cz – Übersetzung – Keybot-Wörterbuch

Spacer TTN Translation Network TTN TTN Login Français English Spacer Help
Ausgangssprachen Zielsprachen
Keybot 89 Ergebnisse  www.amt.it
  Morfologia / Babilon ::...  
W każdym języku wyrazy można podzielić na grupy w zależności od funkcji pełnionych w zdaniach. Grupy te są nazywane klasami funkcjonalnymi (lub częściami mowy).
In every language, words can be categorized into groups according to their function in sentences, these groups are called word classes (or parts of speech).
Dans toutes les langues, les mots peuvent être classés en groupes selon leur fonction dans les phases. Ces groupes sont appelés classes lexicales (ou nature des mots).
In jeder Sprache lassen sich Wörter nach ihrer Funktion im Satz in Gruppen einteilen. Diese Gruppen nennt man Wortarten oder Wortklassen.
En todas las lenguas, las palabras pueden ser categorizadas en grupos según la función que realicen dentro de una frase, estos grupos se llaman clases de palabras (o partes de la oración).
In tutti i linguaggi, le parole possono essere carategorizzate in gruppi a seconda della loro funzione nella frase, questi gruppi si chiamano classi di parole (o parti del discorso)
In elke taal kan men woorden classificeren in groepen volgens hun functie in zinnen, die groepen zijn woordsoorten.
Във всеки език думите може да се класифицират в групи в зависимост от тяхната служба в изреченията, тези групи се наричат класове думи (или части на речта).
U svakom se jeziku mogu klasificirati riječi po grupama prema njihovoj funkciji u rečenici. Te se grupe zovu vrstama riječi.
I hvert sprog kan ordene kategoriseres i forskellige ordklasser ud fra deres funktion i sætningen.
Igas keeles saab sõnu liigitada vastavalt nende ülesandele lauses, neid sõnagruppe nimetatakse sõnaklassideks või sõnaliikideks.
Minden nyelvben a szavakat csoportosítani lehet a morfológiai viselkedésük és a mondatban betöltött szerepük alapján, így jutunk a szófajokhoz
Kiekvienoje kalboje žodžius galima skirstyti pagal jų funkcijas sakinyje, tos grupės vadinamos kalbos dalimis.
În orice limbă cuvintele pot fi împărțite după funcția lor în propoziție. Aceste grupe se numesc clase lexicale (sau natura cuvintelor).
В каждом языке слова делятся на категории в соответствии с их функцией в предложении, эти группы называются частями речи.
Vo všetkých jazykoch existujú triedy slov, ktoré sa vydeľujú na základe svojich tvaroslovných, sémantických a syntaktických vlastností. Nazývame ich slovné druhy.
V vsakem jeziku lahko besede razvrstimo v skupine glede na njihovo funkcijo v stavkih, te skupine pa imenujemo besedne vrste.
I alla språk kan orden delas in i grupper efter hur de används i meningar. Dessa grupper kallas ordklasser.
Katrā valodā vārdi var būt sadalīti grupās attiecīgi viņu funkcijām teikumā, šīs grupas sauc par vārdšķirām.
I ngach teanga, is féidir focail a rangú i ngrúpaí de réir a bhfeidhme in abairtí, agus aicmí focal (nó ranna cainte) a thugtar ar na grúpaí sin.
  Morfologia / Babilon ::...  
Cyrkumfiks (okołorostek) składa się z dwóch części występujących oddzielnie, tj. po różnych stronach jakiegoś innego morfemu. W języku niemieckim wiele form czasu przeszłego powstało poprzez dodanie cyrkumfiksa ge- -t, na przykład gesagt (powiedział/powiedziała).
Un circonfixe est composé de deux parties qui apparaissent à deux endroits différents. En allemand, de nombreux participes passés sont formés à l’aide du circonfixe {i}ge- -t{/i}, comme dans gesagt (« dit ») :
Ein Zirkumfix besteht aus zwei Teilen, die an verschiedenen Stellen auftauchen. Im Deutschen werden das Partizip Perfekt oft mit dem Zirkumfix ge- -t gebildet, wie z.B. gesagt:
Un circunfijo tiene dos partes que aparecen en lugares distintos. En alemán muchos participios pasados se hacen con el circunfijo ge- -t, como gesagt (dicho):
Un circonfisso ha due parti che compaiono in luoghi diversi. In tedesco molti participi passati sono realizzati con il circonfisso ge- -t, come gesagt (detto):
Circumfixen hebben twee delen, die op verschillende plaatsen verschijnen. In het Duits gebruiken veel verleden deelwoorden het Circumfix ge- -t zoals in gesagt (gezegd):
Циркумфикс е афикс от две части, които се разполагат на различни места. На немски мноо минали причастия се образуват с циркумфикса ge- -t, например gesagt (каза):
Et cirkumfiks består af to dele der er placeret to forskellige steder. Tysk, for eksempel, danner mange datids-participier vha. cirkumfikset ge-...-t, fx. gesagt (sagt), af {sagen} (sige).
Tsirkumfiks koosneb kahest osast, mis esinevad erinevas kohas. Saksa keeles moodustatakse paljud mineviku kesksõnad tsirkumfiksi ge- -t abil, näiteks gesagt (öelnud):
A cirkumfixum két részből áll, amelyek különböző helyeken szerepelnek a szóban. A németben a múlt idejű melléknévi igenevek leggyakrabban a ge- előképzővel és a -t utóképzővel jönnek létre, mint gesagt (mondott):
Cirkumfiksai susideda iš dviejų dalių, kurių viena yra pridedama morfemos pradžioje ir kita morfemos pabaigoje. Vokiečių kalboje dauguma praėjusio laiko dalyvių sudaromi su cirkumfiksu ge-, -t, gesagt (sakė):
Un circumfix este compus din două părți care apar în locuri/poziții diferite. În germană participiul trecut /II se formează cu circumfixul ge- -t, ca de ex. gesagt/spus:
{B}Циркумфикс{/б} состоит из двух частей, которые ставятся в начале и конце другой морфемы. В немецком многие причастия прошедшего времени образуются при помощи циркумфикса ge- -t, как gesagt (сказал):
Prefixálno-sufixálny slovotvorný postup (nazývaný aj cirkumfix) sa realizuje tak, že pri tvorení nového slova sa ku koreňu pripájajú naraz 2 afixy – prefix aj sufix. Napríklad v nemčine vzniklo po pridaní afixov „ge-“ a „-t“ slovo gesagt (povedal).
Diskontinuirani morfem ima dva dela, ki se pojavljata na različnih mestih. V nemščini je veliko preteklih deležnikov sestavljenih kot diskontinuirani morfem ge- -t, kot na primer gesagt (rekel):
Cirkumfikss sastāv no divām daļām, novietotām dažādās vārda vietās. Vācu valodā daudzi pagātnes divdabji ir veidoti ar cirkumfiksu ge- -t, piemēram, gesagt (teicis):
Ag circumfix bíonn dhá chuid atá le feiceáil in áiteanna éagsúla. Déantar cuid mhaith rangabhálacha caite as Gearmáinis leis an circumfix ge- -T, amhail gesagt (ráite):
  Semantyka, leksykologia...  
Afryka była dekolonizowana w sposób demokratyczny: jeden człowiek – jeden głos [– i tylko jeden raz]
African was decolonialized in a democratic fashion: one man - one vote [- one time]
L’Afrique a été décolonisée démocratiquement : une personne, un vote [- une seule fois]
Afrika wurde auf demokratische Weise dekolonialisiert: ein Mann - eine Stimme [- ein Mal]
África fue descolonizada de una democrática: una persona - un voto (una sola vez)
L'Africa fu decolonizzata democraticamente: una persona - un voto (una volta)
Afrika werd gedekoloniseerd op een democratische manier: één man - één stem [- één keer]
Африка била деколонизирана по демократичен начин: един човек - един глос [- един път]
Afrika je dekolonizirana na demokratski način: jedna osoba - jedan glas [- jedamput]
Afrika blev afkoloniseret på bedste demokratisk manér: én mand - én stemme [- én gang]
Aafrika vabastati koloniaalikkest demokraatlikul kombel: üks inimene - üks hääl [- üks kord]
Afrikában a gyarmatosítás demokratikus módon ment végbe: egy személy - egy szavazat [- egy alkalommal]
Afrika buvo dekolonizuota demokratine maniera: vienas žmogus - vienas balsas [- vienas kartas]
Africa a fost decolonizată într-un mod democratic: un bărbat - un vot [- o dată]
Kolonizáciu Afriky zrušili demokratickým spôsobom: jeden človek – jeden hlas [– jedenkrát]
Afriko so dekolonizirali na demokratični način: en človek - en glas [- enkrat]
Afrika avkoloniserades demokratiskt: en man - en röst [ – en gång]
Āfrikāņi bija dekolonizēti demokrātiskā manierē: viens cilvēks — viena balss [- vienu reizi]
Díchoilíníodh an Afraic ar shlí dhaonlathach: fear amháin - vóta amháin [- uair amháin]
  Warunki korzystania :: ...  
Dostawca jest uprawniony do przeniesienia swoich praw i obowiązków wynikających z tych warunków, w całości lub w części, na rzecz osoby trzecie bez uprzedniego powiadomienia.
The provider is entitled to transfer its rights and obligations under these terms, entirely or in part, to a third party without any notice.
Le fournisseur a le droit de transférer ses droits et ses obligations, en entier ou en partie, à un tiers, après un préavis de quatre semaines envoyé par courrier électronique.
Der Anbieter ist berechtigt, nach Ankündigung per E-Mail innerhalb von 4 Wochen seine Rechte und Pflichten aus diesem Nutzungsverhältnis ganz oder teilweise auf einen Dritten zu übertragen.
El proveedor se reserva el derecho a transferir sus derechos y obligaciones bajo estos términos, en su totalidad o en parte, a un tercero sin previo aviso.
Il fornitore è autorizzato a trasferire i propri diritti ed obblighi a tali condizioni, in tutto o in parte, a terzi senza alcun preavviso.
De aanbieder is gerechtigd zijn rechten en verplichtingen uit deze voorwaarden, geheel of gedeeltelijk, aan een derde partij over te dragen zonder voorafgaande kennisgeving.
Доставчикът има право да прехвърля правата и задълженията си по силата на тези условия, изцяло или частично, на трета страна без предизвестие.
Ponuđač ima pravo svoja prava i obveze iz ovog korisničkog odnosa reguliranog Uvjetima korištenja u potpunosti ili djelomično prenijeti na treću stranu bez ikakve obavijesti.
Udbyderen har under de gældende vilkår ret til at videregive rettigheder og forpligtelser, helt eller delvist, til tredjepart uden varsel.
Teenusepakkujal on õigus oma õigused ja kohustused nende tingimuste kohaselt osaliselt või täielikult kolmandale poolele üle anda ilma sellest teavitamata.
A szolgáltatónak joga van arra, hogy a jogait és kötelezettségeit átruházza, részben vagy egészben, egy harmadik félre, amennyiben 4 héttel előtte e-mail-ben ezt közli.
Svetainės savininkas turi teisę visiškai arba iš dalies perleisti savo teises ir pareigas trečiajam asmeniui pagal šią sutartį be išankstinio pranešimo.
Furnizorul are dreptul de a transfera drepturile şi obligațiile sale, cu totul sau în parte către un terț, după un preaviz de patru săptămâni trimis prin poată electronică.
Поставщик имеет право в соответствии с данными условиями передать свои права и обязанности, полностью или частично, третьей стороне без предварительного уведомления.
Prevádzkovateľ je oprávnený úplne alebo čiastočne previesť svoje práva a povinnosti vyplývajúce z tohto používateľského vzťahu na tretiu stranu bez predchádzajúceho upozornenia.
Ponudnik ima pravico z naznanilom po elektronski pošti v roku štirih tednov prenesti svoje pravice in obveznosti iz tega uporabniškega razmerja popolnoma ali deloma na tretjega.
Leverantören har rätt att överlåta sina rättigheter och skyldigheter enligt dessa villkor, helt eller delvis, till en tredje part utan föregående meddelande.
Pakalpojumu sniedzējs ir tiesīgs nodot savas tiesības un pienākumus pēc šiem noteikumiem pilnībā vai daļēji trešajai personai bez iepriekšēja brīdinājuma.
Tá an soláthraí i dteideal a chearta agus oibleagáidí a aistriú faoi na téarmaí seo, go hiomlán nó go páirteach, chuig tríú páirtí gan aon fhógra.
  Warunki korzystania :: ...  
Prawa przyznane Ci przez stronę, a także wyżej wymienione gwarancje i kompensacje nie kończą się wraz z zakończeniem stosunku umownego.
The rights granted to you by the website, and the above stated warranties and indemnities do not end with the termination of the contractual relationship.
Les droits que vous accordent le site et les garanties et indemnités stipulées ci-dessus ne se terminent pas à la fin du rapport de jouissance.
Die der Webseite von dir eingeräumten Rechte und die vorstehend erklärten Gewährleistungs- und Freistellungsansprüche enden nicht mit Beendigung des Nutzungsverhältnisses.
Tanto los derechos que te han sido otorgados por este sitio web, como las garantías e indemnizaciones arriba indicadas no acaban con la finalización de la relación contractual.
I diritti concessi dal sito, le garanzie e gli indennizzi sopra indicati non terminano con la cessazione del rapporto contrattuale.
De rechten die aan u door de webstek verleend worden, en de hierboven genoemde garanties en vrijwaringen eindigen niet met de beëindiging van de contractuele relatie.
Правата, предоставени Ви от сайта, и цитираните по-горе гаранции и отговорности не свършват с прекратяването на договорните отношения.
Prava ustupljena ovoj stranici i gore objašnjena jamstvena potraživanja i zahtjevi za odštetu ne završavaju okončanjem korisničkog odnosa.
Hverken de rettigheder, webstedet tildeler dig, eller de ovenfor nævnte garantier og erstatningsansvar ophører med afslutningen af det kontraktslige forhold.
Veebilehe poolt antud õigused ja eespool märgitud garantiid ei lõpe lepinguliste suhtete lõpetamisega.
A weblapra feltett tartalmakra adott jogok és a fent megadott garancia és kártalanítási igény nem ér véget a szerződéses viszony felmondásával.
Jūsų suteiktos svetainei teisės bei aukščiau nurodytos garantijos ir atleidimo nuo žalos atlyginimas nesibaigia net su sutartinių santykių nutraukimu.
Drepturile pe care vi le conferă site-ul, garanțiile şi compensațiile indicate mai sus nu se încheie odată cu terminarea relației contractuale.
Права, предоставленные вам на сайте, и указанные выше гарантии и компенсации не заканчиваются с прекращением договорных отношений.
Práva, ktoré zaručujete webovej stránke, a vyššie opísané záruky na poskytnutie práv zostávajú v platnosti aj po ukončení používania webovej stránky.
Pravice, ki si jih dovolil spletni strani in pred tem pojasnjene jamstvene in dopuščene pravice, se ne končajo z zaključkom uporabniškega razmerja.
De rättigheter som beviljas till dig av webbplatsen, och de ovan angivna garantierna upphör inte med uppsägning av avtalsförhållandet.
Tiesības, kuras jums piešķir tīmekļa vietne, un iepriekš noteiktās garantijas un nodrošinājumi nebeidzas ar līgumisko attiecību izbeigšanu.
Na cearta a dheonaíonnn an suíomh gréasáin duit, agus ní chríochnaíonn na barántaí agus na slánaíochtaí thuasluaite le foirceannadh an chaidrimh chonarthaigh.
  Semantyka, leksykologia...  
„X jest częścią Y” (relacja meronimii, inaczej partonimii: X to meronim, Y to holonim), na przykład: koło i samochód
"X is a [constituent] part of Y" (meronymy), for example wheel and car
"X ist ein Bestandteil von Y" (Meronymie), zum Beispiel Rad und Auto
"X forma parte de Y" (relación de meronimia o, dicho sea de otra forma, partonimia: X es merónimo, Y es holónimo, por ejemplo: rueda y coche
"X is een [samenstellend] deel van Y" (meroniemen) bijvoorbeeld wiel en auto
"X on Y [koostisesse kuuluv] osa" (meronüümia), näiteks ratas ja auto
"X este o [constitutivă] parte a lui Y" (meronimie), de exemplu roată și mașină
"X är en [bestånds-] del av Y" (meronymi), till exempel hjul och bil
Tá X ina [chomhábhar] de chuid Y ( {mírea-ainm), mar shampla {roth), agus {carr)
  Języki migowe / Babilon...  
Jednym z nich jest reduplikacja (powtórzenie całego znaku migowego bądź jego części). W wielu językach migowych rzeczowniki mogą zostać utworzone z czasowników poprzez ograniczanie i powtarzanie ruchu, tak więc SIEDZI znaczy „siedzieć” a SIEDZI-SIEDZI oznacza „krzesło”.
L’un des deux est le redoublement (répéter tout ou une partie d’un signe). Dans de nombreuses langues des signes, les noms peuvent être formés à partir de verbes en réduisant et en répétant le mouvement ; par exemple ASSEOIR peut signifier « s’asseoir » et ASSEOIR-ASSEOIR « chaise ».
Einer davon ist die Reduplikation (teilweise oder vollständige Wiederholung einer Gebärde). In vielen Gebärdensprachen können Verben zu Nomen umgewandelt werden, indem man die Bewegung reduziert und wiederholt, so dass z.B. SIT 'sitzen' und SIT-SIT 'Stuhl' bedeutet.
Uno de estos es la reduplicación (repetir todo o una parte del signo). En muchas lenguas de signos los sustantivos están hechos a partir de los verbos, reduciendo o repitiendo el movimiento, de manera que SIT (sentarse) significa ´to sit´ (sentarse) y SIT-SIT significa silla.
Uno di questi è la reduplicazione (ripetere tutto o parte di un segno). In molte lingue dei segni i sostantivi possono essere creati a partire dai verbi, riducendo o ripetendo il movimento, in modo che SIT 'sedersi' reduplicato (SIT-SIT) diventa 'sedia'.
Een daarvan is reduplicatie (herhalen van het gehele teken of een deel ervan). In veel gebarentalen worden zelfstandige naamwoorden gemaakt uit werkwoorden door verkleining en het herhaling van de beweging, zodat ZIT 'zitten' betekent en ZIT-ZIT een stoel.
Един от тях е като редупликацията (повтаряне на всички или част от жестовете). В много жестомимични езици съществителни могат да бъдат направени от глаголи чрез редуциране и повтаряне на движението, така че СЕДЯ означава глагола "седя", а СЕДЯ-СЕДЯ означава стол.
Jedan od njih je podvostručenje (ponavljanje znaka cijelog ili samo njegovog dijela). Na mnogim se gestovnim jezicima imenice tvore od glagola skraćivanjem i ponavljanjem pokreta pa dakle SJED znači "sjesti" a SJED-SJED znači "stolac".
Kordamine tähendab viipe kordamist kas tervenisti või osaliselt. Paljudes viipekeeltes saab verbi muuta nimisõnaks, vähendades ja korrates liikumist, nii et SIT tähendab istuma ja SIT-SIT tooli.
Az egyik a reduplikáció (a jel teljes vagy részleges ismétlése). Sok jelnyelvben a főneveket úgy képzik az igéből, hogy az ige jelét redukálva megismétlik, így pl. az ÜL jelenti azt, hogy ül és ÜL-ÜL a széket.
Vienas iš jų - reduplikacija (viso arba dalies gesto pakartojimas). Daugelyje gestų kalbų daiktavardžiai yra kuriami iš veiksmažodžių, trumpinant arba pakartojant judesį, pavyzdžiui, SĖDĖTI reiškia veiksmažodį "sėdėti", o SĖDĖTI-SĖDĖTI reiškia kėdę.
Una dintre acestea este reduplicarea( repetarea parțială sau completă a unui gest). În multe limbaje gestuale verbele se pot transforma în substantive, în timp ce mișcarea se reduce sau se repetă, astfel încât de ex. SIT means 'a sta' și SIt-SIt înseamnă scaun.
Jedným z nich je reduplikácia (opakovanie celého posunku alebo jeho časti). V mnohých znakových jazykoch možno podstatné mená utvoriť zo slovies redukovaním a opakovaním pohybu, takže SEDIEŤ znamená „sadnúť si“ a SEDIEŤ- SEDIEŤ znamená „stolička“.
Prvi je reduplikacija (ponovitev celega ali dela znaka). V mnogih jezikih je mogoče iz glagola narediti samostalnik tako, da reduciramo in ponovimo kretnjo. SEDETI torej pomeni "sedeti", SEDETI-SEDETI pa stol.
En av dessa är reduplikation (att helt eller delvis upprepa ett tecken). I många teckenspråk kan substantiv skapas utifrån verb genom att reducera och repetera rörelsen, så att SITTA betyder 'att sitta', medan SITTA-SITTA betyder stol.
Viens no tiem ir reduplikācija (visas zīmes vai tās daļas atkārtošana). Daudzās zīmju valodās lietvārdi var būt veidojami no darbības vārdiem ar reducēšanu un kustības atkārtošanu, tā SĒDĒT nozīmē 'sēdēt' un SĒDĒT-SĒDĒT nozīmē krēslu.
Ar cheann acu tá eamhnú (athrá ar an gcomhartha ar fad nó ar chuid de). In go leor teangacha comharthaíochta is féidir ainmfhocail a dhéanamh as briathra tríd an mbogadh a laghdú agus a athdhéanamh, ionas go ciallaíonn SIT 'suí' agus SIT-SIT 'cathaoir'.
  Morfologia / Babilon ::...  
Kolejne ważne części mowy to: spójniki, łączące słowa lub zdania, przysłówki, które modyfikują poszczególne części zdania oraz przyimki, wskazujące różne związki między rzeczownikami a czasownikami (np. zależności dotyczące miejsca).
Other important word classes include conjunctions, which combine words or sentences, adverbs which modify various parts of a sentence and adpositions which indicate locational or other relationships between the noun they modify and the verb.
Parmi les autres classes lexicales importantes, on trouve les conjonctions, qui mettent en relation des mots ou des phrases, les adverbes, qui modifient diverses parties des phrases, et les adpositions qui indiquent des relations spatiales ou d’autres types entre le nom qu’elles modifient et le verbe.
Weitere wichtige Wortklassen sind Konjunktionen, die Wörter und Sätze verbinden, Adverbien, die verschiedene Satzbestandteile modifizieren, und Adpositionen, die Orts- oder andere Beziehungen zwischen den Substantiv, das sie modifizieren, und dem Verb ausdrücken.
