bon – Übersetzung – Keybot-Wörterbuch

Spacer TTN Translation Network TTN TTN Login Français English Spacer Help
Ausgangssprachen Zielsprachen
Keybot 14 Ergebnisse  ar2006.emcdda.europa.eu
  Encadrés  
L’usage de drogue en Europe n’a jamais été aussi bon marché
Drug use in Europe cheaper than ever before
Drogenkonsum in Europa billiger als je zuvor
Consumir drogas en Europa es más barato que nunca
La droga sempre meno costosa in Europa
Consumo de droga na Europa mais barato do que nunca
Η χρήση ναρκωτικών στην Ευρώπη φθηνότερη από ποτέ
Drugsgebruik in Europa goedkoper dan ooit tevoren
Užívání drog v Evropě levnější než dosud
Stofbrug i Europa billigere end nogensinde før
Uimastitarbimine Euroopas odavam kui kunagi varem
Huumeiden käyttö on Euroopassa halvempaa kuin koskaan
Olcsóbb a kábítószer-használat Európában, mint valaha
Billigere enn noen gang å bruke narkotika i Europa
Narkotyki w Europie tańsze niż kiedykolwiek
Consumul de droguri în Europa – mai ieftin ca oricând
Užívanie drog v Európe je lacnejšie ako kedykoľvek predtým
Uživanje drog v Evropi cenejše kot kadar koli prej
Narkotikamissbruk i Europa billigare än någonsin tidigare
Avrupa’da uyuşturucu kullanımı her zamankinden daha ucuz
Narkotikas Eiropā kļūst arvien lētākas
  Rapport  
Les drogues n’ont jamais été si bon marché en Europe
Drugs in Europe now cheaper than ever before
Drogen in Europa sind billiger als je zuvor
La droga es ahora más barata que nunca en Europa
Le droghe sempre meno care in Europa
Drogas na Europa mais baratas do que nunca
Φθηνότερα όσο ποτέ άλλοτε τα ναρκωτικά σήμερα στην Ευρώπη
Drugs in Europa nu goedkoper dan ooit
Drogy v Evropě jsou nyní levnější než kdy předtím
Narkotika i Europa nu billigere end nogensinde
Euroopas on uimastid odavamad kui kunagi varem
Huumeet ovat Euroopassa nyt halvempia kuin koskaan aiemmin
Minden eddiginél olcsóbbak a kábítószerek Európában
Narkotika billigere enn noen gang i Europa
Narkotyki w Europie są obecnie najtańsze w historii
Scădere fără precendent a preţurilor drogurilor pe piaţa ilicită din Europa
Drogy v Európe sú teraz lacnejšie ako kedykoľvek predtým
Droge v Evropi cenejše kot kdajkoli prej
Narkotikan i Europa nu billigare än någonsin
Avrupa’da Uyuşturucu Şimdi Her Zamankinden Daha Ucuz
Narkotikas Eiropā kļūst arvien lētākas
  Chapitre 7: Maladies i...  
Entre 1990 et 2003, les pays de l’UE ont déclaré chaque année entre 6 500 et plus de 9 000 décès, soit un total de plus de 113 000 morts au cours de la période considérée. Ces chiffres peuvent être considérés comme une estimation minimale, en raison d'un niveau probablement insuffisant de signalement des cas dans bon nombre de pays (199).
Between 1990 and 2003, from 6 500 to over 9 000 deaths were reported each year by the EU countries, adding up to more than 113 000 deaths during this period. These figures can be considered as a minimum estimate owing to probable underreporting in many countries (199).
Zwischen 1990 und 2003 meldeten die EU-Länder jährlich 6 500 bis über 9 000 solcher Todesfälle, insgesamt also über 113 000 Fälle. Diese Zahlen sind als Minimalschätzungen anzusehen, da wahrscheinlich in vielen Ländern nicht alle Fälle gemeldet werden (199).
Entre los años 1990 y 2003, los Estados miembros de la UE informaron de entre 6 500 y 9 000 muertes anuales, con un total de más de 113 000 muertes durante este período. Estas cifras se pueden considerar una estimación a la baja debido a que es probable que en muchos países no se notifiquen todos los casos (199).
Tra il 1990 e il 2003 i paesi dell’UE hanno riferito 6 500-9 000 decessi per overdose all’anno, per un totale di oltre 113 000 decessi. Queste cifre possono essere considerate una stima minima, perché molti paesi tendono probabilmente a non segnalare tutti i casi (199).
