiveligt blevet forsinket af navnlig politiske årsager. De foranstaltninger, der endnu ikke er gennemført, indgår i den nye handlingsplan.
2005. aastal soovitati Iirimaa narkoennetuse 2001.–2008. aasta strateegia vahekokkuvõttes, mis põhines avalikul konsulteerimisel ning peamistel riikide ja Euroopa Liidu andmetel, et prioriteedid tuleks ümber seada vastavalt uutele ravisuundadele, mitme uimasti samaaegsele tarbimisele, kokaiinitarbimisele ning HIV-i ja C-hepatiidi levikule, samuti tuleks strateegia järelejäänud perioodi jooksul värske jõuga välja töötada ja rakendada mitmesuguseid olulisi tegevusi. Rumeenias hinnati riiklikku narkoennetusstrateegiat aastateks 2003–2004 kõigi uimastiennetuse valdkonna riiklike institutsioonide osalusel, koostatud järeldused võeti aluseks uue riikliku narkoennetusstrateegia väljatöötamisel aastateks 2005–2012. Luksemburgis on 87% riiklikust narkoennetuse tegevuskavast aastateks 2000–2004 ettenähtud tähtaegadeks ellu viidud. Aruandest selgub, et rakendamata jäänud meetmete (näiteks heroiini jagamise programmi) puhul on tekkinud viivitus peamiselt poliitilistel põhjustel. Seni veel rakendamata tegevused on lülitatud uude tegevuskavasse.
Irlannin huumestrategiasta vuosiksi 2001–2008 tehtiin vuonna 2005 väliarviointi, joka perustui julkiseen kuulemismenettelyyn ja keskeisten kansallisten tietojen ja EU-tason tietojen analyysiin. Arvioinnissa suositeltiin prioriteettien kohdentamista uudelleen, jotta voitaisiin puuttua hoidon, huumeiden sekakäytön, kokaiinin käytön ja hiv:n ja C-hepatiitin leviämisen uusiin kehityssuuntauksiin. Lisäksi suositeltiin, että tiettyjen tärkeimpien toimien aloitusta ja toteutusta tehostettaisiin strategian jäljellä olevana aikana. Romanian vuosiksi 2003–2004 laatiman kansallisen huumestrategian arviointiin osallistuivat kaikki valtion laitokset, joita huumetyö koskee. Arviointitulosten pohjalta laadittiin uusi kansallinen huumestrategia vuosiksi 2005–2012. Luxemburgissa 87 prosenttia huumausaineita koskevassa kansallisessa toimintasuunnitelmassa vuosiksi 2000–2004 esitetyistä toimenpiteistä on toteutettu niille asetettuihin määräaikoihin mennessä. Jäljelle jääneitä toimenpiteitä (esim. heroiinin jakeluohjelmaa) on lykätty pääasiassa poliittisista syistä. Vielä toteuttamatta olevat toimet sisällytetään seuraavaan toimintaohjelmaan.
A 2001–08-ra szóló ír kábítószer-stratégia 2005-ben készített, nyilvános konzultáción és a főbb országos és uniós adatok elemzésén alapuló középtávú felülvizsgálata a prioritások „hangsúlyainak átrendezését” javasolta, hogy foglalkozni lehessen a kezelésben mutatkozó új tendenciákkal, a polidroghasználattal, a kokainhasználattal, a HIV és a hepatitis C terjedésével, illetve hogy a stratégiából még hátra lévő időszakban a különféle fő intézkedések kifutása és bevezetése „új töltést” kaphasson. Romániában a 2003–04-re szóló nemzeti kábítószer-stratégiát a kábítószerek területén érintett összes állami intézmény részvételével értékelték, és ennek eredményeit vették alapul a 2005–12-es új nemzeti kábítószer-stratégia kialakításához. Luxemburgban a kábítószerekre vonatkozó 2000–04-es nemzeti cselekvési terv intézkedéseinek 87%-át sikerült a kitűzött határidőre bevezetni. A beszámolók szerint a még be nem vezetett intézkedések (pl. egy heroinosztási program) elhalasztása főleg politikai okoknak tulajdonítható. Az eddig be nem vezetett intézkedéseket felvették az új cselekvési tervbe.
Midtveisevalueringen av den irske narkotikastrategien for 2001-08, som var basert på en offentlig høringsprosess og en analyse av viktige nasjonale og EU-data, anbefalte i 2005 en “refokusering” av prioriteringene for å fange opp nye trender innen behandling, blandingsbruk, kokainbruk og utbredelsen av HIV og hepatitt C, og en ”revitalisering” av iverksettelsen og gjennomføringen av ulike nøkkeltiltak i siste halvdel av strategien. I Romania ble den nasjonale narkotikastrategien 2003-04 evaluert av alle de statlige institusjonene involvert i narkotikafeltet. Funnene dannet basis for den nye nasjonale narkotikastrategien for 2005-12. I Luxembourg har 87 % av tiltakene i den nasjonale handlingsplanen for narkotika 2000-04 blitt gjennomført inne fastsatte frister. De tiltakene som ikke er gjennomført (f.eks. et program for distribusjon av heroin), har hovedsakelig blitt utsatt av politiske årsaker, men de er tatt med i den nye handlingsplanen.