Otras clases importantes de palabras incluyen las conjunciones, que combinan palabras o frases, adverbios, que modifican distintas partes de la frase y adposiciones, que indican relaciones de lugar u otras con el sustantivo que modifican y el verbo.
Altre importanti classi di parole includono le congiunzioni, che combinano le parole o le frasi, gli avverbi che modificano varie parti di una frase e apposizioni che indicano le relazioni di luogo o altre tra il sostantivo che modificano e il verbo.
Andere belangrijke woordsoorten omvatten voegwoorden, die woorden of zinnen combineren, bijwoorden die verschillende zinsdelen aanpassen, en rolwoorden die plaats- of andere betrekkingen tussen substantief en werkwoord aangeven, hun "rol" beschrijven.
Други важни класове думи включват съюзи, които комбинират думи или изречения, наречия, които модифицират различни части на изречението и предлози, които показват локационни или други взаимоотношения между съществителното, което променят, и глагола.
Druge vežne vrste riječi su veznici koji kombiniraju riječi ili rečenice, prilozi koji modificiraju različite dijelove rečenice i prijedlozi koji označavaju položajne (mjesne) i druge odnose među imenicom i glagolom.
Andre vigtige ordklasser er konjunktioner (bindeord), der forbinder ord eller sætninger, adverbier (biord), der modificerer forskellige andre dele af sætningen, og adpositioner (præpositioner/forholdsord), der knytter sig til et substantiv og indikerer den rolle sidstnævnte spiller i sætning og overfor verbet (fx rumslig orientering, retning, tidsforhold, modtager ...).
Teised olulised sõnaliigid on sidesõnad, mis seovad sõnu või lauseid, määrsõnad, mis varieerivad mitmesuguseid lauseosi, ja kaassõnad , mis osutavad kohale või muule suhtele nimisõna ja verbi vahel.
További szóosztályok: kötőszó, mely szavakat vagy mondatokat köt össze, határozószó, mely a mondat különböző részeit módosítja, adpozíció (prepozíció és névutó), mely a főnévnek igével való kapcsolatát hivatott kifejezni.
Kita svarbi kalbos dalis yra jungtukai, jungiantys žodžius arba sakinius, prieveiksmiai, apibrėžiantys veiksmo požymį arba požymio požymį, prielinksniai ir jų ekvivalentai, nurodantys vietą arba santykį tarp daiktavardžio ir veiksmažodžio.
Alte clase lexicale importante sunt conjuncțiile, care leagă cuvinte și propoziții, adverbe, care modifică diferite părți componente de propoziție, și adpozițiile, care indică relațiile spațiale sau de alte tipuri între substantivul pe care-l modifică și verb.
Следующими важными частями речи являются союзы, которые соединяют слова или предложения, наречия, которые определяют признак действия или признак признака, предлоги и их эквиваленты, которые указывают на местоположение или отношения между существительным и глаголом.
Ďalšími dôležitými slovnými druhmi sú spojky, ktoré spájajú slová alebo vety, príslovky, ktoré vyjadrujú okolnosti deja, predložky, ktoré vyjadrujú vzťahy medzi vetnými členmi a častice, ktoré vyjadrujú postoj hovoriaceho k výpovedi.
Druge pomembne besedne vrste so recimo vezniki, ki spajajo besede ali stavke, prislovi, ki opisuje okoliščine stavka in predlogi, ki označujejo krajevni ali kakšen drug odnos med samostalnikom na katerega se nanašajo in glagolom.
Andra viktiga ordklasser är konjunktioner som kombinerar fraser eller meningar, adverb som modifierar olika delar av en mening och adpositioner som visar relationer mellan substantivet de modifierar och verbet.
Citas svarīgas vārdšķiras ir saikļi, kuri saista vārdus vai teikumus, apstākļa vārdi, kuri pārveido dažādas teikuma daļas, un adpozīcijas, kuras izsaka vietas vai citas attieksmes starp modificējamo lietvārdu un darbības vārdu.
I measc na n-aicmí focal tábhachtach eile tá cónaisc , a chuireann focail nó abairtí le chéile, {dobhriathra , a mhodhnaíonn codanna éagsúla den abairt, agus {réamhfhocail , a léiríonn caidrimh suímh nó eile idir an t-ainmfhocal a mhodhnaíonn siad agus an briathar.
  Interlingwistyka / Babi...  
Najbardziej rozpowszechnionym językiem sztucznym jest esperanto, alternatywne narzędzie w komunikacji międzynarodowej, o ogólnoświatowym zasięgu. Esperantologia jako część interlingwistyki zajmuje się badaniem różnych aspektów języka esperanto.
The most widespread planned language is Esperanto, an alternative tool in international communication with a worldwide speech community. Esperantology or esperanto studies as part of interlinguistics deals with different aspects of the international language Esperanto.
La langue construite la plus répandue est l’espéranto, un outil alternatif pour la communication internationale avec une communauté de locuteurs dans le monde entier. L’espérantologie est une branche de l’interlinguistique qui concerne les différents aspects de la langue internationale espéranto.
Die am weitesten verbreitete Plansprache ist Esperanto, ein alternatives Hilfsmittel in der internationalen Kommunikation mit einer weltweiten Sprechergemeinschaft. Die Esperantologie als Teil der Interlinguistik befasst sich mit verschiedenen Aspekten der internationalen Sprache Esperanto.
La lengua planificada más extendida es el esperanto, una herramienta alternativa en la comunicación internacional con una comunidad hablante en todo el mundo. La Esperantología o el estudio del esperanto como parte la Interlingüística trata diferentes aspectos de la lengua esperanto internacional.
La lingua pianificata più diffusa è l'esperanto, uno strumento alternativo di comunicazione internazionale con una comunità parlante in tutto il mondo. L'esperantologia o studio dell'esperanto come parte dell'interlinguistica tratta diversi aspetti di questa lingua internazionale.
De meest verspreide plantaal is Esperanto, een alternatief instrument in de internationale communicatie met een wereldwijde taalgemeenschap. Esperantologie of Esperantostudie behandelt als onderdeel van de interlinguïstiek de verschillende aspecten van de internationale taal Esperanto.
Най-разпространеният планов език е есперанто, алтернативно средство в международното общуване с голямо количество говорещи в цял свят. Есперантологията или изследването на есперанто като част от интерлингвистиката се занимава с различни аспекти на международния език есперанто.
Det mest udbredte plansprog er esperanto, et alternativ i international kommunikation med et verdensomspændende talersamfund. Esperantologien er således et delfag af interlingvistikken, og beskæftiger sig med forskellige aspekter af det internationale sprog esperanto.
Kõige levinum plaankeel on esperanto, alternatiivne rahvusvahelise suhtlemise vahend üle kogu maailma. Esperantoloogia kui interlingvistika haru tegeleb rahvusvahelise esperanto keele mitmesuguste aspektidega.
A legelterjedtebb tervezett nyelv az eszperantó, a nemzetközi kommunikáció egy alternatívája, melynek beszélő közössége a világ különböző részein található. Az eszperantológia mint az interlingvisztika része az eszperantó nemzetközi nyelv különböző aspektusaival foglalkozik.
Labiausiai paplitusi planinė kalba yra esperanto . Ji yra alternatyvi tarptautiniame bendravime su gausiu būriu šnekančių ja visame pasaulyje. Esperantologija arba esperanto studijos yra interlingvistikos dalis, tiriančios įvairius tarptautinės kalbos esperanto aspektus.
Cea mai răspândită limbă construită este Esperanto, un instrument alternativ pentru comunicarea internațională cu o comunitate mondială de vorbitori.Esperantologia ca parte a interlingvisticii se ocupă cu aspecte diferite ale limbii internaționale Esperanto.
Наиболее распространенным искусственным (плановым) языком является эсперанто. Он является альтернативой в международной коммуникации, поскольку большая группа говорящих на нем людей живет по всему миру. Эсперантология, или изучение эсперанто, является частью интерлингвистики, которая изучает различные аспекты интернационального языка эсперанто.
Najrozšírenejším plánovaným jazykom je esperanto, ktoré sa používa ako alternatívny jazyk v medzinárodnej komunikácii medzi hovoriacimi na celom svete. Esperantológia alebo esperantské štúdie sa ako súčasť interlingvistiky zaoberajú rôznymi aspektmi medzinárodného jazyka esperanto.
Najbolj razširjen umetni jezik je esperanto, ki predstavlja alternativno orodje za mednarodno komunikacijo in ima govorno skupnost razširjeno po vsem svetu. Esperantologija ali esperantske študije kot del interlingvistike, se ukvarjajo z različnimi aspekti mednarodnega ezika esperanto.
Visizplatītāka pasaulē mākslīga valoda ir esperanto — alternatīvs instruments visas pasaules runātāju kopienes starptautiskai komunikācijai. Esperantoloģija jeb esperanto studijas kā interlingvistikas daļa pēta dažādus starptautiskās esperanto valodas aspektus.
Is í Esperanto an teanga phleanáilte is forleithne, í ina huirlis mhalartach sa chumarsáid idirnáisiúnta a bhfuil pobal urlabhra ar fud an domhain aici. Pléann an {Esperanteolaíocht /b} nó staidéir Esperanto mar chuid den idirtheangeolaíocht le gnéithe éagsúla den teanga idirnáisiúnta Esperanto.
  Morfologia / Babilon ::...  
Kolejne ważne części mowy to: spójniki, łączące słowa lub zdania, przysłówki, które modyfikują poszczególne części zdania oraz przyimki, wskazujące różne związki między rzeczownikami a czasownikami (np. zależności dotyczące miejsca).
Other important word classes include conjunctions, which combine words or sentences, adverbs which modify various parts of a sentence and adpositions which indicate locational or other relationships between the noun they modify and the verb.
Parmi les autres classes lexicales importantes, on trouve les conjonctions, qui mettent en relation des mots ou des phrases, les adverbes, qui modifient diverses parties des phrases, et les adpositions qui indiquent des relations spatiales ou d’autres types entre le nom qu’elles modifient et le verbe.
Weitere wichtige Wortklassen sind Konjunktionen, die Wörter und Sätze verbinden, Adverbien, die verschiedene Satzbestandteile modifizieren, und Adpositionen, die Orts- oder andere Beziehungen zwischen den Substantiv, das sie modifizieren, und dem Verb ausdrücken.
Otras clases importantes de palabras incluyen las conjunciones, que combinan palabras o frases, adverbios, que modifican distintas partes de la frase y adposiciones, que indican relaciones de lugar u otras con el sustantivo que modifican y el verbo.
Altre importanti classi di parole includono le congiunzioni, che combinano le parole o le frasi, gli avverbi che modificano varie parti di una frase e apposizioni che indicano le relazioni di luogo o altre tra il sostantivo che modificano e il verbo.
Andere belangrijke woordsoorten omvatten voegwoorden, die woorden of zinnen combineren, bijwoorden die verschillende zinsdelen aanpassen, en rolwoorden die plaats- of andere betrekkingen tussen substantief en werkwoord aangeven, hun "rol" beschrijven.
Други важни класове думи включват съюзи, които комбинират думи или изречения, наречия, които модифицират различни части на изречението и предлози, които показват локационни или други взаимоотношения между съществителното, което променят, и глагола.
Druge vežne vrste riječi su veznici koji kombiniraju riječi ili rečenice, prilozi koji modificiraju različite dijelove rečenice i prijedlozi koji označavaju položajne (mjesne) i druge odnose među imenicom i glagolom.
Andre vigtige ordklasser er konjunktioner (bindeord), der forbinder ord eller sætninger, adverbier (biord), der modificerer forskellige andre dele af sætningen, og adpositioner (præpositioner/forholdsord), der knytter sig til et substantiv og indikerer den rolle sidstnævnte spiller i sætning og overfor verbet (fx rumslig orientering, retning, tidsforhold, modtager ...).
Teised olulised sõnaliigid on sidesõnad, mis seovad sõnu või lauseid, määrsõnad, mis varieerivad mitmesuguseid lauseosi, ja kaassõnad , mis osutavad kohale või muule suhtele nimisõna ja verbi vahel.
További szóosztályok: kötőszó, mely szavakat vagy mondatokat köt össze, határozószó, mely a mondat különböző részeit módosítja, adpozíció (prepozíció és névutó), mely a főnévnek igével való kapcsolatát hivatott kifejezni.
Kita svarbi kalbos dalis yra jungtukai, jungiantys žodžius arba sakinius, prieveiksmiai, apibrėžiantys veiksmo požymį arba požymio požymį, prielinksniai ir jų ekvivalentai, nurodantys vietą arba santykį tarp daiktavardžio ir veiksmažodžio.
Alte clase lexicale importante sunt conjuncțiile, care leagă cuvinte și propoziții, adverbe, care modifică diferite părți componente de propoziție, și adpozițiile, care indică relațiile spațiale sau de alte tipuri între substantivul pe care-l modifică și verb.
Следующими важными частями речи являются союзы, которые соединяют слова или предложения, наречия, которые определяют признак действия или признак признака, предлоги и их эквиваленты, которые указывают на местоположение или отношения между существительным и глаголом.
Ďalšími dôležitými slovnými druhmi sú spojky, ktoré spájajú slová alebo vety, príslovky, ktoré vyjadrujú okolnosti deja, predložky, ktoré vyjadrujú vzťahy medzi vetnými členmi a častice, ktoré vyjadrujú postoj hovoriaceho k výpovedi.
Druge pomembne besedne vrste so recimo vezniki, ki spajajo besede ali stavke, prislovi, ki opisuje okoliščine stavka in predlogi, ki označujejo krajevni ali kakšen drug odnos med samostalnikom na katerega se nanašajo in glagolom.
Andra viktiga ordklasser är konjunktioner som kombinerar fraser eller meningar, adverb som modifierar olika delar av en mening och adpositioner som visar relationer mellan substantivet de modifierar och verbet.
Citas svarīgas vārdšķiras ir saikļi, kuri saista vārdus vai teikumus, apstākļa vārdi, kuri pārveido dažādas teikuma daļas, un adpozīcijas, kuras izsaka vietas vai citas attieksmes starp modificējamo lietvārdu un darbības vārdu.
I measc na n-aicmí focal tábhachtach eile tá cónaisc , a chuireann focail nó abairtí le chéile, {dobhriathra , a mhodhnaíonn codanna éagsúla den abairt, agus {réamhfhocail , a léiríonn caidrimh suímh nó eile idir an t-ainmfhocal a mhodhnaíonn siad agus an briathar.
  Morfologia / Babilon ::...  
Kolejne ważne części mowy to: spójniki, łączące słowa lub zdania, przysłówki, które modyfikują poszczególne części zdania oraz przyimki, wskazujące różne związki między rzeczownikami a czasownikami (np. zależności dotyczące miejsca).
Other important word classes include conjunctions, which combine words or sentences, adverbs which modify various parts of a sentence and adpositions which indicate locational or other relationships between the noun they modify and the verb.
Parmi les autres classes lexicales importantes, on trouve les conjonctions, qui mettent en relation des mots ou des phrases, les adverbes, qui modifient diverses parties des phrases, et les adpositions qui indiquent des relations spatiales ou d’autres types entre le nom qu’elles modifient et le verbe.
Weitere wichtige Wortklassen sind Konjunktionen, die Wörter und Sätze verbinden, Adverbien, die verschiedene Satzbestandteile modifizieren, und Adpositionen, die Orts- oder andere Beziehungen zwischen den Substantiv, das sie modifizieren, und dem Verb ausdrücken.
Otras clases importantes de palabras incluyen las conjunciones, que combinan palabras o frases, adverbios, que modifican distintas partes de la frase y adposiciones, que indican relaciones de lugar u otras con el sustantivo que modifican y el verbo.
Altre importanti classi di parole includono le congiunzioni, che combinano le parole o le frasi, gli avverbi che modificano varie parti di una frase e apposizioni che indicano le relazioni di luogo o altre tra il sostantivo che modificano e il verbo.
Andere belangrijke woordsoorten omvatten voegwoorden, die woorden of zinnen combineren, bijwoorden die verschillende zinsdelen aanpassen, en rolwoorden die plaats- of andere betrekkingen tussen substantief en werkwoord aangeven, hun "rol" beschrijven.
Други важни класове думи включват съюзи, които комбинират думи или изречения, наречия, които модифицират различни части на изречението и предлози, които показват локационни или други взаимоотношения между съществителното, което променят, и глагола.
Druge vežne vrste riječi su veznici koji kombiniraju riječi ili rečenice, prilozi koji modificiraju različite dijelove rečenice i prijedlozi koji označavaju položajne (mjesne) i druge odnose među imenicom i glagolom.
Andre vigtige ordklasser er konjunktioner (bindeord), der forbinder ord eller sætninger, adverbier (biord), der modificerer forskellige andre dele af sætningen, og adpositioner (præpositioner/forholdsord), der knytter sig til et substantiv og indikerer den rolle sidstnævnte spiller i sætning og overfor verbet (fx rumslig orientering, retning, tidsforhold, modtager ...).
Teised olulised sõnaliigid on sidesõnad, mis seovad sõnu või lauseid, määrsõnad, mis varieerivad mitmesuguseid lauseosi, ja kaassõnad , mis osutavad kohale või muule suhtele nimisõna ja verbi vahel.
További szóosztályok: kötőszó, mely szavakat vagy mondatokat köt össze, határozószó, mely a mondat különböző részeit módosítja, adpozíció (prepozíció és névutó), mely a főnévnek igével való kapcsolatát hivatott kifejezni.
Kita svarbi kalbos dalis yra jungtukai, jungiantys žodžius arba sakinius, prieveiksmiai, apibrėžiantys veiksmo požymį arba požymio požymį, prielinksniai ir jų ekvivalentai, nurodantys vietą arba santykį tarp daiktavardžio ir veiksmažodžio.
Alte clase lexicale importante sunt conjuncțiile, care leagă cuvinte și propoziții, adverbe, care modifică diferite părți componente de propoziție, și adpozițiile, care indică relațiile spațiale sau de alte tipuri între substantivul pe care-l modifică și verb.
Следующими важными частями речи являются союзы, которые соединяют слова или предложения, наречия, которые определяют признак действия или признак признака, предлоги и их эквиваленты, которые указывают на местоположение или отношения между существительным и глаголом.
Ďalšími dôležitými slovnými druhmi sú spojky, ktoré spájajú slová alebo vety, príslovky, ktoré vyjadrujú okolnosti deja, predložky, ktoré vyjadrujú vzťahy medzi vetnými členmi a častice, ktoré vyjadrujú postoj hovoriaceho k výpovedi.
Druge pomembne besedne vrste so recimo vezniki, ki spajajo besede ali stavke, prislovi, ki opisuje okoliščine stavka in predlogi, ki označujejo krajevni ali kakšen drug odnos med samostalnikom na katerega se nanašajo in glagolom.
Andra viktiga ordklasser är konjunktioner som kombinerar fraser eller meningar, adverb som modifierar olika delar av en mening och adpositioner som visar relationer mellan substantivet de modifierar och verbet.
Citas svarīgas vārdšķiras ir saikļi, kuri saista vārdus vai teikumus, apstākļa vārdi, kuri pārveido dažādas teikuma daļas, un adpozīcijas, kuras izsaka vietas vai citas attieksmes starp modificējamo lietvārdu un darbības vārdu.
I measc na n-aicmí focal tábhachtach eile tá cónaisc , a chuireann focail nó abairtí le chéile, {dobhriathra , a mhodhnaíonn codanna éagsúla den abairt, agus {réamhfhocail , a léiríonn caidrimh suímh nó eile idir an t-ainmfhocal a mhodhnaíonn siad agus an briathar.
  Morfologia / Babilon ::...  
Tylko dwie części mowy – rzeczowniki i czasowniki – występują we wszystkich językach. Są to duże kategorie, zawierające liczne podklasy.
The only two parts of speech that are found in every language are nouns and verbs. Both are large classes with many sub-classes.
Les deux seules classes lexicales que l’on retrouve dans toutes les langues sont les noms et les verbes. Ce sont des classes assez larges avec de nombreuses sous-catégories.
Die einzigen beiden Wortarten, die in jeder Sprache auftreten, sind Nomen und Verben. Beide sind große Klassen mit vielen Untergruppen.
Las únicas partes de la oración comunes a todas las lenguas son los sustantivos y los verbos. Ambos son grandes clases de palabras que tienen subclases.
Le sole due parti del discorso comuni a tutte le lingue sono i sostantivi e i verbi. Entrambe sono grandi classi di parole con sottoclassi.
De enige twee zinsdelen, die in elke taal kunnen gevonden worden, zijn zelfstandige naamwoorden en werkwoorden. Beide zijn grote klassen en hebben verschillende onderklassen
Само две части на речта се срещат във всички езици, това са имената и глаголите. Двата класа са големи, с много подкласове.
Jedine dvije vrste riječi koje postoje na svim jezicima su imenice i glagoli. Obe su velike grupe i sadrže mnogo podvrsta.
De eneste ordklasser, der findes i alle sprog, er substantiver (navneord) og verber (udsagnsord). Begge er store klasser med mange underkategorier.
Kaks ainsat sõnaliiki, mis on olemas igas keeles, on nimisõnad ja tegusõnad. Kummalgi on palju alaliike.
Csak két szófajt lehet minden nyelvben megtalálni, ez a főnév és az ige. Mindkét osztálynak több alosztálya van.
Tik dvi kalbos dalys yra visose kalbose: vardai (kurie gali būti skirstomi į daiktavardžius, būdvardžius ir t.t, bet tai nėra universalu) ir veiksmažodžiai.
Singurele două clase/grupe lexicale care se regăsesc în toate limbile sunt substantivele și verbele. Sunt clase/grupe destul de mari având numeroase subtegorii.
Только две части речи существуют во всех языках имена (которые могут делиться далее на существительное, прилагательное и т. п., но это не универсально) и глаголы.
V každom jazyku sa nachádzajú minimálne dva typy slovných druhov, a to menné a slovesné, ktoré sa zväčša ďalej rozdeľujú do mnohých podskupín.
Edini besedni vrsti, ki obstajata prav v vseh jezikih sta samostalniška beseda in glagol. To sta dve veliki skupini besed, ki obsegata mnogo podskupin.
De enda två ordklasser som förekommer i alla språk är substantiv och verb. Båda är omfattande ordklasser med många underkategorier.