Entre 1990 e 2003, os Estados-Membros da UE notificaram entre 6 500 e mais de 9 000 mortes por ano, num total superior a 113 000 mortes durante este período. Pode considerar-se que estes números constituem uma estimativa mínima, pois é muito provável que, em muitos países, parte dos casos fique por notificar (199).
Στο διάστημα μεταξύ 1990 και 2003, οι χώρες της ΕΕ ανέφεραν από 6 500 έως περισσότερους από 9 000 θανάτους, δηλαδή συνολικά περισσότερους από 113 000 θανάτους στο συγκεκριμένο διάστημα. Τα στοιχεία αυτά μπορούν να θεωρούνται ελάχιστη εκτίμηση, καθώς σε πολλές χώρες είναι πιθανόν να μην αναφέρονται όλοι οι θάνατοι (199).
Tussen 1990 en 2003 werden jaarlijks 6 500 tot ruim 9 000 sterfgevallen als gevolg van overdoses gerapporteerd door de EU-landen, hetgeen betekent dat er in deze periode meer dan 113 000 mensen als gevolg van hun drugsgebruik zijn overleden. Deze cijfers kunnen worden beschouwd als een minimale schatting, vanwege waarschijnlijke onderrapportage in veel landen (199).
V letech 1990–2003 uváděly země EU každý rok 6 500 až 9 000 úmrtí, což celkově představuje více než 113 000 úmrtí během tohoto období. Tyto údaje je možné považovat za minimální odhad vzhledem k tomu, že v mnoha zemích pravděpodobně dochází k podhodnocení uváděných hodnot (199).
Mellem 1990 og 2003 indberettede EU-landene fra 6 500 til over 9 000 dødsfald hvert år, svarende til i alt over 113 000 dødsfald i denne periode. Disse tal kan betragtes som et minimumsskøn, da der formentlig er tale om underrapportering i mange lande (199).
Aastatel 1990–2003 teatasid EL riigid 6500 kuni rohkem kui 9000 surmajuhtumist aastas, kokku üle 113 000 surmajuhtumi selle ajavahemiku jooksul. Neid näitajaid võib pidada miinimumhinnanguks, sest tõenäoliselt esitasid paljud riigid mittetäielikud andmed.(199)
EU-maat ilmoittivat vuosina 1990–2003 joka vuosi 6 500:sta yli 9 000:een huumekuolemaa, ja näitä kuolemia oli kyseisellä ajanjaksolla yhteensä yli 113 000. Lukuja voidaan pitää vähimmäisarvioina, sillä todennäköisesti osa kuolemista jää useimmissa maissa kirjaamatta (199).
1990 és 2003 között az EU országai évi több mint 6500–9000 halálesetet jelentettek be, ami erre az időszakra összesen több mint 113 000 halálesetet jelent. Ezek a számok minimális becslésnek tekinthetők, mivel sok országban valószínűsíthető a ténylegesnél kevesebb eset bejelentése199.
Mellom 1990 og 2003 rapporterte EU-landene hvert år fra 6 500 til over 9 000 narkotikarelaterte dødsfall, til sammen over 113 000 dødsfall i løpet av denne perioden. På grunn av sannsynlig underrapportering i mange land må disse tallene anses som minsteanslag (199).
W latach 1990–2003 w krajach UE co roku odnotowywano od 6500 do ponad 9000 przypadków zgonów, a więc łącznie ponad 113 000 zgonów tym okresie. Z uwagi na prawdopodobieństwo zaniżania danych pochodzących z wielu krajów liczby te należy traktować jako oszacowane wartości minimalne (199).
Între 1990 şi 2003, statele membre ale Uniunii Europene au raportat între 6 500 la peste 9 000 de decese în fiecare an, ceea ce reprezintă în total peste 113 000 de decese în acest interval. Cifrele menţionate pot fi considerate o estimare minimă, având în vedere că în multe ţări există probabil o subraportare a cazurilor (199).
Medzi rokmi 1990 a 2003 krajiny EÚ uvádzali od 6 500 do viac ako 9 000 úmrtí každý rok, čo celkom predstavuje viac ako 113 000 úmrtí počas tohto obdobia. Tieto údaje sa môžu považovať za minimálny odhad kvôli pravdepodobnému nízkemu uvádzaniu v mnohých krajinách (199).