Przeprowadzona w 2005 r., a więc w połowie okresu realizacji, ocena irlandzkiej strategii antynarkotykowej na lata 2001–2008, oparta na procesie konsultacji publicznych oraz analizie kluczowych danych krajowych i unijnych, zaleciła „przeorientowanie” priorytetów w celu ujęcia nowych tendencji w leczeniu, problemu zażywania wielu narkotyków, stosowania kokainy i rozprzestrzeniania się wirusa HIV i wirusowego zapalenia wątroby typu C, jak również „nadanie nowego impulsu” do wprowadzania i wdrażania rozmaitych działań kluczowych w pozostałym okresie objętym strategią. W Rumunii ocenę krajowej strategii antynarkotykowej na lata 2003–2004 przeprowadzono z udziałem wszystkich instytucji państwowych zajmujących się narkotykami; jej wyniki przyjęto za podstawę nowej krajowej strategii antynarkotykowej na lata 2005–2012. W Luksemburgu 87% środków określonych w krajowym planie działania na lata 2000–2004 wdrożono w przewidzianym terminie. Z doniesień wynika, że środki, których dotychczas nie wprowadzono (np. program dotyczący dystrybucji heroiny), opóźniły się przede wszystkim z powodów politycznych. Niewdrożone dotychczas działania włączono do nowego planu działania.
În 2005, analiza intermediară a strategiei Irlandei privind drogurile pe perioada 2001-2008, bazată pe un proces de consultare publică şi analizare a datelor esenţiale naţionale şi din UE, a recomandat „reorientarea” priorităţilor, pentru a răspunde mai bine noilor tendinţe privind tratamentul, consumul mixt, consumul de cocaină şi răspândirea HIV şi a hepatitei C, precum şi „reenergizarea” desfăşurării şi punerea în aplicare a unor acţiuni de bază în perioada rămasă a strategiei. Iar în România, strategia naţională antidrog pentru 2003-2004 a fost evaluată cu participarea tuturor instituţiilor statului implicate în domeniul drogurilor, utilizându-se datele care au stat la baza noii strategii naţionale antidrog pe perioada 2005-2012. În Luxemburg, 87 % dintre măsurile prevăzute în planul naţional de acţiune privind drogurile au fost puse în aplicare la termenele prevăzute. S-a raportat că măsurile neaplicate (de ex. programul de distribuire a heroinei) au fost amânate în special pe motive politice. Acţiunile încă nerealizate au fost incluse în noul plan de acţiune.
V roku 2005 strednodobé preskúmanie írskej protidrogovej stratégie na roky 2001 – 2008 založené na procese verejných konzultácií a analýze hlavných vnútroštátnych údajov a údajov EÚ odporučilo „presmerovanie“ priorít, aby sa riešili nové trendy v liečbe, užívaní viacerých drog, užívaní kokaínu a šírení HIV a hepatitídy C a aby sa „znovu aktivovali“ nábeh a realizácia rôznych kľúčových opatrení počas zostávajúceho obdobia stratégie. V Rumunsku bola národná protidrogová stratégia na roky 2003 – 2004 hodnotená s účasťou všetkých štátnych inštitúcií zaangažovaných v oblasti drog so zisteniami, ktoré vytvorili základ pre novú národnú protidrogovú stratégiu na roky 2005 – 2012. V Luxembursku sa 87 % opatrení ustanovených v rokoch 2000 – 2004 národným protidrogovým akčným plánom realizovalo do stanovených konečných termínov. Luxembursko uviedlo, že opatrenia, ktoré sa nezaviedli (napr. program proti rozširovaniu heroínu), sa oneskorili najmä z politických dôvodov. Opatrenia, ktoré sa ešte nerealizovali, boli zahrnuté do nového akčného plánu.