Vienīgi divas vārdšķiras atrodamas ikvienā valodā, tie ir lietvārdi un darbības vārdi. Tās ir lielas vārdu klases ar sīkāku klasifikāciju.
Níl ach dhá roinn cainte atá le fáil i ngach teanga ainmfhocail agus briathra. Aicmí móra is ea iad araon agus bíonn go leor fo-aicmí acu.
  Historia, etymologia, p...  
Mechanizm zapożyczania polega na przejmowaniu wyrazu z innego języka (tzw. języka-dawcy). Wyrazy przejmowane zwane są zapożyczeniami. Zapożyczenia są bardzo powszechne, np. ponad połowa angielskich słów pochodzi z francuskiego i łaciny, a zapożyczenia z chińskiego stanowią istotną część języków: japońskiego, koreańskiego i wietnamskiego.
Borrowing means words are taken from other languages. Words borrowed this way are called loanwords. It is extremely common: over half of all English words have been borrowed from French and Latin, and loanwords from Chinese are important parts of Japanese, Korean and Vietnamese.
Emprunter signifie prendre un mot à une autre langue. Les mots empruntés sont appelés des emprunts. C’est un phénomène extrêmement courant : plus de la moitié des mots anglais ont été empruntés au français et au latin, et les mots d’origine chinoise représentent une partie importante du vocabulaire en japonais, coréen et vietnamien.
Als Entlehnung bezeichnet man die Übernahme von Wörtern aus anderen Sprachen. So übernommene Wörter nennt man Lehnwörter. Dieser Vorgang kommt sehr häufig vor: mehr als die Hälfte aller englischen Wörter sind aus dem Französischen und dem Latein entlehnt, und Lehnwörter aus dem Chinesischen sind wichtige Bestandteile des Japanischen, Koreanischen und Vietnamesischen.
El préstamo aparece cuando se toma una palabra de otra lengua. A dichas palabras se las conoce como préstamos lingüísticos. Es un fenómeno muy común: más de la mitad de todas las palabras inglesas existentes han sido tomadas del francés y del latín. Así como los préstamos lingüísticos del chino son una parte importante del japonés, coreano o vietnamita
Con prestito linguistico ci si riferisce a quelle parole prese (in prestito) da un altra lingua. È un fenomeno molto comune: più della metà di tutte le parole inglesi sono state prese in prestito dal francese e dal latino; prestiti dal cinese sono parti importanti del lessico giapponese, coreano e vietnamita.
Lenen betekent woorden overnemen uit andere talen. Woorden die op die manier geleend zijn worden leenwoorden genoemd. Dit gebeurt zeer vaak: ruim de helft van alle Engelse woorden werden uit het Frans en Latijn geleend, en leenwoorden uit het Chinees zijn belangrijke delen van het Japans, Koreaans en Vietnamees.
Заемките са думи, взети от други езици. Това става изключително често: повече от половината от всички думи в английския са заимствани от френския и латинския, а заемките от китайски са важни части на японския, корейския и виетнамския.
Posuđivanje znači da uzimamo riječi iz drugih jezika. Tako preuzete riječi zovemo posuđenicama. Radi se o vrlo čestoj pojavi: više od polovice svih engleskih riječi su posuđene od francuskog i latinskog a riječi koje potiču iz kineskog čine velike dijelove japanskog, korejskog i vjetnamskog riječnika.
Denne type ord indlånes fra andre sprog og kaldes derfor låneord. Mekanismen er ekstremt almindelig: Over halvdelen af alle engelske er således låneord fra fransk og latin, og låneord fra kinesisk har stor betydning for japansk, koreansk og vietnamesisk.
Laenamine tähendab, et sõnad võetakse teistest keeltest. Selliseid sõnu nimetatakse laensõnadeks. See on äärmiselt tavaline: enam kui pool inglise keele sõnadest on laenud prantsuse ja ladina keelest, ning hiina laensõnad on jaapani, korea ja vietnami keele oluline osa.
Skolinimasis reiškia žodžių atėjimą iš kitos kalbos. Svetimos kalbos elementas perkeliamas iš vienos kalbos į kitą. Šis reiškinys ir vadinamas skolinimusi. Šis reiškinys yra plačiai paplitęs: beveik pusė visų angliškų žodžių yra skoliniai iš prancūzų ir lotynų kalbų; skoliniai iš kinų kalbos yra svarbi sudedamoji japonų, korėjiečių ir vietnamiečių kalbų dalis.
A împrumuta înseamnă preluarea de cuvinte dintr-o alta limbă. Astfel cuvintele împrumutate se numesc împrumuturi. Acest demers apare foarte des: mai mult de jumătate din toate cuvintele englezești sunt din franceză și din latină împrumutate, și împrumuturile din chineză reprezintă părți importante de vocabular din japoneză, coreeană și vietnameză.
Заимствование - это появление новых слов из других языков. Слова, заимствованные из другого языка, так и называются - заимствования. Это явление широко распространено: более половины всех английских слов были заимствованы из французского или латинского языков, а заимствования из китайского языка составляют большую часть японского, корейского и вьетнамского языков.
Preberanie znamená, že nové slová sa do jazyka prijímajú z cudzích jazykov. Slová zapožičané z iného jazyka sa nazývajú prevzaté slová (výpožičky). Preberanie slov je častý spôsob obohacovania slovnej zásoby: viac ako polovica všetkých anglických slov bola prevzatá z francúzštiny alebo latinčiny, dôležitou súčasťou slovnej zásoby japončiny, kórejčiny a vietnamčiny sú slová prevzaté z čínštiny.
Izposoja pomeni, da so besede vzete iz drugih jezikov. Besede, ki pridejo v jezik na ta način, se imenujejo izposojenke. Izposoja je izjemno razširjena: več kot polovica angleških besed je bilo izposojenih iz francoščine ali latinščine, kitajske izposojenke pa predstavljajo pomemben del japoskega, korejskega in vietnamskega jezika.
Lånord är ord som som kommer från andra språk. Detta är extremt vanligt, över hälften av alla engelska ord är lånord från franska och Latin, och lånord från kinesiska utgör viktiga delar av japanska, koreanska och vietnamesiska.
Aizguvums nozīmē, ka vārdi ir ņemami no citām valodām. Šādi radušies valodā vārdi ir saucami par aizgūtiem vārdiem. Šis ir ārkārtīgi izplatīts mehānisms: vairāk nekā puse no visiem angļu valodas vārdiem bija aizgūti no franču un latīņu, bet aizgūtie ķīniešu vārdi veido svarīgu daļu japāņu, korejiešu un vjetnamiešu valodās.
Is ó theangacha eile a thógtar iasachtaí. Tá sé thar a bheith coitianta: tháinig breis is leath na bhfocal {Béarla /link} ar iasacht ón bhFraincis {/} link2 agus ón Laidin, agus tá iasachtaí ón tSínis ina gcodanna tábhachtacha den tSeapáinis, den Chóiréis agus den Vítneaimis.
  Morfologia / Babilon ::...  
W językach fleksyjnych (fuzyjnych) afiksy łączą w sobie różne funkcje. I tak np. czeska końcówka -ů wskazuje zarówno przypadek – dopełniacz, jak i liczbę – mnogą. Ponadto, kiedy dołączy się tę końcówkę do rzeczownika dům (dom), zmienia się samogłoska jego rdzenia i w rezultacie powstaje forma domů.
In fusional languages, affixes combine different functions so that the Czech ending -ů indicates plural number and genitive case at the same time. In addition when added to the noun dům (house) the vowel of the root changes and result is domů.
Dans les langues flexionnelles, les affixes combinent plusieurs fonctions ; en tchèque, par exemple, la terminaison -ů indique à la fois le pluriel et le génitif. De plus, quand on l’ajout au nom dům (« maison »), la voyelle du radical change et cela donne domů.
In flektierenden Sprachen vereinen Affixe verschiedene Funktionen in sich, so dass die tschechische Endung -ů den Numerus Plural und den Genitiv-Fall gleichzeitig anzeigt. Zusätzlich verändert sich bei der Anfügung an das Substantiv dům (Haus) der Vokal der Wortwurzel, und das Ergebnis ist domů.
En las lenguas fusionantes los afijos combinan diferentes funciones de forma que la terminación checa -ů indica tanto el número plural como el caso genitivo. Además cuando se añade al sustantivo dům (casa) la vocal de la raíz cambia dando como resultado domů.
Nelle lingue flessive, gli affissi combinano differenti funzioni di modo che la terminazione ceca -ů indica allo stesso tempo plurale e genitivo. Oltre a questa funzione, se viene aggiunta al sostantivo dům (casa) la vocale della radice cambia dando come risultato domů.
In fusietalen combineren affixen verschillende functies, zodat de Tsjechisch uitgang -ů het meervoud en tegelijk de genitief-naamval aangeeft. Wanneer het wordt toegevoegd aan het zelfstandig naamwoord dům (huis) verandert de klinker van de stam en is het resultaat domů.
Във флективните езици, афиксите комбинират различни функции, така че чешкото окончание -ů показва множествено число и родителен падеж едновременно. В допълнение, когато се добави към съществителното dům (house), коренната гласна се променя и резултатът е domů.
U flektivnim/stapajućim jezicima afiksi nose različite funkcije npr. na češkom nastavak -ů označava i množinu i genitiv istovremeno. A kad se doda imenici dům (kuća) promijeni se i samoglasnik u korijenu pa je rezultat domů (od kuće).
Flekterende sprog derimod kombinerer forskellige funktioner i én endelse. Den tjekkiske endelse -ů, for eksempel, indikerer på samme tid pluralis (flertal) og genitiv (ejefald). Desuden ændres rodvokalen: dům (hus) - domů (af husene).
Flekteerivates keeltes kombineeritakse afiksitega erinevaid funktsioone. Tšehhi keeles näitab lõpp -ů mitmust ja samal ajal omastavat käänet. Veelgi enam, kui lisada see nimisõnale dům (maja), muutub tüvevokaal ja saame domů.
A flektáló vagy hajlító nyelvekben a toldalékok több funkciót látnak el, így a cseh -ů végződés egyszerre jelzi a többes számot és a birtokos esetet. Ráadásul, ha a dům (ház) szóhoz teszik hozzá, akkor a tőhangzója is megváltozik domů.
Fleksinėse kalbose afiksai derina įvairias funkcijas, štai čekų kalboje galūnė -ů rodo daugiskaitos kilmininko linksnį. Pridėjus prie daiktavardžių dům (namas) balsę, žodžio šaknis kinta į domů (namai, namų).
În limbile flexionare, afixele combină mai multe funcții; în cehă, de exemplu, terminația -ů indică numărul plural și cazul genitiv în același timp. Suplimentar se modifică, când se atașează la substantiv dům (« casă »), vocala rădăcinii cuvântului schimbă și rezultatul este domů.
Во флективных языках (языках флективного строя) аффиксы сочетают различные функции, так в чешском окончание -ů указывает на множественное число и на родительный падеж одновременно. В добавок к этому, при добавлении к существительному dům (дом) гласной, корень меняется и получается domů.
Vo flektívnych jazykoch má jeden afix viaceré gramatické funkcie. V češtine napríklad koncovka -ů vyjadruje genitív množného čísla. V prípade, že chceme vytvoriť tento tvar od podstatného mena dům, zmení sa samohláska v koreni slova a vznikne tvar domů.
V pregibnih jezikih igrajo obrazila različne vloge, tako da v češčini končnica -ů hkrati izraža množino in rodilnik. Poleg tega se, ko jo pripnemo na samostalnik dům (hiša), spremeni samoglasnik korena in nastane domů.
I flekterande språk, kombinerar affix olika funktioner så att t.ex. den tjeckiska ändelsen -ů indikerar både plural och genitiv. Och när den fogas till ett substantiv som dům (hus) ändrar sig rotens vokal, med resultatet domů.
Fleksīvās valodās afiksi apvieno dažādas funkcijas, tā čehu valodā galotne -ů norāda vielaikus uz daudzskaitli un ģenitīva locījumu. Turklāt, ja to pieliek pie lietvārda dům (māja), saknes patskanis izmainās un veidojas vārds domů.
I dteangacha comhtháthaithe, cuireann táthmhíreanna feidhmeanna éagsúla le chéile ionas go léiríonn an foirceann Seicise dar críoch -ů uimhir iolra agus tuiseal ginideach san aon am. Thairis sin, nuair a chuirtear leis an ainmfhocal dům (teach) é, athraíonn guta na fréimhe agus tugann sé domů.
  Morfologia / Babilon ::...  
Drugi rodzaj zmian słowotwórczych nie powoduje zmiany części mowy, lecz zmianę znaczenia, w rezultacie której powstaje nowy leksem. W niemieckim dodanie aus- (wy-) do czasownika sprechen (mówić) zmienia znaczenie na wymówić.
Another kind of derivational change doesn't change the type of word but changes the meaning enough that the result is a new lexeme. In German, adding aus- (out) to the verb sprechen (speak) changes the meaning to pronounce.
L’autre type de dérivation ne change pas la nature du mot, mais modifie son sens pour donner un nouveau lexème. En allemand, ajouter aus- (« de ») au verbe sprechen (« parler ») change son sens et donne « prononcer ».
Eine andere Veränderung durch Ableitung verändert nicht die Wortart, aber ändert die Bedeutung so weit, dass das Ergebnis ein neues Lexem ist. Im Deutschen verändert sich die Bedeutung des Verbs sprechen durch Anfügen von aus- zu aussprechen erheblich.
Otro tipo de cambio derivativo no transforma el tipo de las palabras sino que cambia tanto su significado que el resultado es un nuevo lexema. En alemán, si se añade aus- (fuera) al verbo sprechen (hablar) su significado cambia a pronunciar.
Un altro tipo di modifica derivazionale non trasforma il tipo di parola, ma ne cambia il significato tanto da creare un nuovo lessema. In tedesco, aggiungendo aus- (fuori) al verbo sprechen (parlare), il significato diventa pronunciare.
Een andere soort van afleidende verandering wijzigt niet de woordsoort, maar wijzigt de betekenis genoeg om als resultaat een nieuw lexeem te vormen. In het Duits, wijzigt het toevoegen van aus- (uit) het werkwoord sprechen (spreken) naar de betekenis uitspreken.
Друг вид деривационна промяна е, когато не се променя вида на думата, но се променя смисъла дотолкова, че резултатът е нова лексема. На немски, добавяйки aus- (из) към глагола sprechen (говоря) смисълът се променя в произнасям.
Drugi tip derivacijskih promjena ne mijenja vrstu riječi već osnovno značenje tako da je rezultat novi leksem. Na njemačkom, dodatak predmetka aus- (iz) glagolu sprechen (govoriti) mijenja značenje u izgovoriti/.
Den anden type derivation bevarer ordklassen, men ændrer ordet betydning tilstrækkeligt til at det resulterer i et nyt leksem. Sætter man for eksempel præfikset aus- (ud) foran det tyske verbum sprechen (tale), ændres betydningen til udtale, nøjagtigt som i den tilsvarende derivation på dansk.
Teine sõnatuletuse (derivatsiooni) tüüp ei muuda sõnaliiki, vaid tähendust, mille tagajärjeks on uus lekseem. Kui saksa keeles lisada tegusõnale sprechen (rääkima) aus- (välja), muutub sõna tähendus (hääldama).
A másik képzéstípus nem változtatja meg a szófaji kategóriát, de mégis új szót hoz létre. A németben, ha a sprechen (beszél) igéhez hozzátesszük az aus- (ki) igekötőt, az eredmény a kiejt lesz.
Antrajame derivacijos tipe žodis ne pereina į kitą kalbos dalį, bet keičia savo reikšmę ir tampa nauja leksema, vokiečių kalboje pridėjus aus-(iš) prie veiksmažodžio sprechen (kalbėti) transformuojasi į žodį, reiškiantį ištarti.
Un alt tip de derivare nu schimbă natura cuvântului, dar modifică sensul pentru a da un nou lexem. În germană se schimbă semnificația cuvântului {a vorbi} prin adăugarea de aus- la a pronunța
При втором типе деривации слово не переходит в другую часть речи, но меняет свое значение в достаточной степени, чтобы стать новой лексемой. В немецком, добавление aus- (из/вы) к глаголу sprechen (говорить) трансформирует его в слово, означающие произносить (выговаривать).
Ďalším typom derivácie je proces, pri ktorom sa nemení slovnodruhové zaradenie slova, dochádza len k modifikácii významu, výsledkom čoho je vznik novej lexémy. V slovenčine sa pridaním predpony {vy} k slovesu {robiť} zmení význam na zhotoviť.
Drugi tip sprememb ne spremeni vrste besede temveč spremeni pomen v tolikšni meri, da nastane nov leksem. V nemščini, tako kot tudi v slovenščini, dodajanje aus- (iz) h glagolu sprechen (govoriti) spremeni pomen v izgovoriti.
Den andra typen av förändring genom avledning ändrar inte ordets ordklass men ändrar innebörden tillräckligt mycket för att resultatet ska vara ett nytt lexem. Att på tyska, lägga aus- (ut) till verbet sprechen (tala) ändrar betydelsen till uttala.
Cits atvasināšanas veids nemaina vārda vārdšķiru, bet izmaina viņa nozīmi un tā rodas jauna leksēma. Vācu valodā pievienojot aus- (ārā) pie darbības vārda sprechen (runāt) nozīme izmainās uz izruna.
Ní athraíonn cineál eile athraithe díorthaithe an cineál focail ach athraíonn sé an bhrí sách mór ionas gur léicséim nua an toradh. I nGearmáinis, má chuirtear aus- (amach) leis an mbriathar sprechen (labhairt) athraítear an chiall go fuaimniú .
  Morfologia / Babilon ::...  
Przegłos jest fonemiczną modyfikacją rdzenia, bez dodawania żadnych innych elementów. W Europie języki germańskie posiadają wiele czasowników, w których czas przeszły tworzy się poprzez zmianę samogłoski.
Ablaut is a phonemic modification of the root without the addition of any other element. In Europe the Germanic languages have lots of verbs that make the past tense by changing the vowel. In English the past tense and past participles are often made by changing the vowel of the root as in swim which becames swam in the past.
L’alternance vocalique ou ablaut est une modification phonétique d’un radical qui a lieu sans l’ajout d’un autre élément. En Europe, les langues germaniques ont de nombreux verbes qui forment le passé en changeant une voyelle. En anglais, le passé et le participe passé sont souvent formés en changeant la voyelle du radical, comme dans swim (« nager ») qui donne swam au passé.
Der Ablaut ist eine phonemische Modifikation der Wortwurzel ohne Zufügung eines anderen Elements. In Europa haben die germanischen Sprachen eine Menge Verben, die die Vergangenheit durch Änderung des Vokals bilden. Im Englischen werden Vergangenheit und Partizip Perfekt oft durch Änderung des Vokals der Wurzel gebildet, wie z.B. in swim, das in der Vergangenheit zu swam wird.
Ablaut es una modificación fonética de la raíz sin añadir ningún otro elemento. En Europa, las lenguas germánicas tienen muchos verbos cuyos participios pasados se construyen cambiando una vocal. En inglés tanto el pasado como el participio pasado se obtienen cambiando una vocal de la raíz como ocurre en swim, cuyo pasado es swam.
L'apofonia è una modificazione fonetica della radice senza l'aggiunta di ulteriori elementi. In Europa le lingue germaniche hanno molti verbi il cui participio passato viene creato cambiando una vocale. In inglese sia il passato che il participio passato si ottengono cambiando una vocale della radice come succede in swim, il cui passato è swam.
Klinkerwisseling is een foneemwijziging van een stam zonder toevoeging van een ander element. De Germaanse talen in Europa hebben veel werkwoorden die de verleden tijd vormen door een klinkerwisseling. In het Engels worden verleden tijd en verleden deelwoorden dikwijls gemaakt door klinkerwisseling in de stam, zoals swim (zwem) swam (zwom) wordt in de verleden tijd.
Аблаут (отглас) е фонемна модификация на корена, без добавяне на друг елемент. В Европа германските езици имат много глаголи, които образуват минало време чрез промяна на гласната. На английски език минало време и минали причастия често се образуват чрез промяна на гласната на корена в swim (плувам), което става swam (плувах) в минало време.
Ablaut je fonetska modifikacija korijena bez dodatka drugog elementa. U Europi germanski jezici imaju mnoge glagole koji tvore prošlo vrijeme promjenom samoglasnika. Na engleskom se prošlo vrijeme i prošli participi tvore promjenom samoglasnika u korijenu kao swim (plivati) koji se pretvara u swam u prošlom vremenu.
Aflyd er en fonemisk (lydlig) ændring af en rodvokal uden tilføjelse af et andet element. I Europa er det de germanske sprog, der har mange verber der former datidsformer ved en sådan vokalændring. Således danner engelsk datidsformer og datidsparticipier ved brug af aflyd: {i}swim - swam - swum{/i}. Dansk udviser den samme mekanisme, omend ofte i kombination med en almindelige datids-'t(e)': {i}byde - bød - budt, spørge - spurgte - spurgt{/i}.
Vokaalivaheldus ehk ablaut on sõnajuure foneemimuutus, mille puhul ei lisata muid elemente. Euroopa keeltest on saksa keeles hulk verbe, milIe minevikuvormis muutub vokaal. Inglise keeles moodustatakse minevikuaegu ja mineviku kesksõna sageli sõnajuure vokaali muutmisega, näiteks swim (ujuma), mis muutub swam-iks (ujus).
A tőhangváltás a szótő változtatása külön elem hozzátétele nélkül. Európában a germán nyelvekre jellemző, hogy bizonyos igék a tőmagánhanzó megváltoztatásával képezik a múlt idejüket. Az angolban a múlt idő és a múlt idejű melléknévi igenév gyakran így jön létre, mint a swim esetében, mely swam-má változik múlt időben.
Ablautas yra fonetinė šaknies modifikacija be jokių papildomų elementų. Europos germanų kalbose yra daug veiksmažodžių, kurie sudaro būtojo laiko formas balsės keitimo būdu. Anglų kalboje būtojo laiko veiksmažodžiai ir dalyviai sudaromi keičiant balsę žodžio šaknyje, pavyzdžiui, veiksmažodis {Swim} (plaukti).
Ablaut este o modificare fonemică a rădăcinii fără adăugarea unui alt element. În Europa, limbile germanice au o serie de verbe care formează trecutul prin modificarea vocalei. În engleză trecutul sau participiul trecut/II se formează adesea prin modificarea vocalei rădăcinii, ca de ex. în swim, care la trecut devine swam.