Med letoma 1990 in 2003 so države EU vsako leto poročale o od 6500 do več kot 9000 smrtnih primerih, kar je skupaj v tem obdobju pomenilo več kot 113.000 smrtnih primerov. Te številke lahko veljajo za minimalno oceno zaradi verjetnega pomanjkljivega poročanja v mnogih državah (199).
Mellan 1990 och 2003 redovisade EU-länderna 6 500 till drygt 9 000 dödsfall varje år, vilket innebar fler än 113 000 dödsfall under denna period. Dessa siffror kan betraktas som en minimiuppskattning eftersom underrapportering sannolikt sker i många länder (199).
1990 ve 2003 arasında, AB ülkeleri tarafından her yıl 6.500 ve 9.000 üzeri arasında, bu dönemde toplam 113.000’e ulaşan ölüm vakası bildirilmiştir. Bu rakamlar pek çok ülkedeki yetersiz raporlamaya bağlı olarak asgari bir tahmin kabul edilebilir (199).
Laikposmā starp 1990 un 2003. gadu ES valstis katru gadu ir ziņojušas par 6500 līdz vairāk nekā 9000 nāves gadījumu, pavisam šajā laikposmā ir paziņoti vairāk nekā 113 000 nāves gadījumu. Šos skaitļus var uzskatīt par minimālajiem aprēķiniem, ņemot vērā, ka daudzās valstīs par visiem gadījumiem visticamāk netiek paziņots (199).
  Commentaire ‘“ le probl...  

La psilocybine et la psilocine, deux des substances présentes dans les champignons hallucinogènes, font l’objet d’une convention internationale. Toutefois, le fait que les champignons poussent naturellement dans bon nombre de pays pose un problème complexe sur le plan législatif et ils sont traités différemment partout en Europe.
Psilocybin and psilocin, two of the psychoactive substances found in hallucinogenic mushrooms, are controlled by an international convention. However, the fact that mushrooms grow naturally in many countries poses a more complex issue for legislation, and they are treated differently across Europe. More generally, vigilance on emerging substances that may pose a threat to public health and therefore require control is supported by a new Council decision (2005/387/jha) on information exchange, risk assessment and control of new psychoactive substances. An example of the need for early warning information in this area has been the rapid spread of mCPP (1-3-chlorophenyl piperazine) in 2005. The emergence of mCPP illustrates the fact that those involved in the production of illicit drugs are constantly looking for innovation in the form of new chemicals that can be introduced to the market – in this case probably to potentiate or modify the effects of MDMA (ecstasy). Such innovation requires a response as the potential for these substances to cause severe health problems is unknown. The early warning system put in place by the Council decision therefore represents an important mechanism to intervene in a process in which the heath of young Europeans is put at risk by those who pursue profit by avoiding existing drug control mechanisms.
Psilocybin und Psilocin sind zwei psychoaktive Inhaltsstoffe halluzinogener Pilze, die durch ein internationales Übereinkommen kontrolliert werden. Der Umstand, dass Pilze in vielen Ländern natürlich vorkommen, stellt die Drogengesetzgebung aber vor komplexere Probleme, die in Europa unterschiedlich behandelt werden. Allgemeiner wird die Beobachtung auftauchender Substanzen, die eine Bedrohung der öffentlichen Gesundheit darstellen können und deshalb kontrolliert werden müssen, durch den neuen Beschluss (2005/387/JI) des Rates betreffend den Informationsaustausch, die Risikobewertung und die Kontrolle bei neuen psychoaktiven Substanzen unterstützt. Ein Beispiel für die Notwendigkeit von Frühwarninformationen ist die rapide Verbreitung von mCPP (1-3-Chlorphenylpiperazin) im Jahr 2005. Das Auftauchen von mCPP beleuchtet den Umstand, dass die Produzenten von illegalen Drogen ständig nach Innovationen in Form neuer Chemikalien suchen, die auf den Markt gebracht werden können — in diesem Fall wahrscheinlich in der Absicht, die Wirkung von MDMA (Ecstasy) zu potenzieren oder zu modifizieren. Auf eine solche Innovation muss reagiert werden, weil nicht bekannt ist, ob diese Substanzen schwere gesundheitliche Störungen verursachen können. Das durch den Beschluss des Rates eingerichtete Frühwarnsystem stellt deshalb einen wichtigen Interventionsmechanismus in einem Prozess dar, in dem die Gesundheit junger Europäer von jenen gefährdet wird, die ihre Profitinteressen unter Umgehung des bestehenden Drogenkontrollsystems verfolgen wollen.