Leta 2005 je bilo na podlagi vmesnega pregleda irske strategije boja proti drogam za obdobje 2001–2008, ki je temeljil na postopku javnega posvetovanja ter analizi ključnih nacionalnih podatkov in podatkov EU, priporočena "preusmeritev" prednostnih nalog, ki naj bi obravnavale pojavljajoče se trende pri zdravljenju, uživanju več drog, uživanju kokaina ter širjenju virusa HIV in hepatitisa C, ter "poživitev" uvedbe in izvajanja različnih ključnih ukrepov v preostalem obdobju strategije. V Romuniji je bila nacionalna strategija boja proti drogam za obdobje 2003–2004 ovrednotena s sodelovanjem vseh državnih ustanov, vključenih na področje drog, ugotovitve pa so bile podlaga za novo nacionalno strategijo boja proti drogam za obdobje 2005–2012. V Luksemburgu je bilo 87 % ukrepov, določenih v nacionalnem akcijskem načrtu boja proti drogam za obdobje 2000–2004, izvedenih v določenih rokih. Poročali so, da so za zamudo ukrepov, ki niso bili uvedeni (npr. program razdeljevanja heroina), krivi predvsem politični razlogi. Ukrepi, ki še niso bili izvedeni, so bili vključeni v nov akcijski načrt.
En halvtidsutvärdering som genomfördes 2005 av den irländska narkotikastrategin 2001-2008 baserades på ett offentligt samråd och analys av nyckeldata från Irland och EU. Utvärderingen utmynnade i rekommendationer till ”omfokusering” av prioriteringar för att fånga upp nya trender beträffande behandling, blandmissbruk, kokainmissbruk och spridning av hiv och hepatit C samt till ”förnyad stimulans” av lansering och genomförande av olika huvudåtgärder under den återstående genomförandeperioden. I Rumänien medverkade alla statliga institutioner som är aktiva inom området för narkotikabekämpning i utvärderingen av den nationella narkotikastrategin 2003-2004. Utvärderingsresultaten har därefter bildat underlag för den nya nationella narkotikastrategin 2005-2012. I Luxemburg har 87 % av åtgärderna i den nationella handlingsplanen för narkotika 2000-2004 genomförts inom de angivna tidsramarna. Politiska orsaker anges som den främsta anledningen till förseningen av de åtgärder som inte har inletts (t.ex. programmet för heroindistribution). Åtgärder som ännu inte har genomförts har förts över till den nya handlingsplanen.
2005 yılında, bir halka danışma süreci ile anahtar ulusal veriler ve AB verilerinin analizine dayanan İrlanda 2001-08 uyuşturucu stratejisinin dönem ortası incelemesi, tedavi, çoklu uyuşturucu kullanımı, kokain kullanımı ile HIV ve hepatit C’nin yayılmasında ortaya çıkan eğilimleri ele almak üzere öncelikleri ‘yeniden odaklamayı’ ve stratejinin geri kalan süresi boyunca çeşitli anahtar eylemlerin başlatılıp uygulanmasını ‘yeniden harekete geçirmeyi’ önermiştir. Romanya’da da 2003-04 ulusal uyuşturucu stratejisi, uyuşturucu alanıyla ilgili tüm devlet kurumlarının katılımıyla değerlendirilmiş, bunun bulguları yeni 2005-12 ulusal uyuşturucu stratejisinin temelini oluşturmuştur. Lüksemburg’da, 2000-04 ulusal uyuşturucu eylem planında belirlenen tedbirlerin % 87’si belirtilen son tarihlerden önce uygulamaya konmuştur. Getirilmeyen tedbirlerin (örneğin, bir eroin dağıtım programı) çoğunlukla politik sebeplerden ötürü geciktiği bildirilmiştir. Henüz uygulamaya konmamış eylemler yeni eylem planında yer almaktadır.
Īrijas 2001.– 2008. gada narkotiku stratēģijas 2005. gadā veiktajā vidusposma novērtējumā, kura pamatā ir atklāts apspriežu process un svarīgāko valsts un ES datu analīze, ir ieteikts ,,pārskatīt prioritātes”, lai vairāk pievērstos topošajām ārstniecības, vairāku narkotiku lietošanas, kokaīna lietošanas un HIV un C hepatīta izplatības tendencēm, un ,,dot jaunu impulsu” dažādu stratēģijas īstenošanas atlikušajā posmā veicamu svarīgāko pasākumu izstrādei un īstenošanai. Savukārt Rumānijas 2003. – 2004. gada valsts narkotiku stratēģijas novērtējumā ir piedalījušās visas narkotiku jomā iesaistītās valsts institūcijas, kuru paustie atzinumi veido jaunās, 2005. – 2012. gada valsts narkotiku stratēģijas pamatu. Luksemburgā 87 % no 2000. – 2004. gada valsts narkotiku stratēģijas pasākumiem ir īstenoti paredzētajā termiņā. Luksemburga informē, ka neieviesto pasākumu (piemēram, heroīna izplatīšanas programmas) īstenošana ir aizkavējusies galvenokārt politisku iemeslu dēļ. Pagaidām neīstenotie pasākumi ir iekļauti jaunajā rīcības plānā.
Arrow 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Arrow