Аблаут (абляут, апофони́я) - это фонетическая модификация корня без добавления иного элемента. В Европе у германских языков есть много глаголов, которые образуют формы прошедшего времени путем изменения гласной. В английском языке прошедшее время глаголов и причастий часто образуется путем изменения гласной в корне, например, глагол swim (плавать) превращается в swam в прошедшем времени.
Ablaut je striedanie samohlások v koreni etymologicky príbuzných slov (napr. v tvaroch niesť – nesiem – nosím – znášam). Európske germánske jazyky majú množstvo slovies, pri ktorých sa minulý čas tvorí zmenou samohlásky v koreni slova. V angličtine sa minulý čas a minulé príčastie často tvoria zmenou samohlások, napr. sloveso swim (plávať) má tvar minulého času swam (plával / plávali).
Premena je fonemska sprememba korena brez dodajanja drugih elementov. V Evropi predvsem germanski jeziki tvorijo pretekli čas s spreminjanjem samoglasnika. V angleščini se pretekli čas in pretekli deležnik pogosto tvorita s spreminjanjem samoglasnika korena kot v swim, ki v pretekliku postane swam.
Omljud är en fonematisk modifiering av roten utan att något annat element läggs till. I Europa har de germanska språken många verb som bildar preteritum genom att ändra vokal. På engelska bildas ofta preteritum och supinumformer genom att ändra rotens vokaler, som i swim, som blir swam i dåtid.
Apofonija ir vārda saknes fonēmu izmaiņa bez jebkuru citu elementu piedalīšanos. Ģermāņu valodās ir daudzi darbības vārdi, kuru pagātnes formās mainās patskaņi. Angļu valodā darbības vārdu pagātne un pagātnes divdabju formas ir bieži veidojamas ar patskaņa izmaiņu saknē, piemēram, vārdā swim (peld), kurš top par swam (peldēja) pagātnes formā.
{Ablaut, sin modhnú fóinéimeach ar an bhfréamh gan aon mhír eile a chur léi. San Eoraip tá go leor briathra ag na teangacha Gearmáinice a dhéanann an aimsir chaite trí athrú a dhéanamh ar an nguta. Sa Bhéarla is minic a dhéantar an aimsir chaite agus na rangabhálacha caite trí ghuta na fréimhe a athrú, amhail swim a athraíonn go swam san aimsir chaite.
  Warunki korzystania :: ...  
Serdecznie zapraszamy do lingvo.info! Dostęp i korzystanie ze strony internetowej lingvo.info („strona”, „usługa”, „dostawca”) oznacza, że przeczytałeś („użytkownik”) i akceptujesz poniższe warunki, niezależnie od tego, czy jesteś zarejestrowany jako członek na lingvo.info.
A warm welcome to lingvo.info! Accessing and using the website lingvo.info ("the website", "the service", "the provider") implies that you (the "user") have read, understood and accepted the following terms and conditions, regardless of whether you are registered as a member on lingvo.info. Therefore, please read the following text thoroughly.
Bienvenue sur lingvo.info ! L’accès et l’utilisation du site lingvo.info (« le site », « le service », « le prestataire ») part du principe que vous (« l’utilisateur ») avez lu, compris et accepté les conditions d’utilisation suivantes, que vous soyez ou non inscrit à lingvo.info. Veuillez donc lire attentivement le texte ci-dessous.
Herzlich willkommen auf lingvo.info! Der Zugang zur bzw. die Nutzung der Webseite deutsch.info („die Webseite“, „der Dienst“, „der Anbieter“) setzt voraus, dass du („der Nutzer“) die folgenden Nutzungsbedingungen gelesen, verstanden und akzeptiert hast, unabhängig davon, ob du als Mitglied bei lingvo.info registriert bist oder nicht. Lies bitte deshalb den folgenden Text sorgfältig durch.
¡Les damos una cálida bienvenida a lingvo.info! El acceso y el uso de la lingvo.info (la página web, el servicio, el proveedor) implica que tu (el usuario) has leído, entendido y aceptado los siguientes términos y condiciones, sin importar si estás registrado como miembro de lingvo.info . Por lo tanto, por favor, lee detenidamente la siguiente información.
Un caloroso benvenuto su lingvo.info! L'accesso e l'utilizzo di lingvo.info (il sito, il servizio, il fornitore) implica che tu (utente) abbia letto, compreso e accettato i seguenti termini e condizioni, indipendentemente dal fatto che tu sia registrato come utente su lingvo.info. Pertanto, si prega di leggere attentamente il seguente testo.
Hartelijk welkom bij lingvo.info! De toegang tot en het gebruik van de webstek lingvo.info ("webstek", "dienst", "internetaanbieder") houdt in dat u ("gebruiker") de onderstaande algemene voorwaarden gelezen, begrepen en aanvaard heeft, ongeacht of u bent ingeschreven als lid op lingvo.info Daarom verzoeken wij u aandachtig de volgende tekst te lezen.
Добре дошли на lingvo.info! Достъпът и използването на уебсайта lingvo.info ("сайта", "услугата", "доставчика") означава, че Вие ("потребителят") сте прочели, разбрали и приели следните условия за ползване, независимо от това дали сте регистриран като член на lingvo.info. Затова, моля, прочетете следния текст внимателно.
Dobro došli na višejezičnu stranicu lingvo.info! Pristup i korištenje stranice lingvo.info ("stranica", "usluga", "ponuđač") prepostavlja da ste Vi ("korisnik") pročitali sljedeće Uvjete korištenja, razumjeli ih i prihvatili, neovisno o tome jeste li se registrirali na stranicu ili ne. Stoga pažljivo pročitajte sljedeći tekst.
Hjerteligt velkommen til lingvo.info! At tilgå og bruge webstedet lingvo.info ("hjemmesiden", "servicen", "udbyderen") indebærer at du ("brugeren") har læst, forstået og akcepteret følgende vilkår og betingelser, uanset om du er medlemsregistreret på lingvo.info eller ej.
Tere tulemast veebilehele lingvo.info! Juurdepääs lehele lingvo.info ("veebileht", "teenus", "teenusepakkuja") ja selle kasutamine tähendab, et sina ("kasutaja") oled lugenud, mõistnud ja aktsepteerinud järgmisi kokkuleppeid ja tingimusi, ükskõik, kas oled registreerunud lingvo.info liikmeks või mitte. Seepärast loe palun järgnevat teksti hoolega.
Üdvözöljük a lingvo.info oldalon! A lingvo.info-hoz (weblap, szolgáltatás, szolgáltató) történő hozzáférés és használat azt jelenti, hogy Ön (a felhasználó) elolvasta, megértette és elfogadta az alábbi feltételeket, függetlenül attól, hogy regisztrált tagja-e a lingvo.info-nak vagy sem. Ezért kérjük, olvassa el az alábbi szöveget alaposan!
Sveiki atvykę į lingvo.info! Prieiga ir naudojimasis svetaine lingvo.info (toliau vadinama "interneto svetainė", "paslauga", "tiekėjas") reikalauja, kad jūs ("vartotojas") perskaitytumėte, suprastumėte ir priimtumėte žemiau aprašytas svetainės naudojimosi sąlygas, nepriklausomai nuo to, ar esate registruotas lingvo.info vartotojas. Todėl prašome atidžiai perskaityti šį tekstą.
Un călduros bun venit pe lingvo.info! Accesul repsectiv utilizarea site-ului deutsch.info ("site-ul web", "serviciul", "furnizorul") implică faptul ca tu("utilizatorul") ai citit, înțeles și acceptat condițiile de utilizare, independent de faptul dacă tu te-ai înregistrat sau nu ca membru pe lingvo.info. Citește , te rog, de aceea, cu atenție următorul text.
Добро пожаловать на lingvo.info! Доступ и использование сайта, lingvo.info ("сайт", "сервис", "провайдер") означает, что вы ("пользователь") прочитали, поняли и приняли изложенные ниже условия, независимо от того, зарегистрированы ли вы как член на lingvo.info, Поэтому просим вас прочитать следующий текст полностью.
Vitajte na stránke projektu lingvo.info! Používaním webovej stránky lingvo.info („webová stránka“, „služba“, „prevádzkovateľ“) používateľ súhlasí, že si prečítal a porozumel nasledujúcim Podmienkam používania. Svoj súhlas s Podmienkami vyjadril aj používateľ, ktorý stránku používa, hoci si na nej nevytvoril používateľské konto. Prečítajte si, prosím, pozorne nasledujúce podmienky.
Dobrodošli na lingvo.info! Za dostop oziroma uporabo spletne strani deutsch.info (“spletna stran”, “storitev”, “ponudnik”) se pričakuje, da si kot (“uporabnik”) pogoje uporabe naštete v nadaljevanju prebral, razumel in sprejel, ne glede na to ali si pri lingvo.info registriran kot član ali ne. Prosimo, da tekst v nadaljevanju natančno prebereš.
Varmt välkommen till lingvo.info! När du beöker och använder webbplatsen lingvo.info (webbplatsen, tjänsten, leverantören) innebär det att du (användaren) antas ha läst, förstått och accepterat följande villkor, oavsett om du är registrerad som medlem på lingvo.info, eller ej. Läs därför följande text noggrant.
Laipni aicināti uz lingvo.info! Tīmekļa vietnes lingvo.info ("tīmekļa vietne", "serviss", "pakalpojumu sniedzējs") apmeklēšana un izmantošana nozīmē, ka jūs ("lietotājs") esat izlasījis, sapratis un pieņēmis sekojošus noteikumus un nosacījumus, neatkarīgi no tā, vai jūs esat reģistrēts lingvo.info biedrs. Tāpēc, lūdzu, rūpīgi izlasiet šo tekstu.
Tá fáilte is fiche romhat chuig lingvo.info! Má úsáideann tú an suíomh gréasáin lingvo.info ("an suíomh gréasáin", "an tseirbhís", "an soláthraí"), tuigtear gur léigh tú ("an t-úsáideoir"), gur thuig tú agus gur ghlac tú leis na téarmaí agus na coinníollacha seo a leanas, is cuma an bhfuil tú cláraithe mar bhall de lingvo.info nó ná fuil. Dá bhrí sin, léigh an téacs seo a leanas go críochnúil.
  Semantyka, leksykologia...  
Ale język jest nieprzewidywalny, nie można zatem po prostu przyjąć, że językoznawcze klasyfikacje naśladują wiernie klasyfikacje biologiczne lub że są jednakowe w różnych językach. Na przykład: delfin biologicznie jest ssakiem, lecz językowo często jest przyporządkowany do klasy ryb; w języku angielskim ziemniaki są warzywami, ale Kartoffeln/kartofler w niemieckim i duńskim – nie.
But because language is a beast, you can't trust linguistic ontologies to follow biological ones, or even hold across languages. For instance, a dolphin is biologically a mammal, but linguistically often a fish, and while English potatoes are vegetables, German and Danish Kartoffeln/kartofler are not.
Mais comme les langues ne sont pas des animaux, les ontologies linguistiques ne peuvent pas être identiques aux ontologies biologiques, et elles peuvent même varier en fonction des langues. Par exemple, les dauphins, d’un point de vue biologique, sont des mammifères, mais dans beaucoup de langues, ce sont des poissons, et les pommes de terre françaises sont des légumes alors que les Kartoffeln/kartofler allemandes et danoises n’en sont pas.
Aber die Sprache hat's in sich, man kann sprachliche Gegebenheiten nicht einfach biologischen gleichsetzen und sich auch nicht immer von anderen Sprachen Rat holen. Zum Beispiel ist ein Delphin biologisch ein Säugetier, aber sprachlich oft ein Fisch, und während englische Kartoffeln Gemüse sind, sind deutsche und dänische kein Gemüse.
Debido a que los idiomas no son previsibles, no se puede simplemente afirmar que las clasificaciones lingüísticas imitan fielmente las clasificaciones biológicas o que son iguales en todos los idiomas. Por ejemplo: los delfines biológicamente son mamíferos, sin embargo, desde el punto de vista lingüístico se clasifican como peces. En la lengua inglesa las patatas se consideran verdura, pero no lo son Kartoffeln/kartofler ni en la lengua alemana ni tampoco danesa.
Ma poiché ila lingua è selvaggia, non possiamo affermare che le classificazioni linguistiche imitano fedelmente quelle biologiche o che sono uguali in tutti gli idiomi. Ad esempio, un delfino è biologicamente un mammifero, ma linguisticamente si classifica come pesce, in inglese le patate sono considerate verdure, mentre le Kartoffeln/kartofler (patate) tedesche e danesi non lo sono.
Maar omdat een taal wild is, kan je er niet op vertrouwen dat taalkundige ontologieën de biologische volgen, of zelfs gelijk zijn in verschillende talen. Bijvoorbeeld, een dolfijn is biologisch een zoogdier, maar taalkundig vaak een vis, en terwijl Engelse "potatoes" (aardappelen) groenten zijn, zijn Duitse en Deense Kartoffeln/kartofler dat niet.
Но тъй като езикът не е звяр, не можете да се доверите, че езиковите онтологии следват биологичните, или дори че се запазват на различни езици. Например, делфинът биологично е бозайник, но езиково често е риба, и докато английските картофи са зеленчуци, немските и датскита Kartoffeln/kartofler не са.
I razumljivo, budući da je jezik neukrotiv, nije moguće imati povjerenja u to da će lingvističke ontologije slijediti biološkim ili da će biti iste na više jezika. Npr. dupin je biloški sisavac, no lingvistički je riba dok su engleski "potatoes" (krumpiri) povrće, njemački i danski (Kartoffeln) to nisu.
Men fordi sproget er uransageligt, kan man ikke stole på at lingvistiske klassifikationer følger biologiske, eller i det mindste er konstant på tværs af sprogene. Således er en delfin biologisk set et pattedyr, men lingvistisk fungerer den mest som fisk, og hvor engelske kartofler er grønsager, er de det ikke på dansk og tysk.
Et aga keel on kaos, ei saa usaldada lingvistiliste ontoloogiate vastavust bioloogilistele ega isegi keeltevahelisi vastavusi. Näiteks on delfiin bioloogiliselt imetaja, aga lingvistiliselt sageli kala, ja kui inglise keeles on kartulid juurviljad, siis saksa ja taani keeles Kartoffeln/kartofler mitte.
Mivel a nyelv megy a maga útján, nem lehet elvárni, hogy a nyelvi ontológiák a biológiai rendszerezést kövessék, vagy hogy megegyezzenek különböző nyelveken. Például egy delfin biológiailag emlős, ​​de nyelvileg gyakran hal, és míg az angol vagy magyar burgonya zöldség, a német és a dán {Kartoffeln} nem.
Kadangi kalba yra anarchiška, jūs negalite pasikliauti lingvistinėmis ontologijomis, kad galėtumėt sekti biologiškai, ir netgi prisilaikyti jų tarpkalbiniame lyginime. Pavyzdžiui, delfinas, biologiškai yra žinduolis, bet lingvistine prasme, jis yra žuvis, tuo tarpu, jeigu anglų kalboje bulvė yra daržovė, tai vokiečių ir danų Kartoffeln/kartofler ji nėra daržovė.
Dar pentru că limba este parțial anarhică, nu se poate semn de egalitate între ontologiile lingvistice și cele biologice, iar ele pot varia în funcție de limbi. De exemplu, delfinii, din punct de vedere biologic sunt mamifere, dar în multe limbi, ei sunt pești, și cartofii franțuzești/englezești sunt legume , cei germani și danezi nu sunt legume.
Но поскольку язык отчасти анархичен, вы не можете полагаться на лингвистические онтологии, чтобы следовать биологическим, или даже придерживаться их в межязыковом сравнении. Например, дельфин с биологической точки зрения является млекопитающим, но с лингвистической точки зрения он часто выступает как рыба, между тем, если в английском языке картошка - это овощ, то в немецком и датском Kartoffeln/kartofler таковым не является.
Nezabúdajme však, že jazyk je niekedy nevyspytateľný a že lingvistické ontológie sa nemusia vždy zhodovať s biologickými. Príslušný výraz v dvoch rozdielnych jazykoch dokonca nemusí patriť do rovnakej kategórie. Delfín je napríklad z biologického hľadiska cicavec, ale ľudia ho často vnímajú ako rybu, čo sa prejavuje aj v jazyku, a zatiaľ čo v angličtine sa zemiaky (potatoes) chápu ako zelenina, v nemčine a dánčine sa zemiaky Kartoffeln/kartofler za zeleninu nepokladajú.
Ampak ker je jezik neukrotljiv, ne moremo imeti zaupanja v to, da bodo lingvistične ontologije sledile biološkim ali da bodo enake v več različnih jezikih. Delfin, denimo, je biološko sesalec, lingvistično pa pogosto riba in čeprav je krompir v angleščini {potatoes} zelenjava, v nemščini in danščini Kartoffeln/kartofler ni.
Men eftersom det mänskliga språket är som det är, kan man inte förvänta sig att språkliga ontologier ska följa sina biologiska motsvarigheter, eller ens hålla från ett språk till ett annat språk. Till exempel är en delfin biologiskt ett däggdjur, men språkligt ofta en fisk, och medan engelska "potatoes" är grönsaker, är tyska och danska Kartoffeln/kartofler det inte.
Bet tā kā valoda ir untumains zvērs, lingvistiskām ontoloģijām nevar uzticēt izsekot bioloģiskus zvērus, vai pat savaldīt tos dažādās valodās. Piemēram, bioloģisks delfīns ir zīdītājs, bet lingvistisks — bieži vien zivs; un, lai gan angļu kartupeļi {potatoes} ir dārzeņi, vācu un dāņu Kartoffeln/kartofler tādi nav.
Ach toisc nach aon iontaoibh teanga, ní féidir a mheas go leanfaidh ointeolaíochtaí teanga na hointeolaíochtaí bitheolaíochta, nó fiú gurb ionann iad i dteangacha éagsúla. Mar shampla, is mamach an deilf ó thaobh bitheolaíochta, ach is minic is iascí ó thaobh teanga, agus más glasraí iad prátaí as Béarla, ní hamhlaidh atá as Gearmáinis agus as Danmhairgis Kartoffeln/kartofler.
  Morfologia / Babilon ::...  
Supletywizm polega na całkowitej zmianie wyrazu, w celu wyrażenia jego określonej funkcji gramatycznej. Często dzieje się tak ze względów historycznych. W języku hiszpańskim bezokolicznik oraz czas przyszły czasownika iść pochodzą od łacińskiego czasownika ire, podczas gdy czas teraźniejszy opiera się na innym łacińskim czasowniku – vadere (posuwać się naprzód).
Suppletion is a complete change of word to make express a grammatical function. Often this is due to historical reasons. In Spanish the infinitive and future tense of the verb to go are descended from the Latin verb ire while the present tense is based on another Latin verb vadere (to advance).
La supplétion consiste à changer complètement un mot pour exprimer une fonction grammaticale. Cela est souvent dû à des raisons historiques. En espagnol comme en français, le futur du verbe « aller » (et, en espagnol, son infinitif) est issu du verbe latin ire tandis que le présent provient d’un autre verbe, vadere (« avancer »).
Unter Suppletion versteht man eine vollständige Veränderung eines Wortes, um eine grammatische Funktion auszudrücken. Oft hat dies historische Gründe. Im Spanischen leiten sich der Infinitiv und die Zukunftsform bzw. Futur des Verbs gehen vom lateinischen Verb ire ab, während die Präsens- bzw. Gegenwartsform auf einem anderen Verb basiert, vadere (vorangehen).
El supletismo es un cambio completo de la palabra para expresar una función gramatical. Normalmente se debe a razones históricas. En español el infinitivo y el futuro del verbo ir vienen del verbo latino ire mientras que el presente viene de otro verbo latino vadere (avanzar).
Il suppletivismo è un cambio completo di una parola per esprimere una funzione grammaticale. Spesso è dovuto a ragioni storiche. In spagnolo l'infinito e il futuro del verbo ir (andare) discendono dal verbo latino ire mentre il tempo presente deriva da vadere (avanzare).
Suppletie is een volledige verandering van het woord om een grammaticale functie uit te drukken. Vaak gebeurde dit om historische redenen. In het Spaans stammen de infinitief en de toekomende tijd van het werkwoord gaan af van het Latijnse werkwoord ire, terwijl de tegenwoordige tijd is gebaseerd op een ander Latijns werkwoord vadere (voortschrijden).
Суплетивизъм е пълна промяна на думата, за да изрази някаква граматична функция. Често това се дължи на исторически причини. В испанския инфинитивът и бъдеще време на глагола to go са произлезли от латинския глагол ire, докато сегашно време се основава на друг латински глагол vadere (придвижвам се).
Supletivizam je kompletna promjena riječi da se izrazi gramatička funkcija. Često se radi o povijesnim razlozima. Na španjolskom infinitiv i buduće vrijeme glagola ir (ići) dolaze iz latinskog glagola (ire), iako se sadašnje vrijeme bazira na drugom latinskom glagolu vadere (voditi).
Ved suppletion (erstatning) udskiftes et ord fuldstændigt med et andet for at udtrykke en bestem grammatisk funktion. Processen har ofte en historisk forklaring. I spansk, for eksempel, kan infinitiven og fremtidsformerne af ordet ir - gå føres tilbage til verbet ire på latin, mens nutidsformerne er baseret på et andet latinsk verbum, vadere (rykke frem).
Tüvemuutus tähendab sõna täielikku muutmist, et väljendada grammatilist funktsiooni. Sageli pärinevad selle põhjused ajaloost. Hispaania keeles tulenevad verbi minema infinitiiv ja tulevikuajad ladina verbist ire, samal ajal kui olevikuaeg põhineb teisel ladina keele verbil vadere (edasi liikuma).
Az alakkiegészülés azt jelenti, hogy a szónak más töve van bizonyos nyelvtani funkció kifejezésére. Ennek gyakran történeti okai vannak. A spanyol megy főnévi igeneve és jövő ideje a latin ire igéből származik, míg a jelen ideje egy másik latin igéből vadere (halad). Ilyen a magyarban a van és a lesz ige, melyek egy paradigmába tartoznak.
Supletyvizmas yra visiškas žodžio pakeitimas gramatinės funkcijos išraiškai. Dažnai tai įvyksta dėl įvairių istorinių aplinkybių. ispanų kalboje veiksmažodžio bendratis ir būsimasis laikas {eiti} yra kilęs iš lotynų ire, nors esamo jo laiko forma yra išvesta iš lotynų veiksmažodžio vadere (eiti).