El control de la psilocibina y la psilocina, que son dos de las sustancias psicoactivas que se encuentran en los hongos alucinógenos, es objeto de un convenio internacional. Sin embargo, el hecho de que estos hongos crezcan de forma natural en numerosos países plantea un problema más complejo para la legislación, y reciben un tratamiento distinto en Europa. En términos más generales, la Decisión 2005/387/JAI del Consejo relativa al intercambio de información, la evaluación del riesgo y el control de las nuevas sustancias psicotrópicas contribuye a la vigilancia de las nuevas sustancias que pueden suponer una amenaza para la salud pública y que, por ende, deben ser controladas. Un ejemplo de la necesidad de contar con información para emitir alertas tempranas en este ámbito ha sido la rápida propagación de la mCPP (1-3-clorofenil piperazina) que tuvo lugar en 2005. La aparición de la mCPP pone de manifiesto que los productores de drogas ilegales buscan continuamente innovaciones en forma de nuevos productos químicos que puedan comercializarse, en el presente caso para potenciar o modificar los efectos del MDMA (éxtasis). Dichas innovaciones exigen una respuesta, ya que se desconoce el potencial de estas sustancias para provocar graves problemas de salud. Por ello, el sistema de alerta rápida creado por la Decisión del Consejo representa un mecanismo importante para intervenir en un proceso en el que quienes sólo buscan su propio beneficio no dudan en poner en peligro la salud de los jóvenes europeos eludiendo los actuales mecanismos de control.
Psilocibina e psilocina, due delle sostanze psicoattive presenti nei funghi allucinogeni, vengono controllate da una convenzione internazionale. Tuttavia, il fatto che i funghi crescano spontaneamente in molti paesi pone il legislatore di fronte a un problema complesso, al punto che in Europa la questione è regolamentata in maniera diversa da paese a paese. In generale, una nuova decisione del Consiglio (2005/387/GAI) relativa allo scambio di informazioni, alla valutazione dei rischi e al controllo delle nuove sostanze psicoattive giunge a sostegno della necessità di vigilare sulle sostanze emergenti che possono mettere a repentaglio la salute pubblica e, di conseguenza, devono essere soggette a controlli. Un esempio dell’importanza di introdurre un sistema di allarme rapido in questo settore è rappresentato dalla veloce diffusione della mCPP (1-3-clorofenil piperazina) nel 2005. La comparsa di questa nuova sostanza fa capire che i soggetti coinvolti nella produzione di droghe illecite sono costantemente alla ricerca di nuove sostanze chimiche da introdurre sul mercato, in questo caso probabilmente per potenziare o modificare gli effetti dell’MDMA (ecstasy). Di fronte a queste innovazioni è necessario saper reagire, poiché non è noto quali gravi problemi di salute possano causare queste nuove sostanze. Il sistema di allarme rapido messo in atto dalla decisione del Consiglio rappresenta pertanto un meccanismo importante per intervenire in un processo che vede la salute dei giovani europei messa a repentaglio da chi ricerca un profitto eludendo gli attuali meccanismi di controllo sugli stupefacenti.
A psilocibina e a psilocina, duas das substâncias psicoactivas presentes nos cogumelos alucinogénios, são controladas por uma convenção internacional. Todavia, o facto de os cogumelos crescerem espontaneamente em muitos países coloca um problema mais complexo em termos legislativos, que é tratado de forma diferente nos vários países europeus. De uma forma mais geral, a vigilância sobre substâncias emergentes que possam constituir uma ameaça para a saúde pública e, por isso, exigem controlo, é apoiada por uma nova Decisão do Conselho (2005/387/JAI) relativa ao intercâmbio de informações, avaliação de riscos e controlo de novas substâncias psicoactivas. Um exemplo da necessidade de informações obtidas através de sistemas de alerta precoce neste domínio foi a rápida expansão da mCPP (1-(3-clorofenil) piperazina) em 2005. O aparecimento da mCPP mostra que as pessoas envolvidas na produção de drogas ilegais procuram inovar constantemente criando novas substâncias químicas que possam ser introduzidas no mercado — neste caso, provavelmente, para potenciar ou alterar os efeitos do MDMA (ecstasy). Essa inovação exige uma resposta, pois desconhece-se o potencial destas substâncias para causar problemas de saúde graves. O sistema de alerta rápido criado pela decisão do Conselho constitui, assim, um mecanismo importante para intervir num processo em que a saúde dos jovens europeus é posta em risco por aqueles que procuram obter lucros contornando os mecanismos de controlo da droga actualmente existentes.
Η ψιλοκυβίνη και η ψιλοκίνη, δύο από τις ψυχοτρόπους ουσίες που βρίσκονται στα παραισθησιογόνα μανιτάρια, ελέγχονται βάσει διεθνούς σύμβασης. Ωστόσο, το γεγονός ότι τα μανιτάρια αναπτύσσονται αυτοφυώς σε πολλές χώρες δημιουργεί ένα πιο σύνθετο ζήτημα για τη νομοθεσία με αποτέλεσμα τη διαφορετική αντιμετώπιση ανά την Ευρώπη. Γενικότερα, η επαγρύπνηση σε σχέση με τις νέες ουσίες που ενδέχεται να εγκυμονούν κίνδυνο για τη δημόσια υγεία και ως εκ τούτου χρήζουν ελέγχου υποστηρίζεται από μια νέα απόφαση του Συμβουλίου (2005/387/$fnΔΕΥ) σχετικά με την ανταλλαγή πληροφοριών, την αξιολόγηση κινδύνων και τον έλεγχο νέων ψυχοτρόπων ουσιών. Ένα παράδειγμα της αναγκαιότητας έγκαιρων πληροφοριών προειδοποίησης στον τομέα αυτό αποτελεί η ραγδαία εξάπλωση της ουσίας mCPP (1-3-χλωροφαινυλοπιπεραζίνης) το 2005. Η εμφάνιση της mCPP καταδεικνύει το γεγονός ότι όσοι εμπλέκονται στην παραγωγή παράνομων ναρκωτικών ουσιών αναζητούν διαρκώς καινοτομίες υπό τη μορφή νέων χημικών ουσιών που μπορούν να κυκλοφορήσουν στην αγορά — στην περίπτωση αυτή ενδεχομένως για την ενίσχυση ή την τροποποίηση των αποτελεσμάτων της MDMA (έκσταση). Τέτοιου είδους καινοτομίες χρήζουν αντιμετώπισης, καθώς είναι άγνωστη η δυνατότητα των ουσιών αυτών να προκαλέσουν σοβαρά προβλήματα υγείας. Το σύστημα έγκαιρης προειδοποίησης που τέθηκε σε λειτουργία βάσει της απόφασης του Συμβουλίου αποτελεί ως εκ τούτου έναν σημαντικό μηχανισμό ο οποίος παρεμβαίνει σε μια διαδικασία στο πλαίσιο της οποίας τίθεται σε κίνδυνο η υγεία των νεαρών Ευρωπαίων από εκείνους που επιδιώκουν το κέρδος αποφεύγοντας τους υπάρχοντες μηχανισμούς ελέγχου των ναρκωτικών.
Psilocybine en psilocine, twee van de psychoactieve substanties die in hallucinogene paddestoelen worden gevonden, worden gereguleerd door een internationaal verdrag.Het feit dat paddestoelen in tal van landen in de natuur groeien, stelt de wetgeving voor een complexer probleem, en het beleid inzake deze drugs is overal in Europa anders. Over het algemeen is waakzaamheid geboden met het oog op nieuwe substanties die een bedreiging zouden kunnen zijn voor de volksgezondheid, en die daarom gereguleerd moeten worden. De noodzaak hiertoe wordt ondersteund door een nieuw besluit van de Raad (2005/387/JBZ) inzake de uitwisseling van informatie, de risicobeoordeling en de controle ten aanzien van nieuwe psychoactieve stoffen. Een voorbeeld van de behoefte aan vroegtijdige waarschuwingsinformatie op dit gebied was het snel om zich heen grijpende mCPP (1-3-cholorofenyl piperazine) in 2005. De opkomst van mCPP is een bewijs van het feit dat degenen die bij de productie van illegale drugs betrokken zijn, voortdurend op zoek zijn naar innoverende ontwikkelingen in de vorm van nieuwe chemicaliën die op de markt kunnen worden aangeboden – in dit geval waarschijnlijk om de effecten van MDMA (ecstasy) te wijzigen en te versterken. Die innoverende ontwikkelingen vereisen een reactie, want het is onbekend in hoeverre deze substanties kunnen leiden tot ernstige gezondheidsproblemen. Het systeem voor vroegtijdige waarschuwing dat door het besluit van de Raad is geïmplementeerd, is dan ook een belangrijk mechanisme om te interveniëren in een proces waarin de gezondheid van jonge Europeanen op het spel wordt gezet door mensen die winst najagen door de bestaande drugscontrolemechanismen te omzeilen.