Prin Supletivism se înţelege o modificare totală a unui cuvânt pentru a exprima o funcţie gramaticală. Adesea aceasta are fundamente istorice. În spaniolă se derivează infinitivul sau forma de viitor, respectiv viitorul verbului a merge din verbul latinesc ire, în timp ce forma de prezent-prezentul se bazează pe un alt verb, vadere (a avansa).
Супплетивизм (супплетивность) - это полное изменение слова для выражения грамматической функции. Часто это происходит по историческим причинам. В испанском инфинитив и будущее время глагола идти происходят от латинского глагола ire, между тем, формы настоящего времени базируются на другом латинском глаголе vadere (продвигаться).
Supletívnosť je úplná zmena formy slova pri vyjadrovaní rozličných gramatických kategórií, to znamená, že tvary paradigmy jednej lexémy sa tvoria od rozličných kmeňov. Supletívne tvary v rôznych jazykoch majú väčšinou pôvod v dávnej minulosti. V španielčine sa neurčitok a budúci čas slovesa ísť tvorí z latinského slovesa ire, zatiaľ čo prítomný čas sa tvorí z iného latinského slovesa vadere (postupovať). Aj v slovenčine sa vyskytujú supletívne tvary, napr. v paradigme slovesa byť (som vz. bol), podstatného mena človek (človek vz. ľudia) či prídavného mena pekný (pekný vz. krajší).
Nadomestna oblika je popolna sprememba besede z namenom izražanja slovnične funkcije. Pogosto so razlogi za to zgodovinske narave. V španščini izhajata nedoločnik in prihodnjik glagola iti iz latinskega glagola ire, medtem ko izhaja sedanjik iz drugega latinskega glagola vadere (napredovati).
Suppletion är ett fullständigt byte av ord för att uttrycka en grammatisk funktion. Ofta görs detta av historiska skäl. På spanska härstammar infinitiv och futurum av verbet att gå från det latinska verbet ire medan presens är baserat på ett annat latinskt verb, vadere (att flytta fram).
Supletīvisms ir pilnīga vārda maiņa gramatiskās funkcijas izsacīšanai. Bieži to ir nolēmuši vēsturiski iemesli. Spāņu valodā darbības vārda iet nenoteiksme un nākotne ir cēlušas no latīņu darbības vārda ire, bet tagadnes forma ir cēlusies no cita latīņu valodas darbības vārda vadere (virzīt).
Ilfhréamhachas, sin athrú iomlán ar an bhfocal chun feidhm ghramadaí a chur in iúl. Is minic gur cúrsaí staire faoi deara é sin. I Spáinnis tagann infinideach agus aimsir fháistineach an bhriathair téigh ón mbriathar Laidine ire ach tá an aimsir láithreach bunaithe ar bhriathar eile Laidine vadere (téigh ar aghaidh).
  Języki migowe / Babilon...  
Elementy niemanualne, takie jak mimika twarzy bądź ruchy głowy i ramion stanowią nieodłączną część gramatyk języków migowych i wyznaczają rodzaje zdań oraz ich różne części, takie jak zdania podrzędne względne.
Mais les langues des signes ne se limitent pas aux mains. Des éléments non manuels tels que les mouvements du visage, de la tête et des épaules font partie intégrante de la grammaire de ces langues et permettent d’indiquer certains types de phrases ainsi que différentes parties de phrases telles que les propositions relatives. Les langues des signes ne sont pas plus faciles à apprendre que les langues parlées, mais ce sont des langues très riches et expressives qui méritent qu’on y consacre du temps et des efforts. Elles sont aussi amusantes à pratiquer.
Aber Gebärdensprachen umfassen viel mehr als nur die Hände. Nichtmanuelle Elemente wie Mimik, Kopf- und Schulterbewegungen sind wesentliche Bestandteile der Grammatik von Gebärdensprachen und markieren Satzarten und verschiedene Satzteile wie etwa Relativsätze. Gebärdensprachen sind nicht leichter zu lernen als gesprochene Sprachen. Doch sie sind sehr reiche und ausdrucksvolle Sprachen, die die Zeit und den Aufwand durchaus lohnen und mit denen man viel Spaß haben kann.
Pero las lenguas de signos son mucho más que movimientos de manos. Elementos no manuales, como los faciales, de la cabeza o de los hombros son una parte integral de las gramáticas de las lenguas de signos y marcan los tipos y las partes diferentes de las frases, como las frases relativas. Las lenguas de signos no son más fáciles de aprender que las lenguas habladas pero son lenguas muy ricas, expresivas y divertidas. Una recompensa por el tiempo y esfuerzo invertido.
Le lingue dei segni sono molto più che movimenti delle mani. Gli elementi non manuali, come i movimenti del viso, della testa o delle spalle sono parte integrante delle grammatiche di questi linguaggi e segnano tipi e parti differenti delle frasi, come le frasi relative. Apprendere una lingua dei segni non è più semplice che apprenderne una parlata, ma sono molto ricche, espressive, divertenti e ricompensano il tempo e lo sforzo investiti per impararla.
Maar gebarentalen gaan ook over veel meer dan de handen alleen. Niet-manuele elementen zoals gezicht-, hoofd- en schouderbewegingen zijn een integraal onderdeel van de grammatica van gebarentalen en geven soorten zinnen aan of verschillende delen van zinnen, zoals betrekkelijke bijzinnen. Gebarentalen zijn niet gemakkelijker te leren dan gesproken talen, het zijn zeer rijke en expressieve talen, die de tijd en moeite van het leren waard zijn. Ze zijn ook boeiend.
Но при жестомимичните езици става дума за много повече, отколкото за ръцете. Немануалните елементи като изражения на лицето, движения на главата и раменете са неразделна част от граматиките на езиците на глухонемите и показват типове фрази или различни части от изреченията като относителни подчинени изречения. Жестомимичните езици не са по-лесни за изучаване от говоримите езици, те ​​са много богати и изразителни и си струват времето и усилията да бъдат научени. Освен това те са много забавни.
No u gestovnim jezicima postoji mnogo više od ruku. Neručni elementi kao što su izraz lica, pokreti glave ili ramena su integralni dio gramatike gestovnih jezika i pokazuju tip rečenice ili različite dijelove rečenice kao što su odnosne zamjenice. Gestovni jezici nisu lakši od govornih jezika, vrlo su bogati i izražajni jezici koji zaslužuju vrijeme i trud potreban da ih se nauči, samo što su neobični.
Viipekeeled on aga palju enamat kui käed. Viipekeele grammatika olemuslikuks osaks on ka näo, pea ja õlgade liigutused. Need märgivad lausetüüpe ja lause osi, näiteks relatiivlauset. Viipekeelt pole lihtsam õppida kui keelt,mida räägitakse, aga viipekeeled on väga külluslikud ja väljendusrikkad ning nende õppimine on aega ja vaeva väärt. Lisaks saab ka palju nalja.
De a jelnyelvek többről szólnak, mint a kézmozgásról. Az arckifejezések, fej- és vállmozgások szerves részei a jelnyelv nyelvtanának és jelzik a mondat fajtáját, illetve a mondat különböző részeit, mint az alárendelt mondatokat. Nem könnyebb a jelnyelveket megtanulni, mint a beszélt nyelveket, mivel gazdag és kifejező nyelvek, melyek megérik az időt és fáradságot, s érdekesek.
Bet gestų kalba yra daugiau nei tik rankos. Nemanualiniai elementai - mimika, galvos, pečių judesiai - yra neatskiriama gestų kalbos gramatikos dalis ir skiria sakinių tipus ir atskiras sakinio dalis. Gestų kalbą mokytis nėra lengviau nei akustines kalbas, bet gestų kalbos yra labai turiningos, ekspresyvios ir įdomios, todėl verta įdėti pastangų ir laiko studijuojant jas.
Dar limbajele semnelor cuprind mult mai mult decât mâinile. Elemente non manuale precum mimica, mișcările capului și ale umerilor reprezintă părți componente esențiale ale gramaticii limbajelor semnelor și marchează tipuri de propoziții și diferite părți de propoziție ca aproximativ , propozițiile relative. Limbajele semnelor nu sunt mai ușor de învățat față de limbile vorbite, dar reprezintă limbi foarte bogate și expresive, care merită să le acorzi timp și efort pentru a le însuși. Ele sunt și amuzante, practicându-le.
Pri znakových jazykoch nejde len o prácu s rukami. Nemanuálne prvky, akými sú pohyby tváre, hlavy a ramien, sú integrálnou časťou gramatík znakového jazyka a označujú typy viet a rozličné časti viet, napr. vzťažné vety. Naučiť sa niektorý znakový jazyk nie je o nič jednoduchšie ako naučiť sa cudzí hovorený jazyk, pretože ide o mnohotvárne a expresívne jazyky, ktorých štúdium si vyžaduje dostatok času a úsilia. Ich učenie sa je ale takisto veľmi zábavné a podnetné.
Znakovni jeziki pa obsegajo mnogo več kot le roke. Drugi elementi, kot so obrazni izrazi ali gibi glave in ramen, so prav tako sestavni del slovnice znakovnih jezikov in označujejo vrste povedi in različne dele stavkov, na primer odvisne stavke. Čeprav niso znakovni jeziki prav nič lažji od govorjenih jezikov, gre za zelo bogate in izrazne jezike, ki so vredni časa in truda, da se jih naučimo. Prav tako so zelo zabavni.
Men teckenspråk handlar om mycket mer än händer. Element som minspel, hand- och skulderrörelser utgör en väsentlig del av teckenspråkens gammatik och markerar meningstyp, och delar av meningar som t.ex. bisatser. Teckenspråk är inte lättare att lära sig än talade språk, men de är rika och uttrycksfulla språk som är väl värda tiden och ansträngningen. Dessutom kan man ha mycket kul med teckenspråk.
Bet zīmju valodas ir vairāk nekā tikai rokas. Nemanuālie elementi, tādi, kā mīmika, galvas un plecu kustības ir zīmju valodas gramatikas neatņemama sastāvdaļa, apzīmējoša teikumu tipus un atšķirīgas teikumu daļas kā palīgteikumus. Zīmju valodu apgūšana nav vieglāka par mutvārdu valodām, bet šīs bagātas un izteiksmīgas valodas ir vērtas laika un pūļu. Bez tam viņas ir ļoti jautras.
Ach baineann teangacha comharthaíochta le mórán eile seachas na lámha. Is cuid lárnach de ghramadach na dteangacha comharthaíochta iad na gnéithe neamh-láimhe, mar shampla, gluaiseachtaí na haghaidhe, an chinn agus na nguaillí, agus léiríonn siad cineálacha abairtí agus codanna éagsúla d'abairtí amhail clásail choibhneasta. Ní fusa teangacha comharthaiíochta a fhoghlaim ná teangacha labhartha ach tá siad an-saibhir, solabhartha, agus is fiú go maith an t-am agus an iarracht iad. Is mór an spraoi iad, leis.
  Systemy pisma / Babilon...  
Teksty pisma chińskiego i japońskiego również mogą być pisane od lewej do prawej, z góry na dół, jednak tradycyjny i często stosowany kierunek pisania jest tu pionowy, z góry na dół, z układem kolumn od prawej do lewej.
Chinese and Japanese can also be written left-to-right, then top-to-bottom, but the traditional way of writing was vertical, top-to-bottom, then right-to-left (arranged in columns). Both languages are quite often written this way.
Le chinois et le japonais peuvent aussi être écrits de gauche à droite puis de haut en bas, mais le sens d’écriture traditionnel était vertical, de haut en bas puis de droite à gauche (quand le texte comporte plusieurs colonnes). Les deux langues sont encore assez souvent écrites de cette manière.
Chinesisch und Japanisch können ebenfalls von links nach rechts und von oben nach unten geschrieben werden, aber ihre traditionelle Schreibrichtung war von oben nach unten und von rechts nach links (in Spalten angeordnet). Beide Sprachen werden noch recht häufig so geschrieben.
El chino y el japonés también pueden ser escritos de izquierda a derecha y de arriba a abajo, pero la forma tradicional de hacerlo era verticalmente, primero de arriba a abajo luego de derecha a izquierda (dispuesta en columnas). Ambas lenguas, a menudo, se escriben de esta manera.
Anche il cinese e il giapponese possono esser scritti da sinistra verso destra, dall'alto verso il basso, ma la direzione tradizionale è dall'alto verso il basso e poi da destra verso sinistra (disposti in colonne). Entrambe sono spesso scritte in questo modo.
Chinees en Japans kunnen ook van links naar rechts geschreven worden, en dan van boven naar beneden, maar de traditionele manier van schrijven was verticaal, van boven naar beneden en dan van rechts naar links (in kolommen). Beide talen worden vaak geschreven op deze manier.
На китайски и японски също може да се пише отляво надясно, а след това отгоре надолу, но традиционният начин на писане е вертикално, отгоре надолу, после отдясно наляво (подредено в колони). И на двата езика доста често се пише по този начин.
I kineski te japanski se mogu pisati s lijeva na desno a zatim odozgo prema dolje ali je tradicionalni način pisanja vertikalan: odozgo prema dolje a zatim s desna na lijevo (tekst je uređen u stupcima).
Kinesisk og japansk kan også skrives venstre til højre, og så oppefra nedad, men den traditionelle skrivemåde var vertikalt, oppefra-nedad, og så højre til venstre, med teksten opdelt i kolonner. Begge sprog skrives ganske ofte på denne måde.
Hiina ja jaapani keelt võib samuti kirjutada vasakult paremale ja siis liiguvad read ülevalt alla, aga traditsiooniline oli kirjutada vertikaalselt, ülevalt alla ja siis paremalt vasakule (veergudena). Kumbagi keelt kirjutatakse niiviisi üpris sageli.
A kínai és japán szöveget lehet balról-jobbra és fentről-lefelé írni, de a hagyományos írásmód függőleges, fentről-lefele, jobbról-balra (oszlopos elrendezés). Mindkét nyelv gyakran ez utóbbit használja.
Kinai ir japonai gali rašyti iš kairės į dešinę, o po to iš dešinės į apačią, bet tradicinis rašymo būdas yra vertikalus, iš viršaus į apačią, o po to iš dešinės į kairę (stulpelių pasiskirstymas). Abi šios kalbos naudoja šį rašybos būdą
Chineza și japoneza pot fi scrise de la stânga la dreapta, apoi de sus în jos, dar direcția de scris tradițională era de sus în jos și de la dreapta la stânga (când textul avea mai multe coloane). Cele două limbi sunt încă destul de des scrise în această manieră.
Китайцы и японцы также могут писать слева направо, а потом сверху вниз, но традиционным способом написания был вертикальный, сверху вниз, а потом справа налево (распределение по колонкам). Оба этих языка часто используют этот способ написания.
Čínsky a japonsky sa zvyčajne píše zľava doprava a zhora nadol, ale pôvodne sa písalo vertikálne zvrchu nadol a sprava doľava (text usporiadaný v stĺpcoch), a týmto spôsobom sa často píše dokonca aj v súčasnosti.
Kitajsko in japonsko pisavo lahko pišemo od leve proti desni in od zgoraj navzdol, vendar je bil tradicionalen način pisanja navpičen, od zgoraj navzdol in z desne proti levi (razvrščeno v stolpiče). Oba jezika se pogosto še vedno piše tako.
Kinesiska och japanska kan skrivas från vänster till höger, uppifrån och ned, men det traditionella sättet att skriva är vertikalt, uppifrån och ned, sedan höger till vänster (i kolumner). Båda språken skrivs ofta på detta sätt.
Arī ķīniešu un japāņu valodās var rakstīt no kreisās uz labo pusi un no augšas uz leju, taču tradicionāls rakstīšanas veids bija vertikāls, no augšas uz leju un no labās uz kreiso pusi (teksts sakārtots slejās). Abās valodās diezgan bieži raksta tādā veidā.
Is féidir an tSeapáinis agus an tSínis a scríobh clé go deas, ansin barr go bun freisin, ach ba í an tslí thraidisiúnta scríbhneoireachta ingearach, barr go bun, ansin ar deas go clé (socraithe i gcolúin). Is minic a scriobhtar an dá theanga ar an mbealach sin.
  Morfologia / Babilon ::...  
Reduplikacja to powtarzanie wyrazu w celu wyrażenia pewnej funkcji gramatycznej. W języku indonezyjskim rzeczowniki są powtarzane, tworząc w ten sposób liczbę mnogą, jak w przypadku buku (książka) oraz buku-buku (książki).
Reduplication is repeating a word to express some kind of grammatical function. In Indonesian, nouns are repeated to make plural forms as in buku (book) and buku-buku (books). Sometimes only part of the word is repeated, as in Turkish beyaz (white) and bembeyaz (very white).
La réduplication (ou redoublement) consiste à répéter un mot pour exprimer une fonction grammaticale. En indonésien, les noms sont répétés pour indiquer le pluriel, comme dans buku (« livre ») et buku-buku (« livres »). Parfois, seule une partie du mot est répétée, comme en turc : beyaz (« blanc ») et bembeyaz (« très blanc »).
Die Reduplikation ist die Wiederholung eines Wortes, um eine grammatikalische Funktion auszudrücken. Im Indonesischen werden Hauptwörter wiederholt, um Pluralformen zu bilden, wie in buku (Buch) and buku-buku (Bücher). Manchmal wird nur ein Teil des Wortes wiederholt, wie im Türkischen beyaz (weiß) und bembeyaz (sehr weiß).
La reduplicación es la repetición de una palabra para expresar algún tipo de función gramatical. En indonesio, los sustantivos se repiten para crear las formas plurales como por ejemplo en buku (book) y buku-buku (books). Algunas veces solo se repite un aparte de la palabra, como ocurre en turco: beyaz (blanco) y bembeyaz (muy blanco).
La reduplicazione è la ripetizione di una parola per esprimere una qualche funzione grammaticale. In indonesiano, i sostantivi si ripetono per creare il plurale come per esempio buku (libro) e buku-buku (libri). A volte si ripete solo una parte della parola come il turco beyaz (bianco) e bembeyaz (molto bianco).
Reduplicatie is het herhalen van een woord om een ​​soort van grammaticale functie uit te drukken. In het Indonesisch worden zelfstandige naamwoorden herhaald om meervoudsvormen te maken als in buku (boek) en buku-buku (boeken). Soms wordt slechts een deel van het woord herhaald, zoals in het Turks beyaz (wit) en bembeyaz (sneeuwwit)
Редупликацията е повторение на дума за изразяване на някакъв вид граматическа функция. В индонезийския съществителните се повтарят, за да се изрази множествено число както например в buku (книга) и buku-buku (книги). Понякога се повтаря само част от думата, като в турски beyaz (бяло) и bembeyaz (много бяло).
Reduplikacija je ponavljanje riječi da bi se izrazila gramatička funkcija. Na indonezijskom se imenice redupliciraju da bi se tvorila množina kao buku (knjiga) i buku-buku (knjige). Ponekiput je samo dio riječi ponovljen kao na turskom beyaz (bijel) kaj bembeyaz (jako bijel).
Reduplikation er en proces, hvor ordet gentages for at udtrykke en bestemt grammatisk funktion. I indonesisk gentages substantiverne således for at danne flertalsformer, fx buku (bog) - buku-buku (bøger). Sommetider er det kun en del af ordet der gentages, som i tyrkisk beyaz (hvid) og bembeyaz (very white).
Reduplikatsioon tähendab sõna kordamist, et väljendada mingisugust grammatilist funktsiooni. Indoneesia keeles korratakse nimisõna mitmuse vormide moodustamiseks, näiteks buku (raamat) ja buku-buku (raamatud). Vahel korratakse üksnes sõna osa, näiteks türgi keeles beyaz (valge) ja bembeyaz (väga valge).
A megkettőzés grammatikai funkció kifejezésére szolgálhat. Az indonéz nyelv a főnevek többes számát megkettőzésükkel éri el, például buku (könyv) és buku-buku (könyvek). Néha csak a szó egy része ismétlődik, mint a török beyaz (fehér) szóból lesz a bembeyaz (nagyon fehér).
Reduplikacija - žodžio sudvigubinimas apibrėžtai gramatinei funkcijai išreikšti. Indoneziečių kalboje pasikartojantys daiktavardžiai naudojami daugiskaitai išreikšti: buku (knyga), {buku buku} (knygos). Kartais tik viena žodžio dalis pasikartoja, pavyzdžiui, turkų beyaz (baltas) ir bembeyaz (labai baltas).
Reduplicarea este repetarea unui cuvânt pentru a exprima o funcţie gramaticală. În indoneziană se repetă substantivele pentru a indica pluralul ca în buku (« carte ») et buku-buku (« cărţi »). Uneori doar o parte a cuvântului este repetată ca în turcă : beyaz (« alb ») şi bembeyaz (« foarte alb »).
Редупликация - это удвоение слова для выражения определенной грамматической функции. В индонезийском, повторяющиеся существительные используются для образования множественного числа как buku (книга) и buku-buku (книги).Иногда только одна часть слова повторяется, как в турецком beyaz (белый) и bembeyaz (очень белый).
Reduplikácia znamená zdvojenie. Je to postup, pri ktorom sa môžu opakovať hlásky, slabiky alebo slová. V niektorých jazykoch, napr. v indonézštine, má opakovanie slova gramatickú funkciu, opakovaním podstatných mien sa v nej vyjadruje množné číslo: buku je kniha a buku-buku sú knihy. Niekedy sa opakuje iba časť príslušného slova: turecké slovo beyaz znamená biely a bembeyaz znamená veľmi biely.
Reduplikacija je ponavljanje besede z namenom izražanja neke slovnične funkcije. V indonezijščini se pri tvorjenju množine samostalniki ponovijo, na primer buku (knjiga) in buku-buku (knjige). Včasih se ponovi samo del besede, kot denimo v turščini beyaz (belo) in bembeyaz (zelo belo).
Reduplikation betyder att man upprepar ett ord för att uttrycka någon typ av grammatisk funktion. I indonesiska upprepas substantiv för att göra pluralformer som i buku (bok) och buku-buku (böcker). Ibland är bara en del av ordet som upprepas, som i turkiska beyaz (vit) och bembeyaz (mycket vitt).