Psilocybin a psilocin, dvě psychoaktivní látky obsažené v halucinogenních houbách, podléhají podle mezinárodní úmluvy kontrole. Skutečnost, že tyto houby rostou v mnoha zemích přirozeně, však představuje pro legislativu problém o to složitější a tuto otázku řeší různé země Evropy odlišně. V obecnější rovině podporuje ostražitost při sledování nových látek, které mohou představovat hrozbu pro veřejné zdraví, a tudíž je nutná jejich kontrola, rozhodnutí Rady (2005/387/JVV) o výměně informací, hodnocení rizik a kontrole nových psychoaktivních látek. Příkladem, který potvrzuje potřebu včasného varování v této oblasti, je rychlé šíření mCPP (1-(3-chlorfenyl)piperazinu) v roce 2005. Nástup mCPP dokládá, že ti, kdo jsou zapojeni do výroby nezákonných drog, neustále hledají možnosti inovace v podobě nových chemických látek, které by se daly uvést na trh – v tomto případě pravděpodobně s cílem zesílit nebo upravit účinky MDMA (extáze). Na tuto inovaci je třeba reagovat, protože není známo, jaké závažné zdravotní problémy mohou tyto látky potenciálně způsobovat. Systém včasného varování zavedený rozhodnutím Rady proto představuje důležitý mechanizmus jak zasáhnout do procesu, v němž zdraví mladých Evropanů ohrožují ti, kdo chtějí dosáhnout zisku obcházením existujících mechanizmů kontroly drog.
Psilocybin og psilocin, to af de psykoaktive stoffer, der findes i hallucinogene svampe, kontrolleres af en international konvention. Den omstændighed, at svampe vokser naturligt i mange lande, rejser imidlertid en mere kompleks problemstilling for lovgivningen, og de behandles forskelligt i Europa. Mere generelt støttes agtpågivenheden over for nye stoffer, som kan udgøre en trussel mod folkesundheden og derfor skal kontrolleres, i en ny rådsafgørelse (2005/387/RIA) om udveksling af oplysninger om, risikovurdering af og kontrol med nye psykoaktive stoffer. Et eksempel på behovet for tidlig varsling på dette område har været den hurtige udbredelse af mCPP (1-(3-chlorophenyl)piperazin) i 2005. Fremkomsten af mCPP illustrerer den omstændighed, at de personer, der er involveret i produktionen af illegale stoffer, konstant er på udkig efter innovation i form af nye kemikalier, som kan markedsføres — i dette tilfælde formentlig for at forstærke eller ændre virkningerne af MDMA (ecstasy). En sådan innovation kræver indgreb, da det er ukendt, i hvilket omfang disse stoffer kan forårsage alvorlige sundhedsproblemer. Det tidlige varslingssystem, der er indført ved Rådets afgørelse, udgør derfor en vigtig mekanisme til at gribe ind i en proces, hvor unge europæeres sundhed bringes i fare af personer, som søger profit ved at undvige eksisterende narkotikakontrolmekanismer.
Hallutsinogeensetes seentes sisalduva kahe psühhoaktiivse aine, psilotsübiini ja psilotsiini kohta on olemas rahvusvaheline konventsioon. Kuna seened kasvavad mõnes riigis looduslikult, on see teema õiguslikust küljest väga keeruline ning sellesse suhtutakse Euroopa riikides erinevalt. Nende uute ainete jälgimist, mis võivad ohustada rahvatervist ning mida tuleb seetõttu kontrollida, toetab üldisemas plaanis uus nõukogu otsus (2005/387/JSK) uute psühhoaktiivsete ainete riskihindamise, kontrollimise ja sellealase teabe vahetamise kohta. Varajase hoiatamise vajadust selles valdkonnas kinnitab ka näide mCPP (1-3-klorofenüül piperasiin) kiire leviku kohta 2005. aastal. mCPP levik näitab, et ebaseaduslike uimastite tootmisega seotud isikud on uuendusteks valmis ning otsivad pidevalt uusi kemikaale, mida turule tuua – käesoleval juhul MDMA (ecstasy) kangemaks muutmiseks või selle mõju muutmiseks. Sellistele uuendustele tuleb leida vastumeetmed, sest ei ole teada, kuidas uued ained tervisele mõjuda võivad. Komisjoni otsusega loodud varajase hoiatamise süsteem on seega tähtis mehhanism sekkumaks protsessi, mille käigus satub ohtu noorte eurooplaste tervis inimeste tõttu, kes kasu lõikamise eesmärgil väldivad olemasolevaid uimastite kontrollimise mehhanisme.
Psilosybiinia ja psilosiinia, jotka ovat hallusinogeenisissa sienissä esiintyviä psykoaktiivisia aineita, valvotaan kansainvälisellä yleissopimuksella. Näitä sieniä kasvaa kuitenkin luonnossa monissa maissa, mikä aiheuttaa ongelmia lainsäätäjille, ja niihin suhtaudutaan Euroopassa eri tavalla. Uusia psykoaktiivisia aineita koskevasta tietojenvaihdosta, riskinarvioinnista ja valvonnasta tehty neuvoston päätös 2005/387/YOS tukee yleisesti sellaisten uusien aineiden seurantaa, jotka voivat muodostaa uhan kansanterveydelle ja joita on siksi valvottava. Esimerkkinä varhaisvaroitustietojen tarpeesta tällä alalla on ollut 1-(3-klorofenyyli)piperatsiinin (mCPP) nopea leviäminen vuonna 2005. Se osoittaa, että laittomien huumeiden tuottajat pyrkivät jatkuvasti kehittämään uusia kemikaaleja markkinoille – tässä tapauksessa luultavasti MDMA:n (ekstaasin) vaikutusten tehostamiseksi tai muuntamiseksi. Tällaiset uudet aineet edellyttävät toimia, sillä niiden mahdollisia vakavia terveysvaikutuksia ei vielä tiedetä. Neuvoston päätöksellä perustettu varhaisvaroitusjärjestelmä on siksi tärkeä keino puuttua kehitykseen, jossa huumeista hyötyvät tahot vaarantavat eurooppalaisten nuorten terveyden välttämällä nykyisiä huumeidenvalvontakeinoja.
A hallucinogén gombákban található két pszichoaktív anyagra (pszilocibin és pszilocin) vonatkozóan már született nemzetközi egyezmény. Mivel azonban ezek a gombák számos országban megtalálhatók a természetben, bonyolult jogalkotási kérdéseket vetnek fel, és Európa-szerte másképpen kezelik őket. Általánosságban a közegészségügyi veszélyt jelentő és ezért ellenőrzést igénylő új anyagok felügyeletét segíti az új pszichoaktív anyagokra vonatkozó, információcseréről, kockázatértékelésről és ellenőrzésről szóló (2005/387/IB) új tanácsi határozat. Jól példázza a korai előrejelzések szükségességét ezen a területen az mCPP (1-3-klorofenil piperazin) gyors elterjedése 2005-ben. Az mCPP megjelenése is arra utal, hogy a tiltott kábítószerek előállításában résztvevők keresik az innovációs lehetőségeket az új anyagok piaci bevezetése érdekében. Ebben az esetben valószínűleg az MDMA (extasy) hatását akarták erősíteni vagy módosítani. Fel kell lépni az ilyen innovációval szemben, hiszen még nem tudjuk milyen súlyos egészségügyi problémákat okozhatnak ezek az anyagok. A tanácsi határozat által létrehozott korai figyelmeztetési rendszer olyan fontos mechanizmus, amelynek segítségével közbe lehet lépni, ha az európai fiatalok egészségét nyereségvágyból veszélyeztetik a meglévő kábítószer-ellenőrzési mechanizmusok kikerülésével.