Reduplikācija ir vārda atkārtojums nosacītu gramatisko funkciju izteikšanai. Indonēziešu valodā lietvārdi ir atkārtojami, veidojot daudzskaitļa formas, piemēram, buku (grāmata) un buku-buku (grāmatas). Var būt atkārtojama vienīgi vārda daļa, kā, piemēram, turku valodā: beyaz (balts) un bembeyaz (ļoti balts).
{Eamhnú , sin focal a athrá chun feidhm ghramadaí de shaghas éigin a chur in iúl. San Indinéisis, athdheirtear ainmfhocail chun foirmeacha iolra a dhéanamh, mar atá i buku (leabhar) agus buku-buku (leabhair). Uaireanta ní athdheirtear ach cuid den fhocal, mar atá i dTuircis beyaz (bán) agus bembeyaz (an-bhán).
  Rodziny językowe / Babi...  
Języki ewoluują, podobnie jak organizmy żywe. Języki pochodzące od jednego wspólnego języka-przodka (nazywane „prajęzykami”) są częściami jednej rodziny językowej. Rodzina taka może dzielić się na podrodziny.
Like living organisms, languages evolve, and languages that come from the same ancestor (called “proto-language”) are part of the same language family. A language family can be subdivided into several subfamilies: for example, Polish and Slovak are both West Slavic languages, a subdivision of the Slavic languages, which are a branch of the larger Indo-European family.
Les langues, comme les êtres vivants, évoluent. Des langues qui descendent d’un même ancêtre (appelé « proto-langue ») font partie de la même famille. Une famille de langues peut être divisée en plusieurs sous-groupes : par exemple, le polonais et le slovaque sont tous les deux des langues slaves occidentales, une subdivision des langues slaves, qui font elles-mêmes partie de la grande famille des langues indo-européennes.
Wie lebende Organismen entwickeln sich auch Sprachen, und Sprachen, die von demselben Vorfahren abstammen (der sogenannten "Protosprache"), gehören zur selben Sprachfamilie. Eine Sprachfamilie kann verschiedene Unterfamilien haben: so gehören z.B. Polnisch und Slowakisch beide zu den westslawischen Sprachen, einer Unterabteilung des slawischen Sprachen, die wiederum einen Zweig der größeren indoeuropõischen Sprachfamilie bilden.
Las lenguas se desarrollan como cualquier otro organismo vivo. Aquellas que tienen un ancestro común (llamadas protolenguas) forman parte de la misma familia. Una familia de lenguas puede dividirse en diferentes subfamilias: por ejemplo, el polaco y el eslovaco son lenguas eslavas occidentales, una subdivisión de las lenguas eslavas que a su vez son una rama perteneciente a la gran familia indoeuropea.
Come gli organismi viventi, le lingue si evolvono, e linguaggi che provengono dallo stesso antenato (chiamato "protolingua") fanno parte della stessa famiglia linguistica. Una famiglia linguistica può essere suddivisa in diverse sottofamiglie: per esempio, polacco{/ link} e slovacco sono entrambe lingue slave occidentali, una suddivisione delle lingue slave, che a loro volta sono un ramo della più grande famiglia indoeuropea.
Talen evolueren zoals levende organismen, en talen die afkomstig zijn van dezelfde voorouder (de zogenaamde "proto-taal") maken deel uit van dezelfde taalfamilie. Een taalfamilie kan worden onderverdeeld in verschillende onder-families: bijvoorbeeld het Pools en het Slovaaks zijn beide West-Slavische talen, een onderverdeling van de Slavische talen, die een tak zijn van de grotere Indo-Europese familie.
Подобно на живите организми, езиците се развиват, и езици, които произлизат от един и същ прародител (наречен "прото-език"), са част от едно и също езиково семейство. Едно езиково семейство може да бъде разделено на няколко подсемейства: например, полски и словашки са западнославянски езици - подразделение на славянските езици, които са клон на по-голямото индоевропейско семейство.
Jezici se razvijaju kao živa bića. Jezici koji potječu iz istoga prajezika već po definiciji pripadaju istoj jezičnoj porodici. Jezična porodica se može dijeliti na više podobitelji kao npr.: poljski i slovački su zapadnoslavenski jezici, potom spadaju u podgrupu slavenskih jezika, a oni su grana indoeuropske porodice.
Sprog udvikler sig, præcist som levende organismer, og sprog, der nedstammer fra en fælles forløber (et såkaldt "proto-sprog"), udgør en tilsammen en sprogfamilie. Hver sprogfamilie kan igen underopdeles i flere underfamilier: Polsk og slovakisk, for eksempel, er begge vest-slaviske sprog, en underkategori af den slaviske sprogæt, som igen er en gren af den større indoeuropæiske sprogfamilie.
Keeled arenevad nagu elusorganismid. Ühest ja samast esivanemast (mida nimetatakse algkeeleks) pärinevad keeled on ühe ja sama keelkonna sugulaskeeled. Keelkonda saab jaotada paljudeks rühmadeks: näiteks poola ja slovaki keel on mõlemad lääneslaavi keeled, mis kuuluvad slaavi keelerühma, mis omakorda on indoeuroopa keelkonna haru.
Mint az élő organizmusok, a nyelvek is fejlődnek. Azok a nyelvek, melyek ugyanattól az őstől (ún. ősnyelvtől) származnak, egy nyelvcsaládot alkotnak. A nyelvcsaládot fel lehet osztani alcsoportokra: pl. a lengyel és a szlovák egyaránt nyugati szláv nyelv, mely a szláv nyelvek egy alcsoportja, a szláv nyelvek pedig a nagyobb indoeurópai család egyik ágát alkotják.
Kalbos yra gyvi organizmai. Kalbos kilusios iš bendro protėvio ( vadinamos " prokalbe") yra dalys vienos kalbos šeimos. Kalbų šeimą galima suskirstyti į pošeimius, grupes ir pogrupius: pavyzdžiui,lenkų ir slovakų priklauso vakarų slavų kalbų pogrupiui, kuris yra slavų kalbų grupės dalis, o slavų kalbų grupė yra indoeuropiečių kalbų šeimos dalis.
Ca și organismele vii, limbile evoluează, și limbile care descind din același ancestor (numit ''protolimbă'') aparțin aceleași familii lingvistice. O familie lingvistică poate avea diferite subfamilii: astfel aparțin polona și slovaca ambele, limbilor slave de vest, unei subsecții a limbilor slave, care formează ele însele parte a marii familii a limbilor indo-europene.
Языки развиваются, как живые организмы, и языки, которые происходят от одного предка (называющегося "протоязыком") являются частью одной языковой семьи. Языковая семья может делиться на подсемьи, группы и подгруппы: например,польский и словацкий принадлежат к одной подгруппе западнославянских языков, входящей в группу славянских языков, которая является ветвью более крупной индоевропейской семьи.
Podobne ako živé organizmy, aj jazyky sa vyvíjajú. Jazyky, ktoré majú rovnakého predchodcu (nazývaného „protojazyk“), sú súčasťou rovnakej jazykovej rodiny. Jazyková rodina môže byť ďalej rozčlenená na niekoľko podskupín, napríklad poľština a slovenčina patria k západoslovanským jazykom, podskupine slovanských jazykov, ktoré sú vetvou väčšej indoeurópskej jazykovej rodiny.
Tako kot živi organizmi se tudi jeziki stalno razvijajo in jeziki, ki so nastali iz istega prednika (imenovanega "protojezik") so del iste jezikovne družine. Jezikovno družino lahko razdelimo na več podskupin: na primer poljski in slovaški jezik sta oba zahodnoslovanska jezika, podskupina slovanskih jezikov, ki so veja večje indoevropske jezikovne družine.
I likhet med levande organismer, utvecklas språk. Språk som kommer från samma ursprungliga språk (kallat "proto-språk") är en del av samma språkfamilj. En språkfamilj kan delas in i flera underfamiljer: till exempel polska och slovakiska är båda väst-slaviska språk, en underavdelning av de slaviska språken, som är en gren av den större indoeuropeiska familjen.
Tāpat kā dzīvie organismi, valodas attīstās, un tās valodas, kuras nākušas no viena priekšteča (saucāma par "pirmvalodu"), pieder vienai valodu saimei. Valodu saime var būt sadalīta uz vairākām apakšsaimēm: piemēram, indoeiropiešu saime iekļauj slāvu valodas, viena no slāvu valodu apakšgrupām ir rietumslāvu valodas, kuru starpā ir poļu un slovāku valodas.
Amhail orgánaigh bheo, bíonn teangacha ag athrú, agus bíonn teangacha a eascraíonn ón sinsearach céanna (ar a dtugtar "próta-theanga") mar chuid den fhine teangacha chéanna. Is féidir fine teangacha a fhoroinnt i roinnt fofhinte: mar shampla, {nasc} Polainnis {/} nasc agus Slóvaicis ar dhá theanga Iar-Shlavacha iad, sin foroinn de na teangacha Slavacha, ar brainse den fhine Ind-Eorpach iad.
  Klasyfikacja języków, t...  
Języki, w których nie występuje różnicowanie tonów, mają często akcent wyrazowy (jedna sylaba jest wymawiana z większą siłą, niż pozostałe). W niektórych językach akcent pada zawsze na tę samą sylabę (na pierwszą sylabę w języku węgierskim, na ostatnią w języku francuskim), ale w innych językach akcent pełni ważną rolę w rozróżnianiu słów.
Languages that do not have tones usually have stress (a syllable pronounced more strongly than the others). In some languages, the stress always falls on the same syllable (the first in Hungarian, the last in French), but in other languages stress is important and is used to distinguish words. English and Russian are such languages: “increase” is a noun while “increase” is a verb, and in Russian, “muka” means “flour” while “muka” means “torture”.
Les langues qui n’ont pas de tons ont souvent un accent tonique (une syllabe prononcée plus fort que les autres). Dans certaines langues, l’accent tonique frappe toujours la même syllabe (la première syllabe des mots en hongrois, la dernière en français), mais dans d’autres langues, l’accent tonique est important parce qu’il permet de distinguer les mots. L’anglais et le russe sont de telles langues : en anglais, “increase” veut dire « augmentation » alors que “increase” signifie « augmenter », et en russe, “muka” veut dire « farine » alors que “muka” veut dire « tourment ».
Sprachen ohne Töne haben für gewöhnlich eine Betonung (eine Silbe, die stärker ausgesprochen wird als die anderen).In manchen Sprachen liegt die Betonung immer auf derselben Silbe (im Ungarischen die erste, im Französischen die letzte), aber in anderen Sprachen spielt die Betonung eine wichtige Rolle in der Unterscheidung von Wörtern. Englisch und Russisch sind solche Sprachen: “increase” ist ein Substantiv, “increase” jedoch ein Verb; im Russischen bedeutet “muka” "Mehl", während “muka” "Folter bedeutet.
Las lenguas que no tienen tonos, normalmente tienes acentos (una sílaba pronunciada com más fuerza que las otras). En algunas lenguas el acento siempre recae sobre la misma sílaba (la primera en húngaro, la última en francés), pero en otras lenguas el acento es importante y usado para distinguir las palabras. Tanto el inglés como el ruso pertenecen a ese tipo de lenguas: “increase” es un sustantivo (incremento) mientras que “increase” es un verbo (incrementar), y en ruso “muka” significa "harina" mientras que “muka” significa "tortura".
Le lingue che non hanno toni, di solito hanno l'accento (una sillaba pronunciata con più forza rispetto alle altre). In alcune lingue, l'accento cade sempre sulla stessa sillaba (la prima in ungherese, l'ultima in francese), ma in altre lingue l'accento è importante e viene utilizzato per distinguere parole. Sia l'inglese che il russo appartengono a questa categoria: “increase” è un sostantivo (incremento), mentre “increase” è un verbo (incrementare), e in russo {Muka} significa "farina", mentre “muka” significa "tortura".
Talen die geen tonen hebben hebben meestal nadruk (een lettergreep wordt sterker uitgesproken dan de anderen). In sommige talen valt de nadruk altijd op dezelfde lettergreep (de eerste in het Hongaars, de laatste in het Frans), maar in andere talen is de nadruk belangrijk en wordt gebruikt om woorden te onderscheiden. Engels en Russisch zijn zulke talen: “increase” is een zelfstandig naamwoord, terwijl “increase” een werkwoord is, en in het Russisch betekent {Muka} "bloem", terwijl “muka” "marteling" betekent.
Езици, които нямат тонове, обикновено имат ударение (сричка, произнасяна по-силно от другите). В някои езици ударението винаги пада на една и съща сричка (първата в унгарския, последната във френския), но в други езици ударението е важно и се използва за разграничаване думи. Английският и руският са такива езици: “increase” е съществително, докато “increase” е глагол, а на руски “muka” означава "брашно", докато “muka” означава "изтезание".
Jezici koji nemaju tonove obično imaju naglaske (slog koji se izgovara jače od drugih). Na nekoliko jezika naglasak je uvijek na istom slogu (na prvom slogu na mađarskom, na zadnjem na francuskom, na predzadnjem na esperantu), no i na drugim je jezicima naglasak važan te se koristi kao sredstvo za razlikovanje riječi. Engleski i ruski su takvi jezici: engleski “increase” znači “rast” dok “increase” znači “rasti”, a ruski, “muka” znači “brašno” dok “muka” znači “mučenje”.
Sprog uden et tonesystem benytter sig som regel af betoning, hvor een stavelse får tildelt et stærkere tryk end de andre. I nogle sprog ligger trykket altid på samme stavelse (fx den første i ungarsk, den sidste i fransk), men i andre er trykket betydningsbærende og bruges til at skelne mellem ord. Engelsk og russisk er sådanne sprog: “increase” er således et substantiv (navneord), mens “increase” er et verbum (udsagnsord), og russisk “muka” betyder "mel", mens “muka” betyder "tortur".
Keeltel, milles ei ole toone, on tavaliselt rõhk (üht silpi hääldatakse tugevamalt kui teisi). Mõnes keeles langeb sõnarõhk alati samale silbile (ungari keeles esimesele, prantsuse keeles viimasele), kuid teistes keeltes on rõhk oluline ja seda kasutatakse sõnade eristamiseks. Sellised keeled on inglise ja vene keel: “increase” on nimisõna, “increase” samas tegusõna, ja vene keeles tähendab “muka” "jahu", “muka” aga piinamist.
A tónust nem alkalmazó nyelvekben rendszerint van hangsúly (egy a többieknél nagyobb nyomatékkal kiejtett szótag). Bizonyos nyelvekben a hangsúly mindig ugyanoda esik a szóban (az elsőre a magyarban, az utolsóra a franciában), de más nyelveken a hangsúlynak fontos szerepe van szavak megkülönböztetésében. Az angol és az orosz ilyen nyelv: az “increase” főnév, míg az “increase” ige, az oroszban “muka” "liszt", míg a “muka” "kínzás".
Kalbos, kurios neturi tono, naudoja kirčiavimą (kai vienas skiemuo ištariamas stipriau, nei likusieji). Kai kuriose kalbose kirtis krenta atitinkamose žodžio skiemenyse (ant pirmojo vengrų kalboje, ant paskutiniojo prancūzų kalboje), bet kitose kalbose kirtis yra svarbus žodžių atskyrimui. Anglų ir rusų yra būtent tokios kalbos: kai “increase” yra daiktavardis, tuo tarpu “increase” - veiksmažodis, ir rusų kalboje - “muka” (miltai) prieš “muka” (kančia).
Limbile fără tonuri au de obicei o intonație (o vocală, care se pronunță mai tare decât celelalte). În unele limbi intonația este pe aceeași silabă (în maghiară e prima, în franceză ultima), dar în alte limbi intonația joacă un rol important în deosebirea/diferențierea cuvintelor. Engleza și rusa sunt asemenea limbi: “increase” este un substantiv, “increase” totuși un Verb; în rusă înseamnă “muka” "făină", în timp ce “muka” înseamnă "chin" , "supliciu" , "tortură".
Языки, в которых нет тона, обычно используют ударение (слог произносится сильнее, чем другие). В некоторых языках ударение всегда падает на определенный по порядку слог (на первый в венгерском, на последний во французском), но в других языках ударение важно, чтобы различать слова. Английский и русский являются такими языками: “increase” - это существительное, когда “increase” - это глагол, и в русском -“muka” против “muka”.
Jazyky, ktoré nepatria k tónovým jazykom, zvyčajne využívajú prízvuk (dôraz na jednej slabike slova). V niektorých jazykoch prízvuk pripadá vždy na rovnakú slabiku slova (na prvú slabiku v maďarčine, slovenčine, na poslednú vo francúzštine), ale v iných jazykoch, kde je prízvuk pohyblivý, má dôležitú funkciu – môže meniť význam slov. Angličtina a ruština majú pohyblivý prízvuk: anglické “increase” je podstatné meno, ale “increase” je sloveso; v ruštine slovo “muka” znamená „múka“, ale “muka” znamená „utrpenie“.
Jeziki, ki nimajo tonov imajo običajno naglas (zlog, ki je izgovorjen bolj poudarjeno od ostalih). V nekaterih jezikih pade naglas vedno na isti zlog (denimo na prvega v madžarščini ali zadnjega v francoščini), v drugih jezikih pa je naglas pomemben in se uporablja za razlikovanje besed. Angleščina in ruščina sta takšna jezika: “increase” je samostalnik, medtem ko je “increase” glagol in v ruščini je “muka” "moka", medtem ko pomeni “muka” "mučenje".
Språk som inte har toner har vanligtvis betoning (en stavelse som uttalas starkare än de andra). I vissa språk, faller alltid betoningen på samma stavelse (den första i ungerska, den sista på franska), men på andra språk är betoningen viktig och används för att särskilja ord. Engelska och ryska är sådana språk: “increase” är ett substantiv medan “increase” är ett verb, och på ryska betyder “muka” "mjöl" medan “muka” betyder "tortyr".
Valodās, kurās nav zilbes intonācijas, parasti eksistē uzsverums (zilbe, kura ir izrunājama stiprāk, nekā pārējās). Dažās valodās uzsverums vienmēr krīt uz to pašu zilbi (uz pirmo ungāru, uz pēdējo franču valodā), taču citās valodās uzsverums ir svarīgs un ir lietojams, lai atšķirtu vārdus. Šādas ir angļu un krievu valodas: “increase” (pieaugums) ir lietvārds, bet “increase” ir darbības vārds; krievu valodā “muka” nozīmē "milti", bet “muka” nozīmē "mokas".
Teangacha ná bíonn toin acu, is gnách go mbíonn béim acu (siolla amháin á fhuaimniú níos láidre ná na cinn eile). I roinnt teangacha, bíonn an bhéim i gcónaí ar an siolla céanna (an chéad siolla san Ungáiris, an ceann deiridh sa Fhraincis), ach i dteangacha eile bíonn an bhéim tábhachtach agus úsáidtear í chun focail a idirdhealú óna chéile. Is amhlaidh atá sa Bhéarla agus sa Rúisis: Is ainmfhocal “increase” ach is briathar “increase”, agus sa Rúisis, ciallaíonn “muka” "plúr" ach ciallaíonn “muka” "pianadh".
  Semantyka, leksykologia...  
Jednakże, zasady współwystępowania wyrazów nie obejmują jedynie kolokacji. Znaczenie czasowników wyznacza „miejsca” dla określonych grup wyrazów, z którymi mogą się łączyć syntaktycznie w odpowiedni sposób (a więc miejsca dla tzw. argumentów składniowych).
But word company rules go beyond collocations. Verbs, in particular, project semantic slots for their syntactic arguments. To caress, for instance, has a subject slot for a (human) agent and an object slot for an "animate" entity (a human, an animal or a body part). One can say that in "Peter caresses Jane", Peter fulfils the semantic role of AGENT, and Jane, being animate, the role of EXPERIENCER.
Mais les associations de mots ne se limitent pas aux collocations. Les verbes en particulier ont des emplacements sémantiques pour leurs arguments syntaxiques. Par exemple, caresser dispose d’un emplacement de sujet pour un agent (humain) et d’un emplacement d’objet pour une entité « animée » (personne, animal ou partie du corps). On peut dire que dans la phrase « Pierre caresse Jeanne », Pierre joue le rôle sémantique d’AGENT et Jeanne, étant animée, le rôle de PATIENT.
Aber Wortvergesellschaftungsregeln sind Kollokationen untergeordnet. Verben speziell sehen semantische Anschlussstellen für ihre syntaktischen Aussagen vor. Streicheln zum Beispiel hat eine Subjekt-Anschlussstelle für einen menschlichen Handelnden und eine Objekt-Anschlussstelle für etwas "Beseeltes" (einen Menschen, ein Tier, ein Körperteil). Man kann sagen, dass in "Peter streichelt Jane" Peter die semantische Rolle des Handelnden (AGENS) ausfült und Jane, die ein beseeltes Wesen ist, die Rolle der Fühlenden (EXPERIENCER).
Pero las asociaciones de palabras no se limitan a las colocaciones. En particular, los verbos crean emplazamientos semánticos para sus argumentos sintácticos. El verbo acariciar,por ejemplo, crea un emplazamiento para un sujeto (humano) que será el agente, y un objeto que será una entidad "animada" (persona, animal o parte del cuerpo). En la frase "Pedro acaricia a Rosa", Pedro realiza el papel semántico de AGENTE, y Rosa, en tanto que entidad animada, de PACIENTE.
Ma le associazioni di parole non si limitano alle collocazioni. In particolare i verbi creano un collocamento semantico per i loro argomenti sintattici: accarezzare, per esempio, crea un collocamento per un soggetto (umano) che sarà l'agente e un oggetto che sarà un'entità "animata" (persona, animale o parte del corpo). In "Pietro accarezza Rosa" Pietro realizza il ruolo semantico di AGENTE, mentre Rosa, in quanto entità animata, di PAZIENTE.
Maar woordmilieu gaat verder dan collocaties. Vooral werkwoorden projecteren semantische ruimten voor syntactische argumenten. Strelen, bijvoorbeeld, heeft een onderwerpruimte voor een (menselijke) agens en een voorwerpruimte voor een "levende" entiteit (een mens, een dier of een lichaamsdeel). Men kan zeggen dat in "Peter streelt het meisje", Peter de semantische rol vervult van agens, en het meisje de rol van ondergaande.
Но правилата за словесното обкръжение надхвърлят словосъчетанията. Глаголите, по-специално, проектират семантични гнезда за своите синтактични аргументи. Галя, например, има слот за подлог - за (човешки) агент, и слот за допълнение - за нещо живо (човек, животно или част от тялото). Може да се каже, че в "Питър гали Джейн" Питър изпълнява семантичната ролята на агент, а Джейн, като нещо одушевено - ролята на преживяващ.