Psilocybin og psilocin, som er to av de psykoaktive stoffene som finnes i hallusinogene sopper, kontrolleres av en internasjonal konvensjon. Men det at sopp vokser naturlig i mange land, gjør det vanskelig å utarbeide lovgivning på området, og hvordan lovgiverne har gjort dette, varierer fra land til land i Europa. Generelt manes det til årvåkenhet i forhold til nye stoffer som kan utgjøre en fare for folkehelsen og derfor må kontrolleres. Dette er bakgrunnen for den nye rådsbeslutningen (2005/387/JIS) om informasjonsutveksling, risikovurdering og kontroll av nye psykoaktive stoffer. Et eksempel på betydningen av tidlig varsling på dette området har vi i den raske spredningen av mCPP (1-3-klorofenyl piperazin) i 2005. Framveksten av mCPP viser hvordan alle som er involvert i produksjon av illegale rusmidler kontinuerlig er på utkikk etter nye kjemiske stoffer de kan selge — hva mCPP angår, sannsynligvis for å forsterke eller endre effekten av MDMA (ecstasy). Denne utviklingen krever at vi reagerer, for vi vet ikke hvilket potensial disse stoffene har til å forårsake alvorlige helseproblemer. Systemet for tidlig varsling som er opprettet med denne rådsbeslutningen, er derfor helt vesentlig for at vi skal kunne gripe inn i en prosess hvor helsen til Europas unge settes i fare av mennesker som søker profitt ved å unndra seg eksisterende ordninger for narkotikakontroll.
Psylocybina i psylocyna, dwie substancje psychoaktywne obecne w grzybach halucynogennych, są kontrolowane na mocy międzynarodowej konwencji. Jednak w wielu krajach grzyby rosną w warunkach naturalnych i są odmiennie traktowane w różnych częściach Europy, co powoduje dość złożony problem legislacyjny. Ogólnie rzecz biorąc, nadzór nad nowopojawiającymi się substancjami, które mogą stwarzać zagrożenie dla zdrowia publicznego i dlatego wymagają kontroli, reguluje nowa decyzja Rady (2005/387/WSiSW) w sprawie wymiany informacji, oceny ryzyka i kontroli nowych substancji psychoaktywnych. O potrzebie wczesnego ostrzegania w tej dziedzinie świadczy na przykład błyskawiczne rozpowszechnianie się mCPP (1-3-chlorofenylo-piperazyny) w 2005 r. Pojawienie się mCPP dowodzi, że osoby zaangażowane w produkcję nielegalnych narkotyków stale poszukują innowacyjnych rozwiązań pod postacią nowych środków chemicznych, które wprowadzają na rynek – w tym przypadku w celu wzmocnienia lub zmodyfikowania skutków oddziaływania MDMA (ekstazy). Takich nowatorskich substancji nie wolno lekceważyć, ponieważ nie wiadomo, jak bardzo szkodliwe mogą się okazać dla zdrowia. System wczesnego ostrzegania wprowadzony decyzją Rady stanowi zatem istotny mechanizm interwencji w procesie, w którym osoby czerpiące zyski poprzez obchodzenie istniejących mechanizmów kontroli narkotyków powodują zagrożenie dla zdrowia młodych Europejczyków.
Psilocibina şi psilocina, două dintre substanţele psihoactive găsite în ciupercile halucinogene, sunt controlate de o convenţie internaţională. Faptul că ciupercile cresc în general în mod natural în multe ţări ridică totuşi o problemă legislativă mult mai complexă şi ele sunt tratate în mod diferit în Europa. Ca o abordare şi mai generală, vigilenţa faţă de substanţele emergente care pot reprezenta o ameninţare pentru sănătatea publică şi, în consecinţă, necesită control, este susţinută de o nouă decizie a Consiliului (2005/387/JAI) privind schimbul de informaţii, evaluarea de risc şi controlul noilor substanţe psihoactive. Un exemplu de necesitate pentru informaţii de alertare rapidă în acest domeniu l-a constituit răspândirea rapidă a mCPP (1-3-clorofenil piperazină) în 2005. Emergenţa mCPP ilustrează faptul că persoanele implicate în producerea de droguri ilicite sunt mereu în căutarea inovaţiei, sub forma unor noi substanţe chimice care să fie introduse pe piaţă – în acest caz probabil pentru a potenţa sau a modifica efectele MDMA (ecstasy). O astfel de inovaţie cere o contracarare, întrucât potenţialul acestor substanţe de a cauza probleme grave de sănătate nu este cunoscut. Sistemul de alertare rapidă instituit de decizia Consiliului reprezintă, prin urmare, un important mecanism de intervenţie într-un proces în care sănătatea tinerilor europeni este periclitată de către cei care urmăresc profitul prin evitarea mecanismelor existente de control al drogurilor.