Ali prijatelji riječi nisu samo kolokacije. I glagoli projiciraju prostore za sintaktičku argumentaciju. milovati, na primjer, ima subjektni postor kao (ljudski) djelovatelj te objektni prostor za "animalnu" riječ (čovjek, životinja ili dio tijela). Može se reći da u "Petar miluje djevojku." Petar vrši semantičku ulogu djelovatelja a djevojka animalnu ulogu onoga koji doživljava iskustvo.
Men reglerne for ords "selskab" omhandler mere end bare kollokationer. Især verberne (udsagnsord) projicerer semantiske rum for deres syntaktiske argumenter. kærtegne, for eksempel, har en subjektsplad (grundledsplads) for en (menneskelig) agent, og en objektplads (genstandsledplads) for noget der er "animat" (levende), fx et menneske, dyr eller kropsdel. Man kan sige at Peter i "Peter kærtegner Jane" - semantisk set - udfylder AGENT-rollen, mens Jane står for rollen af EXPERIENCER.
Aga sõnade kaasluse reeglid on enamat kui kollokatsioonid. Eriti projekteerivad verbid oma semantilist segmenti oma süntaktilistele väidetele. Näiteks hellitama. Siin on (inim)agendi aluse segment ja "hingestatava" üksuse (inimene, loom või kehaosa) sihitise segment. Võib öelda, et lauses "Peter hellitab Jane´i" täidab Peter semantilist AGENDI rolli ja "hingestatav" Jane KOGEJA rolli.
De a közös előfordulás szabályai a kollokációkon túlmutatnak. Különösen az igék esetében, melyek szemantikai szerepeket adnak a szintaktikai argumentumaiknak. A simogat ige például alanyként (emberi) cselekvőt és tárgyként egy "élő" valamit (ember, állat, vagy testrész) feltételez. Lehet mondani, hogy "Péter Annát simogatja", itt Péter tölti be a CSELEKVŐ, és Anna mint élőlény a TAPASZTALÓ szerepét.
Bet žodžių aplinkos taisyklės peržengia kolokacijose ribas. Ypač veiksmažodžiai projektuoja jų semantinį segmentą į sintaksės sprendimus. Pavyzdžiui, veiksmažodis glamonėti valdo segmento reikšmę veikiančio asmens (žmogaus), tai yra agentas, ir segmentą gyvo objekto (žmogaus, gyvūno, kūno dalies). Galima sakyti "Piteris glamonėja Džein", čia Piteris atlieka AGENTO vaidmenį, o Džein būdama gyva, atlieka PACIENTO vaidmenį.
Dar asocierile de cuvinte nu se limitează numai la colocații. Verbele în mod special au puncte de racordare semantice pentru aserțiunile lor sintactice. De exemplu, a mângâia dispune de o plasare a subiectului pentru un agent (uman) și de o plasare a complementului direct pentru o entitate « animată »(persoană, animal sau parte a corpului). Se poate spune, că în "Peter o mângâie pe Jane" Peter are rolul semantic de agent (Agens) și Jane fiind animată de Paciens (care primește acțiunea).
Но правила словесного окружения выходят за границы коллокаций. Глаголы, в частности, проецируют их семантический сегмент на синтаксическое суждение. Например, глагол ласкать, обладает сегментом значения действующего лица (человека), то есть агенса, и сегментом одушевленного объекта (человека, животного, или частей тела). Можно сказать "Питер гладит (ласкает) Джейн", где Питер выполняет функцию АГЕНСА, а Джейн, будучи одушевленной, выполняет роль ПАЦИЕНСА (принимающей действие).
Pravidlá o spájateľnosti slov sú však nadradené kolokáciám. Predovšetkým slovesá sú projekciou sémantických pozícií ich syntaktických argumentov. Napríklad sloveso hladkať obsahuje pozíciu subjekta pre (ľudského) činiteľa a pozíciu objektu pre živú entitu (človek, zviera alebo časť tela). Môžeme povedať, že v slovnom spojení „Peter hladká Janku“ plní slovo Peter sémantickú úlohu AGENSA (činiteľa deja) a Janka ako živá bytosť úlohu PACIENSA (participanta, na ktorého sa dej zacieľuje).
Vendar gredo pravila besednih sosed še dlje. Predvsem glagoli delujejo tako, da projicirajo prostore za sintaktično argumentacijo. Ljubkovati ima na primer subjektni prostor za (človeškega) izvrševalca in objektni prostor za "živega" prejemnika (človek, žival ali del telesa). Lahko rečemo "Peter ljubkuje Jano", pri tem je Peter v semantični vlogi AGENTA in Jana v vlogi PATIENSA.
Men reglerna för samförekomst av ord handlar inte bara om kollokationer. I synnerhet verb, t.ex. projicerar semantiska luckor för sina syntaktiska argument. Att smeka, till exempel, har en subjektlucka för en (mänsklig) agent och en objektlucka för en animerad entitet (en människa, ett djur eller en kroppsdel). Man kan säga att i meningen "Peter smeker Jane", har Peter den semantiska rollen AGENT, medan Jane som är animerad, har rollen UPPLEVARE.
Taču kaimiņvārdu ietekme sniedzas pāri kolokācijām. It sevišķi semantiskus slotus saviem sintaktiskiem argumentiem projektē darbības vārdi. Piemēram, vardam glāstīt ir subjekta slots aģentam (cilvēkam) un objekta slots būtnei (cilvēkam, dzīvniekam vai ķermeņa daļai). Var teikt, ka izteikumā "Jānis glāsta Ievu", Jānis izpilda semantisko AĢENTA lomu, bet Ieva, tā kā viņa ir būtne, IZJUTĒJA lomu.
Ach is fairsinge ná comhlogaíochtaí rialacha na cuideachta focal. Briathra, go háirithe, bíonn sliotáin shéimeantacha acu dá gcuid argóintí comhréire. Mar shampla, bíonn sliotán ainmní do ghníomhaire (daonna) ag muirnigh, sliotán cuspóra do neach beo (duine, ainmhí nó cuid de chorp). San abairt "muirníonn Peadar Sinéad" tá ról séimeantach an GHNÍOMHAIRE ag Peadar, agus Sinéad, toisc í a bheith beo, tá ról an TAITHÍGH aici.
  Filozofia języka / Babi...  
Filozofia zajmuje się zagadnieniami dotyczącymi natury świata i człowieka, a filozofia języka zajmuje się ogólną naturą języka i jego stosunkiem do świata i do umysłu człowieka, który poznaje i opisuje rzeczywistość za pośrednictwem języka.
La philosophie en général étudie des questions concernant la nature du monde et des gens, et la philosophie du langage s’intéresse à la nature générale du langage et à sa relation au monde et à l’esprit humain, qui perçoit la réalité et la décrit au moyen du langage. En d’autres termes, la philosophie du langage s’intéresse à la relation entre langage, pensée et réalité.
Die Philosophie im Allgemeinen erforscht Fragen, die sich auf die Natur der Welt und der Menschen beziehen, und die Sprachphilosophie erforscht die Natur der Sprache und ihrer Beziehung zur Welt und zum menschlichen Denken, das die Wirklichkeit durch Sprache erfasst und beschreibt. Mit anderen Worten, die Sprachphilosophie betrachtet die Beziehung zwischen Sprache, Denken und Wirklichkeit.
La Filosofía en general se ocupa de cuestionar la naturaleza del mundo y de las personas. La Filosofía de la lengua explora la naturaleza de la lengua y su relación con el mundo y la mente humana, que percibe y describe la realidad a través del lenguaje. Así, la Filosofía de la lengua estudia la relación entre el lenguaje, el pensamiento y la realidad.
Mentre la filosofia in generale esplora questioni relative alla natura del mondo e delle persone, la filosofia del linguaggio esplora la natura generale del linguaggio e del suo rapporto con il mondo e la mente umana, che percepisce e descrive la realtà attraverso il linguaggio. In altre parole, la filosofia del linguaggio si occupa del rapporto tra linguaggio, pensiero e realtà.
Filosofie onderzoekt in het algemeen vragen met betrekking tot de aard van de wereld en de mensen. Taalfilosofie, een onderdeel ervan, verkent de algemene aard van de taal en de relatie ervan met de wereld en de menselijke geest, die de werkelijkheid waarneemt en beschrijft met behulp van een taal. Met andere woorden, de taalfilosofie beschouwt de relatie tussen taal, denken en werkelijkheid.
Философията по принцип разглежда въпроси, свързани с естеството на света и хората, а философията на езика изследва общия характер на езика и отношението му към света и човешкия ум, който възприема и описва реалността чрез езика. С други думи, философията на езика се занимава с връзката между език, мислене и действителност.
Filozofija općenito istražuje pitanja koja su vezana na prirodu svijeta i čovjeka. Jezična filozofija kao dio opće istražuje opću prirodu jezika i njene odnose prema svijetu i ljudskom razumu, koji percipira i opisuje realnost pomoću jezika. Drugim riječima, jezična filozofija proučava odnos između jezika, mišljenja i stvarnosti.
Filosoofia üldiselt uurib maailma ja inimese loomusega seotud küsimusi, ja keelefilosoofia uurib keele üldist loomust ning tema seost maailma ja inimmõistusega, mis tajub ja kirjeldab reaalsust keele kaudu. Teiste sõnadega huvitab keelefilosoofiat keele, mõtlemise ja reaalsuse suhe.
A filozófia általában a világ és az emberek természetével kapcsolatos kérdéseket vizsgálja, a nyelvfilozófia pedig a nyelv általános természetét, viszonyát a világgal és az emberi elmével, mely a valóságot a nyelven keresztül fogja fel és írja le. Más szóval a nyelvfilozófia a nyelv, a gondolkodás és a valóság viszonyát kutatja.
Filosofija paprastai kelia klausimus, susijusius su pasaulio, žmonių būtimi, o kalbos filosofija tiria kalbos kilmę ir jos santykį su pasauliu ir žmogaus sąmone, kuri suvokia ir traktuoja realybę, naudodamasi kalbos instrumentu. Kitaip tariant, kalbos filosofija tiria santykį tarp kalbos, minties ir realybės.
Filosofia studiază în principal probleme care se referă la natura lumii sau la oameni , filosofia limbajului se ocupă de natura generală a limbajului și de relația cu lumea și spiritul uman, care percepe realitatea și o descrie prin limbaj. Cu alte cuvinte, filosofia limbajului se ocupă cu relația între limbaj, gândire și realitate.
Filozofia sa vo všeobecnosti zaoberá podstatou sveta a ľudí. Filozofia jazyka skúma všeobecné aspekty jazyka a jeho vzťah k svetu a ľudskej mysli, ktorá vníma a opisuje realitu prostredníctvom jazyka. Inými slovami, filozofia jazyka sa zaoberá vzťahom medzi jazykom, myslením a skutočnosťou.
Generellt sett, utforskar filosofin frågor om världens och människors natur. Språkfilosofi undersöker språkets allmänna natur och dess förhållande till världen och det mänskliga sinnet, som uppfattar och beskriver verkligheten genom språket. Med andra ord berör språkfilosofi relationen mellan språk, tanke och verklighet.
Filozofijā ir pētami jautājumi par pasaules un cilvēka dabu, valodas filozofijas pētījumu pamatā ir valodas daba un tās attiecības ar pasauli un cilvēcisku prātu, kurš uztver un apraksta realitāti caur valodu. Citiem vārdiem sakot, valodas filozofija pēta attiecības starp valodu, domāšanu un realitāti.
Scrúdaíonn an fhealsúnacht i gcoitinne ceisteanna a bhaineann le nádúr an domhain agus na ndaoine, agus scrúdaíonnan fealsúnacht na teanga cineál ginearálta na teanga agus a gaol leis an domhan agus le haigne an duine, a fheiceann agus a dhéanann cur síos ar an réaltacht trí mheán teanga. I bhfocail eile, measann fealsúnacht na teanga an gaol idir teanga, smaoineamh agus an réaltacht.
  Filozofia języka / Babi...  
Od dawna nurtuje filozofów problem: czy kategoria (gatunek, grupa) jako pewna całość, jest czymś realnym, istniejącym także niezależnie od poznania jej przez człowieka, czy też rzeczywiste są tylko obiekty jednostkowe, a kategorie, grupy (tzw. uniwersalia pojęciowe) są wytworem umysłu ludzkiego lub zawarte są tylko w języku.
Les philosophes se sont toujours intéressés à la question de savoir si une catégorie (espèce, groupe) est quelque chose qui existe réellement, indépendamment de la perception humaine, ou si seuls les objets individuels sont réels et que les catégories et les groupes (c'est-à-dire des universels) sont une création de l’esprit humain qui ne se trouve que dans le langage.
Philosophen interessierten sich immer für die Frage, ob eine Kategorie (Art, Gruppe) als eine Art Ganzes etwas ist, das wirklich existiert, unabhängig von der menschlichen Wahrnehmung, oder ob nur einzelne Objekte wirklich sind, dagegen Kategorien, Gruppen (das heißt Universalien) eine Schöpfung des menschlichen Geistes oder nur in der Sprache enthalten sind.
Los filósofos han estado interesados desde siempre en la cuestión de si una categoría (especie, grupo) entendida como un todo es algo que existe realmente independientemente de la percepción humana o si los reales son solo los objetos y las categorías, los grupos (es decir los universales) son una creación de la mente humana o están contenidos en la lengua.
Da sempre i filosofi si domandano se una categoria (specie o gruppo), inteso come insieme, sia un qualcosa di reale e indipendente dalla percezione umana o se solo i singoli oggetti siano reali, mentre le categorie, i gruppi (le nozioni universali) sarebbero solamente una creazione della mente o esisterebbero solo nel linguaggio.
Filosofen hebben zich altijd geïnteresseerd voor de vraag of een categorie (soort, groep) als een geheel, iets is, dat echt bestaat, onafhankelijk van de menselijke waarneming, of alleen individuele objecten echt zijn, categorieën, groepen (dat zijn universele begrippen) een creatie zijn van de menselijke geest of alleen bevat in taal.
Философите винаги са се интересували от въпроса дали дадена категория (вид, група) като едно цяло е нещо, което наистина съществува независимо от човешкото възприятие или само отделни предмети са реални, а категориите, групите (т.е универсалиите{/б}) са творение на човешкия ум или се съдържат само в езика.
Filozofi su se uvijek zanimali da li je kategorija (vrsta, grupa) kao cjelina nešto postojeće neovisno od ljudske percepcije ili su samo pojedini objekti realni dok su kategorije, grupe (tj. univerzalni pojmovi) proizvod ljudskog razuma ili ih tek sadrži jezik.
Filosoofe on alati huvitanud küsimus, kas mingi kategooria (liik, grupp) terviku osana eksisteerib sõltumata inimtajust või on üksnes individuaalsed objektid reaalsed ning kategooriad, grupid (st üldmõisted, universaalid) on inimloomuse looming või sisalduvad üksnes keeles.
Már régen érdekli a filozófusokat az a probléma, hogy egy kategória (fajta, csoport) mint bizonyos egész, valóságos, azaz létezik-e az emberi megismeréstől függetlenül is, vagy pedig a valóságban csak egyedi tárgyak vannak, a kategóriák, csoportok (ún. fogalmi univerzálék) csak az emberi elme szülöttei, csak a nyelv tartalmazza őket.
Filosofus visada domino: ar kategorija (rūšis, grupė) tikrai yra reali, nepriklausoma nuo žmogiškojo suvokimo, ar tik individualūs daiktai yra realūs, o kategorijos, grupės universalijos tėra sąmonės tvarinys arba egzistuoja tik kalboje.
Filosofii au fost întotdeauna interesați de problema, dacă o categorie (specie, grup) este ceva care există in mod real, independent de percepția umană, sau, dacă înseși obiectele individuale sunt reale și categoriile și grupurile (adicăUniversaliile) sunt o creație a spiritului uman sau se găsesc numai în limbaj.
Filozofov vždy zaujímalo, či kategória (druh, skupina) ako časť celku je niečo, čo existuje nezávisle od ľudského vnímania, alebo či sú skutočné iba samostatné objekty, zatiaľ čo kategórie či skupiny (univerzálie) sú výtvorom ľudskej mysle alebo sa vyskytujú jedine v jazyku.
Filosofer har alltid varit intresserade av frågan huruvida en kategori (art, grupp) som helhet är något som verkligen existerar oberoende av människors uppfattning, eller om bara enskilda objekt är verkliga och kategorier, grupper (som är universalier) är en skapelse av det mänskliga sinnet eller existerar endast i språket.
Filozofi vienmēr interesējās ar to, vai kategorija (suga, grupa) kā visuma daļa ir kaut kas, kas reāli eksistē, neatkarīgi no cilvēciskās uztveres, vai reāli ir tikai individuāli objekti un kategorijas, grupas (jeb universālijas) ir cilvēciskā prāta radījumi, vai nu šīs ir atrodamas tikai valodā.
Ba spéis le fealsúnaithe riamh an cheist an bhfuil catagóir (speiceas, grúpa) mar chineál iomláine atá ann dáiríre, neamhspleách ar aireachtáil an duine, nó ná fuil réalaíoch ach rudaí ar leith, agus ná fuil i gcatagóirí, grúpaí (is é sin uilígh) ach rudaí a chruthaigh aigne an duine nó ná fuil le fáil ach amháin sa teanga.
  Semantyka, leksykologia...  
Manipulowanie znaczeniem pragmatycznym jest zarówno sztuką, jak i potężną bronią językową. Na przykład biedny chłopak w ostatnim przykładzie ma kłopoty, niezależnie od tego, czy odpowie tak, czy nie. Humor, a w szczególności ironię, wywołuje się często przez sugerowanie najpierw jednej interpretacji, a następnie – zmianę znaczenia wypowiedzi w wyniku kontekstowej zmiany pozytywnego stwierdzenia na negatywne:
The manipulation of pragmatic meaning is both an art and a powerful linguistic weapon. The poor guy in the last example, for instance, is in trouble, whether he answers yes or no. Humor, and in particular irony, can often be achieved by first projecting one interpretation, and then changing the meaning of an utterance by amending its context, turning a positive statement into a negative one:
La manipulation du sens pragmatique est à la fois un art et une arme linguistique puissante. Le pauvre homme du dernier exemple, qu’il réponde oui ou non, aura des problèmes. L’humour, en particulier l’ironie, est souvent réalisé en projetant d’abord une interprétation, puis en changeant le sens d’une affirmation en modifiant son contexte, ce qui rend négatif un énoncé positif :
Die Manipulation der pragmatischen Bedeutung ist sowohl eine Kunst als auch eine mächtige linguistische Waffe. Zum Beispiel ist der arme Kerl im letzten Beispiel in Schwierigkeiten, ob er mit Ja oder mit Nein antwortet. Der Humor, besonders die Ironie, kann oft dadurch erreicht werden, dass man zuerst eine Interpretation vorschlägt, und dann die Bedeutung einer Äußerung ändert, indem man den Kontext abwandelt, wodurch man eine positive Aussage in eine negative verwandelt.
La manipulación del significado pragmático es tanto un arte como una poderosa herramienta lingüística. El pobre chico del último ejemplo se meterá en un lio tanto si contesta que sí como que no. El humor, en particular la ironía, se puede conseguir proyectando una interpretación y después cambiando el significado de la afirmación modificando su contexto, lo cual convierte en negativo un enunciado positivo:
La manipolazione del significato pragmatico è tanto un'arte quanto un potente strumento linguistico. Il povero ragazzo dell'ultimo esempio si metterà nei guai sia con un si che con un no. L'umorismo, in particolare l'ironia, può essere ottenuta proiettando un'interpretazione e poi cambiando il significato dell'affermazione modificandone il contesto, convertendo in negativo un enunciato positivo:
De manipulatie van een pragmatische betekenis is zowel een kunst als een krachtig taalkundig wapen. De arme jongen in het laatste voorbeeld, zit in de problemen, wat hij ook antwoordt, ja of nee. Humor, en bijzonder ironie, kan vaak bereikt worden door een plotse betekeniswijziging: De humor projecteert eerst één interpretatie en verandert dan de betekenis door toevoegen van meer context, en wijzigt zo een positieve verklaring in een negatieve.
Манипулацията на прагматичния смисъл е едновременно изкуство и мощно езиково оръжие. Горкият човек в последния пример, например, е загазил, независимо дали ще отговари с да или не. Хумор, и по-специално ирония, често може да се постигне чрез първоначално проектиране на интерпретация и след това променяне на смисъла на изказването чрез изменение на неговия контекст, преръщайки положителното твърдение в отрицателно:
Manipuliranje pragmatičnim značenjem je prava umjetnost i snažno lingvističko oružje. Tako će jadnik u prethodnom primjeru biti uhvaćen neovisno o tome da li će odgovoriti "da" ili "ne". Humor, a posebno ironija, često rezultira iznenadnom promjenom značenja: Duhovitost najprije projicira jednu interpretaciju, zatim promijeni značenje dodajući kontekst i rušeći pozitivnu izjavu pretvarajući je u negativnu.
Manipulationen af pragmatisk betydning er både en kunst og et kraftigt lingvistigt våben. Den stakkels fyr i det sidste eksempel er således i knibe uanset om han svarer ja eller nej. Humor, og især ironi, kan ofte opnås ved først at henlede tilhøreren til én fortolkning, og så ændre betydningen i et udsagn med tilbagevirkende kraft, ved at tilføje en ny kontekst, der vender fx et positivt udsagn på hovedet og skaber et negativt:
Pragmaatilise tähendusega manipuleerimine on nii kunst kui ka võimas lingvistiline relv. Näiteks on viimati toodud mehike hädas nii või teisiti, ükskõik, kas ta vastab jah või ei. Sageli võetakse selliseid ütlusi esiteks huumori, eriti irooniana, seejärel muudetakse ütluse tähendust, muutes selle konteksti, tehes positiivsest väitest negatiivse:
A pragmatikus jelentés manipulációja egyszerre művészet és hatalmas nyelvi fegyver. A szegény srác az utóbbi példában bajban van, akár igennel, akár nemmel válaszol. Humor, és különösen az irónia, gyakran úgy érhető el, hogy először az egyik értelmezést kínáljuk, majd a jelentés megváltozik, amint a szövegösszefüggés megváltozik, így egy pozitív kijelentést negatívvá teszünk.
Manipuliacija žodžių pragmatinė reikšme vienu metu yra ir menas, ir galingas kalbos ginklas. Paskutiniame pavyzdyje, nelaimėlis yra bėdoje, nepriklausomai nuo to, atsakys jis taip arba ne. Jumoras ir, ypač, ironija, dažnai pasiekiama iškeliant iš pradžių vieną traktuotę, po to pakeičiant ją kita, paverčiant ją iš teigiamo teiginio į neigiamą:
Manipularea semnificației pragmatice este atât o artă, cât și o puternică armă lingvistică. De exemplu, are greutăți sărmanul flăcău în ultimul exemplu în a răspunde cu Da sau Nu. Umorul, în special ironia poate fi adesea obținută, dacă se propune mai întai o interpretare, și apoi semnificația unei afirmații se schimbă modificând contextul prin aceasta o afirmație pozitivă se transformă în una negativă.
Манипуляция прагматическим значением одновременно и искусство, и мощное языковое оружие. Бедняга в последнем примере в беде независимо от того, ответит ли он да или нет. Юмор и, особенности, ирония, часто достигаются выдвижением сначала одного толкования, а затем подменой значения высказывания путем изменения контекста, превращения положительного утверждения в отрицательное:
Narábanie s pragmatickým významom môže byť rovnako umením, ako aj silnou jazykovou zbraňou. Napríklad chudák chlapec v poslednom príklade má problém bez ohľadu na to, či odpovie áno alebo nie. Humor a najmä irónia sa dá často dosiahnuť tak, že pri istom výroku sa núka jeden výklad, ale po doplnení a následnej zmene kontextu sa z kladného tvrdenia stane záporné:
Manipuliranje s pragmatičnim pomenom je lahko tako umetnost kot tudi mogočno lingvistično orožje. Revež iz zgornjega primera je v težavah, ne glede na to, če odgovori z ja ali ne. Humor, še posebej pa ironijo, lahko pogosto dosežemo tako, da najprej projiciramo eno interpretacijo, potem pa spremenimo pomen povedanega s tem, da spremenimo kontekst in pozitivno izjavo obrnemo v negativno:
Att manipulera pragmatisk innebörd är både en konst och ett kraftfullt lingvistiskt vapen. Den stackars killen i det sista exemplet ovan har problem oavsett om han svarar ja eller nej. Humor, och speciellt ironi, kan ofta skapas genom att först projicera en tolkning och sedan ändra yttrandets betydelse genom att lägga till mer kontext och därmed vända ett positivt uttalande till ett negativt.
Bez tam, ka manipulācija ar pragmatisku nozīmi ir māksla, tā var būt arī spēcīgs lingvistisks ierocis. Nabaga puisim no pēdējā piemēra draud briesmas neatkarīgi no tā, vai viņš teiks jā vai nē. Humors, un daļēji ironija, bieži var būt sasniedzami vispirms plānojot vienu interpretāciju, bet pēc tam izmainot izteikuma nozīmi ar konteksta grozīšanu, padarot pozitīvo izteikumu par negatīvo:
Ealaín agus arm cumhachtach teanga ar aon is ea ionramháil na brí pragmataí. Tá an fear bocht sa sampla sin i dtrioblóid, is cuma cén freagra a thabharfaidh sé. Is féidir greann, agus go háirithe íoróin, a bhaint amach go minic trí léirmhíniú amháin a chur chun tosaigh ar dtús, agus ansin brí na cainte a athrú tríd an gcomhthéacs a leasú, rud a iompóidh ráiteas dearfach ina ráiteas diúltach:
  Morfologia / Babilon ::...  
Istnieją dwa rodzaje zmian słowotwórczych. W wyniku przekształceń pierwszego typu zmienia się przynależność do części mowy (na przykład zmiana rzeczownika na czasownik lub przymiotnik, przymiotnika na rzeczownik lub przysłówek, lub czasownika na rzeczownik).
Derivational changes come in two types. One type can change the part of speech a word belongs to (for example changing a noun into a verb or adjective, an adjective into a noun or adverb or a verb into a noun). In Polish the noun pytanie (question) is derived from the verb pytać (ask). The ending -nie is added to the root pyta-.
Il existe deux types de dérivation, l’autre catégorie de changement morphologique. Le premier type consiste à changer la classe lexicale à laquelle appartient un mot (par exemple changer un nom en verbe ou en adjectif, un adjective en nom ou en adverbe, ou un verbe en nom). En polonais, le nom pytanie (« question ») est dérivé du verbe pytać (« demander »). La terminaison -nie est ajoutée au radical pyta-.
Veränderungen durch Ableitung kommen in zwei Formen vor. Eine Form kann die Wortart verändern, zu dem ein Wort gehört (zum Beispiel indem es ein Substantiv in ein Verb oder ein Adjektiv verwandelt, ein Adjektiv in ein Substantiv oder Adverb oder ein Verb in ein Substantiv). Im Polnischen ist das Substantiv pytanie (Frage) abgeleitet von dem Verb pytać (fragen). Die Endung -nie ist der Wurzel pyta- angehängt.
Los cambios derivativos son de dos tipos. Un tipo puede transformar la parte de la frase a la que pertenecen las palabras (por ejemplo puede transformar un sustantivo en un verbo o un adjetivo, un adjetivo en un sustantivo o un adverbio o un verbo en un sustantivo). En polaco el sustantivo pytanie (pregunta) se deriva del verbo pytać (preguntar). La terminación -nie se añade a la raíz pyta-.
I cambi derivazionali sono di due tipi. Un tipo può trasformare la parte della frase alla quale appartengono le parole (ad esempio può cambiare un sostantivo in verbo o in aggettivo, un aggettivo in sostantivo e un sostantivo in avverbio o un verbo in sostantivo). In polacco il sostantivo pytanie (domanda) è derivato dal verbo pytać (domandare). La desinenza -nie viene aggiunta alla radice pyta-.
Afleidende veranderingen zijn er in twee soorten. Een soort kan het deel van meningsuiting wijzigen, waartoe een woord behoort (bijvoorbeeld het veranderen van een zelfstandig naamwoord in een werkwoord of bijvoeglijk naamwoord, een bijvoeglijk naamwoord in een zelfstandig naamwoord of bijwoord of een werkwoord in een zelfstandig naamwoord). In het Pools is het zelfstandig naamwoord pytanie (vraag) afgeleid van het werkwoord pytać (vragen). De uitgang -nie wordt toegevoegd aan de stam pyta-.
Деривационните промени са два вида. При единия може да се промени принадлежността на думата към определена част на речта (например промяна на съществително в глагол или прилагателно, на прилагателно в съществително или наречие или на глагол в съществително). На полски съществителното pytanie (въпрос) произлиза от глагола pytać (питам). Окончанието -nie се прибавя към корена pyta-.
Derivacijske promjene se dijele na dva tipa. U jednom tipu mogu promijeniti vrstu riječi (na pr. promjena imenice u glagol ili pridjev, promjena pridjeva u imenicu ili glagola u imenicu). Na poljskom imenica pytanie (pitanje) se izvodi iz glagola {pytać} (pitati). Završetak {-nie} se dodaje korijenu {pyta-}.
Den anden morfologiske proces hedder derivation og findes i to udgaver. Den første laver om på ordets ordklasse, fx ved at ændre et substantiv (navneord) til at fungere som verbum (udsagnsord) eller adjektiv (tillægsord), et adjektiv til et adverbium (biord), eller et verbum til substantiv. Det polske ord pytanie (spørgsmål) er således afledt af verbet pytać (spørge) vha. derivation, idet affikset -nie føjes til roden pyta-.
Tuletamisel muudetakse sõnu kahte moodi. Üks tüüp võib muuta kõneüksust, kuhu sõna kuulub (muutes näiteks nimisõna tegu- või omadussõnaks, omadussõna nimi- või määrsõnaks või tegusõna nimisõnaks). Poola keeles on nimisõna pytanie (küsimus) tuletatud tegusõnast pytać (küsima). Lõpp -nie lisatakse sõnatüvele pyta-.
A szóképzés változásai két csoportba sorolhatók. Az egyik típus megváltoztatja a kiinduló szó szófaji kategóriáját (pl. egy főnévből igét vagy melléknevet képez, egy melléknévből főnevet vagy határozószót, egy igéből főnevet). A lengyelben a pytanie (kérdés) főnév a pytać (kérdez)) igéből származik. A -nie képzőt a pyta- tőhöz teszik.
Yra du tipai derivacijų pokyčių. Viename derivacijos tipe žodis pereina iš vienos kalbos dalies į kitą (pavyzdžiui, daiktavardis gali virsti veiksmažodžiu arba būdvardžiu, arba būdvardis gali virsti į prielinksnį, veiksmažodį arba daiktavardį). Lenkų kalboje daiktavardis pytanie (klausimas)sudarytas iš veiksmažodžio pytać (klausti). Galūnė -nie pridėta prie šaknies pyta-.
Modificările prin derivare apar în două forme. O formă poate modifica clasa lexicală căreia îi aparține un cuvânt( de exemplu a schimba un substantiv în verb sau adjectiv, un adjectiv în substantiv sau adverb, sau un verb în substantiv. În polonă este substantivpytanie (întrebare) derivat de la verbul pytać (a întreba). Terminația -nie este adăugată la rădăcinăpyta-.
Существует два типа деривационных изменений. В одном типе деривации слово переходит из одной части речи в другую (например существительное может превратиться в глагол или прилагательное, прилагательное в наречение или в глагол, существительное). В польском существительное pytanie (вопрос) образовано из глагола pytać (спрашивать). Окончание -nie добавлено к корню pyta-.
Derivačné zmeny môžu byť dvojaké. Prvým typom derivácie (odvodzovania) je konverzia (slovnodruhový prechod), pri ktorej sa z jedného slova stáva nové slovo s inou slovnodruhovou platnosťou a iným ohýbaním (napríklad zmena podstatného mena na sloveso alebo na prídavné meno, zmena prídavného mena na podstatné meno alebo na sloveso alebo zmena slovesa na podstatné meno). V slovenčine je podstatné meno let vytvorené zo slovesa letieť, ide o spredmetnenie deja.
Derivacijske spremembe se delijo na dva tipa. En tip lahko spremeni vrsto besede (na primer sprememba samostalnika v glagol ali pridevnik, pridevnika v samostalnik ali prislov ali glagola v samostalnik). V poljščini izhaja samostalnik pytanie (vprašanje) iz glagola pytać (vprašati). Končnica -nie je dodana korenu pyta-.
Det finns två sorters avledningsförändringar. Den ena kan ändra vilken ordklass ett ord tillhör (till exempel ändra ett substantiv till ett verb eller adjektiv, ett adjektiv till ett substantiv eller adverb eller ett verb till ett substantiv). Det polska substantivet pytanie (fråga) kommer från verbet pytać (att fråga). Ändelsen -nie läggs till roten pyta-.
Vārdu atvasināšana var būt sadalīta divos tipos. Vienā no tiem var mainīties vārda vārdšķira (piemēram, lietvārds kļūst par darbības vārdu vai īpašības vārdu, īpašības vārds kļūst par lietvārdu vai apstākļa vārdu, vai darbības vārds kļūst par lietvārdu). Poļu valodā lietvārds pytanie (jautājums) ir atvasināts no darbības vārda pytać (jautāt). Galotne -nie ir pievienota saknei pyta-.
Dhá chineál athruithe {díorthaithe atá ann. Is féidir le cineál amháin an roinn cainte lena mbaineann focal a athrú (mar shampla ainmfhocal a athrú go briathar nó aidiacht, aidiacht a athrú go hainmfhocal nó dobhriathar nó briathar a athrú go hainmfhocal). Sa Pholainnis díorthaítear an t-ainmfhocal pytanie (ceist) ón mbriathar pytać (fiafraigh). Cuirtear an foirceann -nie leis an bhfréamh pyta-.
  Systemy pisma / Babilon...  
Zdecydowana większość głównych języków europejskich używa alfabetu łacińskiego. W większości z nich dodawane są znaki diakrytyczne lub dodatkowe litery (jak islandzkie ð, þ). W języku bułgarskim, serbskim, macedońskim, białoruskim, ukraińskim oraz rosyjskim stosuje się cyrylicę, jednak istnieją między nimi pewne rozbieżności dotyczące niektórych liter.
A large majority of the major languages in Europe use the Latin script. Most of them add diacritics or additional letters (like Icelandic's ð, þ). Bulgarian, Serbian, Macedonian, Belarussian, Ukrainian and Russian use the Cyrillic script, each with slight variations of specific letters. Serbian is also often written using the Latin script. Romany (though rarely written) is written in Cyrillic in countries where the primary language uses that script.
La grande majorité des grandes langues d’Europe s’écrivent avec l’alphabet latin. La plupart d’entre elles utilisent des diacritiques ou des lettres supplémentaires (comme le ð, þ islandais). Le bulgare, le serbe, le macédonien, le biélorusse, l’ukrainien et le russe emploient l’alphabet cyrillique, chacun avec de légères variations de certaines lettres. Le serbe est également souvent écrit en alphabet latin. Le romani, bien que rarement écrit, est écrit en cyrillique dans les pays où la langue principale utilise cet alphabet.
Eine große Mehrheit der größeren Sprachen Europas verwenden das lateinische Alphabet. Die meisten von ihnen fügen diakritische Zeichen oder Sonderbuchstaben hinzu (wie z.B. das ð, þ im Isländischen). Bulgarisch, Serbisch, Mazedonisch, Weißrussisch, Ukrainisch und Russisch verwenden das kyrillische Alphabet, jeweils mit leichten Variationen bestimmter Buchstaben. Serbisch wird auch oft in lateinischen Buchstaben geschrieben. Romani (auch wenn es selten geschrieben wird) wird in Ländern, in denen die Hauptsprache kyrillische Buchstaben verwendet, im selben Alphabet geschrieben.
Una gran parte de las principales lenguas europeas utilizan la escritura latina. La mayoría de ellas añaden signos diacríticos o letras adicionales (como la islandesa ð, þ). El búlgaro,serbio, macedonio, bielorruso, ucraniano y ruso usan la escritura cirílica, cada uno con pequeñas variaciones en ciertas letras. El serbio también utiliza, a menudo, la escritura latina. El romaní también se escribe en cirílico en los países cuya lengua primaria utiliza dicha escritura.
Molte delle principali lingue europee utilizzano l'alfabeto latino. La maggior parte di esse aggiunge segni diacritici o lettere addizionali (come l'islandese {°}). Bulgaro, serbo, macedone, bielorusso, ucraino e russo usano l'alfabeto cirillico, ciascuna con lievi variazioni in alcune lettere. Il serbo è spesso scritto con l'alfabeto latino. Il romaní (anche se raramente scritto) è scritto in cirillico nei paesi in cui la lingua principale utilizza tale scrittura.
Een grote meerderheid van de belangrijkste talen in Europa gebruikt het Latijnse schrift. De meeste ervan voegen diakritische tekens of extra letters (zoals Ijslandse ð, þ) toe. Het Bulgaarse, Servisch, Macedonisch, Wit-Russisch, Oekraïens en Russisch gebruiken het cyrillische schrift, elk met lichte variaties van bepaalde letters. Het Servisch wordt ook vaak met behulp van het Latijnse schrift geschreven. De zigeunertaal (hoewel zelden geschreven) wordt geschreven in het Cyrillisch in landen waar de hoofdtaal dat schrift gebruikt .
По-голямата част от основните езици в Европа използват латинска писменост. Повечето от тях се добавят диакритични знаци или допълнителни букви (като исландското ð, þ). Българският, сръбският, македонския, белоруският, украинският and руският кирилица, всяка с леки вариации на определени букви. Сръбският често се пише и с латиница. Ромският (макар и рядко писмен) се пише на кирилица в страни, където основният език използва тази писменост.
Većina glavnih jezika Europe upotrebljava latinicu. Mnogi od njih dodaju posebne znakove ili posebna slova (kao npr. islandski ð, þ). bugarski, srpski, makedonski, bjeloruski, ukrajinski i ruski upotrebljavaju ćirilicu i svaki od njih ima varijacije za pojedina slova. Srpski se često piše i latinicom. Romski jezik (iako se rijetko piše na tom jeziku) se piše ćirilicom u zemljama čiji glavni jezik koristi to pismo.
Et stort flertal af europæiske sprog anvender latinsk skrift, men de fleste har tilføjet accenter eller ekstra-bogstaver (som fx islandsk ð, þ). Bulgarsk, serbisk, makedonsk, hviderussisk, ukrainsk og russisk bruger det kyrilliske alfabet, alle med små variationer i enkelte bogstaver. Serbisk skrives dog også ofte med latinske bogstaver. Romani, for så vidt det overhovedet skrives, skrives som regel med værtslandets alfabet, altså med kyrilliske bogstaver i lande hvor dette alfabet finder anvendelse.
Enamik Euroopa suuri keeli kasutab ladina tähestikku. Enamik neist lisab diakriitilisi märke või lisatähti (näiteks islandi ð, þ). Bulgaaria, serbia, makedoonia, valgevene, ukraina ja vene keel kasutavad kirillitsat, igal keelel on mõned oma erilised tähed. Serbia keelt kirjutatakse tihti ka ladina tähestikus. Mustlaskeel (kuigi seda kirjutatakse harva) kasutab neis maades, mille peamine keel pannakse kirja kirillitsas, samuti seda.
Az európai főbb nyelvek túlnyomó többsége a latin írást használja. Sok közülük viszont mellékjeleket vagy további betűket ad hozzá (mint az izlandi ð, þ). A bolgár, a szerb, a macedón, a belorusz, ukrán és az orosz a cirill ábécét használja, bizonyos betűk némi megváltoztatásával. A szerb nyelvet latin betűkkel is lehet írni. A cigány nyelvet (melyet ugyan ritkán írnak) cirill betűkkel is lehet írni olyan országokban, ahol a cirill ábécét használják.
Dauguma stambių kalbų Europoje vartoja lotynų abėcėlę. Dauguma iš jų prideda diakritinius ženklus arba papildomas raides ((kaip islandų ð, þ). Bulgarų, serbų, makedonų, baltarusių, ukrainiečių ir rusų naudoja kirilicą, kiekvienas su savo variacijomis specifinių raidžių. Serbai taip pat naudoja ir lotynų abėcėlę. Čigonų (romų) kalba (retai sutinkama rašytinė forma) paprastai naudoja rašmenis tų tautų, tarp kurių gyvena. Tai gali būti ir kirilica (kaip buvusiame TSRS), arba lotynų abėcėlė (kaip buvusioje Jugoslavijoje).
O largă majoritate a limbilor mai mari ale Europei folosesc alfabetul latin. Cele mai multe dintre ele adaugă semne diacritice sau caractere speciale( ca de ex. ð, þ în islandeză). Bulgară, Sârbă, Macedoneană, Belarusă, Ucraineană șiRusă folosesc alfabetul chirilic, totuși cu ușoare variații ale anumitor litere. Sârba se scrie, de asemenea, adesea cu litere latine. Romani (chiar dacă se scrie rar) se scrie în propriul alfabet, în țările în care limba principală folosește litere chirilice.
Большинство крупных языков в Европе используют латинский алфавит. Многие из них добавляют диакритические знаки или дополнительные буквы ((как исландская ð, þ). Болгарский, сербский, македонский, белорусский, украинский и русский используют кириллицу, каждый со своими вариациями специфических букв. Сербский также использует и латинский алфавит. Цыганский язык (не так часто встречается в письменной форме) обычно использует письменность тех народов, среди которых живут цыгане. Это может быть кириллица (как в бывшем СССР) или алфавит на латинской основе (как в бывшей Югославии).
Takmer všetky (hlavné) európske jazyky používajú latinku, zväčša s diakritikou alebo s dodatočnými písmenami (napr. ð, þ v islandčine). Bulharčina, srbčina, macedónčina, bieloruština, ukrajinčina a ruština používajú cyriliku s miernymi modifikáciami (niekoľko špecifických písmen). Srbčina sa často píše aj v latinke. Rómčina (zriedka zachytávaná písmom) používa cyriliku v tých krajinách, v ktorých hlavný jazyk využíva toto písmo.
Velika večina pisav v Evropi uporablja latinico. Mnogo jih dodaja diakritična znamenja ali dodatne črke (denimo islandski ð, þ) .Bolgarščina, srbščina, makedonščina, beloruščina, ukrajinščina in ruščina uporabljajo cirilico, vsak jezik pa dodaja lastne manjše spremembe črk. Srbščino se pogosto piše tudi v latinici. Romski jezik (čeprav je le redko zapisan) se zapisuje v cirilici v državah, kjer se tako zapisuje tudi večinski jezik.
En stor majoritet av de stora språken i Europa använder det latinska alfabetet. De flesta av dem lägger till diakritiska tecken eller fler bokstäver (t.ex. isländskans ð, þ). Bulgariska, serbiska, makedonska, vitryska, ukrainska och ryska använder det kyrilliska alfabetet, vart och ett med små variationer av vissa bokstäver. Serbiska skrivs också ofta med det latinska alfabetet. Romani (fast det sällan skrivs) använder det kyrilliska alfabetet i länder där det primära språket använder detta alfabet.
Lielākās Eiropas valodas pamatā lieto latīņu alfabētu. Daudzums no tām pievieno diakritiskās zīmes vai papildu burtus (kā islandiešu ð, þ). Bulgāru, serbu, maķedoniešu, baltkrievu, ukraiņu un krievu valodas lieto kirilicu, ikkatrā no šīm valodām ir nelielas variācijas vai specifiski burti. Serbi bieži raksta arī lietodami latīņu rakstu. Čigānu valoda (lai gan reti pierakstāma) ir pierakstāma ar kirilicu tur, kur valsts valoda lieto šo rakstu.
Is í an script Laidineach a úsáideann tromlach mór na dteangacha san Eoraip. Úsáideann a bhformhór síntí fada nó litreacha breise (amhail ð, þ na hÍoslainnise. Úsáideann an Bhulgáiris, an tSeirbis, an Mhacadóinis, an Bhealarúisis, an Úcráinis agus an Rúisis an script Choireallach, gach ceann acu lena gcuid éagsúlachtaí beaga i litreacha sainiúla. Is minic a scríobhtar an tSeirbis freisin sa script Laidineach. Scríobhtar an Romainis (cé gurb annamh a scríobhtar í) sa script Choireallach i dtíortha ina n-úsáideann a bpríomhtheanga an script sin.
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Arrow